# ID: svediakorp-per2768
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,781
# sentences: 723
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Advokaten.
EVA.
.
ANDGN JURIS KANDIDAT ' LILLA V A m G A T A N 94lvld Brunkebergstorg RIKS 1 5 16 SVENSKA SPETSDEPOTEN, ' I: I .-.
.
A n M.
TEL 183 36. '
Testamenten, boupptecknlnghr, arvsutrednln- gar, åktenskapsf6rord, familjerirttssaker, juri- diska uppdrag av aUa slag.
.
Jven skriftliga förfrdgningar besvaras.
Grevturegatan 34 A.
I, kl. ' 10-6. "
.
.
A.
T.
402 04.
(Andra huset frbn Linntgat~n.)
' JURIDWKA BYRAN.
KVINNLIGA ii11 utstyriiar och presenter.
Stort urval.
BBS~ " O &amp; biui&amp;i~t.
I AKTIEBOLAGET - Regeringsgatan 24 Stockholm.
~elhmrnhderar sitt alltid rih) i&amp;iga loger av Bord-, Kaffe * och Téserviser, Glas och ' Krisiall, HusgerAd och K~ksart-Mar i.
alla prlsi~~gen.
- - - - - - - - - - I A.-B.
Nordfska.
Kompaniet.
.
~extilavdelningen ' ~hyf.a Grafström, Stockholm.
~erma&amp;t utitlulning av flrdiga ' och pibarjade u b e i ~ n samt material.
Rdd vid inredning avbvbnlngar m. m.,.
.
~kdervisninfi ',.
.
i.
Italiensk spets- och ' annan konstsörn.
-.
StBndigt iii lager d8rPllrhörande material:, Svensk, Ftansk och Bómisk ~ ~ e t &amp; i i d.
Rikhltigt urval avSpetsrnönder.
.
m.
-.
. '
e,.
.
.A '.
.
Ledig annonsplats.
,.
.
.
SIDEN &amp;; ' l, MANUFAKTUR- AFFAB.
1 - Alltid gyheter t st6rsta urval
Triumfens, dag .. eger - nederlag ii- dagarnas .löseii licla iirldeii över.
Vem har i dag vuimit krigsby te, tagit f angar, erövrat en ireiilsa land i Vem ar i clag den be- segrade som far betala tributen?
Seges -- iiederlag, efter liaiiip mot- staiidase eliiellaii som var och el ?.
haft sitt iiineliav att försxara.
P i sistone liar inan has heiiinia, iii- om Iiögerii, ocksa ivrigt sysslat nied " segrarna '?
och ' Jiiederlagen ' y inoin kvin- nornas röstc: ' &amp; srörelse.
sarskilt ' lia.
11 e c1 e r i a g e 11 intitsserat.
En av v i - ra stora dagliga Stocklioliilstidiiingas Iiar med glaci förtjusiiing raknat ~ ~ de p p iilånga " nederlag " kvilinonia lidit i de av Aiiierikas: Förenta Stater dar den kvinrrliga rösträttsfrigati~ ännu inte sani- lat tiliracklig majoritet för att g; ige- nom.
.
Den allt knappare balansen inel- lan det ' " segrande " ~iiotstanclet~ övervikt och de höga iiiinoritetssif frosna iiro de remarkabla, gladj ande " nederlag " som ti-i~iinferande rapporteras i hopp om att e11 reflesi.oiislös allmaiihet iditte godta- ga segerbulletinerna till den verkan det- ta hava kan p 3 opinionen Iiar liemma och bereclandet av.
lysegrar " aven Ilar.
Tyv21:r ha inga listor över taget byte och gjorda vinster kunnat bifogas, de " be-?
iniieliacle j u ingenting!
- seoxicie " S.
.
.
- e - Nu ha; - segeim da;, t&amp;iiieiis dag aterigen randats f ör.
svenska ...
.. ' högerm&amp;.
Ett.
nytt förkrossa.ncle " nederlag " för.
.
-.
kvinnori~a !&lt;a11 tack vare svenska Iiö- g5rns och första lieiiiiiiare &amp; behjärtade odi.
. '
r ~ i o d i ~ strid i mot ' liviiiiioriia ' den.
17.
april.
1918 ioka; till deii förut upp- gjorda.
.
listan.
@.
iuaniiens segsar iite i +dcle11 '.
- -.
vilken hi.
laso on SOIII _..
.
av.
driiparide ar~tinient i.
halis i de-.
.
.
inliigg.
hatten.
.
.
åberopades.
.
, Over besegrade kviiiiior.
.
: - kunna " triim- fatorernas vagnar g5 fram.
Med lysi&amp;- de bokstäves stGla1- Sverges namn blaiicl.
.
.
segrande ailtiröstr~ttsl~ilder - tills ' vi- dare -, och allt is 141 beställt * och det g.
~.
~ konserverat &amp; s.
i soni.
det av ' ålder.
varit Iiaver.
I3la&amp;l de.
liraftigiste.
odi iiie &amp; * oför- fasade lianipariia m5 v d räknas hrr Cla- son, ~ s &amp; e r.
' och ~ j &amp;?
, e i första kam- maren, hrr Hildebrand - 0th ~ i i i d m &amp; i andra.
Det skulle ' föra oss.
.
för.
lingt att hiis ing5 p5 de strategiska iiianövrer,.
.
utfall, ' riposter - och saltomortaler -.
som var och en efter sin position, art " c11 jiggning begapade sig av.
strids- sitt &amp; + - o iiioiii bekanta från dessa se-.
riociskt återlioini~&amp;&amp;li iösträttsdrabb- ningar, det torde vara tillriickligt att i iörbig5eiide namna nigra clsag.
i. '
%.
5 t.
.
Y ' ' t -.
I i0 ' H E R T H A Hr Clasou höll sin sedvanliga föreläs- ning.
över den kvinnliga naturens hem-.
.
ortsrätt på högre områden, utanför och ovanför det politiska grovarbetets.
H r Trygger manade f san1 den farofyllda och avskräckande bilden av en ny, för- dubblad valmanskar och höll på sträng begränsning vid kvinnornas insläppande, åldersstreck m. m. i något dunkla antyd- ningar.
H r Hjärne - vilken uppriktig och oförsiktig kämpe!
- bekoinde sin åsikt on1 det hopplösa i att sträva emot kvinnornas rösträttskrav, då utvecklin- gen gick i riktning för detsamma, men deklarerade sin, den samvetsömmes (hi- storikerns!
), plikt att motarbeta utveck- lingen - eftersom han ansåg den bära nedat.
Intressant nog gav för övrigt hr Hjärne sina partif ränder i konstitutions- utskottet en grundlig duvning för att de inte sett sig i stånd att med det material som föreligger, riksdagens utredning i saken, en vidlyftig litteratur m. m., bilda sig en egen mening, utan till det ända- nyålet begära en ny utredning; h r Hjär- ne var fullt färdig med sin.
H r Hilde- brand ansåg att andra kammarens redan nu, genom den allmänna rösträtten, sänk- ta niv3 skulle ytterligare sjunka om kvinnorna komme med, och hr Lindman var rädd för att det livet inte ide vara nyttigt för kvinnorna.
Hr von Mentzer kan knappast räknas som den bålde stridsmannen, ehuru haii skickats först i elden av första karnma- rev.
Hans fullkomliga ovetenhet om tidsläget och den krigsteknik detta - trots allt - kräver även av bakåtsträ- varna mot utvecklingen gjorde hans uppträdande rent av rörande.
Man för- stod a t t de tolv apostlarnas manliga kön verkligen var ett argument för ho- nom emot kvinnans röstriitt och att h a ii alldeles inte ubpf attade bibelordet " nzati- nen är kvinnans huvud " som ttttryck för e11 gainmaldags österländsk 5skidning.
Ihop med detta passade som hand i liaiidske hans lyrik om " hemmets sol- sken ", soin iilåste bevaras at hemmet.
- Man önskar för övrigt lir von Mentzer hjärtligen att han måtte lyckas i att va- ra lzuvucl!
På de " besegradesJ ' sida star regeriii- gen tillsammans med kviiinorna.
Kan- ske skall justitieministerns överliigstia kritik av högerreservailteriias i konstitu- tionsutskottet ståndyiinkt: liksoni stats- ininisterils glänsande f örsvarstal i f örsta kammaren för röstrattsyropositio~~e~i, med hans oförbehillsanlina erkännande av kvinnornas rätt och lwinnornas skick- lighet till att vid sidan av inanizeii göra sin insats i det samhälleliga o &amp; politiska livet, en gång I i ett annat namn $11 ett kvinnoröstrattens nederlag.
Liksolil öv- riga anföranden fGn vansteryartieriia i bada kammardebatterria till förtnån för kviiiiiorilas ratt c15 skola nimaas som be- vis ya en i-ättf ärdig princips segertåg trots envi st gai~~rnaltidsmotstå~~cl.
Med 62 - röster mot 36 avslog första kaminaren på denna triumfens dag den 27 april 1918 kvinnornas rösträtt, och sa- ledes blev andra kamniarens bifall till reformen, med 120 röster för och 49 emot, ett " nederlag " för kv ' innorna.
O
H E R T H A.
.
15 I - P Lararlönepro ' positionen.
i \ 4clstrlickta kvinnokretsar har man i ii \ 511ga Ar gatt och väntat p i larar- lönef ragans lösning.
Mu föreligger pro- positionen i denna fraga, ocli det är gi- vetvis ined stor spa~ining de intresserade gatt att taga del av cleii sainma.
För 112- g1; a har undran kanske först och främst gallt: f5 vi äntligen n2gon verklig hjälp i v %-a tunga ekonomiska bekyi~lines, för andra iter: skola \ ii till.
sist p2 idgot eiicla om&amp;cle f5 rättvisa Iöriegruncler och befordri~igsl ?rii~.ciper för kvinnoi:.
!
', öiieregleriilgsIi011ii11ittéas betänkanc1.e gjorde helt sakert dem större.gladje, för vilka Ijeloppens storlek var den viktiga- ste punkten, 511 dein, so111 f ragade efter l ?riricipenia.
Proyositioi~en innehåller för5ncli:ingar i detta förslag, son1 i r o 5gi1.acle att göra bada gsupper tacksanl- Illa.
Icke miiict toi-de förslaget om c k tjän- ster, i vilka kviika 111 % vinna anställning, verka ' uefriande.
Jag erinrar om att det iiar galler förverkligandet i fråga oin Iä- i:artjiinster av avsikten med den grund- lagsändring, som beslöts vid I907 och 1909 årens riksdagar, för att bereda vid- gade 01111:åde11 in0111 statens tjänst för kviililor.
" Tidpui~kten synes mig vara inile ", yttrar departenleiltschef en, " att denna fraga oinsider bringas till sin lös- ning. "
I-.örieregleriiigsko11ii1~itt&amp;ls niaj ori tet liar ju, s5 12ngt det varit den möjligt, stannat vid sin sthlpunkt fran ar 191 I, i det den föreslagit, att kvinna måtte Ii.uni~a utnimnas til!
adjunkt vid alln~aiit '.
.
läroverk samt till 1.ektor vid Högre lara- rinneseminariet ocli kvinnligt f olkskole- seminariuni, ineri avstyrkt kvirmas be- fordran till lektor vid högre allmänt 1a- roverk och vid manligt f olkskolesenlina- i ' iim.
Endast i fråga .o111 rektorsbefatt- ning vid, kvinnligt seminarium har kom- mittén ändrat st; P~nclpunkt, detta därför att 1917 Ars riksdag redan beslutat, att kviima d i kunna ' befordras till rektor vid kviimligt folkskolesen~inariurn.
Mot koi~~rnitténs föislagj i fråga o111 kvinnas anställning ha emellertid fyra le- damöter reservesat sig med hävdande ' av.
den i-neningen, att då inga avgörande skal förebragts för ett uteslutande av koinpete.nta kvinizor från behörighet till lektorstjänst vid högre allmänt läsoverk och malligt.
folkskoleseminarium eller till rektorstjänst vid statssamskola, aven clessa tj.änster borde stå öppna för kvin.11.- liga sökande.
Propositionen ansluter ' s.ig nu till reservanternas mening.
I: propositionen hävdas den uppfatt- ningen, att en fii och öppen tävlan bör sada mellan män och kvinnor om ifråga- arand de slag av befattningar.
Departe- inentschefen ställer.
sig alltså avvisande såväl till det yrkande, som framställts av läroverksöverstyrelsen,.
att vid läro- verk, avsett för gos ' sai-, minst hälften av I5 rarpersonalen, rektor f rånräknad, skall vara manlig, som till det yrkande, som f ramställts av f olkundervisnings- kommittén, att minst halva antalet äm- neslararbefattniilgar skola bestridas vid 1lirarseniinari.er av män och vid lararin-.
neseminarier av kv jnnoi-, till vilka båda got att iiwaiida harelnot, sihida allt yrkancleii liirarelönenamlden anslutit hängde på uildervisningsskicklighet och sig.
' la rclom.
Men ungdomen beliövei- tinder Den fria konkurrens om samtliga plat- sin seminarietid, som i så niånga avse- ser, so111 departementschefen sål~mda enden ar en brytningstid, också en per- förordar, torde, vad de allmänna Iaro- sonlig omvårdnad, som en kvinna bast verken o&amp;.
de inanliga f olkskoleseinina- torde l m n a ge.
Iiigen man, han må äga rierna betraf far,.
icke ha någon som en an s5 rik fond av moderlighet i sitt Iielst praktisk betydelse, då det ar föga väsen, ' kan dock ersiitta en kvinna vid troligt, att, kvinnor koiii~na att söka och den unga f lickans sj ulibadd eller soin vinna aiistallizing vid dessa läroanstal- heiliies f örtrogna i grannlaga ungdoms- ter i större iitstrackning.
Men onekli- 1) ekyminer.
gen ligger det, 1-erit teoretiskt set t, nå- Därtill koinmer, att cleiiiia fria tavlan got tilltalande i priiicipeii 0111 fri och öp- under de närmaste aren ingalunda kali pen tavlan oberoende av kön.
sagas vara en tiivlan under lika villkor.
f or bef attningarila vid Koinpet-eliskraven Det är dock oinöjligt för den, som folkskoleseininarierna lia nämligen vii- iiger k h ~ e d o i n om f örhållandena vid de sentligt skärpts.
Soni aspiranter till de.
kvindiga fo~kskoleSeminarierna, att var- ja sig för en iriss betänksamhet.- För- nyinriittade lektoraten har maii att rak- slaget i propositioneii innebar ju uppha- na med de man, soin utbilclat sig för vande - till och nled av den nu gäilande lektorsbefattningar vid allinaniia läro- bestamnielsen, att vid kvhnligt folksko- verk, jairite dem, som aga en stark ad- leseininai-iiim minst en ' av adjunktsbe- junktskoiiipeteiis, iiiider det att antalet fattningarna.
: kall bestridas av kvinna, kvinnor, som under nuvarande förhil- jligheterna för villien bestän~inelse g 2 tillbaka anda till Imclen, då bef ordri~igsinö dc-?
varit s5 f;, förskaffat sig niotsva- 1565 ' års regleniente f ör folkskolesemi- nirieriia.
(Den bestämmelsen .har för rande kompetens, helt naturligt ar myc- övrigt redan fö1iere~lerin~skommitt6n ket inskriiiilit.
Det ar av vikt, att hos 1 %- t+pat boit -- ja ' g kan ' icke använda nå- rariniior .med akademisk utbildning vik- gon annan term, ' ty det kan väl knappast kes intresse för att meritera sig jiist för vara uttryck .f&amp;- en genomtänkt åskad- f olkskoleseininarierna, där behovet av ning det förslaget; att.
alla ämneslarar- deiii är mer uppenbart an kanske på n$- t j Z s ter kid maril iga.
seminarier Skola got annat 11i511.
Har pi-opositionen i fraga oin lcviii- förbeliållas åt man, men irigavid h i n n - liga * semhiariei.åt kvinnor.)
Man skulle ~iors anstallning nått fram till full ratt- allts5 h a ' i t t &amp; km med den möjlighe- visa, s5 kan detta icke sagas vara fallet ten, att +id ett kvinnligt seminarium i fl-aga om principerna f ör niaiis och samtliga ämneslärarbefathingar - kunde livinnors avlöning.
Redan Iärarelöiie- korilnia att - be&amp;-idas av man.
- Om dessa niimnden hade ju ~tppgivit principen 0111 \ rid fri tävlan visat sig irara ' mest kva- högre avlöning åt familjeförsörjare, va3 j ficerade, ' så skulle det ju icke vara nå- de statsanstiillda lärarna betraf far, ' un-. '
.
.
.För dessa skal miste, var och en, soni der det att den föreslagit-densanlma för koinmunalt anställda Iärare.
Löneregle- känner nödläget inom de ifrågavaran- I-.ingskonimittén har icke för nigondera de.
karerila, böja sig, 11ur bittert det.
äii kali kannas, att de siittvisa.
lö~legi-rtn-.
kategorien förordat nämnda princip.
Den anser, att spörsmålet behöver ytter- clerna Iiven cleniia gång skjutas åt si- liga ' ~-e utredas och att, om den visar sig dan.
F a11-1ii.j ef örsörj ningsprincipen torde förtjänt ' av beaktande, den bör p i en eniellertid icke @ ifnied vara för niigo~ g %ng genomföras inom statsförvaltnin- länge tid avföi-cl f r k dagordningen.
.
gen i .siii helhet.
Konimittén förordar Den kommer säkerligen tillbaka på gruncl: L \: föl-11ill.andenas egen makt och då i ett.
si7ltincla högre lön i t alla miin, även om de icke äro fainilj.eförsörjare, och lägre vidare ' sanmanhaig.
Ehuru pi-opositionen ~~11111ila acceyte- lön åt alla kvipor, aveii om de äro fa- löneprinci-.
miljeförsörjare, detta inecl aberopai~de rar ~önere~lerin~skommitténs per, iöreslår den dock, vad två grupper av I ' ainiljeförsörji~ingsplikten.
Departementscl~efeii f ran~l~ållei-, att kvinnliga Iärare beträffar, högre lönebe- lirarelöi~enä~~~~~cleris förslag 0111 särskilda lopp, näimligen i fgiga om folk- och avlöningstillägg at f ainiljeförsörjare sö- sm~skolliirariilnor.
.
.Enligt Iöneregle- ker förverkliga d e n enligt hans mening ri.ngskommitténs försl ' ag skulle den ' kon- riktiga giïindsatseh, att man bör på ett tanta löi~en f ör folkskollärarinna utgöra bittre satt tillgoclose växlingarna i lev- r Yoo kronor jämte, tre ålderstillägg å zoo i stallet.
iiadsbehoven, i synnerhet den försörj- lironor, i propositione.
föreslas.
.
en griindlön å rgoo kronor.
Föi.
s n ~.
i -.
ningsplikt, som kan åligga löntagaren,, skollärarinna hade ~ ö i i e r e ~ l e ~ i n~skom- och därefter jiiiz-ika a~~löizingsförn~åner- mitt611 föi-eslagit en grundlön å 1100 kr: ila,.
samt att förslaget kan bereda större jiinite tre.
3derstillagg roo * kronor, inöjlighet.
att rättvist avväga Iönebelop- pen inellaii.
i~ianligr!
och kvinnliga tjan- propositionen föreslh- en grundlon å steiiinehavare.
an el j est tillämpade avlö- 1200 kronor jämte tre ålderstillägg 2.
niilgssystetn.
Men trots ' att 11.a11 sålunda 150 kronor.
Den salunda föreslagna högse lönen anser sig böra skanka sitt erkannancle: t rättvisan i de gïuildsatsel lararelöne- f ör f olkskollärariniior kommer departe- ii2nlnden inecl sitt iörslag i detta .avse- mentschef en till genom att f öreslå pen- ende velat förverkliga; har Ilan dock sionsåldern för kvinnliga lärare ' till 60.
tunnit sig böra ansluta sig till Iöneregle- ar, under det att iöneregleringskommit- i:i.i~gskominitt~ilc p2 denna punkt enhäl- tén stannat vid 58 Ar, en medelväg mel- liga forslag, eiiiir hela lönef rågans lös- lan!
äro \ rerksöverst~~relseils f örslag om ning eljes sku1l.e k ~ ~ i m liventyras a p2 55 och folkskoleöverstyrelsens om 60 ar.
grund av.
inotsättningar med avseende Ilepartementschefen anser icke den- p2 sjalva löneprincipeii.
och ytterligare na " försiktigl~ets~tgard " inclamålsenlig, iitredniiig skul1.e k~lnna till en oviss utan har vigat med eri gång taga u t ste-.
.
f raintid uppskjuta den trangande Iö~ie- get till 60 ' ås.
Säkert äi- detta en, av- de regleringen.
punkter i .som - och det- a, ',
ta icke enbart ur lönesynpunkt - är mest ägnad att vinna deras tacksamhet, som saken narmast berör.
Vad.
denna proposition betyder för vårt lands f olkundervi sningsvaseii ge- nom den stallning den vill ge at folk- skoleserninarieriia och genom den löne- reglering den föresl5r f ör f olkskollarar- i&amp;en tillåter denna tidskrifts utrymme mig inte att gå in på.
Här liar jag en- dast velat stanna vid de punkter, som ur allmän mest intresse.
Det bör då med tack- samhet sagas, att den anda av rättvisa och fördomsfrihet i kvinnofrågor, som går genom hela propositionen, liksom den frihet från fraser i ena eller andra rikt- ningen p % detta oinriicle, som utmarker ilensainma, är agnad att verka veder- kvickande mitt i a !i - den beklämning som vilar över svenska kvinnor efter röstrattsf rågans behandling i första kammaren.
kvinnosynpunkt torde vara av Kvinnliga konsulenter på Sverges lands- bygd *.
verges nioderniiring ar j ordbruk, det var en lärdom som inpräntades i oss sedan - i småbarnsskolan.
Det var nog därför med förvåning som vi för en 5- B h- sedan hörde förkunnas att den svenske bondens saga var all.
Jordbru- ket skulle således ej längre inneha sin sedan.
ganmalt iramiskj utna ställning, det skulle ha förlorat all betydelse.
Och denna omstörtning skulle ha försiggått samtidigt med att jordbruket nått en synnerligen hög utveckling, i det att ve- tenskapens ron lagts till - grund för ett rationell t utnyttjande av såväl jord som djur och i det att den elektriska kraften börjat tagas i anspråk även av denna na- ring.
Att omdömet om den svenske bondens betydelselöshet var f örhastat har också visat sig på ett eklatant sätt.
Skriet mot bönderna f öirnådde lyckligt- vis ej den gången föi-villa varken stats- makterna eller de I ' örvaltande ' ämbets- verken, och det systeniatiska arbete föi- modernäringens höjande som redan un- der förra hälften av 1800-talet påbörjats har lugnt fortsatts.
Bland medlen för detta arbete vill jag i detta sammanhang endast uppehålla mig vid undervisnings- och upply sningsverksainheten.
För den högre undervisningen hade ar 1849 öppnats lantbruksinstitutet vid U1- tuna och 1862 Alnarps lantbruksinstitut.
Vad den lägre lantbruksundervisningen betraf far hade staten tillgodosett deil anslag till lantbruksskolor, som började iiyprattas på 1840-talet, samt till cle s. k. lantn~annaskolorna av A-typ, soin förskriva sig från %-talet-.
1912 be- vilj ades s5 anslag till ' lantn~annaskoloi föl av B-typ och lantl~~~shållsskolor landsbygdens kvinnliga iingdom.
Föl ungefär 40 ar sedan överlades i lant- '
I~ruksakadeinien orn det gagn nian kunde vinna för lwdets modernäring genom att kringresalide unclervisare i lantbru- kets discipliner anställcles i hushå.ll- niiïgssällckapens tjänst.
Fragan fördes vidare, och resultatet blev anstallancle ef- ter Iiand av en mångfald tj äiisteinän: instruktörer, konsulenter ni.
fl.
Mecl ett undantag voro alla dessa tjänster niaiili- ga, och det var de vid lantbruket arbe- tande inännen inan Iianvande sig till.
Me11 ju mer arbetet för det mindre j ordbrukets höjande f ramskridit, dess tydligare liar det framstått soin ett oef- tergivligt villlcor f ör ernående av ett lyckligt resultat.
att aven ksinnorna i l ar1 tniannaheiiunen koinina.
.
med j. ai-be- tet, att aven de viklias, intresseras och utlclervisas i vad till deras områden hör.
Lämiias de ur rakningen, bli de ofta nog en at&amp;hållande liraft, en hänisko, tagas de med, bli de lika ofta e n spor- re frainåt.
Sa liar d;, som redan nämnts, detta 5rl.iuncli-ade sett de första åtgär- d e c a vidtagas för upprattapde a$ en sys tematisk undervisning föl- cle vid j ordbruket ar~~etande unga Iwinnorna, i der att 1912 års riksdag beviljade aiislag till laiithusl~~llsskolorna.
Med dessa öppnades en möjligliet för de unga att f5 en för deras förl~ållatiden aiipassacl a it id er visning av vida större betydelse $11 den som tidigare nieddelats vid vai~clran- cle skolkök och folkhögskolornas husmo- derskurser.
Att latitliustiållsskolan fy l- les ett kant behov torde bevisas blaiicl anriat därav att deii s5 hastigt slagit igenom att reclan efter 5 G, 1917, anta- let dylika sltolor var 31, vilka tillsaiii- mans anordn.ade 51 kurser, och att till; illa dessa kurser antalet atii~ialda elever iii.
mycket stort.
' Till lailthushållssko- lans hastiga genombrott har \ räl ock i sin min bidragit att d % clen startades i-edan funilos för derisatz-ima utbildacle.
.
Iiirariiiizor.
Det var Fredrika-Brenïer- Föl-bundet som i. första hand hade för- tjänste11 därav, iilen av &amp; Fackskolan i ' Upj ?sala hade ju d5 börjat sin utbildning av lanth~ish~llslarariniior.
Redan i sitt första prospekt angav: t ?reclrika-Breiiler-Fcrbtindets lanthus- li3lning+ola för litbildande av lärarin- nor att dehna skola satt som cn av sina uypgif ter att itbi bilda Iïernkoiisiilei.iter.
Varifrqn cletta ord leder sitt ursprung \ .et jag ej och ej heller vilket so111 varit cl.et.
första begrepp som fastats vid det, men .att ordet missförståtts ar tämligen säkert, ocli det as därför jag här be- gagnat uttrycket kvinnliga konsulenter i stallet för hemkonsulenter.
D5 emel- lertid cletta +ta är det inest @ ngse, mii det ursäktas mig om jag i d e t föij ande iiven .begagnar mig av cletsainiiia.
Av vad jag nyss niiiiinde framgår att Freclri ka-Bremer-Förbundet anda sedan 1907 väntat på att statsinakterila skulle komma uizderf und med att liksoin det beliövs inaiiliga koiisuleilter.
att bista lantniiiinen på de olika oniradena för ileras verksmliet, s+ behovs det kvinn- iiga konsulenter, ridgivare i t kvinnoï- ila; lil~soin det behövs jordbruks-, hus- c1 j urs-, mejeri-, byggnads- ocli trad- girdskonsulenter, Så behövs det hem- konsulenter.
Da cen.tralstyrelsen för M6derata kvinn.oförbundet i maj f örra h t ined aiilecltiing av kristiden ingick till Kungl.
Maj ': t mecl en skrivelse om; medelbart uppi-attmide av en heinkoii- ~uleiiti~istit~ition, tilöttes ocksa.
denna.
,.
.
, -
' kriveise av iörståelse och sympati iråii tie myndigheter som hade att uttala sig cm densawma, och på samma satt be- möttes, livinnorådetc skrivelse till hus- l~~llnil~gssallskapeii om samma sak.
Statskontoret ' och l ?.
H.
K. ha dock an- sett att frågana 0111 periilanent dylik in- stitution f ordrar gr~u~dl.i.gare utredning, innan hos riksdagen göres f samstal lning om anslag.
Såsom av det föregående fraingått är tanken p5 anstallandet av kvinnliga kon- sulenter 13 % landsbygden ej ny för aret.
1 sjalva verket ha ju också såclana varit i verksamhet i atskilliga år, anställda dels av enskilda pessoner, dels av före- ningar och dels av hushilli~ingssiilskap.
Det ses sålunda ut son1 om saken .cm %- niiigen mognat och tiden vore nara för-.
handen för att clet onskeinål soin länge hysts av oss som arbeta för det hus-.
iiioclerliga arbetets höjande skulle för- yerkligas.
Men just d, ?.
det stora ögon- blicliet nalkas, c15 gripas vi av bävan att genom ett missgrepp, genom obekant- skap om.
vad saken innerst galler, ilen stora taitken skall förfuskas.
Och s5 komma vi äntligen till saken.
' Vad ar tanken med kvinnliga kons~ilen- ters an&amp;llande, vari skall deras verk- samhet bestå, vilka fordringar skall nian ställa p2 dem?
P5 den första fragan: vad ar tanken inecl livini~liga konsulenters anställande, vii!
jag för iniii del svara: de svenska l a n t n ~ a n t i a h e n e tilkte raddas, de maste förbli elier ater bli hem i ordets hela bemärkelse.
Den ii13ngonitaladé och niångoinskriv- ila ' vantrevnad som Gder i vart land måste bekämpas,.
den inåste .ersattas a \ - ' '.
.
den hemtrevriacl som följer med idog- het, ordning, kärlek till och glädje i ar- betet.
Okunniglieten, lättjan, oordnin- gen, föraktet och olusten för hemarbe- tet iilaste besegras, och det sker bland annat genom upplysning och föredöme.
Med sådan ~~pplysiliiig och sådant före- clöme skola lieinkoiisulenterna li0111111a.
Nog vet jag att det finns tixsen och åter ttisen goda I-ieiii på Sverges laiidsbygd, hem, i vilka det ar en fröjd att få kom- nia in och dar man trivs bättre an 11 %- go11 annanstails.
Med dessa hem skall kons~tlenten - också söka kontakt, av dess husmödrar &amp; all hci~i ha mycket att lära, inen hon skall ocksa dar ha nagot att ge, hon skall vara dein ett vittnesbörd om att de ej sta ensainnia i kampen mot upplösningens maktet-.
Kanske ar det några soin känna som jag i detta fall.
Siikert ar clet manga som känna iniss- tro.
Men mot den nlisstron sätter jag min tio.
.Ack, inte vantar jag snabba resultat av de kvinnliga konsulenternas verksamliet, inte tror jag att nlan skall kunna peka och saga, se vad konsulen- ten gjort för underbara ting.
Så naiv h- jag inte.
Men jag väntar och jag ~ i l l att de skola verka so111 ett salt i samhäl- let.
Soni n: r I. bland Ilordringar sätter jag saledes: hos de lcvii~nliga koiis~ilen- terna d i s t e finnas den ratta andan; vi- dare skola de ha den finkänslighet och clen förinaga att uingib med enkla man- niskor som ar nödvändig för deras grannlaga arbete.
Och sa skola de ha kunskaper.
Jas;, sätter Iion det sist, tycker jag mig höra någon saga.
Det gör jag inte.
Jag sätter det villkoret lika högt soni de andra, ty jag anser alla tre
lika oeftergivliga, men cl2rIör att for- ceii tl-uin, cliir d i s l e tyngdpuilkten vara clsa11 $.
kullskaper vanligtvis framhkres förlagd.
E n h~ismor, som har en mönstergillt p5 de ailclras bekostiiad, dirför liar jag skött laclugih-d, prisbelönta höils och en vigat namna det sist.
I~Iemkonsuieiiten skall lia deii basta efter alla konstens regler skött trädgård iiiöjliga utbil.driiiig på alla de onir; PLcl.en 111en has slarvigt i n o m h ~ ~ och s ej be- som till hö ra en husinocler p % landet.
grepp om tillagningen av en god, ni- 17illia iiro .c15 dessa områclen?
En viss.
i.ancLe och billig kost, henne sätta vi ej olikhet ar i detta avseencle radande inom mycket höit ~ o i n htismor.
Men behö- olika delas av v %,t lancl, men i clet stora ver da konsulenten alls ha ii$gra kuli- flertalet lant !i~annahem torde clet ' till- skaper p5 de övriga omradena?
Ja, clet Iiomma.
liustrun.
o.ch cle l i a l v \ ~ ~ ~ dö s n tt- a l+te I1011 av flera: kal.
Ett a r att hon I-ai-na att laga nialeri, Iialla rent, tvätta, eljes ej lcaii b e c l ö ~ a liusmoclerns arbete,.
ej beräkna hennes tid.
H u r mången sy ocli laga, sköta barnen, mjölka, pissa svin och höns, och.
sa ville vi val gärni stadsutbilclacl 1iirar.inna t. ex. skulle ic- att de ocksa skulle väva och sköta triid- ke kiiiini tycka ' att d &amp; eller de; ratteii.
girden.
P5 alla dessa oliir5clen vilja vi borde ii~an lagga an på att lara husiiiöcl- tlrt ocksa.
att de Lviiinliga koilsulei~terna rarna, ratter som kräva alltför mycket skola lia goda praktiska och teoretiska arbete ocli tid.
Ett annat oc.11 talande I~unsliaper, grunc1.lagcla före inträdet i skal ar att on1 husmödrariza finna att.
~ithildningsaiistalten, där både f öi-cljii- " fröken konsulenteii " har.
varit med om page och utvidgade ocli ' sedan praktiskt ett ocli annat både i svinhus och laclu- prövade genom Iarariiiiieverksaiiil~et.
ef- gård och tradgircl, sk blir klyftan ej d stor i-nellan dem.
Ett tredje skal ar att ter avslutad uthildni~iigskurs.
skall förstå att Iios deii1 soim Men .vi.
f5 inte begiira att den kvinnli- lionculei~tei~ ej ha intosse för de yttre arbetena, som .g: koizsulenten ska.11 vara specialist p5 tydra att s9dana äro bara slabb&amp;ra, vik- ' vai-t och ett av dessa områden, fordra lia- intresse ocli aktning .Sven för detta.
vi det, c12 f5: i aldrig.
varken 26, eller irinu mindre 52, kompeten ta koiisuletz- Ja, hon skall l-ia goda kunskaper pi, de ter, och clet fatal som blir kompetent yttse omi-klena för att kuiiiza bist; aven Ilar ili.5st kosta p5 sig en s5 pass lång clar med rad och dacl, dock i alla kvis- och clyi-bar utbildning, s5 deras lönefor- tiga f all lianvisaiide till den specielle - di-ingar nödvandigt \ ~is 11-iiste bli ganska koils~~leilten.
Genom sina kunskaper p5 stora.
Mi.n uppfattiiing ax den att den de yttre oniråclena finner l-ieinkonsulen- kvinnliga konsulenten bör ha så gedigna teit ocksa liks on^.
en dörr in till l-iemniets kimskaper och s?
iilycken erfarenhet slutiirt 01lirade.
Och så 21-0 vi frainme soni möjligt p5 cleii husliga ekoizoiniens vid fragan.hiir.
skall.
den kviiinliga kon- onir~~icle, under clet att man kan nöja sig c; u !eiiteiz utöva sin ve] .-ksati-ihet?
13 %- möter oss;!
c först: missfösst~el- ined goda men mer elemeiitära kuiiska- per ' .på de övriga.
Den husliga ekono- sen av ordet heiukotisulent.
Persoiier, mien, hemmets im:,?
sysslor måste utgöra ' som ej varit inne i fragan, Ila fattat or- '
- det så som vore det meningen att den par dagar på orten., just för, att eftei- kvinidiga konsulenten skulle vandra l d e l s e hesöka heiiii~~en, tror jag att det- från hen1 till Eein och oombedd erbjuda ta skulle vara synnerligen lyckligt både sina råd.
Så få vi ej tanka oss hennes för henne själv och lieinimen.
Jag ar verksamhet.
Det skulle f r i n första allts5 \ lisst icke motståndare till henibe- stund förstöra .alla utsikter för sakeiï.
sök, imen jag anser absolut att de skola Helniilet ar ett ' helgat område, dit fram- göras med stor försiktighet och i regel mande ej äga intränga.
Det galler fat- enclast etter kallelse.
tigmanshemmet lika val som rikeinai~s.
Vilka skola vi f 5 till koi~sulenter?
S5 Hur skulle det vara o &amp; liemkonsulen- vi tt jag f örstål: skola lanthushållslara- ten skulle d2 hon kom till en socken i:itni.ior vara bast agnade därtill, sedan de blott besöka torp och småställen och g å efter avlagd examen praktiserat något 51- förbi cle medelstora och stöi-re ställena.
eller mer och därtill genomgått en korta- Sktille hon ej bii ett medel.
att göra re f ortsattningskurs vid ittbildningsan- klyftan mellan fattig och rik an större?
sta !ten.
Jamkö rt med den f inslra Mar- 13ur skulle hon alla gånger veta vilka thaföreningens lär-arinnor kan ju ' detta dörrar so111 vor0 skyldiga öppna sig för anses vara stora fcrclringar.
Lanthus- lienne.
Skulle hon t a reda på gårdarnas l~ållslarariimekui-sen på Riinforsa ar 2 1 taxeringsvarcle och ratta sig daref ter T ii~ånacler, vi d Brogård val något koi-ta-.
Men skämt åsido.
Vi måste överge tan- i-e.
' 1 ' i.d Högvalla i Finland dar Mar- ken p % en sådan form för verksamheten, tlialärariniior titbiidats var kursen I / och att döma av de instruktioner för 1115nader fördeid på 3 kurser, I sex- neinkonsulenter som finnas och tillämpas rnånaclers, I nio-månaders och I tvil- ocksa varit på m %~aclers repetitionskurs.
ha h«cl~ålli~ingssallskapei~ det klara med den saken.
klarthalararinno:-nas framgåiigsrika, Den lanipligaste f orinen torcle vara \ - il signelse bringande verksamhet torde den~onstrationskurser av olika slag: slilecles ej grunda sig på en ÖverEigseii niat1agn.ings-, konserverings- och slakt- utbildning.
Detta säger jag ej för att kurser och i förening med dessa kurser föri-inga utbildningens betydelse.
' Hos: i detalj ifråga \; %-a blivande heii~koiisulenter hoppas fiiredrag.
Jag vill ej g orii kursernas varaktighet, antal elever jag s1; all finnas en god och stadig kuii- skapsg-rund, men d.5r måste också finnas.
o. dyl., men dai:emot vill jag ansluta mig till.
Kopparbergs ians hush~ll~niiigssSll- den gnista soin kan konma de slock- skaps förslag till hstruktionef, dar det nande glöden på heniniets härd att brin- heter: " Under kursen skall konstdentei~, na med klart lysande, varinande, sam- c15 $5, p å f o r c1 r a s och i den mån tiden lande låga.
LOUISE NATHORST-ROOS.
det medgiver, besöka enskilda hem för iiiecl.de1ancle av råd och.
upplysningar om tiei-as skötsel ".
Jag skulle blott vilja till- F.-B.-P:s yrkesskolas fiirsta arbets- lagga att o111 konsulenten efter kursens Ar.
Fredrika-Bremer-Förbttndets kvinn- slut hade skyldighet att kvarstanna ett liga högre yrkesskola, som i slutet a r a.
oktober 1917 började sitt första arbets-.
utställning oinfattade arbeten i f a+- ar, hade den 3 maj anordnat en liten ut- teckning och ritningar .för metodisk ställning av., elevej1la.s arbeten, till vil- tillskärning ocli i~iönsterkonstrtiktion ken inbjudits Stockholms flickskolors samt sölmadsarbeten, såväl hela klan- föreståndariniior och lärarinnor.
Sko- ningar, kj olai-,: blusar och barnkläder lans rektor, fröken M. Aspinan, Iämna- som en hel del on~sorgsfullt utför- de därvid en orienterande översikt över da detalj - och övningsarbeten.
Särskilt tillkomsten av skolan och hur arbetet med hänsyn till den korta tid av sam- manlagt 6 månader, varitnder undervis- varit ordi~at dessa.
första terminer.
Fran den högre kursen visades bl.
a. ningen piigått, får man anse de uppnåd- utmärkt vackra teckningar, studier och da resultaten, soni mycket till f redsstäl-.
.
kompositioner från undervisningen i l ' ande.
Den ined skolan samorganiserade atel- fackteckning samt en serie detaljarbeten i sömnad.och en serie arbeten för finare j611 Stoff och Stil esponerade samtidigt klanning~garnering, allt utfört med stor.
en del cliarinanta toaletter.
smak och noggrannhet.
Lägre kursens '.
-,.
' Vår protest.
Samma ' dag- riksdagens beslut i vår rösträttsfr5ga fattats utsände Landsför- eningen for kviiiiians politiska rösträtt denna protest mot första kanlinarens avslag av den kungliga propositionen om politisk röstriitt för k l Iinnor ': C Sveriges rösträttskrävande.
kvinnor ned- lagga en.
kraftig prdest mot det ytterligare iippskov med den kvinnliga röstrattsfrigans lösning som framtvirngits av första kamma- rens moderata parti.
Avslaget på den k. pro-.
positionen tillika mecl ytligheten ocli den bri- stande logiken i de framförda skalen visa ringaktning för kvinnorna och brist pi na- tionell solidaritetskänsla i en för fosterlandet ytterst prövande tid.
Allvaret i de svenska kvinnornas krav fram- @ r nogsamt av den stora opinionsyttring som 1914 inlimnades till K.
&amp; {: t, ävensom av förmagan att under mer an 16 år sam- manhålla ett stort antal kvinnor tir alla par- tier .och samhiillsklasser i detta ena syfte och mecl dein bilda en högst iitvecl~lncl orga- nisation; Det sarntnanl~ang mellan kvitinoröstratten och grundcrna för ' första kammarens samtnan- sättning som det moderata partiet velat fram- konstruera bygger på rent godtyckliga för- modanden, vilka, efter vad som.
framgår av 1912 års ~fficiella ' utrednin~ såväl som av all h@ills vunnen erfarenhet, strida mot verk- ligheten; den politiska röstrattks utsträc- kande till kvinnorna kommer efter allt att döma icke att nämnvärt gynna eller miss- gynna något parti, kan således icke heller tas till förevändning för krav p % kompen- sation eller utgöra lämpligt föremål för köp- daende partierna emellan.
Uppskovet skapar bitterhet och missnöje, missmod och tvivel på det moderata partiets goda vilja att behandla frågan från dess egna föriitsattningar och med hansyn endast till vad som a r för r i k e t bast och nyttigast.
det försvarar därjimte det politiska iipplys- nihisarbete som rösträttsorganisationerna ön- ska att snarast.
möjligt igångsatta över hela Sverige och binder fortfarande alldeles i onö- dan en avsevärd mängd god och tränad ar- betskraft, som p % ett mera direkt satt kundc komma det allmänna till godo.
Dagen efter ' ri ksclagens beliandlirig .au fiagan, söndagen den 28 april; hölls ett protestiiiöte p5 Lac1ugårdsg5t.de.
L. I&lt; '.
,
.
Y.
R: s ordf ösande, dr Karolina Wider- ströni, öppnade mötet, vars deltagare kunde raknas i flera tusental ..
Solen strålade fran liögblå himinel över ska- rorna, vinden lekle i rösträttsfatiorna och Stockholins F. I&lt;.
P.
R:s giildstic- kacle baiiérl som bildade fond bakom talarstolen, sceneriet var vår, ljus och förlioppning, inen talen voro - och lila- ste ju vara - ett bittert fastslåencle av segt bakåtstr2vancle och vintrig tyngd.
Frti Ruth Gustafsson talade i varma ord 0111 vad röstrattskravets erkännande n u skulle betytt för de tusende och ater tu- seilc2e arbetarkvinnor som Ila att bara e11 .iimu tyngre börda an mclra under deiini dyrtid och kristid och som under den bördan imer än n~gonsiil känna h.u- I-u de, sa fullt som iniinneii, äro.
delar av saiiihalskroppen och ha saväl ratt som plikt att uncler ansvar vara med i sanihallslivet.
Dr Gulii Petrini nagelfor med sin oiiiutliga logiska skarpa de murkna och f alska argutuent soin.
gatt igen i vissa högeruttalatideii i gardagens i-östrattsdebatt och uppmanade till ener- gisk agitation vicl koinmande 1ai.iclsting.s- niannaual för att c15 ge fö&amp;a kamina-.
i-en sirar på vad som nu hänt.
Di- Lydia Wahl~tröni, SOIII skulle va- rit mötets tredje Qlare, llade genoni forl~iiider - vilket man ju förstår d- ste varit av särskilt tvingande art - bli- vit urstandsatt att närvara.
Mötet antog eiili5lligt denna resolu- tion: Man och ' kvinnor, samladc till offentligt möte i Stockholm, söndagen den 28 april, uttala en Bestimd protest .mot att första- katnmarliögern titan bärande skii1 aven detta Sr fillt kvinnornas rösträttsfråga.
Fred r ika-Bremer-Förbun- dets stipendier.
l; rh Fredrika-Breiller-Föl-btiiidets stipencliefonder ha f ör rg1.8 f öljaiide stipendier utdelats: F r i a s t i p e n d i e r: 300:- kr.
till teol. kand.
Maria Ci-oiicluist för.
studier f ör provårskoinpetens; zoo: - kr.
till Alexandra Dahlquist och 200: - kr.
till Elvira Liiidensteiii för kurs vid Fredri- ka-Eremer -- .Förbundets kvinnliga högre yskesskola; 300:- kr.
till Astrid Hägg- l.und för kurs vid Fredrika-Brenler-För- bundets lanth~isliållningsskola .å Rim- forsa; 200: - kr.
till Judith Isaksson f ör genomgående av Statens skolköksse- iniiiariuins kurs för husmödrar vid of- fentliga anstalter och 200: - lcr.
till Elsa Svensson för kurs ' vid folkskole- seminarium.
Från J o h a n 11 a K e 111 p e s f o n c1 ha tre stipendier f ör ineclicinska stu- dier utdelats, niiinligen: joo: - kr.
till med.
kand. Nanna Swarts, 500:- kr.
till inecl.
kancl.
hiez Carlsson och 400: - kr.
till med.
kand. Elsa Sterner.
Från F r ö k e n H i l d a N i l s s o n s f o n c1 u t &amp; - ett stipendium för ineciicin- ska studier å 1.125:- kr., vilket tillcle- lats hed.
kand. Agda Hofvendahl.
S t o c k h o l ~ l i S ~ t a d s s t i p e a - c1 i e r lia ~ t g å t t med 300: - kr.
till Floreixe Westerlund för kurs vid Sta- tens skolkökcseminariti~n och TOO:- kr.
till Kerstin Carlberg för genomgåen- cleav Svensk sjiiksköterskeföi-enings av i g l o fortsättningskurs för skolade skö- terskor.
dess ut on^ ha Iöljande 1 a 11 s s t i- p e n d i e r utdelats: S t o c k l i o l n i s 1 a II s s t i p. ii 325: - kr.
till Ruth Jo- hansson för kilrs vid Saniariterhemniet i Uppsala; X o r r b o t t e i i s l a n s s t i p.
5 325: -- kr.
till Agnes Svensson för studier av mejerihantering; V a s- teriiorrlancls l a n s stip.
5 zoo: - kr.
till Elsa Ljunggren för ge- nomgående av Statens skolkökssemina-.
rihms littr~ för Iiiisrnödrar vid offentliga anstalter,;: T äiiit ' laii cls 1, a n s s tip: 5 200: - kr.
till A I I I Y Aïonsson ~ föl- ktirs vid Ateneums.
folkskoleseminari~~im; K o p p a r b e r g s I i h s stip.
å 260:- lir.
till Wilma Skog för studier vid iMusikaliska Akaclemieii; V a r 111- 1 anc1:s l ä n s.
s t i p.
5 400:- k r.
till Karen M6ller f ör uiiiversitetsst~idiei-; U P P s a l a l i i h s s t i p.
5 200:- kr.
till Signe Sandberg för bamav5rdslira- i-innekurs;.
S ö cle r n i a n 1 an ' cl s l a n s s t i p.: 300 kr.
till Jenny Nilsson för yr- keskurs i barnavird och 250 kr.
till.
Margit Eriksson fijr kurs vid folkskole- seminarium; Ö T e b r o l ä n s s t i p.
5 400: - kr.
' till Ada Pettersson för ' kurs - .vid folksko ' le ' seiiiir~ari~ti~~; Ö s t e r g ö t- 1 a n d s l a n s s t i p.
: 550:- kr.
till Nellie Svensson för kurs via slöjcl- seminarium ocli 27 j kr.
till Margareta still strön^ för f ~illstandig sjukvårdskurs; S k a i a b o r g s l a n s s t i p.: 260:- kr.
.
till Astrid Sandrén för kurs vid I ?aci; skolan för huslig ekonomi.
i Uppsala och 260: - lir.
till Karin 01~011 för ku.is.
vid folkskoleseininariuni; ' G ö t e b o l: g s ocli B o h LI s l a n s s t i p.: 250: - kr.
.
till Signe Johansson för f ulktanclig sjukv~rdskurs och 250:- kr.
till Karin Olilsson till Svensk s j u.ksköterskeföre- iii-igs a + 1g.1.o forts~ttilingskurs för sko- lade ~liöter~lior; A l v s b o r g s l a n s s t i p.
L: 24.0: -- kr.
till Ebba .II.ellströrn för.
f~illstiinclig sjukvilrdskurs; J ö n k o- pirigs l ä n s stil):: 200:- kr.
till Alice Blomstro~~i f Or kurs vid f olkskole- seminarium - och 200: - kr.
till Elsa Brunizström.
för ktirs vid Fredrika- Bremer-Förbuizdets lanth~~sh~llningssko- la5Kimforsa; G ' o t t l a n d s l ä n s s t i p. ii 225: - kr.
till Gi~nhild Helliiig för genomgående av Statens skolköks-.
semitiariunis ktirs för husinödrar vid of -.
feptliga anstalter; I&lt; a l nz a r l a n s s t i P.
5 260 kr.
till Astrid ' Andersson för] &lt;LITS vid folksl~olesei~~inarium~n; I&lt; r o n 0: b e .t: g S.
1 a 11 S.
S. t i p.
5.
270: - kr.
till Icariri Dahl för kurs vid handelsskola; M a l ~ n ö h u s liiiis s t i p.
: 600:- kr.
till Astrid Haniiiiar för kurs vid Sta- tens folkskoleseminariunz i Stockholm och 200:- kr.
till Alva Anderberg för liurs ' vid Landskroria f olkskolesemina- rium; B l e k i n g e I a n s .stil).
5 225: - kr.
till Edlu .Hanmiarstedt f ö r.
kurs.
vid Fredrika-Bremer-Förb~ldets högre kvinnliga yrkesskola; K r i s t i-.
.
.
a i z s t a d.
~ l.
a n s s t i p.
5, 200:- kr.
till Elsa I ' ulle för.
f~illstäiid.ig sjukvircls- kurs .. ', Kvinnor i de blivande stadsstyrelserna. '
N.
ar I-Ierthas redaktion anmodade mig skapy anses obehörig att vara rådman el- anmäla det nyligeii avgivna ' betan- ler suppleant för sådan. "
Det- var alltså fråga oiii utvidgail ratt kandet med .f örs1 ag angående iilagistrats- för kvinna att bekläda vissa tjänster.
.
f ö; valtningens ordnaiide i s tailer undei landsriitt, emottog jag ~ippdraget med en Men vi kvinnor äga ju ej ' ratt ens att alj ja rådinän, och hiir skulle vi i ett en- stilla undran vad Hertlia, Fredrika-Bre- mer-~örbundets ' och kvinnorörelsens or- da fag k~inna ' bliva rådman.
Hur för: gan, hade för inti-esse därav: En hastig.
Izaller clet sig härmed?
Ar det inte.
en blick på cle nya lagförslagen stillade ge-.
iiikoiisekvens, som kan leda till en vi- nait min f &amp; vining, - ty ett moinent ly- dare &amp; veckling?
.
der: " Gift kvinna ni5 ej på den gr~trid, ~Eetäiikandetj sorh utarbetats av inoiii; itt lioii stGr ~~i~clei- ii~aiiiiens ii~ålsinall- ci.v; ldepai-tetiientet.
ii ' tkallade ' sakkunni- '.
e I '
I 62 H E R - THA ga, borgmästare Jakob Pettersson, borg- wastare Giinnar Fant, direktör Alfred Fornander och doktor Yng.ve Larsson, avser att finna en form för ordnandet av stadsstyrelsen i tillsvidare de mindre stader, soni ej ha egen jurisdiktion, och sedermera i de stader, i vilka på gruiid av den väntade processrefori~~en de egna rådhusrätterna koinma att indragas.
Fös närvarande utgöres ju, som bekant, stadernas styrelser - utom i ett fåtal nyblivna som sakna rådhusratt, d. v. s. egen jurisdiktion - av magistraten, sta- dens doii~stol, bestående av borgniastare och råclman.
Denna magistrat torde icke fylla sin uppgift S % O verklig ~ admi.nistrativ cen- tralstyrelse, utan liar det ansetts önsk- värt att förbereda och inöjliggöra inrat- tandet av en sådan genom att utarbeta de rättsliga f oririerna f ör en Ianlplig stadsstyrelse, som d5 i första hand skulle 1iol:i-ima till användning i de alindre stä- der som redan nu aga en från rattskip- iiiiigen skild styrelse.
Denna styrelse skulle bestå av 01-dförande-och två leda- möter.
I de större s.taderna av dema typ, ävensom i blivande städer utan.
magistrat, föreslås inrättandet av en ' stadsstyrelse, bestående av en borgrna- stare och två rådman, samt slutligen för de s. k. fögderistäderna, sistnämnda sty- relse utökad iiled en eller flera lagfarna rådmän.
I sistnämnda stader sktdle där- med in; attas en magistratsfön~altning i egentlig mening, med eget exekutions- väsen och ~ippbördsföivaltning.
I detta sammanhang torde det icke vara anledning ingå på förslagets mera konimunaltekniska detaljer.
För dem; som äro intresserade därav, må endast - .. -.
iiamilas att det innehåller en synnerlig saklig och på sanma gång lättläst redo- görelse för- magistratens ni~vai-ande up^&gt;- gifter samt motivering för den föreslag- na f örändringen.
Den nya stadsstyrelsen kolilmer att ha en koinm~inat karaktär; den väljes av stadsfullmäktige för f yra år i sander.
På samma satt utses rådmanii.eri siival i stadssQrelseriia med borginastare som i de nya magistraterna.
Den kvinnorma ås 1909 givna befogenheten att jnnelia koniiiiunala förti-oencleuppdi-ag inoti.ve.- rar aven här hennes behörighet att bli råchan.
För kvini~as behörighet att bli borgmästare utgör åter 3 28 Regerings- formen ett hinder, enar borgmästare- tjänsten 5s en sadan befattning vai-i 1.oii~ingen iitf ardar f ullniakt och den år 1909 i dema paragraf vidtagna föi-ancl- ringen såsoin bekant endast inom en snäv ram vidgat kviiinornas sätt till sa- dana alnbeten.
Aven 0111 borgmästare- be f att ningar kunna komma att tillsattas av Kgl.
Maj: t medelst konstitutorial, anses det dock i motiveringen till lagför- slagen att det icke öaerensstaim1ier med syftet i nämnda paragraf att i sådan ordning bereda kvinna tillträde till en viss grupp av statsainbeteii.
Mail torde kunna instainma i yttrandet i i~lotiverin- gen, att vid bedömandet av.
frågan om kvinnas lämplighet att inneha borgmas- tarebefattning hänsyn bör tagas till de särskilda kvalifikationer som nlåste f or- dras för utövande zv chefskapet för po- lislcaren, vi1 ket till ~ O I I I T I X ~ borgmasta- ren, och att endast i undantagsfall en kvinna f. n. ar kompetent till denna be- fattning.
Likaså måste man dela åsik- ten att kvinnas rätt till ifrågavarande *
befattning bör fastslås i regeringsf or- till atzdita kanimarefi och införandet av i-Iieil och att de tillkal1ad.e sakkuiiniga det proportionella valsättet.
Vi ha väl- sakiiat befogenhet: och arilediiing att i kind erfarenhet av motstandet mot poli- detta avseende fö~-eslii ii5gon förändring.
tisk rösträtt för kvi.nnor, och fastan upp-.
Meil maii fragar sig, som SS ~i1,ånga gin- rittandet av förslag till borgmästa; e- ger förr, skidle det ur det a ~ i n ~ n i i a syii-.
s ' tj änst ej torde ha något annat samman- lmig än det histosiska med den politiska.
punkt föreligga n5gon risk för att prin- cipiellt öjqna vageii iiven till dessa tj an- rösträtten, synes detta ha varit till~äcli- ster.
-: De tillsattas ju av ICgl.
Maj: t ined ligt skäl för att, utestänga kviimorna: I en av tre genom - al.
föreslagna.
Skall ~niotjveringen anföres att.
de sakkunniga m.an icke fortf aranbe till tro &amp; vi1 vd- utgått f r %i den ståndpunkten, att någon.
j arekaren soin Kil.
Maj: t. det oiridöinet indring av 31 segeringsformen .icke.
att 11ii.rtil.l .. utse endast en fullt lik~plig bör i cletta samnianhai~g ifrågasättas.
person; eller blir oimlöiiiet förvillat 011-1 Ehuru de ansett starka skäl föreligga för.
iiiöjligliet fiiii-ies att kiiiiiia välja.
p5 och att kvii~na må tillerkännas rösträtt vid.
utse en kvjnnri?
Nian fragar, fastiiii fra- borgnlas tarevaI, har någon f ramstäilning.
g 1 1 1 i och för sig Sr absurd.
i detta syfte sålunda icke kunnat göras.
P5 cleiiila.
laginclriiig to] - c1.e dock.
ickc Tillsvidare få vi således nöja oss med detta platoniska uttalande.
.
vara att ta11ka si % .lriiige kviiinoriia ej ens Aven i ett par andra punkter ge lag- i % vdja borginictaie.
A4ai.i vet ju att f örslageii anledning till reflexioner ur cletta beror p5 ' stad.gaiiclet i.
31: Ilege- I-i.i~gsfornieii soni ' lyder: " Till borgi~~iis- kvinnosynpunkt.
.Av den först citerade tare i stad; ge d i r bosatta och i stadens bestämmelsen om gift kvinnas behörig-.
all.mai~iia angel agenheter J-ös tberiittigacle het påminnes inan om att målsmanska- niiiii at.t: föl.-e515 tre beliöriga pe1:sonei-,!
: e t f ortf arande härskar.
Det f ordïas c12 3Ko.tiunger-i en av deni utiliiiliner.
P % a t t uiidantag fr511 detta uttryckligen gö- .lika s5tt förh5Jes ined radnialis- och lik- res för att den gifta kvinnan skall er- gistt-atssekreterai.esysslorna i Stork- li !illa samma inedborgerliga rättighetes holm. "
Jag 1ia.r in51zg.a ganger unclrat som den ogifta.
Från kommunalf örf attningarna har över cletta stadgaride och varför h1ii.i- även hämtats bestämmelsen att kvinna noma sakna röstsatt vid dessa val.
Ge- i.ior1-1 den i moti verimgeii f örefintliga iit- nar som lialst äger avsäga sig ~~ppdraget.
redningen fick jag klarhet i saken.
An- såsonl ledamot i stadsstyrelse och såsom cla ' till ar 1909 har ritten att upprätta rådman, under det att för männen gäl-.
förslag till i frigavarande tjänster varit k r att endast vissa omständigheter be- f örbel13leii dem som hade rätt deltaga, i rattiga till avsägelse.
För dem är det ei-i val av.
riksclagsii&amp;i.
Det har, varit en ineclborgerlig plikt att iitaga sig berörda ratt förbeh3lei.i c k politiskt röstberätti- uppdrag, bör det inte i samina utsträck- gade, över Il yttad p$ kommunalt söstbe- ning vara en plikt för kvinnan?
Shäl i-attigade iilan, pi?
grund al: 1909 &amp; s för- i-attiglieter som skyldighetel- böra vara fattning o111 titstsackt politisk I-östratt l ilia. '
' ', MAI-I-IILDA STAEL VON HOLSTEIN.
Notiser.
från bokvarlden.
.
Samtal och brev.
Av AWLU Lemk Det lyser upp i deniia tids iiiörker att iiiöta en levande sjal soiii inte låter av Elgs !.r.ö~~z.
Tidens f örlag.
Fem ar, 191 3-1918, krings~a~lna att reagera mot det onda son1 ar, som dessa " Saintal ocli brev ".
som Anna Le- känner ansvaret av att inte stillatigande nah Elgström nu samlat i. en bok, de.
s12 sig till ro med att varlden måste ha Ila .forut varit synliga so111 tidningsar- sin ging - sadan den nu är.
" Samtal tiklar.
Det ar ar som givit stoff nog och brev " i r o ett rattfärdighetsvittnes E. K-N.
.för samliallskritik och självrannsakan, ropande röst.
:: ådaila ha ocksi.
förekoiimlit 2.
1 sina 1131 Kvinnoporträtt av I f ildn Sachs.
Ti- allt efter rad och lägeidiet.
I denna bok dens f örlag.
reagerar en ande av Anna Lenah .Elg- I-Iilda Sacl1.s lilla bok ar ävenledes en ströms djup och styrka med hela sin eg- serie artiklar soin geimiii dagsj ?resseiis na iiitensitit niat det f lacka, gottköps- förinedling f örst kommi t läsarna till- aktiga och fala, iiiot det vr5iig-t onda, iiallda.
Det ar en räcka med rask hand egoistiskt b e l h a och .bottenlöst oratt- tecknade porträtt av nu levande kvin- fiirdiga som a-yins nu-i ocli genom kri- m r som p5 ett eller alinat omrbde gjort get ?b mycket skarpare accentuerat - sig bemärkta genom sin insats och sitt inom clen best5eilcle satl~lzällsordnii~ge~i.
frainträdande.
Flertalet rekryterar sig Förf.
hal1 i början av ' bokeii ett " S &amp; - ur ilösträttsrörelsens leder, ' andra, vi1.- tal " on1 optimister ' och pis&amp;n~istei-, be- kas livsgärning f aller inom ett bestani t ly sande.
för hennes egen d~-r-liöpta tro omr~de, sZisoiii eseimpelvis de kända p i rattfardigliet ' e~zs segrande idé.
Hon liviiinliga läkare so111 medtagits, ha dock ar optbnistep, som ur lidandets och för- nästaii samtliga tagit på sig siii del av .drbetets tunga: varföre aveii tvivlans djup + k l a r sin själs .ljusa syn, rijsträtt ... eller som hon själv rättare kallar det, dessas biografiskisser bidra till att göra en * av detta d j ~ ~ p a dag r e av pessimistei- de här givna le \ rnadstechiilgarila till so111 likt en - Lasalle,.
Dostojevski och dokument till rösträttsrörelseils histo- T-olstoy " standigt tvinga sig framåt ge- ria.
noiii inörker och kval på forskningsf ard Med journalistikens givetvis lättare efter nieningeiz med virrvarret ".
Hopp- behandling av stoffet ha dessa " Kl ' milo- lösare b " hågonsin har varlclskriget trass- porträtt ' ' genom Hilda Sachs ' levande lat till meningen av det hela - för tall- kviiiilosaksintresse lått en avskuggning ka~tde inänskor.
Kriget ar också prob- och därmed fördj piii ii ng av clrageiz som lemet soni Ailna ' Lenah Elgström - f rarn- ge dem ett varde utöver det av dagsin- för allt brottats med i dessa i !u sandade tresset betingade.
tidiiiilgsai.tiklar, det är det som ligger Personalhistoriskt värdefullt blir det- i ocli bakom llenizes tankar, vare- sig de alltid att ha uppsatser soin dessa sam- syssla ilied litteratus, konst och teater, lade och utgivna, och för en senare tids kviiinor5relse eller annat till synes från d- al or taclisan~il~a sökare inställer sig kriget a&gt;+igset.
I ständigt, aktivt upp- inte heller någon fråga varför de eller ror mot saml~allsförliållanderi som franl- de personer medtagits, de eller de ute- kalla och inyiina ut i det meningslösa länmats.
Det ar ett material givet pZi elände soin kriget är, ropar 11011 efter hand.
som personforskareii alltid ar v i l j a n hos mänskorna till att skapa eskäimsam f ör.
0111 den snedvridna samfundsordningen Vällyckade io tograf ireproduktioiier och ställer fra117 sin egen tro p i att detta ha bifogats samtliga hiogt-afiei-.
ar möjligt.
E. K-N. '
, - fs-.
.
Kvinnliga Högre Yrkesskola.
i slutet bojar av augusti 191 8 nya kurser i bekimadsyrkf.
\ ~ 6 g r e kursen # minst ettbrig, avser at1 utbilda kvinnliga arbetsledare och yrkesliirarinnor.
En afe&amp;, där yrkes- träning för htrade i den högre kursen kan forvtirvas, står i samband med skolan.
- LZgre kursen, fvåilrig,.
avsedd för kvinnlig ungdom med högre allmänbildning, meaelar grundläggande yrkes- undeivisning i kladningss.ömnad, Anmiilan till kurserna f6re 15 juli till Fredrika-Bremer- *.
Förbundets byrå, Klarabergsgatan 48, Stockholm C., där prospekt erhtilles och förfrågningar besvaras.
- I.
I. v, L&amp;@EN - FAEDSGITAW 3 p:-:.
STOCKHOLM 1. i.
' 50.48.
.
.
Sverges.
äldsta, största och bast vnommende w - f a f i i, Kungl.
Hovleverahtör,.
W 4 29.
.
.
-.
A,-B, JOHN ':,.
Siden- och Ylle-Klad-,.
ningstyger.
Prover till landsorten sändas piatis.
.
frmnco.
.
.
.
.
En populärve~etbka~l$ tidskrift av högsta rani!
a V E T E NSKAPE N .-.
O C * ~ LIVET ' T; utrnarkt tidskrift! '.
(N.
D.
A.) '
" En bra pppulärvetenskaplig tid-.
" En.
trevig popularvetensrapfigtid-1 skrift. "
(G M.
p.)
- skrift?
(D.
N.)
1 " Ett inaeliiilsi-ikt vetenskapligt rnaga- -.
Arg.
1918.
6 h i f t.
.. a 1:75..
., i ' sin. "
(A.
B.)
.
HUGO GEBE.RS FORLAG ' ..
ANNA BENGTSONS KAPPAFFAR Kullagatan 21.
.
H A L S I N G B O R G ~ i k tcl.
s REKOMMEN-DERAS - Kostym- och Kapptyger.
Sfort yrval.
Beställningar emottagas.
För kapitalister, särskilt fruniimnier, har det lange varit ett Önsken~BI att kunna överlam~ia varden av sina värdepapper och skötseln av sina affärer i t nigon person eller institution, som med gbsolut säkerhet förenade punktlighet och noggrannhet i utförandet av det anförtrodda uppdraget, ävensom pris-.
billighet.
En .sadan instituiion är iiiimmiimmimmimimiimmmmim ' ' - a Stockholms Enskilda Banks Notariatavdelning (Ku~gstrlldgBrdsgatan 8.
~ x ~ e d i t i o n s t i l /, d l0 - 4), som under garanti av ~tockholms Enskilda Ba,nk åtager s !g vård &amp; h förvaltfiing.
av enskilda personers och kassors värdepapper.
1.
Exempel l.
Om en person hos Notariatavdelningen deponerar obligationer, inkasserar Notariatavdelningen vid ftirfailotiderna kuponger.
och tillhandahAller deponenler influtna medel .. Vidare efterser Notariata.vdeIningen utlottningar av obligatianer och underrättar.
i deponenten i god tid, ifall en denne tillhorig ' obiigation blivit.utlottad, samt,liirnnar förslag till n y placering av det ' ledigblivna kapitalet.
underrättar Notariat- Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos ~otariniavdelnin~en, avdelningen $Idenären därom al t räntorna 8 inteckningapa skola till avdelningen in- ' beialas, värefter de medel, som in ' flyia, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariat.
aielningen att inteckningaina bliva .i vederbörlig tid förnyade.
Om en hos avdelningen deponerad inteckning, genom linderlaten förnyelse skulle forfalla, ersätter Stockholms.
Enskilda Bank därigenom iippkomnen skada.
Förvaringsavgift: 50 ' öre för år per 1,000 kr.
av depositionens varde, dock ej under 2 kr. '
, ' StocRhoIm 1918.
Tcvcketi A.- &amp; Thule.
.
