# ID: svediakorp-per2781
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,386
# sentences: 1,131
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- S P A R A Äkta VADSTENASPETSAR till uisiyrslar och presenter.
Sfori urval.
B8si och bilifgast.
, SVENSKA SPETSDEPOTEN, Grevturegatan 34 ' A.
I, kl. 10- - 6..
A.
' I '.
402 O4 (Andra huset frhn ' LlnnCgntan.)
' och anvand Gratlsbakaren Pcttenf.
Svensk uppfinning.
Svenskt fabrikat.
Möjliggör bakning i hemmen utan gas och utan nhgon kostnad för den erforder- liga varmen.
Ensan,försd&amp;are för Sverige:.
" EKON O M "!
.
. '
I Advokaten EVA A.-B.
C A R L G E R N E R, Avd. B, Malmö.
ANDEN JURIS KANDIDAT KVINNLIGA JURIDISKA LILLA VA TTilGATAN 141 vid BYRAN, t5runkebergstoig ALLM.
TEL 183 36 IiIKS 25 76 -. '
.
-.
i MODERNASTE .SY MASKIN Testainenten, bouppteckningar, ' arvsutrednin- gar, äktenskapsförord, familjertittssaker, juri- diske uppdrag av alla slag; ' Aven skriftliga NYTTIGASTE M O B E L ftiefrhgningar besvaras.
m f A.-B.
Nordiska Kompaniet.
Texiilavdelningen Thma Grafström, ~tockholm.
Permanent uistiiilnfn~ ev färdiga och påborjade arbeten samt material.
Rdd vid inredning ev vhningar m. m.
.
.
Undervisning i italikn * spets- och annan kons~söm.
.
.
Shdigt p &amp; lager diirfill hörande material.
Fransk och ' ~brnisk Spetstråd.
Rikhaltigt urval av Spetsmönster.
.
svensk,.
,.
i B.
.
Svensk hemindustri.
.
.
.
.
i.
En utredning av Kungl.
Socialstyrelsen.
.
II.
.
.
Bland .det intressantaste i Socialsty- relsens utredning, av den svenska hem- ' industriens förhållariden är utan tvivel det kapitel som handlar om hemindustrien i Älvsborgs län.
; E n del.historiska no- tiser visa hur - såsom det berättas i en för 200 år.
sedan utgiven beskrivning över landskapet - folket i Väst ' ergöt- land " sedan urminnes tider " agnat sig åt.
handel och industri, vävnad och an- nan handslöjd.
I " de sju haradena ", d. v. s. den.
delen av landskapet som var bergigt och ofruktbart, så att lantman- nen icke kunde föda sig enbart på åker- bruket, och som omfattade häradena Mark, Veden, Bollebygd, As, Gäsene, Kind och Bedvag, fann mali det mera lönande ' att så lin.
an säd, och.
dar rak- nade man ut hur många alnar larft man kunde få av en ' skappa linfrö.
Både man och kvinnor spunno, och man för- såg åtskilliga orter i landet samt heia regementen med larft.
I Kind vävdes också vadmal, i As, .dar det fanns bok: skog, förfärdigades ' ti-iiEarl till kök och att äta p5, i Veden tillverkades smides- arbeten; i Gasene.
ullstrumpor o ' ch nöt- .hårstacken,.
i Bollebygd " allehanda trä- ' a ' v e r v såsom tunnor, såar m. m.
.Och dessa hemslöjdsalster såldes dels på oli- ka trakter i riket, dels På lutlandet &amp; a Göteborg, dit tillverkarna brukade.
resa varje f redag.
Detta var ' redan på 1200-talet, ja mycket förr.
Och allt sedan ha väst-.
.
götabönderna idkat gårdfarihandel lan- det runt.
En lång tid skeddedet under, särskilda privilegier, men då.
näringsfri- hetslagen 1864 infördes upphörde deg undantagsställning som staden Borås och de sju haradena innehaft, och små- ningom.
f örsvann Vastgotaknalla ' mas gårdfarihandel, på samma ' gång som hemslö j den mer och mer övergick till hemindustri.
Särskilt i Marks och Kinds härader hade man i början av 1800-talet börjat i allt större skala väva .bomullstyger, och drif tiga " f örli&amp;are ".
som tillhandahöllo garnet och sålde ' va- rorna med stor förtjanst, utvecklade denna hemindustri mycket hastigt.
P$ 1860- och 70-talet kom fabriksindustrieti som en fai-lig konkurrent till hemindu: Stien ' och har - sedan.alltjamt vuxit.
Me: dan - på:.
, 1830- och 1840-talet, amkring % av alla bomullstyger som vävdes i Sver-,
HERTHA 50 J.
.
. '
ge tillverkades av he&amp;ihdustrien var 30 söker belysa detta förhållande och kom- å r: senare förhållandet omvänt; 1877 mer till det resultatet, att de flesta av un- v$vd ' es drygt %, i de bomullsfab.riker dersökningen berörda hemarbetshern som - uppstått just i hemväveriets trakter.
vore jordbrukarehem (54 %), men att Folket tog anställning i fabrikerna.
de små torpen knappast kunde bereda Dock arbetar ännu ett avsevärt antal sina innehavare mer an en nödtorftig hemvavare i Älvsborgs lan för förlag- bärgning.
De två- .eller trehundra kro- gare.
Men numera omfattar hemindu- nos on1 året hemarbetet inbringade.
.var strien i dessa bygder utom vävning ofta den enda kontanta inkomst dessa aven trikåstidming och sömnad; sy- torpar familj er f ingo, och hemarbetet gå- och stickmaskinerna ha intagit vavsto- ve säkert många familjer hjalp att hålla lamas plats i de grå stugorna i Vast- nöden från dörren.
H u r dessa hemar- gö tabygden.
betare hade det framgår av följande Socialstyrelsens utredning visar att esempel.
.
.
det år 1912 i södra Älvsborgs län fanns En ogift gg-årig väverska bor i en 124 arbetsgivare .med sammanlagt egen liten stuga i skogen.
12 öre mete &amp; 6,397 hemarbetare, de allra flesta kvin- har hon för bomullsklänningstyg.
Att nor.
Av dessa sysselsatte sig 2,530 med satta upp, spola och väva en väv av 15o vävnad, 2,028 med stickning, 1,747 med meters langd tar 4 veckor, arbetsdagen sömnad, medan 92 hade andra slag av a r då 12 timmar.
Härpå skulle vecko- förtjänsten bli kr.
4: 50, men några da- hemarbete.
A l h dessa hemarbetare ha i .regei gar gå förlorade vid arbetets avlämnan- mycket låg för.tjänst.
.
Endast l /,, av de och innan nytt garn ' erhålles, varför.
alla väverskor nådde en timlön av mer veckoförtjänsten blir något ' mer an 3 kr.
än 10 öre, medan å andra sidan nära Det år uppgifterna avse vävdes 10 vä- hälften hade blott 5 öre och därunder.
var av olika langd, och åisinkomsten av Vad stickningen beträffar hade det det trägna arbetet blev kr.
166: 22.
Man undrar var denna kvinna skulle overvagande antalet 6-15 öres förtjänst pr timme, och de hemarbetare .som ut- tagit pengar till hyra om hon ej ägt sin f örde sömnad nådde en arbetsförtjänst stugi, då förtjänsten på biivningen blev av .för de flesta 8-15 öre.
De man så ringa.
Och på vad skulle hon fått som sydde lagerskrädderi kunde dock litet kontanta medel utan hemarbetet?
En torparfamilj bodde i samma trakt.
förtjäna 20-26 öre i timmen, men de- Husfadern, 60 år, var obotfigt sjuk, och ras ' antal var ej stort.
man måste leja karl för de 10 ' dagsver-.
Of ta när det talas om.
d e låga löner - na inom hemindustrien påpekas det att ken som skulle göras pr år för torpet.
hemarbetet blott är en b ivsi s s l a, sar- .Den enda 20-åriga dottern skötte tor- skilt skulle detta vara fallet i Älvsborgs pet med någon lejd hjalp.
Hustrun väv- län,-,dar ett stort antal hemarbetare aga en de sedan 44 å r tillbaka för förläggare.
jordlott o c h hemarbetet.
alltså blott ' be- Hon vävde nu vita gardiner och fick i hövde ge en bi förtjähst.
Utredningen betalning 14 .eller 15 öre per meter.
10
timmar lång.
var hennes arbetstid året runt.
Dottern biträdde med spolning och vävde även emellanåt.
Veckoin- komsten på vävningen blev 4 kr., ' om-.
.
kring 200 kr.
pr år.
En annan hemarbeterska, .en liustru vars man övergav henne och två barn ii .z.
och 4 år samt for.
till Amerika, bör- jade då - för 5 år sedan - sticka trikå ..
Hon fick köpa en begagnad stick-.
maskin för.
150 kr., .men underhållet av maskinen går till.
35 .kr.
pr år. '
Hon stickar och monterar ' barntröjor för en arbetslön av kr.
5: 40-7: 20 pr dussin.
Hennes.
arbetstid är 14 timmar om da- ' gen.
Hennes - 68. å r gamla mor sköter barnen och hushållet samt spo ' lar gar- net.
Inkomsten av arbetet .blir 12 kr.
i veckan och 600 om året.
De bo i Borås.
En hustru i Borås,.
vars man är.
sjuk- lig och har en årsinkomst av endast 420 ' kr., monterar strandkoftor av trikå mot kr.
I: 80 pr dussin, men tråden, 8 öre.
.
pr dussin, betalar hon själv.
Med en ar-.
betstid av 12 timmar om dagen förtja- nar hon 6 kr.
i veckan, omkr. 300 kr.
pr år.
1 en på landsbygden bosatt familj, vars lilla jordbruk ej är tillräckligt för familjens bppehälle, äro både man och hustru hemstickare.
Mannen ' stickar 12 timmar om dagen på vintern, 10 timmar om sommaren, utom en ii två ' da- gar då han sköter jorden.
Han stickar sjömanströjor och för 5: 60 pr dussin.
Hustrun stickar barnkavajer mot 7: 60 pr dussin och arbetar vanligen 5 tim. om.
dagen 5 dagar i veckan .. Montering av arbetet lämnas till medhjälpare mot kr.
I: 68 dussinet för tröjorna och I: 80 f ör barnkavajerna: ' När arbetet lämnas ' s.
till.f&amp;l&amp;garna kostar skjuts 3 kr., van- ligen 2 gånger i månaden.
Mannens års£ örtjanst på .hemarbetet - blir endast omkr. 300.
kr., hustruns omkr. 150 kr., och- dessutom ha,.
de kostnader för ma-.
skigeriet.
.De: ha fyra barn, 2-1 I år.
.
Båda dessa makar tillhörde sjukkassa, ' det enda Bag av.
organisation som hem-.
arbetare&gt; bruka tillhöra.
Ingen enda.
av alla de hemarbetare som utredningen.
omfattade i Älvsborgs län tillhörde ' n$- gon f ack£ örening, ej ens skrädderiarbe-.
tama, som ju.
äga ett över hela $inde: iitbrett .fackförbund.
Endast 24. arbe- iare.
tillhörde sjukkassa, av, .dessa vor0.
alla bosatta på landsbygden; ingen i ' Bo- rås.
Av alla de.
5,034 arbetare,.
som dersökning härom omfattade, vor0 en-.
dast 999, d. v. s.
18.~ proc.
medlemniar av sjukkassor.
r De.
f å.
- hemarb.etare.
som tillhörde fackorganisationer tillhörde skradderi-,:.
sko- och handskindustrie:~ och voi-o endist 152 till.antalet, 8; proc.
av.
mannen; ' 2.
proc.
.av ' kvinnoma.
Till nyliterhetsf.öreningar vgro blott 186 hemarbetare inom hela undersökningen anslutna;. '
aven har ' blott.
2.
, proc: av.
kvinnorna mot T., proc.
av männen.
.Detta bekräf tar än mer.
erfarenheten att hemarbetarna i allmänhet .äro skyg- ga, s.våra att organisera och mindre an.
andra arbetare berörda av arbetiklas- sens strävanden att.
höj a sig ekonomiskt ' och socialt.
Såväl de i ' staderna som å., landsbygden sysselsatta ' hemarbetarna måste j u s å gott som hela dagen hålla på med arbetet, och en hel.
del av ' dem, särskilt kvinnorna, gå ej ut oftare an för att avlämna och ' hämta arbetet.
Ofta är.0.
deras.
bostäder mycket dåliga,.
c j sällan, särskilt i stOrre städer, bestar .b " - ' ' ' ' ',. '
' ' ' '.
H E R T H A 52 staden.
av ett enda rum, där man arbe- tar, äter, sover och utför alla sysslor.
Att detta ur hygienisk synpunkt bör vara mindre gynnsamt ar lätt att.
inse.
Utredningen har agnat uppmärksam- het även åt hemarbetarnas.
bostadsför- hållanden och kommit till det.
resultatet, att av alla * - dem som lämnat uppgifter From.
- 5,034 - hade endast 375 eller S., a /, särskild arbetslokal, och av dessa voro d e flesta skfäddare och snickare.
Av '.
de övriga användes arbetsrummet i regel till sovrum eller kök, i 1,462 fall som både sovrum och .kök.
I fall var arbetsrummet sovrum för fyra eller flera .personer, .i 628 fall endast för hemarbetaren sj.alv; 2,224 hemarbetare hade &amp; n arbetsplats i kök.
.
Undersökningen.
visar .också att T., % av dessa bostäder hade mindre än 10 kbm.
luft, medan 6 &amp; % hade 20 kbm.
och däröver.
Dagerförhållandena voro goda för 78.
* %, dåliga för j %, me- delmåttiga för de övriga av bostadern3.
Största antalef; ' 8g % - av bostadei-na, upplystes vid tiden for undersökningen med ' fotogenlampa, och 53.= % upp- värmdes genom spis.
.
Så pass moderna anordningar som elektriskt ljus .ocn värmeledning f örekommo ' i respektive 7.a % O., % av alla arbetsrummen.
Som synes iii- Socialstyrelsens utred- ning ganska grundlig.
Genom de många.
monografierna inom ' olika yrken får ' man del.
p. enskilda hemarbetares arbets- .och - levnadsförhållanden - och lian.
göra sig en föreställning om vilka .yrken som arorde bättre och de sämre .. En del il- lustrationer ' ingå också i arbetet, visan- de .ölika.
: hetnarbeterskor .vid sina maskil * - ' ' - e.
.
-.
...
.
.
.
ner.
För övrigt är hela framställningen av utredningens resultat så .ar och så intressant gjord att den även för en icke- fackman är ganska lätt att förstå.
Huru- vida vi här i Sverge skola få en lag- stiftning som på något sätt reglerar och f örbättrar arbetsförhållanden f ör dem som äro anställda inom hemindustrien.
ar väl ännu svårt att förutsäga.
Sådan lagstiftning finnes som bekant redan länge i England, Förenta Staterna, å Nya Zeeland och sedan 1911 aven i Tyskland.
Det ar såväl den köpande allmänhetens sorn ' hemarbetarnas in- tressen som en dylik lagstiftning bör tillvarataga.
Köpare av hemarbetsalster riskera ju att genom dessa i- fattiga hem utan någon slags kontroll-tillverkade ar- tiklar tillföras smitta, och den engelska lagen föreskriver att särskilda märken åsattas hemarbetade industrialster.
En annan föreskrift ar den om arbetsgivar- nes skyldighet att uppgiva namn och adresser på de hos dem anställda hem- arbetarna, vilka liksom ilidristriarbetarna skulle stå under inspektion.
Slutligen finnas också på sina håll bestämmelser Soin reglera arbets1,önema inom hemin- dustrien.
På det heIa taget visar utredningen av .vår hemindustri att hos oss visser- ligen icke råda så förfärande svåra för- hållanden som på sin tid blottades i Tyskland och England.
Men hemarbe- tarna äro dock den klass av arbetare som hos oss har det allra sämst, i otaliga fall oerhört uselt ställt, och det behö- ves mer val att den sociala lagstift- ningen tar sig av dem.
.
.
GERDA MEYERSON
FredrikaBrerners Utopia.
Fredrika Bremera brev.
Samlade och utgi; na ' iv.
; am Johanson o c h ... '
,, E &amp; ' Klem.an.
Del 111.: 1846- 1.857.
P.
A. Norstedt 8r Söners förlag.
.
.
.
De tvenne föregående delarna.
av Fredrika Breniers brev ha i Hertha,haft sin kunniga och välvilliga anmälare.
Till denna tredje del lämnas här en " Selbst- anzeige ",.
några kommentarer till den it~tkklingi~eriod a v red rikas liv s &amp; de Senast utgivna breven ohf atta: Be: dömande av utgivningsarbetet ar natur-.
.
ligen.
därif rån uteslutet.
.
.
I d red rika Bremers intellektuellt.
och s j älsligt alltid f ramåtgripande och rör- liga liv betedaiar det tidsavsnitt denna brevdel innesluter &amp; I särskild fyllnadens rikedom.
Själv skriver hon i ett brev om hur det är rnåriget ljus och mången synpunkt som ' hon " stadigt behåller och som ljusnar och starknar ocli.vidgas allt mer ".
Det är en hel.
klarnad och lug= nad rymd som spänner sig kring hennes andes liv.
Den personliga frigörelse- kampens slitningar och friktioner ligga.
bakom henne.
Med.
M o r g o n - .. v.ä c k- t e r har hon skrivit.
sig fri från långa års teologiskt-rn&amp;afysiskt grubbel ...
.Nu står hon med de tillry&amp;alagda kamp-, årens dyrt fö&amp;ikade vinsf en samlad inie styrka, fardig som aldrig f ö i r att t a itu med det yttre livets .pobl ?A ..
Det är ett nytt, utåtvändhetens ' skede, ' - för.
att begagna en i Själva verket.
för.
snäv beteckning ty för ~ r e d n k a var ju allt i grund och botten.
ett.
sökande.
.
inåt,,,qqt det centrala i.tillvaron: Men hon slår så att.
saga upp alla sinasfönster på vid ga-, vel, tar i ingående och praktiskt stu -- ' ' dium av samh halls företeelserna till sig vad tiden h a r, på ont och gott och,,tum- lar n&amp;d:sin brinnande andes hela allv &amp; med losningen v de komplicerade:.so- ciala.
f.rågprna.
Samhallsmoderligheten, som hon alltjämt drömt om .,att väck.3 upp hos.
kvinnorna, har mäktigt bef allan-.
.
sin.
.
.
ratt i henne själv.
Det de tagit ut är den - rik vida utöver, vanligt- &amp; tt som den .bor i henne - som framför allt sitter sin prägel på dessa å r.
och ger dem en ny fullhet av pu1serand.e liv.
,.
.
Som en naturlig * följd ' av denna rika utatvändhet.
med dess uppsugan- de.
av.
vad betydelsefdlt.
synes .. henne f ör sánihällenas: och individernas ut- veckling.
.
börja?
.
också, vid ' denna tid Fredrika: Brerners.
reseliv.
.Ensamhete9 på Arsta $r .inte laigre .vad hon behö- ver,, teoretiskt.
spekulerande över sam- h$llsprbbler.r &amp; henne.
inte - till fyllest.
Nya och Gamla vgrldens rikep bedi,: ver hon förstahandsstudier i: sitt stora h~v~dpriblem.
:,.
.
människan, i sarnh+llsi livet.
" Ty .. en ar ", .skriver hon till Mar- tensen, " som - sakta.
kommer gångandes.
genom tiden alltifrån: begynnelsen.
Blo- diga.
: åldrar,: glänsande tidevarv 41-0 blott olika.gemak genom vilka han.
fram- ' går .&amp;illa, allt mer.
l~larnande ur skym- maiidi, h@ljei,&amp;da till den tid vid vars: tröskel.
.
han -.
.
.
.
ny, står,, betraktad av dinga.
med förtjusning., ?v mårqp .. med biivan.- o c h ' fragas det vilken är denna gestalt.
.
in.föt vilken tronerna vackla, kronoina J. '
,,, '
avfalla, all jordisk purpur bleknar, då blir svaret f M ä n n i s k a n!
Människan i ur- sprunglig sanning, skapad efter Guds beläte.
I alla kristendomens riken vars- nar man henne, talar om henne, kam- par för henne, kampar mot henne och -- bereder henne vag.
Ty, hennes dag ar kommen och hon måste komma med den. "
Detta ar hennes sociologis credo.
In- get ar henne därför nu viktigare an att i folkens liv efterspåra t e k e n till fl vägen beredes för " den konimande ".
I k rank rikes socialistiska och kommunis- iiska strömningar sökte hon efter dem, men det fanns inte tillräcklig plats för individualism hon byggde på i en.
den, Fouriers och S: t. simo &amp; fantastiska framtidsdrömmar.
Va1 spekulerade hon med dessa i S y s k o n l i f och studera- de deras ' praktiska tillämpning i Nya Världens f alangstärer, tillf redsstalla henne kunde de inte.
Först i England, på hemresan från Amerika, traf far hon ett hoppgivande spår.
.
I den där nyvak- nade kooperativa kristliga socialismen, som inom sin rörelse tillsammans med arbetareskarorna raknade man sådana som Kingsley och Maurice, skönjde hon äntligen " det nyare samhällets vaknan- de medvetande och - det fjärde stån- dets framträdande på samhällets skådel plats, till sj alvstyrelse, till mänsklighe- tens fulla medvetande och medborgar- rätt " - det nya m ä n s k a n s samhälle.
Det ar i artikelserien " England om hösten år 185 I ", vilken Aftonbladet publicerade i två avdelningar på nyåret och våren 1852, som vi få summan av Fredrikas engelska sociala erfarenheter.
,, Särskilt ar den senare serien, 14-27 april, - borttappad a v Fredrika?
bio- grafer men räddad ur glömskan genom hänvisningarna och återljuden i breven från denna tid - av största intresse för klargörandet av Fredrikas stallning till de sociala frågorna.
Lika allvarligt djupt som hon söker tränga in i dem, lika orädd accepterar hon eventualite- terna vid den radikala omvälvning som hon ser måste komma " i fridsfurstens namn till jordens välsignelse, i helga- inannasamf und till uppbyggande av Guds rike eller - under den röda fa- nans anförande med blod och örlig och mycket elände ", allt beroende på man- skorna själva, på " arbetsklassens dygd, allvar och måtta ", men också på " det broderliga, förståndiga och verksamma deltagandet från de klasser som i kuria skaper, i makt eller förmögenhet redan innehava den övre terrassen i samhäl- let ".
- Ord som nu fått sin fruktans- värt aktuella betydelse!
Det är ingen " tveksam radikalism " - som en för övrigt särdeles förstående anmälare av denna del av Fredrika Bre- mers brev, doktor Erik Hedén ' i Politi- ken, vill göra den till - som kommei- till synes hos Fredrika.
Ned till roteil griper hon efter det onda i samhället och fullt ut vill hon råga måttet lika ft alla med libets håvor.
Men icke i den blinda, åt sig själv lämnade konkurrens, som dåtidens liberalism trodde på och som hon kallade " vargars tävlan om ro- vet ", utan i sarhmanslutning och orga- nise %d tavlan med " ' fair chance ' för alla ".
Detta ar ju också vägen till hennes H e r t h a.
Hennes " manskosociologi "
gör .kvinnornas frigörelse till en lika.
tyingande nödvändighet som någonsin proletariatf rågans lösning.
.
Det.
.
förra problemet hade hon som personligen li- dande part ställts iniör r-edan i sin tidiga ungdom o &amp; aldrig sedan släppt.
Efter som åren gå blir vad hPn genoni- lidit till ett allt starkare tvång på henne att själv verka för sina buad &amp; systrars frihet. '
.
I hennes författarskap.
kommer anslagek den fria, ansvariga kvinnan allt oftare och bestämdare fram - Hertha- utkast alltjämt lovande na ' got mera -, och 1843 gör hon ett rent praktiskt för- sök att föra kvinnorna ut över deras av- gränsade sfär till självständighet och sj älvkänsla med sitt upprop till Sverges kvinnor om att sainlas i ett socialt.
hjälp- arbete, som visserligen maskeras, u d e r namn av valgörenhe ' t.
Men hon drives obetvingligt vidare i sökande efter de ratta medlen.
Med me rikare sa ii avser hon framför allt studiet av " kvinnans nya betyiielse och liv i staten " så som detta, haller på att förberedas på pilgri- mernas jord.
Lösningen av arbetarfrå-.
gan saker 11011 på Gamla Världens mark, där komplikationerna uppkommit, i.
.4merika, det nya f rihetslandet, väntar.
hon sig få se gryningen av den frigjor-.
da, s j alvstandiga &amp; viimans dag.
En ' välgdrande fri och förfriskande.
ande sik- henne till mötes.
därute.
" Jag har druckit morgondaggen av en ny ska- pelse i Amerika, och det har: för alltid förfriskat min sjal ", skriver hon efter hemkomsten till H. C. Andersen.
Den Nya Världen har visat henne vad.
hon ' väntade sig där, kvinnorna i friare ocn lyckligare f.örhållanden.
.
Bilden av den nya hinnan,.
som Eon.
sökande sträckt '. '
,,. '
.
.
sig efter, har här redan börjat få sin f asta form.
.
Inom henne - sj &amp; växer i denna Gef ruktasde.
atmosfiir med - alit klarare.
konturer.
f r &amp; den gestalt hon.
i åratal därhemma, i de gamla bundna f örliållandena; medvetet ' och un- dermedvetet skapat på: den nya kvin- nan i " ädelt oberoénde för själens och '.
.
.
.
.
kropp.ens ' liv ".
.
Citatet ' .ar ur den ovan bmnämnda aprilserien om ' England i Aftonbladet.
Till beskrivningen av några utbildn.in &amp; anstalter för unga kvinnor som.
hon be- sökt i u ond ok har hon uniler rubrikel1 " Några - tankar. "
f ogat reflexioner over den radande .uppfattningen av.
kvinnor- nas.
ställning &amp; h sin egen syn diro5.
Artikeln- ar en.
farsta utformning av .Amerikaintrycken.
- Här a r.
ge- stalten a v kvinnan.
som blivit " vad.
Gud ämnade.
henne till, mannens.
like och hjalp 1 alla sfärei av livet ", sim tar sin framtid i egen .hand, oberoende genomveget arbete.
Här är visioriexi i v en ' varld dar man och kvinna " stå mitt: över, varandra.
- ingen härskare oc ' h ingen s1a.v - vilande blott på Gud och p5 $g själva, beroende av varandra 6iott genom förståridkts och ' hjärtats f n a hyllning ", rakkande - varandra- handen.
" som makar eller som ' vänner, t v i fr ' ia, gudomliga väsel;, förenade i.
det h8g- sta '. '.
.
...
Till.
.
denna gestaltning a v, sina drörn- mar om kvinnornas ' nya liv - e n sfm " föi- skön att i ' cke bliva sin " - ' -.
har Fredrika nu hunnit.
Den ?r Herkha-.
.
.
preludiet.
Även under sysslaniiet med annat sbm tillfäkg huvudsak .ar0 åren mellan.
.
Amerikaresan och ... H.
e.:&lt; h.
.
a för .., ~&amp;d- ' a. '
' '.
,, '.
.
.
-.
..
.
:.
,.
.
. '
, .. ' '
rika fyllda av Rerthatankarna.
Innan tiden kommer för den stora, - avgörande h a n d l i n g ' e n.
H e r t h a har hon också .på annan vag arbetat för samma mål.
.
.De.
.
många små biljetterna till Fredrika Svedbom från hösten .och vin- tern 1853-54 bara vittnesbörd.
Va1 a r det till synes det direkta varma intres- set att bringa hjälp åt " kolCrabarnenW som föranleder bildandet av ' Stockholms Fruntimmers f örening och.
Fredrikas f li- tiga deltagande i denna föreningsverk- samhet, men under detta lever ännu mål- säkrare.
och mera medvetet ' än ' 1843 Fredrikas hopp att genom " valgören- hetsorganisationer ".
au denna art helt enkelt få en verklig kvinnorörelse .till stånd.
3andebrefvet " 1854 till frun- timmersföreningarna.
i Sverge, dar hon framlägger en detaljerad plan till sam- .arbete mellan landsorten och Stockholm, visar i sin formulering - hur vitt hon syf- tar u t över det angivna praktiska målet med föreningarna.
Det a r inte ensamt baimavård hon pekar på då.
hon ropar till kvinnorna de ord med vilka den unge greve S: t Simon lat väcka - sig av sin .kammartjanare: " Stig upp!
.Du.
har stora ting.
att leva för!
", det ä i på en gång deras samhallsmoderlighet och deras medborgarkänsla hon vad- jar till. '
.
.
Det var den 12 juni Fredrika publi- cerade sitt " Sandebref ".
i Svenska Tid- ningen.
Den 24 juni undertecknar hon ett annat.
sändebrev, denna gång till all världens kvinnor.
Det ä r det den 28 au- gusti i Times publicerade f redsuppropet, s m Krimkrigets .f asor .hade kallat f ram men.
som aldrig kommit.
: till om.
inte Fredrikas, brinnande.
ande,.
som inte ac- ', cepterade krigstillståndets våld, redan hoppfullt viss omfattat tron på kvinnor- na som en lyftande och förnyande kraft i folkens liv och samtidigt i genialt f j arrseende tagit till sig internationa- .kmens barstarka idé.
Nu springer den- na förtidiga tanke på en kvinnornas varldsorganisation med hela dess bety- delse för kvinnornas egen frigörelse och för världens medborgerliga liv ut som den härliga blomman av Fredrika .Bre- mers - man kan säga livslånga - inre och yttre strid för bundna och obegag- nade krafters lösande till samhälleligt gagn och individernas egen lycka.
Breven från denna tid, med undan- tag av ett par korta biljetter till Haze- lius som ordna med fredsuppropets pub- licerande i Svenska Tidningen och som .lett, till detta dyrbara dokuments fram- grävande ur den totala glömskans djup, ha inga antydningar .om denna Fredrika Breiners största och genialaste tanke.
Troligen var det ett för starkt ömman- de sår som rivits upp av det hån eller den likgiltighet med vilken den möttes av samtiden för att Fredrika skulle ens med någon förtrogen gå vidare in p: den.
Nar H e r t h a så kommer 1856 a r den den andra dy~bara~utkristalliseringen av årens glädje- som smartefyllda livsvin- ster, av ur idkbrytningar klarnat ljus och av orygglig hj alparevilja - Fredrika Bremers bitterljuva gåva till sina syst- - rar, det stora slaget hon slår f#r deras frihet och framtid.
Kring detta oändligen rika liv som med sitt sökande, sin kamp.
och sina seg-.
.rar .fyller ' de 51- den-nu utgivna brevdc- len omfattar sluta sig nu breven som den alltid trogna och.
starka speglingen av vad.
som rör sig inom Fredrika.
.
Bland .de många .nya korrespondenterna finnas också de som i särskild grad ha, gåvan att locka henne till självbespegling och bikt.
Till de gamla vänner, med vilka .hon redan förut kunnat - tala.
helt.
inif rån sig själv, sälla sig, nya,.
henne nara f ö r trogna tanke- och sjalslyssnare.
I kans- lan av det fulla.
andliga gensvar .hon:vet möter henne går genom breven till dessa i oförmedlat .och rikt utflöde hennes.
in- re liv med, vad det.
har .starkast och djii; past.
Det ar namn vittberyktade i andens o.ch intelligensens riken och .det ar mera.
anspråkslösa, också annars h e l t okari- da, som adressatförteckningen uppta; ..
Breven till den, ene som den andre aro .alla fullt ut Fredrika.
- och ändå så distinkt.
individualiserade av mottaga- rens eget kynne.
.
Fredrika, med sin känsligt rörliga psyke, kunde som f5 konsten att låta samljudande ' strängar tona; Detta ar.
.det: också som ger 5 t hennes brev deras .mångskiftat ' levande charm.
Lätt graciöst, med doft, och stamning .av hans egna " Eventyr ", leker: tonen ' .i de vårljusa breven.
till H. C.
.Andersen, hennes.
" van och broder ", som hon näm- ner honom.
.
Martensens rike ar ett an- nat, den spekulative teologens.
.
Föi- trogen med hans åskådning, hans D o g m.
a t i k har hon t. o. .m.
stu- derat i rentryck allteftersom ar- ken kommit henne tillhanda direkt, f.rån .. auktorn, går ihon till honom ': med spörsmål * och$ tvivel, friigande, men o.&amp;- s ' - så .. sj alvständigt skarskådan ' de.
.
: hans - + - ståndpunkt dar den .skiljer sig från hen,.
.
nes,.
en kritiskt.
soirrande lärjunge.
I.
breven till nigra av hennes - unga.
van-.
.ner - Kingsley, den .socialreformato~ riska högkyrkop.rasten med redan.
stad.
: gat förf attarrykte och de ännu.
: okanda unga svenskarna.
S.
A.: Hedlurid.
och Olof Eneroth .-, strömmar en betagam de öm systerkansla f imam,.
som har nagot av varmt solskenslivgivande kraft.
1 brevet;.
till '.
Agardh, den snillrike och mångkunnige.
.
~arlstadsbisko~en, sQm höll sig med -- en.
högt uppskattande me- ning, om kvinnorna och som nu.
koinmit med.
ett välment.
om an.
ej-.
.vidare.
.val- lyckat.
fördag till förmildrande .av de- ras.
stallning,.
ligger.
hela hennes; egen brinnande.
vilja ' att ge .åt.
kvinnorna .. en.
.framtidi ~ e a t: a ~ f i i l i u s Thekla, KpöS, Lotten Wennberg, .. hur.
.kommer .inte .i breven eill.
: dessa.
.Fredrikas.
famnandr moderlighet .. fram;: hennes.
aldrig tröt5 nande omsorg om ' andras.
: andliga.
' .och lekamliga va.1.
.Och för, att till ' sist nam- na.ännu.en korrespondent; den icke veri-.
.f ierade " " U1.la " .soin efter.
all sannolikhet.
: måste .. vara Ulrika von Strussenfelt, kur innerst ' inifrån visar sig Fredrika i ' bre- ven till henne; av vilka.
ett .dessutom ' ar.
' av.
.det utomordentliga: intresset .. att .det klarar upp Fredrikas stallning till ' Kiet-.
.kegaard:.
.
.
...
,.
.
:.
..
Breven till Böklin.
.lagga ' på nytt öppet det genialt egendomliga .. .förhållande ' som existerade.
mellan dessa två och d i r tid och.
r u n ~ - synas ' övervunna f a k t o ~ e r.
I evigh&amp;ssä.ker~~amhörighetsl&lt;ansla sträcker .sig Freclrikas sjal ' mu .som all- .tid.
mot vännen.
.som: om: .aldrig någon s skils massa .. f unhit s dem: emellan;.
.
.Skat \ ' I.
'.
i ' ' z
man happas att ett förstående av denna underbara andliga förening mellan två undantagsmanskor till slut skall avlösa de srnåfnaskiga giftermålsspekulationer som så oupplösligt hängt vid sysslan- det mgd Fredrika.
~ r e i e r s och Böklins förhållande till varandra?
ELLEN.
LEMA AN Kringblick.
De tv8 segrarnas dag.
Den ' 10 januari, kvinnornas Waterloo som den kvinnliga röst- rattssegerns dag i H o u s e o f L o r d s nam-.
n e s i T h e C o m m o n C a u s e, a r dubbelt minnesrik för röstrattsrörelsens historia.
Sam- ma dag som engelskorna - d. v. s.
' de sex mil- j,onerha som ha aran och nöjet att ha över- skridit den verkligt stadgade åldern av 30.
år - hade gjorts till erkanda medborgare i eget land, var den stora dotterrepubliken på andra sidan Atlanten fardig att som nation erkänna det kvinnliga rösträttskravets berät- tigande, Med den erforderliga tvåtredj edels majoriteten röstade i Washington denna dag ' representanternas hus för den .föreslagna and- ring av Förenta Staternas representation som skall medföra allmän rösträtt i detta ords egentliga bemärkelse i unionens samtliga sta- ter - senatens bekräftande ' beslut anses för givet.
Härmed torde de enskilda staternas ' motstånd .i realiteten vara brutet och de åter-.
.stående " svarta " staterna inom kort på den amerikanska rösträttskartan lysa i den fullt genomförda rösträttens vita färg.
Verkligt jubilerande kunna arnerikanskor- na begå Seneca-Fallsmötets jro-årsdag. '
.
Examen eller blodsskatt.
Mångahanda äro sätten att till sist, när saken ändå ar oundviklig, kringskära den kvinnliga röstrat- ten.
Ungern har sitt speciella.
När det dar ivrigt motsedda regeringsförslaget kom, be- fanns.
d.et att man plötsligt betänkt nödvän- dighetai - av .att inom v a l j a r s k a r o ~ a ha en med vissa bestämt fastslagna skolkunskaper utrustad kår - och att kvinnorna utsetts till denna privilegierade ställning!
Männen sjal- va nöjde sig med det mera blygsamma vill- koret att läsa och skriva mayariska, kvin- norna måste på kunskapens falt meritera sig genom betyg från folkskolans eller andra mel- lanskolors fjärde klass eller ocksa inför en av regeringen tillsatt myndighet avlägga prov på att de inneha liknande, för en kvinnlig medborgare oundgängliga kunskaper.
- Men ha de val sitt folkskolebetyg eller ha de med heder bestått.
inför det nyuppfunna medbor- gare-examensinstitutet, så ar det faktiskt inte nödvändigt för ungerskorna att alls vara ett enda år äldre an den manliga medborgaren- rösträttsinnehavaren.
Det längre kunskaps- måttet balanserar ensamt förhållandet på till- fredsställande satt.
Antingen ålder e l l e r visdom.
Dock fins det e n sak, som dispenserar un- gerskorna från skolkunskaperna Ankor till i kriget stupade soldater kunna obehindrade av några som helst ' bildningskvalifikationer gå - och rösta pil riksdagsman.
Vi avstå själva från reflexioner, men citera fru ~ r n e s t i n e von Furths anmark- ning i den österrikiska kvinorösträttstidnin- gen Lver den groteska bestämmelsen.
Skall rösträtten ges åt dessa ankor som en deko- ration för det lidande staten tillfört dem, frå- gar hon.
Kvinnorna ha alltid protesterat mot blodsskattens dirhusmässiga idé och komma, fortfarande att göra sa efter kriget, så mycket mera målmedvetet som det då mås- te bli fråga om att bygga staten på fredens grund.
Vi ha utap examensprov fyllt våra plikter mot vårt land, säger denna österrikiska med lugnt samvete, och ha rätt att begära att sta- ten fyller sina mot oss - utan löjliga eller rent av stötande inskränkningar och bestäm- melser.
Kvinnornas röst.
F r e d ar ropet ur miljoner hjärtan.
P5 sina håll arbetar man också för den.
Den höst som gått har en hel rad av freds- möten ägt rum i Wien.
Inom loppet av fjor- ton.
dagar arrangerade A l l g e m e i n e r ö s-
.
' t e r r e i c h i s c h e r.
F r a h e n v e r e i n ' nio stora möten, till.
trängsel överfyllda.
Det sista och största i Volksbuhne utmynnade i bildandet av ett fredsparti på samförstånds- fredens principer.
Medlemmar i .massor an-: tecknade sig omedelbart.
_.
.
.
" Det a r .vår, kvinnornas, plikt ", skriver BertaPauliiNeuesFr.auenl ' eben; " att nar helst något tillfälle erbjuder sig tillropa de kampande folken, regeringarna, den orakne- ' liga miingden av ' likgiltiga: icke med vår vill ja f örsiggår detta fasansfulla.
slaktande!
Vi välsigna varje minsta steg som påskyndar dess slut, vi förkasta rysande varje åtgärd som förlänger eländet.
Ingen politisk med- borgarrätt tillhör oss kvinor.
Parier äro vi i samhället, som begagnar sig ' av våra tjan- ster, i landet, som förbrukar våra.
skatter, i riket, som tar våra barn till sitt .försvar.
En- dast e t t vapen mot de orättvisor samhället tillfogar oss har man lämnat pss, vårt per- sonliga inflytande.
på den allmänna menin- gen, Om an endast med sken av ett resul- tat måste vi bruka detta vapen, för att visa att vi, den kommande generationens .möd- rar ' och uppfostrariiinor, dock ha en egen, fri ilsikt. "
När blir kvinornas rop s5 starkt att map m å s t e lyssna till det? '
,. '
Kejsarinnan a v Indien.
Underrattelser- na &amp; inte fort i våra dagar, man.
får halla till godo med månadsgamla nyheter.
Men de kunna vara intressanta nog aven om de inte ha doft av dagens trycksvärta.
J u s S u f f r a g i i, berättar om den sky- höga entusiasm med vilken Annie Besants frigi- vande hälsades i Indien förliden höst.
Det hade nämligen inträffat att i denna den personliga ofrihetens stora tid engelska regeringen fun- nit Annie Besants indiska sympatier onatio- nella och helt enkelt med lås och bom för- säkrat sig om hennes inflytelserika person.
Skandalen var emellertid för eklatant, indig- nationen för allmän och besvärande för att nian fortfarande skulle kunna hilla henne kvar.
Hennes lössläppande firades som en na- tionellt ' märkvärdig hindelse.
I Calcutta, drog hon in, som e. triumfatoi- i en vagn förspänd med s e x t b ' hastar.
Förnäma bengalesiskor blorkerströdde ' vägen där hon * for tam.
Lyckönskningsadresser i- inängd, en från Al ' - lahabads.
kvinnor, överräcktes henne.
.
En av mrs Besants förbrytelser ' hade varit hennes arbete för de hinduiska kvinnornas.
frigörelse i samband med hennes åsikt att - hinduerna böra .erhålla politiska rättigheter inom sitt land., Ett.kolossalt inflyt&amp;de synes hon aga .över folket.
J u s S u f f r a g i i s kor- respondent skPiver att Indien,.
som för narva- rande genomgår .en svårartad kris, faktiskt korat Annie Besant till ' sin ' ledare.
Hari kal- lar henne " Indiens okrönta drottning " och talar om den fullkomligt enastående stallning hon intar, om hur, nationen i blind tillit ser.
upp till henne.
Hon känner också folkets alla behov, hon lever dess liv och står i intimaste kon- takt med afla rörelser inom detsamma; delar kamp och förhoppningar, besvikelser och nya ansträngningar.
I Calcutta hölls samma dag som mrs Be- sant gjort sitt triumfator ' iska intåg ett mass- möte, dar över trehundra hinduiskor, repre- sentanter, för de inflytelserikaste Calcuttafa- inilj erna - däribland Sreemati Pretina Devi,.
Rabindra Nath ' Tagores svä.rdotter.
-, vor0 närvarande; Enhälligt valdes Annie Besant till ordförande för den hinduiska Nationalfor- samling&amp;, som skulle hållas i Calcutta, och.
mötet avsände en adress till regeringen, ut- tryckande sin glädje över hennes frigivande.
I sina strävanden för hinduiskornas fri- görelse mötes mrs Besant med förstaende ' fran många håll inom hinduernas eget lager.
.
En storartad.
donation har nyligen gjorts till beredande av utbildningsmöjligheter för de unga flickorna. '
Engelska regeringen gör som bekant så gott som intet för folkundervis- ' ningen, i vilket fall som helst intet för en na- tionell undervisning och utbildning.
Vad det därför betyder att Maharaja Kumar av Tika- ri donerar .en egendom, uppskattad till ett värde av gg,ooo pund, för att på densamma skall uppforas en undervisningsanstalt för flic- kor förstar man.
Den framsynte Maharajan har inte heller.
gjort.
några ibskränkningar i fråga om rätt till inträde föi- de unga ' flic- Flickor ' av alla sekt ' er och kaster.
- korna.
.
kunna böka sig dit; och undervisningen omfat- tar ' elme?
.. fiatt f &amp; till, aderton &amp; f:. '
' Till de. '
.
. '
arliga, löpande utgifterna ä r .en summa av 7,000 pund, anslagen.
.
Undervisningen skall, med ' bibehillande av det basta i hinduisk tra- dition, gå i fullt modern riktning.
Mödrarna räknas: ej.
Under denna m- brikhar L a F r a n c a i s e för den i g jan.
i å r en artikel som under sin eleganta Iatta stil döljer en bitter indignation over männens för- måga att till och med i den stund, då de som hansynslösast begära.
en kvinnornas fysiska tjänstgöring - om man .så får uttrycka det -, totalt ignorera kvinnorna-mödrarnas fysisk-psykiska insats, säval som deras kraft- forbrukning, lidanden och uppof f ringar.
.
Aterbefolkningsproblemet synes i sanning ha förmågan att få allt sunt förnuft att dun- sta bort hos de skapelsens herrar som syss- la med det.
Det kan.
låta som skämt, men ar ett bittert avslöjande av verkliga sakförhål- landet, nar artikelförfattaren i L a F r a n - c a i s e konstaterar, att bland de förslag som framkommit .för ett ökat ' barnantal inom fa- miljerna en läkare faktiskt föreslagit en sorts nationella - man plågas av att skriva ned or- det - stuterier, en politiker öppet förordar polygami,.
en annan tar upp frågan ' om möj - lighetema för en vetenskaplig, artificiell be- fruktning och slutligen ännu en annan menar ritt obligatoriskt födande .kan.
psbjudas Andra, mera praktiska andar sysgla med tanken ' på att uppmuntra redan existerande tal- ' rika familj er.
Att en.
mängd.
sådana finnas har.
man statistik .. på.
.
Familjer med tre el- ler flera barn uppgå till ett antal av 3,500,ooo och det sammanlagda barnantalet .inom dessa familjer utgör i runt tal 16 miljoner.
' Nu har man redan satt igång.med en organisering av dessa talrika fami1j.er.
Frankrike .kan räkna med associationer som namna si.g L i g u e d e s fa-mil ' les, P A l l i a n c e Natio-.
n a l e, l a L i g u e de-s F o n c t i o n - a i - r e s, L a ' p l u ' s g r a n d e f a m i l l e, L a.
I i g.
u e p.
o.
u r l a v i e, allt foreningar dar man vet sitt mål.
och dar.
familjens m a n l i g a .överhuvud.
fordrar den nationella belöning, som bör tillkÖmma honom för fyllda plikter.
Den viktigaste be- ståmmelsen är att familjefadern bör erkännas ' politisk väljarrätt i proportion till den famil- j egrupp han kan f ramvisa.
I 1 ' I n t r a n s i g e a n t för den 6 jan.
har prof. Jules Wogue gjort sig till språkrör för detta f a m i l j e f ä d e r n a s belönande och ingen tillvitelse kan göras honom för någon ologiskhet därvid.
I den långa artikeln före- kommer inte en enda gång ordet m ö d r a r- n a.
Man skulle kunna tro, skriver L a F r a n c a i s e, att man till manni- .skoslaktets förökande uppfunnit ett sätt som endast tar mannen i ansprak Sam- vetsömma och patrioter, önska alla dessa man en talrik avkomma, de undfå den med lidan- den, sätter den med smarta till världen, upp- föder den - med diflaskor och mjölkprepa- rat - förstår sig, vakar över den om nät- terna, vaggar den nar den skriker, ömsar blöjorna på den - -.
De ha mödan, " ara åt dem ", skratta ej, det a r monsieur Jules Wogue som citeras.
" Det ar tack vare f ä d e r n a t i l l t a l - r i k a f a m i l j e r som vi kunnat mot- stå den tyska dödsomfamningen ", fortsätter lian.
" Nar vi segra, äro d e segrame. "
.
Vad a r naturligare, nationen.
måste belöna dessa mans uppof f rande och mödosamma barnalstring, med en röst för varje barn och - ' kanske - med en för deras hustru vid de politiska valen!
Det blir belöningen för h e n- n e s rolösa dagar och sömnlösa nätter .med och för barnen, för hennes arbete med fa- miljens ekonomi, för h e n n e s livs hela gär- ning.
Själv ar hon ju ej kvalificerad för del- tagande i det politiska livet, det ar inte hon som var med vid Mame, Yser och Verdun.
Inte heller hon som hopat materialen till världsbranden!
- - Krigstidsbrottslingen.
Miss Miranda Bolling var femtiosex år gammal, ogift, rynkig; gleshårig - och en brottsling.
Hon hade - många oklanderliga.
år bak - om ' .sig.
Hon hade varit sparsam, god, givmild när hon kunde det, alltid strängt redbar.
Nu hade hon fallit i den all!
.
övervakande ' ordningsmaktens klor, - 8ci1 inom en.
timme skulle .hon anmodas .att inför sittande.
ratt uppgiva.
skalen för sitt grasliga brott.
.
.
; bulle&amp;amma lilla.
Mrs ~ u b b Mirandas granne, hade lovat att följa med henne, och .medan hon väntade på henne satt.
nu miss Miranda framför sin sotiga lilla kolbrasa och lappade ett par myckct gamla getskinnihandskar.
.
En Svart.
försummad.
gammal hatt satt helt hjälplös p % hennes ' tunna hår, och under floret droppade tårarna långsamt ned Så att de.
skiffer- och alunstycken; som en skämtsam kolhandlare lagt i hen.
nes sista hektoliter kol, dansade för ego- nen på henne och växte till något ofant-, l:@.
Hon ertabpsde-iig med att tänka &amp; t buldan.var den rätta drakten för brotts-.
lingar,.
det var nu.
.endast det att hon inte ägde något sådant, ' ett grovt f5r-.
kläde av detta tyg var det enda, och det passade inte.
.
.
Förstudörren rycktes upp och i n kom mrs Jubb, kortväxt, mork, rödkindad och bullersam.
- ' Kom nu, Miranda!
Låt.
oss ha det ö&amp;-,.
sade hon.
Du kan sluta att.
sätta på dej handskarna .i spårvagnen.
Har du din nyckel?
- i - Ja, jag.
har min nyckel, sade miss Miranda skakande av sinnesrörelse. '
O &amp; .- mina pengar. '
Di ' - di ämnar val inte - lata ' mej komma i fängelse, säj _ Martha?
.
- Visst.
inte, sade mrs Jubb med ef-.
tertryck: Va nu duktig!
.
.
Men miss Miranda.
var i$e i stånd att ta det modigt.
.
Skammen av hennes position tyngde henne.
:: Hon kunde inte låta bli a t t tänka.
.
.
p.
i.
vad.
.
.hennes förgld- ' ', ' ' - ' '.
.
- rar - döda nu sedan14 många skulle ha.sagt om de hade sett sin ' ?m- sorgsfullt uppfostrade dotter på .. väg ' till ...
polisdomstolen.
- Jag är inte alldeles säker på vägen liar, sade mrs Jubb.
- Jag ska fråga.
.
.
En.
sFflig polis som stod mitt i gatan såg nedlåtande nirs Jubb.
:.
.-.
Victory Street,.
sade.
han, ni, ön- skar - ?.
...
...
.
- Att.
komma .till polisstationen, sade mrs Jubb hurti.gt.
.
.
~ o l i s i a n n e n s sätt under&amp;k en för-.
ändring.
Han, blev f rammande, f rån- varande.
- Hans, min tycktes tillkännage.
.
att mellan honom och en1 person som f fagar efter p ' olisstationen ' är ett stoit i de.
ködvä&amp;diga svalg - befäst.
~ a gav upplysningarna i en.
kylig ton, och ' .mk Jubb, som var livligt medveten om hans.
förandrade sätt, ' drog miss Miranda: me- sig.
.
.
.
.
~ 6 l i &amp; t a t i o n ~ .var n.
hö jdphnkteii: i v.
tänkbar - dysterhet; En hel .del ruskiga kvinnofigurer stodo runt omkring, och.
!var hela kompanier ett par - män., poliser färdiga att vittna mot, dessa for: brytare mot lag och ordning, och: miss, .Miranda kände- sig nära att svimma.
Hon visste inte mycket av vad.som före- &amp; k ' orrikring henne, tills hon ' hörde .s * namn ropas ut och märkte att mrs Jubb hjälpte henne at.t stiga upp.
.
Hennes.
brott .skulle ropas uf ' högt s. '
att d i a manskor skulle få.
reda p5, det.
Hon, Miranda Bolling, respektabel .som hon varit i hela sitt liv, var skyldig till att.
: ha.
" slösat med f ödoäninen inneh ' iil- lande vetemjöl ", h o n h a d e.
m a!
a t 9 å g.
l a ' i m ' e d - e n.
g a.
m .. m.
a l '.
b r ö d k .. i ... n t,!: ..
.
.
;:.
.
.
.
.
.
.
.,.
.
.
.
.
.
.
.
....
.
, ', ar ' ',,.
H E R T H A 62.
Ett par poliser ' hade varit vittne till den brottsliga handlingen - hade fak- tiskt sett henne kasta ut maten.
- Har ni några frågor att stalla till den funktionerande ambetsmannen; f rå- gade en barsk röst.
Miss - Miranda stod .dar alldelp vim-.
melkantig, tills mrs ~ u b b knuffade henne på ' armbågen och viskade till henne att " ruska.
upp sej och säja att det var en- dast.
smulor "!
- Jo, det ar så, sade miss Miranda skákande i hela kroppen, att mina tän- der behöver skötas om, men jag har inte råd till det, - och jag kan inte äta kan- terna.
Jag använder så litet;.
och.
då blir di gamla, och jag ville inte att di skulle förfaras utan nytta, och så tänkte jag att di stackars små fåglarna skulle få det.
Magistraten, * en Foggleby, ' såg på hen- ne med pompöst missnöje.
Han hade det utmärkt just nu på grund av kriget, men han var ' en stor patriot, när det gällde andra.
Han ansåg att de fattiga måste lära sig-att bli sparsamma.
Han talade med ljudande röst, ' ett par gånger om f &amp; hög för honom.
- H a r.
ni aldrig hört talas om en soppliastrull, frågade han.
- De lägre klaSSernas ' extravaganser i vårt land har övergått ' till ordstäv, men det a r verk- ligen upprörande att tanka sig en kvinna i er ålder, .som låter födan förfaras i stälrlef 3ö.r att låta den gå i soppkastrul- *,.
Je *! ".
. '
" .M &amp; Mirandas måltider hade sedar, livsförnödenheterna blevo så dyra tiii stötsta .delen bestått av bröd, margarin och .te.
I tom undran frågade hon sig Kuf én ' .soppkastrull skulle fyllas på detta!
:. '
-- Men jag kunde inte - jag skulle inte kunna, flämtade hon matt.
Mr Foggleby tog ingen notis om vad hon sade.
Han kände att han behand- lade ämnet med ett grepp på huslig eko- nomi, som få man besitta.
- Bröd, dundrade han, tjocknar - tjocknar.
Stoppa era brödkanter i sopp- kastrullen och ni får en mycket bättre soppa.
- S o p p a!
upprepade miss Mirandn matt.
- Men jag - - Detta ar en allvarsam förseelse i krigstid, sade mr Foggleby.
- Vi kan inte låta detta gå, ni har att böta 10 shillings och kostnaderna.
Mrs Jubb ledde ut miss Miranda, som var i ett förvirrat tillstånd, och förde henne till sitt eget hem, dar hon place- rade henne i en länstol och snodde om- kring för att laga te.
- Svårigheten med dej, Miranda, sa- de hon vanligt, ar att du inte förstar dej på niannen.
Ser du, di har stoppat i sej mer an di kan tugga, stackars kra- kar, och di har tappat huvet på kuppen, och di tror di u t r a t t a r något nar di hindrar dej från att ge fåglarna mat.
Nu kan ju var och en begripa att vi inte förlorar kriget därför att fåglarna blir matade med en gammal brödkant, men om di tror a t t det är Så, nåja, då får di lov att ta det på sitt satt.
Det ar di som regerar, så länge, och di måste ha nå- got som lugnar dem.
Något l u g n a n- d e ar vad mannen behöver, fortsatte mrs Jubb i det hon satte fram fat och koppar.
- Nar en man sajr att man inte får göra en sak, så behöver man i n t e låta bli att göra den, men man m å s t e se till att han inte får r e d a p å att man '
H E ' R T J3 A- ' i n t e låter bli att - göra den; men man gör den!
.
.
.
... - ~ k h a d bara e förfantsi sade @ is; Miranda återvändande .till sina bekym-.
mer.
- Naturligtvis hade det det.
Man kan inte undgå.
att slösa bort en smula av det har förskräckliga krigshödet, när man i ' nte har någonting att använda det tillsammans med.
Vad du f å r.
göra äi- att kasta det på ' elden som jag gör.
.
.
- Men.
d e t ar .att låta det förfaras,- pioteste&amp;de h i i s Miianda upprörd.
.
.
- Ja, men di s e r det.
inte, kara du ' !.
D a di inte ser, bråkar di inte om.
Jig ar:.
själv förtjust i fåglar,, O+ ' dar ik massor av fåglar, Som jag +cker det vo- re roligt att ge mat åt, men när j ' ag .ser hur hysteriska och lättretliga männen - 2 just nu, så ' kastar jag det i spisen, och jag ' råder dej: att: göra detsammi.
H+ har du - en.
god kopp te, sade ' mrs Jubb vänligt.
- D &amp; nu: &amp; h du ska f &amp; se att du, känner dej bättre.
Jag har inte tittat i.
tidningen i dag, fortsatte ' mrs Jubb och rusade upp efter det hopi.ikk bladet.
- Lord ' ~ a ~ o r bankett.
ns Vill.
du hör om den?
.
.
-.
~ b r d Mayorns bankett!, sade .miss iia anda och en röd fläck började glöda på hennes magra kind.
- berflödig mat tillagad åt viilfödda man.
Och vi f å r inte ge en.
gammal hård.
brödkant åt fåglarna!
.
-.
ör nu, på,Miranda, jag har sagt dej förut ' vad ' det är för fel med.
dej.
: DU för$år d i j .i&amp;$ på inännen: Det är man som styr det - har landet, och " du kan val inte begära av d e m, att di ' skit försaka något ' - di som kan.
få vad.
di ', ', s.
.
vill ha, En man ska ha sin mat; .Han.
.
.
.
.
.
a r inte n2gon fåel. '
.
.
.
.
Men den; pphetsade och '.
uppr=tad&lt; miss ~ i r a n d a behöll ' för en gångs sh11 sist.a ordet .gent.
emot sin ursäktande.
v.an. '
Nej? '
sade hon, och han.
har.
.
inte.
heller.enf * å.ge.lsaptit!
.
* Mrs Jubb putsade sin nasa och lade.
.
.
.
.
.
.
ner tidningen. '
' ' (Overs.
ur.
T ' h e C i m m o n.
.
C ' a ' Us.
e.)
. '
utdrag av ~rotocollet hållet i Linköpings.
.
.
.
Domcapitel den r5; nov; 1780..
S.
D .. inlämnade under wa.rande Session en til Consistori &amp; adresserad förseglad Pa- quet, som .öpnades0 och fans.
innehålla Trettio- tre Rdr ' 16.
Skilling Specier jämte en skriftlig författning derom,.
dock utan dag, åratal och.
.
.
.
namn så lydande: .. " Uti en tid, då.allm: ~ ä n k e s a t t e gifwer t nog ringa wärde åt ärbarheten hos Qvinnokönet,.
hwillen lickwel.
äger en betydande.
influense på sederna i allmarihet, bör .då wara medbor- gare oömt, att söka upprätthålla aktning för Oskuld och Blygsamhet: Egenskaper, som s2 wäl pryda och hedra könet: I sådant .afseen- de, och då det .ar otwifve~a~tigt, at.
hos en flicka, den naturen begåfwat med fägring och derigenom mast blottstalt för frestelser, torf- tigheten qftast ökar - Böjelsen, at afwika från dygdewägen, och det följ acktligen ä r nyttigt, at undanrödja den: stötestenen,: medelst dyg- dens uppmuntran och - belöning, så har en a.f Linköpings Domkyrko .Församlings ledamöter beslutat.
anwanda en honom umbärlig Pen- ningsumma .nemligen Tretiotre.
Riksdaler 16 skill .. Specier til et slikt ändamål, i. hopp at andra,.
som finner sig liafwa råd och Egen: het dertil torde mera werksamt befordra den- na walmenta afsigt.
' -.
- " ' I. Rantan ', af detta Penninge Capital gif-.
we5 årligen till någon sa ' dan f.licka inom Dom- kyrko Församlingen, emillan feinton och tre- ' ',
.
- tio Ars ålder,.
Som ä r allmänt ansedd för b %- de Gudfruktig, dygdig, fattig och wacker eller åtminstone behaglig til utseendet.
.
Och.
ehu- ruwal det icke är emot Gifwarens wilja, at derest serskildte omständigheter dertil för- anleda, denna gåfwa ' må komma en fattig flic- ka af bättre stånd tilgodo, så woro likväl bast; i.
' synnerhet om fonden icke blifwer ökad af andra tilskotter och serdeles som bi- behållandet af sedernas renhet ar angelagnast bland gemene män, at någon af ringare nä- rande hopen njuter detta lilla understöd, ' en- dkst märkeligt for den, som a1dri.g warit vid det öfwerflödiga.
- - - --- III.
B3de på det denna gåfwa må tjäna til uppmuntran för allmänheten, och at med dess utdelning aldrig skall komma i glömska, s5 bör ' ' årligen vid Walborgsinasso Soknestäm- mapt den flicka offentligen z~tniimkas, som kommer at undfå ga ' fwan. "
- - För ' öfrigt.beslöts at notice om denna Dis- eosition til införande uti 1nrikes Tidningar skall författas, dels på andras uppmuntran at imderstödja en så berömlig afsigt, dels pb det den okande Gifwaren sålunda må blifwa un- derrättad ' om gåfwans rigtiga framkomst samt Consistorii vidtagna anstaIIt om dess använ- dande til sit åsyftade andamal.
.
.
.
.
iP Hur detta dygde~remium förvaltades fram- gJir av en anteckning av 1786.
Det fraoperar att dygden .förtradesvis synes varit till fin- nandes.
hos de.
hos högre ståndspersoner tja- nande pigoma.
1786 - - - - Tv * Rdr som &amp; li- gen nu ' gifwas en Gudfruktig, dygdig och wacker flicka af Qvinno-kjönet i staden blef för denna gången meddelt Pigan Marta Erics- dotter, som tjenar hos H.
Hr.
- Doctoren och Dom Prosten.
H r r Borgmästarns piga Sti- na samt - Handelsmannen Jons piga Anna wor9 och med på thet efter r) pnation&amp;s in- nehåll nu upprättade Förslaget.
!j 9.
Thet pmmium af.
.Ett statsanslag A 1,000 kr.
liar även i år tillerkants Fredrika-Bremer-Förbundet för utgivande av Hertha ' Notiser.
Livsmedelsstyrelsernas adjunie- rade kvinnokomrnitr~er; .De p8 för- slag av folkhushållningskommissionens kvin- noråd upprättade kvinokommittéerna som ha att tillsammans med livsmedelsstyrelserna handlägga frågor angående hemmet och hem- mets hushållning ' ha nu tillsatts ' på olika orter i landet., I Stockholm ar det livsmedelsnamn- dens arbetsutskott för hemmen som funktio- nerar som kvirinokommitté.
Komm ' ittéerna i övrigt ha följ ande sammansättning.
Stocklzolnzs lan: fru Agnes Ingelman, Stockholm, fru Augusta Flyborg, Södertälje, fru Maria Andersson, Hagalund; Uppsala: fru H. Hedén, fru Elna Sundström, hushålls- skoleföreståndarinnan frk E. Sundin; Norrkö- ping:.
fröken Anna Karlsson, doktor Anna- Clara Rornanus-Alf~én, fröken Ida Schull- ström; Jönköping: fru Elna Neumann, fru Hilma Andersson, Tormenås, Huskvarna, frcken Judit Bergström; Vixjö: fru Susanna Henning, fru Oscara André, Lessebo, fru Nanny Jacobsson; Kalmar: fru Ellen Kling, fröken Hildegard Vickström,.
fru Hillwi Sandstedt; Kristinehamn: fru Valborg Erics- son, .skolköksförest2ndarinnan fröken Gerda Johansson, diakonissan.
f röken Lovisa Gus- tafsson; Visby: fru Majken Klintberg, fru Lina Odin, fru Alma Johansson; Kristian; stad: hemkonsulenten fröken.
Agnes Ingvar, fröken Elisabeth Nilsson, Isgrannatorp, fru Alma Westerlund, Långebro; Malntö: fröken Uora Herslow, fru Elisabeth Quensel, fru Mathilda Persson; Hälsiurgborg: dok ' tor Han- na Clirister~Nilsson, fru Signe W. Wingårdh, fru Sigrid Lundin, fru Ida Rosenqvist, fröken Erika ' Nyström; Gö- teborg: livsmedelsnamndens kvinnoråd med fru Xelly Thuring som ordförande; Udde- valla: fru Thyra Berghman, fru Ida Holm- qvist, fröken Ellen Ammelin; Vanersborg: fru Hulda Wibom, fröken Hiilda Anders- son, fröken Lotten Eriksson; Bor&amp;: skol- kökslararinnan f röken Elsa Högdahl, f ni Agda Ohlsson, fru Anna Bredberg; Karl- stad: fru Greta Gullström, fröken Ebba Kaij ser, fru Lotten Johansson, Orrholmen; Arvika: fru Julia Karlgren, fru Maria Lööf, fru Ingegärd Wallenström; Falzm: fru Fri- deborg Hagström, skolkökslararinnan fröken Ketty Esseen, fru Emma Andersson; Giivle: skolkökslararinnan f röken Elsa Holmin, fru Anna Avin, fru Albertina Vall; Härnösand: fru Eva Tham, fru Anna Ekberg, skolköks- lärarinnan fröken Olga Berglund; Ornskölds- vik: fru Rut Stolpe, Själevad, fröken Jenny .Westman, fru Hildur Bjöme, Domsjöverken; Uwzfå: fru Selma Bergström, fru Anna Leuf- venius, fru Lina Thelaus; Skellef te;: fru Maria Lindfors, fru Syne Selin, fröken Ida Stenberg.
HERTHA Tidskrift for den svenska kvinnor6relsen, utgiven av ~redrlk * ~rerner~~~rbmdet.
Redaktör: Ellen KZeman.
Förbundsmedlemrnár erhdila tidskriften ii11 ett pris av kr.
4: 50, vaivid prenumeration sker direkt génom Fredrika-Bremer-Forbundets byri, 48 Klaraber&amp;s&amp;atan, Stockholm.
Icke-förbundsmedZem~sr prenumerera d n6rmasfe posfanstalf eller i bokhandel.
Pris for postupplega: ' Ii dr kr.
6:-; ' 1 2 dr kr.
3: 25; ' 14 dr kr.
1: 75.
Losnummer 45 Qlre. '
Redaikfion och éxpedifion: 48 Klerabergsgatan fl, Stockholm; Redaktionsiid: mbnda- gar, onsdagar och fiedager kl..
l - 3; Alim.
T.
4850, .Riks 27 62.
Expeditionen: kl. ' Y i -, 4 varje sockendeg.
Allm.
T.
48 16, Riks 27 62.
En populärvetenskaplig tidskrift av hogsta rang!
I VETENSKAPEN: I I I " En utrngrkt tidskrift ".
(N; D.
A.)
' ' En bra populärvetenskaplig tid- " En trevlig populärvetenskapligtid- '.
skrift. "
(G M * P.)
skrift. "
(D.
N.)
" Ett innehiillsrikt vetenskapligt maga- Arg.
1917. o haft i l: %, kpt.
inb.
12:50.)
sin. "
(A.
B.)
.
.
l / och LIVET a HUGO GEBERS FORLAG s I ' - I A N N O N S ' E R FOR HERTHA I upptagas av -.
Friken Ingeborg Bergsirom Rlbtel.
97 83 31 O S T E R M A.
L M S G.
A T A 31 N I ~ i k s t e l.
97 83 Praktisk tidning for hemme,t ' utgiven av Fredrika-Bremer-Förbundet.
Redaktör: Fanny ' Ekt~stierna;.
.
.
.
.
-.
* ... - .. __L.
___ - - -.
. -- Utkarnmer under 1918 med, 24 attasidiga n:r .. ' Prenumerationspis: helt ar kr.
1: 80, halvår kr.
i.
kvartal kr.
0: 60.
Prenumeration sker å posten: Iirnehåller berättelser.
poem, leinadsieckningar, religiösa, etiska och sociala .upp: satser, artiklar i diverse amtlen samt en rikhaltig .praktisk avdelning.
: Inbundna iludngar för .1912-1915 .kr.
1: 50 pr .ex;, för 1916 ' kr.
' l: 75 och för 1917 kr.
2: pr exemplar. '
.
.
ANNA BENGTSONS KAPPAFFAR HAL~INGBORG Kullagatan 2!
, '.
Riks tel. 1245 gZ 3245 R E K O M M E N D E R AS u Kostym- och Kapptyger.
Siort urval. '
Besfallningar emoitages.
,
.
För kapitalister, särskilt frunlimmer, har det länge varit ett Önskemál att kunna överlämna vården av s.ina värdepapper och skutseln av sina alfirer $t någon person eller institution, som, med absolut sikerhet förenade piinktlighet och noggrannhet .i utförandet av det anförtrodda uppdraget, ävensom pris- billighet.
En sAdan institution iir ~ B ~ ~ ~ ~ B B ~ B B ~ B B B ~ B B.
~ B = ~ - -.
.. Stockholms.
Enskilda Banks - Notariatavdelning: (~ungsträdg~rdsgatan 8.
Expeditionstid l /, 10-4) soiii iindcr garanti av Stockholms Enskilda Bank åtager sig vård och för; altning av enskilda personers och kassors va ' rdcpapper.
.
Exempel l.
Om en person hos ~ o t ~ r i a t a v d e l n i ~ deponerar ~eii obligationer, inkaiserar Notariatavdelningen vid förfallotiderna kuponger och tillhandah3ller.
deponenter ' influtna medel .. Vidare efterser Notariatavdelningen utlottningar av obligationer och underrättar deponenten i god tid, ifall eii ' denne tillhörig obligation blivit utlNtad, samt lämnar förslag till ' ny aacering av det ledigblivna kapitalet.
.
Exempel 2; .Om inteckningar deponeras.
hos Notariatavdelningen, underrattar Notariat- avdelningen gäldenären darom att räntoyia å inteckningarna skola till avdelningen in- betalas, varefter, de medel, som inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariat- avdelningen at1 inteckningarna bliva i vederbörlig lid förnyade, Om en hos avdelningen.
deponerad inteckning genom underlåten förnyelse skullc ffirfalla, ' ersätter Stockholms.
Enskilda Bank darigenom iipplwmnien skada.
.
.
Förvaringsavgift: 50 öre fur iir per 1,000 kr.
nv depositioneiis vgrde, dock ej iinder 2 kr. '
