# ID: svediakorp-per2779
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,855
# sentences: 1,063
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TLDSKEIFT FOR DEN S-NSEC; A KWNN O R O R E L S, EN ~AVFREDHIKA-B~~KBUPYDE.T X RJEDST~R: ELLEN ECLEMAN x
N y h e f e r,.
inkomma ständlgt i alla prislägen.
t 6 Drostninggatan 26 Stockholm.
i5 DECEMBER l 9 1 8 M.
; ed spörjaiide - förliopj~~iiiig blicka vi ihot clet nya %et.
Man vill ha lov att tro.
att nu, iiar en grans satts för dödandet, de skapande.
.
ocli atorupp-.
byggande niakterna rn:~ taga viil och lyfta v i f l e n up11 mot en ljusare fraintid.
Annu ar val.
möi-ker och kaos; nieil den nya dagens gryiing synes s k p t a.
.
.
.
.
Fredsdagens inbrott, iii.ed Jad den har a.,v ansvar och kraG ' p2 deni s &amp;.
.
nu leva,.
är.
av best51~111iande vikt lika ful &amp; .för de.
folk, som iuiclgitt att dragas in.
.
.
i kriget, som föl- dem, som s~igits in i krigsyiiveln: Deii blir bestäinma&amp;le för miinrieiis som för kvinnornas liv.
T alldeles: speciell meiiiiig för Iivinriornas,,.
,.
sol11 i deii11-a j$si1iiigs- och r e l i o i i s t r ~ i k t i o ~ ~ s ~ i i stor o d utstrackning f &amp; - första -.
.
i gihgeii koinma nied soni.
~iisvarig del av nationeima.
-.
.
.
.
, ' ' ' ' A v e n v i svensk&amp;- ha q r i föi-i4ssiiir-g om att clet nya: i-et medför erkännand &amp; av vik-t iullberiittigacie medborgarskap. '
~ j ~ n ~ förpliktelser 1.e än vad vi imder lu&amp;-iai-e föl-li~llancleii nigonsiii anade för detta med sig.
Ansvaret för att d6 bli fyllda ligger p5 oss alla.
.
~ ö i .H ' e i t h a ligger som friimsta uppgiften att i sin iii ?ii bidraga till att.
kui.nnorn+ fatta sitt ansvar och sina slrylcligheter p2 denna punkt.
Som ledande .~&gt;rincip för det arbete vi uiider h-et vilja nedlagga med avseeiide h a r p a har.
.
.
synts oss; likten att söka lclai.lägga var vi nu sta eftei denna världsförödelsens svepande storm, vad som i själva verket ohjälpligt rainlat i spillror, vad som.
med evighetsviirdens '.
stampel riddat sig Gr föi-ödelsen.
Endast ined detta kiargjort ' för oss kuniia vi, sa l a n g v5ra.kraftei- racka, göra var insats i barlds-.
d t e i - ~ ~ ~ ~) b ~ - ~ tjiinst.
~ a n d e U t s ~ ~ d e subrikeii i 1C.r i g e t s f a c,i t i en serie ar- tikl.ar av bl.
a. Hilina Horeliiis, Anna Lenah Elgströii~, * .Emilia Fogelklou, Elin WUgner.
vill Hertha göra ett .försök till utredning av dessa frågor:.
,.
.
.
. '
3.
- 0 - -.
.
-- -.
- -, - - - - - - -- -.
E - - R T H A - - - H -- - -.
- - - -- - -.
-.
- - - -.
-.
-.
- -.
-.
.
.
.
.
.
. -- - - - - -.
.
.
-.
- - -, -.
- -.
.
.
.
- .. -.
.
.
.
.
- - -.
I övrigt har Hertha att rakna mecl samnia goda 1nedarbet; irstab soin u~ider g h g n a år underlättat dess uppgift.
Det nya året medför emellettid en för- aridring av utgi~iiiiigsförliållalidena.
Kristidens tryck ri~ecl dess rent praktiskaf svarigheter kvarstrli- i sin fulla tyngd.
För Hertlia rir detta djupt kännbart med avseeiicle p2 tryckiiiiigskostttaderila.
: De ahnortiit uppdrivna priserna p % allt tryckeriarbete, papper m. m. Iiimila iii&amp;.cii iiiiijligliet kvar att fös det kom- mande &amp; et bibehalla tidskriften oförändrad till xlirnmu pi-enriiiicratioitsavgift som förut.
Styrelsen har vid övervagaiide av fragan kotmnit till deii $sikten,.
att man bör undvika ett för+mt~cIe av preiliin1ei-atio11e11 och hellre genom c11 inski-iiitkliing av hiiftenas antal bal:ii-i:iei-n dc; ik:itlc utgifteim Iör utgivningen.
: Beslutet 11ar l) l.ivit a t t.
H e l - t h a 1 9 1 1) u t k 0 1 1 1 1 - n C I- 111 e d e t t.
h a f t e i k 5 11 a .d e n med undantag, s2som hittills, för juli och augusti, d5 upl ?eliallet för sommaren infaller.
Vi hoppas att detta endast skall behöva bli en tillfällig itgard och att man snart nog, nar 1101-mala föl-112lIandeii.
.. ' Ater inträda, i samnta utsti-iickning soiti förut skall kunna ge ut Heïtlia.
: För redaktionen staller sig ' iiu upogiften att med det reducerade utrymmet.
.
att geilolm ett omsorgsfullt kunna ge det mesta ocl-i.bästa möjliga.
Vi hoppas avvägande av inriehilllet h ~ m a p5 ett ~illf rcclestallantle sätt ge vara lasare kompensation, för den kvantitativa iniriskningeii.
Gerioin p2 en g %ng strängare konce&amp;-ering och vidgad översiktlighet i de artiklar, soni tidskriften enligt sitt prograi-n som- orgal för den sveiiska kvitinoröi-elseii i r h s t niaste liimiia plats för, skall vid siclaii.
i ganska vid utsträckning kunna beredas åt uppsatser i frHgor av kul ture11 t, litterärt och allniängil tigt intresse.
Vi hoppas kinna utlova ett p2 en, $ng instruktivt, omväxlantlc och roande innehåll.
.
Hertka u t ~ r n i i i e r saledes i~i-icler 1919 inecl ett häfte i m~nadea, med tliidailta,v av dessa utrymme av juli och augusti.
Priset blir soni förut .f ö r f ö r b u ii.
d s in e d l e m 111 a ' ï kr.
4,50 pi.
rlr med prenun~ei-atioii geilon1 F r e d r i k a-R r e tn e r-F ö r b u 11 d e t S b y r a, 4 8 K l a s a b e r g s.
g a.
t a n, S t o c k h o l m.
För i c k ' e - f 6 r b u i - i d s m e d l e m, 1 i i a r sker preiimeration: i n ä r m a s t e p o s.
t a n s t a l t eller b o k h a n d e l, likaledes med sam- ma pris som förut, kr.
6:- pr ar, kr.
3,25 pr halvår, kr.
1,75 pr kvartal.
' Redaktionen.
Ionefråga.
.
S 1 '.
teg för steg 11ar f r; ~gain.
om 1) arn- sina ha11 neclsjöiiko i: fcrmlig misir; Vid iilorskeviisendets oi-clriai-icle.
i, Sverge rilisdagarik q 1 2 och - 13 .förek,o~iioin fra- nGst kampa sig fraim.
Det liar 5 ena gan omhöjning av minimilön, m &amp; ut &amp; sidan gall t att söka skaffa.
s a k k ~ ~ ~ l n i I-e.sultat.
g '.
hj alp at barnaf öcler-skor iiven deil mest.
Svenska bai~ii~~l~rskeförbu~~clet väll &amp; avliigsiia lanclsby ' gcl,: l nnclrn sidan att.
sig da i g r 4 till konungen j11ed anhallan Törimz " ~ s ta: och kon~inui~ tillf oni föl-Iikijniiig av i~~inimilöii till 500 kr.
.
.. barnmorskorna en anst5iidig bärgning.
janite.
tv2 ~1clei:stilliigg samt att staten.
.
A !btst~nclet II-51 ii ksclag och inyii- avek skulle bidraga till b a i i ~ i n o ~ ~ k cligl~eter liar varit svc ' Lrt att överviiina.
a ' vlöi~ing ' med sliiiligt belopp.
Frigan L h g ocli imödosa~il lias viigeii varit,, trots remitterades till.
n~edicinalstyrelsen, sóm att ivriga föresprak~r-e för barnillorskor- satte i g h g en Isng ocli iidsödande ht-.
ilas krav ej saknats liven .~ttoi-i?
deras redning o111 hithörande fragor.
Barn- eget lager.
S5 liif ju soin bekant Fred- ii~orskornas iiöclliige tilltog, och f i-an rika:B.eiiicr-Föi-l~t1iicIet tagit .sig an de- flera 11511 fiilgo baniinorckorila ind der stöd.
ras sak ricli vid sitt &amp; - sn~öte 1917 i i sin straval, efter biittre esistencförl~~l-.
.
en resolution yrkat p5 refornier av ' de- landen.
Vid 1917 ars riksdagframko~n ras stdlning.
Nu iiatligeri synas emel- förslag till 5.tminstone tillfallig förbätti lertid biittse ticles randas i och n~ecl det ring dels i form ' av kri&amp;clsunderstö &amp; förslag I (ung1.
inedicinalstyi-elsen den 6. dels i form qv) vminimilönens höjande till okt.
r91 7 f satnlagt: till barnmorskev5sen- 400 kr.
ESda förslagen gingo igenom.
dets ordnande.
Svenska bami~ior.skefö1-bi~ndet hade un-.
Fi-5gaii.s utveckling iir i koi-thet .föl- ' del- tiden (mars 1~17) ' inkommit med jaiide.
Först. \; .id 1908 ars riksdag lyc- f örnyad anhalfan till Kuiig1.
Maj: t 0111 kades det regeringen geiaoindriva en lag ytterligare förhijji-iing i v in.ininii~ön till o111 .l; ommuns skyldighet att ailstalla Soo kr.
samt tvi ?.
~1derstil.lagg 5 IOO kl-:.
.
bariin~orska mot: minimilön av ' ' 300 kr.,: wirdera.
Kungl.
i~leclicinalstyrelseil har efter fri bostacl och.
vedbrancl samt ersattniilg för varje föl-lossniiig enligt av kommti-.
vederbörlig och allsidig utredning av nen besriimd taxa .. Från barnnlorske- barninorskkf ragan i oktober 191 7 ' avläm- vänligt håll framliölls redan d5 denna nat sitt titlatancle nied förslag till vasent- minimilöns otillräckligliet, ocli yrkande liga andringar i barnmorskeväsendet; om dess Iiöjande till 400 kr.
frainstall; som om de gockimas.
av regering och des, men.
riksdagen.
beslöt 300 lir.
.Det riksdag giva barnrnorskoriia en betyd- visade sig dotk siirirt att de kommunalt ligt förbättrad stallnii~~.
Medicinalsty- anstallda barriqorskorna fingo att kim- relsen - .föres&amp;- grundavlönhg ä minst pa ined ekononiis~a svarigheter och p $ 800 kr,.
jämte två 5Idersti.lliigg; vardera ' ' ' ' '
å ~ o o kr.
efter fem, respektive tio ars väl vitsordad tjänstgöring, ' d e s s u t o ~.
tjänlig bostad .och nödigt bl ' ansle iller ers5ttning dar.f ör.
Denna ersättning f år ej understiga 250 kr.
(elil.
nuvarande.
lag mo kr.)
med tjänlig bostad, milist 2 ~~1111 och kök, jamte utlius och planteringsland.
Dessutom bör barn- morska kostnads f ritt tillliandali~llas alla f ör f örlossningsbiträde erforderliga f ör: bnhingsartiklar samt där sa lainpligen.
kan ske telefon.
De ökade kostnader, soni ' denna be- tydande löne f örhöjning rnedi ' öi-, har me- -.
diciiialstyrelsen föreslagit att staten o &amp;.
landstingen skulle dela.
.Kommunen skulle betala halva ininimilögei- salun-.
da samma suiilrna som efber 1917 ars ökning av miniinilonen till 400 kr.
f. n. utgör koiiimu~~ens utgift.
för basnrnor- skei~n.
Dessutoni tjänlig bostad och bränsle samt kostnaden för antiseptica, '.
bomull h. d. sinit telefon.
Landstingets bidrag bör bestämmas till 200 kr.
jämte.
.
pensionsavgift 5 minst 10 kr.
Migen samt hälf ten a r 5lderstillagge13.
S taten i sin tur bör bidraga med 200 kr.
samt återstaende häi ' f ten av ilderstilläggen.
Utom den fasta avlöningeii skall barn- ixiorsk~ erliiilla ersättning för varje för- rat+ing som hittills enligt taxa, som bör o1Af atti f örl~ssnin~ar, missfaU, förun- dersökning&amp;-, ' efterbehandling, i; kesu @ lysning per telefon o. d.
' Rarnrilorska bör aga ratt till ' 14 dagars semester utan.
1öneaGdrag.
Vid tj ä.hstiedighet $i grund av sjukdom bör hoii endast avst5.
laqdstihg~bidraget f ör sjukdomstiden.
.
- Förslag~t om ' lagstadgad seinester för distr,iktsba~morska Saint om.
bibehål- landet -.
ay.
storre delenav avlöningen im-.
.
.
. '
' ' e- '.
.
a. '
der sj ukcloiii inedf ör ett bety&amp;igt ökat behol- a \ - vikarierande barnmorskor.
Medicinalstyrelsen före &amp; -- därföl- en- Iig-t danskt niönster införande av reserv- barnmorskor, som till erforderligt antal aiistallas i varje Ian inat årlig avlönilig a \ - 200 kr.
sant vid förordilande dag- avlöning av 3 kr.
j änlte reseersiittning mot skyldighet att st5 till disposition vid förefallande behov.
.
Eamilorska anställes f. ii.
utan iipp- sägningstid av resl&gt;&amp;ti.c.e kommunal- nämnd och f &amp; - l~arigenoii~ i f öl-li5llancle till denna en osäker och oskyddad stall- ning.
Det Iiar ej heller saknats esempel p5 att maktmissbruk förekommit fr211 nämnden eller dess ordförandes sida.
- 4v skal som har ej ar tillfalle ' att vid- röra föreslår iiiedicinalst~~relsen att var- je Ian skall uppdelas i ett visst antal barninorskedistrikt.
och att för varje lan utses en distriktsstyrelse av 4 personer med f örste provinsiallakase som sj alv- skriven ordförande.
Denna styrelse an- tager med - j inånadei-s.
önisesidig iipp- sägningstid barnmorska, beviljar semes- ter och utsänder vid behov vikarier och äger iiven bestämma clistriktsbakunor- skans hostad samt f aststiilla taxorna m. m. Genoïn deiiila anordning har ' in a11 sökt trygga barrunorskornas stallning och även förekomma de nu sa vanliga gra- len ~nellaii kommuner ined gemensam barnmorska on1 dennas bostad, lön etc.
Dessutom 5s barnmorskestyrelsens upp- gift att på det hela taget befrämja barn- morskevaseiidet ocli ordnandet ' av för- lossningshj alp inoin länet.
: Kungl.
niedicinalstyrelseiis f örslag b juder harninorskorna salunda en va- i: ' '
* seiitligt.
$i-biittrad.
st5lliii.ng.
~Libbla iniiiimilötien, 51deistill5ggJ lagstadgad se- mester, obetydlig red~~cering .av lönen vid sjukdoni sanit en betydligt sakrare ställning i ~örli~llancle till .den överord-, nade inpdigheteii.
Det ' 5s att hoppas a t t förslaget skall vinna landtingens och riksdagens bifall samt att alla de, en- skilda ' som korporatioiier; .som förut.
.
.
varmt ii&amp;kscerat sig för barnigrsk &amp;.
frsgan, icke skola vila utan fortfarande arbeta för fr2gans slutgiltiga 1ösning.i.
~ ~ e r e n s s t i m m e med l s ~ Kungl.
' lnedienal-.
styrel se.,is förslag.
.
, ', '. '
.
.
.
.
.
.
.
.
ADA NILSSON.
.
svenska kvinnornas- fredsroster, .. v.
apenstillest~ndet.
liar.
endas.
t.
med- fört ett relativt lu &amp; '.
Kanonerna ha tystnat, och det dödas icke 1iingi.e med krigets vapen.
Men ' hoppet om en rättsf red eller om, en f örsonlig f red vL.slar med fruktan för att v5ldsprinci- per annu skola .få bli .radande.
Kvinnorna ha inte kunnat sta ' tysta vid sidan av vad soln sker eller håller p5 att förberedas utan att ge ord at sitt eget starka krav på att verklig fredsvil- ja nu måtte taga ledningen.
Dels ge- nom instämmanden i fran annat hall emaneinde uttalanden, dels i .p5 eget initiativ gjorda, Ila de givit uttryck åt de f redsönskniilgii-, som besjäla cleni.
I det lirav på el1 f ö i ' s o 11 l i g f r e d, som utgatt f rån, svenska kom- mitten av Världsförbundet för mellan- folkligt samförstilnd genom kyrkosam- ' f undeii, ha genom.
ordförandena f öl j an- de föreningar instämt: Vita .Bandet, Sveriges Moderata Kvinnoförbund, Sveriges K. F. U?
K., svenska Kvin- nornas Nationalförbund,.
Moderata Kv.i.mors Rosträtts f örening,, Fredrika- ', - '.
~tem&amp;- örb bundet och Allm.
Svenska &amp; T.issioi$conf erensens - h~i-&amp;okommitt6.
.
.
.
Svenska sektionens .&amp;v Internationella.
.
kvi&amp;okommitt&amp;n för varaktig fred vad- jan ' t i.1 l.
s a,; i l i n g ' k i i n g W i.1- r.
s o n s. f i- e d s p 1- o g i-.a m liar un- cler+kknafs a v: Föreningen Frisinnade kvinnors.
.
styrelse; Lands f öreningen f ös.
.
kvinnans röstriitt, ' ~o~ialdeino- kratiska kvinnornas cel~tralstyrelse, So-.
cialdemokratiska kvinnornas samoi-gaG-.
sationssty; else, Svenska lärarinnornas.
f; edsgrupps styrkl se och v i ta B a d e t s.
.
centralstyrelse ...
. '
' E l l e n ' ICeys v a r m l i j a r t a d e vilket: Selma - ' ~ a ~ e r l ö f fogat ett i n s t ~ ~ ~ m a n uttalande de.
- till kvinnorna i segerlanden att med sina ' Iijjirtatis hela kraft verka för att Tysk: land~.h&amp;~rande mödrar och barn mattas j enskilda underteckna- - Iiax ?isarnlat 18~93 re.
Dartill ha ' genoni sina centralstyrelser och verlistiillande utskott föl jande före- ningar anslutit sig; svenska kvinnornas - -.
'.
I ?rediik&amp;~rerner- ör- &amp; i-4 förbund, i ii d j a n - till '.
.
.
.
.
bundet,: LaiïclCf iiren ingen f ör k \ wmans ' politiska i:örti- .. tt, Moc1ei:ata kyinnors I-östriitts föreiiing, Frisinnade kvinnor, Sveriges mqclerata v i i ~ n o örbuid, f So-.
cialdemokrritisl &amp; kviniioriias centralsty- relse, Svenska sektionen av Internatio- nella kviniiokoinrnittén för varaktig fred och Pöreniiigeiï Kviilnoi- i statens tjänst.
Dessutom h a föl jande lokala- organisa- ' tionei- i~istinit: Kvinnoklubbea i Stock- holm, Persbergs F. I&lt;.
P. R.,- Vaster5s fosterliiiidska kviiinof örbuticl, Ulrice-.
hainns fosterländska.
k&amp;noförbund och ~ationalföi-b~hiclet för i G ~ - ~ l a i i kvin- cl~ -.
iiokl~hb.
.
.
-.
Aven f.råii Jlanmai-k ha instarrimaii- den, i deiiiia vadjan l; oiniiiit, m- vilka ', ...
.
.
.
.
.
.
- 1; an näiiinas: fru Mathilde Bajer, bor- gen-elwesentanterna Julie Arenhol t, An- drea Brockman och Tora Kniidsen, for- n~anden för Danske Kvinders National- I-lid Heiini Forcl.il-iammer, doktor Estrid Hein, doktor Valf rid Munch-Petersen, medlenimarna av claiiska sektionen av I.
C. ly. P.
P. Eline Hansen, Clara Ty- bjerg, Eva Moltesen, Tl~ora Uatigaard och Louise IVright, niag.
phil.
Helene Berg, txpograf Henriettc Crona, for- iïiar~clen f or Kemisk Malerf orening Thy- ra .hiIaiiicus Hansen, författarinnorna Emtmri.
Gad, Ingeborg Maria Sick, Thit Jeiiseil-Fenger och Frede Thomsen, re- daktör (; yritlie Lemche och pt-ofessor- sknn Anna Potilsen.
Giftermåkl5al kens revision.
Svenska iivinnoforeningar uttala sig om lagberedningens förslag.
tyrelserna f ör Fredrika-Breiner-För- S bundet, Lands föreningen för kvin- uppstilla och utforma.
olika förmögen- hetsrattsliga system på grundval av s5val nans politiska rösträtt o+ Socialden~o- gemensam soin enskild aganderatt med k ~ t i s k a k ' .~~iiinornas .Centralstyilelse Ila i frihet för de blivande inakarna att välja skrivelse till koiiungen fraiiïhiXt vissa mellan dessa, iivensom med ratt för dem sympunkter med avseende " p2 det av Jag- att under äktenskapet över &amp; f r h ett sy- bereclningen avgivna förslaget till revi- steiiï till ett annat, har i det nu gjorda sion a \ - &amp; fterin3sbalken och delar av uttalandet fr511gGtts.
I skrivelseiï för- klaras, att med den gestaltning niakar- ärvdabalken,.
Skrivelsen börjar ?iiecl ett pspekande nas aganderattsförhållanden fått enligt av att kvini~osna pled tillfredsstallelse förslaget anses clen föregiende stånd- se de principer dc önskat genomförda punkten icke böra - \; idhållas.
D5 ma- ritgöra grunc~valen I ' öf förslaget.
Hust- karna inbördes blivit avtalsberattigade run intar en med ii-~at~nen sidoordnad och således aven under äktenskapet: arbete i he~qinet har kulula med varandra triif f a överenskom- stallning, hitstr.~~ns tillbö !-ligt yirdesatts, p2 samn1a gång melser angåendc sina ekonomiska för- so111 hon er11311 it stör fe ekonomisk s jalv- hållanden, anses att nagon olägenhet inte behöver uppsta av att endast ett förmö- standighet an ' som f örut ~ a r i f t allet.
Det av.
kviniioföreningai~a tidigare genlïetsrattsligt system legaliserats.
I f raga o m f öraldramyndigheten eri- f ramförda Önskemålet, att.
lagen - matte ' '
51 E R - T - H A: ----. '
- P - -.
- - P _: 31.5.
_.
ligt förslaget framhi.lles i skri ' velsen, att kvinna, .soni.
sa .önskar, .att f0rt.far.aid.e.
de skil sopi ' förebringas för att fadelm bara.
uteslutaiide sitt eget namn.
V e r k - ensam skall vara formyndare för.
ds liga skal harför kurina finnas, .såsom:d~, omyndiga barnen icke synas övertygaii- hon eke~njelvis före äktenskapet, under, de.
Någon större olägenhet av .att för- eget namn gjort sig kand som yrkesut- mynderskapet utövades av föraldrai.~ ?.~ övare.
Som det icke heller synes under- gemensamt borde icke kutina uppstii, tecknarna erforderligt att kvinnans civil- Inen genom att fadern ensam til1erki.n- s t h d soiy gift eller ogift i högre grad - des ratten.
att .. sköta barnets ekonomiska iin mannens kommer $11 ' iittrycki nam- angelagenhetet, ' *, k~ii~cle moderns infly- net, ' påyrka; skrivelsen att gift ' h i n n a.
tande med.
avseende p5 barnets upp- borde; nar hoil s2 önskar, ha ratt att.
.
f ostran och utbildning bli ganska ' illu- efter vederbörlig anmälan behålla eget, soriskt; Vr " lrc1naden har enligt försliget iiam.11.
.
.
tillerkiints inakarria .i förening, men som vh-dnad och förinynderskap .i .elen all- manna uppfattningen s~&amp;-ligeiz komma att- hallas atskilda, kommer fadern lätte- ' T111 ski.ivelsen har fru 13ertha Norden- ligen att st5 som den, vilken ensam iiger son, ' vilken jainte andra delegerade: f rån.
.att utö.va bestiininianderatten över barnet.
de .tre föreningarna varit -.
utsedd.
att Enligt iinclertecknade styrelsers uppfatt- l~andliigga densamma, fogat en reservaL ning vore cliii-för önskvart att aven mo- tion mot den i skrivelsen framkomna dern erhölle del i förmynderskapet över uppfattningen med avseende på ordrian- de ornyildigii barnen.
det av makars förmögenlietsrättsliga för-.
.
Son1 s, ?rcleles betiinklig fran~hilles för- Ii5llanden. '
:, Slagets best3mmelse att barn självt skul- Med beklagaiide av att lagbereclnin-., le aga ratt att uppsaga ' ett, ined förald- gen.
ej uppstallt: olika system.
för ord- '.
.
.
rarilas saliitycke ingånget arbetsavtal ' nandet av ' de &amp; onomiska förli~llai~dena och diref ter ensamt trä.f fa nytt zivtal in0111 aktenskapet, f ramli~ller fru Nor- '.
a m arbete.
Skrivelsen @, yrkar f örald- clenson att det nya lagförslaget endast rarnas ratt titt intill barnet fyllt 16 ar synes p+ tillfredsställande sätt ha 0rdn.a.t medverka vid arbetsaitals IGyande och det ' ekonomiska rnellanh ' avandet i akten- vid uppgörrincle av nytt sklatit.
skap, där den ena eller b5daclera inakar- iiktenskapliga ila medföra förmögenhet i boet.
T de Med avseencle p5 är lön för ' tvistei-s h.andlaggancle framli3les i skri- fall, dar enda ii~koiilstkallai~ velsen SOIII öi~skein51.
att vid siival rent arbete., vilket.
da vadigen.
härrör.
.5ktenskapIiga s; idana som vid fragor rö- friin inatïneiis verksamhet, anser reser- rande barnen clen kvinnliga erfarenhe- vanten.
dareni.ot hustruns ekonotnisk tens in fly tancle borcle t~-jggas genom in- själ.vstiindiga stallniiig föga tillgodosedd, rattande av specialdomstolar best5encle en; sikt .SOIII 11on stöder med ' anförande.
' av män och kvinii.or, eller ocksa p5 an= av förslagets egen motivering p5, atskil-.
nat satt.
Synpunkterna harutinn.an ha- liga .punkter.
: Reseryatioiiens slutyrkande är att lika de ' undertecknade för avsikt att fram- viil som enligt fö:rslaget malle äger att * d lägga för processkommissionen.
Betraf f ande den .f öreslagna bestam- iiktenskapets upplösning eller vid b.oskil1- melsen att hiistruri barer inannens namn, nad utfa sin giftorätt i .andiie makens .me11 efter hnmälan kan till rnannqs giftorättsgods, borde make under, akten-.
foga sitt eget, framliålks att detta icke skap aga omedelbar - ratt att utbekomma hälften av andre makens inkomst av.
ar- tillmötesgår .ett ävenledes f ö ~ e intligt f önsliemal, i &amp; tillf alle bör beredas.
.
gift bete.
Härmed.
skulle.
föl ja skyldighet ' för,:, ' ' ' ' ', ' _
båda makarna att med lika delar.
bidraga till hemmets och familjens tinderl~åll; vad som sedan återstode, kunde utgöra.
gif- ' torattsgods.
.Denna anordning borde in- föras son1 ett av flera system och inar- betas i det nya förslaget till gifterdls- balk.
Organisationsfrågan inom privatskolornas lärarinnekår.
.
.
.
På begiirari införes Iiartiedaii.
en skrivelse från Göteborgskretsen av Flick- ocli sani- skoleföreningen till kollegierna vid Sveriges privatläroverk.
~öteborgs Högre flickskolors och samskolors kretsförening upptog vid sitt s e a n t r a d e - del!
19 sept.
d.
5. till be- handling följande fr5ga: Ar en ny - för- ening omfattande.
landets lararinnekiir av behovet påkallad?
Frågan inleddes med föredrag av fröken Olga Palm, varefter vidtog en liiilg och livlig dis- kussion.
Till - sist.
beslöt kretsI ' öreningeii med staik majoritet att besvara den fö- religgande f ragan med 11 e j samt be- slöt iiveii att, 1;, grund av rrågans vikt för Sveriges Ilick- och saniskolor och för .den i dein arbetande Iiirarinnek %en, delgiva övriga staders lärarinnor sni uppfattning i deiiria sak.
Rretsföreniiigen f ramlagger darf ör harnedan de skal, 13; vilka.
den gr~ !ndat sin - stallning till.
i f rågasatt bildande av en 11) - riksorganisation av lärarinnorna vid Sveriges flick- och samskolor.
Den liar nätilligen sig bekant, att förslag f rainkoniinit oni laiidsortslararinnorr-ias anslutni,ng till det nybildade Flick- och samskolef iirbundet i Stockliolin.
Det ' föreslagna riksfökbundet skulle.
liksoni den sedan I 7 Sr asbetande '.
Flick- ocli samskolef öïeningei~ verka f ör att f r5ni ja lärarinnornas gemensamma iii- tressen.
.
Dess niedlemmar skulle.
bestå av saniliia personer, ' som utgöra den, s e a majoriteten i ' den redan existeran- de föreningen.
Denna- senare f örpning ' ' ', star öppen iör Ii e l a den arbetande per- sonalen vid skolorna och har under de glingla areii utfört ett arbete, soni be- tydligt f örbättrat skolornas och deras lararekårs stallning, bl.
a. tagit initiativ f ör 5stadkoiziinande av lönereglering, pensions- ' och vikariatskassa, verkat för höjande av resestipendier åt lärarinnor- na, för understöd åt lärarinnor vid in- dragna skolor, f ör ålderdomshem, f ör tillf allig löneförbättring och krigstids- hjälp, f ör tilläggspensioner St äldre 1a- rai-innor, upprättat en byrå för att till- handa @?
lirarekaren med råd och upp- lysningar samt ombesörj a platsf örmed- ling o. s. v. Den har ock genoni re- ' misser från inpdigheterna fatt ett visst officiellt erkännande, varför det vore oklokt att genom inriittande av en ny förening med samma syfte och avsedd för i huvudsak samma kategori medlem- mar verka en splittring av lararinnekå- ren, varigeimiii dess stallning nt5t bleve f örsvagad.
Att bilda en ny förening på detl grund att man i nagot avseende vore missnöjd ined Centralstyrelsen eller med den lo- kala kretsstyrelsen vore intet bärande skäl, enar det ligger i föreningsinedlem- inarnas hand att tillsatta dessa förtroen- deposter och .sålunda vaka över att des- sa givas åt personer med känsla för hela lirarepersonalens och skolornas bästa och med viija att offra tid och krafter för de gemensamma angelägenheterna., De lokala kretsstyrelserna väljas en gång om aret, och Centralstyrelsen valjes ' som
bekin t vid för&amp;iiigsniöte, soiii.
liall &amp; f ör 15rare~jersonalen eller .skolorna.
.ge- '.
saintidigt .i !ied allmänt f licks kolemöte, inens:irnina f ragorna.
För dessas be-.
och siidapr möte, %r bestämt att trots Iianclling borde hela lararekåren vid kristidvs alla svårigheter hallas som- flick- och sauiskolorna st5 samlad.
i e n - iiiaren 1919 .. och samma förening utan utesliitande.
av kretsförellingeil f åt .. si,g.
en viss @ L I ~ av kgens medleminar,: lik- Enligt.
ineddelat skulle den tilltankta r&amp;sorga- " ni, ej heller lXlit0rerlla iiro i i t e ~ l ~ t n a.
nisatioll &amp; endast lararinnorna LW l " ' - aresä,Ilskal2en eller Över~.ararne ~ 1 -.
- föreningar.
.
.
id- skoloina Illed uteslLltande av före- foll&lt;skoll~rarnes C %kborgS kxetsf Örellillg ~lttalar till ståndarinnorna.
Denna iipl~ciell~il~g - a,r:.
den .vid artretailde i) erson &amp; ' efi sist den foihoppniiigen, att det ökade in- - anser kretsf~rellingell vara ~ ~ l i ~ ~ tresset e ~ - inom l i ~ 15rarinnek5reii ~ ~ för genien-.
saiiii~ia.
' angeläg+eter e j 1112 resultera t ol~l~ll~lig,, ellar ~ ~ r e s ~ ~ n ~ ~ a ~ i i n det l l o l ~ ~ l a stora flertalet av Sveriges flick- och .en splittring, utan i stäiiet giva .Ökad - samskolor Ined avseenile a avlöning,, styrka och livaktighet at arbetet ' inom.
:.
rättslig m. sta i salllil1a for- clen förening, s0111 hittills utgjort, organ, samskole-.
.
.
h$llanCle till sko] ~garlle, staten och kom-.
: för liela Sveriges flick-.
och.
munen soin- " v5ig; i lararinnor, varför d e - ' Sr1d-.
.
.
.
.
...
ras intressen iiiiiste sa&amp;ianfalla.
Aven- sa vore clet iiiycket egendomligt att 1 frågor av pedagogisk eller skolorgaiiisa- -.
.
.
.
' torisk ai-t fraii diskussionen utestänga de personer, som just genoin sin staliiiing Akademiskt ' bildade- kvinnor8 W e - äro niest tvingade att sätta ssig .. in i dessa ning Siade ' - den 30. november 5rsliiöte.
. '
spörsni3.
Att i ett ringa ' fåtal skolor, 01-dföraiideii iidedcle mötet med att lani- särskilt i Stockholin, iörest~ndarinnaii na.
e l samniaiifattande redogörelse för aven ar iigare av skolan, kan ej vara föreningens.
arbete alltifrån dess stif- .tillracklig ossak till en sadan .uppdel- tande ' ar 1904 och ~ippehöll ' sig: sä.rskilt.
.
.
ning av hela Sveriges larai-j.nnekår.
Vis- vid de tv; viktigaste data i föreningens serligeii samlas i Stockliol~n.
f ö r e ~ t h ~ Ii.+, 1909 5-s riksdagsbeslut om jindring.
.
dariiiiioi-ila Eill ett s. k. Ledareförbund, av R. F. 5 28, varigenom clet grund- och i Göteborg sanmantracla f örest511- lagsenliga.
; lindret ' för - kvinnors.
tilltrade.
. '
.
darinnor~ia utan att hava n5gon förening till vissa tjaiister nied kiinglig fullmakt f ör att r~dsl; om .gemetisamma skolan- unclani-öj des,.
och g-iindlagsandringeiis gelagei-~lieter (om lovdagai; on1 genien-: första förverkligande genom 1918 års f ester, om term.insavgif terms i-i.ksdagsbesl.uf som likte clen omdebatte- .san~~iia Iiöjande eller dyl.), inen detta kan ej rade ' fragan.
om kvinnliga.larare vid vara digot skal för en lararinnornas ' statsliiro~~erken.
Föreningen hade .nu att speciella iö~ening, .då niimnda saiiniaii-, inrikta sitt arbete p5 att f2 likstallighe- koiilster ej 1ia till .iudaiii ?l att behandla.
ten niellan~inän ocli.k+imior med sanlina förest5iidariniieiiitressen, och cinnu ruin- konipetens geno~iiförcl p5 nya arbetsoin: dre fiiiiies nagon rikssmmansl~i.tiiing i r$den, dels.s5dana, som falla undei 1909 .- dylikt syfte.
Att däremot- 15rarinnoi:iia ars.
grundlagsiindi-ing, dels sådana, for - p2 en ort ' bilda.
en diskussionsfö~njiig villas öppnande för kvinnor krävas nya utan tilltriide f ör förestindarinnonla.
f ö ~ r grundlagsaiidringar.
,.
.
att ' niera.
ogenerat dryfta en del spörs- Ordförandeii uttalade till sist den for-: mål, qiser kretsföseningen vara.
nagot hoppnibgen, att kvinnotiia i en snar.
helt ' annat ' an bildandet av en, riksorgar f ramtid med röstsedelii i hand skullel nisation,: avsedd) a t t behandla de stora, sjalva direkt.
kunna verka för.
en .snalj:. '
' ', ' ' ' ', z q, ', *, ' a ' l ', ' - '
.
.
.
bare lösning a \ - cle speciella kvinimfr5- gorna.
Härefter vidtog val av styrelse.
I stallet för ordföranden, doktor Karolina Widerström, och sekreteraren, f il.
kand. Adele Philipsson, vilka undanbett sig återval, ' utsågos doktor Alma.
Sunclquist och fil.
.
kancl.
Ebba Norclenson.
Ov- riga styl-eisen~ecll.ein~~~a~- blevo f il.
dr.
Anna Ahlströ~n, fil.
mag. Ester Lager och jtiris kand. Evq Andén.
Till SLIPP- leanter valdes docenten Eva Ramstedt och fil.
dr. Ingegerd Palme.
Ett f r h förenings~nedlemmar i Göte-.
borg inkommet förslag om bildandet av en Göteborgsgrupp av Akademiskt bilda- d.e kvinnors foreniag diskuterades och antogs av f öreilingen.
: - -.
Da det koiimit till redaktionens kän- nedom att (le i föreg3ende häfte un- der rubri kel1 " Förf attniagsfriigan och var ratt " gjorda tittalandena.
p å vissa 11511. tytts skotn en avvikning fran den neutralitet i politiska f r a p r so111 Hei-tha ' prograinenligt intar, få vi härmed för- klara att för var del syftet uteslutande var att framlGlla vad inan politiskt och koinnlkalt hoppas och önskar för kvitinor-na.
Finner man sig kunna av- lyssna en biklang av politiskt partita- gande i orden, kunna vi liar eiidast be- tona att s&amp;lant icke avsetts.
.
Kedaktioncn.
Notiser från bokvarlden.
Daniel Malmbrink.
.
Ronlan av Lydia Wahlstg-önz.
P.
A. Norstedt &amp;.
FCIrfattningsfrBgan och v&amp;r rätt.
Soners f örlag.
Ordet roman har i ' vart dagliga sprak- bruk en ratt vid och: allmiin betydelse.
Närmare bestirnt skulle man snarast kal- la denna bok för en p s y k o l o g i s k b e r a t t e l s e om titelfiguren.
Karak- tärsstudien av huvudpers~nen, den enda man gör.
riktigt nara bekantskap med, d. v. S. bide inifran och iitifran, al- p$ samma g h g en- studie över protestantisk och ' katolsk religiositet.
Uttrycket " stu- die " användes .liar ' f ör att antyda själva vederl~aftigl~eten.
.
Studieina ligga bak- Qm, ej på ytan.
.
Framställningssättet ar visst icke tungt.
Boken ar tvartorii rolig att .läsa.
.
Samtalstonen .ar val träffad.
Så t a.1 a d dialog som %r inte van- lig.
.
- En.
fjaiisk '.
litteraturhistoriker säger om.
de reflesioner, som på sin tid ut- gjorde roinaneïn+.
prydnad,.
nien för ntitida lasare av dessa gainla romaner förefalla störande och lr " ingtrakiga,.
att de i själva verket ej voro mindre p i sin plats an i de noderna romanerna, " de.
oandliga .beskrivningarna p i föreinil, som icke ha digon betydelse för det som tilldrager sig eller på landskap, soni hjältarna ej betrakta ".
De gamla roman- hjältarna " läto sig överallt itföljas av en filosof, som resonerade över det som liande clein.
De moderna lljaltarna släpa overallt med sig en hop parasiter, som, fast cle tala o111 annat an moral, varken aro mindre till hinders eller mera roli- ga ".
Daniel Malmbrink har ej med sig något &amp; dant, allt iakttagande sällskap.
Av beskrivning är h5r föga.
Framställ- ningen ar nästan heit berättande, dar den ej är dialogisk.
I vara dagar, då det skrives s3 mycket skönlitteratur, som liknar f ilrnf otografeiing, ar det en val- görande omväxling att för .en gångs skull finna det visuella inskränkt till nå-
gsa I2 enkla drag och- nyai !seringen for- lagcl till det inre.
Till stor del är- 34almbrinks person och utveckling skildi-ad genoni en slags oratio oblicpa a \; lians egna tankar om sig och sitt läge.
Detta s i t b j e k t.?
v t p s y k 0.1 o g i s k a drag i företiing mecl det b e r a t t a 11 d e ' ger ' ett ganska egendomligt.
f rainstiil~lningssatt.
Man.
skulle kunna, kalla det sj alskrönikans.
Stärnningsrn3e.t-i är det inte.
Det ar mycket djiirvt att göra huvud- personen till.
prist.
Djärvt inte sa myt ' ket i förli; ill,ii-de till det lutherska präst- ämbetet - som, en anklagelse.
mot detta kan Daniel $$almbiinks figus ej uppfat- tas.
Mot d e i tolkningen har lians skild- rare @.
f l e r a satt garclerqt sig.
Men djärvt i psykologiskt avseeiide.
För en inanniska, soni missbrukat seligionen, ä r en kris forn till persoiilig kristendom mera ocan~iolik an för en, soni statt ittaii- för, och har galles det en präst, lika liely- rnastadcl med nioder.n teologi som Iiaii.
individuellt iir f iiimimmande f ör djupare andlighet.
Det vill till att f2 lasaren.
att tro p5 en cljupg5ende etisk och religiös omvändelse under sådana, onistiiiidiglie- ter.
FGrf.
l~ai- ytterligare försvårat tipp- giften genom att piböiclla Mal111bi.irili s5 svåra karaktarslyten.
Just i Malinbrinks etiska och reii&amp;ösa ~omvSiidelseki-,is har skildraren i alla.häri- delses gett i15got fullt akta och person- ligt.
Siitter Iisaren hal- nigot f ragetec- ken, kan clet enclast gälla vissa punker av sainii ?anlia~iget med f abdn och f igu- sen i clet.
hela.
.
.
Eleanhr, som ger anl ' eclning ' till, Da- n i e l ~ estetiska ocli .erotiska.
o~iivindelse - för hon0111 vägen till den religiijsa - ar en val genonitiiiikt figur.
Ett intryck av liv, som niotsvarar denna genowtiinkt- het - och det $sykologiska raf f iilemanget.
i kiirieks1iisto.t-ien med Daniel, f ill- IX~IZ visserligen inte.
Men enskilda drag äro ' mycket träffsakra, ' t. ex. det atta ' sjalva hennes skönhet gjort henne. '
skygg.
och misstrogeti inot mä ?i., Dett-a ar .ett fullt, ' O.
.
verklighetstroget drag ur.
en modern kvinnopsykologi, soin ärinii torde wf-a förborgad för manligä författare.
.
.
Det.
liggei::.
e n rikedom av .både teore- iiska och praktiska iakttagelser och re- flexioner i bilderna.
a v ~ o c samta1en " om l~ protestantisk och katolsk religiositet.
Verklighetsskildring, kritik, f örstående sympati,.
ingendera saknas varken för: katolska.
eller lutherska eller engelskt: Iiögkyrkliga och Iigkyrkliga utformnin- gar-av froinhet.
Men fullt positivt beja- kande stål!
bokens författare till den.
centralt kristna - erfarenheten.
.
. '
HILMA BORELILIS.
-.
Gransen.
: En historia, av- Knvi.~.
Ek. '
P.
A. Norstedt &amp; Söners förlag.
., Som den beiiiidade lyrikern, givarin-.
lian av " Den kostbara hvilans ".
lj usstrå- laiide o &amp; mörkertyngda skatter,: ha vi Iirt kanila I&lt;arin Ek, ocks8 solii " El-ed- mansgestaltetis " inspirerade tolka] .-inna.
.
Siil nya, bok.
Icallar hoil s j d v " en hi- storik ".
En mindfe n~ans&amp;at kiinnan+, - J- i h .. t m hade viil nämnt den 410 sidor starka volyineti.
roman,.
Den.
h a s ytligt taget de Iiavdvtiiiiia betingelsei-na IiSrför, Med.
siker kliiisla ' för det väsentliga i.
sin bok har Karin Ek undvikit den mera.
; ~ll~iiiingiltig:~ eti.kettei3.
Det ar historien o m en.j~sjals genombrottskamp, handlin- wariia och Ii.anclc !l serna i si tt utatvanda h .. torlopp iiro har av rducerat ocli Uiider- orclnae intresse.
Meii soni ram och fond föl; Agnes Alenius ' hi-ottiiing med sig sjalv ocli ' livet sta i saliima prakt och.
d l s a n l t bedarancle glans, samma brus- fyllda inöi-ker oc11 mäktiga .ödesstäm- n-ing som i f ör£: s dikter sÖi .. och hiinrnet och, hav, kobbar och.
skär, en sundm51- - ning av underbar ocli betagande skön- het.
.
Karin Eks 1ide:lsefulla ocli.
starka dik- tareteiiqieraiiient har räddat henne ur v5dorna av att syssla med ett.
banaliteten $5.
~iiira liggande motiv som det 11011 gri- pits av.
Det kan ha låtit stort i och för, sig.
liar hai; .Fedan talats.
om .att de$ .,ar ' ',,, ' ' '.
...
en.
själs .. genornbrottskamp, soin fyller boken.
Men det k a 11 hända att det är fickformatsstrider som serveras, - och inte alltid är det s i värst mycket,bevänt med själen, som man begär att läsaren.
skall ha intresse för.
Det ar inte heller utan, att en viss fruktan griper en när man i bokens första avdelning börjar se varthän det liitar, och man frågar sig - om Karin Ek har ratt att med sin egen, till ödsel fulla rikedom förgylla upp Ag- lies Aleniris ' förälskelse i en henne so- cial t lägrestående man.
Det blir ' ingen lång ti.d för tvekan.
Med nästan våldsam styrka lycker förf.
lasaren med i det inre händelseförloppet.
Så intensivt ar det hela; ge&amp;ndiktkt, ta- get inifrån ur lönliga själsdj ' up och bu- -.
ret av livsallvas, att det inte lan~nar plats för några vidare invändningar: Lyrikern-skalden blir Karin Ek inte kvitt.
Stämningarna, skönhetssynerna av dagrars ' och skugg~rs växling, av dri- vande skyar ?c11 ett evigt böljande hav, a v de yttersta skärens linjespel, av stads- konturen i slöjande dis eller solskarp glans hålla henne fangen och breda dg ut över berättelsens gång.
Understun- dom tal * det tinderbart liarliga språket direkt versens regelbundna iytit~, det ar endast de irppdelade raderna som fattas för att det helt skall avslöja sig soni - färdig dikt.
. '
Som exempelvis ett par sidor av Agnes ' dagboksanteckningar.
De kunna inte läsas annat an i versens givna bundenhet.
E. K- N. man hela den lilla Iialan och den sam- hället behärskande slakten Brandin i sin iilångf ald av medlemmar med förf: s egen humoristiska syn, och man har verkligt roligt i t den oförfärade och re- sultatrika uppståndelse som Marta \ Van- der ställer till i detta småstadsfilistïar- nas hemvist.
Kanske lyckas hon egent- ligen litet f ö r bra i allt vad hon före- tar sig för att man inte ska inisstanka förf.
för en viss partiskhet till sin lijal- tinnas förinan 135 bekostnad av full verk- ' liglietssans, men man bryr sig föga om att reflektera vidare över den saken.
Maii liar endast roligt åt den dråpliga teckningen av dessa brackiga typer i sin f irllkomliga omedvetenhet och gläder sig hjärtinnerligt åt den snopna reträtt de efterhand måste göra p5 både den ena .och den andra punkten.
Den känsla av akta och stark indig- ' nation inot öppen eller förklädd småak- tighet och uppblåsthet, laghet och elak- het, som ligger under denna friska skild- ring av en liten avkroks förkillanden och de typer som dar frodas, ger Frigga Carlbergs bok ett värde iitöver en roande f örströelsel asning.
Den stärker E. K-N.
och värmer. '
' Far rättffirdighets rkall a v Fdgga Cadberg.
Wahlström &amp;.
Widstrands förlag.
Det är, tro &amp; dit, en &amp; il&amp;rande för- friskande luft som sl5r en till mötes från den lilla brackiga srnistad förf.
in- för oss i.
Men det ar förstas tack vare författarinnan.
själv.
Utan henne, och Marta Wander, som hon låter förirra sig dit, har man, skal att antaga att platsen varit och förblivit outhaidlig.
Nu.
ser ' -.
. '
Filippas oden.
Roinan av.
Frida Stémhoff.
Wahlström 8- Widstrands, förlag.
Vi ha lärt oss respektera Frida siken- hof f som den orädda förf äktarinnan av den mening hon företräder.
Som social skriftställarinna har hon väckt strid, näst Ellen Key har val knappast någon av våra författarinnor kommit menings- svallet att yra häftigare upp an hon.
Hur folk an må stalla sig till hennes asikter, inMe dock aven motståndarna ge erkännande åt den öppna och klara positionen, såväl som at den pregnans och logik som karakterisera hennes so- ciala skrif tstallarskap.
1nte alltid - eller kanske snarare bra nog sällan - äro mänskor - själva säkra '
p2 vad so111 ar deras lyckligaste iittrycks- form.
Nar Frida Stcenhoff i F i l i p- p a s ö c1.e it ai-betar ined de ' pro- blem.
hon rört vid i etiskt-sociala ski-if- tes och broschper, as 11011 icke 1ik.a.
lyck- lig i beliarskaticlet a v iililllet som i dessa.
En staskire ' verkaii &amp; r inte ' denna bok.
Dess största int~esse ligger i cle inblic- kar, den ger i en ticlsrikti~ing, s6m förf.
a v alldeles.
speciella skal kan skildra mecl .de11 initierades föl-staliai~clskuilskap; titan att da.rför själv ha varit indragen.
i deii.
Vii1 igenkanliga ledare oclz ba- rare av clep Sl ' cire pietisti.ska strömi&gt;in- gen figurera Iiar inecl.
omisskiinlig verkliglzetsfarg .över bilcle:~ ..
Det lätt identifierbara " Solvik " med sin gocla oclz milda prinsessa tecknar sig vackert i förf: s egna basnclomseriniing,irs Ijtis, ehuru - ellei ' kanske just därför - att vardags- och sri.i %lrageiz icke retusclze- rats bort.
E. K-N .. da kritiker-i~clividualiteter, vilkas pro- filer teckna sig med s5 bestanid nationell.
kontur.
Klar.
J ' ohailsoiis grepp gir ned;:.
.
p2 djupet, dar strömningarna 13 % liv.
ocli död $5.
I en briljant.
analys av det nya Tysklands diktare blottar hon det inner-.
sta och.
avgörande i den tyska dikteiis - s j älskris under krigsvilildornas 2s.
Det ar nakna sjalsaiisikten som liar vandas.
upp emot oss med revolteiis lidelse i dra- gen oclz domen.
över.
en genom sj alvfor- villaitde .f al1.el.i varlcl p5 lapparna.
Ellen Key skisserar bilden av den inesf, sianslia iiis is kli gliet, soin di-ömmer.
om f örverkligaiide i den nya j u$endomeii.
geii0111 barare s2dalia som en.
Martin.
Buber.
' Vilhelni Ekelund har en knippe a v sina sköritf ormade aforismer, John Landquist.
en filosofisk och psykologi- serallde essay ' om.
inanniskokunskap, Ann Margret Holmgren en bit iilemoar- litteratur, oin .Nils v. Rosensteins mor och l~ennes narinaste, ' intressant som sa-.
.
d m men i egentlig inening icke hithö-,.
1.-ande.
Elin Wigner Ilar genom en över- ' sikt av de kr:igförailde landeriias kvin-.
, iloticlnin.gar gjort en samn~anställning av.
krigets, makt ihrer kainnorna,.
och Vik- tor.
~ l n i c i ~ ~.
i ocli, s t Nathan Söderblom börja och sluta 5rsboken med var ' sin.
f seclsartikel.
.
Var tid a r en .i sitt slag tinastienbe.
publikatioii, vilken som sadan och p5- grund av inneh3lets delvis högt stående.
kvalitet förtjänar att ihagkomm~s av ' Ii tteraturii~tresserade.
.
.
..,,, ' ' ' ', Var Tid.
Ai-sbok utgiven a \;, Sam- fwtdet De Nio 1911.
Svenska Aticlels- förlaget.
.
.
De.
Nios 2rsb01i räknar reclan sin tred- je argång.
Den kommes i samma vack- ra och v2rclade.
utstyrsel s0111 under fö- regiende ar, Inen under hy redaktion, do.ktoreriia Göran Björkman och Erik Hedén ha ' avlöst Alma Maria Roos, son1 förut ined sa.
stort intresse .och kärlek till uppgiften skötte %-sbokens qedige- ring.
.
Den uppehiiller f öreg5e1icIe 9; s tradi-, tian oclz namnets förpliktelse - att speg- la tiden,sa soin dess drag bli skönjbara i litteratursti-ömningarna.
Vi f 2 genom Arvid Mörne en blick p5 Finlands unga svenska diktare, deras ideal och var- brytningskamp f ör iiidanclssvenskan un- der den feni~oirianska ilationalitets~örel- sens storii~anlopp.
Algot Rulle ger i en .bra nog skeletta-ad uppräkning namnen f ranska förf attai-e unoer krigsaren.
August Brunius har - en intressant studie ever modern engelsk kritik med.
karakte-.
mer och mindre kän- riseringar av.
.
dessa ',, ' E. K-N.
.
Världens återuppbyggande av Bertravql Russell.
Till.
svenska av Aiigui Carr: Svenska Andelsförlaget.
De framatseende ha före: dessa sista dagars händelser, dä stora delar av de ~amkill~nzi störta samman,.
arbi- tat inec!
~+irldsrekonstrtiktionens - pi-ob- leni.
I klas, uppfattning a+ en katastrofs oundviklighet, då stats- och samhallsiil- stitutjoner icke hållits rorliga.
och i med förändringarna i ' '.
: -.
.
L
- de levande iniinniskonlas inre och yttre förliållanden,~ ha de laborerat iilecl ' nya politiska ock sociala ideal som basis för den nya v ~ l c l son^ skall byggas tipp p5 spillrorna a v en dömd och fallen.
: Bertrancl Russel1 ar en av dessa.
Hans bok, som b e s t 5 a+ föreläsningar hållna under 1915 och börjail av 1916, 1 ' T s a r en fördonislös insikt 0111 det oliålibara i det Iiittills harskande systemet och ett posi- tivt tankeresultat med avseende p2 le- dande.
principer vid i~yordnandet av na- tionernas yttre och inre liv.
Som nedärvda restes f r i n en primiti- vare fidsi ?lder, livshknnlande för indivi- derna ' och f rihetsdödande för folken, ds - de icke 1angre.aro en passande dräkt för de instinkter och behov, som utvecklat sig ur de nya förh3lancleiza, utdömer han det moderna sainhiillets instittitio- ner och begär en ny sanihällets striik ' tur i överensstänimelse med individernas ut- veckling.
I en medryckande exposé skis- serar ' han betingelserna^ för världens atekuppbyggande, nödvändigheten av att - samhället- i sjiilva sin koiistruktioii ger.
.
rörelsefrihet och rum för de skapande ckifterna ' .hos mansl; orna, ur vilket allena ett positivt och starkt liv för indi+iderna som för samhället väser fram.
De nu starkt härskande agodrifterna ater ina- ste tvingas tillbaka och omvandlas.
Bertraqd Russel1 är en positiv tänkare, och hans bok konimer med positiva var- den i dessa .. nedbrytningens tider.
Den bör kunna rakna p2 - en vid krets av gi- rigt hungriga 1 " asare.
E. K-N.
, ' ' Censurfria hade censuren fungerat.
Utlandet visste sa gott som intet om de verkliga föriiil- landena inom riket.
Uppseendeväckande i l-iögsta grad.
verkade därför de skildringar fran Tyskland som Gustav Siösteen under förhösten började publicera i Göteborgs Hanclelstidihg tinder sainnia r ~ ~ b r i k som $11 nu utgivna boken, diii- hail sam- lat dem.
Ilr Sjösteen vittnade med den uiider clc fyra krigsaren på stallet bo- satte iakttagarens auktoritet, censttrf ritt som han kimde göra det i den svenska tidning som stod honom till.
buds.
Det var avslöjanden om clen yttersta nöd, on1 förtvivlan, revolt och cleinoralisa- tioii.
Föl j den blev ogillande och angrepp fraii iilänga I~åll, man tvivlade p2 opar- tiskheten i Ledömandet, misstänkte viil ocksa syftet med sval-tn~ålilingarna.
Vad som sedan dess hänt har fullt rattfardigat förf.
på dessa punkter - o111 nu sadant behövdes.
Det stora de- mokratiska genombrottet i Tysldancl, den plötsliga, oavbrutna reträtten av fronterna i Frankrike, iitiliyniiailcle i ett uppgivande av kriget, f; sin fullkomlign och fattbara förklaring genom den iii- blick i de inre förhiillandena man f å r genom dr Siösteens skildringar a v det genoin hunger och lidanden under de langa krigs.lreii utpinade och förtvivla- de Tyskland.
De äro av största upp- lysande intresse för dem som söka göra sig en iörestallning om de bakom och imder drivande krafterna till det som nu skett, och cle böra - från olika syii- punkter sett - verka förklarande och.
urskuldancle.
E. K-N. '
Tysklandsskildringar av Gustav Siösteejt.
Svenska Andels- f örlaget.
När den tyska revolutionen kom, möj- liggjord upplösningen inom har och flotta, var den en överraskning även för initierade Tysklandskannare.
Detta plötsliga, katastrofala sönderfallande av det välorganisefade, disciplinerade Tysk- land verkade ofattbart.
Så fullkomli.gt Insända böcker.
Albert Bonniers fiirlag: Helenas företa kärlek: En Stoï kholmsroman av Aines von Krusens ?je1ma.
- Allsegraren.
I.
K v i n- n o r n a u n d e r v ä r l d s k r i g e t.
Av Ellen Key.
Jahves eld av Hjslmer =er- berg.
- Slaktarvet.
Roman av Ernst Sund-
quisf.
- Inte precis o m kvinnorna av Evert Taube.
Valda dikter av Loften von Krerner.
Utgivna av Samfundet De Nio med levnadsteckning.
av John Landquist.
(I distri- bution.).
- En döds memoarer.
Roman av hjalmar aergman.
- Jean-christof fe; X.
D e n n y a d a g e n.
A!
Romain Rolland.
Oversattning av Lou~se Akerman.
- Bann- lyst.
En berättelse ' av Selma lagerlö .. - Carl Oustaf v. Brinckman under ' diplo- mataren 1792-181 0.
Av Hilma Borelius.
- Handbok till N,ils .Holgerssons under: bara resa.
genom Sverige av Valborg ' Olander.
Svenska Andelsförlage t: U n d e r g h g e n av P..
Rosi6 - Varldens Ateru ppbygeande av Bedrand, Russell.
Till svenskan av August Carr.
.- Dubbelmoralen.
Den för man och kvinna olika sexuella moralens ödesdigra verk- ningar av Jeanne Heii / ceri.~kidld.
Andra upp- lagan.
(I distribution.)
Censurfria Tysk- landsskildringar.
av Gustav Sidsteen.
- Var tid.
arsbok utgiven.
av Samfundet De Nio.
1918.
- Templet pB berget.
Be- rättelse frin.
Transsylvanien av Elsa de Szasz.
Till svenska av Hjördis Key-Rasmus- sen.
Il1 u s t r e ' r a d e n o v e l l.
e r: l. Emmeline av; Alfred de Musset.
Overs.
av Gösta Gideon Molin.
Iilustraiioner av Einar Nerman.
.Il.
Den fattige musikanten av Franz Grillparzer.
Overs.
av.
A. Gill-, qvist.
Illustraiioner av David f i) gistrSm.
I I I.
Hans o c h Heinz Kirch av Theo- dor Storm.
Overs.
av E l s a.
M a l m ..
Illustrationer av Asel Fn ' de1.t.
IV.
Skat- ten i Franchard av Robert Louis.
.
Stevenson.
Overs.
av.
Thure Nerman.
Illustr. '
".
av Evald Dahlskog.
- näktergalen.
Saga av H. C Andersen.
Med 8 färgplanscher av Else Ekman.
Wahlsrröm t3 ids sk and:, Vir ' c h rist i n i.
Roman från Skåne på 1830-talet av fane Gernmdt- Cl~inc.
- F6r rattfiirdighets s k u l l av Frigga Cerlberg.
- Svensk musikhistoria ' av Tobias Norlind Andra tillökade och illustrerade up.plagan.
Sprakets liv.
En inledning till språkets studium av ' ' Nat. '
Beckman.
- Filippas öden.
Roman av.
Frida Sieenhofl.
.
J a g och d e andra.
(Ur Vilhelm Stens dagbok.)
Av WilIy SiScrona:.
(Maud Wilmut).
P; A .. Norstedt 8r Söners förlag * .NAgra '.
tonkonstens miistare.
i forna dagar av ' Romein Rolland.
Oversättning av .Alma.
Faustman.
- En upptacktsresa genom Sverige.
.
~ e s berättelser e upptecknade av.
' Lars P..
Nelson.
- Gransen.
En historia av Karin Ek.
- Daniel Malmbrink.
Ro-.
man av Lydia Wahlström.
J.
A. Lindblads förlag: Johannes Schef-.
ferus.
En storman från 1600-talets Uppsala.
av Henrika ' Schefler.
- Abraham Lincoln.
-.
En livsbild av EiYas Gr&amp;, - Sociala fra- gor.
En.
översikt över nutida spörsmål av / onafan jul&amp;.
- &lt;Den signade daga.
Morgonstunder .med skolungdom av jeanna Oterdahi.
- sommarbarnet.
Berättelser.
för barn av Irene, Borgensrierna.
- Vägar.
och vidder av Sixten Belfage.
-.
Helig karlek.
- Berättelse friniedet gamla Assisi av helene Christaller.
Overs.
av .Fanny.
.
Ekenstierna.
- Brgderna.
Berättelse.
av Gustav.
Frenssen.
Overs.
av Axel Nihlén.
- Vardagsliyefo hjaltar.
Berattelser av Ernst Zehn.
Overs., .av Hugo; Hultenberg.
.. - Mary Slessor.
' Ett underbart livsverk skildrat av W. P. Livingstone.
Overs.
av Fanny Ekenstierna.
- Husmoderns kalen- .. der 1919.
- Ungdomens kronkalender.
.
1919 .. .- Skolkalendern 1.919.
Medéns bokhandelsa ktiebolag: NHgra dik-.
.
ter av jeenna Oterdahl .. Tidens.
föi lag: Vitrldens ansikte av.
Johin Boii&amp;.
Övers.
av Erik Lindorm.
-- Den stora h u n p ~ r n.
.Roman av Johan Boger.
Overs.
av Per Edvin Sköld.
Evang.
Fosterhndsstiftelsens Förlagsexp.
; Tunagardens vita rosor av A-der.
(Anna Olandel).
- Lycka.
Berättelse fik de unga av Henna Pettersson.
- Skuggor och 1jus.gIimtar.
Berättelser och skisser av Henna Peitersson.
- Styrman An kar bergs berattelser av Carl Fr. Peterson. '
' ', ' ', ' '
Jur. kand. EVA ANDEN.
Led.
av Sveriges Advokatsamfund.
KVINNLIGA JURIDISKA BYRAN LILLA VATTUGATAN ~ RIKS 7 9 7 6 '.
d v i Brunkebergstorg d ALLM.
TEL 183 3 6 - D Testamenten, bouppteckningar, arvsutrednin- gar, äktenskapsförord, familferättssaker, juri- diska uppdrag av alla slag.
Aven skriftliga forfrhgningar besvaras.
.
m m - m D D i ' D NYTTIGASTE i e m - - ANNONS.ER m I MOBEL i MODERNASTE SYMASKIN m FOR HERTHA upptagas av = q Froken Ingeborg Bergstróm Rikstel.
97 83 31 O S T E R M A L M S G A T A 31 N.
Rikstel.
97 83 iP.
7 m. d J
Mistersamrielsgaton 37, 1 tt.
Hörnet.
av Malmskillnadsgatah.
.
,,, S .K II T O C O L M Riks Norrm.
241 w Allm.
115 85 P A.
L S V A R O R ' A.
V A ' LLR S L A G.
. '
A &amp; I I: VADSTENASPETSAR iii1 utsiyrdar och presenter.
Stort urval.
a a ~ och t billigasi.
SVENSKA SPETSDEPOTEN, Firma Selma Hägglund - - PARFYM-MAGASIN. '
38 H A M N G A T A N 38 -- STOC.KH.OLM --.
Grevturegatan 34 A.
I, kl. 10-6.
A.
T.
40204 (Andra huset f r h.
Llnntgatan.)
Allm Tel. 8407 - - Riks Tel. 23 57 A.0B.
~o; diska Konipaniet.
.
.
Turiilavddningni Thyra Grafström, ~tockholm.
Permanent ufsi &amp; !lnSx @. &amp; flitdiga och piborfade arbeten samt, material .. Rdd vid inredning av v8niiigar m. m..
.I .. ta lien sk i.
Undervisning.
.
spets-.
och annan konstsörn.
StBndigt .pi % lager dartill horande material.
Svensk, ~ransk och Böinimigk ~ ~ e i s t r ~ Rikhaltigt d. u&amp;il av Sppetsmbnskx.
.
.
, A,-B, .JOHN V,., &amp; GREN &amp; - Km$.
~ o v i e v e r m t ~ i,.
.
; Sverges äldsta.
största och bast * .0111memt.
i Siden- och Ylle-Klan- hingstyger prover.
landsorten sandas franco.
ANNA BENGTSONS KAPPAFFAR HAL ' SINGBORG L Rlkstel.1245a3245 R E K O M M E N D E R AS.
Kostvm- ock Kappfyger; Sfort urval.
Besfiillningar emotlagas.
.
'. '
.
d.
..
Barnmorskornas lönefraga.
Av.
Ada Nilsson. '
D e svenska kvinnornas.
fredsröster.
~ i f t e r r n ~ l a b a l k e n revision.
s ~ r ~ a n i s a t i o, &amp; f r ~ inom ~an Iäraiinnekbr.
Notiser.
f rain bokvarlden.
.
För ka.pita l ister, särskilt ' fruntimmer, har det länie .vafi ' t ett önsi&lt;eAå~ att kunna överlämna virdeti av sina värdepapper och skötseln av sina affärer Ht nigoii, person eller institution, som med absolut säkerhet förenade .piinktligIiet och noggrannhet i utförandet.
av det anförtrodda uppdraget, ävensom pris-.
.
billighet.
EII skdan institution ar.
.
~=== ' =~nm=~.m=iiii=.- '.
, Enskilda Banks ~otaria&amp;Mnii~.
Stockholms. '
(~ u n.
g s t r ~ d g ~ r d k g i 8. t a n Expeditionstid ' l /, .10-4) soni ' il ' nder garanti av torkh holma Enskilda ~ a n k å t a ~ sig e r våid och förvalt~ing '.
av enskilda personers och kassors värdepapper.
'.
.
.
~ r e r n ~ 1. e l Om en person hos Notariatavd,elningen depoperar obligationer, ' inkasserar Notariatavdelningen vid for ' fallotiderna kuponger och tillhandah~ller deponenfer influtna medel.
vidare efterser Notariatavdelningen utloitningar av .obligationer och underrattar deponenten i god tid, ifall en denne tillhörig obligation blivit.utlottad, samt lämnar förslag till ny placering av .det ledigblivna kapitalet.
.
Exempel 2.
Om inteckningar dep~neras hos ~otariatavdelnin~en, underrättar Notariat- avdelningen gäldenären därom att räntorna &amp; inteckningarna skola .. till avdelningen in- betalas, varefter de medel, som inflyta, .till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariat- avdelningen att inteckningarna bliva i vederbörlig.tid förnyade.
Om en hos avdelningen.
deponerad.
inteckniny .genom uiiderlåten förnyelse skulle forlalli, ersätter Stockholms .,.iigenom uppkommen: skada.
~ n s k i l d a Bi; Forvarir .igift: 50 öre for ar per 1,000 kr.
av depositionens värde, do &amp; ej under 2 kr. ' '
.
Stoi.lrholrr!
1918.
Trycker i A.-B.
I ' lrula.
.
*.
