# ID: svediakorp-per2773
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,305
# sentences: 1,181
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


-.
tnt u i ~ i y ~ r l a r o preseaf ch er .. stort urval.
.
, Blst.
och billfsari.
RIKS gar: iikterukapsförord, famil] erättssakcr, Juri- i (Andra huset frdn.
Llnnégatan.)
.
ALLM.
TEL 183 36 Z 5 76 esta amen ten, bouppteckningar, arvsulrednin- Grevturegsfan 34 A.
I, kl. 10,6., T.
.4@204 Led.
av Sveriges Adiokatsamfun$l.
KVINNLIGA JURIDISKA BYRAN.
.
.LILLA VATTUGATAN 141vid ~runkebkgstorg a SVENSKA.
.
SPETSDEPOTEN,.
A. '
diska uppdrag av alla slag.
Aven skriftliga.
f&amp;frbgnlng % besvaras.
.
:.
: .m - b Elio ~sduuai Iietluft, Diatermi, M ~ S.
C C och. '
.
Sjuligymnasiik.
.
Behandling av relrnistism8 gikt8 ' nervimartor, fiosjsk&amp;dor8 vissa leduigjutninger och ledsfelheter '.
samt borJande &amp; Iderdomsbrand. '
~e&amp;hurgaian 12.
Rikrt.
10552.
Vard.
' 123-4.
.
1.
.
D.
.
I MODERNASTE SYMASKIN D m ' I - &gt; NYTTIGASTE M.OBEL - m +.
~.
.
B t.
a ~.
.
v /.
m.
.
.
,:.
,: I m.
.
: 8 E ' m: a '.
~i~iiii~m.~mmmmrrmrmmim~i.m.mmmmi~mm~m~m~m~.
. '
.
.
A.-B: Nordlska Kompaniet.
b .,Texfilsvdelningen Thyra (3rafs.t itim, Stockholm.
&amp; &amp; &amp; mi, utct4Wiql av fSrdi (o och plb8qjade arbeiien samt,.
.
material.
.
R6d vid inredning av v6ningar q. m, ' Undervisning.
.
i 1tditinsk speto- * gch annan konstsöm.
...
Stándigt p6 lager diiiiill.
hörande.
material.
.
-.
och Bömisk.
.
Spetitr&amp; &amp;.
.
Rikhaltigt.
.
urviil av Spetsmönster.
: '.
Svensk, rad sk,. '
1
ARGANG V i OKTOBER 1918 Tradgårdsod1inge.n och kvinnorna.
u redan blivit oninamnt ha av K.
M: t tillsatta trädgiirdssakkunniga innevaran- de 21- avgivit betänkande rörande åtgäl --.
der f ör trädgårdsodlingens f rämjande.
Det framlagda förslaget avser i synner-.
het trädgårdsa; betets .höjande bland mindre j ordbrukare.
~&amp;kunn&amp;,.
.
kller trädgårdskommittén såsom de också benämnas, ha agnat ett sarsldt kapitel åt undervisning i trad- gårdsskötsel f ör kvinnor.
De åtgärder, som i detta sammmanhang.
f öreslås, be-.
röra på ' det närmaste redr rika-Bremer- För ' buiidets fruktodlings- och trädgårds- skola Apelryd.
D &amp; kan därför sägas vara dubbel anledning att för Herthas läsekrets med nagra korta ord fram- lägga hur komniittén tänkt sig.denna del av undervisningen i trädgårdsskötsel ordnad.
Kommitt611 säger inledningsvis, att det ar till kvinnorna m &amp; bör vända sig för att få trädgårdarna att blomstra upp kring våra allmogehem och lanthem i allmänhet, Det ä r kvinnan, husmodern, som med biträde av kvinnliga tjänare och hemmavarande barn ' skall ägna hus- behovstkädgarden den trägna och dagliga omvårdnad som denna kräver.
- 1antkvi.nnor ' för trädgårdsodling måste emellertid a t ~ k i l l i göras.
~t ran ni för allt 51-.
.
det.
upplysning i ämnet och under- visning; som i&amp;te nå dem.
Kommittén iSreslår .att staten för detta ändimål skall, ansl.5 betydande medel årligen till en central undei-vi&amp;ingsanstalt för.
.kvinnor .. Dar sliulle ' utbildas kvinnliga henlkonsulenter, ' tradgårdslärarinnor och andra kvinnor, som av ett eller annat ' skal önskade grundligt lära trädgårds- yrket: I betänkandet papekas det upp- sving som det ' kvinnliga trädgårdsarbetet redan tagit i vårt land och huru denna omständighet.
liksom euempe1: från.
ut- laidet upphiintiar till nya ansträng- ningar för att nå ett b å d e bättre - och allmännare resultat.
De .ganska talrika enskilda kurser som: redan finnas äro icke tillräckliga, titan eldigt kommittén fordras ett statsingripande för att höja kvinnornas.
intresse f ör och insikt i ' trädg~rdsskötsel och därigenom mate- riell t men aven andligen gagna ' landet i dess.
helhet.
' Vid.
sidan av trädgårds-.
odlingens stora betydelse för folknarin- gen betonar ti2ml-n komniittén &amp; en ' dess uppfostrandci och kulturella.
inne-.
börd.
, S ',. '
' ' e.
, '.
.
- --- .-.
.
Den liar skisserade tr-adgårdscentraleil för kvinnor skulle enligt betänkandet ha dels en kortare k u 1- s f ö i- h e m- k O 11 S ii l e n t e r, dar eleveiyna \ rid inträdet I ' örutsiittas ha genomgatt en allmaii Iieinkonsulentutbildi7ing vid ng- goil av lanthushåll~~ir~gsskolor~~a, Riin- forsa eller Ri-ogi3rd, dels en t v, å 5 r i g kttrs f o r träd.g~sds1.ara siiiiior och k v i n p l i g a t r ä d g å i. d s ä s t a 1- e.- Som- in- tradesfoi-dringar till denna tvåariga kurs uppst~ller betänkandet att i minst tv5 år ha allvarligen deltagit i ti-adgårdsarbete, a t t ha fyllt 21 k och kunna förete lakarbetyg om god halsa och tillräckliga kroppskrafter sanit att hpva avlagt real- eller alinail norinalskoleexan1ei1.
Vid bada Icurserna tänkes undervis- ningen lagd teoretiskt s2v5l.
so111 prak-.
tiskt.
Planen f ör den tvååriga Itursen upptager under rubriken t e o 1- e t i s k u n .d e r v i s n i ii g dels vissa mera grun&amp;iggande ämnen sasom bokföring, ritning, välskrivning, botanik, zoologi, kemi, fysik, j ordartslara och f altlllat- ning, dels f ackainnen: tradgardsanlägg- ning, köksvast- och.
blonisterodling, fruktodling, tradskoleskö tsel, f röodling och sortföi:adling,.
dekorationskoilst, konservering 111.
111.
Som p r a k- t i s k t a r b e t e vid kursen upp- räknas: köksvästodling, fruktodliilg, bloinstei-odling på fritt land, under glas och i boningsrum, trädgårdsanläggning, konservering och tillredning av träd- gård~alster.
Den planerade kursen - åsyftar tydligen att vara på .en gång grundlig och allsidig Lampligaste förlaggiiingsorten för en - - -.
- - - A .. - - __ -.
.
- _ - _ --.
t l - ä d g k - ~ l ~ ~ för k ~ kvinnor la f inner kom- riiitt6r-i vara Fl-edrika-Bremer-Föl-bui-i- tiets ti-adg5i-dsegendom Apelryd vid Ha-:; ?ad.
Lage och joi-drnån likaväl som fö- i.ef intliga f rukttradgårdsodlingar anses idealiska för anclamålet.
Härtill koin- iller att arealen ar tillräcklig fijr att med- ge aiiläggning av säxskilda imönsterträd- - gardar, passande f ör .medelstora och mindre lantbruk samt för egnahem.
Vi- dare erbjuder Apelsyd den iördeleil att vara omgivet av ett flertal inöi.istergillt!
; kött+ trädgårdas, som förti-af fligt lam- pa sig för studiebesök.
Fredi-ika-Brenler-Förbundets styrelse Ilar av Ii;.
M: t anbefallts alt yttra sig över sakkunnigas f örslag till traclgårds- uiidervisning för kvinnor.
Efter Iiörail- de av den nuvarande Apelrydsskolans styrelse har förbundsstyrelseii nyligen avgivit sitt sVar p5 reinissen.
För - Fredr-ika-Brenier-Förbundet, som sedan inånga år tillbaka varit verksamt för det lwinnliga trädgårdsarbetets ut- veckling, ar det givetvis en stor tillfi-ecis- stallelse att de sakkunniga s5 starkt f ramhävt behovet .av h4nnans insats för trädgårdsodlingens hö jande och att de f uimit f öi-bundets egen skola lämplig att utvidgas till en central för den kvinn- liga trädg2rdsundervisningen i vårt lai~d.
I det stora hela instanmler förbundet i sin skrivelse till K.
M: t i tradgårds- koinmitténs förslag, men frainstaller dock några erinringar och avvikande ineningar ined avseende på kursernas organisation vid den föreslagna alistal- ten.
I3eti-af fande utbildningen a r 11 e m
.
.
, I-IEKTHA -----.
.-.- -. ---- -- 231 k o 11 s!
L l e i~ t e II vill Slutligen utta1.a~ i skrivelsen att den förbundet f ramgent liksom hittills förlägga denna i ?uvarande 5 t t a-i-n 5 n a d e r s.k u r- helt och liillet till.
lai~tk~~sliålliiingssko- s e n i tradg,O~rdsskötsel .bo?
bibehållas loi-m.,.
vilkas kui-ser i träc&amp;h-dsskijtsel vid Apeli-ycl även efter en möjlig utök- föl- blivande Iiemkqnsulenter böra kun- na utviclgas.
.
, Att förbundet önskar mottaga den.
I anorclnandet av en t v 5 a r i g föreslagna.
.statsunclei-stödda t~Zil-i.ga k u r s i ' t r.
a d g å r d s o ~ 1 i n g trädgåsclsk~irsen fös kvinnor vid sin f ö r k v i.
n r 1 o, r, ungefärligen över- skola framgår tydligt.
av den ingivna ensstäminimaiide med konlfiitténs för- slcri \ ~.elsen,, däremot liar det p " a nuvaran- slag, ser förbondet Apelrydsskolans de .r; tadiuni ej varit n~öjligt att ge be ' stämt f sämsta uppgift efter en eventuell ut- svar om utsikterna att astadkomma de Förbi~ndsstyi-elsen föres13 vidgning.
föriitsättningar som skolittvidgningen att iiveii sökande med folkskole- kraver.
.
Stora nybyggnader äro av nö- b.ilclning iiiider vissa förutsättningar.
.
.
den; 0th dessa draga under förhandeii- ' rna vinna i.ni&amp;de vid kursen samt att varande förhXlatideil högst betydande 5ldersgr~nseii nedåt sättes till.
19 år.
Betriif f ande ' intsadesf oi-di-iiqp-~~i~ för clei ' lna kul-s har .allts; .förbundet en från Förbundet st&amp;- alltsi inför uppgiften de sakkunnigas nigot avvj kaiide upp- att anskaffa det erforderliga kapitalet.
i ' attning.
Det &amp; da ai~daina.let inger vissa förhopp- ' &amp; $ed avseende p5 u t b i l. d 11 i ii- iiii~gar, att detta skall lyckas, ' liksom det g e i i '.
a.
v t s i i d g ~ r d s l a r a r i n - spoqar till allckles särskilda ansträng- n o r förordas ett snri-iarbete mellan iiingar för att n5 inålet '.
Mahanda av- Rimforsa och Apelryd p5 s % h t satt hänger den kvinnliga trädgårdsundervis- att elev som genomgatt ' ti-äclg5rclsavdel- ningen på Riniforsa viniier iiitrade ' i an- den behövliga penningsitmman kan an- dra 51-skursen av den tviisiga kursen i sliaf fas.
Riksdagen torde bli vasentli-.
Apelryd.
.
.
gen niera benägen att bevil.ja erforcler- Sakkunniga hacle föreslagit ett irligt ligt anslag till dylik undervisning om statsanslag av 10,ooo kr.
till Apelr@s-.
denna har utsikt att I am pligen komma skolan i utvidgad.
omfattii.ing.
Hiii-i in- uiides tak.
stiiriin~er f ösbutidet. '
' ' ',.
Äktenskapets ekonomi.
sätt.
Och vad beskyllningarna för en grov och plump föreställning om äkten- skapet beträffar, så tyckas dessa med större r ä t t kunna riktas mot dem, som betrakta hustrtins, och aven mannens, ekonomiska vinst av äktenskapet som ett berättigat näringsfång - an mot dem, som r e a g e r a mot sådant.
Man får även höra invändas att har f ramlagda synpunkter måste vara resul- angen menar att i äktenskap, dar tatet av svårartad, manlig eller kvinnlig, Mverklig kärlek rader, ingen diskus- egoism.
Härpå svaras: e allas d e t sion uppstår on1 huruvida hustruns ar- egoism att vilja behålla vad med rätta en bete uppväger hennes förmaner, utan.
tillkommer?
Varmed skall man då be- mannen ger henne med glädje så mycket teckna begäret att vilja tillskansa sig det, hans ekonomi tillåter.
Motsatsen anser varpa man saknar befogade anspråk?
man bevisa en grov och plump foreställ- Även föga reflekterande hustrur lida ning om äktenska~et.
av det sakernas tillstånd, som de pläga Utan tvivel finnas ännu hustrur, t. o. beteckna med att de " måste be sin man m. sådana som kalla sig kvinnosakskvin- om varje öreJ '.
Detta visar att kravet nor, för vilkas finkänslighet, blygsam- på s j ä l v s t ä n d i g e k o n o m i för.
het och rättskänsla det ej utgör hinder den gifta kvinnan börjar växa sig star- att mottaga ekonomiska förmåner utan kare.
Denna gryende aning om behovet att bekymra sig om motiveringen och av en reformering av aktesskapet leder för vilkas~stoltlzet det ej bjuder emot att dock ofta till en f ö r h a s t a d s l u t- vara ekonomiskt beroende av mannens s a t s.
" Taxera hustruns hemarbete ef- godtycke samt att låta sig försörjas un- ter dess verkliga värde, s &amp; berättigar det der sina arbetsdugligaste år.
Men för henne att såsom a v l ö n i n g av man- blygsamma och stolta kvinnor, vilkas nen erhålla det hon nu mottager som rättskänsla ej förslöats av vanans makt, g a v a " - detta ar den allmänna tanke- a r dilikt i högsta grad motbjudande - gången.
Låtom oss pröva dess riktighet.
Vilket är det verkliga värdet av alldeles oavsett huruvida några diskus- sioner i ämnet någonsin komma till hustruns arbete i hemmet?
.
" En hustru, som i motsats till en hus- stånd.
Kärlekens förefintlighet rubbar intet i det ekonomiska sakförhållandet - föreståndarinna har del i barnen och undanskjuter det endast bakom ömma, hemmet, agnar sitt arbete en vida större men lättvindiga och osannfiirdiga tale- omsorg an en dylik.
Värdet av hustruns Som Hertha synes oss vara framför allt rätt forum för en diskussion i v den.
radikalt.
reformkrävande ståndpunkt med avseende på akta makars ömsesidiga &amp; onorniska stallning som författaren av denna artikel intar, har plats har beretts densamma under.
säkert an- tagande av att detta leder till polemik i den berörda frågan.
Ett dryftande a.v de olika synpunkterna kan endast vara till vinst för saken, varföre vi stalla Herthas spalter till disposition - för signerade uttalanden.
. '
'
.
H E R T H A - arbete överstiger därför vida värdet av en husforeståndaiinrias och ' bör alltså er- sattas med, ett långt högre belopp än 1ö- Iien till en sådan " - så torde hustruns syn på frågan i regel gestalta sig.
Härpå svaras: halften av nämnda över- arbetk utför liustru~ t s i g s j ä 1 v, ef tersoin hon sj älv äger halvparten i barnen ' och hemmet: Plägar någon få lön av andra för ' vacl han arbetar åt sig själv?
- Aven.
för den andra hälf- ten av öveorbetet synes det mindre till- - talande att begära ersättning, då sagda omsorg härrör av k a r 1 e k (till man- nen och till barnen).
Ö v e r a r b e t e t (dar sadant förekommer) maste vi allt- så redan,.från början bortse ifrån.
Bör då hustrun ha full &amp; sättning för sitt så att säga n o r m a l a arbete?
Naturligt- vis ' inte: Då hon själv innehar halvpar- ten i barnen och heinmet, kan hon ratt- visligen ej tillerkännas mera än h a l v a.
den lön (de löner), sorh en, event.
två ersättarinnor skulle betinga sig.
Alltså::, ' ligen utför dylikas arbete.
- Detta om l~ustruns .i n k o m s t e 1. '
Vad hennes u t g i f t e r beträffar,.
böra ju kostnaderna för hemmets u p p- r.
i i t t a n d e ocli i h d e r h å ' l l (med, i enlighet med - inkomstberäkningen, H hyresposten avdrag för halvt logi för husföreståndarinna) samt u t g i f t e r- n.a f ö r b a r 11 e n av nyssnämnda skal till halften bestridas av henne.
Vi- dare bör hon ju bekosta hal ' ften av utgif- terna för sin m a t samt betala sina k l ä d e r och ö v.
r i g a p ' e r s o n l i g a b eh o v till fullo.
233 P -.
.
En årligen vaxande s k u l d till man- il-en synes då i.
regel oundviklig.
Genom några .exempel skall detta ådagaläggas.
Siffrorna kunna kanske stundom behöva något förskjutas i ena ' eller andra riktningen.
I stort sett torde de dock f,i-amställa en sann bild av verk-.
ligheten.
* ' h a l v pknninglön, ' halvt kosti.
h å l l, h a l v t l o g i.
- Allt natur- ligtvis under föruts$ttning att .hon yerk- - -.
. '
,.
.
A: Arbetare-familj ' (laritarbetate). '
Ett ársganimalt barn.
.
.Mannens lön: 1,4 * kt.
E n ersättarinna för hustrun skulle betinga en kostnad av .ungefär 360 kr.
kost och ' .. logi.
Hustruns bera.ttigade.
inkom ' st blir allt- så: ' 180 kr.
halva.
kostiiiden.
för mat och logi. '
+.
+ He~nwzets utgiftsposter bl;: (Obs.
!
.Alla .under b., c. o &amp; f. härnedan an-.
.
givna poster förekotnma givetvis ej i .samt- liga har .uppräknadc hem.
De sammanföras dock nu för att kunna återfinnas å ett ställe.)
a.
Hemmets uppfittande (avbetalning å bo-.
uppsättning med köksuppsattning och ser-.
vis) ..., ...................: .... 70:-.
b. Haemmets underliåll ' (hyra .med.
.
.
.
kök; \; arme, lyse, skatter, tvätt.
.
för hushållet, brandförsäkring, reparationer,.
nyinköp, telefon, umgänge; lön, kost och ' logi för.
jungfru (- r), m.
rn.)
2.30: - c ..
Utgifterna för barnen (mat, klä-, der, ' undervisning; skolmateriel,.
barnkrubbe- .och kinaergarten- avgifter,.
tvätt, sömnad, bad, lä- kare, medicin, tandläkare, nöjen '.
m.
m.)
....................... m:- d.
Mat för man och hustru ....... 720:-.
e.
Kläder .mo: - f. Ovriga personliga utgifter för, nian ocli hustru ' (organisation, tidningar, böcker, tvätt av un- derkläder, bad, barberare, hårfn- .- sörska,.
läkare, m.edisin, tandla- ', ', ' .......... ...................... ' ' * Artikeln skrevs i april.
Sedan dess ha såväl - pris.
som &amp; ner i mycket förändrats.
Proportionerna: ha, dock härav föga påverkats.
. '
,
kare, sjuk-, olycksfalls- och liv- försäkring, avbetalning 5 studie- skiilder, extra ledighet, resor, nöj en, .kapitalsamlande, diverse) 80: - g.
Till h:istrun (kontant).
.
.
.
.
.
.
.
I S: - ~ Sumiila: 1,400: --.
f I t i s i ~ - w ~ s .titgif tspos !cr borde utqörn: a.
35 kr., b.
(minus ' hyra för 3 / 2 rtitn) go kr., c. ro kr., d.
(g av 720 =j 180 kr., e.
40 kr.
samt f: 5 kr Summa:.
360 kr.
Hennes skitld till mannen blir alltsii: (360 - 180 =j 130 kr.
H i i s t ~ ~ hemarbete n~ herattigat heiine siledes ej till fullo till de f ö r i n h e r hon atnjuter.
Deii siilima (i detta fall 180 kr.
), vaimcd Iiusti.i !ii giildar en ' del av sina.
utgifter, ar.- viindet mannen antingen för person1ib.a b e hos eller förstarker han dirmed de andra iitgif:.y) octeriia.
I senare fallet förstoras Iiiistruns skuld.
- Genom hustriins utearbete k m skulden.
tackas.
hten frigan gällde, hu- ri; \ ida !iustruns hemarbete herattigar henne till de f-irmåner hon åtnjuter.
B, Arbetare-familj (lantarbetare).
Fem barn.
%loniiens lön: 1,400 kr.
Ersattarinnans lön: 40 kr.
- (- kost ocli logi.
Heliwliets d g i f t s p o s t e ~ ~ a.: och (b0~1ppSittnin-.
gen bör vara betald, tiar fem barn kommit till) b.
.z10 kr., c. h o ki.
(medel-årskostnad för hela uppväxttiden), d.
540 kr., e.
4.0 kr., f..
ro kr.
samt g.
210 kr.
Summa: 1,610 kr.
Här, liksom ' i fall E., förutsättes alltså, att mannen förstärkt de gemensainma posterna med deri av hustrun återlämiiade summan, da dessa poster djest ixåste cáttas alltför låga.
Hiisti-rois a t.yiftsposte~~ bbmde trlg4rn a. och b.
(miiius g runl) 80 kr., ' c.
300 kr., d.
(g av 540 =) 135 kr., e. m .kr.
samt f. 3 kr.
Summa: 540 kr.
Sk~ild: (j40 210: z): j:jo kr.
saväl hemmets som hustruns samtliga ut- giftsposter torde v a r i högre i verkligheteii.
De utfyllas i s5 fall genom Iiiistriinc ute- arbete, varigenom hennes skuld tiickes.
, - C. Arbetare-familj (lantarlxtare).
Eam- lös.
15 å r ' efter giftermålet.
.
&amp; !faniiens lön: 1,400 kr.
Ersattarinnans.
lön: 300 kr.
kost och logi.
+ ii cmtirets irtgiftsposter~ a. och b. zjn kr., c. ocli d.
720 kr., e.
160 kr., f.
IOO kr.
samt g. I.SQ ' kr.
Summa: - 1,400 kr.
H~rsfrims d g i f tsflostiv borde atgöra: a. och b.
(minus I / 2 rum) 110 kr., c. och d. av 720 =) ISO kr., e.
70 kr.
samt f. ro kr.
Sum- nia 370 kr.
Skuld: 370 150 =) 220 kr.
Ge- nom hustruns utearhete t k k e s skulden.
(x - D, Arbetare-familj.
Ett årsgammalt lmrii.
Xannens lön: 2,000 kr.
Ersättarinnans lon: 370 kr.
kost ocli logi.
H e w iitets l ~ t g i tsposter: f a. m kr., b.
150 kr., c.
20 kr., d.
&amp; m kr., e.
200 kr., f. 14; kr.
samt g.
18; kr.
Summa: 2,000 kr.
Hitsfrirns tr tgif tsposter borde ~ltyörcr: a. rum) 200 kr., c. ro kr., IOO kr., b.
(minus d. av s00 =) - mo kr., e. go kr.
samt f. ro kr.
Siinima: 610 kr.
Skuld: (610 - 185 =) 425 kr.
+ (x E. Arbetare-familj.
Fyra barn.
hlaiinens lön: 2,000 kr.
Ersattarinnans Iön: 500 kr.
kost ocli logi.
Herirmets zitgiffsposfer: a. ocli 1).
400 kr., c.
700 kr.
(medelårskostnad för hela iippv5xt- tiden), d.
800 kr., e. go kr., f. ro kr.
samt g.
250 kr.
Summa: 2,250 kr.
Se fall R.!
Htistrtins ~ctgiftsposter borde ictgöra: a. och h.
(minus riim) 175 kr., c.
350 kr., d.
(g av 800 =) 200 kr., e.
40 kr.
samt f. j kr.
Summa: 770 kr.
Skiild: (770 - 250 =) 520 kronor.
+ s. F. Arbetare-familj.
Barnlös.
15 år efter giftermalet.
M; annens lön: 2,000 kr.
Er- siittarinnans lön: 370. kr.
kost ocli lopi.
Henalitcts dgiffsposter: a. och b.
550 Kr., c. och d.
kr., e.
200 kr., f.
105 kr.
samt g.
18; kr.
Siimina: 2,000 kr.
Hiistriim tctgif tsposter borde ztlgöra: a och h.
(minus rum) 23j kr., c. och d. av g60 =) 240 kr., e.
So kr.
samt f. 10 kr.
Summa: j6 j kr.
Skiild: (j65 - 185 =) 380 kr.
+ (x G I G. Arbetare-familj.
Ett arsgarnmalt barn.
Mannens lön: 3,000 kr.
Ersatta rinnans lön: 500 kr.
kost och logi.
Hcnr~rrets rrtgiftspostet.
: a.
400 kr., h.
800 +
kr., d.
960 kr., e. joo kr., f. 250 kr.
kr., c. samt .g.
250 kr.
Summa: 3,000 kr.
H ~ ~ ~ I.
.trtgZf L I Z t s S p o s l e ~ borde utgöra: a.
200 kr., b.
(minus rum) 360 kr., c.
20 kr., ' d.
(g av 960 =) z40 kr.
; e.
100 kr.
samt f.
20 kr.
Summa:, 940 kr.
Skudd: (940 - 250.
=) 690 kr.
5 H. Arbetare-familj.
T r e i fyra Ixirn .. Mannens lon: 3,000 kr. '
Erscittarinnans lön: 620 kr: kost och logi.
- FTmznzcts.rrtgiftsposter: a. och b.
750 kr., c.
750 kr.
(medelarskostnad för hela iippviist- tiden), d.
820 kr., e.
220 kr., f. 150 kr, samt g.
310 kr.
Sumitla: 3,000 kr.
H~rstrzuzs utgiffsposter borde utgöra: a. ocli b.
(minys rum), 335 kr., c.
375 kr., d.
(g av 820) 205 kr., e. IOO kr.
samt f. 15 kr.
Summa: 1,030 kr.
' Sktild i (~ ~ 0 3 - 0 310.
=) 720 kr.
.
+ 1.
Arbetar-familj.
Barnlös.
.I; Ar ef- ter gif.term3et.
A$atmetis lön.
: 3,000 kr.
Er- sättarinnans lön: 40 kr.
kost och logi .. H e ~ n ~ i w utgif t s t~-poster: a. och 11.
850 kr., c. oclt d.
1,ooo kr., e.
350 ' kr., f. j80 kr .. samt g.
220 kr.
Siimma: j,ooo kr.
Hmtr.tms .istgiftsposter borde utgöra: a. och h.
(minus i / 2 rum) 385 kr., c. ocli d. '
av r, m =) 250 kr., e.
125 kr.
samt f.
20 kr.
Stim- ma: ' 780 kr.
Skuld: (780 - 220 =) 560 kr.
+ ' ' (x J, Folkskolliirare-familj.
Ett arsgam- malt barn.
Mannens lön: (med dyrtidstillägg och extrainkomster) 4,000 kr.
Tv2 hustrun ersättande ' personers (hushillerska och barn- sköterska) sammanlagda löner:.
(j00 380 i=) 880 kr.
kost och logi.
He.nz.wt.ets wtgif tsposter: a.
500 kr., b.
T, 000 kr., c.
100 kr., d. r, m kr., e.
400 kr., f. j60 kr.
samt g: &amp; o kr.
Summa:.
.4,000 kr.
H~lstv.ir.rts afgiftsposter borde ~ltgörn: a.
250 kr., b.
(minus j / 2 rurn) .45o kr., c. jo kr., d. '
a v J,,OOO =) 250 kr., e.
150 kr.
samt f. 40 kr.
.Summa: 1,190 k.r.
Skuld: ' (r,rgo - WO =) 750 ' kr.
+ + (x K. Folkskollii.~rai-e-fa~~tilj.
Tv5 2 tre barn, 31anaens lön: (med dyrtidstillägg, tre ilclers- tillägg samt extrainkomster) 5,000 kr.
Tv2.
hiistrun ersättande personers (ltush~llerska och barnsköterska) sammanlagda löne;: (500 + .. 3So = ') 880 ki .. kost oclt logi.
Heneimts utgiftsposter: a. och b.
1,100 kr., c.
1,100 kr.
(medel5rskostitad för hela upp- växttiden.
), d. om kr., e.
400 kr., f. 960 kr.
samt g. kr.
Summa: 5,000 kr.
hu st^-rrizs ~ctg.if tsposter borde ufgöra: ' a. och, II., (miniis / / 1, rum) j00 kr., c. j j o kr., d. av 1,ooo =) 250 kr.
', e.
150 kr.
samt f. 40 kr.
Summa: 1,490 kr: Skuld: (1,490 -- 440 =) r, o jo kr.
.
+ (x,, '.
L. Folkskollira.re-familj.
.
Bariilös.
r; a r.
efter giftermalet.
Manneiis.
lön: (med dyr-.
tidstill&amp;g, tre %Id&amp;tillägg samt ' extrainkorn- n e r) j,ooo kr.
Ersiittarinnatis lön: 650 kr.
.
$, kost och logi.
T-lenz~nets zcl.gifkposter: a. och b.
1,000 kr., c. och d. r,ooo kr., ' e.
450 kr., f. 2,125 kr.
.samt g.
325 kr.
Su1nm.a: j,OOO kr.
.
Wmtnuzs ~ctgiffsposder borde utgöra: a.
(di 11.
(miiti.is I / 2 rtlm) 500 kr., c. och d.
(3; av r,000=) 2 j 0 k r.
, e. r 5 0 k r.
samt f. 4 o k r.
Summa: 940 kr:.
Skiilcl: (940 - 325 =) 61 j kr.
Hemmets ' post f. %r i detta och följande tre.
exempel kanske uppskattad viil 11ög-t.
Detta anger, att liiistruns utgiftsposter borde taxe-.
ras högre ocli till följd darav iven hennes skild. '
a ' M. Välbiirgad familj.
Ett %rsgammalt barn.
Manneits lön: ro,ooo kr.
Tv2 hiistrun ersättande personers (11usIi~llerska ocli barn- sköterska) sammanlagda löner: (650 380 =) 1,030 kr.
kost ocli logi.
Hentw~~ets ~ r t ~ i f t s j ~ o s t e r a.: ~, o o o kr., L.
2,500kr., c.
I j o ' k r.
, d.
il200kr., e.
500 kr., f. 4,1,35 kr.
samt g .. j15 kr.
~ i; m i n a: ro,mo kronor.
.+ Valbirgad familj.
,,.
+, IImtl.~~; ras utgiftsposter borde 1dg6i-ta: a.
500 kr., b.
(minus T / z T I I ~ 1,200) kr., c.
75 kr., d.
(g; av 1,200 =) 300 kr., e.
175 kr.
samt.
f. 75 kr.
Siimtna: 2,325 kr.
Skiild: (2,325 - j13 =) 1,810 kr.
, N. '
Tvi 1.nrn.
hhn-, '.
.
nem lön: ro,ooo kr.
Två hustrun ersättande terande inom nästan alla samhällsklasser personers ~ (liushhllerska och barnsköterska) av att personer - detta galler givetvis sammanlagda löner: (650 3So =) 1,030 kr.
aven mannen, vilka gifta sig till kapital + kost och logi.
liksom kvinnorna till inkomster - med I-ernnzets fetgiftsposter: a.
OG!
b.
2,500 kr., c.
1,600 kr.
(medelårskostnad för hela uppväst- sanlina eller lägre kompetens an den tiden), d.
1,200 kr., e.
500 kr., - f. 3,685 kr.
samt.
inan själv besitter blott till följd av mera tilldragande könsegenskaper k m - g.
515 kr.
Summa: I O, kr.
~ ~ w t r ~ r r z ~ ' tgiftsposter s ' borde t !tgör &amp; a. och na tippnå ekonomiska ppsitioner vida b.
(miniis; f / 2 rum) IJOO kr., r. h kr., d. övergående ens egna?
Och dock finnas (s av I, %O =) 300 kr., e.
175 kr.
samt f. sjalvf örsörjande kvinnor, såväl gifta 75 kr.
Summa: 2,550 kr.
Skuld: (2,550- som ogifta, som, ellurtt val vetande vad 515 =) 2,035 kr.
det vill saga att slå sig fram har i yarl- O. Vä4bärgad familj; Barnlös.
15 är cf -- den, försvara detta mot dem själva så ter giftermålet.
&amp; kannem lön: 10,000 kr.
Er- uppenbart orattfärdiga systeni!
satfarinnans lön: 6jo kr.
+ kost och logi.
* Hemmets ~cfg ' giftsposter: a. x h b.
2,5m kr., c.
Hur skall då hustruns ekonomi ' kun- och d.
1,200 kr:,, e.
500 kr., f. 5.1175 kr.
samt.
na göras självständig utan att p i sam-.
g.
323 kr.
Summa: 10,oqo kr.
Hszctrzms rctgiffsposter bords uigöru: a. och ma $ng bli ohållbar?
b.
(minus ' / i rum) I, ~ kr., O c.
0~11 d.
(x av Någon annan vag lär svårligen kunna I,= =) 300 kr., e.
175 kr.
samt f. 75 kr.
utfinnas an densamma mannen fått gå, Summa: 1,750 kr.
Skuld: (1,750 - 325 =) alltså: y r k e s u t b i l d n i n g och be- kr.
hållande a v y r k e t e f t e r gif- Påståendet att " om hustruns arbete t e r m å l e t.
taxeras efter.
.
.
dess .verkliga vage, det Principerna, att " h u s t r u n m å berättigar henne att såsom avlöning er- f ö l j a m a n n e n s.
v i l l k o r o c h hålla av mannen vad hon nu mottager s t å n d " samt att mannen skall f ö r- som gåva ", står, såsom skuldsättningen s ö r j a hustrun, måste ersattas med visar, ej i överensstämmelse med verk- grundsatserna, att v a r d e r a m a k e n ligheten.
Om hustruns ekonomi på h a r e g e n e k o n o m i och att b a d a d e t t a satt göres självständig, blip den ä r o s k y l d i g a a t t i l i k a m å n alltsi o h å l l b a r.
' En annan vag må- b i d r a t i l l u t g i f t e r, v a r a v ste därför sökas.
.
.
fördelarna lika fördelas.
E n skarp gränslinje blir nödvändig mel- De i alla exemplen återkommande lan kontrahenternas såväl inkomster som ' skulderna ange att hustruns nuvarande ekonoiniska stallning i c k e a r b e- kapi tal-tillgångar.
Dessa äro grundlinjerna.
r a t t i g a d.
Men en regim med ekono- F ö r u t s a t t n i ' n g a r n a äro miskt vinstgivande äktenskap, har en föl j ande: djupt d e m o r a l i s e r a n d e i n v e r - Ett bland de mest vägande argumen- k a n på samhället i dess helhet.
Kan nämligen något vara mera agnat att ned- ten mot grundsatsen: l i k a l ö n f ö r satta arbetets ' ara an ett dagligt konsta- l i k a a r b e t e (i fråga om jämn- + ' ' -.
.
.
.
åriga) kommer under detta system a t t bortfa1l.a - det nämligen, att mannen.
såsom familj eförsorj are måste avlönas högre.
.
H u r kunna kvinnosakskvinnor, utan att godkänna och hänvisa till ovan- stående principer, ' helt vederlägga detta argument?
Allmän yrkesutbildning för kvinnorna fönitsatter att familjernas b a r n a n- t a l är ringa, då eljest dels yrkesarbetet *,.
skulle i hög grad försvåras, bels tillgån- gar för döttramas utbildning ofta skulle saknas.
Att uppfostra döttrarna Pör att försörjas, och icke för s jälvförsörjning, ' anses redan * u ej så litet ' efterblivet och komqer att i en nära framtid Betraktas med löje och allmänt ogillande.
- Att barnantalsmi~iskning utgör en förutsatt- ning för reformen i dess helhet inses aven därav att detta ofantliga tillskott av kvinnlig arbetskraft skulle, utan en ' motverkande - f olliminsk&amp;ng, 1 hög grad sänka kvinnornas löner.
.
Visserligen kommer detta tillskott att delvis uppsu- gas ' av de hädanefter utvidgade institu- tio y r, @ vilka.
i 11~i:strurs och tj änares f. d. liei~~syssloi- bli överflyttade, alltså av barnkr~ibbor och kindergartnar, pen-.
sionat, f amil j e-hotell, kooperativa mat-.
lag, sy-atel j &amp; er, tvätt-insättningar, slak- terier, bagerier, sjukhtis o. s.
v. Men då arbetet härigenom kommer att utfö- ras i större skala, bli arbetsbesparande metoder i .stor utsträckning anlitade, s å att ' ett vida mindre antal.
personer blir behövligt.
Kvinnaris beldillande av.
yrket efter.
.
gifternlå1,et medför en djupgående om-.
gestaltning av hela.hern-institutionen.
För det första.
måste.
b a r h a v å i=- d e n väsentligt omgestaltas.
Visserligen,,.
.
.
H E R T H A ----.
.
- __ -.
.
232 ' medför fåbarnssystemet att mindre tid .avfordras hustrun för detta ändam,; Hennes yrkesarbete nödvändiggör dock.
ett ' utsträckt alllitande av barnkrubbe-.
.
och kindergarten-institutionerna, varige-.
nom yrkesutbildade alltmer komma ' att handha barnavården.
-.
Vad sakens eko-.
nomi angilr, böra .barnkrubbe- och kin- '.
deigarten-avgifter delas lika p5 föräld-.
rarria.
Fljr kvällens och nattens vård av barnen bor, mannen ersätta hustrun meb hälften av den summa en f rarman- de kvinna skulle erhålla.
Så länge bar- nen äro små, utbyter l~ustrun en viss ' pro- cent av den uhder detta System oftast rikliga posten för personliga behov mot ledighet för barnskötsel.
Mannen böi då.
' ersätta.
' hustrun med halften av d &amp; summa, varmed en.
f rammande kvinna-.
skulle .betalas .för Samma arbete eller '.
timantal.
om t. '
ex. hustrun ' dagligen för liemarhete minskar sitt ut-arbete med ' 2 timmar, alltså ' med 600 timmar p r.
'.
år = ungefär 65 11el; a arbetsdagar, bör hon av niannen ersattas med halften av ...
den sumnia en barnskoterska, sömmer- ska, .staderska o. s. v. skulle betinga sig.
under denna tid.
För det andra kommer det .p r i v a t a h u s h å l l e.t.att visa sig alltmer oända- miilsenligt.
.
Pensionat, familjehotell, kooperativa matlag o. s. v. komma att.
träda i ställei.
De ekonomiska förde-.
larna härav bli, förutom hustruns yrkes- inkomster, ' följande: inbesparing av hyra för kök, av kök&amp;qsätttning och servis; i kooperativa matlag erhålles .del i vin- sten.
.
.
.
.
' För det tredje.
' skall t j ä n a r i n n e- ' i n.
s t i t u t i o n e n {röna en genomgri- pande piverkan av dessa omgestaltnin- * ' ',, ' ' ' ' '
gar.
Nar den lejda.
barnavården och matlagningen flyttats utanför heimnet, inister tjailal-inne-ii~stitutiorieti ' tv5 av sina mest omiattande funktionei-.
H &amp; -- igenom f ortskrider det lieinarbetets ut- f l y t t a d e från hemmet, soin vi.
förut be- vittnat, nar spinning, vävning, bi.&gt;; gd, f ärgning, såpsj udning, I j usstöpning, sa- - desmalning, lainpbesty r (dar gas eller elektricitet finnes), eldning.
(dar man har centralvärme), vatteiianskai f ning (dar vattenleclning ar iiiförd), till stor &amp; l även tvätt, slakt, bakning, sjukvård o. s. v. avs,kildes från keinmets funktio- ner.
Xar sanima.
öde.
beskärts, förutom den lejda barnavården och matlagnin- gen, aven den ännu återstående hemsöm- naden, hem t \ lat ten, lié~mslakten., I~ernbak- ningen, hems j ukvården samt städningen - nar dessa sysslor alltsa overtagits av yrkesutbildade: f unktionarer i bal-nkrub- bor och kindergartnar samt i familjehotell och kooperativa matlag; sömrier.=l~:oi-, tvattterskor, slaktare, ba-.
gare, sj uksköterskor och gemeiisamma städerskor - koniina i 11 g a funktioner att återstå för tjanarinne-insti tutiorlen.
Den blir alltsa obe11.övlig.
- Till följd av nativitetsininskningen bli 3 andra sidan tjänarinnelönerna så stegrade, att knap- ' past n&amp;-oii kan 113l.a sig med tjänare.
- M h g a konflikter s h a l 5 dessa som.
å andra onlråden skulle undvikas, om vi strävade att gå utvecklingen till mötes i stället för att, som gemenligen sker, spjärna emot den eller rent av söka vri- da den tillbaka.
Kringblick. '
'.
.
MAGNUS LITH-NER.
.
Det a r inte mer än rätt!
Under denna riilirik kommenterar T h e C o m m o n C a u s e för den 30 atigusti utgån- gen a s de kvinnliga omnibus- och spårvagns- konduktöreriias strejk i L o d o r?
f ö i lika-lön- prilicipcns tilliimpning.
Fitll seger över hela linjeil s a r resultatet, och tidningen konstate- rar att den allmanila meningen också a r att " det h t e var mer än ratt " att dessa duktiga kdiiiior, som till s i stor helatenhet 1111 utföra iniimens hitti Ilsvarande arhete, ocksa f5 åt- njuta samma 1öii som dessa.
Meri ikerraskande ar den hastighet med ~ i l k e n den nya principen slagit igenom och vunnit erkännande.
T h e C o m m o 11 C. a u s e pilminner sjiiiv om ' att det en- dast ar izågra veckor sedan den skrev att kampen iör lika.-lön-principeu skulle!
; cm- ma ?.tt 1) li l~vinnorörelsei~.s korsdragarliirda, sedan rösträtten n« va1 vunnits.
Och Idott för e: fjorton dagar sedan hade den nied; v:- seende p5 lirarinnornas lönestrid uttalat den meningen, att det var förpostfäktningen som iirr u:kampades och att efter år-nials förlopp skulle xidra, nxa kvinnor f % på andra punk- ter till offensiv för de~.na sak.
Nii a r det endast dagar som.
förflutit, kvinnornas offen- siv h ~ s r ~ t il., t och niista?
iiinan stri ' deri kom- mit i g k p, liar den allmanm meningen anta- git principen soin stride11 gällde.
Och överallt Iiör man omdömet: det a r inte mer an rätt.
Pressen, fackföreningar, m i n och kvinnor, på gatorna och i hemmen, alla i r o a s samma mening.
Kvinnorna sjalva st % nästan Iiand- fallna iilför detta hastiga geiiom1) rott.
Va1 har ropet p2 lika lön för lika arbete Iiinge och ihrillande Ijiidit, men det ilar varit som ropandcs röster i ökneii.
Ingen resonans och iligen effekt.
S2 med e m det Firdim caikiiii- nandet av principens riktighe-t och nödvindig- Iieten av dess tillämpning i prakilkrti.
Att det äncu skall komma att bli strider att utkämpa, " eqiiality is a good \ diich has not only.
to bc gained hut innintined ", ineri.u T h e C o m m o n C.
a u s e, d e t kom- '
kvenser med Sig &amp; II som i r tecknet p % en hel me val att ' ta iiagon, tid iii !- 11; Siiiiell att \: c&amp;- ligeii för sig realisera att ' det inte i r mer &amp; i o i l ~ ~ d v i i i t i g f r i g a om kviiinoarbetets accepte- i-an &amp; ' och virderiiig.
ratt .att u d e r.
; illa förh8llaiideii tillknpa jam- likhetsprincipen.
Meiz, ti1lagg::r den, verl.
:, in E n direkt följd; iv sl~årvagnsstrejken a r o&amp;- av de kvinnliga.
sp~rvng1iskoriduktörernas s5 ait regeriiigen tillsatt eii kommitté för att iitreda frågaii om lika lön för lika arbete.
.
strejk och det s i t t p5 yilket denna.
stö&amp;ies a v maiiiien i r i18got som alltid skall komnia att .Bland de: fem korninitt6m.edle:niri; trt:~i ix-fiiina minnas, soni ha?
v ' issa ofr; oiiikomligii konse- sig mrs Siclriey ' Webb oclt d r Janet Campbell.
, r Nordenflychfs stallning till kvinno- emancipationen.
II.
.
.
.
.
.
Det val- sikert inte g&amp;-na, som frii Norclenfl.yc11t tog till orda mot den be- unclracle J e a n - ~ a c ~ u e s det, märker man för .ijvrigt p5 tonen i företalet.
Hon siger sig dal- blott vilja " skil-skada och visa obil.ligk&amp;.n " av det nyss till större delen citerade uttalandet i brevet,.
" vil- ket för övrigt ", säger hon,?
' ar förträff: ligt skrivet ".
Mes medveten än iGgon- sin skrider hon till verket: " H. Rous- seau har sitt fäderneslands och jag hal- va inii~~i~isliosläktets interesse att för- fikta ".
N a n kali första, att franifös allt besky lliiiiigen mot hennes kön f ör att val-kcii ktiima skildra eller ens känna själva 1Srl.elien n~aste Ila uppröi-t " Iler- dirinaii i Xordeii ", som träf fancle karak- teriserat sig sj älv med or-clen: " En själ, som fint och staikt och ömt och häftigt kannel- ' ?.
Det lanip !igaste s,ättet att bemöta " ineclborgaren i Geileve " a11Gg fru Nor- '.
.
.
,,,.
.
.
clenflycht tydligen vara att låta ett ur- - Gal av historiens berömda kvinnogeshl- ter passera revy i en längre dikt.
l tt en dylik katalogstil medförde en viss .risk för den.
poetiska sidan av saken, tycks hon ha.
.iiisett.
Hon.
säger näidigen i förordet: " Att tipl ?i-akna alla hade blivit.
ett 1exikoi.i och icke en Poeme ' '.
Efter-. \; iii.ldeii.
tycker, att dikten det oaktat påii4nnei- mer 0111 det förra än det se- nare.
Därtill bidra naturligtvis .de tal- rika korninentarerila, dar författarinnan briljerar nied sina kunskaper.
Namnet Ui-aiiie, s0111 Iion tagit efter m: me de ' Chiitelet, Ne,wtons franska apostel och Voltai res ilskarinna, förpliktade till Iarcloim.
Att emellertid .fru Norden- f lycht, i sina yi-ig-i-e dagar.
atininstone, knappast liiii~t .lust ' att p5 .allvar s12 sig p i vetenskapen i likhet med sa iilanga f ransk.a ~ipplysi~ii~gskvinnor, visar föl- jande ottalaiide i det självbiografiska.
.
.
.
. '
.
:.
brevet till Stiernman (1745) *: " De lär- das språk haka några av mina vänner styrkt mig att lära, i synnerhet latinen, men som jag icke åstundar att vara eller heta lärd, har jag ej anlagt min tid dar- på, i synnerhet sedan jag funnit, att lär- dom och ett ratt förnuftsbruk icke all-.
.
tid äro ett ".
I " Fruentimrets Försvar " utvecklar fru Nordenflydit till en börja-n, att ' just i kroppens.
kraft, i nävrätt och vald, tör mannens övermakt fran början ligga dold.
I bilder, som ' slående erinra om Zille Hansdattex-s, klagar hon över " att halva slaktet stängs i dumhets trånga fjatt- rar ": !dan täpper ådern.
till uti en spririgekdlla, undrar se ' n därpå att ådern ej vill kvälla.
Man snärjer örnens fot, dess vingar sönderslir, förviter honom se ' n, att han ej solen når.
Därpå uppräknas snillrika kvinnor från olika tider och land, såsom Aspasia, hos vilken både Perikles och Sokrates lärt " talekonst ", drottning ' Kristina, drott- ningarna Anna.
i England och Sofia Charlotta i ~reussen, under vilkas hägn upplysningstidens storheter ' levat, m: me de Sévigné, Heloisa, Corinne, soin " för Pindare fem gånger priset fick ", engel- ska och franska lärda kvinnor o. s. v. - Man undrar kanske över att ej även hennes landsmaninna fru Brenner f ått plats i denna ratt brokiga samling, men det förefaller, som om fru Nordenflycht sett med en viss nedlåtande välvilja på. " hedersgumman ".
(Se t. ex. den vers, hon ägnar henne i skalderevyn " De Svenska Poeter "!)
.
och Män, som kämpat för kv ' innornas ratt, hyllas därpå, bl.
a. Holberg, " Dan- marks ljus och fruentimrets van ", som Vad är då orsaken därtill?
Jo, för- domen, denna hundrahövdade hydra, " under lyckligt skämt vår mänskoratt mot vilken så många förgäv &amp; kämpat.
förklarar ".
- Hon ställer upp som kon- traster å ena sidan sin samtids svenska Hon nämner Sokrates, Galilei och - sprätthök, som med sin " lätta kropp, av typiskt nog för den framskridna upplys- ningsståndpunkt, hon vid denna tid in1 chokoladet närd ", knappast " skull ' hava styrka nog att föra ratt ett svärd " samt tog - Helvetius, om viken hon dock å den andra Blanda, forntidens sköld- yttrar sig med en viss reservation i kommentaren: " Att han skrivit emot mör, Penthesilea och andra stridbara Att hon därvid förbigår kvinnor.
préjugéer lärer icke - kas, ehuru.
man Jeanne d ' Arc beror, säger hon i en not, ej kan medgiva allt, vad han anfört i därpå att " detta ämne varit en stötesten sin bok ".
.
Hon apostroferar även Rous- f ör f lera poeter ", närmast naturligtvis seau, sin " sannings hjäjte ", och klagar ' med tanke p5 Voltaire.
över att han fått sin syn så sorgligt Kvinnor, som ståndaktigt utstått svå- förblindad.
Så börjar sj älva processio- nen.
Första avdelningen om f attar kvin- ra lidanden och visat en själsstyrka nor, som brunnit av okuvlig kärlek; från över vanliga mått, skildras därpå, hu- Sapf o till Kristina Eleonora - Ulf eld.
vudsakligen med exempel från antiken.
Bl.
a. märka vi en kvinnlig representant för de republikens adla romare, vilka * Publicerat i " Svenska hferkurius " 1763..
.
.
a
så ' OM.
franlförts i litteraturen; namli- gen ~ o r k i a.
,.
som lycka och .iiatur beskärt de största lotter, att Brtiti liustru bli och födas Catos ' dotter.
.
.
Så föl j a alla f &amp; $dade drottningar, från Semiramis till Lovisa Ulrika, " kro- nan för vårt kön ", som genom sitt snilles ljus s a u l ~ skingra okunnighetens dimim: i Norden.
Innan hon.
&amp; utar, känner hon sig emellertid manad att an en gång söka ursäkta den store Jean- Jacques.
" Tör- hända i ett lag e11 ' fjolla honom retat " med den paföljd .att han frångått sitt kloka och sunda uttalande i kvinnofrå- gan.
1 sin ' första Discours.
För övrigt tröstar hon sig med hans ord 1 företalet till d ' A1ember.t-brevet: " Si vous recevez ce dernier ouvrage avec indulgence, vous ~ccueill&amp;ez mon Ombre; car pour moi je ne sui; plusJy, och slutar:.
Hammarskjöld t. e.
kallade den " en l h g, t o k,, och prosaisk dissertation på .rim ".
Ett dylikt omdöme synes.
åtmin- stone ' mig val hårt.
Trots allt kan det ej ' förnekas, a t t man blir medryckt av den retoriska glans och det polemiska ' patos, som stundom bryter fram.
Den korta: tid, som fru.
Nordenflycht ' hade kvar att ' leva, sedan hon skrivit.
" ~rhenti&amp;ets.
Försvar ", gav henne till- fälle att.
själv i handling motbevisa.
.
R o ~ ~ s s e a ~ sats, ~ s att hinnorna - ej kunde känna kkrlek ' och att dera; för- nuft var hundra gånger starkare ' än de- ras passioner, ett bevis, som kom att st5 henne dyrt, men som säkert skulle ha gjort starkare .intryck på Rousseau an hennes .långa dikt. '
' ' ' ', ' ous sy au Det i&amp;e ar, som oss förklenat har; han själv det vittne ger, att det hans skugga var.
, " Fruentitnrets Försvar " befäste ytter- ligare.
det stora anseende, som fru Nor- denflycht.
redan hade hos publiken.
Hennes glädje och stolthet över segern ta sig .uttrydc i d e t brev; vafi hon ' ber sin van lektor Alf om en Översättning av dikten p5 latinsk vers .och fransk prosa, som det var ' hennes avsikt att sända Rousseau.
(Denna plan gick emellertid om intet.)
Under senare tider har man ej varit benäg?
att instämma ' i det lov, som fru Nordenflychts samtid slösade på dikten.
Ellen Key talar i ' sin studie över ma-.
karna Browning om den konflikt mel- lan diktarkallet och den lyc- kans och ' kärlekens.
krav, som så ofta.
.
blir svårlöslig för kvinnliga diktare:.
Även hos fru Norclenflycht lago, som Levertin ' säger, huvud och hjärta i stin- .. di @ inböides krig.
Till ' sist segrade det.
senare, och denna ' seger kostade henne - livet, men den riktade också svensk dikt-.
ning med fullödig lyrik.
Må man emel- lertid ej för denna lyrik, det rent este- tiskt sett livskraftigaste av fru Norden- f lychts diktning, glömma det klarögda mod och det ' varma hjärta, som döljer sig aven bakom hennes torraste eman- cipationsdikter!
.
. '
, ' ' GEORG EDLUND.
.
Privatlarover kens lönefråga.
.
K.
M:t har renzitterat 121-arelöne- nänuidens f örslag till reglering av Iöne- och pensioiisförhålllandena vid de stats- understödda privatläroverken till styrel- sen för Akademiskt bildade kvinnors förening, son1 i skrivelse av den 13 septeinbei- avgivit utlåtande över f örsla- get i fråga.
Styrelsen har endast upptagit till be- handling de punkter i - förslaget, som direkt eller indirekt beröra de akade- miskt bildade lärarinnonra.
I fråga om 1 a r a.
r p e i - s o r l a - 1ens rättsliga stallning föresl5r styrelsen att lärarinna i~ied full .tjänstgOring skall aga ratt att hänskjuta frågan om sitt avskedande till Iarovesks- överstyrelsen, som da skall vara skyldig att falla.
utslag i saken.
Styrelsen påpekar, att med en sådan brst5niinelse har - en lärarinna valet niel- lan att frivilligt lämna sin plats, om hon vill undvika den offentlighet, som ett hanskjutande till överstyrelsen med- för, eller .att söka vinna den~upprättelse, som överstyrelseizs underkän~~aiide av avskedandet innebar.
.
Beträffande.
de f ö r e s l a g n a l ö n e r n a vidlzåller styrelsen sin t ' örut u ttalacle h i kt; att för akademiskt bildade lärarinnor boi-cle stadgas högre lönef örini.nei- an.
f iii- seininariebildade med hänsyn till de förras avsevärt ljing- i-e utbildningsticl.
.
Styrelsen anser starka sk.al föreligga tör upprättande av adjunkts- och lektors- befattningar vid cle enskilda statsunder- stödda läroverken, ' men befarar, att statsniaktel-na aiise tideiz ailtiu icke ilme härför och åtnöjer sig därför med att T :o yrka bifall till fröken bagers reservation, vilken endast innebär, att de ' akademiskt bildade lararinnorca icke bli sämre ställda än de sen-~inariebilclade, c11 iniiiiiiiif ordi-an soni ' de förra ined sin j-6 5,- liiiigi-c.
utbildningstid måste an-, ses ha rätt att framställa, i syntiei-het som iörslaget if 1-5p endast ger den1 kompensation för den längre utbild- ningstiden, ej för de därav betingade ekonoiniska uppof fringarna; 2: o. föreslå, att tilläggsarvoclet för uiidei-visi-iii~gstimtnar pii gymnasial- och sminai-iestadiet bestäinmes till 40 kr.
pr veckotinline, vasigenom löilen fik- h l 1 i jliiistgöring på dessa stadier skulle komma att.
rippgi till samma be- lopp, som till koinmer kvinillig aclj uiikt vid allmänt Iarovei-k.
Z likhet med ceiltralstyrelsen för- Flick- och sailiskoleföreningen föreslår styrelsen för föreståiidarinna en kontant lön av 4,joo kr.
j iinte, ett ålderstillägg å 500 kr.
samt fri bostad, vilken styrel- sen anser bör besta av fyra runi och kök.
St !-relsen framliåller vidare önskvarcl- heten av att statsbidrag utgår till av- Iöniiig av rektor vid privatlarovei-k med diniissiorïsrätt för s5 vitt denne icke in- nelïa ' r ordinarie statstjänst.
I fråga om t j a n s t g ö r i n g s- s k y l d i g h e t e n uttalar sig sty- i-elsen för att antalet tjanstgöi-ingstirn- mar per vecka för Iararinna med huvud- saklig tjänstgöring på gymnasial- eller semiiïai-iestadiet bestämmes till 18 2 23 timmar och att biträdande förestån- darinnas tjänstgöring må kunna minskas nied högst 10 timmar.
Bestämmelserna angående 1 ö 11 e- t u r s b e r a k iï i n g anser styrelsen böl-a kninpletteras med en övergångsbe- stämmelse av innebörd, att Iararinna, som redan före den f.
o. nl.
1910 gal- lande löner-egleringen haft ful l tj ätistgö- ring fördelad på två eller flera laroan- stalter måtte få tillgodoräkna sig sådan tjänstgöring för uppflyttning i högre lönegrad, under förutsättning att hon vi c1 den nya löneregleringetis ikraf ttra- dande har sin tjänstgöring förlagd till e 11 skola. '
'
'.
.
I. '
.
särskilt i fråga om dessa bada.
katego- riers pensionsavgifter: E n bestäiniiielse i v i k a r i a t s- k a s s a n aiisei- styrelsen med nöd- vändighet betinga en ändring.
Styrelsen.
syf tal: j 5 en f iireslagen besta.n~melse,.
enligt vilken vikarie under alla förhål-.
landen .avst,änges f fan delaktighet i kassan. '
Följden härav blir, att yikarie, soni drabbas av sjukdoni, blir berövad.
icke.
blott iiiöjlighet.
att erliiilla sjuk- Beträf fande d e föreslagna $ e n- avlöning utan, .vad värre ar, aven m ö j -.
s i o n sb e s t ä i i i iii e l s e r n a utta- lighet att, om hon blir obotligt sjuk, ' - - lar styrelsen sin fulla anslutning ' till erhålla sjukpetisioii.
:.
.
f röknal-ila Laqers och Kullgrens reser-.
Sty-elseii avilutal- si tt utlåtande ned vation, men G-amliai~ei att den princip att - .som ett oeftergiv~igt villkol- för on1 Ii kst.ällighet i. avlöi~i~igsliänseende ef f ektiviieten av den nya lönei-egleringen mellan pi-iyatlai-o \ lerkens och statssam- ocl?
Iör geiioii~föi-alide av principen om .skolornas larariiii~or, p i vilken naninden 1ikstall.ighet niellan ~:,ri \ latlai-o~rei-ket~s baserat sitt förslag, kräver ett utjani- och statens saniskolors lärarinnor.
fram- nande av ' deii högst avsevärda olikhet, halla, iiödviincligheten av a t t ' de förra som enligt det föreliggande förslaget till försaki-is 1cri:igstidstillägg till sapiiila fortfaraiide k o i p e s att vara rådande belo@p som ti.llkomi~ia de senare.
.
.
, Styrelsen riiotiverai- detta sitt förslag därmed, att före] gro fanns ingen reg- lerad Iöi~eturs~ätt, vasför en lärarinna då icke hade n5gon anledning att kon- centrera sil?
tjänstgöring på ett.
hall och att det maste anses obilligt, att en lä- rarinna uncler sadana förhållanden får lida för att 11011 icke rattat sig efter bestamn~elser, som 11on icke kunnat.
.
Iörutse.
. '
' ', # - .- ',.
.
.
,.
.
Notiser från bokvarlden. '
.
En prärieunges funderingar av f a t t a r i m, Anna Olsson, kälid och upp skattad .bland sina landsinan.
för sin älskvärda l-iurni&gt;r ...
' I ' beriit~elieii +kildi-al- f öl-f. sin barn-.
Det ä r.
i Sverge liant av en-.
dom på Kansas?
prärier.
under en tid ' var, att stora skaror svenskal- ut- d5 $ar ~ ~ I I I I U .levdes ett hart nybyggarl ' vaiidrat till Amerikas Föreiita.
Stater, liv, da- &amp; väl indianer som svenska.
bön-.
dar deras antal nuniera utgör 2-3 mill.
der kommo.
p2 besök i.
hemniet och da iionel-.
Meii icke .sa matiga av oss Ila val-gal-, huf Ilar ' och aiitilo1) er spi-uiigo ' reda p5 att dessa våra bröder, i friini- ittanfoi- ', l-iusknuten.
Hon berättar om niande land.
st+hingo~n skapat en lit te- detta.med diktarens föimåga av levan- ratur,.
soin delvis nått upp till verkligt de * åskidligl&gt;et, m e n nied ett barns o r d konstnärskap och aven ' i sina prinii ti- och a t t banis syn på tingen.
Förunder- Gare alster påkallar.
vårt intresse~~genom,.
ligt väl.
ar tonen träffad.
&amp; langa v u s i ~ a.
föreningen av amerikanska särdrag.
och i&amp;has: ~ a r i i a .sin: barndonis handel sel-, bevarad sbenskliet: Ty \ &amp; - 1- fiiinei- .säl-.
' i11ei1.
f 3 k o h n l i med I sidan klarhet .&gt;och lan n5got av dess verk vagen över At- kärleksfull föi:ståelse ihag siiii barns- lanten., syiiilerligast icke nu för tiden.
liga känslor och f under:ingar.
Löje och S2 liar likväl skett med ovannäim~da vemod, inilerlighet och fil; psykologi.be- bok, slci-i:veii a+ e11 ainerikasveiisk för- själa skildringarna, soiii tillika andas en Augustana Rook Con- cei-n, Rock Island, III.
Anfia () lsso &amp;, ' ',, ' ' o ' ',.
.
- varm kärlek ' till det gamla hemlandet och viga en anda av äkta svenskhet.
Språket a r vårdat och - endast föga blandat.
med amerikanismer.
Ett por- trätt av en barnunge med.
bestämt och lite lillgammalt uttryck, med rödrutig klänning och splitternya skor - förf.
vid fem ars ålder - pryder boken, som vcre en bekantskap väl vard att göras .av svenska kvinnor.
AIVVA UPPSTROM.
Illustrert Biografisk Lexikon av N a n n a IV i t h ä r en norsk publika-. '
- - -.
tion som manar till efterföljd ' i vårt land.
Eldigt förljudande skulle ett lik- nande.
företag har också redan vara på- tänkt, dock med begränsning endast till kvinnor.
Lexikonet upptar mer och mindre korta biografier över,omkring 3,.00a män och kvinnor jämte .portratt av samtliga.
Det rika stoffet.
ar så pass mångsidigt och omväxlande .behandlat som skäligen .kan begäras i den sammanträngda form som varit nödvändig för att b l e n skul- le bli åtkomlig för den stora publiken.
Mera .f ramstående personer agnas emel- lertid en ganska utförlig f ramställning.
I Sverge äga vi en stor .mängd kvin- nor, vilkas insats i samhället till all- mänt bästa vore val vard att komma till vidsträcktare kännedom än nu a r fallet.
Visserligen finns ju den för Arstaut- stallningen .utgivna biografiska uppslags- boken S v e n s k a k ' v i n n o r f r å n s k i l d a verksamh.etso.mrå- d e n, men den tanke som ligger till grund för detta verk förtjänar att ut- sträckas långt utöver den gräns som där måst sattas.
Det vore nyttigt både för kvinnor; na och allmänheten att få reda på den verkligt stora del svenska kvinnor i vår tid ha i allehanda offentlig och social verksamhet.
Vita Randets arsbok.
.Under sitt förut tagna namn av " Kvinnokrafter " har Vita Bandet skickat ut sin sedvan- liga årsberättelse, nu omfattande arbets- året 1917-31 mars 1918.
Arsredogö- relsen visar hur energiskt och fram- gångsrikt f öreningens arbete bedrivits, de svårigheter till trots som av kristiden på olika satt hopas.
Medlemsantalet har ökats och nya föreningar bildats; de kritiska tiderna ha dock haft med sig att några lokalf öreningar måst nedlag- ?as, nigot som Vita Bandets historia icke förut haft att uppvisa.
Utöver centralstyrelsens och.
lokalför- eningarnas rapporter, årsredogörelse f ör Vita Bandets vårdhem Håkanstorp, för de olika departementens verksamhet samt förteckning över föreningens prak- tiska f öretag: restattranger och kaf Ger, matlagningskurser, vilohem, upptag- nings- och barnhem, arbetsstugor, mjölk- droppeanstalter, sommarkolonier f ör barn, barnbespisning, lyse- och varme- stugor, upp tages " Kvinnokra f ter " av korta orienterande artiklar över andra av kvinnor startade och ledda företag och f öreningar, såsom Svenska Röda korset, Fredrika-Bremer-Förbundets kvinnliga högre yrkesskola, Kvinnoklub- ben i Stockholm, Föreningen Frisinnade kvinnor, Norske Kvinders Totalavholds Selskab, kvinnoföreningar i tyska nyk- terhetsrörelsen.
För reglementerings- frågans utgång vid årets riksdag läm- nar Maria Sandström en kort redogö- relse.
Fotografier f rån Vita-Bandshem och - sommarkolonier och ett helsidesportratt av lady Carlisle, Vita Bandets världs- f örenings ordf örande, pryda den gedig- na lilla publikationen.
H.E R T H ' A Tidskrift for den svenska kvlnnor6relsen, utgiven.
av Fredrika-Bremer-Fhbundef., Reddriói: v e n.
Kteman.
.Fdrbundsmedlemmer erh8lla tidskriften till ett pris av kr.
4: 50, varvid prenun) eration sker direktgenom Fredrika-Bremer-Forbugdeis byrh, 48 Klarabergsgatan, Siockhcihn.
Icke-f6rbundsmed1emmar prenumerera d narmaste postenstalt eller i bokhandel.
Pris .f &amp; postupplaga: ' / i Br kr.
6: -; ' / s &amp; r kr.
31 25; ' 14 dr kr.
1: 75., ' LClsnummer 45 bre.- Redaktion och expedition: 48 Kleraberg.ogafan!
{Stockholm.
Redaktlonsiid: mdnda- ' ger, onsdagar och fredapm kl. 1-3, Allm, T.
48 50, Riks, 27 .a ..
Expeditionen: k [.
11-4 varje sockendhg.
Ailm.
T.
48 16, Rfks 3 7 62 .. ' ' annonspriser: netto.
Ruta om bf !ondcls slda: ~ u t a ' o m halv sida: ' ~ u t a om fJ6rdedels +da: 65x50 mm.
mm.
mm .. 1,gbng ..
Kr.
, 99: 60 S " gdnger:, .. ' ".
79:- l0,,, 149: 60 20 ',.
.
.
.
Kr.
I ghng S gbnger 10 s,.
.
.
.,.
.
20 U).
.
.
.
.
8: 80.
.
.
.
.
....,.
upptagas av \, Rikrte.
97 83.
.
.
: Kr.
30: 80.
.
, 139: 70.
.
.
,.
' 269:50 1&amp;50 I gbnb.
26: 5 gbnger.
- ' 148i50 10 2 %:-.
k,.
.
.
,,,.
522: 50.
.
Fröken uigeborp Bergsfrdm, 31.
131 X204 mm.
H E R T H A e: A N N O N S E R P, &amp; ", Hel sida: 6 5 101 ~ eller 131 X50 132x101 et.
65x204 ~ s T E.
.
R M.
L A.
L M.
S G A T A N 31.
Rikstel.
97 83 I " En utmärkt tidskrift ".
(N.
D.
A.
): " ' En h .. populärvetskapli tid-.
. '
" En trevlig populärvetenckaplig ' tid- skrift: " (G * P-). '
.
.
- skri#. "
(D.,.N.)
' " Ett iinne@ilJsnkt v~enskapligt .m&amp;- sin. "
(A; B;).
.
.
Arg.
1918.
6 haft A 1:75. '
'.
'.
z ', HUGO GEBERS FORLAG t
~~dee~~a~.a~ct~cae~e~e~me~ee~eaocmaaccece~acae~eae~~a 3.
f 1 8 8 b.
.
.
I s-! \ '.
.
I N N E H, A L L ' .. j.
Q a Äktenskapets ekonoml.
I. '
' S Q .o .t.
?
Kringtilick.
n f g;.
.
8.
a f .g a 3 3 g.
.
., i.
?
Av Magnus lifhner.
.
3 3 3 ' 1 i il till kvim~oemancipationen.
I I.
3 Av Georg ~ d l u h d B Privatläroverkens lönel raga.
3 3 B Notjser f r h bokvärldim.
a a 1.
.
I % '.
.
Q I O.
- 3 B \.
F ~ U ' ~ o r d e n f l ~ c h t st8llninp.
s., B - '. '
TrHdgBrdsodlingen och kvin,norna.
,, g. g.
.
a g a B ' ~ ~ ~ ~ ~ O O O O O P O O P O ~ P ~ ~ ~ ~ &amp; ~ ~ O O O B, ~ O O P P O P O ~ O.
_ Praktisk lidning.
for.
hemmet utgiven av hedriks-~rcmer-~6rbundet.
Redaktör: Fanny Ehenstkrna. '.
_ ___.
___-.____ -----.
_.
.__.
.. ._ _______.
.
_.
_.
_.
_ e _ Ukornrner u n d e 1918 med 2 G a s i d i g a &amp; r.
~renumerationsprii: helt är kr.
1:80, halvar kr.
l:+-, kvart4 kr.
0:60.
.Prenumeration sker i3 posten.
Innch8ller berättelsei-, poem,.
levnadsteckningar, religiösa, etiska och sofiala u p p -.
.
.
* sats&amp;, artiklar i diverse Brnnen samt en.
rikhaltig praktisk avdelning.
.
Iribundna ar&amp;gar,för i912-1915 kr.
.l:.50.
pr&amp;., for 1916 ' kr.
1:75 ochför 1917 kr:?
: -., pr exemplar., ...
.
.
.
,.
, l,.
.
.
C-;.
-.
, i, .-
