# ID: svediakorp-per2771
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,918
# sentences: 909
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


, &amp; ' VTNNOR~RELSEN ~ A V F R Q) ~ B] R T " ~ M E R - ~ K ' x RJ~IIIAECII~R: ELLEN ICLEIrlAN x '
.
.
.
Akta.
.
Advokaten.
VADSTENASPETSAR '.
iiil ut+iyrstar och &amp; ereniCr.
Bast och billigast.
.
RIKS 1 5 76 SVENSKA SPETSDEPOTEN,.
(Andra: LILLA VA TTIZGA TAN 9 4 vid Brunkebergstorg ' -.
ALLM.
TEL 18.3 86 Tes tamenten, bouppteckningar, arvsutrednin- ger, äktenskapsförord, familJerättssaker, juri-.
T.
402 04 .A. '
KVINNLIGA JURIDISKA BYRAN: S ~ O A urval.
Grevturegatan 34 At I, kl. i 0i6.
.EVA AND~N, JURIS KANDIDAT.
huset.
frbn Linnegatan.)
.
- ' ' .Praktisk tidning för hemmet ' utgiven av Fredrika-Bremer.Förbundet Redaktör: Fanny Ekenstierna.
.
.
-- -.
.
--- Utkommer und &amp; 19-18 med 24 Httasidiga n:i.
~ienurnerations~ris: helt år kr.
1:80, halvår kr.
l:-, kvartal kr.
O:60. '
Prenumeration sker å posten.
Innehåller berättelser, poem ', levnadsteckningar, religiösa, etiska och sociala upp- satser, artiklar i diverse ilrnnen samt en rikhaltig praktisk avdelning.
Inbuhdna årghgikr for 1912-191.5 kr.
1:50 pr ex., för 1916 kr.
1:75 och för 1917 kr.
2:- pr exemplar.
.
.
,. '
I \ Y.
A,-B.
Nordiska Kompaniet.
Textilavdelningen Thyra Grafström, Stockholm.
...)
Permanent utstillning av: fardua och L L samt pulbodade arbeten material.
Rbd vid inredning bv viiningar m. m..
.
.
l Undervisnin8 i Italiensk spets- och annan konstsöm ...
.
.
Stiindigt p i lager d8rtill hörinde mate@al.
Sveisk, Fransk &amp; h Bórnisk Spetstrild; Rikhaltigt h.
a l.
' av ' ~ ~ e t s m k s t e r.
.
.
Ledig annonsplats.
.
ARGK.NG.V.
.
.
1 HAFTE~J.
SEPTEMBER 1918, Loneregleringen vid privatläroverken.
1 början av juni månad framlades i ' tre ha anslagen stindigt ti ' lldelats med- syn- nerligen njugg hand.
Men detta har gi- nämndens betänkande angående ' de vet medföi-t e n förde1: ' frihet.
Då sta- statsunderstödda privatläroverken.
Till ten givit.
så litet, har den ej heller kun- denna kategori av skolor hänföras som 1iat binda skolorna genom strikta förord-.
.
bekant högre flickskolor, enskilda mel- ningar, utan de ha fått utveckla sig i lanskolor, högre goss- och sanzskolor f ull frihet.
Ingen kan påstå, att denna frihet blivit missbrukad, u t a n alla toide samt enskilda lararinnesenzinarier.
vqra ense om att flickskolans utveckling I den historik, som utgör en del av -.
betänkandet, har man tillf alle att studera i vårt land varit synnerligen lycklig och utvecklingen av statens f örhållande till till gagn för hela vårt undervisningsyii- de enskilda lar ro anstalterna,^ närmast de sen.
k ä r är ej plats &amp; att orda om den högre flickskolorna.
Det var först på hangivenliet, den.
uppof f ring,.
den - sega 1860-talet som det ' ifrågasattes, att s t a - energi hos flicksk&amp;is bästa måls&amp;ii under, gångna tider, som gjort en dylik t&amp;n skulle bidraga ' till flick&amp;kas under- utveckling möjlig.
De flesta flickskoior visning.
Sedan riksdagen gång p5 gång ' avslagit kungl.
och ensliil- i vårt lagd ha måst arbeta under ' svåra da motioner angående denna sak, före- ekonomiska förli3llanden.
Nu ha vi skal bärande att frågan ä n n ~ ej i vore iiöd- och rättighet att hoppas, att genom det torftigt utredd, anvisade äntligen 1874 allmännas kraftigare understöd den eko- ' noiniska ställningen skall bliva tillfreds- %-S riksdag på extra stat en sun~ina air ställande.
Men jag tror, att flicksko- 30,000 kr.
att användas till understöd åt högre skolor för kvinnlig ungdorn.
Den- lans rep; esentanter, på samma gång de n a summa, som förefaller oss löjligt li- m e d glädje se framat mot ljusare tider, ten, har sedermera i flera repriser ökats, saga sig själva: inåtte vi bara inte nöd- men under ständig prutning.
Kungl.
gas sälja v &amp; förstfödslorätt, friheten,, ~ a j ': t och enskilda motionarer ha be- iziot en grynvallirig!
PlickikoloAa äro dk äldsta ' av priiat- gärt %ad man ansett vara rimli~t, och riksdagen har ' prutat av.
Nagon f rikos- läroverken i &amp; der de senare ' åren ha tighet fran statsmakternas sida har sminiizgcim: franivuSit en del andra.
.
f yl1 andg ' nfa behov inom sam- f Iickskolan aldrig fatt.
erfara, tvärtoin ~li&amp;t~pel-, 1 digra band resultatet av Lararelöne- * ' ' ' ' '.
.
.
198.
.
.
H E R -- T H - 4 hallet.
För dessa olika lai-oyerk har nu den av Kungl.
aj: t höiten 1915 reor- ganiserade Lararelönenämnden utarbe- tat förslag till ny Iönereglering.
Namn- den.har under titförande av detta arbete bestått av följ ande medlemmar: över- direktören P.
E. Lindström, ordföran- de, rektorn A. Holkers, föreståndarin- nan Thyra Kullgren, föreståndarinnan Ester Lager, .folkskolläraren S. Nylund, lektorn J. F. Nyström och laroverksad- junkten 0.
Olsson.
Nämndens uppdrag var att frarnlag- ga förslag till ny Iöne- och pensionsregle- ring för lararpersonalen vid - de stats- understödda privatläroverken, men det säger sig sjalvt,.att dess arbete ej kunde begränsas enbart till denna uppgift, utan att en del saker i mer eller mindre in- timt.
samband med Iönef rågan även må- ste utredas.
Den första fråga, som behandlas i .det nu föreliggande .betankaadet, är den om lararpersonalensi rättsliga ställning De, som äro anställda vid privatläroverken, ha ej samma fasta stallning.
som lärare vid statens skolor.
Skolans ägare har, formellt sett, rätt att .anstalla och entlediga lärare efter gottf innande.
Från vissa håll ha på senare ti- der yrkanden gjorts, att fast anställning skulle tillf örsakras.
lararpersonalen vid privatläroverken: såsom en densamma lagligen tillkommande ratt.
Nämnden har tagit frågan under omprövning, men ej ansett sig böra komma .med förslag till ändring.
Man har ftinnit, " att den upp- fattningen alltmer trängt igenom, att en lärarinna, cOm ar: anställd i annan egen- skap äiz- som .vikarie, anses ha - fast an- ställning och att entledigande av sådan .-. ---- --- P --- lärarinna förekommer ytterst sällan '. '.
Frågan torde således knappast ha någon egentligen praktisk betydelse.
Dessutom har det av flera orsaker visat sig syn- nerligen svårt att finna någon lämplig f orm för lararpersonalens f asta anstall- ning vid de privata läroverken utan att med bestämmelserna göra stallningen för de yngre lärarinnorna osäkrare an den nu ar.
I denna sak ha två namndleda- möter haft en från de andra avvikande iisikt.
Den ene föreslår, att lärarinna med full tjänstgöring, som tj änstgj ort vid statsunderstödd skola i fem år, icke skall kunna entledigas utan Laroverks- överstyrelsens medgivande, under det den andre önskar, att frågorna om till- sättning och entledigande i yttersta hand läggas hos Laroverksöverstyrelsen.
Följer så frågan om lararpersonalens konipetens.
De nu befintliga två olika slagen av kompetens anser nämnden ej skäl att bibehålla, då numera lärarinnor med lägre kompetens, vunnen genom examen vid två-isigt seminarium eller folkskoleseminariunl, knappast torde an- ställas å det stadium, som har avses.
, llltså skulle hädanef ter fordras vad man kallar högre kompetens, vilken för- värvas genom akademisk examen och e f terf ölj ande provår eller ock genom avgangsesamen från statens högre lara- rinneseminarium eller enskilt högre Ia- rarinneseminarium.
Styrelsen för Aka- demiskt bildade kvinnors förening ha1- 110s Kungl.
Maj: t liemstallt, att för aka- demiskt bildade lärarinnor måtte stad- gas högre löneförinåner an för semina- riebildade larariniior.
En av namndleda- möterna har också yrkat, att ämneslara- rinnor, som avlagt de prov och fullgjort '
.
den tjanstgöring, vilka erfordras.
för behorighet till adj unktstjanst vid all- mänt läroverk, skulle ha rättighet. '
att härför tillgodoräkna sig fem år vid .upp- f lyitning i högre lanegrad.
Nämndens majoritet har emellertid ansett, att man vad lärarinnornas avlöning betriffar bör uppställa samma fordringar vid de en- skilda läroanstalterna som vid statens samskolor.
Vid dessa göres .ingen skill- nad mellan en akademiskt bildad och en seminariebildad lärarinna i fråga om lö- neförmåner.
Man har utgått från den principen, att det ' har som vid de allra.
f lesta statsposter, så snart den sökande äger full kompetens, bör vara platsen, ej en differentiering i htbildningen, som bestämmer, lönen.
.
Då de nu gällande ~lijnebestämmelser- na för privatskolorna fastställdes, vilket, soi bekant skedde å r.
1909, satte man dem lika med läiari~n ' elönerna vid sta- tens samskolor.
Nämnden vill alltjämt ' behålla denna likhet .och föreslår dar- för i huvudsaklig överensstammelse med sitt förslag för, statssamskolor ' na följan- de lönegrader såsom minimilöner.
För föreståndarinna 3,600. kr; i första - och 4,100 kf.
i andra lönegraden jämte bo- stad eller hyresersättning; för ämnes- l a r a r i y a med f ull tjanstgöring 2,100 ' kr.
i första, 2,400 kr.
i andra, 2,800 kr .. i tredje, 3,260 kr., i fjarde och 3,600 kr.
i femte lönegraden; Utöver dessa löne- förmåner föreslas, att lärarinna ined un- dervisning i läsämne å med högre flick- skola förbundet gymnasium, enskilt.
högre lärarinneseminarium eller stats- uriderstött kvinnligt f olkskolesemina: rium ävensom å det stadium a v.
högre goss- oc11 samskola, som i avseende å ' ' '.
undervisni~gens:.mål motsvarar gymna- siet, f ör sådan undervisning skall åtnj LI- ta avlöning med minst 25 kr.
för varj.e veckotimme.
Vad övningslärarinnor be- träffar vill nämnden, liksom i sitt före- &amp; endi betänkande, med avseende på ut- bildningstidens olika 1angd indela dem.
i tv5 grupper, nämligen lärarinnor i.
.teckning, välskrivning, musik och gym- nastik 5 ena sidan samt lärarinnor i hus- lig ekonomi, kvinnligt handarbete och .träslöjd eller andra liknande slöjdalster 5 andra ' sidan.
Övningslararinnornas avlöning beräknas för veckotimme, och följande löneskala föreslås: för den.
för- sta gi-upp &amp; 7 j kr.
i första; go kr.
i. an- dra; ' 102 kr.
i tredje, 114 kr.
i fjarde och 126 ' kr.
i femtc ' lönegraden; för den.
andra gruppen 70 kr., 75 kr., 87 .kr., g9 kr.
och I I I kr.
Ratt att räkna tjanstår för uppflyttning ' i högre lönegrad.
bör .tillkomma öiaingslärarinna; som förvär- vat behörig kompetens och vars tjänst- göririg omfattar minst 6 tirnumr i veckan vid en oc11 samma laroanstalt.
Uppflyttning i .högre lönegrad för så- väl,.
föreståndarinnor och ämneslärarin-.
nor.
som övningslärarinnor äger rum ef- ter fem ar För timlararinrior i läsämnen bör av- löningen beräknas så, att de erhålla.
ungefär samma ersättning.
som ämnes- lärarinna i lägsta l.önegr; den, d v. s. go kr.
för veckotimme raknat.
Vad .omfattningen av - tjänstgöringen tretraf far, vill, nämnden likställa lararna vid privatläroverken med dem vid sta- tens samskolor och förordar allt$, att tjänstgöringen för ämneslärarinnor skall.
omfatta 22 a 26 timmar.
Angående läk-, arets längd ifrågasä.ttes, att det ' liksom '
H E R T H A 200 vid.
statens skolor., skulle vara: 38 veckor.
.., ...
-: I: * ...
.
.
.
.
.
.
De av n-ämnden föreslagna .. lönebelop- pen motsvara, soin.
ceilan nämnts, i !det stora hela de av sarnifia nämnd i. betan: kandet av den: SI.
oktober 1914 föreslag: na lönerna för: karinnor.
: rid statens samskolor Sedan des.s ha: eineller.tidi som vi alla .veta, Ievnadsoinko$naderna s2 väsentligt ökats, att.
åtets riksdag vid f aststallande av: lönerna vid.
statssani- skolorna, liksoin * id .Öh~riga rike; tss läro- verk, avsevärt .höjde dessa löner.
Detta hade emellertid ej .skett, då nämnden av- lämnade sitt betänkande, Den säger emellertid uttrycklig$n; ' att: det - är sj alv- klart, att i.
den mån beloppen för.
stats- samskolorna .höjas, .i sa~nma man: bör en niotsvarande höjning vidtagas med de i detta betänkande föreslagna- lönebelop-. '
.
.
.
pen.
.
En avdelning av fl ' iclpkolan.
har allt- jämt f att arbeta utan ekonyniskt - stöd av det allmann~, och.det är den- förbere- dande skolan.
.
Namnden.
&amp; .ar ej ansett s.ig kunna.
yrka anslag a v staten för denna skola: och.
ej .. heller ' axisett lämp- ligt att genom fardag till bestän~melser tillförsäkra lärarinnorna en viss nlinimi- lön.
Men en .. önskan.
.uttalas,:-att veder- börande myndigheter-xid den prövning av.
förhållandena: vid en skola, som sker i .. sambaild med.
tilldelande.
áv.
statsuti- derstöd, måtte, tillse,.
att: Yarasimorna.
i de förberedande klasserna, .vilka utgöra underlaget för: den ' egentliga- skolan, er-.
.
hålla ' skälig aG1önin.g.
Så kommer f rQan ' " war ska vi.
: ta3 i " Det ar självklart att g e n o de: betydligt ökade lönerna oinkostnaderna f&amp;-.
sko- lorna konima a t t väsentligt 3t.egi.a~: Eil .l e..
. --.
- -- - -.
-.
p -.
undersökning av .skolornas ekonomi .vi- sar, att deras affärer för närvarande.
i allmänhet gå någorlunda j ämnt ihop.
Xågra ökade utgifter kunna de ej gärna åtaga sig.
Som det nu ar, bestrid-s omkostnaderna dels genom lärj ungarnas avgifter, dels genom bidrag från staten o.ch kommunerna eller enskilda donato- rer.
Nämnden har ej ansett lämpligt 2tt yrka på höjning av terminsavgifter- na, då dessa redan nu äro ganska höga.
Aterstår således att begära ökade anslag av siat och koixmun.
Nämnden vill ej göra någon huvudsaklig ändring i de principer, enligt vilka det allmänna lam- nar sina .bidrag, men yrkar på en avse- värd höjning av dessa.
Det föreslås, att f rån reservationsan- slaget för privatläroverk skall utgå ett bidrag av för varje flickskola.
högst 9,800 kr.
årligen.
' Är ' skolan f örbunden med gymnasium och ahar föreståndaren eller f öreståndarinnan.
ratt att vid.
läro- anstalten anställa studentexamen,.
må understödet kunna ökas, dock ej med högre belopp an 3,000 kr.
Harjamte må skolan kunna erhålla ett särskilt under- stöd till undervisning i huslig ekonomi, e j överstigande 1,120 kr.
Hittills har staten ej lämnat särskilt anslag till pa- rallellklasser, utan man har ansett, att avgiften från lärjungarna i en dylik klass i allmänhet .vore tillräcklig för att tacka.
läroanstaltens .kostnader f ör den ökning i liirarepersonalen, som betingas av parallellklassen.
Men med höjda la- i-arinnelöner kunna parallellklasserna ej iiriderhålla sig själva, utan det .föreslås, att skolan skall erhålla ett bidrag av staten av 500 kr.
för pa~allellavdelning av arsklass och lika mycket av kommun '
II, E R ' T H A -- eller .enskild donator, dock att.
sådant uriderstöd må utgå för endast en .paral- lellavdelning av en och samma å.rsklass och.
att, om .sådant understöd skall kun- na i erliallas, sammanlagda antalet lär- j ngar ar i årsklassens båda .avdelningar skall utgöra minst 31.
.Till enskild.
inellanskola föreslås ett statsunderst6d av högst 7,700 kr.
arligen samt understöd för undervisning i hus- lig ekonomi med högst 660 kr.
Under- Stöd till l ?arallel.la~delning skall.
Utgå en- ligt de bestämmelser, som galla för.
hö- gre.
flickskolor.
Stats~~nderstöd till högre goss- ' och samskola m5 kunna utgå för det.
skol- Stadium, som.
i avseende å undervisnin- gens.
.-må1 motsvarar realskolan, med Ilogst 12,000 kr.
och för, det ' skolsta- dium, so111 i nämnda avseende motsva- rar gymnasiet, .med högst.
8,000 kr.
För sainskola med för.
flickor avsedd sjunde och attonde klass in5 understödet kunna ökas Sarski1.t.
understöd kan tillkomma hithörande laroverk, som i större o ~ n - f attning ailli tar manliga lararkraf ter.
.Vidare föreslås s5som hittills särskilt understöd för undervisning i huslig eko- nomi och andra praktiska ämnen, för det förra högst 1,740 kr.
och för de se- nare högst 2,500 kr.
.För parallellav- delning av irsklass föreslås ett under- stöd av högst 1,000 kr.
.
Till enskilt lararinneserninariuill ma statsui~dei-stöd kunna utgå med högst 3,300 kr.
för varje årsavdelning; dock ma såsoin hittills seminarium, dar under- visning, avseende utbildning av f ack- larariimor i ämnesgrupper på olika hu; udlin j er, meddelas, kunna för var- dera av två årsavdelningar, dar sådan ' ' ' ' 201 undervisning !meddelas, erhålla .etat - år-.
.
kigt tilläggsanslag av intill r,ooo kr.
Fraii .anslaget till ålderstillägg åt lä- rarpersonalen vid statsui~dcrstödda pri-.
vatiäroverk yrkas till.
avlönande av före- st %darinnor.
: och lai-arinnor vid högre f Iickskolor: och senskilda mellanskolor tv; tredjedelar av ' stadgade åldcystill- lagg, för föreståndariniior och larari,n- nor vid .högre goss- och samskolor ' samt enskilda.
lararinnesemiiiarier hela d e stadgade ?ilderstillaggen.
En tredjedel av 5lderstillaggea - vid högre flickskolor h r bestridas.
av konimunen eller ei~skild.
donator.
Till avlönande av manliga lä- rare med full tjänstgöring vid enskilda mellanskolor och.
högre goss- och sam- skolor begäres ett ålderstillägg av sta-.
ten av.
högst ' 1,@0 kr.
för varje dylik lärare,: soin en.
längre tid varit anställd vid läroanstalten.
Vid sidan av ' de statsunderstödda pri- vatläroverken stå med dessa förenade privata seminarier för utbildande av folkskolel~rarinnor.
För närvarande finnas två &amp; dana, ett i Stockholm och ett i Göteborg, Nämnden f öreslår, att lärarepersonalen vid dessa läroverk må s ~ s o m hittills i avseende ' 5 avlöning och statsbicirag vara i tillämpliga delar lik- ställd imed.lärai-iilnor ' vid de statsunder- stödda pri~atlarovei-ken.
För lararin- nor, anställda vid de privata folkskole-.
.
.
seininarirrnas ovningsskolor, föreslås följ ande lönegrader:, I; ym kr.
i första, 3,joo kr.
i andra, 2,650 kr.
i tredje, 3,000 kr.
i fjiircle och $350 kr.
i femte löne- graden; En avgjord olägenhet, som gör.
sig gällande,, .då - en.
lärarinna övergår från .enskild skola till statsskola, har nämn-. '
' ' ' '.
.
.
.
.
.
.
.
den sökt avhjälpa.
Enligt nu gällande .bestämmelser får en lärarinna, lika.
litet som en lärare uiider dylika förhällan- den, räkna sig tillgodo för.egående tjan- steår för uppflyttning i högre lönegrad.
Detta a r till hitider icke blott för lära- rinnan, utan kan bli det- aven för laro- verket.
Det liar visat sig, att statens samskolo- och Högre lararinnesemina- riet haft en viss svårighet att få Iärarin- neplatserna besatta.
Från det senare läro- verket föreligger en skrivelse med myc- ket talande siffror angående betydelsen av lönetursratt vid övergång till Iarover- ket från privatskola.
Det ar ju helt nar- turligt, att en Iarariniia i högre lönegrad drar i betänkande att utan vidare offra de år hon intjänat.
Det nu föreliggan- de förslaget innebar, att larasinna, som övergår till statslaroverk, skall få till- godoräkna sig en del av de tjänsteår, som intjänats vid privat läroverk.
Nämnden har icke ansett sig kunna begära dylik ratt för inanliga lärare.
.
Men den liar genom andra bestammel- .ser sökt göra .det möjligt för dessa att kvarstanna en längre tid vid privatlaro- verken, titan att.
de därigenom skulle lida större ekonomisk för1; st..
Något.
förslag till lönereglering har man vis- serligen icke ansett.
lämpligt f ranilagga, men det föreslås, att d.elaktig11et i pri- vatläroverkeiis pensions- och vikariats- kassor skall avse jamval manliga lärare samt vidare, att lärare,, som övergår till en statens eller kommunens läroanstalt, inii kunna .erhålla f yllnadspension tir privat1aroverken.s pensionskassa, och slutligen föreslås, såsom ovan nämnts, i vissa ' fall ålderstillägg till manliga 1a- rare.
Det har förut påpekats, att lararper- sonalen vid de enskilda läroverken icke har samma fasta ställning som lärarna vid statsskolorna.
Givet är, att med den fasta stallningen följa en del för- rnher, som privatskolorna för narva- rande icke kunna erbjudadem, som äro anställda i deras tjänst.
Den kanske viktigaste av dessa ' förmåner är den, att be f att ningshavaren aven under s j tkdom eller annan oförvållad ' tj ansteoduglighet, såsonl ålderdomsinvaliditet, i allmänhet ar tillförsäkrad en om ock knapp bärg- ning.
Som det nu ar, erhålla visserligen lärarinnorna vid privatläroverken sjuk- avlöning och pension, men vad .s j ukavlö- ningen beträffar, är den begränsad till en relativt kort tid, och pensionen ar tämligen knappt tilltagen.
Dessutom a r skolornas delaktighet i vikariatskassan, varif siin sj ukavlöningen utgår, icke obligatorisk.
En stor olägenhet ar, att ratten till sjukavlöning kan upphöra, l å n g innan ratten till pension intriider.
Det ar detta förhållande, som mer an nigot annat gör lärarinnornas ställning otrygg.
.
Härpå har nämnden nu sökt råda bot.
n et ' föreslås nämligen, att.
delaktighet i såväl pensions- som vika- riatskassan skall vara obligatorisk samt att rätt till pension skall inträda, så snart rätt till sjukavlöning upphör.
Pen- sionsbeloppen föreslås dessutom vasent- ligt högre äxi de nuvarande Enligt det nu föreliggande förslaget skall pensionsunderlaget, d. v. s. det pensionsbelopp, som utbetalas, därest delägaren innehar ett tillräckligt antal tjänsteår, utgöra för föreståndare 4,200 kr., för ämneslärare 3,500 kr., för fore- ståndarinna 2,900 kr., för atnneslara-
rinna 2,400 kr., för lärarinna i teckning, yälskriyning, inusik pch gymnastik 85: 71 kr.
samt för lärarinna i huslig ekonomi, kvinnligt handarbete och slöjd 80 kr.
för veckotimme, dock högst 2,400 kr.
Pensionsåldern är satt till 65 å r för manlig delagare och för kvinnlig till 60 år, dock med rättighet for den sistnämnda att erhålla pension redan vid 5 j års ålder.
Pensionsavgifterna betalas av staten, kommunen och läroanstalt&amp;, med tätt dock för den sistnämnda att av deläga- Ten utkräva beloppet.
För delägare, som är tjänstledig på grund av sjukdom, skall avgiften vara densamma som för t j änstgörande delägare.
Delägare; som a r tj anstledig, av annan anledning än sjukdom, skall vara skyldig att erlägga den del av avgiften, för vilken laroan- stalten ansvarar; samt ha rättighet att erlägga en avgift, motsvarande ettdera eller båda av de bidrag, som lämnas av staten och .kommunen.
Delägare, som ~ ~ p p h ö r att t ha sådan anställning, ' som medför delägarskap ' i pensionskassan, förlorar sin delaktighet i kassin.
0th därmed all ratt till pension, och de av-.
gifter, som erlagts till kassan, kunna icke aterfas.
Det nu gällande reglemen- tet ' f ör Lärarinnornas pensionsanstalt stadgar annorlunda ' i ' berörda fall, där- igenom att det under vissa förhållanden tillåter en delaga.re, som avgått ur SEO- lans tjänst, att.
kvarstå som delägare i, anstalten samt låter den, som efter kor- ta &amp; tids delaktighet före pensionsåldern utträder ur pensionsanstalten, återbe- komma den del av avgiften jämte ränta, for vilken läroanstalten .svarar.
.
Om nämndens förslag i denna punkt accep- ', ' ' teras, bli således de lärarinnor, som av- och de äro gå före pensionsåldern icke få -, sämre ställda an nu, darige- 11om att de komma att gå helt förlustiga de av dem gjorda inbetalningarna.
Två av nämndens ledamöter ha också reser- verat sig mot beslutet och yrkat, att ' varje delagare i pensionskassan bor till- f 9rsäkras ratt att vid .uppnadd pensions- ålder.
komma i.
åtnjutande.
av minst så stor pension, som svarar mot av,honom sialv erlagda avgifter.
.
Sedan år r g q.
existerar De enskilda läroanstalternas vikariatskassa, vilken har till ändamål " att satta till,.
densam- ma.
anslutna läroanst&amp;ter i stånd att bereda på grund av sjlkdom tjänstledig lärarinna en j ärnf örelsevis tryggad ' eko- nomisk stallning genom att bestrida kostnaderna för hennes Gikai-ie ".
: Innan denna kaka bildades, var en sjuk lära- rinna stalld på " bar backe ", såvida ej skolan, som dock ej.
hade några skyldig- heter i; detta fall, kunde bereda henne hjalp; Den har därför i hög grad min- skat den otrygghet, som ar förenad med anställningen Gid en enskild läroanstalt.
Men ändå är lärarpersonalen vid dylika läroverk vid sj ukdomstillf allen ogynn- sammare ställd än .statens lärare.
Så- lunda måste, som i betänkandet påpekas, lärarinna vid privatläroverk erlägga särskilda avgifter f ör att under sjukdom få behålla en del av sin avlöning, me- dan ordinarie befattningshavare vid statslaroverk åtinjuter denna f.örmån utan kostnad för egen ' del.
Vidare ar lärarpersonalens, rätt till sjukavlöning beroende av huruvida vederbörande 1a- roanstalt anslutit sig till vikariatskassan.
Den, nuvarande, vikariatskassan är av- ' -, ' ' '.
. "
.
'.
.
.
.
.
.
.
S j ukavlöningen utgår med två tredje- sedd endast för lärarinnor; Slutligen f ar lär&amp;inna f ör närvarande åtnjuta delar av avlöningen, för såvida befatt- si ukavlöning endast under en jamf ö- ningshavaren ej befinner sig i första 1ö- negraden, då endast halva lönen utgår.
relsevis kort tid.
Nämnden har ej vågat begära, att Till nämndens betänkande äro fogade staten skulle ikläda sig hela omkostna- särskilda uttalanden av olika namn- den f ör lärarpersonalens sj ukavlöning, ledamöter.
Som i det föregående an- men dess förslag avser att giva lärare tytts, ha nämligen dessa i en del frågor och lärarinnor, som åtnjuta tjanstledig- haft skiljaktiga åsikter.
Säkert äro åt- het för sjukdom, en i vissa avseenden skilliga av de i betänkandet framlagda bättre ställning, än vad nu är fallet.
förslagen resultatet av en kompromiss, Förslaget innebär nämligen, att skolor- 611 vilken man kommit först efter ingå- nas anslutning till vikariatskassan skall ende förhandlingar.
En av nämndens vara obligatorisk samt att den tid, under medlemmar har tydligen önskat, att åt vilken bidrag från kassan kan åtnjutas, privatläroverken skulle beredas en helt skall.
utsträckas till fem år, varigenom annan ställning an vad nu är fallet; sjukavlöning kan atnjutas, intill dess han tyckes mena, att staten borde åtaga pension kan tillträdas, samt att läroan- sig flertalet av de uppgifter, som nu stalts delaktighet i kassan skall avse ej fyllas av dessa.
Han inleder sin utför- blott den kvinnliga, utan .även den maii- liga reservation med att uttala som sin liga lararpersonalen.
Vidare bör påpe- åsikt, " att icke endast en och annan de- kas, att enligt nuvarande bestämmelser talj, utan frågan om privatskolväsendet en lärarinna, soin är tjanstledig av an- och dess understödjande i hela dess vidd nan anledning än sjukdom, förlorar si- - narinast från huvudsynpunkten av na förbindelser m.ed kassan, under det ett förnuftigt ordnat sammanhang mel- vikarien inträder i hennes rättigheter.
lan det offentliga undervisningsväsen- Men enligt nämndens mening bör i fråga dets olika grenar - tages upp till ut- om sj ukavlöning i f rämst ' a rummet den redning och lösning ' '.
Därför anser lärarinna säkerställas, ' som ar att be- ' han, att nämnden " icke bort, med före- trakta soni den egentliga innehavaren gripande av en allmän utredning från av tjänsten, och därför - föreslas, att del- mera organisatoriska synpunkter, föreslå.
aktigheten i kassan skall avse lärare el- sidana ändringar i grunderna för statens ler lärarinna, som med kvarstående å.
imderstöd j ande av privatskolorna, att skolans stat åtnjuter tjänstledighet, men de i sådant hänseende av riksdagen be- däremot ej vikarie för tjanstledig lärare stämda linjerna därigenom bliva i vä- eller lärarinna.
sentliga avseenden rubbade ".
Då man Avgifterna till.
vikariatskassan skola, läser denna reservation, förstår man, att som hittills, betalas med lika stort belopp en mängd skolpolitiska spörsmål måtte av staten och av läroanstalten, med rät- ha dryftats inom nämnden, varvid me- tighet för den sistnämnda att utkräva en ningarna säkert ganska starkt brutits del av beloppet av befattningshavaren.
mot varandra.
Men tydligen har inajo-.
.
H E R T H A ' riteten besjalats av den åsiktgn, att n ä m n d ~ n s uppdrag ej var au organisa- torisk art, utan att den såsom lönekoil- mission hade att vid sitt arbete utgå från be bestående förhållandena.
Den korta redogörelse för Lärare- lö,nenärrindens betankailde angående pri- vatlärovei-ken, som har givits, har ej kunnat ge, en forestallning om det stora arbete, son1 ligger bakom det hela.
Då, man g a n s k a r de utförliga tabeller, som fylla andra delen: av betänkandet) för- står man först,.
, vilket ytterst inveckl ' at detaljarbete, som har inist utföras, in- nan man kunnat.
bringa all tsainmans till ett enhetligt .systep.
Och det har säkert inte heller varit någon lätt &amp; k.
.
.
. '
205, att finna den gyllene .medelvägen i * enr del fall, där; siktes och önskemål gått vida0 i sar.
.
Lärark&amp;-e11 yid privatläroverken har.
.
allt skal.
att känna tacksamhet mot de personer, som ufföi-t detta dryga.
och maktpåliggande arbete.
Det ä r att hop- pas,, att f örslaget komnier att framlag- gas för nästa ars riksdag och bär vinna sin stadfästelse.
Sker detta, blir där- igenom lärares och lärarinnors vid pri- vatläroverken stäl.lning högst avsevärt förbättrad,.
och de kunna arbeta med den känsla av trygghet för sin bärgning,.
.
som varje ~sai~netsgrai~il arbetare för-.
.
tjänar att få erfara ..,.
. '
t '. '
.
.
KERSTIN: F~ETTERSTROM.
:.
.
vackstanas och Apelryd i sommartider.
.. - D et hade länge \; arit tal om att " SS- Det var tre f~illbesatta ekipages som.
reken " skulle.
bese Vackstanäs.
Det drogo vagen fram från stationen genom.
.. vill saga, ~redrika-r rem er- örb bundets Sörmlandsnej dens m j ukt böl j ande ter-.
styrelse, soin i sista hand har ett ord rang och efter iiarmare två titnmars åk- med vid förvaltningen av Otto och tiir körde upp med de väntade gästerna Sigrie BromsJ l~emskola i Vackstanas i till \ - ackstanas.
Södermanland.
Och en vacker ' försom- Ett litet g ami ii alt lanthris, högt spets ' -.
.
mardag - vacker i den efter vårens gavlat och tegelstenstäckt, inbäddat i cavbi-utila torka speciella ' bemärkelsen, träds in j uka Iöv~nassoi- och syrenbus- näildigen Iöf tesrikt överskyad - sutto ' kars doftande " oloindrivor lag det där.
vederbörande styrelsemedlemmar med med blick ned mot eii skogskransad förbundzts ordförande i täten instuvade sjö .. S5 lyckligt avskilt i ' r h denna sorg- i en järnvägskupé, desti~~ationsort Salt- liga värld - och ändå rikt på liv och.
skog, och lato nlec!
förtjusning till om- verksamliet.
~ n.
g a f, riska ansikten, la- växling mot vitdammiga gator och tunga rariniiors som e1,evers fyll ' de ut tavlan; stenhus blickarna g2 ut över gröna.
v.
i t p e ~, om skdans morgondagsgärning.
marker och lumii~iga trad .. Sonmaren Allt vacl vi.
iingo se berättade också.
hade kommit trots allt, fager som förr.
om att deii utbildning i ett enklare lant- ' ', * '.
.
.
.
hems sysslor.
som har lämnas de unga flickorna ordnats på ett särdeles lyck- ligt satt.
.
Köksavdelningen.
i sin " sar- skilda byggnad med sin väldiga ugn för storbak och anordningar för mjölkens behandling, smör- 0th ostberedningen vittnade i lika man som tvättstugans praktiska inredning om den grundlighet och det a) lvar med vilket undervisningen i olika greriar bedrives.
Ladugåi-dssköt- seln hade sin anslagna tid, liksom om- sorgerna om ' grisar och höns.
I det stora - ljusa hönshuset skrockade belåtet för- näma rashönor i nära till den mystiska aggklackningsapparaten, allt för eleverna att syssla med och \ rinna ' erfarenhet.
.
av.
Köksvasfodlingen och det liktare jordbruket togo sin - anpart av arbetstiden.
Nämner jag därtill att teoretisk undervisning lamnas i hälso- och f ödoämneslara, husdj urslara, mjölk- .hushållning, trädgårdsskötsel och bok- föring a r det lätt att förstå att .den 10 månader långa kursen inte ger rum för dagdrivarliv.
.
Inspektionen av allt detta hade emel- lertid haft sitt förspel.
På den festligt lövsmyckade verandan bänkades vi till middag vid ett.
långt bord, och härlighe- ter som ' en stackars ransoneringstvingad Stockholmare i långliga tider fått sucka efter bjödos i rundhänt.
gästfrihet, den raraste f ilnijölk, färsk potatis, ugnstekt skinka och annat mera, allt det mest oåtkomliga för oss huvudstadsbor.
För att inte tala om kaffebordets läckerheter litet senare på eftermiddagen med alla de sorters småbröd, med pepparkakor och vetekrans, som om krig och kristid inte fiinnos i varlden!
Och om jag mihns rätt uar det plättar .till kvklen för dem ' som stannade till ännu denna traktering.
Men d5 * oro redan några av oss på väg till staden, med ett sista ljust minne av de unga eleverna, som i samlad grupp nedanför verandan med klara, rena rös- t &amp; stämt upp den ena vackra sången efter den andra.
Till Apelryd kom jag vandrande en j ulief termiddag.
" Gamla vageii " f rån Båstad gav glinitar av åkerfält och grö- na ängar anda ut mot havets djupa blå.
därpå sträckor på sträckor av frukt .. trädsplanteringar som nedöver sluttnin- gen mellan vägen och havet radade sina runda kronor j j ämnlöpande raka linjer.
tills Apelq-ds vita gavel lyste fram inon1 egen fruktträdsdoman, också den i sank- ning mot havsviken.
Lysande i sol låg var trädgårdsskola där med havets dj upskimrande sidenvåd f ram för sig och frukts och bärs rikedom skymtande mel- lan gröna blad.
Som en sista överdådig skönhetstouche sträckte i själva strand- kanten några vildrosbuskar sitt skära blomflor mot vattnets Italiablå.
Med älskvärd gästfrihet bjöd skolans unga föreståndarinna oss att börja in- spektionen med att undersöka j ordgubbs- landet, och en bättre första exponent av vad Apelryd fömiår kunde hon val nap- peligen bjudit på.
Var planta, uppkupad för sig, bar bakom kraftiga blad klun- gor av söta, saftiga jattebar, glödande j attevindruvor skulle man vi1 ja kalla dem.
Bigarrå- och fruktträdens rikedom återigen var ännu icke mogen att skap- tas, men gav slösande löften om vad som en gång skulle bli.
Att en rationell skötsel ägnas det hela bar allt vittne om, '
. '
.
.
.
H E R T - H A f rån fruktträden till blomster- och grön- Sakssängar och drivbänkar.
Eleverna i arbete var emellertid en syn som man gick miste om på lördagseftermiddagen.
De rymliga kallrarna med sina massor av tomma kons&amp;-veringsburkar på ' hyl- lorna rullade upp föreställningen om allt det arbete som väntade de unga elever- na aven efter sedan de genom omvård-.
nad och skötsel bragt trädgårde &amp; pro- dukter ' till lycklig mognad och skörd.
.
Eftersommarens och höstens göromål måtte vara ' nog så.
dryga.
I en sjunkande sols gyllenljus såg jag sist Apelryd. '
, 207.
.
mannen - icke si fullgott arbete -, kommer ' man inte ens fram till frågan dm samma lön.
.
sj ilva upp&amp;ällriingen .är.
oriktig.
Darmed vo- ' re saken entledigad.
Tiderna äro emellertid inte sådana.
för närvarande att.
man avspisar.
kvin- norna med besked om wderkompe- tens.
Framför.
allt j d e.
krigförande länderna a r mans.något beroende av dem.
Det a r mans .arbete de ' iitföra, hårt, ansvarsfullt,.
.
slitande: arbete och som de utföra, val, med fullt, ocli uppriktigt erkännande från ' mannens egen sida.
Och nu saga kvinnorna helt en- kelt ifrån att de .. vilja bli tagna på allvar, ' att ' de vilja ha det ekonomiska vederlag som man anse att mans, arbete i samma fack be-.
.
tingar.
' Och .så går det inte 1ihgre några spårvagnar eller omnibusar i det stora London,.
.
och villervallan a r oerhörd.
Det betyder nå- got nar trafikförhållandena i London stoppa upp, man kan med ett lindrigt uttryck beteckna .. situationen som pittoresk. '
, ' ', ' ' 8 Kringblick.
Lika-lönkampanjens vag.
" Kvinnostrej - ken på Londons spårvagnar ".
" London utan omnibusar och spå&amp;agnar ".
" Londons spår- vägskvinnor i strejk för principen lika lön för lika arbete " ..
Dessa.
och andra likalydande rubriker ha i dagarna stirrat oss tillmötes i de ' dagliga tidningarna; det liar nämligen varit något som har märkts, att Londons kvinnliga omnibils- ocli spårvagnskonduktörer ' med handling som följt omedelbart på orden för-.
klarat att de inte längre förrätta en mans ar- bete annat a11 mot en- mans lön.
Det a r inte de engelska kvinnliga konduk- törerna som ' kommit på en ' dylik fordran.
Kravet har ställts förut på både det eiia och andra hållet men dränkts i den aldrig vilande diskussionen om kvinnans arbete verkligen ' a r likvärdigt med en mans.
Och som de be- stämmande, d. v. s. mannen, äro särdeles eni- ga om att så icke kan ' vara förhållandet, har fordran på lika lön för ' lika arbete enkelt.
.
och lätt avfärdats, med domslutet,.
att som h ~ i n n o r n a icke prestera Samma arbete som, ' Mar detta skr.ives, ar utgången av striden okand ..
Den direkta, eventuella vinsten ' för kvinnorna av strejken, ehuru naturligtvis.
för.
deltagarna ytterst betydelsefull, a r dock av försvinnande intresse mot vad denna strejk ' betyder som varslande sy&amp;om på var kvin-.
norna själva kanna sig stå och vad de veta sig kunna begära i kraft av allvarlig och du-.
gande arbetsinsats.
Den ar handlingens ge- nombrottspropaganda, som kommer &amp; t draga.
mycket med sig och ha vittgående följder.
.
Ty överallt i kvinnovarlden är lönekravet nu det tringande spörsmålet, accentuerat och framdrivet.
av.
de esisterande förhållandena.
Det uriderlönade kvinnoarbetet, som släpade sig.
f ram under d e gamla förhållandena under mer eller mindre - oftast mindre naturligt- vis - beaktade protester ' har under kriget kommit in ayen i andra och nya, banor, och kvinnorna resa .sig nu ocksa inom de gamla.
områdena ett medvetnare och kraftigare.
satt mot esploaterandet av deras kraft.
1.
England g i r stridens vågor alltjämt högt inom lararinneorganisationerna.
.
Närmast galler det nu.
det ' avgörande Londons,, " ' ' ' ' '
' stadsfullmäktige .ha att fc ?tta med avseende på de kommirnalt anställda lärarinnornas dyr- tidstillägg.
Aven liar ha k \ linnorna sagt ifrån på ett sätt som kommit stadens fäder att- för- stå att undervärdera de 1x1 återigen kvinnor- nas arbete, då a r det inte endast en.
strejk de ha att väata, de få se i ögonen möjligheten av att samtliga lärarinnor länka sin tjänst.
Den stora l ' öneregleringen, d5 lärarinnorna inte slappa taget i striden för lika- lön med de manliga, lärarna, a r nu tills vidare en undan- skjuten fråga, men dyrtidstillägget kan s2 be- räknas att det ittjämfictr missförhållandena.
Nu vet också Londons råd vad det har att Spårvagsstrej- rakna med i denna fråga.
ken, lär val ävenledes förhjälpa det till klar- synthet.
På a ~ d r a håll böljar kampen med samma häftighet.
~ e d a förlidet i å r tog Förenta sta- ' ternas Landsförening för K.
P.
R. med Mrs Catt som den energiska ledaren tipp saken.
E t t upprop utsändes .till olika fackföreningar att .ansluta sig till principen om att " det ut- förda arbetet, icke arbetarens kön, skall be- stämma lönen ".
En omfattande propaganda igångsattes vidare såväl blalid arbetsgivare som kvinnorna ' själva.
Femhundra C h a m-.
b e r s o f C o m m e r c e uppvaktades med skrivelser i saken, och Mrs Catt hade till- fredsstallelse~i att från en .stor del av dessa erhalla sympatiyttranden.
De lokala röst- rattsföreningarna arbeta nu var och en i sin stat och stad för lika-lönskampanjen.
I direkta, särskilda fall .griper man aktivt in.
Så har landsföreningens kommitté för " Protection of Women ' s Labor " vid en järnvägs- och el&amp;tricitetsstrejk i Washington, då man försökte ersätta de strejkande arbe- tarna med kvinnor, i skrivelse till statskommis- sionen fordrat publicerandet av järnvägarnas lihelista.
I skrivelsen betonades att förenin- gen " icke endast kampade för kyinnornas po !i- tiska rättigheter uta~r också för l i k a e k o- iiorniska r a t t i g h e t e r f ö r kvin- n o r n a, varmed metzas lika lon för lika ar- bete. "
- T h e N a t i o n a l U n i o n o f F e d e r a l E m p l o y e e s antog lika-lön- principen vid sin första stora nationalkongress förliden höst.
Det finns ' visst e n - del vi horde göra här hemma i den har frågan.
När äro V il r a kvin- noorganisationer färdiga för aktivt iiigripan- de?
Blendasagan och Varendskvinnorna.
II.
.
, Da kungen.
alr Danmark erhöll denna inbjudning f r h de småländska k \ mnor- ' na, lat han förkunna den åt sina män, som blevo mycket glada över en sOd a an inbjudning.
De bröto stras därefter upp di kommo om kvällen till ~ r å i a l l a hed, där allt stod som ett dukat bord.
Men ingen människa fanns på platsen.
De danske slogo emellertid lager ' om- kring.
de dukade borden för att äta och dricka.
Man tog sig ocksa så grundligt till basta av de dukade rätterna och av det starka, skummande ölet att när nat- ten inbröt lago alla som slagna hjältar överallt p; slatten.
Da Blenda förnam att hennes budskap av clansltarna emottagits och att dessa vor0 i annalkande, skyndade hon att med sina medsystrar undsticka sig lang- se upp i skogarna.
Dar delte hon sitt
folk i tl ' enne stdrre hopar, av ' vilka hon belägen .på sainrna lied, liar sitt namn själv tog den mellersta.
De båda övriga av.
Bl&amp;nda.
Atskilligi resta stenar dar- &amp; fördec; av tvenne andra fralkilstående stadek bara också på sitt satt vittne för k ~ i n n o r, av vilka den ena var den förut eftervärlden 814. lhdelsen.
Rudbeck vet ei-nellertid ' annu mera att cimnämnda Ramborg.
Den andras namn var Sigrid ..
Hon befallde nu samtliga f&amp;talja.
D5 ~ l e n d a.
u t f ö r denna t bragd, att på en g5nk anfalla fienden.saiiit utan .fick ' Iion.
kännedom om ' ett ' rykte att ett.
förskonin ' g nedgöra alla som kommo.
i tusen .danska ryttare hade aGöndrat .sig deras våld.
Vid midnattstiden skedde från l~uvudharen och att .dessa ' nu höllo de ' ta ' anfall.
vin norna angrepo då.
de p5 att bränna.
och plundra alla byar: iiitet ont allande danskarna ' .med yxor, emellan sjöarna Acnen och Salen.
An-.
stakar och stänger, så att icke.
en enda f örare ' far ' denna skara var ' en kiimpe av. '
dem undslapp.
.Den danske kungen vid namn, Baste Stark.
Hon uppma- 0th alla hans söner satte livet till, samt nade därför alla sina kvinnor, vilkaB a,v dessutom alla dein medfölj aiide krigare.
den erhållna %egenis blivit biide modiga Platsen där detta ' skedde kallades sedan ocli diistiga, att jämväl ef terslå denne P2 kämpe och om.
möjligt även söka ned- Kungsgardet rjch Kungsbackarna.
denna lied finnes en hel mängd rös, u * - göra honom och hans n~än.
Alla hen- &amp; !r vilka dariskarria ligga begravna; Ett nes följeslagal-innot troro med om detta.
.
.
av ' dessa rös höll, enligt udb beck, 135 Vid ' ett tillfälle; då danskarna hade ställt.
steg i omkrets och stod varje högtid på siila hastar ' i bete, sysslande med att stolpar med en undertill brinnande eld, bränna och plundra en by, blevo de helt varom bö,ri$eria i trakten visste mycket plötsligt ' av kvinno.rna så våldsamt an-.
att.
beratta.
Dansjö sjö och by-sägas fallna.
' att knappast någon av dein lys ock efter danskarnas stbra nederlag ha kadés ' undkomna.
erhållit nanin, " och ' det rum, dar n Q r a " N %- nu ' allt så väl och.
lyckligen var tappra jungfrur och pigor så oför- adupit ", hetei- det, " vande denna hjal- skräckt angrepo och ihjalslogo den store tinna, f ull med rov ' och byte samt inan-.
danske kampen Olof, som sig längst för- ga kostliga vapen ocli viirjor, tillbaka till svaracle, kallas Grebbebacken, det p '; Kongaharad ': igen, med stor ara, f röj d svenska ar liktydigt med Pigebacken, och triumf, iklädande sig till.
segertec- .. bCh den liögen, dar kampen Olof ligger ken konimgen av Danmarks sköna va; ' begraven, kallas Olof sbacken.
Där de pen, hjälm o &amp; sköld, som allt var med danske hopetals .föllo som kråkor kallas rödaste ' guld överdragen, satte iijalinen Krakebacken.
' Dar deras fältherre Tum- p % hiivudet och ?ed som eri kämpe f ö i lingen ar jordad, ar ' ett stort ros över bin här över Helg&amp;, som.
vid Husaby som i denna stund ligger, och ' slog sitt lager om aftonen ett honom ~ai~xrianhävit,.
Tumlingerös heter, ' ocli hela denn ' a slag- lit ' et stycke från den stora råv valla, banan p % Bråvallalied; ' soin ' detta ' ar hänt hed p2 en bekvämlig plats, där hon med i.ifipgii; lklltis Väinslan~iahed an: i.
dag ".
sitt följe .under några.
dagar sig rekree~ 3hdare uppgiiTei att sikdinge by; som är rade ' ocli .fÖAust ' ade, ' .t&amp;ende dar.
siria ' ' '.
l t ' ' '
' blodiga kläder, som fiendens djupa sår färgat, vilket skedde i en stor vik, som Blodviken an i dag nanines.
Berget dar- intill kallas även Blodberget.
- En by dar- en del av kvinnolägret stått, kallade de Odensjö by; varandes i samma by ett berg ined en ingång uti och stuga innanför, den de Oden invigde och hel- gade, och satte en röd skål på ett sten- bord eller altare, i vilken de offrade, vilket becg ännu Oden eller Puka kyrka kallas, och leva annu många bönder, som sett samma skål dar inne .ståendes och ännu står, men ingången blev för f å, år sedan, av Guds allvisa försyn, f ör den +idskepelse där brukades, igen- fallen; dar hade ock alla ogärningsm5n, so111 gingo biltoge sitt säkraste tillhåll, f örran.
ingingen blev ruinerad. "
Rudbeck, som i samband härmed vet åtskilliga folksägner att berätta, omta- lar vidare att på ett berg i närheten fanns en mycket hög sten upprest, vid vilken Blenda hade sitt högkvarter un- der det hon höll vakt oni bygden av fruktan för ett förnyat infall från dan- skarnas sida.
" Bönderna berätta an i denna tiden ", heter det, " att om samma sten det ringaste lutar eller faller, kom- mer intet kreatur i hela byn hem efter sedvana bin aftonen ur skogen, emedan den till åminnelse om kvinnfolkens tap- perhet, som boskapen mest pläga sköta, uppsatt är, och dem således till e k g högstmeriterad ara ej må kullfalla, varför ock bönderna, så snart de se ho- nom det ringaste luta, låta honom salnt- liga uppresa igen. "
Kvinnorna, som do- go i - denna fejd, ligga enligt sagan be- gravna.
vid Skaggelösa by, vid vilken också åtskilliga resta stenar finnas. '
Äntligen togo f ej derna i Vastergöt- land slut, och kungen med sin har åter- vände hem.
Då han fick höra med vil- ken tapperhet kvinnorna i Värend för- svarat landet under mannens bortovaro, lat han genast kalla anförarinnan till sig.
Blenda ~ppenbarade sig vid detta.
till- fälle kladd i full rustning.
Då hon an- lände inför konungen, lyfte hon hjälmen av huvudet och bugade sig ned till jor- den.
Utförligt relaterade hon daref ter för konungen de stora händelser som sig i Varend hade tilldragit under den tid konungen och hans manliga under- såtar varit borta samt vilken kraftig kamp kvinnorna hade kampat.
Blenda blev därefter under stor vördnad och högaktning satt till konungens bord, var- efter hon och hennes kvinnor för den bragd som de utfört blevo begåvade med särskilda rättigheter.
Dessa, vilka sederrnera gått under benämningen Va- rends stadga, vor0 följande: " I: o. Skulle en syster och bror gå i löst och fast i alla arv med varandra lika i byte.
2: o. Skulle inte för någon punnaranta i Småland, så vida de s. k. Varends ha- rader sträcka sig, högre givas i skatt än 2 öre s: t.
3:o. Skulle de till evärdelig ara och beröm till fälttecken ett skärp om sig bara och binda såsom krigsman, vilket de .ock ännu hava som det mäktiga äro; de mindre förmå hava en bred röd list i stallet, ined gröna skrudsnören i kan- terna omstarnnd, och kallas dessa skarp an i dag deras fälttecken.
4: o. Skulle alla jungfrur, pigor och ankor på sina bröllop hava pipor och trumma för sig, lika som drogo de i falt,,
det '.
i alla ' tider d e ~ a s ridderliga dater dem skrille påminna, det .de om och in- till denna dag haft o c h brukat tills k. m: ts kyrkolag sadant förbjudit och av- hände .. 5: o. Skidle så alla dessa sköld.~ör soni låtit sig i denna berömliga färd.
bi-tika, som alla efterkommande som sig i krigs- saken övade och brukade vapen, p i de- ras hedersdag sitta i briidbänk med hjälm - och ' brynja och f ull krigsrlist-.
.
ning.
6:o. Skulle dessa härader, soni den- na berömliga garning gjorde, i alla ti- der kallas Varends härader, som ett värn för Gota rike.
7:o. Däremot skulle Östra härad, till evig, %tanke för det d e sig förs~immade att .inställa och av .rattl-iåga tillbakable- VO, till- evig åtanke hava en särdeles börda ' och skatt,.
som springeskatten kallas, den de ock icke ' till denna stund sluppit, .Som ar 6 mark av gärden.
S: o. Förärades denna .hjältinna av ko- nungen stora skänker, h&amp;mresandk med stod ara, och blev beledsagad.
till sitt hus av tvenne.
kontingeils ' basta vänner.
Den by l o n områdde och bodde uti blev kallad ~ a k s l a n d a by, som deri.
o &amp; i dag heter, var &amp; denna hjältinni med många sina.
väninnor al- begraven; och finnas deras yackra atteplatser och stenringar dä ' r nära byen, sa &amp; ligger i - ~ &amp; g hä- a rad och Nöbbelöv socken.
.
.g:o. Skulle ock det rum och h@, so * detta tappra kvinnoslag stod upp:, ' kal-.
las Varmlaiida hed, kom hon ocks således även finnes i landkorten ' annoterad; vil- ken by blev henne och hennes efterkom- mande till evärddig lagii egendom skänkt och av konungen kivit.))
.
..,,,. '
' t '.
S i långt Rudbeck.
Händelsen ar som, synes av ganska märklig art: Den skall, enligt ' den av Rudbeck .och aven av an: dra sagesmän omtalade sagan, ha passe- ...
rat und&amp;- hednisk tid.
Platsen för.
till- ' dragelsel1 ar belagen på något avstånd fr511 järnvägen, öster om denna, söder .om Alvesta, dar ävenledes.
det i sägnen.
.
iiberopade Bladinge,.
med sin ' kyrka,.
.
kommer till synes.
Montelius, som i sin.
.
" Sveriges Hednatid och ~ e d e i t i d " åbe- ropar.
händelsen).
f örlägger emellertid. '
denna till ' mitten av I 100-talet, då ko- n u n i Sverker i.
slutet av sin livstid rå- kade i fejd med danske kungen Svend Grode.
Den förstnämndes son Johan hade nämligen bortrövat två förnäma.
-.
danska kvin~ior, och ehuru ' han slutligen.
.
återsa &amp; dem samt slutligen själv ihjal- slagits ' av: de förbittrade bönderna på ett ting,, b r ö t danske.
kungen vintern r 153-54 med en har in i Småland.
Dar- vid skulle han emellertid ha mötts av.
ett.
rå kraftigt inotstårid från invånarna, att han nied stora törluster ater måste dra- ' ga över granseii ...
I detta försvar skulle.
.
ocksa kvinnorna med Rlenda i spetsen.
.
ha p2 ett verksamt sätt deltagit, varefter:.
de till löp för detta sitt förhållande be- gavats med l-ika arvsratt med i&amp;innén, vilket, de också f rån urminnes tider at- njutit.
ti st under 1840-talet, då de &amp; - riga svenska kvinnorna atnjöto samma förmån, blevo de i detta avseende jam-.
.
.
ställda.
,.
Kvinnorna bibehö110 också ' ända in i seriare tider den praktfulla medeltida.
.
draktsom.
de från utgamla tider burit.
.
.
Linnk påpekar &amp; l att " de hö110 - sina.
" förfäders urgamla seder och klädedräkt.
.
så helig, .som nagonsiii någon fröken de,, ', ' ' '
allra nyaste moder f rån ' Paris.
.
On1 nå- få bli de danska kämparnes makor.
gon infödd vill efterapa f rammande Kungen väljer nu henne och varje käm- klädebonad, blir hon av alla begabbad pe väljer sedan sin maka.
Var och en såsom högf ardig;.
' en odygd, som här har undfägnar nu sin brudgumme, tills den- mera förakt med sig, an på &amp; got annat ne matt och drucken insomnar i brudens ' ställe.
i riket ".
I sin Skånska resa knä.
X:u viftar Blenda med en näsduk (1749) redogör han också på ett utför- att stunden var inne.
u är efter blev-, ligt satt för den praktfulla dräkt som samtliga kampar på en gång överfallna Varends kvinnor buro.
Han omnämner och tagna av daga.
också den " röda list ' ', .som Peter Rud- Sägnen ar hemsk men intressant.
Och beck före honom ' åberopat.
Han omta- att ' den har något av verklighet lar nan~ligen ' att " kvinnorna buro!
e behöver icke betvivlas.
De rättigheter bred röd lista, som på alla kanter var so111 kvinnorna i Vasend under sekler .stämd med .ett blått band, gick två gån- haft och om vilka ingen kan saga med ger om livet, samt knöts på vänstra si- bestämdhet då de esllöllos äro ett gott dan och räckte med andarna ned till stöd härför.
Nar de händelser spelat in, knäet.
Dess andar voro stämda med en som i Elendasagan återgivas, torde emel- svart bård, som några gånger låg i kors, lertid aldrig till fullo kunna bli utrett.
men yttersta kanten var stämd med De författare som förlagt denna till al- svarta silkesfransar.
Denna lista satt dre medeltiden torde emellertid snarare omkring livet så högt som till navelen, ha ratt an den gamle Peter Rudbeck, alltså nästan ett kvarter högre an upp- vars romantiska skildring dock icke sak- lätenJJ.
nar sitt stora intresse.
Och han tillägger i sammanhang med PEHR JOHNSSON.
denna redogörelse ' att " denna röda lista förmenas ännu vara ett minnesmärke av den seger dessa Viiiends kvinnor vunno under Blendas anförande mot de danske Albert Bonnier: " BHssmana och andra uti kung Rings tid på Bråvalla hed ".
historier av Gustaf Ullman.
- Grans.
En Man finri,er alltså att Linné förlägger by som varit.
- Av Ottilia Adelborg.
Aktiebolaget Ljus ' förlag: Marie-Antoinette.
' iiantlelsen till kung Rings tid.
.
En drottnings kärlek och öde.
Roman från Wieselgren, som själv ' var född en franska revolutionens tid av Hans Freimark.
Overs.
av A. Svensson .. m i l från den plats, dar den märkliga P.
A. Norstedt &amp; Söner: Svenska littera- händelsen skulle ha inträffat, hade av turens historia.
Häft.
6 &amp; 7.
Svenska Andelsförlaget: Ryssland i dag.
.allmogen p2 platsen hört den berättas Antingen vj eller tyskarna.
Av Waldimir så, att Elenda var anförerska för trup- .Burtzgf.
Overs.
av R.
A. Darngren.
- Varfor dröjer freden?
Två världspolitiska peri, vilken kommit i beväpnat tillstånd essayer av E.
D. Morel.
Wahlström &amp; Widstrand: Mellan gryning samman.
Hon förklarar sig emellertid och skymning.
(Ur en koiistnärs dagbok,) icke kunna våga den strid, som Peter Några dikter av Margit Ekqdrdh.
Tidens för lag: Krigets biologi.
En natur- ' Rudbeck i sin bei-attelse påstår vara ut- f-orskares betraktelser.
Av G.
F. NrColai.
liämpad, utan antager f sedsanbiidet ' att Overs.
av Algot Ruhe.
Andra upplagan. '
' -.
.
Insänd litteratur.
.
Tidskrift for den svenska kvinnor6relsp, utgiven av Frrorika-Bremer-Farbundet.
Redakter: Ellen Klentan.
Fdrbundsmedlemrnar erhhlla tidskriften till ett pris av kr.
4: 50, " varvid .prenumeration sker direkf genom Fredrika-Bremer-Forbundets byra, 48 Klarqber&amp;s&amp;atan, SIockholm.
icke-fSrbundsmedlemmsr prenumerera .d närmaste posfanstalf eller i bokhandel. '
Pris f6r postupplagar ' / i dr kr.
6: -; ' / P dr kr.
3: 25; ' / r dr kr.
1: 75.
Losnummer 45 8re.
Redaktion och expedifion: 48 Khrabergsgatan II, Stockholm.
Redaktionstid: mdnda- gar, onsdcigar ', och fredagar kl. 1-3. qllm.
T.
4 8 50, Riks 27 62.
Expeditionen: kl; 11-4 varje sdckendag.
Alm.
T.
48 16, Riks 27 62..
~ i d s k ' r i f t ' e i H.
E R T.
H A S anrionspris&amp;:: ' netto.
i ' Ruta om f~tirdedels: sida: Ruta om btiondcls sida: ' ....
Kr.
...,.
.
.
.
, 20 .., S: - - 4 - AN.N.
.
.
.
.
.
' Kr. '
...,.
.
.
,.
O, W: 5 O ' - mm.
, I gbng 5 ghger 22: 25.
Ruta om h &amp; sida:.
I mm.
Kr.
.... ..., 8: 80.
l ghng 39: ö0.
S gbnger 7: 0, - ....
.
.
.
Kr.
... 16: 50.
I ghng S ghnger - 50 ',.
13.1 x204 mm.
76: 148:.
.
.
.
, /.
286: -.
.
.
-.
.
,.
.
149:60 20 H e l sida:. '
6fiX l01 eller 131 x50 132x101.
el.
.65X201 65x50 mm.
1, %&amp;ng S gbnger,.
O,, 10 20 ...., v..
-.
30: 80 139: 70, 269: 50.
, 522: SO -- H ER T H A O N .. SE; R F R.
.
O.
*., upptagas av RI kstc.
97 83 FrSken Ingeborg Bergströni OST ER MALMS GATAN ' ^^ 31.
.
.
Rlkste 97 83 - Ledig.
annonsplats.
* '.
.
.
.
- 2~,,.icmo,.m,~asw~.
.
.
-.
ANNA BENGTSONS KAPPAFFAR.
.
Kullagat- 21 HALSINGBORG ~ikstel.1245a3245.
m. '
REKOMMENDERA_S ' Kostym- och Kapptyger.
Sfört urval.
' * Beställningar emotfagas.
.
-
En popularvetenskaplig tidshrift a v högsta rang !.
.
.
VETE.
; N S, KA * P.:EN ochl .L 1.
V ET '.
i ' '.
utmärkt tidskrift1 '.
@ J.
D.
A.)
" En ' bia ' populärvetenskaplig.
tid- " En trevlig populärv~tenckaplig~.
tid- skrift. "
(0- M- P.).
.
.
skrift. "
(D.
N.)
.. -!
" Ett inneh3llsrikt vetenskapligt maga-.
&amp; rg.
: igi8.
- 6 hnft g ~ 5. '
.
.
, /: s h J e (A.
B.)
.
.
.
.
' Zn,.
.
.
.
-.
HUGO G,EBERS FORLAG 8.. '
. '
.
.
Ledig annonsplats.
- .. -.
-
