# ID: svediakorp-per2777
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,381
# sentences: 1,720
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
.
.
.....
.
::,.
.
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.., " ..:. '
.
; .i ', .J.
.
:.
-.
.., ',.
,:.
:.
:!
.
.
.
,.
.
.
.
Linne,~id~,~, ' ~~ll,.tunn~ !lrävnader;.
.garn.
och s i l.
k. '
.
for handarbzten.
.
., '.
.
a.
.
*.
.
.
Nar kanonerna tystna.
över fyra ar har det pågått.
Utan up- .past rotade, evighetsmurade b e t i r i des- pehåll, ett enda väldigt människoslak- sa bagars itorrn.
P3 den nyröj.da marken, ur samman- tande under kanonernas och de &amp; dra förstöielse.recl.ska~~s avgrundsmusik.
stöi-tade .spillror .ar det- s,om vi .. r$ste Till sist .liar slutkoinn~aiidot givits.
Det börja bygga .. - Och alla måste vi.
.vara.
har satts et?
' grans fös clödanclet, ' kano- med.
Nu, under det så kallade, vapen= nei-na ha tistnat.
stillesthdet, fram mot freden, som,.
Vad iir: clet som nu tal vicl!
.
.
.
ni .. % s t e.
.
bli &amp; .undvalen för den.
nya Det.
öcrl~örcla li (lanc1e som dessa kiigs- ' jord och cle, nya himlar s o n.
våra- sja- Pr inneburit, materiellt och.
andligenj ' ar bedja o,.
Och vagen dit, till det pefsonligt och allm2nneligt) hade nappe- nya rättfärdighetens rike, liksom red: ligeil varit.
att liärda ut om inte hos .var skapet, med vilket det bygges ypp,.heter.
.
.
.
.
ck11 en, indiviclcr som nationer, innerst f ö r s o n.
l ' i g.
h e t..
-.
levat ex1 f&amp;-hoppningens Ijusstr2ile) en.
Försokting av allt .det s &amp; står ' emot vetskap quancl ineme - o m, att.
ur vartannat ' i hat ocli - vrede.
3rsonlig- .förstörelsens kaos skulle dock .till slut het f riin de.
- grande nationernas.
sida lösa .sig u t " det varefter vara .sjalar mot den som ligger, under, försonli&amp;het.
.
.
en ny joycl, dar rattfar- klass och klass emellan inom: folkep, sträckte sig dighet uti ' bor.
.
.
.
.
f örsonligl~et i individernas sinnen.
.
.
- Skall hoppet, siarens syn en gÅng bli P5.
den p n k t e n ha vi kvinnor att.
verklighet!
satta in alla vira krafter i nybyggandets Om någonsin möjligheterna - funnits tjänst.
Vi kunna begara, .. ined en, utta- f ör en nybyggmdets.
tid, sa.
ar det saii- lad opinions samlade kraft, att den fred .nedigen nu,.
q5.r kanonerna tystnat.
Ty som nu slutes niatte bli en forsoningens den tystnaden betyder inte vila .och: ro fred, som ger luft och rum och.
rörelse-.
, .- och lugnt tryggande till det sonl varit.
frihet även +t den, som nu kallas.
.
.
bes.eg;.
,.
Vind sklcles och storm har skördats, i rad, p i det att en.
rättfärdig, alla; om- våldsam kraft sveper den över världen fattande världsordning ma kunna vaxa och skakar det gamla i dess djupsia.
.
' fram.
' Vi kunna i vart eget land ropa grund.
S o m leksaksfästen raklar vad ut &amp; t krav &amp; t de skilda viljorna, irhundraden.
byggt upp, endast det dju- som Iänlia var frarmtid, mötas i förstå-.
I,, L.
.
.
, ' ', - '. '
- '.
.
.. '.
-
294.
.
.
H E R T H A ' ende och eftergifter för varandra, så att ett rättvisare samhalle må kunna byggas upp.
Vi kunna, så långt vårt.
eget per- sonliga matt räcker, i vår egen krets sprida försonlighetens anda och verka för tillkomsten av riktfärdighetens rike.
Kanonerna ha tystnat, nu må andarna.
.
.
.
.
- - - - ... .- -- .-.
.
- tala och i försoningens tecken taga her- raväldet över världen.
Taga det - i trots mot vålds- och hamndeviljor - i medvetande om att de, i godhetens styr- ka, k u n n a bjuda oförsonlighetens, grymhetens och hatets makter spetsen.
ELLEN KLEMAN.
Författningsfrågan.
och vår ratt.
samband med.
regeringens f ör urtima riksdagen framlagda - proposition om lika kommunal rösträtt för alla kommu- nalt skattskyldiga har regeringen beba- dat framlaggandet av förslag till en for- f attningsref orm.
vid lagtima riksdagen på niåret, vilken med andra ändringar i nu &amp; illande .politiska i %strättsbestärn- melser aven upptar kravet på rosträtt för kvinnor på samma.grunder som för män.
Allmänna valmansförbundet har till detta avgivit förklaringen att det g o d- k ä .. n n.
e r a t t d.
e n l i k a k o m - m u n a l a rösträtten.
infö- r e s s a m t; att.
k v i n n o r n a bl ' iva d.elaktiga a v poli- tisk röstratt.
G r d e t ar slutligen uppg&amp;et!
Icke kan längre stå ens vår höger våga; eller.
emot utvecklingens obevekliga krav.
Man ' får ' hoppas &amp; h tro att icke blint.
.
rnofstånd.
från högern.
.
och halsstar &amp; I '.
v 115 andra putikter i författningsfrågan måtte bringa kvinnoinas annars nu sa- ' kerställda speciella reformkrav på fall: Och detta vilja vi hoppas och tro i c k e e n d a s t för v å r särskilda saks skull.
A.ndra, allvarsanlma värden stå har på spel om ett envist gamrnaltidsrnotståncl ännu söker trotsa ut ifrån en förbrukad och underminerad maktgrund.
Landsf öreningens f ör kvinnans politi- ska rösträtt verkställande utskott har för regeringen uttalat sin glädje över dennas beslut angående författningsrevi- sionen, vilken genom borttagandet av den 40-gradiga skalan gör de i genomA snitt lägre röstetalsägande kvinnoma mera likställda med mannen vid ' de koin- munala valen.
Samtidigt med detta f ramhåller föreningen sin bestämda, fordran på att nu får intet stå hindran- de i vägen för kvinnornas fulla politiska frigörelse. '
'
Kvinnl.iga präster.
1;.
. '
. '
.
&lt;.
.
" E.
tt fataligt, högt bildat och väl ' av- niigot flcrn praster p2 samma f olh; lönat prästerskap ".
satte filosofen iningdssif.
fra,.
tirde det &amp; till stoi del p ost rö^ en g&amp;g ' upp som ett av sven- kompenkras ' gencnk att stiidei- ' &amp; h .stör-.
-: ska ' h r k a n s viktigaste krav, men iluti-.
.
re ingustii&amp;ntra?
där befolkningen ä?
- den tycks vilja vanda.
upp och ned p$ sa&amp;manföra på liten areal, ' torde kunna hela saken; den Sista tidens utveckling nöja sig med halften, - d. v. s. en präst giir s.
k r a.
r e i. '
riktning mot obildade, 5. ellet-6,@1 personer.
Idealet föl- inangtaliga och dåligt avlönade ' präster.
Stockholim vore t. ex., sisom en Stock-.
.
ör.
&amp; t reda s i g k e d vad man ballar holmspriist ' nyligen - yttrade till mig, f ör- ' den alltmera ökade ha.
sainiingar p5 io,ooo me?
; ardera tv5 biskoparna genonz ett allt vidare ut- prister; i; ilket ' .knappast.
skulle kräva.
.
sträckande av dispenseringsrikten snart flera .ii11 Stockholiil: med sina fiil jätte- ställt &amp; ss inför möjligheten att.
var tred- f örsa~n !ii~gar ?edan ' im: har; inen därvid je präst inom statskirkan står p2 fri- f önitsai+s naturligtvisi att: dessa präster.
kall Q C ~ kyrkopredik,aqternas bildningsniva, d. v.; Iielt skulle.
f5 ä g n i sig a t ~~Cift s. har antingen.
alls ingen eller ocksa.
inte, .som ni1 kan vara.
fallet, nödgas.
en ' of ullständig akademisk bildning.
5gna ' siii:tig huvudsakiigen-åt lektioner i flicksliolor- o c h dylikt.
: - Men p5 detta satt tränger sig lzaturligt-.
: A.
d r a sidan vore d e t dock omöj- vis.
den ödesdigra friigan på den, stude-.
rande ungdomen om det verkligen lönar l i g t att i ' YArt yiditräckta land med sina:.
mödan att lagga ned vetenskapligt ar- olilla~&amp;k f &amp; h5llanderi i alla 2vseenden bete p5 ett kall, som likaväl kan lanmas.
kunna.
enligt cnbart befo~lki~ingsstatisti- i t f olkskolläsare, augustanapräster eller ska grund&amp;- lÖ,sa derina:frSga.
I stdra inet ' odistpredikanter.
trakt &amp; av ', de syds~7efi.a stif ten ' i-åder Nu tniste det emellertid .betonas att ju annii ?tt levande kyrkligt intresse; prästbristen, rent befolkningsstatistiskt som &amp; dast: ' skuIle bli 1id; inde på alltför -: tata indragning.a~ av lx-asts) sslor.
Sven.
sett, nog intg i r så stor som nian sina håll antager.
Syenska kyrkan ' .räli -- ska.
kyrkan liar inte &amp; l atta försumma ' nar omkying 2,500 praster på omkring.
dessa .&amp;kter, iv. &amp; pm h &amp; maste ska- ...
.
5.; qil jon invhare.
Detta gör ju en p+ nya pastorat i horriaids stora in- präst p5 något öv-er 2,500 personer, .yil- d~s.gamhäpimCd.
dess rent vidunder-.
.
lret - t o d e vara uigéf; i ' rligen det .antal,.
liga f&amp;hil13r&amp;n .- .. Gellivare försar &amp; ...
&lt;.
.
. '
.
.
, _.
i, -.
.
.
stift '.
och som - en ' norm&amp;: ' .arbetsf&amp;- person ' i- +ko ' lhg 1. e ?.,.
.
s,to.
.
som.
&amp; +&amp;tads Hiirtill kbmmo,.
d e!
.
nbriyla: ~.
e .., d ~.
~ .. 6.
, inyanare,!
c q.
.,.
o, i norm+.
: befolkad tti&lt;ktw ' kqmh~.unil&lt;ati.&amp; &amp;.
.. ....
d.
' .v ..
s. '
i $eF ' f1esta:.
att .:gen.
?,mföra,$et a), lzigstadgad genl - $ter.
.
..,.
~ y.
e?
.. l, &amp; h.
~.
,.
~; d ... aland,.
: and,.
bör s \ on&amp;lde,r- ' t .. r. f&amp;, -,, .prasto,.
: C s o.
m::.
val.
.
: hör till !,$ingande.
.
e - krav ' i,.
. '
.-.
m &amp; e.t /: $y:.
....) cyrk+,r$.
i.
.
... .. k.un ?a .$taga sig.
C &amp; .. vi i .yriktc,r .. s$ &amp;, kQ&amp;qu$at~oner., nödpas.
, fordr:; - d s 5 e s s n it,i@fi .. fiter$p5e.
~ a?
t e ber -.
.
.
..
., ...
l.
.
: I l l.
1.
.
.
.
.
.
,.
.
.
.
.
... ",.
-.
.
.
.
:, ' ' I i ' - ',,.
L B L '.
I.
- si i i a-:.
, (I,,: l % #.
obs ..
' sin ' lliails i~icdhjälparc i " föi ' sam1ingsviir ' - den och skriftställeri samt två äro 1 % .prastiimbetcts .sochla aiiseende, att detta ensamt bl-ancl statens:.
- alnbeteil ansetts krinna skötis.
av.
Överariga perscher, och .en: i-cforrn i.
detta avseende skul1.e icke ~koimiiia en dag för tidigt. '
raritinor.
Ett tiotal kvinnliga studenter agna sig för närvarande ät ' teologiska studier i - Uppsala och Lund.
Dessa Icviniiliga teologers personiiga ställning till tiiöjlig&amp;ten av prästerligt kall kän- ner jag ej, ännu så länge finns ocksE p5 ahdra hall riklig användning för de-.
i.as kraf ter, då flickskolan eljest ingen tillg %~g har p2 vetenskapligt skolade &amp; n dlt; a delvis beror av.
.
.
.
.
- $i:&amp;t&amp;ist&amp;~i.
o,&amp;nisatoriska brister och till nagon.
.
.
clel ge-0111 orgapisatoi-iska ref orrner skblle liunria utkyllast i r.
det.
.
.
.
.
dock.
själv-.
kl-istei~doii~slai-ariniior.
klart, ' att elen.
, existemr.
Det iir för öb- ... jigt eii .Iiirnm&lt;svid.
.
.
.
skillnad.
., ..
mellan det Mc~l de kvinnliga teologerna skulle.
.
s o m kraves a v cn, våra dagars icke som dc dispenserade prastei-na kom- - a; b&amp;tc, präst,.
och &amp; t.c &amp; kräydeS för en tjugu ma att sanka prästerskapets bildnings- niv5, » ch de skulle i.
flera fall just ge- noiii sitt säregna skaplynne kunna korn-.
.
.
inad&amp;nga .rnccl.
; F,, den i sociala ~eiksainlie- im att verka kompletteranck till den ........ iilanliga arbetskraften.
Hittills kan ten, l$ .sed+n den @ d &amp; kommit till och .. man lugnt saga, att de hört till eliten upptaga inang$ $irskil ' t i indu-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
&amp; r i ~ a i n h $ l) ~ $- * As ~,, ' hela tid, inte b l a d teologerna både vad betygsmeriter.
.. &lt;ie kkillar ki; i:el$ &amp; ... $kulle be- och religiöst intresse beträffar, - och de minit hö iri.
lia le$iiy, &amp; v &amp; ' &amp; n.
$&amp;I här söker lia ocksa av sina 121-arc blivit ' bemötta .......... i~obilisei-a.? !l.
de- kykkiigi.
.
.
.
kraftek,.
so !m inecl stor välvilja och tillmötesgående.
i&amp;ni iörs&amp;din~e ' n .buds, åtel -- Vad de redan.
huiinit prestera av orga-.
.
: i: till-:.
.
.
.
.
.
.
+ ' nisatoriskt och pedagogiskt arbete inom s t å r dock.
.er., $n, nog.
av.
arbete som han i n t e.
kan ia11111,a .., if ... sån sig,.
biand annat &lt;leii kristliga studentrörelsen och dess ...... därför '.
att.
; det kräver .e,q t a k t oih en sociala verksamhet -- arbeterskemöten.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
och son ii mar hen^ för arbeterskor etc. - bildning till buds: ' ".
.
.
s.
o.
q.
~.
inte;.
: Jätt.
;.
s ' tår ...:.
- Inte init~st för; .. detta.
.slags .verksamhet lovar.
gott för en fortsatt verksamhet in- borde nian i. prästerlig.
tjänst anlita de om l i knnnde områden.
, *.
i: ' t.
.
.
,.
.
.
.
.
L ' ' m.
.
.
e n, 1 .. a.
teologiska.
IrraJter, som redan finnas, men- soni IILI~ .utestängas p5: grund av.
sitt kön.
.
: Faktiskt existera: redan.
i vårt land atta .kvinilliga: ' te,~logie .kandidater.
av vilka.
.en; sednqieadjuiikten E im ' i- I i a ~.
o ~.
e l k i gr o ~ känd, bety- d a d e ' skrift&amp;lllire, t;,.
tj änstgöra.
' soni resesekreterare vid kristliga.
f örgdhgar, en är gift med en präst och arbetai- som.
.
Så vitt jag vet, finns endast ett of- fentligt uttalande i denna fråga från prästerligt håll, nämligen lektor Ivar Holms uppsats " Kvinnan och prast- bristen " i tidskriften Kristendomen.
och var tid 1916.
Han betonar sa-kilt, att det i f råga om sjala&amp;den +som i fråga oni l~älcarekallet finns fall, där en kvin- na icke kan f å. hjälp av en m,=, vare.
han än s$ finkänslig och.
skicklig.
Vid ~ l l detta t kommers nog ock,sa .. att göka, konfirmationsundervisningen t. ex; k a n at t ho.
t h d d inat fanken.
på kvinnliga en - präst i allmänhet icke ge.
sina ' kvinn- pristefe kommer .att!
.. visa: sig.
mycket liga.
lärjungar clet stöd - och den hjälp de .riilga: inon % .f örsand ingama,.
speciellt in- behöila inot sina speciella fi-estelsër.
om ~t5clerna~.
Möjligen borde refornien ... ~ n n k mera: galler detta själa6rdeii i.
' bö~jan genomföras partiellt.
.
Holm '.
bland kvinnliga.
f h g a r och prostituera ' f öreslar - att de ligre.
prästtjänsterna.
.
de: etc. först.
borde göxas tillgängliga.
.
för.
kvin- Ilet.
iir beteclmande, att F I o l ~ ' s arti- * ' or,.
jag mig.
.
inkii för iiin.
.
del " käyi~ki- ' .. kel inte ens-siuddar vid det gamla or- mera tiilti$&amp;i.
ay.
en ' tanke, .., som.
en ' h.
i.
r det " Kviilnan tige i församlingen ", son1 ban &amp; - iistnian privat ' f rimkastat,.
.
.
.. $im- man förr i vadden alltid brukade stalla.
Iigen a t t de församlingar, Sorh sa ' ville, som h u r inot dylika reformförslag.
An- tagligen.
lär d~ invändningen inte lleller.
.
att galla nigot annat iiii på fri- komma kyrkligt hall; cljii doc &amp; den större bibel- troheten sakerligen snart komtper .att f2. '
vika fOr exemplet från ' Amerika.
I .. själva verket ar den frågan inte längre dduell, d+ nämligen bibelkritiken allt- * era börjat inrangera bibelstället bland senare tillsatser; Syen en, s5 konservativ.
bibelkritiker som seeberg i Berlin kom- mer har med en tolkning, son1 absolut hi f or den stt~idandé: deniolirat iser ingen.
berövar det dess udd för vår tid.
Det gal- M ?A ' till tri $ &amp; ' .r k I: i -.
g, .,.,.
d$ioli&amp;seii ' ng ...
.
.
.
.. l e r nämligen enligt hans mening endast Iiör ock+ I&amp;in&amp;rnai .iiif ljtaride.
k e d, e~V$t en.
speciell korintisk &amp; ed att avbryta &lt;I.
' v.
s: .det ~ ~ &amp; ~ $ ~ ~; " n l $ ~; l &amp;.; .., .. '
&amp; dstjänsteii.
med: .f ragor (' se min bbk darinf lytanc1.e; a; ': $ïll&amp;t.
r \; i '.
i ' hittills.
': ha N y a n u t i d s f r a g o r 1907). '
~ e - liaft alliföi ' litet @ &amp; !i kyrka ' o &amp; i t k.
dan ' ' för langesedan ha ju för ' övrigt i tt: &amp; rsi&amp;it &amp;, ~.
: j i y &amp; ~ l: l koinmer,.
.
svenska församlingar fatt vänja.
sig vid hit.
' +&amp;ka - ilsigfielse;.
cl.ärbm: är: jag att höra kvinnor tala i ' kyrkor och till .öve; tyga &amp;;.
ik,,innfin?
i r&amp;P&amp;senterar.-.
dock och, med fran predikstolen, vilket kom- ett Iielt anilaf sitt ' $ii: niann- .. själva mer att bli.
all t vanligare j ~i mer - man det iiiiiei-sta.
a+ li&amp;f;: bch: .det::är detta,.
börjar anlita dem vid kyrkliga * ungdoms-,: grbl-;: att.
.. q &amp; i jeni iti.d: av: rnekani- o &amp; matif iili ' sd,:: au: hehe.
verk- kurser ' och inom den kristliga- tingdoms- ...
jr@A, ~ ~ ~ i:.
+ ó el %: &amp;.
p$nytt,födelc &amp;;: ' rhelsen. '
: ' ' ' I,. '
l.: ..! '
' ' ';
Lönerörelsen - bland privatskolornas lärarinnor.
.
.
.
.
.
.
enom kristiden, och i samband dar- med genom penningevärdets fall, ha .de flesta löntagare sett sina inkonlstei- reducerade i inycket hög och de ha, för att kunna existe !-a; sett sig ilöd- sakade att högst.
betydligt inskränka.
si- na utgifter och väsentligt sänka sina lev- nadsstandard.
: Detta galler i. all syn- ilel-lxt om den ' kategori.
av löntagare som heter privatskoloriias.
Iarar.ii~nor, vilka genoin kristidea bragts i ett .verk- ligt nödläge. "
På andra omriden ha hatt- re möjlighet &amp; skapats f ö r de sjalvf.Ör- söl-jande .kvjnn~rna, mcn.
: den traditio- nella ekonoiriiskx - undervarderiiigen av privatskolelararinn.ornas:.
.arbete har i stort sett bibehållits, .aven, d2 förbiittrin- gar planlagts och ge,nornföi:ts.
.
.Redan vid den iöneregler-ing som ge- nomfördes år rgog voro de fasts-lida .Iönkrna otillräckliga; och detta: $r i.annu högre grad fallet m, cftersom sanirna lönzsatser f oi-tf auande &amp; l.la.
- S taten och ' koinm~inen ha visserligen gcnom beviljande av ltristidstitliigg .osgot för- biittrat Iäraritinoi-nas stiillning, meil de beviljade tillag&amp;n ha - emellertid visat sig vara.
alldeles.
' .otillraclcli~a.
Lararin- norna ha allt .tydligare insett, att de själva måste sail-imansluta ' sig och arbeta p5 cn lösning air dessa problem.
Pil ett allinant möte i mars 1918 sam- lades lärariniior ffåti olika p; ivatskolor i I-iuvudstaden.
föi- att cixyfta frågan, huruvida " man ej i en skrivelse till de statsunderstödda Stockh.olinsskolori-ias .Leclareförbuiid kunde tegiira, att aven skolorna skulle giva sina lärarinnor dyr- tidstillägg.
Inlämnandet av en sadan skrivelse beslöts enhälligt.
Vid samma tillfälle väcktes frågan om ej lararin- norna borde g: ännu ett steg vidare och bilda en förening, lcctd av ' dem själva, för att p5 ett effektivare satt an förut skett tillvarataga sina intressen.
En liv- lig diskussion följde; många av delta- garna ställde sig dock avvisande eller tveksamma mot en dylik tanke.
Kravet p: .en lärarinnornas e @ sammanslut- ning gjorde sig dock gällande, och för- eningen konstituerade sig med 28 med- len~n-iar under namn av Stockholms Flick- och Samsliolors Lararinneför- bund - ett för Herthas läsare ' redan bekant faktum, liksom de därpå följande niimaste atgarderna, av vilka dock för översiktlighetens skull har lämnas en re- kapi tulat,ion.
Förbundet har helt naturligt kommit att i iörsta rummet sysselsatta sig med de.
brännande ckonomiska frågorna, en omständighet som på en del h511 ogillats sisoin stridande mot den ideella prägel som alltid ansetts titmarkande för pri- T-atskolelararinnornas arbete.
Lirarin- .neförhundets styrelse, soin ansett, att just denna idealitet bragts i- den största; ara genom lärarinnornas nödlage, liar insatt alla sina krafter på att söka för- bättra sina kamraters ställning.
Under \ - %-ens lopp fick Lararinnef örbundet till s t h d en motion i riksdagen för höjande.
' av det redan bevi1 j ade kristidstillägget å 200 kl-., som .likval avslogs.
Den ovan- naninda sk,-ivelsen till Ledareförbundet angaen4e dyrtidstillägg resulterade emel- lertid i.
* t lärarinnorna av.
skolorna till- exkandes .ett dyrtidstillägg av 150 kr.
för höstterminen och garanterades &amp; t minst .lika stort belopp .under kommande vår- teimin.
Enstaka skolor ha beviljat yt- terligare t&amp;igg.
I en senare skrivelse.
.har f2irarinnef örbundet till Ledaref ör- bundet framställt en begiraii o111 upp- fyllandet av vissa önsl \ - em~l mecl avse- ende &amp; lärarinnornas tj instgöring, som ä r av mycket väslande art i olika.
sko-.
lor.
J f lera fall ha cle uttalade &amp; ske- nialeii beaktats ...
Flick- och Samskolors.
lärarinnefö&amp;«nds .medlemsantal ständigt - vuxit, och i.
flere städer ha bildats l&amp;-arinneförhmd i ana- logi med det i Stockholm bildade.
Re-.
clah kort efter föreningens start hade förbundet glädjen mottaga sympatiutfa- landen- från olika skolor i. landsorten.
Talrika uppmani&amp;ar ingiigo om bildan-.
&amp; t av en lan&amp;organisation.
Styrplsen.
stätde sig först tvekande gent emot den- na framställning, men beslöt s1~1tlig~t.1 att tilln~ötesgå det - uttalade önskem~let.
Till förbundet ha jedan prbvisori~kt an- slutit sig lärarinnor vid, flickskolorna i Jönköping,.
~ &amp; l ~ k r.
o.
n.
a Kristintharim,, Nyköping, Södertiilj e, Tynn,ge och Uppsala.
Malmö - högre flickSko1ors la- Genom h ~ l ~ ~ ä n se d e ti l Il o1 i ka ö myndig- rafinneförbund bildades den ' 4 '.
jurii.
heter har man ' sökt intressera dem för 1918 och raknar - n u 50 .medlenimar. '
f 1,ickskolors, pl-i \ ratläl-aril~norn~s l&amp;ef raga.
För:örbun --.
~ u n d s.
högre.
&amp; t liar aven i anslutning till lektor bund bildades den 3 juni saimla 51- .och räknar nu.
40 mecllemmar.
Larariime-.
.
.Björcks motion om statens övertagaiide .förbunden tiga i iiuvararide styncl till- av flickskolorna i en.
resolution uttalat.
.
.
.
sitt gillaiide av en ftillsthlig revisioii sammafis ' 439 medlimmar.
.
- ...
.
av statens f örl~ållaade till privatskolos- .Under innevarande hosttem~iii, har na.
F4r att: utröna stamningen- bland helt natu~jigt f rågan.
om Iarar~nl~oi-ilas .landets Iararii~nekår föranstaltade f ör- .. ekonomi ytterligare tillspetsats.
Lararin- btindet en utredning angiende åsikterna nef örbi~ndets stp-else.
har till stadsf ull- i f.r5gan, varvid konstaterades,.
att ett makiige ingatt ined begäran om höj.ande nlycket stort antal lärarinnor .anslijto av det .föl- i .år heldjade kristidstillägget sig till kravet p i revision.
" ch &amp; - vid uppställt en j+mfÖrelse,.mel- B4ecl.
anledning av lararelönenämndens lan f~lkskolelärarinnornas ställning samt, .betaiikande över, privatskolornas löne- påpekat de av flere andra kommuner.
.
.
.
, reglering remitterade Laroverksöversty- för i år beviljade ' .bidragen.
Fragan.
reken detta betänkande till förbunclets.~ liar ännu ej slutbehandlats: En ljus- styrelse, som i sin svarsskrivelse bl.
a., ning i läget har emellertid inträtt genom.
betonade kravet p i en ingripa~ide för- att urtima riksdagens särskilda.
~ ~ t s k o t t ändring i statens ställning till flickskole- tillstyrkt ett extra kristidstillägg: av 200.
.
.
tin ' dei-vi snlngen.
kr.
utöver.
det i ' å r reaan beviljade ...
.
.... '
. '
Under .irbetsåre ' t har Stockholins P.
: Lä ' ritrinnef öiburidets senaste iiiöte ' ' ' ' ' ' läral-iniii för- ' ' ', ' '.
.
.
.
.
.
d,: 1-7 11.q~ 1a.a.r äxen .. en annan fråga, ' icke.
berörande löneförhållandena, '.
dryftats, nahligen den.
oin införande ' av en sj alvz st@ind,ig ku &amp; ?.
ekonomi-.
.
.
och samhälls- ' l &amp; på.
sko.l&amp;emat.
...
Under de sociala.
om valv ni ng ?^ so111 nu äga Tum har.
fri- gan bli &amp; aktuelï, och styrelsen har p2.
uppdrag av förbundet ' ingått med en skrivelse.til1 Läroverksöverstyrelsen med begäran att denna, genom anordnande-av - kurser, måtte ' bereda yyivatlaroverkens lärarinnor till falle till., grundlig utbild-.
ning .i &amp; $sa ämnen, sa att de äro bered- .da.
att rycka ' iii, .d5 kravet på kompe- terita?
lararekrafter gör sig.
gällande.
styrelse.
.
Det är att hoppas, att den nya orga- nisationen skall kunna irasentligt bidra- ga till det mål den satt sig före; en höj- ning av lärarinnornas ställning i ekono- miskt, rättsligt och socialt hänseende.
.
Kringblick.
M e d revolutionens flod.
Tiden rider fort i dessa dagar.
Kar delegerade frin oli- ka kvinnoföreningar, i Tyskland för cirka I dagarna ' utsänder styrelsen ett cir- en manad sedan uppvaktade rikskanslern - kuk; med $inbju. &amp; till.
lärarin * oma Gid den dåvarande, prins Max, och faktiskt blevo sverges, ' enskilda skolor att bliva med-.
mottagna - för att påminna om att kvin- lem-mar i .ett aIlmant lararinlieförbund.
norna icke finge lämnas utanför det nyori- Fö.rbun.dets konstituerande ar avsett att ' enteringens Tyskland, som d å skymtade, ' drömde de inte om att bönhörelsen Över äga rum; * ett .möte i. slutet a v jullovet.
hövan hastigt skulle komma dem.
till del.
- 1 cirkuläret.
preciserar.
Stockholms Inte fjorton dagar hade.
gått, och borta var ~ l $ k l och ~ i i i k ö l o r s lara&amp;neförbunh ' den kansler som nådigast tagit emot dem, h r - sin.
.. ' ståLdpuAkt - .,gentemot Fiick- och ta, sopad .med av den stora omstörtningens Samskoleföreningen, uilket.
varit nöd- stormflod, var hela det f6rfattningssystem, som till maktövermod i annat satt sitt oblid- vändigt, ' då ' en.
av denna.
f örenings kret- keliga nej till kvinnornas begäran att f5 räk- - sar.
' ii utsärit ' cirkulär if ragasatt förbun- nas med som fullt berättigade medborgare i dets beliovlighet.
Förhundet uppskattar sitt land.
På revolutionens vagkam bars i ett tillf ull6 be&amp;d&amp;en.
av det värdefulla ar- enda svepande drag de rättigheter och s b l - bete, som utförts inom centralstyrelsen digheter fram till Tysklands kvinnor som de, - för Flick- och S.an~skoleföreningen, men efter allt vad förut skönjas ' kunde, ännu i tider framåt skulle haft att kämpa för.
betonar .på- samma gång behovet av ett Ur spillrorna av det sammanfallna Habs- mera ' direkt sprakrör fök lärarinnorna i burgska väldet resa sig de nya demokratierna .en &amp; ganisatibn; .ieciii av - d &amp; själva, och likaledes med oförbehillsam deklarering av uttaiii &amp; en sin - f ~ r h o ~ ~, dm n ett i ~ gott i ~ kvinnornas rättigheter.
Det nya Tysk-öster- - samarbete de bada föremngärna.
rike kan lika litet undandra kvinnorna det Denna.
önskan är.
så tillvida redan upp- politiska medborgarskapet som det kan för- .mena dem att bilda politiska föreningar; in- fylld, ' som: .. två.
medlemmar.
och- en tet hinder finns längre för.
.
att Rosjka suppleant f rån SLärarinnef örbundet.
in- Schwimmers glänsande tale ' iyava far fira tri-: valts.
i ~lick!
?ch.
S~mskoleföieningens umfer inom väggarna av den ungerska hu- -,, "
.
-- .- r ----.
.
.
--.
.H E R T H A - viidstadens in-i.lioneraiide parlamentsbyg&amp;nad,.
dar- dui resel: sig.
vid.
Don ?ok; ijen.
.i.
: dirqkt iinitation av e n g e ~ s m i ~ ~ e s n t o s l ' t a '! '
~ o t k ~ of ~ a ~ l i a m.
e ~ l t ' ' tjeckiskornas lidelsefull ?.
na-.
' tionalismkan f rån nu a v.
Eaki sig avlopp i le- gitimt politiserande " och aktivt deltagande i.
.
.
.
.
nationei-is.
angelägenheter.
17 &amp; Ers .revolution latiiii5de ' kt:inii&amp;~&gt;a.
@ i::,.
; r _.
~: b l d d &amp; d: et.
l1 a iil il förkulináde s v - a 1 ~ ~ ~ ~ bred fetstilsrubrik över &amp; fömiräk5I, &amp; is: &amp; dell:-gellomförda ', valba&amp;et$ni, i fiill oklinnighet 091 att .ens~ !skcnia i:snart,e &amp;;.
' ars ' .t; d hait r&amp;&amp;$t~ssedel~ ' i, sin ila&amp;,.
. '
.
socin (~&amp;mokiatiskn +~nster9b; ia] irtiska.
.
.
&lt;.
.
... .organ meddelade liki ' troskjildiit ait ' ni1 h a erii '.
.Kelskorna, .fatt röstfatt ... S % $&amp;.S följ.er .mans:: ',,, ' a ' T+.
s 8:;
Ilvinnor i frukt.ocllnreföreningarnnc tjänst.
anken p5 att tillgodogöra sig kvin- nornas förmåga och krafter till trad- g5rclsodlingcns f ramj ande i vart land.
har tagit sig ett direkt och glädjande ut- tryck i tradgirdskommitténs förslag att staten måtte anslå medel till en central undervisnings&amp;xtal t f ör kvinnor, d&amp;- en grundlig utbildning i ' tradgårdsyrket skulle lämnas och kviimliga hemkonsu- lenter och trädgårdslararinnor utbildas.
I anknytning till detta förslag,.
som man hoppas iniitte komma att realiseras, har nu ännu en idé f ramkastats om tillvara- tagande ' av kvinnoarbetet i tradgards-.
.
skötselns tj amt.
.
a et ar sekreteraren i Sverges Pomo- logiska Förening Nils Sonessoii son1 i en ' skrivelse &amp; l1 chef eii f ör ' j ordbr~iksde- partementet framfört tanken på att f5 in kvinnor som trädskötare med därtill lagd annan verksamhet för trädgarden.
H r Sonesson påpekar deil fakf iskt esisteran-.
' de svarigheten för f i-uktodlai-ekörenin- gama att erhaila nödig hjälp av tradskö- tarm, då dessa,.
jordbrukare och frukt- odlare själva, ha svårt att förena trad- skötaresysslar~ ined det.
egna.
arbetet.
t Särskilt under ' besprutnings- och plante- ringstider ar det för dessa så gott som ogörligt att ställa sig till.
andras tjänst.
Vidare framhåller hr Soiiesson att den bildade träclgiirdsintresseracle kvinnan visat sig uträtta ett långt battre arbete an den manlige trädskötaren såväl i frå- ga om fruktplockning som.
fruktens sor-., tering och ' förpackning, varför han ine- nar att hon säkerligen ocksa skulle ut- rätta tradskötarens syssla med battre T ' ' oindöine och skicklighet an denne, som i (1; flesta fall är rätt okunnig och inte nedlägger nagot större intresse i sitt ar- bete.
Till stöd för sin uppfattning an- för kan ett utlåtande frin sekreteraren i Ginge-bygdens f ruktodlareföretiing, \ rilkcii använt sig a r en kvinnlig instruk- tör i st. f. tradskötare och som f ~ ~ n n i t resultatet särdeles gott.
Ett antal kolo- nitriidg5rdsområden hade ävenledes an- ställt instruktriser och haft de basta er- f arenlieter av dem.
Hr Soiiesson utvecklar vidare sin åsikt o m vilken stor betydelse det skulle ha för tradgårdsodIingens utveckling vid lantbrukarehem och småhem på landet om i yrket itb bildade Iivinnor finge ta den direkta varden av dessa tradgårdar i sin hand på satt som med så stor fram- gång sker i Finland genom Martha-före- ningarna.
Härigenom skulle f ruktocl- lareföreningarnas verksamhet kunna.
bli vida mera gagnande an hittills och liun- na minst i samma utsträckning som fruktodling omfatta praktisk handled- ning i köksväxtodling och tradgårds- produkternas tillvaratagande i hushållet.
Och då det är-hustrun som i dessa hem företrädesvis har intresse av trad- gårdens skötsel, vore det särdeles lämpligt just .att det vore en bildad intresserad kvinna som bleve råd- givare, hon vande sig med all säkerhet mera gärna till en sådan an till den man- lige trädskötaren, som oftast inte besit- ter de enklaste allmänna eller fackliga kunskaper.
.
.
Hr Sonesson säger sig med detta icke
Den .. ' koriimunala h3 menat att ' inan skulle överge tanken - föst-,, p i manliga ' tradskötare, så f ramt dessa.
...
.
finge bättre än vad 11~1, är fal-.
.
...
.
.
.
let, inen att soin det iiu ar fördelaktigt vore att .låta .bildade, trädgårdsk~mniga.
~aiidsföi-eningen för l&amp;nans ' .politi-.
.kvinnor träda i tradskötarilas ställe.
, De- .ska rösträtt.
har till justitieministern in- ras verksamhet skiille ju ocksi bli b e t ~ d - lämnat - en skrivelse a; följande lydelse:.
' fil1.
koiiungen. '
.
Lands foi-enkgen f,ör -.
ligt inera omfattande äh t; ädsliötarens.
P i gruiicl .. därav niastk av delil.
fordras kviiinatis politiska rösträtt har med tack- samhet tagit ' del av regeringens tillkan-.
e n annan och bättre utbildning.
Instruk- ilagivailde.
onz- att.
den ämnar redan till tijscn sl ' culle inte endast.
utföra triidskö- iizi~evararicle urtima riksdag.
avlåta k;.
.. t a r m s, praktislia ?rbete ' i frukt- och pro6osithn om lika kommunal rösträtt köksträdgården utan även hindleda och f ör alla " skattskyldiga.
Kvinnorna ' ha på grund av siiia relativt små inkomster unclervisa .. ~ a r f ö i: skulle de11 nu av hittills f ö h a t t göra sig ' föga gällande sakkunnige föreslagna två-årigz kurseii - - inom den koiiiinunala f örvaltningen, vilr i trädgårdsodling just vara det lämpliga ' ken dock på s5 m h g a satt berör dem ' i underlaget för den verksamhet hr SoneS- egenskap av kvinnor och mödrar; .de se.
.
sig gerioin en.
' saiSan ' reform.
ayen på detta son; syftar.
omrade likstallcla.
inecl mannen.
Da instruktrisen skulle.
lzelt .agila sig.
Landsföreniiigen.
tillåter.
sig dock fal a t sin i~ppgif t och ej.
sbin tradskötaren - a. e. k..
m: ts.
uppmärksamhet på.
en ha den som.
' bisyssla, skulle lieniles punkt i de koii~munala.
rösträttsbestam- ve~ksamhetsområde - kunna uts ' ti-ackas melserna dar aven med d e i h a reform en anda till tre fruktodlareföreningar och otill ' fredsstall~ncle ordning skulle bli be- SZ5ndande ..
Det galler .de gifta kvinnor- d a ~ i g e n h frågan ' om fast arvode l&amp;: nas kommunala.
rösträtt.
.
Genoni be- na ordnas på tillfredsstallaqcle satt.
stäinnielsen att akta makars inkon~bt i Skrivelsen utmynnar i det direkta yr- och för skattedebifering sammanräknas liar möjlighet givits gift kvinna att ge- kandet.
att undervisniiigen i ' trädg&amp;&amp;- n o h fölviiiv a v en måttlig inkomst, över.
' p5 det av för kvinnor ordnas skötsel vilken hoil.
äger - råda, erhålla röstratt i sakliiinnige f öreilagna Sättet även nied kor-qnunala angelägenheter.
Det låter.
l ~ a i ~ s y till n den verksainhet kvïniloriia i dock ej föi-neka sig ' att denna rosträtt egenskap av in ' ctriiktris kliiina .erhZlla i vila; p5 ' en ganska osäker grund: Den tillkön~mer soii1 en nier eller m+clie f ruktocllarif öreningai-na. '
oavsedd biprodukt a r en ändring - inom skattelagstiftiiinge; den kan möjligen.
genom en annan ändring lika lätt koni- ma att bortfalla, ' till äventyi-s utan att Köp statsmyndighetkrna haft " f &amp; zivsikt ' att göra nagon rubbning i röstrattsbestain-.
- Säljes till förrn&amp;.
.r .. svensk-belgiska melserna.,.
barnkolonien i Schweiz.
-.
Det.
förefaller oss också som om det.
.
Nordings.
parfymhandel, Biblioteks- vore; ett samhällsintresse att.
så.
niycket gatan I I, Birgerjarlsgatan 16, D o t t - vm möjligt satta de gifta.
kvinnorna i: &amp; lGggat.n.
G5.
.
.
.
...
stånd.
att.
ova inflytande p 2 de .kommu- ratten; ' itb bild&amp;^:, ', ' ' ' i ' ' ' b Fredsfyrväpplingen!
I ' '
gamla önskem5let att kvinna inåtte bli valbar till landsting lika val som hon n u a r det till andra kon~muiïala styrelser och nämnder.
Xigon motivering för denna önskan anse vi oss ej: behöva framlägga, emedan denna sak redan flei.
ra gånger varit föremål for riksdagens behandling sival på g r ~ ~ n av d k. propo- sitioner som enskilda motioner.
.
~ a n d s f o r e n i n ~ e för n kvinnans politi- ska rösträtt anhaller därför vördsamt att e.
k. '
m:t matte för nu samlade ur- tima riksdag föresla att gift kvinna maste ' tillerkännas rösträtt inom kom- m.un; di, hennes man ar till sådan röst- rätt.
berättigad, samt att kvinna måtte förklaras valbar till landsting.
~ a i a an ' gelagenhe&amp;rna i .. minst lika ' stor uts.träck&amp;p.som de ogif ta.
.
Och: alla- de som.
önska.
att.
.mest möjligt bevara den @, fia kiinnan?
izboe åt f amil jen kunna, endast livligt åstunda en siida11 förana- i ' in ' i ' .reklerna.
för kommunal rösträtt - att. &amp; @ f t kvinnas kommimala medbe- stämmanderätt kunde principiellt beva- ras p5 samma .skattskyldighet som gör hennes man kommunalt, röstberattigad egen inkomst. '
Redan nu o &amp; " icke ' $i.
ar.
', deea förhallandet vid ' prästval, dar varje gift.
kviniia ar röstberättigad, savi- &amp;.
, - .hennes: man .ar röstberättigad vid .kyrko$apman o &amp; hon ej för egen del tiilliör ... annat t r o s ~ m und.
f.
.
'. '
Vidares-til@ta ' vi oss påminna on1 det ' '.
\ i A krigsmuseum.
E.
- .n .i: sitt.
dag ' .enastaende utställning .har.
öppnatj i ond on för att illust- o r a de, olika .. islags aibeten kvinnorna under: kriget ..; ut-fö ' rt.
.
Ut$allningen .ar uppdelad - i sektioner, ock.
i var och en '.
av dessa visas.
icke b1ott " prov på " vad kvinnorna sedan krigets början ' produ- cerat-utan.
ocksa vaxbildei- och fotogra- fier av kvinnoi~sysselsatta med de olika arbetsprocessema.
Man -- hör jämt ta- las om ' huru väl.
kvinnorna rett sig med.
alla dessa nya: uppgifter, och denna ut- stallning kohrnerien att real-isera huru tunga och soaramrtnga av dessa upp-.
.
giftet ' aro o &amp; * - att ' döma av de friska och hiwtiga typerna, som fotografierna visa oss: l '.
r n e d vilken axbetsgladje de fyllas ..: .s.
.
:,:.
:: En l - grupp.
: vaxbilder i naturlig stor- .&amp;k~.wisi~-as$: de .olika d a g s uniformer e r n: kvinn&amp;mar &amp; bära .i.iatbkte;.
- En.
: iing .dam, kliid &amp; i .rb&amp;ioch!
by30r. '
&amp;:: starkt ' - ' impregnerat tyg är redo att trotsa det svaraste vader.
E n annan ar kladd i en läderkostym, som ' skali skydda henne fr-h gnistor då hon arbetar i srnedjaxi.
Har se vi cn kladd i ett tjockt ylleför- .klädc och långa gummihandskar;.
hon arbetar med farliga syror.
Dessutom finnas kostymer som äro särskilt avsedr da för att skydda mot damm eller gaser eller för att använda vid klättring eller för tungt utearbete.
.
I en annan vasbildsg~upp se vi en kVinnlig ' malare p i ett skeppsvarv, en garvare, en eldare.
En grupp visar oss kvinnor som snöra ihop överdraget på en flygmaskin under en " kvinnlig för- mans " överinseende.
Bredvid se vi ' m- dra flickor arbeta med den farliga sprangamnestillverknnigen, andra.
' som.
plöja, tröska, ~ a c k a h k t eller ta ' rönt- genfotograf iei av sårade soldater.
.skilt., intressant är ed .staty av:.
, FIo * a, s&amp;-
Sandes,.
en,:hrit ti&amp;- ' kvi ma:, soni tjanstgör .i:.
dem .. serbiska aiméiisd.
skyttegr5var.
.
' z.
.
e.
3 ...
.
.
. ' '
,.
.
.
.
.
..: -,.
- Fotograf iei:na äro, lika intressanta S Q ~ &amp; i6 &amp;: ' ~$siii; ri för ett.
.
.
..,, iel ' ~fiiaj-i~.
.v 1..
vax6jIiie.rna.:.
.
.
.
~ t .stort (ant-I sisar., oss k~iiykir utf: j O / o: p.
.
.
Magne@el$-.
.
M.
i n.
n &amp; - sysselsatta med a~mp~~riiitionitill ' - v na:ha helt och ' haHef t i ~ l v d c a &amp;.
~ livin- iwkning och anilat slags tungt: k * opps~,.
iior.
Detta Si-.
.
ocksa.
: fallet.
ined ' .&amp;t.
arbete.
P2 eii,se vi en kvinnlig maski-.
.
.
.
Vidare se vi.
lzuls ' prutor &amp; di.
nist sköta 0111 en roo-kilowatt-eleliti-isk hydroplan.
de olika derafiia, a * en lasta~it6~0bi1, ' ~ll.
.
': .. inaskiii och.
p5 ett annat en kvinn,a s &amp; slaks animiinitioii, respiratoro mot gif- ser eftei- en elcktrisk 1yf tkran.
Vidare tiga gaser etk.
.
En- avdelning rifitällkr se, vi kvinnor arbetande i gasverk - cle kirurgiska - a@&amp;it$r.
som '.
iibpf imniis de.
bira tunga säckar eller skjuta ckott-.
.
.
De&lt; ' ', finns.
of11 tillverkats a v ~viiiii$r:.
*.
.
käri-br niecl l; olis, de ta vara p5 tjäran, alla slags.
sinnrika.
.
inbdnii,ga&lt;,.,.
f,+.
' att sköta on1 avtappningeil, unclersöka de ersätta ailiputerade leniniar eller, då.
.. olika cl&amp;arna av brännare, justeia; 1115- lemmai-n, en.cl&amp;t Skadats; finns det bli-.
en naf- tare ctc.
P5 fotogr-aflerila.
.
.
kn konstruei-ade spjalor för .att stödja talinf ahrik ' se vi kvinnor .sysselsatkt ' .med.
.
den- s) ul&lt;n leimieli.
': Pi.
,: en ' aiinan sek- de olika proccs$erna vicl tillverkningkn, de sköta 0111 stöpniiigeii, fylla, cjdii !driska tion av utstail~iiiigeri se .vi vaclira prov.
.
karl mecl beiizol och packa - antraciten: p2 &amp; tsblisning och gal ilanisering.
: M &amp;.
ket .infressalit iis ' ett.
ersattiiikigsined~el .för A&amp;+.
fotogpfier visa oss kvinnor som vavt; .. fint glas.- det ser ut soin ' ett.
ta ' t~ afbeta i kvarnar cller p5 sigverk.
P5 silvemat, och: d @ $r ' &amp; äl&lt; ' ligt.i f ör en fotografi se vi en sangl.iggan &amp; en- tar, skakningar.
.
.
: cllei.- fukt, ' cleb '.
kan. '
.
e j.
gelsk sj-uksliöterska '; som general .COLI- antandas eller brytas sönder:.
.
.
.
.
.
r a n d dekorerar med Lkgion cl ' ~o&amp;ur.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
.
,.
.
.. och Cqois.
de ~ ~ e r för.
r c tapperhet o c h Det f ini&amp;.
en.
' del, av titsfä !lniiigen sorri plikttrohet under utövan~et av.
sitt.
barm- tilldrar sig ' mer, L p p ~ &amp; s 3 r n ~ e an t den hä&amp;hetsa&amp;bete.
.
Sarskilt intressanta övriga; ' och den .är anordiiad - .som.
ron.
.
a i o poTtratten av " The Ladies of Per- Iielgedom till, minnet a v de zkuirin~s kbom jryse ", de tv2 sjuksköt~rskorna.
.
:.
.
som fak- fallit p % slag-tet ....
.Dett.aJr~i&amp;.är .dra-, tiskt bodde i sky ttegravai-na och togo pcrat i svart och- prytt r,nesl flaggor - och.
vard,.oin belgiska s %racle soldater ända lagefkransar.
- P2 viiggarna i ?a.,ordnats f ' gn: * .lqigets, uthrott tills i, år.
.
D&amp;-en fotografier av dessa avlidna ...
Den, - 1.51~ ' of11 fönstret i deras.
lilli " clug-out ", gi ~ ~ a ~ n l i s &amp; ar t a n: yilka: förluster-: al ii (~kyddsrum), &amp; ii ' de bsukade utföra, sitt g enar.
av.
sjukvilrclskk-el?, lika .+i1 Som livsfa.rliga arbete, äro ocksa. '. !itstallda.
kvimlornas falthjiil.pkar.
(WonienY:s.: Ar- ': &amp; je, 1.,7 e &amp; - F. a.
: I -, ' '; ', ' a i -.
.
I ' I.
. '
' 1ny ' ALIS iliary: Corp~).
; il, m i n ~ r ~ i t i o f i s ä r ~
304.
- -- ' - - - p - H E R - T H A .- - - - - - p - - -- - -.
.-.
-- --.
- .- Elsie IngIis, den tappra kvinnliga la- gåva från Serbien till Skottland ".
Det kare som skapade och ända till siii död finns många andra reliker av brittiska förestod de nu s5 ryktbara ?Skottska ' kvinnor, som givit sina liv i fosterlan- kvinnornas f altlasarett ".
Dgn uniform dets tj anst.
Dessa relikef komina att hon bar i Serbien under sin sista kam- bilda grundstommen till en det av det panj ar ocksa ptstalld, likaledes en byst framtida krigsmuseet, och de skola dar av henne, som .gjorts av den världsbe- halla det ärofulla minnet av dessa tapp- ryktade serbiske mastaren Ivan Mestro- I-a kvinnor levande.
vic .och vilken bär inskriptionen.
" En London i november r9i8.
.
.
.
.
.
Notiser från bokvarlden.
.
Omkring Carl Gustaf Tessin.
11 .. D r o t t n i n g e n.
Av Sigrid Leijon- hufvzui.
.
-.
P.
A. Norstedt &amp; Söners för- 1 %-.
etta.
arbete tarvar knappast någon presentation - den a r undangjord re- dan genom f örsta delens framträdande, dar den Iätta rokokomiljön hade på de svenska.
herregårdama - och i ~ i ~ d XV.
: s: Versailles skildrades med elegant penna av en med denna tid djupt jör- trogen forskare.
Den ' andra delen ska- jer sig dock betydligt från den förra, och .egendomligt nog.
a r inte rokokon längre lika f ramtradande, fast .Tessin här- tecknas mitt i själva dess svenska centrum " vid lusteldarna ' omkring Lo- visas tron ", för ' att tala ined Tegnér.
Men - om någon hade kunnat klaga, att lyckans tid var farbi, nar arans - kom, så var det Tessin.
.
Glansen -, av.
Ilans spiritualitet och hans tusen upptåg, fran förra delen, dar han ännu mest ' var " Tes- sin ' intime " och huvudsakligen umgås med ' hustru .och s~agerska, a r har i myc- ket redan förbleknad.:.
.han a r.
snart en .åldrande.
och f örgrämd.
mm, som i sin drottning ' f i v e r en.
mqtståndare, vars hat mot slutet ståi i proportion till.
hen- nei iillgiverihet den försia ' tiden.
.
Det ä.r med ett ' visst * mod man Ser Tessins,. '
första hanf örelse småningom vika för grämelse, och man får genom denna skildring, som val torde förbli sista orL det i det drama, scm heter Tessin och Lovisa Ulrika, ingen fördelaktigare tan- ke om drottningens karaktär än man förut hade.
Sigrid Leijonhufvud har i denna skild- v ring i ~ haft flera politiska an romantiska problem att lösa, och det återstår egent- ligen inga frågor obesvarade, nar man last boken till slut.
.
Brytningens begyn- nelse, den av Tessin ' urgerade gifter- inålsförbindelsen mellan den blivande Gustaf III och prinsessan Sofia Magda- lena, var för Lovisa Ulrika från början lika motbjudande som den sedan alltid förtilev, och hon förlät aldrig Tessin, att han Jancerat den i trots av hennes antipati.
E n utnämningsfråga och slut; ligen frågan om sättet för ' Adolf Fred- riks .trontilltrade kommo till, och sedan blev förh2llandet sådant, att drottningen aldrig Iner talade statssaker med Tessin och tydligen främst med tanke p5 ho- nom skriver till sin bror Fredrik; " Jag vet inte längre vilka som äro mina van- ner eller mina fiender ".
Redan- i mars 1752. drog sig Tessin ifrån kanslipresi- dentvardigheten, och det var nara, att han- aven ' avsagt sig guvernörskapet för
prins Gostaf; vilket drottningel1 en gång med så stort förtroende överlämnat.
i %!
: honom.
Han kände sig motarbeta3 .av: drottningen och sedd ' över axeln även av den fille kronprinsen, $om alltför.va1 begrep liiir landet ' lag, och nog fick han ångra att han härdade ut ett.par å r till, fast.
drottningen till.
och med, när han ville resa in till .staden ' för ett radssam- inantrade, .kunde fråga ' honom on1 han " i all evighet tänkte försumma detta barn "!
Man undsar inte p5 att ' Tessin under dessa f örhållanden längtade till sitt.
Akerö, dar .hans kloka, praktiska hustrti fått styra med både inköp och nybygge i ett par å r.
innan mannen fick tid att koinma dit: E n nutida personlighet vri- der sig en s p J a - under skildringen av h u r.
den ärevördige B j elkeborgen med, anor f rån medeltiden utan barmhärtighet revs qed .för att lämna rum för en mera tidsenlig byggnad, men p2 samina.
g h g känns det nästan som en befrielse aven för läsaren att för ett ögonblick få lam- ma hovets besvärligheter, av vilka också Ulla Sparre.
som di-ottningens hov- mästarinna brukade f5 ' sin beskärda del.
Tessins grvinna ar i ' själva verket bol kens, .ljuspunkt, ' och nog kunde en s5 nervös och fåfäng, sa tröttsam.
och f laddran ' de som han ha skattat sig lycklig at ' att aga e11 sådan som hon i sin omedelbara näi-het.
Boken slutar - el1 smula abrupt med en .f Ur %vsigt ' nog så stämningsmättad.
lie- lysning över orosdagarna under hovets statsvalvningsf.örsök 1.756.
Man hade snarare väntat sig e n interiör från Akerö, d a r den erfarne världsmannen, matt p i ho.vliv och politik di p2 sam- ma- ging halvt omedvetet längtande till- .baka därtill, sitter vid sitt skrivbord oich kastar ned.
' sipa minnen med sin sällsynt " lyckliga fjMer "!
Skola .vi - hoppas,.
att Sigrid Lei j.onhuf~,ud till .sist skäiike~ aiss en&gt;,dyl+ längre .,epil~g.?
.
.
'.
.
, - ', ' S,, '. '
.
: .. r..
.
.
....;.
t. '
;.
.
...
.
.
.
,, ';.
?.
.
....
..:.
,;.
.:.
.
?
t:;.
.LYDI.A - WAHLSTROM ...
.
F+jkp,q.
- Ulla- och henne,s .. syskoni ur en.
farniliehistoria .av:.
Louisc-stenbock, f. s örn er ..
Hugo - Gebers förlag.
.
U r gamla papper, ' framletade i det avglönda lilla v.indskontoref längst ' bort i ' höriiet av en ' stor, halvskum viild,, dar i. brokig blandning reliker occh skrap fi-in gingna tider berätta sina.
sagor ' om ' det: son1 varit, liar Louise Stenbock -.
.
väl ocksa med stöd ' av den muntliga traz clitionen - samlat dragen till historien.
om fröken Ulla och hennes.
syskon.
Det - $r inte alltid sqm de gamla papperen ge -- en sa givande skörd som har, och lång$ ifrån alltid som de behandlas med sa- clqn akta .karlek.
som har ar fallet.
.
Det är inte första @ ngen grevinnan.
Stenbock framträder som ' förvaltaren av gömda minnens skatter.
' Bakoni frö- ' ken Ullas .nobla gestalt och kedjan av syskon såsom de levandegöras i denna. '
.
bok skymta de originella, profilerna av ~ i i n ~ f r u Lotta och.
an dl.
Jeanette och diminna oss om war ' första bekant-; kap med förf.,- som uppdagare av garnla pappe.r.
Den, bok hon nu b j uder oss har samma goda.
tidskolorit.
och.
- stamning.
som Jungfru Lottas .och Mamsell Jeanettes historia f att genom skickligt användande av de bevarade gamla brevens karakteri&amp;rande innel~åll och minnestroget återgivande a v vad.
förf: kunnat hgmta fram 3.11- egna barn- domserinringar.
I teckningen, af.
fröken Ulla och hennes syskon har 111.1. darut: över tillkommit denhos Louise Stenbock.
synbarligen ' s 2 starka känslan a v slakt- arv och sainhör-ighet med dem, vars bil- db; hon återge^,-och - vilket f ~ r 1 a n.
a sin ~ särskilda, djupa färg, åt, denna bok.,:.
I dessa tider, ' då inget langre tyckes .. stå säkert, har de ' t sitt säregna.
jntresse.
- och sin.
tjusning .- $t Sok .. $är tagas med in.
i en f.6rgingen $ids ari~t&amp;r,a !~.
miljö, dar.det i basta mening kon9,er.
.
tiua.
.känslan.
av .ka.nt.kui.tetens .varde ' och.
Smadi- &amp; ", ' ' ' ' L.
- ' -, ' ' ' ' ' a '
liga arvet,.utgör riktlinjen för individer- nas liv.
.
.
E.K-N.
c om an.
Btellinders och Artur Rennsburgs annars vackert vaxande, .allvarsamma tillgiven- hetshistoria.
Det är inte bra att satta för stor skylt på sin vara.
Anna Wahlenberg ar en god beratterska, hen- nes böcker äro.
redbart och val genom- arbetade, karaktarsanalaysen med lugn och säkerhet genomförd, men hennes laggning f örhindrar henne flykten u f över de stora djupen; det ar icke de väl- diga, starkt bärande vindarna som spela under hennes diktnings vingpar.
Men det ar eii sann, god och djup känsla - och det ar ju vackert så - son1 förf; skildrar i sin bok.
Hennes goda smak har inte heller övergivit hen- ne vid ämnets behandling; inga senti- inentala utsvävningar eller sensationella äventyrligheter störa berättelsens behar- skade och lugna gång inom dess avgran- sade lilla område.
.
VBr Christina.
från Skåne på 1830-talet av Jane Gerrcandt-Claine.
Wahlström &amp; Widstrands förlag.
Jane Gernandt-Claine, som med sin senare romandiktning levat i 1700-talets historia och miljö, har med denna bok - tagit steget in i 1800-talets tidigare hälft, och det ar tydligen den intimare familje- krönikan som f urnerat, stof fet; Även utan den iniimeshyllning soin bokens.
första blad frambar, skulle man haft .kanslan av att " V&amp;- Christinay ' ar e n av släkttraditionen omhuldad gestalt, son1 fränkan-författari~ma~~ sedan barndomen omfattat med p i en gang kärleksfull och spörj ande beundra .. 1830-tals- " mam- sellen ", som hade sjalvstanclighet och.
E. K-N.
mod nog att gå sin vag rakt fram, efter sin egen naturs bud, kunde.
ju också ge .ett f antasif ullt sinne något att.
f undera på.
Förf .. hai- ömt forstaende sökt s ~ g.
stlpendiedonation.
Av hovmarskak in i hennes själsliv, och Christina Gro- tes bild, rakryggad, stark.
och vacker och fru Coyet, Torup, har Fredrika- som den möter oss; l y var fulla syin- Bremer-Förbundets stip-endieinstitution d dagarna mottagit en donationsfond i pati.
Med vanlig tidskanslig skicklighet sät- tiotusen kronor, med villkor att stipen- ter förf.
.oss in i 1830-talet, personer och dieutdelningen f r i n denna fond går till interiörer ha sin ratta dräkt.
Dialogens unga kvinnor tillhörande Malmöhus län.
ni-fonn bryter emellertid stamningen p2 ett nog så fatalt satt; ar det franskans Koncession ii ett varulotteri har språkbriik som p2 denna punkt trubbat beviljats Fredrika-Rremer-Förbundet un- av Jane Gernandt-Claines annars fina der villkor att lotternas antal ej m5 öra ?-.
Sådant var.
otillbörlig, för att inte överstiga ~oo,ooo till pris av 2. kr.
för saga ren omöjlig nonchalans i tilltalet lott, att antalet vinster, som.
må ut @ belevade .svenska mänskor .emellan f ör ras såväl av fast egendom som av lös- hundra ar sedan.
.
- ören, icke må understiga 5,000 med ett sammanlagt varde.
av I 10,ooo kr., atr E. K-N.
.
.
varde 5 högsta vinsten icke må över- Den stora karleken.
Roman av stiga 15,000 kr.
samt att i lotteriet ss- Anna Wahlenherg.
Al-bert .Bonniers soni vinster ingående lösegendom skall utgöras av .varor av svensk - tillverkning.
f örlag.
- Den-.
" stora " kärleken ar ett mycket Lotteriet anordnas till - förman för stort- ord, och det a r svårt att förstå att förbundets och dess skolors verksam- det.
verkligen ' hör- samman med Inga het.
.
-,. '
.
.
.
.
- I.
kart,.
.
rideb borg.
.. ' 2 25.
- -.
L.
Haft.
, 2: $o, kart.
..... z: 75, klotb: 3: jo.
- __._-. -- ..... -- .. __ -.
.
.
.
,.
-.
.
L En star .nyns hustru,.
(Katarina von Bora).
.
. '
,. '
~ojkkalender för 1919 3: d j ~ iigpl: Rikt Av C ' larui Tltt&lt;c Ehhcl.
Oversattning f &amp;.
illustferad.
I ?edige+ad av pastor Fr: RjörR.
.... norskaii.
Häft.
I ' kr., .kart. '
I: as.
.. ---- ...... - ........... - .. - .-_._ .- - Kart.
2: z$,.
iklotli, 3 2 5.
.
.
.
.
: Missiontirernas barn.
Varde ljus !.
.
.
.Pi uppdrag: iv Allmanila Svenska hiis- Missiotiskalcndei- för .rgxg.
' 27: de argin- rionskonferensnis K ~ i n i i ~ k o m m i t t é, Sver- gen.
licdigerad.
au .i$sioilsdirektorn Com- ges missionsftirsaniliilg tillagriad, av.
A W Z ~ .loit.
Lindgr - -- m. mini.ster Kart, i: jo.
Frcdc ' n.
Hiift.
' 2: - j, kart.
2:75, kloti,.
4 kr.
- --. ----- .- -.
.
--- - _._.
,,, 4.
, f ..... i.
- .-p .-h ---- e .......
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
~ i ~ ~ e ur ~ bibeln o r d fiir var dag 1919.
Nfirshal-iiig från Sv.
Bil~elinstitiitet.
(1 vaggalmanacksformat.)
--. --- h i s jo öre.
.
.
Bruna barn och.
vita.
.
.
. '
Heriittelse av ' 1 '.
Med illustrationer.
Over-.
.
siittn.
i v Awiclie Moh~eckcr.
Kart.
I: 75.
..... ---- --------- e Evangeliebok.
.
Tunagårdeni vita.
rosor ...
.
.
Styrman Ankarbeygs berättelber.
.
för svenska kyrkan.
Texterna i enlighet .l3&amp;5ttelce av A-ner .. (Anna dlander).
med 1917 %-s kyrk.ohibel.
Klotb.
j kr., röd- H.äft.
.
, j: 50J kart.
6: so, klotb.
.
- ............
.
- .. - L .:3°m ..
.
.
.
.
snitt j 30..
.
.
.
-.
- -.
_ I I.
-- v Kriget ooh lidandet.,.
, Av Carl Fr. Pcfersdn.
Haft; 3 kr., kart.
At, p; tstor HrGo I ~ l e m &amp; ~ g.
Med förord 3::75. av Superintenduiten ' ~ ~ r l &amp; r T d s i e n.
Haft.
.
.
I Sibirien för trettio år sedan.
60 ö r e '.
!
.
.
--.
.
.
IXeseininiien .av Hchrik 5 ~ ~ c d c Haft.,.
~innesskrift +d ~ ~ r s i e h o l &amp; &amp; y r k ~ 4 n: SO, s kart.
c;: 25; klotb.
6: jo,.
.
.
femtiobrsjub; ileugn 1868-1918.
Sann trohet.
.
.
Utgiven: av Bla~ieholqskyrkostif telsetis Berättelse av Elly A+., H a k.
q:.&gt;o, st,-rclse genom pastor Fr.
Björk .. ' Rikt illri- kart.
strerad.
H i i t.
g kr.
.... -.
- - 5 ..: jo, kloth: 6.: 50.
......... ... _ ... -.
.
_.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
I zehni tvvar ...
.
.
.
.
skuggor och ~ j u ~ g l i &amp;.
-,.
qcii skisser av.
H a n ~,, P e t f e r s -.
.
, .M; nn&amp;.kning a,, ~ ~.
d.
.
p ~.
~; Berittelsx,: son; ... saft.
2: 75, kart.
3.: aj, .- klotb .. 4.: ' 50.
; _.
-.
., Hiif!
: p l öre.
.
-.
.
...
-.
.
Lycka.
.
'. '
Villigt.
kom.meir ditt f&amp;.
A,.
kyrkoherde f i f r.
R&lt;mg.
h,i &amp; flera i Berättelse f a r de unga av Hanna Petteris-.
H a f t -?
: 25, kart.
2: 75, kbtb.
4 k r.
illustrationer.
~ ä f t I.
: m, 1: 60, klotb .. J O X.
.
,, ' ' P.
,,. '
, ' 4.
- - L.
.
.
.
. -- -.
aigirt.
, -.
-, - - ' - - p .__L_.
- L * _ ' l 2 2 %.
I., ' '. '
I.
.
_ _ I _ - - -.
&amp; inrr $rån d-skan.
--. ----. -- L -- .L -.
.
- d.
. '
" ': r &lt;: - i. '
orode des b&amp;al ....
.
-.
a.
r '.
Betraktelser av teol. d:r H R o ~ a i ~ Over-.
&gt; ~, i satt ~ fran ~ engelskan ~ 4 ~ au ~ G.
- W.
H e e h u w i. '
I ....
.
: .-.;.
, .... ' Haft.
- I ...
kr., I: 25. '
- ' s0 öre: ---- .. kart:.
.
- - Talande ' stena ?.
'. '
8etgktel&amp;r; iv .v.
g!
.M&amp;~,~. ',.
: ~. '
.
, ~ u d Råv ' a; s kr.
det.
.
.. i ' - ' * i ' ' - 8.
l Den föfloiadc sone &amp; ' lit&amp;i ?kbm&amp;.
: ' s.
.
.
.
:, J ~illiälkning iv ' Hovpredikant &amp; Fr. H ~ I - i v e t s i t t n i n g Iran tyskan av Agnes H o f $.
.
.
tnar2ten.
.
Pris PO OR: I ~ n u ~ i Pris.
30 Gre.
'.
.
._ _.
.
.
.
.
,. '
.
.
.
.
.
.
.
.
.
. '
.
.
I ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ t ~ t a ~ ~ e t t ~ a e ~ e c e a ~ a ~ t (~ c a c f r!
~ t a Q I b g 6..
.
S Q.
d * Q:. '
.
: e.
- ' \ ...
I N N E H A L L .. I I a d Nar kanonerna tystna.
Av Ellen Kl,eman.
C Q Q.
g f.
e s.
.
Y Q 4 t8 E.
Regn stran d. '
.
.
&amp; u f Kringblick.
Kvinnorna i friktodlaiefdFningarnas.
tjänst.
.
Den kommunala róstr8ttcn. '
' - Q 1.
.
.
.Engelskornas krigsmuseum.
.
, ..; g; 8.
A; ~ ~ n e &amp; r e l s i n bland privatsk&amp;ornss.
lararinnor.
.
, Notiser frbn bokvHrlden. '
.
% 6A:: Korii.
- B a 3 b a ' O I: i ff 1.
.
5 ' y.
a a 3.
Kvinnliga prhtet.
Av Lydia ~ahl.str &amp; / ' 1 8 Farfattningsfrilgan och vBr rikt.
.
.
,.
0.
, r.
~O) D~OPO~~~POP~P~OOO~OQO~ ' ~.DPO~~OOOPOOO~,OZI~) ' OQPO~JOO~OOP r I 1 b ~irma&amp;ma Hägglund Akta.
VADSTENASPETSAR. '
.
.
PARFYMmM ' AGASIN m~&amp;~rr.&lt;l~o~hpr~su&gt;t~~.~~~riurral ...
,.
.
# 3 8 H A M.
N G A T A N 38,.
h bi.
och bi111gark.
.
.
.
- .- S T O C K H 0, L M.
-. '
'.
.
.
# m.
m..
.
.
.
.
.
A.
T., 402 O4.
h-t f r h ~bqt$~d&amp;n.)
.
.
.
.
.
.
(AI &amp; %.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
. '
.
.&amp;,i-.
.
.
-.
8.
. '
.
.
Kungl.
Hovleverantbr:.
m. '
,.
/,.
'. '
' -.
-.
svirpe~ äldsta, itorsta.
ruiomqaia~e,sptx+zi~i,.
.
,, franco.
, ',, i,,, i n,, r,, ANNAI~EN~TSONS ' KAPPAFFAR Kullagatan 2 1 O C biist ~ Siden- och Y I I ~ - K I ~ " -.
ningstyger.
-.
.
.
.
.
HU r n ~.
D.
S.
G L T A W 3: -: STOCKB~R I.
r .. 80 i.
...,.
.
.
f,.
.
: a ' - - Riks Tel. 23 57 Allm Tel. 8407.
.
A,-B ' .~OHW ': V;:, .L~FGRE~ &amp; - -- '.
- l - SVENSKA ' SPETSDEPOTEN,.
.
~re&amp;regatatan 34 A.: I. kl,.
10-6., I.
- ', ', '.
- H A L S I N G ~ O.
R G R i k s t e l.
1 2 4 5 a 3.
2.
4 5 REKOMMENDERAS Kostym-, och ~ a p p j ~ ~ e r: Stort ur.val.
.
.
Best6llningar emoltagas.
.
