# ID: svediakorp-per2786
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,501
# sentences: 822
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Akta .. VADSTEN ASPETSAR tf11 uhtyrsiar och presenter.
Stoit ' urval.
B !st och.
biiiidast.
.
Ledig annonsplats.
SVENSKA SPETSDEPOTEN, Grevturegatan 34: A. '
1, kl. 10-6 .., A.
T.
402 04 (Andra huset f r h Linnégatan.)
' AKTIEBOLAGET - ~egenn@sgaian 24 Stockholm Rekommenderar sitt alltid rikhaltiga lager av Bord-, Kaffe- och TéserViser, Glas och.
.
Kristall.
HusgerAd och K8ksarf ' Mar i .-.
- alla prislagen.
- - - - - - - - I A.-B; Noimdfika Kompaniet. '
Tcutilavdclninficn Thyra Grafström, Stockholm.
Perniasent nhtilhin &amp; .. u färdiga och plibarjade arbeim.
samf material.
Rad vid inredning av vbnlngar m. m. '
Undervisning.
.. i.
Italiensk spets- och annan ' konstsöm.
.
Stándigt p6 lager dartill hörande material.
Svknsk, ' Fraqsk och Bömisk Spetstråd.
Rikhaltigt urval av Spetsmönster.
, Ledie annons plats SIDEN- a MANUFAKTUR- AF FAR Alltid nyheter i storita urval.
ARGANG V n ' MAJ 1918 Kvinnornas.
rösträttsfråga just nu.
'. '
0 I presslaggriingens ögonblick kommer underrättelsen on1 att första kammaren iterigen fällt var röstrattsfråga.
Just ni1 a r således stalliiingen en annan an nar denna artikel.
nedskrevs.
Argumenteringen för att frågan bort lösas II u förblir, detta till trots, lika riktig.
v, u.
.
.
.
Iieiine från att falla igenom p ' a manliens.
...
.
obetalda.
Endast om rnakai-ila vuinit ' bo- eller heliiskillnad upphör derina lagens be- stiimmelse att verka.
Fl-ån den social- deiiiok&amp;iska vänstergruppen har genoiii herr H a g e ' n ~.
fl.
väckts motion om änd- ring a v denna.
del.
av pi-opositioneii.
Motionärerna påvisa att inom clen k o 111- in u II a 1 a rösträttens oinride - förekoni- Vad betriiffar deii 91-oposition i röst- mer ingen sådan saiiiniankoppl.ing.
av Gttsf ragan soim nu f öi-elagts Sverges akta niakars .Skattebetalning.
.
Där rös- riksdag, så begär ' den ju nu liksoin för- tar htistrun enligt sin betalda slcattese- ut å r 1912 rösträtt och valbarhet för del, oberoende av 0111. mannen f trllgj ort kvinnor på sa1m11a villkor som föl- min.
sina skyldigheter.
, Med fu1.l .ratt fram- Granskar nian f örslaget litet iiarinare, Iiålles atillika det inkonsekventa i a t t en: h i &amp; ' iiiai?
- ei~iellei-tid att det ' för kvin- kvinna som.
lever i ett icke legaliserat norna niedför en restriktion ' av föga äktenskap slcti ' !e behalla sin r+trätt:hus synipatisk art.
Det ir~neh~ller iiäii~ligen .illa än wanneii skötte sig .. .Men en lag- ' clen bestatniiielsen att om.
mannen ' a r för- ligt .gift liustrin, om hon så vore ett satt.
i kon k~~rstillstand eller icke betalat mönster av ai-J~etsaml~et och plikttrohet, sina utskylcler, iiiister icke endast ' han skulle.
för1.m-a .. sin rosträtt om mannen sjalv utan ocksa lians hustru sin röst- unclerlate att betala sina utskylder.
-.
ratt.
Hon m,!
vaia aldrig ' s5 cluglig och H u r skall riksdagen denna gang koiii- och arbetsani, 11011 niil ' sträva an så myc- iila a t t bemöta.
!p-oyositionen?
Vi veta ket för att föl-sörja kanske också ' en att lconstit~~tions~~.tskottets majoritet.
ti-ll- slarvig nian; lagen döiner henne dock i styrker clen.
' Vi tro oss också ha .reda p i.
cletta f all icke ' efter ' hennes egna ' gäl -- att högerpartiet - ib ' en eller flera i-eserva- ningar utan ' efter ii-~annens: Inte eris 8111 tioner uttalat e n.
avvikande mening.
' Ii.usti-uri kan lagga f ram ' en ' egen- odenf- ' Varken utskottets .betänkande eller.
re- .endlertid&gt; nar getta ligt betald skattesedel, kar, den f ritaga ~ervatio.ei.na .. Cl:ro i.
\ reta att utanför Sverge liar kvinno- i-östratten under de senare Aren gjort m h g a la~i.dvinniiigai-, bland vilka Danmadc iiiecl Islancl lgrg och nu se- nast England äro de viktigaste.
Och vi G g a kanske hoppas nya segrar, fy liksom vi.
vänta Ungerns kvinnor.
med spänning p2 utghgen av ett regerings- förslag i f ragan,.
Aniei-ikas lwiniioi- iivendi.
I.
,.
:
skrives justerade.
Vi veta således inte ännu i vilken riktning högerpartiets ut- talande går.
.
Kanske förordas rent av-. '
slag, kanske också något förslag till frågans lösning, t .. es.
enligt ett högre alderstreck för kvinnor an för man.
Moderata kvinnors röstrattsförening ar- hetar som bekant på att .genomdriva ett avgörande på grundval av en sådan.linje och med fallande skala.
Och många högermän ha uttryckt sin sympati för en lösning i enlighet med denna princip, m e n o c k s å e n d a s t m e d den.
Bland dessa finna vi ledamoten av .För- sta kammaren hovrättsrådet Ekman, ii11 vars uppfattning i övrigt av röst- rättsfrågan jag senare skall återkomma.
Det tj anar emellertid ingenting till att förneka att såväl det rena motståndet som uppskovsyrkandena på sina håll äro tämligen oförändrade.
Av inotståndar- na f ramhålles lantbefolkningens lik- giltighet, eller rent av ovilja, för kvinno- rösträtten.
De som ej vilja ett avgö- i ande nu förfäkta nödvandigheten av att frågan ej blir löst endast för sig utan i sammanhang med den kommunala rösträttsfrågan och förstakammarprob- lemet.
Vad nu beträffar den första ini vändningen, den om lantbefolkningens likgiltighet eller- ovilja, så ar det nog sant att motståndet på sina håll är gan- ska starkt.
Men det kan nog också an- tagas som alldeles visst att dar detta motstånd finnes, dar har det sin rot i okunnighet.
U t till de avlägsna byg- derna h,ar ända till på senare tider en- '. '
, '.
.
arbetet.
Till de stora samhällenas kvin- nor av alla bildningsgrader och partier trariger däremot allt detta oemotstånd- ligt in och uppkallar med nödvändighet kravet på medansvarigh.et i samhällsar- betet.
Och dock är det ovedersägligt att just i våra dagar icke en enda soc- ken i Sverges rike slipper ifrån kontak- ten m e d staten och dess - föreskrifter.
På ett sätt som lantmannen aldrig drömt om komnia lagar och förordningar och gripa in i hans dagliga gärning och liv och ta djupa tag anda in p5 husmödrar- nas allra heligaste områden.
Och man vet därute i bygderna att de principer:.
för vilka alla dessa påbud äro ett ut- tryck, ofta ' ha sitt ursprung i ett konsu- inentintresse, med starkt socialistiska tendenser.
Följden har blivit, åtminsto- ne i somliga landsändar, en mycket ut- präglad oro för ökat inflytande från yttersta vansterhåll.
Och därför vill man hindra, eller åtminstone i det lang- sta f ö r d r ö j a, rösträttsfrågans lös- ning av fruktan för den enorma ökning i vänsterpartiernas numerär som man tror måste bli en oundviklig följd av kvinnoröstrattens införande.
Men man tycks alldeles bortse ifrån att det e g n a p a r t i e t s a m t i d i g t skulle se sitt välde ökat, genom sina hinnors stora rösttillskott.
Och vilka kvinnor stå i själva verket sina mans arbetsområden så nara som just landsbygdens kvinnor?
Vilka delta mera ingående i strävandena för det gemensamma basta an lantmän- nens hustrur och döttrar?
Vilka kvin-
sitt avskilcla.
1i.v hittills inte visat s i skapliga sain f ijrstindet skola.
kunna inycken vakeiiliet inför allinänna soci- enas därhän att makai-na antingen * bäg- och politiska spörstn51.
ge två g c t i l l röstning eller ocksa stan- ala, ekonoi~~iska Men s i kloka äro nog i det stora hela .na ': heliima båda ' och sålunda kvitta.
.
\;: ra laiitkvinrior, sa uppväckta ha de.
.Att s&amp;-igheterna för lantk~innomas img blivit av de sista iirens ininga .för- i.östning inte aro oövei-vinneliga a r nog tret att om staten kommer och fal-drar lika visst som att kvinnorna själva inte iiro sa oförst~encle inför- röstrattsft-agan att de skola ta del.
i det sainl-ialleliga an-.
svaret, sa skola de förstå att bara upp som deras man tro.
detta ansvar.
Ofta Iiör 111a11 den invand- Det ligger för övrigt ganska nara till ningen att bondk \ ~iniiorna till följd av hancls att tro att det i fraga om lantbe- de långa avstånden skulle f5 svårt att folkningen och kvinnornas rösträtt är 1.ämna sina lieni för att g5 till val.
Men iiiigefar på sainina satt som.
med röst- tzlar Inan imed 1.antkvinnorna själva, ha ratten och stadsfolket.
Mannen dra sig ' de mycket klart för sig att o111 de få för att ge Icviniiorna rösträtt, och så i-östrätt, så tanka de inte sitta heinrna skylla de på att kvinnorna inte vilja ha c ' ch lata socialistkvir~no~.na få överhan- den.
Men i själva verket vilja kvinnor- den.
Långa vägar äro de vana vidl na inte, .clarför att niannen vilja att de saga de, s5 inte skall avståndet behöva inte skola vilja!
Det går ju alltid lång- 11li nigot hinder -- en gång vart tredje samt att göra nya idéer fruktbarande eller fji:rde %r!
ute på landsbygden.
Ocli i lantmannens uppfattning av iiemkvinnan lever det .Det har s0111 bekant föreslagits f lera satt att lösa de svåt-igh.etei- soni ju må- nog kvar en seg, tast kanske omedveten, ste erkännas kunna komma att rnedföl- i:eminiscens av I-iusboi~deii~yndigheten .han .forna .dagar.
Tanken att hon skul- ja kvini-iot-ilas röstning p5 vår lands- bygd.
Den lösning soim har de s ' töi-sta le kunna förstå något on1 livet utanför utsikterna att viiina riksdagens synipa- hemmets vaggar eller göra en sjalvstan- tiei- tycks vara det niedgivande av rät- dig insats i sainhällsarbetet finner han tighet för akta makar att rösta för var- därför alldeles I-evolutionerande.
.
.Man ~ ~ n d r genom u f~rll.makt, varom motion vill emellertid ej tro att en sadan upp- iii-, väckt av hel-r- Aug.
L j ~ ~ n g g m. r e ~ fl.
fattning, soni ju dock av en stor del: För min del skulle jag vilja antaga att i12än inoni alla partier numera ar över- en ratt till fullmaktsröstning, inskränkt .vunnen, skall få bliva bestanimande för end.ast till akta inakar, knappast skulle lösningen av kvinnornas röstrattsfråga.
.
kunna medföra nigra allvarsainma ola- Vi veta att de flesta motståndarna äro genlieter.
Det kan ju visserligen tan- att finna inom högerpartiet, men vi.
veta kas att man och hustru ej alltid ' höra oclis5.
att partiet i denna fråga ar delat.
till sainma politiska parti och således Det- vore d # högesns nian värdigare att inte kunna ta emot fullmakt för va.ran- har rösia efter sin personliga åsikt .an dra.
Men c15 får man val hoppas att att.liita en tankegång, som a r 1ångt.ifrån: illa?, tt-ycka sin pragel p5 h.ela partiet t1 zt l (?j: ila 1,) ai-tiiriti-esset och det i1ite11- ',.
och genom partiet på s j älva.
de röstande Jag nämnde nyss att inom riksdagen de finnas, som ehuru ej motståndare till kvinnornas rösträtt dock hålla för nöd- vtindigt att frågan löses saiqmanhängan- de med spörsmålen om den kommunala isösträtten och förstakammarproblemet.
Till dem som hylla denna åsikt hör hov- rättsrådet Ekman, som i dagarna givit ut en broschyr kallad " Författriingsfrå- gorna i dagspolitisk belysning ".
Han franilägger där sin tippfattning i ansltit- ning till ett förslag oril första kamma- rens saminai~sattnirig ' på grundval av ii~tresserepreseiitation - alltså samma tanke som författaren själv f ramförde i. sitt forra året utgivna arbete " Klasser och partier i Sverge " och för vilken prof. Kjellén aven är en ivrig förkämpe.
Herr Ekman utgår ifrån att det gam- .la ståndssamhället numera håller på att uppleva ett slags renässans genom vad han kallar klassamhället, där han redan nu anser sig kunna urskilja en t j ä n - stemanna- och de bildades klass, en a r b e t a r e k l a s s, en i n d u - s t r i - o c h b o r g a r e k 1 a.
s ~ samt en jordbrukareklaas: Dessa klas- ser och deras intressen tänker han sig representerade i första kammaren av personer utsedda icke genom allmänna val utan av lämpliga institutioner och korporationer.
Vid deras sida skulle darjärnte finnas en större grupp kam- marledamöter, valda såsom hittills.
av stadsfullmäktige och landsting.
Då nu herr ' Ekman tar upp frågan om kvin- nornas rösträtt, sker detta icke endast därför att han finner den vara i sig sjalv aktuell, utan emedan han anser den särskilt sammanhänga just med in- tresserepresentationen och förstakam- inarproblemet.
Denna hans tankegång utinyniiar emellertid i en stark ovisshet om var inom de olika klasserna kvinnorna ' vid valen till landstingen och stadsfull- mäktige skulle vara att finna och hur den kvinnliga rösträtten sktille komma att inverka p5 första kammarens sam- mansättning.
Och han konimer efter dessa premisser till det icke.
oväntade resultatet, att frågan om den kvinnliga rösträtten inte bör föras fram och vinna sin lösning innan de övriga författnings- frågorna blivit slutligen utredda.
Han yrkar således uppskov.
" Ty ", säger han, " införandet av en talrik, ännu i stoft sett omogen och oberäknelig kvinn- lig valjarekår i de pågående striderna rörande den kommunala rösträtten och första kammarens stallning skulle kunna alldeles föriycka lösningen av dessa se- nare frågor -- " Det s r onekligen en sympatisk tanke att ' det politiska liret genom intressere- presentationen skulle kunna tillföras de yppersta företrädare för olika grenar av vetande och förmåga.
Men om veten- skapen, näringslivet, ämbetsverken skul- le i sin ordning vinna på att inom sina omraden tvingas att ta emot politiken förefaller mig ovisst.
Det kan kanske snarare befaras att till ju trängre kret- sar de politiska striderna flyttas in, dess mera osympatiska och personliga skulle de komma att te sig, dess lättare skulle de giva rum för smäsinne och den skumrasksföreteelse som kaIIas taktik.
Måste man emellertid förutsat- ta att ii~tressesepresei~tationeiz slcuUe bli
H E R T H A I 33 den grur~dval, p i vilken första kaimnia- begagna '.
sig av dessa iqplysningstillf äl- rens framtid skall byggas, ä r det svårt len an vad 11~1 i sådana fall ibland sker.
att Iörst5 varför kvinnorna.
skulle ' villa Ty imecl utg5ngs,p~inkt frin det nya an- 1Gg0n särsikild slirighet.
P$ samma (; ' vai-et genom rösträtten skulle de ha ett satt soim mannen skulle de val följa ocli bestakt mil ' att arbeta för.
De skulle saknas ined i de respektive klasser, iii- ha något att ta vara 125 soin red.
vore stitiitioner och korporationer, där de deras egendom.
Det är oandligt i y c - genom sitt arbete eller sin utbildniiig ket lättare bad.
att viicka och att fatta ' h ö r a hemiila.
Lärarinnorna och de intresse fös.
realiteter an för ett obe- kvinnliga lakarna skulle liksom sina stamt ' något, son1 kanske blir, kanske in- ii~anliga kayrater höra till.
tjanstemai-i- te.
Av samma skal skulle det för k- ilens och de .bildades klass, bank- ocli redningarna i författnii~gsfrågorna först Iiontorsbitraden till industri- och bor- d5 ges en klar arbetslinj.e, en fast platt- ' gareklassen, f abriksarbeterskor och tja- form att stå ps, om maii hade att rakna nariiinoi- till.
- arbetaseklassen o. s. v. med kvinnornas rösttratt ' som ett f «l l- Möjligen skulle de gifta kvinnorna kun- bordat faktum.
Och man, skulle kunna na tänkas soin en grupp för sig, för s; afbeta i lugn utan att oroas av vår oro, vitt de ej kunde följa sina man i de klas- våra p$n~innelser och skriverier.
ser dit cle höra.
I själva verket finns det nog inte n; - Lika val som det kanske inte skulle gra of~ånkomliga skal att nu åter låta erbjuda så stora svirigl-~eter att inom ' in- frågan falla, för så vitt ' majoritet kan tresserepi-esentationen sätta kvinnan p5 erhållas ir~oiii riksdagen.
Men man vail \ hennes ratta plats, lika val f öre faller kanske pröva hur länge vi kunna låta f aran i kvinnorösträttsfr5gans omeclelba- oss nöja bara nied att se f rågan f a l l a ra lösning ej att vara s a stor.
Man kaii- f r.a ni L: t ..
Det behövs emellertid, en ske t. o. in.
kan våga tro att såväl kvin- mycket stor psykisk såväl som fysisk noi-na som arbetet på författningsfra- kraft för att år efter år röja och lyfta gorna sltulle vinna på att striden kring och lagga till rätta i det stenrös av gam- i-östrattsfr2gan bleve slut.
D &amp; är ju la fördomar och uppskovsyrkanden, näililigen så att om vi erhålla rösträtt vari f ragan of öriinderligt kastas tillbaka.
i ar, f5 vi dock ej deltaga i val förrän Tiden kräver så mycket av kvinnorna, om sex år.
Ja, det kan t: o. m. dröja vira krafter behöva sattas in på annat atta ål-, ifall den Clasonsk~ n~otionen om ' an agitation för en sak som i sig själv föl-längda valperioder blir lag.
Mig sy- rättfärdig nu borde ha hunnit bli för- nes att om frågan bleve löst av årets stådd.
Sillan har val en riksdag haft att riksdag och inan hade dessa sex eller behandla s a.
inånga frågor av speciellt.
.
itta 5r framför sig,.
kunde man satta .i l~vinnligt intresse som den nuvarande.
g h g ett inålmedvetet och behövligt upp-: Dar ar reglementeringsfrågan, yrkessko- l ysningsarbete blanc1 kvinnorna.
Och lef rågan, von Kochs motion om centra- i-iian skulle alldeles visst kunna med lisering av barniivården, lektor Björcks.
mycket stör &amp; f i-amgrtng f ö r d i cle111 att: om iitredning av fragan om statens ull- ' '.
.
.
dervisningsskyldighet gentemot den kvinnliga ungdomen, in.
m.
Livligare i n någonsin ha vi därför kant tyngden i det arbetsmaskineri av möten, skrivel- ser och uppvaktningar som vi måste satta i gång för varje fråga dar vi sril- ja göra oss hörda.
Och det ar långt ifrån säkert att vi bli hörda ändå!
Det har sagts att så länge kvinnorna inte visa sig vara en m a k t, kan man inte fästa sig vid deras krav.
M a k t - vad finns det i det be- greppet som ger ett säkert, underlag?
Nar man talar om samhällets demokra- tisering, så anses det ju emellertid att man ' talar icke om en rättsfråga, utan om en rnaktfråga.
Men - ar ratten byggd på rättfärdighet, så måste ju denna ratt i sig själv bli en makt, för så vitt samhället skall gå framåt.
Från d e n n a synpunkt sedd ä r kvinno- rösträtten, och hat- alltid varit, en rnaktfråga.
Därför kan och får dess Iösning inte uppskjutas.
Fredri ka-Bremer-Förbundets årsmöte 15 ' - l6 april 1918..
D.
et blev Stockholm som i dessa de stora kommunikations- .och övriga svårigheternas tid utsågs som den Iamp- ligaste platsen för förbundets årsmöte.
Dit samlades på utsatt dag, den 15 april, representanter för samtliga kretsar, på ett undantag nar, samt ombud för f ö ~ - bundets skolor, Förbundsstyrelsens medlemmar och Stockholmsmedlemmar i övrigt utgjorde j u de sj alv fallna delta- garna, och förhandlingarna voro, soin sedvanligt har, f örlagda till förbunds-.
byrån.
Med några hjärtliga ord halsades de närvarande välkomna av frti Montelius, och givetvis var det hon som valdes till mötets ordförande.
Fru L. Dyrssen, fröknarna A. Arwedson och Th. Kull- gren utsågos till vice ordförande och fröknarna I. von Plomgren, S. Laurell och.
S, Ulrich till sekreterare.
Proto- koll justeringen uppdrogs åt fru R. Schiirer von Waldheim och fröken I. Blomstedt.
Som representanter för kretsarna hade infunnit sig för Malmö fruarna E. Quensel och A. Hultgren, för Lund do- cent H. Borelius, för Hälsingborg fru Werlin-Ohlson, för Linköping fröken A. Arwedson, för Göteborg fröken Tb.
Kullgren och fru A. Lewisson, för- Strangnas f röken Eva Sack.
Rimforsa- skolan representerades av fröken L. Nathorst-Böös och Apelrydskolan av f röken Ingrid von Zweigbergk.
Förbun- dets ombud i Norrköping, fröken Auro- re .Pihl, samt fru A. IVidebeck från Strangnas märktes- aven bland gästerna.
Farbundets verksam h e t 1917.
Redogörelsen f ör det gångna årets verksamhet inleddes av förbundets se-
kreterare, fröken v011 Plomgren, so111 ii-amlade en kortfattad översikt av f ö r - Lundss tyrelsens åtgarder I 91 7, de f rå- kor och kvinnointressen som bevakats och de företag soni igångsatts eller pla- nerats.
Så hade skrivelser avlitits till Ktingl.
Ma j ': t, skilda myndighetel- och nämnder med betonande av direkta ön- skein21 i för kvinnorna viktiga ' f rågor, såsoin exenipel \ lis med avseende p5 des- s a s stallning i särskilda fall i den .nya fattigvårdslageii, i förslaget o111 prakti- ska yrkesskolor, iiiom sju1ivardei.1, som I koinrn~malt anställda barnmorskor.
frågan kvinnornas politiska ihedborgar- skap hade opinionsyttringar avgivits.
: Den kvinnliga högre .yrkesskolaii i be- lcladi~adsbransclzen hade startats i Stock- liolm, lliinf orsa- och Apelrydskolornas verksamhet fortgått och f ramjats.
sjuk- sköterskebyraerna I Stockhol~n och Gö- teborg hade bedrivit sitt arbete eftei- saiilina.
liizjer soin förut.
För Stipeiiclieinsti tutioilen laninade f röken Laurell därefter ilagra redogö- i-ande si: [f ror.
Samtliga f onders belopp hade för h-et uppgatt till kr.
469,930, en summa som fördelade sig med kr.
263,017 p5 Allmänna Stipendiefonden och kr.
206,913 på Ei1skild.a fonder.
De under- aret utdelacle stipendierna hade belöpt sig till kr.
9,905, varav kr.
6,395 utgått son1 lansstipeiidier, kr.
I ?OO som fria stipendier och kr.
2,310 sol11 en- skilda stipendies.
I livräntor hade kr.
4,429 utbetal.ats.
Antalet utdelade sti- pendier .utgjorcle 30, och de respektive beloppen hade varierat imellan 200 och Goo kronor.
Stipendief oiidens sekreterare slutade sin redogörelse ined att betona vikten a~, att arbeta för att niöjlighet g h e s att i dessa dyra tider höja varje sarskijt.
stipeiidiun~.
Till det andainalet måste lansfonderila ökas,.
en sak som redan.
beaktats i Malinöhus län och Som fröken Laurell hoppades måtte bli föiemål för aktivt itgöraiide i aven de andra lanen.
N !ed tanken fästad på det förhållande att ' faktiskt penningen sjunkit till minst: hälften av sitt förutvarande .varde insei- rnan~ocksi hur ytterligt önskvärd; en så-.
.
dan höjning vore.
.
.
Riinf orsas talesman var fru Dyrssen, so111 omnämnde det gångna årets sarskil- da betydelse för skolan, då den detta ar kunde fira sitt 10-års-j ubileuni.
Den som.
följ t Kimforsaskolans utveckling vet också att dessa 10 år omfattar en r e ~.
sultatrik.
verksamhet som med stolthet kan namnas.
Detta livskraf tiga företag nöjer sig emellertid icke mrd att ' arbeta efter redan utstakade linjer, och dess ordförande meddelade att en ny gård, Zikanstorp, omfattande I 50 tunnland, i 51- inköpts, dit n u lanthusl-iållskurseri~a skola förläggas, en välbehövlig förand- ring cia lärarinneskolans byggnad icke imd fördel i Iiingclen kunde användas för samtliga kursers e.lever.
Det nya inköpet hade inöjiiggjorts av herr- JZk- inans ' på Bjiirka-Saby generösa erbju- dande .av 20~000 kr., 01-11 samma summa f 1-511 annat håll kunde insandas, köpe-.
.
cumman för gården uppgick till 40,000 r.
Detta 11alle.l- nu Rimfoi-saskol~iis energiska styrelse p3 med och hoppas att mötas av ett intresse i vidare kret- sar s0111 nöjl ligg ör utfyllandet a v.
den nödiga suimnail.
sedan.
kretsrepres.entanterna &amp; l&amp;imt.
.
sina rappoiter över kretiamas verksam-,, ',
.
het, revisionsberättelsen föredragits och styrelsen beyiljats ansvarsf rihet för 1917 års förvaltning, företogs val.
Till ordinarie medlemmar i styrelsen utsågos de under omval staende, fru B. Norden- son, doktor L..
IVahlström, fröknarna L. Engström och M. Silow.
Till supp- ' leanter i styrelsen omvaldes fröknarna A. Arwedson och E. Kleman, fru M. Kantzow ' och auditör C. Juhlin-Dann- felt.
Vid val av revisorer och revisors- suppleanter återvaldes de avgående, fröknarna H. Carleson, M. Stael von Holstein och doktor Adolf Tainm, samt fröknarna L. Rosenberg, E. Sundberg och jur. utr.
kand. M. Carlson.
Till med- lemmar av kretsnämnden valdes frök- narna S. Ulrich och S. Laurell.
En kortare ovei ' laggning ägde därpå rum om platsen för nasta årsn~öte, yar- vid docent Borelius framförde ett för- slag från sin krets att årsmötena~skulle hållas i Stockholn~.
i samband med lant- bruksveckan.
Förslaget, som framkom- mit med tanken fäst på att till förbun- dets årsmöte kunna draga en del jord- bruksintresserade personer, då förbun- det genom Riinforsa och A ' pelryd så pass starkt engagerat sig jordbruks- och träd&amp;-dsföretag, mottogs nied intresse, men något direkt sådant beslut ansåg man sig ej kunna fatta, då andra inti-es- sen och omständigheter som man måste taga hänsyn till även spela in.
Beträf- fande nasta år framkastades en önskan att om möjligt f2 årsmötet förlagt till Norrland, exempelvis Sundsvall, men uppdrogs åt.
förbundsstyrelsen att f atta beslut i saken.
.
.
Som sista ärende innan man övergick till avdelningen förslag och diskussioner, kom fröken Maria Aspmans redogörel- se för förbundets högre yrkesskola i Stockholm, som nu har i det närmaste ett arbetsår att se tillbaka på.
På grund av de särskilda förhållanden varunder en nystartad skola ined något ojämn elevkompetens arbetar hade en speciell.
koncentrering av undervisnin- gen i vissa delar måst bli bestämmande för arbetsplanen.
Den lägre kursen ha- de arbetat efter samma program son1 6- clagarsskolan på Söder-.
Man hade nu att glädja sig åt ett organisationsanslag av 5,000 kr.
frin staten; Stockholms stad hade tidigare tilldelat skola?
ett an- slag å likaledes 5,000 kronor.
FBredrag och diskussioner.
Mötets program upptog detta år ett ' flertal alldeles särskilt intresseväckande och aktuella ämnen.
En rad frågor speciellt berörande kvinnorna och deras s:.allning stå på dagordningen och vänta 115 riksdagens behandling.
Av dessa ha- de nu de viktigaste upptagits till skar- skådande och debatt av årsmötet .. h45ndagens middag agnades åt B a r- i7.avårdsf r a g o r i n f ö r riks- d a g e n med fröken Aspman som in- ledare.
Det var redaktör von Kochs motioner angående koncentrering a \ - samhällets barnavård under en och sam- ma myndighet samt om höjandet av bar- navården i landet genom en allmännare undervisning åt kvinnorna i detta ämne som inledarinnan redogjorde f ör.
Dis- kussionen soin följde kom mindre att röra sig om den organisatoriska frågan och no tio ilar ens syfte att utöver vad som hittills nästan uteslutande gjorts - om- sorgen om de särskilt olyckligt ställda m
barnen, framför allt de utom aktenska- pet f ödda -- utsträcka barnav5rdsmyn- diglietelis verksamhet till varje fall, dar ett ingripande ar påkallat, än om frågan nar och ' hur en uiidervisning i barna- vård, särskilt spadbarilsvård, kunde l ä i ~ ~ ~ l i givas ~ e i i at.
kvinnorna.
.
Förslaget om att sådan undervisning skulle kunna fördelas p2 ett antal olika utbildnings- anstalter, sason1 högre folkskolor, lant- h~shallsskol~r, husiiloders- och folkhög- skolor debatterades.
Som en annan ut- väg framhölls dr ' Ernbergs förslag om att undervisning i barnens sltotsel borde meddelas de blivancle niö&amp;-arna av baril- morskorna, so111 då sj alm skulle erhål l a ökad utbildning i &amp; met och .beredas er; sättning av stat och 1~on.iinun för clet nya arbetet.
Till något gemensaint uttalan- de ledde icke diskussionen.
Tisdagens f öriniddagsmöte inleddes nied f röken Gerda Meyersons f ramläg- gande av fGgail B e h ö v s e n l a g - stiftning f ö r hemindustri- e n?, belyst genoni redogörelse för hem- arbeterskornas f örhållanden.
Efter att ha berört de djupt bedrövliga fakta soiii kommo i dagen genom central föibun- clets för socialt arbete l~eniarbetsutstall- ning 1907 och.
' hennes egna därmed sammanl~ängande undersökningar av hemarbeterskornas villkor, övergick frö- ken Meyerson till Socialstyrelsens nu frandagda utredning i saken, som genom sin ingående f ranistallning av det fak- tiska sakläget ytterligal-e understryker nödvancligl~eten av att den sociala lag- stiftningen tar itu imcl dessa föt-hallail- den.
Hur oerhijrt svart det ar att göra detta s5 ätt- lie1iiarl~etersk01-11a verklige11 ' ' bli hjälpta f&amp;nhölls emellertid, i sig välnieiiande bestanimelser kunna ju lätt resultera i att arbeterskan utestänges från det henne i alla fall så nödvändiga, arbetet.
Som, önskvart framhölls att hos oss, såsom skett i utlandet, registre- ring av arbetarna infördes, ävenså löne- böcker, sa att avlöningarna kunde kon- trolleras.
Av Kungl.
Maj: t faststall- da prislistor sk~dle aven leda till att.
ett.
iör lagl: ' nedt~:yckande av lönerna ej före- komme och att den ena orten ej satte ned dessa för den andra.
I den p2 inledningsf eredraget följ an- ' de diskussionen: Eraml~öll fröken Ida Jo- hansson, tjänstgörande i Socialstyrelsen,.
vikten ay att allmänmanskliga synpunk- ter matte vinna beaktande vid en bli-.
vande lagstiftning i ämnet, eniidiga ar- betssl~yddsbestatnn~elser drabba ju un- clerstundoin arbetaren p5 clet hardaste.
Som förmiddagens nästa ämne kom fröken valborg Ulrichs föredrag om Sammans1 u.tiiingens bety- delse f ö r af farsanstallda, en livfull och entusiasmerad redogörel- se f ör Kvinnliga kontorist- och expedit- föreningen i f to ck hol^ och nyttan och värdet av liknande sai~~iilanslutningai-.
De konstanta iiiissförhållandena på den kvinnliga arbetsmarknaden, de otillfreds- ställande lönerna och de kringskurna be- forclrings~~~öj liglieterna berördes, under påvisande av att just organisation vore enda viigen till att f5 dessa inissförl~ål- landen ' avskaf fade.
: Det inti ' essanta fråge- och meningsutbyte son1 vidtog efter föreclraget avslutades med.
ett på-.
pekande av f örbundets byråf orestånda- rinna att det varit styrelsens mening alt genoini att taga iipp d ' ei~iia sak vid ars- '
mötet stimu !era kretsarna till att verka för samtnan.slutningar på de håll, där sadana ännu icke finnas.
D e n h ö g r e k v i n n l i g a ull- d e r v i s n i n g e n o c h s t a t e n var iinnet för middagens diskussion på tis- dagen, och det torde kunna sägas att denna genom lektor Björcks motion vid årets riksdag på dagordningen ' fram- skjutna fråga, som i sig på det allra närmaste och djupgående satt beröi- kvinnornas ställning inom samhället och deras utbildningsmöjligheter, också koim att utgöra tyngdpunkten av intresset för de på inötesprogramnlet upptagna am- nena.
Inledarinnans, f rö,ken Anna Brita Bergstrands sakrikt orienterande forr- drag gav ocksa åt den därpå följande diskussionen de yppersta utgångspunk- ter.
Betonande att fö1; bundet genom att p2 sitt årsmöte uppta detta anme till diskussion tydligen önskat få tillfälle att från sin speciella ståndpunkt som ett kvinnorörelsens centrum i vårt land ta position till den Björckska motionen vid arets riksdag om att Kungl.
Maj: t måtte lata verkställa utredning om åtgärder för att statens undervisningsverksamhet in5 kunna utvidgas att omfatta jämväl den kvinnliga ungdomen drog f röken Bergstrand med snabb och skicklig hand upp konturerna av den historiska bak- grund, mot vilken frågan för sitt rik- tiga bedömande måste ses.
I en hastig tillbakablick lat hon guveri1ante1-nas och flickpensionernas blon~stringstid för en IOO år sedan skymta frain, då kvinno- bildning betydde kunskap i språk -.
framför allt i franskan -, musik, hand- arbete och ett salongsinässigt satt att upp- träda och då tanken p i att staten skulle ha något soin helst att skaffa med f lic- kornas utbildning var totalt främmande, inte minst för kvinnorna själva.
Så ko111 Kjellbergska skolan i Göteborg till ge- nom enskild donation, den enda avgifts- f ria flickskolan i Sverge, och ungef ar samtidigt.
\ Vallinska skolan i Stock- holnl, en reiornl- och kampskola, f rån vilken den första kvinnliga privatisten, som 1872 avlade studentexainen, utgick ..
Det var också Wallinska skolan som först, 1874, erhöll dimissionsratt för studentexamen.
De första flickskoloi-na av den nuva- rande typen hade koininit till, och med are11 hade upp f attningen om kvinnornas stallning blivit en annan.
Det var inte endast de kvinnliga banbrytarna, Fred- rika Bremer och hennes efterI ' öljerskor, som hade blicken öppen för kvinnornas rätt till utbildning och arbetsmöjlighe- ter, det fanns man som nu gingo i bra- schen härför.
Enskilda motionärer ha- de redan vid 1840 och 1844 års riksda- gar bragt frågan om understöd från staten at f lickiindervisningen på tal.
Det första anslag som beviljades var emellertid ej föl-i-än 185-60 och då till upprättande av Högre larariimeseinina- riet, p2 vilket något år efter följde upp: rättandet av Statens norn~alskola.
Ett fullständigt ordnande av den kvinnliga undervisningen genom statens ingripaii- de hade dessförinnan avslagits, 1858.
XU ~ p p s t å r emellertid den ena flick- skolan efter den andra, understödd så småningom av kommuner, donationer, enskilda, sparbanker, brannvinsbolag (!)
.
1865 motioneras om inrättandet av 24 lägre kvinnliga läroverk, men motionen faller.
1874 ar s2 staten färdig med att
at de enskilda flickskoloi-na bevilja ett Arbetet fortgih- undel- stora ekonomi- anslag av jO,OOO Ix., men sätter ocksa ska sviirigheter f ör skolor och lararin- ett villkor som gör anslaget skaligen nor, ined rent otroligt laga löner.
En.
oantagligt, elevavgift inilste utga med undersökning av 1874 visar f örestånda- högst 50 kr.
finclast 12,400 kr.
konmo rinnelöner på 600 och 450 kl-., timavlö- att utbetalas, da ett flel-tal skolor och ning åt lixal-innorna 2 h ö g s t kr.
I 350 just de bättre fullno detta villkor oan- i medeltal, l a g s t 40 öre.
E n ny.
un- tagligt: Det inodifiei-ades eliiellertid, dersökning 1900-1901 .visar förestån- och sa srniiiingom höjdes anslaget, dock clarini~elöner på kr.
374, 457 och 652 mycket iångsaint; 1882 ar man uppe i. med bostad, kl-.
496, 862 utan bostad.
70,ooo kr.
Samtidigt utbetalas 21 % mil- Omkring 40 proc.
av skolorna gå med j on kr.
till de allnianna Iarovei ' ken.
förlust eller lämna otillräckligt levebröd, " it 1.ararinnorna.
Urider tiden har f rågan 0111 f licksko- Ar 1902 höjes flickskolornas statsan- l ornas rörelsefrihet blivi t bi-annande.
slag till 347,500 kr.
och miniinilöner Med de ökade anslagen föl j er utvidgad.
och skarpt statskontroll och meningar- faststillas till I, 5 p kr., vilka, dock vid II?
.börja bryta sig i fråga 0111 skolornas lönei-egleringen: ~gog gå .ned till 1,400 - A vad lärarinnorna i.
I: sta lönegraden så- och statens stallning till varandra.
ena sidan vill man varna den fria ut- ledes ha, i väntan pa en stundande löne- vecklingen, menar att flickskolan skall reglering, att leva p i i. dessa ticler, plus f i stadga sig i ro p3 egen hand, skoloi -- ett dyrtidstillägg av 400 kr.
!
" Lönef rågan ar ej en.
lärarinnornas na, lära; - innorna, föräldrarna må hellre egen fraga, det $1- de enskilda lärover- kannas vid uppof fringai- an att staten nu skulle gripa,in.
A andra sidan star den.
kens f rågaJJ, yttrade f röken Bergstrand, ~ippfattninger-i att det kvinnliga slaktets i. det hon darps i detalj ing5ende på de ratt att i ett bildat.land äga ' tillfalle till alltjimt otillf redsställande löneförhil- uppfostran och bilclning icke får offras- lamlena pekade p2 vilken kritisk punkt f ö r en frihetsteoris skull.
Den förra de enskilda skolorna kon~mit till genoin riieningeii segrar.
Fli ckskoloi-nas repi-e- sina laga liirarin.nelöiier, tei-minsavgif ter sentanter äro ej allt för ivriga att driva soin icke kunna höjas - då cle ju and5 f rain statsans !agen.
: De äldre kvinnliga $ro a \ lseviirt högre än teriniiiskostnader- pedagoger, som under dessa genom- ila i statsskoloi-ria - och risken att, an- brottsår utföra ett storartat verk för dra skol typer ined genoinf örd löiieregle-.
höj anclet av f lickskolebildningei~, s12 ring genom sina högst.
avsevärda löner själva .in p5 vagen: liellre det tungaste skola dra de bastzi krafterna Lort från arbete och uppoffringar av alla de slag flickskolan.
Man vill vakta friheten in- i n att nu lida avbräck i. rörelsefril~etei~, o111 flickskolan, men frågan ar om flick- 1882 antas en]: e- skolan med sina friare foril~er ar värd ocl1 på flickskolei~~ötet solution om att inspektion från statens att uppehål.las pi % d e t dyra tillskott lära-.
sida annu icke torde vara Iainplig och rinnor och föräldrar faktiskt: få göra och om lärarinnorna i längden vilja 0th av behovet pskallad. '
. '
.
* ' kunna vara med på detta.
Statssamsko- staten gör detta, då tränger sig stats- lorna, seminarierna, folkskolorna, de.
skoletanken oemotståndligt fram ocli kommunala mellan sko loi-na locka alltmer kräver sin lösnjng.
Den sircleles ivriga diskussion soin ined sina fördelaktigare löneförhållan- den.
De kvinnliga akademikerna kom- liarpå följde och under vilken den " fria ma att dras till statens allmänna läro- skolan " hade sina sarinaste fö respraka- verk så länge de enskilda skolornas 1ö- re i fröknarna Kullgren och Aspman iier ej något så nar motsvara dessas, ocli och skäl från andra sidan framfördes de enskilda.
gymnasiernas stallning blir särskilt al- dr Gulli Petrini, dr Lydia Wahlströin och fröken Anna Sondén.
alltmera brydsam.
Det ar en självbe- sinningens tid för flickskolan, den står utmynnade i att mötet antog följande, vid en vändpunkt, och det ar iiite att slu- av styrelsen framlagda resolution: ta ögonen till för att staten niåste träda Mötet anser rättvisan fordra att sta- in son1 hjälpare.
Nu konimer den ten tillgodoser den högre kvinnliga un- Björckska motionen och rullar upp fri- dervisningen i lika hög grad som den gan i hela dess vidd.
Det går inte Iang- manliga ungdomens.
De enskilda flickskolorna utföra en re a t t inte se problemet i ögonen.
stor och betydelsefull uppf ostrargarning S t ö r r e statsanslag ' och bevarandet av i den kvinnliga ungdomens tjänst, men de enskilda flickskolorna ined dess rö- då dessa skolor såsom deras ekonomiska relsefrihet, så ljuder lösen f rån skol f 6- förhållanden iiu äro ordnade ha betyd- reståndarinnehåll.
- &amp; r det över huvtid ligt högre avgifter än de av staten finan- taget möjligt att tänka sig de enskilta sierade läroverken och icke kunna till- f redsstallande avlöna sina lärarinnor skolorna genoin a n s l a g ekonomiskt samt ej heller bereda samina möjlighe- jämställda med de allmänna läroverken?
ter till fortsatta studier, vill mötet med Och å andr?
sidan, är det utan vidare anledning av en av lektor Björck i an- klart att staten,inåste förkväva allt det dra kammaren väckt motion påyrka att goda soin så uppoffrande och kä~leks- genom Kungl.
Maj: ts försorg åvaga- bringas en utredning för utrönande av fullt skapats fram av tradition inom de på vilket satt och under vilka former enskilta skolorna, om den övertager en statens tillgodoseende av den högre större eller - mindre del av dem eller kvinnliga undervisningen skall kunna upprättar nya läroverk för flickor, kan- äga rum.
Denna utredning, där givetvis den ske nya och större samskolor?
kvinnliga sakkunskapen b ö r vara i till- Beviljar staten så rikliga anslag att räcklig grad representerad, får dock icke de enskilda skolorna i fråga om löner, fördrö ja en under förberedelse varande absolut nödvändig lönereglering för 1ä- terminsavgifter, ~~~~dërvisningsmateriell, rarepersonalen.
vid statsunderstödda en- friplatser m. in.
komma i jämnhöjd skilda laroanstalter.
med de allmänna läroverken, och ändå Måndagens afton var möte anordnat få behålla sin önskade frihet, d a, slu- tade f röken Bergstrand sitt föredfag, i K. F. U.
K:s lilla sal, då fröken L. vore ju allt väl beställt och inan kunde Nathoi-st-Böös höll ett föredrag om iiite bättre.
begata, inen om i n t e K v i n n l i g a 1 ~ o n s u I e n t e 1 - p å o
' S v e r g e s ' l a n d s b y g d.
Som vi ha tillfälle meddela det intressanta före- draget i sin helhet 1 nästa ' hafte av Her- tlia, är referat har uteslutet.
Diskussio- nen som, följde berörde den ömtåliga frigan i vad inin konsrilenten sarskilt bör inrikta sin verksamhet på.
de fatti- gare l-ieinmen, i vad ~iicrln den husliga ekonomin miste anses som det centrala i hennes verlisainhet, on1 barnmorskorna.
såsom eventuella l&lt;oniulenter i barna-.
\ &amp; - d samt i vilken utstrackning, trad- gardssliötseln kan och bör f alla inom konsulentens oiziride.
Tisdags aftonens offentliga möte i I '.
F. U.
K: s hörsal.
omfattade föredrag i fyra far kvinnorna viktiga f rågor: Kvinnorna och fullmakts- t j a n s t e n a av.
f il.
kand. Adkle Phi- lipson, K v i n n o r n a s s t a l l n i n g i n o m y r l i e s s k o l e f ö r s l a g e t av Hesselgren,.
yrkesinspektris Ker:stin Reglementeringsf rågan av clr.
Alma Sundquist och K T r ' ~ n n o r - ' vag.
Och nu föreligger lönereglerings- kommitténs förslag med sina i fråga om kvinnorna i s å inåiiga avseenden oratt- visa utgångsp~inktei .. Ater ar det att- kiimpa föl: att i-iitt \ 4sa vederfares .kvin- norna.
Talarinriaii uttiyckte den för- hoppningen att ' i:egering och riksdag inte alltför 11r " i ' rt &amp; ulle iter låta kvinnorna kanna att det al- män som stifta lagar för dem.
Fröken Hesselgren och dr Sundquist redogjorde bida i korthet för förelig- gancle respektive förslag angående yr- kesskolor och Jagen om åtgärder mot ~önssj~ikdonlariias utbredning, vilket senare förslag i sig medför den .oerhört viktiga saken att reglementeringen av prosti.tutionen skulle bortfalla.
Ett nar- inare ingiende på de t 6 intressanta och sakrika anförandena är här överflödigt, då själva förslagen vart; och ett på sin tid utförligt omnainnts i Hertha; Fru Törnells livfulla frail~stallning av rösträttsfrågans läge just nu återges på iias anilat ställe i detta häfte.
l r ö s t r a t t s f i - a g a j ' ust n u * a.v f rii Gertsud Törnell.
Fröken Philipsons.
föredrag blev en historik över den langa och sega kamp de.
akademiskt bildade lärarini~oi-na ii15st föra och ännu föra för att konirna Iran1 till de platser soni deras kunskaper och Itompetens berättiga dem att * inne- ha.
Hur de 45 ar soiii förlupit sedan kvinnorna släpptes fram till univessite- i-en kännetecknas av hinder och utestän- ganden och att ä n n ~.
i icke fullmakts- tj iinsterna, adj unkturer och lektorat, rektorsplatser vid statssamskolor ili.
fl., ijppnats för dem.
' Utredningar,~ippskov och alla de mist inkoksekveiita och orii~~liga.
bestiivi-celser ha ställts i deras ' ' För mötet framlades följande resolu-.
ti on som enhal.ligt antogs: Staten behöver kvinnornas medver- kan för att p i ett tillfredsställande sätt: lösa sina uppgifter, kvinnorna behöva medborgarrätt för att bevaka sina egna och sina barns intressen.
Förslag om kvinnoröstratt föreligger 5nyo inför riksdagen.
Mötet yrkar att avgerandet ej laiigre uppskjutes, att frå- gan om kvinnans politiska medborgar2 skap löses nu.
Arsmötets förhandlingar och möten voro harined avslutade.
Ett sällskapligt samkväm med supé i Konstnärsklubbens lolial efter det offentliga mötet tisdag
af ton utgjorde den definitiva, angenäma avslutningen på de två dagarnas sain- inanvaro, vilkas vinstsumma och inne-, börd ' då av fru Montelitis tolkades, med ' ELLEN KLEMAN.
Birgittas bild.
(Birgittautstallningen rg18.
Beskri- vande förteckning, red.
av I.
C o l l i j n och A.
L i n d b l o m; A.
L i n d b l o m, Den heliga Birgitta, Stockholm 1918; X.
C o l l i j 11, Iconograhia Birgitt,ina typographica, Fasc.
I, Stlilm 1915; 0.
J ' a n s e, Medeltidsminnen fr511 Öster- &amp; land, 1906.)
.
D ett tack till ' gäster, f öredragshållare och alla som bidragit till att göra dein var- defulla och rika.
röj en stund framför bilden i mitt- nischen till Birgittautstalliiingens ur- inuseisaleiz framskapade kapell, dar den tronar ovan relikskrinets guldbeslagna röda sammet,.
och du skall kanske ge- nom sekels töcken uppfånga en skymt av Birgittas drag.
Bilden ar stympad, färgen har fallit av; men det individuel- la liv som en gång präglat träskulptu- ren verkar ännu mäktigt.
Det fylliga ansiktets linjer tala om kraft och myn- dighet, om den stolta frun till Ulfåsa, modern till atta bar-n; men det ar ej hon, det ar den storslagna ordensstiftel- sens åldrade skaparinna som tronar där.
.
Av det visionära draget har denna Det koinnier så ~kuiptur blott föga.
mycket starkare fram i en annan bild f r h Vadstena kloster, ett yngre ansik- te med samma välvda panna, fylliga kinder och bestämda inun, men präglat, liksom hela gestalten, av visionens ex- tas .. Bada dessa träskulpturer ha av for- .skarne daterats till f jortonh~uzdratalet, den förra ar kanske rent av tillkommen lzundra år efter Birgittas död.
Den kan således ha något av porträttlikhet en- dast under förutsättning att konstnären haft till förebild ett autentiskt porträtt.
Men det ar långt ifrån omöjligt.
I ett brev som den heliga Katherina skriver till ärkebiskopen i Uppsala från Roni några år efter Birgittas död antyder hon att hennes moders bild finnes målad i Sverge, om an ej på många ställen.
Katherina skriver just för att klaga över att målningar som frainstalla hen- nes heliga moder ej äro allmiinnare i bennes eget land, dar hennes ben vila, då de däremot ofta förekoimila både i Rom och Neapel, ja, då påven själv har hennes bild i sin " kamera ".
Men Kat- herina ser ej på dessa bilder ur den för oss, sena tiders barn, så viktiga por- trattsynpunkten.
Hon ar i Rom för att av all makt arbeta på Birgittas kanoni- sering, och det är för bilden soin ett led i helgonets dyrkan hon ivrar.
Det ar ej dragen som betinga helgon- bilden det ar attributen.
Och en tidig Birgittabiografi kastar ett först nu, i sammanhang med det för utställningen hopförda studiematerialet, a v f orsknin- gen ~ipprnar~sammat ljus över hennes
, äldsta attribut.
Hon framställdes i analogi med den syn, som priorn i Al- vastr-a kloster en gåmg hade, omfluten av ett sken som .tändes av en från Kri- hö j d utgående l j LIS- stus i I-iin~n~elens stråle.
Denna starka symbol för inspiratio- nen kunde förträffligt återges i .hand- skrifternas miniatyrer och.
i. altarskåps- dörrarnas .imålningas, men den blev omöjlig då, det gällde en framställning i skulptur.
Den utträngdes .också av synlbolen för ett, senare inspirationsmo- ment, av hokep.
Det vanliga blir att Birgitta frainställes nedskrivande sina uppenbarelser i en stor bok.
f et behöves ej mer än att stanna in- för den rest av Vadstena klosterbiblio- teli som utställningen har att uppvisa för att få en aning om bokens betydel- se för medeltida uppfattning.
Dessa mödosamt präntade blad, prydda med målningar eller trasnitt, omsorgsfullt bundna i pressat skinn eller guldstickad sammet, dessa skatter, endast tillgangli- ga för ktostrens utvalda andliga aristo- krati, med vilken vidskeplig vördnad måste de ej av den stora mängden ha betraktats.
Boken j Birgittas hand blir symbolen för en mystisk makt.
Av de träskulpturer från olika sven- ska landskyrkor som sammanförts på utställningen återgå de flesta.
till sam- rna typ som representeras av den kan- ske äldsta bland de ii^, bilden från Häl- singettina.
Birgitta sitter ' böjd över bo- ken, som ligger uppslagen, i hennes kna, och har pennan i hand för att skriva.
Men denna bild har av katalogförfatta- ren ansetts vara ett florentinskt arbe- te f r k 1300-talet.
Vilket fängslande perspektiv öplpai- ej: detta antagande.
Pilgrimer, som p2 sin långa och mödo ' sanima liemvag från det heliga Rom fö- ra hed sig italienska, Birgittabilder som bli normgivande f ör f j ortonhundrata- lets ' svenska bygdekonstiiärers verk.
Ju vidare över varlden Birgittas h.el- goiirykte gås och j LI f lera birgittinerklos- ter SOIII uppst5, dess talrikare bliva ock- så bildf rainställningarna av henne.
Konstnärer sadana som Bemt Notke, S: t Görans i Storkyrkan skal ase, inspi- reras till besjiilade verk, och å andra si- dan popular-iseras bilden.
Under senare 11.5l.vten av .fjortonhundratalet och sär- skilt i sammanbang med instiftandet av de bayerska bir-g.ittinerklostren utföras träsnitt av Birgitta skrivande vid en pul- pet i en uppslagen ' bok.
Pilgrimsstaven med hatt och ränsel står nedstucken i marken bredvid henne, och en.
krona vid hennes fötter jainte det av hennes make f örda Folkungavapnet antyda hennes höga !börd och samhällsställning.
Av stort intresse ar att se hur sådana trasnitt påverkat en annan konstarts Birgittabilder, cle som förekomma på broderierna.
I ett fall, i fråga om den från Flandern.
för Sorunda kyrka be- ställda inasshaken, har ' förebilden till.
Birgittagestaltein med ängeln, som inspi- rerande viskar i hennes öra, tydligt kun- nat påvisas.
Den senmedeltida svenske.
pilgrimen * som vallfärdade till Vadstena hade kan- ske redan i sin egen sockenkyrka knä- böjt för en Birgittabild.
I klosterkyr- kan kunde han försjunka i andaktsfullt betraktande av det stora lubeckska al- tarskåpet, där Birgittas gestalt, väldig.
i föl-hål.lande till de vid hennes fötter knä-, ' I,
' -.
böj ande kardinalerna och den övriga omgivningen, i ädelt maj estät ' dominerar det hela och dar målaren låtit legendens alla under blomma i en följd av tavlor ui- hennes liv.
Och nar.
han återvände, bar 11an i sitt pilgrimsmärke med sig helgonets bild med den mystiska boken.
.Det ar en stor sak att alla dessa skulpturernas, målningarnas, handskrif- ternas, träsnittens och broderiernas vitt- nesbörd om makten av Birgittas person: lighet blivit samnlanförda och att de mitt i vår jäktande tid fått den atmos- far av ro och andakt omkring sig, som ar nödvändig för att ' göra deras språk förnimbart.
Det ar att vara tacksam för icke blott ui. '
forskningssynpunkt.
Dessa skatter, som dock äro blott en- staka räddade spillror av vad som en gång varit, låta oss ännu p i sekels av- stånd f örninlina beröringen med en stol- ande, en eldsjäl so111 lyser ocli värmer genom tiderna, den inspirerande svenska sierskan, en av mansklig.hetens heliga.
antagna och vilken återges i detta Hertha- häftes referat av mötet.
Lararinneförbundets styrelse liar fått föl- jande Sammansättning: Anna Brita Berg- strand, ordf., Anna Sondén, v. ordf., Helfrid Bergman, sekr., Lisa G«stafsson, kassör, och Karin Regnstrand.
Smhkollärarinnorna hos ecklesiastik- ministern.
Ecklesiastikministern har upp- vaktats av lärarinnorna Ingeborg Colléen och Lotten Örner från U ~ p s a l a som framfört småskollärarinnornas önskemål med avseen- de på den förestående regleringen av deras löner.
Statsrådet förklarade sig hesluten £ö- resla en höjning från ifrågasatta r,Ioo kr.
till 1.200 kr., vartill skulle komma tre ålderstill- lägg; vartdera på rjo kronor i st. f. IOO kr.
Daremot kunde frågan om höjning av smil- skollararinno,rnas pensioner ej föreläggas 5rets riksdag.
Enligt en bestämmelse mister en småskollararinna lönetursberäkningen för ett helt år, om hon en enda dag över 14 da- gar ar av sjukdom hindrad att uppehålla sir1 tjänst.
Statsrådet gav deputationen ratt i att denna bestämmelse måste försvinila.
Vid malet.
Den j uris kandidatexamen, som f röken Mathilda Stael von Holstein 101 j gj or- SIGRID LEIJONHUFVUD.
de ansökan om att få avlägga utan hinder av att hon icke innehade studentexamen men som då förnekades henne, har hon i dessa dagar efter äntligen erliålleii disperis avlagt.
Stockholmslararinnorna och statens Under loppet av fem %r hade Iion, samtidigt Stockl~olins med skötande av er- ansvarsfull och tid k&amp;- undewisningsverksamhet.
flick- och samskolors Iararinnef örbund, den vande befattning, avlagt alla för juridisk exa- nystartade föreningen för tillvaratagandet au men erforderliga tentamina och detta, enligt flickskolelararinnomas intressen, har 17id ett sakkunnigutlåtande, med det utmärkta resul- den IS april hållet sammanträde iipytagit till tat att endast 4 av 63 juris studerande tinder behandling den Björckska motionen om iitvid- aren 1913-1915 haft lika goda eller hattre gande av statens undervisningsverksamIiet till betyg an hon.
Hon har nu efter många vedermödor det att omfatta jämväl den kvinnliga iingdomen, med fil.
kand.
Anna Brita Bergstrand som officiella intyget på sina kunskaper - till inledare av diskussionen.
Denna utmynnade den rent praktiska nyttas skull detta innebar.
i ett enhälligt antagande av en resolution som i.syfte helt och till formuleringen så gott som alldeles sammanfaller ' med den av Fredrika- reme er-~örbiindets arsmöte dagarna förut
... .- H E ' R ' T H A .I45 Kvinnliga 1.ärare vid gosslaroverken.
Ett utlåtande av Kungl.
löneregleringskommittén.
A vid 11ögi-e läral-iiinesen~inar.iet och kvinii- ny0 föreligger ett konlmittébetänkan- ligt f olkskoleseniin~ri~im.
Kommittén de son1 behandlar den segslitna f 1-5- a v s t y r k e r nu liksoin 1911 kvinnas gan 0111.
.kvinnliga Jarare vid gosslarover- befordran till lektor vid högre allmänt ken.
Lärarelönenämndens i i~oveint,ei- 1iirovei:k och vid manligt folkskolese- Igrq utkomna betänkande,, som Hertha ininarium.
givit sina läsare tillfälle att.satta sig iii, I f råga om cheisbef attningar, dar i, remitterades nädigen i september kommitt6n Igrr intog en mycket auvi- 1915 till Kungl.
1.ijnei-egleringskon~mit- sande hållning, har den andrat sig och tén.
Först i februari 1918 liar kommit- iiiotiverar si11 förändrade ståndpunkt tén sitt utlåtande över n5111ndens betan- Iielt kort: " Vidkommande åter rektors- kande färdigt.
Man hal- tydligen icke befattningar har fragan om kvinnas be- gjort sig någon brådska.
Ej heller liar hörighet till flylika befattningar kommit man trots 8ai~h511an därom ansett det i viss iiån i annat läge genom det be- nödigt att i konmittén inkalla någon slut riksdagen ar 1917 på framställning kvinna so111 dat- skulle kui~nat bevaka av Kungl.
Maj: t fattat angåe.nde grun- kvinnornas intressen.
Man har blott ef- der för kvinnas utnämning och befor- ter Iran flera hå11 gjorda påstötningar dran till.
rektor: vid kvinnligt folkskole- givit k&amp;nnorna tillfälle att vid e t t, seminarium.
helt säger e t t, komfiitt&amp;san~nianti~äde Med hänsyn härtill anser sig kommit- kort före betänkandets avlämnande tén böra, i likhet med nämnden, före- f raiiilagga sina synpunkter.
slå att ki4nna n15 kuniia utnämnas och Hur ställer sig koinniittén till namn- befordras till rektor vid kvinnligt folk- dens i stort sett vidsynta förslag beträf- skolesemiriarium samt vid högre lära- fande de tjänster so111 böra öppnas för i-inneseii~inariet.
Nämndens f örslag om kvinnor?
kvinnas behörighet till rektorstjänst .vid.
.
Kommittén s t 5 delvis kvar p " a sam- statssainskola finner sig kommittén dar- ma ståndpunkt sonl 1911, delyis hai- den emot icke kunna biträda. "
ändrat ståndpunkt.
Kommittén i-ö r o r- Mot kommitténs förslag i nyss berör- d a.r nu liksom 1911 att kvinna matte da avseende ha fyra av dess medlemmar kunna utrianmas till a c1 j u. n k t vid all- reserverat sig och föreslå full likställig- männt läroverk utan den av läro- liet mellan män och kvinnor i fråga om verksöversty; - eke11 föreslagna begrans- de tjanster, vilka kommitténs majoritet iingen av kvinnlig adjunkts tjänstgö- icke ansett böra öppnas för kvinnor.
ring till huvudsakligen de tre lägsta Näst frågan om t i l l t r a d e till sta- klasserna vid läroverken .....
.
-, till l e k t o I- tens iiinbeten ar otvivelaktigt .fragan om.
. '
p e n s i o n s å l d e r n den som f. n. mest intresserar kvinnorna och som, o111 den löses i överensstämmelse ined kom- mitténs förslag, kommer att möta en mycket stark opposition.
Kommittén frångår nämndens förslag, son1 sätter kvinnornas pension ' sålder till 60 år, och föreslår en ytterligare sänkning.
till 58 år, således en kon~pronlics mellan den nu för kvinnliga lärare vid statens läroverk gallande pensionsålder, 55 år, och den av i~ämnden f öreslagna.
Om vederbörande nu icke vaga taga steget fullt ut och satta ' samma pen- sionsålder för kvinnor som för man, så vore f örsi ktigheten mer än väl tillgodo- sedd om man stannat vid 60 år, en pensionsålder som påyrkas av två re- presentanter och soin.
kvinnor11 a tills vi- dare vilja godtaga utan att clärför anse f rågan slutgiltigt löst.
I l ö n e i r å g a n står kommittén på sainrna ståndpunkt som 191 J, en stånd- punkt son1 i huvudsak aven intogs av lärarelönenämnden, för så vitt det gäll- de de statsanställda lärarna.
De koim- inunalt anställda lärarnas löriefråga vil-.
le nämnden lösa efter en ny ' löneprin- cip med särskilda lönetillägg i t familje- försörjare.
Kommittén anser emeller- tid att denna löneprincips eventuella in- förande bor föregås av en allmän ut- redning och avstyrker därför dess till- lämpning på- if rågavarande lärare.
Kommittén har alltså beklagligtvis icke velat upptaga nämndens ansats till ett rättvisare lönesystem.
- Kvinnorna sakna f. n. medel att di- rekt påverka lönefrågans lösning, men vi kunna aldrig ge vårt erkännande åt ett !önesysteii-i soin un.dei- sken av att ' * gynna familjeförsörjaren ger högre lön åt alla män, .vare sig de äro familjeför- sörjare eller ej, lägre lön åt alla kvinnor, aven om de äro familjeförsörjare.
Detta kommittébetänkande ar, som vi hoppas, en av de sista milstolparna p5 den mycket oländiga väg som leder från grundlagsändringen av år 1909 till grundlagsändringens delvisa f örverkl i - gande.
Vi vänta att regering och riksdag skall lösa denna del av frågan oin kvin- norna och fullmaktstjänsterna utan att lata kvinnorna alltför hårt kanna följ- derna av att mannen ensamma stifta de lagar som gälla fös kvinnorna - i ett camhälle som uppbygges av både man och kvinnor.
ADELE PHILIPSON.
Danskorna i folketinget.
Den stora valdagen i Danmark har för- siggått och det synes som skulle dan- skorna ha att räkna med en större frain- gång an vad de själva tänkt sig vid den- na deras första valkampanj.
Enligt de uppgifter som dagspressen lämnar nu när .vår tidskrift går i press ha fyra kvinnor blivit valda till folketinget.
I socialdeinokrat, r konservativ, I radikal och I vänster: fru Andrea Brockmann: fröken T .. arin Ankersted, fru Elna Munch och fru Marie Lassen.
Vi re- servera oss emellertid för något even- tuellt inisstag i fråga om namnen, då uppgifterna något strida emot varandra.
och återkomma med närmare ineddelan- den i ett kommande häfte.
.
.
i (vinnornci uttalá sig i upp- Den kungliga propositionen om ny lag- för dess mångåriga, måli~~edvetna stiftning angående Stgärder mot utbred- lys~ ?ingsai.bete so117 berett väg för nya ning.
av, könssjukdomarna liar bragt re- lagförslag, vilka p5 ett omrade där hit- glementeringsf rågans lösning ti l1 aktua- tills stor orättvisa .rått stalla kön ' och litet.
Det ar sj ' älvk !art att ' den speci- sainhallsklasser lika iidör lagen.
rach chef Sigurd Ribbing f rany lade ella k~innosammanslutnin~ soni uppta- git det direkta arbetet för bortskaffahde därpå i ett sakrikt och synnerligen fangs- av de missförhållanden och d e orattvi- lande anförande huvuddragen i det nya sor son1 san~manhiinga med reglemente- lagförslaget och .dr Alma Sundq~iist ringssystemet funnit tiden inne för eil skärskådade fö; slaget mera direkt ur la- större opinionsyttring.
Kvinnornas .karesynpunkt.
: Fru Ruth Gustafsson.
.
~ b o l i t i o n i ~ ~ o m m i utlyste tté ock&amp;, med .talade som henmens, hustruns, mod&amp; &amp; anslutning av 15 kvinnoföreningar, ett och de oskyldiga barnens målsman och of f entligt möte, i Stockholni torsdagen maj oren.
i f rksningsariii,eti ~ 1 i i - k ~ ~ t l ~ i 18 april i I&lt;.
F. U: Ld: s hörsal.
Med- f ramlade i ett medryckandb föredrag inbjudarna voi-o Vita Bandets Cktral- sina erfarenheter f rån räddningshemmeii styre1 se, Fredri ka-Breniei.-Fö rbundet, och ' sitt arbete bland de prostituerade Landsföreningen för Kvinnaik Politiska samt sin mening o m huru den- nya lagen Rösträtt, Socialdemokratiska kvinnornas skulle inottagas av dessa .och verka på samorganisation,: S tockhol ms Allmänna dem.
' Kvinnoklubb, Föreningen G.
C.
I.
Mötet enade sig om, följande utta-.
(Kvinnliga gyimn.
dir. utex.
Gymn.
lande:.
Centr.-inst.
), Sveriges Moderata Kvin- ' Kvinnor, representerande svenska hem och izof ör-bund, Kviiinl.
Kontorist- och Es- socialt arbetande k ~ i k o f ö r e n i n g ~ r, samlade pedi t f öreningeii, Kristliga Föl-eni ngen.
av till offentligt möte i Stockliolm de11 IS april ' Unga Kvinnót- (Central föl-eningen), 1.918, uttala härmed sin anslutning till det lag-.
förslag angaende åtgärder mot utbredniiig av Svenska Kvinnoimas ~ a t i o i i a förbund, l könssjukdomar, som av regeringen f ramlagts Socialdemokr-atiska kvinnornas Central- för innevarande Ars riksdag.
Vi ' ansluta oss till lagförslagets upphävan- styrelse, Stock ' l~oltns Södra Kvinno- klubb,.
Stockholms i ~ k a ~ ~ v d i l n av i n ~ cle.
av prostitutionens reglementering och dir- &amp; enenska skolkökslärariqnornas förening, med fastslående av båda könens likhet inför lagen p % detta områcle, till dess principer o ' m Föreningen Frisinnade ' Kvinnor, och Mo- obligatorisk, men icke komprometterande, derata kvinnors röstrattsförening ...
.
.kostnadsfri läkarvård f ör alla könssj uka, till.
.
-: Det.
var inför en till sista plats fylld vidtagande av lämpliga ~1pplysningsåtgarde.r sal som koinmittkns ordforande, fru Eb- samt till lagförslagets straffbestimmelser rö- rande .&amp;nittoöverföring, koppleri och sutenör-.
.
ba von Ecket-rna~in, öppnade mötet med sk:q).
ett tack till den svenska federationen 1,7i kvinnor kinna ett behov att \: id detta ' ' ' '
--- .. -- .- ---.
- - - - -- - -------- - .- -. -- -.
.
- ----.
.-.-.
tillfälle uttala ett tacksamt erkännande åt det sakliga och djupgående förarbetet, varav före- liggande lagförslag är ett resultat;: och vi.
?it- trycka till sist den varma förlmppningen ' att lagförslaget, som godkants av regeringar med olika.politisk åskådning, m5 bliva i. si- ila huvuddrag av innevarande års giksdag .an- taget.
Genom representanter f ö;.
de .seston kviniiof öreningar soni vor0 - inbjudare till detta iiiöte har nu denna euibälligt antagna resolution framlaninats till lag- utskottets ordförande.
Notiser från bokvärlden.
Dreizehn Briefe einer Deutsch- Eric Franzöein.
Von Awnette Kolb.
.
.
R.eiss Verlag, Berlin.
Annu en.
ny sida av krigets lidanden tJottar denna bok.
Den ohyggliga slit- ningen för den som äger tv5 fosterlaiid och sóm - soni Annette Kolb själv - med hela sitt hjärta hänger fast vid b; - da.
Och som därtill, eller kanske just på grund härav., genomträngts - av den äkta internationalism som ser att det andliga utbytet folken emellan inte kan omintetgöras och brytas och som därför med hela sin själ rebellerar mot det me- kaniska avbrytande av samhörighet och förbindelser som kriget innebar.
.
Dessa tretton brev samla sig för ö \; - rigt omkring en verklig uplevelse som förf.
' l~aft 1915 i Dresden.
På inbjudan av " Litterära sällskapet " i Dresden höll Iion detta år där i januari.
ett " ogoli- tiskt " föredrag, soin hon själv kallade det och trodde det vara.
Det - hela kon- centrerade sig till ett anfall på den krigshetsande pressen i a l l a länder och ett pläderande för ett internationellt pressorgan, som skulle bygga broar mel- lan folken i stallet för att bryta dem av.
Wei~nes direkta - omnämnande av exempelvis M a t i n ' s hatfyllda och mot Tyskland hetsande artiklar visade sig einellertid inte bli nagon ursäkt för hen- ne nar hon tillfogade att varje land, Tyskland som de andra, hade att upp- visa liknande företeelser.
- Ett tumult, soni inte tillät henne att tala till slut, bröt ut, och.
hon hade blott att konsta- tera ännu ett bevis på chauvinismlidel- sens rasande blindhet.
Händelsen, som på sin tid ivrigt kon~inenterades i hela tyska pressen, skulle kanske inte fått samma bedrövliga förlopp nu några krigsår senare.
Förhål- landena ha val åstadkommit en del fös- ändringar i uppfattningen.
Annette Kolb hade emellertid lidit sitt stora iie- derlag i sin tro på mänskors vilja och förmåga att se och tanka objektivt.
Det särskilda och gripande med den- tia bok ar att den som levande verklig- het; terger förf: s eget tragiska kon- fliktläge genom hennes kärlek till två av de varandra bekrigande länderna.
Ha !- 21-0 inga spekulationer över proble- met, ett bittert smärtfyllt genon~lidande ligger här blottat.
Insända böcker, J.
A. Lindblads förlag: Jenny Linds triumfthg genom Nya Viiriden och senare levnadsackorder av Sven Borph.
- Tide- strömaingar och minnen av Teodor Holm- berg.
P.
A. Norstedt &amp; Söner: Bismarcks brev till sin hustru i urval.
Overs.
av Alfhild Eckert-Sylwan.
Albert Bonnier: Mordbrannerskan.
Roman av Henning von Melsted.
Svenska Andelsförlaget: Renare tara.
Ett försvar för den liberala teologien av Josef SundeIöJ - PrAn Frankrike fjärde krigs- 4ret av Marika Stjernstedt.
Tidskrift f6r den svenska kvinnorörelsen, utgiven, av Fredrika-Bremer-F6rbundet.
Redaktor: Eiien Klemas.
: Fo " rbundsrnediernmai erhilila tidskriften ii11 ett pris av kr.
4: 50, varvid prenumeration sker direkt genom Fredrika-Bremer=FOrbundets byrA848 Maraber&amp;gaian, Siockholm.
Icke-f6rbundsmedlemmar prenumerera d närmaste postansi ' alt eller i bokhandel.
Pris kr.
6: -.
; ' / r hr kr.
3: 25;.
' 1.1 8r kr.
1: 75 ..
Lösnummer 45 öre.
far postupplega: ' / i &amp;.
: Redaktion och expedition: 48 KZirabergsgafan I&lt; Sfockholm.
Redaktionstid: mdnda- gar, onsdagar och fredagar kf.
2-3..
M m.
T.
4 8 50, ' Riks 27 62.
Expeditionen: kf.
1 I -- 4 varje s6ckend.g.
.. A h.
T.
48 16, Rtks 27 62., ' ' Ruta om btton ' dels sida:.
.
.
.
Kr.
.
.
,,.
.
.
, 1 gbng 5 gbngcr.
o 20 ' -, Ruta om flaydcdels sida: - Ruta om halv sids:.
6.
5 101 ~ eller 131 X50 132x101 el.
65x204 mm.
- 43: - 5: 22: 25.
.
.
, nim.
.
.
..
Kr;, '!
I ' gBng; 5 ghnger.
.
.
,, ....,,.
.
.
.
, 10 84: IS 20 .8: 80 I g A n g.
.
39: b0 5 ghnger '.
77:- 10,.
149:60 20, ..
Kr.
.
..,.
.
.
,.
.
.
, - ANNONSER.
Hel sida: 131x204 mm.
.
.
.
Kr.
30: 80.
.
, 139: 70.
.
.
, 269: 50.
.
, 522: 50 16:50 I gbng.
76: 148: 50 5 ghnger.
10, 20,, Z - 286: - FOR HERT ' HA upptaga6 av = Froken Ingeborg Bergs from 31 Rikste.
97 83 ' ...
O S T E R M A L M S G A T A 31 N Rikste.
97 83 '.
Praktisk tid ning fik hemniet utgiven av Fredrika-Bremer- örb bundet.
Redaktör: Fanriy Ektwstiernn.
.
.
- ...
... - .. -.
.
-.
.
.
.
.
....
.
.
.
.
.
.
.
.
... ...
.
.
...
- -.
.
Utkammer inder 1918 med 24 Httasidiga mr.
Prenumerationspis: helt %r kr.
1: 80, halvar kr .. 1, kvartal kr.
0: 60.
Prenumeratio * sk-er å posten.
Innehilller ber attelser. '
pnem, levnadsfeckninpar, rel ' igiosa, etiska och sociala upp- satser, artiklar i diverse ämnen samt en rikhaltig praktisk.
avdelr ing.
Inbundna irgångar fbi 1912 -- 1915 kr.
l: 50 pr e r, för 1916 kr.
l: 75 och för 1917 kr.
2: -- pr exemplar.
, ' r ANNA BENGTSONS KAPPA FFAR HALSINGBORG Kullagatan 2!
.
.
Riks tel. 1245 gZ 3245 REKOMMENDERAS m.I&lt;mOIHi N Kostvm- och Kapptyger .. Stort urval.
Besf6llningar emoftagas.
m
AV ~ r r f r ' Törnell.
~d Kvinnornas rtistr8ttsfrihga just nu.
.
.
Fredrika-Bremer-Förbundet6 hrsrnote 15-16 april 1918.
Ellen Neman.
.
.
.
.
Birgitta * bild.
Av Sigrid ' Leijonhufvud.
Kvinnliga lflrare vid gosrl8roverken.
Av Ad &amp; Kvinnorna uttala sig i reglementering ' sfrligan.
I 4 9 1.
.., 50 48 B b Siden- och ' Ylle-Kläd- ningstyger, FREDSGATAN 3 .x STOCKHOLM i.
7.
8.
Sverges äldsta, största och bäst renommeracie sprcialafiar i A,#, JOHN Vi LÖFGREN &amp; C; o .. - Kungl.
~ov~everantdr I Phillpson.
.
e,,,,,,, I,,,,, o.
,, franco.
En populärvet6nskap~g tidskiift av högsta rang!
. '
I " En utmärkt tidskrift ".
(N.
D: A.)
1 " En bra popularvetenskaplig lid- " En trevlig popularvetenskaplig tid- skrift- " (G M.
P.)
.
skrift. "
(D.
N.)
" Ett innehallsrikt vetenskapligt maga- Arg.
1917. ó haft a MO, kpt ~ i b .12:50..
/ sin. "
(A., B.)
'.
.
- i 1 - 1.
.
.
HUGO GEBERS FORLAG.
.
.
Ledig annons plats.
.. d. "
.
.
as; Stockholm 1918.
Tryckeri.
A .-B.
Thule.
.k.
, J m
