# ID: svediakorp-per2774
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,467
# sentences: 1,043
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Hetluft, ' Diatermi, Massage och Sjukgymnariik. '
Behandling av reumatism, gikt, nervrmartor, frostskudor, vissa leduigjutningar och ledstelheter samt bbrJsnde dlderdomsbrend.
Barnhusgatan 12.
Rikst.
10552.
Vard. '
1 0 3 - 4.
. '
A: T. Br.
4 5 9.
m H m MODERNASTE SYMASKIN m m i m I NYTTIGASTE: 4. '
i Ledig an~onsplats MO BE^.
I i m. m.
~e~slöjdskomm ' ittens betan kande.
edan egenhushalliiiiigens tid har väl S heinslö jdens betydelse och handaf ar- j) EnquCter till hushållningssallskap m.
fl.
;.
dighetens uppövande icke framstått i så G) Hemslö j dens 01-gani sation; klar belysniiig som nu, d5 de nödvandi- 7 j Heinslöj dens definition; gaste behoven på många 11211 icke geliom S) Orsakerna till.
heinslöjdens tillba- ailclra medel kuiliia f yllas.
Hemslöj - kagallg j dens insats i den nutida arbetsordiiingen j) Kommitténs förslag.
har varit starkt betvidad, och den före- ' Flera av.
dessa avdelningar bi &amp; läsas teelse .vi i dagligt tal benämna " hern- i sin helhet och iii-o intressanta nog; i en ".
slöjdenJ ', d. v. s. clen orgainiseracle hem- kort uppsats som denna kan endast det.
.
.
.
slöj dsrörelsen, har haft stora ' svh-igl-iel.
&amp; entligaste beröras.
ter att .kanipa med för att finna första- HISTORIIC.
Slöjden iir lika gam-.
else och &amp; llrackligt ekonomiskt under- 11121.
som.
m~niiisliosla@et sjiilvt och är stöd.
.
Menirigarria 0111 hemslöjdens viii -- den UJ.-sprungliga grundeil till v5.s tids de och darmecl samma~lhän~ai~cle stats- höga kultur.
Dess första t ~ l p var helt anslag ' vor0 niycket delade, och för att naturligt l~~~sbel-iovsslöjclen,.
ur vilken s2 f 2 1.rlarhet i clei~i-ia sak tillsatte I&lt;uilgl.
snii~iiiigom utvecklades genoim över-.
Maj: t en Ito~miitté for att - som det skott i husbehovspi-ocluktionen först by- star i Iiitngl.
bl-evet - " utreda he111- teshai~delin och sedan den rena försalj- slö j dens nuvarande utvecldingsmö jlighe- ningsslöjdeii.
Den första formell - ter och behov ".
husbehovsslöjclen - liar under alla tider.
Resultatet av .detta.
kommittCarbete fatt föra sitt fria liv, men försaljnings- ligger nu färdigt och 21- uppdelat i föl- slö j d e n däremot liar vari t underkastad j ande delar: straliga lagar och förbud s&amp;om konkur- I) E n liistosisk översikt över hem- rent först till stiicleriias hantverk och se- slöjdens tillkonist, utveckling och tillba- iiarc till inclusti-ien.
kaging; Hur livskraftig hemslöjden var, fick Hemslö j cleiis.
ortskas a l .i t " ai ' er; den dock slittligen böja sig för övermak-.
.
ten, .och det var industrien; understödd Slöjden i utlandet; av l; - oii~in~~i~il; ation ' svasendet; som avgick.
I~emslöjclsstatistik; " ' '.
.
- med segern.
; Men denna seger vann in- dustrien e j genom statsmakternas ingri- pande ~ ~ t a genom n människans niedföd- da.
fallenhet för lattja - d. v. s. att 1 %- ta bli att arbeta där hon kan slippa.
Heinslöjden var så att saga en tvangs- åtgärd för att förskaffa sig vad man be- liövcie, inen då hånget föll bort, genom att behoven kunde fyllas p2 bekvämare satt, föll också l-iernslöjden såsom iiöd- viiidig produktioi~sform undan.
Detta iriträffade i mitten av 1800-talet, och den slöjd so111 seclaiz utövats - och den 51- ganska betydande - har iitövats iiloin hem dar den verkliga hagen - för arbete funnits, d. v. s. där slöjdarbete ansetts som ett nöje.
eil gren av slöjd fick helt och.
hfen.
h&amp;t dö bort, det Yar den konstnärliga; den var så fullkomligt hortdöd på man- ga ställen att det t. o. ni.
var svårt att ge- nom upplysning av någon slöjdare kmna f$ kannedoin om tekniken.
Då kol?
p s 1870-talet Nordiska .Museet, som för al- la tider skall st2 såsom hörnstenen i den nya llemslöj &amp; byggnaden, och fästade uppnlarksamh.eten vid de skönhetsskat- ter vi ägt och ännu ägde kvar av svensk slöjd och gammal kultur.
- Det var s k ö n h e t e n i tingen, det var pryd- nadsslöjdeii, som tilldrog sig uppinark- saml~eten, och det var med blicken rik- tad p5 denna som Handarbetets Vänner upptog .arbetet och åter införde den i våra hem.
Samtidigt fick ocksa slöjd- undervisningen ett uppsving, och våra svenska vävnadsslag rent av frambragte en stor mängd slöjd-.
och vävsko- lor .över hela riket.
De mönster som användes vid uhdervisningen vor0 hu- vudsakligen de skånska, och det var knappast känt att andra provinser än S k h e och Dalarne ägde, eller ' hade ägt, &amp; goii konstnärlig slöjd.
Så kom utställningen i Stockholm 1897 och - visade att förh~llandena voro.
helt annorI~mda och att varje provins hade ägt - och ännu kunde framvisa - vitt skilda typer av slöjd och mön- ster.
Med utgångspunkt från denna ut- stallning fick heiilslöjdsorganisationen en helt annan riktning, och med För- eningen f ör Svensk Henlslö j ds bildande 1899 kom aven den enkla slöjclen in un- der en ordnad leclning.
Det var ocksa denna förening som systematiskt och i större skala framförde hemslöjden så- som handelsvara, varigenom den fortare blev känd, uppskattad och använd an om den skulle fört en anspråkslösare tillvaro.
Men den svenska hemslöjden ar en inångskif tande företeelse, och för att konuna fullt till sin ratt måste varje pro- vins, t. o. m. varje län, skötas med lian- syn till ortens slöjdtyper och övriga för- hi2landen.
Därför bildades så sinining- om hei~islö jdsf öreningar över hela lan- det, var och en med sitt begränsade ar- betsoinricle.
Dessa föreningar Ila ai ' be- tat under niycket svara ekonoii~iska för- hållanden, och för att utröna hur detta missf 61-h~llande skulle av11 jalpas utsaii- cte Itoininittén till Kungl.
befallningsha- vande, liush~llningssallskap och Ileni- slöjdsföreningar en enqukte, p$ vilken svar ingick om alla förl~allanden röran- de l~emslöjdens stallning och heinslöjds- organisationernas önskemål och behov för en framtida utveckling.
' Med stöd av såluiida erhillna - uppgiif; ter upprättades tabeller, tydligt iitvisan- de alla faser av hemslöjdsai-betets A:iil mörkare so111 ' ljusare sidor, och ur dessa torde följande utdrag vara tillfyllest.
Sin största itb bredning skulle 11 u s- 11 e h o v s slöjden ha i IGpparbergs och samtliga Norrlandslanen, samt Gottl- ' lands och Sm~laiidslanen.
Den r e 11 a liusbehovsslöjdei~ berrik- nas ' till ett brligt produktionsvaude av I ~, O ~ O, O kr.
O O varav 9 % inillioner för kviiinlig och 37: för manlig slöjd.
Har- vid ar dock att marGa, ' att siffrorna 5i-o minimital och ej p5 l h g t nar ticka den totala prodi~ktionen.
S a l u s l ö j d k 11 sysselsat ' ter vid pass 49,000 personer, av vilka ungefar 40,000 I \ onlina på den egentliga hem: slöjden och 9,000 p i hemslöjdslikiia~lcle arbete inom.
sniiihantverk och hemin- dustri.
.
Biuttoviirdet av de under å r 191 I för- salda lieimslöjdsalstren utgjorde enligt samma statistik inemot 16 millioiier kr., varav unge f ar hal f ten, eller 7,797,526 kr.
kan anses kolilma på den egentliga hemslöjden och Sterstoden på det hem- slö jdslikilande arbetet.
Efter avdrag.
av råinaterialies skulle slöj darilas al-betsförtj anst utgöra kronor 7,449,563, varav ej inindre an 4,$3SJ30S kr.
för den.
egentliga l~emslöjden och 2,661,25 j kl-.
för hemslöjdsliknande ar- bete.
.Ur arbetsf örtj anstens synpunkt ar sa- lunds den egentliga hemslöjden av avse-, värd större betydelse an det hemslöjds- -.
liknaide ai-betet.
.
Av ketnslöj darna voro 30,179 kvinnor och 18,821 maii Värdet av kviilnornas prociuktion belöpte sig till 7,568,106.kr.
och miinnens till 8,302,664.
Hur rik och skiftande.
den svenska heinslöjden %r torde framg~~clarav att det re~ovisas ' för 38 olika slöjdarter, och d ~ c l i ryminas därvid uiider gemensam-.
ina rubriker sadana.
som JJtraslöjdJJ, " smide " och " inetallsiöj d ", slö jdarter av.
vitt skilda slag.
DEFINITION.
Genoin ett rent hi- storiskt betraktelsesätt kon1 kominitt6n till den uppfattningen, att s5som v e r k- l i g h eiil s l ö j c1 skulle anses det d ' öjdarbete " s o n1 LI t ö v a s i hem-.
m e n a v f a m i l j e i z s ined- l e m m a r e l l e r 1: j ii 11 a r e, i r e g e l s %soni bisysse.lsatt-.
n i n g t i l l a n n a t 1111vu.dsak- l i g t a r b e t e, f ö r: e t i - l i c l e s ~ i s.
j 01-dbruk, o c h s o m avse ' r.
a t t - o f t a s t p5 gsund-, v a l a v .inerliirvda.
e l l e r.
f ö r o i- t e ii, k a I:; i k.
t ' e I- i s t i s k a 111ijns.ter o.
c h m o d e l l e r - p h e t m e r elle.?
inindi-e konstf5rcTigt s a t t tillver- Iia f ö r e m i l.
f ö r d e t e g n a h e m m e t s b e h o v.
e l l e r av- s a l u. "
Det ar i ai~.slutning till clenna defini- tion, .som redan synes.
varit klar för j clsföreningar-ila, som koininittéii.
he~ilslö planlagt s.itt fOrs1a.g.
, ORCk4KISATION.
For-men ' för hem- slöjdsorganisatioiien har blivit fören ' ings- ...
vauendet.
Inom I.anclet finnas izu För-.
eningen för Svensk Heillslöjd med sitt arbetsfilt &amp; er liela landet och 33 linds-.
ortsföi-eningar med sitt arbete begränsat,. '
'
till provins, län eller socken.
Decentra- lisationsidbn är således genomförd, inen nagoil sanmianslutning har dock visat sig behövlig och därför har Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksfö+u ' nd bildats.
Föreningarnas - arbete har i hu- vudsak samina f orm, d. v. s. för hixsbe- hovsslö j den arbetas genom undervisning och upplysning .och för försaljningsslöj- den finnas .s.
k. slöjdmagasin inom alla 1211.
Landsortsföi-ei~ingarna ha i allmänhet -.
sin verksainhet i f örsta rummet inriktad p5 uppmuntran och utveckling av busbe- hovsslö jden.
Föreningen för Svensk - Hemslöjd däremot var f r h början bil- dad för att genom försäljning av slöjd- alster f örskaf f a avlägset b e n d e slö j da-.
re en möjlighet till förtjänst.
Med - -.
denna syn p2 sin uppgift har föreningen alltigenoii~ verkat med sin undervisning, sina utställningar, föreläsningar m. m. resultat och framlagt förslag till hem- slöjdens understödjande.
Sasom organisationsform synes det iiuvarande föreningsväsendet vara den basta, och där föreningar ej finnas eller synas lämpliga böra hushållningssallska- pen träda i föreningarnas ställe.
Varje förening skall i sitt arbete vara fullt självständig, och saledes blir decentrali- sationsprincipen den gällande.
Eineller- tid synes det kommittén som om någon san~rnanh~llande .kraft behöves, och den föreslk därför tillsättandet av en hem- slöjdsstyrelse, vilken skulle best5 av o1-d- förande och ses ledamöter, av vilka ord- föranden och en ledamot skulle tillsiit- tas au Kungl.
Maj: t, en ledamot av Nor- diska Museets styrelse ocli fyra Iedamö- ter av de lokala hemslö j dsf öreningarila.
Denna hemslö j dsstyrelses huvtidsak- ligaste uppgifter skulle vara följande: I) att anordna ~Iöjdinspektion; - 2) att leda en högre hemslöjdsskola; ORTSKARAI&lt;TÄREN.
I betan- 3) att införa och övervaka ett s. k. det är inryckt en avdelning om den sven- liemslo j dsmarke f ör stdmplaiiclet alT hem- ska slö j dens oytskaraktärer.
Denna hat; slöj dsalster; tillkomnit för att belysa de.
torrare sif - 4) att verka för iitgivande av god fertabellerna, och den ar rikt illustrerad facklitteratur och för inönsters utarbe- för att p2 ett mera 5skadligt sätt belysa I t vara taiide och spridning; och för öv I I - ' g 17ad som 1.igger bakom dessa.
P5 sam- clen saininanliållande kr af te- inel lan ma g h g avser den också att visa hur lianslöj dsf öreningarna.
.
inhg&amp;if tande var konstnärliga slöjd är Vid sidan av denna ideellare verksam- och vilkeil fast och statlig grund ~i ha het föreslas en merkantil sådan.
Denna att bygga upp en hemslöjdens renassans skulle best2 i en sammansl~~tning av P;.
landsortsföreningarna och benanmas I&lt;ONI %IITTGFöRSLAGET.
Efter " Svenska hemslö j dsföreningarnas f ör- noggranna undersökningar och prövnin- sälj ningsf örening " ocli driva sin af f är i gar, fornamligast efter hemslöjdsföre- Stockholm.
Fös erhållande av medel till liemslöj- ningarnas egna uppgifter och erfarenhe- ter, har kominittén kommit till följaiide dens organisation enligt koiimitt6ns för- ' ' '
slag föreslir kommittén anslag av stats- medel.
Till understöd iit de lokala helii-.
.
slojclsföse~~ii~garnas.
verksatid~et skulle enligt detia förslag utgi I 1,500 kr.
och till uppriitthållande av hemslöjdcstyrel- sens verksaiidiet 4,000 kr., sanmanlagt siliedes eii s ~ ~ m i ~ av i a 15,500 kl-: Med.
avdrag av nu utgåelide inedel skulle ök -- ningen.
av statsanslaget da bliva 10 j, joo kr.
5 rligen.
Fredrika-Bremer-1:örb~indet som mot- tagit koii~ii~ittéfiii-slaget p2 i-elmiss har uppdragit i t K&amp;~nliga högre.
yrkes- skolans styrelse att yttra sig diironi.
P5 ' ' sanmai~triide ined denna styrelse den 22 inaj ut,talades att i ett eventuellt yttrancle ' av Fredi-ika-Rremer-Förbun- clets &amp; $-else 1iimplige.n torde fram- - Iiallas behovet av att Iöiie- och pensions- +lärare och f ö l - l i ~ l l a ~ ~ för d e ~ 1iei-iic; löj ~a iörest5iidarinnor för liemslöj dsinagasiii ordnades; a n i ' den tilltiinktk hemslöjds- styrelsen.
kviitnlig och iiiaiilig slöjd vore lika repi-esenterac~e saiiit att till fälle tiii iortbildningskui-ser i 1.1emslöjd hereddes.
sl6j dlararini-ior,.
et T LILLI ZICK,ERMAN.
.
.
.
Aktenskapets ekonomi ...
.
ar skall iiu f raimlaggas iiiigra esein- pel i eldigliet .med de i fÖregk !Xlde artikel framlagda riktlinjerna och sva- H.
. '
Afonnam ~ i ~ t ~ ~ i f f s ~ o s f e i -: H .ilpprattande, ~ ~ ~ (= ~, lavbe-.
~ &amp; talning 5 bouppsattning utan raiide m o t de clar angivna fallen.
* köksiippsiittiling och servis).
.
, 1 2 j i- A.
~ &amp; ~ ~ ~ ~ (~ ~ ~ - ~ f ~ ~ ~ ~ hiall- ~ ~ i ~.
l b 11. j &amp; Henimets ~ ~) underliall, (hyra rt.tnlr.
kök ' f.
övriga B sid. 233 upp- n e m lön: 1,400 kr.
Hustruns.
lön: 1; roo kr.
tagna poster).
.
.
.
.
.
.
.
:.
.
.
.
.
.
.
225: - Vi antaga, att principen lika lön för lika nr- c.
Ut @ fterna för barnen.
.
.
.
.
.
.
: - - bete a r genomförd, h e n för att kornimi iiii radande förhållanken niiri31are förutsitta vi i d.
Egen inackordering i exempel- vis kooperativt matlag.
.
.
.
.
.
.... jzo: - detta fall, att I~tistruns arbete a r av anilan art c.
Egna klader.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
130:- iin minnens.
Tv; a r efter gitterinilet.
Des- f. Övriga personliga utgift.er.
.
.
.
IW: - sa liga löner.
förutsatta barnlöshet.
Hiistrun g.
Till hiistriiii.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
:.
.
.
.
mo:- erhaller: iv mannen som halv lön för skötseln Siimma: ~~400:- av hemmet: roo kr.
. '
' ' ' *) Overallt dar i förut iiiförda.del ' av arti- keln i sifferberakningarna star.
: a. och b. el- ler c. och d., bör ordet och utbytas mot: o. S5 ock samma ord å 4:cle raden i fallet B.
Vidare bör ' under fall.
A., rad e. under hem- mets utgiftsposter lyda: Klider för man och hiistr~i.
Dessutom bör under fall L. hem- mets utgiftspost.
b. andras till 1,100 kr.
.
H F I S ~.
T ~ d W g.
S i f.
t ~ p o s t e r: 3.
I25 kr., h.
=j kr.
;, c.
O, d.
720 kr., e.
.80 kr.
samt f. jo kr.
Suinrna: 1,200 kr.
1nien skuld.
: C.
, 4rbetare-familj (lantarbetare).
Barn- lös.
i j a r efter giftermilet.
baannens lön: 1,300 kr.
.Hiistriiiis: .I,IOO kr.
Se A.!
Hu-,.
.
. '
,
' strun erhåller av mannen som halv lön för se !n av hemmet samt för hemarbete under avkortad utearbetstid: 450 kr.
.
skötseln av hemmet: 100 kr.
hf«wnens ittgiftsposter: a.
200 kr., b.
450 Aif:a.miens i~.tgiftsposter: a. o, (bouppsaftnin- kr., c: 125 kr., d.
840 kr., e.
300 kr., f. 635 kr.
gen bör vara betald 15 å r efter i f t e n n å l e t) samt g.
450 kr.
Summa: 3,000 kr.
b.
250 kr., c. o, d.
720 kr., e.
130 kr., f. zuo Htlstvitm utgiftsposter: a.
200 kr., b.
450 kr.
samt g. m o kr.
Summa: 1,400 ' kr.
~nt.stncrcs ictgiftsposkr: a. o, bl 250 kr., c.
O, kr.
c.
125 kr., d.
&amp; o kr., e.
100 kr.
samt f. d.
720 kr., e.
130 kr.
samt f. IOO kr.
Summa: 135 kr.
Summa: 1,850 kr.
Ingen skitld.
H. Arbetare-familj.
Ett 14-års barn.
1,200 kr.
Ingen skuld.
D, Arbetare-familj.
Ett ' årsgammalt barn.
Slamens lön: 3,000 kr.
Hustnins: 1, kr.
~ Se A.!
Hustrun erhåller av mannen som Mannens lön: 2, m kr.
Hustruns: I, I ~ kr.
Sc A.!
Hustrun erhaller av mannen som halv lön för hemvården av barnet och sköt- I d \: lön för heinvården av barnet och sköt- seln a \ - hemmet: 275 kr.
Hitstnms ittgiftsposter: a. o, b.
450 kr., c. seln av hemmet samt för hemarbete under 400 kr., d.
720 kr., ' e.
300 kr., f. 855 kr.
samt avkortad ute-arbetstid: 400 kr.
iWa4~net~s ~ t g i f t s o r a.
150 kr., b.
250 g.
275 kr.
Summa: 3,000 kr.
Hlistruns wtgiftsposter: a. o, b.
450 kr., c.
kr., C.
1 2 j kr., d. j80 kr., e.
150 kr., f. 145 300 kr., d.
720 kr., e.
7; kr.
samt f. 30 kr.
kr.
samt g.
4co kr.
Summa: 2,000 kr.
Summa: 1,675 kr.
Ingen skuld.
'.
H-iistrznzs zbtgiftsposter: a.
I jo kr., b.
250 1.
Arbetare-familj.
Barnlös.
I; a r efter kr.,-c.
12; kr., d. j80 kr., ' e.
roo kr.
samt f. giftermalet.
Mannens lön: 3,000 kr.
Hu- gj kr.
Summa: 1,500 kr.
Ingen skuld.
E, Arbetare-familj.
E t t 14-års barn.
Man- struns: 1,400 kr.
Se A.!
Hustrun erhåller nens lön: 2,oco kr.
Hustruns: mo kr.
Se a r mannen som halv lön för skötseln av hem- A.!
Hustrun er.håller av mannen som halv met: I jo kr.
~Ilmneris tstgiffsposter: a. o, b.
500 kr., c. lön för Iiemvår-den a v lnrnet och skötseln av hemmet: 2 2 j kr.
o, d.
840 .kr., e.
300 kr., f. 1,2TO kr.
samt Acfa.~zrie~rs zcigifts~oskv: a. o, b.
250 kr., c. g. j kr.
Summa: 3,000 kr.
33 j kr., d. j20 kr., e. m ' kr., f.
270 kr.
samt Hiistrinrs utgiftsposter: a.
O, b.
500 kr., c. o, d.
&amp; o kr., e.
120 kr.
samt f. go kr.
Sum- g.
225 kr.
Summa: 2, m kr.
Hustrwzs u !gift.r~oste~-: a.
O, b.
250 kr., c. ma: 1,550 kr.
Ingen skuld.
335 kr., d.
720 kr., e.
40 kr., samt f. ro kr.
J. Folkskollärare-familj.
Ett årsgammalt Summa: 1,355 kr.
Skiiid: (1,355 - 1,325 =) harii.
Mannens lön: (med dyrtidstillägg och estrainkomster) 4,000 kr.
Hustriins lön (folk- 30 kr.
dyrtidstillagg: F. A.
tr i re fatlii! ..
Xarnlös.
I; å r efter skollirarinna): 2,800 kr.
gi itermalet.
&amp; bannens lön: 2,000 kr.
Hxi- 500 kr.
H u s t r ~ i n erhåller av mannen som striins: I, I kr.
~ .Se A.!
~ u s t r u n erhåller halv lön för hemvården av barnet och sköt- av mannen som halv lön för skötselti.
av seln av hemmet samt för hemarbete under avkortad tjänstgöringstid: 500 kr.
Summa: hemmet: 125 kr.
Mnmzw~.s iitgiftsposter-: a. o, b.
325 kr., c. o, 3, k kr.
Afarlacris istgiftsposter: a.
400 kr., b. goo d.
780 kr., e.
300 kr., f. 470 kr.
samt g.
125 kr., c.
I 7 j kr., d. goo kr., e.
300 kr., f 825 kr.
kr.
Summa: 2,000 kr.
~ztstvzi.tts utgiftsposter: a. o, b: 325 kr., c. samt g. joo kr.
Summa: 4,000 kr.
o, d.
780 kr., e. Sg kr.
samt f. 35 kr.
Summa: Hzutvtrns z~tgiftsposter: a.
400 kr., b.
900 kr., c.
175 kr., d. goo kr., e.
250 kr.
samt f. 1,22j kr.
Ingen skuld; G. Arbetare-familj Ett årsgammalt barn.
1,173 kr.
Summa: 3,800 kr.
Ingen skuld, K. Folkskollärare-familj.
Två barn.
Man- Mannens lön: 3,000 kr.
Hustruns: I,W kr.
.
.
Se A.!
Hustrun erhåller av mannen som nens lön: (med dyrtidstillägg tre ålderstillägg ha !v lön för hemvården av barnet och sköt- samt extrainkomster};, ooo kr.
Hustruns lön +
+ dyrtidstill- (folkskollärarinna): a, h kr.
lagg: 500 kr.
tre ålderstilliigg: 600 kr.
Hu- strun erhiiller av mannen som halv lön för hemv5rden av barnen ocli skötseln av hem- met samt för hemarbete under avkortad tjänstgöringstid: 5 m kr.
Summa: 4,400 kr.
Ma.mcns ~rtgiftsflosfer: a. o, b. goo .kr., c. go0 kr.
(medel-arskostnad för hela iippväxt- tideul), d.
90 kr., e.
300 kr., f. ' 1,500 kr.
samt, g.
500 kr.
Stimma: 5,000 kr.
H v u t m m ~l.dg.iftsposte.r: a. o, b. go0 kr., c. goo kr., d. w kr., e.
250 kr., samt f. 1,450 kr.
Summa: 4,400 kr.
Iiigen sk~ild.
L. Folkskollärare-familj: Barnlös.
15 å r efter giftermalet.
Maiinens lön: (med dyr- tidstilligg, tre ålderstillägg samt estrainkom- ster) 5,000 kr.
Hiistiuns lön (folkskoll~rarin- m): 2&amp;0 kr.
dyrtidstillägg: 500 kr.
tre 3deistilliigg: 600 kr.
Hustrun erliåller av mannen som halv lön för skötseln av hem- met: 2oo.kr.
Sumina: 4,100 kr. '
.Man ?teii,s .~rtgiftsfloster: a. o, b. r,ooo kr., c. o, cl.
.m kr., e.
300 kr., f. 2,600 kr.
samt g.
200 kr.
Siimma: 5,000 kr.
.il~~ist.r.urzs wtgiftsposter:.
a. o, .b.
I,OOO kr., .c.
o, d. goo kr., e.
300 kr.
samt f. 1,900 kr.
Summa: 4,100 kr .. Iiigeii sk~ild.
Viilbärgad familj.
E t t, årsgammalt Imt-n.
Mannens lön: ro,ooo kr, Hustruns:.
o, - o - kr.
Se A.!
Hustrun erhiller av man- + + + nen som halv lön för hemdirden av barnet och skötseln av hemtnet samt för hemarbete under avkortad.
tjiinstgöringstid: 600 kr.
Sunima: .4,1m kr.
Mcwlne~rs ntj.iftspostet-: a.
5 w kr., b.
1,800 kr., c.
200 kr., d.
~, o o o kr., e.
350 kr., f. 5,550 kr.
samt g.
600 kr.
Summa: IO,OOO kr.
h ' ?ut~trns t ~ t g i tsposlcr: f a.
500 kr., b.
1,800 kr., C.
200 kr., d.
1,000 kr., e.
300 kr.
samt f. 300 kr.
Summa: 4,100 kr.
Ingen skuld.
N.
~ i i l h ä r ~ a familj.
d T r e barn.
Man- ileis Iöii: ro,ooo kr.
Hustruns: 3,500 kr.
Sc A.!
Hustrun erhiiller.
av mannen son1 halv lön för hemv5rdeii .av barnen ocli sköt- sel11 av hemniet samt för hemarbete under avkprtad tjänstgöringstid: 700 kr.
Summa 4,Li330 '.: '.
.
ilitcwnclrs d g i f f s p o s t e r: a o, b.
1,800 kr., kr., c.
J; 350 kr.
(inedelArskostnad för .hela uppvikttiden), d.
1,000 kr., e.
350 kr., ' .f.
4,800 kr.
. &amp;; t g.
700 kr.
Summa: ro,ooo kr.
.YILS~I-I~.NS dgif tsposter: a. o, b.
1,800 kr.
; c.
1,350 kr., d.
1,000 kr., e. IOO kr.
samt f. 75 kr.
.
Summa: ' 4,325 kr.
Skuld: (4,325- 4,200 =r:) 125!; r.
.
0.
Vilbiirgad fmnilj.
Barnlös.
.
' 15 a r efter gi.£termilet.
.
Man.n.ens lön: ~o,ooo k r.
Hust- rlins: 3,500 kr.
Se A.!
Hustrun erhåller av mailsren som halv lön för.
skötseln av Iiemmet 300 kr.
.Siimma: 3,800 ' kr.
M u n w n s zctgiftsposter: a. o. b.
2,000 kr., c. o, d.
1,000 kr., e.
350 kr., f. 6,350 kr.
sam.t g ' 300 kr.
.
Sinnma: ~o,ooo kr.
flwitqtm zdgiftspostw: a o, b.
2,000 kr., c. o, d.
1,000 kr., e.
300 kr.
, samt f. 500 kr.
Summa 3,800 kr.
Ingen sk~ilcl. '
Da ena makens inkomster mycket överstiga den andres, så att den senare ej förmår bidra med sin tillbörliga an- del, uppstår aven har en årlig skuld.
Dessa fall - varav flertalet äro sådana, dar mannens inkomster äro de större - komma dock att bli allt sällsyntare, nar dels " den lika lonen " genomförts, när dels flera banor öppnats för kvinnorna, så att dessa ej soni nu hopa sig p2 ett mindre antal yrken och dar nedpressa lönerna, samt nar slutligen barnantalet i afamiljerna minskats så att döttrarna.
kunna erna en med sönernas jämngod utbildning. '
, 8 * Detta system skänker hustrun en b.5- d e s j a l v s t a ' n d i g och h s l l b a r ekonomi.
Det ger vidare hennes ekono- miska stallning ett oomtvistligt b e r a t- t i g a n d e, enar hon under detsamma ej erni?
annan ekonomisk vinst.
av aLte11-.
skapet an som svarar mot det mer o n i.
fattande arbetet.
- Äktenskapets nuva- rande, ovan framhållna, d e m o r a l i-.
.
252 --- -- P -----.
--. -- -- H E -- R - - - - p serande verkningar undgås ' Hemtrevnaden kommes att efter en härigenom.
dylik reform f örsvinna ", påstår man.
När hustrurna ej vant sig vid andra Saminanhö r då hemtrevnaden oupplös- inkomster än dem de även u t a n ak- ligt med hemhitshill, matlagning och tenskap när som hälst kunna erhålla, tjänare?
Skall den ej b e f o r d r a s försvinner det inom olyckliga äktenskap frainför allt därav att hustrun under ett städse 5terkominande h in d r e t f ö r systern ined sj alvständig ekonomi kom- s k i l s m a s s a, som består däri att mer att ' erfara en tillfredsställelse som hustrun genom sådan sliulle få sin eko- hon förut bittert saknat, befriad som hon nomiska ställning försämrad.
Detta gäl- blir från det förödmjukande uti att för ler aven männen i de fall då hustrun livets nödtorft vara beroende av kärle- medfört så stort kapital att räntan över- ken och mannens godtycke?
Ar det f. ö. stiges hennes årliga skuldsättning till så visst att alla hustrur finna trevnad i iilanlien och för sa vitt mannen drar nyt- liusliållsarbete?
" Hemmets karaktär kolilmer att har- ta av överskottet eller av själva kapi- igenom väsentligt förändrasM, säger inan talet.
Förhindrandet av gif tesmål till följd aven.
Ja, lika val som den hittills sked- av ekol~omiska beräkningar - såväl så- da ut f lyttningen av hemarbete f rån dana; där hustrun gifter sig till inkom-.
hemmet redan h a r förändrat dettas ster, som sådana, dar mannen gifter sig karaktär, kommer ett fortskridande av till kapital - kommer att gynna ett suiit samma utveckling att imedfijra en fort- könsurval och alltså verka till f ö r ä d- satt likartad verkan.
- Detta system, som ju till flera de- l i n g av rasen.
.
Nar kvinnorna komma till insikt om lar sammanfaller med den moderna att de ej kunna genom giftermål för- kvinnorörelsens ro gram, a r som bekant bättra sin ekonomiska ställning, skall f lerstädes styckevis realiserat, men knap- detta bli dem en sporre att med större past annat an styckevis.
Mången, som iver än nu.
verka för h ö j a n d e av gillar en detalj, ogillar och motarbetar k v i n n o r n a s l ö n e r.
Så länge äk- en annan.
Hur många kvinnosakskvin- tenskapet a r ekonomiskt f ördelaktigt f ör nor äro t. ex. ej avogt stämda mot kvinnorna, betraktar ' flertalet av be ogif- barnantalsminskningen!
Jag har här ve- ta bland deni yrkesarbetet blott so^ ett lat påpeka den intima samhöriglieten provisoriskt tillstånd och inlägger föga inellan reformkraven för att i ' någon mån söka förebygga dylikt motarbetande energi för förbättring av lönerna.
Gåvor och ömsesidig hjälp, t. ex. vid f r i n eljest f ramsynta personers sida.
Det sjukdonllsfall, bli under detta system na- nyas motigheter härleda sig framför allt turligtvis ej bannlysta.
Deras karaktär därav att hj älpref ormerna ej f ramf Öras av undantag måste dock noga fasthallas.
planmässigt och mera liktidigt.
Sin försörjning skall yarje arbetsför MAGNUS LITHNER.
person s j alv åstadkomma.
, '.
.
o
H - E K T H A - 253.
Louise Stjernström ' och hennes systrar.
s - istlidna vår slöt clet gamla.
Gran- bergska henirnet - ett av de äldsta i.
S t ~ ~ l i h ~ - l i i i sina portar, sedan den yngsta systern, .Sophie .Granberg, aven ingstt i den eviga vilan.
Det var ett hem i ordets basta beinar- kelse, ett hem d a r variiihjärtade, 6egå- vade och karaktärsfasta kvinnor sam- vetsgrant brukade sina gåvor ej blott i arbete för hemmet utari för samhallet och i strid för ratt och sanning.
Fadern, skriftstal.laren Per Adolf Granberg och hans l~ustru, född Hed-.
mansoii., hade fem döttrar: Louise, Hil- da, Aiig~ista, Jeanette och Sophie.
Upp- fostrade i ett litterart hem erhöll0 de en mycket vårdad intellektuell uppfostran och liircle ' friiii barndoineii plikttrohet, och offervillighet, och detta har präglat hela deras liv - allt.
deras striivsamnla arbete.
Föräldrarna lato aven siiia döttrar lära sig ett yrke.
Louise avlade vid Teknologiska Institutet - numera Tek- niska Högskolan - gesallexamen i färgning och reste sedan på statens be- kostnad ori~kring i landet för att under- .visa folket i henifärgning ..
Hennes ge- sällbrev finnas på Nordiska Museet.
.
SopIlie var utlärd sockerbagare, och alla systrarna vor0 kunniga i skoarbete och förfärdigade sj älva siila f inare skodoil.
Av systrarna blev Jeanette, född 1825, gift ined teaterdirektör Edvard Stjernström, men dog redan.
1857.
Sju, ' Sr darefter ingick direktör Stjernström aktenskap med sin svägeyska Louise.
B % de Louise och Jeaqette voro drainati- ska.
förf attarirniior ocl1 ha sina namn upptecknade i Biografiskt Lexikon.
Jeanette vann stort erkännande för den p5 sin tid mycket olmtyckta " Den ondes besegiareJ '.
M-nga av de arbeten, vil-.
lia under fru Jeanettes namn gått över tiljorna, sagas vata en produkt av sam- arbete mellan systrarna, vilket bestyrkes av att som författare stodo " Carl Blink " och.
" G.eoi-g Alnnén ".
Av Louise Stjerii.ströms original ar " Johaii Fsedman, Bellrnaniad i, s akterJ ' kanske.
inest bekai~t.
Ett av de sista stycken, som direktor Stjernström upp- satte och pptradde uti, var hans andra f rus historisk:~ skådespel " I Sverige 1676 " med ämne f rån l~eieri processerna: Louise, som var niycket språkkunnig, gjorde tillika en mängd översattningar och bearbetningar under det hennes ina- ke ' v a r teaterdirektör.
Nya Teatern, numera Svenska Tea- tern: öppnades 1875 i januari och gick bra under direktör Stj:ernströins duktiga och stränga styrelse, men hans halsa led al&gt; allt det oerhörda arbete han måste utföra.
I februari 1877 dog ~tjei-n- ström, och personalen sag ined ångest mot f ramtideii.
I " Teaterininneii ' av en.
gan-iwal sk2lespelare " berättar för- fattaren, som vid den tiden var engage- rad vid Nya Teatern, att .dagen efter S tj efnströms ' begravning samlades per-,.
,,, '.
, ',.
.
- sonalen pi.
teatern, och fru Stjernström frågade om de vagade anförtro sig åt hennes ledning och on1 de alla ärligt ville sta henne bi, s5 ville hon med liv o &amp; sjal och fl-amförallt med Guds hjalp fortsätta sin nians verk så länge hennes krafter stodo bi.
(Hon var då mellan 60 och 70 ar.)
Ett enstämmigt j a blev sva- ret.
Författaren säger: " Vi kanna ju förut denna ädla kvinna; hon hade tro- get statt vid sin mans sida under de SV$- raste tiderna, hon hade i stillhet tagit del i alla teaterns arbeten, hade varit Stjern- ströms rådgivariiina i alla smakfrågor, iiversatt, bearbetat och författat ' en stor del av vår.
repertoar.
Dessutom, visste vi att hon alltid varit personalens basta van och talman 110s var dilktige, i-attrå- dige, men mycket haf tige chef. "
Under den tid fru Stjernström ledde teatern - intill hösten 1879, då Ludvig Josephson.
övertog di rektörskapet - uppfördes .ej mindre an M stora arbeten f ö r ~ ~ t o en m mängd mindre pjäser.
Un- der året 187s- IS; ^ stod Nya Teatern mycket högt i konstnärligt hänseende, men alla huvudstadens teatrar hade då att kampa med stora ekonoiniska svarig- heter; endast operetten och varietéen blomstrade.
Fru Stjernström arbetade natt och dag, och hennes personal led aldrig under det finansiella trycket.
Lö- nerna utbetalades på dag och ' tinime, men f 1-11 Stjernströms enskilda f önnö- genhet strök till stor del ined tinder de åren.
Pressen var lieiine ej bevågen, och hon gjorde nog ej .Iieller mycket för att vinna den, därtill yar hon alltför själv- stanclig, men - det låter komiskt -.
det l~uv~~clsakligaste felet de anklagade hen- ne för var, " att hon var endast en kvin- na ' '.
Författaren av nyssnänuida bok säger vidare: " E n k v i n n a!
Ja, det var just det namn, som hövdes Louise Stjernström, en utmärkt, en god och adel kvinna, ett mönster för sitt kön!
-- - - trots det ansträngande arbete, soni vilade p5 hen- ne, kunde Louise Stjernsti-öm ila istad i den mödia kviille1.i för att vaka vid en sj~iksäng eller bringa tröst och hjälp till ett fattigt hem. "
Hon \: ar stolt över sin makes triumfer och över att kunna vara honoin till hjälp i arbetet, men oaktat detta och det duktiga arbete hon själv titförde som teaterdirektör hade hon ingen verk- lig kärlek för teatern, vilken hon ej an- sag fylla sin egentliga uppgift " att gagna och förädla ".
Efter mannens död gick hon aldrig p2 teatern undantagandes nå- gon g h g p2 operan.
Louise S tjernström författade ii. \ .eii en mingd romaner och berättelser ur svenska historien, en hel cykel fr %i Sten Sture den äldre till och med Gustaf II Adolf.
Hon ville därmed ge folket en bättre läsning an den, som vanligen bjöds det.
Varm f osterlandsvan, soni lion var, lag det henne särskilt om hjärtat att f; ge dessa arbeten at de unga varn- pliktiga och därigenom söka väcka de- ras kärlek och tacksamhet till fosterlail- det.
Utom dessa historiskt romantiska skildringar utgav hon samtidigt atskilii- ga tidsbilder, varav den sista " Karl von Linniis levnadssaga ",, ett häfte på 45 si-
H E R T H A.
.
clor, itk ko im sa sent som 1907.
Detta arbete hade l-ion ksserligen skri v i t ti cli- gare, men för dess utgivande till arets j @ ileurnsfest Ilade den 95-iriga förfat- tarinnan sjalv genon-isett ocli föl-biittrat man~~skriptet.
Vid en.
littei-ar tavlan p$ 1890-talet erhöll Louise Stjernström = ': sta priset för sin historiska roinan " 1&amp;tina Gylleystierna ".
Henlies sista arbete romanen " Ur livet " utkom 1903, d i författarinnan var 92 ar.
\ .rid sidan av sin litterära ' vesksam- het hade Loi~ise inånga intressen.
Hon,var skicklig snickare och svarvare och f ö13 iirdigacte m h g a vackra möbler med inlaggnitigar av metall ocli olika träslag.
Sal.ongsinöbeln för Varby l d e hon sjal ' v nloclellerat ocli förfiircligat.
Till sainmans hade systrarna broderat den vackra bl &amp; saloi-igs~nöbeln med till- hörande matta i Stockholinslien~inet, vil- keii möbel nu gas till Nordiska JYIuseet jämte klockan av 1.olhem och Gustaf III: s byst av Sergel.
Louise liircle sig vidare.
~ p h a d och att spinna med tLa tradar och reste i Norr- lai-icl för att uridervisa claruti.
H:oii var iiven initiativtagerska till den svenska viiif abri kationen i lieinmen och gjorclc grundliga experiiment p$ det om- radet, ofta med utomorclentligt gott re- sultat.
Likas: arbetade hon.
f ör biodlii-i-.
gen och.
lcaninaveln och larde och intres-.
seracle folket att insaiiila kryddor och medicinalvaster och beredde deni dari- genom avseviisda inkomster.
Hon lärde folket a: i b e t a -- att älska arbetet och var själv i cletta deras föredöme.
Att hon lianii med s i nycket, berodde nog på ' x.
-- e?
2-?
att ' l-ion liksom systfarna börjacle siii dag 1dockai-i fem, vinter och sominar, och att ck togo sa varvara p2 tiden, meii detta hiizdrade cleii-i ej f r i n att utöva en stor- artad gastfrihet.
% !Ian s i g alcli-ig nagon bridska eller liande sig koniina oliigligt.
Enkefru Granberg hade vid sin mans död flyttat till Jakobsbergsgatan.
18, I trapl ?a upp, med sina tre ogiea döttrar, vilka sedan bodde.
kvar.
dai- till sin clöd: ~tjernströins innehade vaningen två trappor tipp, inen direktörens clöd sking- rade det vaclira Stjernströmska boet.
Louise bodde .dock kvar i viningen men hade sedan gemensan~t hushåll med syst-.
rarna.
.
,. '
.
Louise, god, glad och snillrik, spred glans over heinmet och som viirclinna var Izon oövertriiffad genoin sin fÖrni5- ga att f5 en glad stamning, att genoin ' sitt eget anspi-klösa upptradande, sitt glada skanit, h jastliga skratt ocli ' sina kvicka infall frai~~kalla sina gästers in- ' tresse för allval-liga diskussioner utan att det blev tröttande.
Hon gay impulser,.
' och hennes stora rikedoin p i initiativ tjusade.
oss so111 fingo ' njuta av hennes iin ng ange.
Vilken enighet och harnioni som radde i det Granbergska hemmet kan endast den första, son1 sett det.
Direktör Stjernströin hade för 50 51- arrenderat den vackra " Varby källa " vid Malai-en.
Namnet togs efter en kristall- klar kalla, som rann frani irr grusasen.
Har aiilades en l-iarlig tradgard, fulla av fr+t ocli blomin.or, i vilken alla familje- mecl lenimarila arbetade med liv och lust f r i n.
arla morgonstund.
Byggningen,, den förut.
s. k. snickarekr krogen " och.
,.
2 j6 H E R T H A p _ - - - iindei ' det namnet omtalad i Belln~ans skrifter, blev pibyggd, och här, mitt i denna tjusande iiatur, ' utvecklades en storartad .gastf rihet.
Mär de 50 areil gått levde endast So- phie, och hon tog avsked från Varby på ett sätt som var Granbergama var- digt.
Första dagen voro alla vinner och grannar dar p5 middag, och dagen därpi, c11 härlig septemberdag, inbjöds allt folket, från och med gunimorna på fattighuset, och de ' som ej orkade g5 blevo hämtade med skjuts.
En mängd bord.
v&amp;-o dukade ute i trädgården, och några av Sophies vänner vor0 vardin- nor, en vid varje bord, för att se till att alla blevo ' väl uiidf agnade.
S j alv presiderade 11011 vid det största bordet.
Middagen bestod av oxsvanssoppa, röd- vin, 1; alvstek och äppelkaka.
Sedan v i r det kaffe med rikligt dopp av 11e111bdi; - L vetebröd.
Så bars orgeln ut p5 verait-.
(!dn, och daromkring samlades all ".
: g- dctnen och sjöng, fosterländska sanger, varefter redaktör Jaderin höll ett varmt tacksägelsetal från folket för all .den ---- --- - -.
-.
- .- - -.
.
- - godhet och välvilja de rönt undel- d e Evunna j o hen.
Augttsta Granberg, som hade skött af- Iiirerna och deras stora fattigvard, dctg vid S2 ars 5lder.
Loiiise, ' född 181u, dog 1907 .. Hilda, soin förestatt hemmet och skött blommorna, dog 1908 och So- pliie 1918.
G raiibergarila hade givit i~ppf ostrsrr åt flera unga män och upptagit som fo- sterbarn en liten fyraåring, ' Alma Rosén, vilken överlevde de fyra äldre systrarna nien dog S dagar före Sopliie, och dec var nog sorgen ' och övei-ansti-angqingen vid Almas begravning, som bröt Soplii:~ lxaf ter.
Det var en vacker syn att se go-årin- gen stå vid graven, dar alla hennes kara baddats ner, - hon var som förklarad - och hon kände nog att det ej skrille dröj a länge innan aven 11011 fick vila dar -- och det dröjde ej heller mer an en vecka.
S5 äro de alla borta efter att val ha fyllt det varv som blivit dem förelagt.
AUGUSTA CEDERBLOM.
I världens värsta slum.
itt sällskap i London, en danska, kände miss Margaret h ' iacniillan och föraustal tade den inbjudan jag läng- tat efter - att koinina till hennes hem i Surrey Docks.
Det var en lång färd, mest med spår- vagn.
Vi togo plats på taket, och så länge de livliga kvarteren räckte, där M.
.
.sarldshandeln satt sin prägel, var resan spännande nog, men sedan började tröst- löst en f ormiga gator.
Antligen var vi framme, men hade någon svårighet att finna miss h ' iacmil- lans hus.
Vi maste fraga oss för, in- nan vi upptäckte den a~ispråkslösa bo- staden, som låg vid en liten trekantig,
öppen plats.
Det var so111 om den ' gömt sig i fattigdomens skydclande förkläd- nad.
Porten hade ingen namnpliit och var till punkt och pricka lik portarna i grannskapet.
Fönstren låg lika marken som de angsänsande husens, «c11 deras rutor var liksom dessas he.lt täck- ta av en jalusi i obestämd färg.
Ytan gjorde allt f ö r att ej väcka uppmärk- samhet.
Ingen skulle kunna ana,.
att ett stort omrkle med en impollerande in- stitution lag bakom denna.torftiga fasad.
Direkt friin gatan kom man in 1 mat- salen, som iiven begagnades till vardags- I-unl och kontor: P i ömse sidor om eldstaden stod fatöljer med lialinflätad sits.
Ett ~ k r i ~ b o r en d, soffa, några bok- hyllor och tavlor utgjorde, jämte mat- borcl ocll stolar, den övriga möblerin- gen.
.
Vardinnan, den vanliga miss Mai-ga- .i-et, evar en stitlig kvinna inecl blont, grisprangt l &amp; och clistingeracle anlets- drag.
Man.
märkte genast; att lion ha- de ett livligt, intresserat irigeniiim .. Hen- nes syster, soni hon pesentei-ade so111 " miii ~urnbärliga inedl~jäl~ariniia; ' utan vilken j ag iiltet skulle förmitt ", gjorde ave11 11011 ett mycket synlpat.iskt intryck ..
Dessa bacla kvir-iilor i denna hemska tralit: av London förefoll mig genast som t v 5 hjältar.
.
. '
.
. '
L O ~ I ~ O värsta I I S sluni, det - Vi bor i vill saga ä r l d e II s, sade miss ' Mar- garet leei~de, ja,.
hon såg ut att vara nöjd ocll glad att ha fatt välja sitt hem i den ytterligaste nöden.
Förviinaiide snabbt blev .n.ian bekant med clessi systrar., Deras personer var liksom deras bostad av utpräglad enkel- '.
.
Ilet, ineii bildningen och fililleten gjorde sig diirför ej mindre Deras.
varina hjärtlighet hade nagot betagan &amp;.
~ i t ' siiilikap t o &amp; jag måste genast lova.
att stanna länge, middag måste vi äta.
hos sjistrai-na, det ' gick ej.
för mindre.
.
Sa n~ycket som cle hade att fala med ' oss om!
ör st ocli framst skulle vi se de olika i.nrPttningarna.
Fran nedre våningen, soni bestod av ilämnda matsal jämte liök ocli iinnu ett par s m i ruin; kom inan ut i en ganska stos ' trädgård.
: D ä r ' lag originel ' la byggnader, som såg ut som en sosts veraiidox-.
Dessa tjänade till.
lolialei- f öl- miss Macmillans f riluf tssko- lok vilka p i samma gång var hem för.
11eniie.s fattiga sini.
skyddslingar.
-- London, sade miss Margaret, har massor av obegagnade tomter.
Ett så- dant 1i:iii- 011dicle kan mail få hyra för nästan ingei&amp;i~g.
Tradgrupperna fanns his, i~inail vi kom, nlen alla blomster- laiideii har vi &amp; it ordna,.
- sons väl var, inföll systern, fick vi vatten!
Ivsig att f2 visa deras ' resurser knä- böjde hoii p5 inal-ken och skruvade loss ' ett jarnlock och biil oss titta ned.
Vi sag och hörde bruset av en miiktig fors.
- Det a r var stolthet, fortsatte hon ocli skri~vade fast locket.
Vi lian an- valIda.
sa mycket vatten vi bara vill! '
Hennes ton och uttryck var rorande.
H u r komrnei det sig, at!
hängiv ma man- slioc endast behöver saga nagra enkla ord för att avslöj ' a hela innerligheten i sitt viisen?
Detsainma var fallet med iiiss Margaret en liten stund senare.
1 % var promenad genom tradgirden ', ' - '
kom ~i först till spädbarnens veranda.
bacrnillails systein gick ut ya att be- Den var so111 ett stort r~lni, fra11 vilket reda smattingarna ersättning för den man borttagit t j a d e väggen.
Denna er- förpestade luft de inandades i sina kyf- sattes av en låg balustrad för att hindra fen till hem.
sn-iattingarna f rall att falla ned.
Risken Jag iakttog barnens utseenden, f ler- liade dock varit ringa, ty golvet var talet var fula.
Därtill bar de ganska blott ett litet steg från marken.
tydlig yragel av att höra till vanvårdade I detta öppna ruin stod en rad små san~hiillslager.
Denna prägel satt ej i bäddar, det kunde viil vara en femton kladct-na eller i brist på ans, de var stycken, varav flertalet hyste en för ' till- snygga och valv&amp;-dade, utan i drag och fallet sovande barilunge, tiden var näni- uttryck.
Men undantag fanns natur- ligen i~~icldagsl~irei~s viktiga stund.
35- ligtvis.
gra av barnen var dock uppe, satt i Eli del av verandan var avskild ine- babystolar eller övade sina oviga ben i dels en \ ragg för att ej få barnens sköt- konsten att g.
; Hela skaran övervaka- sel i omedelbart saininanhahg med söm- des av en inedel5ldei-s kvinna i engelsk nen och leken.
I denna avbalkning stod bal-i~sköterskedi-akt, svart klänniilg ined en kanlin.
Det strålade .saledes ut var- vitt förkliide och mössa.
nle p % de små kropparna, när de tvat- En liten byting började gallskrika, tadcs och badades.
Där fanns badkar när vi nalkades.
Miss Margaret skyn- och &amp; inga handfat samt en lang rad dacle fram, tog den lille och tryckte Iio- ilui~ireracle hangare.
Varje barn hade non1 ömt lugnancle och jollrande till sitt sina egna hailcklukar och tvättlappar.
bröst.
En rad påsar p2 väggen, även de num- - Jag kan inte uthärda att höra ett rerade, fick en särskild förklaring.
barn grr " lia, sade lion som ett försvar - Det ar barnens kläder, sade iniss- för sitt joller.
De orden kunde tjäna Margaret.
S a r de kommer hit på man- som Iijrklaring över hela hennes livsgar- dagsinorgoiien blir de avklädda och får ning.
ombyte.
Allt vad de da haft p5 sig -- Som val ar, gråts har mycket litet, tvättas och liangs upp till nästa man- till f ogacle systerri.
dag.
För mig var hela denna anordning - Dom %r alltid i sina hem f r i n lör- med barnkammare i f ria luften ganska dag till måndag, upplyste system, för ny.
Jag kände ju till friiuftsskoiol- att \ - i inte ska-slita av baldet till falilii- och sa kallade liggveraildor, men att j en.
lata koi~traheiiterna helt och hållet bo P5 en annan veranda * fanns en lek- ute, aven vinterticl, föreföll mig i för- skola tijr mera försigkoinila barn.
Dar stone underligt.
Englancls klimat är stod pulpeter och svarta tavlor.
Miss visserligen annorlunda än Sverges, men Margaret berättade om de metoder hon jag tyckte, och tycker alltjämt, det inåt- hittat på f ö r att paskynda framstegen i te vara nog s5 svalt emellanåt.
Miss Iäsning, skrivning och räkning.
Med ',
H E K T H A barnens a l l m ~ i ~ i beg5vilin.g ~a och villig- het att lara.
var.
hoil synnerligen till: f reds .. Helt skild f r h babytr~clg~rcleii och lekskolan lag de större gossariias Iieril- vist.
Dar var för tillfallet ferier, 1 %- rarna &amp; iste ju G g o n g h g vila sig, fast deras vilotid betydde att gossarna un- der ferietiden fick reda sig bäst cle liitn- i lokalen blev oss iritet de.
~oiii ' l-~eteii liii~der för att f2 en .Idar inbliclc i liur d &amp; - le \ v:les.
Samma sorts verandabygg- nad faniis ocksa p2 denna avdelning.
Var gosse hade sin egen bit av golvet.
Dar stod f ö r hans rakning bord, stol.
och sang.
P2 borclet liacle han böcker ocli iiiaterialier för skrivning saint sin egen l aiiipa.
Genoni en inven ti.ös hiss- anordni.ng.
förpassacles singen om da- garna upp i taket, vilket ökade utrym- met. '
Till trevnaden och hygienen liör- de o k s 5 den varma och .kalla cluschen, dar gossarna varje clag fick p &amp; i i i sig och tviitta sig rena.
- VBra pojkar trivs har sa bra, sade miss Margaret, och a r S; stiällia!
Vi tvivlade ej diii-,pi .. stackars siii; flarn, so111 kaiiske.
inte har en egen vr5 i hela vida viirlcleii!
Soin kanske bor i en portgaiig eller under en bro!
IXir iick de lika vicl egen ' laillpa, 112lla sig rena, äta ordentlig inat!
H ä r kände de sig soin geii tleniaii, var eilgelsmans ideal.
: Hade ett litet ruin för sig sjilva och blev avliallna p2 ' köpet.
När vi lämnade gossarnas onlr2de 5terstocl ännu ett gebit, so111 systrarna sparat till sist.
Det var tandkliniken.
Deri 155 p2 andra sidan av det lilla tre- kantiga torget.
Vi gick upp för en siiial ', 359 t r a p p a ocli koni in i ett högt, ljust rum med stora fönster.
Vi betann oss i en iörstl; lascig tancll5kares rnottagningslo- kal.
- H a r f h barnen ' verkligt god be- Ilaiiclliiig, sade i i ~ i s s Margaret.
Det al- rent storartat viJken Ii j alp vi erl12ller f r h nagi-a a: de bast i-enomii~eracle den- tisterna i fAondon.
Dom ger oss en 111or- goii var i veckan.
Och vi liar också skickliga assistenter.
- Se här, fort-.
satte Iion och pekade.
p5 en tavla, som hangcle 115 liedersplatsen i rumin.et, clen.
.liar vi fatt av en berömd konstnär.
-- Nar vi blir utan pengar, inföll systern, ska vi sälja den tavlan.
Det blir nog inte sa litet.
- Folk ömmar för vart arbete, sade miss Margaret.
Vi kan inte klaga på .. deras givmildhet.
Största svårigheten.
för närvarande iii-.
att f2 hjiilp med sköt- seln av barnen.
Det ar så ont om kviml- liy arbetskraft, kviiznoriia strömmar.
til.1 ai~iiiiunitioi~sfabi-ilcei-ila.
Men hittills liar- det gatt, ocli Vi f51- val Iioppas, att det- allt franigent ska lyckas oss hålla v a r liila ' verksainhet uppe ..
Vi instämde uppriktigt i denna ön- s kan.
- Låt oss höra litet om era länder- och om er själva, bad iniss Margaret ..
Vi berättade om kvinnornas seger i dan ma^-k och om t e Castbergska barn- lagarna i Norge.
Vad skulle jag saga om Sverge?
Att vi I i o p p a d e s på rösträtt, nya barnlagar samt reglemen- teringens avskaffande - den segern var ju då inte annu var.
Systrarna hade ej reda på nyheten om.
Danmark.
och lyckönskade mitt sällskap,.
,, ', ' '
som var Henni Forclilian~nier.
Jag fick Dessa ord, son1 hon yttrade i en käiis- glädjen upplysa dem att just den dan- lig men behärskad toii, underströk på ska gast, de nu hade hos sig, för sina ett gripande satt kontrasten inellan de många förtjansters skull blev den utval- l~unianitara strävanden, för vilka, de b; - da soni för landets konung fick tolka da systrarna var representanter, och danska kvinnors tillf redsstallelse att Ila kriget.
Under intrycket av denria oer- blivit verkliga niedborgai-e.
hörda niotsattning tog vi avsked av vå-: Darpi fragade vi vad folket i .trakten ra värdinnor och tackade dem för d: sade om systrarna och ' deras arbete.
minnesrika tiinmar de givit oss.
des.
;: ^ - Man 21- snäll mot oss, svarade l~vinnors hängivna nitälskan att göra miss Margaret.
Det-ar ju klart, att va- gott, deras liv i försakelse i en tryckan- gen till n12nskoi.s Iijartan iilåste g2 ge- de omgivning för att sprida glädje ocli nom vänlighet mot deras barn.
hrlen halsa över vanlottade n~anniskobarns det i r ingen lugn trakt, vi bor i, det esistens franist&amp;- allt ljusare för mig ju vill saga, f ö i-e kriget var den otrygg mera och längre jag ser den mot bak- och farlig.
Nu ar har fredligt, oros- grunden av krigets dåd.
Vilken skill- stiftarna äro ju vid fronten.
nad i deras livsgärning och i lirig~l-ier- - De f attiga f amiljei-na, tillf ogacle rarnas!
systern, liar fatt inkonider genom kvin- 39en koininer det ej d g o t tröstlöst norna.
Det har aldrig varit sa litet nöd tragiskt över goda lrvinnors kamp att i Londoii som sedan kriget började.
r ä d d a, när man tänker p i deras van- - Förut kunde det ibland vara för- makt gentemot den manliga striden f ör f ä.rl.iga uppträden just här utaiif Öl-, sa- förintelse - ty vilket annat namn skall de miss hlargai-et.
En natt slogs våra man ge det inal, mot vilket 115rarna fönster in, men det var kanske ej rik- förs?
Skillnaden ar övervalcligaiide.
tat mot oss utan en följd av det våld- En ti.ll \: aro av omsorger för den kom-, samma slagsm2let.
mande generationens val, en oavbruteii -- Våra f attigaste samhallslager, f ort- inöda för det spirailde livet, detta ena satte systern, har i fredstid levat i ett sidan.
A den andra förstörelse i l~uiidra- tillstålid soin varit värre än krigets elän- f aldig, triselif aldig f örstoring, utan alla de.
Englands rika klass har i stort- sett proportioner.
Vad är vinsten mot det varit bard och egoistisk.
Likgiltig för som förloras - genom den ringa möda den sociala orattfiirdigheteli liar den som fordras för att kasta ned clynamit a g a 11 d e delen av folket kant sig utan- från ett aeroplan, för att blott namna för ocli över cleii egendon~slösa parten, en enda av mördanclets kanaler.
inen det blir annorluncla hiiclai~eftci-.
Sedan det blivit en tavlan Europa Vi vantar stora förändringar.
rtint, vilken makt, som kan hava ned Samtalet kom in p2 kriget.
&amp; !h den största tonniassan spranganmeil om Margaret drog oss till fönsti-tt ocli pe-U dagen, framstk ~112nnislcok5rlel~ei1s did kade på ett hus iiiitt över.
ej ens langre som en droppe i havet.
- Dar borta, sade 11013 föll bomber Men dessa droppar ar en ' lindring, en ned.
Mariga personer blev skadade, välsignelse f ör minnet.
Man siiker dcni dal-ibland atskilliga bal-ri.
Nr " igra; IV med tanken så som man nied ögat söker dem blev inburna till oss.
Det val- för- stjärnorna i den inörka natten.
farligt att se de sina styinpack varel- sema.
CL.
,
Tidskrift for den svenska kvinnorbrelsen, utgiven av FredrikayBremer-Forbundet.
~ e d a k t ~ 17tlen rt Kleman.
.
Fo " rbundsrnecfiernmer erhiilla tfdskriften till etf prls av kr.
4: 50. varvld prenumer&amp;~on sker direkt ' genom Fredrika-Bremer-Forbundets byrli, 48 Klaraber&amp;#atan, Stockholm., Icke-fOrbundsmedCemn~ar pi&gt;enumerera d ne ' rmasfe postanstalf eller i bokhandel.
Pris fi2r postupplega: ' Ii dr kr.
6: --;.
' / r .dr kr.
3: 25; ' / r dr. kr.
1: 75.
Lbsnummer 45 6re. '
Redaktioq och expedition: 48 K / eraberg.rgetan i /, Stockholm.
Redaktlonst~d: m&amp;&amp;- gar, onsdagar och fredagar kl. Y-3.
Allm.
T.
4850, Rlks 27 62.
Expeditionen: k 22-4 var-e s6ckendag.
A h.
T.
48 16, Riks .27 62.,.
X -.
A.-B.
or diska Kompaniet.
. '
TextiIavdeinin~enThyra ~.rafström.
Stockholm.
Undervisning i Italiensk spets- och annan konstsöm.
.
Ständigt pli lager dfirfill hörande material.
Siensk, Fransk och Bbmisk Spetstrhd: Rikhaltigt urval av ~~etsniön&amp;r.
.
.
.
HEMTREVNAD Akta.
VADSTEN ASPETSAR.
Praktisk tidning för.
hemmet utgiven av ' ~redrike-~t-emer-~i3rbundet.
.
Redaktör: Fknrry Ekenstrernn.
till utstyrstar och presenter.
Siort urval.
Bast och Filidast.
SVENSKA SPETSDEPOTEM, ~ r e r ~ r e g &amp; 34 h R I, k i o- &amp;. '
.
A.
T.
' 402 04 (Andra huset frdn Linnegatan.)
.
.
.
\ 1 - ' - I A,-B, 10HI V, LÖFGREW.
iit tig^.
Hovleverant6r.
.
-.
Utkomriier nnder 1 ~ 1 8 nied 24 åttasidiga n:r. Pre- niimrrntionspils: licit Ar kr.
1:84 h i l ~ ä kr.
r 1; kvar- b l ' kr.
O: 60.
Pi enumeration .sker å posten.
- InnehAller berfitttlser, poem, levnadstcckningar, re- ligiösa, diska och sociala uppsatser, artiklar i diverse.
ämnen samt en rikhaltig praktisk avdelning.
Inbundna Arghgar för 1912-1915 kr.
1: 50 pr ex., för 1916 kr.
1: 75 och för 1917 .kr.
2: pr exemplar. '
&amp;, ' ~:i ' - -;.
Sverges äIdsta, största och bast ~notnrnerade spcialqpir i Siden- ' och Ylle-Klän- ANNA.
BENGTSONS KAPPAFFAR HA ' LSINGB~RG Kullagatan 21.
.
, ' Riks ' tel.1245a3245 REKOMMENDER AS Kostym- och Kapptyger.
Stort urval.
Besttillninger emottagas. '
,.]
'.
,
I N N E H A L L Q ' O H emsl6jdskornmitt~nk betänkande.
Av Lilli 2lckermen.
- f ~ k t e n s k ä ~ e t ekonomi.
:; II.
Av Magnus l i t h e r.
.. a .u Louise Stjernstrlim och hennes systrar.
Av ~ u ~ u s Ceder- fa.
.
.
.. blom.
L ' Q.
g g 1 b t r: I världens värsta slum. '
Av Frida Siéenhoff.
.
.
@.
.. För kapita listet, särskilt fruntiirner, liar det Iänge varit ett önskemål att kunna- överlämna vården av sina värdepapper och skötseln av sina affgrer at nigon person eller institution, som med absolut säkerhet förenade punktlighet.
och.
noggrannhet i utförandet av .det ' anförtrodda uppdraget, ävensom pris- billighet.
En sådan institution ar.
.
rmiimiiiii.imiiiirimiimIm.
.
q Stockholms ~nskilda Banks ' ~otariatavdelning (KungstrHdgArdsgatan 8.
Expeditionstid l /, .lO-4) soni under p ' !anti.
av ~tockholm; bnskilda.
Bank åtager sig vård .och föivaltning.
.
av.
enskilda personers, .och kassors värdepapper.
.
Exempel l.
Om en person Iios Notariatavde1ningeri.deponerar obligationer, inkasserar ~othatavdelningen, vid förfallotiderna ' kuponger och tillhaiidahåller deponenler i,nfliitna niedel.
Vidare .efterser ' Notariatavdelningen utlottningar av obligationer och underrättar deponenten i god tid, ifall, en denne tillhorig obligation blivit utlottad, sanit lämnar förslag.
.
.
till ny placering av det ledigblivna kapitalet.
Exempel 2.
Om intechningar deponerashos ~ota&amp;favdilnin~en, underrättar ~otariat- avdelningen .gäldenären därom att rarttorna 2 inteckningarna.skola till avdelningen in- betalas, varefter de medel, som inflyta, till deponenten.
redovisas.
Vidare tillser Notariat- avdelningen at {inteckningarna ' bliva i vederbörlig tid förnyade.
Om en hos avdelningen deponerad inteckning genom u~derlåten förnyelse skulle förfalla, ersätter Stockholms Enskilda Bank därigenom iippkommen skada.
Forvaringsavgift itt: 50 Öre för Ar per 1,000 kr.
av depositionens värde, dock ej under 2 kr. '
.
.
Stockhol~n 1918.
Tryckcri r l; - k Thule.
