# ID: svediakorp-per2767
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1918
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,281
# sentences: 1,527
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


T I D S ~ F (IR T DEN SWENSKA K ' VTNNORURELSEN UEWENAVFKEDRIKA-BKEMQR-~~ X ~ ~ T ELLEN ~ K i E R X A i 3: r) lC STOCKHOLM 1918 TRYCKERIAK rlEBOLAGET THULE
LEDANDE OCH POLITISKA ARTIK- LAR, SOCIALA FRAGOR, LAGFRAGOR, SKOZ-.
OCH UNDERVISNINGS- FRAGOR. '
A n ho l m, M.: Krigets Gmtte och kvinnorna ......................... B j ö r n b o m - R o m s o n, A &amp; ä r t a: Olika förrnögen !aetssystem inom akten- skapsratten ........................ H o r e l i u s, H i l m a: Funderingar över " kvinnans psyke " ............ F j e t t e r s t r ö m, Kerstin:Lö- neregleringen vid privatläroverken.
.
F o g e l k l o u, E m i l i a: Ickei trött- hetens tecken ...................... N e r t z m a n-E r i c s o n, G u r l i: Ett viktigt område för kvinnlig verk- samhet ............................ H ö j e r, A n n a: Lag eller polisföro.rd- ningar .............................,, - Regeringens förslag till sanitär lagstiftning inför riksdagen.
;.
.
R l e i n a n, A n n a: Gamla problem i krigsbelysning ....................... K l e m a n, E l l e n: Dyr sparsamhet .. .. -,, - Ett vitalt statsintresse .......... -,, - När kanonerna tystna .......... - - Triumfens dag ................ L i ' t h n e r, M a g n u s: Aktenskapets ekonomi ...................... 232, M e ey e r s o n, A g d a: Sjuksköter- skorna och det spciala arbetet ...... -,, - G e r d a: Svensk hemindustri 33, Xathorst-Böös, L o u i s e: Kvinnliga konsulenter på Sverges landsbygd ......................... N i l s s o n, A d a: Barnmorskornas Iönef råga ........................... P h i l i p s o n, Ad6le:Kvinnliga lärare vid gossläroverken .......... R e g n s t r a n d, Kariii,E.
: Lö- iierörelsen bland privatskolornas iara- rinnor ............................. Stael von Holstein, Ma- t h i l d a: Kvinnor i de blivande stads- styrelserna ......................... - - Lagberedningens f örslag till gifter- målsbalk.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
261,?, S t e n d ' a 11 1, G r e t a: De statsan- * ställda lärarinnornas pensionsilder.
.
S t r ö m e r, C e c i l e: Det frivilliga barnavärdsmannaskapet .............. S u n d q u i s t, A l m a: Den sexiiella f rågan ............................. S ö r e n s e n, A n n a: Lararlönepro- positionen .......................... T h c r r b e r g, A r v i d: Betalas kvinnor lägre löner an man för lika arbete?
94, Thorstenson,Axianne:Facit i yrkesskolefrågan ..................,, - Kvinnorna i yrkesstatistiken .... -,, - Yrkesskolöverstyrdsen och den .- kvinnliga yrkesutbildningen .... Törnell, Gertrud: Kvinnornas rösträttsfraga just iiu .............. L ' l r i c 11, S i g r i d: Tradgärdsperspek- tiv.
;.
............................. \ V a 11 l s t r &amp; m, J, y d i a: Kvinnli- ga präster .......................... --,, - Medeltiden, reformationen och kvinnorna .................. 1, Z i c k e r m a n, L i l l i: Hemslöjds- kommitténs betänkande ............
De svenska kvinnornas f redsröster.
.
.
.
.
.
De kinnliga likarbcfattningarnri.
...... IJen kommunala rösträtten.
..........
Den kungliga rösträttspropositionen.
.
En seger i riksdagen ................
Författningsfrågan och var rätt ...... Gi f termblsbalkens revision ............ IConsumen tbekymmer ................ ' Kvinnor i fruk-todlaretöreningarnas ............................. tj ans t Kvinnorna uttala sig i rttglementerings- f ragan ............................. Privatläroverkens Iönef raga .......... Tridpdrdsodlingen och kvinnorna .... Vngdomens praktiska utbildning ...... Vår protest ........................ t SOCTAJA FORETAG, FORENINGAR OCH FORESIS (; Sh.I,OTEX.
K l e m a n, E l l e n: Fredrika-Bremer- Förbundets krsmöte 15-16 april 1918 Fredrika-Bremer-Förbundets $pendier Fredrika-Bremer-Förl,itndets ärsmöte.
.
Förbundskretsarnas årsmcten .......... L.
K.
P.
R: s .centralstyrelsemöte.
.
.
.
.
.
134 160 123 92 37.
Organisationsfrigan.
imni ' ~rivatskolbr- lias la rarinnekår ...............: .... Privatläroverkens Iönereglering och lara- rinnorna.
Ett uttalande f ran - Stock- holms flick: och samskolors lärarinne- ............................
förbund Skrivelse aiigiende Iararlönepro~ositio- .................................
nen Stockholms F. K.
P.
13:s reso:titiotis- möte ..............................
Upprop för anskaffande av medel till Apelrydskolans utvidgande.
.
.
.
.
.
.
.
.
-, + B ' o r e I i u s, Hi .i l m a: Daniel Malm- brink av Lydia Wahlström ' ......... E k e ' n s t i e r n a, F a n n y:.
Helgo- net och narren av Agnes Giinther.
.
F o g e l k l o u, Ern i 1 i a:.
.
D e n 215 osynlige konungen av H.
G. Wells.
.
-,; I Florence Nightingale av Sir ' Ed- 180 ward Cook .................... K 1 e m a ni E l 1 e n: Am alten Graben 93 av Adele Gerhard ...........;.
.
-,, - Boken om Staliregården av Au- 282,.
gusta Katarina Berg.
.......
.:.
-,, - Censurfria Tysklandsartiklar av Gustav.
Siösteen; ............... LEVNADS- O C K.
LLINNESTECKNIN- -.
.
, De stumma legionerna av Gurli GAR, KULTUR- OCH R E S ESKILDRIN- Hertzman-Ericson ..............
GAR, ESSAYER, UTLANDSKA KORRES- -,, - Den stora kärleken av Anna Wah- PONDENSARTIKLAR M.
M. lenberg .......................... C e d e r b l o m, Au g u s t a ': Louise -,, - Dreizehn Briefe einer Deutsch- ' Stjernström och hennes systrar.
.
.
.
.
Französin von Annette Kolb.
.
.
.
D a u g a a r d, T Ii o r a: Kvinde- -,, - Ett barns litterara memoarer av bevzegelsen og Valgene .i Danmark.
.
Hedvig af Petersens .......... E d l u n d, G e o r g: Fru .Nordenflyclits -,, - Filippas öden av Frida Stéenhodf -,, - F r i n flydda tider av Wilma ställning till kvinnoemancipationen 221, E k h o f f, M. a r t a: Alvastra.
.
.
.
Lindhé.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
E u r é 11, T e r e s i a: En utställning av -,, Fröken Ulla och hennes syskon av kvinnlig konst .....:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Louise Stenbock f. Mörner .... G r e g e r, M e t t a: Mat och glädje .. --,, -.
För rättfärdighets skull av Frigga j o h n s s o n, P e h r: I3lendas3gan Carlberg.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
......... 192,.
, och Varendskvinnorna -,, Gränsen av Karin Ek.
.
.
;.
.
.
.
.
.
.
.
-,, - Atgarder f ö r.
.folkli~tish~ !lnirigens -,, Hekubas .döttrar av Clara ' Viebig främjande för femtio ar sedan.
.
--,, -.
Helena Pegel av Carl-August Bo- K l e In a n, E l l e n: Fredrika Bremers lander.
.
.
.
.
.
.
.
:.
............; .. Utopia ...........................: -,, - Hjärtan som kampa av Julia --,, - Vack.stanäs och Apelryd i som- Ström ......................... ................ '.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
martider L e i j o ii I i u f v u d,- S i g r i d: bir- -,, - I bolsj evisniens Petrograd av Tora.
Garrn ......................... gittas bild .. .,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
L ö n b l a d, E m i l i a: 13irgitta .. Jenily Linds triumitig genom.
nya M i c k e l s e n, E l l en.
: För; ' itta ä r Pdrlden.
och senare levnadsackor- ............................. sedan der av Sven D ' orpli ............ S t é e n h o f f, F r i d a: .i ' virldens __, Kvii~noporträtt av Hilda Sachs.
.
största slum.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- .,- Nagrn.
drag ut- fabrikslivet av S t e n b o c k, L.
o u i s e, f. Mörner: Ellen Petterson.
.................. Marta Berendes och hennes biinbok.
., Ya nara håll av Anna Levertin.
.
.
--,, Dyrtidsbelöning ar 1780.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-,, - Ryktet av Rosa Fitinglioff ...... Engelskornas krigsmuseum ...... ' .... -, - Samtal och brev av Anna Lenah Engelskornas ' krigstj anst.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Elgström .....................: Krigstidsbrottslingen ................. -,, - Var Christina av Jane ~ e r n a n d t - Oktoberkrönika.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Claine ........................... Samhallsrörelsens rytm.
:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Signe Bergman.
.
.
:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-,, - Vår tid 191 ' 7 .................. -,, - Vår tid 1918 ' .................... --,, Världens iiteruppbyggande av Ber- KRINGBLICK.
trand.
Russel1 ................... Sid.: 10, 58, 75, IOI, 175, 207, 220, 238, 268, -,, - Asa-Hanna.
av Elin WZgner.
.
.
.
300.
L e i j o n h ' ii f v n.d, S i g r i d: Gråns av Ottilia Adelborg ................ NOTISER FRAN BOKVÄRLDEN.
N i l s s o n, A d a: Praktisk barnavård ai7 Inez Laurell och Ida Eriksson .... i3 o r e l i u s, H i l m a: Tvi ' syst-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
290 .Y e t i i n ' i, G u l l i: Radium och radio- rar av Beatrice Zade 3x6, ' d - _. '
aktiva processer av Eva .liamstcdt och l V a-11 ' 1 s t r ö m, .L:; d i a: Xapoleom Ellen.
Gleclitsch.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
14 svskon av Alma Söderhielm.
.
.
.
.
.
i r -,, Omkring cafl c ii st af Tessin.
II R o l f, L i s a ': Legender från Sverges.
av Sigrid Leijonhufvud ........ 3dj medeltid utg. av.EmiIia ' Fogelklou, An- nya Eitropa utg. av Georg Fr. Mi- dreas Lindblom, Elias Wessih ...... IT0 Det eolai .............................. ' C?
p p s t .r ö m, Aivva: En prärieunges Illustrerat Biografiskt Lesikoii av Nanna With .............................. funderingar av Anna Olsson.
.
.
.
.
.
.
.
.
243 '
D A M E R.
Nu inkommit nyheter f6r hoat n och vlnler.i BLUSTYOER, Bomullsviylle frhn l,t 5 per w r, KJOL ' - TYGER, gr8tt och bilift.
frhn t,6O l er mtr, DICAKT~YGER frhn 6,25 per-mt;, CHEVIOT f r i i 4,50 p w mir, SIDEN f r h 2,ZS per mfr.
S:rrt urval i skobka ty er, pttssa.idt.
t.11 L&gt;arnkl&amp;r.nlngar.
Sattn.
.
.
.
fr. kr.
1,25 F e f o r m 3 v ',.
fr. kr.
Z,SO Tacktyg.
.
.
., ' 0,95 Snoriiv.
.
.
,,,, 2,45 C-don.
.
,.
,, l Kor * ettskyddarc.
,,,, Y035 Flanell.
.
...
.,,, o s l o Trgjor, Lahmahnli.
.
.
,,,, 1,30,,,, .8,5O Kalsonger, L a h m a s n r Strandkoftor.
,,,, Y,45 Underkjolar, frlkb.
,,,, 3,bO Lfnneq.
,,,, ¶,S5 Underkjolar, satin.
.
,,,, 4,45 ~ a k s f b r k l a d e ~.
.
.
t,,, 1,&gt;0 SYBEHOR 4 GARDINER LINNEVAROR STRUMPOR VANTAR O. HANDSKAR '.
.
. '
.
.
.,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- S V E N S K A 54 d r o t t n i n g g a t a n 54.
Advokaten EVA.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
n O.
- V A R U ' H U S E T - 3 7 Stos hIy&amp;a&amp;n 3 7 - l fr.
STUVAR - 1 tr..
.ANDEN JURIS KANDIDAT KVINNLIGAJURIDISKABYRAN.
LdLA VATTUGATAN I d r v l d.
~ r u n k e b e r ~ i t o r ~ RIKS 7 5 I6 ALLM.
TEL 183 36 m Testamenten, bouppteckningar, arvsutrednin- p r, äktenskapsf6rord, famlljeriittssaker; jurl- diska uppdrag av a la dag.
Aven skriftliga fBrfr8gningar besvaras.
- MODERNASTE SYMASKIN i m 8 i m m NYTTIGASTE MOBEL l A.-B.
Nordiska Kampaniet.
Textilavdelningen Thyra Grafström, Sfockholm.
Permanent utrtiillnin @ av färdiga.
och yabörjade arbeien samt material.
R8d vid inredning av v8nlngar m. m..
Undervir ning i Italiensk spets-, och annan konstsöm.
.
Standigt p &amp; lager därtill hörande material.
Svensk, Fransk ' och Bbmisk Spetstråd.
Rikhaltigt ' urval av Spetsmónster.
I Ledig annonsplats Telefon r 539 I Malmö SIDEN * a ' MANUFAHTUR- ~ ~ t t i n d y h e t e r i storsta u w a l I.
ARGANG Y.
:.
.
HAFTE: t t JANUARI 1.91 8.
Medeltiden-, '.
reformationen och kvinn0rn.a:.
.
.
.
.. persot~lighetstailkens och statstan-.
.
.
kens strid genom .ti.devarvea bar ock- så kvinnofråga11 sin andel; Jesus var in- gen socialreformator, men varken.
i.
£ @ -- kunnelse eller.
i praris undi-tog han kvinnorna från sin lära om människosja: lens oandliga värd-e .. - en.
brandfackla, utkastad mot.
den ' antika staten; som, an- tingen den var.
P1ato.s eller Cesars, k.rav- de individens absoluta sj alvuppgivelse och sj~luutblottelse f@- det helas skull.
I kvinimf rågans utveckling inom.
kyrkan kan man också på ett speciellt område avläsa f0r.tgd.i rrgen ' av denna strid.
I sam- ma.
mån som.
den äldre kyrkan, blir.
en slags prästerlig stat i stallet för en lek- mannaförsamling, i samma mån blir den också e n m am kyrka i stallet för enb all- mänmänsklig.
Och j u mer klosterva- .sendet.
utvecklas och iiyen.
av kvinnor börjar fordras en speciell helighet: av högre art, desto mer förlorar hemm.ets kvinna sin b.etydelse.
Detta samman- hanger med att den medeltida.
katolicis- men betraktar naturdriiten .i och för sig som e n .yttring a v arvsynden: .Då .. .kyr- kan icke hade någon.
blick ' fjir li~ivnans manniskov.äsde; oberoende.
av hennes till_ ' 11örigh.et: till kyrkan, utan i stallet.
he I ' traktade henne.
som en.
frestelse för mannen, kunde hon heller icke ha sinne för ' skönheten och renheten ax den full- stiindiga fijrening mellan.
man och.
kvin- na, - som vi.
kalla .den individuella.
kä &amp; ken.
Denna.
" jordiska " förening kunde.
p i sin: höjd: helgas genom,.
ändamålet at.t skaffa.
" nya lemmar låt Guds.
rike!
?, d.
.v.
s. barn åt kyrkan,.
och.
det ar detta, som den .katolska läran om.
äktenskapet som sakrament egentligen innebär.
Men just till följd av sin förbindelse.
med: naturlivet kunde äktenskapet i alla fall.
aldrig komma upp till höjdpunkten av kristlig fullkomlighet; .och så hade man.
liiran om den dubbla moralen fard.ig: en högre fullkomlighet inom celibatet och.
en.
lägre inorn äktenskapet: Men.
på.
detta satt .. fick man ocksi två slags kvinnor: de.
.
sam voro mannen till en.
fteitelse, " djävulens veiktyg "; " helve- tets portar!
', som man i religiös littera- tur inte nog .kunde okväda, och de h e- l ig.a kvinnorna, vilkas " helighet " egent- ligen låg i deras askes.
" Kampen rn0.t.
rasens!
ande ar: for den kristne bjudande plikt,.
.
.
jwgfr.ulighete dygdernas bl~m: ma ", säger: en vetenskapsman om.
medel?
tidens uppfattning härvidlag.
Den svän- a, ' ..
gw .. darför mellan helgondyrkan och den smädelse ' son1 ixtbrister: ' " att röra vid kvinnor a r liksom ' att röra vid en skor- pion, och en vacker kvinna ar ett tempel, byggt over en kloak ".
Därför ar det också som klostren spe- la.
en så stor roll för vad vi skulle kun- na kalla medeltidens hinnof råga.
Detta delvii av ekonomiska och sociala skäl.
Kvinnorna vor0 övertaliga då som nu, detta, dels p5 grund av de ständiga kri- gen och dels på grund av att den tal- rika " provryttareJy-klassen, som &amp; i hög grad gjorde skal för iiamnet till följd av.
sitt kringflackande och äventyrliga levnadssätt.
of tast bestod av ogifta.
Det kan ju vara skii1 att påminna om det gamla kända faktum, att det dansk-nor- ska, " pebersvend " ursprungligen var namnet på de hanseatiska köpmannen i Bergen '!
.
Vad övertaligheten angir, så steg den exempelvis i Frankfurt a.
M.
1385 till 1100 kvinnor på ~ooo män, i Ba- sel 1454 till 1246 kvinnor och i Nurn- berg 1449 till I 168 kvinnor på ~ o o o män.
Det är detta, som gör att nunneklostrens invånarantal under den senare medelti- den i motsats till munkklostrens befinner sig i stigande.
Och eftersom det då som nu var ' regel, att övertaligheten var star- kast inom de mera aristokratiska eller högre borgerliga klasserna, blev det så, att.
klostren vor0 att betrakta som ett slags adliga jungfrustift, de äldre nun- neordnarna för lågadelns döttrar och tiggarordnarna för de.
förmögnare bor- garnas och högadelns.
. '
dessa kloster erbjöd0 icke blott försörjning och hem, d. v. s. huld och skydd åt de ogifta kvinnorna, vilka el- jest i dessa vilda tid&amp;-.skulle:ha krinhat. '
en bli nog så skyddslösa; de medgåvo ock- så åt sina ailtid kvinnliga ledare en aven i världsligt avseende dominerande ' stall- ning, som eljest endast i sällsynta un- dantagsf all kunde komma på kvinnornas lott denna tid.
Eftersom de större klostren hörde till dåtidens största eko- nomiska inrättningar och under denna naturahushållningens tid måste förfoga över stora egendomar i olika landskap med eget fiske och boskapsskötsel, egna hantverkare etc., motsvarade de i detta avseende egentligen nutidens stora indu- striella etablicsementer,.
.och den som dar hade högsta myndigheten, hade ett otal tjänsteman, förvaltare och annan perso- nal att råda över.
Det ar icke för myc- ket sagt, att de stora n u ~ e k l o s t r e n s abedissor i England .och Tyskland lika- val som Vadstenaabedissan i Sverge hade ett slags småfurstemakt till sitt förfogande, i någon mån jamför- lig med de despotiska storman- nens, t. es.
Bo Jonssons.
Inga kvin- nor, annat an i något sällsynt undan- tagsfall en anka efter någon dylik stor- man - innan hon nämligen gifte om sig, vilket hon dock vanligen gjorde -, kun- de någonsin komma upp till en dylik le- darroll.
Och särskilt birgittinklost- rens härskarinnor vor0 i det fallet myn- digare an andra abedissor, eftersom de inte bara rådde över manlig tjansteper- sona1 utan aven över manliga kamrater.
Birgittinklostren vor0 nämligen dubbel- kloster, dar de sextio nunnorna hade tretton munkar till sitt förfogande som präster och.
biktfader.
Mannen.
vor0 så- lunda här till för kvinnornas skull och inte tvärtom, och denna deras ödmjuka stallning kringskars.
ytterligare genom '.
.i.
att .., den - e~opoiniska Ieclningen lag .i ticleils kvinnor, s;.
kan clock detta ickes s y s t - ?-a konvet~tets.
.h&amp;xler; Det.
enda förklaras.
ei; bart av klostrens ekoAorni-, omrade,.
dar bröderna hade.
ledningen; ska, betydelse.
. ' De.
stora kvinnoperson.~ var nar.
det.
gällde cle iiiternationella.
för- lighetei-; som satte sin prägel ' p!
nunne2 bindelserna inom orden, ' d.
v: .s.
samban: klostren och ps.
&amp; edeltidens religiösa liv clet i ~ e l l a n bir$ttii~klost~en i olika läp- i allipanhet, ha hiirvidlag spelat den störle der, Munkaliv vid Trondhjem, Maribo sta rolleil.
Varkefi under antiken elleii,.
- ... .i Qanmark, Marienkroni och Marieagei- imder nyare tiden ha kvinnor betytt G kivland o. s. v..
Dar, kunde.
bl.
a. par mycket för- det andliga livet i cless hd- grund av de dåtida resornas farligheter het so111 under medeltideii. '
Vi behöva.
ledningen.
av helt ilatyrliga skal.
icke lig- bara tiiilka p5 cle stora mystikerna Ililt ga i l.rviimol1ai1de1-.
&amp; !kil denna tung- degarcl av Bingen,.
Mechtild av Magde.:.
roddhet i birgittiiikrnas, organisation blev btirg, ICatarioa av S e n a, Katarina ocksa anledning till en inassa spidighe- 1:iesca och h-ain &amp; all t den Heliga ter mellan munliar och nunnor.,- " sam- Birgitta, 111ot vi.1 k a kvinnor nyare tidens skolekar aktaren " inom birgittinkiostren katolici ' snl egentligen enclast har att sätta ' i i &amp; latt sönder, och .nknkarna tyckas clet spanska ...
helgonet Sagta Teresa, ofta ha.
iörefallit lika sårade i sin - man: som för Fredrika Bremers religiösa ' uti, liga öyerlagseilliet soin de preussiska la- veckling spelat.
en viss roll.
.
roverkslärarna, .soin för nigra ar sedm.
Yacl vart ' eget berömda helgon betriif.
: satte ihop e11.
petition till regeringen om far - tyvarr.veta vi så ytterst litet om.
att f; i~~anliga rektorer vid de flicksko- Bi 1-gi ttas narinaste f öregångare, Elin a \!
lor, diii- de skulle .tjänstgöra, emedan de S kö vde och.
Ingrid av.
Skeninge -, s5 kände sig gelierade av att lyda under Ilar clei-i seilaste forskningen allt tydli- kvinnor - lät vara a t t dessa ofta: grun- gare uppvisat .l.igr Vadsteila-klostrets stora inilytaiicle- huvudsakligen berodde dat .och agcle .siila skolor!
I Vadstena: klostret blev missämjan mellan munkar på.
Birgittas e~wopeiska berömdhet.
Sar- .och inuiinor kl-onisk, sager dess främste skilt so111 prof et har, hon endast två medT .iiail.i~ 11istor.i ker, Torvald Höjer.
För övrigt tävlare inom i~~edeltidslitkratureri, fordrar.
ritttvisail det erkannaizdet, -.
att ligen Hildegai-d.
av Bingen och Joakim trätan stundon1 .berodde.
av abedissan; av Floris.
Hennes betydelse låter.
irit.~ så till eiempel.
synes den andra i ord- ininst litlasa sig ur den förbittring.
hen- ningen av dessa, sjalva.den.
Heliga Bir- nes straffdon~ar: över påvar och kyrka g i t t a ~ sondotter och drottning Margare- viickte bland tidens kyrkliga auktoriter tas f ostersyster, .Ingegard Ki~utsdotter, ter.
: Redan kort efter hennes död hade ha varit en inpiskad intrigant, - vars för- iman också i London föreläst över up- måga att krypa- bakom ~ i n k ö ~ i n ~ s b i ~ penbarelserna, ko~ och aven i Oxford vid sainma tid ' finner nian att de voro k * - pens ' rygg gentemot.
hela konventet ' leder .. -.
.
till, misstankar ay mer.
an.
ett slag:.
.
da.
I börj.an av.
1400-talet Meii om klostren erbjöd0 babe skydd de av själva storinkvisitorn Torqueniada och e+.al&lt;tad, social .sta~lning åt.
medel- ~c1-i Paris-universitetets.
kansler Gers.on,.
CL ' ' '.,,. '
(,.
-.
.
och.
det förefaller som om kyrkomötet i Konstanz inte varit vidarer$inligt stämt däremot ...
Värre blev det dock på Basel- konsiliet.
.
Kort .innan detta samman- trädde - (1433.)
11ade nämligen en tysk, Johan Tortsch, huvudsakligen u r Bir-, gittas straff domar, vilka han sorgfälligt plockat u t ur hennes övriga uppenbarel ' ser, fått ihop en tok, O n u s m u n d i, " Vikldens börda ", som redan p5 denna tid fick en formlig.
" succ~s de scandale " och aven sedan efter boktryckarkon- stens uppfinning gick ut i atta upplagor p2 både tyska och latin.
Vadstenanun- norna blevo förfärade och utgöto i brev till .Tortsch sin.
01-0 över hans tilltag.
Man hade ju ha.ft ett sådant besvär att .till helgonförklaring~n skara bort det värsta ur uppenbarelserna.
Och Basel- konsiliet, som förmodligen hade samma uppfattning som.
prästerskapet denna tid, .att man borde hålla sig uteslutande till latinet, när man.
kritiserade kyrkan, ef- tersoin den saken inte angick lekman, f örbjöd efter detta uppenbarelsernas vi- dare förkunnande och kringskar birgit- tinordens privilegier.
Men " hon rörde sig ändå ": uppenbarelserna trycktes oupphörligt i början av I soo-talet och så.
sent som I 8 6 o har en italiensk .advokat i ett inlägg om påvens världs- liga makt framdragit ett profetiskt utta- lande av Birgitta soni belägg för att på- ven borde uppgiva denna makt och nöja sig me2 en del av Rom!
Birgittas framträdande plats i guds- tjansten både inom Sverge och andra länder, särskilt Itallen, ar också flerfal- digt bestyrkt.
Hennes kanonisationsdiag hade.samnia rangplats - i den kyrkliga ka- lendern som exempelvis St. Francisci och de elvatusen jungfrurs.
dag, Birgitta- altaren och altarskåp upptäckas allt fle- re.
I Vadstena stads vapen sitter hon innu vid sitt skrivbord, och Törnsfalls kyrkas sigill i Linköpings stift, som Fredrik Wilhelm Scholander diktat, ri- tat och tonsatt till en kirlekssaga om " den blödande rosen ", föreställer enligt min mening säkert " rosa rorans boni- tatem ", " ros som droppar dagg av god- het ", d. v. s. den heliga Birgitta i den p.oetiska symbol, sam biskop Nils Her- manssons vackra dikt gjort till hennes egen.
Denna dikt var.
för övrigt SA spridd, att man kunnat hitta den i av- skrift i ett kartusiankloster i Köln, .an-.
dra Birgittadikter ha under medeltiden hört till de allmännast sjungna religiösa sångerna i Tyskland och Schweiz.
Vad- stena var nordens viktigaste vallfarts- ort, dit pilgrimer anlände även från Eng- land, Skottland,, Holland, Tyskland och Italien, och där munkarna på större fest- dagar predikade f rån f yra olika predik- stolar.
på en gång i kyrkogårdens olika hörn.
När påven 1449 utfärdade ett på- bud om de svenska klostrens reforme- ring, överlämnades också saken åt Vad- stena-bröderna.
Några av dessa hi1 be- klätt biskopsstolar .inom vår kyrka, och bland dem befinner sig den ryktbare Pe- der Månsson,.
som genom sin vigning i Rom till biskop i Västerås blev den apo- stol iska successionens f örmedlare till Sverge.
Starkare an allt annat talar dock för Birgittas stora betydelse den omständigheten, att om icke reformatio: nen kommit och medfört åt oss en bi- belöversättning på sörmländskt mål, så skulle den .s.
k .. Birgittinsvenskan, d. v. s. den östgötadialekt, varpå den rika
H E R T H A .. --, -. -- .. ---- .. ---.
--.
-. -- ..
----- .- -- - - -.
-- -.
.. -.
.. - - ---- - - - -.
- -.
e - ~ ~ d s t e n a l i t ' t e r a t ~ r var e n skriven, ha bli- vi t sverg&amp;i " riks ' spr$ &amp; undrar in-.
: över te på att GLIS^ &amp; Vasas.
: förargeIse.
.. - styvsint&lt; ' ditgötarna ibland utGyckte sig i glåpordet om att de voro " fulle med jungfr~i ' Marias mjölk och .Salicta l3r.i.tas .uppenbarelser "!
an ' ', '.
...
.
.
..
.
* Först ' efter .denna överblick över.
h i n - nan under medeltiden kunna vi komma frai1.i till frågan: Vad har reformatio- nen verkat för ' kvinnans ' ställning?
' Var den verkligen, en frigörelse, så borde den väl ock detta område ha verkat frigörande?
.Harpi kafi nlan: svara både ja och nej: reformationen .har verkat, .ni- vellerande, de&amp;har gjort slut både på det grövsta kvinnoiöraktet och p5 de kvinnligä profkornas stora rykte.
Detta svar kan åskädligast givas med tanke p5 den unga tyska ' idelskvinna, som blev ~ a.
&amp; i * ' ~ u t h e i s b u s t r i Tillsammans ined atta j ämri&amp;-iga kainrater ' .hade hon 1523 rytit f r 5 1 Si tt kloster i .To] - gaii, på dåtidens osminkade ' .syrak ärligt uppgi ' vande, att henni-s natur ' icke lämpade sig för celibat.
Lockacle ' ' av ryktet om i-e- formationen: f öl j de de; nga nunnorna gärna med en av S.uthe1-s i&amp;iher till Wittenberg, där de tills vidare inackor- derades i ' borgarhusen, Katarina von.
13oi-a hos sjdve L w a s Cranach ' och hans hustru.
Alla iörsörjdes de sedan passande giftermal; aven oin detta ej .så uttryckligen vaiit deras '.
kgen önskan, ha- de det sja.lvlda~t måst ske för ' att skaffa dem en anSfändig &amp; ällning, ' då de &amp; jest.
.
' ' laga försvar ".
...
De varit alldeles ' utgn andya: - vom snart:: försöijda, ya ' I.
- - -- .. ...., -. --.
.- --- - - - - -.
.
--.
--- -- .-v s - ett par i~iisslyckade försök att gifta bort Kataiina, som ' l u t h e r ett ' ögonblick miss- talikte f oi adel,shögf aid, f örklarade den- na resdut, att ' hoii ville 1; a honom själv, och inför denina 6est5mda vilja föll re-.
formatorn ' til,l f öga.
I detta f all ligger för resten icke d e t kända ordspråket.
' ' \; ad .kvinnan.
vill, vill Gud ".
så alldelei u r vagen.
' Li~tl-ier väntade att hän nu under det pågsende bondeupprorets .. oro:.
lighetei skulle .f$ - släppa livet ' till;.
; Iiah.
hade agentligen ansett sig för.
gakiriaf.
för iiktemkap och ' alltid satt sig på tvä;: ren.
mot vannernas försök att, som han sade, " påtvinga honoin en hustfu ", men nu k6n1 han på den tanken, att han ' dock giirna, innan haii dog, skiille .vilja.
' " av: lägga en f ull~tändig bekinnelse med ord och gärning " 013 äktenskapets höghet ' och prästens frihet fran celihatstv %ig:.
.. Luthei hade ju då i f leia a r blivit sil vari vid att ' Itapp ' ert g e djävuien och vari: den anstöt ",.
att det kanske e,ndast.
' lia ' de Snnu en äventyrlighetens lockelse ' atf ' f å ' chockera vedel-böl-ande m e d det; ál \ i ' ai mest hårresindk av allt: ett gif terikil inellan en munk ' och eri nu~ina. '
S5 sa: ger ha * jatill Käthes frieri, och det så tvärt, att den arme vännen Melanchton först i sista stunden hann inbjudas till- bröllopet ' och därför inte heller infinn sig o c l ~ till .på köpet i ett ' föi.troligi ' bre&lt;.
till en van.utgöt sin förargelse i sidaiia: ordalag, att ~atolikernas smädelser levat - 4 flott därpå i ' stora och SnG pani1lettef än i dag.
Infhr inäkärna.
~ r i n a.
c l i o &amp; ' ett par av Lutiiers vänner bland ' prastef- ' na i Wittenberg skedde den enkla- bröl: '.
:.
lopscerenionien i n d " sangled~iing " ' i " 5i:.
.
.
.
densstil. '
".
. "
.
.
.
-.
.
...
.
.
.
; ~ v D W i A ~ H ~ S T R ~ " ' ~.
. '
' ' ', " ' .r % 1 &lt;.
.
....
-,.
.a, .. - .-: ...
.
:
.
.
Ungdomens praktiska utbildning.
Yrkessakkunnigas förslag.
ör någon tid sedan avgavs ett - för- F s l a g angående.
yrkesskolef rågans ordnande, som är agnat att framkalla det största intresse, Den viktiga ange- lägenheten av ett allmännare åvag8 ' bringande a v yrkesundervisning i vårt land har därmed tagit ett stort.
steg mot Iörverl$igande.
- Forslaget sådant det nu föreligger ar xitarbetat av i december 1916 inoiii e&amp;- lesiastikdepartemeatet tillkallade ' ' s&amp;- kunniga med landshövdingen friherre Louis de Geer soin ordförande och rek- torn vid Tekniska elementarskolan i Malmö Fr. Montén s-om.
sekreterare.
Dessutoin bestod konlmitt-n av repre- sentanter föl- skilda .. yrken och olika praktiska undervisilingsomr5den.
Ur- sprungligen tillkallades endast manliga sakkunniga.
Sedermera blev, på grund av f ranlstallningar såväl f rån kvinno- fereningar som f rån koinini tterade s j al- va, '.
kretsen utökad med jämväl två Isvinnliga ledamöter, nämligen yrkesin- spektrisei.
fröken Kerstin Hesselgren och såsoni arbeterskornas specielia r-e- presentant fru Agda Ostlund.
Redan innan nu nämnda grupp av sakkunniga började sitt arbete förelågo färdiga tre digra kommi ttébetankanden angående den Praktiska undervisningens ordnan- de ..
Dessa förslag vor0 utarbetade av fiolkundervisningskommittén, - kommittén för den lägre tekniska undervisningen och kommitterade f ör den lägre.
handels- undervisningen.
Då ge föreliggande, ' från olika kommittéer härrörande un- dervisningsplanerna delvis grepo in i var- andra och därför svål-ligen kunde till- lanlpas sida vid sida, tillsattes de yrkes- sakkunniga av december 1916 med upp- drag att id are utreda frågorna om den praktiska undervisningen och därvid hoparbeta de redan befintliga förslagen till ett sammanhängande helt.
De sakkunnigas plan, ' såsom $en e h r.
fullgjort uppdrag föreligger, ter sig i stora drag på följande sätt.
Efter folk-.
skolan, som barnen icke böra få lämna förr än under det kalenderår, då de fylla 13 ' år, följer en tvåårig f o r t s ä t t- n i n g s s k o l a med eller utan yrkes- betonad undervisning.
I.
f ortsattnings- skolans ställe kan träda högre folkskola.
På f ortsättningsskolans grund lägges se- dan likaledes tvååriga l a r l i n g s s k o- l o r för industri, hantverk, handel el- ler husligt arbete och darefter y r- k e s s k o l o r med samma gruppin- delning som larlingsskolorna fastän med undervisningen f örlagd till ett högre plan.
Fortsättningsskolan skall enligt planen omläggas i en mera prak- tisk riktning an den nuvarande skol- formen med samma namn och gö- res .dessutom obligatorisk.
Huvud- ämnena bliva- arbetskunskap, med- borgarkunskap och modersmål.
Det förstnämnda ämnet tages huvudsakligen teoretiskt och blir ett meddelande av kunskap on1 det.
p2 orten förhärskande r.
&lt;.
yrket,, lämpat efter .. unga, elevernas.
gen ännu ej y$ga; t taga steget fullt .ut ocli f att.ningsföimåga .och avsett att inge ålägga kommunl atf anordna yrkesunder: dem intresse .för.
den verksamhet ' som visning: ~omoiuii&amp;na 11; frihet: att.
sj 21 ': sanilolikt blir deras.
Däremot avses på va besluta.
om lärlingsskolors .upprattan- detta stadium .icke meddelande av egentt de.
För att uriderlätta tillkomsten.
av.
sa- lig.
yrkesundervisning.
.Arbetskunska- dana, kommuna.la anstalter, föreslås erne1.f olika håll och i olika lertid be ' ydande anslag.
av statsmedel ... I yen konm &amp; ' ' g .Skolor att om f atta- skilda ämnen.
Sak- kommuner, där lärlingss~ola i ett eller .kunniga föreslå fortsättningsskolor med f 1,era f ack ar upprättad, bliva emellertid under&amp;sning o m t.
- ex. jordbruk, skogs- de.i - motsvarande yrke anställda.
minder- bruk, hantverk, handelsverksamhet, samt åriga arbetarna och arbeterskorna skyl-.
- dylika skeloc med undervisning- i ' husiigt diga att deltaga: i: undervisningen ' och de- .arbete, slöjd eller.
helst matlagning.
Un- i-as arbetsgiyare f&amp;-pliktigade att .. liiinna dervisningen i husligt arbete bör aven den för.
unde; viyiingen nödvändiga le- vara praktisk och försiggå.
i förbindelse digheten från arbetet.
~kolblikten: för med skolkök,.
Vad som.
hittills.
varit -- de.
unga.
upphör då de fylla 18 år och sagt om fortsättningsskolorna gilicr.
de tidigare .on1 de dessförinnan hunnit av ' yrkesbetonade skolorna av dztta.
dag.
sluta sin lärlingskurs.
Larlingssk8lo.r- Enligt planen kan emellertid airinet ar- na avse att läin~la en grundläggande.
yr- betskunskap .p5 en sådan skolas prograix kesundervisning; deras uppgift är - att utgå och.
i dess ställe inträder ilii en meddela lärlingarpa teoretiska kunskapet mera praktiskt lagd undervisning i. ni- t. ex. i yrkeslara, yrkesekonomi, yrkes!
turkunnighet.
En sådan skoltyp Ucxiiiii- och arbetarlagstift.nirig inom larlingssko- nes allmän fortsättningsskola.
Såsom lorna, för industri och hantverk, i.
' hanf förut nämnts ar lärotidens längd i.
.fort- delsteknik, ekonomisk geografi och han: sättningsskolan ' föreslagen till två år.
delsrätt inom handelslax-lingsskolorna Härmed avses ' dock ingalunda att ele ' samt i hu+ållslara och hälsovård inom vei-na skulle under denna tid.
helt upp- lärlingsskdan f ör .husligt arbete .. I vi$- tagas av skolan.
Enligt förslaget.
f år sa fall undervisas aven i sidana prak- antalet undervisningStimmar.
icke.
un= .tiska.
.. fardigh&amp;ter,: som de unga icke.
derstiga 360 och icke överstiga 540. lämpligen kunna f3 lära i sin yrkesani Aven med det högsta antalet undervis- stallning:.
I lärlingsskolan för husligt, ningstimmar blir mycken tid övrig och a$ete skall alltid praktisk undervisning iiven.
förvärvsarbete kan ila1 förenas med meddelas.
Yrkenas praktiska .inlärande denna skolgång.
.
.
tankes gnellertid - övervägande f örlagt.
~ f t &amp; genomgången.
fortsättningsskola till arbetsstället.
!
den dagliga verk- .f öl j er f ör de " ' ungdomar: som äro an- samheten hos arbetsgivaren.
Lärlings- ställda i hantve *, industri, handel eller skolorna aro avgiftsfria med 6-12 tirn- husligt arbet &amp;.
en - tvsårig k u r s i l a r: mars lektion per.; vecka.
o=h såsom förut l i n g s s.k o f ' $ om sådan är inom kom-, antytts ar s@al den kvinnliga som dm munen, upprättad.
Sakkunniga: ha .namli- manliga ungdomen .skyldig att deltaga, i s ' ' ', .l.
.
H E R T H A den unclervisning Soni svarar mot deras y~ke~anstallning.
&amp; f ed .avseende på den kvifiii-liga.
ungdomens skolplikt f ramhål- la!
' sakkunniga att inom hantverk dch in- dusiriella yrken finnas en iriangd aiibeten som iitfötas av ' kvinnor; där yrkeskuh- skap ar.
lika nödvändig som inom.
de manliga arbetsområdena.
- Att detsamma gäller kvinnorna inom handelsyrket lig- ger i ' öppen dag.
.
' ~kol&amp;nä för husligt atbhte äro: avsedda endast för kvinnliga ininderåriga, som ' f örtjana sitt uppehälle med husligt arbete.
sikkunniga ha iii- turligt nog: foi; dessa skolor endast för- utiatr kvinnliga elevei '.
: Beklagligt ar däremot ' att skolplikt med ávseende $5 lausligt arbete e d a s t förutsatts för så; dana unga flickor som h a hushållsgöro- iriål.
som Iörvai-vsarbete; '.
För flick ' or- som sysselsattas inom sitt eget hem er- b ' judjx visserligen förslaget e n.
möjlig- het att kombma i åtnjutande av ylkesu:n- dervisning genom att inedge ' denna kace- g o ~ i av husligt .arbetande ungd ' oma~ till- .träde till lärlingsskolan.
i ' mån av ?i! '
ry~mme.
Fördelaktigast far de unga sj ' alva och för deras kommandé verk: samhet hade emellertid varit ' om sko !- plikt föreslagits aven för dem.
Det oai- l6nade arbetet inorri föräldrahemt~isi ei- kr ' hos släktingar ar j u av- samma art ochabetjrdelse som det avlöiiade ' husliga.
akbetet hos främlingar .och kräver lika val sin- ukbildning.
.
I: många fall ' blir måhända behovet av utbildning * större - för den flicka, som under de unga åren staiinar i fdraldrahemmet i of ta primi- tiva: f orhållailden, a11 .f or den ailstallda d5 denna .hat.
större utsikt att 1ara:i det f raitrin~a~lde hemmet hos arbetsgivares.
%nnSdi kt ' gr clet ' deil: stora numerären " ' ' ' i.
-.
i:.
.
.
.
,.
av lärlingar, som skulle följa av en dy- lik utsträckning av skolplikten; som ver- kat: avskräckande.
.
.
Med genomgingen lärlingsskola upp- kör skolplikten Enligt förslaget böl ' dock ytterligare möjlighet till yrkesull- gervisning genom kommunala undervis- ningsanstalter med statsunderst6d bere- das yrkesarbetare inom samtliga har ti- digare nämnda arbetsgrenar.
Sådan un- der$isniag skall lämnas i y ' r k e s s k o- l o r, dar ' en på ett-.högre plan st5eiide, iilera specialiserad handledning ' i olika yrken meddelas at i.norn respektive ar- betsgrenar erfarna arbetare, ' som vilja utbilda sig till förmän, arbetsledare eller el jest mera krävande befattningar, samt sit sådana personer, som önska etablera sig som mästare, affärsman eller före- tagare p2 egen hand.
Undervisningen i yrkessIiolorna tankes oi-clnad i mera om- f attailde yrkeslzui-ser eller i speciella ämneskurser.
För del tagande i kurserna.
.
erlägges avgift.
- Med avseende på lararpersonalen vid blivancle lärlings- och yrkesskolor f ö r hantverk, industri och handel tanka sig sakkunniga att undervisningen skall handhas av yrkesmän, dock att större teoretiska kunskaper skola fordras för dem som skola undervisa inom yrkes- skolorna och handelsskolorna.
Dessa yrkesman, som tillika: skola bli ' undervi ' sare, .behöva erri ' ellertid ' pedagogisk ut- hi !dning.
Sakkunniga föreslä, att.
p d a; gogiska kurser för cletta anclain3 skola för inhstri- och hantverksskolornas vid- kommande anordnas vid en s t; l t e 11 s n o r ~ a ' l y ' r k e s s k o t a; som cIca11 upprättas i Stockholm~ Man.
blir eriielteftid ginska ö+erraskad att fin- ' ' '.
.
.
...
.
.
.
ila att 8 veckor, och i, vissa.
.fall till och i ' ed kortare .&amp;d,.
anses till- racklig '.
' för en sådan utbildning., Att sa ' snabbt bli f ärdig för.
undervisningens l s n s t f örutsätter.
ett gott.
gry * hos svenska yrkesman, helst.
som sakkunniga tänkt sig en ganska rask om- sättning i lararekraf terna vid Iarlings- o,; h yrkesskolorna.
.De f örutsatta nam- l igen,.
att undervisningsuppgif ten ille3 t skall komma att .utövas av yngre yrkes- man, som.
senare, d5 deras yrke mera kräver deras tid och arbete, Jämna ' un- dervisningen i andra händer.
I överens- s tarnmelse med denna tankegång föreslå också sakkunniga att Iararekrafterna skcila tillsattas på förordnande.
Det åter- star emellertid att se o m utvecklingen i detta fall kommer att gå: i den riktning som förslagsgivarila tänkt sig.
E n stark omsättning av- alärarpersonalen '.
skulle medföra den fordelen, att skol.oi.ria kom- me i nära kontakt med utvecklingen in- om yrkena, men förutsätter att intresset för meddelande av undervisning; har en motsvarande utbredning bland yrkesut- övaina och att de redan en gång antag- na lärarna-y rkes.m&amp;men.
i behaglig.
tid tröttna på uppgiften.
,.
.
. '
' lor.
sakkunniga saga.
mycket tydligt if rån att enligt deras.
mening uppr&amp;a; n-.
.
det.
av - såd.ana skolor knappast; såsom.
- i förordningen.
förutsätteq .. .kan: vara et1.
uppgift även.
Tör koqmunee, då denna skolf.orni ställer sig för ' dyr för eleves- na.
och att clarföi: dessa skolor, map- peligen kunna besökas, i.
nggon större utsträcki~ing a v a n d r a - ä n kvinnlig ung: dam ur: me$elklassen eller över huvud tiget mera bemedlade o ' ch sålides icke komma d &amp; till .. godo, som för &amp;, uppe- hälla agna sig at husligt arbete.
Enligt de sakkunnigas uppfattning bör därför upprättandet av dylika ettåriga hisrng- dersskolor överlämnas uteslutande åt det enskilda initiativet.
Dess~ttom förorda de såsom ändamålsenligt att på, mindre pl&amp;er, d ä r tillräckligt antal elever för en 1arlingsskol.a saknas, upprättas .hus- .hållsskolor med.
halvarig kurs.
fiir.
e1eve; r inedf öregamde praktik i i yr7 ket.
Dessa.
.
skolor skulle då vara avse&amp;ia,?,, a.tt: mottaga .kvinnlig.
ung- dom från ett flertal orter, och eleverna skulle under; kurstiden, alldeles som vid de ettåriga liusinodersskolori~a.
icke ha till.falle.
att agna .sig åt.
förvärvsarbete.
Utom, har nämnda skoltypet f ramlag- g a de: sakkunniga aven förslag.
till ett7.
åriga handelssk&amp;or som ersättare i vissa fall för handelsla~rlingsskolor jame di$- hörande yrkeskurs; vidare förordas han- delsgymnasier.
samt i stallet för de nu- varande tekniska.
.
.ekmentarskolorna tekniska fackskolor och tekniska gymna- sier.
Den Edr. " i.
&amp;, &amp; t ' sammanhang riao~i~da statens nor-mals kola^ f ör yrkes- undervisnhgeri arises.
' .liaia upprättas.
sa ' - sbm.
ën .. niöijster- '.
ath fijf&amp;k&amp;t ' dt.
3 % - &amp; ka s k o l k i ~ t ~ ~ k l ~ 6 l ~ ~, f c &amp; - ö r e s l.
å ~,;, liuslig ' ekonoirii ' förutsattes i regel en-.
dast f ull t skolade lärarekraf ter.
Gerl&amp;n de sakkunnigas .forslag om den husliga undervisriingens ordnande .i.
tvåarig.
!al-: lingssGola med ': &amp; 12 timmais lektiopei.
.
.
.
;.
per yeck &amp; o+ som påby&amp;g- &amp; på: d i n n i g&amp;ndläggande .mildning ' .en f &amp; Iiig $r, I - ' '
ganiserad till en statens yrkesskola för konstindustri och högre konsthantverk.
För vissa yrkesgrenar anse kommittera- de det fördelaktigast att skolor inrättas av yrkesidkarnas sammanslutningar el- ler på annat enskilt initiativ och böra aven sådana skolor, om de visat sig ar- beta med goda resultat, kraftigt under- stodjas av .staten ..
Ledningen av hela liridets y~kesskoleväsen vilja de sakkun- niga anförtro åt ett nytt centralt ämbets- verk, ö v e r s t ' y 1- e 1 s e n f ö 1- y r k e s- i i n d e r v i s n i n g e n.
- Den krävande ' uppgiften f ordrar en särskild- överled- ning.
Genom ' det omsorgsfulla arbete som de sakkunniga nedlagt på att ut- ' forma ett enhetligt och samman- hängande system av undervisningsaastal- ter.
för praktiskt arbete, ha de av " allt att döma bragt yrkesskolefrå- gan i ett gynnsamt läge.
Man kan vänta, att förslaget framlägges för 1918 års riksdag, som väl med all sanno- likhet skall visa.
sig angelägen att kom- ma till ett positivt beslut i frigan.
Be- hovet av yrkesundervisning och ungdo- mens omhändertagande till en något mognare ålder har ur.
såväl näringarnas - som .d &amp; ' enskilda individens och samhal- kts synpunkt varit känt och erkiint av alla intresserade sedan åtskillig tid till- baka.
Kringblick.
Viktoria!
Ordet har dAlig klang, artil- lerismatter och kavalleritramp, torpederingar och luftchocker häfta vid det.
Dock kan det +u betyda, ett fröjdefullt budskap, en &amp; tt- ' iärdighetem ' viktoria.
S5dart seger ha kvinnorna att annotera pä två fronter under det gångna årets sista ma- nader.
Förenta Staternas mest betydande och tätast befolkade område bland de, låt oss saga ordet rent ut, högfärdiga öststaterna - som betrakta de refoimvilligare vastra som aven- tyrliga uppkomlingar .-, ' staten New York, liar vid folkomröstning den 6 november med en majoritet av 1,188,670 röster infört den, kvinnliga rösträtten, och engelska parlamen- tet har den 7 december vid slutbehandling av det sedan i vintras- föreliggande valreform- förslaget likaledes tagit sina kvinnor med som.
politiska medborgare.
Visserligen, men man vill hoppas endast tillsvidare, .med Al- dersgransen av 30 år.
" New York dominerar hela landet ", skri-.
ver Ida Husted Hakper i T 11 e C o m m o ii C a u s e,.
dar hon utlägger den stora vinst New York-segern ar för de återstående röstrattslösa amerikanska staterna.
Kvin- nornas motståndare därute ha alltid med övertygelse förklarat - att någon av de ö s t l i g a staterna skulle ej kunna .vin- nas för rösträtten.
Kvinnorna Ila ni1 vunnit segern i den inflytelserikaste av dem, som tillsätter 43 kongressmedlemmar och saledes har en starkt beslutande ställning till f rågans avgörande inom kongressen för samt- liga andra ännu endast manligt röstande sta- ter.
New Yorks nya medborgare ha inte hel- ler förlorat någon tid att verka för sina med- systrar.
Dagen efter sedan de vunnit sin egen seger satte de omedelbart i gång, nu med hela pondusen av dem som makt hava vid en valkampanj, agitation för den allmänna rösträttsreform .kongressviigen, vilken med ett slag skall komma att g e a l l a h i n n o r i Nord- amerikas förenta stater rösträtt.
Engelskorna stå inte helt vid d l e t, 51- dersstrecket och ännu andra restriktioner ge dem en särställning från männen.
Med sä- kerhet a r detta av snart övergiende art, och för rösträttssaken i den övriga - världen lär det val betyda något att England i stort taget tillerkänt kvinnorna politiskt medborgar- skap.
F &amp; dem själva betyder detta ett lös- görande av kraft och energi i stor skala; hur har inte deras intensiva och mångåriga röst- rättsagitation absorbefat f ö d g o r och kraft- resurser. '
Vår Svenska press har iiite iagit nigoii vi ' - om dessa tv5 vittomfa ' ttande rost- dare &amp; ttsutddgnin~ar.
Kmske 1iopp.S man de sk01a ' ~~assera oanmärkta.
Vi tro att .. det inte lyckas tiga ihjäl dem!
Vi tro ocksa att de c h " konsehenser med ' sig ...
.
.
.
.
.
Nu.
ar ögonblicket!
Enerkiskt ocli, ' kom- promissfritt som röstrittsrörelsen i Tysk- land av Sina gamla ledare med .Minna ' Caber i spetsen förts ' har dar - så som det iiven händer p5 andra håll - varit åtskilligt att ön-.
dka i airseende på.
den allmänna, stora och brädda anslutningen.
.
Stora kvinnoorganisa- tioner ha tvekat att offentligt.
träda upp för saken, även om deras program principiellt upptagit kravet på ' rösteltt för ' kvinnor: Si till exempel Tyska Kvinnornas National för- bund.
Tidenla Srö emellertid sådana att:det galler debdera sig för det e.na eller andra.
För eller emot, lieter det, och i Tyskland, diif fordringarna börjat gå i riktning m i t en del mk ' ratisk .iiyorientering och den preussiska klassvalrätten dömts avai av förut trogna, ha de dröjande inom kvinnornas led kant att ögonblicket ' Br inne att ta stallning.
.
.Ett in- tressant bw:s liirpå ar ' en artikel av Helene Lange i D i e F r a ii, med dess deciderade för- Iclaring för; kvinnornas.
politiska medborgar- skap.
Ännu förlidet ar vid Nationalförbun- dets årsmöte i ' Weimar tillbakavisa ' des.
varje sidant principiellt uttalande av förbundet .a \ 7 Welenc L q g e ' sisom högst överflödigt, för att inte.
saga olämpligt.
Nu yttrar hon sig och inte för visserligen för egen * ing Nationalförbundet, men.
liennes namn a r allt- för officiellt sammankopplat med, Mational; ' ',. '
' ' förbundet f &amp; att inte ' det p&amp;s&amp;liga, uttalan- det skall f5 b&amp;delse !tover ett sådant.
" Om det n$golisinJ:, .skhyer ' hon; " giylts ett ilistohskt ögonblick, då.
ett öppet, ljiidligt o &amp;.
bestamt itt talande av vår öveityg&amp;e varit en, plikt, ' så ä r det INI.
- Medan det i ' de tyska pariamenten kampas för.
nybrientering miste den tyska kvinnorörelsen så Iiän~ynslöst, en- träget och eftertryckligt som möjligt biinga ' hela sitt program för deras och deii tyska offentlighetens ögoq och till deras öron.
.- - Kbinnosma &amp; te ' göra klart för sig att de bli- vande reformerna i ' det de utvidga mannens rättigheter och mera än nagoncin lämna allt.
bestämmande i ' deras händer,.
vilka.
besitta ' d &amp; politiska en ' dast tränga kvinnorna allt mera tillbaka, ' s h i d a icke dessa ii ' sin sida g ö k sig delaktiga av d&amp;na makt.
Den som.
m,ed- allvar vill om.
endast ett, särskilt^ ndl i i - om kvinnorörelseti - &amp; m. Yill det med all makt ocli ' med aditande av.
.a l l a krafter - den måste d j a ' kvinnornas politiska i d lytan- de.
- - - Och- den som insett .detta miste o ' &amp; så saga sig att n u a r ögonblicket att be- känna sig till denim aisikt - ögonblicket for en ' nyorientering ' i stort ".
.Har ar inget tal längre om att kvinnorna måste vänta tills tiden a r m lam pli^ ' för dem och.
deras krav.
Krigstillståndet och landets alla~svårigheter få inte stå i vagen: ' Man har kommit till insikt om att.det inte i r en dag för tidigt att kvinnorna.
f5 ha.
sitt ord m d och den sakens ordnande ' ar fullt s i vik- tig ' som n5got annat.
.
.
.
Man har icke längre tid till opportuiiitets: liänsyn.
: Kanslie vi: ha.
nägot att.
lara.
har hemma?
. '
% ' ' - p ' Notiser f rån bokvärlden;.
.
.
Napoleons syskon av Alma Söder- hjelm.
Albert Bonniers förlag.
.Det star " andra upplagd- ' J$: denna $ok, saan dock, Givitt jag vet, icke förut varit presenterad för svensk publik i S, v e e g e.
Alltså, måtte ' val.
första upp-.
lagan.
ha utliornmit i Finland.
I., alra ' händelser skulle man inte bii förvånad,.
om .. ' den ginge ut.
i f lera upplagor.
; ' det ar.
en både instruktiv.
och roande hk, skriven .av en historiker .. som förut - h: kumente~at sig med gedigen forskning ',
I - 2.
A.
franska revolutionens område och Som nu dessutom visar sig vara.
mästare i ledig berättarkonst.
Som deti verkliga historiker Alma.
Söderhjelm ar, bryr hon siginte om att sysda med sina per- sonligheter.
.
ur skvallersynpunkt, utan behandlar deras respektive levnadsöden som delar gv Napoleons historia.
Det ar också den världshistoriska bakgrun- den, soni förlänar dessa små skisser de- ras.
egentliga intresse, och.
den store broderns porträtt inleder fullt .berattigat i-aden av illustrationer över syskonen; fast.
' ingen av.
studierna ar särskilt ag- nad åt honom,.
skymtar ju hans gestalt fram p2 alla bokens sidor.
.
.
Hårdhänt framträder Napoleon har som överallt eljest, hårdhäntare kanske till och med an på något annat håll, därför att han så hänsynslöst offrar in- dividernas.
lycka på slaktens .altare.
Vad bekymrar det honom - om: bröder och systrar få dem de älska, bara familjen Boriaparte får förmånen - av " ett gott parti "!
Det.
förefalier ibland .nästan, som om hans eget.
olyckliga- äktenskap hade gjort, att han.
icke tålde att se an- dra lyckliga.
Endast två av syskonen, Lucien, den mest.
begåvade; och Caro- Line, den hänsynslösaste av dem alla, vågade gifta sig mot Napoleons vilja.
Betraf fande systern böjde han sig snart för f ullbordat faktum- och drog följakt- iigen.
upp svågern till.
en passande rang, men inför brodern gav han aldrig vika, och.
detta föranleder blott Lucien att giva världen det sällsynta skådespelet au en m a n, därtill en betydande man, en boren politiker, son1 offrar allt - tit- lar, arestallen och - furstekronor - för hemmets lycka.
Vad allmänheten förut vetat om S a - poleons syskon torde inskränka sig, till en dunkel föreställning.
om Josephs älsk- värdhet, Louis ' och jér6mes obetydlig- het och systramas lättsinne, men i Alma Söderhjelms:: teckning.
: f rimträda de .. så vall.
iridividualiserade, att man hadanef - trtlr.inte glömmer dem,: varken .söndag.s- barnet,.
lyekans .bortskäm.de guldgosse,,.
...
.. - ...
.
Jér6nie, eller: Louis, som saknade de an- dras " starka livsbejakande kynne ".
Men säiikil; i teckniiigen av systiarna f rami trader förf: s psykologiska skarpa u?
präglad och statlip .. Främst " kvinnosaks; kvinnan " Elisa, vacker som, en .dag - porträttet lämnar i mitt tyckte intet öv-.
rigt att önska - och med Na,poleons eget harskarlynne, som han ocksa med en viss familjestolthet fri tt låter henne f % utveckla i de sm; italienska fusten- dömen han gav henne och dar hennes enfaldige .man, " fatal " i vilken situation han an visade sig, fick spela den enda, för honom passande rollen, den av sin hustrus man.
Men också Caroline Mu- rat, " vars hela livsmöda offrats för me- clelmittiga, egoistiska syften ", f ör en äregirighet med komplett " brist på stor- het eller djiipare meningJJ, erbjuder i .al- la fall har ett visst intresse.
Eör att inte tala om skönheten och lättsinnet i deras höjdpunkt; Pauline Borghese; som var Napoleons speciella favorit, " lilla- syster ", som fröjdade honom med sitt solskenslynne,, f addergåvaii ' f rån " det eviga solskenets ö ", Korsika.
Fös Pauline, liksom blanc1 bröderna för J &amp; r8me, tycks förf.
trots allt ha en viss förkärlek, so111 tack vare hennes berättar- eller kanske m å I-a rkonst har någonting visst.
smittsamt.
Hennes ord orri systerns karaktär f i ibland en pra- gel av studie efter levande inodell, son1 gör att man lystrar- till på ett helt an- nat satt an biografiers vanliga schablon- uttryck kan förmå oss att göra:?
' Hon ägde detta.
sorglöshetens 1110d, soin man ofta finner hos de människor, som varl- den stämplar S ~ S mera O ~ lättsinniga an andra "; " lioil var en uppkomling med en dyliks starka aptit på livet ", om ock- s2 " hennes fason aldi-ig bar prägel av uppkomlingslyxen " och hennes liv icke var braskande och bullersamt som de andra syskonens.
Faktiskt.
ligger det ett slags konstdrens ömhet i den varsam.
: ma smekning; varmed förf: sag ' er farväl till.
Napoleons hida ' bortskainda stnå= syskonb: .Pauline, som bara .hadc sim
~köfihet och ' ' sin: kärlek att ge ' b&amp;, och Jë ' ôme, som bakom alla den store bro- derns.
bittra förebraelser skulle ha kun- nat lyssna iit ett.
vemodigt: " du a r ' for liten för att förstå, mig, du är för liten för att kunna följa mig ".
-: ' ...
Aima Söderhjelm ar ' att i) i~kö&amp;ki ' t ' ll .att med delma bok ha funnit si.n egen ..,.
.
genre, sin egen stil.
. '
.
.
.
LYDIA WAHLSTROM: .Var ' Tid .. Arsbok utgiven ' av Samfun: det De ' Nio 19 ' 7.
- Andra årgåpgeri.
Al- bert ' .Bonniers - födag;.
.
. '
.
De Nios ' årsbok " har denna fån ett mera erihetligt inneh ' åll, lyriken och ' n.ov.ellistilGq, ' ha .. bannlysts, den .litterara essayen blivit ehsamliarskande.
Interna- tionellt, opartiskt ' ha entente- som.
ceri- trdmaktslandernas littei-aturer behand- lats av, specialister på * de olika gebiten.
S i ha, för att ' namna några av.
dessa, August Brunius ' kastat en orienterande snabblick över de sista.
femton årens en: geiska dikt, Alfred- Jensen förmedlat be-, kantskapen med en tjechisk tankelyril ker,.
Viktor Almqvist: analyserat Ada Negris skaldskap och Anna Maria Roos riktat Shelley4 orskningen med en .st &amp; die över " Den okända i Sheileys.
dikt: iiing ".
Vilhelm Ekelund har några si- dor aforismer, liidigt: tankespel i niaster- lig form, och Klara Johanson belyser .i en .glansande exposé av ett ' århundrad ' es tysk historia och tyskt intellektuellt ' Ii v - med " Goethe som profet och varlds- kriget som probérsten på utsagans gil- tighet - begreppet ' " ty &amp; frihet ".
Ar ' sbokens .avdelning för kvinrio- och fredsfi-ågorna har geri~m Hilma Bore- I ' ius ' logislit raka psykologi-analys av Ko- sa Mayreder i hennes .Z u r .K r ' i t i k d e.
r W e i b l G l i k ' e i t och de tvenne ' " S.amtalen om ' - krigetv av - Elin.
Wagner och Einar Wahlberg blivit ab vägande intresse.
Boken, som- framträder med sainnia påkostade utstyrsel som förlidet ' %r pch ined; ett nytt helsidesportratt av Hei- d e n s h .e f ter träsnitt av.
Sigge Berg- dröm, säljes till det för en publikation.
.
verkligt - billiga priset av sju som denna kronor.
.E.
K-N.
.
.. ' P r h .blomstetgArden av ~ a r &amp; e t a, kronpxinsessa av Sverge.
P.
A., Nor- itedt &amp; Söners förlag.
.
.
En hymn till blomtnorna, till.
arbetet med.
dem, till, trädgårdskonsten kan .mal&gt; kalla denna ' bok.
Förf.
.ar.
dessa tings hängivna dyrkare.
I rikaste mått äger .Iion ocksil förutsättningen för all dyrkan: innerlig kärlek till sin dyrkans f öremål.
.
Ömt och karleksf ullt .soni hon i .sitt trädgårdsarbete med sina händer rör- vid ' växter .och plantor, talar .hon.
i sin bok om sin b1,oinvarld.
Hennes glad- je i den lyser över varje bokens- blad.
Det ar också kännaren, med .träd- gårdskonsten i blodet skulle man vilja saga, som har framlägger sina rön ..
Det engelska tradgåidsmasteriet har.
: anor, och prinsessor synas färdiga .att bara upp ' dein.
B l o in s t e r g 5 r d e n s förf.
t d a r .inte endast med den praktiska: sr- hrenhetens.
och, kunskapens ratt, m.ed ' konstnärsblick ser hon sin blomste~gård framför sig, ordnar sina blommar till d e rikaste och mest utsökta f argef:f ebter, brukar terrängen.
till .f ramhävande av.
växters ' och plantors individuella verk- ningar.
Den ino.derna tradgårdsarkitek- - tui-ens alla hjalpm.ede1 tar - hon darvid i.
.
...
sin.
tjänst.
Även f a r den som inte har lyckan aga en bloms ' terg %rd, och så.ledes!
inte kan piralifiskt.
tillgo ' dogöra sig de anvisnin- " iCvällsol.
Eli samling skrifter på vers gar.
som.
ges av förf.
måste .denna - bok och.
prosh.
Mbert Bonnierss ' forlag. '
bli.
till ': gladje; Den ar ett fång - doft.
och- Denita lilla b&amp;, med si tt f ' örtra.f.flig ' a färg och; blbmskonhet i det stora vin-.
ukval ' .av awtiklar hade fartjanat att .bli ornharmd till ' jul; utrymmet i.
H ' erthas spalter till ' at inte det.ta.
.
Ehuru ebter.
.
.
. '
' ', ' ", t. '
' '
julklappsköpandets.
tid måste den n ' p5 det ivrigaste rekomnlenderas.
Namn som Viktor Rydbergs - ett.
hittills otryckt föredrag över holländsk milar- konst -, ' Selma Lagerlöfs, Anna Maria RoosJJ Hans Larssons, andra flera fram- stående att förtiga, böra tillfredsstall ' a ett boklystet publikum och göra det köp- hågat även utan julen som påstöt.
Det beh j ärtansvärda ändamålet med bokens f örsäl jning, behållningen går till äldre f. d. lärarinnor utan pension eller utan tillräcklig sådan, ar ännu ett skal.
att lagga sig till med den värdefulla publi- kationen.
E l l e 11 G l e cl i t s c h, docent i radio- kemi vid universitetet i Kristiania.
Båda ha varit lärjungar till den p5 detta oin; ride banbrytande Nobelpristagaren Ma- dame Marie Sklodowska Curie.
Boken är översiktligt och klart skri- ven och erbjuder inga större matemati- ska svårigheter utan kan läsas nastan .au vem som liälst, som har vanliga skok kunskaper i fysik och kemi.
Den böi- därför vara synnerligen välkommen ickc blott för lärare och lärarinnor.
på alla stadier i dessa ämnen utan även föl: varje person, som intresserar sig för den moderna forskningens resultat på dessa.
områden.
Radium och radioab tiva processer I inledniiigen redogöres för de strålar, av Eva Ramstedt och .Ellen Gleditsch.
katod-,, kanal- och Röntgenstrålar, som uppkomma vid elektrisk urladdning i Hugo Gebers förlag.
.
Radium ar iGgonting mycket mys- starkt förtunnade gaser och vilka strålar tiskt, niigot som lär ha vänt upp och ned visa analoga fenomen med de radioak- på gamla, nästan axiomatiska vetenskap- tiva.
Det var Röntgenstrålarnas förrn2 liga teorier och som dessutom kan bota ga att f ramkalla f ltiorescens, som ingav kräf ta.
Sådan ar ~ ~ n g är e f den allmänna, Henri Becquerel tanken.
att undersöka något obestämda uppfattningen om i-a- om fluorescerande amnen utsände strå- lar, som kunde genomtränga ogenom- d m n och hithörancle fenomen.
.
Upptäckten.
av radium medförde j u skinliga kroppar.
Han fann att uran- också en omläggning av atombegreppet, föreningar äga denna förmåga.
Detta och med de fortsatta studierna ha följt var begynnelsen till studiet av radioak- tiviteten.
Därefter.
följer Madame Cu-8 e t t allt djupare inträngande 1 atomernas natur.
Den moderna forskningen i fysik ries upptäckt av de tre aktiva ämnena och kemi har i hög grad koncentrerats radium, polonium och aktinium.
Det på dessa områden, vilket medfört att en märkvärdiga härvid var, att dessa amnen mängd nya rön och upptäckter hastigt utsända strålning utan att energi i nå-.
följt på varandra.
Detta gör att m h g a gon form tillföras dem; Det intensiva av de nuvarande lärarna i fysik och arbete p2 detta område, som sedan ägt kemi lämnat .universitetet utan att ha rum, har nu .fört både till en förkla-.
varit med ens om begynnelsen av hela ring av detta fenomen och till .en mer detta studieområde och därför haft svårt ingående kännedom om atomernas struk-.
att.
följ a med detsamma.
Läroböckerna tur.
Det har visat sig, att när ett radioak -- m på skolstadiet innehålla också i regel föga därom, varför den stora allmänhe- tivt ämne utsänder strålarJ äger samti- tens insikt i fragan blir så gott som digt ett sönderfallande av atomen rum, så att t. ex. ur radium en serie olika, ingen.
Det är därför man med glädje - tar grundämnen med nya atomvikter upp- emot - den nya bok om R a d i u m, som komma.
Det ena grundämnet övergår.
utkommit samtidigt .på norska och sven- vid utsändandet av en strilning till ett ska, skriven av de båda kvinnliga do- nytt grundämne, vilket ånyo utsänder centerna E v a .. R a m s t:e d t, docent i.
strålar och.overgår till ett tredje, o. s. v.; De strålar som utsändas äro av t r e radiologi &gt;rid.
Stockholms Högskola, och ', ' '
slag a-,, &amp; och ?-strålar, vilkas olika görelse för radioaktivitetens an&amp;&amp;dning egenskaper noga studerats.
U-strålarna, i medicinens tjänst samt för dess bety- som f ö s t e stor likhet med kanals tri la^ delse i geologiskt och meteorologiskt av- na, äro små partiklar, heliumatomer, med seende ...
GULLI PETRINI.
positiv .elektkisk laddning, vilka avböj as.
.
.
.
.
.
i ett magnetiskt falt.
.
.
. '
.
, &amp; strålarna åter '.
äro .liksom .katod- strålarna negativt laddade partiklar,.
För Fi,nland.
P5 initiativ utgånget elektroner, med mycket mindre massa f G n Fredrika-Bremei -- Förbundet ha Svenska.
Kvinnornas Nationalförbiifid,.
an a-strålarnas och avböjas åt, motsatt Landsföreningen för.
kvinnans politiska håll mot dessa, medan y-strålarna, lik-.
rösträtt och Ferdrika-Bremer-Forbundet som Röntgenstrålarna, ' ej påverkas av det magnetiska fältet och därför ej an- telegrafiskt vänt sig, till mrs Chapman ses ' vara utslungade partiklar utan en Ca.
med en enträgen uppmaning att strålning.
av samma art som ljusets, d. amerikanska kvinnor ville vanda ' sig till v. s. en vågrörelse, Det har också lyc-.
sin regering med hemställan om omedel- kats v. Laue att iistadkomma interfe- bar hjälp till det hungrande Finland.
rens av Röntgenstrålar genom att akiän- da kristaller som gifter.
.
Studiet a * .ett grundämnes övergaiig till.
e t t atinat har lett till en: något and-.
rad uppfattning av det s: k. periodiska.
.
systemet eller Mendekjeffs schema.
Albert.
~onni ' er: I Stockholm och ' pit Mendelejef f ' påvisade redan ' fök många sommarnöje 1849-1852.
Ur Marie-Louise å r sedan, a t t om man ordnade grund- Forsells.
sista ' dagb0ksanteckninga.r utgivna.av ämnena efter deras ' atomvikt, fick man Syster Heijkeaskjöld.
- Lilla Batsman och Skhi ' Junlgfrun.
Bilderbok av Erik ' Lange.
fram en periodicitet i deras egenskaper, - - Pallet Deruga.
Roman av Ricar$a Huqh.
och d e luckor.
i schemat som då före- Övers.
iv Ernst Liindquist.
funnos ha så småfingom till största de-, P.
A. Norstedt 8 Söners förlag: Från len utfyllts genom då obekanta men se- blomstergHrden av Margareta.
- Svenska dan upptäckta grundamnen.
': litteraturens historia av Fredrik Böök, Radiologin har medfört kännedom.
om Gunnar Castrbn, Richard Steffen, Otto Sylwan.
en hel nlangd nya grundamnen och dess- .Haft.
.I.
- P &amp; nära ' hall.
Minnen frin det Frankrike Av Annd .Levertin.
- utom visat, att när det gäller a g n e n med.
.stridande Ett barns ditterara memoarer av Hedvig af Petersens .. - Hekubas döttrar.
Eii roman.
hög atomvikt, kan det inträffa att en h @ grupp gntndamnen, en s. k. plejad, f r h var tid av Clara Viebig ..: Ov ' ers.
av H..
.
intager ' ett rum i schemat.
De olika Flygare.
.
Wahlström &amp; Widstrand: TV &amp; sk8despel ' ämnena ' i plejaden ha något olika atom- vikt, men Överensstämma i övrigt i fy- av, Karl.
Staaff.
y FFljesvennen av Gustav E.
T b m ~ s s e n.
.
Overs.
av ' Signe Björklund.
siska och kemiska egenskaper.
J.
A. Liiidblads förlag: N. F. ' S.
Orun ' dt-, Särskilda lagar ha uppvisats vara gäl- vig.
.. .En märkesman i det 19:de arhundradet.
lande vid ett ämnes övergång från en Av Maria Holmström.
- Lappmarksbilder grupp till en annan samtidigt med ato-, av Otto WesferIund.
- Karin dig sjalv!
mers sönderfall.
Man har.
vidare kom- En studie av den svenska folkkaraktären.
Av mit till en åskådlig teori om atomens Are Waerland.
- F6rr och nu.
Sagor och byggnad, i det att man antcir " at ' t " den be- '.
berättelser av Eiisabet Lönroth.
- Det var gAna en ?konung jämte andra sagor för står av en positivt laddad.
' kärna;: omgi-: en stora %och små av Mogda Bergpist.
ven av ringar med negativt laddade.
.
.
elektroner.
B.oken innehåller också en kort redo-. '
' ' ' ' ' Insända böcker.
#.
, ' ' I S I
.
H E R T H A 1918.
' * ed 1918 börjar HERTHi4 sin femte årgång.
Genom mörker och .tunga tider, flertha haft att kämpa för de i d &amp; - den gjort till sina, dess fyra till- ryggalagda verksamhetsår ha så gott som helt sammanfallit med den allt ned- tyngande.
världskrisen.
.
Vad det nya året bringar känner ingen.
Om ljusnande ' rymd?
Om ännu djupare tätnande mörker?
Men hur än framtiden gestaltar sig vi ha intet.
annat att göra an hålla ut i kamp for vad, vi finna rätt.
I våldstider synes det också som vore det kvinnornas plikt mera än någonsin att hålla samman i strävan för sin speciella rätt, de bor- gerliga och politiska rättigheter som ännu inte blivit deras, d a r f ö r att varje rättsutvidgning ar ett tillbakaslående av våldet.
Och d ä r f ö r att det finns ett hopp ' att ' d e i besittning av dessa rättigheter skola föra - med ut i det borgerliga och politiska livet ett slag av nytt samvete.
Ett på en gång ömtåligt och starkt, ännu inte förslöat i nötningen.rnot det myckna tidsnedärvda onda i samhällena utan .. som ser på detta med friare och mera oförvillad syn och starkare reagerar mot det an de kunna, som alltid stått mitt uppe i det.
I tron p å den möjligheten ser Hertha som sin uppgift att verka vidare för de pragramfrågor kvinnorörelsen sedan förr ställt upp för sig.
Varje steg f.ramåt mot realiserandet av programmet om likställighet mellan man och kvinna på livets skilda områden vill den tro vara ett steg.
framåt mot genomförande.
av en i stort rättfärdigare världsordning, där våldets domsrätt inte längre får gälla.
I solidaritet med dessa strävanden vill den samla kvinnorna.
MSw *.
Hertha uikommer soin hittills-den I: sta och 15: de i varje månad med undan- tag av.
juli och augusti, således med 20 häften om året.
På grund av de genom krjstiden ökade omkostnaderna.
för tryckningen har det varit nödvändigt att något öka prenumerationsavgiften.
PUrbundsmedlem- mar erhålla således Hertha till ett pris av kr.
4:50 pr år.
Som förut sker.
prenumerationen f ör förbundets medlemmar genom Fredri ka-Bremer-F6rbun- det.
byrll, 48 ~ I a r a b e r ~ s ~ a t a Stockholm.
n,.
För tci (e~f8rbundsmedlemmar sker prenumerationen å närmaste postan- stalt eller i- bokhandlarna, då priset ar kr.
6: - pr år; kr.
3: 25 pr halvår; kr.
' 1.i 75 pr kvartal.
REDAKTLOKEN. '
HERTHA.
Tidskrift för den svenska kvlnnordrelsen, utgiven av Fredrika-Bremcr-FBrEundei.
He2iiLtbr: EI1t.n Kicman.
F6rbund.s7iedlert,mor ert8:la tidskriffen if !l eti pris tiv ' kr.
4: 50, varvid prenurnerat on sker direkt genom Fredrik 3-Bremer-Förbundets by, &amp;, 48 Kloraber&amp;&amp;&amp;m, S fockholm.
Icke-fdrbuncisnerilt:mnier prenumerera 6 nArniasfo postirrstiilt eller i bo / c / ler; del.
Prfs för postuppfega: ' 1.1 Ar kr.
6: -; l / - Ar kr, 3: 25; '.
' .I &amp; r kr.
I: 75.
Ldsnummer 45 öre.
Redaktion och - expedition: - $L3 Kfarabrrg.s,rstan; I; Sfockholm.
Redthtlonztid: mdnda- ger, onsdtwer och freda ' gar k /.
2 - 3.
Allm.
T.
4 8 50, Riks 27 ' 62.
Expeditlor.en: kl. i l - - d varje s6ckenclag.
Ailni.
T.
48 16, Riks 21; 62. b T i d s k r i f t e n H E R T H A.
S annonspriser: netto., Ruta om Bttondcls slda:.
.
.
.
Kr.
.
.
.
1 ghng 5 ghnger.
, 10 20, ...,.
.
.
.
mm.
- 5: 2.2: 25 43:-.
.
.
.
Kr.
.
.
.
.
.
.
.
.
,,.
.
.
.
, I gbng 5 ghnger * O 84: 15 2 0.
Hel sida: Ruta o m halv sida: Kuta om fjhdcdels sida: ().
' ix 101 eller 1.31 X50 132x101 el.
6 5 x 5 0 mm.
1 1 X 2O-C ni iii.
65~20.4 111 m..
.
.
Kr.
.
.
.
, 8: 80 l pang 33: 60 5 gbnger 77: -.
.
.
,.
,.
.
i, 10 IJ9:60 2).
.
.
Kr.
.
.
,,.
.
.
,,.
.
.
, 16: 50 l geng.
' 10: 80 76: S gdngcr.
139: 70 - 148: 50 10 26:- 20 ' 269: 50 5:2: 50 - A.NNONSER.FOR HERTH.A = uppttigtis av Fröken Ingeborg Bergsfrór ?r liikdc '.
97 31 R3 OSTERMALMS ' GATAN 3 % Hikslel.
97 83 Praktisk tiiiniiig fför heitiiitet utgiven av predrilra Bremer-Förbundel.
.
Redaktör: l-irtrny Ekmstima ...
. '
.
.. Ut koinnicr iincier 101 8 med 24 attasitiipa mr.
Preniiriierationspis: helt qr kr.
1: 80, halv$r kr.
1, kvartal kr.
0: 60.
Preiiiinirra.ion sher i poktt-ii.
1nncbr " tHer be; Sttrlscr, poem, Ittvn; idstecktiiti:.ar, I eligiCsii, etiskri c ch sociala tipp- satser, artbiilnr i diserse iitiiiieii samf en r i k l ~ a l t i praktkk ~ a.~t.lel~ iiip .. Inbutidiia kgiiigar för 1912 --- l915 kr, 1:50 pr e x.
, far 1916 kr.
1:75 och för 1917 kr.
2: pr exciiiplar.
ANNA BENGTSONS KAP PAFFA^, HALSINGBOKG Kullagatan 2 ' SKOMMENDERAS.
.
Ko tvm- och Kapptyger.
* Stort urval.
.
*.
i - Riks te !.
1245 @ 3245 ' I- - Bestä !lninrar ernolieges.
l INNEHAVARE: Körsnär Reparationer o. modernise- ringar.
Konservering av - Pals- och Yllevaror.
- ALBERT STRIDSBERG ' M ASTERSA M U ELS- GATAN 37 1 tr. Allm.
tel. J 1585 Riks Norrm.
241. '
Hörnet, av ~alinskillnade~atait.
.
Stockholm 1918.
Tryckeri A.-B.
Thak. '
.
A h s h s Pälsvaror, Ja- qnetter, L n - o. HerrpPlsar p i lager och på besfällning.
Forstklassigt arbete.
Filli- ga priser.
Prima materiel.
.
