# ID: svediakorp-per2778
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,780
# sentences: 887
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- TIDSKRIFT FOR DEN S-NSEWL.
.KWNNOR. %) RE&gt;LSEN IJ~~$NAVFRED=B~MKB X F U.
~.
D ~ T ~ ELLEN R: K m X
Advokaten EVA.
ANDEN JURiS KANDIDAT .KVINNLIGA JURIDISKA BY R AN L I U A ~ V A T T U G A ~ 3411, A ~ ~ Brunkcbcrgrtorg m RIKS m ALLM.
TEL 183 36 1 5 16 Testamenten, bouppteckningar, arvsutrednin- ger, aktenskapsf6rord, familjertittssaker, juri- diska uppdrag av alla slag:.
Aven skriffliga ' f6rfrhgningar besvaras.
, 6 i m m w.
I MODERNASTE SYMASKIN m m ' f NYTTIGASTE MOB.EL:.
A.-B.
Nordiska Kompaniet.
Textilavdelningen ThyraXirnfström, Sfockholm.
Permanent utsUUlnle av fardiea och pibórjade arbeten samt material, bd vid inredning av vdningar m. m.
+ Undervisning.
i Italiensk spets- och annan konstsöm.
.
St~ndigt lager därtill hörande makrial.
.
Svensk, Fransk och ' Bömisk Spetstråd.
Rikhaltigt urval av Spetsmönster. '
I '.
.
. '
m ' .. SIDEN- a MANUFAKTUR-.
AF FAR .Alhtid nyheter t stbrrta urval,
Gamla problem, i. krigsbelysning.
.
.
et grella ljuset f rån världskrigets flsrniande bål har belyst det ?hjälpligt murkna i en mängd, föreställ- ningar pch förhållanden inom våra euro- peiska samhällen.
f al sk het en.
i idéer, som visserligen många av oss för.
länge sedan upphört att t o på men .som.
för den stora mängden varit grundläggande sanningar .och som vi.
alla med eller mot vår, vilja böjt oss f.ör, framstår nu så groteskt.
förnimbar att det synes oss knappast möjligt a t t dessa.
föreställnin- gar fortfarande, skola kunna brukas, i ' kampen mot nödvandiga reformer.
Icke minst gäller detta i fråga om kvinnor- nas ' krav på politisk ch ekonomisk .lik- ställighet med männen ..
Den teori p5 vilken inan- byggt .det orättfärdighetens system, varunder kvin- norna nu lida,.
är.
den konventionella lögnen att kvinnorna i stort sett åtnjuta en skyddad ställning inom den av.
man- nen skapade staten och atta- även om olyckligtvis (!)
en mängd kvinnor för- tjäna sitt bröd på- arbetsmarknaden - dock den större delen, .de.
' gifra kvin- norna, de som " fylla sin naturliga be- stämmelse ".
och ' som därför äro de värdefulla, försörjas av mannen och äro förskonade från ' kampen för tillvaron.
Ett drastiskt exempel på .huru bred,.
denna uppfattning gör sig - eller rät: tare gjort.
sig - är denna passus i del II av den officiella utredningen om po- litisk rösträtt för kvinnor: " En följd av kvinnornas.
i de ifrågavarande länderna dåliga giftermålschanser ' måste bliva, att kvinnorna i stor utsträckning nödgas söka.
sin.utkomst genom eget arbete, då de icke kunna.
# bliva försörjda p2 det för dem naturligaste sättet såsom gifta.
" * Alltsii.
likhetstecken mellan forsörj- ning och äktenskap.
Och givetvis kan man icke, - ifall man utgår ' från den.
förutsättningen att kvinnor, som på grund av " dåliga giftermålschanser " icke bli- vit " försörjdaJ ' sasom gifta, utgöra ett.
olycksfall,.
om.
an bra of ta förekomman- de - göra dessa, de ogifta kvinnornas f:örhållanden till.
normerande för kvin- norna i sin helhet.
Därmed är den stora, omfattande frågan om kvinnans politiska och ekonomiska ställning för- minskad och förfuskad till.
en intresse- fråga för den mindre delen av kvinnor- -, de ogifta, vilkas betydelse, ja t. o. m. existensberättigande, allt som oftast bestrides ..
De taxiklösa och de okunniga, som ju utgöra " den kompakta: majoriteten ", ha till dato .. föga reagerat-mot den icke ',.
*.
~ u r s i v e k n ~ e n ' av A.: K:
H E R.
.
.
bara i. utredningar utan ofta eljes prak- tiserade metoden .att betrakta giftermål och för~örjning.
: ~.som ett.
Detta fastan en smula eftertanke b y d e lära oss att, om endast de män gifte sig, som kunna i liv och död, under sjukdom och arbets- löshet och i alla skiften försörja sina hustrur och eventuellt sina ogifta dött- rar, så skulle.
celibatet bli regel och ak- tenskapet '; tt undantag.
I flertalet fall innebär äktenskapet f a k t i s k t even- tualiteten av de kvinnliga f amiljemed- lemmarnas förvarv !arbete.
Och vi se också runt omkring oss kvinnor som kampa den hårdaste kamp för tillvaron, ehuru de eller rättare just d ä r f ö r att de " fyllt kvinnans bestämmelse ".
Än- kans.
historia genom seklerna - liksom historien om på annat sätt övergivna kvinnors liv - förta glansen av man- n &amp; försörjargloria.
Än läia vi ett kapitel av denna historia under samvaro med kvinnor ur de övre samhällslagren, än genom kontakt med arbetsklassens kvinnor.
Och även i äktenskap levande kvinnors insats både i lantarbete och i ' fabriksarbete och p i andra områden gör talet om deras " försörjning " genom att vara gifta till osanning (aven för dem som icke vilja förstå att också husligt arbetes utförande gör uttrycket " for- sörjd " missvisande).
Alltså, den som icke av ideella skäl hindras f rån att betrakta äktenskapet som en kvinnornas.
f örsörj ningsanstalt måste dock medge att uppfattningen ar orimlig just ur f örsörj ningssynpunkt, emedan äktenskapet, med undantag för en försvinnande liten procent kvinnor, i c k e innebär tillfredsställande ekono- miska garantier utan i stället ökade eko- 18 h ', ' T H A - om an undanskjutna nomiska risker i en oviss framtid.
Att flertalet icke sett detta faktum i ögonen - och inrättat sig därefter, bl.
a..
.
- genom at&lt; av staten kiäva batire yrkes- utbildning, arbets- och bef ordringsmö j - ligheter för kvinnor samt rättfärdiga 1ö- neprinciper - beror naturligtvis på att vi under ' s.
k. normala förhållanden ' äro förskonade f ör de yttersta konsekven- serna av kvinnornas vanskliga stallning.
Sanningen ha vi blott fått droppvis ge- nom individuella kvinnoödens lärdomar.
Och dropparna, hur bittra de an äro, ha icke blivit till den ström, som bryter f ördamningar.
Men nu har stormfloden; världskriget, kommit.
Vi se i de krigförande lan- derna vad vi aldrig förut skådat - hu- ru tusenden, ja miljoner kvinnor s a m- t i d i g t blivit lämnade ensamma i kam-.
pen för brödet, ensamma om föraidra- ansvar och försöljningsplikter under en exempellös dyrtid och svårigheter av alla slag.
Och vi börja undra över vad livet skall giva dessa.
andra tusenden och miljoner kvinnor, som genom detta krigs verkningar m å s t e välja celibatet som livsform och således icke k u n n a, ens under någon tid av sitt liv, varken fullständigt eller partiell t bli " försörj- da " av en man.
Som i ' en mardröm se vi skaror av våra medsystrar som i ske- net från brinnande städer och byar, un- dan ruinerna av sina sammanstörtande hem fly i ångest och fasa, lidande dubb- la kval - som individer och mödrar.
Eller framställer sig bilden av alla dessa kvinnor i de krigförande länderna som genom sitt ' arbete hålla samhallsn~aski- rieriet i gång.
Och inför detta skådespel- som Euro- ten såväl.
.som enskilda,.
hävda sin ratt pa skanker vår nu levande generation till besättande lav mera framskjutna pos- måste det gamla talet tystna om-de skyd- ter och att kampa emot den i. system dade, f örsörjda kvinnorna.
Inför det satta principen att betala s a m m a arbe-1.
: nuvarande k~innolidaride~s f ruktansvar- te lagre .d5 det utförts av en kvinna an da realitet blir ihaligheten.
av .f raserna, då det utförts av en .man.
" Det ar ", om att vi " !skyddadeM kvinnor ' icke be- som det heter i ett från Frankrike ut- höva bekymra oss med politiken.
så gånget upprop, " kvinnornas i n ' t r e s s e star&amp;.
förnimbar, att man knappt för- så val som deras plikt att begära l i k a s &amp; det ordens herravälde över tanken ' l ' ön f.ö r l i k a a r b e t e.
De maste som de.
så länge utövat.
.Och.
vi upp- begära detta av rattfardighetskansla, av leva nu ' också att mitt under brinnande personligt intresse, av solidaritetskänsla världskrig gör kvinnoröstratten den ena mot andra kvinnor (då.
det alltid visat ' vinsten e.fter den .andra.
Såsom har sig att lagre löner på ett särskilt håll skett i lhgland, Holland, Canada, flera medföra en allmän sänkning av lönerna.
av Nordamerikas Förenta stater, Island inom yrket) och av pliktkänsla gent- och Danmark, dar definitiv seger ar emot de krigande mannen, på det att vunnen.
Man kan verkligen undra om dessa icke vid hemkomsten måtte finna icke vårt land nu ' skattat tillräckligt åt arbetsförhållandena samre an före kri- ' efterblivenhetens ärelystnad.
i f råga oin get. "
kvinnornas politiska omyndighetstill: Ja, att mannen binda ris i t sin, egen stand.
Skall det vara möjligt att lä&amp;-.
.
.. iygg genom att tvinga kvinnorna till att ' - re ~lppehålla .deh hopplösa stsderi mot en nöja sig med samre arbetsvillkor, var- naturnöclvändig utveckling?
igenom just en illojal konkurrens mel- En annan fraga, som blivit i hög grad lan man och kvinnor uppstår, detta ha.
aktuell till följ d av kvinnornas invasion ' enskilda man och kvinnor gång på gång, på alla möjliga arbetsområden i de krig- i alla länder, påpekat.
Men-icke ens de förande landerna, ar frågan om det fackföreningstranade arbetarna ha, som kvinnliga arbetets stallning och ekono- helhet, fullt behjärtat faran.
Den in- miska värdesättning .. I ett par intres- stinktiva motviljan för att i kvinnan se santa artiklar " Kvinnorna och krigsin- arbetskamraten har varit för stark.
Och.
dustrien " - se Hertha nr 19 och 20 för de ha nojt sig med den alliilänt prak- sistlidna år - har Lilly au rent gjort en tiserade arbetsgivaretak ' tiken att reser- sammanfattning av de högst märkliga vera det bättre - ofta mindre anstran- uppgifter som f öreligga om kvinnoar- gande men alltid mera betalta - arbetet betet i de krigförande landerna.
Man sef at manliga ' krafter.
Naivt i sin upprik- av med siffror belysta fakta huru abso- tighet ar det svar som en gång kom den lut nödvändig för de resp. länderna norska yrkesinspektrisen Betzy Kjelds- kvinnornas - arbe ' tsinsats ar.
Och huru- berg till del, då hon vid ett besök i ett absolut nödvändigt det ar för.
kvinnor- bageri, efter att ha sett kvinnor i käl- na att gent emot sina arbetsgivare, sta- larvåningen.
' skjuta stora, tunga plåtar - v. '
',
H E R T H A .20- med voluminösa brödkakor in i ugnar- na - o &amp; i- en trevligare arbetslokal en - trappa högre upp man.
sköta bakningen av småkakorj uttryckte sin mening att det passade bättre om, kvinnorna - bakade kakor.
och .männen.
de stora bröden.
.
" Men det betalas mer för.
att baka .ka- kor ", var.
svaret.
Nu har .. emellertid krigsbelysningen f allit blandande skarp på missf örhållan:.
dena.
i.
d e självförsörjande eller, .i stor utsträckning, familj eförsörj ande kvin- nornas ställning.
Och därtill har.
risken för de manliga arbetarna att- efter kti- get mötas av nedpressade löner blivit påfallande stor.
Detta har vållat, att det principiella försvaret för o l i k a lön för s a m m a arbete på .grund av den arbetandes kön icke tycks kunna teoretiskt uppehållas i de krigförande länderna.
Protester mot kvinnoarbetets underbetalande och hävdande av kravet - på l.
i k a l ö n f ö r l i k a a r b e t e har f ram förts både inom parlamentqr, kommunalförsamlingar och på arbetare- kongresser som i pressen.
och under mångahanda former.
Men naturligtvis ar det ett långt steg mellan erkännandet av orättfärdigheten i ett allmänt prak-.
tiserat system och.
genomförandet i praktiken av ett rättfärdigt sådant.
Om kvinnorna i England och Frank- rike, som samla sig under fältropet " lika lön för lika arbete ", under den närmare framtiden.
skola nå sitt mål: eltonomisk likställighet med männen, be- ror givetvis på huruvida man och h i n - nor arg redo att ställa sig solidariska med varandra.
Det a r ' att niarka att huru f örtvivlad situationen an må vara.
för de kvinnor i de krigförande länder- ' na som spela rollen av försörjare med " kvinnlig " - arbetsförtjänst,.
så synes dock den kraftig &amp; verkande faktorn i den nu pågående lönerörelsen vara en klarnande insikt av att förhållandena i sin helhet bli fruktansvärda då miljon- hararna komma tillbaka och männen mötas av nedpressade löner på grund av kvinnornas invasion på snart sagt alla arbetsområden.
Ett kapitel för sig, kanske det vikti- gaste, men som här endast kan antydas, rör de problem som sammanhänga med familjeinstitutionen, med kvinnornas uppgift som mödrar.
Hur svag .den grund varit, varpå de konventionella samhallsidealen byggts, torde nu vara uppenbart för alla ..
Vi.
uppleva ju exempelvis att auktoritativa stammor i de krigförande länderna diskutera inf ö- rande av månggifte f ör snabbast möjliga tillgodoseende av statens behov av riytt människomaterial.
Många andra krigs- företeelser a t t förtiga, som utvisa att de gamla råmärkena äro utplånade.
Tror man nu att var tids kvinnor, de sam i all sin gränslösa olycka kunnat och måst lita till sin egen kraft som aldrig ti!
!- förene under dessa ar skola viljeliht läta kvinnors intimaste li~sförl?, " Llla~~den yxas till " plumpt och dumt och ritt " efter s. k. statsklokhets mått!
Det finns livsområden dar individualitetens ratt m å s t e hävdas gent emot förment statsintresse.
Det är kvinnornas upp- gift att på denna punkt hävda det in- dividuella kravet.
Och de.
k o m m.a a t t g ö r a d e t t a, därom finns in- tet tvivel, somliga i klar insikt.
om vad det galler, andra i instinktiv självbeva- relse och vaknande f rihetslangtan. '
.
H, E.
R !T .H; 4.
.
.
.Säkert ar .. att .anbngen.
utvecklingen mot politisk .och ekonomisk likställdhet mel1anma.n och kvinnor.
kommer att gå i raskt .tempo; eller långsamt, så.
k a n den icke hajdas: Varldskriget har skju- tit.
sönder de .gamla positionernit.
Och kvhnorna varken .. kunna eller yilja.
gå tillbaka till.
ett utvecklingsskede som hör.
till det * förflutna.
.
Att de små neutrala länderna, även om de lyckas. -- undgå att .dras ' in i världs-, 2 1 ".
a branden;.
dock.
.. icke skola kunna und; slippa dess verkningar a r också visst: Varldskriget- ar.
ett memento mori .för - hela.
den åskådning som tagit sig * .ut-.
tryck i hoppet om en f maskulin^ renas-.
a n s k l i g mansk- sans " ..
Det är en.
' m lighet.
varlderi- behöver?
Endast ' i ett samhälle dar man och kvinnor ha.
sam- m a möjlighet.
att göra sig gällande kan den nya mänskligheten b l i ~ a till.
.
.
-.
ANNA KLEMAN.
.
,.
, s reformationen och.
.
.
.
C.
II.
å var det stora ödsliga augustifiere- L.
; mitklostret, dar Luther som en verk- lig.
eremit förut ensam: bebott ett par rum, som han själv-fick städa, d. v. s, icke alls * brydde.
sig om att städa; i .en.
hast förvandlat till en protestantisk prästgård, där en.
praktisk husmor skötte ett bastant.
.hushåll med köksträdgård, fiskdam, bikuporj höns och grisar och där hon höll .ett fullständigt pensionat; som en van uttrycker sig: " för en - un- derbar, brokig skara av ungt folk, stu- denter, unga flickor, ankor, gamla fruar och barn " .- hennes ' egna- barn inte.
att förglömma.
- Man beklagade Luther, .. att han fick så f öga ro; sj alv var han nog .övervagande tacksam för att han.
icke längre hade.
ohejdat tillfälle att .. rota i sin egen inbitna melankoli, som .ännu n % gon gång ' - kunde .ansatta honom anda t.i:ll vansinnets.
grans.
.
1. ett brev från.
den första tiden han var gift.
berättar h m barnsligt: en.kelt .. om vad det var; som.
nu.
.
.
förefölla honom märkvärdigast av allt: att inte längre vara ensak vid bordet och att: ' ha.
två blonda .flator bredvid sig på .kudden, nar - han vaknade.
Ligger har.
.
.
möjligen.
en naiv antydan om gryende erotik?
I alla händelser låg det tydligen.
över sj alva.abegynnelsen av - Luthers ak-.
tenskap lika tunnt med romantik som över " .Master Olofs ".
- Strindberg till trots.
En kvinna, - soin behover försör- jas, och en man, som önskar hjiilpa hen- ne .och som för övrigt vill demons trera inför .all .världen sin.
vördnad fur .. " det heliga ståndet ",, det ar.
hela historien.
Och,. '
blev.
det sedan ändå " god .enig- het, sämja och - kähek " av, så berodde - det sannerligen inte på demstora vitglö-.
dande lidelsen, utan på att båda kontra- henterna - framför allt togo sitt äktenskap som en pliktsak.
Men så ' kälkborgerligt.
.
som man velat .se det, var .det nog hiel-.
ier.
.inte.
Tyskarnas.
sentimentala.
Lu-.
theedyrkan *: har närasnog i den ~a~llmarina~ m s, % '.
I '.
22 H E R T H A, - föreställningen förvandlat lejonet till huskatt, och helt enkelt gjort den vida Luther-rocken, som sedan- blev de evan- geliska prästernas .drakt, till en natt- rock.
Men reformatorn förblev doc. k en först 0th främst i de andliga regio- nerna hemmahörande personlighet, aven i ett äktenskap med en utåtvänd natur, som skulle kunnat en smula draga ned en mindre stark natur an haris.
Huru- dan hans erfarenhet av äktenskapet var, finna vi av hans enkla ord: " Det ar en lätt sak att taga sig en hustru, men att städse älska.
henne, det ar en svår sak och en Guds gåva; den som denna gåva har, må va1 tacka Gud därför.
Vill nå- gon taga sig hustru, så tage han saken allvarligt och bedje Gud med drcw d !er liknande ord: gode Gud, ar det.
d h vi1 ja, att jag skall leva utan hustru, s.5, hj;; i; i&gt; mig!
Är detta ej din vilja, så giv mig en god och from flicka, som jag kan till- bringa mitt liv med och som älskar mig tillbaka. "
- Men det var icke i hust- run, utan i barnen, som Luther såg hu- vudvillkoret för aktenskapets lycka, och Luther som f a r ar visserligen en syn, som världen skulle bli fattigare på att nödgas undvara.
Nu för tiden ar man mera.
inan oin att .peka på de medeltida drägec an på det nya hos Luther, och i sin uppfattning a v äktenskapet är han också i hög grad rnedeltidspersonlighet.
Vad.
som härvid- lag skiljer Luthers lära frin den ka- tolska .ar egentligen att reformatorn på renässansens satt betraktar iiaturdrif ten som något naturligt och berättigat - " ett Guds verk " - - då kyrkan däremot betraktar den som ett slags arvsynd .. Äktenskapet.
blev därför enligt reforma- ' ' - -- tionens mening, såsom en svensk teolog träffande sagt det, en befrielse frin on- da begär p5 samma satt som ett .dukat bord befriar den hungrige från hungerns kval.
Därav också de oupphörliga bo- nerna i vårt äldre vigself~rmular, att brudparet ' måtte i äktenskapet " ärliga och val leva " och icke låta djävulen- ha- va något med sig att beställa "!
Att re- formationen på detta satt icke kunde få blick för vad vi anse vara konstitueran- de för äktenskapet, nämligen den indi- viduella kärleken - det ar en brist, som den delar med hela den föregående tirleri i såväl renässans som katolicism, och icke heller dåtidens protestantiska kvin- nor vor0 utvecklade tillräckligt att kän- na detta som en brist.
De vor0 nog i likhet med Katarina von Bora huvud- sakligen tacksamma för.
att ' få slippa klostertvånget utan att behöva ha ont samvete för det.
Och så slapp man ju den för alla katolska sinnen mer eller mindre plågsamma f örestallningen om de båda slagen av helighet, ' som så lätt ingav samvetet känslan av att man icke gjort nog inför Gud.
Nu kunde man ty sig till den lutherska etikens livsglada visshet, att man aven som dräng och piga, som man och hustru, i vad stånd som helst, kunde tjäna Gud lika bra och vida bättre än prästen eller munken, ef- tersom själva det jordiska kallet var en gudstjänst i och för sig.
.
.
, S å innebar reformationen i alla fall en befrielse aven för kvinnan, och vi få mera häpna över att den i ett slag kunde aven härvid niedföra sa mycket nytt an över att den icke hunnit upp till vår tids ståndpunkt i f råga om kvinnans man- niskovärde, som ar den nödvändiga för-.
H E R T H A.
utsättningen för läran om den indivi- duella kärleken.
Reformatorerna kunna taga sig nog så bastanta och råa ut i diverse yttringar av sin iiktenskapslara, t. ex:i Luthers, om också ytterst tvek- samt och villkorligt samtycke till lantgqeve Filips glubbelaktenskap.
Eller i Latirentius Petris skrift im.
" Föibu- dhen Skyldskap " (1571), dar han frå- gar vad nöd som kunde tvinga en per- son att akta sin kusin, " medan det finns tillräckligt med andra personer, som äro lika sköna, skickliga, rika och välborna "!
Eller i vårt äldre vigselformulär, som i likhet med ' det i England ännu l~rukliga eftertryckligt inskärper kvinnans under- danighet.
Och utan tvivel inspirerad härav, drog biskop Emporagrius i Strängnäs i sin 1669 utgivna katekes den något Iångtgaende slutsatsen, att hust- run v a r ett stycke - visserligen det för-.
nämsta - av mannens " lösören eller rörliga egendom ".
.
Men sådan, var hela tidens askådning, inte bara kyrkans, och protestantismen hade i alla fall befriat .. oss från medeltidens alla hårresande fö-.
reställningar om kvinnan som djävulens förnämsta .verktyg att f resta mannen - hon .. hade tvartom åter blivit mannen " ena hjälp ".
.
Allt det maskulina i denna askad- ning sammanhänger naturligtvis med att protestantismen-snart återvände till stats- tanken i form av kyrka - naturligtvis icke till.
den universella kyrkostatmi utan till de nationella enhetsstaternas.
statskyrka.
Det a r detta, som för långa tider gör den lutherska kyrkan så bero- ende av staten, och denna mestadels en-.
.valdi,gt styrda stat ar under 1.5-, 16- .och .I p - t a l e t s ständiga krig naturligtvis, 23.
alltför.
j,ärnhårt ' maskulin för .att l.ämna utrymme åt kvinnligt församlingsarbete.
Endast inom kväkarsekten ocll de pietis- tiska, eller i allmänhet frikyrkliga rörel- .serna ville man veta av något sådant, men dessa .rör,elser.
förfölj des ju med g q m intolerans av s t a t ~ k ~ k k o r n Inte.
.
.
, minst ' i frihetstidens Stockholm var pras- terskapets f ramf art avskyvärd mot mån- ga stackars kvinnor, som inte gjort in- nat ont än .att de samlats till andakts- stunder.
i husen och envisades att bara omoderna grå vadmalskläder.
Först på 1800-talet börjar den lutherska kyrkan gå tillbaka till d.en gamla kyrkans kvinn- liga hjälparbete i f o r n av diakonissin- rättningen, och med .den kommunala, rösträtten följer självklart i de prote- stantiska länderna aven en hel del kvinn- ligt inflytande över kyrkliga förl.iållan- den.
Den sista och viktigaste företeel- sen härvidlag .ar dock de kvinnliga teo- logerna, ' vilka ' i sj älva verket f örebåda de kvinnliga prästerna.
Men den moderna utvecklingen av den kommunala s j alvstyrelsen samman- hänger i .de flesta ' länder på det innerli- gaste med 1700-talets " uppiysnings9.
' - idker ' om individernas frihet .och jam- likhet.
Och dessa, som i grund och bot- ten icke äro annat än de gamla german- ska folkfrihetsicléerna i ny form, de pas- sa ju i ~erk~ligheten förunderligt val ihop med protestantismens grundtanke: indi- videns absoluta ensamhet inför Gud, den ' absoluta friheten f rån yttre auktoritet, nar det galler andliga varden.
" Jag står helst på min egen grund, och är helst min egen man, " säger odalbonden hos Geijer, ett av den germapska frihetens starkaste uttryck i
vår poesi, och endast för.
en ytlig be- traktelse stå de orden i någon motsägelse mot Luthers ord:.
" Vår egen kraft ej hjälpa.
kan., " T y både Luther och.
.bonden " böja sig f ö r.
andliga ' storheter: " Guds ord: ', rat- ten, lagen, och bådadera behöva all .sin frihet från yttre tvång för att kunna fullt ut kämpa för de enda.
auktoriteter de erkänna.
Och när upplysningen ströd- de frihetens och jämlikhetens.
ideer; inte minst tanke-.
och yttrandefriheten, ut över all varlden, visade den också för all varlden .sin raka härstamning.
f rån Luther och den germanska bonden, trots det halvklassiska patos eller den rokoko-, aktiga satir, vari avkomlingen drapera- de fädrens tankar; våra dagars teologer börja också alltmera se upplysningen som agitator för reformationen.
Men .varje strömning, som hävdar individens fri- het, kämpar också för kvinnans frigörel- se, .och det är ju också ' ur " upplysnin- gen ", som kvinnorörelsen uppstått.
Allt-.
så skulle man med en viss ratt kunna draga också kvinnorörelsen tillbaka till reformationen; naturligtvis ' icke till .den senare lutherdomen, som i så många av- seenden end.ast ar en förvanskning och ett förvärldsligande .av Luthers åskad- ning, utan tillbaka till denna iskidning själv i dess innersta djup. '
Fredrika-Bremer-Förbundets stipendier A r 1918.
F. * n red rika- rem er-~örbLndets Allmän - na Stipendiefond Gtdelas ' under 1918 följ ande.
stipendi ' er.
.
400. kr.
Universitetsstud-ier: ' (Varmlands lans stip); för studier vid Upp- sala universitet för teol. kand. examen 300 kr.
(fritt stip.)
; för medicinska studier: 400 kr.
och 500 kr.
(från Johanria Kempes fond) samt kr .. 1,125: - (från fröken H.ilda Nils- scns fond).
.. U t b i l d n i n g v ' id f o l k s k o l e s e - m i n a r i u m: 250 kr.
(Södermanlands iäns stip.)
i 400 kr.
(Orebro läns stip.)
; z60 kr.
(Skaraborgs Ians stip.).
; 260 kr.
- (Kalmar Iäns stip.)
; 200 kr.
(Jönköpings läns stip.).
; för kurs vid Ateneums folkskoleseminarium 200 kr.
(Jämtlands Ians stip.).
Kurs vid skolkiikssemina- r i u m: för kurs vid Statens ' skolköksserni- narium 300 kr.
(Stockholms stads ' stip.)
; .för kurs vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala 260 kr.
(Skaraborgs.
lans stip.).
Kurs för husmödrar vid offeat- l i g a a n s t a l t e r anordnad vid Statens skolköksseminarium: mo - kr.
(fritt stip.)
; 225 kr.
(Gottlands lans stip.)
; 200 kr.
(Väster-.
norrlands lans stip.).
Fullständig sjukvårdskurs: 275 kr.
(Ostergötlands Ians stip.)
; 250 kr.
(Göteborgs och Bohus Iäns stip.
); 200 kr.
(Kristianstads .läns stip.)
; för kurs vid Sab- batsbergs sjukhus 260 .kr.
(Västerbottens .lans stip.)
; för kurs vid Södra Sverges sjukskö- terskehem 200 kr.
(Malmöhus rans stip.).
Svensk sjuksköters ' kefiire- n i k g s a v å r 19-10 f o r t s ä t t n i n g s - k u r s f ö r.
s k o l a d e.
s k ö t e r s k o r: 100 kr.
.
(Stockholms stads stip.).;.
250 kr.
(Göte- borgs och Bohus Iäns stip.).
Kurs vid Sarnariterhemmet i U p p s a l a: 325 kr.
(Stockholms - lans stip.).
K u r s vidaFredrika-B ' remerför- b u n d e t s ' kvinnliga- h ô g r e y-rkes- s k o l a: 400 kr.
(fritt stip.)
; 225 kr.
(Ble kinge lans stip.
);.
.
l.
Studie,r .av.
mejerihant-ering i Vasterbotten och vid Alnarps Mejeriskola: 325 kr.
(Norrbottens Ians &amp; ip.).
Centralförbundets för socialt arb-ete soc ' iala u t b i l d n i n g s k u r s: 450 kr.
(Vastmanlands lans stip.).
K u r s - f ö r utbi1dand.e a v .lära- ' '
H.
E RqT.I-i [.A ': r.i n n a, v i d .b a r i a v å- r d s a n s t a 1 t:, 200 kr .. (Uppsala lans .stip,).
.
.
.
.
.
.
Y r k e s k u r s i b ' a r n a.v i r d: 300 kr;.
- (Södermanlands lans stip.). '
R u r s v i d s l ö j d s e m i n i r i-Um: 550 kr.
(Ostergötlands lans stip;).
K.
u r s v i d h a n d e l s s k o l a:.
2 7 0 kr: (Kronobergs lans stip.).
Villko för sökande av lansstipendium:.
att ', 25 vara och-två ar omedelbäit.
före ansökan ha.
varit, skriven i d @ Jan, vars stipencjium Sökes,.
.
Ansökan åtföljd av bevittnade avskrifter, av kunskapsintyg ' samt ' lakaie- och p&amp;stbetyg stallas till Fredrika-Brerner-Förbundets sti- pendienämnd, Klarabergsgatan 48, ' Stockholm, föreden15februari ...
.
Närmare .upplysningar genom sekreteraren, adress som ovan.
.
. '
Den sexuella fråga ?.
.
.
Reflexioner med anledning av Grete Meisel-Hess ' ' arbete.
Das Wesen der ' ueschlechtl-ichkeit. '
.
.
.
.
issförhaillanden stående i.
' samband.
med ' ?exiella livsyttiingar h a.
ju länge inom alla länder.
varit f öremål f ör.
reformsträvanden av olika slag.
Kriget har på sitt obarmhärtiga sätt belyst .även en del av dessa frågor, och i de, krig- f örande länderna ha händelserna f ram-, tvingat mångahanda ingrepp f rån stats- makternas sida å hithörande områden samt ' givit upphov till en livlig.
agitation '.
och en omfattande litteratur.
.Massiör- ödelsen.
av människoliv och det omät- liga.
elände: kriget skapar för de över- levande ha låtit människoalstringens be- tydelse f ramstå .som kanske aldrig, förr,.
om också.
synpunkterna i manga fall te - sig något olika .för de .styrahde och.
de u.
.
.
.
.
.
lidande.
Bland under .krigsåren .utkomna arbe- '.
ten- i den, sexuella frågan märkes .D a s:.
W.
e S e n de:r G e s c h l e c h t l i ~ c h - k e i.t .av.
den ungerskfödda .i Betlin bo- '.
satta) .påpdet sociila och sköilittei-ära om-.
rådet verksamma f ~ i f a t t a r i n ~ a &amp; - ete: n. Meisel-Hess .. .Det digra .verket, som.
ut- M kom .1916 och utgör .en.
självständig fortsättning på författarinnans år ' 1909, utgivna bok ~ i e ~ s e.
x u e l ' l e.
~ r i s e, har planlagts och.
påbörjats sedan mån- ga ar, men förf.
har fått ett väsentligt.
ökat material och delvis nya synpunkter p3 sitt ämne .genom krigshändelserna; vilka latit henne.
p i nära håll bevittna bl.
; a: " det särskilda kvinnoelände ", som kriget skapat sisom en .av sina ej minst fasansfulla följ der .. Förf.
har under det hon fördjupat sig i sitt .ämne allt mer och mer insett dettas svårbegräncade omfattning och dess f ör-.
måga att alltjämt framställa.
sig i nya sammanhang och, vill nu.
i det fördig?
gande arbetet s6ka f ramställa.
ingenting mindre i n.
en världsåskådning, vars ceatrurn - utgöres: av: det.
sexuella.
pro- blemet.
Denna.
.
.hennes strävan leder.
henne emellertid bl,: a. in på en - del.
metafysiska och.
.filosofiska resonemang; .i vilka klar-,.
hkten och den; vetenskapli,ia vederhaf-.
tigheten.
s t u n d &amp; - lämna mycket övrigt: ';
26.
--- H E R T H A att önska, men vilka också kunna lam- .nas åsido, då deras varde huvudsakligen blir betingat av .subjektiva förutsätt-.
.
ningar.
Bokens huvudsakliga intresse ligger i dess omfattande material och i dess framställning och betoning av en del riktlinj er f ör den sexuella f rågans lös- ning, vilka även i vårt land äro mer eller mindre aktuella och vilka särskilt påfordra en insats från kvinnoliåll i de nya tider som nu stunda och som efter allt att döma komma att karakteriseras aven av kvinnornas del-tighet i det po- litiska medborgarskapet med dess ansvar och dess möjligheter till inverkan på samhällsbyggnaden.
.
Trots alla farhågor från kvinnorörel- sens niotståndare, att denna rörelse skul- le motverka kvinnans fullföljande av sin.
" naturliga uppgift " som maka och mo- der, utgöres just en av denna rörelses kraftigaste drivf j adrar av kvinnornas strävan att låta moderligheten komma till sin fulla ratt och till sitt fulla er- kännande sqm samhallsvarde samt att göra förhållandet inom äktenskapet var- digare och mera lyckobringande.
.
Kvinnan som moder har icke hittills.
fått utnyttja alla sina möjligheter att verka för kommande slaktens bästa, hon har hindrats darifrån av bristfälliga och orättfärdiga lagar och av grymma ocli obarmhärtiga seder, och lagar och seder ha i otaliga fall bidragit att försatta och kvarhålla kvinnor i ovärdiga och förned- rande äktenskap.
I Tyskland har den för några å r sedan av dr Helene Stöt-.
ker o. a. bildade Föreningen för moder- skydd och sexuella reformer (med.
vi !- ken en .samverkande förening ' aven fia- nes i Sverge, bildad på initiativ av Fri- da Stéenhoff) arbetat för bättre för- hållanden härutinnan, Grete Meisel-Hess tillhörde denna för- ening från dess början men står nu utanför densamma.
Hon f ramhåller dock med varnie f öreningens betydeise och arbetar åtminstone delvis föresam- ma mål som denna.
Kriget har i hög grad skarpt de re- dan förut på sina håll rådande bekym- ren över de i alla civiliserade länder av- tagande f ödelsesif f rorna, och över allt framhålles vikten av att kvinnorna visa sig villiga att i största möjliga utsträck- ning skaffa ersättning för de skövlade människoliven, ja, man har t. o. m. framkastat tanken på en laglig förplik- telse för varje äkta par att skaffa ett visst barnantal till världen.
Vältaligt och stödd på ett rikligt och belysande material f ramhåller Grete Meisel-Hess det skärande missförhållan- det mellan å ena sidan det gränslösa elände, vilket variteoch ar ett oundvik- ligt öde för otaliga mödrar och barn, framför allt i de fall, dar den manliga parten svikit eller varit ur stånd att fylla sina elementära familjeplikter, och å an- dra sidan de ständigt återkommande be- k y m ~ n för sjunkande folkökning och bekampandet av varje form.
av propa-.
ganda för ett förnuftigt ordnande av barnafödandet.
I kampen mot denna propaganda går man till och med så långt, att man riskerar att försvåra väl- behövliga åtgärder mot överförande av könssjukdomar och sålunda motarbetar sina egna syften, då ju könssjukdomar ofta bli anledning till framtida ofrukt- samhet hos både man och kvinnor, vilka
H E R T H A .27 kanske ej.
högre skulle önska an att bli kraft, an att de tvingas att för.hela livet föräldrar.
Som i boken oupphörligt eller åtminstone till.
långt in i. medelål- f ramhålles ar ju dödligheten och sjuk- dern avstå från allt familjeliv.
.
ligheten bland s. k. oakta.barn orimligt Den basta folkökningspolitiken ar.
sa- .stor, den ar aven i övrigt större b l a d kerligen den, som söker motarbeta den spada barn tillhörande de fattigare sam7 rådande tanklösheten och ans+arslöslie: hallslagren an bland de valbacgades ten på detta område men främjar.
möj- - barn, och i de mycket - fruktsamma - sk- ligheterna- för varje barn till god v %rd, tenskapen visar det sig att - i.
regel en halst-avrdess egen ' moder, i nödfall .på oproportionerligt stor mängd barn dör. '
i annat sätt.
Soin.
motvikt- mot den frivil- spad ålder.
liga begransningen av barnatalet bör, Det ar ju ingenting ovanligt, att i fa- .f ramhaller förf., sattas möjligheten.
till miljer med m-i2 barn och därutöve; frivillig ökning av detsamma.
I den na- endast ett fåtal når vuxen ålder.
Som turliga föraldrainstinkten, f ramför allt exempel anföres en portvaktsfamilj i i kvinnornas moderlighetSkänsla, finn &amp; Berlin, da.r av 24 barn, födda i ett.
26- en dylik: taktik sina bästa bundsförvan-.
årigt äktenskap, endast 5 blevo vid liv.
ter, garanterande mänsklighetens nor- En fruktbarh-et, där de flesta livin ut- mala tillväxt.
slockna, är emellertid av.
föga varde.
Då däremot, som skett i Tyskland, Statens intresse tillgodoses som.
förf.
ogifta barnaföderskor vägras plats å framhåller endast genom tillkomsten av barnbördshus och ogifta mödrar vägrats livsdugliga barn, icke av sådana, ' som att begagna amningsrum för arbetande på.
grund av ytterligt armod, moderns kvinnor, eller då, såsom tycks, ha varit Överansträngning ' eller vanv5id äro döm- fallet i krigets första skede, endast legi- da att gå under.
Enbart begravnings- tima barn till i kriget varande man fått kostnaderna för.
spada barn sluka stora understöd, under det att illegitima läm- summor, och därtill komma de ännu all- nats åt sitt öde, då är detta en direkt.
skadegörelse gent .ernot landets f ramtid.
.
varligare förlusterna i halsa och arbets- kraft för de mödrar, vilka aldrig få till- Under ' krigshändelsernas tryck har ock- fälle att hämta krafter mellan havande- så omhändertagandet av illegitima barn skapen; i Tyskland blivit mer tillfredsställande,.
Om däremot fattiga och ' ensamst5en- och aven dessa värdesättas nu som en de mödrar bereddes tillfälle att utan allt- nationell tillgång.
.
Siikerligen.
ar också för stora ekonomiska.
och sociala svarig- ett ständigt f ramhållande av barnets heter ge.
sina barn vird och fostran, betydelse och barnets rätt.
ett långt verk- skulle detta .la,nda .till.
saval mödrars och:=?
sammare.
medel.
an nyssnämnda av- barns som samhällets basta, CJL II.
det iir .skrackningsåtgarder.
till.
att .väcka: både naturligtvis .i alla avvenden långt för- mans och kvinfiors ansvarskänsla- o&amp;.- delaktigare, att unga människor kunna därigenom.
i någon mån stålsatta dem ingå.
akteriskap, och blgransa barnantalet mot driftlivets lockelser.
: efter .sin: sociala och ekonomiska bar- - Har i Sverge stå .vi ' ju inför.
de nya ' a,,:, ' - - - ' '
28..
H E R T H A - - - - - - - -.
- -. -- -.
-- ---.
- .- - -- barnalagamas ikraf ttradande, varigenom tas och göras mindre.
dugliga att full- en väsentlig lindring isminga .barns och göra sina familjeplikter och- ej rika i ett mödrars öde kan emotses, men som be- mången gång förnedrande beroende av kant återstå angående dessa en ' del ön- mannen, i. vare sig legitima - eller illegi~ skemål, såsom- i fråga om arvsrätt e.fter tima .förbindelser.
fader och samhällets förskottering, dar Vad en kvinna ansige sig behöva ut- så behövs, av faderns bidrag.
över detta minimibelopp skulle hon kun- Barnalagarna behöva.
dessutom kom- na skaffa sig genom " lätt arbete ".
pletteras .av .den obligatoriska moder- Någon större anslutning lär väl ett så- skapsförsakringen, vilken även i Grete dant förslag ej kunna påräkna.
Grete Meisel-Hess har en varm f örespråker- Meisel-Hess f ramhåller på många stal- ska.
I Tyskland ä r en sådan försäkring * len i sin bok vikten av att kvinnoarbe- redan införd.
i f råga .om tjänarinnorna, tet blir bättre betalt och rättvisare upp-.
men icke för kvinnor av- andra katego- skattat, att kvinnoda få tillfälle till yr- rier.
kesutbildning och att såväl.
den gifta Med häpnad tar man del av uppgiften som den ogifta kvinnan.får tillträde till om att en grupp - kvinnor; den katolska de befattningar, som de visat.
sig kunna kvinnoföreningen, " på kristliga skal " sköta.
tillsammans med centerpartiet ivrigt Den föreslagna kvinnorantan skulle motarbetar moderskapsförsakringens in- emellertid säkert i allra högsta grad för- förande.
svåra dessa strävanden.
Grete Meisel-Hess nöj er sig emeller- Liksom kvinnligt arbete nu.
of ta un- tid icke med att fordra ett för fullgöran- derbetalas med den motiveringen, att det av modersplikterna nödvändigt eko- kvinnorna ha sitt föraldrahem eller sin nomiskt understöd.
Inför den nöd och mans inkomster att falla tillbaka på, så de svårigheter i livskampen, som äro skulle naturligtvis en sådan institution kvinnornas del och lott, och då kvinnor- f ullkomligt förlama kvinnornas strävan nas uppgifter som f ami1 j emödrar ofta efter lika lön för lika arbete.
Man kan - förvärra deras ekonomiska stallning, så- vara övertygad om att underbetalningen som vid skilsmässor, mannens arbetslös: skulle bli långt större an vad som kunde het, slarv, sjukdom.
eller frånfälle, an- kompenseras genom rantan.
Mannen; sluter hon sig.
till ett från annat ' håll som genom sitt arbete skulle anskaffa de framställt förslag om ej endast moder- nödvändiga penningmedlen, skulle f. ö. skapshjalp utan om e.n s. k. Frauen- aldrig finna sig i att de av dem under- rente,, d. v. s. en livränta, som.
skulle stödda kvinnorna sökte komma in på an- tillkomma varje kvinna, förslagsvis väx- .dra banor an dem mannen själva ej lande mellan 40-80 mark i månaden brydde sig om.
allt efter graden av skolbildning-.
På.
kvinnornas arbetshåg, arbetsglädje Härigenom skulle varje kvinnas mini- och självaktning skulle en sådan insti- mibehov säkerställas.
Kvinnorna skulle tution komma att verka ruinerande.
ej genom .ett alltför svårt arbete utsli- Den kvinnliga ungdomen behöver lika
väl Som.
den minliga sporras i v (ritsik?
.
ten att kunna reda sig själv, att få; göra sitt basta, och ej.
nedslås genom att ' gränserna I ö r dess förmåga ängsligt framhållas som snava och på förhknd utstakade.
Det.
finns val för.
' övrigt in- gen rimlig - anledning, varför varje f ör arbete .val - utrustad .kvinna: .skulle ute- slutas f rån en.
f attigdomsrisk, som.
varje man, aven m e d mycket blygsam för- varvsbegåvning, a r utsatt för.
Ett samhälle dar solidariteten b1ir:en verklig makt bör kunna finna en bättre lösning för ' kvinnornas problem att för-.
ena förvärvsarbete och.
familjeplikter.
En val ordnad och för alla tillgänglig undervisning i hemskötsel och barna- vård, vars betyddse aven Grete Meisel-.
Hess f ramhåller, i, f örening med lämplig konsulentverksamhet bör kunna satta mången arbetareliustru i stånd att ge- nom ett rationellt.
tillvaratagande av hemmets ekonomi kompensera en låg .ar- betsförtjänst utanför hemmet.
Genom, rättvisa avlönings- och bef ordringsmö j - ligheter, genom tillgången till yrkesutbil- dad hemhjälp samt genom den.
förenk-1 ling av d.et husliga arbetet, vilken aven av förf.
framhålles som önskvärd och möjlig, kan det för i mer lönande yrken utbildade.
familjemödrar bli möjligt att dar så behöves med, sitt arbete bidraga till f aniil jens uppehälle.
Och.
genom humana.
lagar angående akta makars ekonomiska mellanhavanden, skilsmas- sor och pensionsfrågor ' torde också myc- ket vara att vinna.
Från, såval Föreningen fDr moder- skydd som fran många andra kviimo- f öreningar skil j er ' sig Grete Meisel-Hess i. en ' viktig,.
aven hos oss ännu olös!
f rå-, '.
.
ga; namligen den on1 prostitutionens.
reglemente.ring.
Visserligen anser hon den nuvarande reglementeringen bristfällig, men.
vill ' dock: att särskilda lagstadgade sanitära åtgärder i human '.
men vei-ksam .form skola ' vidtagis mot de .prostituerade.
..
Hur detta skall ' ske, ' anger hon emeller- tid icke annat an i mycket allmant h 1.
- na uttalanden, vilket ju icke ar under- ligt, då så många erfarna.
auktoriteter förgäves sökt utfundera hur en.
regle- ' mentering skulle kunna genomföras så att den bleve sanitärt verksam men fri.
.
f rån nuvarande olkgenhkter.
a En preventiv besiktning ined tvångs- mässig behandling av prostituerade .&amp;in- nor.
.förordas emellertid av förf attariri- nan.
.
Den preventiva besiktningen av kvinnor, vilken ju ar all reglementerings kärna, måste dock alltid hur den an an- ordnas bli ett psykologiskt hinder for arbetet för det ' höjande av den individu- ella ' ansvarsk~nslan i fråga om sexuali- tetens yttringar, vilket även i ifrågava- railde bok framhålles som det mest ef- ' tersträvan&amp;ärda mål.
Det kan ej urid- vikas, att mången man kommer att anse &amp; tt samhället har trader emellan på ett satt, som avlastar honom frän ansvai-, och prostitutionen kommer, så länge den ar reglementerad, ovillkorligen att få én .falsk prägel av nödvändighet och nytta.
.
.
.
Samhället kan och ' bör däremot na- turligtvis på annat satt ingripa mot de smittosamma könss j ukdomarnas sprid- ning: 1 ' vårt land föreligger ju f. n. ett sar- deles -: beaktansvärt utlåtande i f rågan av .Kungl. '
Meclicinalsty ' relsen, vilket ' ' '. '
a * ' ' '. '
30 H E R T H A bland annat innehåller ett förslag om in- skridande mot notoriskt sjuka personer, vilka utsatta andra för smitta, men en- ligt bestämmelser som .galla både niLi och ' kvinnor samt alla samhällsklasser.
.
Sexualiteten ar som Grete Meisel- Hess framhåller en makt på gott och ont.
Dess yttringar kunna komma - livet att flida av lycka och fullhet och ut- veckla manniskonaturens högsta, adla- ste sidor, men de kunna också verka i alla avseenden neddragande och f örö- dande.
På det sexuella förfallets, den sexuel- la ansvarslöshetens ödesdigra manif es- tationer anför författarinnan talande exempel.
Hon anser detta förefalla va- ra den mörkaste punkten i vårt nuva- rande samhälle, ja hon anser t. b. m.
" att det sexuella förfallet i själva ver- ket lett till ett tillstånd, som gjorde kri- get oundvikligt ".
" Mannen hade ", an-.
ser hon, " för mycket missbrukat den kraft, som alstrar liv, han måste stallas inför den motsatta makten, den våldsam- ma döden ", och " vad som tilldrar sig i Europa, måste frambesvärja varldsorka- nen, taifun. "
Dylika påstående låta sig egentligen varken bevisas eller vederläggas.
Förf.
synes dock genomgående i sin sedeskildring fast sig nästan uteslutande vid det förfall, .som v-arit rådande dels i vissa storstadskretsar med mer eller mindre " intellektuell " anstrykning, dels bland vissa kategorier av allmänt för- komna och mindervärdiga manniskor, vilka aven på andra områden an det sexuella visa böjelser för ' ansvarslöshet, ja brottslighet och vilkas oskadiiggö- rande ar ett svårlöst oth ' invecklat sam- hällsproblem, vilket för visso icke löses av kriget.
Det har väl också inom de oandliga människomassor, som direkt eller indi- rekt dragits in i krigets elände, funnits dygder och ädla Strävanden, och vem a r nog förmäten att vilja avgöra var över- vikten ligger?
Man känner sig ovill- korligen mera tilltalad av den varlds- domare, som för sju rättfärdigas skull ville skona .Sodom och Gomorra, an av den, som låter alla de oförvitliga fcr- gås för kanske ett fåtal orättfärdiga, och de högre makter, vilka förf.
" som metafysiker " anser sig kunna skönja bakom krigsutbrottet, ha åtminstone icke valt en vag som framtvingar en högre sedlighet, då ju kriget till sina ' övriga fasor aven lägger främjandet av den största sexuella råhet.
Att en Sinnesändring - en metanoia - i avseende på uppfattningen av sexua- liteten inom vida kretsar är av nöden, står däremot utom allt tvivel.
I sin strävan mot detta mål framhåller Grete Meisel-Hess de goda, enligt hennes iisikt alltför mycket förbisedda sidorna hos den gamla s. k. borgerliga moralen såsom innebärande ett visst skydd mot allehanda faror på könslivets omrade, och hon förfäktar ivrigt den åsikten, att endast det strängt monogama ak- tenskapet medför en verklig lycka och därför ar den enda värdefulla f ormen för sexuella förbindelser.
Vikten av ungdomens uppfostran till förståelse av hithörande frågor betonas skarpt, och hon framställer härvid den berättigade fordran att de unga ej en- dast fostras till att respektera och efter- sträva erotikens välsignelsebringande si-
H.E.R.
: T H A ' dor, de måste även på det eftertryckli- gaste varnas för följderna av tanklös- het och bristande självbehärskning på.
detta område.
Hur.ratt man an ger författarinnan på denna punkt, måste man härvid reservera sig mot en del de- täljer, t. ex. mot förslaget att ge ungdo- men en ingående undervisning ' om de smi t t o s a r n k könssjukdomarna,, t. o. m ...
åskådliggjord genom vaxmodeller.
Kan- nedom om dessa sjukdomars tillvaro och ödesdigra natur ' är vad soin är av nö- den, sj älva sj ukdomssymptomen varken.
kunna eller böra inläras vid en dylik.
undervisning.
Försök i denna riktning bleve helt sakert ej endast ' onittiga utan skadliga.
Full anslutning förtjänar däremot det bud författarinnan uppställer för den etik hon förfäktar, att man icke i sin livsföring bör f örlita sig p5 andras ansvarskänsla utan att endast den kvin- nai vilken u n d e r e g e t a n s v a r kan påtaga sig följderna av .sitt köiisliv utan att b e h i h a s b e d j a o m h j ä l p hos dem,; ilkas moral hon missaktat, har ratt att ' inrätta detta som hennes eget samvete och hennes egna önskningar bjuda henne.
31 Ater och åter framhål1es.i boken vik- ten av att kvinnorna komma till- sin ratt- i samhället, Da författarinnan till slut förklarar; att vad kvinnorna vilja ' med ' alla siga strävanden är.
.. ett.
gott äkten- skap för varje kvinna, kommer detta därför att i viss mån stå som- en motsägeke .till mycket av det.
förut och:,i alla händelser utgör det- sagda,.
.
sainma en - av författarinnans uppgå-.
ende i sitt ämne kanske förklarlig - oerhört ensidig syn p5.
kvinnosaken.
Även om man kunde tanka sig, att varje kvinna.
Som så önskade levde i ett lyckligt äktenskap, skulle.kvinnorörelsen i alla fall ha sin fulla livskraft och sitt.
fulla berättigande i sinrsträvan att sätta kvinnorna i stånd att utveckla hela sin personlighet, ej endast de sidor av den- samma, som stå i samband med, sexuali- teten.
' ~ikaledes kan man nog inse och erkänna att sexualiteten har en stor och på så gott som alla livets områden in- gripande betydelse utan att göra det.
sexuella problemet till centrum i sin.
världsåskiidiiing.
Man kan också segla efter andia stjärnor. '
'.
ALMA Notiser från bokvärlden .. F r h flydda tider.
Barndoms- och ungdon~sminnen upptecknade av Wilma.
Lindhé.
Åhlén &amp; Akerlunds förlagsak- tiebolag.
Memoarlitteraturen, nu s2 på modet, representerar ett skäligen växlande vär- de.
Wilma Lindhés ar av god valuta.
Hennes friska ' hågkomst av barndoms- I och ungdomsintrycken ger liv åt upp- teckningen.
Det gamla Norrköping tra- der ' fram med ' utpräglad fysionomi av tidigare 1800-talssmåstad, inom vilken som imponerande förgrundsfigurer röra sig representanter för de gamla slakter som blivit så oskiljaktigt förbundna med stadens utveckling till ett nu betydande.
.
.
- mdustricentrum.
Genom släktskap för- bunden.
med dessa.
familjer har förf.
osökt anledning att .låta dem figurera i sina minnen.
Teckningen av hennes egen hem-miljö och personliga upplevelser far härigenom - ett stycke ' värdefull kul- turskildring som den blivit i och.
för sig - ett plus ' av allmänt krönikeintresse.
Psykologiskt kvinnohistoriskt ha an- teckningar som dessa alltid sitt alldeles särskilda värde.
Varje personligt vitt- tiesbörd om hur ett i det stora hela ge- nomfört omyndighetstillstånd kändes och verkade på den unga kvinnan ä r do- kument som nu med ivrigt intresse till- varatagas.
H u r insövande och livsför- blindande till sina följder kvinnornas undantagsställning var f ör dem själva belyses här genom den blygselfyllda be- kännelse Wilma Lindhé måste avge om hur hon och " litet var " hade endast åtlö- je för den å r 1856 utkommande Hertha.
Den som i detta sammanhang nu på sin ålderdom med vördnad nämner Fred- rika Bremer sierskan och vägrödjerskan hade då inget orgal!
utbildat till, att f atta h a n.
d l i n g e n ' H e r t h a och vad denna innebar - för henne själv och alla med henne som utgjorde delar av den stora omyndighetsskaran.
De ganska otympliga vändningar som språkbehandlingen i denna bok lider av ha troligen sin förklaring av att förf.
haft att göra med gammalt skrivmaterial i form av brev och anteckningar, vilket med sin ålderstyngd återverkat på hen- nes egen stil.
Så fängslande ar emeller- tid bokens innehåll och så livlig berät- targåvan att ingen nämnvärd skada härigenom uppstått. '
E. K-N.
.
.
Yrkesskoleinsamlingen.
För anskaffande av erforderligt kapital till Fredrika-Bremer-Förbundets Kvinnliga Hö- gre Yrkesskola startades i maj förlidet år en insamling, som ännu pågår.
Hittills ha gåvor influtit till ett belopp av tjugosextusentrehun- drasjuttiosju (26,377) kr., vilket med tack- samhet erkännes.
Stockholm den 29 december 1917.
MARIA ASPMAN, Yrkesskolans kassaförvaltare.
Fredrika-Bremer-Parbundets styrelse har med anledning av yrkessakkunnigas för- slag till ordnande av ungdomens praktiska undervisning ingått till Kungl.
M: t med en skrivelse vari hemställes att .med avseende på Iarlingsskolorna i husligt arbete förslag måtte framläggas för riksdagen om skolpliktens ut- sträckande aven till de kvinnliga minderåriga, som i hemmet e1ler.p; annat satt äro syssel- satta med husligt arbete utan att detta dock kan sagas vara förvärvsarbete.
För den han- delse att svårigheter möta att göra ' aven den- na kategori av husligt arbetande unga h i n - nor fullt skolpliktiga förordas i skrivelsen att kommunerna skulle meddelas ratt att besluta om skolpliktens utsträckande aven till dem.
L.
K.
P.
R:s centralstyrelscm6te ägde rum i Stockholm den 8 och g dennes.
Vi återkomma med ett omnämnande av för- handlingarna i nästa häfte.
.
Tldskrlft fiit den svenska kvfnndrörelset;, utgiven av Fredrika-Bremer-Förbundet.
Redaktör:.
Ellen Kleman.
~brbundsrnedlemmar crhdlls tidskriften ii11 ett pris av kr.
4: 50, varvid prenurneratton sker direkt genom Fredrika-Bremer-FacbmdeIs byrh, 48 Klarabergs ' gdan, Stockholm.
Icke-f6rbundsmedfemmar prenumerera d narmtrste postanstelt eller 1 bokhandel.
Pris for postupplaga: ' / i er kr.
6: -;. '
I s dr kr.
' 3: 25; ' !r dr kr.
1: 75.
LQlsnummer 45 dre.
Redakfion och expedifion: 46 Klerabergsyetan i /, Sfockholm.
Redaktionstid: ndnda-.
gar, onsdagar och fredegar kl. - 1 -- 3.
Allrn.
T.
48 50,.
Riks 27 62.
Expeditionen: kl. 9 9 - - 4 varje söckendag.
Allm.
T.
48 ' 16, Riks 27 62. '
Tidskrifsten H E R T.H A S annonspriser: netto, ' Ruta o m attondeis sida: 65x50 rn ' rn;.
.
.
.
Kr.
.
.
,,.
.
.
,,.
.
.
, 1 ghng 5 gAnger J 10 20, Ruta o q fiardcdels side: 1 Ruta om halv sida: Hel sida: 65X 101 eller 131 X50 132x101 el.
65x204 mm.
, min.
.
.
.
.
Kr.
.
.
.
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
, - 5: 1 gbng 22: 25 5 ghnger 10 4 % 84: 15 M, - - 8: 80 39: 60 l glm).
.
.
.
Kr.
.
.
..,.
.
.
,.
.
.
, '.
.
.
.
Kr.
30: 80.
.
, 139: 70.
.
.
, 269: 50.
.
.
.
, 5i1:50.
16: 513 I g8ng 76: 5 ghngcr.
148: 50 10, 286: 20,, -- - 5 ghnger 7n- 10, 149:60 20, - ANNO.NSER .FOR 131x204 mm.
- H E R T H A upptagas av = Fröken Ingeborg Bergsfrom 31 Rlkrtel.
97 83 OSTERMALMSGATAN 31 Rlkslel.
97 83 Praktisk tidning för hemmet.
utgiven av ' Predrika Bremer-Förbundet.
Redaktör: Fanny Efznsfierna.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
.
-.
.
.
.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
.
-.
.- - -.
.
.
.
.- - -.
.
.
.
.-.
.
.
- - .. .-.
-.
.
.
,.
.
.
.
.
.
--.
80,.
~tkomrne ' r under 1918 med 24 iittasidiga mr.
Prenumerationspis: helt &amp; - kr.
l: halvar kr.
1, kvartal kr.
0: 60.
Prei~urneraiion sker a posten.
Innehåller beiattelser, poem, levnadsteckningar, religiösa, etiska och sociala upp- satser, artiklar i diuerse ämnen samt en rikhaltig praktisk avdelt inp.
Inbundna.
å-gångar för 1912-1915.
kr.
1: 50 pr ex., för 1916 kr.
1: 75 och för 1917 kr.
2: --- pr exemplar.
,.
.
HALSINGBORG Riks tel. 1245 3245 Bestillhinoar emdtages.
För kapitalister; särskilt fruniimmer, har det länge varit ett önskemil &amp; t kurina överlämna varden av sina värdepapper och skötseln av sina affärer i t nflgon person eller instit$tion, som med absolut säkerhet förenade punktlighet och noggrannhet i utförandet av,det anfortrodda uppdraget, ävensom pris- billighet.
En sidan institution är iriii.iiiiimiiiiimmrilmaii,,.
. '
.
.
.
Stockholms Enskilda Banks ~otariatavdelnin~ ' " som under, garanti av Stockholms Enskilda Bank åtager iig vHrd och förvaltning av enskilda personers och kassors värdepapper.
Exempel 1; Om en person hos Notariatavdelningen deponerar obligatioirer, inkasserar Notariatavdelningen vid tbrlallotiderna kuponger,:och tillhandahiller deponenter influtna medel:Vidare efterser Notariatavdelningen utlottningar av obligationer och unde.rrättar deponenten i god tid, ifall en denne tillhörig obligation blivit utlottad, samt lämnar förslag till ny placering av det ledigblivna kapitalet.
.Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatavdelningen, underrättar Notariat- avdelningen gäldenären därom att rantorna a inteckningarna skola ' till avdelningen in- - betalas, varefter de medel, ' som inflyta, till deponenten redovisas.
.Vidare tillser Notariat- avdelningen at (.
inteceingarna bliva i vederbörlig tid förnyade.
Om en hos avdelningen deponerad inteckning genom underliteii förnyelse skulle förfalla, ersätter Stockholms Enskilda Bank darigenom uppkommen ' skada.
F5rvaringsavglftt 50 öre för ar per 1,CIiO kr.
av depositionens värde, dock ej under 2 kr, '
