# ID: svediakorp-per2757
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,193
# sentences: 720
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


-.
T.
D A - M E R Nu inkommit nyheter f6r hiisten och vintern BLUSTYGER, BomdIsviplle f &amp; 1.28 grht och bEtt, frA11.2~60 ner mtr., DRAKTTYGER f r h 6.2s per mtr., G H ~ V I O T f r h ftin 2.36 per mtr., Stort i; rvnl i skotska tyger, passande till ' barakladningar.
Satin fr. kr.
1.25 Reformliv.
; K=- &amp; amk- *., s1 .....
.
.
.
.
.
.I.
.
w. lu.
t &amp; Snörliv.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,, % S r KorsettsLyddare.
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
.
.
,,,, 1 s ....................,,,.
0.95.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
*.
.
,, 0.80 1.45 Tröjor.
Lahmamr.
....... i.
.
.
.,,, ism-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
, *,, 8,50 Lahmanns .........,,,, t #.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
*.
*.
.
.
.
.
3.60 Kalsonger, Linnen.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,, o 118á 4.45 KZiksförkiiiden .........: .... * r,, i, * SYBEHÖR - GARDINER - LliuNEVAUOR STUVAR STRUMPOR - VANTAR OCH H A N M ~?
- Tacktyg Creton Plane11 Strandkottor Underkjolar, triki Underkjolar, siltin., S V E 54 Drottninggatan N S K 54 A VARUHUSET - t tr. - 37 Stora Nygatan 37 - &amp; tri e- Firma Selma Hägglund ' am ....... mm ...... m ..... 000oom0a0om0 1 -.
[- 0.
-- i SINGER " 6Cp f ' i -.
:.
0 / i PARFYM-MAGASIN O L j MODERNASTE@YMASWAG ....... z-S.
.
: z i N Y T T I G A S T E MOBEL ..:.
:; 38 H A M N G A T A N 38 -. ---: .. y.
.
- ed,:.
.-a- STOCKHOLM I 1 Allm.
Tel. 84 07 - - - R i k s Tel. 23 57 L I L: * .t:; 1 i ~NNEMA ' VARE: Körsnär ALBERT STRIDSBERQ - Pelsvaror av alla slag bäst och bfIIigast MASTERSAMUELS- -.
Reparationer och modernise- ringar.
Konservering av Pals.
och k ' hxar~r.
.
1 tr. - b I 1 tr, n&amp;.net av Malmskilnads~a!,.
Allrn.tel.115 85 Riks Sorrui.241 - GATAR 37 ....... Alla s l i g s falsvaror, Jaquet.
ter, Dam-, och Herrpälaar p4 lager och p f b e s t ~ l l n i n g.
F h t - klassigt arbete.
Billiga priser.
Prima materiel.
::.
.
.
Anna Bengtsons Kappa-fJ&amp;r; KULLAGAATAS H 5 I.
I G R O R G.
- RIKS TEL- 45 8 32 45.
21.
S N 12 REKOMMENDERAS- * * * .-O,,.d~ 7.
Kostym- och Kapptyger.
Stort urval.
Beställningar -: ~~.
L.
--.
ARGANG IV 1 DECEMBER 1917 HXFTE 19 Kvinnorna och krigsindustrin.
K riget har otvivelaktigt haft det allra största inflytande på kvinnans med- borgerliga ställning liksom på värdesätt- ningen av hennes arbete och hennes löneförhållanden.
Som bekant ha kvin- norna nu i de krigförande länderna ryckt in på snart sagt alla arbetsom- råden in.om samhället och fatt ersätta mannen aven p i banor, som förut varit stängda för dem.
Att det hela kunnat fungera och gitt i lås så som det verk- ligen gjort trots krigets olidliga för- hållanden, det ha de olika länderna till stor del sina kvinnor att tacka för.
Vad Tyskland betraffar, s i äro studi- erna i tillgängliga kvinnotidskrifter be- triiffande denna sak mycket litet .gi- vande.
Den genomförda krigsorganisa- tionen pålägger namligen den starkaste censur på allt, som kommer ut i tryck, så att just de intressantaste frågorna förbli obesvarade.
En liten notis i Z ei t s c h r i ft f u r F r a u e n s t i m m r e c h t för i å r berat- tar dock, att i Preussen f. n. befinna sig 87,000 kvinnor i jarnvagstjänst.
D e ha vi- sat sig mycket dugande.
Ifall deras arbets- förmåga motsvarar männens på samma platser,.
få de samma lön, och sådana fall ha också förekommit.
Att Tyskland infört en del reformer och lagar för att underlätta sina kvinnors hårda arbete i dessa krävande tider får man veta i de österrikiska tidskrifterna.
T. o .. m. England framhåller på sina håll Tyskland såsom föredöme i vissa speciella avseenden.
Både österrikiska och engelska tidskrifter framhålla, att kvinnorna i Tyskland överallt ha re- presentanter i organisationen.
Ledningen ligger namligen i händerna p i social- politiskt verksamma kvinnor, kända ledare inom kvinnorörelsen.
Bland de kvinnofrågor, som f. n.
äro synnerligen aktuella i Osterrike, ä r den .. gamla, ofta diskuterade om lika lön för lika arbete.
Nu i dessa tider, då kvinnor bli i så oerhört stor utsträckning tagna i anspråk p i manliga platser, har kravet kommit att framträda starkare än nå- gonsin.
Bl.
a. just därför att allting f. n. ä r sh dyrt, s i förslå inte " kvinn- ligau löner.
En annan fråga ar kvinnans
.
representantskap i styrelser och kom- missioner.
De österrikiska kvinnorna vilja helt naturligt ha ett ord med i laget vid organisationsarbetet.
Med det kra- vande arbetet under dessa svåra å r har deras ansvarskänsla utvecklats i hög grad.
Regleringen av minimilön och dyrtids- tillägg inom den österrikiska krigsindu- strin har beslutats av det stora förbundet av arbetsgivare och arbetare och skall aga giltighet så länge kriget varar.
Nu förhåller det sig så, att tusentals kvinnor äro sysselsatta inom krigsin- dustrin, där de utföra det allra svåraste arbete, sådant som man överhuvud taget aldrig tänkt sig, att kvinnor nå- gonsin skulle kunna utföra.
Arbetarna bekräfta, att både kvalitet och kvantitet av kvinnornas arbete ä r fullt likvärdigt med mannens; dock att kvinnor, som arbeta i nattskift, ofta gå- raskt under.
För mannen ä r veckolönen 50 Kro- nen och 2 0 Kronen.
i dyrtidstillägg; för kvinnor med 50 Kr.
i lön, ä r dyrtids- tillägget 5 Kr.
Vid förtjänst över 50 Kr.
ä r tillägget i Idngsamt nedåtgående kurva.
så, att när förijänsten a r 100 Kr.
i veckan, a r tillägget 7 Kronen 50 Heller för arbetare.
För arbeterskor a r det inte alls tal om något tillägg vid högre vecko- avlöning.
Gifta arbetare erhålla 3 Kr.
f ö r.
hustrun och 2 Kr.
för varje barn intill 13 %r.
Arbeterskan, som inte erhål- ler underh811, likaså 2 Kr.
för varje barn intill 10 år.
Arbetar hustrun på samma plats som mannen eller på annan plats inom krigsindustrin, s % får hon intet tillägg.
Att tillägget i sadana fall icke beräknas dubbelt för barnen, a r ju rik- tigt, men, anse de österrikiska kvin- norna, vore det inte mera praktiskt att ge vardera hälften?
Visserligen har mannen underhilllsplikten, men erfaren- heten visar ofta, att mannen tycker, att familjen a r tillrac kligt forsörjd genom hustruns arbete, och familjen mister silunda mannens ekonomiska stöd ge- nom detta system.
Angående minimilön för kvalificerade arbeterskor, s6 kommer den inte alls i fråga, då man anser, att inga kvalifice- rade arbeterskor finnas, aven om de göra precis samma arbete lika bra som kvalificerade arbetare.
Icke yrkesutbil- dade arbetare erhålla 50 Kr.
i veckan som minimiliin (tillägget för hustrun och bar- nen cberaknat).
Lönen för arbeterskor över 18 år a r 35 Kr.
i veckan,dh de minst 6 veckor varir sysselsatta inom krigsindu- strin.
Sålunda äro de efter 6 veckors trä- ning sämre stailda fin absoluta nybörjare bland mannen.
Ha de icke arbetat dessa 6 veckor, a r minimilönen 30 Kr., alltsii 60 % av arbetarens lön.
Underhållet till barnen tillkommer, savida inte mannen har liknande sysselsättning.
Alltsii har en 17-årig olärd arbetare en minimiförtjanst av 50 Kr., en kvinna, utan underhaillsbidrag.
med 5 i 6 smil barn att försörja,.
45 Kr.
War hon inte arbetat de 6 veckorna, 40 Kr.
Man under 17 å r erhålla 30 Kr.,kvinnor under 18 gr 24 Kr.
Annars i livet brukar man anse kvinnorna tidigare utvecklade, men har får hon ett å r Sangre vara " ju- gendlich ".
Nu ar det aven s5 i Osterrike f. n., att arbetare och arbeterskor inom krigsindu- strin ej äga rat tighet att uppsäga sina plat- ser utsn särskilt tillstånd av den s. k. be- svarskommissionen, soni endast under de allra mest tvingande, lagligen fastslagna
H E R T H A betingelser ger tillstånd.
Lagen a r tillkom- men för arbetsstabilitetens skull.
Besvarskommissionen bestar aven re- presen tant för lantförsvarsministern, en för fackministern, en domare, en repre- sentant för arbetsgivarna och en för arbe- tarna.
Det har uttalats önskan från arbe- terskornas håll, att på platser, där det finns mycken kvinnlig arbetskraft, borde också en arbeterska vara med i kommisionen.
Allgemeiner Osterreichischer Frauen- verein har understött denna anhållan samt föreslagit fri uppsagningsratt för kvinnor.
Vidare föreslås, att kommissionen får medverkan av en socialpolitisk kvinna, antingen som medlem eller som konsul- tativt biträde i allt arbete, som rör arbets- tid, arbetsvila, omsorg om halsa och sedlighet, platsanskaffning, livsmedel, a mjöl kdroppar ", barnavård, sjukhus m. m.
N e u e s Frauenleben framhållerpå tal om d e nyss relaterade Iöneförhållandena, att det hade varit lyckligt, om kvinnorna varit representerade av kvinnor inom kommissionerna, ty det galler har som som överallt: " Wer sich selbst vertritt, ist wahrhaft vertreten ".
P å samma satt ar det också i England.
D e stora frligorna om värdesättning av kvinnors arbete, särskilt i dessa tider, deras representantskap och medborgar- ratt äro aven dar aktuella.
Som bekant a r i England ordet fritt, friare an någon annanstädes i hela värl- den, möjligen med undantag av det revo- lutionära Ryssland.
En sådan typ som Bernhard Shaw skulle vara alldeles otänkbar i något annat land.
Kvinnorna diskutera helt öppet i sina tidskrifter de ätgarder från regeringen 333 och myndigheterna, som inte behaga dem.
Det a r typiskt anglosachsiskt detta, att mitt under den mest brinnande foster- landskärlek och under stora uppoffringar för- sitt land nog så, kraftigt kräva, att fel och orättvisor bli rattade.
Ibland a r tonen bestämd, fordrande, ibland ironisk, ibland humoristisk, nar det a r alldeles galet.
Så som engelska kvinnor i dessa dagar arbeta för sitt land, ha de också i sanning rat- tighet att bli hörda.
Det har varit en stor konferens i London av de representativa kvinno- föreningarna för att diskutera ammuni- tionsministerns bekanta förordning " L 2 " om kvinnolöner.
Det a r precis samma förhållande som i Osterrike.
Protest mot olika lön för lika arbete.
Missnöje med minimilönen 1 pund i veckan och orättvisan i beviljande av olika dyrtids- tillägg för kvinnor och man.
Det hade fastställts ett maximipris av 4 pund i veckan, med tillägg då arbetet var särskilt farligt.
Det framhölls på kdnferensen, hur detta vore en äter- gång till det gamla systemet och över- givet i alla civiliserade länder.
Nu borde endast användas garanterad minimilön ..
Priserna på allting stiga ju dagligen, och att sålunda begränsa lönen vore utsvett- ningssystem.
Även Framhölls, att tillägg borde givas för övertids-, söndags- och nattarbete.
Arbetet a r nämligen indelat i 3 skift om dygnet med 8 timmar å vardera, Konferensen gav anledning till en syn- nerligen livlig debatt i parlamentet.
Bland dem, som yttrade sig vid detta tillfälle, var aven Mr Lloyd George, som indigne- rat utropade: " Att tala som om d e endast finge 1 pund i veckan.
Det finns platser,
.
dar de förtjäna 35 shillings, ja anda till 3 ii 4 pund i veckan.
Kvinnor ha aldrig förtjanatsa mycket. "
Dessal-punds-kvin- nor komma mestadels fran sina hem- plikter, och det kan ju vara glädjande för oss att höra, att det inte bara a r i Sverge,som hemarbetetärsålågt värderat!
1 den synnerligen intressanta diskussio- nen i parlamentet gjordes en resumé av arbetarnas stora löner, nar dearbetade 47 a 53 timmar i veckan.
" Jau, säger ammunitionsministern, " de vilja ej arbeta för mindre lönu.
" Nå, an kvinnorna da? "
" Ja, de få för 47 h 53 timmars arbete - 1 pund. "
Sedan denna förord- ning " L 2 " kom till, har det blivit en viss tendens hos arbetsgivarna att vägra att betala mera a n 1 pund i veckan även för fullt yrkesskickligt arbete.
1 pund har inte blivit ett minimum utan en standardlön.
De kvinnor, som göra mäns arbete, stå under denna förordning; för andra kvinnor a r ingen minimiiön garanterad .. Kvinnorörelsen anser, att kvinnor med 48 timmars arbete i veckan miste ha minst6 pencei timmeneller24sh.iveckan.
Det a r en stor fara med d e låga lönerna.
I ett verk betalade man 10 sh.
i veckan.
Lönen ökadesmed 300 O / O.
Produktionen blev tredubblad.
En parlamentsledamot har framhållit, att han inte trodde, att " pre-war " - för- hållandena någonsin skulle återkomma, och man måste bereda sig på hur det skulle bli efteråt.
Han beräknade, att av 600.000 kvinnliga arbetare skulle 250,000 vilja stanna kvar efter kriget.
Han rådde kvinnorna att gå in i mannens organisationer och skaffa sig lika röst- rätt med dem.
I vilken valdig utsträckning kvinnorna arbeta utom hemmet i dessa dagar får man en föreställning om genom en över- sikt i T h e C o m m o n C a u s e.
I juli 1914 vor0 arberers kornas antal 3,272,000, varav ungefär 213 vor0 anstallda inom den egentliga industrin.
Handeln syssel- satte en halv miljon kvinnor och statens verk, inberäknat arsenaler och skepps- varv m. m., 2,000.
1 jan.
1917 hade arbeterskornas antal ökats med 1,072,000, varav 423,000 arbetade inom industrin, 274,003 inom handeln och 147,000 i statens verk.
De kvinnor, som i sitt arbete direkt ersatta män, vor0 fördelade på följande yrkesomriiden: Industri (utom statens).
.
376,000 Statens verk ............ 139,000 Akerbruk ................ 23,000 Transportväsen .......... 52,000 Banker och finansverk.
.
42,000 Handel .................. 278,008 H a ~ t v e r k ................. 17,000 Hotell, teatrar o. d.
...... 31,000 Administrationen ........ 73,OCg Mommunalverksamhe~.
.
40,000 Summa 1, Q7 1,000 Man uppskattar det antal kvinnor, som nu inneha tjänst men endast levde i sina hem före kriget, till omkring 8G0,OOQ.
Kvinnorna f i användas i det tyngsta arbete, t. ex. som smeder och timmer- m h, vid blockvagnar och godstransport etc.
De ha visat sig synnerligen dugande inom den elektriska industrin, såsom vid telegraf- och belysningsverken, vid dynamo- och motor fabrikationen, vid Marconiarbete och dylikt.
Men ofta kom- ma de ej till sin ratt.
Sälunda framhåller D a i l y M w il, att organisationen av kvin-
nornas arbete i England inte ar tillfreds- ställande.
Starka kvinnor sattas till ' lätt arbete och klent byggda till for krävande platser.
Bildade kvinnor, som kunde göra nytta i kvalificerat arbete, få skura, diska m. m.
Tidningen framhåller vikten av att kvinnor användas i större utsträck- ning som organisatörer.
Det har visat sig, att kvinnor, som ryckt in på sek- reterareplatser och underchefsposter för att ersatta man, visat stor läraktighet, snabb uppfattning och inte lämnat något övrigt att önska i sitt arbete.
D a i l y E x p r e s s påpekar i en mycket intressant artikel i å r den paniska för- skräckelse för tränad, skolad, kvinnlig arbetskraft, som förekommer p &amp; sina håll.
Man vill i en del verk ha okunniga ungdomar, som betalas 18gt.
Halva an- talet skolade kvinnor skulle mången gång uträtta arbetet oandligt mycket bättre an alla dessa okunniga ungdomar.
" En dugande kraft m8ste naturligtvis ha mera betalt, och d i blir det tjänster för man ", säger D a i l y E x p r e s s.
- Precis som hos oss!
I Bank of England äro 600 kvinnor anstallda.Vid den Överväldigande rusning, som uppstod exempelvis vid sista stats- lånet, skulle aldrig d e t hela ha Fungerat s i utmärkt, om inte banken haft dessa duktiga kvinnor till hjälp.
Bank of Eng- land har varit en pioniar i användandet av kvinnligarbetskraft, och darsittaakade- miskt bildade kvinnor på chefsposter.
I allmänhet tyckas dock kvinnorna ej ha kommit längre dar an hos oss,.
Man börjar emellertid få ögonen öppna för kvinnornas betydelse som organisa- törer av kvinnor.
Enligt en uppgift i T h e C o m m o n C a u s e för i å r h a e n halv miljon kvinnor tratt in som lant- arbetare i stället för man.
Ammunitions- ministern fordrar ännu en halv miljon kvinnor.
Dessa stora skaror anses böra uppfostras och ledas av kvinnor.
På ett stort möte i London har industriarbetarnas stallning efter kriget diskuterats.
För kvinnor, soni Före kriget huvudsakligen varit sysselsatta med sina hem, hade öppnats nya banor.
Könskrig efter detta krig skulle ej komma i fråga.
FQrut hade det vid konflikter varit man på ena sidan och kvinnor på den andra.
Hädanefter skulle de gå tillsammans.
Den enda faran vore, att kvinnorna skulle pressa ned mannens löner.
Hennes representantskap inom industrikommis- sioner vore nödvändig.
Ända tills en saker fred a r sluten, kommer den forcerade ammunitionstillverkningen att fortgå.
Men sedan kommer den naturligtvis att avstanna i ett slag.
Och nu hade man tratt samman för att diskutera d e svårig- heter, som skulle uppstå.
Det ansågs, att arbetslöshetsförsäkringen val finge bli den Förnämsta faktorn för att möta den plötsliga Förändringen.
Som en given sak framhålles ofta i den engelska pressen kvinnornas rösträtt, som skall bli den lön England skall skänka sina kvinnor För deras storartade arbete under kriget.
Som bekant ar frågan redan avgjord i princip.
Kvin- nornas gamla motståndare, Mr Asquith, har ju redan tidigare uttalat som sin mening?
att kvinnorna ej Iangre kunde utestängas frin medborgarrätten, när de gjort en sådan insats för landet under kriget och förliallandena efter dess slut på det närmaste berörde dem.
- Men nog kan det tyckas oss u derligt,.
att ammunitionstillverkningen gjort kvin- norna mer varda rösträtten än allt deras arbete förut för hem och familj.
- En artikel i D a i l y E x p r e s s föreslår, att alla kvinnor i krigstjänst borde förses med ett aretecken, så att de alltid be- reddes plats på spårvagnar, järnvägar och omnibusar från och till arbetsplatsen.
Det ar naturligtvis trångt dar, ännu värre an hos oss; omnibusarna t. ex. äro mestadels vid fronten.
Ofta välja kvinnorna nattskift för att kunna se efter sina hem och barn om dagarna, och då behöva de verkligen en hygglig plats på de långa resorna.
" De äro hjältinnor i kriget sival som deras stridande kam- ratera, säger tidningen.
Just i dagarna har, enligt ett brev från Engknd, stiftats en utmärkelse för kvinnor, de kunna bli " Companions of honour ", vilket a r den första officielia hedersbetygelse, som kvinnor kunnat erhalla i Eng1ar.d.
Och sedan till Frankrike.
De franska tidskrifterna skiija sig betydligt från de engelska i sina uttalanden.
De blunda inte heller för de fel och misstag, som göras i deras land, men deras m~ttfulla och Försynta sprak skiljer sig frin den engelska, frejdiga appenheten.
LILLY LAURENT.
Fredrika-Bremer-Förbundet om den nya fat tigvårddagen.
redrika-Bremer-Förbundet har till FKungl.
Maj:t avlåtit nedanstående skrivelse: Till Konungen.
Då Fredrika-Bremer-Förbundets sty- relse tillåter sig att härmed inför Eders Kungl.
Maj:t Framlägga några synpunk- ter med avseende p &amp; det av fattigvkds- lagstiftningskommittén den 19 februari 191 5 framlagda förslaget till ny lag om fattigvården, är det med största tack- samhet som styrelsen erkänner den vidsynthet, den i basta mening filantropi- ska anda, som dikterat lagtextens For- mulering.
Det kan emellertid ej förnekas, att styrelsen i vissa lagens paragrafer saknar uttryck för några av de principer, som styrelsen önskat att dar finna före- trädda och för vilka styrelsen dristar att nu påkalla Eders Kungl.
Maj:ts upp- märksamhet.
I l förklaras att med fattigvård menas nöd torftigt underhåll och erforderlig va r d samt för minderårig jämväl fo s t ran.
Såsom villkor för ratt till fattigvård stipuleras i 1 bland annat aoförmiiga att genom arbete försörja sigu, och 3 5 åiagger vidare Föräldrar att utan fattig- vårdssamhalles betungande f ö r s ö r j a sina mindeririga barn.
Det förefaller emellertid icke Mit konsekvent eller etiskt riktigt, att då samhället av för- aIdrar gent emot barnen i själva verket fordrar utom försörjning även vård och fostran, förutsä ttningen för sam hallets hjälp skall vara allenast bristande för- sörjning.
Det synes nödvändigt att även för den försörjningspliktige framhälla för- sörjningens vårdande och fostrande inne- börd.
Icke minst torde detta böra ske, emedan den nuvarande formuleringen mahanda skulle kunna inbjuda till en tolkning, som vore ofördelaktig särskilt för ankor eller ogifta mödrar med flera barn.
Fredrika-Bremer-Förbundets sty-
H - E R T H A -.
relse får på grund härav hemställa, att i den lagtext, som avser försörjnings- plikten, eller i ' dess motivering måtte klart uttryckas att i.
försörjning aven inbegripes vård och uppfostran.
Såsom ett av villkoren för åtnjutande av fattigvård uppställer lagens I S minder- highet med en åldersgräns av 15 år.
Fred- rika-Bremer-Förbundets styrelse omfat- tar emellertid obetingat deras mening, som ansett att åldersgränsen bort sättas högre.
Styrelsen vill i denna fråga instäm- ma i det yrkande.
som Framställesav kcm- mittéledamöterna Lindblom och Pauli i en till lagförslaget fogad reservation och som f ö r e s k minderårighetsgränsens höj- ande till 16 år.
Beträffande lagens bestammelser avse- ende dess egen praktiska tillämpning skulle det onekligen ha förefallit mera tillfredsställande om dessa bestammelser, vilka komma i så nära kontakt med kvinnor, med barn, med sjuklingar och åldringar, även på ett mera effektivt sätt än som nu skett fört kvinnorna in på Fattigvårdens arbetsområden.
Det är namligen ett betydande antal av lagens paragrafer som innehåller stadganden, vid vilkas tillampning speciell t kvinnliga egenskaper och kvinnlig sakkunskap i själva verket torde vara.nästan oumbär- liga.
2 angående grunderna och 10 om formerna För utdelande av fattigvird, 25 om anordningar vid fattigvårdsan- stalter, 36 angiende tjänsteanstallning för minderåriga, 79 S angående fattig- vårdsstyrelses tillsyn över unga förut- varande understödstagare, alla dessa och flera andra bestammelser beröra förhål- landen, som särskilt påkalla kvinnliga arbetsinsatser och kvinnlig erfarenhet.
Så bunden vid gammal hävdvunnen uppfattning är dock säkerligen ännu tankegången inom många av vårt lands samhällen, att insikten om kvinnoarbetets lämplighet för dessa områden under lång tid framåt ej lär komma att leda till någon nämnvärd ändring av fattigvårds- styrelsernas uteslutande manliga sam- 337 mansättning, såvida ej lagen tvingar därtill.
Med instämmande i kommitté- ledamoten Paulis reservation angående kvinnors medlems - ap i fattigvardssty- relser, får Fredrika-Bremer-Förbundets styrelse därför phyrka att inval i fattig- vårdsstyrelser av åtminstone en ordinarie kvinnlig ledamot och en kvinnlig supp- leant måtte bliva obligatoriskt.
P å ännu ett område ha kommitterade, enligt vad det förefaller styrelsen, låtit förefintliga svårigheter hindra att taga steget fullt ut - nämligen i fråga om 47 angående hustrus och barns hem- ortsrätt.
Aven här kan därför styrelsen instämma i en till förslaget fogad reser- vation a v.
ledamöterna Lind blom och Pauli, dock med undantag För 2 momen- tet i reservationens 48 S.
I detta moment heter det - efter den föreslagna bestäm- melsen att barn under vissa Förutsättningar kunna ha moderns hemortsrätt -: " Dör modern eller avflyttar hon från riket, får barnet faderns hmortsrätt ".
Det synes styrelsen, att reservanterna här &amp; t barn av gifta mödrar givit en ställning, som under vissa förhållanden kan bliva sämre än den som förbehållits ogifta mödrars barn, vi1 ka i händelse av moderns död Få behålla .den hemortsrätt modern senast ägde.
En gift moders barn skulle däremot för sin hemortsrätt och sin vård plötsligt åter bliva beroende av en måhan- da ovärdig far och av en eller kanske flera komm,uner, med vilka det aldrig haft någon beröring.
För ett sådant barn skulle alltså med ens åter inträda alla de svhrigherer, som reservanterna genom sitt förslag velat undvika för dess moder.
Fredrika- Bremer-Förbun- dets styrelse får därför som sin åsikt framhålla, att åt sista meningen av 2 momentet i reservanternas 48 borde givits följande lydelse: D ö r m o d e r n eller avflyttar h o n från riket, behål- ler barnet den hemortsrätt modern s e n a s t ägde.
Slutligen vill styrelsen till alla delar ansluta sig till ledamoten Paulis yrkande.
angiende uppdrag åt den föreslagna fattigvårdsinspektionen att i stallet för Konungens Befallningshavande besluta i vissa i fröken Paulis reservation angivna ärenden, varjämte styrelsen till fullo instämmer i den av fröken Pauli uttryckta åsikten, att kommitten bort framlägga förslag till bestämmelser om ansvar för försummad försörjningsplikt, avsedda att införas i strafflagen.
Det står nämligen för styrelsen alldeles klart, att så länge försummad försörjningsplikt icke i sig själv utan endast i förbindelse med åtnjutet fa ttigvårdsunderstöd kan avlagen bestraffas, komma försumliga fader eller mödrar aldrig att vare sig inför sam- hället eller sitt eget samvete te sig så- som brottsliga.
Och straffbestämmelserna komma häller aldrig, förrän de frigjorts från sammanhanget med fattigviirdsun- derstödet, att grunda sig på den likhet inför lagen, som bör vara en utgångspun kt för all lagstiFtning.
P å grund av vad Fredrika-Bremer- Förbundets styrelse har anfört, får sty- relsen i underdånighet hemställa att vid formuleringen av lagen om föräldrars försörjningsplikt eller i lagens motivering måtte klart uttryckas, att i försörjning innefattas aven vård och uppfostran; att de ovan av styrelsen anförda re- servationerna mätte vinna beaktande, dock med undantag för 2 momentet i 48 av kommittéledamöterna Lindbloms och Paulis reservation angående hem- ortsrätt, dar styrelsen i underdånighet hemställer, att den sista meningen sav 2 momentet i 48 måtte erhålla följande lydelse: D ö r m o d e r n e l l e r a v f l y t t a r h o n frAn r i k e t b e h å l l e r b a r n e t d e n h e m o r t s r ä t t m o d e r n s e n a s t ägde.
s Rim forsa u ä r jubileumsfesten ett minne blott.
Nyss reste den sista gästen, och sedan i fredags redan a r livet p &amp; Rimforsa i.
de gamla gängorna.
I dag a r det slakt i småbruket och byk i " herrgårdenu - stök som det kalias i hemmen.
Men Hertha vill ha referat av festens förlopp, och så har jag då full rätt att dröja i de festliga minnenas värld.
" Bevars vilket fläng både ute och innana - denna Anna Maria Eenngrens välkända vers kommer mig alltjämt i tankarna, när jag ser tillbaka på för- beredelserna till den stora dagen.
Ty ni ska veta, vi ha förberett oss.
Mat skulle vi ju ha till ett under några dagar ganska ansenligt hushåll, vi ä ' ju i vas- N.
dagslag 30 personer.
Alltså hade vi i f ~ r s t a veckan av november slakt, stor- slakt på ett nöt och ett svin.
Så bryggdes enbärsdricka och bakades ett sannskyl- digt julbak, dar icke ens saffransbrödet saknades.
Men vi skulle ju ock ha put- sat och fint i huset och gästrum i ordning n e d bäddar ht 22 nattgäster.
Det krävde ock sitt arbete.
" Last bun not least ", vi skulle ha ett sällskapsrum, där ett 80- tal gäster skulle kunna dviiljas, ty den stora dagen skulle ju firas med middag och samkväm.
Nåväl, vår största förelisningssal rojdes ur likasom halva den med densamma genom skjutdörrar förenade slöjdsalen, och dit flyttades lärarinnors och elevers privata möbler med den påföjd, att vi
H E R T H A - verkligen fingo icke blott det sallskaps- rum vi behövde utan en - " salong ", s o m.
kunde sagas fylla ' ganska stora fordringar.
På måndag kvällen nar den, överträffande alla Förväntningar, var Färdig, var aven förtjusningen allmän och storartad.
På fredagen d.
9 hade fröken Gertrud Adelborg anlant; på tisdagen d.
13 kommo amiralinnan Dyrssen, byråche- fen Lyttkens samt några av skolans forna lärarinnor och elever.
Onsdag morgon kl. 8 gick flaggan i topp, och litet senare kom åter en skara f. d. elever.
Nu kunde ingen taga miste .på att det var fest på skolan.
Strålande ansikten, glada skratt och utrop mötte en överallt.
" Nej, men ar du har?
Du kunde ju inte komma. "
" Ja, men jag kom ändå.
Jag kunde inte låta bli. "
" ~ i n n s du hur det var vid första invigningen.
.
.
? "
" Ni men minns du den gången.
.
.
? "
Så gick förmiddagen under utbyte av gamla minnen, med besök hos gamla goda vänner i granngårdarna - alla måste ju halsa på hos nämndeman och hos mor Lina - eller.
med beseende av skolan, dar ju var och en måste kon- statera antingen förandringarinnebärande förbättringar eller ock likheten med fordom.
Kl. 5.30, sedan tåget Frin Linköping anlant, serverades middagen.
U tom förutnämnda gäster märktes nu friherre Beck-Friis il Söderö med friherrinna, fru Anna Ekman från Bjarka-Saby, greve Klingspor, fröken Anna Lagerberg m. fl.
I matsalen var ett väldigt hästskobord 339 dukat för 60 personer och klatt med ringblommor, berberis och vildvinsklasar.
Sedan skolans förestindarinna halsat gästerna välkomna, höll en av skolans lararinnor ett versifierat tal, tolkande skolans tacksamhet mot fröken Adel- borg och konsul E k m a n samt glädjen över att så många av de inbjudna hör- sammat jubileumsklockorna, som kallat.
Efter middagen begåvo sig samtliga in .i asalongena, dar kaffe intogs.
Sedan från trakten inbjudna personer anlant, höll fröken Adelborg högtidstalet skil- drande skolans tillkomst, vilken för mánga synts som en saga.
Fröken A. påpekade hur det allt tydligare visat sig, att skolan blivit till i det ratta ögon- blicket för att i de kristider, som vi nu genomgå, kunna genom sina elever komma landsbygdens kvinnor till hjälp.
Sisom bevis pil de samhällsnyttiga verksamheter RimForsalararinnorna ut- öva och på den glädje, tillförsikt och tacksamhet, med vilken de arbeta, upp-.
läste fröken A. delar av brev till förestån- darinnan.
Till sist övergick fröken A. att tala om skolans närmaste framtids- mil, som a r att för den med Iararinne- anstalten förenade lanthushållsskolan förvärva .ett eget smilbruk, så att medan samarbetet mellan de bilda sko1orn.a bevarades, d e dock blevo självständiga var för sig.
Härpå skulle åtskilligt vinnas för de särskilda skolornas elever.
Till detta måls förverkligande saknas pen- ningar.
" Men a r idéen bärande, s i kom- mer medel till dess förverkligande. "
Omedelbart efter fröken Adelborgs tal framträdde amiralinnan Dyrssen.
I ' varma och vackra ord tackade hon fröken Adelborg, föreståndarinna, Iara-.
340 H E R T H - A rinnor och elever för deras arbete för skolan och dess idé.
Till sist frambar byråchefen Lyttkens styrelsens tack till amiralinnan Dyrssen, som i 10 år varit dess ordförande.
Efter talen sjöngo skolans elever Fosterlandet, ord av LundegArd, musik av A.
T., samt Rimforsasången.
Till H.
M:t drottningen, landshövding Trolle, direktör v. Zweigbergk och frö- ken Sigrid Melander hade avsänts tele- gram.
Under festen ingingo och upp- lästes svarstelegram samt telegram från forna elever och från andra skolans vänner.
Kvällen förflöt hastigt under samspråk, sång och musik samt beseende av den lilla hem- och köksutstallning, som anordnats till förut- och nuvarande elevers fromma.
Kl. 9.30 avreste en del av gästerna från Lin köping och Bjärka-Säby med särskild förhyrd ångvagn, och sedan te '.
- P - serverats började aven de mer närboende avtroppa.
Men husets foik kunde ej åtskiljas, ja det gavs t. o. m. exempel på att de som sagt " god nattu om en stund återvände.
Stamningen var så varm, alla tycktes känna sig så lyck- liga att få vara tillsammans, att först tanken pä att det elektriska ljuset möj- ligen helt plötsligt komme att slackas kunde komma oss att skiljas åt.
På.
torsdag middag reste en del av gästerna, men andra stannade till fre- dagen.
Under dessa tv8 dagar r %dde fortfarande feststämning.
ja den stannade kvar aven sedan de sista vagnarna rullat bort och de sista hurraropen förklingat.
Det verkliga intresse, den Förståelse för vårt arbete, som under dessa no- vemberdagar strömmat oss till mötes från aila håll, har g j x t det varmt och ljust inom oss, har starkt v %rt mod .och givit oss ny tro på var girnings betydelse för fosterlandet L. IV.-B.
Invigningen av Fredrika-Bremer-Förbundets ik sömnad.
kvinnliga högre yakessko %a f en 19 november var dagen som valts för invigningen av förbundets Kvinnliga högre yrkesskola i Stockholm.
Det var en talrik samling inbjudna, som då möttes i de nyinredda lokalerna Smålandsgatan 20 fram emot 4-tiden, det faststallda klockslaget för högtidlig- heten, och sedan kronprinsessan anlänt och intagit sin plats med H.
M:t drott- ningens statsfru friherrinnan Falkenberg vid sin sida, fylldes det stora mottagnings- rummet kelt av de många närvarande.
Främst bland dessa märktes representan- ter ' för förbundets styrdse, för yrkessko- lans interimsstyrelse, ordföranden i yrkes- skolenimnden d r Lagerholm samt övriga medlemmar av nämnden, medlemmarna av der, kungl yrkesskoleberedningskom- mitten undervisningsrådet Hj.
Berg och rektor Montén, förestindarinnorna för Stockholms stads yrkesskolor fru Sigrid Qvarnström och Fröken Margit Trotzig,
H E R T H A -- 34 1 p fruarna.
Anna Hierta-Retzius, Emilia Broomé, fröken Gerda Meyerson, fru Wendla Rossander.
Förbundets ordförande, fru Agda Mon- telius, drog i sitt hälsningstal upp linjerna för de mål redr rika- rem er- ör bundet arbetar för och betonade att däri ingår strävandet att vidga kvinnornas arbets- ' områden och hjälpa dem att behärska dessa med alla dess vanskligheter.
Att tanken pa yrkesskolor redan länge stått levande för förbundet vore av denna grund klart, och redan för ett 20-tal å r sedan börjades i tal, skrift och genom anordnade diskussioner att arbetas för upprättandet av sådana skolor.
Under tiden har tanken vuxit sig stark och brett ut sig alltmera, och nu galler det att gå före utvecklingen och hålla sig beredd att kunna ställa kompe- tenta lärarekrafrer till förfogande, när krav framkomma på sådana.
Fred- rika-Bremer-Förbundet hade därför tagit upp den plan pi3 upprättandet av en kvinnlig högre Yrkesskola för utbildande av lärarinnor och arbetsledare inom sömnadsfacket, som kommit till det genom fröken Maria Aspman, yrkes- inspektris Kerstin Hesselgren och d r Karolina Widerström.
Genom en för saken tillsatt kommitté hade s &amp; planen förts vidare, och nu stod man inför.
denna realiserad.
In tresse hade visats från alla håll, H.
M:t drottningen hade uttalat sig livligt för att skolan måtte komma till stånd, kronprinsessan hade undertecknat uppropet för skolans bil- dande och ett 30-tal namn hade vunnits som garanter för planens värde och utförbarhet.
En penninginsamling hade satts i gång, och ehuru ännu icke avslutad hade man dock sett sig i stånd att nu starta skolan.
Efter att ha uttalat ett tack till alla dem, som genom arbete eller gåvor satt förbundet i tillfälle att bringa till stånd decina nya och viktiga insats i kultur- utvecklingen och efter att ha vänt sig till skolans nya elever med önskningar om arbetsglädje och tillfredsställelse i deras gärning,slutade fru Montelius med att för- klara F r e d r i k a - B r e m e r - F ö r b u n d e t s k v i n n l i g a h ö g r e yrkesskola öppnad.
Fröken Maria Aspman Framträdde härefter och lämnade en översikt av såväl den högre som den Iagre yrkes- skolans plan och syfte samt avsamarbetet med " Stoff och stilu, den av fröken B. Hillelson ledda sömnadsateljén, som sedan ett år ' tillbaka a r i verksamhet.
Ett brev frän H.
M:t dottningens statsfru, vari drottningens intresse för skolan uttalas liksom hennes önskan att vid lämpligt tillfälle besöka densamma, då hon nu vid invigningen varit hindrad närvara, upplästes härpå, liksom lyck- önskningstelegram som inkommit från förbundets Linköpingskrets och Maria Nordenfelts yrkesskola och handarbets- lärarinneseminarium.
Härefter vidtog besiktning av skolans lokaler, högre och Iagre kursens klass- rum, det senare med sina elever i fullt arbete under överlärarinnans fröken Selanders ledning, av Stoff och Stils ateljé med dess utställda dräktmodeller och hela flitiga arbetspersonal, avdet ljusa, stilfull t inredda provrummet.
Gästernas - och däribland kronprinsessans - intresse röjdes av deras kvardröjande långt efter sedan den officiella högtid- ligheten var avslutad.
Apelrydskolans träd- g å r d s tst ~ allning.
F redrika-Bremer-Förbundets fruktod- lings- och trädgårdsskola i Apelryd, som nyligen avslutat sin andra ordinarie kurs, hade den 6:te och 7:de sistlidne oktober i skolans lokal anordnat en särdeles vacker och instruktiv utstall- ning av frukt och grönsaker samt å platsen skördade fröer, av konserverade och torkade bär och frukter och en mängd andra tradgårdsalster Hälsingborgs Dagblad, som livligt beklagar att denna " gedigna, mångsidiga och i genomsnitt taget storartade utstall- ningu icke exponerats på Hälsingborgs- utställningen, dar, såsom tidningen anser, den utan tvivel väckt allmän uppmärk- samhet och säkerligen förvärvat ett av de förnämsta hedersprisen, har ett längre, särdeles lovordande omnämnande av skolans egen utställning, ur vilket vi anföra: Alla trädglirdsalster härtill (för kon- servering och inläggning, uppgående till ett antal av narti 60 olika sorter) voro med undantag a v bliibar och lingon uppdragna å skolans odlingsfalt.
En si stor och homogen utställning med alla för ett större hushhl1 nödiga inliggningar samt torkade bär och frukter m. m. fanns ej i grupputställd avnågon utställare (p i Halsingsborgsutstallningen nämligen).
Apropå torkade bar och frukter så fanns av dessa 16 nummer och bland dem den mycket omskrivna " mollan ", som i hushållet mycket använts och vitsorda- des av föreståndarinnan, fröken Moberg, som lämplig i st. f. spenat.
En rikhaltig och vacker utställning av fröer såväl för tradgårdsalster som blomsterodling fanns ock.
Anmärkas bör, att skolan själv uppdrager fröer till nara nog alla triidgårdsalster och de r h g a vackra blomsterrabatterna, som dar finnas.
De utställda grönsaksalst- ren hade visserligen ej sådana jatteexem plar att uppvisa som har och darfunnosi Hälsingborgsutstallningen, men de vor0 vackra och jämnstora, och detta a r ju det e !terstravansvarda målet.
Fruktutstallningen av iipplen med 18 nummer av våra mest renommeradefruk- terhadesäkerligen p i Halsingborgsutstall- ningen belönats med första pris.
Avde ' iika- tesser må särskilt namnas en fin-fin och välsmakande marmelad med mycket mini- mal sockertilIsats.
En annan sak, som man ej fick s e på Halsingborgsutstallnin- gen, var ett par vackra, val pressade ostar.
Som kursen vid skolan a r endast 8 månader och elevernas antal i å r varit endast 12 stycken, måste man förvåna sig över att man kunnat hinna med sh mycket, då största delen av tiden a r ansla- gen till trädgårdsarbete sam t matlagning.
Utstäliningen i sin helhet gav gott vittnesbörd om ej blott elevernas flit utan Hven att skolan i förestandarinnan fröken Moberg och hennes tvenne med- hjiilparinnor har en i allo förstklassig lararinnepersonal.
ingått Pill Stockholms stadsfullmäktiges valkom- mitté med en skrivelse, vari framhilles önskvärd- heten av att kvinnlig sakkunskap och erfarenhet bli representerade i stadens livsrnedelsnämnd.
Ur denna synpunkt förordar styreIsen att en ledigvorden plats inom nämnden besattes med en kvinna och föreslår såsom en utomordentligt lämplig kandidat skolkökslararinnan fröken Inge- borg Schager.
Notiser från bokvärlden.
Ur fromhetslivets svensk-historia av Emilia Fogelklou.
11.1 Albert Bonniers förlag.
Vad veta vi egentligen om vår me- deltid?
De stora regenterna äro För oss namn snarare an personligheter, deras portratter möta oss endast i de gamla vaxsigillens schematiska bilder och deras handlingar i rafstetingsutslag och gåvo- brev.
Inte ens efter drottning Margareta - så agnad att satta tre rikens fantasi i rörelse - hitta vi andra slags minnen, om vi undantaga guldbrokad kjorteln i Uppsala domkyrkas klädkammare, Och vårt eget skyddshelgon ar ännu alltjämt en torso, kanske för övrigt alldelesfelak- tigt hopfogad av bitar från kungabilder av ömsom hedniskt,ömsom kristetursprung.
Tills vi möta Sturarna och Hemming Gadh, vilka något så nar individuaiiserade träda fram i sina egna brev, äro Petrus de Dacia och Birgitta de enda svenska medel- tidspersonligheter, vi1 ka vi verkligen kun- na sagas kanna.
Och över huvud taget a r kyrkans historia den enda, som ger oss någon föreställning om svenskt medel- tida själsliv.
Men denna historia måste, med de nämnda tvh undantagen, mödo- samt hopletas ur lagbestämmelser, bre- viarier, gravskrifter, folkvisor och kyrkor.
Endast i sällsynta undantagsfall hittar man i diplomatariet någonting sådant som den rörande berättelsen om upp- länningen Botolf i Gottröra, som icke kunde tro på transubstantiationens under och därför måste dö kättarens grymma död skarstorsdagen 13 1 1.
" .Mitt bland de mässfirande står han darM, säger Förfat- taren, " som en signal till något som skall komma, något som ännu blott ar klätt i armodets och okunnighetens Föraktade dräkt. "
H a r a r det som överallt inom natur- världen: hur många frön ha inte gått förlorade mot de få, som levat kvar!
Funnos inte de gamla kyrkorna, anade allmänheten i Sverge säkerligen inte nu.
att det funnits en tid som medel- tiden - så till den grad har vart för- gängliga byggnadsmaterial tillika med reformationens pietetslöshet gjort vad de kunnat att utplåna den ur minnet.
Darförfordras det ocksi ingenting mindre an en skalds fantasi För att trolla fram den ur de spridda resterna, liksom det vill en konstnär till att restaurera en gammal dyrbar tavla.
En konsfnars- natur med religiös pietet för gammal naiv konst.
Och i Emilia Fogelklou har Sverges medeltid funnit en sådan.
Om man inte visste förut att ordet p i e t e t a r liktydigt med f r o m h e t, så kunde man av hennes bok få lära sig det.
Med teologens och estetikerns skolade öga ser hon, med den religiösa personlig- hetens och skaldens tonfall berättar hon vad hon sett.
Så har arbetet blivit för mycket konstverk för att riktigt duga till läro- och läsebok, vartill det visst från början var ämnat.
Det ar den gamla historien om den som förvandlade allt till guld, som han rörde vid.
Men aven i dessa bistra tider lever manni- skan av annat an bröd, och kanske mer an någonsin söker tanken nu ro under romanska valvbågars dunkel eller i gotikens himmelsstravande ljus.
Refor- mationens vårstormar blåste givetvis bort mycken skönhet, nar den sopade rent i de gamla medeltidsborgarna, men vi få vara tacksamma för att så mycket ä r kvar och att vi ännu ha möjlighet att erkänna vår härstamning och inte i alla avseenden behöva göra oss urarva.
De val valda bilderna, de flesta hittills alldeles okända, och de lika belysande litteraturproven göra att läsaren själv får bilda sig ett omdöme.
Författaren håller sig som ciceron ofta taktfullt undan, stryker sällan under, utan låter de gamla föremålen tala för sig själva.
Men tack- e -
.
samheten mot henne blir inte mindre I denna bok ä r det, som titeln anger, för det - hon har trollat fram denna framför allt mödrar hon tvingar oss gamla drömvärld, dit man alltid längtar att se, niigra av dem med krigets nya, tillbaka, sedan man en gång sett den.
nedbrytande våld över sig.
Och medan hon f5r oss att bruka våra ögon till att LYDIA WAHLSTR~III.
s e det som undertill ä r i dessa kvinnors liv, sveper hennes egen sorgset vackra Mödrar av Anna Lenah Elgström.
ömhet för dem som en försonande smekning över deras bittra öden.
Albert Bonniers förlag.
Evighetsgenomskimrad och lycko- En bok av Anna Lenah Elgström tar briiddad glanser mellan bokens övriga man i hand säker på att den ä r fullödigt srnärtefyllda blad de underbart härliga gods.
Innerst u r själsdjupen hämtar sidor som förf.
kallat B a r n a h j a r t a t, moderns jublande bikt om sin stora, denna författarinna Fram sitt stoff.
E. K-N.
Kan detta sagas om Anna Lenah Elg- eviga lycka.
ströms böcker som allmänt omdöme, En offieershistoria och några andra så kan om M ö d r a r dessutom särskilt sägas att.
den ar en modig bok.
Det berättelser av Marika Stjernstedt.
Albert äventyras något när man rör vid sår, Bonniers f6rlag.
som ett belåtet och självgott samhälle Krigsböcker av den osammansatta rese- täcker över och förnekar.
Fredrika Bremer prövade p i detta, medveten om och journalisttypen ha vi fått till överfl öd de följder det kunde ha.
Det a r fullt nog av, och det vill till att intresset antagligt, att författarinnan till M ö d r a r för dem skall hålla i sig i längden.
likaledes har ögonen öppna För att Troligt ä r att av krigsskådespelets elände recensentgunst och popularitet kunna till bristning tänjda nerver snart nog riskeras genom sådant.
Men visst a r börja reagera mot de mer eller mindre också, att det kan hon inte ta hänsyn till.
fantasistofferade krigshistorier, som ser- Det är inte för att behaga som sådant veras från alla håll, och att man - om skrives ned som T y n g d e n s a n d e och inte annat så av ren självbevarelsedrift - S p ö k b a r n e n, två berättelser som skälva söker sig bort f r h mardrömsbilderna a v smarta över kvinnomartyrier, vilka till nigon för dessa fridlyst förestallnings- i tusental upprepa sig omkring oss, medan vlirld, där sjalen åtminstme för stunden mängden finner allt i sin ordning och finner vila och ro.
Men aven om vi kommit till denna låter det gå på, - den sistnämnda av dessa berättelser en sannsaga fran ett punkt, finns det ett slag av krigsböcker, av krigets hemsökta land, ypperlig för som framgent ha att räkna med en övrigt även i sin briljanta teckning av säker publik.
En kand författare, som en krigskonjunkturernas gulaschutväxt med sin plats redan given inom littera- och en judisk konsthandlare som korri- turen griper ur dagens dycksdrama för gerande smakråd vid inredandet av korv- sin diktning, ger därmed sin bok ett handlanden-mångmiljonärens palatslika littera turpsykologiskt varde av helt egen- villa i huvudstadens förnämaste kvarter.
artit siag, som riiddar den frin möjlig- heten att dela enklare kamraters öde.
.
Martyrer och helgon bo tillsammans Marika Stjernstedts nya bok har detta i Anna Lenah Elgströmsdiktarvärld, men diktade äro de icke, endast överflyttade dokumentsintresse.
Inte därför attamnes- dit ur verklighetens, där hon med valet ar krigszonens.
men beroende på seerskans ögon urskiljer dem i trängseln att s å skriver Marika Stjernstedt n u.
Därvid faller främst i ögonen att för- av självupptagna och hårdnade mänskor.
O
H E R T H A, fattarinnan till G e n a, eller L a n d s höv- dingens dotter,eller A l m a W i t t f o g e l s r y k t e inte är densamma i dessa krigs- historier.
Visserligen kännetecknas de av samma stilens säkerhet och färdiga avslutning, som man med nöje minns ifrån romanerna, men författarefysiono- mien har skiftat.
Det bra nog kalla artisteriet har Färgats av en fördjupad känsla, som förlänar boken en värme man hittills inte ' varit van att möta i Marika Stjernstedts diktning.
Det ä r djup som låtits upp.
Kommande litteraturforskare töra med girigt analysintresse annotera liknande utvecklingsfaser hos författarindividerna under världshändelsernas tryck, och man vågar hoppas på att de skola opartiskt bedöma företeelsen.
Den samtida kritiken ä r troligen icke att lita på.
Krigslidelsen förvänder synen litet varstädes- de s. k. neutrala länderna absolut icke därifrån undantagna - och Faran ä r att författaren blir synad som pacifist, en- tente- eller centralmaktsvänlig och där- efter dömd.
Att det då kan gå Marika Stjernstedt illa nog på sina håll torde kunna förutsägas, och prov på sådan krigsståndpunktsbedömning av hennes bok föreligger redan under namn av litteraturkritik.
Också en art av krigsförvildning.
E. K-N.
345 anade, att diktarbrodern brutit vägen för den.
.
Stig Stigson var Alfhild Agrell, som med denna bok visade ännu en ny $da av sin rikt skiftande skapargåva.
Attiotalsdramatikern med sitt indigna- tionspatos, Lovisa Petterkvist-humoris- ten med det förlösande löjet i ögonvrån hade blivit ödemarksdiktaren.
Eller rät- tare sagt ödemarksfolkets diktare.
Sitt intresse för mänskorna släppte inte Alfhild Agrell, därför att de hade Norr- landsaaturens väldiga rymd omkring sig.
Mänskorna äro det första för henne, men för henne, norrlänningen, blev det inte häller fråga om att passa in.
mänskorna i en gjord miljö.
För henne var det alltsammans ett, folket självt ett stycke Norrlandsnatur, skrämmande och stark, våldsam och mörk, men alltid högre än låglandsmåttet.
Så äro också i N o r d a n f r å n mänskorna med sin bundna lidelsefullhet, sina oböjliga hjartan och sina ödens tyngd väl för- grundsfigurer men dock sammanväxta med ödemarksnaturen och med synerna.
av dess stora dystra skönhet.
Det a r att gratulera ett läsande pu- blikum till att N o r d a n f r å n nu före- ligger i en ny upplaga.
En bok som denna ligger inte av sig under aren.
Gamla som nya läsare komma att lika njuta av denna livsstarka diktning:.
E K N.
Nordanfran.
Händelser berättade av Stig Stigson (Alfhild Agrell).
P.
A. Nor- stedt &amp; Söners förlag.
En sjuksköterskas anteckningar av Noelle Roger.
Bemyndigad övers.
från franskan av Aline Cronhielm.
J.
A. Lindblads förlag.
Det a r tjugo å r sedan Pelle Molins Norrlandshistorier Iäto upp portarna till vildmarkslandets ödsliga väldighet, dårande skönhet och hjärtekrympande tyngd och mörker.
Aret efter A d a l e n s poesi kom en ny Norrlandsbok.
Stig Stigson kallade sig författaren.
Den var inte Molin-imitation, N o r d a n f r å n talade med egen personlig röst ut av ett indi- viduellt författarkynne, ehuru man väl 1 företalet till denna bok anger förf.
som sitt mål att " skildra den ande som besjälar Frankrikes soldateru.
Det lider intet tvivel, att denna avsikt nåtts och att Noelle Roger genom dessa i dagboks- form meddelade anteckningar från olika militärsjukhus rest en den skönaste min- nesvhrd över de franska soldaternas tapperhet och fosterlandskärlek, deras.
346 ___ R _ - _ H _ E __ _ T _ - H.
_ A - - - - - - - - - - -- - -.
.
förmåga att tåligt lida, deras glada humör och vackra kamratkänsla.
Det a r hemska tavlor, som upprullas för våra ögon.
Nas- tan för varje sida talas om namnlesa lidanden.
operationer, amputeringar,plåg- samma omläggningar o. d., men på botten av allt detta lidande ligger som en fond av kraft och skönhet, ja nastan av glädje, en stor.
hjarskarande glädje.
Det a r denna nastan Övermänskliga glädje, som förtager det hemska av framställningen och adlar dessa ögonblicksbilder, tagna i " en atmosfär av sorg och död ".
För den franske soldaten med sitt sunda verklighetssinne står inte kriget omgivet av någon nimbus, därtill har han prövat alltför mycket av dess krassa brutalitet.
" Syster, kriget ä r ohyggligta,är ett utrop som ofta avslutar soldaternas krigshis- torier.
Men detta fasansfulla krig har enligt författarensordauppenbarat oanade skönhetsvärden i sjalarnas djup ", och dessa oväntade avspeglingar av man- niskohjar tars ädlaste känslor utsända en ljusstråle i den stora förstörelsens.
eljest tröstlösa mörker.
Det finns i denna bok stallen av gripande skönhet, t. ex. berättelsen om hur en fransk soldat utan betänkande ' vågar sitt liv för en sårad fiende, eller scenen i operationsrummet, då prästen laser bönen för de döende invid en patient, som dukat under för det livs- farliga ingreppet, och de kringstående förnimma hur lidandets övermatt liksom viker undan för trons segervisshet.
Vad som särskilt tilltalar i Noelle Rogers framställning ä r den välgörande frånvaron av bitterhet mot fienden.
Förgäves skall man har söka efter ett hätskt utfall eller en chauvinistisk fras.
De lidande på sjukhusen ha kommit till insikt om att " en sårad, van eller fiende, a r något heligta och att tyskarna.
.-.
- - -.
.
- -- -.
" äro stackars uslingar, de också, man- niskor som via, och denna sant mänskliga uppfattning återspeglas på varje bokens blad.
Säkert skulle förf.
ej förneka att samma egenskaper, som tjusa och gripa henne hos hennes egna landsman, också stå att finna hos andra folk, aven om den franska nationalkaraktärens särdrag förlänar åt dessa egenskaper en egen- artad charme.
FANNY EKENSTIERNA.
Föreningen Ljusglimt, som nu i tio år arbetat i sitt vackra syfte att bereda hem för ålderdomen At ensamma gamla kvinnor, vilka under ett arbetsamt liv inte lyckats så pass spara in åt sig att de själva kunnat Wrskaffa sig en sorgfri ålderdom, har i anledning av den till- ryggalagda tioårsperioden sänt ut ett vackert litet jubileumshafte.
Louise Hag- berg, som ocksä står för utredigeringen av den vällyckade publikationen, ges en överblick av föreningens uppkomst och utveckhg, Ellen Key pläderar under titeln E n e g e n vril varmt för de gamlas ratt till denna sista gunst av livet; Anna Maria Roos, Lotten Dahlgren, K.
G.
Ossiannilsson, Oscar Montelius, Sven Hedin m.
R. ha vidare bidragit till häf- tets värderika innehåll .. Vignetter och illustrationer av Brita Ellström, Ottilia Adelborg, Gabriel Burmeister, Knut Siangenberg ge ytterligare varde ht minnesskriften, liksom de uttalanden, som i enqueten T a n k a r o m å l d e r d o - m e n lamnats av framstående personer med bifogade porträtter.
Ljusglimt 1907 - 1917 förtjiinar att köpas, inte endast för det goda ändamålets skull - in- komsten av tidningen tillfaller givetvis föreningen.
f unno ettf, fäste.
.
,.
Till unidonnk.
~&amp;ittelse w.
K.
G; ~rf; Oolm.
Hut, 1: 66, km.cl: $5, kiotb.
i: 25.
- - \,,.
,, -.
I - - -.
.
- - - BerHttelse: av ' A&amp;U ~ u h i a ~ N &amp;. '
.
.
To ...
~ i s t &lt; - e n oi:ett&amp;@ip %,: - 7- '.
O: W, kart.
1 ky. '
av AnqaJgaiqp PSIS a~.öre.
.
I: $iimaritens ' spår. '
'.
I.
- ' En dag i rnlsskne~$~ $birh * i $e !lesa.
Av d:r N. de .... PertiS, Pris .40.
.
r O ', - Drörnineri blev verklighet.
.
.
.
en.
goda delen.
.
S. '
, -.
.
Laupp!
.
-, Trugosju kof1n ' predikningar av.
C.
A: Hasselrot.
Häh.
2: 50, kart.
3 kr., %lotb.
, 4 kr.
.
:
Kvinnorna och krigsindustrin.
I.
Av Lilly Laurent.
Rimforsa den 14 november 1917.
Av Louise Nothorst-BO &amp; * yrkesskola far samnad.
Apelrydskolans tr3dg8rdsutstgllning.
Notiser friin bokviirlden.
- - - o -.
.
.
.
.
.
- omo ---- av stifulla presentnrtikiar i Vackra nyheter.
.
.
.
.
.
.
- f - 0 I svensk kristall Alla prislägen.
De Svenska Kristallglasbrukens Förstlljningsmagasin 20 Birger Jarlsgatan 20 I I l l 5 Regeringsgatan 5.
TRYCKT HOS B R ~ ~ D S R N A ~ A C L R S T R ~ U.
BOKTRYCKAIL.
STOCKHOLM .. 1917
