# ID: svediakorp-per2780
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,240
# sentences: 1,545
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
och anvand Gratisbakaren _.
- -.
.
.
.
-.
._ -.
Svensk uppfinning.
- " E K O N O M "!
Patent.
Svenskt fabrikaf.
- - - Möjliggör bakning i hemmen uten gas och utan någon kostnad för den erforderliga värmen: '.
- - .- Begár prospekt!
Ensarnförsaijare f &amp; Sverige: p - ' C A R L GERNER Avd. B, Malmö.
A.-B I '.
.
.
M O D E R ~ ~ S ~ ~ SVENSKA SPETSDEPQTEN; Grevturegatan 34 A.
1, .kl.
10-6.
A: T.
402 04 (Andra huset fr6n ~lnnt !gnian.)
' ' E m.
SYMASKIN.
.
NYTTIGASTE MOBEL A.-B .. Nordiskb Kompaniet Textilavdelningen Thyra Grafström, Stockholm.
.
.
.
Permanent u+t2ieing av far+ga och piib6rjade arbeten samt &amp; aterid.
~ 6 vid d inredning av vbnlngar ' m.
m..
Undervisning.
i Italiensk spets-.
och annan.
konstsöm.
.
Sthiigt p &amp; leget därtill hörande material.
.
.
Svensk, Fransk och Bómisk Spetstriid.
Rikhaltigt urval a v Spetsmönster.
,, i.
I.
g: -
.
.
. '
- .. Svensk hemindustri,,.
- _ C I..
-.
av '.
.
.
. ' l&lt;ungl.
.
.
.
.
.
.S~$alstyelsen.~~.
,.
.
.
.
.
.
.. -.
.. a En utredning.
.
.
...
.. -.
.
.
ar.
den-.s.
- k. yikksf a r e k b ~ ~ m i t t k i tilha&amp;u &amp; &amp; f a t t i d &amp; ': o &amp; ' iigående så- den g dec.
igog avlämnide sitt b &amp; ' som * grundval ' för en e~entrïel~ lagstift-.
tä~ik&amp;~de med förslag till en ' ny yrkes- fiii.ig .. ' ~&amp;gl: Maj: t uppdrog ' darför - den ir:f ' i:g1 5. '
f ai-elag, in&amp;liöll- .detta b&amp;&amp;kande '.
järn:.
' ' lag.
&amp; n hemindu: +al ' ett förslag.
till siiiellt arbete ".
~ e t i a - lagförslag ko &amp; dock aldrig att ingå i lagen, ' enär " det redaii ' på f ö&amp;eiedande it&amp;iiun ' anså$$ &amp; t ' &amp; grundlig utredning av de ' heminclu- itriella förhålla&amp;lena i &amp; erge vore &amp; d- +kid &amp; innan ett " dylikt: lagförslag f ?&amp;- lades- f ör riksdagen.
.Den, kannedom om väs hemindustri yrkesfarekomxnittén kunnat förskaffa ' sig grundade sig s5 gott som enbart på en undersök&amp;ng so * företagits av .Centralförbundet för ' so- cials arbete med anledning av den av detta ' förbund 5r 1907 anordnade hk &amp; arbetsutställningen.
Denna ' &amp; ställ * in &amp; och und&amp;sökning omfattade vi&amp;erligek ett tuiental hemaibe:aré från ' en stor mängd olika yrken &amp; h f&amp;h ' orter i h=la landet och de upplysning~r som genoin undersökningen: erliöllos kigåknde ' hk &amp; arbetarnas ' aibetslön, arbetstid; bosfadsr f örhållanden m: rh.
ha; ' .såaom lkdaikk; a+.
Socialst~relsens föreligganile: ' utred- ning.
bekr2ftar, +isat sig.
mycket - .värde-.
fulla.
.
' Men de kunde: dock ..
' iSke.
:: anses N ' ' '
34 ' H E R T H A.
sökare, innehåller utredningen ett stort viaare i en mängd andra slag av hemar- antal lokal- och yrkesmohografier som bete där få eller inga man arbeta.
Så både socialt och rent.
mänskligt ' sett äro sysselsatte beklädnadsindustrien 1912 av i stort .intresse.
De ge oss bilder .ur 4,181 man och 10,254 kvinnor, c h kvin- svenskt arbetsliv på olika orter och in- norna arbetade med tillverkning av om olika yrken, och de ge oss också i all mansklader, damklader, med linnesöm- sin knapphet ofta rörande, ofta rent av nad av olika slag, kravattsömnad, hatt- skrämmande bilder ur de enskilda hem- och mössömnad, handsksömnad, skinn- arbetarnas - eller rättare h e m a r b e- och palsvaruarbete, modistarbete, sko- t e r s k o r n a s - de flesta äro kvinnor makeriarbete, tillverkning av konstgjor- - ytterst arbetsamma och försakande da blommor m. m.
Inom textilindustrien var mannens liv.
" ~en~ihdustriellt arbete är sådant ar- antal g10 mot 10,201 kvinnor.
Trikå- beIe, som förläggare eller annan arbets- arbete och vävnadsarbete vor0 de arter givare för sin yrkesmässigt bedrivna av textilarbete, dar såväl man som kvin- naring uppdrager åt arbetare till utfö- nor vor0 talrikast, men kvinnorna sys- rande i arbetarens hem eller å annan selsatte sig aven i stort antal med spets- plats där det icke kan anses tillkomma knyppling, sacksömnad, tackstickning, arbetsgivaren att vaka, över arbetets an- trådknappstillverkning, paraplysömnad ordnande ", och antalet företag med hem- samt åtskilliga slag av handsömnad.
industriell produktion var å r 1912 i hela Inom traindustrien a~betade 777 man riket 3,252.
Dessa företag sysselsatte med möbelsnickeri, 161 med diverse tillsamnlans 28,953 hemarbetare, av vilka träarbete.
97 kvinnor arbetade inom 6,739.
vor0 man och 22,214 kvinnor.
traindustrien; som parallell till denna Men hemarbetarna inom de flesta områ- uppgift må namnas att 20 man arbetade den pläga ofta ha medhjälpare, dels fa- med spetsknyppling, 20 med trådknapp- mil jemedlemmar, dels f rammande per- tillverkning, 2 med tackstickning .. b r i g hernindus tri, såsom tillverkning soner, och medhjälparnas antal upp- skattas i utredningen till 14,031 perso- av tändsticksaskar, påsar, flugfångare, ner, varav 11,744 kvinnor.
Det blir korgmakeri, montering av häktor eller alltså ett ganska stort antal personer.
telef ontillbehör, borstbindning, cigarr- som åf 1912 sysselsattes inom hemindu- tillverkning, metallvaru- och leksaksar- strien, nämligen 42,984 hemarbetare, bete, sysselsatte 1,662 personer, de flesta kvinnor.
Talrikast i denna grupp vor0 9,026 män och 33,958 kvinnor.
Männen inom hemindustrien arbeta silverpolererskorna.
Ingen enda man ha- förnämligast inom mansskrädderi- och de silverpolering som hemarbete, dar- skomakeriyrkena, men också i rätt stort emot arbetade 234 man men blott 26 .antal inom textiI- och träindustrien.
kvinnor med korgmakeri.
Utredningen visar också hur olika Kvinnorna finna vi i betydligt större antal än männen först inom de nyss- slag av hemarbete bedrives på olika or- nämnda yrkena; utom träindustrien, och ter i landet, beroende på vilken industri ' '
som blivit ' förl~arskaizde i ' den eller den trakten .. Vissa slag av hemarbete finna- vi dock nastan överallt. '
' Så ar fallet med tillverkning .av mansklader, som un- dersökningen visir vara jämförelsevis ' jämnt ' utbredd .över hela landet.
: De fies-.
ta hemarbetare inom detta slags arbete funnos dock i Stockholml Safskilt före- kom heinskradderi i stor utsträckning i Älvsborgs lan; i. Göteborg, Vingåker och Landskrona, men för.
övrigt i de flesta stader: och större orter.
.på landsbygden.
Tillverkning av dam- och flickklader som hemarbete förekom däremot huvud- sakligast i Göteborg, Stoclthol ' m, och Uppsala: Ljnnegmnaden.
.
tycktes ha större: utbredning, men- Stockholm, Göteborg och Älvsborgs lan sysselsatte de ' f lesta.
.
hemarbetarna inom denna ' # bransch.
För hatt- och möss-sömnaden var SBoeklio1.m huvudsätet, men aven i Gävle, ~ödertai ' e, Goteborg,.
Malmö; Landskrona förekom det i ' ratt stor sk &amp; la.
skodonstillverkning som hemarbete förekom naturligtvis sa gott som över- allt.
I ' örebro län (Kumla, Örebro, Lin- desberg): ' ' står.
skotillverkningen i hem- men som: bekant i samband med stor- industrien, och har finna vi j7,9 proc.
av alla liemarbetare inom yrket: Hahdsk- söinnaden.
var koncentrerad ' huvudsak- ligast till htalmö, Lund, Landskrona och Hiilsingborg - de skånska - handskarna äro ju kiinda - men ' finnes också ratt mycket i .Koppai+iergs lan: Pals- och skirinvamarbete förekom som hemarbete &amp; Is i. Malmö, d d s i Hernösafid, Hede- mora och Stockliolm.
Att- Äl~sborgs ' lan är hemvaveriets stamort a.r ju.
bekant.
Dgr f h n a vi e j.
- m.i.Adre.
än .77- proc.
: av: hela antalet hemvavare- .och nastan h d f - ' ' ten av " alla ' med trikåa~bete sysselsatta ' hemarbetare.
' Hemstickning för - förliig- gare, grosshandlare eller butiker f öre-.
kom dock så gott som överallt, mest lik; val .i Göteborg,.
Stockholm, Karistad samt på landsbygden i ' Jonköpings Ian.
: Sacksömnad förekom, mest i Hallafid, i Hälsingborg2 och ' södertälje, dar jute- ' f abriker finnas, spetstillverkning i.
Os -- tergötland (Vadstena,.
Motala, lands- ' bygden),, handsöm av olika slag var tal- rikast representerad i Stockholm.
och Göteborg.
Snickeri som hemarbete fö- rekom huvudsakligast i Göteborg och Bohuslän, även i Stockholm, och Siiver- polererskorna f unnos till.
mer an.
.halva.
.
antalet i huvudstaden.
A vissa orter.
finnas andra slag av hemarbete som utredningen också berör.
Så t. ex. ar vävlagning ett slags hem- arbete som utföres för yllefabrikers rak- ning.
i Norrköping, Borås .och Halsing- borg, och i Dalsland .börjar tillverkning av halmhattar alltmer övergå från hant- verk till hemindustri.
I Ärtemarks soc- ken vor0 omkring 500 personer syssel- satta med denna tillverkning; och redan 4-5 års barn f5 lära sig att tillverka halmflätor.
Denna tillverkning har före- kommit sedan 80, go år tillbaka, men först för 30 i 40 år sedan,.
då maskiner inköptes, tog .den - verklig fart.
Numera lär tillverkningen.
vara i avtagande, dock fabriceras ännu ungefär 75,000 hattar pr år ...
.
I denna industri sysselsattas,.
som nämnt, aven barn.
När.
man börjar: in- tressera.
.
sig för hemarbetarna fragar man säkerligen: " Är det unga eller gam- la personer som arbeta inom hemindu- strin?
Ä r det företrädesyis ensamma '
i.
,.
ogif ta.
personer ' ellei .är det gifta? "
Axen på déiSa f rågot ge .utredningens tábeller noggranna svar i .. sarsliilda. '
siffror .för varje yrkesgren.
Sarnmanf attningen vi - s ' ar.
att:ungefar ' häl f ten av såväl de-man; liga ' som de kvinnliga hemarbetare ': ut; iedninken bmfattat varit i jo-so-Sis- i1dei-p: De högre åldrarna rekryterades .något starkare ' från männen, de yngi-e nggot ' mer f rån kvinnorina;.
.Ett ' icke ' rin- ga antal barn under r4 år förel; om.bland ' hemarbetare a?
båda könen, d ä r k gan-.
yngre-,än ' 12 Sr.
- Dessa min-.
ska deråriga tyckas mest ha arbefat.
inom triki %till+erkning&amp;, där det brukai - vira vanligt att barn spola garn, maska och montera vantar, tröjoi, strumpor ' m. m.
Vad ' hedarbetarnas aibetstid beträf-, faT .så har det visat sig mycket svårt - att få den något så &amp; r exakt uppgiven.
De f leSta: hemarbetare ha olika lång.
arbets- tid olika tider av året, Langa k; ianÖr arlieta- " på lediga stunder ", d.: v. s: - då ai-betétmed hushåll och barn ej upptar dem, andra ' träla vrd sy- eller stickma- skinen dagen i. anda.
.och: största deitii av natten, d2 arbete ' finnes, .men: måste.
lan- ga tidei- vanta på njrtf material.
.
- I allmanhet - &amp; ar &amp; redningen att man när arbete finnes hållit ' sig till 10 tim- ri&amp;s ' arbetstid, ehuku I I - I ~ piok av de hemarbetare som beröras av.
utred- ningen haft 1 2 timmars arbetsdag, me- dan även längre arbetstid,, .-i4,.
16, ' ' 18 ' tim- mar, förekommit i åtskilligifall, särskilt under hoven&amp;er ' ock de=eibei månader, då hsmárbetariia synäs ha s 6 itórSti brådska: 8 timmars;; betdag va?
re- gel för:: 1~-18 pro6 ' a+ arbetarna - inbni.
- .....
.
.
.
.. utredninjehs &amp; m.
Vad ' he&amp;rbetanias Iö&amp;r bkträf f ar sä ' ' '. '
a * gå dessa nästan undantagslöst ut pr styck.
Genom att sammanstalla.
.styck- priset med det antal- timmar som upp- givits vara erforder1ig.a: för att för- färdiga det.
åsyftade plagget.,, har man beräknat hur stor hemarbetar- nas förtjänst.
pr timme.
var.
Det som först träder i dagen d % man t a i del av dessa siffror .är att mannen i re- ' geln hade högre inkomst ' än kvinnorna.
Endast 22,, proc.
av mannen; men 61,: proc.
av kvinnorna hade en timlön av I-$15 öre, medan 61,, proc.
av manrien och endast 21,, proc.
av kvinnorna hade högre timlön än io öre.
Inom den hög- sta lönegruppen över 30 öre räknades mer an 1 / 3 av mannen, men endast proc.
av kvinnorna.
Men detta förhål- lande tyckes ' ej bero på att männen ha högre stycklön för sitt arbete än kvin- norna, ehuru de riaturli " &amp; vis även inom hemindustrien ofta utföra det bättre be- talda arbetet, utan det beror på att m2ni nen " förekommo falrikait inom sådana grupper av hemindustrien dar arbetslö- nerna vor0 relativt ' högst, bestallnings- skrädderi, möbelsnickeri och skomakeri.
Högsta timIön var beställningsskräddar- nas med i genomsnitt 41 öre.
Kvinnor- nas högsta genomsnittstimlön förekom inom damkladerskonfektionen och blev dar 34 öre, men den förekom endast för dem som ai-betade i s. k. hemverkstäder, el j est var konf ektionssömmerskornas liögsta genomsnittslön 23 öre.
' De lägst avlönade grupperna voro häktmontering, solvknyfning m. fl.,.^ öre i- timmen, vä- veri i Älvsborgs län, 6 öre - det förra arbetet ' bearevs dock mest ' av ' barn, det senare ' av äldre ' &amp; mor -, tridknapp- arbete) tandstickstillverkning, 8 öre, ' ' ' ' ' '
spetsknyppling,.
g.
.
.
.
.
: !leksakstillverkning, .....
.
, i - .are.
.
: ~esultatet.
.
.
' av dessa.
.
.
.
av.
.
' .undersökningen .:föil$llanden.
.iisa?
att vád " mä&amp;ea: b &amp; l Hemarbetarnas veckoinkomst bcli ' i r i - föitjänst iiro icke endast ' beroende. '
av vad tirnionen ' kan irib.rin &amp; uta9:pckså,- av arbetspiestationens kvantitet, det ' avdkag:.
- ..:.
.
fraf fa '.
' var ' i: deSas h e m a f k g 1i; shiillets igentliga ' &amp; kö&amp;tkä11a, '.
.
.
.
.
.
bch ' sa++ ' för-.
.
rried.
de; ' sj älvförsö~j ah- hållande:y,ar.
.
det d i kvinnoinzi, .. F&amp;-.
de ' gifta- heqaiöeteri.
ning, för tillsläppt material ' - tråd m. ru.ns:: .ofta ' endast en.
biför-.
.
, hemarbete.
.
.
.
.
.
.
.
m.
-, .för gaskinslitning, nål ' &amp;,.
olja,.
.kol tjänst - .men eri mycket .viktig &amp; d &amp; .till pressning o. Sr .V. '
.
.
.
.
-: .till avad minnen ' eller .indra f ahilje:.
.
Utredningen visar att ' endast % av i~ie~lern&amp;i ' tillförd; hush511&amp;, 1 m&amp;ga samtliga h &amp; befördii, 4, ' &amp; 7.
arbetare kke f all måste h u i t k n på ' sitt) &amp; &amp; @ bite .f ö. ?- nådde högre ve&amp;lön än 16 kr:, O &amp; i %- sörja ' bide kan &amp; $ &amp; - n, - &amp; den ' föiie.
.
.
.e @ tredjedel: f&amp;itj !hade icke.
rher- än är arbetslös, ij&amp;lig: eller supig.
1: kr.
i veckan.
.
.
.
.
.
.
:.
A t t: hernarbetaina höra .till.
d i - lägst.
.
.. - P$ tal o &amp; de låga ' f ö r i j &amp; &amp; - hem- ' adönad?, t me &amp; jaktade &amp; h. på - m&amp; &amp; dit arbetare ha+a det Ofta att hini- sätt %amst st %llda ' - av alla- árb; &amp; äre;:.
-.
.... de&amp;a ut.r ' ' dFi~g lika val.
s *.
arbete i flesta fall blott * är biför:,.
föregåknde: undersökningar av hem- tjänst,.
att.
det i; alliänhet.
.=j är den .a+.
grund ' på ~ilken:.doss ut&amp;a ' i-es.
ekonomi industriens ': f öih511andekI E .eri f olj ande helt och.
hallet.
bygges,. '
Utredningen &amp; tik=l ' .&amp; &amp; &amp; &amp; - a hidra sidor:av.&amp;r &amp; .. -.
.
.
.
,.
........ hiriken be ' ijsas.
... liar sökt .besk &amp;.
.
$råg &amp; i ' ~ i l k i n k-.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
.
striick&amp;g detta .. antagand&lt; äi.
riktigt.
... -.
.
.
.
-.
GERDA, MEY$SON .. i '.
.
.
.
.
. '
v h,:, c.
L. '
', 6.
.e.
.
a.
.
.
.
&gt; i, .. I.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Det ' i.
stockholm den 8 och- 9 januari samlade centralstyrelsemötet.
för Lands-.
f öreningen f or kvinnans politiska röst- rätt raknade denna g2ng ett 80-tal med- lenimaiz.
Lokal var K. F. U.
K.
Det var föreningens ': vice '.
.ordförande, dr .Karolini -; Widerström som, halsade, de nar+ai ' ande.
valkomiii, -, då dess ordfö- - rande,:; f rijken Signe Bergman, redan im- ' d+ det lgCngna året avgått %ån sin.
pm !.
- Med djupt ' ' beklagande .av förhållandet omnämnde bice ördföranden fröken: Begniaiis avgång ock gav uttrjck. &amp; ' föreningens stora facksamhet.
f ö r cle: tio 3 .ï.os~; y$ttt&amp;~fel@n .. s: appof f ran ' de ' - arbete som, .hön.
: agnat ........
'.
:.
*.
: .... '
l.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,,.
.
.
.
: - ',, ' ' - 8 Vid därpå forrattat val utsågs: dokf&amp;-: Wi ' derst.rö .. till .. Landsf öreningens.
ord- f orande,: Medlemmar av '.
Yerkst+llande utskottet bievo dr Karolina Widerstrijm, friherrinnan Ebba .,Palmstierna, dr Gulli .Petfin?
.och.
jur. ' kand.
Anna.
.Wi ' cksell, - den.
senai-e: nyvald: ' Sup ' pleanter .p.levo fru.
.Ester.
i.
B.iis.man; o&amp;, .ferökeri.
Geda - anting-Gyllenbaga.
.
- -.
.
.
...
.
.
.
.-.
.. ' - i Till ständig ledamot av: .ceqtralst$relr - sen: hade mötet recan som e n.
gard av ' hyllnihg bcii tacks ' amliet kallat ' f röken ..
. '
.. &gt; L ..; - Bergman; '.
.
.
.
i;. '
: ' .:L.
.. ..: Av:; den redogörelse för.
det-gångna .å; et ' soi-h Eimnadei: av L~n&amp;fijre+ngeps sekreterap.
.
fröken,.
Signe.
.
.
Jacobsbn * f rarh- '. '
' -: 4
gick att f öreningsantalet f ör närvarande tör.
I 24 tidningar hade under årets uppgår till 241, därav 25. filialer, vilket lopp ungefärligen en artikel i månaden betyder.ett tillskott under året av 26 för- influtit.
De på mötets program uppförda dis- eningar.
Landsföreningens medlemsan- tal hade aven ökats, ehuru den exakta kussionsämnena: R e v i s i o n e n a v siffran ännu ej kunde uppgivas.
Före- b a r n a v å r d s l a g s t i f t n i n g e n, drags- och upplysningsverksamheten ined fröken Ebba Pauli som inledare, yrkesutbild- hade bedrivits i stor utsträckning.
Flera K v i n n o r n a s turnéer hade anordilats i norra Sverge; n i n g, inledare fröken Kerstin Hessel- i Lappland, Harj edalen, Jämtland och gren, samt R ö s t r ä t t s o r g a n i s a - t i o n e n s u p p g i f t e r e f t e r er-.
Dalarne.
inledare jur. I samband med de ~ e r ~ m a n - ö s t e r - h å l l e n r ö s t r ä t t, bergska kurserna- hade aven arbetats i. kand.
Anna \ Vicksell, gåvo vart och ett Norrland, Göteborgs och Bohus lan samt anledning till livliga och givande me- Os tergö tland.
' Omkring.
40,000 exemplar ningsutbyten.
Första mötesdagens afton talade fru agitationsskrifter hade utgivits, däribland centralstyrelsens uttalanden i olika so- E l l e n H a g e n o m R ö s t r a t t s f r å g a n ciala.
f rågor.
Till upplysningsverksam- j u s t n u, redogörande för dess seger- hetens bedrivande hade över hela landet tåg genom Danmark, Holland, England, insamlats 5- d 6,000 kr.
Ryssland och New York med betoning Friherrinnan Palmstierna lämnade av att de svenska kvinnorna nu fordra ' därpå en redogörelse för det arbete som en omedelbar lösning av sin röstratts- utförts av de Bergman-Östepbergska fråga.
I anslutning härtill antog mötet saqhällskursqna.
Under året hade 260 nedanstående resolution: f örelasningar hållits på 80 platser f ör L.
K P.
R. uttalar sin stora tacksamhet 22,131 åhörare.
Kurser hade hållits i Kristianstads lan, Vasternorrlands lan, mot regeringen för löftet om k, proposition Gävleborgs län, Öqebro lan, Hallands detta å r ' angående politisk rösträtt för Sve- lan, Göteborgs- och Bohus lan och Älvs- riges kvinnor och sZirskilt för dess goda vilja att icke sammankoppla denna fråga med öv- borgs län.
* riga författningsärenden.
Kursledare har varit fröken Emma I betraktande av det tillmötesgående av det Aulin och fröken Tilly Borg.
Till medlemmar av kurskommittén kvinnlig röstrattskravet som under kriget valdes för Götaland fru Frigga Carlberg, vunnits i många länder och som särskilt ta- fröken Emma Aulin och fru Maja git sig uttryck i Danmark, dar sedan 1915 Strandberg, med fru Anna Wicksell som kvinnorna äro i politiskt avseende likställda suppleant, för Svealand fru Ellen Ha- med mannen, i England, dar reformen anta- gen, fru Gerda Hellberg, d: r Gulli Pe- gits av underhuset och nu står inför sitt ome- trini, med fru Ella Billing som supple- delbara genomförande, i Holland, dar kvin- ant, för Norr1,and fröken Anna Grön- norna under 1917 uppnått valbarhet till båda feldt, fröken Marta Bucht, fru Gerda kamrarna och fått det grundlagsenliga hindret Modén och som suppleant fröken Hilma mot rösträtten borttaget, i Förenta staterna, där nu senast den viktigaste av de östliga sta- Blomstrand.
På förslag av Verkställande utskotk tema, Newyork State, givit kvinnorna den beslöts vidare att Landsföreningens or- fulla medborgarrätten, i Ryssland, där kvin- gan, Rösträtt för kvinnor, under följan- norna nyss röstat vid valen till den konstitue- de år skall innehålla upplysande politi- rande församlingen, och i Ungern dar en k proposition bland nya .röstberattigade aven ska.
artiklar f rån alla partier.
För L.
K.
P.
R: s artike1,serie redo- medtager vissa kategorier av kvinnor, hoppas gjorde.
fru Gerda Modén, seriens redak- och vantar landsföreningen att aven Sveriges ' ' ' '
' riksdag nu ska!!
.ge kvinnorna Bet Polit~ska .in- flytande som t 5ttvisl.igen til1l:on:incr dem, då maiincn erhållit allmän rötsrätt, s &amp; att icke .Sverige.
blir.
stiende som det, enda, land.
: i .norra Eyropa dar kvinnorna .annu anses poli- tiskt omyndiga.
.
. "
.
,.
.
.
Signe Bergman. '
När Landsf öreningen f ör kvinnans politiska rösträtt under det gångna året hade att annotera sin ordföran- des, f röken Signe.
Bergman, avgang f rån den ansvarsfulla posten hade den, också att inregistrera en stor och oersättlig f örlust.
En ständ.ig klart brinnande låga var hennes intresse för saken, in- tensiv den arbetskraft hon presterade.
Sällan ' har väl någon ledare av en rö: relse så helt gått: upp i sin uppgift, så .uteslutande givit sina krafter åt den.
I tio år har hon åt rösträttsrörelsen givit sitt aktiva arbete.
Ar 1907 väljes hon till sekreterare i Verkställande ut- skottet, 1909 blir, hon Landsföreningens vice ordförande, ' 1914 är det hon som övertar ordförandeklubban som den or- dinarie och främsta ledaren.
I det inter- nationella rösträttsarbetet .har hon också ' ' ' 1 ',.
'.
I.
.
.
... .. A..
,.
.
.
.
.
.
.
1 ' ' ' tagit sin maktpåliggande.
plats.
Vid Lon- donlioqp-essen 1909 v@j &amp; hon till .In- ternationella ~östrättsahian&amp;~s: dje sekreterare, 1913 bly hon bess i: dre.
.
skattmästare.
Som.
ett yttre, synligt uttryck för den stora tacksamhet f öreningens '.
rn&amp;dl=m~ mar.
ägna fröken Bergnian överräcktes .. vid en fest för henne, som hade anoid- nats i samband med L.
K.
P.
R: s nyligen hållna centrdstyr~lse~öte i ~tockholrn, ...
adress en vackGt bunden .,och textad samt ett, juvelsmycke.
Dr ~ i d e r s t r b m, som * överräckte.
gåvan, framförde i var- ma ord.
föreningens djupa erkansla f ör f röken Bergmans.
insats.
.
' i; östrätts- arbetet .och fru .Tonning sig ' ii11 tolk särskilt för land~ortsförenin~árna, som djupt kände förlusten av sin upp- burna ledare.
.
.
.
: Olika förmögenhetssystern.
inom akten-, skapsratten.
.
- Ett äktenskaps ekonomiska rättsverk- ningar betingas ytterst av.
det förmögen- hetssystem som är normgivande för detsamma.
Äkta makars förmögenhets- förhållanden, inbördes och i förhållande till tredje man k~lnna tänkas reglerade.
.
antingen genom lagbestämmelser eller genom avtal mellan kontrihenterna själ- va .. Utvecklingen i modern rätt har g5tt.i riktning mot en allt vidsträcktare befogenhet för dem som ämna ingå .ak- tenskap att genom avtal.
sins .emellan,).
).
: or " &amp; a $ina ellonorniska - .f orhåll.anden - i variationer, varj ämte kan tänkas en hel.
... v&amp;.
' bd$ hoJe+fiäite ' ' l= \ .&amp;k: .iir - a \ qaj s- &amp; el olika kombinationer av de båda hu- friheten på detta ornrådee ' så gött ' soni vudgrupperna.
Vissa förmögenhetssys- f ullständig.
.
.
tem karakteriseras vidare av att en mer Den pågående omarbetningen av de eller mindre vidstrackt förvaltningsrätt skandinaviska ländernas äktenskapjllag-.
över viss boets egendom.
tillerkännes stiftning har gjort dessa- &amp; åg &amp; .. direkt.
.
: ' mannen.
Vår svenska lag uppställer som be- aktuella hos oss, förslag och .önskemål &amp; ande * äkta hakari ege&amp;omsförhål-, kant ett legalt system för ordnande '.
av landen ha också tid emellain varit ' synliga - akta makars ' förmögenhetsförhållanden .i:-~&amp;-thas spalter.
.
En - öv&amp;sikt av p å vilket karakteriseras av en principiell &amp; tta områd &amp; ' i olika lander nu - gällande .förmögenhetsgemenskap i förening med.
- én vidstrackt förvaltningsrätt for man- lagbestämmelser skall här givas.
r I4:gällande jagar har man .-gknorng$ieu- - &amp; n.
Viss fast egendom förblir dock en- - de &amp; lëgilt fö; mögenhetssystefi ' för %k.- skilil, och mannens förvaltningsrätt är ' ta ' makar.
(Gesetzlichtis.
~iiteriekht, r &amp; .underkastad vissa inskränkningar be- i i - Iégale !. "
.Detta, soin är avsett - att .träffande bland annat hustruns enskilda .tkäffa det stora ilekalet fall, träder ' i - f asta egendom och hennes arbets f ör -- tillii * pning ' direkt - $3 grund av lagens .tjänst .. ' Särskilt invecklade äro skuld- ' itäbgafid &amp; - så snart annat ej mellan förhallandena; * I första hand blir ma- ko&amp;ahent&amp;na avtalats.
.vid.
sidan här- karnas gäld gemensam.
' Härjämte före- v .förakomma vanligern ' eft- eller.
flera komma olika .slag av enskilda skulder f ikultativa system.
.
~ e s s a.
komma ' tiil och s. k. fiirvaltningsgald.
Genom äk- t e n ~ k ~ ~ s f ö r o som r d, fått sitt namn därav användning dels på grurid av - vissa ' ex-.
' tiaordinära förhållande inom-én: del äk- á t t - det för att vara - giltigt måste ingås tenskap, dels kunna de genom airtil iiet- I öre vigseln, kunna .traf f as härif r &amp; av- &amp; ' kontrahenterna uppstälras sås &amp; f ii r vikande bestämmelser i fråga om makar- den1 normgivande, då av en eller annan .rias giftorätt- ' och förvaltningen av hust- orsak deras förmögenhetsförhållar~den e-i runs enskilda egendom.
Härförutom lämpa sig att inrangeras under de f &amp; kan inträda egendomsåtskillnad mellan makarna (s. k. boskillnad) under.
.
vissa -- i vanliga .f all - givna best$mmelserna.
- Ma * kan Särskilja två S &amp;; hiv@&amp;, lag bestämda ' f 8rrrtsättn ' irgar.
.
.
.
- grupper av äktenskapliga förmogenheti-.
, ...
Även.
.
enligt den franska C o d e c i- system.
Den ena omfattar de system: *.
.v i 1-e a&lt; år 1804 inträder på grund av som vila på principen .om en mer eller lagens stadgande en art av förmögen- mindre.
lång ' gåe * de.
föiniögenhetsge-.
h e t ~ ~ e n k n &amp; (lä i ~ communauté.
légale).
meiskap &amp; $an - %akarnal.
- -.
Den- .andra .Gemensan$ äi -- ' iill makarnas l ö i a egen- ... ....
.
soG ' - utgii ' - från egen- .dom, vai-eko?
.fast egendom i regel för- utgöres ' av - d {msåtskilli ?d- ' deni - =m&amp; &amp; * -.
.
.
(d &amp;: tyska.
blir enSkiId.
Förvaltningsrätten ' över -.
.
-.
- U @ ~ e r ~ r ~ &amp; ~ j ~ ~ ' .Inbm - i Mdi: dessa såväl: - d&amp;i gemei&amp;nmä som liustruns .- -.
.
.
.
.
.- ...
- -.
... kategorier .. förekommer.
eit - ' stort antal .&amp;skilda: egehdtnn tillkominer nianien.
, ' f.
, -, .T ' ' ' ' ' '.
s ' it, ' a?
* '.
.
*.
.
.
.
.
.
l .- w.
7.
_.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
H E R -.
T H - A.
J.
I - 1 i ' ...,.
.
- - ' 41.
UoFk galla vi ?.
: inskränkningar i hans bar all avkastning därav till bestridande.
.a; äkteb~ka~liga.
*.
utgift &amp;.
.
.
.
~ ~ &amp; - kan u n rätt.
.
att ' f ijryttsaL o &amp; .belasta hustruns e&amp;ll ?rtid.
.
i.
äktenskapiävt&amp;f be &amp; * ' enskilda f-asta .egendom.
.............. sig utbet&amp;indet av en viss summa.
.
Skulle pacterna ej vilja lägga det le-.
.
århg -.
-.
.
-.
f &amp;.
.
.
sina .bersoiiliga '.
- -.
... behov.
gala.
f6rmögenhetssystemet till .....,.
p i n + f or .or.handet, +v sina ekonomiska för-.
.
.
.
.
.
bestä&amp;&amp;ei.
.
.
-.
.
vid ....
.
.
.
.
.
rätten.
.nedär; d.a, s .. k., l.iållanden, kunna- de * genom äktenskaps- det.
f råp.
.
romerska.
.
&amp; talsystemet.
30k på.
.
griirh, +&amp;&amp;i &amp;; avtal (contrat de mariage) traf f a.
.
där-.
.
.
.
.
.
-.
.. j t.
il, &amp; .:.
i &amp; if rån avvikaide bestammelse~.~ L-e.
c o n - sk ?psavFl ännu kan k ?mma ' till ning i ~ra&amp;ri ' ke.
H&amp;- .&amp;illa.j.
.
.
, huvdsak .............. ... &amp; n- det endast kan seglerna för enskild egendom,.
men fijrprd.
; (len mening ........
- .. -, till den i ~ ~ s1,gtas.
före äkteiiskaRets., ingå ?&amp;.
~ ö j - nen h a r.
fhrvaltningsritt. "
hemgift inföq i boet.
1,igheten för,, kontp.henterna aft .genon?
d &amp; ' hustrun.
såsom.
.
.
.-.
:.
.
.
.
.
örhållan- avtal ordng sina f ~rr$5~enhetsf .Av.
särskilt intresse,.
föql .oss, !äro.
- den deq är .ellertid mycket större.
an *.
en- tyska lagens bestämmelser.
i, äggst: .,då ligt svensk, ratt.
: Den franska lagen har som bekant tysk ratt i stor ytstrii; ckning närqligen utf.oy~-+t en mängd.
olika ' .f &amp; .brukar .. tj-ana som.
mönster f ör ' yå.
?, sve.n- ska .. lagstif t&amp;q$.
-:, G &amp; - ID.
~ ~ 3. s i b.
!
4 vilka de avtalande:,parterna kunna .valja g e r l i:c h e .G; e s e, t z b ?-t av-, ... å.?
- eller vilka de .. kufin &amp; i q d i f iera o, &amp; k o m - 1897, .som trädde i kpaf t den; - I, j.anuarj, bj.qera.
allteftersom, det passar dem.
1900, fick hela &amp; k.a fiket q .eqheglig.
$å, uppstaller .. C o d.e .. c i y i. l e:, +som lagstiftning.
-:: Som legalt .förmö&amp;enhets7.
fakult.ativy ej .. mindre an åtta., olika va- iystem uppst&amp;ler den.tyska lagen en a$.
.
riationer av den legala .förmögenhetsgei.
.a ...
f örvdtningsgemenskap (i f öybiqklse .menskapen.
.
-,.
.
,.
.
, med: en .vidstriickt arvsra. '
mellan akta.
Kontrahenterna kunna $yen.
valja.
: att makar:: Var ocl!
e n bibehiller äg-de- leya: under fullständig .ege.ndon~såtskill,- rätten .. till: ' sin: .förmögenhet!
.och:;.
s ~ r a ~ nad.
Vardew, g-en bibehåller.
då sa- föi- sina skulder:.
.
Mannen tillerkännes väl äganderätt: som becittping o ~ - h för- under,: äkteriskape; tS: bestånd: f.öruall.iing: valtningsratt till,.$.
formögenhet av vad och nyttj anderatt.
611 hustruns egendoin slag.
den vara må, .. Maqqen béstrider .. de med undantag .ay .för hennes ' persqnliga - äktenskapliga utgifterna: och hust~un.
ar .bruk .. avsedda saker, såsom.
.klader ...
.
.och skyldig att lamna .ett .årligt, bidrag has- .smycken, hennes.
arbetsf or.
; j anst, m: m ..,.
-.
.
- m &amp; ar skyldig .att- vid äktenskapets.
upp- .. .till ...;;.
:.
::.
.
.
.
.:.
: lösning utgiva den.
oförminskad: ' " på:: ~~eodo~så ' t&amp;illsaden:.
.
kan.
även o g.
.
inakarna; så, .öiiska:,för.enas ' med en, vid- k s t r u n s.
anf ordxan, ' ar mannen.
, även.
shldig.
att avgiva - dSgörelse f~r-siq.
itraikt .f örvaltriingsriitt f ör marinen.
Var f gryaltning, och om.
hennes egendom .ar.
.
.
ach en blir äv.en ' da.
ägare till av honom.
.
.. i boet-Tinförd e !ler.
under: äktenskapet till-: i f ara.
att fö-kingras- genom hans.
.
.
.
.
, för-, .... vållande kan hon- fordra sakerhets.
.
stal- - f allande .. egendomi: ~ q har.
f n örvalt- .... ...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
ningsratt .fil1 hustruns egendorn-och upp.- kmk.
.
.
.
.
.
.
l.
.
.
.
:.
.
.,.
.
.
.
.
,.
.-.
I 2 .. b ar beskiktade: i.
.
.
i.
.
* .,- ' a. '
' n 6, i- c: ':;,,
Förvaltningsgemenskapen upphör vid äktenskapets upplösning, eller då mannen f ör~ättes i konkurs.
Härforutom kan hustrun f å domstols dom ' på förvaltnings- gemenskapens upphörande så snart man- nen åsidosatt sin underhållsplikt mot fa- miljen, då han blivit satt under förmyn- dare, begått brott och dylikt.
Mannen har då att avgiva räkenskap över sin förvaltning och återställa vad som av honom eventuellt förskingrats av hust- runs egendom.
Efter förvaltningsge- menskapens upphörande inträder " Gu- tertrennungM,.d.
v. s. egendomsåtskillnad mellan makarna.
" Gutertrennung " kan inträda aven på grund av aktenskapsavtal (s. k. Ehever- trag).
Dylikt avtal kan enligt tysk ratt ingås såväl före som under aktenska- pet.
Genom äktenskapsavtal kunna så- lunda akta makar aven under bestående äktenskap andra eller upphäva ett för dem på grund av lag eller föregående havtal f örut gällande f örmögenhetssy- .stem.
De vådor för tredje man som kunna tankas uppstå genom en så långt gående avtalsfrihet mellan äkta makar i deras förmögenhetsangelagenheter har .man i tysk ratt sökt förebygga bl.
a. ge- nom utförliga stadganden om of f entlig- görande av alla aktenskapsavtal.
För detta ända.må1 föres i Tyskland vid .an~tsdomstolarna det s. k.
" Guterrechts- register " i vilket alla " Ehevertrage " sko- la införas med risk att de för motsatt fall ej aga giltighet gent emot tredje man.
Utom " Gutertrennung " uppställer den tyska lagen ytterligare tre fakultativa ' system vilka alla vila på principen om förmögenhetsgemenskap mellan ma- karna. '
Av dessainnebar d i e a l l g e m e i n e G u t e r g e m e i n s c h a f t en långt gå- ende f örmögenhetsgemenskap.
Enskild egendom kan dock förekomma på grund av äktenskapsavtal samt gåva eller testa- mente till endera maken.
Mannen har förvaltningsrätt till all boets egendom.
För förf ogande över f astigheter liksom över makarnas förmögenhet i de &amp; hel- het fordras dock hustruns samtycke.
Vid d i e E r r u n g e n s c h a f ts- g e m e i n s c h a f t (gemenskap med av- seende å f örvarv) omfattar f örrnögen- hetsgemenskapen alla sådana makarnas förvärv under äktenskapets bestånd som ej på grund av arv, gåva, testamente el- ler aktenskapsavtal skola utgöra endera makens enskilda egendom.
Makarnas vid äktenskapets ingående redan befint- liga förmögenhet faller sålunda har utom f örmögenhetsgemenskapen.
Mannen har liksom vid den allmänna förmögen- hetsgemenskapen förvaltningsrätt till den gemensamma egendomen.
Die Fahrnissgemeinschaft står nara vårt svenska legala system och den franska lagens c o m m u n a u t é l é g a l e.
Detta slag av förmögenhets- gemenskap innebar att all lös egendom (Fahrniss) och dessutom all under äkten- skapet förvärvad fast egendom bli ge- mensamma.
Även har har mannen .för- valtningsrätt över boets egendom.
Som allmän regel för tysk ratt galler att hustrun har f ull handlingsförmåga.
Skuldförbindelser äro i allmänhet f ör henne bindande.
Hon har laglig ratt till husf rudöme (Schlusselgewalt) och kan i egenskap av husfru lagligen f örplikta mannen.
På giltiga grunder kan man- nen fråntaga henne denna ratt, men en
' '.
dylik inskriinkning av hennes i lag till- av dessa, nämligen " die.
Gutertrennung " erkända handlingsförmåga mäste för att och " die Guterverbindung ",, vila på gälla gent emot tredje man införas uti principen om, egendomsåtskillnad, medan " das Guterrechtsregister ".
Hustrun kan de två övriga, " die Gutergerneinschaft " för övrigt draga under domstols pröv- ooch " die Gutereinheit ", förutsatta egen- ning ' frågan huruvida en dylik åtgärd domsgemenskap mellan makarna.
Såsom legalt förmögenhetssystem upp- kan .=ses befogad.
Domstolen (den ställer den.
schweiziska c.ivillagen ' !d i e.
ratt varunder makarna lyda j: förmyn- .derskapshanseende) har i allmänhet en- G u t e r.
v e r b i n d u n, g ".
Vid detta I i g t B u r g e r l i c h e s G e s e t z b u c h systeni råder f ullstandig egendomsåt- befogenhet att lösa uppkomna konflikter skillnad s5v.al rörande aktiva som pas- mellan akta makar .i ekonomiska frågor.
siva.
En viss gemenskap i förmögen- Så kan exempelvis dess medgivande till hetsrättsligt avseende vinnes.
emellertid en mannens f örvaltningsåtgard ersatta därigenom att mannen i egenskap av h- 1zustr.uns samtycke, då detta fordras en- miljens ställföreträdare utåt tillei-kannes ligt lag men utan giltiga skal förvägras.
nyttjande- och förvaltningsratt till I mångt och.mycket har den tyska la- hustruns egendom.
Htist.runs.
in~ressen gen ' tjänat som mönster för den schwei- tillgodoses genom, vissa sakerhetsåtgar- ziska civillagen av år 1907, vilken torde der mot .mannens slöseri och dylikt.
Så vara .ett - av Europas modernaste lagverk.
ar han exempe1vi.s skyldig, att stalla full- Den erbjuder dariör, givetvis mycket av g o d säkerhet för hennks i boet införda intresse på aktenskapslagstif tningens egendom.
Borgenärer kunna kräva be- talning endast ur egendom tillh&amp;ande område.
Liksom den tyska lagen, giver.
den den make med vilken de kontraherat.
schweiziska civillagen aktenskapskontra- Vid äktenskapets upplösning får var och lienttr ratt att ingå aktenskapsavtal så- en, åter vad han eller hon infört i boet.
väl före äktenskapet som under dess Vid dessa extraordinära förhållanden bestånd.
Även i Schweiz föres ett s. k. såsom endera maltens konkurs, mannens " Guterrechtsregister " (dock ej såsom i åsidosättande av sin försörjningspli,kt Tyskland av domstol utan av en särskild iiiot familjen o. s. v. kunna enligt lag myndighet, d a s R e g i s t e r a m t) i eller domstols förordnande makarna un- vilket varje äktenskapsavtal skall infö- derkastas reglerna för egendomsåtskill- ras.
för att få bindande verkan gent emot nad (Gutertrennung).
" Gutertrennung " tredje man.
' I huvudsak galla i schwei- kan inträda .. aven på.
g r i d av akten- zisk ratt samma rättsregler som i tysk skapsavtal.
Makarna intaga liar en i " ratt .vad betraf f ar hustruns handlings- ekonomiskt avseende fullt sj iilvstandig förmåga i förmögenhetsrättsligt avse- stallning i förhållande till varandra.
ende.
Såväl " die Gutergemeinschaft " som.
Den schweiziska lagen känner f yra " die Giitereinheit " kunna inträda endast olika .huvudsystem för ordnande av akta på grund av .aktenskapsavtal.
Det först- makars, förmögenhetsförhållanden.
Två namnda systemet .. lyder i huvudsak sam-.
.
m&amp;-regler- som den tyska lagens " allge- ner, ett.
.flertal " Giiterstände " ar det ineine Gutergemeinschaf t '. '.
Även har nämligen det av lagen såsom.
no.rm.
upp- - f örekomma fakultativt " Fahmissgemein- ställda- som .i det vida Övervägande an- scha ' f t '!
och " Errungenschaf tsgemein- talet fall kommer - till.
användning.
De schaft ".
som modifikationer av den all- fakultativa systemen utgöra- alla i .högre männa förmögenhetsgemenskapen.
" Die eller lägre .grad undantagsfall.
På .denna Gutereinlieit-!
:: bildar en ytterlighet i grund torde det ej vara fullt rationellt ' motsatt.
.
riktning mot " die Gutertren- att såsom från en del håll föreslagits i hung ".
Vid - " Gutareinheit " - uppgåi all en ny lagstiftning på detta ornrå.de en- dast uppställa ett - antal alternativa sy- .den - egendom makarna aga vid akten: * sk&amp;pets ingaende jämte .allt vad de se- stem mellan vilka kontrahenterna hade nare f örvärva i en.
gemensam förrnögen- att för.
varje fall träffa- sitt val.
Man hetimassa.
Mannen får ej .. blott nytt- hänvisas ju för övrigt med növändighet .jande- ' loch fö ' rvaltningsratt härtill utan .till- ett legalt syster &amp; då av en.
eller an- f ömiirvar .densamma imder f ull ägande- nan orsak det ingårigna aktenskapsavta- ratt ..
. '
.
-.
.
.let, ar ogiltigt.
.-.
Emellertid torde kunna fastslås att det Det.
&amp; an Sagda torde kanske- kunna icke ar det ena- eller andra systemet giva en förestiillning om vilket ovanligt.
som erbjuder sig vid stu- överhuvud som ar det allena saliggöran- - rikt.
.
-.
material.
- diet av ' den: äktenskapliga. '
förmögen- de.
Ett ordnandé av de ekonomiska hetsrätten.
För övrigt synas det - stoia .förhållandeha som för e t t fall kan sy- - antal - .av ' sinsemellan mer eller.
mindre nas fördelaktigte kan för ett annat med- - skilj al&amp;igi f örmögenhktssy ' stern som un- föra en hel del olägenheter.
För en af- .der.
tidernas lopp utformats i olika lan- f ärsman.
t.- ' ex.
kunna krävas helt andra der$ -- aktensk&amp;lagstif tning .. och de vitt bestämmelser i hithörande frågor an för.
askilda: pr ' inciper som därvid tillämpats - en tj ansteman- eller en arbetare.
kanske just agnade.
att.
belysa vilka stora Ett system som i senare tider fatt .svårigheter som erbjuda.
sig f ör en ra- många förespråkare ar den tyska lagens .tiÖnell okh enhetlig lösning av hithö- " Gutertreniung ' !.
Dess kanske största nrandq .f rågor.
Till och .med *.
i.
.vår tids förtjänst ar dess enkelhet.
Makarna in- modernaste lagverk ' .tycker.
man sig spåra ta har en i ekonomiskt avseende fullt en.
.viss trevande osäkerhet vid f örsöken sj alvstandig stallning i förhållande till att inom en ram inpassa alla variationer varandra.
För borgenärerna rfder in- - av kattslivets skiftande mångfald på det: gen ovisshet ' av vem de ha att söka sin; ta: område.
_.
.
.
bkialning.
Endast den med vilken.
de.
.
.
För ' lagstiftaren gäller det framf $r kontraherat svarar för skulderna.
Hust- allt attefinna ett ordinart förmögenhets- r u n f år givetvis en mindre.
beroende - syste &amp; s8m kan smi&amp;it.
- ahpisias.
i f te; stallning.
Särskilt galler detta de fali - ' f örbållandena inom lagens giltighetsom- då hon själv har förmögenhet: En viss - s å.
- Enligt vad - e &amp; arenbtén viiit In- gemenskap i .ekonomiskt avseende inträ- - * emi &amp; länd &amp; ' v&amp; &amp; lagiiiftning kan- der einellertid aven har meliar!
makar-.
- ' ', ' ' I, ' ' '.
.
.
.
: Stöckholms.
' stads första.
avlönade barnavAirdsman.,: Vid '.
förrättat ' val inoni nk.
De ha - QMa- en.
lagstidgad.
bidragsi plikt t, i ~ l: l i ~ ~ m o &amp; &amp; s b&amp;k. &amp; &amp; derhåll '.
.
.
yilken .&amp;tyriigen i .. allmänhet suppleras.
3; det geF+samma intresset- för hem-.
~riets ' förkovrari.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
6 ett.
.
enda akten-.
Emellertid.
.
.
.
.
.
'.
toide.
ikipl-ig ' t.
förrnög&amp;h&amp;ss&amp;teni ' kimni.
.
l.ainpp, Gli alla.
.
d.
e.
nya.
.
.
.ö&amp;å~~$ideh.
som.
.
.
skap &amp; ' i det.
.
moderna.
samhället - me.d dess.
' alltb .inferisi:vare liv och dess allt om; Efigr?
.
.
&amp; i.vi,a; pe&amp;a [iser ' i ?g i i ~e$kö&amp;Gn&amp;het- @ er sig krai.
raden .. ...... vet pa.
en större .. avtalsfrihet för.
äkta makar i ekonomiska .frågor.
.
: .Korrektiv.
.
mot -: lderi.
' osälierhei iriåt sOm en dylik skulle kuniia medföra tirde ' rde.irinnas i ett tillj-äckl&amp;f effektiv$ of.fehtii&amp;i-ande.
.
.av äktensk&amp;xavtälen;.
.
StockliolmS " barnavårdsnämnd " haf nämnden.
till sin f örsta avlön.ade barnavårdsman.
ufs+tt: fr6ken Cécile ' Strömkr.
.Fröken .. Stromer, söm sedan flera år tillbaka tagit- aktii del i .det: sociala hjälparbetet, vid olika tillfallen vika. '
rierat: ': som ti ' llf 5rordnad ' ~barnáv~rdsidsp~~8r för 5tockholmS.
fattigvårdsnämnds: ut.ack@kr ' de.ringsby &amp; i ' &amp; öken - Anfia Lindhagens ... stäl1.e.
occ Ifullgjort andra maktfialiggande uppdrag; ' är med säkerhet väl kvalificerad - for ' det:.hya.
dch .I; i.evand &amp; arbktet.
: i .z.
... '.
Som.
' frivillig ' barnavåi-dsmaq .för:-f.re ' ax$?
: malda " ' fall, .iiar fröken Lindhagen intrStti 1 - 1 som f röken Elsa, Beij er, barnavårdsbyråns: '.
f&amp;est$ndai-inna, ' i et.
speciellt &amp; ll.
.
.
.
.
.
.
, ...
...
De nya.
barnlagarna; '.
Svenska.
: Fateg!
v %rdsförb:bundets .b ' arnaviirdsutskott har - .€il: a: ' &amp;.
$ t till.
sin.
uppgift: att tillhandagå - barnam.
: Girdsnimnder och enskilda med ' råd och upp.
; lyiningar rörande tillämpning&amp;.
a$ ' ' de nyä h %riiligir, som trida ' i ' krif t.
I " januari .19 &amp; Barnavårdsutskottet Kar .sålunda till %arna-.
Girdsnamnderna - i landets Samtliga korninunek utsant: ett ' .meddelande innehållande d e m vid- .,kommande bestämmelser i lagen om barn.
Sverges Moderata kvinnof6rbunds ' utom äktenskap samt anvisningar ' om de 5t- centralstyrelse har genom sin ordfö- jgä$er.
som nämnderna - med anledning darav rande, fru E. von.
Ecke,rmanq i en un- böki:::vidtaga.
.Vidare!
: mrberedes under re- derdånig skrivelse till konungen fram- ' daktion av hovrätt&amp;ådet ' Holdo Edling ut,gi- hallit vissa synpunkter i .åga om det .vandet av.
.en handbok.
för barnavårdsnämn- föreliggande * ' förslaget till ny fattig: d &amp; - och baria&amp;rdsrnan i fråga ' oni.iiyssn %hn- vårdslag.
Med .erkännande av.
försla- da lag; ' denna ' bok, som:.att " ' döha .. talrika gets miinga ' och ' stora förtjaristei; 6etona.r ' förutbesfallningar emotses.
med syfirierlig iveh f örbundet.
som sina direkta önskemal: tofde.
utkomma hu i början ' av.
året.
' ".
Ett ' .-an- att i varje fattigviirdssamhalle kvinnor tal.
: - exemplar: av - de av.
K.
M: t me ' ddeladë borde inval jas i ' fattigvårdssty$sen; att öresk kr if ter ' fök bar&amp;våid&amp;än .jämte for:.
om rninderarighetsgränsen fastställes i rriulär ha.
stiillts till ' barnavårdsutskottets föi-l.
enlighet med k~irimittei-ades ' förslag, fat- fcgande: och kunna.
efter rekvisition:.
hos ut-, ti.&amp;årdsityrelsens - ratt att avgöra över skottet avgiftsfritt erhållas.
så långt upplagan de ungas.
arbetsanc; tällning endast matte fäcker. ' ..
.
Liggare ' f &amp; bartia&amp;dbnämnderna gälla intill fyllda sexton Sr; att under ocll.
anteckningar: för barnavhdsman, .som aven; vissa, vill.kor hustru, vilken ej samman- enligt ' kg &amp; ola: .föras;:.
tillliandahållas.
.
.
.,.
-.
.
.
.
.
.
.
lever med inannen, m2 kunna: förvarva ledes.
:.
' -.
.
.
.
.
.
- '.
skriftliga: förfrilgnirigar: i egeri .hemortsratt; ' ' a t t ' om.
kojli &amp; ' vid .. ~ u n t l i ~ a eller: en blivande, revidering av strafflagen: i dessa ärenden ' såvial: ' mm andra.
bakavå.rds; imgelägen~etek besvaras kostnadsfritt.
.
- Då .densamrna straf fbestamn ?elsserS: för f &amp; ' c u m m ~ försorjni:ngspIikt d matte imtagas.
- haina&amp;rd~utskottet.
består .. av .. .p &amp; ... omdidet ini:.
.
.
.
.
.
m.
.
.
B, ' ' .l ' +. "
' s! "
e.
.
G. '
', ' ' ' ' 0. '
' '
46.
H E R ' T H A tierade personer kan man förutsatta att aren- den i samband med dessa betydelsefulla frå- gor som hänskj utas till barnavårdsutskottet bli korrekt besvarade. '
Barnavårdsutskottets adress ar Norrlands- gatan 17, Stockholm.
Val inom Fredrika-Bremer-Förbundet.
.Vid Fredrika-Bremer-Förbundets senaste sty- relsesammanträde utsågos funktionarer inom styrelsen, varvid till ordförande omvaldes fru Agda Montelius.
Till vice ordförande val- des fru Lizinka Dyrssen efter.
doktor Lydia Wahlström som undanbett sig återval.
Till kassaförvaltare omvaldes fru Lilly Hellström och till sekreterare fröken Ida von Plomgren.
Vidare företogos val för förbundets skilda styrelser och kommittéer av vilka vi namna följande.
.Till medlemmar av styrelsen för Rimforsaskolan omvaldes de avgående med- lemmarna inom större styrelsen: grevinnan E. Bielke, fru A. von .Ehrenheim, direktörerna .C.
Fredrikson och N. Hansson, samt mindre styrelsens avgående medlemmar: fru L. Dyrs- sen, fröken L. Engström och direktör G. von Zweigbergk.
Till medlemmar av styrelsen för ' Apelrydskolan utsågos de förutvarande: direktör A. Bissmark, godsägare B. Carl- heim-Gyllensköld, jordbrukskonsulent V. Eke- rot, professorskan A. Herrlin, fröken S. Lau- rell, fröken S. Melander, fröken L. Nathorst- Böös och fru E. Quensel.
Medlemmarna i komittén för lagfrågor omvaldes: redaktör G. Aldén, auditör C.
G. Juhlin-Dannfelt, fru G. af Klintberg, doktor Alexandra Skoglund, frö- ken M. Stael von Holstein, expeditionschefen K. Södervall, fröken A. Thorsten.son och fni G. Törnell.
De avgående medlemmarna in- om sjukvårdskommittén i Stockholm återval- des: fröken B. Almqvist, fröken S. Peter- son och doktor H. Toll samt nyvaldes fru E. Nordgren efter doktor Hedda Andersson som avflyttat från Stockholm.
För förbundets stipendieinstitution hade ti- digare följande val företagits.
Till ledamot i förvaltningsstyrelsen hade omvalts frii E. von Eckermann och till suppleanter i samma styrelse auditör C.
G. Juhlin-Dannfelt och ad- vokat H. Lettström.
Till medlemmar av sti- pendienämnden hade omvalts fru A. Bergen- stråhle, fru E. von Eckermann, byråchefen fri- herre C. Leijonhuvud, fröken S. Leijonhuvud, f r u A. Montelius, fröken 34.
Silow och fröken K.
' Wall.
Notiser från bokvärlden.
P &amp; nara h811.
Minnen från det stri- dande Frankrike av Anna Levertin.
P.
A. Norstedt &amp; Söners förlag.
Det ar verkligen på nara hall Anna Levertin sett det stridande.
Frankrike.
Med ofördold kärlek och hiingivenhet för land och folk berättar hon ock &amp; om vad Iion dar sett och varit med om sedan den 2 augusti 1914.
Man får intryck av att en andesförbrödring ägt rutn mellan henne och dessa mänskor, i vilkas kamp och i vilkas lidanden hon tar den mest brinnande del.
Deras vänner ha blivit hennes vänner och deras fiender.
hennes fiender.
Det hjälper inte att hon gör ett och.
annat redbart f ö r s ö k ztt se med isk5darens ögon, hennes h j a ta ~.
ar för starkt engagerat, det talar högt och oavlåtligt för Frankrike.
Otaliga äro redan skildringarna f rån fronterna, f rån skyttegravarna, f rån ockuperat och åter evakuerat land.
Fru Levertin har ett satt att besatta m e d m a n s k o r n a, om jag så får uttrycka mig, som gör att hennes bok kommer med något nytt.
Med individuellt liv, med personernas egna upplevelser, med deras kansloart och deras vilj eimpul- ser, vilket förtar det annars ound- vikligt schablonerade som häftar vid des- sa skildringar av sig åter och åter upp- repande scener, i dess oerhördhet och fa- sor.
Vart hon konuner ar det mänskor- na hon talar vid,.
och mänskorna som
.Florence Niqh tingale .av Sir Edward.
Cook.
Oversat af A. ' Kromann.
H. Ha- gerups Forlag, K$benhavn.
.
.
Det kan vara skal att fasta uppmark-.
.
samheten på denna innehållsrika mono- grafi som i höstas blev översatt på vårt- grannspråk.
Den legendariska bilden av sjukhusens Florence Nightingale, " The lady of the lamp?
', vars ömsinta kvinn- Ett barns litferara memoarer av lighet blev så högt uppburen, bleknar: Hedvig af.
Petersem.
.. P.
A. Norstedt &amp; har.
inför verklighetens nyktert sakliga Söners förlag.
.
.
.
arbetsmanniska.
med sin .bistra humor Den lilla flickan ' som af Pe- och sin outtröttliga energi.
Bunden vid tersens alltid talar om i tredje personen sitt sjukrum utövar hon under en man-.
och .vars, litterära tipplevelser hon f.ram- niskoålder på det sanitära området ett lägger är en både originell och mångbe- f altherregeni, vars inflytande f ör den.
läst liten person.
Därtill har hon ett invigde får en alldeles tydlig spegling i ömt och varmt hjärta och en fladdran- de.
regeringsåtgarder vilkas of f iciella de charm som gör att man gärna vill motivering ofta nog ordagrant följer överse- med att hon ar en liten smula hennes o-of ficiella anvisningar.
" Nigh- slarvig med sin svenska, trots all bela- tingale-makten ' ' sliter ut sig själv - senhet från tidiga (barndomen.
- För .och aven regeringsmedlemmar!
.- i det hur det nu är, så gör man den där lilla allmännas tjänst, utan krav på annan flickan, i tredie person, an- lön an ökat arbete.
Det var sannerligen.
svarig för just den här boken!
inte för ro skull som.Florence Nightin- Det talas.
och skrives så mycket nu gale fann sig besviken på m: e Roland för tiden om ungdomens nöiesläsninp.
då hon vid studium av hennes liv fann Denna lilla flicka redde sig utmärkt på att " res publica " icke ens hos denna egen hand, men gjorde också undan kvinna gått före allt annat!
Ty själv jätteuppgifter i största ovetenhet.
ställde hon sig och sina manliga eller Sh.akespeare vid elva års ilder, i br0ki.q kvinnliga vänner obetingat in under det blandning med flickböcker - man arbetsok för ' det allmänna som hon fri- minns väl Louisa Alcotts gula böcker villigt lagt på sina bärsamma, efter med de röda, ryggarna -, sagor, indian- tyngd längtande skuldror.
böcker och romaner.
Dickens kom ock- Styrkan i Sir Edward Cooks bok lig- så och blev en händelse i hennes liv,, som ger ej så mycket i framställningen av en hon visst ännu inte kommit över.
Bell- personlighetsutveckling som fastmer i man och Runeberg och Temér, ' norsk det omsorgsfulla sammanförandet av be- och rysk litteratur, Raskolnikow vid ' fintligt material från olika områden så- tolv år!
Gdethe gömde hon - och väl rörande hennes person ' som (fram- gömmer på honom ännu.
till sin ' ålder- för allt) hennes arbete.
Boken ar ett dom, så hon toc en viss ' hänsyn till sina imponerande dokument över kvinnlig f örrnåga på det inre-politiska området.
.
litterära matsmältningsorgan.
Den som har lust att fölia denna lätt- EMILIA FOGELKLOU. '
rörliga barnaintelliqens ' strövtåg på den Den osynlige konungen av H.
G. stora litteraturens, jaktmarker bör emel- lertid göra det ledd av förf.
själv.
En Wells.
översättning av Karl Michaels-.
älskvärd berätterska är det som tar led- son.
Svenska Andelsförlaget.
Det går i tiden ett strömdrag vars.
.
.
.
.
.
.
ningen.
*.
.
.
fåra tycks börja samla i flock allt flere.
.E.
K-N.
visa sig för henne.
Och.
sa.
får läsaren o c k s å se dem - något som för övrigt inte alldeles intraftar av sig självt utan måste sattas.
p å, berattareförmågans konto;.
.
En del illustrationer ha bifogats de livfulla ordteckningarna ...
-.
, E. K-N.
.
47 - H E R T H A. '
ed vi^ ' ',
" L I -.
,.
.
.
i v .dem - som inedvetet .bppleiat religiös erfarenhet utan att kunna sluta sig till någon förhandenvarande sekt ellei kyr- ka: A ena.
sidan kanna de.
igen sig iiom aven andra religioner an kristendomen, å .andra .sidan taga de avstånd mot a l l a kulters stelnade f ormer.
Wells ' bok.
blir sMdom ytlig och ovederhäftig nar han ger sig in på historiska omdömen.
Men &amp; n. verkar icke desto .mindre mycket.
%sk.
och välgörande med- sin fläkt.
av ärlighet, omedelbarhet och vederhäftig- het i fråga om personlig erfarenhet.
Den är .ett djärvt första .försök att for- ma.
ett slags dogmer för alla de moder- na teologi1&amp;sas teologi!
.
EMILIA FOGELKLOU ...
.
, ...
, - Helgonet och narren av Agnes Gudher Overs.
' Två delar.
J.
A.
Lind- blads- f örlag. "
Det är med en viss undran man öpp- nar denna bok som i sitt tyska hemlarid uppnått fyrtionde upplagan, motsvaran- de ~ ' c; o,ooo ex. En sådan framgång öckså när det ' gällef ett stort land och ett världsspråk - tyder-på inei-a ovanli- ga egenskaper hos.
ai-betet ' i f råga.
" Hel- gonet och narren " ar också-en ovanlig ' bok; en.
som man knappast skulle ' ha trott kunnat ' skrivas i vår nyktra tid, och kanske är.
det .just - det " varldsf ramman- de " elementet som.
givit den en så stol dragningskraft.
på ' människor, vilka gri- pits av ' leda inför våldets och penning- törstens herravälde.
Braddf ull av idea- litet och poesi och genomvävd av dröm och - legend rycker den läsaren oemot- standligt bort från det närvarande och in.
i en värld av aning och ' mystik.
Man reagerar har och var - mot det som för OSS - svenskar förefaller alltf.ör " uber- schivenglich " .och finner kanske kanslo- strängarna alltför hårt spända, men på samma gång måste man fängslas av det högstämda och intensiva, och intrycket blir ännu starkare ' då man vet att ar- .betet ar en rikt begåvad kvinnas livs- verk, hennes första och enda bok, full- bordad endast en vecka före.
hennes ' död.
* Mik känner att %n- skdde~j$l hhr utgjutit ' &amp; tt livs .och att hon.
gått till arbetet med odelad hängivenlitt ..
Visserligen äro bokens personligheter mindre levande.
människor an bärare av- idéer och livsprinciper - ' i all synner- het gälle^ detta bokens hjaltimaj " het: gonet " - men man förvånar sie lika li- tet däröver som nar det galler en .av Selma Lagerlöf s mera f akastiska - ge- stalter.
Agnes Gunther har f. ö. av en tysk kriti.ker jämförts med Selma La- gerlöf, och även om jämförelsen är åt- skilligt haltande är det flera egenskaper som äro gemensamma för båda: den.rika fantasien, den ofta knappast skönjbara gränien mellan sagen och verklighet och den fasta tron på det renas och godas allmakt.
FANNY E K ~ N S T I E R N A.
Insända .böcker. '
-.
- ' ' ' Albert Bonnier: Oerda.
Roman av Henning von .Melsted.
P.
A. Norstedt 8r söner: ~ u r.
, &amp; - l d e " blev till.
En ' berjttelse om människosläktet av H.
G.
Wells.
Overs.
av Otto Lundh.
.
J: A. Lindblads förlag: Jungfru Oertrud.
En berättelse från reformationstiden ur en gammal stads .havder.
av Erik Akerhielg .., Med vignetter av OllegHrd och Margaretha Aker- hielni - ' .Helgonet ocii narren av Agries Gunther.
Oversättning.
Del I o. II: -- Kon- sten att vara huslie.
Praktisk handledning i hygienisk och ek-onomisk hushlillning av Inrehorp Möller.
Overs.
f r h danskan av Saida Eklund-Norgren.
Evang.
Fostei-lands-stiftelsens.
förlags expe- dition: LAt upp!
Tjugosju korta / prediknin- gar av kyrkoherde C.
A. Hasselroth.
- Mor- j: ganljus.
Femtioarigt missionsarbkte p i natt- hö1 jd jord 1865-191 6.
Av N k Hylander.
- Bi blisk ord bok - 11.
Utarbetad av Oscar ' Bensow.
- PA Björkvik.
Skildring ur barna- världen av Anna Jennings.
- Dr.6mmen blev verklighet.
Berättelse för de unga av Anna jennings.
- Ernigra nterna.
Vardagsbilder ur emigrantlivet av Isale.- - Varde ljus!
Missionskalender för 1918.
Redigerad av Joh:s Lindgren.
- Frid,ebarg.
Folkkalender för 1918.
Redigerad av K.
J. Ahlberg.
- K0r.s- blomman.
Kristlig kalender för 1918.
Re- digerad av Efr.
Rang.
m '
Tidskrift for, den svenska kvinnorörelsen.
utgiven av f red rika-f ram er-f ar bu ii det.
.
Redaktbr: Ellen Kleman.
Förbundsmedlemmar erhhlle tldskrifien 1111 ett pris av kr.
4: 50, vawld prenumeration sker direkt genom Fredrika-Bremer-Farbundets byr &amp; 48 Klaraber&amp;#aien, Siockholm.
Icke-förbundsmedlemmar prenumerera d ntfrmesfe posfansfelt eller I bokiiandel.
Prls för postupplega: hr kr.
6: -: ' / .L hr kr .. 3: 25;! '
4 Br kr.
1: 75.
Lösnummer 45 &amp; e.
Redaktion och expedition: 48 Klarabergsgefan l {Sfockhoïnz: Redaktionstid: m&amp;nda- gar, onsdagar och fredaghr fil.
1-3, Allm.
T.
4850, Riks 27 62.
Expeditionen:.
kl: i 1-4. varje sdckendag, Allm.
T.
48 16, Rlks 27 62..
.
.
.
.
T i d s k r i f t e n H - E R.
T H A S - annonspriser: netto.
Ruta oip htfondels sida: 65x50 mm.
Ruta .om flardedels sida: Ruta om hak sldti: Hel sida: 65X 101 eller 131 x50 132X101 el.
65x204 131 X201 mni. '
.
mm.
mm.
1 ghng.
Kr.
5: - I ghilg.
Kr.
8: 80 I gbng ...
Kr.
16: 50 I ghng.
5 ghnger.
.
; 22: 25 S ghnger .., 39: 60 5 ghnger.
, ' 26: - ;S ghnger 10 43: - 10,.
, 77: - 10,, 138: 50 10,.
20,, 84: 15 20,,, 149: 60 20.
-, 280: 20,,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.. '.
.
.,.
.
.
Kr.
30: 80.
.
.
, 139: 70.
.
:.
, 2 e.
.
.
, 522: 50 - upptagas av.
.
-.
.
.
.
.
Praktisk tidnihg.f &amp; hpnniet itgiven av predriks Bremer-F6rboadet.
.
..
Redaktör: Fanny Ekemtierna.
.
.
.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- .. -.
.
.-.
.
&lt;, -.
utkommer under 1918 med 24 attasidiga n:r.
~renumerations~is: helt år kr; 1: 80, halvår kr.
1, kvartal kr.
0: 60.
Prenumeration sker 3 posten.
.
.
Innehåller berättelser, poem, levnadsteckningar, religiösa, etiska och sociala u p p satser, artiklar i diverse ämnen samt en rikhaltig praktisk avdelning.
.Inbundna åvgåiigar för-1912-1913 kr .. l:50 pr ex., för 1916 * kr.
1:75 och för 1917 kr.
2: -- pr exemplar:.
.
.
- ANNA BENGTSONS Kullagatan 2 !. '
KAPPAFFAR HALSINGBORG Kost#m- Kapptir.
.ort urvai.
.
.
..
., ..
i,.- Rn&lt;skl.12451113145 REKOMMENDERAS.
... -.
btiliinga # .. - .., - .. -.
- .. -.
1 - a ~ ~ a a ~ a a a e ~ a ~ a a ~ a a ~ ~ ~ a e ~ a m a a a ~ a a.
.
I) 3 I Q.
t,.
t I N N E H A L L J i b Svensk hemindustri.
I, Av Gerda ' Meyerson.
Id. '
g i L, K.
P: R:s centralstyrelsemöte.
.
t ' C Signe Bergman.
y.
Olika förm6genhetriystem inom Hktenskapsrittten.
Av Marta Bjarnborn- Romson.
, t e, 3 3 3 ' Notiaer frhn bokviirlden.
s !j g h b f 3 3 .b b 3 S 3.
2 II, t~~mm~m * .-n0~0~~aas~00~9900~81+ * O~O00~~0pm00; 1~0~00~9901+0001).
SI UKKASSA.
I för.
, bilda.de rjiiI.vförs6rjandc kvinnor.
Expeditionen:.
.
Yfarabergsgatan 48rr.
OBS.!
Öppen endast tisdagar kl.
l!, il- l, f r d a g a r ' /, 3-4.
O BS.!
.
.
r
