# ID: svediakorp-per2783
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,399
# sentences: 1,304
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TZDSKECIFT ' FOR DEN SVi3NSKA KWNNOR~ORELSEN ~ - A V ~ ~ - B ~ ~ K B U ' X R E D ~ T ~ ELLEN R: KLEEiAN X P
s - P A R ' A och anvand Gratisbakaren., Patent.
Svensk uppfl * nlng.
Svenskt fabrikat.
.
Mojliggör bakning i, hemmen utan gas, och utan nhgon kostnad f&amp;.
den ' erfordcr- liga vlinnen.
.
Ensamfdrsä&amp;are f &amp; Sverige: VADSTEN ASPETSAR iiil utstyrslar.
och presenter.
Stoe urval.
Bbi och biliigast '.
,.
SVENSKA SPETSDEPOTEN, Grevturegatan 34 A.
I, kl. 10 -- 6.
A.
T.
40204 (Andra huset frBn Llnntgaian.)
' JURIS KANDIDAT '.
KVINNLIGA JURIDISKA BY R AN RIKS Z 5 A.-B.CARL GE.RNER, Avd. B, Malmö.
ANDEN ~dvokate?
EVA u i &amp; A WATTUGA TAN. '
vid Brunkebergst6rg ALLM.
TEL 183 36 76 Testamenten, bouppteckningar, arvsutrednln- gar, iiktenskapsf6rord, familJertittssaker, jurl- diska uppdrag av alla d a g.
Aven skriftliga.
f6rfrhgningar ' besvaras.
.
I ~ n d r k a Eneroths l I I I w " E K O N O Mr '!
. '
m: m: MODERNASTE SYMASKIN H&amp;ie Haiidarbetsseminarium I. '
Även ' qttarig.
l@-ariiineutbildning.
Enda tvaårjga handarbetslärarinnekurs:: Högre kursen har två valfria linjo, med samma kompetens.
Semiiiariet fitnjuter statranslag,, och kan därför mottaga några frielever.
Ansökan.
göres helst före den ' 1 juni till nytt ' arbetsar, ' som börjar 1 sept.
Motlag- ningstid varje.
dag 1 2- 1: Fullständigt prospekt sändes på begäran.,.
.
.
.
.
:.
: s:.
.
.
m '.
.
.
.
.....
-,.
.
-.
.
.
...
:.
.
.., S a -, i ': O ..,.
.
.
;.
.,.
.
; Ledig dnnonsplats. '
.
n:,.
.
.
.
.
.
.
.
. '
.
.
.
.
8;;.
.
,,.
.
.
I, &gt;.
.
.
.
,.
...
.
.
.
I:.
Ecke.
i ' trötthete,ns '.: " .te.cken.
.
:.
.
.
.
.
.
.
et ar alltid en mycket- kritisk tid, Dnäi- en idé är teoretiskt inarbetad, nar.
dess motivering gång på gång fram- lagts.
o.ch f ullstandigats, nar knappast några synpunkter återstå, att undeisstry.- ka och clet sista segslitna görat.
blott:.as att halla ut i vad som förefaller vara en ofruktbar och onödig väntan.
.
Man får liksom tid p5 s,ig att kan- hur trött maii ar, ut.an- att .andå ha ratt att vila.
Denna förnimmelse i förhållande till vår ' rösträttsfråga- blir så ' mycket mera kännbar just nu, nar på samma gång en begynnande ' avveckling av varlskriget börjar slå ut i faktisk realitet och man står inför - nödvändigheten att nyktert ', jämföra;.
.
.
.
.
.
.
-.
- -.
-.
.
.
.
: de stora idéerna och förvant:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
andarna1 som ett oandligt valv sanka sig .. över den.
- blodstankta jorden, har- det gått för sig.att härda ut, t; &amp;, allt .. - Men inför .de påträngande.
farhagorna .om; att - d-et, blir .ett ytterst nj oggt .och, knapphan- .di@.
förverkligande a v idealen, som .e-ligheten star redo att.
acceptera, in-.
.för detta vill det bli värre för oss an .pessjmisni.
... eller.
strid .mot.
pessimism.
.Det vill bli till ett slags dov världstrött; .het, som ropar alla ens krafter in mot varldsflykt, tystnad, ensamhet och - tankevila.
När.
en värld ligger i grus och spillror.
och .dar inte bara a r förgången verklighet utan ocks.5 söndergångna ide- .al, ' som börjat .komma med på grushö- ' garna, då finns dar bara två alternativ ningarna om det, som tanktes.bli förlöst som locka en levande sjal.
Det ena ar ur vandan,.
med de verklighetsresultat, att i en.
eller annan form göra om vad som just nu börja, utfallas till historia.
som skedde i Roms historia under de Vi se att fredspolitik bra nog liknar farsta århundradena av vår tiderakriing, .maktpolitik, nu.
som förr i världen.
Och .då .hela skaror av andligen starka man- vi se en revolution, som rest sig för rat-, niskor var för sig med brinnande allvar tens skull, ' inen som genom hela sin ' pra- .drog0 sig unclan i öknarnas ensamhet för gel av rättslöshet hotar med bakslag av att bedja, begrunda och lyssna till inre reaktionär art. Och man fi-agar sig om röster hellre a n att låta sig ryckas med .detta av, kriget tröttade släkte nu endast i ett tomt.
.
kretslopp, dar de sågo man- har att f ortsatta genom reaktionernas skormarionetter tanka om igen utslitna öken utan ' att själv få se en glimt av sitt tankar o$h- hålla om igen vackra tomma 1ov.ade land?
Slåss med pessimism - .. tal .eller. '
.. utf.öra, dö.da, märglösa hand- det har varit sta$ @ göra för ' oss alla lingar;:.
.
.
.
.
.
.under dessa år. '
Men genom att, man .Detta alternativ .har skymtat fram nu .varsnat folkrättens.
och varlds5sedens som: då: i. världströtthetens .och in-, ' ',.
.
.
nerlighetens- tecken - det.
skymtar- all- tid dir: d i t f i w s.
en arbetsanvisning.
O &amp; skulle ingen människa lämna röst åt dess krav på oss, ' så gjorde det oss intet, ty tiden är sådan -.
en ' förtvivlans adel, som kring siinkt ban &amp; försjunken .står i- .kinsl.an av omätligt ve.
att vi höra själva stenarna ropa på nya Men det finns också ett, annat all krafter, nya viljor, nya dagsverkare, ny ternativ, och det ar att med brinnande håg, ny offervillighet!
tro, med outsläckligt hopp och okuvlig Vi ha så ofta blivit undanmotade.
Vi arbetsvilja gå ut i den grusade världen ha kommit ined hjärtan, h j a i o r eller och bygga om den.
Inte s a g a, att vi armar, och man har alltid visat oss vår skola bygga om den.
Inte.
h o p p a s, begränsning, eller rättare sagt icke vår, att den en gång kanske skall bli om- aldrig den individuella, utan begräns- byggd.
Utan ta i tu med något enda ning hos ett enda underligt, abstrakt och prosaiskt grustag just dar vi stå, börja obestämt väsen med mycket bestämd ar- rödja upp och fortsätta att rödja tikel på slutet, den så kallade K v i n- upp, dag efter dag, månad efter månad, n a i l.
Medborgerligt arbete har, så vitt år .efter år, anda tills det går att börja jag vet, i praktiken icke utförts av med bigget och i långsam möda bygga M a 11 n e n, utan av många varandra vidare.
Och jag tror det ar detta.
sista, sinsemellan mycket olika man, som ut- som nu historien på ett alldeles särskilt fört var sin individuella garning i sam- satt vill av oss kvinnor; det ar detta hället, och just så kommer det att bli historiens krav .som medborgarrätten ar också med oss kvinnor.
Ty inte hellei- en symbol för.
Den ar snarare det nöd: vi äro atomer av en och samma oandligt gande tecknet på ett heligt arbetslöfte delbara massa, om vars beskaffenhet från vår sida an någon.
slags belöning man på förhand kan ha sin bestämda mening.
Vi komma som vi äro, med eller gåva åt.
oss.
.
.
Det kanske ännu finnes-nigon i eller våra fel och med våra möjligheter, och utanför vår &amp; ksdag, som betraktar kxin- saga: Vi vilja ha arbetsrätt.
nornas medborgarrätt mera so111 en Och när jag nu visar på en eller an- åtrådd lockelse för.
ro - skull, någonting nan av de stenar som ligga i vägen för som kvinnorna efterlangta som en alekb ett bättre samhälle och som därför ma- sak eller en sockerbit elker- ett smycke; ste.
rödjas undan, - så talar jag inte å för.
att sedan f5 niga och tacka o.ch för- " kvinna~is " vagnar; lika.
litet som å nöj a sig över att; vanligheten inte ute- " mannens "; jag talar å det krävda g ö- blev.
En släng av detta betraktelsesätt r o. m å l e t s vagnar och vädjar till en har åtminstone inte förr varit överdri- och var - att kampa igenom sin trötthet vet sällsynt.
Och dock, om vi .i detta och på,nytt göra sig redo för uthålligt nu.
stå hiis.
och .vänta oss.
medborgar-.
arbete.
Jag.
skall inte nu dra upp arbetsva ' - ratt,.
a r det sannerligen .icke för nöje ' s Bisted garna &amp; .som de te sig på de olika parti- utan .för hårt a~betes skull.
allvarsamt ar.
tidens ansikte, vi: vänta .oss programmen; - sådana högst nödvändiga ingen lepnde nick.
f ~ h det,.
.
vi vänta oss och praktiska inriktningar .höra aniior- '
.
.
städes henima an har och nu ..
Det va- sentligaste.
synes mig icke med ' avseende på någon fråga h&amp;- eller.
.dart vara, a t t öka en: redan förhanden - varande röst- numerär me6 kvinnornas: $Nej, det iva-:i sentliga ar att b a k o m.
.
röstökningen kbnna.
stilla icke det ellei det - papper+ programmet eller den .eller den .sortens partivänner,.
utan ' m a n n i s k o r, kvin- nor soni kanske intill samvetsnöd ' och.
förtvivlan statt pressade inför sin avgö-.
relse.
i en fråga rhen som ändå, i ' och genom denna röstratt,:nödgats taga ett steg med alla dess konsekvenser och tvingats ifrån i ena sidan det suddigt obestämda, .oavgjorda ocli 5 andra sidan f rån den ovederhaf tigt stridbara tvarsäl kerheten på.
- a n d 1- a s meningar!
Detta sista förefaller så riskfritt - man Ilar ju s5 nlanga vederhattiga bakom sig och kan .g$ på.
.. Det suddigt obestämda förefaller också riskfritt - mail.
ställer ju inte till.
någonting, bara underlåter att ta ståndpunkt och f år följaktligen vara i.fred; +t föi-sta däremot, att själv avgöra för sig, iir överfyllt av risk: .hur lätt kan inte ett ensamt ' pressat samvete ta miste!
Och dock.
al- denna vagsam- n.ia vig tryggare, också under niisstag och ensidighet, ty- nian liir.
sig ilagot.
pil den.
Den som går samv~svägen i po- litik blir ställd till svars ' l.både av när- mare och.
' fjärmare och tvingas att stå.
risken för sin: övertygelse .. Och det är just diir .. det * hårdaste arbetet ligger i den .. nya medborgarrätten) a.tt .vi ständigt måste ' stå silliga att bara ansvar ocll icke kunna slinka.
undan.
Ty-endast- på det sattet: ' vi.dgas .. i vast- ' land- det politi- .ska.
medvetandet: på.
: ett, fruktbart ' satt .. Icke menak.
jag hanned att.
medborgar- - &lt;, na:.
skulle-tkunila eller.
efis böra i nödgas:.
ta ståndpunkt i alla f rågof ' iiet: .. vorei j u .. en .~riiljghet.c~, .. .Men .$a; r,: manL må-.
ste:: ta.
': st,andpu&amp;t,.
: &amp; r 1lj.5r man .. veta.
.
, man;: g$r: i ': &lt;:.
:: .i::.
!
i::: i:, 2: Det synes mig som ~skul-ke dir. medIbori g,arrattl anda in, i de: enskildaste ' ö ~ h in-.
timaste angeliigenheter nödga: oss .-.sch andra -- till den allmänanda som nu sa sorgligt brister hos hela vårt.
folk.
.För den sonj lever i. ett samhälle, dar å .ena.
sidan vinstbegäret, å andra sidan nöden omsluter och präglar hela ' grupper.
in -- on1 samhället, d5r blir det ' för medbor- gerligheten till en nödgande plikt att i - den dagliga hushållningen orientera sig, r ta ställnii~g i förhill&amp;de.
till.
dessa .olika fraktioner.
Det ar-sant att hela det nu.
gällande ransoneringssystemet,.
till en.
viss grad,.
rent - utifran.
tvingar oss att ha: reda på ett samhällssamman~ hang,.
so111 v i f örut mycket val.
kunnat vara b h d a föl-; men hur oandligt.
var: clefullare är icke den medborgedighet; ' som aven - utan.
ransoneri.ngstv5ng sättei- själva privathusl~.~l.lni-ngen in som ett led i det stora hela, med andra ord, gör den p o l i t i-s k, icke i ordets tranga, låga; förorenade .mening av knipslughet och f i f f ighet, utan i den .gamia och ' .förny- elsevärda meningen av a l l m a n a n d a. och sarnhalleligl~et.
Dar finnes i själva verket ingenting i världen som blott ar J u.
mindre da.r resoneras 0111 ' privat.
allrnananclan,~~ ju bittre; kunde inedbor- '.
garratten lägga, den i blodet.
på.
både kvinnor - och.
män - d % behövdes inga: oi-d i den sakkili.
bara ständigt, självklart;.
allrrjäniiyttigö handlan.de i .. ~jiiJi ?va det: en+ skiJ.da: .., livet:.
: Fullt.
medbo.rgaran.svar., genom f örbart .bara.
inom något.
.enda.
.ar- e, -: ' I a ...
betsfalt, ?S&amp;i: inom - alla: Sverges- rikes k&amp;.
L; fö.r.3tt.a~ &amp;.
ta ett- speciellt ' kvinna- brhråde: -: o.&amp;.
en orniitlig f örändring-ti-l1 det: bättre .. sk.ulle .-återverka aven, - på .an= dra: -: .andras - .omfåden;.
En &lt;annan nödvändig ' stats- d e r sam- hallsga-rning .. ar att slå bro mellan " de tdi mationetna '!;.
Bro slås varken ge- nom.
li kgikighet, välgörenhet- eller ge- nom klasskamp, allenast genom verklig kunskap om * j blott- e n s egen klass utan o&amp;å om den: andra ' eller de andra.
Jag trodde ' mig höra till de bildade: genom umgärie ' med dem.
man kallai obildade har: ' .jag .gjort .. nya upptäckter av min o&amp;:: andras:.
mokunnighet.
Det ar nå- gonting ' förfärande * att.
snälla, hygg- Iiga,.
.- .-valvilliga.
nianniskor kunna le- va .. i.
.lyx och.
' vallevnad utan att ha.
: den.
: allra; ringaste aning ont att dar i ' samma.
kvai-ter bo människor som s&amp;ilta; och - fris &amp; och sitta i mörker.
Den isande I.ikgiltigheten, som låter en forbli i bietenhet, e1le~:den okunniga va-lvil j an, varmed.
man till aventyrs räcker över en kanhända riktcgt stor slant, röja båda en.
: brist ' p5 - statssinne, lika visst som klasskanipen i dess trängsta mening gar det, en brist .soni ingen rösträtt kan bota,.
: om inte .just kvinnor har satta in.
ett mycket nödvändigt och stegrat ar- bet &amp; - Jag, menar inte med understöds- verksamhet eller dylikt, utan genom att verkligen- s5 - långt ske kan satta sig in s5val ': i .. .klassamhällets nuvarande till- stånd som --; i!
.möjligheterna för hela dess:, ek~i~oiniika.
omläggning på all- nigriandaris: Q &amp; .rättens grund.
.
Jag vet väl:.
att;.
..: detta .arbete förefaller - många om~jli&amp;t,- !ja~.~.i~et att vi skola stöta på f&amp;&amp;-jaär&amp;+dl dt.oniy; o.cs $&amp;-n-.ifiom: abs ' - själva.
. '
Men.
skall.
inte revolution följa på sevoh~tion.
- och ' det.
, vill ofta aven saga reakti0n.p; reaktion - och därtill - också de stackars broar,-och vägar som .-redan kunde finnas rivas ned, då måste de båda qationerna .lara sig förstå att .d e t h e l a gagnas mindr.e q sarvagar eller av klasskamp än av samarbete i.
denna fråga p5 rättslig vag.
Har kunde någon mena, att jag genom att ange denna arbetsväg dock gått in på något som liknar .en partipunkt.
Men för min del har jag.ut if-rån praktisk er- farenhet kommit till den bestämda över- tygelsen, att det leder till de ödesdigra- ste konsekvenser om denna sak får för- bli en parti- eller klasspunkt, ett led i klasskampen.
i stallet - för en mänsklig angelagenhet, som måste angå oss alla.
Jag tror över huvud taget, att ingen- ting ar nödvändigare än att vi få till stand en annan anda i a l l a partierna.
Ty dessförutan kommer .snart både all- mänanda och individualitet att totalt f örintas och överkorsas av partilinj a- lerna.
S2 länge inte.manniskor av olika partier kunna mötas på samma forum i och för främjandet av mänskliga eller kornrriunala frågor, så länge stå vi på så oerhört låg grad av politisk kultur att det Sr en skarn.
föl- vårt land, våra par- tier och oss själva.
Jag tror det vore en dålig utväg ur svårigheten att för den sltull gå ut ur sitt gamla parti och stalla till med ett nytt sådant - för den.
nämligen, som har den fördelen att kun- na känna sig hemma i något parti - men jag tror att det .ar ett .absolut nödvän- cligt göra, att var och.
en håller sitt parti eller sin press så högt i ara, att mg11 icke.
å dess vägnar utan vidare utgår .f rån sat-
sen " ändamålet lielgak- medlen " sås6ip eller.
de3stoi; makten .som slmlle ..: $$kat: den .enda * eikantziiktiga, den: enda.
natur- - som: skiil1~:-f å - gp, den po~i:tivt; ~olitiska&lt;&amp;.
liga partigrihdsatsen i världen.
Ju högite.
s ' atsp,.
i och f.ör,:qarldsf redkoch .foI.Eriift.!
och ' större ideal ens; .parti sätter: på pio- ..
Somliga; .. väritade.i de6 .av; Ameliikt; &amp; o.in- grammet,.
j:u mera.
förnedrande måste.
hi~nriit läpgst a v illa storipakter-i intreh det ' .. vara att .pi % någon .punkt - se dem se f ö r och.
afbete- i folktätt .. .Andr~~vi+i-.
sj urika till piippersdekoration och.
hyck- tade ' p %.
.England.,, Ater andra .ha&amp;.
at: leri.
Men ' ut ilrån allmänandans synpunkt mins tone för Sverges del) f örviintningai-.
blir ju en ' och.
var som icke av all makt på Tysklancl.
: Ater:andra.
vore fulla .. av strävar att verkligen höja den reella ' ni- hopp inför: den syska.
revolutionsrege- vin just i- det.
parti.
där han står med- ringen!
- Men åter och %ter ty,cks: det skyldig i detta.,hyckleri.
Det är en oer- visa sig att man ännu-.
åtminstone '.
inte hört enkel sak att saga.och skriva har mycket att.
vänta .a+ statsrepresen- -- p % papperet nämligen.
Det.
är tationerna i det f allet - .allt det .. gamla en oerhört - svår sak ' att.
utföra -.
sitter för mycket i!
.
Det ekar inom mfg i verkligheten namligen.
,.
Det ar vad jag hörde en ung .. arqeni ' ska .saga det svåraste av allt, kanhända.
Ty samma 5r kriget bröt .ut: - ' ' Vi ara .ett.
varenda särskild punkt kan komma att folk, som för länge se ' n lart oss: att .det kräva mer an livslångt arbete av mer an ' fi ' nrk ingen enda stormakt i vädden att en individ.
Man får sannerligen.
inte lita till ".
Det .är som vore .erida:vagen vara.
trött för att ens i den allra ringa-.
den gamla svåra, att enskilda individer i.
.
ste mån &lt;åga sig på någ &amp; iidait.
-.
de ' o1ika:läideina ' lägga hkla sitt liv: iied Jag.
tanker mig.
n ~ att i mer ä ~ en i av för i n ny politiks sak, fö~,.
: f-redens; ' mina likare ' med Otålighet tänkt,.
.att- tensoch .allmanandans sak,: tills den iini ' allt yad.
jag hittil1.c sagt egentligen al- liken en gång hos folken.
oCh regerin- psykologiskt-moraliska och alls icke garna tringer - igenom såsom sjalvklar,.
politiska saker.
'.
Men det ar just det itminstone i teorien.
Som .. .martyrernas.
som i sa; mhallslivet är .den v.ärsta stöte- blod var kyrkans säd, - så- kanske, skerb stefien av alla,.
att politik .och moral an- ock sådden .till folkrätten: i.
::.
.
t.:.
nu iiro varandra uteslutande begrepp!
.
Det har så ofta .framställts .som .:el?
Och utan - att den stenen rubbas, utan politiskt klandervärd Ijegränsning: hos att vi åtniinstone satta till all vår kraft oss kvinnor,.
a t t vi .. ej rförma skilja: för att.
rubba just den, kunna ' vi lika p2 sak och person, .att --.
vi.
.,.ej:.
: !er7 gärna vara.
undan från den politiska skå- kanna.
och förstå andra 1 filosofiska debanan!
Ty att lyfta undan den .ar det eller rattsliga idéer an.
.dem ..: yii .Sett lani: e n .. d a: nödvändiga ..
Det ar den stenen satta i kött och .. blod.
.
Men: tank:omi-d6n- som: står.
: och ropar,: sok.den gamla folk- na ... v i s begi:änsniiig,: såi.dta .. b,e:leiid soni sxgafis.
: .stefi; i&lt;l&amp;r&amp;nan; dal-!
:;.: ..
',:;: ..; -::: en .. i~$ellektuell-.-l &amp; dekmål.i.ghehr&amp;:i.t~a~; i$Jul. '
.!
: 5.ni.gfigs r .. av: .. q) js:, ha;: inte.
:; !q&amp;+: 0F.i sj.alv:a i:&amp;n &amp; begrsns&amp;lgi; hä~f ii v&amp;ra &amp; $f:l&amp;lr,r&amp;rets, &amp; &amp; d: $~dtf,.
: den.ip~;: n~g~fi &amp; $itid &amp; ariaete skulle uarda.till.
: ~&amp;l&amp;i p n k &amp; .:~&amp;d.&amp;&amp;f~.
@ t &amp; hi w3nt3t +.
:, &amp; ~ r 1 Rdtrta-mtti,FakQ stdlebr2f ö i-.etil1 s~aghett! '
' ' ', ' ' et- ' ' ' '.
;,.
.
-. '
.
.
-.
.
:.
: nöja: sig, ' .. ' med ' progranipunktei, huru och styrka, ' (varför skulle vi icke ha ik&amp;pf l.i&gt;giikt ' " cjch ' .jbf&amp;&amp;t an &amp; s ' inad att vidgå en begransning " som k a n.
hgheter.
vóre ut f ormhde elltr .. drga- vandlas om i styrka?)
alltid halla det &amp; j fiisera.de, u t k.
att.
' de iiil ful ' lo ble * be- moraliskt personliga kravet levande j~ist tryggade ej blott s ' oni logiska och juri- som politik - det vore sannerligen det mödosammaste, det tyngsta, det harli- - diiki, utan söm - psykologiskt- horaliska, det är mänskliga,.
personliga vei-klighe- gaste pliktvarv av alla - det vore soin ter!
Med detta enda kravet, okuvligt att verkligen få bara nytt Iiv in i stats- fasthållet på oss själva och andra, skul- och samhallsvärlden.
Men d e t borde aldrig få ske i trött- le vår pditiska insats bli oerhörd!
U t.a n det kravet, med an - så många hetens tecken, utan i modets, villighe- goda .påfund för- resten, bleve insatsen tens och hälsans!
Och vad man aldrig ingen, i varje fall ingen ny ' kraftström orkade för egen del eller .av egen kraft att rakna med, utan blott multiplikation eller.
för dess skull som redan ar, det förmå kvinnor stundom - för det över lag av ' gamla- faktorer.
Vardandes sk~ill!
.
Men att tit ifrån vår begransning.- ' z ' ' EMILIA FOGELKLOU.
- -.
Den kungliga - röstrattspropositionen.
ep väntade kungliga propositionen politisk rösträtt och valbarhet för Sverges kvinnor .på.
samma villkor som föi- Sverges man har kommit.
Det ar andra gången svensk regering fram -- lägger, proposition i detta syftc för riks --.
dagen; man vågar hoppas.
att f rågans lyckliga avgörande ' skall komma det att b !i den sista.,.
.
Försraget ar i huvudsak detsamma som .i: 1912 års kungliga proposition och de .allmänna grunderna.
för saken, som anföras,.
aro aven I~aintade därur.
Har- till har kommit en översikt av de stora landvinningar kvinnorösträtten under de.
sistförflutna aren har att anteckna: i Norge (den komplëtterade rösträtten), i.
~ a k ~ a r på k, Island, i: England, Neder- länderna, U n g p (ännu icke behandlat D om ', regeringsförslag), i Amerikas Förenta Stater, Canada och ~ustralien.
I själva bestämmelserna återfinna vi det gamla korikurs-.
och- skattestrecket, som för de gifta kvinnornas vidkom- mande gör.
hustrun beroende av man- nens ekonomiska stallning och betal- ningsförmaga, i de fall dar bo- och hem- skillnad icke ordnats.
Fattigvårdsstrec- k.et åter ar icke särskilt nämnt som diskvalifikationsgrund, då hustrun själv- fallet i lika måtto som mannen häftar för det understöd makarna kunna ha er-.
hållit för sig ocli sina minderåriga barn och således enligt gällande allmänna be-.
stammelser går miste om si.n:röstratt.
Fullmaktsf rågan akta makar emellan har i förslaget Iamnats öppen, då man väntat på.
professor Ernbergs utredning
,.
87.
H E.
R ' T:.
H. A-.
.. a v mö jlighgtqna för .den politi&amp;a söst-.
.
.
sig.
på .de .. .olika !poli$isk,-partierna $ 1.
: bil.da.4 ' r&amp;go.t.
.
., .$&amp;$kil ' t~~blo~k me$ ny, rättens.
utiivande utan.
per&amp;nlig instäl-.
iike, &amp; p .-&amp;&amp;F o *: 6bciäkrielig. '
tynid .. - .1Ckë lelse och * 1, tänkt .sig,gtt, detta &amp; &amp; &amp; åls allmänna i l ö y ~ i n g även skulle aig&amp;a &amp; reck med tempqräi gi$ghet ', a &amp; v.! ..
.
.
...
.
f rågan om.
akta .makars.
rätt att rösta f ör f orhållanderia k&amp;vl; iat.
, ',:.
.
,.
.
.
.
- N3got behov.
a t t.
f &amp; &amp; n. k&amp;hliLa.
avarandra genq-n f ullmakt.
.skulle f iill- inaktsf rågan under.
innevarande riks- iösträttsf ragans.
lösning.
, erella ' eri ' ny dagsperiod.
ej hinna.
till en allmängiltig utiednirig, denna gång ' &amp; !d '; vieend &amp; ' på l&lt;vinn&amp;ilas fötdëlni &amp; i-yi-ken, Civilstånd lösning, utlovas emellertid * en ' kompl+- tering p5 denna punkt i kviniio&amp;trä.tts- in, im.
.son1 1917 års ko~ti ' tdtionsut~kott.
tegiiit, anses p % intet sät,t föreligga, så förslaget.
.
Lämpligheten .. av att göra kvinnornas my ck &amp; inera som .&amp;et bleve vanskligt rösträtt beroende - av.
röstpliktsbestäm- att .på grundval a v en dylik btatiitik B&amp;.
melse avvisas på .det .bestämdaste under döma verkningarna i v ' rösträttefis even- pilpekande av hirr invecklat och.
svål-Mst, t~kl1; a. uts st rackning p % ena eller andra.
, .. ..: '.
detta.
spörsnGl är.
och att i. intet land, siittet.
-.
'.
...
* '.
.
.
där den kvinnliga röstriitten genomförts; j!
.
.
.
. '
.
...
.
",.
_.
....
.
riktplikt stadgats ...
.
,; ' ?.&amp;&amp;-ä] l.t i: .cle.iz: kultivera &amp; i.aridei En bestämt.
avvisande hålliiing - linta-: .-tiiihigki ' kvinnbrnas röst &amp; sfiiiga.
sig.
fram, .~stöcld: som den ät ges.
.iven mot föreslagen höjd åldeis-, oetii~t~t %kilig grans för, kvinnorna ..
Moderata k.vin&lt; pa-lriit.t~isa; och hänsyn till gagnet fal- ilors ~östrattsfrjreni~gs förilag i detta det allmänna: fiiiiofna i v %-t land ' äro syfte bemötes direkt, och - den. %ikten.
icke mindre ' an kvinnorna i andra Sander uttalas att den r.edan föreslaglia.
gemenL.
mogna att utöva rösträtten.
.
Det sylies.
samma.
51dersgriinsen 24 Bi- ar, i och £ 6 ~ ' c1ai.f ör icke var &amp; iöf&amp;nligt med ' i-ättkis sig tiiinligen hög.
Att i genomsnitt .och klok politik att fortfarande undan-.
.
,.
kvinnorna skii.i.le i förhållande.
till inan- skji~ta deras krav. "
lien yara.
senare utvecklade i - de hänse- Med dessa.
ord aidutade- fsredral enden som för bedömande av deras poli: gande departementschefen motiveringen ' tiska mogenliet aga.
betydelse förkastas for sitt tillstyrkande att Kungl; Maj,:t som ett pastaende vars riktighet torde ville for riksdageii framlägga det utaf- vara.
svart nog att ' bevisa.
Vad betriif-, betade röstr~ttsfö ' rslaget.
Kiingl.
Mai: t.
far farh2igonia f ö r att släppa fram de. '
lxar s &amp; gjort .. Ma riksdigen likaledes- mangtaliga kvinnorna p i en ging till finna det vara- med " rättvis ' och klok valurnorna @ pekas att det ai: icke politik " fi5 ' renligt att icke Iangi-e förhala ' f&amp;ga om att taga med någon avskild en- fraga som; ligger-.före i utrett.
skick, samliallsklass~ illed särskilcla.
inti-.essen vars: gknoinförande inte el-is.
längre mö- och ask %iniogai:.
Liksorn de nya val- tes an princi.piella invändningar från de männen konyna från olika s.anihällsklas- allvarliga.
motsthdarna och vars ' seger-; ser och från olika meningsgrupper-, lära .. tåg:.genon~.
den övri:ga~.världen.
är ett det.
kvinnorna.
soin .. röstberiittigade f; Öi-del mest reella ' och odisputabla faktum.
.
,,.
t i,.
,.
A ' ' '.
.
.a ' ' ' -
ar, $id (.
1862 .,&amp;SJ: riksdag -- hrr Bphn- ~ -.)
inöm * adeln och N s t e d t: ?$h T I rselius pragestiidet frainförde kravet .p % att ' ' staten borde ' sörja aven för den: k \ rinn- ligg ' urig~omixis utidesvisning i .kost.
' nadsfria.
lär&amp;erk; f.rarnkallade detta i tå.da.stånden liyliga diskussioner utmyn- nande.
i.
- slags yrkanden som motivera- d &amp; dels ' med .nö&amp;ändigheten ' &amp; t spara med -.
statens tillgångar; - .dels.
q e d att man icke-stode:till svars med: att utsat-.
ta .. d &amp; unga.
kvinnorna för farorna .av e; of fq.tligf-uppfostran!
Inom hemmet bosde kvinnorn$.
erhålla sin utbildning.
Statsutskottet Ster yttrade.
i ' ett utlitan- de - .o % .d9.
tv5, motionerna.
" ' att: statens.
.
.
o n q r g.
i avse-=$ldi * gå den - kvinnliga - un- de&amp;i+i&amp; &amp; huvudskkligen bör avse uvderhåilet.
k h.
dep.
ändamålstinliga ut- ve&amp;li,ngen av sidana läroqstalter, som f &amp; ' bildand, &amp; - a ' &amp; lä,rarinnar är8 erfor-.
.
derliga ".
.
.
b e t), h,+lvsekel som förivunnit sedan: kycket.
' förand&amp;, oCh riar de &amp; h &amp; sett.
.
.
hr.Bjorck.
.
...
i detta .år 1918 motionerar i an&amp;a.
kammaren 0111. att iiksdageri ville bedita " att i $krivelse ti1l:Ktingl.
Maj: t anliålla a t t.
IC~ngl.
- Maj: f måtte.
låta vei-kstdla utredning on1 itgärder för att statens imdervisningsverksainhet må kunna utvidgas att omfatta jamval den kvinnliga ungdomen, samt f rainlagga förslag i amnet ",.
torde inga .stammor orda om ur offentlig undei-visning re- sulterande fai-or för de unga .kvinnorna.
Redan sedan länge ar dessas- skolupp- fostran, utanför hemniet, en prövad och ', -, ' ' .-.
, L. '
.
s #.
, god, bef urinen .. nödvändighet.
.Bättre .står sig,.
annu i dag som ar, argumenteringen att det måste.
sparas med.
statens tillgån- gar -- nar det galler kvinnorna.
Som be- kant har staten i fråga om den kvinn- liga undervisningen icke.
gått längre an till anslag som hjalp åt enskilda skolor - Högre Lararinneseminariet och.
Sta- tens Normalskola undantagna.
Visser- ligen ett alltjamt vaxande .understöd åt den enskilda företagsamheten, de - år 1 ' 874 beviljade f örsta 30,000 kronorna ha årligen ökats, tills vi nu äro.
uppe i 400,000, men dock alltjämt inte mera an a t t de.
unga f lickornas skolutbildning ställer sig avsevärt mera ekonomiskt tyngande for f öraldrarna än.
gossarnas.
Detta s3val direkt genom de högre skol- avgifterna som genom att.
landsortssta- dernas flickskolor i ringa.
utsträckning bjuda inöj ligheterna för studiernas .full- följande till .studentexamen.
Endast i nio stader, Stockholm då medräknat, fin- nas kvinnliga läroverk med dimissions- ratt.
Inte ens normalskolekon~petens står för övrigt landsortens kvinnliga ungdom i regel till buds, i de mindre staderna har man ju icke maktat de S- klassiga f Iickskolorna.
Det ar med beaktande av dessa för- lisllanden som hr Björck nu påkallar Statens plikt att även sörja för den kvinnliga undervisningen.
Han gör det med motivering av att det ar ett av de vitalaste statsintressena att sörja för al- la de .uppvaxande medborgarna, oavsett deras kön och samhällsställning, och att
det Sr orimligt att i längden lämna flic- komiriun, nått en nivå som från aukto-.
.
i- enskildas.
.. _ ...
.
han;:.
.
+-+ %tativ.t-i - ?l@ig pedagoghåll fått sitt ' kornas sk61undervis * ng.
.
.
, - 2.
1 der.
Ur rättvisesJ7n~~nkt,; ' &amp; &amp; i$&amp;ädfö.it&amp;n$a; ' erkännknde, Frågan om undervisningens utstfäckan- även att m5let är klart: ' !anordnande-av.
- - d e n.
statliga.
,.
.c~ni ' ~moj.lig,~r.~f 6; de.
ri+di.
.iIljc&amp;$; * iigg; kr en itatsundir~iSning,: C, %&lt;:&lt; d&amp;ta sk:h,l-&lt;.
.
-.
.
.
i. alla ~,a~hä~lilfi~d~-nl~ii att under i; im;.
;:.
ic~~~:~gi+kelt:.~~,~ii:pa; .g {~,.~ti~iiga~~ .. ~~tä~.~- I ... v.
.
dibh &gt; ' a&amp;&amp;c icge &amp; !.s j &amp; ~t&amp;&amp;~ ' .&amp;i " - ...
gfubd;: la &amp; ' för f l ~ ~ ~.
~ ~ d ~ t.
$ i $. '
särdel &amp; .. korf$li &amp; ' iáf: .. pro:.
. '
gen.;.
blev ' fet: sig n u statens&gt;.
' o&lt;&amp;agande ' iv.
undervisning ' sverksanih~t~~; i ~ &amp; -:.
f i &amp; &amp; .- tyvärr ' ' f r5ga sig om ' ' rned:. ' d=t.
' g &amp; ' S &amp; " bjuder sig genom: de.
.ui %fiä&amp;ta~ billiga-: -.
...
.
,.
.
.
re ' jku@l (aps ' * ö j ligh&amp;i i.2 som; * .sfatsUn-f ' - deivisningen.
skulle .. d&amp;df (&gt;t; ~;;: i&amp;eke &amp; t:: .. 0ijd.j $tf ' hu:; ~finfiLn; - ' skall kry ' för den &amp; &amp; ska kvifinafi, .aå " enda L &amp; iil.le.
1 f 8; i a$n; k ~ i; ~ h i r g ~:.
.
hon i: ' koitnadsffi &amp; stafen udderMll-.
virkligt: ' hög ' .standa ' fd skolund~,~isni.ngen i iiissfi$$afi.
; .. k&amp;e:.
i fia iärov&amp;-k-skall libllna ihhamta &amp; dig: 5: ': kunskap '.
~ ~ ~;.
ej; ~ ~ Den.
~ ~.
kohm &amp; ~.
.
l.
~ att _ d sänkas? '
~ ' ~ ~ C i.
.
~: i: '.
enskilda.
: f öretagsamheten och ?dei.
&amp; i: p$, reat &amp; ilda ' o; ffervilligh&amp; &amp; bl&amp;, f&amp;.
en - &amp; na.
..
.. +i.
: ti !lfall&amp;-$&amp;&amp;.a+; iririg$:i lång tid f i a h a t.
váa '; ~; eig &amp; knga-:kvin:-: ~ ~ ~ - vi~ti~; .:ö. ' kllr.
:;; h~-fk;: ~-~,; h ~, -, ia ytt fe betingelsel.
i.
&amp; &amp; tens:.
.&amp;iSt5fieC.
.
: saväl: medborgeilii f ost ".
ian: s&amp;l ~peCialutbild~ing f ök ' den- bli- ':: verksal&amp;et&amp;n- i livet. ".
.
. '
.
; i ".
- Med.
: a&amp;lean.ifig av mbtionerna ' +id.
1862 .. årS fikid&amp;g ' om ~ t ~ t s &amp; o l o f r ö&gt; .f lic- xor skiver &amp; ?elde i Tidskrif t ' f ör ' .Hem-.
tbrde kunna hopp &amp; &gt;tt: 1 met.
.
ätt inok ' lbppét.
av f å - år .+ e &amp;. '
' ' ', s.
. ' "
pe&amp;&amp;$&amp;a.
fiaga " 1:; j ';; .. l: I: .I. '
' ' ' nog.
,,. '
.
- nor .hide att- f ö?
' att över: huvud '.
iaget ' rncj lighetef .öppnad; sig .före db * '.
att mgtt av .Getan.
: de.
Men .kvinnlig energi och- organisa-. '
.
.
.
.
tionsförm3ga lyckades ätt på ett så utomordentligt sätt - arbeta fram ett.
ge-.
diget och verklig * högtstående underi.
visningssystem a t t de svenska f lïcksko~ lorxia, med ' den dionorniska h j älp de ef L ter hand- sedan erhållit från stat och ' '.
.
.
a.
.
ni.
jbar,.
?j iipt ' g.i~~+l~e ' @ gakerligeb-.
i - kö; &amp; &amp; a ' r di.iftis .av:- au~ori&amp;+:. &amp; % orniadet.
d&amp;t~ ' nöd~$~di.~t.&amp;~~.
.
.
... aV- ' vitalt intresse: att åt mängden .. av '.
S+&amp;-ges kvi&amp;llga ullgdq &amp; på: &amp; ei.
'.
.
.
erii.
.
.&amp;i- ... ler ' andra.
&amp; ttet- må givas pi$fia forma ...
.. ner kom å t .agn inanliga; if&amp;ga &amp; ' G~Q- ' f ostiitian: &amp; h '.
' utbildniniigi Staf&amp;-ii - $likr, h h i d l a g ä r tydlig ' och " bf &amp; - &amp; bmfig: '. '
, * (; -!;: -.
:, ' ' " " F e ' ' L - J ' '.
.
. '
'. ' I.
E~LE *.
j Y~EMAN:~ ' ..!,, i.::,;, .. f,.
.
H E R T H A 90,.
.
.
_..
.
.
...
.
.
. '
.
...
.
.
.
Birgitta.-.
.
-.
.
~ n stund - i minnenas helgedom.
. '
kriv något, om: Birgitta åt oss! "
nens bok och vars röst nått ' ut över he- Nej, det är ej &amp; in sak att måla la kristenheten och - ännu ej helt tyst- med pennan.
nat.
Dar finns det konstnä~ligt intres- Men jag kan ej komma ifrån den ros- santa, sköna altarskåpet- som en gång ten och kanske an hind &amp; förjaga ur prydde klosterkyrkans högaltare i Vad: min ' tanke de 1ysande.ögon som så till- stena.
Mitt på golvet, framför altarskå- !itsfullt stralade e m d mig dar i den un- pet, står den kista i vilken ' hennes kvar- derhara minnets heliedgm sSrn nu ord; levor fördes av dottern a at ar ina och so- nats i Historiska museet på ~ a t i o n a l - nen Birger, biktfäderna och några vän- museum.
Ända hit i den gamla medel- ner en - decemberdag 1373 från Rom den tidsborg, dit jag nu atervant, mitt ibland långa, mödosamma vägen hem till Sver- dess tigande minnen ser jag de ögonen ge.
Färden gick &amp; er Ancona till Tri- lysa: " Säg oss, vid du sett ' av Bir- est, genom Steyermark, Tyrolen, ~ ä r n - gitta! "
- ten, Böhmen, Mähren, Polen, Preussen Ja - men da måste d u försöka följa till Stralsund.
Därifrån sjöledes till mig in i medeltiden - - - - Låt oss Sverge, då skeppet styrdes efter en ly-.
.gå bort en stund från denna " de små sande stjärna s &amp; ledde kosan till Sö- själarnas tid " hied ' sin sj ' älviikhet och derköping, så att pilgrimerna lyckligt ~ a r n m o n s d ~ r k a n.
~ ä r i ' n i e i ~ i r ~ i t t a - undgingo " vitaliebröderna ", vilka den utställningen, dar iir stillhet och ro.
Låt tiden gjorde Ostersjön osäker för sjöfa- oss.
lyssna till Tystnadens röst inför rande.
Ett halvt ål- hade den färden ta- h e n-n e s bild, om vilken det står i ka- git.
' Vid midsommartid 1374 kommo de nonisationsbullan:?
' hon har aldrig kal- till Linköping, dar Nicolaus Hermannii, lat det onda gott eller det goda ont, har som en gång varit informator för Birgit- aldrig gjort ljus till mörker eller mör- tas och Ulfs barn, då var biskop och ker till ijus9 '.
Röda rosor, den hemliga vilken skrivit den sköna hymnen " Rosa vishetens symbol, lysa.
där, vita liljor, rorans bo&amp;atemW, kanske just för det helgonens blominor, dofta dar, och ljus- högtidliga mottagandet av- de dyrbara refieser bryta sig i guldgrunden bakom relikerna av henne som lian mindes sa- helgonbilderna som förr från altarnas-.
- son1 den unga, livfulla, av lycka och ' vaxljus.
För firsta gång kan här det snille strålande frun p2 Ulvåsa.
Med protestantiska Sverge, se samlade före- sitt prästerskap slöt han sig till proces- mål som tillhört eller som på annat sätt sionen som väste sig större och större bara vittne om heliga Birgitta, den mak- anda till framkomsten till Vadstena tiga " sierskan från Norden ", vars namn kloster den 4 juli; dar i klosterkyrkan blivit med giildpennan inskrivet i helgo- skulle enligt Birgittas önskan hennes ben S 4 ' - '
få sitt vilorum.
Från hela Sverge ström- made skaror till för att bedja vid d e o- dan som reliker dyrkade benen och.
lyss- .. na till de underbara ting som biktfader- na ha &amp; att.
förkunna dels f rån.
liemfär- den, .. dels.
.f rån den långa .tid av omkring ett.
kvartsekel sol11 Birgitta bott i Rmn.
: F r h d e t hus soin.
Birgitta ägde och bebodde .i - Ro111 finns fotografier att se.
Det kallas an .i dag Casa di S: ta Brigi- da; .och.
den .dag i .dag som på Birgittas tid komma kvarterets fattiga till hennes hus och.
' cleltaga.
i 111iissa och: vesper i heilnes kapell.
D ä r 51: Birgitta ej glomcl.~ * .Men de,.
sonl.
hålla hennes min- ne levande, iiin f ramlingar.
.
En svensk birgittine.iinpa, syster Elisabeth, sökte för någya c ' lr sedan inreda " ett litet Sver &amp; ' dar i sin andliga moders lius, nien utah, stöd " frall lienilandet måstk hon uppgiva fo~ok-etl .. Det birgittiner- kloste ' hon sedan trots alla svårigheter lyckats bilda i Rom (och varav även visas nagra fotografier).
.
.&gt; ligger " utanför m uren " 135 ' Campagnan.
Nagot " Sver- ge " finns ej mir ' i.
~ &amp; g i t t a s hus.
När man ilu beträder gkgtia tiders mål för så måriga ' svenska ' pilgrimer och ' ' sande- b d, är det sopi ' att besoka - vad som varit.
Meii.
i.
bokruinniet 5 utstallni~igen finns en bok, eii ' helt lit&amp;, som gör ett, starkt levande i n t b c k.
Rörfattaren till boken vqr @ &amp; d~ird av Clairvaux, och den ser sliten ut.
.Deii boken har vilat i heliga Bii-gittas hand, hennes ögon ha sett detta samma som vara ögon nu se.
Är ej det som att nå hennes levande hand genom seklerna?
Ar.
det ej som att kiinria blicken, den djupa inatvanda och dock '.
.
så klara: vakna, tir h.e l i n e s ' ögon, som dagligen ur den boken ham- uppbyggelse f ö r sin sökande, käm-.
tads.
eldsjal.
!.,.
.
, -;.
~ e i i n e s historia.
: ' finns skildrad i fyra målningar på två dörrar till ett altai- skap fi-an ', Appuria:: Första målningen; en bild.
fr511 barndomstiden på.
Filista, visar oss den lilla 10-åriga j ungf sun, d å hon en natt i. fast1agen.i e n uppenbarelse ser den Korsfäste och hör honom sä- ga: " Se- hur jag blivit plågad '?
; och på sin bävande fråga: " 0, inin dyre Herre; vem gjordeadig detta! "
f å r det svaret-: " Alla de, soni ' glömma: mig och f örakta: inin karlek. ".
.
Den synen glöiil- de hon aldrig, den.
gav hennes liv dess riktning.
.
JOI-disk lycka, iira och makt.
ko111 ju p i - hennes.
lott i - en .grad soni kanske det.
blir blott ett fåtal beskärt;.
meii när liennes plikter so &amp; h a k a.
.och ' mor voro fyllda, d.5 Ulf var död och barnen .vilsna och försörjda; ' då laii~har !cb Iion a 1.1 t for.att helt .agria sig åt Hans tjänst, s0111 den natten i fastlagen Iat 11enne ana nagot av den makt som - tror allting; lioypas allting l i d e r all- ting - .. ocl.i a l ' c l i - i g ' U p p h ö r.
I I.+ vande liv inhte: 11011 f5 onlsatta sin fm.
- Andra bildei~.
at- haii~tad .f rån Ulf -.
asatideil.
Med sin iliake Ulf gjorde hon .. pilgrimsf ärd till .. aposteln Jaliobs.
g-av in S: t Jago di Conlpostella .i: Spa- ' nien.
P$ i~iililingeil f ramstalles hon med sju kronor .p2 .l-iuvudet och kedj,or soin- av.
blodsclroppar g5, f i-an ovan till lien- ' lies imun och sedan c1arif.rii-ï till en knä; liöjande skara omkring henne.
En n ?urk ' i heinnes .och Ulf s, - f öl je.
hade en.
sadan- syn; då harr en dag var försänkt.
i - bön.
vid aposteln Jakobs grav, och.
han.
hörde da- en röst säga.
: " de sj ' u.
kronorna som. '
,. "
'. '
s
du s&amp;- på .., gir-&amp;&amp;: huvud 1 atp ' .,n -- l) ild kristna barn sedan vår tideräknings bör- a % ' d &amp; u ' ialdig; $ i d som j ' ag vill i i v i jan döpta i samma heliga namn, till I&amp;+, ...
.
: och - flit: ättb-.
-.
.
skaii -- +e &amp; ' att, samma den allsmäktiga kärlekens den-: Sy&lt; är .di; i ingiven-.
av sanningens brödraskap - hur borde - ej den.
värld.
och ej.
av * ' l6gn&amp;s: ande,.
- skall d u bliva vara härlig; där de leva - - - fri.
.från ' din l sjukdom ", v ' ilket även Vi alla svenska m % och kvinnor, skedde.
- Den treilje taulan visar oss döpta i samma heliga hamn - o, kunde Birgitta i ' ~ckn,- som " sierskan f rån Nor- vi inför heliga Birgittas bild hålla i den ", .lyssnande, med pennan i handen, minne att vi äro döpta till samma den färdig att nedskriva vad Kristus och allsmäktiga kärlekens stora brödraskap Jungffu Maria- uppenbara f &amp; henne.
- som .hon.
Satta in vårt liv på att vin- Dep fjärde målningen - dar är hon na den makt som " tror allting, hoppas den sjuka,: ensamma, prövade, f rån sin allting, lider allting och aldrig upphör ".
pilgrimsfärd till det heliga landet åter- Och genom den makten lära förstå: komna 70-åriga Birgitta, i bön lyssnan- " Guds rike består icke i ord, utan - de efter Honom, som hon ej kan se, ty i k r a f t ".
som en sista prövning har han dolt sig Gripsholms slott g mars 1918. för henne - de.
.sista.
månaderna ' av hennes EMILIA L~NBLAD.
- .Mellan dessa bilder.
j - ofdevandring.
ligger hennes mäktiga livsgärning, som an i dag måste kunna fylla hennes lands- iniJai nied - .glädje aver - a t t h o n a r s V .- e.
n s k - ty hon ej blott .. v a r, hon a r..
... Har.
du val-.it.
i Assisi?
Det ar över 700 - år sedan ' S: t Fransiskus, " Guds Fredrika-Bremer-Förbundets samtliga kret- lille fattige ",: trampade dess gator och sar ha nu hållit sina arsmöten.
De förrättade +agar; .:men.
det kunde så väl vara styrelsevalen ha därvid utfallit silunda.
: blott, sju, å; i .stället för sju sekler, så I M a l m ö k r e t s e n omvaldes de avgående är hans - minne dar levande och mäktigt.
Eri.
ung Assisibo,; en son av folket, vi- styrelsemedlemmarna fruarna A. Hultgren och E. Quensel, fröknarna A. Eurenius och N. sade &amp; ig .den gamla domen.
~ i l sist l Uddenberg, e. o. hovrättsnotarien fröken E. f i &amp; han ' h i n ~fi~märksarnhet vid dop- Nilsson och rektor P.
Isberg.
' Revisorer blel funten; och sa.
',: .-: - ?i.
denna dopfunt äro VO fröknarna H. Arvidius och ht.
Munch av d l a ~Assisibarn ... clöpta, dar ar den.
helige Rosenschöld med lektor A. Rosén och frö-.
Fransiskus dopt och - &amp; ar är jag ock- ' ken E. Svensson som suppleanter;.
: sa - döpt ".
Den djupa ansvarskänsla I k r e t s e n L u n d m e d o m n e j d om- som röjdes i dessa enkla ord ' och det gr % .., valdes likaledes de avgående styrelseledamo- pande allvar varmed de utsades, gav dem terna docent H. Borelius, ordf., fröken H. en innebörd som jag aldrig glömmer.
Moller, vice ordf. och mötesvardinna, fru C. Eklundh, sekr., fröken Elna Persson, kassa- " A l l a Assisibarn " - ja - - a l l a f örvaltare, f rti E. Sjövall, mötesvardinna, fru ' I ' cT; '. '
'.
Förbundskretsarnas årsmöten. '
" ' - '.
se ?twist, A. SvenssoP &amp; h S t t s f lage ~ e n; i b i r ~,; ' f ~ u f öfi &amp; n: 1c:vin; nligk, ~ ~ s t ~ a rågank från.
och: med .g~2r.års kungligaa:gropo+ sition till den, nu fö- riksdagen - f q m I .&amp;r.v:i k a k r e ' t s e n frölieii * A .., Indebe- lagda. '
Teol. kand. Emilia.
~ o ~ e l k $ ~ tou, ordf., fru J. wallenström, .v.
.ordf., frö-: talade b n ~ de.
' personliga .verkligh ' et * ken S. Brink, kassaförvaltare, fröken E .. Col- som det, politiska medbotgarijkapek inne- lin, ' sekr., samt fru S, .Wallgren med, fruar- bar för- kvinnorna.
Föredraget * .$teif in- t G. Rogsta- na H. Jonson, E.
~ u n d ~ v i s och nes under rubriken I .c k, e .. i. t i: ö t t:h- e- dius som ' suppleanter.
Revisorer fru H.
Win- t e ' n s t e?
' k e n p$, ' aPnat stalle .. i det-.
blad " och fröken B. Öberg.
Revisorssupple~ ta häfte ' Till sist antogs .eilhalligt.
den: ' anter fruarna H. Indebetou och A. Renval !.
.
.
.
.
f öi ' mötet f ramlagda ' i-e&lt;ol.btioneii ':.
.
.
.
....
.
.
.
.
.
.
.
..... F. ....
_.
I .-L.
i- n k:ö p i n g s k r e t s e n fröken A.
N; .. Holm ' strand och lektor.
E.
- Scliiött.
: ' ' ' .. C?
.
- a A r ~ e d s o n, ordf., fru M. Tolliii, .. sekr., frö- ken J. Wallerstedt, kassaförvaltare; övriga medlemmar fruarna A. Ekman och H.
de Frese, friherrinnan L, Palmqvist och.
frö- ken M..
Wigander.
.
.
I s; rängnäskretsen fruarna H. Kantzow, L. Philipson ' och:.
U. Queckfeldt samt fröknarna E. Rydberg och E.
Sack.
Styrelsen för den ' nybildade ' kretseri i Gö- teborg h a r L,föij ande sam-mansättning::., ' fru M.
vori.
' Sydow, ' ordf;, fröken Th. .Kullgren, v. ordf., fröken.
.K.
Fjetterström, sekr. och kassaförvaltare;.
övriga ' medlemmar fru L. Kjellberg och fröken A. Lönnerblad.
Supple- anter blevo fruarna A. Levisson ' och K. Wij- kander.
Till revisorer valdes fröken.
F. Hjertberg och fru M. Wallenius samt till de- ras suppleanter f r ~ i T.
Motell och fröken J.
-.
Oterdahl. '
Stockholms F. K.
P.
R:s resolu- tionsmöte.
Raden av röstrattsmöten som komma att hållas över hela landet med anledning.
av den kungliga röst- I \: " inre oro kanpa $,.
.
rösträttsintresseradk. '
hinnor: ' ' " etf Sieries - starkt behov ' .att .stå " colidaikka; ' med, % " ra ' man,.
fäder, .. söner och: bröder för:-att v ä r n s om vårt foster1an.d~ yttre+; sakerlyt och., in.?
utveckling, och det har.
varit förödmjukaide och gittert a t t ickC ha få?
göf$ ilëtta .. Under- fullt medborgtirallsvar;::.
-.,;; '.
:.
::.
.
" i Under trycket av samnia:-:bro; ha klit 31.e: ra länder i Europa och.
.Amerika.y-antingen redan upptagit kvinnorna, bland:: fullmyndiga medborgare eller förbefeda denna r., e f o, P v.
s:: genoinförande.
.
I denna tid av ' yttre i Vi.
är6 Sverges .regeiing ' djupt t i c k h i i k t för .den kunkliga .propositionen .. om: politi.sk rösträtt, och, valbarhet.
f ö =kvinno~ ~ som de?
: i dagarna.
f ramlagt.
Avgorandet.
ligger p. hos ' svenska riksiiagen, och vi hoppas tick vänta att båda kamrarná måtte inse-att k&amp;-.
norna - i ' vart land icke mindre .an .kvi,nnor .i. '
andra länder äro mogna for.
medbo.rgarrätten och att vidare dröj små1 .endast, .. 1ande.r till skada för svenskt, statsliv iibensom för sven-,.
.
.
. '
.
.
.
, ...
ska kvinnor.
.. Vi yrka därför att 1918 år ' s iiksdag fitta; beslut om politisk rösträtt.
och .. valbarhet.
rit Sverges kvinnor.
.
. '
,
Betalas kvinnor: lägre löner an man.
_: för- lika arbete?
.
.
.
_.
.
.
.
.
.
D: en ställda frågan ' är ej lätt att besva- industriellt arbete galler aven för kvin-: ra.
Härför kräves en ktredGing som noarbetet inom andra v.erksamhetsom- visar ej blott gängse löner, utan även råden.
De kvinnliga affärsbiträdena av- kvinnornas prestationsförmåga kvanti- lönas i allmänhet mycket lågt, och det- tativt och kvalitativt i ' förhållande ti !l samma kan nog med en del undantag männens arbete inom de arbetsområden, sagas aven om de kvinnliga kontorister- dar både niin och kvinnor syseisättas.
nas löner.
Inom hemindustrien äro förhållandc- ~rnellertid finnes icke någon .. sådan ut- redning, varför det nu icke kan givas na helt oreglerade och okontrollerade.
e t t uttömmande svar på frågan.
Nedan- Det henlindustriella arbetet '.
utföres i stående ar några randanteckningar, ett huvudsak av kvinnor.
Den undersök- försök att i några detaljer belysa spörs- ning Socialstyrelsen gjorde för nigot år idet.
sedan om hemarbetet gav en dyster bild Innan f ackorganisationerna tillkani- från de eländas värld.
I sitt arbete att söka förbättra arbe- pat sig nágot inflytakde på arbetsvillko- r-en bestämdes lönerna av arbetsgivar- tarnas ekonomiska stallning har den fackföreningsrörelsen ' allti- na med hänsyn endast till rådande.
till- svenska strävat för åstadkommande av lika 16- gång.
och efterfrågan av arbetare.
Kon- k r för lika arbete och även sökt få kurrensen var starkast bland de för p; - denna princip tillämpad på kvinnornas tiyckningar minst motståndskraftiga ar-.
betarstyrkorna.
av, ' kvinnor och barn; arbete.
I anledning av inkomna motioner ut- Härtill - bidrog aven den ällmänna upp- fattningen.att betalningen till.
kvinnor ej talade Landsorganisationens kongresser iitgick .-till sjalvförsörjailde personer, aren 1909 och 1917,-!
' att det bör tillkom- utan ' endast ' utgjorde ett tillskott till fa- ma f ack f öreningar och förbundsstyrel- ser att vid ~~pprattande av kollektivav- milj ens uppehälle; Nar f lera.
_ medlem- -.
.
.
mar ay en fa-milj arb.&amp;de G fabrik.
hette tal se till att det b h - fastställt samma det oftast att d e p s samlade inkomst var lön för kv ' innor son1 för män; .då fullt för hög.
Om avprutning av mannens lika arbete förekon~mer. "
Några bin- lön då ej - kunde göras, gick nedpress-: -- - - dande.
beslut om ålaggande för fackor- ningen ut över kvinnornas löner som p i ganisationerna att ställa och vidhålla grund härav blevo väsentligt lägre i i i några vissa bestämda krav i frågan an- mannens.
såg sig kongressen däremot ej kunna b d har- sagts on?
löner i fatta.
Det är icke nog med att ha öp- .&gt;. -- e ..
.
.
pen blick för och vilja ~ ä v d a ' e n rättfär- grupper äro helt i saknad .. av organisa.
.
.
.
- .. dig princip, i!
den so-ciala kampen lirä.-.
.
fion.
:.
.
.
.
.
. '
.
.
-.
.
.
.
.
.
.
- ' 4 A v &amp; e afifö ' +da &amp; £frbrnA ' f ?ad@- ty&lt;l- ves det av &amp; Att ' liirf ör hg ' den .nödvan ' -.
-.
.
diga styrkan.
.
.
ligt svårigheterna f ör f ack föreningarna Vad som bland annat gjort det svårt att: kunna g-omföra en allmän och iätt- att f å upp lönerna for kvinnorna ar de- vis alirvagning av lonerna.
i enlighet med ras obenägenhet för deltagande i orga- beslutade .riktlinjer.
nisationsarbete; I en ' följande Artikel skall en .del upp- Ar 19o; o ' funnos anställda inoni egent- gifter.
lämn &amp; i m hui-u.
förhållandena ligt fabriksarbete, i runt tal, II,OOO ställá sig ' inom någka där badk kvinnar under och 40,000 över 18 års kvinnor och inän iiro syselsatta.
.
.
.
.
.
ålder.
Av dessa tillhörde endast 26 ar-. '
ARVID ' .THORBER,G.
betarnas.
fackliga Landsorganisation.
Det kvinnliga medlemsantalet har dock sedan ' så sinhingoin ökat sa.
att förhål - landena nu ställa, sig bättie.
- Enligt.
den officiella statistiken v o ~ o.
a r 1915 - det senaste år.
för vilket sta- ' anord- tistiska uppgifter föreligga .- ' i egent-.
.
Barnavåi-dsb.yi ' an ï Stockholn~ ' ligt f ab riksarbete anställda 297,000 m.511 nade den ' 8 m-ars ett höte å Lakaresall- skapets lokal för att diskutera frågan och 67,ooo kvinnor och inom.
hantveris oni det f rivilliga barnavårdsmannaskapet 43,000 man och 7,000 kvinnor.
Tillsam- sanit väcka, ' al.lmanhetens intresse ' för mans 340,000 män och 74,000 - kvinnor; att itaga si &amp; dylikt .uppdrag., Mötet var synnerligen talrikt - besökt och bland ' de .varav 14,ooci yngre an IS år: Kvinnor: na utgöra sålunda i i i k a 18 % a$ heii näi-varande märktes ett stort ' antal r e i presentanter f r h.
olika.
sociala verk- arbetareantalet.
samhetsfält samt andra sakkunniga.
.
.
Till Landsorganisatiopen voro i f j o1 Det första inledningsföredraget hölls: andurna ~So,ooo ' medlemmar, varav av mötets ordföqnde; redaktör G.
H. von 13,000 k; innorm.
Hartill koAna så de, Kock ' soii gav e n orientering över den nya lagen-s inneliåll och betydelse s-it som äro organiierade i utoh ~a&amp;o&lt;: uppdrog linjerna för den prakti ' ska- till- ganisationen stiiende fackförbund.
.
.
Dr lämpningen ..
Han sade Sig val förstZ .manliga medlemmarna i Landsorganisa- att piången käride sig auskräckt f rån.
' att tionen utgöra ' ungef ar 50 % av hela ' an- påtaga sig ' tiarnayårdsmannaskap .på talet manliga arbetare, medan de orga- grund av de darmed forenade svåijqhe: terfia och ' det ' stora, .ansvaret, ' men .fram- niserade 1wiiinorna.endast utgöra något .hö11 att de ' förra.
i hög grad underlattak över 17 % av de inom industri och genom de.
olika radgivande institutioner hantverk sysselsatta kvinnorna.
Inom ... - .. - .- soni.
.
,.
.
.. - finnas.
En.
stor tillslutninp av fri- vissa yrkes- eller .arbetargrupper är na- vitniga medarbetare var vad.
man nu turligtvis organi~ationsprocent &amp;.
bide hoppades, på,.
S a att inan.
icke riskerar att lagen i brist på tillräckliga ' krafter för man och kvinnor.
högre och kan ej effektivt tillämpad.
.
.
.
.
~ p p g a ärida-: till.
IOO %, medan andra Barnav&amp;dsmänfi&amp;- ifistruktöf, z ' ' ' v i.
, 0 ' Det ' fiivi [liga barnavård6 mannaskapet.
. '
' ' '.
.
.
.
, ' '.
.
, strator N .. - Moureau, - gav d5refter en .minstone.
barnf aderna he.llre underhand- klar och sakrik framställning.
av det - lade med en tränad tjänsteman an en rent tekniska arbete ' .som; ligg &amp; barna- privat person ur till exempel en annan våidsmannen s.amt upplyste om de olika ' samhällsklass.
.
Man borde utforma sy- utvägar som finnas förrattpå basta satt stemet så att folk trivdes med det, och ordna för barnet och-.
modern, särskilt allmänheten borde sattas i tillfälle att f ramhållande- den, stora.
vikten av att .valja.
.
Skulle antalet avlönade barna: dessa sainmanhållas.
.
.
vårdsman behöva utökas, komme nog Sis &amp; talare .var fröken kb " " ~ a u l i.
stadsfullmäktige att stalla medel till för- - Fröken Pauli vände sig särskilt till ' kvin- fogande.
Då varje fall skall behandlas norna och påpekade att för dessa, som - individuellt, kan dock, menade hon, den så länge förgäves kämpat för att kom- f rivilliga kraften många gånger vara ma med i medborgararbetet, nu äntligen önskvärd.
öppnats en vag till ett nytt stort arbets-.
Professor Jundell ville lagga huvud- falt, dar deri personliga insatsen kan gö- vikten vid de frivilliga, men ansåg att ra sig verkligt gal1ande; och hon uttj.ck- agitationen härför borde bedrivas mera te den förhoppningen, att kvinnorna i personligt, ej å möten.
Vidare ' borde stor utsträckning skulle hörsamma den .barnavårdsmannen vinnlägga sig om .vadjari att taga sig an haken som * utgår att besvara s i litet som möjligt nar han från den nya lagen själv.
Visserligen marker sig vara överflödig.
kan invandas: det finns ju avlönade Ett förslag att den ordinarie barna- barnavårdsman som.
säkrare och med .vårdsmannen skulle assisteras av yngre mera kompetens ' kunna utföra arbete.
- frivilliga bemöttes av kyrkoherde Lind- Men dessa torde bliva pålagda en stor hagen, som fastslog det olämpliga i att arbetstjörda, menade fröken Pauli, och vederbörande besvarades av mer an en detta kan menligt inverka: ' på - kvaliteten person.
av arbetet.
Till detta behövs tid, en Eri talare trodde att institutionen skul- barnavårdsman ' kan ej utföra sitt verk le blha mycket impopulär om barna- tillfredsställande under trycket av bråd- vårdsminnen skulle rekryteras endast u r ska.
Ju större förväntningar man stal- överklassen.
Häremot invande hr von ler p$ den nya lagen, desto mera hop- Koch, att man kunde tanka sig ett sy- pas man på att de frivilliga krafterna i stem liknande det i Norrköping befint- stor utsträckning skola medverka i den liga, s. k. vårdarepersoner, 4 i 500 u r stora medborgargärningen.
skilda klasser, vilka ha till uppgift att Efter de tre inledningsf öredragen stödja nödställda familjer.
Registrator följde en mycket givande och saklig .Salomon ansåg att barnavårdsmannen diskussion, av vilken det framgick att bör stå nigot över ur klassynpunkt för f rågan omfattas med stort intresse.
disciplinens skull.
Ett av de mest vägande inläggen En del personer antecknade sig ome- gjordes av f röken Anna Lindhagen, som delbart som frivilliga hjälpare i det ansåg att den avlönade barnavårdsman- maktpåliggande och viktiga arbetet.
nen bör bli regeln, den frivilliga undan- taget.
Fröken Lindhagen menade att åt- ' ' '
Tidskrift f &amp; den.
svenska kvinnorörelsen, utgiven .av FrdFik&amp;Bremer-Förbwdet.
.
: Redaktor: E k K h h.
Fdrbundsrntdlemrnar erhdlla tidsloiften 1111 ett pris av kr.
4: 50, var+id prenumeratiok.
sker direkt genom Fredrika-Bremer-Förbundets byra, 48 Klarabergsgatm, Stockholm.
Icke-fSrbundsmedlemmar prenumerera 6 nbrirtasfe posfensfalf eller i bolrhandqI.
Fris f6r ' postuppiaga: ' 11 &amp; r. kr.
6: -; ', !z dr kr.
3: 25;.
': .i 8r kr.
i: 75.
L6snummer 45 &amp; el Redakfion .och expedition: 48 Klareberg.ggofan II, SfockhoIm.
Redakti0nsti.d: mdndil- gar, onsdagar och fredagar.
kl. 1-3.
Allm, T.
48 50, Riks 27.62.
Expe$ltlonen: kl., ?l-4 varje sdckendag.
Ailm.
T.
48 16, Riks 27 62..
A.-B.
Nordiska Kompaniet.
Texlilavdelningen Thyra Grafström, Stockholm.
Permanent ut skiining: av fardiga och.
phborjade arbeten samt material.
R8d vid inredning av vdningar m. m.
Undervisning i Italiensk spets- och annan konstsöm.
, Stindigt på lager dirtill hörande material.
Svensk, Fransk och Bómisk Spetstråd.
Rikhaltigt urval av Spefsmönster.
.
.
Sverges äldsta, ' största och bä$ renommerade rpeiiala~~=r i. A,-B,, JOHM V, LÖFGREN &amp; C:o - FREDSBHAM 3 Siden- och Ylle-Kläd-.
H ungt.
Hovieveranior iiiiit 4 29,: -; STOCKHOLM n.
1: 5048 i.rnwr ningstyger - Rel) rringsgatan 24 Stockholm ek om men der ar .sitf alltid r (khaltiga.lager tiv Bord-, Kaffe- och TéservSser, Glas och .Kridall, HasgerBd och K ' oIUariTilrlar i - - alla ' prislagen.
- - - - ' -, ls,idsor,a.
franm.
Z. '
.
o,.h '. '
.
.
.
ANNA BENGTSON!
KAPPA FFAR.
Kullagatan 21 HALSINGBORG.
REKOMMENDERAS Kostym- och Kapptyger.
Stort urval.
Riksfel .. 1245iQ3245 " - Bestbllningar emottages.
.
I I
'.
I.
För kapitalister, siirskilt fruiitimnier, har det Iiinge varit ett önskeinil att kuilna överlamnn vårdeii av sina värdepapper och skötseln irmiiirimiirmimmrmimm=mmm av sina affärer At nigon person eller institution,.som med absolut säkerhet förenade piinktlighet och iioggrannhet i utförandet av det ' anförtrodda uppdraget, ävensom pris- billigliet.
If.11 sS&amp;n iiistiturion iir, Stockholms Enskil.da Banks Notariatavdelning.
.
.
(~ung~trl&lt;lg&amp;rd ' sgata~ 8; ~x~editioncltid i /?
10 - 4) soin under.
g ~ r a n t.
i av Stockholms Enskilda Bank iitager s ~ g vård och forvaltning av enskilda persoiiers och kassors viircfepapper. '
' ~ x e r n ~ 1. e l On1 en person hos Notariatavdelningen deponerar obligationer, inkasserar ~otiriatavdelningen vid förfallotideriia kupo~iger och tillhandahaller deponenter influtna medel.
Vidare efterser Nota.riatavdelningen utlottningar av obligationer ' och underrättar deponenten i god tid, ifall en denne tillhiirig obligation blivit utlottad, samt lämnar förslag till ny placering ' av det ledigblivna kapitalet.
.
.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos ~ ' titariatavdelnin~en, underrättar Notariat- avdelningen gäldenären därom att räntorna; inteckningarna .skola till avdelning &amp; in- betalas, varefter de medel, pom inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariat avdelningen at1 inteck,nin&amp;rna bliva i vederbórllg tid förnyade.
.
Om en hos avdelningen deporierad inteckning genoni underlaten förnyelse skullc förfalla, ersätter Stockholms Enskilda Bank darigenom tippkonimen skada.
~~rvariagsavgiftr 5D öre för ar per 1,000 kr.
nu depositionens varde, dock ej iindrr 2 kr. '
