# ID: svediakorp-per277
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1904
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,711
# sentences: 849
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Om principen för afloning.
af i statens tjänst anställda kvinnor.
» Lika lön för lika arbete ».
J&gt;e,ssa fem ord innefatta ju clen grundpriizci~), enligt hvilken J 1 rniinsklig verksainhet, enskilcl som offentlig, rattvisligen bör uppskattas.
Och allt seclan Irviniiorna sjiilfva börjat taga upp] &lt;ampen för sin sak, Ila deras sti: idvailden @ tt ut pK att fA denna enkla vii,rcles %tti~iagsno.rrn erltiind och tilliimpad.
Vi veta hur I h g t vi iiro frdn att se denna grunclsats genomförd i praktiken; och pilvisst siitt Sr den lhgsai~d.iet, I-i.varmecl utvecklingen i berörda afseende fortskrider, förltlarlig nog.
Rvii~nan sAsoin arbetsfaktor iir ju en jiiiiiförelsevis s&amp; ny företeelse i sainl~iillslifvet, att det fordras mer iii1 nigra tiotal af $r, innan clen omstörtning pA arbets- cliiraf blifvit en följd, hinnaj t » siitta sig ».
Under n ~ ~ l t n a c l e n som, för handen varande förhAllanden ar det sålecles.
ofta kvinnans e l d a utviig att resignera.
I denna existensk: mpens tid hvad iterstår för henne cziznnt iin nöchiindighcteii att taga elnot den iivgn lijn, eon1 bjudes henne, i gtiillet för ' ingen 1öi1 alls, och att hoppas ya den fraintid, d i ett nytt, lyckligare sliikte skall komma i Btnjii- tancle: d en riittvisase arbets- och lönefördelning?
&gt;len det finnes tillfiillei-i.
d % h7i1711an hrarken k m eller bör meci tgsti~acl finna sig i att vid dciinn förcleliling behmicllas som styf- barn.
Ilet iir i c k fnll, CIA strcteli sjiilt ' iir arbctsgifwre och löneut- clelai ?ri: c.
Och clcii styfi~ioc1u~-staktil;, so111 den svenska staten under de seiiaste kren i allmiiiil-iet f d j t bctriiffancle de kvinnor den tagit i sin tjiinst, har ockss fiirltlarligt nog e; j k~inilat betraktas med i sczkei~.
GAng p5 gKng jiinlnmod af clcm, som varit i~~tresseracle har s&amp;ledes Dagny funnit sig upp1call: ~cl att protestera mot den mnnilanidn, soni höga .vederbörniide iakttagit vid ersiittningsberiik- ningen för manligt och krinl.igt arbete.
Ater stii vi inför ett sAdant fall, och Hter iir det regeringen soni 115 de kvinliga iiinbetsinne- hafl-arnes ' bcltostnacl söker till.Zn~pa sitt ii~dra~gningssystein.
Det sjirskilcln fnll, som 115s iisyftt~, rör de ~ i c l statens seminarier
aristiillcla lrvinligs \, adjunkterna ocli iii.iliiesliirariiii~~orna, och d i principiellt i denna friga idjegripas alla i statstjiinst anställda kvinnor, har en utförligare reclogörelse " för frilgans- g h g ' i denna tidskrift sin f iilla befogenhet.
4: * - l: Son1 bekant lm till innemrandc riksdag frnndagts kungl.
propositioner nngiiencle liinereglering för högre 1iirarin.ne- och folk- skoleseminarierna.
Att en sidan iir af beliofvet p9kallacl fraimgHr oförtydbart af s t ~ t s r ~ ~ l ~ p i: ~ t ~ clari k ~ l.
clepartei~~entschefen let, vill- taligt plaiclerar för en reglering af lönerna för si, viil n~anligu som hinliga seiniiiarieliiram ocli clarjiiii~te uttryckligen betonar: » höjas 1öneförnzi.iieriin för cle nznnlign seiiiinarieadjui~lcterna, bör iiiven den öfriga 1ii.rarepersondeii koinrna i iitnjiitancle af mot- svarnncle löneförb&amp;ttring » Hur tilliiinpas i kiingl.
prop.
clenna princip?
Jo, i frhga 01-11 alla de olika sein-liirariie tilliiinpas clen, yA tre ~ r ~ h t ~zär, n y kon- sekvent, i clet att bgcle inaiiliga och kvinliga Israre f i förhöjning af löneförnzhnerna, vii,slaide inellaii 9 ocli 36 % af de fö~: iit \ ~arande, ciari iiibegripna de ' dyrtidstilliigg, soin Beviljats under de förra Aren.
(Medriiknas icke dyrticlstilliiggea, blir höjningen i vissa fall iinds till 50 g).
De tre ui~clantageii iiro livinliga ä~~zneslärare i öfizingsslcolan, livinlz ' gn adjml; te~.
mnzt ciknriel- för cle sist.niimd~~.
För dessa har kungl.
grop.
konunit som en öfverraskning af mycket nedslhencle art. Seclaiz iifren &amp; t clenl stallts i utsikt, att vid en korninande reglering lönef6rmånerna skulle höjas, - efter- som dyrticlstillilgg, utgöranc1.e 10, % ' af cle f örutvarai~cle tilleïkiin ta dem - PöreslAr nu kungl.
nmj: t en högst dseviircl nzi~zslminy, i det att djrtidstilliigget i vissa fall borttages, utan i15.gon inotsva- rande ersiittiling.
Om de krinliga %innesl %rarna i öfningsskolan heter det: %det synes mig billigt, att cle ifråganzrancle kvinliga liirarnes fasta af- löniiigar ilii höjas », inen för cleni, soin iiro iiiiznacle att fA Atnjuta den if rhga~araide höj ilingeii, iniste cleiinn, emellertid te sig ganska iinclerlig.
Den best: ~r iiii~mligen cliiruti, att de, som uncler de sista Aren haft 1,500 150 kr.
cl.
T. s. 1,650 kr., im skola, 0111 de tjiinstgjort mindre itil fem 411 ') fb blott 1,500, t-il1 dess de uppnått de fein duen.
Ha de tjiinstgjort mer, 211 feni &amp; r, f&amp; cle bel-iiilla sina 1,650, tills de iippii8tt tio f~r.
De, soin tjiiiistgjort tio &amp; r och diiriitöfver, och som iinder cle sista Areii haft 1,980, ffi utan.
+
viclare ~; P L tillbaka till 1,800 kr.
1 saiining en underlig höjning!
Ä.n viirre iir att dessa Iiharhnors förhoppningar om en pension, som skulle st&amp; i. nP~got sl.ags proportion till deras ansvarsfulla och mycket Irriifvaiicle arbete, i ett slag tillintetgöras.
Hur ar det tankbart att nian skall £5, cle Biista krafterna till seniinariern&amp;, d&amp; deii pension dessa 1ii.rarinnor 11afra att motse Sr ' 750 kr., eller 260 kr.
w h d r e %n livad follts1colel~rr~riiliior.n~ t .. ex. i Stockholm 5,tnjtita?
Fi-jr de kvinliga vikarierna iir saken like iiedslbencle: de få 1.,800 i st. f. de 1,980 kr., som de, c15 dyrticlstilliigget inecl- riiknas, haft.
Hvacl kan .vara.
orsaken .till att deras af öning skall siittas 200 kr.
libgre an deras nianliga ltaii~raters 3 De manliga vi lcarierna » synas mig böra erhilla samma aifvoden soiii före- slagits för estre ord.
Iiirare vid de allnl.
läroverken », heter det (sid. 32).
» Vikarierande kviiilig,z ad j. Ater kuiina icke skäligeii likställas i aflöningsfiirniiiner ined extra ord.
liirarinnor vid de allmaima laroverken ».
Med allt fog kali Iiiir fragas: &gt;) Hvarför i all riinlighets rian~ii kiinnsi, cle ej det? » C h de inte f&amp; likstii,llas ined de iiimliga kamraterna vid seminarierna, borde de vii1 At- miiistone kunna f5 likställas inecl de kvinliga extra ord.
lararin- norna vid cle allni.
liirovei: lren, eftersorii de manliga vikarierna vicl seininarierna skola likstR11ks ined cle inanl.
extra ord.
Eller ar den kvinliga vikariens tjänstgörning iniric11: e kriifvancie än b8de den inanliga sen ?.-viltariens och den ltvinliga estra ' orcl.
lararin- ii~zns?
Att logiken i cletta resonneinang haltar, torde ej tarfva viclare bevis.
Den tredje kategorien: If cle genoni kungl.
prop.
sh onlildt behandlade larariimorna iiro de kvinliga acljiinkterna.
Under ilenna beniiiniiiing inbegripas hiir clcls cle vicl f~~skoleseminarierna anstallda, dels de ordinarie liirarinnorna vicl högre lararinnesemi- nr~riet, Iivillra enligt den kungl.
p o p.
i löiieafseende Böra jam- st5llas riied de f örra.
» Hö jas löneförni %nerna för de manliga i~ctj., bör iifveii den öfrig: ~ liirarepersonalen Itoninia i Htnjutande af inotsvar~zncle löneförbi-ittring », heter det.
Denna sats borde viil i .första rummet galla, cle kvinliga adjunkterna, hvilka hafva ett arbete, i all$ % afseenden likartadt nied de nianliga adjunkternas.
Ingenstiicles förelroninier vare sig i seininariestadgans bestam- melaer eller vid förclelning; tf läroiininen och arbetstid någon slags minskning i arbetet för de kvinliga adjunkterna.
Mven fijr dem s k d l enligt kungl.
prop.
lihticleii pr Rr utsträckas
friin 36 ii11 38 veckor.
Hvilkeii ar da den 1iio.t cle manliga adj: s svarande löneförb&amp;ttriag, .soin skall konuna dem till del?
Jo, diz clen nmnliga adj.
f Ar sina niivarande sa~nn~anlagcla inkomster ökade inecl S00 kr.
i första lönegraden och mecl 600 i clen femte, fhr den kvinliga aöj: ~ sig ' i första lönegraden inecl clen blygsatnma summan af 75 kr.
och i den femte] .iied -- 350 kr., ci.
v. s. den kvinliga adjunkt, soin .tjiinstgjort tjugo Ar och darö.Ever,- ffir sina inkomster nzinsknde nled 350 lir., och henlies inanlige kamrat fAr 1,500 kr.
högre d i h i n g .an hon, då han hittills blott haft 275 kr.
mer.
Hvaci 5.r n~eningen cliirined?
Hvarför skola alla har ofvan iliiinda kvinliga lararkrafter icke blott g5 miste .om eii mot det ökade arbetet svarancle förhiijning utan t. o. nl.
f &amp; en siinkning af lönelöri-inAner?
Ett svar hSrp8 inneliHller den kungl.
prop.
nng: " tncle folkskole- seminarierna, dar det hetes: » detta, belopp maer jag vara fiillt till- tillgocloseendc riickligt sHv % inecl.
dseenclc p&amp; lefiiaclskostnadc ?r~~~is som vid jiimförelse med de löner kvialiga larare Atnjuta vid andra undervisningszmstalterw.
.
Nu fraga vi: ha d 5 de kvinliga liiramas.
lefnadskostnacleï i-iziilskats, och sarskildt de kvinliga Hn~nesliirarilas, eftersom just dessas ii~lion~ster 1 2 2 ~ anses fullt tillrlicklign, fastin kungl.
i.iiaj: t fbriit fuimit skiiligt och ri.ittvist att ölccc deras liksom.
deras.
~ n m l i g a ka~nrakers inkon~ster med ett clyrticlstil.lägg?
Helt siikert kan f rhgan besvaras nekande.
För clein 1i.lrsoi-n för alla, soin.
bel-iiifva anlita aflöna.de tjänare, hyra sig bostiider och betala de giiilgse prisen för föda, vedbrancl, lefi1aclskostnader13.a dltjanlt i stigande, iiifven kliider o. s. v. ~ I: O om ~izan taii i betraktancle de blygsa.rnn~are anspr8k p5 li£vet, soin det förutsiittes att e11 kvinna bör aga.
Alltsii ii~.Aste förklaringen till den iinderliga 2itgZirclen finnas » \ 4cl jiimföre1sei-i med de löner kvinliga larare Ati~.juta vid andra liiroanstnlter B.
Vid en sAclan jainförelse franighr ftir det första tyclligt, att sein.-acl-junkterm hittills varit mycket lyckligt lottade i afseendc K lönevillkor, en sak som de sjiilfvn äro de första att erli %nna,.
Redan Ar 1864 c15 kvinliga lärare vid andra under- visningsanstalter, m h t e ilöji~ sig mecl nAgra f A hundra .kronor, och lefnadskostnaderna i hela Sverige voro vida lägre an nu, sattes cle kvinliga acljiiiikteri-ias löner lika nicd de nlanligau: 1,500 i försts och 3,500 i högsta lönegraden.
Tio Ar senare tillerkändes åt bbada en lökförbiittring, At de förra 250, &amp; t de senare 500 kr.
För näïrarancle iir alltsi.
skillnaden i lön s&amp; pass ringa, att ingen.
. '
kvinlig adjunkt tyckt s$g ha anledning till klagan.
Annorlunda kommer saken enligt clen lmngl.
prop.
att ställa sig.
Åtskilliga kvinliga acljunl~ter niaste ju kanna clet såsoin niigot niycket för- öclinjukande, att för deras manliga kamrater lönerna skola höjas nied liiicln till ' 36 %, iincler clet att de sjiilfvn, som arbetat lika 13nge ocli l i l a troget, skola fil sina inkomster minskade och detta motiveradt blott af den kategoriska förklaringen, att cletta lägre belopp af departeiiieiltscliefeil amses fullt tillriickligt.
Egentligen clet vii1 ilesenlpellöst; att SA son1 har är fallet, staten krafber edt stö,.re mhtt af arbete och pii snwznzn @ ng stilzker Iö7zerna f5r den arbetande.
Sant %r att At sein.~acljuiilcteri~a slcenbart Iiimiias en ersiittning genom den föreslagna siinkta pensionsiilderil 55 Ar.
Men det ar en ersattning, son1 nog niottages nied mycket blai-i.clade kansl.or.
kanner Visserligen mLi, det anses som en stor fördel, att den, som 1- " sig utmbett~cl, fA.ï dgrl med pension redan vid 55 &amp; r och liimna plats för yngre och friskare krafter.
Men kan nian förutsatta, att 1iirai: ini-ian i regel iir utarbetad SA tidigt ?.
SBulle inan ej lmii-int finna en liimpligare ilclersgriins iiii 55, då Inan velat uppge den fiirut bestiiiiida af 70 lefiiacls- och 40 tjänsteiisr, som ju mfiste anses allt för Iiog?
Hade Aldersgriinsen~liksorn hittills satts lika för iniin och lcviniior, l-iade ju de lrvinliga aclj.
inte haft nhgot skal till niiniiirkning, men iiu ser ciet u t som on1 vecle~börancie vore angela.gna att EL utclöinn cle kvinlign iidj.
ju för dess hellre för att f A afspisa clem inecl en s i ringa pension eon1 1ni) jligt; Liren clen ar nRniligen siinkt imed 650 kr.
Eliuru den liigre pensionsAlderii ocli cliird följande tillsiittning af ny orclinarie inneliafvare af adjunktur imeclför större kostnad 5-61: statsverket ocli sklecles borde för kvinnoarbetet vara en vinst, iii.
den snarare att beti: akta soni ett ondt.
Ty den tidigare pen- sioneringen Ri: ju liktyclig med en tidigare förbrukad atbetskraft, och clen komnier s %lcerlig&amp; att göra det kvinliga arbetet, som ju.
redan betalas 1~gi: d ii11 i ~ e t imml.ig.a, iin mera unclerskattadt.
Statsr~dspsotokollet anger sasoni orsak till den liigre aflöningen » deii 1.5grc kornpetens, som i vissa fall iii: iiieclgifven betriiffande dem (de kvinlign aclj.) ~.
Det finns tvh slag af lroi-iipetensfoidringar för de kviiilign ac1; i. Deii ena (fil.
kaiicl.-examen ocli promit) s r full- stiindigt lik cle ' ninnligcz acljunkternas.
Den andra ar att: ha af- lagt fullstindig ' tifgSngsexanieri.
frhi hiigre.
' lkariilnese-inarium nied vitsordet » berömlig » för iiilclervisiliiigsskicklighet och minst s
%med beröm godkänd » i pedagogik och iiietoclik tillika med gods vitsord om tjänstgörning under minst ett irs tid vid ett statena seminarium.
Om den andra af dessa koinpeteneforiiringar skall anses lägre an den företa, därom kunna meningarna vara delade, men mer iin en mening borde viil icke finnas i fråga om aflö- ningen för de krinliga adjunkter, som komma att uppfylla precis samma kompetensfordringar som de manliga.
De borde ya1 vara beriittigade till samma afliining som de manliga.
Alen livarfiir äro de det icke?
Och 1ä.rarinnorna i öfningsekolorn,z likasii ..
De uppfylla sainnla konipetensvillkor soni larnrne och erhiilla i förstu lönegraden samma lön soni de.
I andra lönegraden inträder en afsevärd skillnad, och i hiigsta lönegraden skola lärarinnorna 11 % 600 kr.
liigre lön än lärarne.
Hvarfiir denna skillnad?
Har kan det icke vara pensionslildern, soii1 utiifvar iiiigot inflytande, ty den är satt lika för likare och lärarinna.
Det mest afgörande skälet till den lägre afiiiiingen torde lm varit, hänsyn därtill, att lönen i regel biir afsc uppcl-ii~llandet at ' familj,.
Ja väl, detta ar ett skal för hvilket lirar och en iniiste böja sig.
Men vid seminarierna lika val som rid allmiiim,z laro- verken finnas manliga adjunkter, soni lika litet anviinda sin lijn t.ill uppehiillandet af familj som de kvinliga.
Wvarför skola dessa ogifta lärare ha högre lön %n de ogifta liirarinnorna?
I detta sammanhang m&amp; en annan inkonsekvens i regeringens förslag pkpekas, niiniligen den, att det endast är i fråga om de k~inligs ämneslärarna denna skillnad göres; musik- tecknings- och gmmstik- lärarne iiro därvid icke medräknade.
Vill staten diiriiiecl l i d r a sagt, att dessa vanlottade individer kola afsiiga sig miijlighetcn att bilda familj?
Nan har svårt att komma till nhgon annan konklusion.
Af har anförda fall, och som bekant, giir sig saniina princip gällande .i fr %ga om lönebestammelserna för lararinnoras rid de af läroverkskon~iten föreslagna samskolorna, torde man finna att kvinnornas missnöje med det sätt., hy ar p i svenska stateii bevakar deras intressen, icke saknar grund.
Och obilligt bör det ej före- falla, om de tanka sig möjligheten att fd en annan och riittfiir- digare aflöningsprincip tillämpad än den nu ridande.
Skulle ej t. ex. det gifta och ogifta stindet, icke arbetarens kön kunna laggas till grund för bestammandet a£ lönen?
Saledes tvit
löneklasser, en för gifta inanliga larare, en för ogifta manliga eller kvinliga.
Skiille ej genon1 en sHdaii anordning rattvisa skipas vid aflönandet af likartadt manligt och kvinligt arbete och sam- tidigt den billiga fordran fyllas, att familjeförsörjaren f$r högre af- löning an icke fanlil.jeförsörjaren?
- Och staten skulle genoni denna syn p&amp; aflöningsprinciperna ingenting förlora, snarare vinna.
De gifta rn.iii1iiens lön borde sattas sa pass afseviirclt mycket liiigre %n de ogiftas, att de, som s % önalra, tidigt kiinde ingioi, iiktenskap, niigot som för hela statssainhiillet ju vore synnerligen önskviirdt.
Vi ha har ofvan soni slutkonkl~ision till cle argiiinent, I-ivartill den kungl.
propositionen 0111 löneregleringen gifvit anledning, fram- kastat den siikerligeii för ni8ngen ej friimiilancle tanken om en ny vcWclemRtning vid bestiinin~ande d.
l5rarelönernn.
En mer detaljerad plan för förslagets praktisks tilliinipning %r har ej rjitta platsen att utveckla.
Gnindprincipen för detsamnia synes oss dock vara riktig och innebiira en niijjligllet till lösning af det dag frAn dag allt nzer briinnande spörs~nålet om viircleringen af kvinnoarbetet.
Staten kan icke i liingden vara betjiint med att underv5rdera det arbete clensanima tager i, zi~sprKk af sina kvin.- liga tjänare, ty tendensen att iiedpruta dessas löneersiittning inåste Ila till följcl en niinskning af sjiilfva arbetets goclliet.
Likstiilligllet mellan cle krafter, iizanliga eller kviiiliga, som leda och fostra ungcloinei-i, mAste finnas för att clet cliscipliniira och nloraliska inflytandet, som cle skola öfvn, m$ göra sig giill.ancle.
Meil likstdlighet ar i vfisentlig grad beroende af aflöniiigen.
Fast- slAs nu den principen, att cle kviiiliga liirarm vid alla statens liiroverk skola ha ininclre lön iiil cle inaiiliga, blir det för lilingliga tider ett prejudikat, hvars tilliinipning ej kan blifva annat a11 öclesdiger.
Att kvinnan intrikler p&amp; alla inaniielis ai: betsonlr&amp;den och clarigenom för honoiii kringskar möjligheten att bilcla fanil j &amp; r en art af utveckling, som man kan första skall viicka opposition.
Men p5 de ar betsoiiirAden, hennes arbetsinsats iir ozcnzharlig, siirakildt ' p&amp; det falt, diir den kviiiliga iii-igdonlen undervisas, dar bör hennes arbete erkiinnss och bedöinas lika ined m ' mnens samt nflönns lika, niir de bada lefva under srnima förliållaiiclen.
De moskovitiska tsarernas gemåler.
(Efter A.
R a m b a u d), II.
Kil slcola * vi se livilla kvinnor fingo sig beskiirclt tsariniiniis föga af uildsriircla lott.
För religionens skull var det ej 1iit.t för en rysk furste eller fiirstiniia att göra ett jiirnhördig ' t parti.
Intet regerande hus i &amp; t ~: oiizersk-katolska Europa skulle liczfva sain.t; yckt till att lata en prinsessa af dess blod fiir priset af religioiisombyte bestiga den oiitocloscz troi-icii.
Det ryska priistcrsltapet; Pi, siii sida skulle aldrig hafva t51t en tsarinna af snnaii trosbeltiiniielse.
Niir den m.iise1- inuiska cröfrii-igeii störtat Byst~ntiaska kiijjsarclöiizet och de orto- closn fiirstenclömeim Serbien, Bulgarien och Ruiniinien, befanns] syske tsafcn vara den eincle europeiske suvcriin, soni bekiiilde sig till dc11 greltislta liiirczn.
SA 1Rnge det i Rysslancl f alms, utoin stor- fnrsteii i lhskira, oberoci-icle furstar i Mojajsk, Tre]:, 13aiia.gan och No. \ rgorocl, kunde IGirsk,zi.eii i Iireiiil finna sin brud bland siila 1.ikar och.
.anförv: mter.
Vanligtvis beseglade det fredsföredrag, ' so111 gjordc slut p5 ctt feocldkrig, med n&amp;got gifterinhl förlik- ijiugen incll.,zil de bhd: ~ etiiidaiicle furstchiiscn.
Men niistan saiiiticligt ined att de ortoclosa fuïstei~döinena pil, Balkm~lialföil f iirsvuniw f ijr tur1iai: iias sablar, l~rckrtcles suveriineii i mos kr: ^ fiirvcrklig: ~, sin plan att störta det sista sjiilfstiindiga fursteildöizzct i s l a i c.
Fr; OLi-i den ticleii antog han den f örniindigare titeln tsar-, och &amp;, viil fui: stair och bojarer som sinngla aclelsnliiii blefvo halis uilclers: 2tnr cllcr, riittare sagclt, slczftar.
FOT tsarens döttrar blcf cclilmtct snart en.
bjudande regel.
Deras religion förbjöd dein tztt fgrl&gt;iiida sig nied viisterlandets dynasti6r, bördsstoltlieten tillst dcin cj att iikta inlierns1; a sltifvar.
Allts&amp; mhste de f !ain- eliipa sitt lif och dö som gairila mör i sin fars eller iiildstn brors ~ ~ n l a t s tiiivicla, de cj frivilligt cller d t v h g gingo i kloster.
1Wt- gclse soin fii.ngelse; dh kuncic klostret Yara l i l a s&amp; bra.
E t t bruk, soin by santinska enviildet liiinnat i arf till clet 1.110- sk~vitiska, inkoni snart i Rysslancl.
G.rekieka historieskrifvi~re fiirtiilja, att nar i nioncle seklet en af deras kii-jsar.iiliior, Eufïosii-in, villc gifta bort sin tolfiriga son, kejsar Teofiliis, s i i d e hon biid-
I) ii.rnre till alla sina laaclskap mecl Ijcf,zl.l.ining att fölra till henlic:!
sai.nlns i cn ixt ' Asi~iir och Eiiropns skönaste juagfrur, liik ck.
pnlatscts salar, gaf siii son ett iipylc af guld och sncle till lionoiii; » Gif iipplct At clcn, soin bel~agni: clig ~ n e s » t.
I Rysslai~d, liksom i Bysans, utskicli,zcl.cs f r k ttsnrcii till pro- vinscrn: ~ siiriclcbucl, f örseclcla inecl haam kmcm skrif tliga ordcr at t.
lAta visa för sig alla unga fliclqr, rika och fattiga, friikc och ofriilse; tsaren gj jorrclc ingen fitskilliznd mellan sinn, slnfvnr.
Af f öljaide lyclclsc vm ctt dylikt ci&amp;iilii,i:: d!
1,546 för] ~rovins (~n Kovgorocl ixncler Ivar den f örskriickligu.
» Frfin Ivar Vastsili j~itsch, alla ryssars stor furst^, till staclcii Wovgorocl, art f5iclcri~e~rfY till.
clc furstar och bojarer, som bo feintio i tvi?, Iiiiiidra, wrst frAii Novgorocl.
Jag Ilar skiclcat M.
N. och K.
N. och Alagt clcin, att.
granska, eclra clOttrar, soin all: ^ iiro i.i-i.iixz briiclar.
Kiii: clettn I~rcf nKs frizin till ecleir, skola cle blnizcl eclcr, som h,zf ' v.cl ogifta clöttrar, oförtÖf \ ~aclt föra clcin till clet stora Kovgorod.
De bland ccler, soiii fördölja sina cl4ittr: zr och ickc s ' kicka clcin till yara lmjnrer, Lclrwg: ~ sig stor onHd ocli irysligt strafl.
Siincl oin1ci: ing mitt lm4 I: lancl ibtlcr och beliAd1 clet e; j cns c11.
tiiiiiiic i eclra Iiiinclcr ».
Efter clcn första gnllriilgen,: if t s m m ~ ~ t s k i c k: vcrI~stHl.ld.
d~ yL liiif vuclortcn i livc~rjc lxi-iclskap, siinclcs dc: skiinastcb jungfrurna till huf vudstnden.
Ilen förste tsar, so.n1 ingick iiktci&amp;iP y5 dctta satt, var I7nsili; j Ivailovitscli, l ' vnn clcn stoi: es son nied ca grekisk priiiscss: ~.
115 fördes feintoil hiindra unga fliclioi., Atfiiljcla af sina niirmnstc, frfin a1.l.n delnr id Rysslan.cl till fiIosliva,.
Den aildre tsar, som gick L var Ivan dcn f61: sIirRcklige.
Kar han shl.le till.viig,z p i S L Z ~ I I ~ I F ris, iiig; 2 giften1151 föl; tiwlje gLPLngen, I&amp;t bm.
föra till.
sig tv5 tuwii unga flickor 11-l acllig eller ofi+i.lse.
I3öi: d. Eftei: lang gi: nilskning; ~ntogos tjugofyra till ytterligare pi: i-ifn.ii~g, seclan.
eilclast tolf, oin iivilka liikarnn slmlle gi: fva sitt iltIatn,~dc.
De Lef~mix~s nlla m r n lika friska, starka ocli sköna.
Seclan tsareii iiiinu liinge varit ~ill.rAclig, iitvnlcle haii Kt, sig RInria, Sobtzkiim och lit sin soii Ivall Eiicloxia S n b u n) ~.
Enligt en stmticlas vittilcsbörcl pliignde allsz clc tiiflancle unga flickorna bo i ett stort hiis inecl s ~ f r u i n mecl tolf hiiclclar Iivnrt- dcrs.
I hvarjc ruin stod c11 tron för tsaren.
E n och cii nf cle m g, ~ fickorna trSi.clcle frniii för lm1o~n.
och föll 115, Icnii., och niir Ilaii i all inaklighet tagit kieiznc i skiirsk,: dniicle, kcztstaclc hon cii piirlstickacl niiscliik till.
hans fötter och drog sig tillbdii~.
Detta bruk iiirotatlc sig s i i de ryska sctcleriiu,: itt m i n (j iiicr tillerkiinrle t w e n ratt att förmala sig utan att.
taga.
sin gcwi; il genom tifling, ty clen riilgastc af cle ryska skönlictcriia tick (j bcriifvns utsikten att blifva teariiina.
Sii t. ex. beriittaa det, att nar Xlesej Ronianov blifvit änkling, afladc lian en giing bcsiik Iios bojucii JIntrec \ -.
Di lian uttryckte sin förviining öfwr tltw ordning och renlighet, soin rAcldc hos l) ojnïcii, prescntcra.de t l t w i c.
Gr hiirskarcn den ung: &amp; Sntalia Ssrisjkin, dotter till on af JInt- wevs viiimer ocli soni hiui tagit till sig pli grund af lieimcs fattig- doin.
Helt rörd, rcate Alescj sin viig, incii itcrkorn iiugra clagar seilare och tillkiiniiiigiif, att lian utsett eii iilake i t Stttdiii.
- sig sjiilf, tsaren.
Förfiirad öfver rlcn hiitskhet detta va1 slciillt~ viicka,, kastncle sig bojaren till siii licrres fiitter och besvor lioiioiii iitt Atn-iiristone iakttaga de öfliga foriiialitetcrna.
Alcxcj gick in cliirpi.
Sestio iingix flickor förclce till Krmil, iiicii htiii hö11 f: ist vid JIatveers vackra och bcgkf \ .ndc inyncllig, soin blcf ii~otlvr till Pcter clen store.
Efter tsarens val blcf lims brud gci~ast cii fiirnaiiilig pcrsoii och fick bo i clen \ - ihi~ig, soni var förbehiilleii prinsessorna.
Hon nnförtrodcles A t hans nior och syster cller i t siim egna kviiiliga anf ö i ~ ~ m t e som r, iniste \ - ara licnnc f öljaktiga, cller ocksi ti t bojar- friiar, soui fruktade Giicl.
1 % liciiiics liuf~ucl sattes eii lilaclaii krona, som furstens systrar buro, och hon erhiill titclti tsil.revna.
Adeln och slottets tjiinstepcrsond inf iiiino sig f ijr att sv5r-j~ 1icwi1~ t rohetsed.
I de offentliga f örböiieriia iiiirnndcs hon blnncl h i regeraiide familj cns incclleiiiuiar, ehuru iiiider ett nytt iianin.
: $f \ - cn b5ri kanna \ - i igen (t t l) p: intiiiskt bruk.
Liidcr scxtoiitl~ och ejuttoiide seklen fanns dct ingen: inl~clning att rliipn oiii tsar- brudarna, cftersoiil dc alla \ - oro ryskor och ortodosa; iiicii gciioiii furstens v d blefvo de ptL satt och \ - is nliclru peröoiiliglictcr, och fiir en ny tillva.relseforiii niåste de hafva ett nytt iimiii.
I h t var ofta frKn den liigetn saiiihallsklass en \ - ac1; cr f ickn iqipliiijdw till iiiajestiitcts rang.
» Yi h d v a just inte ii; igoii dyrkiipt 1iiirsk: iriiiii; i:, sack oni Xikael Konmnovs gciiiil heriiies kariiinarhcnnr.
~ E ' i i l ~ bar hon gula stöflar sisom boiidkriiiiiorna.
S u har Gud upy- hiijt henne ».
Alesejs första maka.
var dotter till en tjiinarc Iios en sinlpel ambnssadsekretermc ocli briikaclc plocka avriiiq) i skog~ii och siilja den på torget.
Hans aiidra geiiitil liacle iitit riidebriitl hos bojaren Mntvee \ -, och man liade sett lienne gA i iiafverskor.
PA den tiden var det ringa.
skillnnd iiiellan fattig ocli rik iiiii,
iiiellan friilsc och ofriilse.
Den fric boiidcn och den lille lanclt- jiiiikaïeii voro iiiippcligeii ~iziiiclr- osnygga och obilclade 511 h () f - inaiiilen.
* 3:.
Frfin och iiied clet iigon.blick den unga, utkoïaclc fatt sin l) (.
) - stacl i temn ocli tsare \ - nekronaii 11 " sin hjiisss, blef lioii utsatt fiir rysliga faror.
filan kan sv ' rligeii tsiikn sig udgoiiting vc11zodig&lt;~1r~!
$11 clessa bruders lefiiaclseagn.
1: iinaii cle huiinit fraiii till altaret, .clulm cle iilicler för oiitgrunclliga sjulrcloinnr.
HMr stöta vi pii en: if clc inöi: kastc siclorna i clct dAticla 1: yslcn sninhiillslif \ - et.
' I ' saim i Moskra f örraltaclc sitt rike slolsoiii ett slags f iicleriic- nrf.
Stuten hörde endrzst till lians hus.
1 ' sin uiigcloii~ oni.g: &amp; 1i: i.n \ raiiligeii af sin niors sliiktiugai:.
R.iket \ - nr ctt ro£ fiir cii ciich sliikt, s0131 sniirjcle honom och cj föixflrog i~iigoiz]: i \ - nliserariilc infl,vtclse vare sig i styrelsen cller inoin lplatset.
Sl5kten.s iifver- hiif \ riiclciz togo lecli~ingen af statsIi.rcciiclena, ocli cle aflligsiiarc friin- clcrna bc~niiktigaclc sig lrainiiiarhcrïe- och 1~i.iiiisbR.nk~befatt1ii11garl~.i~ fiir att kuiina p % n5rm.are 1iH11 i-if \ - cr \ ~~ka furstcii, ellcr ocksb rik- tnclc cle sig i egenskap af vojvocler i cle olika lanclsliagcn .. Dcii tid cn.
~lursliilcl sliikt liade 11i.akten och Atnjöt teai: eiis yniiest kalla- dce en stwnil ocli leclm~e stzmlens man,.
Dc öfriga, ~mcclle~iiinarii: .~ w r o furstens ~z~rnzaste, lims onzgifiring.
I!
\ d in t~iiiff adc nu, niir rcgciiten f örizzlilclc sig?
Jo, en ny t w i i m a upphöjde en.
annan slakt till inakten.
Hrelii skullc fursten.
kunna lita pA biitti: e $11 sin gelidils anför \ - sinter?
Deii liittleclclc clespotcn oingaf sig alltsii iuccl sin s \ - iirfaï, sina s \ -: ~grn.r, siii gen~Als onldar, nevöer och kusiiier, som p2 alla platscr iittriingd~ &amp; ii gamle oingifaingen.
E n izy stznzcl tog sin början.
E n skun- Iietstiiflm T ~ L Z ~.
ett slixgs lottcri .. FrHiidcriia till hcn.iie, soim fick ~instniilizret, blefvo s t a t ~ n s herrar, ~ i t m Iliinsyi~ till bcg " If1iing och cliigligliet.
Furstens gifterlixil var s % godt soin en st~ztsh \ - iilfiiing, ctt niiiiistHi.cas fall.
RIaii lian fatta liiiï djnpt clen gamla stznzcle~s utiile in&amp;ste hata clciina brucl, soni cilclast genom sitt f agra yt ti: c störtat dein frbn inakteiis tinmr.
Dcrns Iiat \ - ar vilclt, ofö~: soii.- ligt, men tyst och löiiislit.
Ickc allticl visste clcn unga flickan hvilka ~pcrsoiicr lioii borc1.e fi: ulrta.
Ofta \ - ar clet just de n~a.ll, soni ifrigast fjaskadc för lieiiiie, Iirö-po för heliile ocli kastacle sig iied inecl lpnilaii inat golfvet och xftorliacle inecl sitt hAr och eltiigg stoftet p5 hennes fötter.
Det var jiist af cleiii, soin kdl.acle sig
liciiiilc!
: ör ' lmjukn ~l~cfti (cr, hoii h ~ l c d l t att bcfar; .~.
E j blott: m- ila^^ utan iif \ m 1iei.iiles f ~rsin~~clcls Iiiiiigsïna till cl.~ii deatta sstzc~ltle~~s.
i.ivn1.ci.s sliiktiiigar ocli viiiliicr stoclo i hemligt försti " i11cl inecl lieii- h d - c) ch tjiii.istcfolli.
I; iiörkrct, iindcr smickrets och Iiiiii- gifvcnhetcns iiinsk spuniios ii?
triger emot Iiciinc.
Xiir i.ilaii ej koiii iit att liigg: ~ i heiliies mat eller dryck afigot dödande pnlvw dlcr.
iiiigoii giftig iirt, tillgrep iiimi Ises \; iir; jelser och i %iidi: a c1 jiif vti1.s-.
lic) iistel:, t. cs.
str6clcle: %ska i I~knncs f otsptir eller 1.5m.nscl~ cii l: ipp ur niigot: ~ f hciincs kliidcsplagg till iiilgoin ohygglig tsollpnclii~,.
Yicl blottc~ oïclct förhiisning blekilade de modigaste ocli cle ni.~bst upylystr~ blcfvo f iirf iiraclc.
E t t bcgreplj 0111 de f: ~shAgor cii tmr liyetc för sitt cgct, siii gci-ii.Als och sina barns 1.3 fru man gciio1i.i.
forii1~1iiii.ct till clen ecl.
Boris C-f.ocluiio \ r fordrade tLf siiia uiiclershtar: &gt; ?I-Iviicl bctriiilil ' nr vir l~iirsliare, storfursten, alla i.yssms tsar, Boris lTcodorcivitsch, och \ rh: - ts: ~rini.in ocli stoi: furstiiiiin, nlai: fa, ocli.
deras b: u.11, tsa~: cvitseli ~ c o &amp; r och tiiarc \ man Aiinia, sviirn vi i ~ t t dciii cllcr skach dcms ~ i i n t och di: yck och iclie förgripa oss L:)] clcras kliiilcr cllcr 115got imiiat, l i \ ~ d det vm2 iniincle, ' soiii tillhijr t l t ~, iitt iclic gifva dein n&amp;goi.i sk: i,dlig ört cller rot, cj g~noiii.
: iiiclrn gifva dcin sAclaiit, icke höra pil dein soni fiirleclu till tt gifva clciii ~; ' lcImt, cj tilliita vArt folk att ii: ppsölra sltnclligu iirtvr cllcr riittcr, iclic ill-ilita trollli,zi: lc2r och 1iSsor dlcr nbgot niii-int iiicild, 1ivnt.l clct varii n i h d c, soni kan s ' kacla tsareii,: 11ans ts; iriiiiin rbllcr liaiis bnrn, att icke uttida n&amp;g.ra bcsv~i: jclscr iifvci: tlcriis fot- vllcr vng1~spi.i:.
.
.
.
» E n l i \ ~ ~ skulle r till och niccl fijrbiiidn sig iltt: ~iigifv: ~ dcm soiii gjorde sig slcyldiga til.1 clylikn, förlwytelscr.
1) oss- iitom aff orclrczclcs alla ts: ~ri.ens t janare cii iiliibetd i saniiila stil .., \ lchig ti.iiildo l m i sjiilf eller liniis famil.
; j utom p: IJ.tztsets krene- lornclc] iiurnr: iiiilat ii11 uilcl.cr sti~rli c&amp;cxrt.
Köksi-n5stni.cn, soiii lw upp riitt~~riia frAl1 l&lt;ijkct, ~1111~1~1cle pL ?i clcin., iii.lia~&gt; lirni.
l&amp;.liin: icle clcm till Iiofniiistarcii, clciine likneZ~, i a n m 1i: iii; i,iif6.rtrodd~: clcu 5.t fiirskiir: irc !n, eoin.
i sin tur: xfprofvaclo cle~ri, iii11ni-i.
lian riiclite tsarcns ijgoli, (lcwi till.
' bctjiinten, och h: m ~ l ~ ~ k c2t ' i ~ clcii~ ~ l iiiföl: c iiiiim 1i: iii.
sci: vc~: aclc cleiii.
k i i i n ofiirtiickt vis: idc fruktan 110s dc nlc~~kovj.tiska fs; ~ri~~: iii~ k: istii ett hciiiskt] .jus öfvc?
clcras I~ofil~.lins I~iïtilitik.
Nir vi 1iiir: i 1va1-i clcn fiisskriickligc utbristn, att innii.
fiisgif vii; Iialis t ~ i ~ n; i, i i ~ sina bojtuer, fAr inan c j fiir- ocli EC!
Iiononi niistiill: ~ bloclbncl Iiiista sig titt niiklcign 1ion.olii fiir oinotiverad inbillning ocli (irryln- Iict.
Rijr: mc.lc ntigra ixf sina plötsligt afiicliia geiiGi1: ' ller lat haii m-
didillii, unclei~sökni~ig: zi., meii - kaiil-iiincls olyckligtvis för 1i.ails c4teriniilc -.
hafva 11sncllii.igarns i clesss i.i1&amp;1 ghtt förlornclc.
I sitt tal till dc f örsaiiilacle biskopariicz f örkl~zi.ade hm, att hans tvenne första gen: l; ilcr blifvit förgiftade, och i f r 1 om ~ ~ clcii trecljc uttryckte han sig sLluncln: r al in: ^ ficnclcrs hat e g g d e flera af ~iliiiii, ~tiimznste *:) att st; i efter tsarinnan Marfas lif, ni.eclm hon iumti var jungfrii och ickc tsmiilnii, mnnt iiil till iia1m.i ct.
Hoil blef förgiftad.
Di1 tog dc11 ortodoso tsaren, i förtl: öst~11 p % C; iicl, roiii allena kan Iljiilpn, 3: I: ufa till sig, nien cleras förening varade 13ftertryck förbjiitles.
En begrafningsrnåltid i Dalarne.
Att ligga i Gagnef j.
.Dalarne och » rita gubbar » en hel vinter iir ett stort nöje - och att göra en tur till Stockholm gr ocksb roligt - men allra bast är att sedan komina tillbaka till Gagnef igen och mötas af alla de viilbekanta sasildeila, belysta af en stï&amp;lande rnarssol.
En.
dag gick jag i det sköna v; Ptrviidret bort i en by till en snickare för att bestiilla ett ritbord.
Ett s5ciant bord som jag beskref, hade han uppe p&amp; en vind, och vi gingo öfver gkrden in i en annan byggnad för att se pA clet.
Snickaren sAg.helt nllvnrsam ut.
» Vi h a lik i gArcleil », sacle han och öppnade en dörr för mig.
Jag gick in och dar stocl helt ensam i det kalla rummet en liten vagga, öfvertlzckt vid liufviidgiirden ined ett hvitt skynke.
Det tomina ruinnlet och vaggan och snickarens bekym- rade ansikte, han var farfar till clet döda bczi.net, gjorde starkt intryck pk mig.
Vi talncle vidare om borclet, och s&amp; gick jag igen.
E t t par dagar sen: ue passcrncle ett litet 1.iktA.g förbi inina fönster.
Jag tiinkte geriast p5 det döde barnet och dzrefter på några hvita imrcisscr, som jag fAtt vid inin afresa frAn Stockholm.
Gärna ville jag taga clein ined mig till grafven.
; men pK samma
gHng kande jag niig obeslutsani.
Hade jag rutt att gifw bloiii- morna, d&amp; mitt intresse just clá endast var cleii slöe åskfidareris och iakttagarens?
Men nitr jag tänkte p i deii lilla raggan i det kalla rummet och ph den lilla kistan, inAlad koboltblii, kiincle jag ej lLta bli utan jag tog mina bloninior nied niig och gick.
Kyrkogården här %r alldeles plan och niistan utan n5gra trad.
De som äro planterade, iiro lyckligtvis Gnnu helt sm8.
Jag sfig hela grupper rif folk rid grafven afteckna sig mot de blii bergen.
Gagnefs vackra blii berg.
Marken var hrit af snö och Gagnefs- drskterna lyste i grupper af grfint och riidt och af svart och hvitt.
Kyrkolierdeii tog iipp sl~~tpsalinen.
Jag slig pil den gamle mickareiis ansikte och sedan ph den lilla hl5 kistan, som stot1 djupt nedsankt i clen nyinköpta faniiljeprafwn.
Vi gingo alla i procession frin grafven och kyrkoherclen tog plats i en sliicla.
Ilii sade han, som var barnets far, till mig.
%Vill fröken följa ined och se h r vi har ' et):?
Hans inbjudning var s&amp; enkel och jag ville gärna, ty ini Tar iiiitt intresse helt och fullt sedan jag varit med oin att salika den lilla i jortlen.
T i körde till byn, som ligger uppe i backen.
Flaggan p H .girden rar hissad p i h&amp; s t h g och granris rar strödt på bäda sidor som en kant utmed den sniihvita viigen, blide den som bar till den lillas sista kaminare och den som bar till stugan.
Vi blefvo vänligt mottagna af inor och af några gummor i &amp; den och visade upp i ett rum p&amp; vinden.
Det rar far£acierns, snickaren-byggn~astaren, ekrifrum.
Dar fingo r i sitta riitt liinge och anta.
Fadern, s o n kört för ors, kom upp och pp; atade med oss.
Han hade priiktig lihllning, och det var tydligen den sjalf- agande bonden, som med lugna, heminastaddn later underhöll sig med eina gaster.
Han och kyrkolierclen talade om kommunala iirenden.
S % korn dar bud att vi skulle bege osa ned.
I köket, med öppen spis i ena hörnet och stor sing i t v i v5ning: ir i det andra, liade man dukat ett lfingt bord langs ined hela ena ruggen.
Yi blefvo inbjudna att taga plats invid vaggeii, e5 att vi blgo utlit köket.
Kyrkoherden satt niidt p l lángsidan och farfadern bred- vid honom.
Fadern satt vid ena kortandan.
ofripa begrafnings- gikter togo plats som de kunde, alla tiitt, tiitt, tiitt.
När vi satt oss sade unge far.
r.Su &amp; n vi först lapa till bords,.
I+rlioherden läste bordsl~iinen it talde: och vi sutto alla stilla.
Sedan började miltidcn.
Dar var smiirgiisl~orcl, soppkött
- och pot.zt,is nlecl pepparrotssAs och sii.iiï.tsoppa.
' Man i t och man .pratade ocksb i$igot litet.
Jag hade fullt upp att göra med.
att .se p&amp;, alla omkring mig.
De flesta voro helt unga karlar ' nied starka unga ansikteii och.
med vaket lifaktigt uttryck.
Gamlefars stora, breda, iirliga ansikte inåste jag ennellaiiåt betrakta .. Unge far var vii1 iliiifviidet högre, rak som en fura ocli med.
ett godt, kraftigt ansiktsuttryck.
- I köket voro in.Angcz sysselsatta utom de stande.
Mat kokades.
i stora kittlar, som buros p5 sthng af t&amp; personer.
Unga mor, ' blck och anstrii,ngd, hade jiiinte sviirnlodern uppsikt öfver anord- ningczrns.
Unga, ' blossande varma G.agnefski1110r i tjocka yllefran- ' sade htifvindduknr passade upp - raskt dc11 niitt.
En liten grupp af gun-iinor kring en diskbalja upptog det enda utrymme som var öfrigt inellan spisen och bordet.
Nar vi slutat iita iirterna, fragade kyrkoherden om vi skulle liisa frhi bordet.
Ungefai: steg dK iipp, gick till ' mor och frAgade, oni det skulle bli iizern?
» Nej,!
Sh lastes bordsbön igen och en psalnlvers sjöngs.
Snedt etnot min plats satt kyrkviirden, och som jag kände honom och stras ini-iaii jag reste ned till Stockholm, där jag tillbringat en hel månad, ritat af honom med håfven i hand, ville jag halsa pA hoiionl, iilen han sAg ej A t det h&amp;ll diir jag satt.
Jag började niistan tro att den mycket humoristiske kyrkviirden var mera blygsan1 och anspr8kslös an jag väntat.
Jo, det skulle inan se!
Inte förr hade vi rest oss upp %n han kommer rakt fram till mig, racker hand tvars öfver bordet och siiger ined hög röst:, Nej, si, det förlorade f h e t %r Ater- funnet »!
Allmzn ~riuiiterl-iet, förstas p i min bekostnad.
Kaffe serverades i kanmaren, prydligt uppdukadt pA ett rundt bord midt pA golfvet.
Ifrån kammaren hade man genom den .öppna dörren till köket en förträffiig öfverblick af det andra matlaget, livilket nu son1 bast var i fart med att Sta, bland deni mor sjalf ocli tv&amp;, barn.
Det rar, livad gruppering angir, ett fiillkomligt motstycke till de berömda kopparsticken frAn 16-hundratalet a£ Bosse - eller till andra interiörer, förestiillande n~~lticler frAn 16: de och 3.
' i: de fixhundradena.
G.enom tviin.ne fönster bakom bordet syntes snölandskapet med röda stugor och gr&amp;blA himmel.
Hastar och sliidar kördc fran1 och tillbaka.
S&amp; orimligt eni&amp; i teckningen., nar man jiinl-
förde dem.
mecl de stora figurcriia inne i runi.rnct - alldeles som det ' bruliar vara p&amp; iitsiktei-i genoin fönstren pA ile gamla koppar- sticken.
Mot fönstren tecknade sig de praktiga bondfigurerna starkt i silhouett .och fiirg.
De som sutto vid bordets yttre sida med ryggen utåt kiiket vom, oclrsa enligt tradition på, .de gamla kopparsticken, af mera genreartadt tycke.
Dar sutto cle b3la barnen, just lagoin i ~ erin t sidan, gossen e mal och rak i gul kolt och flickan ocksA i gal kjol.
Mor bred- vid riicker den1 att dricka lir den stora, tunga muggen, som var gemensam för n.i.fmga.
Far, som aniinrs ej ar hemma vintertiden, n~Aste nu också, vara med och hjiilpa barnen tillrätta.
Det %r ju ovant att sitta mecl vid ett s&amp; stort och högtidligt bord.
Den diskande gruppen d kvinimr Aterfi.iiner nian också, plot gamla ~nAlningar, eliuru sysselsiittiiii-igen.
kan vara af olika slag.
De raska unga kullorna med de högt upplagcla, rykande potatis- faten och spise1.elden.s fla,mrnor ge lif .och skimmer At taflan.
Rikare, praldfullare kunde det vara, men kriappast vackrare.
En bröllopsm5ltid vore Iranske, och siilrert, inera lysande för ögat, men det högtidligt lugna och clctta, att cl %r ej fanns s p k till fiirsök att giira det finare %n man kmde, gaf det hela nQot af stireget dlvar, en tidsbild sAdan m.m Ii: ' ~l~s-ke numera högst siillctii fAr se den.
O. A-g.
* Ur m ö r k r e t s och t y s t n a d e n s värld.
* Mitt lifs ' historia *: I.£ Helen l&lt;elle9 *.
Helen Kcllers nimm ar, eliuru det bares af cn helt ung person, xcclan ganska allii~snt bekant, och det är cj hiiller iinclerligt att denlilla, amerikanska flickan, Ii~.ilken redan friin sitt andra IcfiiaclsAr varit be- röfvnd både ~ ?ip och hörsel, men clet oczlrtaclt tidigt iiAdde en ovanlig utveckl: ing, snart blef kiind 1 k g t utoni den nya viirlclens granser.
Visserligen finns flcre exenlpel pi % diifva och blinda, Korn varit i hög grad inottagliga för uppfostrm, Alilerika hade redan fiirut iigt en Ilnura Bridgei~ian, Finlaiicl har sin Agneta Halonen, och afven i vArt 1.niicl har I - I I ~ vid undervisningen af blilicla-döfstuimna uppnAtt ganska gocln resultat.
Ilen högre p i Idduingeils s t e p lim \ - ii1 iingen af dessa 17aiilottacle natt, rj kare har -
vii1 ~~1dr.ig en s31~1icla tiiittr: ~$ amle ut \ ~ccklnt sig iiil den unga Helcii: Keller, som vid ki-iappn 24 Ar i juni n15imcl cletta Ar star fardig att vid ett amerikanskt universitet taga .in grad efter att först vicl ' sju D i LTs hlcler ha iid~iinitat cle: dlra enlilaste begrepp för miinsk- ligt vet: mde och tiimknnde.
» Liisiling fik Henlinet » innelAler 1896 uncier rubriken s Alltid lycklig » en i: cclogörel~e f r h l3el.cns bai: ncloin.
Jag tror knappast att iaAgon, som Iiist clci~na sliilclring, sedan helt Iiar kiini.ii~t glijinmcz (leii.
.
hIeii ett ojiiinförligt starkare int-ryck gör,, som na,turljgt iir, dc11, cz; j %lfbiografi af Heleii Kcller, som uncler namn af &gt;; History of n ~ y Life » fiirlidet Ar utkom i England och son1 nyss ' i en ix~ycket god ~jfvers~ttning utgifvits p2 sveilska under titeln » Mitt 7E; % Jristo~ini).
Det &amp; r iiiccl en egendomlig rörelse man p5 bokens (n. b. den swnsk: i, upplagans) titelblad miiter clc, r; jiilfull,z clragen af dc11 unga författariiiimn.
I h d i ~ s t ett visst cliiialrel.
öfver blicken t.ycier pci att hcnnes ögon icke kunna sk5cla deil yttre viirldeil, eljest i.r bilden i&gt;,ll~lele~ lik en mnan ung kvinnas, blott litet mera s6- Iancle och iilLitviiiicl till sitt uttryck.
Det liggcr icke inoni ramen fijr clenna upl~sats att niinnitre följa dkn iiiiderhara sjiilsutvecklii~g, soni pii ctt siillspt vackert &amp; t fra,anstiillcs i denim bol;.
E n kort redogörelse för de yttre konturei: na af I.1ele.n Kellers lif i~lc ' late w r a nog.
Helen Kcl.ler, clotter till kapten Art.l~ur H. Keller och hans maka., Kate Ailtllns, föddes den 2.7 juni 3.880 i Tuscnmbia, en liten.
stad i norra Alabmm FIm var blott nitton m, ' li~ctcler gnimmal, c&amp; boii cl~: tiiublzcles af en sjiildorn, soin beröfvacle Ilenile syn och hörsel.
Spikl so111 hon var,.
fijljde tidförd~gail silurt t4ter, och si V: W hon försiimlit i hvncl hon.
sj5l.f kallar sin » li.n,as iiatt ».
Deil lifliga anden I.iY~nqic~de clock en.
förtviflad 3i~1111~ mot de f; j$,ttrr~r, som f r h alla 11i11 stiingclc dcn.
Ofta sl~itacle dessa frifiingn försiik att skaffa sig iittrycksnnedel i~iecl Ialitiga vrecles- utbrott eller med i ~ t t dc11 lilla flickan, utniattacl och grAtancle, strålc tlf hopp, soin gömde I~rifviiclet vid n~oclcriis bröst.
Deii lyste för cleima mocler, var beriittclsen o111 hur Laiira Brjcigeinm gcnoin doktor EI (- t \ ~es leilning Ilade ndtt en hög grad af ut \ 7ecklingY m.en doktor H., eoin upptiickt ilietoclcii att undervisa döfv; z och bliilda, var liii-igcseclan clöcl.
Slutligcii fii~go förli1drm: na det rhclet att ~ m d a sig till] nr Aimgnos, fOccstfi.ndaïen fOr Perkins blinclinstitiit i I-30stoi-i fiir att erh5lla c11 liirnrima, som knnclc Atngn sig enas
.
' det s ~ h a riirfvet LS Hcleiis uppfostraii och iiir ~ !iiagni) ~rekorninc~ri- derade miss A.
M. Siilliraii, soim koiii till f: iiiiiljeii I;; c~ll (!r Irort eftcr det Helen fyllt sju &amp; r.
Det iir af allra stiirstn iiitrcssc: att liis: ~ oiii liur aprikcts och i inhnga fall tankcviirldeiis fijr~t: i l q p q) p iiipliiiitadcs Iios barnet af deii outtröttliga liirarinnnii, soiii iiier iiii iiiigoii: iiiiinii iiiiiniiiska lifvct igcnoiil varit hciirit~ ~iilgiirnrc.
ITt4cii liirtlt?
sig fiirst att iiiccl fingrarna iiickaiiiskt stafva: itskillip ord i siii linnd, iniian det blef lieiiiich klart, att livart oc * li (&amp; tt af (1ws: i ord rcpresentcraclc ett bcgrcpy.
Siir dcttn ljus fiirst gick upp fiir hcniie, ~ i c l clvt att iiiiss S ~ l l i ~ n fiirclc n Iitwiiibs ciiu liaiid iintlt-r en ~attcnstriile, och scziiiticligt stmfvnclc ort ' lct: .. \ \ -: itc~.
i (len niidni, n r det soiii oin liciinos a i i d ~ riickta till nytt lif.
h i i i h i i: ~ &amp; und m r hon berthdigt stadd p i iipptiicktafiird, och allt stiirna ridder öppnadc sig dagligen fiir Iicmiii~a rika intellipeiiu.
Hdvii fick im liira sig lasa upphöjd stil, och sttclmi fiirclcs Iioii siixiiiiii- goin lialft p&amp; lek in i det eiia liiroiiiiiiwt efter det; iiitlra.
Siista stora frmistcg var c l i hon vid tio lirs; lilclcbr larda sig tala.
Scdan lioii fiitt höra att eii hliiid och cliif flicka i Sorgc, liagnhild Knata, lart att uttrycka sig liiirbnrt, gnf lion sig ingcii ro, förriiii iiiiss Sulli~an följt liciiiie till iiiiss Sarah Fuller, förc- stiiiidarinna id IIorace Naiiu ' s diifstuiiiskol: ~ i Boston för att.
de tillsaininans skulle inhämta cleii nya inet odeii, soii-i l) cstod i att lärareii förde elerens liai-icl iifwr sitt ansikte odi Int dennr Iriinna ph tungans och lapparnas riirch~r iiiiclcr taltht och sod: iii sjalf söka efterharina dessa rörelser.
1kii kurs Hdeii Iiiir fick i talets konst, oinfattade blott elfra lektioner, nieii sedan vid- tog för bhde lieniic.
och iniss S i i l l i ~ m ett.
ihiirdipt och niiido- samt arbete, som an i deniia dag ej ar fullt afsliitadt.
; \ Im tanken ph föriildrarnas gliidje och p i att den flere Gr yngre systern nu skulle kunna förstii hennes ord, gjorde allting iiiiijligt odi dii hon efter tragna studier Aterviinde till de sina och Mef rit.tue till deras rörelse och glädje iiiider det hon talade silin fiirsta ord till dem, upplcfde Hclen ett af sitt lifs skOiiastc och stolta~t~f iigonblick.
Och sk. steg hennes frigjorda alde allt nicra uppat frun klarhet till ltlarliet.
Historiens, ii: itiii. \ - eteiiska~~ens, littcratiireris och spr&amp;kkun~kapcns skatter iippliito sig sininingorii fiir Iicnne, fiir att nu blott iiiiilma de iiiniim, soni iilest intresscraclc liciint ..
Hon iiihiiuitacle allting pil ett helt och lxillct origiiichllt &amp; t, (sj
blott i yttre n~enii-ig pi°t gri~nd af sina egeiiclonllign metoder f ö r tilliignandet utan lika mycket.- i psykiskt afseepde den.
siillsyiit ska1: pa blick hon agde för tingens inre vasen.
Jag kanI ej underlåta att i detta sarninanhang anföra ~&amp;I.~ra ord, hvarmed hon sjalf lSngre fram beskrifver, hur miss Siillivan i hennes tidiga Ar invigde henne i viixtviiddens mysterier.
%En annan gång - .- - köpte vi en lilja och stiillde.
den i ett soligt fönster.
Ilet dröjde icke liinge, förriin de gröna, spetsiga, knopparna visade tecken till att vilja öppna sig.
D,e spiida, fii-igerliknancle ytterbladen clelacle sig l&amp;ngsamt, enligt min tanke föga bei-iiigna att uppenbarn c7cn skönhet cle.
gölilde.
Sedan bloiili~ingsprocessen börjat, fortgick den.
emellertid hastig!
iiicii i gifvcn, följd och syste~riatiskt.
Alltid fanns det en k ' nopp, som var större och vackrare iiii de aiiclra, och den tog då af sig ytterkliidcri-ia riied iilera stat, soiii 01i3 skönbeten i den fina silkesd~l5kteii vetat att Ilon var liljedrottning af Guds nfide, under det att hennes mera försagda systrar blygt liito kapuschon- gerna hlllfw, tills hela &amp; den stod där som en enda gungande gren af.
viillukt och skönhet. ».
.Efter att förut ' endast Iiafva begagnat ens1d.cl.a lektioner och nigoil g h g f d j t iiidervisning tillsai~~n ?ans niecl andra bli,nd,z eller cllif va, intriidde Helen I&lt;elJ.er 1 SS6 vid Cnwi bridges » college » i full täflan med seende och hörande flickor, alltjiiint följcl af sin.
trogna vlin miss S~lllivan, som med aldrig svikande tfila-1110~1, stafvade llirames ord i hennes hai-icl saiiit o131 ocli om iif \ mi liiste högt föx henne de böcker, som ej funnos tillgiiiigliga i rdiefstil.
Efter ett liisår aflade Helen sin pre1ii11inHrexnruen med öfverbetyg,.
i tyska och engelska ocli tv$ Ar ' senare var hon fiirdig ined sin intriidesesainen till Kadcliffes liögskol,z, d i r hoil dock först bör -- jade sina studier.
Ar 1900.
Hiir stiider.
hon nu tillsammans med andra etuclent.er och stAr so111 reclm ' iir n ä ~ n d t, i .begrepp att i juni n ~ å n a d detta Ar taga sin grad.
De yttre konturerna af Helen Kellers utvecklingshistoria äro dock ej mera underbara iin hennes förlnåga att upptaga gl !dje ocli vederkvickelse från oinraclen, som, man.
skulle tinka sig vara, helt, och 11zlllet stiingda för, e n person ined hennes fysiska be- gränsningar ..
Ingen seende kan hysa, en varmare kärlek till na-.
turen .an denna blinda unga flicka, hvars känsliga fingrar för- nimnia trädens och '.
blommornas skönhet och som .i biifvande för- väntan rör vid hnfvets vågor för att » kanna hur det brusa,r ».
,
Skulpturens iniisterverk 5i.o ocksh geiioiii.
kii.nselii tillgiing- liga för henne.
» Niir iniiia fingrar följa liniernc~ och linrvorn: ~, uypticka de den taiike och rörelse konstnären velat frainstiiilla.
.-.i- Min sjii1 .tjusas af Vcnusbilcleiis ro och dess iiclla linier, och i Bmrts ' hroiiser uppenbaras fur] - nig cljnngc1.n~ 1iem.ligheter.
» Blailcl cle vackraste stiillelzx i hela boken är clet, cliir Helen be- l ~ vid slirifver sina.
lclinslor, dR hon riized kiirlck o ï 1 ~ ' ~ ö r d n a c rör clc vackra och soi.gsiia clr&amp;geii af Hc.
) itzer, cleii.
l h d c slcalcleii, Ilvars 1neclal; jong hinger i henilcs stucle~kamm,zre.
Framstiieiidc skbdespelme 1ia 1Htit lieniic Iiibzna p3 deirns niisikte och clralct 8~~1llt ined fingrarlxt &amp; sa en ocli mixin scen f r h i ' cleras Iiipp~tr, ocli t. o. m. af niiisik iigcr lion till fiiljd af i i f t e l ~ vibrationer ett visst intryck.
Kod.d, segling, cykl.ing, ric1.t och sirrining höra ocksh till ' heniics nöjen.
Af dlzi veclerkvickelser $r dock l %sii.ing fiir licnnc cleii biista, och karaste och friimst blai-icl I~öclreï siitter Iion sin bibel.
» Hur ska1.1 jag fi.ili-ia orcl för cle skatter jag ftm$ i bibclii?
I: " irratal.
har jag 1.5st clen med en.
staricligt v %sa.izcle kKris1.a af gliicl je och tack- ~ainliet och dc11 k mig kiir frarilför alla tuiclru buckcru.
I ett inycket jntressniit kapitel uppriiikiiiiar Hcleii för oss sina iilsklingr- författme fr5.n EIonzcr och Shakespeare till Carlyle och Mark r1 I.wai11, och hon ka11a.r littere~tuïcn.
för sitt ' CJtopia, d5r hon icke iir beröfracl sina meclborgerliga r (zttig1.ieter och diix ingen dc yttrc siiinei-ias slagbom u testiin.ger henne f r h.
I.
) okviii~nerrin.s » l; jiif va, raii- liga umgiinge D. Slutligeii.
iignar Helen Keller en Tariii tacksainlietsgiird At alla de v5iiiier, hrilka pi, s5 m h g a satt förljufrat lieiines tillvaro.
&amp; I~mga tik ' dessa viiiiiicr iiro Iiar ila.nmgifiin.
Bland annat iign.
: w Iion iikgra t,zcksamni,z orcl intt iniiinet: if cleii Kfven i Sverige viil- kiiiizde biskop Brooks, ' soiiz redan i. lieniles tidiga bariidonl leclclc henne iii i de religiösa sanningarim och enligt hennes egen utsago ingaf lleniic den Slita lifsgliidjen)).
För öf rigt sïier Helen oii, dessa ~ ~ a i ~ n h e i r l, k a i i i 115 ett Bn p5 ett aiziiat satt stödt he~iiies steg, cle vackra orden: » D&amp; fins mycket nzecl afseende cleni, som tuckes af iii.ig1nviiigar och iii.
för lieligt att röjas för niidra)).
Blii man clock pA, griind ii£ clct sagcla i c h förestiilla sig att en sLt rikt beg&amp;f; f \ rad andc utnn inre kamp funnit sig i sina clubbl: ~ fjiittrm.
Det fins i boken.
ctt stlille, sorn liter oss lasa hellneg tankar i detta fall.
och jag kan j; (1Ata bli att anföra det i s i i i helhet:, L.
. '
' ")) '.
I,
~Iblancl, det lian ej rickas, sluter ' sig en kiiiisla nf isolering som en kall d i m m orn mitt viisen, nar jag sitter clar ciimnl och.
viiatande vid lifrets slutna port.
P5 anclra s i d ~ n daron1 iir clet ljus och niiisik och ljuft uimgiinge nzccl ancba, nicn jag £Ar ej.
stiga in.
Ödet strlr tyst och ~nisskundslöst och stiinger viigeii.
för mig.
Jag frestas att k1ancli.a dess l-iiircl,z cloni, ty mitt hjiiirta 81. iinilu iipprorisl&lt;t och hiihigt, nien inin tunga, vill ej utsiiga de bittra, gagnlösa orcl, som ' stiga till mina lsppar, och de f d a till- baka till mitt h jiirta, som sviiljcla tarar.
Tystaeclen trycker tungt L i n 1 Meii &amp; L lconinzer clet lcende hoppet och liviskar: ' Glöm dig sjiilf, si, blir du lycklig! '
Och d&amp; försöker jag att göm ljuset i andras ögon till] iiiii sol, inusilren i ' a~lclras öron till.
inin spzf oni, leeilclet p&amp; (znclrns liippar till inin lycka ».
l, ' S&amp; lioliigt Hclcn IieUeïs cgen beriittclse om sitt lif, livilkm fyller den srenskn n p p l z ~ ~ i och z otvifrelaktigt utgör clen int-res- s.antaste delen af arbetet.
Det engclska originalet, mer iia clubljelt clrygczre, inneh~~ller clessutoi cii i y c k e t riliha1ti.g sanding af Heleils bre£ inellan Aren ISST och 1891 .. Af dessa bref, som gifva en tydlig bild af barnets s~-iabb,z utveckling och den unga flickans.,.
rika inre lif finiias en cl.el, i syiinefiet ' af cle tidigare, intagna i: den.
of vani-i %nmda artikeln i » Liisiiiag f ör Henlinet D. Nfigra bref, stdlcla till: Helen, upptagas iifven, s&amp; f&amp; ri t. es.
ett utdrag ur Imfviixlingeii inellan I.ieime och biskop Phillips Brooks.
1 ett a.£ dessa bre£ slrrifrei: den cl % elfvahig,z flickan: » Om c k inte fiin- lies uigot ljus i edra ögon, kaxe nzr Brooks, sa.
~ k u l l c ni biittre först&amp; hur glacl lilla Helen blef, agr l-ieiines liirariniia talade om fiir l~enne att det biista och vackraste i viirlcleii inte kali ses eller viclröras utan bara kiinnas i hjiirtats.
Utom Brefveil upptager c1e.n engelska boken ännu en tredje del iimehfillancle anclra personers intryck af ock redogörelser för Helens personlighet och uppfostran in.
m.
Af skskilclt stort in- tresse iiro c h uppgifter, som hennes liirmiiiaa, miss Seflivall., lam-.
iiat anghnde hennes uppfostran, clels pA gruncl af den olikhet i syi~pnnkter, en annan persons reclogöselsc för dessa markliga fakta helt naturligt erbjuder, clels emedan vi genom denna berattelse f&amp; en inblick i iniss Snllivaiia egen.
personlighet.
Hslen Kellers 1iirminn.a ii.r kilappsst ini.nche nalirkriirdig iiii Helen sjliilf, ty hon har i och inecl clenims uppfost.raii utfört ett pedagogiskt etorverk, '.
Eoni väcker vik beuii.dran i lika hög grad, soil1 den unga flickans egen kamp för sin utveckling.
Sjalf iiiider flere ar niistrtn bliiid hade hon fått sin uppfostran vid Perkins blindinstitut, dar hoii inhämtade de metoder dr Howe ai~viiiidt viel TJmra Bridgcmaiis undervisning, ocli som scdan tillämpats p i andra clöfra och blinda.
Ilen uppfostringsmetod miss Siilliran begagnade sig af i dscende p % Helen Keller var dock fullt sjalfetandig och i mh.iiga afseeii- cleil alldeles dvikancle friin de grunclsatwr, som förut f a ~ t ~ t i i l l t ~.
Hon utgick fråm den Asikten, att den döfra och blinda, fullkoiii- ligt ouppfostrade sjuåringen inaste liim sig tiinkn, tala och mot- taga sina intryck i hiifvudsak p&amp; saniiim satt, on1 iin geiloiil andra medel, soin det, hvarpii ett normalt utriistadt spiidt barn lär sig dessa saker.
Dcn frihet frin allt tviing och dc11 fullt persoiilign karaktir, som kännetecknade denna iipl~fostrjngsilietocl, iistadkoiii tillsamnlans ined Helens rent fenomenala fattningsgiifva och ret- girighet ett gliinsande resultat.
Hvillwt odlördt arbete hennes läroår fordrat % blide lärarinnans ocli elevcms sida kali iiian fiirc- stalla sig, i synnerhet då man betänker att dessa båda, utom nwd ' Helens lyten, hade att riikna med iniss Siillirsils ogoiisjukdoiii, hvilken mycket försvårade den trägna högliisniiigeii af alla de arbeten, som måste genomgås för Helens studier.
Hur mycket iiii andra vänner och gynnare unclerltittat ocli förljufvat Helens intellek- tuella kamp, i&amp; det lätt att förstå, det hon utan miss Sullivans aldrig svikande kärlek och energi aldrig skulle kunnat rinna sitt mal.
Den .engelska upplagan slutar med en reclogiirelw?
för 1Xclci-i~ talspr&amp;, som ännu lider af vissa brister, för lefnadsliistorieiie upp- komst samt för hennes litterära stil i allinanhet.
I ' % elen senare lämnas oss flere intressanta prof, som visa hvilken hög utveck- h g hon uppnått i behandlandet af sitt modersmril.
Ocksa yttrar en af hennes lärare, professor i engelska språket vid Harvard ocli Radcliffes universitet: » I somliga af sina arbeten har hon visat, att hon kan skrifva bättre än niigon aniian niaiilig eller k \ - inlig liirjunge jag någonsin haft B.
Det vore frestande att ur det miirkligu, arbetet upptaga 1Angt mera %n som nu blifvit gjordt, men jag hiinrisar lliillre en h n r till boken sjalf.
Enkelt och okonstladt som den iir skrihen, iir den i hvarje fall ett mänskligt dokunient, som icke bör kunna lämna någon 16sare oberörd, och den utgör tillika ett talande vitt- nesbörd om andens seger öfver materieii.
F. E.
En m ä r k l i g - rosträttsmotion. '
Till ikevnrande riksdags stora inhssa röstriittsinotioner, skiftande i d l a partinuanser, har nu i dagarna lagts iin~iu en, vis- serligen utan nigon utpriiglaci fiirg.
men clet oaktadt hiilsad iiied clen största tillfredsstiillelse af en talrik fraktion politiskt intresse- rade i vArt s12n3hiille.
Vi iiieiirz herr.
C.
A. Linclhagens motion angiende rösträtt for Icuin~~u ' L ' ld u d.
till A.mZrn A-inzmarnz.
Motionen lycler i sin Iielhet sAlunda:.
Ett beröinclt yttrande frfin iner ' a n huiidra Ar tillbaka ur detta:, Antingen liar ingen niiiniiiska ' inedborgerliga rattiglieter ' eller ocksa ' h a f ~ a alla cl.et; ocli.
clen soni.
ithtar einot en aiinansL ratt p&amp; grund af clennes olikhet i religion, kön eller ras hm frba .. clenna stund afsvurit sig sill, egen ratt.
» Tillanipade pB vAr röstriittsfråga iimebiirs dessa saiiniiigsorcl, att bakom spörsnGlet om.
införandet oin dlniliii röstratt för ixiiii.
stfa dlticl ocli oundvikligt friigan on1 kvinnans politiska rijstrlitt.
Visserligen far clet antagas, att lösningen af clen förra angeliigeii- lieten af £örh5llandenas makt koninier att ske f örst.
Men kvin-, norna h d v a aisprik på att hai.un (er deras lika stora ocli lika befogade rätt ej g.löinnies bort eller afsilitligt skjutes undan sAsoiii iiiigot obestaldt ' och ' aflagset, soin riim~ ej behöfver fasta sig vid.
nr en aktualitet, och imlste Afveil den kviidiga i: Östriittsfr~~g~n~ behatdas såsom en sidan.
Hvarför Irvianaiie politiska riistrtitt iir en verklighetsfï~.ga af den största betydelse, är lätt att inse och ofta frainhAllet.
I kort-.
Iiet sagdt bör kvinn~~ii erh5lla clenna niedborgliga befogenhet: cZtlrf^dr att clet a s rättfiirdigt mot henne och cläreniot oratt- farcligt att utestlinga hiilften af folket frAn politiskt inflytande; darfar att kvinnan, soni har lika stora intressen att tildvaral ' taga i samhdlet .soin mannen, bör sjiilf bast förstå att cliiï bevaka, sin egen ratt och sitt eget biista; därför att liennes fallenheter otvifvelaktigt.
i m h g a dseen- den iiro olika ninnnens, hvilket f ör11 Allnude från clet a; lli~ziinnas synpunkt utgör en ytterligare bjudande anledning att lata dessa eiirskilda fallenheter komma till sin r5tt och göra sig giillancle; därför att harigenoni skulle hennes inedborgaranda starkas; hennes sjalfständighet och a,nsvarskansla ökas samt hennes per- sonliga anseende höjas; cliirför att samliiil ' let siirskildt behöfver den insats af .ined-, kiinsla, sparsamhet och .praktiskt sinne, soin kvinnan antagligen skulle göra gällande i lagstiftningen och i statshushallningen, samt, därför ' att salunda med ett ~ r d det @ till gagn för kvinnan och till gagn för sanihallet.
- &lt; (.
,
S~dtnacleii af lc \: inri,zns in.fiytaiicle i clet offentliga lifvet blir för h r i ~ r dag alltiner Iiiiimbar.
Maii liar l-iiirvid icke blott att fiista sig vid vikten att unclanröja eller förelro~~~ima cle orilttvisa lagar, niiiimen.
ofta .st.iftn fiir ltviiiiiorix~, ' S K S O I ~ t. ex. i de iikten- skapliga förhAll.,ziclena.
l h m f ö r allt och siirskilclt i v8r tid, c1; Pi.
dc social.tz frrigorna tradt i fiirgruiiclen, behöfves l-iennes medverkan fiir lösiiii~gcn: If sai-iiliii11sproblen1ei1.
Erinriir 112a~1 sig h m d kvin- nan redaii iiu trots iitestiiigniilg fdin statens angelägenheter för- mAtt iitriitta för sAclmm sociala intressen som unclc.rvisaiiig, sjuk- - - I-hd, sedlighet, iiykterliet, frivillig fattigviircl o. s. v., fAï man en föreställiiiiig on1 cle siirslrilda praktiska inlägg ' hon skulle göra i clet offentliga lifrct.
De kvinli&amp; r ö s t r ~ t t s f ö r 6 i ~ i n som ~ ~ r ~ bildats, 11,zfra ocksi har och hsar upptagit verksmili.het för vissa reforincr i koi-ii~-in.iinerna, och dessa inliigg h d r a reden visat ett inisl&amp;sli.t inflyaildc p5 höjandet af intresset f ör dylika angeliigenheter, siisom.
föl: Bostadsfrbgaiis lösning m.
1-i-1.
Erfarenheterna från cle stater, diir kviiinaii f&amp;tt politisk röstriitt, styrka i alla afseenclen, ett hon 1-51 lanlpar sig för det offentliga.
lifvet.
Unclcr s&amp;claii,z fiirhAl1,zndeii Mr det för statsiiiakterna vara en ~ i k t i g angeliigeiil~et: %tt unclersöki spörsniAlet om politisk röst- riitt för kvinna och befri-i~~ijcz dess införande.
Den.
ofta hörda in- viinclnii~gen att kviiii~orii: .~ iiniin ej visat tillriickligt intresse för sin sak m bste iiled f örut niiriiiicla iippfattiiiiig f öl-lora det viisentliga 8f sin betydelse.
i \ llaii har ju ock&amp; redan priacipiellt gifrit kvin- ixmcz koiri.niun,zl rtistriitt u t m att beslutet hiirorn föregicks af nKga opii~ioi~syttring,zr frin lrvinnornas sicls.
Vidaie har kvin- nosnas intresse för deras politiska röstriltt pli, dc senaste tv8 Areii synilerligen kraftigt gifvit sig till kLma, blm-id annat genoin bilda11-.
det i laiidct af en rniimgd kvinliga röstï %ttsförening,zi., fijr n&amp;r- varaiide 20 till antalet, hvilka sanin~anslutit sig i en landsorgani- sation och reclan.
rakim 6fve.
4,000 iiiskrifiila ledanzöter.
Och slut- ligen iiihste w iiiedgifvas, att intet nieclel hastigare och full- stiindigaro vacker nzeclborgarandm iiii just förliinandet af nzecl- borgeirliga rattigheter.
Inom clet politielta lifret %.r clet nu emellertid en, ständig strid nzcllaii icl6erna och cippoi: tuniteteriia.
Dc förra böra tagii hiinsyn till de senare, det 51: visst.
Men 3, mildra siclaii m %ste inecl, styrka göras gdlmde, att det for befriimjaiidet af ett fram- steg oftast blir en d8lig utriiikniiig att tro sig behöfva förtiga eller.
kanskc reat af föriielta sjalfva icléen.
Man in&amp; franilhAlla, att för- ldillaaclena bjuda att nöja sig uiccl ett litet steg, men det; ar allticl riitt och nierenclcls gagneligt att samtidigt hAlla själfva ideens fana högt, s&amp; att den rikta kursen cj förloras lir sikte.
Den $Aga,.
soin di1 i förerarancle fall franistii,ller sig, ar, huriivicla clet m i anses i iif~got afseeizcle oriktigt eller oklokt att iiil inför denna Rilrsdz~g, i sai ' ibsiid i-i-i.ed behaiicllingen af iniiiinens rösträttsfrAgi~, till nzlgon uppinii,rkstznihct och Btmke framföra iifven röstriitts- f r Digan s andra 1iii.K t.
Hk \ - icl bös uppnii4ii.ksainhetcil fcirst .fiist,zs cliirp, ' l, att iusii (!
; i kunnat iiinclg8,att den.
stora saken reclnn kastat uhgot af siii ~ l i ~ g g in n i förl-inn.cLlingari-ia.
Regeringen liar i. sin.proposition fik fiirst: ~ g h g e n iiilitit sig p % %iilaet och.
sagt.
i-iågi ' a försiktigt viiii- liga ord orii kviiuiorim I Första lin~iinzareii har czf en nwtioaiii: till.
och i-iiecl yrkats oinedelbert tillc~elaiicle af politisk röstrutt lit.
koiiïniutialt rtistberattigede kvinnor.
Oob inom Airich Kc2ni~nai: cn h a f w fyra ledan~öter uti en r o s t r ~ ~ t t s ~ uttalat o t i ~ ~ sin ~ gliiclje ö f ~ e r regeringens nyssniiiinncln yttrancle.
Det kali clB för det fiirsttz vara 11 " siil plats att f r h i ii ii il^^ flera, af h i l k a salren, behjiirtas, fram- lioinaler ilAgot uttryck diiïför.
Rlen hihtil1 kommer, att Lir kviii- nornm synpunkt men icke lL&amp;n f: ir sakens s k ~ d l var8 till freds mec7 att deii stödjes blott i clc olik: ^ fr: iinstaIlningariies motiwr, och.
51iiin mindre med att clei-r gifves en.
e % begransad oiiifizttning, soni cleii srlihllit i det i.no: m Första I&lt;ni-im.nren viickta f örslngct.
Deii kvinliga röstfittsrörelsen.
har nnspriik p&amp; att genoin största inOjlip, unclerstöd &amp; f \: en iaoni Riksdagen viima biståiicl i sin inakt- p ' D2ligga~1cle uppgift att bereda c h all.iniLi3.iia iilenii-igen.
för gc !iiorn.- fiirandct, zf politisk röstraht för kvi.~~nor.
Akf \ reii en a n n m sak ZZi.
hiis förtjiht af beaktai~dc.
Maii h ncle; j u ku.iln a t Iioppas, akt sii.rskilclt cleii ily a 11 iirorcliiiiigcns gciioi n - fiirniicle kulle 1-acka en samfiillcl insikt orii.
n6dviincljglic.teii: d cii I-crklig röstriiittsreform., son1 drulle, 1iö; ja i-imlborgarartdti.n .och oiu- sider 1i) sa folkets bui-idii: ~ andliga krafter.
.
Meii minnet af dylika, flirpliktelser bleliim IRtt bort.
NRgoii samling kring detta 1.iiA.1 har 1cn: ippnst visat sig Btiriin.stonc under dciina riksclag.
Snarare göra sig alla b&amp;de stora och siiiii.
ö~-islrem&amp;l och - intressen @ iillnncle och.
f t rrdr; i att Blif \ .a viigda ciiiot h \ iaran.clrti.
Men under en sAdm situ: ~tioin fini ?cs ingen niiledning ni tt 11; " llln ensamt krini~onm ' Lorta,.
.I vkrtoiii kör iiarvaron d clerns rattvisa sal;, kuiiiia biclra,g: ~ tt gifvn nLlgon lyftnihg &amp; t synprinkteriia.
M m skul.le niistan k u a q, blifm fresta.
att i detta sy-i-iin.nii- Ii&amp;iig ii.fveii inlAtn sig p&amp; den.
ef sil, ni8riga I~eaktacle angeliigen- I~etcii iitt uppstalia » garantier » niot den.
nyn pl~nyttföclclse, hvarpii nntivnen s&amp; lihgt!
vantat.
Gerit emot clessa $trafvmden i i - &amp; t c b vrinrc~s, att uppgiften dock icke kan.
vaxa att anorcliin blott ett skAc1espcl ' fvï sveiislrn folket uk~ii.
a t t ' p-3 samma gling inryinm: ~ At clctsaini-na n.&amp;got i.ikadt inflytaiide p5 rel~reseiitationcii i clcss lielliet.
Anser inan sig frRn 11Pie; ra 1xW.
verkligen bel~.öfq,z cn s5 1; aIlncl verksam gaïmti; s: % rorc det 1-51 vardigare att i stiillct siika den ' i kviimornas ' rii$triitt, livilkeii j11 fr811 sain.nla hhll ofta pl.R.gar frarizh, ' lllns shsoni ett yttersta v5ri-i mot den alln~Hniin röst- riittens befarwcle onihvi2lfniagar.
Ty då liar iiieii i: 111.a fall gifvit f ii11 r 5 ttvisa.
För kviiiiiorna kali set nhmligen vara tlii: digen likgiltigt, h v i h gïnnder i-iiRiiiiei-~ anse sig bciïa Aheropa för a t t gifra deiii cleras ~riitt.
Frs~ilstegspai: tier~~n behöfra ej .Id.ler fr8.n.
sin synpunkt .q (: nfi&amp;il fara i kviiiiiaos politislm restratt.
Ty skipaizclet a£ riitt- l '
\ ' isa leder i liiiigclen alltid till goda resultat för s: mdiiillet.
Ocli lifven om det verkligen förliö1l.e sig SA, soni nitingeii förestiller sig, att 1r-vinnorna Skola iidgon tid franitit stiilla sig imra dogma- tiska än miinnen i viss: ~ principfrkgor, SA iiro de obestridligen A: ~nclrn siclaii ' n-iindre doktriniiira i uppfattningen ' d ' de praktiska lifvets angel.iigenheter.
Det vore ' lyckligt om genom kvii-inorilas iiiflytaaicle ' generationer ej behöfcle slitas upp under ofruktbai: n kriStniiitningar i ~ l l e n ~ iitaii, om samtidigt ocksA ' kiinde viisa något i lanclet för clet dagliga, lifvets behof och trefilad., Sl.iitljgen.
iimu eii sak.
h t iir förklarligt, o111 n~iingen ej kil11 uncler nhgrn ~förli~illanclen anse sig beredd att p&amp; en gång 16s: ~ röstriittsfr~in bAcle fih kvinnor ocl1 inaii.
I hyarje fall kan ~iiaii knkppnst begiira cietta, utan iltt ' i genomgip~inde friga fran regeringens sich först förebragts utredning och öfverviigande ~ i.
5, för:: genoniföraniiet:: if de siii.skilcla syipunkter, som ' fran~stiilla~ i i i politisk röstriitt jifven f ö r kvinnor.
' .Alldeles Öbestridligt iir jii111vii1, att den senare niigeliigenheteii ej f k p&amp;: nigot siltt för- dröja en god lösning d clen im föreliggancie uppgif@ .att genom- föra d.lniRiz rösträtt för niiiii.
&amp; n cl,2reiiiot bör saken, &amp; min- iitone för deni, soiii tro p&amp; befogenheten och nyttan id kvinnans riistriitt, stiilla sig SA, att afgörandet d ifiiimens röstriittsfriga in~iefattar en siirskjlcl förpliktelse till att omedelbart skrida till en iitreclning och ' ett öfverviigande d fri5gan 0131 politisk röstxiitt afven.
fijr kvinnor.
PA grund af.
' Iivnd sbluncla anfiirts f&amp;r jag 1.ieinstiilla: att Riksdagen, i stminianhang .med afgörandet at ' den nu föreliggande fr %gsn 0111 införandet af +1.11mUn rösträtt för rniin, iniitté besluta att i skrifvelse till Kungl.
3hj: t anhAlln, clet Kungl.
Maj: t tacktes 1.btn utreda fr; rig,m om beredmclet af röstriitt; jiirnv %l f6r kvinnor vicl val till Riksdagens Andra Kainnia.re samt därefter fijr Riksdagen f ï i ~ d &amp; g g f % örslag i Zmne t. Stockholni.
cleii 12 april 1904..
, Crnrl Jisidlmgen.
, I ofvaast~leade yrkande instii~niiia: R r ~ s Beckman.
t Helmlf HecZlud.
Fridtjw Berg,.
Jolui Olsson .. L. Gust.
l3roonzé.
T i t o o.
' K .Jol~a~rsson i Oi ja.
; Ec2vard ' Wtvriaslry.
Jnkoh pet te ra so ?^.
.I E. Ericsson.
Oskar Eld~nzd.
Magnuas Hqjer.
d7tdel.s Sterner.
5 '.
J. Emnder.
Gemril De Geer.
d.
Tlq- Inrder.
OsJccw Berg; P. Husastén.
d.
F. Hrostro~rz.
He1zr2c Ohngren.
G '.
lhnlund.
H. Pnrrtza&amp;ieh~.
S.
' H.
Ebanazelizw Paul Hellström.
Carl Ccirlso~ .Bowcle.
E.
G. Aker7; in.d.
J.
G. Forsberg.
N.
P.
Ny- ströru.
.J: Pemso~a.
David Holmyrem. '
' ' ' ' r: Som c tt uttryck fik kvinnoriias varnia intresse för den fraga.
som ' Xiickts genom hr Lindhagens inotioii, kommer med anledning clriraf ett offentligt möte att anorcliias i början af maj d För- eningen för kviiinms politiska rösträtt i Stockholm. '
* - 8.
.
-
~rkesskolor for kvinnor. '
Förbundets byra iilottagcr, soin bekant, dagligen » frl " lgor.
oin simrt s11gcl t allt me11 an hiinincl och jorc!, ett gliicl j emde f aktii m, eiliedan clet visar i hurii hög grad byrfii fitnjiiter allniiiidietc~ns förtroeiicle.
Vanligen ' kro ej frfigornn af sAclnii art att cle kulinil Iiidva n.&amp;got intresse för utonlstAencle, meii eii och anilaii g h g hiiiicler inotsat.sei~, Iivilket jii k m eiigas oin deii begiiran, soni.
1~yrAii strap före jul förrn h c t fick iiiottt~ga aiig !~ciicle licinliy~ grkesskolor.
FrAgan ~frainstiilldes; %f seki.etc !rr~rcn i en l&lt;o~m.itC, t.il1sak.t: ~f Stockholnis stadsfulli~iiil&lt;tige, för iltt utreda yara yrkesskolors fiir- Ii Allanden.
Orsaken till att IiomitGii viinde sig till .Zi ' öi: buaclet fiir att erhfilla upplysningar 0111. cle kviiiligil ~rkcsskolorna berodclo pil,.
iltt i cle officiella papgei: cii liaclc 111aii iiiiinit alla beböfliga upp- l y sniiigai: niigd,encle 11naii1.ig: ~ y~kesskoloi:, 111 (m ej 11 Agat: ~ng: " ~ei,i clc l l i n l i a.
Huru förklara cletta?
Jo, clc kvinliga yrkcsskoloïii: ~, sakna e o k regel statsuiideretöcl, följiditligcn liar man ej iiAgoioii ti ?nlcclniiig att oi~m5i.iina cleiri.
i cle ofliciella reclogörelseriia~.
För ittt 1111 erhh.lla de iiöcliga, upplysningcwii~~, tillskref Förbuiiclet en person i hvarje lan - Förbiindcts oinlxicl eller a1111an person, soni liiii~de antagas intrqsseracl af snkeii - inecl begarm 0111. uppgifter.
Dessa giillcle mnnm och aclresaer (veclcrbörainde ville ~ ~ c l i ~ i i sjilf förskaffa sig öfrjga upplysiiingnr) p: l l-iusl-i~llsskolor, vi~fskoloi:, l~aiidarbetssl~olor, bmiitw: lrdskiirser och I~oistiicistrielln skolor.
Dessutom önskades a,iigAencle skolkökskurscr uppgift pb huru de ui~derl~i~llas och för sykui: ses huruvida clyli ka i allinniinhet siro .m- oi.cliiade ~ i c l skolorna.
Tack vare inycket stort tilliiiötesgL ' leuc1~ frPm cdla 1-iaI.1 s r IILI det önskade iiiczterial.zt insmizladt och ligger farciigt att bearbetas.
: P5 grund af uppgifterilss allt för 0ja.1~iiiii.
be~k~~e111iet s r clet omöjligt att af nluteriulet, siisoiil det nu ubc- arbetadt föreligger, drae digra allt för siilrïa el.utsatseï.
1k11: ' ifveil 0111 liiir nedan 15in1.iiacle uppgifter 1n8stc gifvas i m c l en.
~ i s s reservation, torde.
clc dock kunna liiii111a Atskilliga ganska i n t r e s s a ~ ~ t detaljer i~ om clen kviiiliga yrkesiiiiclervisilii~gcn i 14i: t. l; ~nd, och om huru de olikn liincn iiro lottade - ellcr vanlottaclc - i detta afseende.
Bland cle g1iidj; incle upplysni ilpr inan siiliiilda, ei: lihllit, 1.11 ti i friimsta.
riiiumet i~li~ii~nas att skolkii1rsfi: Hgni-i synes allt incbrn l~lifva ' beal&amp;.d; clet fi.anes nu onikring S7 skolkök i vart laid.
(Vid alla de uppgifter, soin h. %r lianiias iii: Stocldiolin ej inberiik- naclt).
Malmohus, Göteborgs och Östergötlands 1Rn ilro pR cletttl o~iirAde de biist lottadc.
Aliibiilatoriska skolkökskurser hafra varit eller iiro anordnack i Örebro, Kopparbergs, Öst~r~ötlaiicls och I-hllaiicls l&amp;.
Dessa senare kimer unclerhtillns i nlliniiiihct af -.
It~iiclstiiigcii, för öf rigt 11ekost.n~ cle iiii: d koiiimui-ieriia och iin af privntpersoner, oft: ~, d bacliz tillsaminms.
Af v: mliga hualiNls- skolor finnas 37, och cliir stii Östergötlends och Göteborgs liiii.
friiinst.
Viifskolornm antal iir 45 och här ha Kopparbergs, R.Idiiii+ hiis och l ' &amp; ri-i~li~~-ids liiii att uppvisa deii högsta siffran.
Enclast 1 b~~rnavP~rclsk~irs finnes, » Bai: na,v&amp;i: n » vicl Leriirn.
i Elfsborgs Lin iiiira (Xteborg.
.
lT ' rfi.g: zii: ingAeiicle sykurser giillclc, so111 s: xgclt, endast Ii tir ii - d a clylikn d.lrniint förekoinnia vicl skolorna, och svaret 1i: ti: f r h i c; j inii-iclrc iiii 5 lan blifvit » ej nl.ln.iRnt8 ».
Iletta endast cn 1.iteiz axplockniiig ur.
clet rika i-naterialct.
Mcii reclaii detta torde vara nog föl: att visa, hurii nihgcz Idliga önskniiigl-r, soin iinnu Kro ouppfyllda, niir det giillcr yrkesskol.or för kvinnor i v5rt ln~~icl.
Siirskilclt beklagligt rnaste clet anses,: i.tt ~ykurscr vicl skolorna ej fiireltonirn: ~, öfiwsllt.
Och visserligen iir det gliicljande, att clet fi~iiies 8 ' 7 skolköksk~irser, men 1.iiii: u oti 1.1- rickligt cletta antal zlr inses liitt, clh iiian f h ~ e t att s det fiiziies 4,989 folltskolor i vXI: ~ Ia~icl.
iltt c~~clast en cnda basnavkrclskurs finnes iir ju ocksh fög: i tillfreclsst~dlai~de, men dB clet i i n i ~ i ii.
]: sk kort tid scdnn i-iirm börjat inse behofret af sA,daiia, I.inr man k~iap- p: ~&amp; riiktigliet tt förvA.nn, sig öfver clenna brist.
De begibrcla uppgif t e r m oinfattade ej trii.dg; i~: cls- och.
1.aiidt- briiltsskolor, nien om s5 v: wit fall.ct, skulle cle vunna iipplys- iiingarnr~ siilcert ej haft att framvisa.
ett mer glacljallde resultat.
: In, ii.i.ycket och trofast mbetc krkfves innan clen för vArt 1: ~iicls I; vi~-inoi: lika. \ - $.l som för cless mai: SK viktiga frilpii 0111 yrkes- ~iiic1e1: vis~iing kan anses] .öst p5 ett tillfïedsstiillni~clc sztt.
Det 5.r att Iioppas att clet arbete, som.
1111 utfijres af den af stadsfull- liiiilitige tillsatta koinit611, skn1.l bringa salam til.1 en lycklig och.
cniu lösiiii-1 %.
Ett sändebud från Lappland.
1: de clag1.ign tidiiiiigri; i.nn lm pli sista tiden stiitt införda flera notiser niigiende lappflickan Elsa Laula, som nyligen ' besökt Stoclr- lioliil.
för tt viiirku för lapparnas sak.
Ett niecldelmicle om Iienlic och huiiiics illissioii bör s&amp;kcrligcn ej häller sakaz~s i Dagny, i synnerhet som clct var: l~örbiinclcts byi: h, soni var fören~; li.l för hcii- lies först: ^ besiik i Stock1.1olm .. Dc ?t var ocks; i byran, som.
St hciiiie lycka,cles utviirka ett samtal med borgmiistzr Liiicllia,gen, soin sccltm pA d1.t siitt hjiilpt hcnne inecl r i d och dLd.
l-Iciincs upp drag giillcle framför tdlt att sölta iitviirka riitt; ~ lappnr t ittt idlt: ~ jordbrnk p; i siila gninla » leppskattelaiid », iiiciz
iifveii att u tvarkii, ci!
siiiikiiiag nii skrzclce.i: sii.ttiiiiigssI~yldiglicteii ofvanför ocl1iiigegriinsei.i.
Ileiinn ers~tti~iiigsskylclighet tryckcr f. II.
lappar1.i.a SA hhclt, xtt clci~.
iiiirti, nog omöjliggör rei~sliötseln, och (1A dc cj hiiller Rga rait till att idka jorclbriik, blir deras till- varo ~iiycket belryii-in~erseiii.
Den direkta orsaken till g~tt I&lt;l.sa Pmda nu ki~niimit 11cr till I ~ u f v ~ ~ d s t a c in k ed!
~ ~ officiel.lt iippclrag friiin sina stainfriinder titt värka $61: dcrns sak, var just ett sktzcle- crsiittningsn.sm81.
h~cllaii en lapp ocli en ii ybyggare.
I1ap y en blef cliirvicl tappande part, och h a i s lmiclsmiin ilisiigo 1111, att 1iAgot ~nliste göras ocli göras siiti,rt för att förhattra cle sv; ' im f 61: hKdlan- den, ui~der hvilka Iappmiia f. ii.
1.cf~a och soin Ar eftci: i ': blifva sv5,rare allt eftersoin cle s \ m s k a i~ybyggxiia triiiign dein högre och högre upp Ht fjTil1ei.i.
Och sb blef IZlsa IJauln frAn C~mdfjell, Jlikkarniis i Villiclinina försainl.iiig utsedd att föra sina l: ~iids~-iiäiis tczl; i,~i.
Och 1~12zi-i vigm ilog ined gaiiskn stor s5l&lt;erliet siiga, att deras .val fallit p " en aii,rcleles Iiiinplig pernon.
Elsa Jmila be- sitter niilsdigen en.
stor szzkkunskap i alla frAgor, soin röra l q ~ p a r ~ a a förhc ' lllaiiclei~, s p&amp; saniina gdng som den lyckliga gilfvaii n,tt l i l a ~ t och tydligt kuiii~a f.i: ci,mliiggzi, sii~a, t: i,iikar.
Hennes eaet b .. lifs bittra erf; wentietcr 11n nog ocksn tjiiriat som förberedelse tdl.
det viirf, som l-ioii nu 135 grnid af siim l: ~iidsn3ii1.1~ va1 tltfiht - vi skola l~oppas till f r c ~ i i g h g för clcrns 1: iittvisn sek. Fredrika Bremer-Förbundets stipendier for år 1904 I i d w utc1el: tts p: oL slitt soin följer: ~0111 strit ler: ^ mediciii:, 500 kr.
till Fr511 cloiiatioiisfoiiclei för li \ +~ii.i~i., nietl.
k: aiid.
Mntilda Freitleii.Eelt, 400 kr.
till nied.
fil.
1;: i.nc-l.
3.Ini.in Iiigeli.i.iaii.
Frhi I3veliii: t l ?al~iiiel.ijelins stipeiidiefoiicl: 330 kr.
till 1lirnriiiii: iii vid.
' \ \ ': all iiisli: ~ skol: iii Aiirore Berggren, resestipeiicliiiin för e] y: ol.listriclier.
I !irfiii all in ii ii ii: ^ stipeiitliefoncleii: 400 kr.
till Ester Roninii för 1; iirs stip.
); 400 kr.
till T47illielrniii: ~ \ - id liögre Iiii.~riiiiieseiniiinriet (St0~1iliol11-1~ (Orebro stiy.
); 300 kr.
till 1V: dliii för kurs vid folJisIiolel~~rirnriil1iese1~1i11nriet fil.
k: tiitl.
IiigegWrcl Berg för uiiiversitetsstiitlier, fritt stiy.
; 300 kr.
till Alf- liild 13ejboii-1 för kiirs vid follcskoleltirariiineseii-~iiiariniii, Söt1erm: ~iil.niid.s Ylisterbotteiis stip.
; stil).
; 260 kr.
till Aliii: t Eri1; son för s; iiik~hclsl~iirs, 260 kr.
till Eleoiior: ~ 13riiiio för kurs id högre Itira.rii3neseiiiinariet, S h r a - borgs stip.
; 260 kr.
till Alida %litterl) wg för 1iui.s \ - kl fol1; skoleliirariiiiie- seii~imphiii, 1i; opp: irbergs stiy.
; 229 kr.
till l3lis: ibetl.i Syberg fiir sjukvl " Lrt1s- 1: 1irs~ Vii,stiiim~l: i.iids st,ip.
; 225 kr.
till Tiigei: 1,iiiit.I fijr 1; iir~ i l iiiiissl; ~tselY Got.l,?
; iids stip.
; 225 kr.
till 13lsa I&lt;arlrisoii för Iiilrs vit1 Teknisks ~1iol: ~n i Stockliolm, Blekiiige stip.
; 200 kr.
till frii Frejx Grttfströii~ för kurs vicl l) ariiil-iorsl: eiiistitiitet, Vfisternorr1: tiids sti y.; 200 lir.
till !l !liys,.i.
Rinrnnii fnr orcliincl kurs i b: iriin \ 4rcl, Ostergijtlniiils stip.
; 200 fr. till Ingegerd Ströin-
berg för lmrs i tr8dgrirdsodling, C+iitel) orgs och 13oliiis stip.
; 200 kr.
till Astricl Rorpenstieriia för ordnad kurs i l): iriia~5rd, (; iiteborgs och Hohiis stip.
; 200 kr.
till Jraliii C ' assberg för kurs vid foikskoielfir: iriniie~e1niiinri111i1, JKintlaiicls st.ip.
; 200 kr.
till Hildiir Agren fiir kura rid gyii~nastikiiistitiitet.
; Taii-itlands stip.
; 20U kr.
till Sigrid Westrin för kurs rid seminariet i Karl- stad, YZirinlands st.ip.
; 200 kr.
till Svea Sclierliii fiir sjnl; vhrtiskurs, Fpsalu stip.
; 200 kr.
till Elsa Hallgreii fiir kurs i liuslig ekonomi, .Tiiiiköpings stip.
: 200 kr.
till Sellr Arne11 fiir sjiikvfirdslriira, Krist i: iiis tatls st ip.
; S00 kr.
t il1 ' Keriia Jiingl~ecl; för sjiilc~~rdskurs, Jlnlniiihs stip.
A f ïörekomnieii anledning blir Sorrlmt teiis stipeiitliuiii: 325 kr.
t il1 elev vid h~riiiilor~lieinstitutet, utdelat \ - id cii seiiare ticlpiiiilct.
Stadsfullmaktigevalen.
Fiirbundets l) yr3 liar iifreii i: " ir tjiiiistgjort shfiom rnlbyr5 iiiider t.ideii för statlsfiillmaktipe \ .nleii den 14-24 mars och lim i deiiiia egenslrnp haft att glihija sig ht t: tlrilra hesök.
I alln-iiinhet h dock ej ~albydierna i Ar mrit s l talrikt lxsökta som förrn Aret, nieit detta Lehöfver ju ej betydn att kvinnorna minclre flitigt deltagit i - raleii.
iitaii endast att (le i Ar voro mera fiirtropna med alla tliirt.ill hiiraiide formaliteter och därför lattare 1; unnat uiitlvara valbyrfiernas hjllp.
T ' triik- ning om hurii rnfiiiga kvinnor, som i hr begagiiat sin valriitt piighr fiir niirvaraiicle.
C Det sista föredraget före soinn-inreii i Förl~iiiidetx föreliisiiiiipskurs vit1 Liljeliolineii, agcle riun i I~iljeliolmens slcolhus torsdagen tieii S1 april kl. S e. m .. c15 fröken I&lt;erstin Hesselgren talade öfver amnet: ~Henilnets.
hygien B.
C Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtts styrelse saml: is till brssa.inina.iitriide i Göteborg 9-10 juni, 1iv: irvid en del orgiiiis: ttioiisfrSg~~r skola behandlas.
I saiul~and meil Brsniiitet koinina ett.
p: ir «ft ' eiitlip: t möten att: inorcliias.
I l akademiskt bildade kvinnors föreninig, livars s ~ f t e eiilipt den först: i paragrafen i stadgarna ar d att arbeta för att: it akademiskt bildatle h-iii- nor m Q tillerkaniias ratt till de fiirmbncr, soni de d deni: ifl: tgtl: t koiii- petensprofren enligt gallande lagar och fiirfattninpnr tillföraiilan nian nieti sainma l~ompetens~, liade den 25 mara sitt koiistitiieraiide saiuiiiantriitle.
P9 nytt möte den 6 april aiitogos stadgar o (- h ralcles s t p h e.
Till inetl- lemmar i denna styrelse iitsiigos doc. jur. tl: r l * ~lsa Eschelsson, orclfiir: ~iitlt&gt;.
fil.
doktorerna Anna Ahlströrn och Lrtli: i JValilstriiiii, fil.
l w d.
Ev: i voit Bahr och prnlrtiseraiide liikaren, k r Knrolina 1Yiderströn-i.
Suppleaiiti~r blefvo fil.
lic.
Hilma Boreliiis och ined.
ocli fil.
lranc ' l. ann: ^ Jansoii.
