# ID: svediakorp-per2752
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,550
# sentences: 653
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- A d. '
- .. .-C Dr, ELIN BECKMAWS Hetluftinstitut UARSTIUS (.
; A ' I ' XS 1 2 A.
' r.
13r.
A j Riks 103 j 2 IEAdfrAgniligstid I-ard.
' / .j-4.
.i Advokaten EK4 AND &amp;?
JIYRIS KANDIDAT j2.
KVIPIXLIGA JURIDISKA BYRAN- - .. LILLA VA7 ' TUOATAN l # Behandling ~ncdels: h-fhfi.
diather- mie,; tnrrssr&lt;qt?
och gy1izm7stik av kro- nisk reuniatisrii och gikt, neuralgier, frostskador (obs.!
iiveii ansiktet) och börjande iildcrdomsbrnii d.
RIKS vid ~ninkebergItaig hLLM, TEL. 18S80 75 76.
.
.-e -- ....
Testamenten, bouppteckningar, arvsutied- niiigar, äktenskapsförord, familjerättssaker, juridiska uppdrag av alla ilag.
Aven skrift- liga förfragningar besvaras.
-- .- - --.
m ...
=z .. s- - \ FORTROENDE vinner originalfahrikatet SrtIirbriri i sainrna tii5ri soni der blir för- Gkt och anviiiit som niedel mot svullnad och v:jt * kl till behandling av sår, brännskador m. fl.
yttre skador, för harets och thiernus vård eller annat i bruksaiivisningen angivet ändamål.
- Partilager hos i 8 i M O D E R N A S T E SYMASKIN i e Geijer &amp; Co., Stockholm L Y.
Nordiska Kompaniet.
Textilafdelningen Thyra Grafström, Stockholm.
Permanent utstiillning av färdiga och pibörjade arbe- ten samt material.
Kid vid inredning av viningar m. m.
Undervisning i Italiensk spets- och annan konstsöm.
Sriindigt p i lager dartill hörande material.
Svensk, Fransk r&gt;ch Bömisk Spetstrad.
Rikhaltigt urval av Spetsmönster.
I Ledig annonsplats!
SIDEN &amp; MANUFAKTUR^- AFFAR alltid nyheter i största d - --.
.
.
+.
.
.
&gt; --.
.
.
.
.
.
.
.
- =.
-.
- - - -.
L:.
.
;.
- .L&amp;-.
4 -
ARGANG IV 15 SEPTEMBER 1917 HXFTE 14 Staten, modern och barnet.
B ör lika lön utgå för lika arbete?
O m så, a r det ratt att begära att man- nens lön skall betacka barnens utbild- ning?
Och hur kommer detta att beröra hustruns stallning i hemmet?
Det synes som om för långa tider en stor begreppsförvirring förefunnits i fråga om familjens underhåll.
Den gamla meningen var, att mannens lön skulle förslå till underhållandet av fa- miljen, medan en.
kvinna inte hade någon att underhiilla och hennes lön därför inte på något satt behövdes för detta.
Vi ha sett det omslag, som in- tratt i uppfattningen, sedan det blivit klart att mängder av kvinnor ha per- soner beroende av dem.
Detta a r ett av bevisen för det förnuftiga i att be- gära lika lön för lika arbete.
Lika lön har se ' n langa tider tillbaka givits till män för lika arbete, och det oberoende om de vor0 gifta eller ogifta.
O m det inte vore så, vore det givet att arbetsgivaren sökte upp den ogifte och betalade honom mindre för att få billigare arbete.
Det är således i själva verket icke ' riktigt att saga, att man erhålla högre lön därför att de äro Familjefader.
Ett annat sakförhållande ar, att till och med den högre lön, som i allmänhet taget betalas män, gifta eller ogifta, inte för det stora flertalet av industri- och lantbruksarbetare förslår till ett komfortabelt och anständigt un- derhåll av famiijen.
Det arbete, som erfordras av hustrun och modern till hemmets och barnens skötsel - hus- hållet, tvätt, matlagning, sömnad, barnens vird - ar alltFör stort, och nuva- rande sociala anordningar erbjuda henne Föga hjälp, aven nar hon skall få sitt barn och nar hon håller på att sköta det.
Detta arbete a r alldeles för be- tungande aven dar hustrun a r en Överlägsen huslig organisatör, och, i motsats mot gängse anspråk, ar över- lägsenhet i huslig organisation inte med nödvändighet sh mycket vanligare hos kvinnor an Överlägsenhet i organise- randet av en affär hos man.
För några av oss, som förstå, därför vi någon gång utfört det, vad hushållsarbete ar, ar detta perspektiv av aldrig lättad möda förskräckande, och i de flesta fall kan Ur den engelska kvinnotidningen The Common Cause låna vi dessa tänkvärda funderingar över ett gammalt, komplicerat problem. '
.
det inte resultera annat an i ett tillstånd av psykisk stagnation, som inte är till båtnad varken för moder, hem eller barn.
H u r skulle en kvinna upptagen med en hel familj av små barn ha tid och energi nog för den själsliga akti- vitet, vilken de som förstå sig på de ungas uppfostran anse för det mest nödvändiga vid behandlingen av barnen i deras tidigaste år?
Långt innan bar- net börjar skolan, har i det stora hela dess själsliga laggning tagit form, och det ar därvid beroende av sin moder, som arbetar under så tunga villkor.
Det ä r nu en gi; en sak, att en lön som ä r otillräcklig för fzmiljens direkta underhåll inte också i vanliga fall för- slår till att betala extra hjälp till tvätt, rengöring, sömnad, till att skicka barnen i en kindergarten, till att be- tala för att någon tar vhrd om dem så att modern får en smula ro.
Mo- derns .oförmögenhet att racka till för alla d e olika plikter, som laggas på henne, sträcker sig genom de flesta olika lagren av samhället, och det är svårt att inse, att en mans lön någon- sin kan racka till för att betala allt som behöves, om en hög standard skall vidmakthållas.
Ett alternativ finnes i att ge hjälp till uppdragandet av bar- nen i form av fria barnkrubbor, fri kindergarten, fri hemhjälp m. m.
Detta synes emellertid bra mycket mindre tilltalande an att ordna så, att modern erhåller medel att betala för erforder- ligt bistånd.
Inte häller kan det väl vara lämpligt, att ett sådant bidrag, vilket borde utgå som direkt barnpen- sionering, inbegripes i mannens lön.
Hans lön bör betacka hans eget underhail!
och i varje fall räcka ti !l att ge ersättning for alit sorts arbete han kräver gjort för sin rakning här i varl; den.
Före giftermalet uträttas detta av naigon annan, efteråt vanligen av hans hustru, vare sig hon nu direkt utf6r det själv eller övervakar det, men vilken således har all ratt till att i er- sättning få sitt underhåll av honom.
Men nar barnen komma och tillika med all glädje också föra med sig on- sorg och ansvar, skall då ocksa hela det finansiella ansvaret falla p4 för- äldrarna?
Det borde inte så vara.
Svårigheterna äro redan under nu- varande förhållanden alltför stora, och sta ten a r alltför direkt intresserad 2v resultatet för att inte vara skyldig att gripa in.
Detta har ocksai erkänts genom principen om skattereducering irligen pr antal barn.
Det bör inte bli fraiga om någon val- görenhet i detta fail.
- Här har be- rörts vad som vore bast för föräldrarna och för barnet.
Låt oss nu betrakta dennr sak ur statens synpunkt.
Det exisfcsar en fruktansvärd barna- dödlighet direkt beroende pA de svära förhållanden modern lever i, och m h g a barn, som på grund av dessa Wrhållan- den bli försvagade och psykiskt affici- erade, måste omhändertagas av stakil.
Vad staten behöver ä r friska medbor- gare; skulle det då inte vara betydligt klokare och billigare om staten betalade en viss summa till varje barn, vgrs förmyndare modern bleve, iiii att s &amp; många barn skola gå under som späda och saimhiillet bli betungat med under- hållet av överlevande svaga och sjukliga.
En sadan barnpensionering skulle ge,
H E R T H A modern frihet att välja sin sysselsätt- ning, hon behövde inte tvingas in i industrien för en löns skull.
För när- varande * åtnjuta många mödrar för- delen både av ' särskilt understöd på grund av makens frånvaro samt lön.
Efter kriget komma i de flesta fall deras mäns löner ej att uppgä till den sammanlagda summan av dessa två in- komster, och dessa kvinnor bli, för att kunna uppehålla familjens standard, tvungna in i industriellt arbete.
Det kommer att bli många arbetsgivare, 253 som vilja behålla de kvinnliga arbetarna inom industrien, och dessa kombinerade orsaker skola utan tvivel göra att många kvinnor, som skulle föredraga att ' stanna i sina hem, fortsatta sitt utomhusarbete, medan de undergräva sin hälsa genom att på samma ging söka bära den tunga, hush8llsbördan.
Kvinnorna borde vara fria att välja det ena eller det andra arbetet, och mödrarna borde hjälpas genom en barn- pensionering, hvilket ju skulle vara av vinst just för staten och samhället, - Den gamla tiden - och den nya tidens inbrott för Kinas kvinnor.
Den nya tidens inbrott raknas för Kina från dess öppnande för beröring med Västern, år 1842, då först några av Kinas hamnstäder öppnades för han- del med Västerns stora stater, med tillåtelse för utlänningar aven att dar bosätta sig.
Gradvis kommo dessa rät- tigheter att utsträckas till allt flera stater och småningom, dock ej fullständigt förrän efter å r 1900, utsträcktes de till att galla Kinas hela område.
Oerhört snabb och genomgripan * på alla livs- områden har den utveckling varit, som följt.
Från en medeltidskultur med medeltida styrelsesätt, samfundsförhål- landen, bildning och familjeliv har Kina på några tiotal å r störtats in i en allt förändrande omvandlingsprocess, som på mer a n ett område går så snabbt framåt, att den maste karakteriseras som revolution.
Det ä r nämligen icke endast i fråga om regeringsform vi kunna tala om revolution i Kina, samfards- medel, ekonomiskt produktionssätt, varu- utbyte, myntsystem, religion, uppfostran, seder, tänkesätt och familjeliv, allt nästan står under revolutionens eller åtmin- stone den oerhört snabba omvand- lingens tecken.
På intet område har kanske den nya tiden bragt så omskakande ideer och rörelser i dagen, som i fråga om kvin- nans plats i samhället och kvinnout- bildningen.
I Kina var av gammalt den Österländska uppfattningen av kvinnan gällande.
Hon betraktades i enlighet därmed som en varelse av lägre art an mannen, utan möjligheter till ett ' Har kommer den engelska skriftstallarinnan in p i genom kriget aktuella förhillanden.
högre själsligt eller intellektuellt liv.
Hennes enda pIats var hemmet, men ej som den aktade husmodern och ma- kan, snarare var hennes ställning geni- emot mannen - tjänarinnans.
Hennes enda erkända uppgift var att föda man- nen barn och tillse hemmets inre vård.
I enlighet med detta betraktelsesiitt förvånar det oss ej, att kvinnan inom hemmet hölls avstängd från yttervarl- den och att ingen boklig bildning för henne ansigs behövlig eller ens önsk- värd.
D e bundna fötternas kvinnomar- tyrium får ock så sin Förklaring.
Dessa kvinnor med förkrympta fötter - små som ett tvåårigt barns -, som knappt förmaidde utan hjälp stappla sig fram annat än inom husets murar, frestades ej att bege sig ut i den förbjudna yt- tervärlden.
De smh fötterna visade ock att hon var av så gott stånd, att hon ej behövde arbeta, åtminstone ej utföra några sysslor utom hemmet.
Dessutom vor0 de små " liljefötterna " överensstam- mande med det sedan århundraden rå- dande kvinnliga skönhetsidealet, liksom den barnsligt outvecklade, framåtböjda, veka kroppsgestalten ansågs representera förfining och behag.
Vid ett par tillfällen ha kinesiska kvinnor för mig beskrivit d e marter bindandet av deras fötter i barndomen för dem innebar.
D e berättade, hur de, gråtande av plågor och smarta, bönFöllo om bandens avtagande.
Men modern m å s t e göra sig hård.
" Vi skulle ju annars ej ha kunnat bli bortgifta, och som vuxna skulle vi dirför själva ha förebratt vår mor hennes svaghet, som blivit oss till olycka och förnedring. "
- Otaliga äro de, som lida av kropps- liga lyien och sjukdomar som resultat av fsr3iná ?iinpen eller åtminstone h e h Ifvet f5 drzgas med en av d e förkrympta iernma; .nra f~sminskad o c h försviirrad rChrelsefril-iet &amp; nZe fotbindningen måste det radan- de öster !iinds !ca familjesystemet stärqAzts som orsaken fil?
ett verkiigi martyrium för niljorier kvinnor.
Enligt seden 1.1; - Iovas: 2ickan redzn sctn helt !Hten, ofia j.vaggan (d e n e. o. m.
fiidielsen!).
Denna trolovsing ar lika bindande som gkten- skap.
Dog den unge mannen eller gossen före aktenskapets verkliga ingliende, var fiickan anka.
För en änka av d e bligre Itlassema att hter gifta sig ansigs i Kina För skamligt, och den omgifta Bir- kan d5mdes som en dålig kvinna.
Detta Er h m a salilrn8nna Mcaidningssiittet i Kina.
D &amp; d m unga fiickan i 15- - r 8- årsilUern verkligen bortgavs att iilBla6ï.a manmn och hans Familj, gällde det F6r henne at!
d2r iifl en borjan intaga den sistkcmnas och yngstas fögz aktade plats.
Endast sedan hon fött sin m2n söner och åren givit henne myndighet över yngre hustrur inom familjen, vmn hon verklig värdighet dainom.
Ofta h h d e det, att den unga flickan, utom sig av förtvivlan och hemliingtan bland de många frimmande mEr ' skorna och sver er.
man, som Itanske ingav h e n m Fruk- tan och avsky, kastade sig i brumen e k i r intog opium.
Ris- a Ila fanns der säkerligen rik användning för den öster- ländskt tåliga, fördragsamma, undergivna ande i ... Tills en gång hennes egen dag kom, då hon satt som moder till vzaxrx söner och Fritt 1 sin tur kunde itö öva sin makf över sonhustrur och andra yngre kvinnliga anförvan ter.
Förs: gc-
.255 H E R T H A nom faderns och moderns död upplöses nämligen hemmet, till dess kvarbo de gifta sönerna med sina familjer i det gamla Föräldrahemmet och leva där alltjamt under föräldrarnas myndighet.
Hushållet ä r ett stort gemensamt, kom- munistiskt hushåll, vilket kan medföra oändliga möjligheter till tvister, förveck- lingar, avund och trätor.
Dock är det säkerligen till stor del genom detta fa- miljesystems många svårigheter, som några av kinesernas bästa dygder fost- rats fram.
Fördragsamhet, tålamod, ar- tighet, takt och hänsynsfullhet, foglighet, fridsamhet, godlynt humor och djup människokännedom, dessa äro drag, som man snart nog lägger märke till hos kinesernas alla klasser.
Vem ser icke, att blotta nödvändigheten att göra sam- levnaden inom dessa familjegrupper möjlig och dräglig m å s t framalstra just dessa och liknande drag.
Verkligt olycklig blev dock den unga hustrun i allmänhet först om ingen son beskärdes henne.
Det a r en religiös plikt för en man i Kina att äga en son.
Skänker hans hustru honom ingen, ä r han Fullt berättigad att förskjuta henne och taga en andra hustru.
Det vanliga är emellertid, att han behåller henne, men tager en andra, kanske tredje, fjärde hustru in i huset.
I de flesta Fall a r det endast en ekonomisk fråga, hur många hustrur en man äger.
Ämbets- män och köpmän med goda inkomster ha ofta olika hustrur och familjer på de olika platser, dit arbete eller affärer taga honom.
Vi få ju minnas, att mannen av hustrun aldrig väntade eller fick det verkliga kamratskap, den inre förstå- else eller den samhörighet i arbete och intressen, som vi finna som den bärande kraften i förhållandet mellan man och hustru i Västern.
Hustruns själsliv var outvecklat som ett barns och om yt- tervärlden eller mannens intressen visste och förstod hon intet.
Med någon fan- tasi kan man väl tanka sig in i hur detta allt skulle verka inom familjelivet. "
H e m ", efter våra begrepp, har Kina ej ägt förrän i senaste tid, då kristet inflytande och kristen fostran börjat skapa förutsättningar därför, och verk- liga h e in, grundade på inbördes sym- pati och förståelse och gemensamhet i intressen, börjat grundas ocksi i detta land.
- Månggiftet, som ännu ej ä r av allmänna moralen utdömt, måste betraktas som den kanske största or- saken till förnedring och lidande för Kinas kvinnor.
Dock äro kineserna, män soin kvinnor, mästare i behärskning, och det ä r sällan andra än Familjen mycket närstående, som verkligen få kännedom om de många tragedier, som darinom utspelas.
A r b e t e t har rangställning endast inom de kristna samhällena, det besannas ock i Kina.
För kinesen var ett liv i sorglös ro idealet.
I varje fall gällde detta kvinriorna.
Men även mannen sökte^ så vitt möjligt, lagga arbetsbördan över på andra, beroende klasser av tjänare av olika grader och utbildning.
Vinna rikedom - och slippa arbeta - har i de flesta fall varit lösen för Kinas äm- betsmanna kår.
De besuttna- klasserna ha alltjämt hållit de lägre klasserna kvar i beroende och djupaste - okunnighet.
Vid besök i de förmögnareLhemmen, är det intet som först så slår en, som den stora skaran av sysslolösa kvinnor.
Det '
ä r gott om tjänare och tjänarinnor, dussintalet är intet ovanligt, de kunna i de stora hemmen uppgå till flera tio- tal.
Tjänarinnorna k ö p a s ofta ännu som unga flickor, trots slaveriet offi ci el l t ä r avskaffat, och tillhöra således familjen.
Ofta behandlas slavflickorna med upp- rörande grymhet, varom missionernas räddningshem för dylika stackars miss- handlade kunna ge otaliga vittnesbörd.
Men i vanliga fall ha de vuxna tjana- rinnorna en förvånande frihet.
De följa med sin husmor, om hon skall göra ett besök utom hemmet, ty det a r mot bruket i Kina att en kvinna av högre klass visar sig ensam utanför hemmet.
Jag har sett slavfl ickan stödja och hjälpa upp på platformen den nu nytillträdde presidentens maka (då vicepresident- ska), då hon i K. F. U.
M:s stora sam- lingssal i Nanking anmodats med några ord inleda en serie upplysningsföredrag av en framstående kinesisk K. F. U. M.-ledare.
Under vicepresidentskans anförande förblev slavflickan stående bakom sin härskarinna uppe på plat- formen.
Då damerna anlända till före- drag eller guds tjänst är tjänarinnan ständigt en framträdande figur, hon har hand om barnen, som ofta medföras, beskäftig, frispråkig, bullersam önskar man henne ofta - men förgäves - bort.
Vid besök i familjerna serverar hon ej endast teet- utan blandar sig ofta i samtalet.
Ofta ä r hon dar den mest roade - och roande i sällskapet, med sin oförfalskade naivitet och sin nargaiende frågvishet.
Mina ar i sanning ett d e m o- k r a t i s k t land.
Annu bedrövligare än att bevittna de fattiga klassernas djupa elände i Kina a r i min tanke den syn av lättja och sysslolöshet, av grinslöst a n d l i g t armod, som möter en i de burgna hemmens kvinriorurn och gårdar.
Man finner hHr kvinnorna kanske sovande mitt på dagen, eller de sitta drickande sitt te eller an oftare rö kande sina vattenpipor eller ivrigt upptagna av spel.
Spelpassionen undergriiver moralen inom a l l a klasser i Kina och ä r ett verkligt samhiillsont, varemot de styrande ännu tyckas för- gäves vidtaga sina restriktioner.
Kvin- norna i de valbkgade hemmen äro synnerligen hemfallna häråt.
Vem kan för övrigt förvånas diröver?
Deras brist på uppfostran, deras instängda liv, den absoluta frainvaron av andra och h5gre intressen, som kunde tiga deras tid i aiisprak och fylla deras liv, förklai-ss tillfyllest spelets lockelse.
Den spänning och vaxiing, som spelet om parigar skänker, är fös dessa kvinnor det enda surrogat de känna Er mycket av den livets rikedom vi iiga men de måst för- saka i Aldrig får man en djupare känsla, av den begransning i synkretsen, det andliga förtryck, varunder Kinas kvin- nor levat och innu till större delen leva, a n vid dylika scener i de förmölgna Remmen - aldrig häller en varmare .. iangtaii att i någon liten mån fia vara med att lyfta, vidga, hjälpa dem upp till ett högre, rikare liv.
Men barnen, vill kanske nigon in- vända.
&amp; o de ej nog att fylla kvinnans liv med innehåll?
I de fattiga hemmen, där ocksä hustrun måste hjalpa till i det hArda släpet för ett minimum ev livs- upphälle, dar har hon ej tid med barnen.
Smutsiga över all beskrivning, vanvår- dade, fulla av sår och utslag ser man n
H E R T H A dem stillfärdigt leka i smutsen bland grisar, höns och skabbiga hundar på gatan utanför den eländiga bostaden.
I de bättre situerade hemmen överlämnas barnen till större delen åt tjänarinnor- nas omsorg, ofta ammar ej ens modern själv sina små.
Dessutom han hon aldrigt fostrats själv och vet därför intet om uppfostran.
Gossarna behandlas som små gudar och skämmas grundligt bort från början, mannens härskarlater upp- muntras här redan FrBn vaggan.
Äro flickorna ej för många, få de nog också en del av moderskärleken.
Men nyck- full och oberäknelig är denna kärlek.
Ena stunden leker modern med sina små som med dockor, givande efter för varje deras infall, andra stunden kan hon retligt och hårt aga dem - utar, synlig orsak.
Dock ä r det i ögonen fallande, att kineserna äro i ovanlig grad barnkära, Även fadern ses ofta bara pH sina s m i, smeka dem och leka med dem av hjärtans lust.
Utom den stora brist på renlighet, som möter i nastan alla hem, Fattas ock mycket annat i barnens skötsel.
De små bäras nastan ständigt på armen och .få inat så ofta de skrika.
Man ser ofta modern där hon sitter utanför stugdörren ge bröstet åt en 2- i 5 - å r i n g stående mellan hennes knän!
Men där andra små komma till och göra anspråk på modersmjölken, börjar man utan över- gång sätta den lille på samma ohygie- niska, svårsmälta diet som de vuxna.
Om sanitet och hygien, även av e n k l a s t e slag, hade kvinnorna upp till denna tid i n g a b e g r e p p.
De scener man härvid- lag får bevittna p i gatorna och i hem- men kunna ofta ej beskrivas, Om de 257 beskreves, kunde de ändå ej uppfattas utom av dem, som själva bevittnat dem.
Som redan anförts var det gamla be- traktelsesättet i Kina, att kvinnan varken hade behov eller förmåga av någon högre utveckling, och boklig bildning var därför något som ej anstod kvin- nan.
Undantag, ofta med i litteraturen eller historien berömda, namn, finnas.
Men de endast bekräfta ' regeln.
Några skolor för flickor funnos alltså ej, under det att gosskolor funnos snart sagt i var by.
Ända in på 1870-talel kunde en erfaren missionär skriva, att enligt all- männa.
erfarenheten endast en på tio- tusen kvinnor kunde Iasa.
Och en kvinn- lig missionär, som vid denna tid under åratal arbetade i Kiukiang, en.
storstad på över 100,000 invHnare, sade sig, trots ivriga efterforskningar, ej ha varit i stånd att finna e n e n d a kvinna i staden, som kunde Iasa.
.
Kuling, nara ' Kiukiang, Kina 24 juli 1917. '
INGEBORG WIKANDER.
Kringblick.
Rösträtt och fredsmedling.
Allt under det arbetet för den kvinnliga rösträtten i de olika länderna tänjer ut sig genom åren ha från skilda håll framkastats tankar på att associera röst- rattsagitationen med andra sociala rörelser.
P i ledande håll, inom såväl Internationella allian- sens som respektive landsorganisationers sty- relser, tiar man emellertid så gott som undan- tagsvis hävdat principen att bedriva ett renodlat rösträt !sarbete.
1 vad mån detta varit uteslutande en styrka för rörelsen kan måhända diskuteras.
På det yttersta i denna vanskliga tid ha önsk- ningarna att förbinda rösträttsarbetet med andra mål kristalliserat ut sig i ett par direktayrkan-
den, betydelsefulla nog därför att de framkomma från så skilda håll som ' Österrike och England och därför att de i sak vilja detsamma, - att Internationella rösträttsalliansen matte ta initia- tiv till att kvinnorna demonstrera för fred.
Den österrikiska rösträttskommittén - som bekant ha österrikiskorna ännu ej förvärvat för- eningsrätt, varför deras rösträttssammanslutning bär den blygsamma etiketten kommitté -, som av begripliga skäl icke kommunicerar med alli- ansens högkvarter i London, har tagit vägen genom vår svenska L.
K.
P.
R. med sitt förslag att alliansens avdelningar i de skilda länderna skulle vidtaga åtgärder för att tillsammans med övriga kvinnoföreningar fä till ständ ett gemen- samt uttalande av alla länders kvinnor för en fred, utan segrare och besegrade, den enda ut- vägen till en säker basis för framtida samför- stånd mellan folken.
J u s Suffragii eller som det officiella namnet numera lyder T h e international woman suff- rage news, meddelar der.
österrikiska skrivel- sen, som Översänts av den svenska L.
K.
P.
R., utan någon som helst kommentar.
I samma nummer av tidningen meddelas emellertid under den från allt ansvar fritagande rubriken " Cor- respondence " ett öppet brev undertecknat M. Sargant Florence, vari frågas om Internationella rösträttsalliansen inte har medel att som förr bringa de olika ländernas kvinnor i kontakt med varandra.
Korrespondenten menar att tiden nu vcre inne att göra detta och göra det i sytte att samla kvinnorna till at; uttala sig som med- borgare emot det Förödande kriget.
Endast kvin.
norna ha möjlighet att bryta genom ' krigshyp- nosen, och männen skulle välkomna den frin dem utsträckta hjälpande handen.
Så vädjas det nu i Europa till alliansens högsta ledning.
Under tiden sitter Anna Shaw som ordförande och Mrs Chapman Catt med i styrelsen för de amerikanska kvinnornas krigs- beredskapskommitt6.
fter behag skulle man kunna taga M:me de Stael till utgångspunkt för att demonstrera antingen vanmakten i uppfostrarens medvetna avsikter eller makten och den varaktiga betydelsen av de tidiga intryckens innehåll och av barndomshemmets art. Anne Germaine Louise Neckers lysande begåvning skapade ingen villig adept för det me- todiska, pedantiskt smått sedda och ur- stakade tillägnande av kunskaper, som hennes mor såg som idealet.
Hennes lidelsefulla natur ' lät sig icke dämpas ned, såsom M:me Necker önskat och avsett.
Ihärdigt arbetsam och behärskad i känsloyttringar blev dottern icke.
Bestämmande för livet vor0 likvisst intrycken från föräldrahemmet och dess miljö.
Nar lilla Germaine satt på en låg taburett bredvid sin mor, uppmark- samt lyssnande till de vuxnas samtal om a m e n, som lågo vida över ha ~ n n e s år, .förberedde hon sig omedvetet för sitt kommande liv.
h n u icke halvvuxen var hon icke blott leksak f6r utan be-.
handlades med intellektuellt galanreai av de friimsta notabiliteterna i moderns salong.
Hon bildade i denna salong sina föreställningar om formen för inflytande pk zndïa och formen för bes~mmelse.
Behovet av ett direkt tankeutbyte, be- hovet att tala i en krets av människor blev för den vuxna kvinnan ett livs- behov.
Hennes förrniga att tala utveck- lades till full2ndning och förblev likviil spofi tan, en inspirerad konstutdjvning.
Endast genom att göra Corinne: ii1 konstniirinna - skaldinna och impra-
H E R T H A 259 visatris - kunde M:me de Stael för- för en kvinna och för egen del - som läna henne en vardig motsvarighet till vi nu tycka alltför ödmjukt - lidit av vad samtalandet var för henne ' själv.
svårigheten eller omöjligheten att med Idealet av en livsfyllande kärlek i intellektuella företräden uppväga den äktenskapet, en kärlek, som på en gång bristen, vann i sin medelålder vid första var känslans tjusning och viljans riktning, blicken en ung man knappt mer än var Germaine Neckers mödernearv, som hälften så ganimal som hon.
Den unge hon aldrig släppte ur händerna.
Äkten- Rocca ägde den känslighet, som hon skapet med Stael var för henne en långt förgäves sökt men ej funnit hos ordets kännbarare olycka än det skulle ha blivit, hjältar, hos de ombytliga, i grunden kalla om hon icke till den grad, som hon gjorde, stämningsmänniskorna av en Benjamin hade drömt sig kärleken i äktenskapets Constants typ.
Hos Rocca fann hon form.
Kärleken fortfor hon att söka, den hela hängivenhet hon längtat efter, med ett lidelsefullt och varje gång på och den ägnades hennes personlighet nytt gäckat helhetskrav.
Varaktigt resig- sådan den utvecklats av livet.
Förhåll- nera kunde hon icke.
Det var icke en- andet mellan dem motsvarade icke samt hennes - temperament utan tem- M:me d e Staels från traditionen kritik- peramentet i förening med ett med lidelse löst upptagna schema.
En 16beskyddare " omfattat karleksideal, som drev henne fick hon verkiigen nu för första gången.
fram på den slingrande kansloväg, där Men av hänsyn för världens dom om hon famlade och tog miste, sveks och det omaka giftermålet - efter alla före- led.
FH av Rousseaus lärjungar ha med gående historier - fordrade M:me de så redbart hjärta förgudat känslan.
Från Stael att giftermålet skulle hållas hem- en verkligt lycklig kärlek var hon som ligt.
Rocca älskade henne nog för att finna redan bunden utestängd, och föremhl sig i den ömtåliga stallning; vari denna valde hon illa.
Den unga M:nie de Stael hennes människofruktan försatte honom.
var lätt intagen av det intellektuellt Som yngre tog M:me de Stael i an- briljanta även hos en svag och splittrad märkningsvärd grad miste om sin egen karaktär.
Hennes hängivenhet för en personlighets vidd och sina lyc komöjlig- man som Benjamin Constant måste bli heter.
Det var icke med några drömmar ett bortkastat självoffer.
Nar hon genom om en berömmelse lik den hon sedan Staels död blev fri, var ingendera, varken verkligen vann, som hon startade i livet hon eller Benjamin Constant, angelägen och i litteraturen.
Ännu mindre rymdes att binda sig vid den andra.
i hennes medvetande några reformtankar Den verkligen märklige hjälten i M:me angående - kvinnans stallning i det hela de Staels egen livsroman ä r ingen av i släkt med ' hennes engelska samtidas, dem, som Paris ' skandalkrönikörer- av Mary Wollstonecrafts.
I sina tidigare de mest skilda politiska skolor - syssel- skrifter upprepar hon gång på gång, att satte sig med och fingo stoff av.
Madame lyckan i ett lyckligt äktenskap allena de Stael, som alltid ansett bristen på ä r kvinnans lycka.
Den lyckoidol, yttre skön het ödesdigert betydelsefull som var M:me d e Staels, var samm.an-
satt av det passionerade i Rousseaus Héloïse och det trofast ömma i det för- hållande hon sett råda mellan hennes egna föräldrar.
Förmånen av en själv- ständig intellektualitet, lyckan att sträva för samfällda ideella mål rymdes icke i de trångt individualistiska kvinnlighets- föreställningar, som behärskade henne.
O m måttfullhet och harmonisk jamvikt äro utmärkande för kvinnlighetena, s &amp; var Akme d e Staël tilHaggning och upp- trädande för visso en av de minst u kvinn- liga " bland berömda kvinnor.
Men dis- harmonisk blev hon dock mindre genom sitt temperament i och för sig an genom missförhållandet mellan hennes över- lägsna själskrafter och rollen av en blott salongens Pythia.
Icke en alltför stor utan en alltför småttskuren ärelystnad ä r vad man kunde ha att förebrå henne.
Hemmets familjekult och hennes egen Rousseaudyrkan i förening gjorde henne till en alltför villig eftersägerska.
Nar Napoleon avstängde M:me d e Stael från Paris, blev denna långvariga förvisning av den största betydelse för hennes utvecklirig både litterärt och personligt.
Som politisk skriftstillare hade hon väl uppträtt långt förut, och ännu tidigare hade hon under revolu- tionshändelserna kommit i den mest personliga beröring med dagshändelserna - den första dagen för septembermorden var hon mitt ibland pikmännen och nara att bli deras offer.
Godhjärtad, hög- sinnad och hjälpsam hade hon varit före den av Napoleon henne påtvungna långa landsflykten.
Men i fördjupande och mognande verkan på henne var Napoleons förföljelse av större betydelse an revolutionens mest skakande han- delser.
Genom en av !hets icke så siill- synta om kastningar &amp; v Napoleon, som icke kunde tala niagon opposition och icke heller kunde taila en politiserande kvinna, genom sina Förföljelseaitgärder M:me d e Staël anledning att verkligen bli en politisk och litterar personiighet i större stil och f: @ tt högre plan an hennes dittills trots allt för mycket av salongen begränsade horisont ti !liti t henne att bli.
M:nie de Stael reser till Tyskland, studerar dess litteratur och gör personlig bekantskap med dess storman.
Eon skriver en bok om Tyskland.
Att den berömmer fiendelandet och tiger om Frankrikes store kejsare ar majestits- brott, och den redafi tryckta upplagan blir brutalt förintad.
Napoleon bespejar i Schweiz M:me d e Snaëls dagliga omgivning och hans arm n i r de vänner, som våga besöka hence.
Flon flyr med sina barn i första giftet och sin unge make och besdkes i egen diplomatisk mission, företridende intet parti, Europas mest avlägsna linder, Ryssian6 och Sverge.
Nar Pkme de StaEl som yngre skrev boke2 om passionernas inflytande, t i S skrev hon ej kvinnan nigon annan fcrm av ärelystnad an fAfinga.
" Talanga hos en kvinna var för henne blott en salongs- prydnad att gara sig vacker med - sk vitt det lyckades.
30 % iigde större gavor än hon trodde och blev mer ar.
hon önskade e k a tafikte.
M2dsm.e de Sta51 1:ppnalBCe endast sitt FemtloficLefGrs:a gr, ne.rt hon hade bide gencm egen li vsintensliek och genom yttre händelser och inre omvilvningar om- kring henne upplevat s &amp; mycket, att man
H E R T H A förvånas var gång man sammanställer födelse- och dödsår: 1766-1 81 7.
A andra sidan konstaterarman ju i hennes skrifter hur ung hon ännu i det sista ä r i sin av 26 1 Napoleons cesarism lika val som av revolutionens skracktid obrutna ljusa tro på frihet och rätt, på folkens framtid.
HILMA BORELIUS.
Amerikanskt ridderskap.
ag behöver en världsomfamning och personliga säkerhet stodupp för negrernas att låta de tankar som länge rört sig rättigheter att erkännas som mänskor inom mig komma till klarare liv " skriver och som fria.
Dotterdotter till Arnold Fredrika Bremer sommaren 1849 då Buffum, en av de tolv stiftarna och hon bestämt sig för Amerikaresan.
Hon ordföranden i den första antislaveri- får också världsomfamningen.
Till mötes föreningen i Nya England, har hon genom strömmar henne Amerikas friska, starka muntlig tradition och nedärvd flammande liv i de många grupper av skilda mänskor indignation över negerslaveriet till skänks hon kommer i nära och givande kontakt vad som fordras för att göra historia av med.
Det .ar nya Englands intellektuellt 30-, 40- och 50-talets abolitionistiska rö- förnäma krets med Emersons lysande relsei Amerika.
A m e r i c a n c h i v a l r y ä r centralfigur framom de andras, det ä r titeln på en av hennes böcker, en samling nya sociala idéers bärare med sina djärva biografiska essayer över Wendell Phillips, försök att från grunden bygga upp ett Parker Pillsbury, Stephen och Abby nytt samhälle, det ar professorer och Kelley Foster, Sojourner ~ r u t h och lärda, societetsmanskor, politiker, syd- säledes en etikettering, som hon anser statsslavagare, i eggande och brokig bland- tillkomma dessa modiga kämpar för ning.
Till sist också representanter för saken.
den modiga och ihärdiga falang, som Men det ar ännu några till, som hon med William Lloyd Garrison och Wendell tar med som " american chivalryu.
Det Phillips främst i sina led vigde sina ä r Arnold Buffums båda döttrar, Elizabeth krafter åt negerslaveriets bekämpande, Buffum Chace och Rebecca Buffum ett " american chivalry ", som inte tillät Spring, den förra Mrs Wymans egen en fläck som denna på nationens sköld.
mor, den senare Fedrika Bremers egen Benämningen - " american chivalry " Rebecca Spring.
Detta a r det som drar - ar en av abolitionisternas historio-bio- cirkeln tillbaka kring Fredrika Bremer.
grafers, Mrs Lillie Buffum Chace Wy- Till hennes närmaste vänkrets i Amerika mans.
Hon har kvalifikationer för att sluter sig en av dem, som genom familje- tala om detta amerikanska ridderskap, traditioner och egna böjelser tillhörde som kände skammen bränna över att de ridderliga män och kvinnor, som Amerika tillät slavhandelns skändliga icke gåvo sig ro förrän rättfärdighet trafik och intill risken av sin egen blivit skipad i slavfrågan.
At den svenska.
.
, läsarenger A m e r i c a n c h i v a l r y därför en särskild kompletterande uppfattning av det kampfyllt rika liv, som brytande sig i olika riktningar och med mer och mindre upphöjda mål mötte Fredrika Bremer på andra sidan Atlanten och gav henne starka och fruktbärande im- pulser.
O m A m e r i c a n c h i v a l r y härigenom har ett speciellt intresse för oss och man med ett särskilt nöje betraktar den liv- fulla och i n tagande bild, som Mrs Wyman där tecknar av Rebecca Spring, ä r det ännu en annan av hennes böcker som begär vår uppmärksamhet.
I A m e r i c a n c h i v a l r y ger hon som redan nämnts en teckning av sin mor, Rebeccas äldre syster, Elizabeth Buffum Chace.
Den korta essayns begränsande ram gav dock icke rum nog åt denna enkelt stora, ameri- kanskt säregna gestalt.
I en biografi på två volymer,utgiven 191 4, hardottern kunnat få med hela hennes verksamma och rika iiv, och därför, med full rätt, kunnat i dedikationen av sin bok om Elizabeth Buffum Chace kalla den e n " study of reforms and of New England life during the complete cycle of the nineteenth centuryu.
Så vitt omspännande var Elizabeth Buffum Chaces intressen och strävanden och s &amp; lång var hennes arbetsfyllda levnad.
Nar hon i december 1899 gick bort i en ålder av 93 å r hade hon icke bakom sig någon tidsperiod av verklig avslappning, nästan in i det allra sista var hon med i intresset för det hon under sitt långa liv verkat för.
Elizabeth Buffum Chace har rätt att namnas som tillhörig Amerikas ridder- skap.
Utgången ur en gammal kväkar- sia kt i Rhode Island, visserligen med anor fran George Fox ' tid men levande enkla farmares liv, var hennes sociala posidon ansprAkslös nog och hennes mans stali- ning som kvarniigare och handlandc i och för sig inget steg uppför pk den sociala rangskalan.
Genom sin pcrson- lighee blev hon dock, liksom fadern och andra av hennes narmaste, exponenten av något betydande och sirskil:, som tog sin egen plats och efter hand ocksk fick den yttre varldsiiga gradering, som annzrs endast tillkommer de av f ~ d s e l n socialt privilegierade.
Från der, enklc, kväkarkliidda och lantligt aappFostrade unga flickan ä r det en tång vag till den ståtliga gamla damen, som ger söndags- mottagningar i sin villa i Vianno, dar personer av betydenhet aldrig försumma att avlägga besök och där dagens alla spöxma!
komma under debait.
Hcn rar blivit en sav dem som man söket., vsrs omdömen man böjer sig f i r och vars ord ha betydelse aven vid allminna frågors avgörande.
Slaverikampen var.
Elizabeth B u F i m s första stora livssak.
Hennes och hennes mans hus i Fall Rives var en av dessa tillflyktsorter, dit man visste att c:.:.
F.yk-.
lande neger kunde skickas, tif 1s det hunnit ordnas med hans vidare ErAyt- tande.
% hences hem höllos flera av motena, när fragan kom upp om bildandet av en kvinnornas antislaveriförening, och sedan denna kommit till stand, var ho2 ytterligt verksam inom densamma, som o r d f ~ r a n d e vid o f b t l i g a nöten, som ivrig narnninsamlarc @ r petitioner och opinionsyttringar och i det direkta zrbetet för att Förbittra negrernas fQrha %lailden; pil orten.
Med de kända ledarna av antislaveri-
H E R T H A rörelsen kom hongivetvis i intim kontakt.
William Lloyd Garrison var i den närmaste vänskap förbunden med henne och hennes familj, Wendell Phillips, Parker Pillsbury, makarna Foster, Fre- derick Douglass och Sojourner Truth - dessa två oförga tliga representanter för den förslavade rasen, vars befrielse man arbetade för - och ännu andra, för många att har namnas, vor0 gäster hennes hus, och med dem alla stod hon i trägen korrespondens för sakens skull.
Det a r märkliga brev från och till Elizabeth Buffum Chace, som biografen kunnat bilägga sin minnesteckning, histo- riska dokument av oskattbart varde.
Endast genom sammanställningen av dessa blir den oförtröttade, modiga kamp som dessa man och kvinnor förde, levandegjord.
Den djupa indignationen och sorgen över den orättfärdighet de- ras land bedrev och som hos dem var motorn för deras uppträdande blottas i sin ursprungligaste och mest gripande form.
Var det Abby Kelley Fosters berättelse om hur hon blivit hånad och förolämpad, nar hon talade på antislaverimötena, därför att hon var k v i n n a, var det minnet av tårarna, som stego upp i de modiga ögon, som utan att blinka mött den brutala och rasande pöbelns hotfulla anlopp, som hos Elizabeth Buffum ska- pade viljan att taga upp striden aven för kvinnornas undan hållna rat tigheter?
Den vägen har ju mer an en av kvinno- rörelsens kampar gått i Amerika.
H u r därmed an förhöll sig, Elizabeth Buffum gick i bräschen aven i denna strid.
Hon var då inte ung längre, men hennes några och sextio år hindrade henne ej 263 från aktivt arbete för saken.
Nar Nya Englands kvinnorösträttsförening 1868 bildades i Boston, var hon en av de represen tanter från R hode Island, som vor0 med om mötet och beslutet, och vid hem komsten tog hon.
omedelbart itu med arbetet att få en lokalavdelning för Rhode Island.
Husagitationen var redan då ett av sätten man begagnade sig av, och i sällskap med Paulina Wright Davis gick Mrs Chace ur hus och i hus på Rhode Island, samlande underskrifter för ett upprop och agite- rande upp intresset för saken.
För- eningen kom snart nog till stånd, och från 1870 till sin död 1899 satt Mrs ~ h a c som e föreningens ordförande.
En avsägelse, soni hon skickade in fyra å r före sin död, ville man ej veta av, brev kom från Susan B. Anthony, att man måste få behålla Elizabeth Buffum Chaces namn i spetsen för föreningen, och vid ett hållet mote omvaldes Mrs Chace.
Föreningen beslöt " that as long as she lived the great name of Elizabeth Buffum Chace should be inscribed on the records as that oftheirleader ".
En viceordförande tog dock från denna tid den egentliga arbetsbördan från hennes skuldror.
Susan B. Anthony, Lucy Stone, Julia Ward Howe blevo i arbetet för det gemensamma målet hennes personligt tillgivna vänner.
Även i fredssträvanden möttes hon och Mrs Howe; det a r till henne Mrs Howe vänder sig i en stund av nedslagenhet över den 1876 i Phila- delphia hållna fredskonferensen med bön om hjälp att organisera en ny och bättre fredsförening, * en verkligt internationella.
Många skal, av yttre och enskild natur, hindrade planens genomförande.
Mrs '
Chaces namn var dock det; som Julia Ward Howe fann vara av främsta be- tydenhet för tankens realiserande.
Att kvinnorna behövas med vid ord- nandet och övervakandet av en mängd samhälleliga instiiutioner hade Elizabeth Buffum Chace tidigt kommit på det klara med.
Sitt stora intresse gav hon åt förhål- landena vid fängelserna och korrektions- anstalterna, och hon påverkade oförtröttat myndigheterna i Providence - som blivit hennes hemvist - attutnamna kvinnliga fängelseinspektörer och taga kvinnor med i fattigvårdsstyrelser och skolrad.
En särskild alVoman ' s Board of Lady Visi tors " för straff- och korrektionsan- stalter kom också till stånd med Mrs Chace som första och s) älvskrivna med- lemmen av densamma.
Som den inte bekläddes med den myndighet, som Mrs Chace ansåg böra tillkomma den, arbetade hon emellertid oförtröttat vidilre för att på detta falt förvärva åt kvinnorna den ställning hon ansåg de borde intaga, både av respekt för dem själva och på grund av det verkliga gagn de först då skulle kunna göra.
Vad som har anförts ger endast en skildring av Elizabeth Buffums verk- samma liv.
Mrs Wymans bok ger en hel och levande bild av en klok, god och stark kvinna, som ur små och trånga förhållanden, ursprungligen bunden inom kvä karföreställningarnas gräns, gick fram till personlig frihet under oförtröttad kamp för) %ttfärdighet i allt.
De snäva föreställningarna föllo av henne som en förbrukad klädnad, strid betydde detta icke för henne,lika litet som hennes abolitionistiska strivanden, som stillde henne i revolt med lag och myndigheter, frarngingo ur grubbel och oro.
Hon hade en förmåga att lugnt se sin väg och sedan gå den.
Kanske gjorde detta henne i någon mån of~rstående av andra och andras meningar, hon hade Icke gärna nigon gemenskap annat an med meningsfrinder.
Dock, för alla som ville reformer hade hon respekt och tolerans, aven om deras stravanden ej sammanföllo med hennes.
De försökte ju att " göra världen bättreu, och det var nog f6r henne.
Men den " vanliga ", stilla- stående varlaen hade hon intet fördrag med.
Elizabeth Buffurn Ckace sådan hon i deana biografi står fram i skp dran av andra viljestarka, nobla och sig själva för en storsak offrande m i n och kvinnor a r något av detta sällsynt helgjutna som livet inte så värst ofta presterar.
Starkt lokalfärgat amerikansk som hon a r i sin 1Wnga levnads kamp för ett allmänt- humanitirt mål, erkikmandet av man- niskorattigheter för alla, neger som kvinna, har Elizabeth BdTum ett särskilt kulturintresse.
Hon a r representaflten för detta sarnerican chivalrya, f ~ detta r slag av vidseende, modigt vissa rcform- ' kampar i den Nya Världen, som en gång fyllde Fredrika Bremers sinne med så mycken gladje och vilkas biid ännu.
kan inge en förtvivlansfrestad nu- tidsrniinniska tro p i att det finns väg fraimit och uppåt.
ELLEN KLEMAN.
H E R T H A 265 Notiser från bokvärlden.
Nikgra dikter av Jeanna Oterdahl.
Andra upplagan.
Ernst Bauers förlag 1917. skilt den andra av de böner, som vi i diktsamlingen finna under rubriken " Andakt. "
Men just i samma cykel finna vi också något av samlingens basta poesi, där förf.
visar sig kunna behärska så olikartade psalmtoner, som den Wal- linska och den i Sverge så sallsynta Grundtvigska.
Man jamföre följande högtidliga: Nar en diktsamling efter ett å r upp- lever en ny upplaga, a r det ett säkert tecken till att den fyller ett behov.
Och det a r mycket .förklarligt, att just Jeanna Oterdahls dikter haft denna sällsynta upplevelse.
Det område deras författare När dina händer livets fuga spela,.
Överspänner ar begränsat, det a r " baraa lit ock min ton fA klinga i det hela, barnens, naturens och religiositetens bland dem som strömma, värld - i grund och botten en och Gud, ur ditt vasens stora harmoni!
- densamma - men det ar ju den enklaste och omedelbaraste av värl- dar, dit vi alla längta från stenlagda med ett sådant styckeenkel barnlyrik som gator.
Det ar delvis ur en uppfostrar- Du käre Gud Fader i himmelrik, garning, som hennes dikt framvuxit, å, l i t mig f i s e av din mantelflik och denna hennes första uppgift har en endaste strimma, en enda trad visat sig kunna ge dikten ett innehåll, av din klädnads gyllene vid!
varom man har föga aning i de konst- Sådana dikter, som dessa visa, att närskretsar, dar man inbillar sig, att lararkallet a r det mest prosaiska av alla, Jeanna Oterdahl hör till de få, som ha Nagon enda gång sticker verkligen en förutsättningar att kunna skapa diktens pekpinne fram och understryker en smula uttryck åt nutidsmänniskans religiösa i onödan betydelsen av den bild man halst velat i fred få undra på, men detta galler egentligen endast några av de i slutet sammanförda sånger, där förf.
vågat sig på den svåraste av alla upp- gifter för en diktare: att i modern poesi omsatta religiösa tankar.
Moderna målare och skulptörer miss- lyckas vanligen - icke av brist på konstnärlig, men av brist på religiös ori- ginalitet - nar de ge sig in på dylika ämnen, och vad diktningen angår, galler det visst ännu som regel, att psalmen inte betraktas som poesi i bildade kretsar.
Denna allmänhetens brist på uppfattning kan måhända ha sin hämmande inver- kan aven på de verkligen religiöst fullödiga diktarnaturerna och göra dem skygga för att helt smälta in sin religiösa föreställningsvärld i den poetiska bild, som Föresvävar dem.
Detta galler sar- tankar.
Hon har också möjligheter for den i vår svenska dikt .ratt sallsynta genre, som kallas " poetisk berättelse ", såsom vi finna av " Mästaren och barnetu, " Ensam på kyrkogårdenu och den enda av världskriget inspirerade dikten i samlingen, " Brev från en mora, som genom sin fart och kraft sticker av frAn de övriga dikterna.
Möjligen skulle dock därmed kunna jämföras den starka friversen i " Sous le casqueu, den enda direkt erotiska dikten i samlingen.
Med en förvånande frimodighet lyfter förf.
har, liksom sin hjälte, på visiret, och det diktaranlete, som för ett ögon- blick skymtar, a r icke blekt, som man skulle väntat sig det, att döma av den sordin hon eljest lägger på sin känsla, som tycks ha starkare toner för det moderliga an för det erotiska.
Vackrast ar den medvetna, starka, intellektuellt som etiske bärande mo- dersömheten uttryckt i poemet " Till en sextonåring ", vars titel dock synes mig i någon m h missvisande - den borde helt enkelt ha ersatts av ett flicknamn.
Det är in @ " råd till min kara dotteru, det ä r en nutidens kvinna, modern-kamraten, som - både bokstav- ligt och andligt - orkar följa sin flicka på fjallstigarna: Rate s i ty,som det heter ien annan dikt: I natt ha körsbärsträden gatt i blom, och tusenden av unga möjligheter till julitidens röda rikedom stå vita mot en hög och drömblå eter.
Almqvist kallade ju sin mor: " du vandrande sonderling i alla tysta skogar ", ochJeanna Oterdahls diktargestatt har nå- got av samma kynne.
Men den skald, som har sidzna röstresurser, som i obevs; kade ögonblick förrådas av denna Jag vill ej varna dig för dAd och dust, aven till irtstyrseln förnäma och diskreta för tvivlets ve och gäckad lyckas sveda.
Jag unnar dig en dag av kamp och lust - lilla diktsamling - den har icke ratt att begrava dem i " die Waldeinsarnkeii ".
Betecknande nog ar också moders- ömheten det starkaste inslaget i den erotik, som tar sig ett skyggt och däm- pat uttryck i Vaggvisa för ett stort barn ".
Liksom den första dikten i ett Aht~eBEa Ixvisnc&amp;&amp;gor.
Ilnder denfia titel enda anslag fångar vårstamrnningens bä- vande helgd, så ligger det över Vagg- föreligger nu i bokform dc föredrag som vid visana något av " den skogens djupa Nordis !ca lcvinnosaks !conftirensen i Stockholm aftonstillhetu, som Jeanna Oterdahl på 10- 1 1 november förlidet Ar höllos.
De berörda frågorna voro som bekant K v i n n o r n a o c h ett annat ställe ber om: Du ar trött!
Jag vill vara den svala hand, som kyler din brännande panna - - - Närbesläktad med dessa båda dikter, men, som det tyckes mig, konstnärligt högst inom hela samlingen, står " Pagens visau - han, vars lott a r att " aldrig varsnasf ' och " aldrigvinkasut ur flocken ": Men om en mulen stund en ljusning ditt öga fröjdar, skir och svag, och om av friska löv en susning ditt öra n l r en vinterdag, om vägen, där du ensam vankar, star höljd i blommor utan tagg, med kalken fylld av morgondagg, min drottning - det ar mina tankar!
Och vissheten att, om ocksa blott i tystnadens rike, kunna göra något för den utkorade fyller pagen med dampat jubel - quand meme: Ännu mig vantar livets brottning med kamplust och med segerglöd - - h ö j a n d e t a v d e t h u s l i g a a r b e t e t och V ä r d e - s ä t t n i n g a v k v i n n o a r b e t e t, och det är de uttalanden som häri gjordes av delegeradena från samtliga av de vid konferensen representerade länderna, som nu publicerats.
Boken, som utkom- mit p i Svenska Andelsförlaget, betingar i bo %- handeln ett pris av kr.
2:25, men ett begrznsat antal exemplar kan erhållas på Fredrika-Bremer- Förbundets byrå, Stockholm, till ett pris av kr.
15 ' 5.
Wahlström &amp; Widstrand: Det demolkmfiska Jimförande politiska studier av Karl Siaa ..
Efter författarens manuskript utgivna av Nils Edén och Erik Stasff.
I o. II.
- Flickor som marni e j bar gWBa nig med.
Varningar cch vinkar av Reinh.
Gerling.
- A t med förstHnd.
En bok om kroppsnlringen av doktor Ado !f R e k.
- Om sookersjuta av Georg Engstrand.
Med förord av I. Hedenius.
sUatseLiakeU.
s h r i f t e r.
.
.
.
.
.
.
.. utkomna på.
- i i.
Evang.
.
e ost di ands-stiftelsens.
.
Fö&amp;q&amp;kpdWon;,::.
toc ck -.
ho.
.
.
lm.
.
.
3 ...
.
.
.
.
-.
D &amp; goda dil=n; ' Fj&amp;ioh prer.
,.
.
...
.
.i &amp;. *:. '
b., I Flikningar av.
A@.
G.
&amp; m&amp;.
Haft.
!
!2:5.0, klotb.
3:25:: ~ ä g r e kursen, maiirig,wcedd.
.
.,.-. '
.
.
t.
.
1 -.
...
.
.
: -.
-;.
- '.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.d.
y&amp;e$undervisni ' ng .... i:klG.
.
.
Y.:.
.
:.,: .. ' 8.
.
i @ ng$s6m1ad.
.
.
.
.
.
bchknaia j$Qatrak.,. '
' gbnttdsj&amp;et.
.
i.
.
.
.
:.
.
.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
s,.
.
f: *, I dhmänbiidning, meddelar gnmdi, .... _: b " ' Mr kvinnlig ungdoro med högre I: Pil fast grund.
Niigra ungdomss föredrag av kyrkohektte ' Fruiis Yo- &amp; msson.
.
.
Hafi .. 5.0 öre,; kart.
.
.
., .. go-öre.
.
.
Vad är iiSet? * " Ber&amp;tt&amp;e ..
för de wga.
w .e: ...
, &amp; zgerjctZ$;.
Haft!
4s öre.
' 1 sama+it&amp;s.
8 - i&amp; &amp; E n d a p i miss sionens sjukhus - i eksa.
Av doktor N. de P e d.
Missionsskrift nr 44.
Haft.
40 .ort ?.
Det är Ouds vilja eller Varför skola vi arbeta för sjömansmission~o?
AV kont tikt ' spf6sttan Jaks Negrider.
; ... 20 .0r.e.
.
.
.....
.
.
.
: '. '
I k ' .. &lt; -- vad ... bop.
v&amp;-l&amp;krigets Kem- .sökels&amp;l.&amp;a sveinskarna.?
.Allvars5.
t &amp; d. '
&amp; L. '
Sireriges folk av pro fkssor W. Radin!
Prk 8 öre.
.. .. Anmillan till kursenia '.
.
.
f5iq2oi.
.
:.
Rikets .. ngfl.
folkets synd.
........... si 7 i Dwd.qyds sept.
till ~ r e d r i k a - ~ r.
.
e.
.
r.
.
n.
e ~ ~ Botdagspredikan ~ ~ &amp; b ~ ~ ~ ~.
.
' i ..,.
kyrka av kyfkqherde AMiw Hagad&amp;.
.
.
.
.
Pris 1.0 öre.
- borttappade Föredrag av - sjömaq~pas &amp; E. S+.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
; t:.
.
.
.
... - r ' ' - ' en, pvf.$.,.
.,.
.
.
.
.
.
.
p. &amp; ....
.
;. '.
*.
.
{.i: y *,.
.
.
.
.
.
.
-.
.. a a: .. .. &amp; g.
.
...... ..:., ..
.
_ ... t ... .......,; ......,.
, a L.
L '.
.
.
.
C.
.
.
-.
.
.c '.
. %.i.
: " ..: ..: e
Staten, modem eda barnet.
Den gamla tiden - och den nya tidens inbrott N r Kfnas kvfnnor.
Av Ingeborg Wfiander.
KriiagbHck.
Madame de.
Staëf.
Av Hilrtza Bortrlizrs.
Amerikanskt ridderskap.
Av Ellen Kleman.
Notiser frfa Bokd~idem, F &amp; kapitauster, sZ~&amp;ilr Iiiintin:mel Iiai det h !lgr ï d r i t ett i m h k ~ l i ~ l g ~ ~ l l &amp; l eem * eeeeeeee e e e e e e m ~ o e m e att kunna 6verlamn; i X-irdea av sinavlirdepapper och skötseln av sin:.
aFircr A t nkgon person eiic-r icitiwtiori, som med absolut säkerhet förena.de punkt- lighet och noggrannhet i utförandet av det anfortrodda uppdraget, ävensom prisbiilighict.
En shdan mstitution ar .Stockholms Enskilda Banks Notariatavdeinhg (KungstrWgHrdsgatan 8.
Expeditionstid ' I n 10-4.)
som under garanti ar Stockholms Enskilda Bank atager sig ~ 3 r d och fiirvaltriing av enskilda personers och kassors värdepapper.
Exempel r. t ' hn en person hos ~Zariatavctelningen deponerar obligationer, inkasserar Notariatavdelningen vid ~ a 1 i o ~ e r kuponger na och till- hpmn&amp;r influtna medel.
Vidare efterser Notariatavdelninges.
udathingar av obligationer och underrättar deponenten i god tid, ifall en denne tillhörig obligatim blivit utlottad, samt ' lämnar förslag tiI1 ny placering av det ledigblivna kapitalet.
Exempel 2.
O m inteckningar deponeras- hos Norarlefaodelniagptn, un8crr&amp;ar - L avdelningen gäldenären därom att räntorna B inteckningorna.skob till avddninpen inbetllrtr, varefter de medel, som i d y t a, till deponenten redovisas.
Vidare tillser NdatavdsBaiffgtrr att inteckningarna blim i vecbb6rlig tid ftjrrqadtr; Om an.
has adk&amp;bps- inteckning genom wderlikcn B r n y e k M i e föriälia,.dttar S b c k t i - m M därigenom uppkommen skada.
Förvaringsavgift: 50 öre fiir &amp; r per i, o00 kr.
av depositionens varde, dock ej d e r rh.
TBVCKT HOS C Y ~ V K Y N A I.
A ~ ~ R S T U O M BOKTRYCKARE,, STOCUWO1.U 1917.
