# ID: svediakorp-per2769
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,935
# sentences: 759
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


B I H ' EMTR EVNAD .Akta.
.
VADSTENASPETSAR.
rak tick tidning föc hemmet utgi.ven av.
.
.
# II uisiyrslar och prereder.
Siort urve !. '
.
Mat och billigasi.
S ' K ' A,.
A SP ' TSDEPOTENj.
.
Grevturegatan 34 A.
1, kl. 10-6.
A.
T., 402 04 (Andra huset.
frbn Linnesdan.)
.
.
.
.
.
.
.
,,.
.I.
Fredrika-Brehier-Förbundet.
Redaktör: ~ n n i i y ~kenstreha.
a ' _ - - Utkominer tinder 1918 ' med 24 aitazidiga n:r. Pre- numerationspris: helt år kr.
1: 80, hdviir kr.
l, kvar- h, h. a: m ..,,, enu,nera,ian sker i posta.
.
InnchBller bertltteldr, poem, levnadsteckningar, re- ligiösa, etiska och sociala uppsatser, artiklar i diverse ämnen samt en rikhaltig praktisk avdelning.
Inbundna årgangar för 1912-1915 kr.
1: 50 pr ex., för 1916 kr.
I: 75 orh för 1417 kr.
2: pr exemplar.
- - Ilegeringsgatan 24 Stockholm Rekommenderar sitt alltid rikhaltiga lager av Bord-, Kaffe- och Téserviier, Gias och Kristall, HusgerAd och K6ksart; klar i - -- alla prislagen .. - -.
- - - -.
-.
- ' - A.-B.
Nórdiska Kompaniet.
.
.
Te,xtUavdeinin8enn:Thyra CRafrtr6m, Stockholm.
Permanent .uWSUnin &amp; ' w fardida och pbb6flade arbeten r &amp; miiicrial.
Rkd vid inredning av vsningar m. m..
.
.
.
.
Undervisning.
.
.
i ..
Italiensk spets- och - annan +konstsöm.
5thndigi p 6 l+ &amp; dirfil1 hbrande material.
Sven$k, Fransk &amp; h Mimi &amp;.
.
~ ~ d s t r å d Rikhaltigt.
urval av ~ ~ i t s m ö n s t e ~.
....
.
.
- 4
Facit i vrkesskolefrågan.
.
J en sistliclne S ' maj f attade riksdagen f orinulering, soiit riksdagen sedan följ t, clet betydelsefulla besl~itet om iiirat-.
att.
Ii~iilna f; en vidare utsträckning äii tande av praktiska ungdomsskolor och inoii~ andra lärlingsskolor, .. I .allmänhet skapade därigeizoin första föriitsattiiin- iii-.
' skolplikten vid lärlingsskolor in- gen för iivägabringande av .en .ätlclalii~l~- skränkt till yrl~esaiistallda minderåriga, enlig allmän y rkesuildervisiiiilg.
f ör cl.
v. s. den ~ingdom som utför betalat svensk ungdom.
arbete.
Med.
avseende p i skolorna i Synar mait riksdagsbeslutets detaljer Iiusligt arbete, hade I&lt;ungl: .Maj: t före- iir den kvinnliga yrkesutbildningens slagit att clessa - utom för de enligt syizpunkt, skall ' man finna åtskilliga 1110- allmän regel skolpliktiga - ' i inån av ut- ryinnle .skulle stå öppna aven för.
de11 inknt att med tacksamhet notera.
U !I- dervisningen i Jarliiigs- och yrkesskolor kviniiliga ~in~d.orn, so111 i heliiniet .eller för hantverk, industri och handel koim- p5 annat sätt vore .sysselsatt nled.h«sligt iner h l i n s t o n e.
rent, princiipie.llt sett att arbete utan.
att vara direkt yrkesaii- stå lika öppen för den unga flickan som ställd., s Riksdagen has nu bestämt att för ynglingen, och beträffande det spe- lärlingsskolorna i lzusl~igt arbete av.
ve- göras obliga- ci.ellt kvinnliga vei-ksamhetsgebitet, det clerbörande kommun k~inna.
, toriska för " samtliga hinnliga mincler- l~usliga arbetet, har detta vunnit inycket beaktande och behovet av undervisnii~g asiga, vilka icke 5ro aiistallcla i hant- verk, industri ellei: handel och vilka icke däri på flera.
satt b1ivi.t tillgodosett.
.
I den iiarmaste överbyggnaden.
p i styrka sig atnjuta annan mot.
lärlings- folkskolan, den obligatoriska fortsatt- skolans iiid id er visning svarande under- iiingsskolan, konimer handledning i hus- visning ".
Häri.genom ha utskott och lig ekonomi och handarbete att länmas.
riksdag .i viss nGri tillmötesgått en f rainstallniag ' i liknatidev ' syfte, som.
det stora flertalet av kvinn !iga elever.
styrelse pii Inom systemet av lärlings- och yrkes- Fredrika-Bi-ei~lei -- FÖrb~indets skolor får undervisningen i husligt ar- sin tid gjoi-ck hos I-ungl.
Maj: t.
U r den bete.
siila egna - skolor sidoordnade med kvinnliga yrkesutbildningens synpunkt de övriga.
Men - icke nog # härmed.
ar det givetv-is .en mycket stor fördel om Skolplikten inom: dessa husliga - utbi.ld- .skolplikt&amp;.
uts&amp;kes ' &amp; i sätt som har ningsanstalter komn~er enligt $skottets (&gt; v a i i 1:d i.vi t sagt.
Därigeilom kunna in-.
D '.
.
. '
V,,,
.
.
oiii en koiiimun aven de unga flickor, som efter slutad skolkurs " gå hemma " IIOS sina föräldrar eller vistas hos slak- tingat, bringas i kontakt ined en syste- iiatiskt ordnad träning, vilket bör bli deni till mycket gagn icke blott genom den utbildning i husligt arbete, som dar- av vinnes, utan aven ur allmän uppfost- ringssynpunkt.
.
Riksdagen har alltså visat sig val upp- skatta den kvinnliga ungdomens behov av undervisning i husligt arbete.
Hur månne den värdesätter själva den hus- liga verksamheten i jämförelse med an- nat yrkesarbete?
.
I den kungl.
propositionen hade före- slagits att högsta ledningen av lärlings- och yrkesskolor samt några med dem sidoordnade skolformer för praktisk un- dervisning skulle anförtros åt en sär- skild yrkesskolöverstyrelse.
Utskottet har emellertid haft en annan mening, soin även vtinnit godkännande av liks- dagen.
' Enligt det sglunda fattad.e be- slutet skall den av Kimgl.
Maj ': t före- slagna centrala ' ledningen av yrkesun- dervisningen ' och överstyrelsen för fo1.k- undervisningen samnlanslås till ett am- betsverk ind der en gemensam chef.
Detta delvis nya ämbetsverk benämnes s Ic o 1- ...
o v e r s ' t y r e l s e n med två relativt självständiga avdelningar: f o l k s k o l- avdeliiingen och yrkes- s k o l a v d e l ni n g e 11.
Inoiir den sistnälimda avdelningen skall an- ställas samma antal föredragande so111 propositionen upptog för den fristående yrkesskolöverstyrelsen, nämligen tre ordinarie ledamöter (för 1919 endast två) sanit en k o n s u l e n t o c h s a r - s k i l d f i j r e d r a g a n d e f ö r hus- 1 i g t a r b e t e.
Det har alltså icke lyckats att trots särskild mo- tion därom och trots ett flertal kvin- i-ioföreningars skrivelse i ämnet till statsutskotte t få konsulenten för husligt arbete utbytt mot en ordinarie ledamot, företrädande samma undervisningsgren.
Hertha har tidigare redogjort för det- ta förslag.
Hur motiveras då avslaget på den i motionen och skrivelsen påkallade and- riligen?
Till att börja med endast så att utskottet betygar sitt stora intresse för att det husliga arbetet aven inom den centrala ledningen av yrkesunder- visningen blir på ett tillf redsstallande satt tillgodosett och därefter f örklarar att detta sker genom bifall till Kungl.
Maj: ts förslag om en konsulent.
Sedan följer en ganska utförlig beskrivning hur konsulenten i sin egenskap av före- dragande får vara närvarande vid sarn- mantraden, större och mindre, så ofta ärenden rörande undervisningen i hus- ligt arbete föreligga.
Man får det in- trycket, att utskottet finner en konsu- lents stallning utomordentligt god och det inflytande den kan utöva vara all- deles till fylles t f ör att tillvarataga den representerade undervisningsgrenens in- tressen.
Vad ar det emellertid som be- gränsar konsulentskapets förträfflighet just till det litisliga arbetet?
Utlåtandet, som legat till grund för riksdagsbeslu- tet, har icke en antydan därom.
Det frailistår därför hart nar som en inkom- sekvens av utskottet att för hantverk, industri och handel f örorda ordinarie ledamöter.
Hade det icke varit rikti- gare att besluta om idel konsulenter, då det går så bra och därtill ar billigare?
Det gives emellertid en förklarings- grund - naturligtvis icke omnämnd i utskottsiitlatandet - varför en konsu- lentsbefattiling, en lågt avlönad arvodes- t j anst utan beslutanderätt f ör innehava- i.en,passar som hand i handske justför det husliga arbetet.
Förklaringen är en- kel: befattningen skall innehavas av en kvinna och representera ett speciellt kvinnligt verksamhetsområde.
Satsen skall ej vidare här utläggas, den ar a pri- ori dömd att nedslås av den manliga in- dignationens förakt och bevisar iilgen- ting annat an att dess framställare är en mindre hänsynsfull person.
Det ligger dock, om man vill se sa- ken sådan den ar, ingenting för männen, enkannerligen.
manliga lagstiftare, ned- sättande däri att de icke förmå uppskat- ta ett specifikt kvinnligt arbetsområde i lika hög grad som en för båda könen gemensam eller en männen allena förbe- hållen verksamhet.
Redan vid psyko- ' logiundervisningen i skolan fick man lära sig att en människa icke förmår att fullt känna med andra lidanden an dem hon själv erfarit.
Härifrån kan man ex analoga sluta sig till svårigheten att vardera ett arbete, för vars u t ö i i n g man själv ar främmande.
Det ka.n alltså på sin höjd bli tal .on1 en naturlig begränsning och en sadan behöver man ju icke skämmas för.
F e l e t i detta sammanhang - och det finns även ett sådant - ' bestir däri att herrarna fort- farande äro ensamma om att bestämma allting i riksdagen.
Här omnämnda utskottstitlåtande in- nerhåller emellertid, sedan försök gjorts ' att bevisa konsidenten.
vara till fyllest, aven ett formellt skal till avslag på yr- kandet om en ordinarie kvinnlig leda- mot i högsta ledningen.
av yrkesunder- visningen.
.
Det skulle strida mot .rege- riiigsfornlens 5 28 att utnämna en h i n - na till innehavare av dylik tjänst.
I sin nuvarande lydelse öppnar 28 5 tillträ- de f 61 ' kvinna till lärarebef attningar med undantag av de teologiska professurer-.
na, til.1 andra beställningar vid inrätt- ' ningar för vetenskap, slöjd och skön konst samt till läkarebefattningar.
Hu- ruvida en ledamotstjänit inom den nya skolöverstyrelsens yrkesavdelning skal l kunna räknas in under beställningar vid inrättningar för slöjd är nkturligtvis en tolkningsfråga.
Utskottet har för sin dei besvarat frågan nekande och därmed .åtminstone för tillfället obönhörligen stjälpt förslaget om en oi-dinarie kvinn- lig ledamotsbefattning.
, Emellertid~är det icke blott med han- syn till det husliga arbetet.utan för den kvinnliga yrkesundervisningen överhu- vud av stor vikt att en kvinna får sate och stämma i ledning och därigenom sättes i tillfälle att på ett effektivt satt tillvarataga den kvinnliga ungdomens sarintressen vid yrkesut- bildningens anordnande.
, Detta ar ett krav, som de för saken intresserade icke kunna släppa.
.
Efter f rågans behand-.
.
iing vid årets riksdag är det emellertid tipl ?enbart att första etappen på vägen som för till m.ålet är en gr~mdlagsänd- ring.
.
.
, '. '
.
AXIANNE THORSTENSON,.
Sjuksköterskorna och det sociala arbetet.
asta vi en blick p2 sjitkvårdens hi- ringar.
Och alla diakonissor få en kor- storia finna vi att nar de första tare eller längre utbildning i sjukvårds- kristna diakonerna.
och diakonissorna.
arbete.
började utöva .sin kärleksverksamhet Florence Nightingale reformerade var det Alla slag av hjälpbehö \; ande som krigssjiikvarden, skapade sjuksköterske- voro föremal för deras omsorger.
De skolor och höjde kraven p5 s jukskö- Idadde den nakne, mattade den hungrige terskeutbildningen, och på de sjukas och bistod den sjiike.
Härbärgen och vårdare i alla avseenden.
Det blev an- kloster, som så srnåliingom uppstodo, staltsvarden sol11 först ref orinerades.
inneslöto i sig all den Iijalpverksamhet Men Florence Nightingales snille rack- so111 vi med moderna benainningar skulle te till för att omfatta alla grenar av hy- - kalla sjukvård, asyivird, barnavård och gienen och sjukvården, och i hennes 3derdomsvård.
Sedermera niottogos skrifter finna vi fullt moderna uttalan- iiven sinnessj itka.
Under medeltiden och den och råd angående hygien, angiende senare uppbyggdes visserligen i f lera sjukvård i fattiga hem och angående länder stora monumentala sjtikhus, ' inen ' s jukvird på landsbygden.
Men sjuksköterskeskolorna voro na- den vård de ' sjuka ' dar erhöll0 var i våra ögon ingen egentlig sjukvård.
Anstal- turligtvis f örlagda vid sjukhusen, och terna endast härbargerade [de sjuka, vil- nar 1800-talets stora vetenskapliga rön ka alla voro fattiga.
De rika vårdades skapade bakteriologien, antiseptiken och i sina hem och bestod sig i denna tid of- den nyare kirurgien blev följden ett re- *.
ta med egen läkare, vilken hörde till hu- formerat lasarettsvasen, moderniserade operationssalar ' och skolad personal.
sets övriga tjänstepersonal.
Under de sista decennierna har an- G2 vi till nyare tider ' så se vi att i Amerika och ~ n ~ l a omfattade nd 1Ga- staltsvården allt mer utvecklats och i kariias f ilantropiska veiksamhet visser- Tyskland, England, Skandinavien, Fin- ligen sjukvård men aven arbete bland de land och Förenta staterna organiserats f attiga, i f ängelserna och bland f rigivna såsom aldrig förr.
Anstalter ttppvaxa fångar.
Det var: i samma anda som alltjämt i och för den allmänna sjukvar- Theo ' dor Fliedner grundade sin diako- den eller i och för specialändainål, så- &amp; anstalt i ~aiserswirth, och i hans som tuberkulosvkd, epidemivård, för- spår ' arbéta alla de e; angeliska - diako- lossningsvård, för spädbarnsvård, för nissanstalterna.
Vare sig de tillhöra sinnessjuka o. s. v. Men även anstal- Raiserwerthförbundet eller.
stå sjalv- ter av annan art ha uppstått och tippstå ständiga, så utöva de en hjalpverksam- i stor mängd: ' konvalescenthem, ålder- het bland sjuka, fattiga och vilsekomna, domshem och försörjningsanstalter!
hen1 bland barn och tingdoin och bland åld- f ör ogif ta mödrar, barnhem, hem f ör K
blinda,, vanfora, idioter, ined ett ord för alla.
dein som behöva oinhandertagas el-, les vårclas.
.
.
Redan tidigt förstod man att kvin- norna voro särdeles lämpliga att ägna sig at sj ukv %.fl ocli annan h j alpverk-.
sainliet.
1800-talets oi~~daiiing av %sik- tema aiigiiende kvinnans arbetsfilt och.
f örsörjningsmöj Iigl~eter skapade var tids sjalvföi-sörjaiicle kvinnor, och vad.
ar naturligare iin a t t kvinnor +id val av levnadslcall av sin.
naturliga beg,ïvniiig drages till sidan verksamhet, i vilken ho11.
kan lagga siria speciellt kvinnliga egenskaper: moderligheten,.
talamodet, uthAlligheten, den latta haiiclen och det prakti ska sinnet.
D &amp; moderna sjukvarden hade behov av uild.erordnad hjälp at lakarna, ocli snaft uppväxte i de flesta civiliserade.
liincler en talrik sjuksköterskekår, f ost- rad vid de uppst&amp;idna institutionerna.
Den utbildiling soni under cle första ar- tiondena bibiingades ' eleverna vid dessa skolor var i allinanhet i första ' hand in- ri ktacl på sjul~liusvircl och operations- arbete.
Per~sonaleils Itnappliet.
ocli den stora arbetsbradskaii vid sjukhusen gjorde att pati.enterna niera behandlades S ~ S O " fall " " I ~ in såsom liclande medniän- niskor.
Nutiden individualiserar iilera aven inom anstaltsvården.
Det var helt naturligt under denna kirurgiens första storlietstid att aven bland sköterskor och elever vid sj&amp;husen den 5sikten of- tast. \ rar förhärskande att de kirurgiska avdelningarna ocli operationsarbetet var det viktigaste och det intressantaste.
Naturligtvis komnia en hel del sjukskö-.
.
terskor att eft.ef slutad kurs tjänstgöra i privat sjukvård och i distriktv~rd,, men i alla länder, där .kyrkliga ordnar eller diakonissanstalter funnos, anlitades systrarna f rån dessa organisationer f ö- reträdesvis för nyss nämnda sjukvårds- grenar, emedan dessa sköterskors utbild- ning sarskilt var lagd för privat och so- cial sjukvård.
Men numera arbeta sj~d~sköterskor f r h alla skolor i sådant arbete, och insikten om de egenskapei- och kvalifikationer son1 erfordras för den mera personliga s j ukvarden liar vaknat hos de ledande.
Till följ d au industrialisinens hastiga utveckling och den stora industriarbetar- klass som iippstått har inom de nioder- na samhallei~a behovet av reformer pi fattigvardens, välgörenhetens och hjalp- verksamlietei~s omraden gjort sig.
gal- lande.
E j blott inom läkarkonsten har man insett att de profylaktiska åtgarder- ila i längden iiro de niest effektiva, aven ur san~hällelig och nationalekonomisk synpunkt sett ä r det mer ändamålsenligt: att försöka förekomma det onda an att bota det.
S3edes .nöjer man sig inte längre med att ge peimingundeïstöd dar ilöcleii ar so111 störst eller att skaffa den eller den individen in på försörjnings- eller arbetsinrättning, utan man under- söker orsaken till - f attigdomen, arbets- lijsheten, brottsligheten f ör att f örsöka ulldanröja dessa orsaker eller minska deras inverkan.
Aven den personliga och direkta välgörenheten har ändrat karaktär.
I stallet för att ge slantar vid dörrarna, ger den förståndige bi- drag till föreningar soin motarbeta tig-.
geriet och ' skickar supplikanten till en av de många byraer eller " hein ", vilka utgöra en lank i kedjan av nutidens so- ciala arbete. '
' I
Om man för 18 -- 2.0 år sedan talade om socialt arbete, var det ej säkert att man blev förstådd.
Nu är det ingen soni missförstår uttrycket.
Nu ar det ej blott enstaka föregingare som, till sin livsuppgift.
tagit att arbeta f ör.
förbätt- rade levnadsförhållanden för alla sam- hällsklassel-, f ör att sprida upplysning och f olkbildiling, för.
hygien och sunda bostäder, för nykterhet och sedlighet.
Stater och kommuner anslå årligen sto- ra summor till sociala f örbattfingar, och mecenater skänka millioner.
Ar- betsgivare försöka stalla det sa bra som inöj ligt f ör sina arbetare, och arbetarna ' bilda stiidiecirklar och förelasningsför- eningar.
Men tidens krav på utbildning och sakkunskap spåras även i det sociala ar- betet.
Man vill ha clugliga krafter ock- s i där.
Och sa har man funnit att sj uksköterskeutbildilii~g och sjukvårds- arbete äro goda förkunskaper för arbete a det sociala området, och sjuksköter- skor anställas iiuinera gärna å platser som ej beröra den direkta sjukvården, men där kunskap i sjukvård och hygien kornina väl till pass.
S j uksköterskor ar- beta utom såsom församlings- och fat- tigvårdssystrar aven vid f örsörj nings- inrättningar, upptagningshem, barnhem ocli asyler, vid dispensärer, injölkdro,p- par ocli skollovskolonier, såsom vardiii- ilof i bostadshus, såsom polissystrar och fabrikssystrar och vid intressekontor, sasoin skolsköterskor, såsom förestånda- rinnor vid platsförmedlingsbyråer och hem för sjuksköterskor.
Aven såsom " barna~lardsman " äro nyligen här i Stockholm nagra sjukskoterskor an- ställda.
Man antager ined ratta att de- '.
ras vana att umgås med alla slags man- niskor, deras vana vid ordning och dis- ciplin bör göra dem lainpliga 5 nämnda arbetsfält.
Det ar naturligt nog ej i allmänhet den nyutbildade sjuksköterskan soni söker anställning av här nämnda art. .Den unga.
sj tiksköterskan ' älskar van1 i- gen sj älva sjukvårdsarbetet allt f ör mycket for att övergiva det.
Och till arbete å det sociala området behöves ocksa va1 den erfarenhet, onidömesför- inaga och n~änniSkokännedom som sjuk- sköterskan under utövandet av sitt kall med Bren vinner.
Det ar också oftast de mera mogna sjuksköterskorna, vilka fran den direkta sjukvården överg5 till verksamhet av social karaktär.
Om också den etiska fostran son1 man söker giva sjuksköterskeeleverna vid de goda utbildningsanstalterna och den praktiska färdigheten plus erfarenheten göra en sjuksköterska lämplig för so- cialt arbete, så ar sjuksköterskeutbild- ningen i allnianhet - såsom ovan an- tytts - ej särskilt ämnad att ge henne kompetens för sådant arbete.
Det ar f ortsattningskurserna och de kvinnliga högskolorna som meddela tuidervisning i de kunskiipsgrenar som äró ' nödvändi- ga.
I Tyskland f å s j ukvårdseleverna nu- mera ofta lektioner i samhällslära och alltid i sjukkassevasendet och pensiow- lagstiftningen.
Eljest ar det vid den kvinnliga högskolan i Leipzig man stu- derar, och dar sta många olika ämnen p2 programmet, siisom nationalekonomi, socialpolitik, lagkunskap, biologi, kemi, hygien, barnavård, barnpsykologi, sjuk- vårdens historia, statistik m. ni.
I An-ie- rika, föregångslandet för all social '
verksamliet, ges speciellt f ör sj ukskö- terskor Iturser vid Columbiauniversitetet i New York, där sedan 1910 finnes en sektion för J J N ~ ~ r s i and n g HealthJJJ till- kommen genom en donation.
Dar utbil- das instrtiktionssköterskor och förestån-.
darinnor ' för sjukvirdsanstalter ocli där ges ' utbildning till olika grenar av so- cialt arbete.
I England är särskilt för- samlings- ocli distrikt \ &amp; - den vii1 till- godosedd, och.
genom en insamling av engelska kvinnor ' vid drottning ~ i c t o r i a i ' so-åriga regeringsj ubileum stif tades en skola för utbildande av distriktsköter- ' skor, Queen Victorias J ' ubilee Institu- tion for Nurses.
Distriktkursen, i vil- ken endast fullt iitbildade sjiiksköterskor f 5 deltaga, omfattar praktiskt arbete un- der ledning av en.
distriktsköterska samt föreläsningar och studier under 6 m5nader angiiende.
nationalekonomiska, socialpolitiska och hygieniska förhållan- den och frågor och avslutas med eua- men.
Efter denna examen måste sjuk- sköterskan i 2 år arbeta i institutionens tjänst innan Iion får betyg såsom en " Queens Nurse ".
Sisonl overallt inom distriktvarden g; aven .i England fattig- vårdsfrågorna Iiand i hand med sjuk- varden.
I Sverge ha vi av utbildning ' utöver vad sjuksköterskeskolorna ge sina elever hittills endast haft att näiiina de dispen- sark~irser som givas av Nlationalföre- ningen mot tuberktilos och vilka nu, d5 dispensiirvasendet ar i hastig utveckling, Ii %llas oftare an förr, under detta läsar tvenne ganger för 12 sjuksystrar.
i var- je kurs.
.
Men genom en donation av .en enskild sj uk$cöterska 11 ar Svensk Sjukskiiterskeförening satts.
i stånd att, e.
f örst förra, vintern ge en kortare för- sökskurs, på 6 veckor for: utbildning av husmödrar ocli instruktionssköterskor och att nu i vinter anordna en verklig utbildningskurs f ör samma kategorier av sjuksköterskor.
Kursen, som börja- de d.
I okt.
1917, f ~ r t g i c k med endast teoretiska, studier och besök vid anstal- te?
under.
g manader.
.
D,arefter ha ele- verna haft tillfälle att under en tid f5.
följa husmorsarbetet vid en större sjuk- vårdsanstalt ocli därstädes sätta sig in i on.ildlieterca av arbetet i tvätt, kök, förråd.
m. fl.
områden för en förestån- darinna och liusnlors.
' verksamhet.
Un- der den teoretiska delen av kursen ha studierna omfattat f attigvård, barna- vård, sainliällslara.och lagstiftning å oli- ka områden, etik, pedagogik, kemi och läkeriiedelslära, sjukvårdens historia, ' hy- gien, mathållning, bokföring samt pa- tientens sysselsättning, således i en hel del ämnen till nytta även för den sjuk- sköterska,.
son1 vill ägna sig åt socialt arbete i vanlig mening.
Men att föresta en sjukyiirdsanstalt eller att,, uppfostra sjuksköterskeelever ä r val strängt taget också socialt arbete och ett mycket vik- tigt sådant.
Början har siledes gjorts iiven i Sverge till vidareutbildning för sjuksköterskor, och det ar att hoppas att Svensk Sjukskoterskeförening skall b.li i tillfälle att fortsatta anordnandet av dessa kurser och att ordna liknande, exempelvis f ör utbildning av distrikt- sköterskor ' för landsbygde~l.
Vore det för djärvt att påräkna statsunderstöd f ör sådan alhannyttig verksamhet?
.
Ingen kan väl i dessa ofredens tider stå oberörd inför de sociala problem, vilka såsom en föl.jd av vaddskriget, '. '
möta oss och kräva sin lösning.
0111 också vårt eget land varit lyckligt nog att slippa vårda sina söner som invali- der, att slippa omhändertaga massor av änkor, of örsörj da barn och ensamståen- de gamla, kommavi mahanda att drabbas av an svårare dyrtidsförhållanden och livsniedelssv~righeter an nu.
Vad detta hetyder för alla dem soin ha sitt arbete b l a d de fattiga och hjälpbehövande och for alla de sociala anstalter, vilka skola uppehålla sin verksamhet p2 knappt tillmätta anslag eller existera ge- nom frivilliga gavor, a r ej svart att fös- stå.
Att därför p5 detta område alla goda krafter behöva mötas och att dar finnes plats för den erfarna och val tit- bildade sjuksköterskan ar säkert.
AGDA MEYERSON.
Kvindebevzegelsen og Valgene i Dan- mark. '
Danske.
Kvinder har deltaget i det farste Valg.
.
De politiske Konjunkturer fpirte med sig, .at danske Kvinder blev politisk fri- gjorte midt under den larmende Ver- clenskrig.
De har faaet deres Ilddaab som politiske Vidgeire i Verdenskrigens 4.
Krigsaar.
.
Den nye Valglov, som gik forud for Grundlovens Vedtagelse, udvidede voi-t Folketing rii.ed 26 nye Mandatei- (140 ialt), vort Landsting med 6, (72 ialt) og der var dem, der betragtede disse 32 Stole so111 srerlig " reserveret Dainerne ".
Over Halvdelen af Vzlgerkorpset (ial t Iy3 Millioner) er Kvinder; talmasigt set var dette Krav altsaa - ikke ubeske- clent.
-- (lpstiliingen til Folketinget viste imid- lertid klart, at noget saadant icke vilde blive Tilfaldet.
De f a a Steder, hvor der var de stillet paa.
va; - 0ptillet.
Kvinder, aldeles sikre - ~ u k ~ e ~ l a d for s e r sai- vid; a&amp;$k ' ~nkeltmandskred~ene.
I: Ho- vedstaden, hvor man steninier efter Fos- holdstalsvalg paa.
Lister, sattes derilnod tre Kvinder af det radikale, socialde- mokratiske og konservative Pasti paa si kre Pladser.
Desuden ' har en Valg- rnaacle, der bestaar i Fordeling af " Til- lagsmandater " Lanclet over till de Yar- tier, der i Forhold til deres Steininetal indenfor Enkeltinandskredsene ilcke er - bleven retfzerdig repraesenterede, fplrt med sig, at en 4.
Kvinde, medlem af det konservative Folkeparti, er bleven sikret et af disse Tillzgsmandater.
3 e f ii-e vaigte er: Medlem af det radikale Parti, E l n a h t u n c h, gift med vor I&lt;rigsniiilister og Medlem af Folketinget, P e t e r M u n c 11.
Hur er kenclt soin en paa- skplniiet Partifadle.
Da dansk Kvindebe- vregelse stod i Begreb med at tage den sidste Skanse i sit inangeaarige bryd- sdillme Arbej de f or Kvindevalgretten, var Elna M~mch blandt dem; der ined, Iver kastede sig over detta Sp$r~smaal.
. '
Det er derior i gocl Tmad iilecl hele hen- des tidligere Arbejcle indenfor Partipo1.i- tiken og for Kvindevalgretten, at huii 11.~1 ved Kvincleval&amp;-ettens f$rste Virk- ninger staar soin Reprcesentant f or det Parti, hun har sluttet sig til.
M a t h i 1 c1 e.
N: a l l i.
n g - H a u - ' s c h 1 1 1 t z e r e t g a n s k ' e n y t o P d LI k k e n d e.
energisk Med- l e n ~ indenior vort 1z.onservative Folke- parti.
13~11 er Overretssagf$res og h$- ser altsaa til det Hold af selverhver- vende ICvinder, som Kvindesagen har faaet Lov til at rydde Vejen for ved sit Arbejde for Kvinders Adgang til Ud- vikling og Uddannelse.
Huii erlili~rer, at.
huri e i ikke " Kvindesagskvinde ".
- Det andet Medlen1 af det konservative Folkeparti er I&lt;omiii~~iielcereriiide Ii a- i.- e 11 A n k e r s t e d. Helides Parti har i en Aarraekke valgt liende til Med- lem af " F r e d e r i k s.
b e s g Ko111-: n~~~ialbest.yrelse ".
social-~eniokratiet liar indsat 13or- gen-ej ?rixseiltant H e l g a L a r s e 11.
Hu11 ber$iimes soni en tro Partifaelle og liar bl.
a. udrettet ett stort Arbejcle - \; ed at organisere s h e Kolleger, ' Bryg- qeriarbej derne.
Fire Pladser af 140, cleraf 26 nye, Ilar 111a11 altsaa liunnet afse til I&lt;vinderiie.
Det er dein, der g@- gxldende, at Vil- j en bag Partiesnes smxldeiide Program- fanfarer til.
ICviridesagens Pris k u II d e have faaet et kraftigere Udtryk end Tilfaldet er i vort Folketing bl; a. ved, at 1.3artierne havde vaigt de ligesaa gode I &lt; v i n d e s a g s k v i n d e r so111 P a r - t i f x l l e r, der findes i a l l e fire Par- tier.
, ' -: I Vort Landsting, som viElges ved indi- rekte Va1.g (Valginaend) af alle 35- aarige &amp; kend og Kviniler blev den Faestning, som den orgaiiiserecle Kvinde- bevagelse i sidste @ jeblil \ - rettede sine Aiigreb paa.
Dansli Kvindesam.f und i d - kaldte til et ekstraoi-dinzrt Landsmfide i Fredericia d.
17.
Feb.r.
rg18, cla maii kendte de smaa og usikre.
Udsigter for Kvinderne ved Opstillingen til Folke- tinget.
Her besluttedes det, efter at et fiiigeret Landstingsvalg nied de inpldte 200 Deltagere.
.
.
.var.
afholdt, att gplre et energisk ~ r b e j d e for dels at faa Kv ' in- der vdgt som, ' Valginxiid dels at faa Kvinder ind ' i Landstinget, clet vi1 sige Kvinder, s o in K v i ' n d e s a g e n l i- gesaa ve1 s o m P a r t i e r i l e k u n d e s t o l e paa.
Fprst forlangte .an et siineligt An- tal (%) Kvinder soiii ' Valgniaend.
Dette Krav lionoi-eredes &amp; ed at der ved Valginandsvalget, d.
30.
April, valg- tes 2979 Valginrencl, iiei-af var ca. '
4 o o Kvinder!
D a n s k I C v i n d e s a i i i f ~ ~ n lien- d vendte sig cleref ter til de forsk&amp;lige Partier med Forslag om dygtige Kvin- der, soin maii i Forvejeii havde sikret sig .vilde tage inocl Valg, soiii var g o d e Medleinmer af det paagxldende Parti samt f a s t e Tjllileiigere af ' Kvindernes Krav og soii1 f.
o r s t o c 1 og v i l d e f r e 111 s ce t te 1K.vjiidernes Syiisniaade paa c k for ICvinderne sierlig vigtige Sp$rgsimaaS - (Faini.lieret,.
L @ forhold o. s. v.) Endelig underrettede mail cle kvinde- 1.ig.e Valgnxend 0171, 11 .V e in 111ai.i l-iavcle udpeget:.
-- I ' gaat-, d.
I I.
Maj, traaclte. '
'.
Valgnlaendene samineii i vore 6 Lands- tingskredse, og der sidder nu i vort af j2 Latidstingsmaend bestaaende Lands- ting 5 K v i n d e r.
- Det radikale Venstre valgte &amp; l a r i e - Haje l m e r, der - gennem sin Inte- resse for Kvindens Sag ogsaa e f t e r ' Valgrettens Opnaaelse - giver Grund til at tro, at hun vi1 blive et af de faa faste H.oldepunkter, som Kvindesagen faar i vor Rigsdag.
- Det socialdemokratiske Parti, der salniiien nied det radikale Venstre, dan- ner Regeringspartiet, satte Magister N i n a B a n g ind.
Hun er Enke eI- ter af clplde Folketingsrnand Dr. phil.
Gustav Bang og.har i inange Aar varret sit Parti en giirnrende St$tte, kund- skapbsi-ig og .begavet soin llun er: - Hun erkender ikke, at der findes kvin- delige Syisinaader i Verden.
- Partiet Venstre, son1 ikke havde sat e n e n e s t e Kvinde ind i Folketinget, satte tre Kvinder ind i Landstinget, nem- lig den af Dansk Kvindesan~fund udpe- gede Byraadsniedlem O l g a K n u d- s en.
(den e n e s t e valgte af de 31 Em- ner som Dansk Kvindesamftmd udpe- gede), samt i n g e i.
S c h m i d t, som navnlig er kendt for sit Arbejde ' i Kris- tendominens T j eneste.
Den tredie Kvin- de af Venstrepartiet er ' Lnrerinde M a- 1- i e C h r i s t e n s e n, der er SBster til Partiets inyndige F$rer Folketingsmand I.
C.
C h r i s t e n s e n.
- V o i l i!
Som Suppleanter f inder inan.
saa dygtige og evnerige ' Kvindesagskviilcler og trofaste Parti fnller som Fabriksin- sp " kt$r b l i e A r e n l i o l t,.
) jen- Iregz: E s t r i c1 H e i n, Journalist A n- d i - c a E r o c l i n ~ a c n o. fl,, ' A v clet her Iremfarte vi1 det klart ireingaa, at cler er en o r g a n i s e r e t Kvindebevzegelse i Danmark, som i k k e tror, at Kvindesagen blev l$st den Dag, da danske Kvinder fik politisk Valgret og blev valgbare.
Den har sit Udtryk i den snart 50 Aar gamle Samrnenslut- ning, der hedder D a n s k K v i n d e- s a n~ f u n d, som alltsaa arbejder og le- ver videre.
- De politiske Partier drog Kvindesa- gen ind i deres Program i samme.
@ je- blik, som Grundloven af 1915 var ved- taget og en Arbejdsrnark paa 500,000 kvhdelige Vxlgere laa foran dem.
De har mere end en Gang vist, at de r$g- tede den daarligt.
.
Heri ligger da Be- rettigelse og Pligt nok for Dansk Kvin- - desan~fiind soin Kvindesagens Vogter til i det niindste at f o r s jd g e at Samar- bejde med Partierne, saa meget mere soin Dansk Kvmdesamfuiid sikkert i det lnngst mulige plnsker at undgaa at et srerligt K v i n d e p a r t i skulde danne sig.
- ' Man har da heller ikke det Ind- tryk, at en saadan ~oreteelse vilde hen- rykke partierne.
- Fra a l l e Sides anerkendes det, at Kvinderne har stemt Flittigt - har alt- saa gjort d e r e s ~ l i g - t og at dette i h$j Grad skyldes Kvindebevzegelsens Agitation iblandt dem.
Samtidig med at den ansvarsbevidste.
organiserede Kvindebevzegelse ikke kan g k e Udtryk f or sin absolutte Tilf reds-.
!led med Resultatet av Valgene, aner- kender den dog Vanskelighederne saa- ve1 for Partierne som ved hele Situa- tionen.
Den drager sin Laxe af det, der er sket, og ruster sig til det, der skal komme.
Den har faaet det b e-
s t e i n t e T i i d t r y k, at den i k, k e e r o v e r f l jd d i g.
Den Iiavcle det f orplv- rigt i Forvejeii.
K$benliavil den 12.
Maj 1918.
TH. DAUGAARD.
Kringblick.
Maximalistskr~ck.
Jane Misme Ilar en ala ' martikel i L a F r a r i c a i s e.
Det är en ho- tande fara ' som miste bekhpas, men denna &amp; ng iii- det varken ' tiskariia eller alkoholisnien - de två ting som under 1iuv:irande förliil- landen sluka denna kvinnoticlnings intresse - som det gäller att ropa " p5 vakt " emot.
Nej, faran kommer frin kvinnorörelsei~s eg- na leder ocli ä r av en rent förskräckande ka- raktär.
Frankrike har sett " röstrattsmaxi-.
malister " uppstå, soni fordra hade konimunal ocli politisk rösträtt nu p i en gång!
.
Som tycka att tiden1 a r iime att göra aktion för h e l a den undanhållna rösträtten och som i namn a17 en C o m i t é d J A c t i o n S U G f r a g i. s t e vill appellera till kamrarna om att denna beviljas och att kviiinorna i ' ö \; - rigt insattas i lika rättigheter med mannen.
" Prenons garde au Waximalisme suffra- giste " står i stora svarta fetstilsbokstiver över den spaltlånga ledaren, dar ' C a F r a r i - c a i s e ' s intelligenta o c h i vanliga fall för kvinnornas intressen »; passligt vakna chef- redaktör upprört bekymrad varnar för den- na nya grupp aktiva rösträttskvinnor,- som inte nöja sig nied att beskedligt viinta p5 en eventuellt gynnsam behandling av f ragan om den kommunala rösträttens utstrackancle till kvinnorna utan helt enkelt och simpelt ' be- gära såväl politisk som koinmunal rösträtt.
Hon finner tillväga~4ngssiittet så agressivt att hon i en hastig vändning jamför dessa petitio- nerande fransyskor.
med E.nglands före detta suffragetter, som " under stort rabalder och i stora skaror reklamerade ett ögonblickligt ' vote for women ', mot vilket de andra lång- samt och säkert.
giiigo fram ".
Utan att se komiken i ~arnmans~iillnin~cii .Erninh; " tller - \ .l:: me Misrne omedelbart därefter att suffragetter- na i åtta års tid manifesterade sin otilighet - tills kriget gjorde en ända på kampanjen som annars kunnat fortsätta i det oändliga.
- V i veta hur det slutade; en retriitt för ' en- gelska r e g e r i n g e n med bibehillen iira; den rösträtt .den i längden ' inte kunde för- vägra de rösträttsk.r %vande kvinnorna, och det inte minst genom att: suffragetterna gjort det så rent omöjligt att skjuta undan ocli negligera saken, såg den si,g nu i stand att hevi1j.a lojalt stödjande kvinnliga krigsivrare.
-.
,.
Samma historia upprepar sig över allt.
En försiktig,, s t i l l s ~ t iarbetande; rörelse, rädd för allt som inte ar opportunt ocli ängslig t.
för ett större steg framåt vedenlåga nå- gon mindre, inom det narmare lockande för-.
del, samt en yngre, dristigare falang som i det franka krävandet av en hel riittigliet ser .det riktiga och vida möjligare medlet till.
att nå målet.
De engelska suffragetterna valde ett ena-.
stående våldsamt tillvägagångssätt för att fi sitt lands män att lyssna till deras krav.
Här ä r.
inte nödigt att i detta sammanhang falla något omdöme om vägen de slogo in pi.
Jane.
.
Misme har starkt fördömande ord över dem men måste i samma andedrag reservera sig, inot att ha velat ange att de franska röst- rättsmaximalisterna på ilagot satt uppträda p i suffragettmanér.
~ e hon n konstaterar det bedrövliga och okloka i denna nya taktik, di kvinnornas kommunala röstrattsfraga i r aktuell och väntar sin lösning.
Det käcka avantgardet åter hyllar storm- ningens, princip, och d,et bygger p i åsikten att extraordinära tider ha med sig extraordin5r:i händelser.
N u - eller det hela undanskjiitet i ett avlägset fjärran.
Under tiden lyses " masimnlisterna " i bann av det gamla gardet. '
Existensmöjligheter och entusiasm.
+t allting upprepar sig ar sannerligen ett visst ord.
Nar man Iiser om de ' engelska lararinnornas nu pågaende.
Iönestrid k; iiincr man endast alltfor viil igen.
hemn~aförhill; in- den.
Aven vi ha hört talas om välsignelsen
och lyckan av lirarinnornas girning, hur en- tusiasmen för deras arbete bör kimma bara dem över den lilla svårigheten att inte förtji- na ens ett esistensmin.imum.
AGen vi ha va- rit med om ett försök- som tyvärr lyckades -- att siitta lärarinnorna i en kar, där faktiskt: samma löneberakning utgått för kvinnor som för män, tillbaka till lägre lön för sainina arbete.
Englands stora larareförening, M a t i o n a l U n i o n o f T e ac h e r i, har vid sitt nyligen hiillna ' irsmöte valt sig en kvinnlig ordföran- de, miss Conway.
Denna nya ordförande liar sannerligen fått ligga i selen för sina.
med- systrar- En kommitté, tillsatt att uppgöra förslag till revidering av elementarlärarnas löner, kom med den förut icke i system fast- slagna principen om lagre lön för lärarinnorna iln för de manliga likarna.
Stadsfullmäktige i London, som hade att först ta stilluing till forslaget, fingo emellertid se att de hade att göra ' med kvinnor som bevakade sina in- tressen .. Endast nigra fii dagar hade lararinnor- na p *; sig sedan förslaget blivit kant och innan stadsfullmaktigesammanträdet skulle äga rum.
.
Men de begagnade tiden.
Protester och me- morialer strömmade in över stadens fullmäk- tige, och dagen för sammantriidet mötte de ' kvinnliga lärarna upp i tusental utanför stads- fullmäktiges samlin.gslokaler, i en imponeran- de personlig demonstration.
Resultatet blev ztt stadens fader med stor.
majoritet iinder- kaiide löneförslagets princip och remitterade det tillbaka till kommittén.
Och sa tillvid:a var allting ganska gott.
.
" intresset " för det uteslöt faktiskt i de flestas mening rättigheten.
att begiira tillfredsstallati- de vederlag för offret av tid ocli krafter.
Meii kristiden, som gjort det förut med.
natt ocli nöd möjliga omöjligt, samt det från andra 11511 av arbetande kvinnor framförda kravcr pi lika lön som minnen för samma arbete Ila intligen förmitt lärarinnorna att uppträda i fast och samlad aktion för tillvaratagandet av sina rättigheter.
Flera talarinnor pi mö- tet framhöll ocksi att härmed hade de inte endast tillvaratagit sina egna intrecsg utan därmed också, som deras skyldighet sar, stallt sig solidariska med p i andra omriden arhe- tande kvinnor, da liga löner p-2 ett 1ia11 oför- delaktigt återverka pi Iöneförli~llandena p5 andra håll.
Mötets slututtalande blev en anslutning till principen lika lön, för samma arbete för kvin- nor som min, men med reservation för att staten genom moderskaps- o. fainiljeförsälcrin- gar lyfter underhållsbördan från familj ef iir- sörjarens axlar.
Denna friiga står ock &amp; på dagordningen i England ocli göres allmänt till basis för möjligheten att genomföra lika- lönprincipen, vilken f r i h allt flera hi11 fram- fores son1 den nödvändiga.
och enda riktiga.
Hur pass mycket, säger T h e C o in ni o n C a u s e soin slutkommentar till sitt omniim- riande av den aktion i sin Iönefraga de engcl- eka lärarinnorna nu beslutit sig för, en miss- riktad och djupast sett olimplig självuppofl- ring från lärarinnornas egen sida kommit att f örsena gången av f lickskoleutr dervicningeil kan endast eftervärlden, b1i.i stånd att avgi5rn.
Annu a r emellertid inte saken klar, men 1 %- Det kan.
synas hårt att sidana ord skola be- rarinnornas agitation har inte heller somnat höva uttalas i fråga om med karlek omfattad av.
På ett massmöte i Albert Hall har löne- och under tippof f ringar fylld verksamhet, ocli frågan dryftats.
T h e C o m m o n C a LI r; e dock ä r detta ord som ha sin nytta med alt menar att man med en viss överraskning de komma fram.
Det finns onödig uppoffring, kan säga att lärarinnorna plötsligt ha funnit ocli det finns uppoffringar som det vackra sig sjilva, verkligen vaknat till medvetande om motivet till trots icke till sina verkningar bli sina rättigheter - och skyldigheter.
Alltför ti !l den nytta och välsigpelse de avse, d5 iinge hade de i en sorts miskiktad altruisni obevekliga, reella faktorer neutralisera det ideclla syftet.
Under överanstringning och offrat sin egen sociala och ekonomiska exi- stens under arbetet med sina elever, något materiella umbäranden blir intet arbete full- si virldsligt som.
att begära skälig lön för gc,it, aven om viljan %r brinnande och den nö- detta arbete ingick icke .i deras uppfattning; diga kunskapen och fönnågan finnns, '
Alvastra.
: De senaste somrarna - ha många märk- liga upptäckter av medeltidsminnen gjorts vid Alvastra.
Där finnes nu en Iiel varld av f 01.-nianiningas.
Vi gjorde ett besök där .i höstas,, och arkeologen som lett utgrävnin.garna; doktor Otto Frödiii, gick med oss.
och invigde oss i hemligheterna.
Vi kom- h o fram vid femtiden på efterrnidda- geii.
och.
gingo efter en skön måltid ut till Sverkerkapellet som vi besågo i mån- sken med Vättern frasande i skuinman- de.
vågor nedanför ..
Dunkelt kommer maii ihåg fran sin svenska historia att ÖStgötarna ' omkring år II33 valde till konung Sverker.
Vi veta inte mycket om honom annat an att han och hans första husti-u Ulfhild.voro fromma och gudfruktiga &amp; h anlade fle- ra kloster.
Så berättas det att han mördades v sin hastesven, nar han red från julottan över Alebacken hem!
till Sveskergården år 1155 eller - 56.
Sver- lters mördare skulle sedan ' blivit ' bränd eller kokad i snlält bly och hängd, och traditionen on?
det lever an i Alvastra och berättas i stugorna - den har gått från far till son.
Galgbacken utpekades, och dar var det farligt att ta sten, inen så var det en oförvägen man för tv5 år sedan som Iiit satta ett sprängskott i en sten dar, och d5 flög det mänskobeii.
Det ledde till.
undersölining, och så .kon1 doktor Frödin att sätta spaden i marken där och hittade manskoben av flera indivi- der och nigra med runda svarta brand-.
.
iniisken.
Ja, dar var tydligen galgbac- ken, och den - låg högt med vacker ut-.
sikt, som det brtikades på den tiden.
I narheteri borde Sverkei-gården ligga, och mycket riktigt, ej l.ångt därifrån griivdes grunden fram ock dar hittades uthuggna stenar till portal- eller fönster- iiifattningar - det har varit en vacker och statlig byggnad.
Den låg alldeles invid ett gsavfalt från 1000-talet nied präktiga kristna gravstenar med drak- slingor och kors, siktiga ' sarkofager.
Vi gingo dar i potatisikern - en vid- sträckt jainnplöjcl Östgötaåker soiii tyck- tes bära hundrafalt - o &amp; sågo .på alla läinning~rna och föreställde oss Sverker och hans hov, galgbacken på liöjden - l~alslziiggningsplatsei~ Iigt nere bakom, så SOIII bet .skulle vara på I 100-talet.
Man, hade sägner 0111 att Sverker hal- lits helig efter siil död och att det byggts ett gravkapell över den plats dar fiail iiiördats, och till det 1; apellet hack nog nianga fromma pilgrimer .vallfiir-.
clat.
Nu komma vi åter till S,verkerka- pellet, vår ut$ingspunkt.
Där lago nu murarna lysande vita i ii~ånskenet uppe pi .. sin höjd över Vattern.
Doktor Ffö- clia hade gissat att dar under kullen på den höga stranden, nara Alebäcken, dar krmcle kapellet finnas, och s5 hade han börjat grava.
Vildrossnår och oxelbus-.
kar hade fått vika, och fraiii kom den vackraste huggna grund med sockellist och ett par ste11var.v over, ungefäi- så hög inur som 31,alv iilanshöjd,, så hel och präktig som om den l-iu&amp;its i gas.
In-.,,
s uti framgrävdes tre stora sarkofager - den ena alldeles hel, så nar som på loc- ket.
Men i sarkofagerna Iågo inga man- skoben, i den hela endast eil liten bly- rulle med .runor.
De lärda ha tytt ru- norna, och lyder inskriften ungefär så här: " Liksom sjusovarna lago i den håla, dit de tagit sin tillflykt, och ble- VO uppväckta, så må Jesu Kristi tja- narinna Benedikta vila här från den svå- ra s j ukdomeii. "
Det ar ej lätt att förklara dessa sar- kofager och deras användning.
Möjli- gen har har vilat Sverker och medlem- inar av hans familj, son1 sedan, nar klo- sterkyrkan i Alvasti-a blev färdig, flyt- tades dit.
Nu anser - man nämligen att verke er ligger begraven där, inen den graven ar ännu ej imdersökt.
Möjligen skulle då de utsirade lockhällarna ha flyttats med, men allt detta ar endast gissningar.
Man kan även tanka sig att de tre sarkofagerna tjänstgjort son1 al- taren i of f erkyrkan.
Vid gravningen runt om kapellet hit- tades på flera ställen korsforinigk be- slag, ett par annu fastsittande vid bitar av traspiror mellan runda stenskonin- gar.
Lamningar av blomsterstanger el- ler blosshållare från gamla tider vid högtidsdagar.
Sockelstenarna på ömse sidor om portalen äro alldeles blanknöt- ta - ar det av de besökandes rockar och kjolar eller a r det sjuka lemmar som gnidits däremot för att få bot?
Liknande blanknötta ytor synas i alla fyra hörnen.
Vid Alvastra fin-nes som sagt en hel värld av fornlämningar.
Nu ha vi ta- lat om Sverkerkapellet, Sverkergården och galgbacken och moo-tals-grav f altet. '
Alldeles vid den gamla Alebäcken fin- nas rester av en gammal kvarn och bro m. m. med delvis medeltida tegel, där ha utgrävningarna ännu ej bragt full klarhet.
Men ännu äldre minnen fin- nas h.är - mossen med pålbyggnaden från stenåldersfolket.
Dat- började vi morgonen därpå.
I en mosse, son1 förr var våtare an nu, ligger p5 en botten av kluvna träd- stammar och ris runda stenringar, här- dar dar stenålderskvinnoma för omkring 4,500 år sedan tände sina el.daï och la- gade sin mat.
Man har ännu f unnit.eld- slagningsstenarna av kvartsit och sva- velkisbitarna instuckna under stenarna, alldeles som vi nu lagga tändsticksasken p5 spiselkanten.
Gnistan som tippstod nar kvartsitstenen slog mot svavel- kisbollen upptogs av en bit akta fnöske- svamp.
Det var nog ett besvärligt gö- ra, helst om fnösket blev litet fuktigt, de voro nog radda om elden och un- derhöll~ den såvitt mö j Ii @; Under golvet av kluvna trädstammar har anträffats rester av pålar, och så bodde stenåldersfolket där p2 sin mosse med spänger till stränderna, som lätt kunde tagas in, skyddade för anfall av fientliga mänskor och djur.
Mossen runt omkring - en utlöpare av den sto- ra Dagsmosse - bar ej att gå på.
Lik- nande boplatser ha funnits i Central- europa, ja, Maglebomosseboplatsens flot- tar i Danmark äro i den vägen.
I åtta år ha utgrävningarna av mos- sen pågått, och det har varit ett tåla- n~odsprövande petgöra, då allt naturligt- vis måste undersökas på det omsorgs- fullaste.
Det synes ett bestämt avsnitt vid ungefär hälften av boplatsen, så
I h g t skela grävningarna fortgå.
Den övriga delen gömmes till nästa genera- tion iniinskor, " som veta mera an vi ".
I det lilla.
skjulet, som man uppfört för att förvara fynden under arbetet, f5 vilse glasrör med korn, mejslar, ben- - niilar.
kvartsitstycken, yxor av grönsten och flinta, skallar m. in.
Over ingan.- gen, prydd .med stora oxhorn, ha stu-.
denterna skrivi t: " I: som här inträden, laten hoppet fara ".
Och det kanils kus- ligt att konima iii.
till alla de gamla i-e- sterila av stei~ålderskulturen.
Under ghggri ftstiden.
var det en tyd- lig motsattniilg mellan östsvensk och sydskatldinavisk kult~ir.
I Alvastra mö- ter oss utpräglad sydskaiidinavisk kul- tur,.
med åkerbruk och boskapsskötsel.
Östsvenskarna vor0 mest jägare OCK fi- skare.
I soinras funno utgrävarna så mycket korn att de skämtade olm att de.
kanske måste deklarera.
Det ar ett sex: r a d i e korn, som just också odlades .av Centraleuropas pålbyggnadsfolk och son1 annu odlas i det nordligaste och iiiner-.
sta Lappland.
Av husdjur ha hittats ben av oxe, svia., f si-, get, hund och katt.
Av vilda.
djur ha furinits skelettdelar av urose, vildsvin - vi fingo se ett ståtligt vildsvinskraniuin, bruilblankt som ma- hogny av patinan i mossen - alg, kron- hjort, rådjur, mård, grävling, varg, björn .och hare.
Stenåldersf o1 ket j mossen ha tydligen levat mycket på kött, men även på vege- tabilier.
Utom det ovan n k n d a kor- net har anträffats ett stort antal nöt- skal och en nijtknäppare - en sten med rund fördjupning och tillhorande h a c k - sten.
Dessutom ha anträffats ituskurna äpplen av två sorter, vildappel.
och den ' iiven av Ceiitraleuropas pålbyggnadsfolk orllade äpplesorten.
-- De aro soltorkade för.vinterbruk.
- Det ar den första kärl- da fruktodling i vårt land.
Det var ett härdigt folk som levde där i sina kåtor och sutto på sina sitt- stenar nära härden och åto sin gröt ur lerbunkar, son?
; trälarna ornerat med streck och runda hål.
Trälarna måtte arit östsvenska, lerkädsorneringen ty- der ' på inflytande fl-ån den kulturen.
Det människokranium som förevisades oss var liksom allt av ben, soin legat i mossen, mahognyfärgat och g1.ansande som polerat.
Det var vackert och hade alla tänderna i behåll, oskaclade, utan plomber eller skavanker.
Boplatsen har omfattat ungefär 3,000 kvm.
Vi gjorde ocksa ett besök i Alvastsa kloster.
Där är mycket som ännu vän- tar på spaden.
- ICullen soin gömnier lain- ningarna av Bii-gittas hus, dar hon bod- cle då Ulf Gudmarson vistades son1 fra-.
ter ab extra i klostret, lockar till under- .sökning.
.Och alla lämningar av klost- ret som möjligen dölja sig under mas- ken.
Ja, nog blir det ativandiiing.
för alla de hundrakronor doktor Fsödin lyc- kats få intresserade östg.ötar att ge fem år i rad.
.Och nog kunna alla.
de öst- götai-na sedan vara stolta och glada över den fornvarld de hjälpt till att få fram vid Alvastra.
Den omgivande ' naturen ar storslaget vacker och skiftande, med Vätterns nyckfulla, trolska, klara vatten, Om- Ibergs bokkladda sluttning och Kungs- gårdens bö; diga åkrar.
Strand ligger alldeles bredvid kapellhöjden och Grå- tan, där arkeologherrskapet residerar, mellan kapellet och, Strand.
Det är en, '
sidan dar bedårande liten gr; stuga som inan.
kan klappa på taket, med stockrosor vid gaveln och ett gammalt mossigt fruktträd.
Invånarna äro aven bedårande anda ned till den ininste, lille Hans Olof Sverker.
Tänk- er den lilla fyraårigae Ben&amp;, i bara Skjortan i som- marsol, deklamerande " Sverge, Sverge " d&amp;uppe på den höga ' ås~n, medan karlar- na stannade sina plogar, den ena efter den andra i raden, och-lyssnade.
Men det kan ni ej tank2 er, och det är dock sinnt.
vid samskolorna antillgen få tillgodorak- tia sig fem tjänste %- för uppflyttning i högre lönegrad eller ock tillerkännas sal:,.ma lön som kvinnlig adjunkt vid; ~Ilinant läroverk.
1 propositionen föreslås med anled- ning av hemställan från Sveriges .extra- 1a.rareförening tillfälligt lönetillskott för.
i~ianlig extra lärare under åren 1919- I923 i avsikt att något kompensera de f öi-sani rade bef ordringsrnöj ligheter soin anses fhlja a v att adjunkturer och lek- torat göras tillgängliga aven för h i n - nor.
För den händelse att detta förslag viilner riksdagens bifall, begäres i här refererade skrivelse .till statsutskottet att sanima tillfälliga lönetursrätt måtte medgivas iv &amp; för kvinnliga extra lära- re son1 ersättning: för de ytterst sv$- ra ekonomiska födiållanden, under vil- skrivelse angknda M+ariÖnepropo- Iia de arbetat i väntan på tillämpning sitionen.
Med-anledning av K.
M: ts av IW års grundlagsändring.
proposition angående.
löne- och pen- Till sist uttalas ett beklagande av att siomreglering f ör vissa lärarkårer ha den kungl.
propositionen bibehållit ett s tvrelserna f ör Fredrika-Breiner-Fö r- lönecystein som under sken av att gyn- bundet, Akademiskt bildade kvinnors - ila f amiljeförsöri aren ger högre lön åt förening och Sveriges folkskollärarinne- alla nian, även om de icke äro familje- förbund samt de kvinnliga adiunkterna f Öisörjare, lägre lön åt al1.a kvinnor, vid statens f olkskoleseini~iarier ingått även o111 dessa äro Iamiljeförsörjare.
till.
statsutskottet med .en gen~ensam Samtidigt med denna skrivelse ingav skriftlig f ranistallniiig.
I denna skri- centralstyrelsen för Svenska skolköks- velse, som på grund av en litförlig mo- lärarinnornas f örening en f ramstallnitig tivering blivit ganska oinf attande, psyr- till statsutskottet, vari f ranihålles det kas att pensionsålde.ri1.
för * kvinnlig lä- trängande behovet av att skolkökslara- rare sattes till do år och att kvinna får i-innorna vid folskolan redan under nu tillträde icke blott.
till adjunktur vid all- pågående riksdag beredas ökade löne- mänt liiroverk samt lektorat och rekto- förmåner.
rat vid statens kvinnliga seminarier utan jämväl till lektorstjänst vid högre all- mänt läroverk och manligt folkskolese- minarium samt rektorsbefattning .vid samskola.
Dessa båda yrkanden äro i 6verensstammelse med den ktuigl.
pro- Aktiebolaget Ljus: En diires äsikt o m kriget av Allan Wiberg.
?nsitiorien.
Svenska Andelsförlaget: Ryktet.
Romaii Vidare förorda ovannäinnda före- av Rosa Firnhoffi - Dubbelmoralen.
Den ningsstyrelser att åtgärder ' vidtagas för för man och kvinna olika sexuella moralens att tillförsäkra statens samskolor kvinn- ödesdigra verkningar.
Av Jeartna ffeuken- liga lärare med adj unktkompetens.
I skjöld.
detta syfte påpekas två alternativ.
La- P.
A. Norstedt 8.
Söners förlag: Svenska rarinnor med adjtinktskompetens borde litteraturens historia.
Haft.
3. '
Insända böcker.
Fredrika-Bremer-, orb bundets ' .KRIGET OCH LIDANDET av Pastor Hugo Ffemming.
Med förord av Su- ...
perintendenten Gerhard Tolzien.
Haft .. 60 öre.
.
. "
VILLIGT, KOMMER DlYT FOLK.
Av.
Kyrkoherde Efr.
Rang.
Med flera dlustratioiier.
Hlift.
1: 20, kart.
1: 60,: klotb.
2: 25.
TALANDE STENAR.
AV.
N.
P. Madsen.
.
Haft.
.l kr., kart.
1: 25.
EN STOR MANS HUSTRU KATA-X RINA VON BOHA.
Av Clara Thue Ebbel.
Oversjttning frin norskan.-: Haft.
1 kr., kart.
1: 25.
ZELMA 1 WAR.
Minnesteckning av.
, ' ' ', WendeIa.
Wlgert.
Haft.
70 öre.
'.
MANNA FOR GUDS- BARN.
Betrak- teIser för var dag i aret, sanilade ur D.r Martin Lut hers skrifter.
Tionde q p l.
Kart.
2 50, klotb.
2.75.
Evang.
Fosterlands-Stiftelsens Forlags-Expedition,.
Stockholm 3., Kvinnliea Högre Yrkesskola börjar i ' slutet av augusti 1918 nya ' kurser i beklädnadsyrket.
Högre kursen, minst ' ettårig, tmer alt ubiida kvinnliga arbetsle- dare och yrkesläratinnor.
En sie &amp; där yrkesträning för intriide i. den högre kursen kan fihvärvas, står i samband med skolan.
~ ä g r e kursen, tvåårig, avsedd Mr kvinnlig ungdom med högre all- mänbildning, meddelar grundlag - gande yrkesundervisning i idännings- sömnad.
Anihalai till k&amp;serna före 15 juli till Fredrika -- Bremer-Förbundets byra, Klarabergsgatan 48, Stockholm C., dar prospekt erhålles och för- frågningar besvaras. '
' Tidskrift - far den svenska kvinnorbrelsen, utgiven av Fredruta-Bicmer-F6rBmdet, Redaktor: Ellen Kikman.
.
...
, t %rbun&amp;rnecZiemmar erhula.
tidskriften flil =tt ' &amp; k av kr.
4: 50, vamrld pren&amp;ncrailan_ sker dCreM ge- Fredrik&amp;Brerntr-Förbmdet~ byra, L, Kiarabergs#aian, S@ckholiri.
.
: Icke-f6rbm&amp;medZemc1r prenumerera b: nhmasfe posfanJfalf eiier 1 bokhandel.
Pris k.
S: 25; ' / r 8r kr.
1: B. Uisnummer 45 Ure.
fbr postuppiaga: ' / i &amp; r kr.
6: -; ' / u %daMon o &amp; expediiion: .48.
IZleraber~.
?gefunll, Si~ckholm.
Redaktkmstid: m&amp;m &amp; ger,.
onsdagw och ficdegar kl. 3-3; Allm.
T.
48 ' 50, Riks 27 62.
Expedltioncn:.
kl. d i - 4 verje sqckendag .. Allm.
T.
48 16, Riks 27 62.
*.
, ... ._. '
annonspriser: netto.
.
*.
, Ruta om @ fondels slda: .Ruta om Oiirdedels slda: Hclslda:) R &amp; om heiv, st &amp;:.
65x50 ' &amp;, - 6 5 ' 101 ~ eller 1 3 1.
~ 5 0 132X.10f- el.
65x.201.
km.
.
mm.
.
.
.
l g h g, Kr.
5: 8: 60 I ghng 1 ghng Kr.
.
Kr.
.
16:SO I gikng.
Kr.
30: 80 5 gtinger.
i., 22: 25 5 gtinger.
,.
39: 60 5 Bhget, 76: S ghnger.
, 139: 70, ' ', I0 20 s ' ' ' *.
.
.
.
.
.
.
- .4 % k.
.
.
s,.
- 10 &amp;: .l5 20.
.,.
.
.
.
.
,,.
.
.
.
',, .... s.
.
.
71:- 10 ' 149:60 20 ', r.
.
.
, i.
.
, - ' 148: 50 10 =- 20,,.
.
.
.
.
.
.., ..., 269:50 52250 '
~ a = i i t y rkeas.
kolet.
r&amp;an \; Av Axianne- Ao~stenscm.
Sjuksk6terskorna.
.
och det sodala arbetet.
.
Av Agda hcyerson.
debe be vagel sen og vadgene i Danmark.
-.
A,-B, JOHN V,, L~FGREN &amp; - I .. - IIIM 4 n.
. --.
Kungl.
Hovievcrsnf; or.
.
I Sverges äldsta, största och bäst wnmmeracie specialagzr i (60 ri .- - ningstyger Prover till Iandso~ten sändas gratis och franco.
.
: En papul,ärvetenskaplig tidskrift.
: all hogsta rang!
VETE,NSKAP.EN.
och.
: LIVET,.
" En Utmärkt tidskrift ".
(N.
D.
A.)
i " ~ n.
bra populär~etensk&amp;lig tid- I " En trevlig populärvetenskaplig tid.
: skrift. "
(G M.
P.)
- ...
skrift. "
(D.
N.)
.
I " Ett innehallsrikt v&amp;temskapl ' igt maga-: ' ' .Arg.
i9ie.
6 häft - A 1:75. '
s, I i.
Siden- och Ylle-Klan-.
.
FREDS6IITAN 3: -: STOOKHOLM n..
.
.
.
s sin. "
, (A.
B,) - Ledig an nonsplats .. I.
I
