# ID: svediakorp-per2775
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,692
# sentences: 1,084
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
-.
Behandhg av reumatism, qikt, hervrmartor, frostskador, vissa ledutgjutningar och ledsfelheter.
MODERNASTE SYMASKIN m 5 P.
- L m.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
. '
I:.
.
.
m n
ARGÅNG.
V 1.
NOVEMBER HAFTE 11 1918 Lagberedningens föklag till bal k..
.
.
.
.
.
tagande till ...
varandra; de skola i sam- G d virka för.
firniljeis bäita.
~iilsinanskapet är definitivt borta:.
H~istrun blir en fi~llm~ndig person, med: full riittskapacitet, med rätt att 1: alla av- seeiiclen - bestämma över sig och sitt.
Hon " Man.
och.
hustru äro skyldiga var- kan ingå avtal.
med sin make likaväl - andra.
trohet och bist2h.d; de h&amp; &amp; att i ".
so111 .. ined.
.
tredje person, hon förválfar samrad; ~ - l &lt; a f ör familjens bästa.) '.
.
.
~jii1.i~ sin egendom, för själv eller ge- Den, iörsta &amp; i de +n förda meningarna nom ombud sin talan, kan utses till för- är oss välbekant.
Si.
&amp; der enligt.
17~4.
iiiyndare .och god man även för sin ma- ars lag; leii grundläggande .regeln för ke, f öl-loi-ar icke vid omgifte forniynder- makars iiibördes ställning inom äkten- skapet över sina barn, blir utan särskilt skapet.
Det efterföl jande citatet åter- stadgande valbar till alla uppdrag, of- gi.yer lyclelsen av I i.
5 kap. av den nya fentliga ~o&amp;enskilda, f örfogar.
över sin.
gif termr " ilsbalkei~, det .kapitel som av- asbetskraft och kan således utan man- handlar alln~anna Ijestammelser o111 ma- nens samtycke eller borgen idka handel.
.
.
.
kars rättsförl~~llai~clei~.
Bättre än genom eller näring.
.
en jainförelse mellan dessa rättsregler, Sainma regler angaende myndighe- den gällande och den föreslagna, kan ej tens inträde och upphörande skola en-.
andan i det föreliggande förslaget klar-.
ligt förslaget galla för kvinna som för läggas.
.
Inte ett ord om k5lsll~anska- man.
Den gifta kvinnan blir således ej.
pet, on; mannens eller liustru~is rättig- inynclig förrän nied 21 ar.
För hennes heter.
I stället trader familjen fram så- myncligf örklarande skall f örebringas som det centrala,.
för vars basta såväl särskilda: skal.
.
.
.
-. ' ...
iiad som hustru får avstå.
f&amp;y.&amp;n ' 6.
Beträ f f ande hemmets angelägenheter - soluta makt&amp;.
De äro med, varandra har inannen.
icke större bestämmaride- sidoordnade; av.
' båda fordras .. hansyns-.
r ä t t .än:.
hustrun.
Hans h,~&amp;bondevalde N.
51- man ocll.
kviima sanlmaniigda $ro, då 5s ' han hennes rätte ni&amp;- man och ägef söka och svara f ör hen- ne - -; ll~istrtin följ e ock inaimens s t h d .och vill ko^. "
' ' ',, ' ' ' '
har bortfallit i och med avskaffande av il~ålsrnanskapet.
Från niålsmailskapets anhängare har ofta frainhållits att det dock skulle ' vara nödvändigt att deix e n e hade avgörander %ttten ' vid stridiga me- ningar och att enhetligheten i aktenska- pet clarigenoin bast skulle befordras.
Beredningen visar övertygande i siii mo- i-iveAng att inga verkliga skal kunna an- föras för bibeliållandet av mannens fö- reträdesrätt i detta avseende och att om niannen har ett övei-vägande in f l y tande på avgörandet, detta.
ofta beror mindre på lagens stadgande an på peïsonlig.
auktoiitet eller p2 ' faktiska förhållanden, däribland ' f sämst p5 hans dispositions- .rati över d e penninginedel, av vilka fa- miljen skall ha sitt uppehälle.
Ut- gående härifrån givas inga rittsi-eglei- f&amp;- huru uppkommande kbiiflikter skola lösas.
Huruvida make handlat pliktst.1-i- digt eller icke beror på objektiv pröv- ning, liusboiidevalclet övei-skuggar.
icke längre det hela och presumerar hustruns skuld, ' om Iion motsätter sig mannens vi1 j a.
Grundregeln ar, s5soin nämnts, att makarna .skola sanirikla med varandra; avgösandet Iiommer såsoin hittills att kid .skil j aktiga meningar traf f as av den, som innehar medlen - att genomföra sin vilja.
Det torde böra namnas ' att aven med ' nu gällande rätt har mannen inga lagliga medel till sitt förfogande för att kunna realisera sin " bestainmanderatt.
Det later krasst, men.
inaktmedlet har- vidlag ar, liksom nästan överallt, pen- ningen.
FLIU~ ut lika viktigt som att ur lagen borttaga bestämmelsen om nials- manskapet ar därför att giva htistruii dispositionsrätt över nödiga penniiignie- '.
.
del föl- att vid fall av bristande enighet kunna sj alvständigt Ilandla i familj ens angelägenheter.
Särskilt i fråga 0111 deii inre liushilllningen ar det tydligen av största betydelse att hustrun beredes en sj alvstandig ekonornisk stallning.
I det- ta syfte a r ock stadgat att om makes tillghgar icke harf ör äro tillräckliga skall den andra maken Iainna honom er- f order liga medel f ör att bestrida utgi f - terna fiir hans särskilda behov och vad.
han nwd liansyn till makarnas levnads- förhållaiiden enligt sed har att ombesör- ja för familjens imderh5ll.
Med anclra ord: har l~ustrun ingen ' inkoinst, skall mannen i 12mpl iga poster giva lleniie penningei~~edel till hushållet och hennes personliga utgifter.
Vad hon el-haller för det senare ändamalet blir hennes egendon !.
Make liar laglig ratt at!
for- dra att denna underl12lsplikt fullgöres.
Brister vederbörande härutinnan, kan medling påkallas, varigenom ett.
avtal kan komma till kind, berättigande till införsel i lön.
I sista hand gir en tvist om underhi ?illsbidrags storlek eller dess fullgörande till domstol.
Den +i- hust- run betungancle vage11 via fattigvarden för att erhålla skäligt bidrag till fainil- jens utgifter behöver ej vidare anlitas.
Angivna bestämmelser komma helt sä- kert att bli av allra största betydelse för att förmå f örhumliga f amilje försörjare att f ullgöra sin underhållspli kt.
Givet-.
vis äro dessa stadganden ömsesidiga.
- Ar hustïui~ den för~arvai-ide, h i l a s lienile saninia f örsörjningsskyldigl~et.
Denna ömsesidiga uiiderhållsskyldig- het ar en viktig principiell nyhet i för- slaget.
Makarna ha bada ställning soni försörjare, var efter sin förnGga.
De
skola g e i ~ ~ e n s sörja a ~ t för .familjens cn- del-11511, vartill i första rummet räknas vad som erfordras för den geniensamina h~ishil.lningen, sasom föda, bostad,.
tja- nare, illen även vad soin ' tarvas för var- dera makens sayskilda behov.
Till des- sa senare höra icke blott ltläder och lik- nande förnödenlleter utan aven, i den 111dn 1nak:ariias vill ' kor det medgiva, ide- ella krav.
Dessa bel lo^ skola för inan och liustrti ' beräknas efter samina lev- nadsstaizclard,~ utmätt efter deras gemen- saiima tillgdngai, sal~inda oavsett o111 ene pen11 ingetillghgeri, kon~ni:er f rdn den.
.
eller den andre '.
.
.
barn i aktenikap skiljes mellan vårdnad oiil och I ' örmyndei.-skap över barnen.
.
V2rdnaclen innefattar jainte plikten att.
.
.
s ö r j a för barnets person också ratt att bestämnia över dess personliga angelä- geriheter.
Förn~ynclerskapet ater inne- rätt att förvalta bar- bar .~~~ivudsaliIi.~en.
nets egei~cloiii och att.-i fragor rörande egenclon~en repi-eseilter-a det utat.
Vard- naclen tillkohnier bida föräldrar-la i för- ening.
De skola gemensamt besluta, den.
.
ene.
kan icke mot den anclres vilja träffa.
.ett avgörahde.
: Följclen härav är a t t vid.
.
oenighet maste ' avgörandet lämnas å t ~iton1st5encle~ a t.
ratten, som dock först Förinagail att bidraga raknas ej en- efter verkstal ld nieding äges upptaga.
dast i peimingar, underl~~llsskyldigl~eten arendet till pi:övn.ing.
.
Vanlig. '
domstol.
f~illgöres även gen&amp;11 arbete, i lzenihet. '
51- harvid laga forum.
Det.
torde sa- Har ' liustr~in icke förinögenhet eller för- som ett önskemal .f; ft-and4ll&amp;, att en tillskapas liarf för, en .. värvsarbete, ä r hennes arbete inom hem- särskild instit~~tioiz institution som kunde f i sig anförtrodd met en f ullstäncli ' g ~ii1herl1ålls~restati6n.
F ~ &amp; kvinno- I samtliga akte~iskapsnial.
Hustrtin ä r ej.
langre den försöi-j da,.
11~11 har tidigare betonats önskvärdheten inannen försörjaren.
.
Svårigheter kunna ' visserligen tippst5 a v.
siclana.
specialdon~stolar med jämväl en ai ?giende bestiiinmande av s toi-leken av kvinnliga bisittare: ~ i ~ b e r e d i i i n ~ hal- emellertid.
ej kunnat framlägga något det penningebelopp i~ialie skäligen skall tillskjuta ..
Makarna äro emellertid.
en- förslag i detta syfte, vilket val närmast.
r ligt lagfördaget pliktiga att giva var- c r i ~ k o i ~ ~ n på ~ e processkon-imitt6n.
Pr5steii ar alltid medlare.
Dessutom andra de upplysningar rörande sina eko-.
nomiska forl-iall ' anclei~, son1 erfordras kan p2 begiiran domare utse särskilda för bedömande av varderas underhålls- 111edIai-e, stiiiidiga s5dana utses av vissa plikt, och man torde kunna säga att det niync1.igheter.
.
Utses s2luilda n~edlare,.
.
förutsätter ' att mikarna träff a avtal 11äi- skola bade ii~aii och kvinnor förordnas.
I f raga oin förmynderskapet tiller-, om med varandra.
.
' Enligt särskilt stad- käi-iiies cletsan~n~a at fadei-n, med ute-.
.
gande k a n sadant avtal av rätten jäm- ' kas ' o h det ar uppenbart obilligt eller slutancle av vodern.
Detta a r en av de i L piinkter, vari likställighet makarna ändring paliallas av förändrade förinö- I P emellin icke ar genomförd.
.
De skäl genhet sf örllållanden;.
Beträf fancle barnen har fadern enligt soin förebringas härför .synas icke allt- nu gällande lag ensani bestammanderat- för starka.
I realiteten torde bestäm- ten.
Enligt sarskilt förslag till ' lag om inelsen icke Itolmrna att ha stor betydelse, ',, ' -, ' '
.
enär barnet.
jainförelset-is sällaii besitter ~iågon f örmögenhet sa länge båda f öi-äld- rarna äro i livet.
En detalj, dock nog sa viktig, i sist- ilaml~da lagförslag må nän~iias.
I $ 5 bestämmes att barn under IS å r ej inii taga tjänst eller annat arbete etan iiii -- albra:-nas samtycke.
Har s5dant atkte m.
.
En utställning av kvinnlig konst.
dessa " svältensJ ' dagar f år ögonf agna- den genom konsten en dubbel betydel- se.
Det känns särskilt skönt att mätta sin själ ineS2 vad konsten k a s bjuda och glöniina detta ständiga " vad skola vi äta och vad skola vi dricka ", soi~i ju vi kvin- nor nästan nödgas att lieinfalla åt.
Med tacksainhet bör därför anammas varje tillfälle just nu ' att njuta färgers och linjers skönl~etsväi-den, med allt vad de förmedla.
Bjudas de oss av kvinnliga konstnärer, s5 synes mig detta särskilt tillfredsställailde s5soni en motvikt mot de Överväldigande materiella omsorger tiden, som sagt, tvingar kvinnorna till.
I Uppsala har nyligen JGillits tillgänglig för iskidare en sai.riliiig alster av kvinn- lig konst, och det kunde kanske var?
skäl i att föra vidare några int~yck där-, i f r h - intryck visserligen av en icke- expertJ det bör genast bekännas.
En- dast en representant för den vanliga syn- begåvade allinanheten inbjuder har an: dra att följa med på en liten minnes- tripp runt ~tstallningen.
.
Det var Uppsala F. K.
P.
R. som skaffat lokal och som gestaltat sitt sam- I tagits, äger dock barnet sj$ !r upps !ga avtalet och därefter ensam träffa nytt avtal om arbete av liknande ar: Det- tor- c k .kunna if rågasättas om icke iör: !drar- nas \ %-dailde myndighet Soide striicka sig langre än till medverkari vid avslu- tandet av det första avtalet.
MATHILDA STAEL VON HOLSTEIN.
manträde fredagen den IS oktober till en trevlig vernissage, vittnande om att f öreningens speciella närmaste mål inga- lunda utesluter intresse för kvinidig ut- veckling p5 an ' dra områden.
De ar- tister som ställt sin sakkunskap och energi till föreningens förf ogande för att samla och ordna de utställda konstver- ken äro Uppsalabor - fruarna M a - thilde Wigert-Österlund och B e r t a W i l h e l m s o n samt fröken M a j B r i n g - och de utstal- lande äro likasa alla antingen barn av den gamla Fyrisstaden eller mer eller mindre bofasta dar.
Men lat mig föra er in i den stora sa- len en trappa upp i Smålands nations- ' hus vid Sysslomansgatan.
Den gråa höstdagern har ljusnat, solen glimtar till på det skyddande glaset över en tav- la därborta till höger om fönsterraden.
Vi g: närmare och igenkänna med till- fredsställelse fru W i g e r t - Ö s t e r- l u n d s oljemålning " Gröna luckor ", som varit reproducerad i Ord och Bild för ej så längesen.
Pi vardera sidan.
hänger en mindre duk: kyrkointeriör
frail Gottland - ganska färgrik - och de har när~&amp;st heta psykologi., ocll psy- ett litet skymningsstycke ' från Bour- kologi i ' den mest till talande form!
Alla gogne, allé med vinberg i fonden - det fru .Lindbloms porträtt l n samma ver- för ta ' illien till Hobbemas beröinda allé; kan i.
detta avseende - de n15 vara därunder en Uppsalabild mecl Fyris ' fl-aii~ställda inecl olika teknik -, och de.
lugna vatten ' illusoriskt atergivet.
Den- ef terläiiina en känsla av lyftning och na konst meddelar stras ett intryck av helgcl, en k5iisla av att ha kommit i kon- siilier, iiitelligent och skblad kraft, och takt ined konstens högsta betyaelse.
när en annan ri~alarinna säger att det Mittemot ha vi en landsliapist av mo- diir ar " syimerligen starka saker ", så del-nt li.pne, en irisk, energisk f rilu f ts-,.
tänka vi att det begrepo vi nog av oss m3arinna, som $Iskar att esperiinente-.
själva!
ra fram nya uttrycksniedel.
Den at- Men diirboyta - på andra sidan c111 mosvariska stamnii~gen över M a j nationens stora flygel - skymtar ett B 1- i 11 g s slattbilcler iii- beutidransviirt blekt musikeransi.kte med fiolen ui~der viil triiffad.
Det är tiiinligen stora du- hakan.
Vår uppmärksaiilhet riktas at kar, malade i olja.
Darbredvid har hon det 115llet, ' och vi finna en grupp.
por- ett par serier sm3 akvafeller, sagoteck- tratt ' (alla utförda i olja) som fingsla ningnr samt Uppsala-motiv, av intresse den i ' liing och tacksam askådan.
Se, @ å &amp; &amp; k försök att finna den egenartade fiolspelarens ögon!
Den blicken ' har e !., surniiiariska fornen för juit dessa mo-.
som lyssriar inat.
Lyssiiandet suggere- tiv, behandlade .i detta niatesial.
Eli icke ras över på oss, vi nj«t-a musik gencm oviktii bisak, som f rapperar, ar den.
.dessa ögon.
Bilden ar val komponerad, originel ' la, och goda inramningen av hen- det n8got släta maneret i penselföringer, nes storlie dukar.
förhöjer intrycket av gammal, god k ~ i i ~ t.
vid L I ~?
~ I Frii I n g e g e r d T u l l b e r g - Ovanför sitter ett ~jälv~ort ' rätt, al-, .av konstnärinnan fru M a r t a B e s k o w gläder oss med ett par för- N o r b e r g - L i n d b l o i i l.
Hiii- iir traf iliga viistkustbil ' der, som ge den sar-.
tekniken modernare.
Men aven har: ir egna käiislan av starkande välbehag från vad soin fängslar det själsliga inneha !- Eoh~isliins klippor och vatten.
Man h+- let.
Det 2s kiinslig, flardfri s j a l f u l l ~ t.
de gärna sett mer av sainma hand.
Detta senare galler ocksa .om en an- T v i andra kvinnoansikten äro besläkh- de med detta.
Det ena har till bak- nan inålarinila: i \ / i a j a S ö d e r I u n d- grund et t landskap.
med en väg, - m~i, I&lt; u n~ l i n.
Det ar inycket att beklaga perspektiv tycks mynna.
ut i det oiind- att denna duktiga, och sympatiska begav- liga.
Den stainmer val med airsiktets ning ej ar rikare representerad.
Vad uttryck av klarsynt,.
modig &lt;th5lilgl-iet, soin finns ar emellertid en o1 j emalnii~g, med ett visst vemod cläröver.
.
Sada11 t ett litet ' stycke natiir ' ified enkel och red- hör kanske till vad som kallats " littera- bar stamningy nagi-a förtjusande barn- tur " inom de.11 bildande konsten, det Im --.
studier i akvarell.
samt ett par djtirstu-,. '
' ',.
. '
.
g '.
. '
dier, litograf i. ocli triisnitt, det senare med wycker-i liun-ioi- i uppfattningen.
&amp; Tittpartiet.
.
p5 s a i ~ ~ n i vägg a upptages dels av den tidigt bortgangna G ö r e l ' W i 111 a II, c11 löftesrik ung kraft som har ined frejdigt mocl liar tagit itu med.
svira I j ~ispi-oblen~~ dels av D a g in a r F a-l k, vays monunientala " Lindar " i l~ögsoii~niarsol inan inte glömtiier.
Vi kunna, ju ej hinna nied att för- djupa oss i varje tavla men konstatera i .förbigående en del för-hoppningsfulla gryende förinågor, en del goda dilettanter.
Men här finns ocksa sl&lt;iilptur.
R u t 11 31 i l l e s ' uppskattade konst gör sig pi- miiic2 genom de kända bilderna " Rias- vader " och " Bondh~tsti-u ' ' - hon som lmogai- med sitt tunga ämbar - samt ett litet vackert, skr&amp;mcle ' f li&amp;liuvud.
G e r d a S p ~ i n.
c l ~ o r n fajans s vackei- naturligtvis ii-iti-esse.
Den lusti- ga flöj tblasande b!
; tingeil,- " lilla Pan " skulle vi vilja kalla den, Ilör till konst- närinnans seilare alstring.
Vidare Ila \ - i ju h a r den näpna barnbilden " Brita syr ", en särdeles dråplig gamiing III.
fl.
En ny bekantskap 51- nog Iör flertalet A 1111 a P e t r LI s.
Hon utställer en.
hel del, skulptur och iiven träsnitt av.
stark och saregeri verkan.
Inför f lera av hennes bilder st&amp;- i-isserligen en vanlig dödlig täinligen oförst5encle eller tveksam, men p5 andra hall ar lej onklon omisskänlig.
Mcst beliarskade synas de egyptiserande sakerna &amp; li ett hinnohuvud i vit gips.
Har är otvivelaktigt en originell och kraf tig begivning, om an nagot obändig.
I det inre rummet ha vi grafik - iän-ite en del annat, detta andra av m y - ket jntressc.
Sil sikskilt fru R e i- t a ' l \ ' i l h C l 111 s o n s utsökta miniatyr- porträtt, en liten sanding i en monter dar franime sid fönsti-et.
Se bara p2 den unga flickan i mitten i vit pilskrage.
Vilken fin charm övcr den lilla bilden, ocli med vilken.
litt och säker hand ar till cselilpel palsveiket antytt!
En me- daljong med röd bakgrund frapperar li- kas:.
Det förra var en modern bild, detta skulle kunna vara Elisabet av Eng- land.
Det är en njutning att göra be- kantskap med detta återupplivande av en sällsynt konstart.
Harinne finnas också &amp; gsa särdeles f ina testilbilder av I n g e b o r g 14; e t- t e r g r e n.
Det vilar en fläkt a s gam- mal kultur och estetisk förfining över dessa f antasier.
P fitt namn som möter oss upprepade gånger ar L o u i s e S t j e r n s t e d t.
Hennes träsnitt och teckningar i färg med motiv företrädesvis f i-ån Uppsala och Stocklzoln~ i r o mycket.
ti l1 talailde.
En grupp etsningar a i S i g n e K o c h- S i l o u * väcka livligt intresse, likas5 l~ennes teckningar,, varibland ett porträtt av en ung mor, tjiisande i sin diskreta stamning.
En alldeles särskild reverens förtj a- nar den utmärkta anordningen.
Utställ- ningen var ' " valhiingd ", som det heter.
De varderade artister som dragit tungan härav ha all anledning att vara nöjda med sitt verk, de såval som Uppsala F. K.
Y.
R:s ordföi-ande, fru E l l e n H a- g e n, vars alltid vakna initiativ bi- dragit till denna lilla påminnelse 0111 svensk klinnlig konst - inom e n krets, en bland n ~ ~ n g glädjande i, nog!
TERESIA EUREN.
H E R T H A Till 11&amp;1aclens aniiiä~kiiingsv5rda lian- clelser hör en 111. e d i c. i n s k d o k- t o i - s.
d i s p p t a t i o n nied kviiin-.
l i g r e s p o II d e n t. Deii 5 ok-.
tober f örsvai-ade med: licentiat Gerda Uddgren i Karolinska Institutet för dok- torsgrads virzl~ande ' inför talrikt f 61-s&amp;-.
.
lade I&lt;olleger sin.avhandling över injölk- injektioners anvandniilg i tei-apiei~: Den val.
turnerade fäktningen.
niellai7 i-e-.
sponcleiit och opponeliter varade i tre och en Iialv tiliink, och slots som sedvanligt med tredje oppoiientens - so111 liar var dr Helga F i c k f 1-511 Gävle - godmodigt - skämtsamma aniilärkningai-.
Förste och andre opponent vor0 clocentei-ila K.
G. Ploiiiaii och J,osua Ti ilgren.
- 27- ' gerliga lullmyiidigliet viidja vi till det ino- ' derata partiet ' .att .vid ' ~019 h-s riksdag med- verka till att också Sveriges kvinnor erhålla röstritt och vilbr ?rhet.
. '
I Stockho1111 hölls miilnestalet över miss Anthohy av Stockliolpsf öreningens ordförande dr C; ulli Petrini.
.
.
.
.
redr rika-~rerner-F&amp;- P:L. inbjudan av bundet, Landsföreiiingen för kvinnans.
politiska rösträtt s a n ~ t Svenska Kvin-: nornas National ' förbund.
f ranilade f i-u Emilia Erooiné deii I x oktober i Läka-.
.
resallskapets ' stora sal i Stockholni inför.
.
medlenm~ar av dessa ' föreriingar grund- dragen av k .v.
i 11 n. a 11 s s .t,, % 1.1; n i i i i il ' ioii~ a k t e i i s k a p.
e t enligt lagberedningens.
nu.
föreliggande.
.förslag till ' ny gi.fterin&amp;balk, och över.
samma .iii~ii.e talade president I-Ijalinai-.
Westring p5 Moderata, kvirin.oförbun-.
dets i ~to&amp;holm sammantriide den 15.
, ' ' - -,, ' a r ' rösträtts,dag,.den.7:ok- tobei-, Birgittaclagen, högtidligl~olls som sedvanligt med möte11 I-unt o111 i laiiclet.
Det var kring i %innet av Susan B. An- thony, An~erikas outtröttliga och stor- stilade röstriittsförkimpe, som de Sven-.
ska Ii \; i1111orila i ar samlades.
Eesolu- tioiien vid sanitliga möten var av följan- de lydelse: ' W,,, Oiitobei-.
.
.
.
i. '
Svcnska kvinnor, samlade till S ö t e B i r - gittadagen 1918 f ö r att hedra minnet av en av den kvinnliga, röstratteiis allra första pio-.
niirer, Susan 13.
Aiitliony,.
glädja sig; it ' att den sak ' föt vilken Ilon kan~pade utider mer ar1 50 Ar riurriera i land efter land viiniiit sin lösning.
Det kindes ' bitt&amp;t att ej ivet, Sverige liar- vidlag fatt riiknas till föreg3ngsJhlern.a.
I vart land har kvinnorliiis röstrattsfraga gång p % gång strandat pi ett enda partis IiArdiiac- kade.
mostand, niedan den.
i andra Iiinder i san; förstaiic!
rnelliiii all.
partier.
I l &amp; alla de rniiiga kviriilors namn som har .och annorstides arbetat f ö r kvinnornas statsbor- I k5nsla av att uttryck niitte givas i t den .ör.isl~an efter en ratts- och s.anif ör- ~ t h d ~ f r e som d, allt starkare bijrter fram, 1x1 f 1-5.11 - I,alidsfoi-e~ii~igeii f ör kvin- nans politiska r,tistratt, Moclerata h i n - 11bri1.a~ Nationalförbund, Fl-isinnade viii.oi-, Moderata kvinnoförbundet, socialdeii~oki-atiska kvinnoklu1; -.
Sverges.
bar,.
Frec1.1:ika-BI-enw-Föl-:bulidet, K. F. U.
K., Sveiiska sektioiieii.
av Iiitel-na- tionella kyinnokoii~mittfn för varaktig, fi-ed tele&amp;x.m avsänts till mrs Cliapinan .. Catt och till Jane Addams - den ena kviniioröstrattsti-a \ ra ' ~idets främsta re- presentant; den aldra orclforandeii i de.
tv$ största kviilnliga fredsföreiiingarna i Ainerilia .av fBlj.aiicle lydelse: ' -,,,.
.
- Svenska.
kvinnor eadj a till Amerikas kvin- nor att .dc skola göra allt vad i deras makt stsr för.
att i sitt land befästa och starka kravet p$ att en fred, grundad på rattvisa och s a n ~ f ö r s t i n d ~ rn2.
skaiikas världen.
Ehuru .. icke - 1iöraild.e till oktober-han- delserna n12 i detta sammanhang narn- ilas att p2 Allhelgonasöiidagen, den 3 november,.
al7 de svenska kvinnliga freds- organisationerna planerats en försalj- ning av ett fredsmärke, leii liten vit flagga med inskriptionei-i F r e d o c h F ö r s o n i n g.
Behållningen tillfaller f redsarbetet.
* I l l i s q u o r ~ ~ i 111,eruere n 1a- ' b o r e s. i ~ u l av d femte storleken har .ii ildelats f; öken Sigrid Ulrich som ett yttre nerkannaiide av hennes omfattande sociala verksatnhet. '
.
.
.
.
SO^ pofessor ' ~ a r b i q p efterträdare - i Stockholms stadsf ullmakt.ige.
har f r u E ' l l a B i l l ' i ' n g inträtt;.
Kringblick.
Ett steg i k länder.
När engelska över- huset den 10 januari detta å r gick med pi att aven kvinnorna - visserligen efter begrin- sade.
streck - skiille tillerkannas politisk röstr:dtt, öppnades därmed inte.
utan vidare parlamentets portar för den ?.
Huruvida re- fornleil äyenledes medförde valbarhet för kvinnorna ä r en fråga som intill nu ivrigt dryftats; engelskorna sjalva ha velat hävda att de förmenta, I-iiridren för deras valbar- .het icke sta sig inför opartiskt dömande; de ha också fle+ides fordrat, och p % ett par håll lickats, att bli upptagna i registret över valbara parlamentskandidater.
Ya sistone har.
emellertid genom mr.
Bonar Law offici- ellt tillkännagivits att lagridet eqhälligt är av den meningen att kvinnor icke iiro valha- ra till parlamentet.
Engelskornas strävan g: nii iit y2 att f &amp; regeringen att framlägga en " enabling bill ", \ - ilkel1 skulle klara iiin- dret.
T h e C o m m o n C a u s e förme- nar ocksa att samtliga politiska partier, pres- sen och allmanna opinionen inte endast äro för saken, utan rent av fordra den.
Det tyckes som skiille den vara självfallen.
hien man sörjer för att det Idfr ett steg i siinder nar det giller nagot så aventy-ligt som att släppa fram kvinnorna!
Indiska vyer.
Det har blivit tradition i vart goda Europa att tala om kvinnornas förnedrande stallning i Osterlandtt.
Det ä r inte vart att Tara för övermodig.
Kanske f % vi i detta avseende - som i en del andra just för närvarande - ej förhäva oss allt för mycket över var västerländska kultur- ståndpunkt.
Vara framskridna och högt ut- vecklade samfiiiidsdanare och samfunds- bevarare få se till att de inte komma i efter- hand i värdering och placering av kvinnorna.
Ett nyligen utkommet arbete över Indien av en muhammedansk Iiindu, I n d i a i n T r a n s i t i o n av Aga Khan, ar ett högst anmärkningsvärt intyg om att den som traditionell ansedda österlandska upp- fattningen av kvinnorna inte a r den allena- härskande.
Aga Khan, som ä r en uppburen religionslärare och det blivande överliuvudet för Ismaili-muhammedanerna, visar sig son?
den övertygade förfäktaren av det grundvii- sentligt riktiga i att h i n n o r n a göras delak- tiga i stats- och samfundslivet.
Ingen poli- tisk reform baserad på folkets oc.
de styran- des samarbete kan, säger han, lyckligen full- följas, om den ä r behaftad med felet att slå igen dörren för kvinnorna p2 grund av irra- tionella könsfördomar, om den inte acccpte- rar principen om lika rättigheter som följd av lika halifikationer.
H a n menar att kvin- nornas rösträtt a r lika självfallen som man- nens; att giftermål skall baseras p5 frivilligt val; att kvinnorna måste göras ekonomiskt oberoende; att undervisningen &amp;; il1 utstrac- kas till kvinnorna, i deras eget intresse och ',
' H E R T H A inte under deii övermodiga och.
friicka förut- sättningen att det måste anskaffas utveckla- de och intelligenta kvinnor för mannens bruk.
För övrigt a r han av den.
isikten att Islam faktiskt ger kvinnorna ekoiiotniskt oberoende och protesterar mot vad han ' anser vara en ' missuppfattning .av MOhainmeds 1 %- ror p2 denna punkt,.
Den islamitiske profe- ten, som talade om " att miiiinen kiiiide en- dait i sina mödrars fotspar nå fram till ' @ a- radiset ", hade f6rvisso icke, menar Aga Khan, anvisat kvinnorna en underordnad och &amp; nedr; inde ställning.
-.
.
-.
.
269 -- Langre gh inte vart viisterländska kvinno-.
Khans. '
H a n s teorier saksprogram.
än lianga för övrigt inte i luften,, i somliga av-.
seenden äro de redan realiserade.
I: flera indiska- kommuner.
h a kvinnorna full kom-.
munal rösträtt lika med .n-Gnnen, och några hinduiskor finnas redan bland stadsf~illmak- tige.
Till vicekonungen och statssekretera-.
ren för Indien bar ocksa f r - n ledande indiskt hall uttryckts förhoppningen att .kvinnorna.
&amp; te släppas fram som väljare till de lagstiftande.
församlingarna.
; ~~a '. '
.
.
.
a.
.
.
Atgärder för folkhushållningen.^ främjande för ' femtio år sedan.
.
.
.
.
- U nclei- dessa ' svåra krisår, soiii nu en tid varit rådande, .ha utorno~dent- liga atgärder f ra11.
s h a l statsnlaliternas som enskildas s i d a d i s t tillgripas för .att i största niöjliga man kunna utestänga nigo rlunda saiiin~a belageiiliet soni.
.
nu.
.
Mångehstiides vai- ' det kadiända äiinu sämre.
ställt, emedan til.lgåbgarna p i si-.
ila håll voro mindre, 511 i vasa dagar.
.
Alla ha vi liört ' talas om det fruktans-.
n ö d och svåriglieter~.
&amp; !Ian liar h e l t en- varda - &amp; dar so111 1868 v a r radailde.
.
kelt aveii pil de 1151.1, dar man.
föriit Anda ifra?
början av maj, - d2 säden.
knappast iignat en tanke åt hitliöi-ande blivit skid,.
tills i augusti, då det lilla.
angelagenheter, f att lära sig husliilla.
som fanns kvar skulle ' skördas, kom Och det gamla ordspråket " ingenting iiät~$~en icke k g o t s e p.
111a vas det.
ont som inte ' lm- något.
gott ined sig " i fjol, inen v2ri.e var det då.
Den då- har Svetiledes har.
funnit sin tillämpning.
ligt spirande- s a d e ~ krympte sa småning- Och m h g e n liusmoder som tagit sitt kall.
om saniman; tvinade och mognade litan på ett ganska lättvindigt satt hal- nöd- kirna.
.
Atmins töile var det ta f örhzllan- gats att på allvar gripa in för att utbilda.
det i:nihga delar av landet.
Att det var sig till.
en praktisk sådan, som ofta med nagot olika p; olika stallen kan man ju smil resurser ' måste söka slstadkoinma första.
-.
det basta möjliga.
I.
alla händelser, di.
man äntligen Och - allt .har i val-ldeii ateruppre- skulle tröska för ' att se resultatet .av.
.
par sig.
.
dei ?na ' under dylika förh~llanden ' vuxna.
För cirka femti6 år sedan slitto ' ett säd, blev detta skäligen &amp; inga.
Da, som stort antal.
husinödrar i Sverges 1a.nd i nu, %iste maii rikta sitia tankar at stall, ' ' ' ' w '. '
' ' ', '
.
m.
och ladugai-cl.
Finnes dar m %me n5got sotn kan uiiclvaras!
Ty halm och skal voro lika dåliga so111 kärna.
För en Iiortare tid blev det överproduktioiz p5 kött och fliisk, med ty 4tföljaiide billiga.
reste sig priser, niedan ' spai1n11iålsp !.-isei1.~se1 i höjden .med svindlande fart.
Då, som nu, torde också jobberiet ha floret ' at.
.Ty nar nöden ar sv %- oclz tillgången på livets iiöd~ä~idigh~tsvai-or knapp, halla sig alltid dessa sorgliga utväxter p;.
hai~delskr-oppen fratni~ie för att härja .och fördyra, soffa i t sig vad roffas kan.
En och annan lantbrukare, so111 hacle säd over, följde dessa troget i spåren, .och det blev en dyrtid soni den tidens hade upp- be f o1 kning inte i maiiriat-iii~~-ii~e levt.
% \ ren dessa senare, emedan det var bi-ist p U o d e r och man behiivde vad i detta avseende ' k ~ ~ n d uppbringas e till kreatu- ren.
Furubarkeii maldes på de snia handkvarnar sotn man under sagda tid hadc nästan i varje stuga.
Man skulle vara frestad tro att denna barkblandning hörde till de stora sailsyiithetei-na, men s5 var dock icke förhållandet.
Atmin- stone ha älclre personel- frail Sniålands skogsl-iygder för den soni skriver detta omtalat att tvärtom var.
det ganska van- ligt att man i.
torpas- och backstugorna begagnade sig riv detta nödbröd.
.Man liar ä \ - enledes onitalat att det var trögt oclz l ~ ~ r d s r i ~ och i l t mera an en g h g, om man varit hungrig och förtärt allt för mycket, vAllacle clctta s&amp;a iive srnar- Särskilt ' bland den fattigare befolk- tor i t ' oi-ni av förstoppingar och dylikt.
ningen i rikets minare sibesproduceraii- Men nöden liar ingen lag, och man maste de delar mitte denna, enligt vad de garn- kurera sig sa gott man kunde och söka la vetat förtälja, .ha va-it mycket s v k.
repa sig igen.
Men m h g a barn b l c ~ o De styraiide organen i rike!
: synas icke under det året oc11 ävenledes under det heller da; som i våi-a dagar, Ila iiigripit.
påföljande undernärda, så att de ledo Man lämnades mera at sig sjalv, och följ- därav under aratal därefter.
Ett eller den blev den att det vimlade av tiggare i annat repade sig kanske aldrig.
Man kan nu friga sig: huru var det de mera bördiga d e l a r k a v landet.
nied folkl-iushållningen bland stora lager Fraiiif öral l t var detta föi-hållaiidet med av - \ - %-t folk undei- aren n&amp;nlast det, kvinnor och barn.
' Val var tiggeriet olera allmänt .då än i våra dagal-, nlen d5 den s \ %-a skördekrisen iiiträf fade?
man kan lätt förstå att det för ii-i %~gen Man kan nästan säga att det knappast kändes inotbj-udande behova gripa till fanns nagon folkhusliållniiig alls, åtniin- denna tunga.
vandring från gard till stone i den ben-iai-kelse som vi i yara @ rd, hem till hem, för 91-1Gllaiide av dagar tala 011-1 sadan.
Därför kan ock- de nådesniulo~~ man behövde.
Da till- s5 sägas att det p5 sitt vis var betydligt grep hellre 111hge1-i o ?aturliga medel för bättre ställt i detta avseende femtio eller att hålla den värsta hungern på a ~ s t i h d.
liundra i s förut.
115 var vart folk he- Detta var att antingen blanda bark i tydligt mera hänvisat åt sig självt an brödet eller ocksi agiiar och dylikt.
vad som var förhållai~rlet vid och om- Men in5ngeiistädes var det svårt att få kring året 1868.
Man var van vid att,. '
'.
115 goda ifsmal skulle följa d5liga si- dana.
Under de förra 1115ste man rusta sig, för de senare.
&amp; !Ian var illed.
ailclra ord mera hanvisad till d e e p a resur- serna, vilket allt bidrog till att onisor- gerna vol-o större.
Socke~i ' riiagasin fun- iios har och var i församlingarna.
Dik.
inlade allm&amp; &amp; 3 spaii&amp;5l,:.d % man hade goda h, för att ~nvaiiclas ifall ett d i - ligt skörderesultat skulle intraf fa.
Nu lago dessa soclcenniagasinei-.
nere, och länge, ii&amp;iya iiisai.tiiiiiga1- hade icke @ i ' skett.
F Ö I - I - ~ vol-o ~ ~ i I it I tömda, .. och inan stod föga i.-ust ?d att möta iiödei~ ..: ' .. '.
.
Man hade byggt allt för stora för- hoppningar phtlanclet, p5 deii nu iii- förda iiigbåtstraf i ken; p i j ärnyagarna ocli p5 - potatisen.
Föga hade den tidens iner eller mi !-idi-e soi-.glösa man- nickor saknat ~ ?iecl a.tt.
det ar kunde.
komma, d2 en sfagnation i varl~sskör- den kunde inlï ' iif f a och till föl-seln av bli spaniim5l och f öl-~~ödeiilietsprodttliter: skäligen lileil.
e moderna +gb ' ats- koiluri uiii.katione,n~a hide f örut S; man- geii g h p visat.
att.
0111 brist i-io~clcle i.
ett eller annat land, kuiicle ' &amp; n snart er- lliilla tillförsel f r h ' &amp; t annat .och .det hela p2 ett t i ~ ~ f r i ~ ~ g s t ä ~ sätt i a n d bli.
e m- 11 jälpt.
Nu intriif Iacle eniellestid miss- vikter litet overallt, ocli tillgingai-ila p5 viirldsn~arki~aden svarade icke p5 I b g t nar emot den eitei-fraga11 som gjorde sig gal l ande.
. '
, ' '.
~ä; - n \ rägal- f ö r d uiinos icke heller över- allt i bygc1eri~a.
Det fanns st,ora om.6- den .Sverges liasta soiii i detta av- s&amp; &amp; l o r o alldeles blanka.
Sv &amp;?
föll ' det sig därför att f; den s5d s.&amp;m kom iii i, de weilska liariiiia~iia placerad till de stallen, dar ' .inan som bast var i be- hov av den.
Ganila allmogeniän f 15n Hanineda ' och Pjetteryd h a omtalat för.
deii som skriver detta ' att ' de fingo h ä v -: ta en.
eller arinaii f o r a.
fl-$11 Haltilstad eller Karlslianin.
Till deil förra staden va; aet ses o &amp; till den seiiare nära tio mil.
För der11 som, icke hade digra 115stk iiien dock voro besoende i v säd.
soni fanns att.
: E5 p5 S % avl&amp;et håll föll det sig:clubb ' elt s5 svart.
I all synner: het sonib barnantalet i den tidens torpar-.
.
och backstugas ' var inycket stort.
. '
' '.
X Visinland o c h vissa.
delar av Da- larna samt i " det stol-a och vidsträckta Nori-land % r.
det .5niiu.
svarare.,.
Här hide nian ofta langa, långa vagar att fo.- s .l a deii lilla~spaAnmil man och CIA Gema.
antl igen framkom till bestain- liade.
den $ördyrats s i att i~~elseorten, ' det stod icke tili för fattigt ' folk att ' lösa d.ei.isamma.
Det blev n.öd och ' svalt och ui~bii.aiiden av vai-jehanda i l a g både f 51 '.
gamla och.
unga.
Saiit.
ä r att man i potatisen hade en.
oväderlig Jijälp, som nian miste rakna med.
Denna bidrog oclcsi till att p i sina stallep betydligt Iiiidra nöden.
Utan denna slculle det varit.vida värre: Men 2 andra sidan hade det visat sig att man.
icke enbart liuiide bygga harpa.
Miss- väst hade ~-@~ilige~l inträffat aven.
på denna proclukt, och d5 nagon tid gått fanns knappast heller ~ o t a t i s.
att upp- bringa.
.
Dyrt vas det i staderila, och fattigt var ck (i .riiånga.
hein inom dessa, men ef tes givna unc1ersattelse1-.
f r5.n dessa, håi-da ' år s p e; det +a vari t värre ute i av.liigsna landsortsbyar med .f attiga hem. '
' ' '
'.
-.
- och en befolkning ~0111, ' clelvis åtmin- stone, stod helt 6ch liållet utan arbete.
Ingen bonde lät under dessa ar uträtta mera arbete an han alldeles nödvändigt behövde ha utfört.
Under den tiden ingick födan i ' regel som ett villkor i arbetslikviden: Då ha11 nu knappast kunde föda sig sjilv och sin familj, föll det sig svårt att jäniväl ha andra i nia- ten.
Man lian ocksa första l-iur svårt det var för inangen matinoder.
Det all- männa tillståndet skapade mhgenstades svårmod och liknöjdhet, lust för kring- strövancle och ett tiggeri som florerade l h g t efter de svara krisåren vor0 över.
De stora svårigheterna skapade ock- så lust för emig~ation.
.
Man började mer och mer söka sig över till det stora lyckolandet - andra sidan- Atlanten .. För de hemn~ ' aboencle torpar-;.
backstugu- och sin~~bondesönerna lockade allt så ull- derbart &amp; jrute.
Har heinma syntes allt så fattigt och knappt.
Arbetet låg del- vis nere, och förtj %nsterna voro ytterst dåliga.
Men breveii f r i n redan ut- vandrade svenskar voro fulla av för- hoppningar.
Dar ute.
var allt val be- ställt.
Dar var fullt med arbete och god förtjänst.
Dollarii blev mer än tredubb- lad då clen koin hit.
- Varför då stanna h a r?
Massor av ungdom från landets olika del.ai-, framför allt f rån skogsbyg- derna, begåvo sig i vag.
Man förstib- så oändligt ' val både tankegång och or- saker i detta avseende.
Sverge blev un- der ett tiotal av år delvis ganska avbe- folkat, och man drevs att på allvar taga upp spö~slii~let om indirekta medel att förhindra emigrationen. '
Nöden manar alltid till e f tertanke.
Man f ann r868 att man i icke ringa grad n~issraknat sig p5 import och kommu- ni katioi~svasende, när det gällde att un- der tider av nöd till£ redsstalla f olkhus- hållningen, och man fann avet-iledes att inånga av de svenska mödrarna icke Eieller n r i t vuxna den situation som in- träffat.
Litet varstädes hade man kom- mit underfu~zcl med att mangen husmo- der med de snG resurser hoil haft till sitt förfogande icke kunnat hålla nöden f r h dörren, medan aterigen en annan, som varit i samma beliigenhet, genom ett klokt utnyttjande av dessa kunnat stalla det betydligt drägligare föl- sig och de sina.
Frågan on1 vad som var att göra G r att bringa upplysning och skapa kunni- ga och dugliga liusn~ödi-ar i de små och enkla hemmen togs också upp inom hus- h~llnii~gssallskapen har och var i landet.
Man diskuterade saken, tidningarna skrevo om den, och ärendet betraktades mångenstädes som ett synnerligen vik- tigt sådant, om man an icke fann på nagon utväg eller någon plan för sakens realiserande s i g dagen.
Aterigen lades f rågan, utan ringaste atgörande, " till liaildliiigarila ".
Inom det l~ushållningssallskap, varav den soin skriver detta ar ledamot - Kristianstads lans -, upptogs fr5gan av frilierre F. l i r e d e 5 Maglö.
Vid ett lantbrul~smöte i länet 1870, dar han höll ett iiiledi~ingsföredrag i en där diskute- rad fl-aga angående medel för brödpro- duktionens höjande, påpekade han att i jämbredd med denna fråga stod en an- nan, som enligt hans förmenande var av lika viktig beskaffenhet nämligen *
.
.
den: vilka åtgärder som ' l5unde vid- skrift, p: sallskapets bekostnaL utgiven; tagas för folknäringens och f oll&amp;ush31- men 5 andra sidan.
släppte.
man icke ningens höjande.
Man gav honom un- tankegången.
Tvärtöin påpekades @ ng ' der den följande disk~issionen rätt uti.
efter annan i diskussionen och annorstä- .att även denna fraga hade sin stora be- des betydelsen av att något gjorde ' s f o r tydelse, men ilagra uppslag.komtno icke f o1 khusli~llningens f örbättrande.
fram, utan de flesta talarna höllo sig Man utdelade priser f ör tradg5rclars vid det förstnämnda probleket, vad anläggning ocli fruktträdi $anterande,.
man kunde göra ffö.
en ökad s5despio- nagot .som ännu här oc11 var i svenska.
.
duktioi~.
bygder var mycket efterblivet, och man Friherre Mrrede atekom.
Det .var $pekade vikten av att ha en valordnad vid ett av h.ush~ll~lingssällskapets sam- och.
valförsedd köksträdg5l-d.
Vilken.
manträden koi-t tid därefter.
Han tog hjälp kunde icke en omtänksam hu&amp; &amp; sig nämfigen ' c15 friheten papeka vikten der &amp; i landet i sin 11ush %llning ha av av ett anslag att aiiv5iiclas som pris för clenna?
Och.
: nian f i cli ävenledes b &amp; den hasta avl~andliiig för ett klokt och Gittna att en lie1 del av dessa tankar aildmalsenligt ordnande av arbetareklas-.
buro frukt.
Trädgårdar anlacles: rabat- ' sens inre liush5llning till vinnande av så- ter orclnacles och planterades, försedda väl besparing som en sund ocll närande med varjehanda f ör ' hush5llet.
nyttiga f öda.
" P5 husiiioclerns f örillåga af t ord- växtei-, f ' rulctträd blevo utsatta, som ic- na den inre h~isl~ål ' lningen ", yttrade ba- lie allenast varit till nytta far plantörer-.
ron Wlecle, " besor i jtke - ringa mån ar- na sjäha utan o ' cksa, ocli detta kanske i. betarens trevnad, och för a t t ' i denila ännu högre grad, för dessas barn .och viktiga - ngeliige+et skörda ljus och ef terkomi~iai~de:.
kunskap trodde ha- det vara till stort h15ng ' a vor6 e~nelleiticl d e husmödrar gagn, om en lattf attlig, p5 sakkailnedonn so111 Gnder denna tid, i brist pi.
kunska- grundad.
avliandling 1 sådant syfte kun- per och ordningssi&amp;ie, ledde sitt hus- de i=istadkoi ?~iiias. "
Saken kom hu 1111- ' 11.31 sa att säga för dagen.
1cke.minst ' der allVaïlig överlaggiiing, varvid sanlt- vor, ' d&amp;si till fimande i statkarlarnas liga talare giv0 friherre Wrede ratt i stugor: Atminstme i Skåne ' har denna hans gjorda papeknii~gar.
Den vore av &amp; - iipp ' av människor i socialt akseeiide allt för viktig beskaffenhet att .låta för- varit bland de mest efterblivna.
O&amp;- falla, och man beslöt ett be1opp.a~ kerna Iiartill ih-0 allt för i ~ h g a att.
har 50 riksdaler specier för det anförda an- beröra, vi anföra endast ett uttalande ' damalet .. som den bekante ' peve Ehreniv %rd ' f $-. '
: ' ' ' ', ', Det förefaller visserligeil efter räken- skaperna att dönia som.
om detta pris aldrig utgatt och denna bok följaktligen icke sett dagen, åhinstone har icke förf.
av denna artikel fått se någon dylik huiidra %r sedan fällde, da hiii fram- höll att de maiiniskor, som dagligdags g5.ocli släpa.
q d ett tungt jordarbete, till slut bli tröga och.
likgiltiga.
I detta ' fall torde clef anföi-da icke allenast vara att, ' ...
.
.
tillän~pa prl mannen, utall också på kvin- norna.
Under sominartiden inåste nam- ligen dessa ofta till, följd av de små 1ö-, nef, som de atnjöto, jainväl g5 p5 utear-: bete, syssla med lukning.
och 6inda säd, och iial: de så uttröttade; c11 svettiga kommo hem till inåltid&amp;-ila, gällde det att i största hast få dessa beredda; för att.
.
åter snarast möjligt bege sig i vag.
Fanns - det då också många barn, vilket ' gärna hörde till vaiiliglietei-i i.statkarlsstugorila, kaii 111a11 latt första vad tid.
en fattig statkarlsl~k,tru skulle lia för att ' få en någorluitda ordnad husl~ållning.
till stånd.
- 4v de m51lga barnsbördori-ia, av det dagliga sliipet och slitet iör nödtorv- teil blev 11011 Ii kgiltig, vilket icke allenast u&amp;enbarade sig genom oordning i hus-.
hål !et utan också ' i hemmet för övrigt.
.
n S % ~ g c l ~ ~ t i i var d e ~ också detta av en.
.
.
ganska unclerllaltig beskaffenhet: Un- der .seilare ar ha ' dessa ' föl-hallanden bli-.
vit i. hög .grad förbättrade, men ännu aterstir har ock var, sal-skilt å ' de min- dre gHrdarna, åtskilligt i detta ' avseende att önska.
Skolköksicléii har varit till ofantligt stor nytta för spridande av god och val- behövlig kiiiiskap om vår folkl.iushal1- ning i &amp; eiiski hem under senare år.
.
- Var och en som vill iindersökzi saken, skall i sin egen omgivning finna exempel på av vilken stor betydelse denna varit.
Icke inii-ist uilder des- sa svira krisar ha mariga unga husinödrar haft nytta av den undervis- ning soin de a s intresserade skolköks- lärarinnor erli5llit.
Och man kan i stort sett saga, att marken varit betydligt me- ra förberedd för mötande av, de ' inre storlnariia i svensk folkhushållriiiig, an ' ' '.
v vad soni var förl-i3lanctet 1868 och de h sol11 tlarpa narmast följde.
Man ser litet varstäcks omkring sig att folk, oak- tat gallandc svårigheter, dock icke ha men man tanker det så gei-ioii~~~selt, ingaiuiicia alltid p: vad orsaken härtill ar.
I iniingt och mycket kan man e l d - lcrticl saga att det i icke ringa iniin bott- nar i elen upplysning som mödrar eller barn erli5Ilit vid skolkökskurserna, ciir nlan lärt sig att med litet nog kunna kla- ra &amp; tt liush5ll.
Saturligtvis äro de in- koinster man i de magrare delarna av landet haft genom skogsavverkning och skogs !&lt;örslor aveidedes i sin mån orsak liartill.
I de Ian, dar he~nkonsttlei-iteï finnas, liar man crnellertid nu haft god tillgång p5 rad och tipplysningar i berörda .av- seende.
De kurser, som av dessa an- ordnats, dels i matlagning, dels i sylt- ning och saftiiing, ha varit av stor be- tydelse för (le enklare heminen i Sver- ges land Och det vore säkerligen önsk- värt att clcsra bereddes tillfälle att på ett annu kraftigare satt kulma gripa in till vår f olkhush3lnings 01-dnande.
Svår ar den kris vi iiu genoinleva, men ge- nom försiktighet och solidarisk ined- kansla med varandra torde dock icke ~~21-ighetei-i-ia vara oöverkomliga.
P E H R JOHNSON. '
.
.
Rf ttelse.
I föregående haf tes redogörel- se för Hemsltij&amp;kornmitteiIs betänkande, sid. 249, ha genom misstag siffrorna 11,500, 4,000 ocli I;, joo infl~itit i stallet för de fak- tiska beloppen av I I j, m, 40,000 ocli 155,000 kronor.
Notiser fran bokv.är1 den. '
D e stu.mma legionerna av G z d.
skildriiig som esempelvis den sista be- Hertmzalz-Erz ' cso~i AIiIén &amp;: Akerlunds.
r,atttelsen med sin jagande kvalfulla syn f ö; - lagsaktiebotg.
av de .världsövergivna, .dödsdömda bar- -. '
Krigets f ruktansvai-da verklighet ge- nen.
.
noiiileva .vi alla tiiider stöi:i.-e eller inin- Farligt aterigen ä r att.
ta ?ed e11 pa- clre reagens.
Den benådade.
diktaren, raclbit- siidan soin " En dotter av Frank- som uiiclf~tt clet djupare seendets .och rike ", q l i: Edith Cavells .tragiska öde det andliga tillägnandets i lika grad borde f2 st5 bortom även ett uppriktigt on~skrivi-iiiigskoi~t.
srnartegivande soin f roj dberusande gå- i~~edkanilarides.
va, tynges i ' dessa år framför- andra av E. K-N.
väl-ldselandets oidittliga våncla.
Spå-.
.
ren diisair ib-0 ofi-ånkomliga i ' hans dikt- Hjärtan som kämpa av Julia Strow~.
ning, ' och cle kunna inte önskas borta.
Tidens forlag.
.
.
, Utan clet intensiva.
' lidandets föl-niåga- Denna l.illa bok.
torde, sa vitt det a r vore han ej den levande diktaren, och.
m ' ig.
bekant, vara ' ett förstlingsarbete.
en, v51-ldskris soni den nuvarande mclste Den re.clba1-a allvarstoneri i den utgör leda till eii cliktiiiiigens sjalskris.
f öi ' soningen för de litterära ' bristerna.
Den.
oiindlighet av ki ' igslittei-atur; H ä r a r nagot soin tvingat sig frarh till byggd p5 motiv från kriget och dess fa- att sagas .. av författai ' innan: Det ai- sor, s o n ~ S ~ C ~ C L 1.913 IZ slungas ut p5 bok- inget nytt - varifran skulle också det.
niarkr~aclen f aller givetvis sonl.
heliiet tagas?
-, .det ar ' redan g,rundligt genom- långt i f rail in under ovangivna karak-.
debatterade problem som, har vagas och teiiseriiig.
I3ii1- fipnes vid sidan air det bli 1.ivsav~örande för de handlande .per- obetvingligt ' iiinerst ' genoinlevdas i n - sonerna, men - bakom detta känner ' man gest och vittriesin51 den habile faisöreqs förf:s eget djupa livsa !lvar,, som ger Sitt akti1el.h bok, s5 hjärtinnerlige11 lätt till- .sarskilcia b&amp;fattigande.
åt det osammai-i- - koinmeii p2 det till hands liggande,.
rent satt.
kacka psykologiserandet.
Julia av fardigbesedda stoffet.
H a r breda ~ t r ö i &amp; bok koininer alldeles säkert att s i g kl-igslcorresponde~lters och frontbe- f; sin tad&lt;sanima publik bland inang- sökares mer ellel- mindre äkta och verk- deil a v ' ~ m g t friska mänskor, som var ' ligt Itända sk.ildringar.
H a r påtraf fas och ' en på sitt enkelt trovärdiga sätt sö- ocksi.
.
den tendentiöst tillagade krigsno: ker kampa.
.sig igenom svhigheter och vell.en, .soin efter.
f örfattarens art och besvikelser.
.
.
.
.
.
.
kynne glorifie ' rar kriget eller pi-opage- E. K-N: far freden.
Alla de sorters böcker, till-.
.
komna p2 krigets material:.
Praktisk bainavård.
s or if att ad Uncler dessa förhållanden tarvis det.
handledning av Inez Laurell och Iija oäticllig ak.tsainh.et i. framträdandet: med Eriksson.
P.
A .. Norstedt &amp; Söners .. en krigsbok.
SA.
grund %kta måste varje förlag.
.
.
tonfall vara ' att ingen inisstanke kan.
fö- Ett.
intensivt.
arbete liar under de sista religga, att har aterigen gjort ' s litterattir deceniiierna utförts ' i v k t land särskilt p5 kriget.
Om Gurli - ~ e r t z m a n - i .l.iuv~idsfaden för åstadkonmandet av E1:icsons bok kan tveklöst säqas att den förbatti-ad spadbarnsv+rd.
- ' Man ' har .vuxit f rani iii-.
geiioililevt ltrigsl idande.
upprättat ' sinåbarnshein, däri mödrarna.
Därföriitail hade föl-f. ej.
nled s ?icla11 under sakkuiinig lediiing sköta sm5.
barn .. s~i&amp;éstiv.
styrka kuniqat bygga upp.
en under det vi,ktiga första levnadsh-et.
: ',, s
Vidare har inan såsoin Föreningen Bar- -.
navård inriktat sig p5 att teoretiskt och praktislit utbilda barnsköterskor.
Genom att kombinera undervisningen i bariia- vard med barnkrubbor och l~usmoder- skolor liar man sökt att i största ut- sträckning sprida kunskapen om barna- vård.
Från många håll har det fram- kommit krav: på förbättrad ocli utökad utbildning i bal-ilavard at barnmorskor, som därigenom sktrlle bli bättre Iampa-.
de att ta hand om den m h g e n gång å landsbygden bristf all iga bai:liavc ' Lrden.
Ett led i arbetet för den förbiittrade barnavården i s otvivelaktigt att det finns lattf attliga och praktiska liandled- ningsböcker vid undervisningen i hus- moderskolorna och därmed j am f örliga insättningar.
En sådan handledning i praktisk barnavård har utarbetats av barnspecialisten doktor Inez Laiirell och f öreståndarinnan f ör Sunnerdahlska stiftelsens spadbarasliei~i f röken Ida Eriksson.
Den bör, så vitt anmälaren förstar, på ett utmärkt satt tjana sitt andaliiål.
P5 ett enkelt och lättfattligt satt.
genomgås den praktiska barnavår- den.
Vederbörlig uppmirksainhet agnas .åt de krav på renlighet och snygghet, ansvarslransla och ordriing soin.
e11 god barnsköterska bör fylla.
Sedan genom- gas rummets skotsel, - kapitlen om bad- clen och kliiclerna förtydligas med trev- liga illustr&amp;oher jämte en massa prak- tiska rad och anvisningar.
Kapitlet om barnets föda handlar, som naturligt är, till.
största delen om renhållning och ioi-dninggörandet av flaskcrna.
Sedan g5 författarinnorna igenom den clagliga.
skötseln av barnet, hur man bör indela dess dag, hur och nar det bör tvättas och badas, hur.
det bö.
; upp:osrras ii !i renlighet: n.
III., allt.
p5 ett praktisk: ocli kortfattat satt.
Till slut följer ett för- slag till spädbarns utrustning; Författarna ha som de i förordet an- ' '.
givit i första hand avsett att boken skail tjana till hjiill) id undervisning av de unga flickor, soin efter slutad skolg5ilg genomga kurs i barnavird.
Det al- dar- för begripligt att de b e g r h a t sin upp- gift ti l l dc praktiska haiiclgreppen och förutsatta att kunskaperna on1 vissa teo- retiska saker meddelas från annat håll.
Men son1 också förf.
själva antytt bör boken aven bli till nytta för mödrarna, då de själva sköta eller övervaka sköt- seln av sina barn.
Och det ar ju det allra största ilei-talet av landets mödrar som, ej haft tillfälle g$ igenom någon kurs, ocli s5 koinmer det nog alltid att förbli.
Även om ett " obligatoriskt kvin- noar " med obligatorisk undervisning i barnav5rd genomförcles, sktille i det allra största antalet fall vederbörande ha till stor del glömt sin inhämtade kun- skap nar den praktiskt behövdes.
U r ii~öclrai-nas syi~punkt synes mig därför denna begränsning som författarna ålagt sig beklaglig.
En kortfattad redogörelse f öl- mj ölkblancliiingai-na, vare sig bar- net fran börjar1 måste upnfödas arti- f iciellt eller f laskmjölken f år tillgripas efter längre eller kortare tid.
hade varit önskvärd.
Det är visserligen sant, att goda böcker i spadbarnsvard och upp- födning finnas, men det är osympatiskt att behöva rekoinmeiidera tv2 böcker på en gång till en vetgirig ung moder.
Just därför att dolitor Lausells och fröken El-ikssons Handledning synes mig sa ovanligt lättfattlig och koncis och så- lunda lämpad att spridas i vida lager skulle jag önskat en utfyllning i antydd riktning, tillika iuecl angivandet av lamp- lig föda för barnet under slutet av för- sta och andra levnadsåret III.
III.
När den trevligt och gediget utstyr- da boken säkerligen snart star inför en ny upplaga hoppas jag förf attarna kom- mit till sainrna uppfattning.
ADA NILSSON.
.
.
Tidskrift &amp; i d &amp; svenska ~vfnkorórel&amp;~, utgiven av ' Fredrikoaremn-Mrbundet.
-.
~ e d a k t d: Ellen Kleman.
Fdrbundsmedfemrnar erhdlla lidskriftan fil1 ett pris av h .. 4: 50, varvid lirenurneratlon Stockholm.
sker direkt genom .Fredrika-Bremer-F6rbundeis byt &amp; 48 KIaraber@s&amp;aisn, Icke-fdrbundsmedlemmar prenumerera d nbymasfe po&amp;nsfalt dler i bokhandel. '
Pds för postupplega: ' / l dr kr, .6: -; ' 1 % dr kt.
3: 25: ' 14 dr kr.
l: 75..
Lasnummer 45 ort.
~ e d a k f i o n och expedition: 48 Klarabergagefan I&lt; Sfo.ckholm.
- Redaktionstid: rndnde: gar, onsdagar moch fredagar ' kl.
6 3, Allm.
Ti 4 8 50, Riks 27 62,..
Expedieonen:.
: M.
29-4; liarje sdckndag.
Allm.
T.
48 16, R h 27 62. '
' Textilavdelningen Thyra Grafström, Stockholm.
.
.
\ I ?ermmi&amp;t uisiäiinfiy av flrdiea och p (lb8rjadk irbeten,.
' samt material.
, Rdd vid inredntng av vdningar m., m. '
'.
.
Undervisning. '
b i ' Italiensk spets- och annan könstsöm.
Ständigt p6 hg &amp; dBriili hörande material.
\.
Svensk, ' Fratigk &amp; h Bbxpisk ~pdstrhd.
.
Rikhaltigt urval pv.
Spetsrnönpter!
u.
.
.
.
.
.
.
, Akta; VADSTENASPETSAR .RIV 7 - 2 6 SVEN~KA~SPETSDEP~TEN,.
...
.
'.
. '
'.
A,-B,.
.
5.
.
.
.
JOHN.
.
I.
.
. '
, 1.
~:r,.
-.
.
.
. '
.
.
.
.
,. '
...
.
.
. '
.
.
.
Siden-.
.. och ylle-y län-.
ningstygsr '.
,.
., ' '.
H ' ALSINC~ORG 21 ' * .Prover tiii iandsorkn sändas =ritis och franeo ...
.
m .hNNA BENG,T~ONS P PAFF AR, .-,.
O Kullagata!
.
_ ' sverges äldsta, största och bast regommerade s @ ~ h f S i i i r,. '
- 3: -: STOCKHOLM i.
T.
80 u -. '
J.
* Kungl.
Hsvlevcrant6r ALLM.
TEL 183 36.;.
8, V, L&amp;@EN.
.
?
. '
' ~estame &amp;; l b&amp;p&amp;ckningar, a r v s u t k d n b gar, aktenskapsfUrord, farnllfer6tt~saker, Juri- qika .uppdreg-av.
.
alla slag.
.
Aven skktl,iga, .f6rfr+gninlar besvaras.
i - '.
.
J I A J A VA T T U G A 1 ~ 4 I v l d &amp; nkhrgsiorg.
.
Grevturegatan 34 A.
I,: kl. 1.016:.
.
.
A..
T.
', 402 04 ':.
,: (~ndraahuret fr &amp; bnn6gatsn.)
,.
.
.
_ '.
.
.
.
4.
.
.
.
.
.
. '
.
KVINNLIGA JURIDISKA ' BYRAN Hl!
utstyrslar och presenter.
Stort urval.
Bart.
och .biUUast.
Led.
av Sveriges Advokatsamfund ...
.
I '.
.,, * Riks te1.1245? '
IP 12k R E K O M M E N P E R AS Koriytyi- &amp; h. Kippfyger.
Stort urvd.
Bestilllnlngar- emottagas.
.
-
.
~ ~ .o 91 ~.
~:; ~ a ~ ~ ~.
a ~ I: O 2 Y: EA 0 ' Q,.
.
, ' g y u a ~ c ~ a ~ a ~ ~ ':: n a b .. 1.
Av.
MathildB utstiillning av kvinnlig konst.
Av Teresla Eurin.
.
:: a.
a ', ':. '
.
b O l @ * * b d.
.
g:: Notiser friin bokvarlden.
.
~ b n.
b O i n: a b - ~ ~ ~ ~ ~ s.
~ ~ ~ ~ ~ 9 ~ W S S ~ B S @ ~ ~ ~ S Q H B B S ~ B O P O ~ P P O * ~ S @ &amp; o ~ ~ ~: ' .. En populärvetenskaplig.
tidskrift av högsta rang!
.
uti~~ärkt tidskiift. ".
(N.
D.
A.)
" En bra populär vet en ska pli^ tid-.
.
" En.
I.
.
-.
. "
.
~ n trevlig.
p.opul~rv~tenskaplig, tid- i skrift (G.
M.
' P.)
'.
skrift. "
(1).
N.)
.
i " Ett innehallsrikt vetenskapligt magi-.
Arg., .isis.
' G häft.
n i:7e.
,.
; sin. "
(A.
B.)
.
.
.
.
.
.
...
.
; V&gt;.
, ' '.
.
.
.
.
.
.
:.
.-; .. ...
.
.
~&amp;IGo - GEBERS FORLAG * praktisk tidning ' f ~ h r e v e t u i g k n a!
~ r &amp; i.
i k a - ~ r ~ ~ e r - ~ 3 ' ö i b.
.
a d r.
t.
Redaktör: .Fanny Ekenstierna. '
.
.
.
.
.
.
_,.
.
...
.
.
.- -.
--.
- ...
.
.
...
-.
,,.
~ i k o m r n k r un ' dci 1918: rhed 24 ' .hasidiga n:r..
~ k n u m e r a t i o &amp; r k: ~ helt * r kr.
, 1:80,, h~lv&amp;r,:kr.
l::, k \; artal kr., 0:60: Preaumeration sker H posten.
!nnehaTler 6erättelscr, pdern, levnadstgcknjn~ar, religiosa, etiska och socials upp- satser, artiklar i diverse ämnen samt e n rikhaltig praktisk avdelning.
Inbundna argangar för 1912-] &lt;) l5 lir.
1:50 pr ex., för 1916 kr.
1:75 och fór 1917 kr.
2: - pr exeriiplar.
.
.
. '
t:: l C,,.
u b, i.
C O I.
.
O.
Atgirder för folkhushA [lningens främjande för femtio dir sedan.
: -.
Av Pehr fo~znsson.
I 8 g.
.u.
t9 ' l Kringblick.
O Y.
b: n.
.
a.
Oktoberkrllnika.
.
.
f ~ d Y I c a I Lagberedningens förshag till giftermiilsbalk.
Stad von '.
Hallstein.
.
.
- u ' ~ r) a.
o! '
~ B u.
U a I N N E H A L L.
- u.
~ .- C).
~, - ' ~.
o
