# ID: svediakorp-per2772
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,816
# sentences: 693
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


:[~mIm8mmmmmm~mmmmmmmmmmmmammmmmmmmmmmmmmmmm m a m m.
8.
.
.
. '
.
.
I ': 66 Akia i i i SINGER VADSTENA-SPETSAR m, M; otglymlu och pieaenkr.
Stort urvai.
:.
.
.
.
.
.
u Grevturegatan 34, SI.
i, ' kl. 10-6..
A.
T.
40204 -.
: (Andra husef fren Llnnegatan.)
m.
- MODERNASTE SYMASKIN e. m. i. '
.
.
- - m 8 SVENSKA SPETSDEPOTEN,.
m m.
mmamm~mmm ~ m m a ~ I # m a m.
m - m m m &amp; hi och biiM&amp;~~t,.
m m .m m m NYTTIGASTE.
_.
.
.
.
.
- .. _ .-.
...
.
m m.
~mm~m8mmm~mnmmmmmmmm~mmmmmmmmwemmmmmamm~~~ Praktisk .fidqing för hemmet utgiven av Fredrika-BremereF6rbundut Redaktör: Fanny Ekenstierna -.
-.
-.
.
.
i. MOBEL.
.
.
.
.
-.
-.
- - -.
.
helt är kr.
1:80, Utkommer.
under 1918 med 24 åttasidiga n:r.
~renurnerations~ris:: halvar kr.
1: -, kvartal kr.
0: 60.
Prenumeration sker å posten.
Innehåller berättelser, poem, levnadsteckningar, religiasa, etiska och sociala upp- satser, atiiklat: i diverse ämnen samt en rikhaltig praktisk avdelning.
Inbundna Argangar för 1912-1915 kr.
1:50 pr ex., for 191.6 kr 1:75 och för 1917 kr.
2: pr exemplar.
l, A.-B.
Nordbka Kompaniet.
~txtila~dtlningen Thyra Grafstrom, Stockholm.
Permanent utst (iiining av Urdi$ * och pAblbórf.de srbcien samt material.
# R &lt; vld ' inrednlng av v8ningar m. m. Undervirning i Italiensk spets- .och; annan konstsöm.
.
Stbdigt p &amp; lager dtirtill hörande material., Svepsk, ~ r i i G k och ~örniik ' Spetstråd.
~ikh~ltigt urval av ~~etsmónster. '
&lt; I Ledig rnnonsplats
ARGANG v.
i s SEPTEMBER rsna H ~ 14 E Ett viktigt område för kvinnlig verksamhet.
V iirldskriget har i d i n g t och mycket varit clcn stora gjutform, vari man- niskoödel?
och ticlsföl-h~llai~c-en pressats och oniformats till nya krav, nya plikter all clenlia nya, arbetski-af t, som strömmat in i iiiirnnclerna, i industrien och i am- h:tsverken, man har blott sörjt för att vakinse,rna.
blivit fyllda, och 111.a.n har och nya ansvni-.
IZIiinde, laster, fattig- tacksaimt tillgodogjort sig varje.
uns .av dom och n&amp;l Ila följt i dess kölvatten, liraft som tillförts den tynande stats- nien det Ilar ocksa.
hos individerna väckt kroppen.
Skilliiaclen blir genast n~arkbar, nar tankarna p$ en on~daniiig av samhal~et och perspektiv för fralntiden, so111 skola mail viinder blicken till ett neutralt land, on~öjliggöi-a en iipprepning,; L. \; det elan- d a r den inanliga arbetskraften alltjamt de, vari minniskosläktet n u halles f j att- f ii~igel-ar, ostörd av yttre - rubbningar?
och dar man m i l t och ovilligt, sel; kvinno- I-at.
i m intr %le p i onl.r5dep, dar deii inasku- Krigets filosofei och maktidealens iörl; unnaiie 11acle val knappakt clrömt o k lina först födsloratten dominerat: Det a t t i deras liror grodde fröet till en ny finns ju dock omrilden, dar kvinnornas, ticlsiskåclning, och mot.
sin egen vilja.lia plats Sr given och där den paktiska b l i c de medverkat till frammarschen av de ken ocli den ' natusliga fallenheten skulle nya sand~allsarhetare, so111 tradition och tillföra staten just det k ' rafttillskott som vana hållit bundna inom lienimets 1-5- av dyrtiden ar sa.
pskallat.
Men nu a r marken.
Det kommer att skrivas n l h g a det i de flesta fall.
män, som bestämma i digra kapitel oni kvinnornas samhallsar- siclai~a f all, c15 r den kvinnliga sakkun- hete under krigsaren, och .inte bara om skapen borcle tillkallas, n ?an som bestarn- deras arbete, utan aven om cleras of.fer- ma över vara f ödoaninens ransonering vilja och vaknande solidaritet.
Man har - och över.
antalet av.
tillåtna smabarns-.
i de krigförande länderna knappast haft .klader.
Att den praktiska blicken ofta tid att reflektera över konsekvensen av saknas, därom vittnar missnöjet i de, -
.
H E R T H A - .- 214 - ---- djupa leden, där man får lida av andras bristande oi~~dön~esförmåga.
oerhört sval-a livsmedelsproblen~en, bli hörda och anlitade.
Sommaren 1917 vände sig L.
K.
P. på initiativ av P: s ' k~munalst~relse~r~~~~ Ellen Key till F. H.
K:s kvinnoråd med en hen-istallai-i att söka åstadkomma en bättre metod för distribueringen av mjöl och bröd p5 landsbygden, vilken vaiit oerhört bet~~ngande för landsbygdens kvinnor.
Kvinnorådet hade emellertid redan under den förflutna varen gjort en frainstallning till kominissionen i samma syfte och erhållit ett bestamt av- Li; jande svar, varför de ansågo att en f örnyad f ramstallning icke skulle leda till något resultat.
Det vore dock önskligt att de kvinnor, vilka på olika platser i landet äro .adjun- gerande vid livsmedelsnämnderna, f inge sig tilldelade större makt och myndighet.
Många, som.
under sin verksamhet på landsbygden varit i tillfälle att studera förhållandena, ha kommit till - insikt om det upprörande satt, på vilket man ibland behandlar dessa kvinnokomnlittéer.
Det förefaller ofta som om .. min icke hade något bruk för kvinnlig energi, och kom- ina kvinnorna med- något nytt - .initiativ, at det ett sådant parlamenterande att medan gräset vaser, dör kon.
! '
Vi stå dock alla inför .så allvarliga ti- e r att det är .~iödiräidi~t:att kompeten- ~ &amp;; ' .kóniii-ier till sin ' rätt ' Och att de, vilka Det ar också nödviindigt att kvinnor- ila havda sig själva och inte beskedligt träda i den bakgrund traditionen förbe- hzlllit dem, nar stora varden stå på spel.
Kvinnorna n-iåste uppfatta sig sj älva som medansvariga nar det gäller hela landets husl-iållning, ty den insikt, den sparsamhet och den praktiska erfaren- het, son1 förinått kvinnorna att under clj rtidens f ruktansvarda tryck hålla hemmen och f ami1 j erna uppe, den er f a- renheten borde komma aven den natio- nella hushållningen till godo.
.
; 9 ' f&amp;tsättnin&amp;eil.
- ...
.
a t t ' kunna lösa de Vi aga i landet husmödrar, som iiro Beredvilliga att lämna sin hjälp och sin arbetskraft för det ändamål som betyder halsa och krafter för den uppväxande generationen, och om den f ramräckta handen icke blir mottagen, är det ett ut- slag av ensidig och falsk självhävdelse.
Inför landets väl eller ve anstar oss öd- mjukheten bast.
De stora laterna ha åstadkommit så märkvärdigt litet i detta krigsentusiasmens tidevarv.
Och ett err kai-inande åt dem som vilja göra sin.
in- sats p % ett område, vilket av gammal havd blivit f örklarat som .kvinnornas speciella, borde aven.
de.n rnaskqlina självkänslan kunna tillåta sig, nar.
det gáller: fosterlandets bästa.
...
' H E R T H A 215 - Privatläroverkens lönereglering och lärarinnorna.
, Ett uttalande från Stockholms flick- och samskolors lärarinneförbund.
tyrelsen för den i våras bildade sam- nanslutningen Stockholms flick- och sanzskolors Iararinneförbtind har genom Läroverksöverstyrelsen av K.
M:t an- modats att inkomma med yttrande Over det i förra nuinret a v Hertha refererade betänkandet från Iararelönenamnden.
U r den skrivelse, soin i dagarna avlämnats, anföra .vi följande.
iiuvnrmde liristid, gör en snar Iönereglering nöhiindig.
om ej skolorna, i avvakta?
p$ den fiillst511cliga ' titredningen, skola taga allvarlig skada.
DA staten Iiittills ej i avsevird grad gt11t~1-1 egna ' skolor sörjt för den kviilnliga ii~gtiomens högre skolbildning och plats ej torde ktinna beredas i de allmanfia läroverken för $e gosiar, som nu undervisas i enskilda skolor, ninste det anses vara ett statsintr&amp;se, at!
de enskilila skoiorna, atminstone tillsvidare, siittas i s t h l att fortfarande fylla sin uppgift p5 ett tilliredsr,tiillaiide satt.
Styrelsen vill Det uppdrag, som Iärarelönenän~nden verk- darför i~amI?
; ' il !a nödvändigheten av att ' den ställt genom avgivande av niimnda betankan- l i h l ~ l l i ~ h c i t IInekönsemde, i r e l h liirari~r- de, synes hava erbjudit stora svsrigheter av ?ronzch vid dc c m l d d n skolo.rnn och stitesrs principiell nat,ur.
For att på ett fullt tillfreds- .uiz~nsl~olnr, vilken fijrut legat till grund för stillande satt kunna lösa de avlöningsfr-ligor, de.
enskilda skolornas Iöneförhållanden och som nainnden haft i uppdrag att behandla, bor- sonl iiven niinndeo tagit tir1, utgångspunkt .för de.
enligt styrelsens mening förelegat vissa sitt fOrsIag, p a t t e iteru&amp;wiittas och geyn,-.
.
.
.
riktlinjei- för nämndens arbete med l~änsyn till f6riis ' G fiiJlstindi,gt som möjligt.
de enskilda skolornas ' stdlning till staten och I ans~iitning till niimniens eget uttaiande fö- undervisningsvasendet i dess helhet.
Då en så: reslår s3unda stjrelsen, att sedan de av nämn- dan, griindval fök förslaget saknats och nämn- den förchagns lönerna för ISrarepersona1e1-1 den ansett det ligga utanför sitt uppdrag att vid dc allniiin.na läroverken vicl.årets riksdag behandla spörsmål av principiell och organisa- blivit I-iöjda, en motsvarande höjning ~ G i t c torisk art, har förslaget ' med nödviindigliet viclhrgcis ~örn ' lrtlc ' sntrr l.liba 1ö.rzasutser f ö.r pi- T r e av fått karaktjireii av ett provisorium.
xciliirovc.rk~.r~s liim-e.
.
.
.
nämndens nledlemmar hava också i, sarskilda Viiiare vill ctyrelsen betona nödvindiglie- yttranden frarnl15llit behovet av att gmndcruta ten av att så Iiinge X.rigsl.idsfi&amp;igg komma att för det all~iiir ' n~zas förlz&amp;llaride fil1 privatskok- utga ' tdl de allmirina läroverkens lärareperso- v i i s e d e t b&amp;b j ' örns till förendl för en ingii-.
nal lika ' stora tilliigg matte genom bestämmel- ende revisio~z.
Styrelsen uttalar sin livliga an- se;, fi %i statens sida.
beredas iven de enskil- slutning till detta krav.
...
d:~ ~ k o l o r i ~ a lirare.
s.
.
...
.
.
Trots de brister, som ur den anförda .syn-.
punkten måste vidlada iianmdens förslag, q- I fortsättningen av skrive !seii uppta- ser:styrelsen, att det i huvudsak bör genom-.
gii olika.
.
del &amp;.
av ' betänkandet till be- ' f ö ~ a s i befintligt skick.
D r t vah de handling. '
Rörande Iärarepersonaleiis ...
...
Askilda skolornas krarepersonal för.närvarin- rättslig&amp;ällning h &amp; ' namnden intet y:- de.befinner.
' ~ig.~i % grund av att de forut.otil1- kande:;.
.
: Styrelseii;, som anser de nuva- äckliga.
Isnerna eridast &amp; betydligt höj tc under '.
H E R T H A 23 6 rigliet, som de privata gymnasierna redan nu kampa med, då det gäller att för fast anställ- ning skaffa kompetenta lararekrafter, kommer otviyelaktigt att ytterligare ökas.
Såsom en provisorisk åtgärd föreslår styrelsen, att nämndens förslag antages, men att beloppet per veckotimme höjes till det dubbla, 50 kro- nor.
i-ande fullständigt oregleracle föl-li5llaiz- dena olämpliga, uttalar som ett bestämt önskemal, att under förslagets vidare be- handling någon forni måtte finnas för ett provisoriskt ordnande av lärarnas rättsliga stallning.
Den fi:ainliåller vi- dare, att genom de svarighetel-, som vi- sat sig fi5r nämnden att finna en verk- lig lösning i fråga 0111 de manliga la- rarnas stallning, ytterligare framträdes tehovet av en f ullstandig utredning. '
,.
Betsaf f ande timlararinnas avlöning, ' soni av nämnden satts till ett lågt be- lopp utan 5Iderstillägg, föreslar styrel- sen ändringar nied hänsyn till de sar- skilda förhiillandena vid de enskilda sko- lorna.
I: skrivelsen heter det: Beti-af f f a ~ d e avlöningai-na av före- stån~ariniia och biträdande förestiindar- inna föresl2r styrelsen samma belopp som för respektive kvinnlig rektor och första lararinna ' vid statens saniskolos .. I fråga om lönebestai~~inelserna för äril- neslärarinna med adjunktskompetens au- sluter sig styrelsen till fröken Lagers.re- servation, att sådan lärarinna ilå åt te aga att tillgodoräkna sig ferii tjänsteår för uppflyttning i högre lönegrad.
Skrivel- sen f ortsatter: För imdervisrlz ' tlgm PS gynirlusia.istadiet har nämnden ej t:inkt sig någon annan.
löneregle- ring än att en höjning i den ordinarie lönen för ämneslararinna skulle ske med 25 kronor per veckotimme. '
Den stora.omfattning, som den enskilda gymnasieundervisningen nltmera äger, borde enligt styrelsens mening kräva et1 annan och grundligare reglering av gJmna- sielararnás stallning, s i att det blev skolorna möjligt att ordna denna undervisning utan att i samma tttstrackning som hittills anlita till- iälligt anställda timlärare, ett system,.
som nämnden för elementarskolans Fikning på in- tet satt önskar uppmuntra.
Då numera kvinn- liga adjunkter och lektorer kunna anställas vid de allmänna laroverken, vore det desto me- ra naturligt, att motsyarande platser inrättades vid de enskilda skolorna, som dessa till största delen besökes av kvinnlig ungdom.
Dkn svå: Vidare vill styrelsen framhålla, att det för skolorna kan vara av intresse att såsom tim- lärarinnor behålla högt kvalificerade lararin- nor, som pä grund av förhållandena, t. ex. giftermäl, ej anse sig kunna ataga sig full tjanstgöring, liksom att anställa timlararinnor, som specialiserat sig pa ett ämne och därför ej kunna få full tjanstgöring.
Det vore då rimligt, att dessa bereddes möjlighet att erhålla åIderstillägg och bli delaktiga i vikariats- och pensionskassa i likhet med övningslarariiinor- na, om deras tjanstgöring uppginge till åtmin- stone 10 timmar.
Styrelsen håller före, att ifragavarande anordning skulle vara för sko- lorna fördelaktig, även om de ej vore enskil- da, men vill starkt betona, att så länge en i siss mån fri privatskola anses böra understöd- jas av staten, ekonomiska hinder ej böra resas mot att denna frihet användes till anställande av timlararinnor, när skolan av pedagogiska skal så finner lämpligt. '
Vidare påyrkas förbättring i vissa öv- ningslärarinnors stallning.
I förslaget hava lärarinnorna i huslig ekonomi, i handarbete och träslöjd förts i en grupp för sig med lägre avlöning an öv- riga övningslararinnor, en - anordning, som styrelsen ej finner lämplig med ltansyn till dessa anmens stora betydelse för flickornas praktiska utbildning.
.- Ef t.er en del deta1janmirkilinga.r med och viil vitsordad.
tjänstgöring, kunna förlora utan eget förvållande, synes det obil- t e plats n %avseende p2 t j ~ n s t ~ ö r i n ~ c s k ~ ~ l d i 5, ~ h e sin ligt, att de under alla f&amp;håll:inden berövis gymnasiet, langdeii av undervistiingsti~~l- ratt till pension, om de avgå f r k sin Iärarin- marna i huslig ekonomi, tiden för upp- neverksamliet före pensionsildern.
Styrelsen flyttning i högre lönegrad ocli.~ii~dervis- iittalar sin fulla anslutning till fröknarna Kull- ningen i de.
förberedande klasserna, grens o c h ' ~ a g e r s reservation rörande delägar- skap ' i privatliroverken ' s pensionskassa.
fortsa.tter skrivelsen: Rörande - bestiimn~elserna angaende s j z ~ k n v - Iöniag och pension vill styrelsen med bekla- gande fratnhalln, att niimnden här till Iararin- noni:is nackdel frangatt likställigheten med statens samskolor, varigenom en faktisk löne- minskning agt rum, ett förhallaiide, som en- dast kan godtagas som ett provisorium.
S5 lange högre pensionsávgifter och lägre pensio- ner gilla för de enskilda skolorn; is Iararin- nor och dessa silimda proportionsvis bidraga till sin pensionering i vida högre grad an lira- rinnorna vid statssamskolorna, a r det rimligt, att de ' fi större ratt till sina .egna statsbidrag .an dessa.
D4 de enskilda skolornas Iär; \ rin- nor sakoa ordinarie anstillning och de t. es.
?
; id en skolas orrorgnn.isati~on, även efter Iing Styrelsen vill sliitligen framhalla, att den principiell; anser, att peiisionsåldern för man- liga och kvinnliga lärare bör vara densamma.
De exempel, som kunna framställas på beho- vet av en tidigare pensionering för Iararin- norna, torde i regeln ha sin grund i. a t t la- rarinn.orna genom diYig avlöning blivit tidigare iitsli.tna.
Genom höjning av pensionsåhiern.
till exempelvis.
6 j a r skulle pensioneringen kunna bliva billigare och en lättnad i de dry- ga .avgifterna beredas. '
Sk.rivelsen avslutas- med en samman- .fattning av de önskemål, - som stytelsen I ' ramstallt med anledning av det förelig- gai.ide betänkandet .. Tradgårdsperspektiv.
Blomsterdyrkan och tradgiirdskult.
ett maktlöst föremål fijr den möda soin Överblickar ocl!
framstötar av el le^^ och Rolf Nordemtreng.
Hugo Gebers förlag.
nedliigges - ' k a n själv arbetar med, att clet är levande, sjuclande-liv i den.
.
Sasoni av underriibriken framgår ha förf.
uppdelat sin bok i " övesblickar " och " framstötar ".
De första överblic- karna galla tr-acl~rdskonstens utveckling genom seklerna, huru aven den anpas- sas efter kulturens vagrörelser och sta;.
i ständig v k e l ~ e r k a i ~ med tid och askadning, huru den genom flera 11ög.t- stående ticlsskeclen sa småningom niir iram tiol1 den reaktion inot ' allt för högt driven formalism, som ~ ~ t g ö r e av s den.
.
v arje tradgardsvan måste entusiasme- ras av denna entusiastiska bok.
Och de som icke erfarit vad det vill saga att ägna en triidgard sitt arbete.
skola ilog gripas av längtan clärefter da de läsa de ~ medryckande skildringarna.
H L sailt säger icke förf., a t t trädgården blir s5 älskad av sin odlare trots allt besvär den förorsakar darfor att den inte blott ar -
'.
.
s.
k. '
" naturliga tradgårdsstilen ", vilken gick ut på att söka göra allt naturligare an naturen själv.
Att dylika bemödan- den hade föga med konst att skaffa a r, klart, och det dröjde ej heller nlånga år- tionden innan den stil inträder soin has fått sitt basta uttryck i den moderna en- gelska trädgårdskonsten.
Det är denna, som med sitt fastliiillande av boningsliu- sets och trädgårdens organiska samman- hang och med.
sitt aktgivande på de an- visningar naturen själv ger samt med sin särprägel av den enskilda trädgårds- ägarens bildning och smak, skapat det nuvarande tradgårdsidealet.
Tradgås- darnas i-enässans bottnar i renassansen men även delvis i den naturliga stilen, klippträdgården t. ex. är ett arv från denna period; därifrån dock endast det bästa behållits.
en sannskyldig blon~sterdyrkare!
Hur träffande är icke refl&amp;ionen, atto blomnorna, .ej minst på grund av sin förgänglighet och ständiga f örnyelse, äro bättre än konstverk, ty man kan bli okänslig även för det största mästerverk so111 man dagligen ser på samma plats, inen blommorna äro sig aldrig lika och ha just genom sin korta varaktighet så niycket av fest och stämning.
Ja, värdesättas icke blommorna på alla håll efter förtjänst, böra de kunna få sin upprättelse i förf: s påpekande av i huru hög grad de påverkat konsten, t. ex. förutom de bildande konsterna den textila och den kera ' miska, heraldiken, poesin m. m.
Även språket har rönt de- ras inflytande, en massa ordstäv vittna därom, för att icke tala om alla de be- nämningar på f arger, som härstamma f rån blommornas värld.
Under.
en färd Utom de allmänna internationella med förf.
genom Londons parker, blom- grundprinciperna måste emellertid trad- stertorg och bodar samt rikemans- och gårdskonstens karaktär betingas av re- fattigkvarter få vi en livlig bild av huru spektive nationers klimat och ' jordrnåxi.
blommorna uppskattas av hög och låg Förf.
påvisar också llurusom .. i Italien bland det engelska folket.
Och inmäng- med dess rikedom på sol trädgårdens da i alla " övei-blickarna " äro en massa uppgift blev i främsta rummet att skän- praktiska råd angående sortval och kul- ka svalka, varför den kom att huvudsak- tur av såväl frukt som rosor och andra ligen bestå av ' skuggrika valv och snlyc- perenna växter.
kas med vattenkonster och arkitekto- Emellertid äro i mitt tycke " frainstö- niska och skulpturella prydnader, under tarna " bokens intressantaste avdelning.
d &amp; att på gehinansk.
botten den korta Kunna de mana oss att här hemilla inslii sommaren frammanade en fri och luftig på de vägar varigenom England nått sa trädgård med en myckenhet av.
blommor långt, har boken i sanning uträttat ett för att trolla fram den färg och glädje, storverk!
När den skrevs hade antag- som blivit så efterlängtade uiider dn- ligen ännu icke de av Kungl.
Maj: t ut- terns instängda liv.
sedda sakkunniga avgivit sitt " betänkan- de rörande åtgärder för främjande av Kapitlen om bloininornas historia, om vilda trädgårdar, om rosengården och om trädgårdsodlingen " etc., annars hade väl perenna viigter äro förvisso skrivna av särskilt den del av betänkandet som rör O.
tradgårclsuiidervisiiii~g för kvinnor häl- tilldelas e t t avsevärt årligt ' statsarislig: sats som ett svai på frågan förf.
upp- Vid Apelryd skulle då ltunna utbil!
ställer: " Skulle en bildad och skolad das dels självständiga trädgårdsskö- kvinnlig trädgårdshjalp ha f ranitid för tare ocli lärarkrafter, dels just sådan sig aven i Sverige? "
Men för dem, som tradgårdsh jalp, som förf.
efterlyser för följ t alla Fredrika-Bremer-Förbundets att kunna motsvara det bland villaägare strävanden att skapa tillträde inom trad- och andra trädg2rdsägai-e allt mer och gårdsyl-ket.
för den bildade kvinnan, fö- mer vaxande behovet av kvalificerad ar- refaller det egendomligt att förf.
icke betskraft.
Nagon konkurrens med han- med ett ord nämner vare sig Rimforsa de !stradgårgarna.ar ingalunda att befara med dess lararinneutbildning i tradgards- om tradgårdsbanan mera allmänt öppnas odling eller Apelryd, f örbundets frukt- för kvinnorna, tvärtom, det livligare in- odlings- ocli trädgårdsskola, som dock tresse för trädgårdsskötseln, som skille redan existerat i tre år.
Nu förhål- komma till.
stånd om den ovan skisse- ' ler det ' sig .emellertid sa, att förf.-:s rade planen förverkligas, skulle i sin tur " frarnstöiar " äro nog så förenliga med f ramkalla större omsättning bade av g a g n - och p r y d n a d s v ä x t e r.
T y förbuiidets egna planer på en &amp; idg- trädgården bör icke endast vara en in- ning av Apeli-ydskolan ocli att dessa återigen saminanf alla med sakkunnigas komstkälla utan aven ett ' bildnings- och förslag att dit förlägga den undervis- njutningsmedel, den bör vara vad den var för Linné, som säger sig aldrig gå ningscentral, i trädgårdsskötsel för kvin: u t i trädgård utan att la.
något, och nor, som sakkunniga anse vara av den för Sir Francis Bacon, som intygar att mest ingripande betydelse för ' vart land och för hela vår folkförsörjning .. F.ör- sysslandet.
i trädgården ä r det ' renas.
bundets styrelse skall just i dessa dagar bland.
mänskliga nöjen.
' Ja, måtte vi i Apelryd erhålla denna fatta beslut om huruvida man skall våga lita p5 allmänhetens intresse och offer- efterlängtade central för en gedigen och villighet för saken så att.
Apelryds nu- m !ngsidig utbildning på tradgårdskultu- rens alla områden!
~ u b b l a och varde: varande utryinrneii skola kunna tillbygr: gas för ernottagande av ett 40-tal fulla fördelar skulle genom en sådan skola, tillföras vårt land: trädgårdssköt- elever.
seln skulle f5 ett ståtligt uppsving bland Det ö l ~ ~ k e l l ~ som ~ l, den Norden- håde fattiga och rika och våra unga strengska boken uppställer, att Sverge flickor med håg och fallenhet ' för ' detta skall få ett motstycke till Royal .Horti- friska; fostrande yrke skulle få ett rikt cultural Society i England ocli dess falt för arbetsglädje &amp; h arbetsförtjänst.
ti-ädgårtlsskola \ Visley, står liarmed in- Kraftigt understryker j ag förf.
: s mening, för sin lösning, ty lyckas det att få vara att det inte ar en dag för tidigt att vårt träclgårdsiiitresserade att ekonomiskt folk lär sig aktning för det ' arbete som stödja den planerade utvidgningen av skapar livsförnödenheter och att just Apeli-yd, föresla sakkunniga att skolan trädgårdsskötseln, som lt; äv &amp; både.
' in- ', '
H E R T H A 220 -.
- P - - - telligerit omdöme och kroppslig möda, i ' vanligt hög grad lämpar sig som enande lank mellan bildning och kroppsarbete.
--- p - dare var " tlie liquor interest " i febril verk- samhet, " spritmännen " hade sin egen " lo.bby ", de som antiröstrattskvinorna, intressenter frhi ett halvt dussin stater bevakade senatorerha sa att de inte måtte tillåta sig att votera för.
.
kvinnornas röstrdtt.
Si drog det hela ut fram mot den 6 juli, men d2 slog ock &amp; dagen för fragans behand- ling, ocli trots all motagitation visste man då, att den erforderliga tvåtredj edelsmaj oriteten dock f örehnns.
Luften var full av förlioppninpr.
Läktarna i senaten överfyllda, till mesta delen av kvin- Rösträttskurvor.
Sommarens stora, men.
n o r som kommit f r h alla delar av Förenta Staterna för att vara med om den dag, som beklagligit, händelse ä r amerikanska senatens skulle beteckna slutet pi den 50-ariga kamp forti.ila.ide av det federala röstriittsförslaget.
Nar represeiitaiiteriias hus den 10: de sistlid- som förts för den federala rösträtten.
Och ne j:inuari i Washington med två tredjedels över liela landet sutto andra kvinnor väntande på att den hugnerika nyheten skulle hlist- majoritet voterade rösträtt At kvinnorna i snabbt telegrafiskt meddelas dem.
samt ii::^ Amerikas Förenta Stater, ansågs det Debatten började i senaten och man talade som.
endast en blott fornialitet att senatens bekraftandc heslut skul1.e följ a för att ge och talade.
Rösträttsvännerna hade överens- saken giltigliet.
Men tiden gick och kraf- kommit att icke upptaga tiden med överlagg- ter vom verksamma.
Där voro sydstaterna, niiigar, men motståndarna visste vad de gjor- som aldriy k~iiiiiat glömma, att kongressen e£-.
de.
Det gällde att tala tills den för frigan ter iid~ördeckiigets slut t.og de enskilda sta- anslagna ti-den var ute, så en.kelt var det att till sin förmån klara av en sak, dar man viss- ternas .lagstiftning om hand ocli beviljade te att voteringssiffrorna icke skulle ficka.
negrerna rösträtt.
Nu voro de beslutna att En antirösträttsman talade en Iiel timme om detta icke skulle ske ännu en g i n s med på- följd att även negerkvinnorna göras till lika- nästan.
allt mellan Iiimmel och jord, men knap- berittigade politiska medborgare.
Där var past ett ord om den kvinnliga rösträtten.
Till kvimornas egen antirösträttsförening, som shit Iiördes han i en parentes till sina menings- bildat en " lobby " av rika, socialt framståetide fränder yttra, att nu höll lian inte ut längre.
kvinnor för att psverka senatorerna.
De Iia- Men en annan var fardig att taga vid, ocli de faktiskt sin varelse p2 Kapitolitim s5 Iän- så gick lyckligen tiden.
Debatten fyllde 24 si- dor i riksdagsprotokollen.
ge kongiesseri pigick och lämnade intet till- fälle oförsökt att öva press på det stundande Faran för den kvinnliga röstriitten var över beslutet.
En del av dem hade sina män den sangen.
President Wilson och regerin- bland senatorerna, däribland föreningens ord- gen i sin Iielhet hade uttalat sig för förslaget, förande, mrs James Wadswortli, som kunde representanternas hus hade antagit det, de re- skryta av att.iiga en make som bekampade p~blikanska och demokratiska partierna hade förslaget, ehuru männen i den stat, New om fattat det i sina program, politiska förenin- York,.
som han represent&amp;ade, med över- gár i de olika staterna tillliörande alla partier väldigande majoritet i november förlidet år hade vädjat till senaten om dess bifall.
A m e- ' beslöto rösträtt för kvinnor ocli lians r i c a n F e d e r a t i O n o f L a b o u r, stats båda lagstiftande kamrar pikallat hans representerande tv5 miljoner organiserade ar- votum f ö r det federala röstrattsförslaget.
Vi- betare, hade i en resolution uttalat sig för se- Kringblick.
.
, -- -- _. ---- .-
- H E R T H A natens omedelbara antagande av röstrattsför- slaget.
E n t r e d j e c1 e l av kongresesns e,n a kammare p; oitog sig icke dess mindre att förhindra saken.
sådant ä r tillåtet i poli- tik.
Kongressen, som im p-5 hösten i t e r samman- tfitt, torde omedelbart aterupptaga fr-gan.
Man kan u t g - i f r h att det skandalösa upp- trädet med att framskicka okynnestalare inte skall kunna upprepas utan att Amerikas För- enta Stater genqnl sina i kongressen samlade representanter iintligen m5 få ge kvinnorna den rösträtt, som det faktiskt finnes majoritet för.
Medan en minoritet senatorer lyckas un- .danskjuta den kvinnliga röstrdtten genom att rata bort ~ i c i.
federala rösträttsförslaget, går frigan till seger ute i staterna.
De sista triiiinf budskapen komma f rån Louisiana ocli Hawaii.
Underl~iiset och senaten i Louisiana 221 113,. det första med 80 röster mot 21, den sena- re med 29 mot I I, beslutat att fragan denna höst skall .g2 till folkomröstning.
Hawaiis k v h d i g a röstfdttsbill liar antagits av Förenta staternas kongress, ocli det antages att Hawaii lagstiftande församling inom kortast möjliga tid kommer att bekräfta kongressens beslut.
Fran Indien kommer budskapet om att I n- cl i a n H o m e R u l e L e a g u e. nu definitivt upptagit kravet p2 rösträtt för kvinnor p5 sitt program.
Vid verkstillande utskottets sen2- ste sammanträde i ~ o o n a antogs en resolution, vari uttalades att föreningen med ordet p e o p l e avsig saviil kvinnor som miin ocb att den inneslöt l.&amp;ladera i sin fordran p5 politiska rättigheter.
.
Statligt att f; FiktlaS SOIII " folk "!
Läng- - !.e ila vi j11 inte; liuiinit i Europa $11 att sa- ken för v a r rakning innu ifragasittes.
.
.
Fru Nordenflychts stallning.
till kvinno- emancipationen.
I sin vackra studie över fru Norden- flycht säger Levertin: " uppträdandet av den &amp; - s t a kviniian i ett lands litte- i-atur betecknar ett datum i dess odlings- historia, en säkerligen ej ' oviktig punkt i ~~tvecklingslinjeii mot full andlig frihet och aktning för pei-sonligl~etens ratt ".
Frågan om Hedvig Charlotta Norden- flychts stallning till kviniioemancipatio-.
nen saininaiifaller i viss m511 med fragan om i vilken grad hoil var i~~eclveter~ on1 sin egenskap av den första- kvinnliga diktarindividualiteten i svensk litteratur.
Att den f r i i Nordenflycht, som förde spiran i Tankebyggarorden, Uranie i galadräkt Gda11.vi se henne p5 Schef- fels Frescatipoi-trätt, till fullo kände sin värdigliet som skaldinna och pionjär; är otvivelaktigt, men redan hos den unga flickan, som gl.öimde knyppeldynan för böckerna.
och vilkens " böjelse för bok- liga konster " var starkare än.föräldrar- nas m&amp;thd, grodde kvinnofrigörelsens ideer.
Man kan tryggt säga, att dessa ännu vid denna tid ej slagit rot i Sverge, dit ju visserligen renässansen.
nått i sin " lärda ", teoretisei-alde ' form, men knap-.
.
,
past renassanssens anda, dess indi$- duella pånyttf ödelse och livsberusning.
Kvinnoemancipationen, till vilken man kan finna ansatser redan under antiken, framstår nämligen som en naturlig följd- företeelse av renässansens krav på fritt utvecklade personliglieter.
Ute i Europa hade utvecklingen gått från en sjalv- medveten, intellektuell t högtstående " virago ", renässansens kvinnoideal, över 1600-talets franska preciöser och " fem- mes savantes " till I 700-talets kvinna, som enligt bröderna Goncourt var " le principe qui gouverne; la raison qui dirige, la voix qui commande, la cause universelle et fatale, I ' origine des événe- ments, la source des choses "! '
I Sverge, dar livet anda in på 1700- talet gick i gammalsvenska hjulspår, var en dylik utveckling naturligtvis otänkbar.
Vänder man sig till det område, som i detta sammanhang närmast intresserar, det litterära, möter man ju författarin- nor redan före fru Nordenflycht.
Bland dessa kan det vara skal att dröja något vid fru Brenner, ay den .beund- rande samtiden kallad " den andra Sapfo ", och att söka precisera hennes stallning till kvinnoemancipationen, som ju för.
henne, på en gång " vitter dam " och i högsta grad maka och moder, må- ste framstå som ett konkret problem.
På flera stallen i sina dikter tar hon också till orda för kvinnornas ratt till andliga idrotter, men andra åter präg- las av den nyktert borgerliga skaldin- nans resignation inför det faktum, att en lärd och vitter kvinna a r en miss- tänkt och illa sedd företeelse i vardags- livet.
Men framför .allt ifraga om upp- fattningen av sin egen diktning ar hoii en avgjord motsats till fru Norden- flyclit.
I sin p % tyska skrivna sjalv- biograf i säger hon nämligen: " Ob ich bisweilen ja einen Vers ge- maclit, ist ' s hauptsachlich deswegen ge- schellen, weil mein lieber und leutseliger Eliel-ierr sic11 sonderlich daran belits- tigte; wäre auch wohl kein einziger ohne sein instandiges Anhalten jemals an Tages Licht gekoinmen ".
- En dyT lik blygsamhet var f ullkomligt f ramman- de för.
fru Nordenflycht.
För henne var diktningen, som Levertin framl-iållit, ett livsintresse, ett kall.
F r h 1600-talet har man ju aven at- '.
minstone namnen bevarade på k \ mnor, som med f ramgång bedrilrit vetenskap- liga studier, bland dem Vendela Skytte, som av ingen mindre an Stiernliielni hedrades med epitetet " sesus et seculi nliraculunl ".
Som den första feministen i svensk litteratur kan man emellertid betrakta fru Nordenflych t genom hennes rent programmatiska hävdande av " fruen- timbrets plickt at upöfva deras vett ".
Så lyder naniligeii titeln på en i första årgången av " Qwinligit Tankespel " (1 7 ~ publicerad j dikt, som emellei-tid författades några år tidigare, då samva- ton med Fabricius inspirerade henne till en rik produktion.
E n viss emancipa- tionstendens röjes aven i en annan dikt från.
denna tid, den lilla dialogen " Friarekonsten " (publicerad i Q.
T.
171 j), dar hon kvickt och elegant sati- riserar kontrasten mell ' an f riarens låt- sade undergivenhet f ör den älskades
vilja och den akta nlannens despotism.
Se har den förres smalitande fraser:.
Lat mig dina bojor bara, unna mig din fange bli, aldrig skall jag mig besvara, aldrig vill jag bliva fri.
.
Ditt behag skall bli- min vilja och ' din uilja a r min lag.
Intet skall mig kunna skilja f r i n att lyda ditt behag.
Mot dessa ställer .hon den senares knarriga f örhållningsorder: .. - Nej, miii Ilustru!
var sa nådig och betänk, att jag a r man; hon a r alltför överdådig - det star ej en kvinna an.
Mitt a r väldet av naturen, jag a r hiivud, jag a r karl, papegoja, sitt i buren, du a r nu i mitt förvar. "
I " Fruentimbrets plickt at upöfva de- ras vett) ' a r toneli en helt annan, det ä r en renodlad teiidensdikt, dar förti-ytel- sen brister .ut i strofer av en omisskanil; lig pregnans och kraft: -.
.
, ' Dumma lag, du blinda sed, som av nedrig avund ljuder, nar du Ev= kon förbjuder att parnassen kom.ma ved!
.
Den första punkten i bevisföringen ar ratt kuriös: kvinnorna, soni ha " mindre kraft och mindre styrka ", böra just dar- för beflita sig mer om " vishet ".
Vidare frandiåller hon, att " herr Matvett " kan ju nöja sig med en " dummer fjolla ", men ingen förståndig man ' tar sig en hustru, som " i dumhet ligger bunden ".
För att redan på.
förhailcl avvarja be- skyllningar.
för okvinnlighti " passar hori.
.
emellertid på att inflika: Såleds styrker icke jag alla idla lisarinnor glömma, att de äro kvinnor, och förkasta könets lag. '
Det a r för övrigt ej kullskapen för dess egen skull., som hoil ivrar för, nej, den skall blott vara ett medel att lära känna " himlens höga avsikt ".
under för- beredelsen till döden och evigheten.
S a.
får denna dikt, som börjat så oför: skräckt polerkskt, mot slutet en ton av kontemplativ andakt.
Även de nyskrivna partierna- av: ' Qwinligit Tankespel) ' erbjuda åtskilliga prov på en mer eller mindre utpräglad.
qnancipationstendens.
Den första år- gangen (1744) börjar med en dedika- tion till hovets damer, dar fru Norden- flycht klagar över sina vedersakare.
~ a med och som mig; så många mota både hot och bön, be mig sadant sköta, I-iörer till ' vårt kön.
Det ar alltså tydligt, att skaldinnan hade att kampa med nog så mycket motstånd från allmänhetens sida.
Atter- bom har träffande klarlagt orsaken dar- till i följande ' ord: En författarinna, en skaldinna, var d5 i Sverige arinu ett så sällsamt ting, att m5.ngen arbai- liusiru och j ungfru fann det alldeles otillbörligt.
Visst hade man redan haft fru Brenner.
Men hon var en bedagad, förmögen, stadig nia- trona iiiecl ett vidlyftigt hushåll och femton barn, clenl hon visat sig kunna sköta diiktigt; idel skal att ursäkta hen- nes verser; helst som de alltid predi-
kacle g~~claktighet och goda ceder, utan ringaste tecken av nagon Iij ' äi-tats eller temperamentets svaghet.
Fru Norden- flycht däremot, ung, fattig, barnlös, be- haglig, full av eld och lidelse i vänskap som i kärlek, oblygt för- la lan de i en mängd visor, som sjöngos över hela landet, att lioii varit förälskacl och val kanske an kunde bliva det, - skulle el?
s ?idan vitter äventyrerska få passera onäpst?
Att nlotsthdet icke minst kom f rån hennes eget kön framgår tydligt av en annan dikt i denna första å r g å n g, den dråpliga " Satyr emot af vundsj iika FruentimberJJ, som för tanken till fru Lenngren.
" Det ädla folk i NordenJJ ar " smittat med en farlig avundsot ", bl.
a. hade man beskylt henne för pla- - giat, men hoii vet att ge svar på tal, och blossande av harm utbrister hon: I, som med tusen bry blott sköter mat och maga.
ocli spotskligt len at mig, som pennan tar i Iland, som tron ert eget kön, s i ömkliga och svaga, ej kunna lära mer i n sy ocli väva band: Tank, tiden räcker till för läsa och för spinna, jag har det sjalv försökt, man kan alltsam- mans hiiuia.
Men hon ar också medveten om, att hon.
har vänner bland kvinnorna, som äro henne tacksamma för att hon gör sig till tolk för deras lönnliga tankar.
I årgången 1745 av ' rQwinligit Tanke- spelJJ möta vi emancipationstankar .egentligen blott i förordet, där fru Nor- denflycht framhåller, att mannen må " i de alfwarsarnma och torra wetenskaper arbeta: och lenma oss Fruentimmer det nöjet och hedern at uphielpi de andra; på det 137i ock af ivår hop må hafwa några at upställa emot en Dacier, Scu- deri och Schurman ". "
- Aven i denna årgång f 5 vidare ytliga, duinma och pratsjuka kvinnor sin beskärda del i en följd av satiriska " Sinnebilder uppå Kort ".
Ett exempel: Den snälla, kvicka, fina lem, som i din gom Ilar hus och hem, a r dig ett kostbart arepris, på ditt humeur ett skönt bevis; men vor ' hon stundom mera tam, så sluppe du en rättvis blame.
Den för fru Nordenf lycli t så karak- teristiska stolta tron pil sin egen musas förträfflighet framträder i företalet till årgångarna r748-5&amp;, likaså hennes för- akt för kritiska " hal£ lärde Caf fehus- domare ", men " denna slags allmänheten liar i Swerige icke nog styrka och f regd, at gilla eller förkasta Auctorer och deras arbeten ", tillägger hon belå- tet.
- I denna samling förekon~n~er " Til Swenska Fruentimret, Då Herr Probsten Kolmodins Qwinnospegel, An- dra Delen, kom ut af TrycketJJ (skriven på begäran).
Hon prisar underligt nog Kolmodins naivt drastiska arbete och passar samtidigt på tillfallet att utveckla sitt älsklingstema: " att nyttig läsning a r et Fruentimmers pliktJ '.
Även betonas här kvinnornas ansvar som uppfostrar- innor och husmödrar: Om troii och riken dig ej ofta givs i händer, s i liar du dem i vård, som födde blitt därtill: vad högre syssla, om du den rätt öva vill, iiii stifta deras dygd, som sku regera länder?
------------- _ --- * Denna pietistiskt-mystiska nederlandska författ-ar.
; ~ !rlas " C3pusc~ila " fanns i fru Nor- der:fl:; clits bibliotek.
------: H E R --- T H A -- - Blrir~I storm och ' vigor d11 din 1Stnad icke söker: vid plog oc !i gruvor blir din hand och fot ej trött; men l n h ett hiish~llsvirv, med flit och vishet skött,.
.
ej fordrar lika vett, och allmän nytta öker.
225 och radikal stalidpunkt if raga om kvin- no~manci~ationen än den, som Holberg låter sin Z l l e förfäkta.
Seclan denna lyckats f % sin vilja fram att studera 1 stället för sin.
därtill omöjliga broder; kommer hon nämligen in p i tanken, om över IILIVLI~ taget ej den naturliga begåv- ningen bör f5 göra sig gällande oberoen-, de av kön.
H.on drar djärvt, sina kon- s ' ekvepser.
Bland annat f rigar hon sig: Vidare märkes.
da; en hyllningsdikt till " den Nordiska Lärda Jungfrun Bri- gitta Lange " med anledning av hennes Översättning av ett spanskt arbete om Mexikos erövring.
Hon raknar denna.
.
Oni og ej udi et Senat norska, med vilken hon f. ö. korrespon- ' Mail kunde briige Qvinder,.
O1n ikke kunde scettes Skat derade och för vilken hon tycks ha hyst.
Af Rentemesterinder; en svarinisk vänskap, till de " stora Oni vi ej kunde laere o g.
Snillen ", som fötts " under Nordens At hritge Stats-Intriguer.
Pol ",.
ett nytt bevis alltså mot de " fina Oni ogsan h4achiavelli Bog hjärnor ", som " af en blide?
sol sa inyc- Ej skreven var for Piger.
ket skryten ".
(~ &amp; detta k lilla utslag av - - - - - - - --------- tidens vanliga kli&amp;atfunderhgar!)
' Men fru Nordenflycht var ej nöjd med dylika sma förpostfäktningar, då det gällde en sak, för vilken hon under hela sitt liv vas fylld av,helig hänförelse.
H o n ville s15 ett.stort Slag för liviimans ära, och resultatet blev den långa, på alexandriner skrivna dikt " Fruentim- rets Försvar ", som publicerades separat 1761 och ingick i andra delen av " Vit- terhetsarbeten " 1762.
- Redan Iii @ tidigare, 1722, hade en av fru Norden- flycht högt skattad författare, niindigen Holberg, med vilken hon ju far övrigt korresponderade i " viktiga fra go^ ", ut- givit en dikt med liknande titel: " Zille Hansdatters Gyniacologia eller Forsvars- Skrift for Qvinde-Kj#nnett '.
Det kan vara skäl ' att ett ögonblick dröja vid ' denna utomordentligt kvicka för att visa, huru den svenska skaldin- nan trots allt intar en vida mindre djärv.
Jag txnkte: mon en Ingebor Ej Dbctor kunde vzere, ' Ej rive Plaster af et Saar, Ej dple methodisk Izre; Mon og en Lisken, Elsebed, En Marthe, Ariarike, Ej kunde Uretfcerdiglied Forsvare i en Skranke. '
Och i slutorden .samlar Zille konten- I tan av sina resonemanger: Hvis mere os betroet var, Vi.
kunde meer forrette; Med rätta namner Brandes p2 tal om clenna dikt Stuart Mills namn.
Ckund- tanken, som ju aven av Holberg ar a!
l varligt menad, fastän tillanipningarna stundoili i komiskt syfte lecla in absur-,.
doktri- dum, paminner slående om Mills ner i kvinnofragan: sa länge ej kvin= .norna fatt pröva sina.
kiafter p5 alla: '
områden, veta vi intet om deras för- aucun art, ne se connaissent i aucun, et nyont aucun génie.
Elles peuvent måga: Att öppet lancera dylika tankar, att réussir aus petits ouvrages qui ile de- f ramstalla positiva f örslag i kvinno- mandent jue de la légei-et6 d ' esprit, du goiit, de la grace, quelque fois m h e emancipationens intresse, tycks ej ha de la philosophie et du raisonilement.
varit det, som låg fru Nordenflycht Elles peuvent acquérir de la science, de iiärmast om h j artat, kanske hennes lJérudition, des talents, et tout ce qui kvinnliga b o n s e 11 s rent av hisnade s ' acquiert i force clu travail.
Mais ce inför flera av Zilles perspektiv.
Den fet1 céleste qui échauffe et embrase l ' áme, ce genie qui consome et dévore, förhärskande tanken i alla hennes tidi- cette brulante bloquence, ces transports gare eniancipationsdikter hade j LI varit sublinles qui portent leurs ravissements kvinnans ratt att tillfredsställa sin bild-, iinsq ' au fond des cceurs, manqueroizt ningstörst.
I egenskap av preses i Tan- toujours aus écrits des femmes, ils sont totis f roids et jolis - comme elles, ils au- - kebyggarorden hade hon bland ämnen, ront tant cl ' esprit que vous voudrez, ja- lämpliga för litterär behandling, före- mais d ' irne, ils feroient cent fois plutôt s1 agit f öl j ande: " Om skil j e-vahl på snil- sensés que passioi~nés.
E l l e s n e len bör sträcka sig till könet, och 0111 s a v e n t n i d é c r i.
r e n i s c n - således Fruentimmer, som har böyelse t i r Y a m o u r m 6 m e.
.. till studier, böra studera eller ej ".
Gyl- Den son1 utslunga (: dylika hädelser lenborg behandlade ' frågan i en satir i var ingen mindre an Rousseau i sitt " Våra f örsökJJ och besvarade den ja- b r w till d ' Alembert (1758) angåendc en kande.
teaters upprättande i Geneve.
Han ma- Även i " Fruentimrets Försvar " åter- lar .dar i iii3rka färger tidens sedeför- vänder detta tema, men själva uppsla- clarv, framför allt inom teatervasenilet, get till dikten var något annat.
Det och skjuter skulden på det kvinnovälde, gällde att vederlägga.
följande beskyll- so111 riidde i Frankrike.
ning mot kvinnorna:.
Les femmes, en général, n ' aiment ' Notiser från bokvärlden.
- GrBns.
En ' by som varit.
Av Otti- läa A d e l b o ~ g.
Albert Bonniers förlag.
Ottilia del bor^ ‘ gav för nagra år se- dan ut.
en .. samling Gagnef skildringar, snabba och mestadels soliga bilder från bygden mellan- älyens mäktiga lopp och de blånande skogshöjderna.
De gåvo levande intryck ej blott av vad hennes konstnärsblick iakttagit utan i lika mån av vad hon lyssnat ' och levt sig - in i av bygdens.
säregna kulturförhållanden och.
.
.
tradition.
Allt detta möter aven i - Grans, men fördjupat och samlat till ett vackert och gripande helt.
De fortlevande sägnerna om byn som varit ha oemotståndligt
H E R T H A f ängslat konstnärens fantasi, och med underlag av dem och nigra få dokuinent till den utdöda byns historia har 11011 di,ktat om clen till en saga, med grund- ton av undergångens Ödesbestämda tra- gik.
Byns doin al: given i och med första uppslaget, Persfars missdåd och den dystra mord- och avrättniilgshistorieii Iran slutet av 1700-talet, enkelt och p i - pande f ramstalld.
Domen drabbar gård efter gard, den stora rika Oltesgården, ' den fattiga Bakoinesgården och allt vad de heta, och i berättelserna o111 dem har Ottilia Adelborg förmått att intuitivt f ånga återglansen och genljudet av det liv, som en gång pulserade inom timmer- väggarna och p5 de kringbyggda ' går- darna.
och som ännu i nigon inån be- varas av ti-aditioilen.
Hur präkfig ach levande står ej 01- tesfar, den myiidige bonden av gammal slakt, då haii inne i sin ' gästabudsstuga, dar bröllopsdansen trådes med iaktta- gande av nedärvd etikett, makar spel- mannen .åt sidan och själv griper till fiolen.
Myndig och stolt ännu, då han, sedan sonen hängt sig i ladan, själv ri- ver ned.
sin stuga för att.
flytta clen till!?
' b3 en annan by.
Och garnla fa mors natt- liga samtal med lissflickan i 7 säng.
up- pe.
.under taket: hur kasta de ej ' ljus över Blåk~~llaepidernin, som., ännu vid mitten av adertonhundratalet .grasserade i dessa avlägsna, bygder.
Den inödo- samma vattenbarningen uppför de brail- ta älvbrinkarna, då vattnet i byns dam- mar torkar ut, vargarnas mjuka, gr % tassiga långdans, glidande upp och ned över gärdesgårdarna och smygande än- da in på trappor och loft - allt har det upple&gt;rdas detal j rikedom och trovar- clighet.
.
:.
.
Traditionen om byn G r i n s .h.ar förf., iörkroppdigat i två- sma ' b.öjda .. skinn; kjortlade: spinnerskor vid sina rockar '.
" Den ena spann ansols till varp och den andra spann ratsols, till va£te3) ... av minnenas trådar.
De små spinnerskor-.
nas fladdrande tradar har Ottilia Adel- ' ' 227 borgs konstnarshand sainmanfogat till en bildvävnad som skall stå sig,.
djup i - färgen och akta, levande av flydda tiders liv.
.
SIGRID LEI JONHUFVUD.
Am alten Graben., I b m a n Vo?
Adele Gerhard.
R4orawe &amp; Schef- f elt ' Verlag, Berlin.
Adele Gerhard ar inget nytt namn föi- läsande svenskt p~iblikum.
I vår littera- - t~lrgranskning a.r hon sedan åratal till- baka .införd av Klara Johanson och i-e- dan 1905 kom en av hennes böcker, P i l g e r f a 11 r t, ut på svenska.
A n1 a l t e n G 1- a b e n, från trycket förliden höst, är - tillsvidare - den sista i en serie konstnärligt ut£ ormade och fint psykologiserade romaner, som åt sin skaparinna förvärvat en berättigat er- känd plats inom tysk romandiktning.
Att den inte förblir den sista kan väl med säkerhet förutsägas) d % den visar diktarinnail på höjden av sitt basta; Adele Gerhard har i ingen av sina före- gående böcker nått så långt i fördjupat personlighetsgivande och saker berattar- konst som i denna.
Hennes fyllda fem- tio år, med anledning varav hon denna sommar hyllats av kända tyska.
förf at- tare med en till hennes ara utgiven bok (privat~~pplaga i 35 exemplar), dar även en svensk röst ljudit med, beteckna syn- barligen endast en stegring i .konstnär- skap och gestal.tningsförinåga.
.
:.
.
Tillsammai~s ined tvenne av hennes tidigare böcker, P i l g e ' r f a h r t och D i e G e s.
c l i.
i c h t e d e r An- t o n i ' e ' v a ri H e e s e, bildar A n1 a l t e n G r a b e n, ett avskilt nioment i Aclele Gerharcls produktion; som.
har sin specie1l ' a.-betoning av det kvinnopsy- kologiska problem, som fyller det.
Den " nya kvinna$ ' har allt som oitast ' efter- lysts - i litteraturen men utan något vi- dare resultat.
Ännu vänta vi diktaren, so111 - genom det yttres förvirring och larm lyssnar inåt i själarna och undan ' ' ' '.
.
e oväsentligheter och skymmande förklad- nader hämtar f ram.
vad som verkligt vunnits och ger oss typen för det vi själva sträcka oss mot.
Adele Gerhard har inte hunnit till detta.
Men hon ger oss i dessa tre böcker, och framför allt i denna sista, ' ett genombrottsförlopp, dar personen i sin individuella sarställd- het fångar intresset som en övergångs- form och en förbindelseled.
I andra av sina böcker, D i e F a m i- l i e V a n d e r h o u t e ~?
och V o m S i n k e n u n d V e r d e n, berattarAde- le Gerhard om ' hur den nya tiden sveper i n över vardande storstaders idylliska och hittills stabila förhållanden; genom det gamla Berlins och Alt-Kölns stilla gator, in i patriarkaliskt omgärdade hemT miljöer feja friska, i sin unga kraft del- vis helt förödande vindar, det unga och nya bryter sig vag.
I de tre böckei- jag .sammanstallt som en grupp ' för sig av direkt kvinnopsykologiserande art ar det - sanma ' motiv som gar igen, men över- flyttat i kvinnohistoria.
Till Magdalene Witt i P i l g e r f a li r t såväl som An- tonie van Heese och Ursel Bucher i A m.
a I t e n G r a b e n är det också en n y tid som har kommit med ofrånkom- liga och obetvingliga verkningar.
Här- ur växa deras liv.
A m a l t e n G r a b e n ar ett stycke fint genomdiktad utvecklingshistoria, vars anmärkningsvärdaste punkt ar den tvingande makt som - man skulle vilja kalla det.
bortom henne ' själv - driver Ursel Eucher till det vetenskapliga stu- dium, vilket erövrar at henne en rang- plats i vetenskapens värld.
Det a r nå- got sömngångerskeaktigt omedvetet i den säkerhet: varmed hon går fram, utan att på något satt stå frigjord och seende inför sin begåvning eller gent över ett mål.
Hon endast måste.
.
Detta ar det ' som ställer Ursel Bucher på hennes egendomliga plats mellan går- dag och morgondag.
Stilla, ödesbunden går hon i det gamla huset " am alten Graben ", titanför livet och tiden.
Men den nya tiden a r i hennes öde, den ge- nialitet, som blivit hennes giva, bar henne in i det nya hon aldrig skulle kommit att kämpa sig till.
Utan strid.
eller viljeinsats och utan att veta vad detta i själva verket betyder för allla clc andra, kvinnorna, blir hon den bemärkta vetenskapskvinnan i hennes framskjutna och erkända stallning.
Så långt liar Ursel Bucher kommit.
ocli sömngångerskan har inte vaknat.
Komplikationerna ligga f ör henne p å ett annat plan.
Dock bestå de inte i den av teoretiserande författare med så stor förkärlek uppkonstruerade konflikten mellan den moderna kvinnans kärlek ocli hennes verk, vilka föregivas vara fien- der av begynnelsen.
Adele Gerhards konstliarlighet lika mycket soin hennes vetskap om kvinnopsyken hindra henne från osmakligheten att så vrida till Ursel Buchers innersta liv.
Helena-Pegel- dramatik liar ingen plats i hennes dikt- ning.
Ändock ar det i Ursel Buchers djupaste och innersta livsförhållande till en man som den stora lidandeskainpen vantar henne.
Men detta beroende p % personlighetsmotsatserna och just på att hon i denna punkt icke ar i takt med denna nya tidens hastiga puls.
Hon, med sitt vasens rottrådar så djupt nere ännu i det gamla, fasta, hägnade, måste komma till att lida sitt lyckoskeppsbrott genom den oroligt frihetspockande nya tidens man.
Men hennes verk och hen- nes kärlek skulle kunna rymts bredvid *, rarandra.
Lyckoskeppsbrott ar för övrigt inte rätta order.
Ursel Bucher har sitt ar- bete kvar.
Hon kan, vill och måste ar- beta vidare, häri till slut dock den nya ' tidens färdiga kvinna. '
E. K-N.
TiQskrift f6r den svenska kvinnor6relsen; utgiven ev Fredfika-Bremer-F8rbundet.
Redakt pr:.
Ellen Klemon.
t kdrbundsmedkrnmar erhblls tidskriften t111 ett pris ev kr.
4: SO, varvid &amp; numeration sker direkt genom FredrikamBremer-F8rbundefr bydi, 48 Klaraber~r~atan,.Stockholm.
Icke-f&amp;bqndsrnedlemrmir prmumcrera d nämasfe posfensfalt d e r i Mhsndel, Pris far postupplaga: ' / i dr kr; 6: -;.
' / r Br kr.
3: 25; ' / a dr kr.
1: 75..
L6snummer 45 6re.
Redaktion och expedition: 48 IClerabergsgefen II, Sfockholrn.
Redaktfonstid: .rndnde- Allm.
T..
s 8 50, Riks 27 62.
Expeditionen: gar, onsdagar och fredagar kt.
3-3; kL 9 i-4 varje sbckcndeg.
.
Allm.
T.
48 16, Riks 27 62.
Tidskriften H ' E R T H A S annanspriser:.
.
netto.
1 Ruta Ruia om Atfondels sido:.
.
.
.
Kr.
1 gbng.
.
,,.
.
.
, S ghnger.
10, $0,.
m.
om fltirdedels sida: / 6.
5 101 ~ eller 131 X50 mm.
5: - I ghng.
.
.
.
Kr.
8: 80 22: 25 5 gbnger.
.
.
, 39: 60 43:- 10,.
.
.
.
, 77:- 84: IS 20,.
.
.
, 149: 60 65~5Ornin.
.
, Ruta om halv sida: 132x101 el.
65x204 mm.
.
.
.
.
.
Kr.
.
.
.
I ghng 5 g8nger I0, 20 i.
.
131 x204 mm.
.
.
.
.
.
.
Kr.
30: 80.
.
, 139: ' 10.
.
.
, 269:s.
.
.
, 522: 50.
148:50 i ' gbng S ghnger.
10, * z=- 20 16: 50 76: -,, En populärvetenskaplig tidskrift av högsta rang!
.
' C.
" En utmärkt: tidskrift ".
(N.
D.
A.)
" E n bra populärvetenskaplig tid- " En trevlig populärvetenskaplig tid- skrift. "
(G.
' M.
P.)
- skrift " (D.
N.)
" Ett innehiilsrikt vetenskapligt maga- sin. "
(A.
B.).
FORLAG HUGO GEBERS.
.
- -.
- Kungl.
Hovlevermt6r -.
I. IIIIIS r .. a.
.
u FREDSGATAN 3.
: -: STOCKHOLM n.
7.
Q!
,.
46 ' Sverges äldsta, .största ock bast re 11 o iii inerade spmalafJär i, Siden- och Ylle-Klan-,, ro ver till Iandsmten.
ANNA BENGTSONS KAPP AFFAR HALSINGBORG REKOMME.ND.ER AS.
Rlks te1:1245 a 3245 .- 1.
g g, I PrivatlHroverkens lön ereglering och lararinn orna. '
Z.
.
Ett viktigt omrllde för kvinnlig verksamhdt.
AV Gurli Hertz- ' Kringblick.
Fru Nordenflychts rt8llni " g till kvlnnoernancipationen.
.
...
.
.
AvGeorgEdlund.
, 1 E Notiser,.
I.
.
!dn bdwirlden.
.
.
För kapitelister, särskilt friiniimmer, har det ' Mige varit ett önskemll att kunna överlämna vården av sina värdepapper och skötseln.
.
av sina affärer Bt nggon pkrsoneller institution, som med absolut säkerhet förenabe punktlighet och noggrannhet i utförandet av det anförtrodda uppdraget, iivensom pris- billighet.
En &amp; dan institution ar.
.
ii.iii.iiiiiiiiiii ' ~=~=.m Stockholms: Enskilda.
Banks Notariatavdelning.
(KungstrBdgPrdsgatan 8.
Expeditionstid l /, 10-4) som under garanti i v ~ t a e k h 6 l m s Enskilda B &amp; åtager sig vård och f5rvaHning.
.
av enskilda personers och kassors vaflepapper.
. '
(h '.
.
Exempel 1. en person hos ~otar~iat~vdeltiin~en deponerar obligationer, inkasserar ~otkriatavdehingen vid förfallotiderna kuponger och tillhandahåller deponenter influtna hedel.!
Vidare efterser Notariatavdelningen.
utlottningar av, obligationer och underrättar deponinten i god tid, ifall en de ' nne tillhorig~obligatioiiblivit utlottad,.samt lämnar förslag till ny placering av det ledigblivna kapitalet.
underrättar Notariat- Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariata~d~lningei~, avdelningen gäldenären därom att rantorna å inteckningarna skola till avdelningen in- betalas, varefter de medel, som inflyta,.
till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notanat- avdelningen att inteckningarna bliva i vederbörlig tid förnyade.
Om en.hos avgelningen deponerad inteckning ' genom underlåten förnyelse skulle förfalla, ersätter Stockhoims Enskilda Bank därigenom uppkommen skada.
~ 8 ~ a r i a g s a v g i f 50 t: Öre för är per 1,000 kr.
av depositionens viirde, dock ej under 2 kr. '
