# ID: svediakorp-per2782
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,316
# sentences: 1,193
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- TmSKR,lFI ' FOR DEN SVENSJSA
Akta.
.
S P A R A.
och anvand Gratisbakaren Pefenf.
.
Svensk uppfinning.
Svenskt fabrikat.
- Möjligaar bakning i hemmen utan gas och utan nhgon kostnad för den erforder- liga värmen.
Ens (rmförsälja,re för Sverige: VADSTEN ASPETSAR 4EKONOMM1 M1 d y r s l o r och presenter.
Stod urval.
Bast och billigasi.
.
,.
.
SVENSKA SPETSDEPOTEN, Grevturtgafan.
34 A.
I, kl. 10 -- 6.
A.
T.
402 04 ' (Andra huset fr8n Linnegatan) ' A.-B.CARL GERNER, Avd. B, M almö.
- m.
m MODERNASTE SYMASKIN:.
.
5 m A.:B.
Nordiska Kompaniet.
Textilavdelningen Thyra Grafström, Stockholm.
~ermairent ufsi &amp; " .lning, .av färdiga och pborjade arbeicn samt material.
R8d vid inredning av vdningar m. m..
.
undervis nini.
i Italiensk, spets- och annan konstsöm.
.
.
Ständigt på lager därtill hörande material.
svensk,.
Fransk och Bömisk Spetstiåd.
Rikhaltigt urval av ~ ~ e t s k n s t e.
r.
-.
- i ..:.
539 TE ' +n I Malmö - .a.
.
MANUFAKTUR * ' AF F A R.
~ i ~ t i nyheter d i rt6rsta urval
Funderingarna över " kvinnans psyke ". '
'.
.
en artikel ' i ' veckotidningen Dagny bryta sig, mot varandra, reagerar pi-es- skrev Klara Johanson för några j r sën i andnyma insändare, i-eciaktioner,.
sedan: " På konciliet i Micon ar 585 di- artikelförfattare med.
kända namn.
skuterades f rågan: &amp; r kvinnan mänska?
ögonblickligen * på ett sätt som tyd- Och det otroliga skedde - spörsmålet ligt visar det relativt; inga kvståndet bejakades, fast säkerligen med knapp mellan de.
salunda reagerandes och.
maj oritet.
Aldrig har ett kyrkomötes- Micon-konciliets utgangspunkter.
Om.
utslag visat sig kraftlösare.
Problemet kvinnor yttra en mening - son1 stiider intresserade tills vidare endast de skrift- mot vederbörandes egen, befinnes - ' det.
lärda och spetsfundiga, och när det.för- av nagot hendi&amp;etsfullt skäl alltid.
.
lidet sekel togs upp som en mansklie- minst dubbelt så: ~örgri~ligt soni.
ni$ hetens livsfriiga, hade de liberala fädeï- n i ä n.
hysa ' a l l d e l e s s a m m a na i Micon mist all auktoritet; Kanske; sikt.
Polemikern, ' alltid retlig, ofta skall tj igonde århundradet ha samlats frän, finner sig av någon anledning till historien, innan den massmii- befriad från att ingå i .sakligt bemö- tesdiskussionen, som, otymplii och föï- tande av den villfarande ' meningen.
Ve- virrad,iänjer ut sig ' f rån decennium derbörandes resonemang rör sig, ' då der till .. decennium, hihnef till resolution 3.- gäller: att polemisera mot ' EV i n n o r,.
.
.
stadiet. "
.
.
icke från.
slutsats till slutsats, icke med Dessa ord äro lika träffande i dag analys av.
förutsiittningarna eller läget som för tio å r sedan.
därpå följande tillänlpning av vissn - och.
Om en kvinna eller en grupp av kvin- principer eller ett visst betraktelsesätt.
nor yttrar sig i en dagens fråga, varom Nej, schemat för denna polemik, är fö !- meningarna mellan oliktänkande skarpt.
jande, uppdelat i två delar.
I. '
' ' s.
66 H E R T H A - - p I) a on staterande (vanligen.
under slöseri med kanslofärgad= epitet, * att k v i n n o r understå sig att hysa denna.
.. mening, ' vilket ar lika oförsynt av d e m, som meningen i sig själv ar orik- tig.
(Tempo snabbt, föredrag forte ti:l furioso.)
Z) Betraktelse över ämnet: Detta 31- i själva verket just vad man kunde vag- ta sig av kvinnor.
Enligt (vår) psyko- logi och enligt historien (som vi tolka, den) .utmarker sig kvinnan för o. s. v. o.
s. ' .v.
(Tempo långsammare.
Föredrag maestoso.)
Det förekommer aven att en polemi- ker föredrager endast första satsen och lämnar uppdraget att utföra den andra.
åt annan person.
En kvinna, som inte anser sig ha räit att blott från kakelugnsvrån se p2 livet, måste ha mod.
Det fordrar mera mod för att själv våga risken att misstags sig, även i viktiga fall, an för att sträv:- ka ut sig på den lojt passiva " kvinnlig- hetens " haremskuddar.
Mod måste vi förvärva, om vi ej redan aga det, mod var för sig.
Det ar till sist på de en- sammas mod som de mångas beror.
Men dar ar.
en egendomlighet i det - krav på mod, som lägges på kvinnorna.
.
.
- Mannen få stå för och lida för den me- ning de s j a l v a ha, eller som de anslu- ta sig.
till.
Kvinnorna få.
lida hugg aven.
för de åsikter eller det handlingssati som deras m o t s t å n d a r e represen- tera, så vitt som dessa motståndare äro kvinnor.
Den organiserade kvinnorörelsen har sammanfört kvinnor av olika askadning.
Samarbetet på de områden, dar de kun- na mötas, har lart dem att personligex högakta, ofta att varmt hålla av varan- dra, trots djupgående divergenser.
Detta ar inte bara en rent individuell livsvinst.
Erfarenheten av bortfallna fördomar har, åtminstone hos dem som grundli- gast genomgått den, framalstrat en ten- dens att t y d a t i l l d e t b a s t a aven sådant, som man från sin egen u:.
gångspunkt skarpt ogillar, ja, reser sig emot.
Om denna uppfostran - att bilden ar riktigt tecknad tror jag att de ledandc i röstrattsrörelsen hålla med om - skul- le ha till resultat endast en teoretiskt oklar valvilj a i allmanhet,vore den vis serligen ej värd m y c k e t, men dc &amp; något, helst i en tid då högsta principel i politik ar: Tyd allt till det sämsta!
HILMA BORELIUS.
.
H E R T H A 67 De:, statsanstallda lärarinnornas- pensionsålder.
.
.
Kvinnliga innehavare av statstjänster ha först på senare a r blivit s5 många art deras avlöning och ' pensionering kommit att spela nagon större roll i statens hus- hållning.
Då de första kvinnorna an- togos i statens tjänst, tyckes man: m h g a fall ha ansett det som en sjalv- klar salt att de Itommo i atnjutande zv alla de förmaner, hade i löne- och pen- sionshanseende, son1 f örut varit f6 I -- knippade nted deras respektive befatt: ningar.
Men sii snart de statsanställda kvinnorna blevo .flera eller det såg ut som om de skulle avancera till högre t j anstegrader, bör; l ' ade ' myndigheterna göra särskilda bestäi&amp;nelser för kvinnor dels så, att lönen blev lagre för.
kvinn- lig an för manlig innehavare av sainma plats, dels sa, att endast lagre avlönade befattningar blevo tillgängliga för kvin- nor.
- Vad beträffar pensionsrätten dröjdr- det åtskillig tid innan frågan därom blev aktuell, och ännu ar de kvinnliga stats- pensionarernas antal ringa.
Man hade därför för liten erfarenhet att bygga p i nar 1907 års lag om civila tjanstinneha- vares ratt till pension antogs, och det ligger i sakens natur att ' denna lag, vad kvinnornas pensionsrätt betraf f ar, snar?
skulle tarva en revidering.
Detta för- utsågs av dåvarande departementschef.
som, då proposition om lagen väcktes, till statsrådsprotokollet .anförde bl.
r. !.
följ ande angående f astställandet av den ...
:,.
;.
.
.
pensionsålder,.
vilken i fagen ' skulle an- ges som den normala.
" Vanskligheten att i förevarande han- seende träffa det i varje fall ratta torde emellertid ligga i öppen dag; och skulle i en framtid erfarenheten ådagalägga, att de lagbestämmelser härutinnan, som nu kunna varda besl.utade, visa sig i ett el-.
ler annat avsende otillfredsställande, 1 % ser ett dylikt f örhållande j am förelsevis lätt kunna avhjälpas. "
I många avseenden otillfredsstalland:: förefaller bestämmelsen om de statsac- ställda lärarinnornas pensionsålder vara.
Och då i samband med den stundande löne- och pensionsregleringen .för rikets lararkarer va!
aven denna pensionsfråga är under utredning och kommer att fö- reläggas innevarande riksdag, har dess belysande aktualitetens intresse.
Då folkskolan var ett av de första ar- betsområden som öppnades för kvinnor, hlevo hel t naturligt f olkskollararinnoriia de första kvinnor som erhöll0 pensions- rätt.
Alltifrån grundandet av folkskol; lärarnas pensionsinrättning, år 1866, åt- njöto .lärarinnorna samma pensionsföi- måner som lärarna och pensionerades vid ' samma ålder.
Också i, det .sista .av larirlönenamnden f ramlagda f ög1agr.t till ändring.
.av: dedenna pensionsinrättnings stadgar '.
f öreslås.
samma pensionsålder för kvinnliga och manliga lärare .. Stat.i- stilen inom den enda kår,, dar en.
så- dan kan gr,undas på tillräckligt rikhal- ' '. '
H E R T H A 68: -- v -- tre lärarinnor .avgått med pension, en vid 68 år, en vid 62 och en vid 61 år, den sistnämnda på grurid av obotlig ögonsjukdom.
Nämnda år tjanstgj ordc.
.
Nar de kvinnliga.
, lärarn$ vid folk- vid liroverket tre lärarinnor som voro skoleseminar~erna år.
1897 eihöllo pen- över 60 år, och år 1902 var ännu den sionsrätt, stadgades även för dem sam- lararinna, som i 35 år varit.
biträdande nia.pensiokilder soin för de manliga se- för.eståndarinna för Normalskolan, vid -.
miriarielararna.
66 års ålder kvar i tjänsten.
Medel- lärare, vid pensionsaldern för hittills pensionerade Det.
var först då kvinnliga.
.
statssan~skolo~nas ...
.
.
inrättande, i större ' ut -- lärarinnor vid detta läroverk utgör 63. sträcknisg kunde vinna anställning vid ar.
s k e n s lätoverk som ~ ~ ~ r e ' ~ e n s i o n s å l d e Vid r de privata flickskolorna åter !is fastställdes för kvinnor an för man med iirarinnorna ofta avgått tidigt, i regel samma sysselsättning.
Enligt beslut av just vid j5 år, då de erhöll0 pension i 140~ års riksdag äro nämligen kvinnliga någon av de enskilda pensionsinrattnin- l ä r k i ' vid datens samskolor skyldiga gas d e kunde tillhöra.
Man kan ave3 att avgå ' vid 55 års ålder, och manliga saga att de vid denna ålder alltför ofta.
d.
65 ' 57.
Den stora skillnaden varit utarbetade, men vill man vara rät:- först h (tio år) niotiverades saval av laroverks- vis, inser man att detta förhallande bc- koGit ' tén som av departementschef en ror på att de hela sitt liv tyngts av di- endast med att " erfarenheten nogsamt lig ekonomi och icke på att de voro.
$vit vid Gnden, att kvinnliga lärare icke kvinnor.
Belysande är att de lärarinnor, h a saGmz uthållighet som manliga ".
vid de privata skolorna, som kunna up ?- varpå .denna erfarenhet grundade sig visa den längsta tjänstetiden, just äro Sr svårt att förstå.
Folkskollärari~nor- sådana som varit ekonomiskt likställda na hade .. liksom .sina manliga kamrater med Högre lärarinnesemineriets, för: ratt att erhålla pension vid 55 år och den tid varom har ar fråga, val avlön.1- skyldigli&amp;t att avgå vid 60 ' år.
Statisti- de lärarinnor.
D. v. s. föreståndarinnor ken visar att de, ' under åren 1900 1 - 904, med egna skolor som gått bra.
Bland.
i: medeltal avgått vid, gg års ålder,.
; i5 dessa ha många bibehallit sin fulla verk- 59.7. år utgjorde rnedelpen&amp;onsåldern samhet till 70 års ålder och däröver.
för manlig, folkskollärare.
Erfarenheten tycks alltså snarare ge.
Övriga statsanställda lärarinnor kun- vid handen att lärare, när deras ekono- de.
ej heller:.
hä- givit 1aroverkskornmitté:i mi ar god, med full vigör kunna sköta ' föwtnaknda: erfarenhet: Vid Högre 1 %.
Sitt arbete långt utöver de 55 åren, de Någon rat&amp;iesemitiaiiet a &amp; din.
därmed för- inii vara män eller kvinnor.
e n d e .. No~malskoh f ö r f licxoi-, dar la-.
skillnad som beror på kön finns sakelii- rama.
da ' ahnu saknade - pensionsrätt sch.
gen icke härutinnan mellan olika lärare.
Lafov.erliskommitténs obevisade teori.
p&amp;isi~n - begardes for dem hos rilisdagen i Y&amp;je.
iäi- ' &amp; ilt &amp; il;: ha &amp; före å r 1904 om kvinnliga liirares mindre uthbllighet.
tigt material, visar.
nämligen .intet skäl föreligger att .sänka kvinnorpas pen-.
sionsiilder.
under ' kärin&amp;s: j- ' m ca ' ', '
.har f att vitt&amp;Tkndi följder: ' Riksdagin: 1go4 be ' stämde att Högre läraririneseriie- .&amp;&amp;et; lärariimor i analbgi: med samsko- lor0ás: Skulk a v &amp; i + - ~ i å,;.
d " oih ~ ~ även .f olliskol&amp;eminariernas.
kvinnliga.
lärare: fingo sin pensionsålder sankt från 70 itil1 35 år ~ ~ t a annan n motivering än att samskoleläiarin~iorna pensionerades v$: denna ' ilder.
Och i lagen om ' .civila .ijähsteinnkhavares rätt till pensiori viiar rdet .sig: att nämnda teori blivit en all- mänt gällande oeinotsjiglilig dogm, enligt kvinnor finqo vilken alla statsans.llda lagre pensionsålder än sina - manliga kamrater.
Nu heter .det visserligen att kvinnor erhålla pensions r ä t t. tridigare än män, och Ofta brukar detta anf&amp;as Som e:; f ö r m h, f ör vilken kvinnorna borde va- .ra taeksamilla.
.Men latt det endast $r en ' skenbar ' fördel framgår nogsamt av alla: senare löneregleringsutredni+r.
Kvin- nornas tidigare pensionering ' har nämli- ' gen blivit en ' av h~~vud&lt;irsakei-na till att man anser ' sig ha rätt att betala kvinnor lagre an ' man för sai&amp;na arbete.
Om man nu påniinner sig att det star-.
' kaste stödet för teorin om ' kvinnans mindre uthållighet ar de dåligt avlönade k+ ' innornas tidiga invaliditet, finner man ' att ' ju sämre ekonomi &amp; kkinna hak, ju tidigai-e blir hon utsliten.
Hon.
böt då vara tacksam för en tidig pension.
Men med den tidiga kan Iiofi ej pilräkna särdeles hög lön.
Det ar ej ' att.
undi-a .på att kvinnorna betacka sig .for.
sin tidiga.
pensions r a ' l t. oCks5 ui;.
' synpunkter ar seri oförd&amp;laktig alltf 8;;; tidig pefisio~e&amp;fig ' '.,.
~ ~ ~ s ~ l a ~ ~ s ~ b t n ä ~ ~ I l &amp;, .. ' d t i ~; i ~ ~ d; ~ r ~ ~ ~ S ~ p kirifiiiligk l a f ' y- .. en !I 1,.
Sihu &amp; - o j älIlf ö+lSevis: f;,.
han deras: ifiheh&amp;&amp;i @ .alltf ör f örut: .tjznitgjo.ft .många år vid r i v á t a skolbi; o &amp; %$ ' få '.
: d2 .ej iäkna .sig - dessa år.
.tillgoda, vai-kea ålderstillägg .eller .pension.
:, N !tl; ' .i$ det visserligen lika svårt att .få 30 tja &amp;; - - teår, tills man blir 60 årj som 25 Itjäns- te %-, tills man blir 55 år, men .man.
har större utsikter att komma upp i h6,gre lö- negrad och f å sin avkortade: pensibh be- räknad efter en högre lön, ju längre man - har rätt att utan särskild anhållan kkar- - st?
i tjansten.
.
.
.
.
-.
.
Aven ur skolornas synpunkt ar for ti-.
.
.., dig pensionering av lärarkrafterna ick-.
enbart f ördelaktig.
Den e; f ai-enhet s i m den aldre läraren kan besitta.
endast.
.
kommer därigenom icke skbl+ tillgodo i tillräcklig grad.
I ofantligt många fail .begära skolorna också ' att få behålla d e dugande lararkraf terna f Sere å r utöyer den stadgade pensionsåldern .. Vid högre lärarinneseminariet .har de * ' enila lära: rinna,.com hittills enligt lagen skulle av- ' gått vid 55 %r, p3 läroverkets begäran.
erhållit tillstånd att kvarstå ' i tjansten först för fem å r på en gång och sedan ytterligare tre gånger för ett år i taget.
1 samina mån som de pensionerade lä- rarinnornas antal ökas,, växer ' den stats- - ekonorniska betydeisen.
av.
hur deras pensionsalder bestimmes.
Att i.
många å r utbetala pensioner .åt peis&amp;ner ' wrii .äro ' fullt arbetsdugliga ar dålig.
hushåll-: 55 $r ning, och .det med.
.
ej otänkbara fallet, att tre petidner ' sam- tidigt vppbara pension e5 tei en !och ' s&amp;- fia befattning;: Vikar 2 '.!
@ i ' g~ie $:vad.
-.
* iktnihg, d ë n ~ a i i j e f i ~ i ~ n.
C ~ gndgas: l~~p.
.
.
.
;. !A:+.
' d:ef f&amp;epå.&amp;hde.
tor&amp;L,.-fr !&amp;gg,,, &amp; t.
._,.
d e:.
~ \ a t s a ~ ~ t ~ l ~ $ l r d a; i - r ~.
&amp; ~ &amp; p i e f i &amp; ~ f i s ~ .f&amp; &amp;, L, I I.
*
.
.
70 H E R T H ' A alder, 55 år, ar för låg och att en höj- man har visserligen i någon inån beak- ning vore önskvärd såväl ur individens tats i nu gällande pensionslag, men man som ur skolornas och statskassans syn- torde kunna satta i fråga huruvida läro-.
punkter.
Intet skal finnes för att .. d i verkslararen alltid lämpar sig för sitt ar- göra någon skillnad mellan manlig och bete hela fem år langre an folks kollar:^- kvinnlig lärares pensionsålder, varken ren.
Om denne, som har med mindre rent principiellt sett eller i analogi med barn att göra och ar ende lärare i sin någon lärarkår som tidigare erhållit pen- @ ass, av dessa skal ej i regel bör tjanst- sionsrätt.
En jSinförelse med folkskol- göra langre an till fyllda 60 år, torde lärarkåren tyckes dock ge vid handen att för laroverkslararen, manlig eller kvinn- de manliga läroverkslärarnas pensions- P lig, en pensionsålder av 63 år vara den ålder .är väl hög.
Att lärare böra pen- i stort sett lämpliga.
sioneras &amp; got tidigare an andra tjanste- GRETA STENDAHL.
d - Kvinnorna i yrkesstatistiken.
I slutet av f.örra året utgav Statis- endast att ur det rika förrådet välja ut tiska Centralbyrån en ny avd ' elning av eller deducera f ram några si f f ror och sin redogörelse för ' 1910 års folkrak- uppgifter ägnade att belysa kvinnorn~s - ning, vari.
f ramstalldes f olkmangdens insats i yrkesarbetet.
Först torde det fördelning efter yrken.
Det ar allts5 emellertid bliva nödvändigt att nämna hela sju år som ligger mellan tiden för något om statistikens allmänna upp- materialets tillkomst och.
den publice- ställning.
Folkmängden f ördelas e f ter yrken i rade bearbetningen.
Under sådana för- Första hållanden kan det visserligen icke sä- s e s h u v u d g r u p p e r.
gas att den nog så digra boken med gruppen omfattar vad man skulle kuli.- dess många utförliga tabeller ger eri na kalla de " naturliga " näringarnn, fullt aktuell bild av det svenska yrkes- j o r d b r u k o c h b o s k a p s s.
k ö t s e 1 livet, men å andra sidan lämnar den j ä m t e f i s k e o c h s k o g s b r u k; .en mycket utförlig framställning av hur a n d r a gruppen utgöres av i n d u- yrkesfördelningen tedde sig i decembei- s t.
r i o c h b e r g s b r u k, den t r e d j e 1910 och någon senare redogörelse a i av h a n d e l o c h s a m f ä r d s e l och detta slag finnes icke och kommer icke den f j ä r d e av a l l m ä n t j ä n s t att bli till .ännu på atskilliga år.
Av- o c h f r i a y r k e n.
F e m t e ' grup- sikteri med.
dessa rader är icke att läm- pen bildar h u s l i g t a r b e t e o c h d y - na ' en allmiin översikt av bokens inne- 1, i k t.
s a m t a.
r b e t e a v e j s p e c i - håll - en siidan har f o r.
längesedan in - f i c e r a t s l a g, såsom.
den långa ru- flutit i de dagliga tidningarna -.
utax briken i förteckningen lyder.
Vad slut- '
ligen beträffar.
den s j a t t e och sista gruppen kan den endast .. formellt sett jämställas med de föregående.
I den- na inordnas.
.
nämligen p e r s o n e r u t a n, n a r m a r e angivet yrke,.
exe,nlpelvis f. d. yrkesutövare,.
änkor, kapitalister och understödstagare.
.
.
För varje huvudgrupp uppta.
tabe: -- lerna icke blott yrkesutövarna utan .aveil de p.ersoner ' som äro .ekonomiskt avhängiga av dem.
I särskilda kolum- ner angives antalet.
hustrur utan yrke, barn.
.under.
.I 5 år, övriga f amil j enled- lemmar samt tj anare.
Slutsumman f o; - gruppen anger alltså mängden.
a v indl- vider, s0.m l .e v a.
a v ifrågavarande yr- ke.
I denna summa ingår antoet .per- soner, vilka ' u t ö .v.
a samma yrke, som en del.
Med avseend= p i sifferresultaten soin - utredningen ger anmärker Centralbyråii själv, att .de genomgående äro att be- trakta som &amp; got för laga.
Härvid spe- lar naturligtvis den använda metodeil för materialets införskaffande en stor roll.
I stallet för en direkt och.
person- lig yrkesräkning, som med ett någorlun-.
da utförligt f ragof ormular vander sig omedelbart till rikets innebyggare, vilket .ar de ' t i iutlandet gängse tillvagag5ngs- sättet, har man har i Sverge hittills gatt den vägen att.
begagna f örsamlingsböc- kernas (för Stockholm.
mantalsbokens) yrkesuppgi f ter.
Tidigare er f arenhet ha- de emellertid lart att på detta satt er- .hållna uppgifter of ta vor0 både ofulk ständiga och oriktiga, och för a t t batt- ra, p;.
metoden tillgrep man .vid 1910 .års folkräkning att i samband med manL.
.
.
talsskrivningen.
begära direkt.
.uppgift om: s&amp;elsättning.
.
Effekten ' .häral .. har ' ' ej heller.
uteblivit.
; senaste folkräkning, har, utförligare yrkesuppgif ter än någon föregående.
.
, Ifr; n den .åtgard som vid- - togs rgxo - ar emellertid steget ganska .lan &amp; till en fullt - rationell yrkesriikning.
Att nå fram till .en sådan torde vara ett önskeinål h o s våra statistici, och.
det lär allenast ha varit hänsyn till det statsfinansiella laget som avhöll delo - fr&amp;.
att.
1910 begära en .dylik rakning, vilken givetvis medför betydande kost- ...
- nader.
Antalet kvinnliga yrkesutövare .i, heg la riket var den 31 december 1910 T S ~,.
S.
I .eller ~ 2.
5 6. % av .hela den kvin.nliga befolkningin.
Motsva- rande procen ' ttal för man ar - 6 2, ~ I dessa tal inräknas emellertid ' även de ?i sjatte bestående av f. d. yrkes Utövare, inhyseshjon, understödst&amp;ai -- F, ankor utan .yrke m. f l.; dai-emot ingår icke ' kvinnliga tj anare ' med uppgiven ' a .i- i stallning, vilka föras i en särskild ko- .lurnil.
.
Tar man &lt;bort den sjätte g - r u p.
' pen i och, i stället tillä&amp;er tjänarinnot stannar antalet kvinnliga yrkesutövare.
.
- och detta ä r ' det mera verkliga talet - vid 611,660.
Av samtliga kvinnor 1 riket utgöra dessa ' .21,7 %.
: d in sk- ningen uppstår till följd av den borttag- na sjatte avdelningens numeriska bety- delse.
Icke mindre än 23~,872 kvinnliga s. k. yrkesutövare höra till denna grupp.
- Det låter tänka sig ännu ett sätt att beräkna förliållandet mellan antalet yr- kesarbetande kvinnor och den kvinnliga befolkningen överhuvud, och .det, ar ge- nom att borteliminera barnen under IL; ar, då.
denna .åldersgrupp i statistiken näppeligen,.
lämnar något bidrag till de: yrkesutövandes tal:: I iämförelse me (1 ' ', '
samtliga kvinnliga individer.
.
ö.
v e ~ I; 2:.
.
:: u,tgora. '
yrke ?utöiarna, tjäparin~orna in- ... r, $,.
begripna .31,1.
%-.
, ~ &amp;.
_.
$.
_ det .. k.
.
.
~ rela-.
~.
tiva ankalet +&amp;liga yrkesutö,vare med.
.
.
.
.
.
ay samma metod får: man.
ti !lämpande _ .till resultat 87,4 %.
, Emot detta be- &amp; a~ir&amp;sätt kan dock med .fog ' invän- das att förutva&lt;ande yrkesutövares sif f-.
.
ra icke alls f.år göra sig gällande, vilket är.
väl .berättigat särskilt i de högre ål-.
.
dersklasserna ...
.
~ yrkesirbetande e kvinnornas förde: - ?ing i absoluta tal och i procent av he !a den kyinnliga be f olkqingsdelen inqm de fem, egentliga f ranigår av föl j ande tabell.
,,,.
.
Tabell.
I. '
- ...
.
.
1 " 1 1 I ' ' Yrkes-.
utövare.
.
.
1 Absoluta tal ' (Procenttal l Tjgna~el~&amp;t-l TjZ- övare nare.
f ord bruk.
.
II.
med binaringar,,,,,.
Industri Och bergs bruk Handel och samfärdsel-,,, -.
Allmän tjänsl och fria yrken Husligt arbete och arbete av obesiäint slag --- m- III.
..
IV ' V.
Hela -.
.
.
antalet yrkesarbetande eller ooi .man så vill s j alvf ö.rsörj ande kvinnor i n om.
var - och en av dessa grupper erhål-. '
les genom att addera yrkesutövare och.
.
.
tj snare.
såso &amp; .. synes av.
ovanstående tabe !l sjmelsätter jordbruket.
det Största anta- ' 1et.kvinnor.
Detta är.helt naturligt, d i trots,: den, .j ordbrukande,.
befolkningens alltj amt.
skeende.
tillbakagång.
i numerär.
annu - 48 %:.
% av, d e t svenska .folket.
ha.
sin u t k o ~ ~ av.
s t l@$r@et .. o.cli.
dess, binäringar.
Till denna f ÖrMaring kom- mer även den omständigheten att kvin- ~ norna sedan urminnes tider äro bofasta inom detta arbetsområde.
Man kan lika litet på århundrade SOIF på årtal be- stämma nar vården om kreatur, fjäderfii och trädgårdstäppa lades i kvinnliga händer eller när kvinnor började beredx ost och smör eller när de först kallades ut att delta i skördearbetet på fälten.
Alla dessa slag av verksamhet ha varit kvinnliga - om också icke alltid uteslii- tande förbehållna kvinnorna - så länge som de överhuvud taget existerat.
I al- dre tider utfördes som bekant aven sjal.
- va lantbruksarbetet till stor del av kvin- nor.
- Vår svenska statistik upptar som yrkesutövare inom jordbruksgruppen hemmavarande, vuxna barn till hem- mansägare, brukare, nybyggare, torpa- re, lägenhetsinnehavare, backstugusitta- re, statare och övriga jordbruksarbetare.
Det ä r dessa kategoriers hemmavarande .döttrar som tillsammans bilda den stora mängden av kvinnliga arbetare på detta område.
Deras numerär har dock ned- gått något sedan år 1900, då förra folk- räkningen företogs.
Denna nedgång illustrerar kvinnornas deltagande i den omtalade stora flykten från lantbruket.
Den största cif f ran nast hemmadöttrar- na utgöres av de kvinnliga hemmans- ägarna som uppgå till något &amp; er tjugo- fem tusen.
Den omständigheten att en kvinna är hemmansägare är emellertid icke alitid garanti för att hon själv brti- kar sin jord.
bety- Liksom industrien är .vår st.
dande näring nast efter jordbruket, i n - taga kvinnorna inom denna grupp vad numerären beträf f ar andra platsen.
: Tal- '
rikast företrädda &amp; o ' ' akbeterskbi-; n ' a in- ' ' noi b&amp;:ä&lt;nadsl ' .&amp;h: iextfiindii&amp;ien ;!
I .. ' .. - S.
- -,.
.
..,:.
!.
.samt vid, i %i$hgs-.
.
..... &amp; h,.
, .. njutnings ?nedels-, l.
....
tillverkningen.
Dleras.
.
.
.
antal inom, indu-.
lstrie? '
ha?
h8gst betydligt sk&amp; &amp; ' me!
- lan de ' båda senasie ' folk&amp;kningarns.
i ginska ökningen belöpei sig till omkring 89 ' tillväxt ' mellan 1900 och I ~ I O ' betydande grad: Folk: och ', småskoll %- % och faller i ' synnerhet på bageri, to- r a r i n k h a ha sålunda ökati " f G * IO,.I~ ' baksindustri,.
spinneii, valeri, söm&amp;l till 15,451.
Vad slutligen.
angår g&amp; &amp; ' &amp; amt bbkbind&amp;-i ?&lt;h ' boktryckeri.
Oakt:) t handel och samf ä r d d h a t denna pen de+ ' stora ' höjning &amp; itgbr do &amp; det ' kvinnliga elementet blind.
industrigrup-.
urider- tioårsperiodefl.
' f or de yrkesarbe - - tande kvinriornii ii,dl&amp;mm&amp;~de~ ' nära.
pens yrkes,utoYa~ ej, me: än 15 ~ e t ' t i procx~ttiil., ar b &amp; %,k.qat på ' ' hela.
tiidubblats .. ökiingen .kliminek fram- summan irGeSutijiare &amp; om denna verk-: för allt på kontor- och fianilelsbitra&amp;~s Kvinnorna uigöra inom sainhetsg; en; alltså ' icke blott fabriksar- yrkesklass.
hande1s~iuppen ' i .. det närmaste: en f eni-.
.
,.
.
.
.. _-.
.
.
.. -.
manliga och kvin~liga företagare).
arbets- tedel av samtliga yrkesutövare.
för ' man héla antalet yrlyarbetande ledare 0th ' k&amp;toriSter.
.
kvinnor jir 1900 ined motsvara@e.
a ~ t d.
Det - relativt.
högsta ' antalet: kvinnliga år 1910 visir det.
sig a t t.
yrkesutövare inoiri.
.sin grupp uppvisar snittliga ijkni&amp;en ä r z. %.
: .. ' I denna .enligt tabell I det husliga arbetet.
De berakning ar.
den mera.
obest,äqida,.
sjatte -.
.högsta siffrorna inom derha grupp r c ' gruppen ' icke medtagen.
.
.
.
.. .presentera ' tjänare.
utan .uppgiven an -.
Ett kortfattit, ' kgefäFligt utti-pk.
i .ställning, tvätterskor och strykerskor-, ielativa.
.
tal för det .Iivinnii &amp; ' arbeters vardshusidkerskcir.
och uppasserskor.
fördelning p5 .ii-kenas.
...
feni liuvudavdei- .Raknades även tjänare med 9uppgivcn ningar ger följ ande ~.
.
~ ~ &amp; i l l n.
~ ~ g.
anställning iii under denna .avdelning skulle .den komma.
att tredubblas och.
... Kvinnl; ' yr- näst.
efter jordbruket sysselsatta det yrkesgripper.
kesutövare i.
procenttal största antalet kvinnor-.
Den husliga a _ I.
I, ' ' ' ' " ' ' l ' s. '
am- t. ' '
' ' ' ', &amp;.
I 5::, n. '
, I I '
Daref ter komnia närmast handelsidker- skor (I g %), tobaksarbeterskor (13,q) ock ladugårdsbiträden (10,~ %).
Liksom de kvinnliga yrkesut- övarna i allmänhet äro relativt talrika- re i stad an på landsbygd, äro de gifta yrkesarbetande kvinnorna proportions- vis flera i städerna och uppvisa de hög- sta procenttalen i våra största stader.
I och för sig äro dessa relativa tal al- drig betydande, de högsta stanna inel.- lan fem och sex procent.
Förklarin- gen till har påpekade skillnad inellan stad och land ligger nog huvudsakligen däri att arbetstillfällena i städerna äro f lera, levnadsomkostnaderna dyrare och industrien mera företrädd än på ' lands- bygden.
Den bild som statistiken kan ge av de gifta kvinnornas förvarvsar- bete blir naturligtvis alltid ytterst sclie- matisk; för att belysa de problem soin sammanhänga med denna företeelse ar?
siffror föga till fyllest.
Härtill kommer att statistiken, som utgår från civilstånd, aldrig blir i tillfälle att upptaga de ogif- ta mödrar som äro förvärvsarbetande,, och det ar just sanimanstallningen mo- derskap och yrkesarbete som bildar pro- blemets kärnpunkt.
I annat sammanhang nämndes har act vår yrkesstatistiks cif f ror i allmänhet äro något för låga.
Detta omdöme tor- de i alldeles särskild grad galla kvinn- liga yrkesövare, icke minst på den grund att den svenska statistiken i stort sett torde utgå endast fran de arbetande in- dividernas huvudyrke och knappast va-. '
* Fredrika-Bremer-Förbundet har.
försökt att på denna punkt framställa en mera i de- ra i tillfälle att taga någon befattning talj - gående statistisk utredning p5 grundva-: len: av siffror som Statistiska.
Centralbyrån med of ta f örekommande yrkesutövning välvilligt ställt till förfogande.
Ovanstående i mindre omfattning eller bisysselsatt- fr5mstallriing stödjer sig till en del p5 denna ningar.
Som bekant ar det emellertid .utredning.
.
av två faktorer, nämligen dels - sjalva yrkesgruppernas omfattning, dels det numeriska f örhållandet mellan manlig och kvinnlig ' arbetskraf t inom respek- tive ' yrken.
I tabell 2 äro samtliga tj:; - nare, aven de med uppgiven anställning, iniäknade i femte gruppen, ett förfa-.
ringssätt, soni torde kunna anses ha sitt.
välgrundade berättigande i arten av ' de- ras ' verksamhet.
En företeelse som under.
senare tid *; dragit sig allt.
större upp&amp;irksamhet i r; n socidogernas sida är de gifta kvin- nornas förvärvsarbete. *).
I bearbetnin- gen av 1910 års folkräkning förekom- ma också en.
del siffror rörande de gif- ta kvinnliga yrkesutövarna.
Deras he-.
vilka - dock la antal uppgår till 25,651, av 8,804 tillh6ra sjätte gruppen, " utan an- givet yrke " och 533 äro tjänarinnor med personlig anställning.
Frånräknas des-.
sa båda kategorier.
återstå 16,314.
Av samtliga.
kvinnliga yrkesutövare inom respektive huvudgrupper utgora dessa inom jordbruk med binäringar 1,4 S, inom industrien.
5,3 %, inom handeh 5.7 %, inom allmän tjänst och fria yrken 8.
%, inom husligt arbete 4,7 Av alla kvinnliga yrkesutövare i.
riket - 127,718 tjanarinnor med uppgi- ' ' ven, anställning dock oräknade - vor0 .68,$ % ogifta, 3,s % gifta och 128 % änkor eller frånskilda.
Bland !yrkena företer barnmorskorna den stör- sta aktenskapsfrekvensen (47,6 ' %, ' - ' s.. '
' I
75 H E R T H A en.
ganska vanlig företeelse att kvinnor jämte sin dagliga.
garning i hemmet ha något förvärvsarbete som icke tar till- räckligt med tid i.
.
anspråk för att kom- ma.
dem att beteckna sig som yrkesut- övare i vanlig mening.
Dylikt arbete kan bestå av sömnad, städning av någcx kontor, renskrivning, några timmars un- dervisning i en skola.
En hustru elleï en dotter som har sitt huvudsakliga ar- bete förlagt till - hushållet k+.
om fe milj ef adem t: ex. ' tillhör hkdels&amp;åhdet under ett par timmar av dagen passa bu- tiken-.
eller om han ar hantverkare hj 2- pa till med ett och annat på verksta- den.
Tagna var och en för sig äro +ssa arbetsprestationer icke så im- ponerande,.
men lagda tillhopa utgöra de en insats i landets yrkesliv som om den fölle bort kanske ' icke bleve så lätt " $t - ersatta.
~ e s s a bisysselsättninga;, börs därför vara upptagna i statistiken, om denna skall.
ge.
en, fullständig bild av yr- kesutövning.
Betraf fande ett fall an -- rnäikei- Centralbyrån resonerningsvi s; det statistiska ar ' bete, för vilket liar ' re- Svei-ge.
ökas.
med ej mindre an $00,006 personer, d. v. s: med nara hälften .av det m~ angivna talet. '
.
Om i.
en fram- tid, såsom vi.
hoppas måtte ske, en p5 besvarade f riigoformulär grundad yrkesrakning kan komma.
till stånd, bör det bli ett kvinnligt önskemii att även bisyssel&amp;ittningar ef terf r å e s.
För att det kvinnliga arbetet skulle fullt återspeglas i statistikens siffror återstode - emellertid.
ännu e t t steg att taga.
Det vore att öppna tabellernas ko- lumner aven för hemkvinnorna, som lla sin " yrkesutövn ' ing " förlagd till det egni hushållet.
Förslaget.
förefaller mahända djärvt då.man ar van att som yrke be- trakta endast sadant arbete, son1 avka- ' star pengar.
.
Att det blir kinkigt .att: finna en liyplig form för, tankens .pr&amp;- ticka tiliampning skall villigt.
erkännas.
Har och dar i utlandet, bl.
a. vid en yrkesrakning i. vårt grannland Norge, liar man dock försökt sig på att ta hen^ kvinnorna med.
Resultatet här&amp;, vil- dogöres, att hustrurna i större utsträck- tal ' steg till iiinat .samrna siffra som &amp; c ' '.
, ket ju icke ar agnat att förvana någon, blev att de kvinnliga yrkesutövarnas an- ning än som eljes ar vanligt deltaga * i manligas.
Atrninstone ' numerärt sert sj älva förvärvsarbetet.
Detta oindömu kunna alltså de båda könens insatser.
' i.
gäller j ordbruksgruppen.
I de mindre nationens yrkesliv bringas att vaga lika.
lanth&amp;nmen torde också hustrurna ' all- AXIANNE TORSTENSON.
mänt i större eller mindre utstrackn.ing deltaga i .arbetet iitomhus; ' om icke an- nat brukar åtminstone vården ' om ladu-.
.
.
.
gårdens invånare helt eller delvis falla Fallande skrankor. '
Det ' ar ' inte ' mycket p i .deras lott.
Oin hustrur till hem- som star sig i gammal oantastlig värdighet mansägare, torpare, statare, j ordbruks- i dessa dagar.
Inkvisitoriskt narganget un- arbetare o. d. raknades med i statistiken dersökas .av tradition.ens.
helgd kringgirda- de institutioner, ' och k bevekligt och.
pietets- som nbitradande yrkesutövare eller bitra- löst får det, sin dom, som inte vetat att.
gjuta dande familj ernedlemrnar, skulle antalet .friskt och.
levande liv i sina .&amp;da.
forme ?.
av i deltagande.
kuinn,or i Dar .intet.
förstånd.
fknes f ö r .reformer,: pi %.
Kringblick.
, ..
: 76 H ' E R T H A - tvkgis.
.
igenom motionen om de kvinnii ga j uristerna de. '
Och, reformer &amp; i det derhörda.
.
.
.
.
-: ... e.
togs med iver upp av sakens förespråkare i ste.
' slag!
.
M a i förcstiilk sig .den engelska, domare- underhuset.
Den nödiga tiden för läsningen var emellertid då omöjlig att finna, men lit- och j uristkaren i sin pomposa ålderdomlig- het, i perukens ' bucklor ocli .kåpails ' majvest+- sikter ges för att detta års session skall se motionen igenom.
t ' iska &amp; k soin .rättvisans handhavare höjd En reform, som anses av så vittgäende över en lägre " mänSklighet, helig som knappt betydelse för Englands rättsväsende, att t. o..
något annat ' i det konservativt- konservativa m. upprättandet av ett projekterat rättskip- England.
Visserligen ut- ningsdepartement inte förmenas kunna med- satt redan för en Chaucers, Shakespeares föra mera ingripande verkningar.
och Dickens något vanvördiga och under- stundom ' drastiska ' skamt, men dock orubblig Maskulinism eller humanism?
Många k&lt;ar som samhällsinstitution i erkänd rang äro funderingarna över den engelska kvinno- .och värdighet över vanliga dödliga.
Och na- rösträttens antagliga verkningar. '
Under- tudigtvis helt fjärmad från varje tanke p-i stundom serveras helt .oriktiga direkta iipp- att kvinnor kunde ' göra anspråk på att träda gifter.
Som nar Svenska Dagbladet i oveten- in i den helgade kretsen.
het om det frän sin sak avfallna men nu Men h e b. '
d e t engelska rättsväsendets tim- Asquith-allierade ocl1 fullt krigsgalna stif f ra- ma har slagit.
Det pockas pä reformer av gettpartiets usurpation av namnet \ V o m e n ' s djtiptgiende inre ocli yttre slag - och bra- P a r t y förkunnade att samtliga Englands sclien.
ä r redan skjoten, genom vilken.
den kvinnor ämnade sätta in hela sin genom röst- kvinnliga juristen gör sitt inträde i skrået.
rätten vunna makt till krigets obevekliga full-.
.
Redan förlidet å r i februari framlades i följande.
Intet sådant har - eller kan ha öveyhuset en motion om- ratt för ' kvinnor - avhörts, men dylik okunnig ryktessprid- att praktisera advoltatyrket, som i mars sam- ning visar till fullo det valberättigade i den ma ä r antogs i tredje läsningen.
I. april var ögonblickliga protest som.
den stora, hela den färdig att läggas fram för underhuset.
England omfattande N a t i o n a l U n i o ii .En petition undertecknad av ett antal repre- ofWomen ' sSiiffrage S o c i e t i e s sentativa kvinnor, bland vilka man vid si- avgav mot den lilla Pankhurstgruppens till- dan av så givna namn som mrs Fawcett, ä-gnande av ett kvinnorna som helhet etiket- Olive Schreiner, d: r Garrett ~ n d k r s b n fann terande namn.
t. o. m. mrs Hurnphry Ward, framhöll kraf- En helt annan mening om vad man kan tigt kvinnornas.
krav p-d.
reformens genomfö- ha att hoppas av Englands röstberättigade - rande .. Regeringen var emellertid inte.
fär- kvinnor f ramlägger d: r C. W. Saleeby i T h e d i g.
f ö r en sådan d j k nyhet och nekade tid C o m m o n C a u s e.
Denne engelsman vå- för billens läsning i ufiderliuset, och under gar tro att kvinnornas medborgarskap mar- nigra månader stod hela ' saken stilla.
Men ' kerar en ny period, dar ' .h u m a n i s m avlö- så inträffade något.
.En motion väcktes i ser maskulinism och vördnad och omsorg om underhuset om att reducera det fastställda l i v blir det bestämmande.
Som det främsta arliga antalet juridiska slutexamina från tre organet för, depositören av framtidens liv, till två, då nu, under kriget, det ' visat sig ser han kvinnorna som de givna bekännar-.
icke.
finnas tillräckligt mariga kandidater för na av Immanismens idé och som de blivande.
de bestämda examina.
.
-.
arbetarna för att livets värden tillvaratagas.
Nu hade kvinnornas tur kommit: Det var Så starkt tror han på detta och så utan frä- endast allt för .sj5lvfallet .. a t t.
fasta vederbö- ga främst Sätter han sådan humaniserande randes .. uppmärksamhet på att - öppnades - dör- gärning att han inte tvekar att ffiirklara, att ren till juristyrket f ö r.
k ~ i r i ~ r n skulle a, det bli vore det så, att endast.
: det ena ' könet skulle flera och tillräckli$~ked examenskandidater.
ha rösrätt, så skulle det +&amp;-a kvinnorna som " ~xamensbillen ' ~ föll, ' och arbetet med.att f å voro de piivilegie; ade: - ' ' '
I d e t indiska Indien.
Genom .. 1ndi.a ~ a t i o n a l k q n m i t t &amp; n, i Stoc,kl~olm nar oss meddelande, om.
att inom folkförsamlingen i staten $ !laisur, - styrd.?,?
sin inhemska fur- e,nats ste - ha.
hinduer * och i ett förslag om ändring av stadgandena föf att: ge kvin- s ~ a d s f ~ ~ l l m ~ k t i g e v i a l riktning en norna ratt att deltaga.
dari.
Skulle icke 1Gde rösträtt och vajbnfhet ha utsikt att ige- nom ämnar, m m koncentrera sina atistrang- ningar på att åtminstone driva igenom val- ritten.
Särskilt förslag.
liar gjorts.
att fram- staende kvihnor inatre kii ?ria ': väljas till &amp; d- förande .och vice ordförande: '.
; äldre.
..: i-iksdagsman., i valda: av kam~anl; i.
En art ny ståndsriksdag.
på intressepri.
!~.
rösti-attens.
.
, ...
, d,.
:: - cipens, oc11, den.
al,lm,änna: " mohatiska grund,.
,.
.mohammedaner .ME+, i+qa i * t r ~ ~ s k r ~ ~ i ~ e i e fin-: iit~ti~n ner h i n {et ock &amp; n G j l i 8 och .rimligt.
att släppa.
f ram kvi:i~norna, då det vore ' lik giltigt om en organiserad klass rep-es.ei; - i: tei-ades av en man eller en hinn-a; d go11 fara för ett " statslivet ' s fö+&amp;iil j- gande '!
innebuse icke detta system.
Förf attningens fullbordade kretslopp från ~ t ~ n d s r e ~ r e s e n t a t i o tillbaka n ti!!
st5ndsrepre~ll:ation -, i. ny.
och delno.
.
- kratisk forni - skulle p5 så satt,.
enligt pr0fessor ' Kjell&amp;, enkelt ' och sjalvfallgi: föra med sig lösningen av den kvi.nnli,j:!
.
.
~östrattsf,r~agn.
.
.
.
.
.
.
H r Kjellén slutade med en a11t; ' d.q om att den nya intresseprincipens til.; -.
.
länipning kunde till en böi-jan, tankas genomförd.
ensamt i första.
.
.
iiilnu för ' ett a r sedan skulle det ta- Det intressant.a föredraget hade, saen ?-.
gits för ett gott skämt om man kom- lat en talrik publik.
.
En del ' riksdags- init och.
berättat, att professor.
Rudolf.
i-eservei-adk.
.
.
.
Kjellén hG1lit föredrag i en kvinnlig man syntes f riimst p å.
de.
.
.
.
.
.
platserna.
röstrattsförening.
I dessa dagar a!
:.
.
.
.
detta enkel verklighet.
Den 14 februai-i.
.
.
- talade denne f. d. väldige .antiröst+tts- kanipe i .Moderata kvinnors röstratts- Kvinnlig chefsbefattning .. ~ ~ m n a s t i k i n - förening i S t o c k h o l m - 0 1 3 Rösträtt o c h spektörsbefattningeri vid Stockholms stads representation.
Sadana äro tiderna!
folkskolor h a r genom beslut av stadsfullmiik- Det var högerns nya program för en tige från och med, innevarande å r gjorts till.
intressëreptesentatioil som framlades av ordinarie tjänst.
~efattningsinnehavaren.
Ilar deili~a:, ärligt praktiska g01~ti:ker; vilken att övervaka huvudparten av gymnktikiinder- öppet., deklarerar sin åsikt om omöjlig- visningen i skolorna, d. v: s. i fyfa femtede- heten a v att längre rida s arr mot dz- lar, av dessas avdelningar, dels de .klasser mokratieng nu l&amp;&lt;goriska ifperitiv.
Un: där gossar och flickor uideryisas .tillsain- - dan parlamentarismens partiförsumpning mans, dels endast fli~kklziss~r; dti, ?eni ioss-.
ser.
han soin räddning intressegruppers klassernai gyrnnastikunderirining övehakas organis,ation - ined dem, tillkomn~ande se- av manlig.
inspektör.
Till: den ordinarie presentationsratt, S å.
tankte han sig gymnastikinspektörsbefattningen har ' .Stock2 ' arbetareklassen representerad genom lolms folkskqledirek~on de?
&amp;: de dennes pt- f ack förbunden, j oi-dbrultet genom hu; - nämnt gymnastikdi rektör Elin.
.J ?alk, vi-~n hållningssallskaperi eller blivande bonde- sedan 1910 skött tjänsten På. ' förordnande.
~ i ~ a n s a t i o n e r, industrien,.
genom han::.
I ?r6kensFalk a r den första och hittills .&amp;da delskamrania,.
bildningen genom unjaq- - kyinnliga gymnastikinspektörefi i- Sverge;.
'.
- Siteten ' 9th- lararekåreiia,.
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
t j ~st ' &amp; anne.
: i g i n o h.
, sina organisationer ' sanit, m$ii:.
geii.
: d &amp; -: polhisfia.
' t+renhetexi.
.
.geno?
,, ' ' Röstr-ätt och.
representa- .tiofl, ' I. '
' ' ' .I. '
, '
För åtta år sen.
- Du Det var i Lund för åtta år sen.
P5 mitt lilla studentrum vid Klostergatan.
Det hade varit en underbar dag.
En av dessa första vårdagar därnere.
So- len hade lyst över åkrarna.
Rymden hade varit full av sjungande lärkor.
Vid alla holkar hade suttit sisande grsa starar.
Tussilagon hade klatt alla di- keskanter.
- slatten hade doftat av mylla och andats sjudande liv.
Nu var det skymning.
Underbar varskymning.
Ljuvligt berusande för de lyckliga, oändligt svårmodig f ör dem, vars hjärtan vor0 tunga.
Jag hade varit utåt slatten tidigare p2 dagen.
Gula små blommor och bruna sälgkvistar stodo på mitt bord som min- ne av vandringen.
Nu gick jag ' och ställde undan böckerna och satte in en brasa, medan jag väntade på att min van skulle komma.
Jag visste hon skul- le komma också den dagen, som hon all- tid koin varje dag i skymningen.
Så knackade det, och hon kom in.
- Kom, får du se.
- Jag drog henn- fram till det öppna fönstret.
Domens torn stodo .ljusa mot Lundagårds mör- - Ja, l å n g t utåt slätten.
Vet du att Skåne ar så likt Österbotten.
Där %r det stora, vida slätter som har.
Men - och blicken blev stor och frånvarande som såg den något långt borta - d a r ligger alnstjock snö ännu.
Till Finland kommer inte våren i början av mars.
- Tonen lat med ens så tröstlös .. - Satt dig, van.
Våren gör dig trött.
Hon kröp upp i soffhörnet dar hon alltid brukade sitta.
Brasan flammade och brände.
Jag satt och såg hennes ansikte ömsom lysas upp av elden, öm- som åter höljas av mörkret.
Jag såg på d &amp; bleka ansiktet med de fina, bo- stämda dragen.
- Vad jag höll av den- na människa!
Vi sutto tysta och jag tänkte på att bara för ett halvår sen hade jag ingen aning om detta liv som nu var mig så oändligt dyrbart.
Med ens hade hon stått dar - en främling långväga ifrån.
Och hon hade blivit min van med allt Nordens skönaste tempel drömde i No:- dens underbaraste vårkväll ..
Vi stodo tysta.
Våra själar drucko tillsammans ' den skönhet och, frid som derikvällen låg över den.
.
.
.
.
gamla staden.
Så vände hon sig mot mig.
~ i l ~~~d l hade hon kommit på sam- ma gång som jag - hösten året förut.
på föreläsningarnas första dag lade jag i universitetets korridor märke till en vit mössa som icke bar någon blågul ko- kard som våra utan hade en lyra av har varit ute i dag?
sade hon sakta.
Jag nickade.
- Och du?
.
i stallet.
Det är den finska stu- dentskans, sade man.
Hon gick p % Hans Larssons förelas- ningar, bch där ' s i g jag henne ' först.
Och en dag då jag gick o &amp; väntade på Lundagård kom hon enkelt i a ~ t fram till mig och, sade sitt namn.
- Nar reser d u?
Min fråga kow ' skyggt.
Jag var rädd att hon bestämt hemresan f ortare an j ag tänkte.
- I början av maj.
.
Jag vill vara med om I: sta maj har i, Lund.
Sen reser j ag.
- Och till ' histen böijir du .ditt arbe- te?
- Ja, jag har just - i dag fått brev.
Man har ' fått ihop så mycket pengar pa enskild vag nu att vi åtminstone kan h a.
skolan öppen ett år till.
.
Du vet ju att allt anslag till våra folkhögskolor ha d e ' förbjudit.
Men vi tanker hålla ' ut an- då.
* -- O &amp; när du res &amp; - vad tänker dit: om Sverge?
Vad har du tyckt oin o s, s?
Men c a.
Hon svarade inte genast.
kom det:.
.
- Vet du, nar jag reste hittrodde jag att jag skulle finna en smula förståelse och medkänsla för Finland har.
Jag, har råkat sa många .rara människor, men inte en enda - mer an du .- har haft en anini om vast liv och var strid:.
ingen mer än du har haft i&amp;res~se.
.för.
oss och vårt.
' Och när jag så tänk &amp; $å hur vi i F i n l a 4 leveirqed i d i t som.
sker i Sverge, lever ert liv som.
' vore det vårt eget, så -- gördet .ont nar man finne; att ni så alldeles glömt bort oss.
- Vi h a inte glömt er.^ - Nej, inte d.11, men de .andra. '
' ' t många som liksom jag sande.
sin- a var- ma tankar.
till " hennes land.
Hon hade bara inte; åkat på dem.
Hon teg.
Hon trodde.
q i g inte.
Men för min sjals öga steg i.den stun- den synen av det finska landet.
and et som jag älskat sen det år i barndomeii då Runebergs dikter blev min egendom och jag.
lärde * mig sägnerna utantill.
Det steg för min syn, som jag lart kanna det genom skaldernas sånger och som jag langtade s e det med mina verkliga ögon en ' gång.
-.
Öde, moar.
.
.
mörka sko- gar.
.
.
.
solglansta skar i havets famri.
.
.
Rytmer från sånger .stego och föllo inom mig.
Fria, stolta verser om ett fattigt men älskat la,nd.
.
Men det året just hade Arvid Mörne givit ut en ny diktsamling.
Oljkt allt vad jag förut ' last från Finland.
En tung och dyster bok.
" Döda år " hetfc den.
Hon gick bort till bokhyllan.
Hon.
visste:var allting stod och hon tog fram den boken.
- Har du last den?
- Ja.
- Hon vande ett par blad.
.
- D e n n a också?
.
Jag såg på öve ' rskriftei.
- Skogar- nas .melodier tystnade.
Alla solglan- sta skar ' blevo mörka.
D e n dikten var ' den nakna, .klammande verkligheten, så som den val.
levdes och kampades i Finland varje dag.
.
Så.
kom det: ' Var bygd är mörk.
I var byvägs ler Sjunka de djupa spåren.
.
Gda .vidder varthän j a g ser.
.
.
.
.
Lingt, f + - långt,.
: till gåren.
.
- .. ', ' '.
.
Härden du gav mig, o bygd, vart is.
Dess lågor stormarna slacka.
Dyig förrinner i djrpande dis Vägens ändlösa sträcka.
- Trötta arbetare treva sig hem.
O, Iiur likna vi icke dem.
Vi som skulle dem väcka .., Det sista snyftade hon fram.
Då .jag vände ansiktet mot .henne, såg jag att hon kastat sig ned ' på soffan.
Hon ska- kade av grat.
- Älskade?
- Jag hade intet annat ord i den stunden.
Intet arinat rackre till.
- O, du vet ' inte, du +.et inte.
- H k - de hålla oss nere.
- Och sa ingenting kunna göra.
- Ingenting - ingenting.
- Vi som skulle dem vacka.
.
.
, Den.
krampaktiga griten stillades till slut.
Hon höjde huvudet igen.
Reste sig helt.
Sprang upp.
Stod rak.
- Jag gjorde ovillkorligen detsamma.
SA stodo vi mitt emot varandra.
- Mina händer funno hennes.
- Med den heta blicken in i min hon.
fram or- den. '
- Vi k a n, icke dö.
Det k a. n icke ske.
Hennes ansikte var vitt, och jag kan-, de hur blodet också vek från mitt eget.
Fastare slöto sig mina händer kring hen- nes.
Hon lutade sig mot mitt bröst och gång på gång upprepade ' hon ett namn, ett enda, namnet på det älskade landet.
* 1 De1 ar åtta $r sen.
-- Van, min van.
Sen .måriader vét jak ingehtiirg O h ditt öde.
Det inöika, blodiii.
- ~ å l &amp; t har ra- sat också i din bygd - d e t vet jag.
Men intet mer.
Min själ g %- till dig i tysta nätter över mörka ' land och hav.
- Lever du?
Li- der d u?
- 0, kunde jag an en gång vara der; vars bröst du lutade dig mot.
Kunde jag an en gång vara den vars händer du sökte.
Insända böcker, Wahlström t3 Widstrand: Germanernas hem av Oscar Monteiius.
- SprBket e n spegel a v kulturen av Einar Odhner.
- Filosofiska essayer av ALf Ahlberg.
Albert Bonnier: Helena Pegel av Carl- August Bolander.
J.
A. Lindblads förlag: Severin Imbodens kärlek.
Berättelse av Ernst Zahn.
Overs.
av Hugo Hgltenberg.
P.
A. Norstedt 8r Söners förlag: Svenska litteraturens historia.
Haft.
2.
Tidens förlag: Inferno.
Roman f &amp; världs- kriget av Edward Stii&amp;bauer.
Overs.
av Ture Nerman.
Folkskolans Bar ntidnings förlag: Guld- slottet.
Barnens Julbok n:o 19 utgiven av Stina Quint.
- Tummetott.
Tilläggshafte till Guldslottet.
Utgiven av Stina Quint.
- Lilleput.
Barnens minsta julbok utgiven av Stina Quint.
- Prinsessan Rosengull.
Tillaggshafte till Lilleput utgiven av Stina Quint.
- Julklappen 1917.
Utgiven och re- digerad av Stzna Quint.
- Qullebrand.
Tillaggshafte till Julklappen 1917.
- Trisse.
Barnens lilla julklapp utgiven av Stina Quint.
Ah1611 8r Akerlund: - FrPn flydda tider.
Barndoms- och ungdomsminnen av Wdma Lindhe. '
H E ' R T H A - Tidskrift for den svenska.
kviniioror&amp;m, utgiven av ~redrllca-~remer-~6rbund &amp; Redakt &amp;: Ellen KZeman.
FGrbundsrned / tmmar erhtilla tidskriften fil1 et; pris i v kr.
4: 50, varvid prepumerátion sker.
' direkt genom Fredrika-Bremer-Forbundets byrh, 48 Klnraber&amp;gatan, Stockholm.
Icke-firb~ndsmedZemmar prenumerera d nörmesfe posfansfcilf eller i bokhandel.
Pris för .postupplaga: ' / i dr kr.
6: -; ' / z d i kr.
3: 25; ' !4 dr kr.
i: 75.
Lösnummer 45 öre.
Redaktion och expedition: 48 Klarabergagaten j&lt; Sfockholm.
Redaktionstid: .m&amp;nda- Oer, onsdagar och fredagar hl.
1-3.
Allm.
T.
48 50, Riks 27 62.
Expeotionen: k /.
i Z -- 4 varje söckendag.
Allm.
T.
48 16, R h 27 62. annonspriser: netto.
Ruta om httondels sida:.
.
.
.
Kr.
.
.
.
, ...,,.
.
.
, .l gbng 5 g8nger 10, 20 Ruta om fjdrdedels sida: Hel rida: 65.X 101 eller l31 X50 131 x204 nini.
mm.
5: - 22: 25 43:- 84: IS I gbng 5 g8nger 10 20,,,.
.
.
.
Kr.
.
.
.
,.
.
.
.
.
,.
.
.
.
, 8: 80 39: 60 - 1 1 77: 10 149: 60 20 - ANNONSE ' R.
.
.
.
Kr.
.
.
.
,,.
.
.
,,.
.
.
, l &amp; ng ghnger '.
5 FOR I gbng.
.
.
.
Kr.
30: 80.
.
, 139: 70.
.
.
, 269: 50.
.
.
; 522: 50 16: 50 26: -, 148: 50 S gbnger.
10, 286: 20 -,, H ' ERTHA.
upptagas av Rlksiel.
97 83 ... Froken Ingeborg ' Bergstrom 31 O S T E R M A L M S G A T A 31 N.
.
.
-.
.
.
Rikstel.
97 83 Praktisk tidning för hemmet utgivet1.
a v ~ i e d r i k a - n ni er-; Redaktör: Fanny Elzrttstiernu.
. '
ör bundet.
.
-.
Utkommer under 1918 h e d 24 attasidigga n:r. Preniimerationspis: helt ar kr.
1: 80, halvår kr.
1, kvartal kr.
0: 60..
Prenumeration sker 5 posten.
.
Inneh#ler berättelser, poem, levnadsteckningar, religiösa, etiska och.soCiala u p p.
.
satser, artiklar.
i diverse anilieii samt en rikhaltig praktisk avdeln ' inp.
Inbundna årgångar för 1912 -- 1912 kr.
1:50 pr ex., för 1916 kr.
i: 7 5 o c h för 1917 kr.
2: --- pr exemplar.
.
, m ANNA BENGTSONS KAPPA F F ~ R e.
H A L S I N ' G B O R G Kullagatan 21 Riks tél.
1245,.82 3245 '.
REKOMMENDER AS m Kostym- och Kapptyger.
Stort urval.
Bestallningar emottages: m.
a~~aa~aaa~dm~~a6aas~~~88oaeaa~-s8es~m~a~aaa~ (~ f.
t e -.
t ' 8 t O I,N N EDH: A L L.
J.
e f g f över: kvinnans psyke ?.
Av H i h a B O M S.
.
Put&amp;rlng&amp;na De statsanstäUda lärarinnornas penslons8lder.
Av Greta f S Stendahi.
/ Kvinnorna .. p ' @.
.
.
Kringblick.
t 5: 5: O Rösträtt o c h.
representation.
8 Av Axianne Thorstenson.
i yrkesstatistiken.
t a.
.
Par Htta Br sen.
Av Ellen MickElsen.
(i a.
.
.
.
~rcmsa~Po~sooosoooooo~ooooomoomoo~oooooooooaor~oooemomommo~o+ooa, A,-B,, I j0HN Sverges äldsfa, största och bäst ' renommerade iprriala / j.r i V, LOFGREN - &amp; C:o - Kungl.
Hovleverantor ' iiis 4, ~ FREDSGATAN.
3: -: ST ' OCKHOLM 1.
7- 50 48 Siden?
och Ylle-Kkd-.
ningstyger.
Pmvcr.
, i,1 I; ndsorten franco.
.
, € n popularvelenskap,lig tidskrift av högsta rang!
. '
VET.ENSKAPEN och LIVET.
.
" ~n " En utmärkt tidskrift ".
(N.
D.
A.)
I bra populärvetenskaplig tid- skrift: ' (G P *) " En trevlig.
po~ulärvitenskaplig tid- / " Ett innehallsrikt vetenskapligt maga- skrift. "
(D.
N.)
Ärg.
1917;.
O häft R 1:5Q, kpt ini.
12:50.!
sin. "
(A.
B.)
M.
.
..:, g.
HUGO G ' EBERS FORLAG.
.
.
.
.
.
.
, Ledig annons plats.
.
.
s I.
,]
