# ID: svediakorp-per2756
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,874
# sentences: 715
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Handarbetgaffiréjft Firma Selma Hagglund - ----------- 19 Västra Triidgbdsgatan PARFYMaMAGASIN (Mitt för Nord.
Xomp.)
38 H A N N G A T A N 38 Linnen, Tunna tyger, Rit- ningar o. Materialier billigt.
STOCKHOLM Allm.
Tel. 8407 = = Riks Tel. 23 57 Ständiga kunder.
Var och t:n; stmi ffirsiikt Sduhrili och enligt bruksa !wisriiiqeii unv2nt det till havatide av vark.
svuIlriad och blodstockningar i följd av yttre skador, ar en kund, som icke vill vara i sakriad därav och i sin ordning rekommenderar det för sina v5ririer.
Partilagcr lins Gcijcr B (:: o. Stti !r:i..
a e m o e m i MODERNASTE SYMASKIN: - - 11 i NYTTIGASTE MOBEL A.-. &amp; hvrdisks Kompaniet.
' I ' exiilwdelningen ' l ' hyra Grafström, ' Stockholm.
Permanent utstäilning av fiirdiga och pPbörjade arbe ten samt material.
Rid vid inredning - av vhingar m. m., Undervisning i Italiensk spm- och annan konstsöm.
Ständigt pi lager darrill hörande material.
Svensk.
Fransk och Bömisk Spetstriid.
Rikhaltigt urval av Spetsmönster.
Telefon 539 Malmö SIDEN &amp; MANUFAKTUR- APFAR alltid I I i II; ^^^ i ~ t ~ n m t i a, .. l.
ARGANG IV P5 NOVEMBER 1917 HXFTE 18 Efter fyra hundra år.
.
T - ro ar icke den mänskliga inbillning eller dröm, som somliga hålla för tro.
0, denna tro, det ar ett levande, skapande, verksamt, mäktigt ting, så att det ar omöjligt, att han ickeutan uppe- håll skulle verka det gott är.
Han frågar icke heller, om några goda verk finnas att göra, utan innan man frågar, har han redan gjort dem och ar alltid stadd i görande.
- Tro ar en levande, besin- ningsfull tillförsikt till Guds nåd, SA viss att man tusende gånger skulle kunna dö därpå.
Och sådan tillförsikt och kännedom av den gudomliga nåden gör människan glad, frimodig och villig emot Gud och alla kreatur - - så att det är omöjligt att skilja garning från tro, ja, s &amp; omöjligt, som brännande och lysande kan skiljas från elden. "
(Ur L-uthers företal t. om are brevet, Erl.
Ausg.
63,194 f.) Liv, s k a p e l s e, eld, t r y g g h e t - se dar vad Luther fann karakteristiskt för t r on.
Död, förstörelse, trötthet, oro - ar inte det väsentligt för oss jubilerande, antingen vi saga &amp; s " trou eller icke?
Vi längta, sörja, ana, bedja kanske.
Och mer an: tusende gånger " dö vi, millioner av oss dö.
Men inte " för vad vi tro på utan för - vad vi in te tro pi.
Ty intet enda mannisko- hjärta t r o r p å våldets makt, den hör bara till erfarenhetens, inte mera till trons värld.
Och därför ar heller ingen seger till båtnad.
" Te Deuma stockar sig i halsen pk allt för många, intet nu levande folk lär kunna sjunga den med sadan känsla och övertygelse som den f ö r r sjöngs, efter det ' Guds fiender * blivit nedgjorda, förr, när man med gott samvete kunde se p i liv som på ting.
Och kanske har biologien dar hjälpt oss mera an teologien.
Gud bryr sig icke om vad vi kalla våra " - ologieru; den mest levande ar alltid Guds fortskaffningsmedel!)
Att jorden ar full ej blott av dödade liv, utan av blödande hjärtan, som ej längre k u n n a sjunga Te Deum eFter slutad bragd - det ar dock som en gnista, ett frö, om ock det ar långt till eld, liv, skapelse, tro.
" Det för- skräckta hjärtata, " samvetets trång- m å l " - det var hos Luther en förut- sättning för tro.
" Ty dessa äro de två förnämsta Guds verk uti människorna, nämligen först att förskräcka och sedan. '
att rattfärdiga och levandegöra dem som förskräckta äro. "
Ett trons jubileumsminne ä r svårt att fira.
Ty tro ä r skapa mera än minnas.
" Han frågar icke efter ", kunde man säga, om goda verk ä r o g j o r d a, han längtar efter att bli använd till nya, levande gärningar, som skola göras!
Men om vi ej kunna begå trons fyra- hundraårsminne med tillbörligt jubel, så nog kunna vi fira " samvetsförskrackel- sernas " med tillräcklig hngest, De plöja i sjalarnas jord, de gå genom kropparnas nöd - dar det nämligen finns en sjal och där det äges någon nöd.
Ty fattigast äro de ibland oss, som i dessa dagar varken ha rum för någon nöd eller någon sjal, dar plogen kunde gå och frön kunde gro.
- De nya teserna??
" Innan man frhgar, har han redan gjort dem. "
De nya teserna, vilkas innebörd vi ännu ej lart oss förstå, de sta, också de, i allhelgonadagssamman- hang.
Skrivna, nej, ristade bli de i mänsklighetens historia.
Icke med bläck, utan med blod.
Och därför går det så oandligt långsamt för oss att läsa och att förstå.
Vika ögon äro ännu så skumma.
Och black torkas fortare än tarar.
Och en ovanlig människa syns mera an de tusen, tusen vanliga, som historien nu tog i tjiinst för att söka väcka oss.
C EMILIA FOGELKLOU.
Fredrika-Bremer-Förbundet om sjuks öaerskornas Herthas sjatte häfte för året har re- I avgivits dogjorts för det betänkande, som av Kungl.
Maj:t tillkallade sak- mål med avseende på de förhhllanden utredningen berörde.
Sedan sjukvårds- kommittén aven meddelat sig med sjuk- vårdskommittén i Göteborg, framlades för förbundets styrelse d e principer kommittén ansåg böra ligga till grund för styrelsens yttrande, varvid styrel- sen uppdrogåt kommitténatt uppsatta för- slag till skrivelse.
Denna har nu godkants av styrelsen, och då den bäst ' klargör vilken standpunkt förbundet intar i denna fråga,meddelas den härmed i sin hclhet: " kunnige angående den kvinnliga sjuk- vårdspersonalens utbildning och arbets- förhållanden.
Sedan dess har sakkunniges utredning varit Föremål för ingående Överläggningar inom förbundets sjuk- vårdskommitté, som dessutom inbjudit representanter För Sophiahemmet, Röda Korsets Sjuksköterskehem och Svensk Sju ksköterskeförening till gemensam rådplägning i denna för sjuksköterskorna TILL KONUNGEN.
och sjukvården så viktiga fråga.
Man enades därvid om vissa huvudpunkter Genom skrivelse av den 26 januari såväl i vad rörde en anslutning till som 191 7 har Eders Kungl.
Maj:t beha- .ett avståndstagande från sakkunniges OMot skrivelsen har reservation anmäIts av en förslag, och man beslöt vidare anhiilla av sjukvirdskommitténs medlemmar, doktor H. hos resp. styrelser att d e vid avgivande Toll, som anser att en ett4rig grundläggande av sina yttranden med anledning av kurs bör utgöra minimikravet för statens god- betänkandet ville framföra en del önske- kännande av sjuksköterskornas utbildning.
HERTH ' A gat uppmana Fredrika-Bremer-Förbun- dets styrelse att yttra sig &amp; er det av inom Kungl.
Civildepartmententet till- kallade sakkunnige den 28 december 19 16 avgivna " betänkande angående den kvinnliga sjukvårdspersonalens utbild- ning och arbetsförhållandenu, och får styrelsen med anledning härav anföra följande.
Sakkunnige ha framlagt en utomordent- ligt överskådlig och värderik samman- fattning av d e förhållanden, som på ett eller annat satt beröra sjukskötorskorna vid utövandet av deras kall.
Deras ut- låtande utmynnar emellertid endast i ett par fall i förslag till lagstadganden; det stannar mest vid uttalanden av ' önske- mål ifråga omdeuppslag till förbättringar, vartill utredningen givit anledning.
Styrelsen skall i sitt yttrande begränsa sig till att beröra sakkunniges direkta förslag, men vill på samma gång begagna tillFället att Framlägga några önskemil1 i de Fall, dar styre1se.n hyser en från de sakkunnige avvikande mening eller dar styrelsen för sin del anser föränd- ringar vara av Förhållandena påkallade.
En av de viktigaste punkterna i be- tänkandet avser ' ett slags l e g i t i m a t i o n a v s j u k s k ö t e r s k o r.
Sedansakkunnige prövat och, sisom för vira FörhAllan- den icke lämplig, utdömt den i nigra länder genomförda statsregistreringen av sjuksköterskor, föreslå de, att staten skall ingripa ordnande på sjukvårdens område genom att tilldela de sjuksköter- skeskolor, som äga betingelser för att utbilda väl kvalificerade sjuksköterskor, epitetetgodkanda s k o l o r och premiera dem genom att lämna statsbidrag till vid dessa skolor utbildade, i offentlig eller 317 därmed jämförlig sjukvård ans tällda sjuksköterskors pensionering.
Till följd av dessa förmåner skulle myndigheter och med dem jämförliga arbetsgivare förmås att anställa sköterskor, som ge- nomgått godkända skolor.
Den på detta sätt vunna fördelen, att det alltjämt bleve s k o l a n, som ansvarade för att den från densamma utgångna sjuksköter- skan beretts en god utbildning och attdet icke bleve s ta ten, som genom någon slags statsexamen övertoge garantierna för sjuksköterskekårensutbildning,synes styrelsen utgöra en synnerligen lycklig lösning av den svåra frågan om legiti- mering av sjuksköterskor.
I likhet med sakkunnige anser styrelsen, att häri- genom det goda skulle vinnas, att det enskilda initiativet icke stäcktes och att en undervisning efter en viss schablon undvekes samt att förmånen av statens pensionsbidrag skulle göra de godkända skolorna eftersökta, så att de komme att förfoga över ett stort antal inträdes- sökande och därigenom bleve i tillfälle att göra ett gott urval av elever.
I den viktiga punkten angående vi1 ka f o r d r i n g a r, som böra stallas på om- fattningen av de godkända skolornas kurser, .intar däremot styrelsen en avvi- kande ställning.
Sakkunniges förslag att en ett- %rig kurs skulle utgöra minimi- fordran för vinnande av statens god- kännande, synes styrelsen vara ett betänk- ligt steg, agnat att hämma utvecklingen på sjukvardens område.
Styrelsen stöder denna sin uppfattning bland annat därpå, att våra största utbildningsanstalter allt- mera ökat utbildningstiden och att ett stort antal av våra .landsortslasarett utan någoii påtryckning utifrin funnit det,
- med sin fördel förenligt att lägga om sin undervisning till två-årig, ja, i några fall till tre-årig, vilka fakta tydligt peka hän på, att erfarenheten vid sjukhusen givit vid handen, att en et t-årig utbildning icke är tillracklig.Frånsjuksköterskornas eget lager komma även vittnesbörd i samma riktning, vilket otvivelaktigt visar, att lakarne i allmänhet kräva så mycket ifråga om sköterskornas insikter och duglighet, att dessa kanna sig behöva utveckling, sjukhusen skulle komma att nedsätta fordringarna på sina sköter- skors kompetens.
Vad d i s t r i k t s s j u k v å r d e n beträffar, tillmEra desakkunnigedennagren avsjuk- vården den allra största betydelse och framhålla eftertryckligt, att för densamma är den bästa, minst två-åriga utbildning nödvändig, och vill styrelsen kraftigt understryka denna mening.
Återstår så den p r i v a t a s j u k v å r d e n.
en nog så grundlig utbildning för att Men privatsköterskan har en mycket rätt kunna motsvara de på dem ställda fordringarna.
Om till utghgspunkt tages en upp- delning av sjuksköterskorna i tre grupper, nämligen: 1) fast anställda sköterskor vid sjuk- hus och dylika anstalter -- anstalts- s k ö t e r s k o r - 2) d i s t r i k t s s k ö t e r - s k o r och med dem jämförliga samt 3) p r i v a t s k ö t e r s k o r, uppstår frågan va r sjuksköterskan med endast ett-hrig utbildning skall finna användning, Redan nu äro inom a n s t a l t s v å r d e n de flesta sköterskorna (översköterskor, avdelningssköterskor eller med dem likställda sköterskor) mer än ett-årigt utbildade, utg2ingna som de mestadels äro från Sophiahemmets, Röda Korsets, Sabbatsbergs sjukhus ', Sahlgrenska sjuk- husets, Södra Sveriges sjuksköterske- hems med flera kurser, och det kan med visshet antagas, att de av dem, som endast Fått en ett-årig utbildning, tillhöra en äldre generation, och att de kurser de på sin tid genomgingo numera omlagts till minst två-åriga.
Det ar val också knappast troligt, att då, såsom nu är fallet, läkekonsten och sjukvär- den äro stadda i oupphörlig och snabb krävande och grannlaga uppgift att Fylla; hon tarvar mer an val den fostran, de kunskaper och den auktoritet en grundlig utbildning skänker, och varken allmänheten, lakarna eller skö- terskorna själva skulle vinna på att fordringarna fös denna grupp sänktes, varigenom privatsköterskan bleve sämre rustad för utövande av sitt kall i n öv- riga sköterskor och privatvården komme p4 ett lägre plan än övriga grenar av sjukvården, vilket återigen skulle ha till följd, att de flesta dugliga och val utbildade sköterskor nier an som redan nu ar fallet skulle hiila sig borta från detta, åtminstone i jämförelse med anstalrsvår- den, mindre eftersökta arbetsområde.
Visserligen instimmer styrelsen i sak- kunniges uttalande, a tt många av de ligre kvalificerade sjuksköterskorna utövat en gagnande verksamhet, och erkanncr villigt att enskilda individer finnas, som trots atillräc klig utbildning, eller kanske till och med utan nirnnvard sådan, dock pi.
grund av naturliga anlag och goda karaktärsegenskaper visat sig vara dug- liga sköterskor.
Då det emellertid härvid ar friga om Atgärder från s t a ten s sida E r att fä till stand en enhetlig och
H E R T H A 319 och kompetent sjuksköterskekår och hos staten, kommunen eller därmed förhindra dess uppblandning med minder- jämförliga arbetsgivare anställda sköter- värdiga element, kan detta icke få inverka skor skulle äga ratt till statsbidrag.
Av- p8 ett ordnande, avsett att galla för sikten.
med statens premiering av de ett- lång tid framåt.
Den omständigheten, åriga skolorna bleve shledes icke vunnen.
I samband med förslaget om ett-årig som sakkunnige framhiilla, att för de godkänd skola framhålla sakkunnige, mindre väl situerade arbetsgivarna skö- ters kor med kortare utbildning skulle att bitradeskåren på denna vag skulle vara behövliga, bör icke fä förrycka kunna vinna vidare utbildning.
Det skall utvecklingen, i synnerhet som erfaren- visst icke förnekas, att sjuksköterske- heten ger vid handen, att utbildningen kåren kan tillföras goda och dugande icke verkar normerande på avlönings- arbetskrafter från biträdenas grupp, men förhhllandena, då, åtminstone vad privat- detta förhållande bör icke få spela någon sköterskorna beträffar, de mindre val roll vid.
bestammandet av minimiford- kvalificerade oftast begära och erhålla ringarna för de godkända skolorna.
samma förmån som de bast utbildade.
De biträden, som höra till den kategori, Ordföranden i .förbundets sjukvårds- att det vore önksvart att de kunde till sjuksköterskor, skulle antag- komitté i Göteborg, professor ~ a h l ~ r e n avancera, framhåller att behovet av en billigare ligen icke rygga tillbaka för en två-årig arbetskraft för sjukvården borde till- kurs, som i de flesta fall meddelas gratis godoses genom hjälp av offentliga anslag, eller med mycket små omkostnader som skulle göra det möjligt att för den- för vivre m. m.
Även förespräkare För samma förvärva goda sjuksköterskor.
den ett-åriga kursen, vilka i likhet För övrigt torde den ifragavarande kate- med sakkunnige med intresse omfatta gorien sköterskor, de med kortare utbild.
frågan om biträdenas möjligheter till ning, alltjämt komma att finnas,, enär vidare utbildning, göra gällande, att för en del mindre lasarett, i behov av den de sköterskeelever, som endast ha folk- billiga arbetskraft, som genom eleverna skoleunderbyggnad, ' en två-årig kurs erhålles, fortfarande komma att anordna måste anses nödvändig.
Sakkunniges kurser utan att uppfylla de villkor, staten förordande av den ett-åriga kursen för kan komma att stalla på de godkända att biträdena med lätthet skulle kunna skolorna.
Ännu ett skal mot .de sak- vinna erforderlig kompetens motsäges kunniges förordande av den ett-åriga av nämnda uppfattning, i det att biträdena godkända skolan kan i detta samman- just tillhöra den folkskolebildade, klassen.
hang anföras.
Om, såsom är troligt, de På grund ' av de skal som anförts och sköterskor, som valde densamma, i stort övertygad om, att en god sjuksköterske- sett bleve hänvisade till det privata sjuk- kår icke kan skapas genom att upp- vårdsområdet, komme statens utfästelse ställa låga krav, vill styrelsen som sin att lämna bidrag till deras pensionering mening uttala, art kurserna vid de av att i praktiken visa sig av intet varde, staten godkända och premierade s kolorna då enligt sakkunniges förslag endast böra omfatta minst två år, varav följer,
att endast den, som genomgått en minst två-årig,godkänd skola, får anses somsjuk- sköterska med godkänd utbildning och erhålla statsbidrag till sin pensionering.
Styrelsen har här uteslutande uppehål- lit sig vid minimifordringarna p &amp; kurser- nas längd, ehuru sakkunnige föreslagit tvA typer av godkända skolor, den lägre med ett-årig och den högre med två-årig utbildning, varefter de från de respektive skolorna utgångna sjuksköterskorna skulle särskiljas i tvenne grupper, men styrelsen har endast velat framhålla vad densamma anser böra utgöra nor- m e n f ö r s t a t e n s g o d k ä n n a n d e av en sköterskeskola.
Till det enskilda initiativet kan nog tryggt överlämnas att fortfarande organisera den högre ut- bildning, som kan anses behövlig.
Att dessa hogre mer än två-åriga kurser även skulle bliva av staten godkända och att de från dem utgångna sköter- skorna skulle erhålla statsbidrag till sin pensionering ärsjälvfallet.
Någon oli khet i benämningen pil de ur respektive två- åriga eller fleråriga skolor utgångnasjuk- sköterskorna anser styrelsen obehövlig.
Den av sakkunnige föreslagna in- s p e k t i o n e n av de godkända skolorna, sjukvårdspersonalens arbetsförhåilan- den samt elevmaterialets ' sovring och elevernas utbildning vinner styrelsens varma erkännande.
Med avseende på s k ö t e r s k o r n a s löneförhållanden vill styrelsen fram- hålla önskvärdheten av att den lönestat, som gäller for de av Stockholms stad och Gcteborgs stad anställda sjukskö- terskorna, kunde vinna tillämpning såväl för anstaltssköterskorna ute i landet som för distriktssköterskorna, varvid distriktssköterskorna i likhet med zn- staltssköterskorna böra erhalla fri kost, bostad, varme och lyse eller skälig ersättning härför.
- Med avseende på anstaltssköterskornas arbetsförhållan- den vill styrelsen i FoIjande punkter sammanfatta några önskemål: 1) Vid lasarett och därmed jämför- Iiga sjukvairdsanstalter bör sjukvårds- personalen - det vilI saga sköterskor, elever och biträden - å all män s a l utgöra e n g &amp; högst sj u patienter; 2) i enskilda och halvenskilda rum bör perso- nalbera kningen utgöra e n på t r e, respe k- tive f y r a patienter; 3) vid Överbeläggning bör extra personal anskaffas i proportion till överbelaggningen; 4) arbetsdagens längd bör ej i regel överstiga 14 timmar från klockan 7 F. m. till klockan 9 e. m., varifrain förutom måltidstimmar 2 lediga timmar böra tavgai; 5) ledighet bör bere- das en halv dag i veckan och söndags- för- eller eftermiddag; 6) minst en månads semester bör årligen givas med bi behål- Ben lön och skälig ersättning för kost.
I sakkunniges uttalande om det Iämp- liga i att husmödrar och förestindarin- nor vid sjukvårdsanstalter äro utbildade sjuks köterskor inst~mmer styrelsen.
Styrelsen ansluter sig avenledes till sakkunniges uppfattning att samtliga sjuksköterskor, till vilkas pensionering statsbidrag utgår, böra stå till m i l i t ä r- s j u k v å r d e n s förfogande i händelse av krig och förordar livligt det senare av de alternativ, sakkunnige uppstallt för fyllande av uppkomna vakanser efter de utkallade, niimligen att varje sjukhus själv bör utbilda sin reservpersonal att vid behov tagas i anspråk.
Beträffande sakkunniges förslag, att
.
H E R T H A 32 1 de godkända skolorna skulle bli skyldiga därefter bleve anstalld.
Redan nu ä r det att mottaga hospitalssköterskor som så, att en sjuksköterska blott behöver elever för utbildning i kroppssjukvård, ha.
varit anställd n å g o n d e l a v å r e t i vill styrelsen som sin mening framhålla, offentlig eller liknande tjänst, för att att en dylik skyldighet skulle kunna pensionsbidrag av staten skall kunna innebära väsentliga olägenheter och verka beviljas henne.
Sakkunnige framhålla förryckande på.kursplanen.
Denna ange- ifråga.
om statsbidrag till pensionering, lägenhet torde måhända kunna ordnas att " för utbildning till de allra flesta genom överenskommelse med de mindre yrken, av vilka många äro för det all- lasarett, som ej ha för avsikt att anlägga manna mindre oumbärliga an sköterske- skolor av samma typ, som de av staten yrket, underhåller staten dyrbara skolor i större eller mindre antal.
För sköter- god kända.
Mot knappheten i den av sakkunnige skeutbildningen har staten hittills ej be- föreslagna pensionen, 500 kronor, i vissa hövt vidkännas den minsta uppoffring.
Fall genom tilläggsavgifter av sköter-.
Det antydda statsunderstödet kommer, skorna själva ökad till högst 700 kronor, såsom ovan visats, att indirekt kraftigt vill styrelsen nedlägga en bestämd gen- ' främja en god sköterskeutbildning. "
saga.
Sjuksköterskekallet tager sina Denna sakkunniges motivering synes utövares krafrer helt i anspråk från styrelsen även kunna tillämpas på pri- tjuguårsåldern.
Vid uppnådda 55 år ä r v a t s k ö t e r s k o r n a.
Säkerligen skulle sköterskan i regel att betrakta som beviljande av pensionsbidrag till var och förbrukad; endast i enstaka fall torde en, som nöjaktigt genomgått godkänd hon efter denna tid vara i stånd att skola, även befrämja tillgången på kom- sk~iffa sig nämnvärd inkomst av arbete.
petenta sköterskor för den privata sjuk- O m därtill lägges, att aven d e ekono- värden, vilket tidigare framhållits som miskt bast situerade sköterskornas av- en viktig samhällsangelägenhet.
löning ej medgiver några större besparin- Beträffande den planerade pensions- gar utöver pensionsavgifterna, SA fordrar föreningens namn- " Sjuksköterskornas rättvisan, att pensionen sättes till ett pensionskassaa - ber styrelsen få på- belopp, soni bereder sin innehavare en peka, att Förväxling lätt kan komma att nödtorftig u t komst.
P å grund härav uppstå med den sedan mer än 20 å r exi- vill styrelsen hemställa, att pensions- sterande " Svenska sjuksköterskornas frågan ånyo måtte komma under utred- allmänna pensionsförening ", i dagligt tal ning.
Genom ett höjande av statens och oftast kallad " Sjuksköterskornas pen- arbetsgivarens bidrag torde utsikter fin- sionsförening ", som räkhar cirka 1200 nas att pensionerna kunna komma att medlemmar och som genom utdelande av uppnå dubbla det föreslagna beloppet.
såväl pensioner som invaliditetshjalp ut- I detta sammanhang skulle kunna gör ett gott stöd för ett stort antal sköter- ifrågasättas, huruvida icke förmånen av skor.Styrelsen,som tagitverksam del i stif- statsbidrag till pensionering borde till- tandet av nämnda förening och varit i komma v a r j e från godkänd skola ut- tillfälle att under alla dessa år Följa dess gången sjuksköterska, oavsett var hon gagnande verksamhet, ä r varmt intres-
serad av att den nya organisationen erhåller ett namn, som utesluter förväx- Iingar mellan de båda föreningarna.
I ytterligare tvenne fall ha sakkunnige framlagt direkta förslag till lagbestäm- melser, det ena rörande s k y d d m o t ö v e r a n s t r ä n g n i n g till följd a v vak- ning, det andra rörande f ö r s ä k r i n g m o t srnittosjukdom, ådragen under sjukvårdsarbete, och får styrelsen in- stämma i båda dessa förslag, dock under uttalande av det bestämda önskemalet, att även privatsköterskorna måtte bliva innefattade i det senare lagförslaget.
Om, såsom av sakkunnige föreslagits,.
smitta, ådragen i sjukvård, jämställes med olycksfall i arbete och genom Lagen om försäkring för olycksfall i arbete av den 17 juni 191 6 så gott som alla löntagare in till 5,000 kronors Arsin komst erhålla ersättning för skada till följd av olycks- fall i art-ete, förefaller det orimligt, att privatsköterskorna, endast på grund av sitt arbetes säregna beskaffenhet, skulle bli ställda utanför.
Måhända kunde den utvägen anlitas, att byråerna tillerkändes något statsbidrag för ' försäkring av sina i epidemisjukvård använda sjuksköter- skor samt att resten av försäkringskost- naden uttoges av arbetsgivarna till de i smittosam Sjukvård anställda privat- sköterskorna i mrm av höjda dagavgifter.
Under framhållande av att en god platsförmedlingsbyrå försjuksköter- s k o r i viss mån har likartad betydelse för en trakt som ett gott sjukhus, fram- lägga sakkunnige ett detaljerat förslag om huru dylika byråer skulle kunna upprättas för att vinna statens godkän- nande, men styrelsen vill för sin del taga fasta på en i detta sammanhang av sakkunnige framkastad tanke på en centralisering av platsförmedlingen.
Detta skulle kunna ästedkommas genom att ledningen av denna angelägenhet överlämnades till Svensk Sjuksköterske- förenlng, som medelst filialer på de orter, där det visade sig behövligt, handhade platsförmedlingen för sjuksköters kor i överensstimmelse med de av sakkun- nige uppställda principerna och förde register över samtliga från godkanda skolor utgångna sjuksköterskor med undantag av de till de slutna institu- tionerna hörande.
Genom en sådan an- ordning skulle stora fördelar vinnas, bland annat den, att efterfrågan och till- gången på sjuksköterskor kunde över- blickas.
Däremot vill styrelsen på det bestämdaste avvisa varje tanke på att lagga denna angelägenhet under den offentiiga arbetsförmedlingen, d &amp; sjuk- vårdsarbetet pi3 grund av sin art och beskaffenhet fordrar särskilda insikter och f~rutsättningar av dem, som skola förmedla detsamma, samt såluncfa icke låter sig inrangera under de vanliga formerna av offentlig platsförmedling.
Med de undantag, som de ovan kam- förda synpunkterna innebära, anser sty- relser,, att sakkunniges förslag äro i hög grad agnade att främja en god utveckling p i sjukvårdens omrhde och medföra den Erbättring i sjuksköterskornas och den 6vriga kvinnliga sjukvårdspersona- lens stallning och arbetsförhållanden, vilken med utredningen avsetts.
Stockholm den 29 oktober 1917.
Underdånigst för Fredri ka-Bremer-Förbundets styrelse Agda Montelius, f. Reuterskiöld.
Sigrid Ulrich.
H E R T H A -- -- 323 Rim forsa lanthushållningsskola.
En iterblick vid skolans i O-årsjubileum.
D en 1 nov.
1917 kunde Fredrika-Bre- mer-För bundets lanthushållnings- skola för utbildande av lärarinnor blicka tillbaka på en 10-grig verksamhet.
Hur skolan kom till och i vilket syfte torde vara valbekant, och här skall därför i största korthet redogöras därför.
Första gången frågan om upprättande av (' skolor för lantkvinnans uppfostran för sitt arbeteu kan sägas ha förekommit i Fredrika-Bremer-Förbundet var vid ett möte 1903, dar föredragsämnet var: Kan något göras för att minska den kvinnliga emigrationen och dess faror?
Att dessa tv8 frågor förekommo till- sammans utvisar att förbundet tänkte sig att genom lantkvinnans uppfostran för sitt arbete skulle hemförhållandena förbättras, vantrevnaden försvinna och de unga kvinnorna ej så lätt angripas av Amerikafebern.
Det dröjde emellertid några år innan förbundet tog första steget till tankens förverkligande.
Det skedde, då förbundet år 1906 uppdrog åt fröken Gertrud Adelborg att i Danmarkstuderadeskolor, som där kunde finnas för unga kvinnors undervisning i lanthushåll med allt vad därtill hör.
Resultatet av resan blev, att Fröken Adelborg fann, dels att i Danmark icke existerade några skolor av det slag, som förbundet tänkt sig, dels att för att sådana skulle kunna upp- rättas, behövdes först en anstalt.
för ut- bildande av lärarinnor i lanthush (il1 i ordets vidsträcktaste betydelse.
Fredrika-Bremer-Förbunde t tillsat te d i en kommitté bestående av frök,en Gertrud Adelborg, fru Lizinka Dyrssen och fröken Lotten Lagerstedt för att föra frågan vidare.
Konsul Oscar Ekman intresserades för saken, och sedan för- bundets styrelse beslutat upprätta Fred- rika - Bremer - Förbundets lanthushåll- ningsskola för utbildande av lärarinnor, ställde konsul Ekman till förbundets disposition det av honom för ändamålet inköpta f. d. turisthotellet vid Rimforsa, den därinvid liggande bondstugan samt omkring tio tunnland jord.
Konsul Ek- man bekostade aven nödvändiga repara- tioner samt lät uppföra en för det blivande småbruket ändamålsenlig ladugård.
Det var i de nu nämnda lokalerna skolan började sin versamhet den 1 november 1907, då den första lararinne- kursen gjorde sitt inträde.
Den 14 no- vember invigdes skolan.
För sin uppsättning erhöll skolan av statsmedel 2 500 kr.
samt av hushåll- ningssällskapen 3.900 kr.
Under de tre första åren av sin verksamhet Atnjöt skolan årligin statsanslag av 4.000 kr., 191 0 höjde riksdagen anslaget till 6 000 kr., från 191 4 har det utgått med 8.000 kr.
årligen.
Hus hållningssällskapen, som så fri- kostigt bidrog0 till skolans startande, ha även sedermera tilldelat skolan an- slag.
För närvarande är det dock blott Ostergötlands, Gävleborgs och Koppar- bergs hushållningssällskap, som ekono- miskt understödja skolans verksamhet.
I mars 1910 härjades som bekant
skolan av eldsvåda, varvid huvudbygg- naden i grund nedbrann.
Sedan herr Oscar Ekman pA Bjarka- Säby ådagalagt sitt intresse för skolan och givit dess styrelse ett kraftigt stöd genom att dels förvandla den dittills- varande dispositionsratten till Full ägande- ratt, dels stalla brandförsakringssumman till förbundets förfogande och dels åtaga sig kostnaderna för ritningar till ny skol- byggnad, beslöt styrelsen att uppföra ny byggnad och fortsätta verksamheten.
Ritningarna till den nya skolan ut- fördes av professor I.
G. Clason, och redan i slutet av maj 1910 börjades arbetet på dess uppförande.
Den 13 sept.
191 1 skedde dess invigning.
Från början hade man tänkt sig kursen l l / %-årig, elevernas antal 20 och likartad utbildning för alla.
Under den första kursen gjordes emellertid först och främst den erfarenheten, att tiden var för knappt tilltagen, vidare att kunskapernas grund- lighet skulle beframjas om specialisering infördes och således facklararinnor av olika slag utbildades, samt slutligen att arbetet skulle kunna bättre organiseras om elever antoges För varje år, och p &amp; så satt en äldre och en yngre kurs sam- tidigt bevistade skolan.
* Dessa erfarenheter lades till grund för de ganska genomgripande föränd- ringar i skolans arbetsplan, som genom- fördes hösten 1909.
Sedan dess är kursen 2-årig, under andra läroåret äger specialisering rum, varigenom olika slags lärarinnor utbildas, nämligen lärarinnor i lanthushåll, skol- kökslärarinnor, trädgårds- och slöjd- lärarinnor, Under de åtta år som gått, sedan denna förändring genomfördes, ha naturligen nya erfarenheter gjorts, och då dessutom tiderna undergått avsevärda förändringar, torde ej vara uteslutet, att vissa nya för- andrkgar under den närmaste tiden komma att genomföras.
Elevantalet har ökats frin 10 till 14 h 15 årligen antagna.
Under de gängna tio gren ha 99 elever utexaminerats, de sista 13 d e n 2 8 sep- tember i år.
Av dessa 99 ha 8 anställ- ning som förståndarinnor för skolor av olika slag sasom landthushållsskolor,hus- modersskolor på landet, 7 förestai offent- liga inrättningar sasom centralkök, barn- hem, 5 äro hemkonsulen ter, 3 kolonitrad- gårdskonsulen ter, 1 konsulen t för fjä- derfäskötsel, 7 lanthushållslararinnor, 14 skol kökslirarinnor, 14 trädgårds- och slöjdlärarinnor, 2 ha egen tradgårdsverk- samhet, 2 fortsatta sin utbildning, 2 enskild anställning, 4 arbeta i förildra- hemmen, 15 ha ingått äktenskap, Om 6 saknas underrättelse och av den kurs, som utexaminerades den 28 sept.
i &amp; r, sakna 9 ännu anställning.
Redan sommaren 1908 anordnades vid skolan en husmoderskurs, som, p i samma gång den avsåg att giva döttrar från mindre lantbrukarhm tillfälle att inhämta kunskaper i ratta skötseln av ett lanthushåll, även blev en övnings- skola för lärarinneelevernas teoretiska undervisningsövningar.
Tillfälle till ledning av praktiskt arbete erhöll0 lirarinneeleverna vid det för ändamålet anordnade - vandrande skol- köket.
Aven de följande åren höllos liknande kurser: husmoderskurser ochvandrande skolkökskurser anda till I9I 3.
H E R T H A Föregående år, alltså 191 2, hade riks- dagen beviljat anslag till upprättande av de av den kungl.
kommitten för den lägre lantbruksundervisningens ordnande före- slagna lan thushåIlsskolorna.
Styrelsen För F.-B.-F:s lanthu~hållningsskola för utbildande av Iararinnor beslöt omedel- bart att upprätta en lanthushållsskola.
Enligt det kungl.
reglementet skulle dessa skolors kurser omfatta en tid av minst 12 veckor.
I allmänhet ha kurserna vid Rimforsa lanthushållsskola omfattat 17 veckor.
h i g e n ha hållits 2 sådana.
På lanthushållningsskolans initiativ anlades sommaren 1 Y 1 1 en skoltrad- gård vid Tavelstad folkskola, och under- visningen dar har anda till å r 1917 upprätthållits av lanthushållningsskolans tradgårdslararinneelever.
Undervisnin- gen har varit icke blott praktisk utan aven teoretisk.
Vandrande skolkökskurser för byg- dens flickor i konfirmationsåldern ha fortfarande hållits.
Sommaren 1916 hölls en fast små- brukarkurs för kvinnor, vi1 ken vann stor anslutning från nejdens befolkning.
Kursen var en s. k. specialkurs med undervisning i trädgårdsskötsel och trädgiirdsprodukternas tillvaratagande i hushållet.
Sistlidna sommar har Svenska skol- kökslararinnornas förening haft en fort- sättningskurs i tradgårdskö tsel för skol- kökslararinnor förlagd till Rimforsa med fröken S. Melander som kursledare.
Den 18 och 19 maj i å r hölls på initiativ av folkhushållningskom~issio- 325 nens kvinnoråd en instruktionskurs (dyrtidskurs) för från skolan utexami- nerade Iararinnor.
För bygdens befolkning ha utom förut- nämnda tradgårds- och skolkökskurser anordnats demonstrationer i matlagning.
På begäran av Ostergötlands läns hushållningssällskap har skolan med- givit, att en dess lärarinna, fröken Agnes Lundberg, sedan 1914 har fått medverka vid hush~llningssallskapets småbrukar- kurser genom föredrag i huslig ekonomi m. m. å kursernas kvinnodagar.
Samma lärarinna har under ett å r tjänstgjort som konsulent i Ostergötlands läns fjaderfaavelsförening.
På våren 1916 inkom Simonstorps kommunalnämnd med anhiillan att skolan måtte i Simonstorps församling anordna en demonstrationskurs i matlagning.
Skolan åtog sig saken, och kursen hölls av en av skolans lärarinnor i huslig ekonomi, fröken Edith Svensson, den 25-29 april.
Från och med sommaren 1910 har skolan årligen besökts av hushållnings- sällskapens kvinnliga stipendiater på studieresa.
Då en sådan grupp anslagit tillräcklig tid för sitt besök, har för stipen- diaterna anordnats demonstrationer i ma dagning, smör- och ostberedning, mjölkning m. m. samt hållits föredrag i barnavård, hygien o. d.
Sommaren 191 6 hade vid skolan anordnats en s. k. kvinnodag, då stipendiater frin ett flertal lan möttes A .Rimforsa för att gemen- samt bese sQola?, åhora föredrag i olika amnen och idka samkväm.
L. N.-B -
326 H E R T H A P.
- - - .- --. -- - Några kvinnoföretag i Göteborg i, som leva under denna våldets V och förstörelsens storhetstid, kanna ett stort arbete vid den vackra tankens realiserande var fröken Julia von Bahr, val alla ett behov att haka oss fast vid som ju aven ar Romanas ' skaparinna.
den sanningen, att aven de goda och Och hon har också tagit initiativet till välsignelsebringande tankarna och gar- Hemtrevnad n:o 2, vid Erik Dahlbergs- ningarna - icke blott de onda - ha gatan i Göteborg.
alstringskraft, förmågan att nyskapa efter Det var en gång under våren 1910, sin art. Också i företag, vars direkta som det första anslaget gjordes.
Fröken syfte ar av praktisk och ekonomisk von Bahr höll d i Chalmerska insti- natur, kunna vi med tillfredställelse se tutets lokal i Göteborg föredrag om bevis för denna ideellt trösterika sats.
Stockholms Hemtrevnad inför en publik Det var å r 1908, som Stockholms av 403 inbjudna kvinnor Från olika " H e m t r e v n a d u, de " självförsörjande, verksamhetsområden.
Å detta möte väckt bildade kvinnornas " .hus vid Oster- förslag att även i Göteborg söka åstad- malmsgatan 11 stod färdigt att mottaga komma en dylik byggnad vann enhal- sina längtande och bidande hyresgäster.
lig tillslutning.
Fröken von Bahr erhöll Fem år senare hade en byggnad med och mottog uppdraget att föra saken enahanda syfte rest sig i rikets andra stad.
vidare.
Som bekant var det fröken Eugénie Ritning på den planerade byggningen Sundholm, som först tänkte den djärva gjordes sav professor Hans Hedlund.
tanken - ett helt hus, särskilt avpas- Kalkyl över kostnaderna uppgjordes.
sat för de självförsörjande, bildade kvin- Man beraknade 4 i 5 ränta å aktie- norna och deras levnadsförhållanden.
kapitalet.
Stöd och intresse för sin be- En mängd.
små hem på ett eller t v i hjärtansvirda sak fick Röken v. Bahr eller t. o. m. tre rum, varje lägenhet av ett antal kända man och kvinnor.
försedd med tambur, garderob och ett Som inbjudare till bildande av ett ak- litet kök med gas och vattenledning.
tiebolag i syfte att i Göteborg bygga Och sa skulle hyresgästerna så att saga ett bostadshus för asjalvförsörjande, bi !- bilda ett gemensamt hushåll med cen- dade kvinnoru ställde sig disponent och tralkök .och matsal och sällskapsrum, fru William Gibson, Jonsered, harads- ty i regel ha de " sj~lvförsörjande " hövding Otto Mannheimer, fru Henri- kvinnorna ju icke tid, eller möjlighet ette Magnus, fröken Anna Wikander att agna sig ' åt individuell matlagning.
m. W. Viiren 1911 konstituerades bo- Detta var grundtankarna i företaget.
laget, och pii hösten samma air var H u r Stockholmshuset blev till a r nu minimikapitalet, 150,000 kr., insamlat.
en gammal historia.
Den som inlade Bygget börjades 1911, och i okt.
1913 a
- H E R T H A 327 stod huset färdigt för iriflyttning.
Redan bekant, som har sin hemvist i ettdera ph våren detta å r vor0 samtliga lagen- av de två stora husen vid Ostermalms- gatan i Stockholm och Erik Dalhbergs- heter uthyrda.
Det stora ståtliga huset belaget i hör- gatan i Göteborg.
Och de ha varit med net av Erik Dahlbergs- och Förenings- om att någon Hemtrevnadshyresgäst gatorna har fem våningar, vindsvåningen med stolthet och glädje förevisat sin inberäknad.
Sällskapsrum, matsal och bostads resurser.
Säkert ha många med kök äro i motsats till vad fallet a r i mig tänkt och sagt, att själva atmoifii- Stockholmshuset, dar dessa lokaliteter ren i Hemtrevnadsbostaderna ingav en ligga på nedra botten, förlagda högst behagligt vilsam känsla.
Fastän kanske upp, vilket förlänar behaget av en inte så många vilja ansluta sig till min vacker och vidsträckt utsikt.
Bostads- hädiska förklaringsgrund till den säregna lägenheterna, 60 till antalet, betinga en stämningen i dessa s m ä kvinnohem - irlig hyra av 300-435 kr.
fö.r enkel- h u s h ållsapparatens obefintlighet hela rum, 530-700 kr.
för tvi rum, inkl. huset igenom.
Ty, märkvärdigt nog, varme, ett litet kök samt tambur.
Den hur a n.
apparaten gnisslar, så sattes person, som har hand om matserve- alltjamt likhetstecken mellan hem, hem- ringen, fröken Eriksson, driver den- trevnad och Hushåll (detta senare med samma som sin egen affär och erlägger stort H.)
Att som Ibsen säger " et hjem således hyra för matsal och kök.
De e r der, hvor alle dine tanker kan lege nuvarande priserna äro 58 kr.
för både frit som börn paa faders fang * och - frukost och middag, den senare bestå- i basta fall - " hvor ej din röst paa ende av tre rätter; 36 kr.
för ensamt hjertedören banker, för svaret lyder middag.
Mathållningen skötes utmärkt.
i beslaegtet sanga, och att alltså h e m De av hyresgästerna, som allt ifrån a r något helt annat an hushåll och början bott i Hemtrevnad, äro icke individuell matlagning, hör ju alltjämt s k y l d i g a att begagna sig av matser- till de samhöllsomstörtande idéerna veringen.
För nytillträdande är detta (då det ej ä r bara poesi!).
Då det emel- däremot obligatoriskt; Genom befin dig- lertid av lätt förklarliga skäl a r en abso- heten av en matvaruaffär i huset lut omöjlighet för många ensamma kvin- har man möjlighet att dar förse sig nor att skaffa sig ett hem av den ratta, med diverse nödvändigheter.
Skomakare patenterade sorten, s % anses det ju dock finns ocksä.
Huru mycket betyda icke förlåtligt, att de skaffa sig ett surrogat.
detaljer som dessa för kvinnor, som Och att Hemtrevnadshuset a r en typ, äro strängt upptagna och som själva som speciellt ägnar sig för de usjalvFör- sörjandes " levnadsförhållanden, a r obe- ordna med allt.
Men de agremanger, som Hemtrev- stridligt.
Detta bevisas av den starka nadsinstitutionen - om man får uttrycka efterfrågan på lägenheter.
En efterfrågan, sig så - bjuder på, äro sakerligen väl som vida överstiger tillgången.
kända av Herthas läsarinnor!
Alla ha Också ar man betänkt på att utvidga ' de sakerligen en bekant eller en bekants Göteborgs Hemtrevnad med en tillbygg-
nad å en bredvid liggande tomt, efter vad fröken Julia von Bahr - Aktie- bolaget Hem trevnads verkstallandedirek- tör, styrelseordförande och vice värd i en person - upplyste.
Man kan lyck- önska göteborgskorna till att numera kunna inregistrera en sådan eminent " byggherrea och organisatorisk förmåga i sina leder.
T y det ä r ont om dem, som äro kapabla att taga initiativ på detta område.
Och många äro de före- tag, på vilkas tillblivelse det Formligen ropas.
Såsom exempelvis i Stockholm på ett bostadshus för pensionerade kvin- nor - som bekant får ej denna kate- gori rymmas i Hem trevnad (vi1 ken bygg- nad dessutom icke räcker till ens för alla ännu arbetande kvinnor, som önska bo dar).
Glädjande a r emellertid, att Hemtrev- nad i Stockholm redan fatt en avläggare, Och man har anledning hoppas att hus med centralkök efter Hemtrevnadstypen växa upp blide Rar och dar.
Ty, upp- lyser fröken v. Bahr, förfragningar om vårt hus komma oss ideligen iillhanda, - senast från Kalmar.
Och t. o. m. från våra grannländer kommer man och beser de " sjavförsörjandesa hem för att omplantera idén i egen jordmin.
Ja, den tznke, som tagit sig uttryck i Hem- trevnad, har tydligen livskraft.
ANNA KLEMAN.
trangnaskretsen av Fredrika-Bremer- S Förbundet firade den 28 oktober sin tioåriga tillvaro med en fest flickläro- startade sitt arbete, uppsatte den tv &amp; mål %r sin verksamhet.
Det ena var skapandet av ett nytt yrkes- och studie- stipendium för kvinnor inom Sölderman- lands län.
Redan i maj 1913 kunde kretsen till förbundets stipendieinstiturion överlämna en summa av 5,080 kr., som sålunda bildar den erforderliga fonden f ~ ett r nytt stipendium.
Det hade alltså krivt endast sex är för att få detta kapital samlat, och d % inga större donationer blivit limnade för lindamålet, hade det erfordrats ett intensivt arbete för att sä snart n &amp; fram till det goda resultatet.
Det andra milet för kretsens närmaste verk- samhet var anskaffandet av ett fast skol- kök i Striingnas.
Mär har man ännu icke lyckats komma fram till det slut- liga syftemilet, men mycket f ~ r a r b e t e i verkets nya lokal Festen hade en halv- offentlig karaktär i det kretsens med- lemmar anmodats medtaga intresserade personer utom föreningen.
Kallelsen till mötet hade talrikt hörsammats av en publik, som i det närmaste fyllde skolans vackra samlingssal.
Första pun kten på festprogrammet var hälsningstal av Strarignaskretsens ordfö- rande, fru Hilda Kantzow, som sedan hon å styrelsens vagnar bjudit de nar- varande välkomna lämnade en intressan t med stor uppmärksamhet åhörd redo- görelse för kretsens verksam het under de gångna tio åren.
Då förbundsavdelningen i Strängnäs
H E R T H A ä r undangjort.
Medel till inredningen av skolköket finnas, en del av inventarierna - däribland spisarna-äro inköpta, och det finns grundad anledning hoppas att man snart skall ha nått målet.
Vad slutligen lokalen beträffar, står en sådan redan till disposition inom flickskolans hus, anord- nad genom skolstyrelsens försorg.
- I väntan p i det fasta skolköket har kretsen emellertid under de gångna åren med stöd av skolrådet anordnat fem flitigt besökta skolkökskurser.
Från kretsens verksamhet ä r även att anteckna an- ordnandet av studiecirklar och före- läsningar i sociala ämnen, varjam te kretsen deltagit i flera insamlingar, däribland insamlingarna för Fredrika Bremers staty, Årstautställningen och nu senast för F.-B.-F:s Kvinnliga högre yrkesskola.
På detta anförande följde ett par anslående piano - och deklamations- nummer, varefter byråföreståndarinnan, .fröken A. Thorstenson, höll ett föredrag om Fredrika-Bremer-Förbundets verk- samhet i dess helhet.
Talarinnan uppe- höll sig särskilt vid det som från förbundets sida gjorts för att forbättra den självförsörjande kvinnans löne- och arbetsförhållanden, vid förbundets arbete för en gent emot hustrun rätt- visare äktenskapslagstiftning samt vid strävandena att starka och öka det kvinnliga inflytandet på samhällets angelägenheter.
Framställningen åhör- des med märkbart intresse a v de närvarande, Efter föredraget bjöds på vacker h g och violinmusik.
Dar.på avslutades den mera officiella delen av minnes- festen, varunder aven hade ingått ett 329 halsningstelegram från förbundsstyrelsen i Stockholm.
Sedermera vidtog ett animerat sam- kväm i skolkökets blivande lokal i bottenvåningen, för tillfallet Festligt prydd med flaggor och blommor.
Det allmänna intrycket av tioårsdagens högtidlighål- lande var att festens arrangörer, Sträng- näskretsens styrelsemedlemmar, vor0 att lyckönska till en stämningsfull och angenäm afton.
Högtidsdagen blev emellertid hugfäst även på ett annat satt, ägnat att väcka känslor av tacksamhet och glädje.
Fru Kantzow överlämnade nämligen på denna dag till kretsens blivande skol- kök en gåva av 500 kronor.
Göteborgskretsen avFredrika-Bre- mer-Förbundet hade den 18 oktober sitt första sammanträde för hösten.
Vid sammanträdet antogs stadgar och val- des styrelse efter den vid det konsti- tuerande mötet i våras tillsatta och nu avgående interimstyrelsen, Den nya sty- relsen har följande sammansattnning: fru Mary von Syd.ow f. Mijk, ordf., fröken Thyra Kullgren, v. ordf., fröken Ker- stin Fjetterström, sekreterare och kassa- förvaltare, fru Lilly Kjellberg och frö- ken Anna Lönnerblad.
Suppleanter i styrelsen blevo fruarna Klara Wijkan- der och Astrid Levisson.
Till revisorer utsågos fröken F. Hjertberg och fru M. Wallenius och till deras suppleanter fru T. Maiell och fröken Jeanna Otterdahl.
Notiser från bokvärlden.
Arbeterskornas värld.
Studier ock erfarenheter av Gerda Meyerson.
Hugo Gebers förlag.
I en nyligen utkommen bok med ovanstående titel har fröken Meyerson för den socialt intresserade läsekretsen framlagt sina iakttagelser och rön an- gående fabriksarbeterskornas bostads- och arbetsförhållanden.
Med denna bok har den svenska litteratur, som behand- lar kvinnors yrkesarbete, fatt ett syn- nerligen värdefullt tillskott.
F&amp;.
ägnar sitt ämne en ingående behandling, rik på sakliga uppgifter.
I olika uppsatser redogöres för de industri- grenar, inom vilka kvinnor sysselsattas, för löne- och arbetsförhållanden, skydds- lagstiftning, bostads- och semesterfrågor, hemarbeterskornas stallning, arbeter- skornas bildningssträvanden o. s. v. 1 ett utomordentligt intressant kapitel, får man en inblick i hur de industri- arbetande kvinnorna reda sig med sin ofta mycket knappa förtjänst, och några exempel ur enskilda arbeterskors raken- skapsböcker visa, hur veckoinkomsten fördelas.
Med sitt gedigna och kunskapsgivande innehåll har boken aven den förtjänsten, att tack vare en smidig och lättflytande stil kunna studeras utan någon som helst möda.
Läsningen av boken o h arbeterskor- nas värld väcker kinslor av uppriktig tacksamhet mot dess författare, som mitt uppe i sin mångsidiga praktiska verksamhet bland arbeterskor och för arbeterskor funnit tid att nu - liksom tidigare i broschyren " Kvinnorna i in- dustrien " - i det tryckta ordets Form framlägga sin rika erfarenhet och sin grundliga kunskap, förvärvade under många år av socialt arbete och sociala s tudier.
A. Th.
(Insänt.)
Tolv frågor till Sverges kvinnor.
yller du ditt hjärta och dina tankar med stun- F dens bekymmer?
eller Besinnar du att den tid i vilken du lever ställer stora och nya krav p i dig?
Jämrar du bara över kriget?
eller Gör du själv vad du kan för fredens sak?
Nöjer du dig med tomma önskningar om en lyckligare framtid?
eller Bygger du själv på den kommande fredens grundmur genom att pränta in i dina barn en outrotlig avsky för kriget och kärlek tiil freden?
Ursäktar du dig med att det tjänar till intet och att intet finns att göra?
innan Du tagit reda p i de möjligheter som i vårt land skapats just för dig att ge uttryck åt din fredsvilja?
Klandrar du andra för att de ingentinggöra ?eller Har du tagit reda på kvinnornas internationella fredsarbete?
Ar du en länk i kvinnornas fredskedja, som knytes i alla land?
Tänker du låta dessa frågor gå dig likgiltigt förbi?
eller Vill du vara med och hjälpa oss i vårt arbete?
Svenska sektionen av Internationellei livinno- kommittéen för varaktig fred (I.
C. W. P.
P.)
in- bjuder för fredssaken intresserade personer att be- söka det läsrum som kommittéen i samverkan med Svenska fredsförbundet öppnat Karduans- makaregatan 6, II tr., Stockholm.
Lisrunmet, där upplysningar om fredsrörelsen lämnas och där litteratur finnes tillgänglig - aven för utlåning -, hålles öppet varje dag kl. 2-4 e. m. samt dessutom mindagar och tors- dcgar 6.30-8 30 e. m.
Inga avgifter.
Första torsdagen i varje månad k1.6.30-8.30e.
m. träffas sektionens medlemmar i läsrummet, da till- fälle ges till meningsutbyte i aktuella fredsfrrigor.
Stockholm i oktober 1917.
Anna Kleman, Valha !lavägen 59.
Malhilda Widegren, Sibyllegatan 59.
Anna Lindhagen, Floragatan 15.
Nina Andersson, Västerås.
Ellen W. Palmstierna, Raldersgatan 5.
. '
.
.. ~~ ' (Ku~ngbf~~ädgB~idqatan - 8.
~xpeditionsiid ' / r J0.04.)
.
.
.
.
.
.
.
s 1.
rom under '.
@ i &amp; t.
.
.
.
.
.
.
. '
.. '.
av: ~t&amp;k4~ &amp; ' l3~shilda Bank Stager sig vPrd och förvaltning av - enskilda personers och kassors värdepapper.
- ' - Exempel I. O &amp; .en petsin hor ~ota~iatavdelnin~en depoo &amp; - &amp; ligationer, inkasserar Notariata~dtla~qpn vid förfallptiderna kuponger och tillhandahiUler deponenter.
influtna - medel.
vida * eftersv Notariatavdelningen hottningar av obligationer och underrättar .- deponenten- .i god- tid,.
ifdl. &amp; denne tillhörig obligation blivit utlottad, samt lämnar arslag.
kift p @ ~.
av w .det.
. "
l e b h m a kapitalet.
._.
- _.
- ~ x &amp; p e ~ ' i - 0 c i i,.
i ~ ~ o, g e i.
~ e p o n 6 hos r a s Notariatavde1ningen, underrättar Notariat-. '
.
attdelningen gWenären diiimatk r&amp;ntorna A inteckningarna skola till avdelningen inbetalas, varefter de medel, som inflyta,) till deponenten redovisas. '
Vidare tillser ~otariatavdelnin~en att inteckningarna bliva i vederbörlig tid förnyade.
Om en h.os, avdelningen deponerad inteik ' ning genom underllten f&amp;myelse skulle förfalla, ersätter Stockholms Enskilda Bank.
... &amp; rigenom uppkommen.
skada.
I ' ~~; 1.FBmringsavgift: 50 öre filr &amp; r per 1,000 kr.
av depositionens varde, dock ej u n e z kr.
I.
.
G .. .s 8 ' P.
.
.
.
&amp;,.
.
.
.
...... ..; .......
. --.
.
. '
-- ' .-.
" .. ' L.
.
.
.
.
.
.
, .....
-.
" .. ('.
.
.
.
,.
:.
;::: .. -, * ' " ... i.
.
i.
.
.
.
:.
.
.
_.
.
.
.
.
.
.,U TA^ t:ME L-C A.N n.
.
.
-.
&gt; ...
.
.
.
.,:.:x.#.
; .. &gt; a ..
. !.
::, !.v; %, * i;: ".
.. h.
v.
.
.
.
.
.
?
.
-.
.
.
.
.-,.
.
.
.
&lt;.
.
.
.
.
.
.
-.
.
.
.
: e..
.
:.
.
.
.
.
.
.
.- .. a,.
..: ... r ...
.
%illigast direkt h ... -.
:;.
.,.
.
. '
A.
a m E R. '
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
.
.
.
e.
.
.
?
.
.
l !i ---.
.
-.
0.
.
InnehB11: 1.
i$+ B 1 Efter fyra hundra &amp; r.
Av Emilia Fogelklou Fredrika-Bremer=Fl) rbundet om sjuksk6terskornaa utbildning ' och arbetsf6rh81landen.
\ i ... Rimforsa IanthushAllniagrskola.
En Aterblick vid skolans tiohrs- - c jubileum.
$3:: Nikgra kvinnofgretag i Goteborg.
T I.
Av Anna Kleman.
B Ett tioirsjubileum.
.
.
.
.
.
- ............ Notiser fr&amp;n bokvärlden.
o-c: -- 8 1 - 1.
B 8.
.,.
.
- 0.
.
.
0.
~ a 8.
.
-. --.
c, - .,: -.
* O 3.
- STOR JULUTSTALLNING ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ e ~ ~ ~ ~ a ~ ~ o ~ ~ o e ~ o o m m a e a ~ w a ~ w ~ ~ a o o o a o a m o m ~ ~ av stifulla presentartikiar i svensk kristall Vackra nyheter.
ALLa prisliigsn.
De Svenska Kristallglas bru kens FörsaUningsrnagasi:n 20 Birger Jarlsgatan 20 1 b I 5 Regeringcgatan 5,.
.
.
.
.
.
.
.
D A M E R -.
inkommit, livhetïr fer l i b t e ~ l &lt;iJi -: intern B L C S T Y GER.
H~muIls \ iylle.
f r h l .al per mtr.,,:,, t och: hL&gt;tti; f i k 2.60; &gt;=i i; itr DRAKTTYGER ffi:!
6.25 per mtr ..
CHEVIOT frin 4,m per m ~.
, SIDEN friin 2,25 Iter iiitr., qljlrt:: T \:,!
i sk, .. ~-k:i I ~ % + I.
iia5-andt: 1i:1 bariikliidniag~r.
Satin fr. kr.
1.25 Yeformliv fr. k ?.
................. f &amp; .............
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
., 1,s 1,s.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,, ar (.
1-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,, l.
*.
.............. susenöa - o ~ a o i r u e u - w n r i e v m o a STUVAR sraumpoa - VANT&amp;-OCH ~~msuna ' .................... .....................
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
., .. Täcktyg 0.95 freton,.
1.45 iqaoell.
.
.
.
.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-,, 0.80 Strandkoftor.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
8.50 Underkjolar.
t r i k i.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
3.60 Llndcrk] olar, rrtiii 4.45 .. .. Soör~iv.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Konettskyddare.
., Tröjor.
Libmanns.
Kalsonger.
Lahmanm,, Linnen.
., Köksförkläden,, ..
., ...
S V E Drottninggatan N S K A VARUHUSET - tr. - Stora Nygatan 37 - tr. 54 54 1 t - 37 ..
. --- TRYCKT HOL B R ~ D I I I W A I.ACIISTR~LI.
B O K T I Y C K A ~ Y, STUCKHOLM 1917 ..........
