# ID: svediakorp-per2751
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,788
# sentences: 496
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


--.
Advokaten E-V-A AND &amp; --: JURIS K A N ~ A T IIYRAN KIWNLIGA J U R I ~ S K A .... LILLA VATTU (ATAN # # RIKS 75 76 vid Bntake-.
' ULM.
TEL. 188 Si3 7 A.=B.
COLLAN-OLJE-FABRIKEN .To OLS ' EN, S t o c k h o l m.
- Testamenten, boupptecIgingar, antsutr !d - ningar, iiktenskapsför~rd,~ farniQetihsaker, juridiska uppdrag av alla slag.
Även skrift- liga forfragningar besvaras.
Ledig anrionsplate!
A.-B.
Surdiska Kompaniet.
Teriilaidelningen Thyra Grafström, Stockholm.
Permanent utställning av färdiga och phbörjade arbe- ten smf material.
R i d vid inredning av viiningar m. m.
Undervisning i Italiensk spets- och annan konstsöm.
Ständigt pä lager därtill hörande material.
Svensk, Fransk och Bömisk Spetstrid.
Rikhaltigt urval av Spetsmönster.
Ledig annonsplats!
ARGANG IV 1 SEPTEMBER.
1917 HXFTE 13 Kvinn oarb e t e t i statistisk belysning.
I ett arbete betitlat " D e r F r a u e n a r b e i t i n.
d e n H a u p t k u l t u r s t a a t e n * har d r Gertraud Wolf på grundvalen av officiella statistiska källor gjort en sam- manfattande och så vitt möjligt jäm- förande framställning av kvinnornas insats i nationernas förvärvsliv.
De senaste folkräkningar med uppgifter om yrkesfördelning som varit tillgängliga för bokens utarbetning äro av å r 191 1 och för d e flesta berörda ländernas vidkommande äro yrkesuppgifterna av ändå äldre datum.
Den framställning av kvinnoarbetet, som d r Wolf ger, a r alltså opåverkad av den utomordentliga utvidgning, som krigsåren medfört.
Man Får i stallet en bild, mindre storartad men mera normal, av det kvinnliga för- värvsarbetet med dess gradvisa, ständigt fortgående tillväxt sådant det tedde sig underdesenareårtiondena,innan krigstill- ståndet intradde,ochsådant det välannu ter sigideland,somstannatutanför konflikten.
Såsom det anstir en vetenskapens idkare, har d r Wolf gått till sin upp- gift med ettomisskänneligt starkt intresse och icke lämnat någon möda ospard för att avvinna föreliggande siffror det mesta möjliga som en mångsidig och.
grundlig belysning kan ge.
Den offi- ciella yrkesstatistiken, såsom den nu ä r lagd i de flesta Iander, a r emellertid icke ägnad att ge en fullständig eller ens tillnärmelsevis fullstiindig bild av kvinnornas andel i det allmänna eko- nomiska livet.
För att en sysselsäjtning skall bli uppfattad och noterad som yrkesutövning kräves i d e ojämförligt talrikaste statistiska system, att den skall ge sin utövare någon avkastning eller vara avlönad.
~r ~ o l ~ ~ å v i s a r ' h u r fördelaktigt detta betraktelsesätt påver- kar registreringen av det kvinnliga arbetet.
I första hand uteslutes däri- genom obevekligen den husliga verk- samheten i det egna hemmet.
Ett dylikt yrkesbegrepp leder även i mänga fall därtill, att familjemedlemmar, som utan direkt avlöning hjälpa husfadern i hans arbete, icke tagas med i räkningen, och sådana biträdande familjemedlemmar torde i det mycket Övervägande antalet fall vara kvinnor.
I åtskilliga Iander har man emellertid Fått upp ögonen för ' Bokens fullständiga namn och dess utgivningsort äro följande: D e r F r a u e n e r w e r b i n d e n H a u p t ku l t u r s t a a t e n nach amtlichen statistischen Quellen von Dr Gertraud Wolf; C.
H.
Beck ' sche Verlagsbuchhandlung, Oskar Beck, Munchen 1916. e
den ekonomiska betydelsen av detta slag av oavlönat arbete och därför vid senare insamlingar av yrkesuppgifter efterfrågat och registrerat detsamma.
För sådana länder följer som en naturlig konse- kvens, att procen.ten av yrkesutövande kvinnor stiger eller uppvisar en högre siffra an länder, vilkas statistik icke tar hänsyn till familjemedlemmars olönade deltagande i yrkesarbete.
En a m a n omständighet, som också spelar en be- tydande roll för åstadkommande av en fullständigare bild av kvinnoarbetets utbredning, ä r graden av den uppmark- samhet som ägnas bisysslorna.En kvinna.
som har sin- huvudsakliga verksam het förlagd till hemmet och p i denna grund enligt det allmänt gängsestatistiska betraktelsesaitet icke kan inrangeres bland yrkesutövare, har i många Fal1 måhända en avlönad bisyssla, skriv- göromål, sömnad eller nigot annat.
Om dylika fall av förvärvsarbete icke efter- frågas eller icke medräknas, kommes statistiken att på denna punkt ofullstän- digt åskådliggöra kvinhoarbetet.
Mannen beröras icke på samma sätt av ett knapp- händigt eller ofullständigt beaktande av bisysslor, då de i flertalet fal: redan äro antecknade som utevareavett huvudyrke.
Den mest omfattande delen i dr Wolk bok upptages av en detaljerad gransk- ning av de olika ländernas statistiska da ta angiende kvinnoarbetet.
I tabeller visas de kvinnliga yrkesutövarna i procent av hela den kvinnliga befo !k- ningen och av hela antalet yrkesutövare och hur de med avseende på antal, Blder och civilstind fördela sig p &amp; de olika yrkesgrupperna Där SA kunnat ske, jämföras siffror från vid olika ticipufikrcr inom samiiia lmd Före:rigna yr !.cesrii !ciingar med varaildra, varige- nom möjlighet att belysa i~tveckiings- tendensen vinnes.
Et: er-hklfna siffer- result~tx,.
; zviiangighe: cv dcn stnvinda mdersCkningsmetoGen diskuteras ge- nomg&amp;er; de.
Författaren uttalar oförbe- hhllsamt sitt gillandc d e r ogillande av de sxetoder som respektive liinder eller de-srs sra ?istiska k-iCersver!
; begagnst S i g e v. Utgångspunkten för detta bedihende Er huruvida de nyttjade frågcforrnularen cch maileridets bearbet- ning a r agnade ~ att p i ett adlsiciig: satt belysa Ifrigavarandc folks yrkesverk- samhet i alllmznhet och den dei kvinno- arbetet utgör i synnerhet.
3: Wolf ge; ?oinghr d e ollrciella statistiska yrkes- uppgifterna Er ct; betydandc antal lan- der: bela E u r o p a.
(med undmrag av Finhiid, Spacien, Pwtugal och Balkan- statema), vidare N o r d s m e r i k e s För- entaStater,Australien, NyaSc~Legd~ S y d z f r i k a n s k a u n i o n e n och f nrfien.
Det ar alltså ett syiineriligen 3mi ' attznde materia!, som behandlats, och e:: för- visst?
mycket oiikart~i.
De2 utan ivekan intressan !zstr: av- de:ninge,tin av Scken deil sor.1 Serfr kvi !incr .. rbe; ets i n t e r n a t i c ~ e l l c 2: - v a c i l i l; g i r i k t n l n g s r.
Det ar en I E r s k - tig!
gjord sanmanfattnIng av dc, viicti~tstc a?
; gIftarna friin de otika landema.
Hit- jir-iricr~s icke siFror rncd varandm, det.
.
skrzk Ocx; I!]
ett niissvisar ?de ixstilta:: ef !e:ss~-,: dne cietoder, iii7 vi !k~ siif3orim iiro e-, p:rdukï,Iro sa d i kartcdc inb5rdes.
Sazs.n7axtali~aing ?~ $s i s W e t z!
att visa E I grrricrisamxz dragcn i kvimosi-betets, VrrgBcn; de uiveckj in2 hcs de Likz fdken.
H E R T H A --- --- Författaren anser.
sig kunna fastslå att i de här berörda länderna kvinno; arbetet ä r statt i tillväxt.
En del länder såsom Osterrike, Italien och Storbri- tannien visa visserligen något sjunkande siffror, men denna omständighet torde härleda sig av formella grunder; olika metoder ha använts vid olika under- sökningar.
I stort sett kan nära en tredjedel av hela antalet kvinnor räknas som yrkesutövare.
En jämförelse medden manliga.
yrkesutövande befolkningen visar att likaledes i- det närmaste en tredjedel av allt Förvärvsarbete utföres av kvinnor och att dessas medarbetar- skap alltsi är en nog så viktig faktor i det allmänna ekonomiska livet, en faktor, som icke längre kan undvaras.
Det otvivelaktigt största antalet kvinn- liga yrkesutövare finner sin syselsättning inom jordbruket och dess binäringar, kreatursskötsel, trädgårdsskötsel och mjölk hushållning.
Särskilt tydligt fram- träder detta i Iander med Övervägande äkerbruk såsom Osterrike, Ungern, Italien, Ryssland, Indien och Syd-Afrika, dar 60-70 % av de yrkesarbetande kvinnorna tillhöra lantbruket.
För Sverge, som aven har jordbruket till huvudnäring, anger d r Wolf de lant- arbetande kvinnornas procent till 35,s av alla kvinnliga yrkesutövare.
Denna siffra förskriver sig från 1900.
Att döma av de uppgifter som före- ligga från den senaste yrkesräkningen av å r 1910, vilken icke varit tillgänglig för bokens författare, tyckes ifråga- varande siffra icke ha ändrat sig syn- nerligt under.
mellanliggande tioårs- period.
Med avseende på de svenska uppgifterna om de lantarbetande kvin- 237 nornas antal ä r emellertid att marka att de på grund av räkningsmetoden äro genomgiende för laga, vilket ocksi d r Wolf anmärker.
Till yrkesutövarna inom detta arbetsområde ra knas visser- ligen ogifta hemmavarande lan tbrukar- döttrar men däremot icke lantbrukar- hustrur, ehuru dessa givetvis också deltaga i lantarbetet.
I ovan nämnda Iander med höga procentsiffror för d e lantarbetande kvinnorna ä r i allmänhet hustrurnas medverkan upptagen i be- rakningen.Dettaär ett litetexempel på hur vanskligt det äratt från den ena statistiken till den andra jämföra nakna siffror.
De industriella förvärvsgrenarna sys- selsätta såsom allmänt bekant ett stort antal kvinnor, vi1 ket alltjämt tillväxer.
Overvägande industriellt kvinnoarbete uppvisa länder av anglosachsiskt ur- sprung: England, Skottland, Irland, Förenta Staterna, Australien och Nya Seeland.
Inom industrien liksom i all- mänhet inom yrkeslivet har det enklare, det mindre skicklighet fordrande m e n därför också sämre betalade arbetet upptagits av kvinnorna, under det att mannen lämnat dem platsen för att inom någon annan industrigren upptaga en mera lönande verksamhet.
Det har skett en förskjutning av det manliga arbetet och det kvinnliga har intagit den- upp- komna ledigheten.
Aven inom handeln, de fria yrkena och den offentliga tjänsten ä r kvinno- arbetet statt på frammarsch, delvis i konkurrens med det manliga.
Särskilt beaktande kräver det hukliga arbetsområdet då detta sysselsätter en utomordentligt stor mängd kvinnor.
Vid sidan av lantbruket och industrien bildar m '
det en av de större grupperna.
Kvinnorna överstiga här till antalet betydligt män- nen, vilka synes ha varit ganska villiga att överge detta föga lönande yrke.
Emellertid börjar nu även de kvinnliga yrbetarna inom yrket, tjänarinnorna, att något minskas.
Dels avta arbets- tillfällena genom att husmödrarna upp- höra att använda biträden inom hemmet eller minska deras antal, dels vända sig tjänarinnorna själva till andra yrken särskilt handel och industri.
Det a r emellertid endast det avlönade husliga arbetet vartill den officiella statistiken tar hänsyn, under det att i allmänhet den hrismoderliga verksam- heten samt döttrars och systrars oav- lönade arbete i hemmet icke tages med i beräkningen.
I Schweiz, Norge, Nya Seeland och den Sydafrikanska unionen har dock såsom ett synnerligen märk- ligt undantag frAn det eljes gängse tillvägagångssättet inträffat att även det oavlönade husliga arbetet tagits med i beräkningen.
Verkan härav ä r mycket påfallande.
De husligt arbetande kvin- nornas grupp tilltar betydligt i omfatt- ning och detta i en sådan grad att de yrkesutövande kvinnornas procenttal över huvud stiger i jämnhöjd med männens eller med andra ord att det kvinnliga yrkesarbetet åtminstone rent iiumerärt sett blir lika omfattande som det manliga, i; tt par länder till och med överstiger detta.
- Det a r av mycket stort intresse att åtminstone på några håll det oavlönade husliga arbetet tagits med i de statistiska upp- gifterna, dA de siffror som sålunda fram- komma ge en föreställning om den mängd kvinnoarbete som de officiella yrkesräkningarna lämnat utanför. '
Beträffande de gifta kvinnornas yrkes- utövning uppvisar statistiken att utveck- lingen går mot en ökning.
Genomsnitts-.
siffran a r 30-40 av samtliga kvinnliga yrkesutövare.
Det vore emellertid ett misstag förmoda att all2 dessa gifta kvinnor utöva ett yrke utom hemmet.
En stor del av dem äro sysselsatta inom jordbruket, där de jämsides med sin husmodersverksamhet deltaga i arbetet på fältet, i trädgården eller i ladugarden.
Andra inom småhandlandenas grupp hjiilpa under delar av dagen till art betjäna butikens kunder.
Flera exempel av liknacde art skulle kunna framdragas.
I manga fall särskilt inom fabriksindu- strien betecknar dock den gifta kvinnans yrkesutövningen fördubblad arbetsbörda, som blir till skada hade för den arbetande själv och hennes hem och vars enda berättigande ligger däri att familjen be-.
höver den ökade inkomsten.
De fabriks- arbetande gifta kvinnorna iiro emellertic!
mycket fåtaliga.
Av intresse vore att få aven yrkes- förhållandena för ankor med barn och ogiftra mödrar belysta u r statistisk syn- punkt, men den nu tillämpade uppstail- ningen ger ingen möjlighet dartill.
Hsrmed aro endast nsgra antydningar gjorda om innehaillet i ds Wolfs bck ock de resultat till vilka hon kommit.Arbetet, saidant det fereligger, ä r emellertid av stort intresse for dem som önska selidera frågan c m kvinnornas yrkesutövning.
Kanske kan boken iiven bli till tytts f ~ de r ämbetsmän som vid kommande yrkesrakningar skola formulera frhgorna och bearbeta materialet.
Det f ~ r e f d l e r som om d r Wolf hade många f6r- tjänstfulla vinkar att ge just dem.
AXIANNE THORSTENSON.
-- H E R T H A 239 ' Fredrika-Bremer- Förbundets sömnads- vrkesskola.
I ' et ' t tidigare häfte a v Hertha har redogjorts för planen till en Kvinn- lig Högre Yrkesskola i beklädnads- branschen, som Fredrika-Bremer-För- bundet har för .avsikt att upprätta i Stockholm.
Atskilliga Förarbeten för skolans igång- sättande äro nu undangjorda och anmäl- ningar från blivande elever inkomna.
Det a r beslutat, att skolan skall starta sin verksamhet under hösten i oktober månad eller så snart den förhyrda lokalen blir tillgänglig och iordningställd för ändamålet.
Såsom förut blivit omnämnt kommer skolans arbete att uppdelas i tvh kurser, en högre och en lägre.
Den högre kursen har till uppgift att utbilda kvinn- liga arbetsledare inom sömnadsyrket samt yrkesskolelararinnor.
Enligt upp- gifter från sakkunnigt håll förefinnes för närvarande inom den svenska be- klädnadsbranschen ett behov av kvali- ficerade arbetsledare som icke mötes med motsvarande tillgång på lämpligt utbildade krafter.
Sömnadsverksamheten inom landet har nämligen under d e sista åren betydligt utvidgats i följd av den delvisa isolering Frå,n utlandet och det ökade behovet av sömnadsalster, som kristidens förhållanden medfört.
Denna stegring behöver icke bli en temporär företeelse om genom lämplig utbildning och andra åtgärder för yrkets höjande förutsättningar skapas för en bärig konkurrenskraft.
Även beträffande yrkesskolelararinnor har man grundad anledning antaga att - åtminstone inom en nara liggande framtid - efterfrågan skall yppa sig.
Sedan itskilliga år till- baka äro nä.mligen planer å bane att upprätta statsunderstödda yrkesskolor för kvinnlig såväl som För manlig ung- dom.
Sannolikt äro dessa skolplaner icke så långt från den tidpunkt nar de kunna omsattas i verklighet.
De kvinn- liga yrkesskolorna komma då att behöva lärarinnor och icke minst inom bekläd- nadsyrket.
Med hänsyn till här berörda omständigheter torde skal finnas för uttalandet att F.-B.-F:s Kvinnliga Högre Yrkesskola börjar en verksamhet, som ä r väl betingad av tidsläget.
För att vinna inträde vid yrkessko- lans högre kurs fordras bl.
a. att ha genomgatt en grundläggande yrkeskurs i sömnad samt att ha på ett mångsidigt o ' ch omfattande satt deltagit i arbete å ateljé.
För att inom skolans ram bereda blivande elever vid den högre kursen tillfälle att förskaffa sig den erForderliga yrkestraningen har en samorganisation skett med den redan sedan någon tid verksamma syateljén Stoff och Stil.
Den- na atelje är ordnad efter pedagogiska principer och presterar ett arbete av hög kvalitet.
De unga flickor, som arbeta å Stoff och Stil, äro elever så till vida som de stå under pedagogisk ledning, men på samma gång äro de yrkesut- övare som erhålla betalning för det arbete de utöva. '
Yrkesskolans Iagre kurs meddelar en grundläggande undervisning i klännings- sömnad, linnesömnad och kappsömnad, och utbildningen lägges enligt yrkes- mässiga metoder.
Denna lagre kurs avser att bereda unga flickor med högre allmänbildning ett tillfälle att förvärva de första praktiska och teoretiska grun- derna i yrkessömnad och därigenom aven möjliggöra för dem att efter en mellan- liggande tids ateljéarbete vinna intriide i den högre kursen.
En ung flicka, som efter slutad elementarskola står inför valet av yrke, känner sig kanske icke i första ögonblicket s i lockad att - även om hennes anlag peka däråt -- ta itu n e d att lira yrkessömnad, men ssken bör f % ett annat utseende om hon efter den lägre kursen även tänker sig den högre med dess utbildning till arbetsledare eller yrkesskole !ärar- inna, varigenom tillträde till en god social och ekmornisk stallning möjliggöres.
Vid yrkesskolans såväl högre som Iagre kurs finnas ännu elevplatser le- diga.
Prospekt och närmare upplysningar erh %las genom Fredrika-BsemerF6r- bundets byrat i Stockholm.
Några ord i kvinnofragan.
D A kvinnans ställning i samhället och aktad.
Det är Forsa sedan kvinnan börjat i synnerhet hennes politiska rösträtt ' sin verksamhet utom hemmet och visat nu ar en av d e mest aktuella frågor, må sig äga fermåga att uppfylla plikter p i det tillåtas mig skriva dessa rader.
Av andra omraiden till samhällets tjänst a n förekommen anledning, som av det inom hemmet, som hon saviil av Bagen följande framstår, kommer har att sar- som av den allmänna samhällsandan skilt framhållas den gifta kvinnans stall- åtnjutit större aktning som m a n n i s k a ning med hänsyn till ovannämnda hå- och fri personlighet.
August Bebel har i en av sina böcker gor.
Från såväl kvinnor som man hör träffande sagt, att kvinnorna kunna lik- man ofta den frasen, att den gifta kvinnan kan undvara rösträtt, emedan hon i nas vid negerslavarna.
Då narniigen civiliserade samhällen intager en aktad dessa, skriver han, skulle frigoras ur stallning och icke ar i behov av att sitt slaveri, ville de det icke, emedan blanda sig i politiska angelägenheter.
de voro s i vana ati vara slavar, att Det ar icke äktenskapslagarna, jag här de funno sig däri och tyckte de hade vill tala om, det är den allmänna opi- bra som de hade det.
Liknelsen gr nionen, den allmänna uppfattningen av traffande, då man tanker p i att en stor kvinnan som maka och mor, som hem- del kvinnor ännu motsiitta sig sin egen mets trogna vardarinna, som har sar- frigörelse, ja, att man kan fri bevittna skilt skall beröras för att visa, att hen- nhgot s &amp; tragikomiskt, som att då man nes verksamhet i dessa avseenden från kampa för kvinnans politiska rösträtt, forna.
tider tills nu varit allt annat a n kunnz de mötas av de hatskaste mot-
H E R T H A 24 1 ståndarna just bland kvinnorna själva.
enden fått en rättvisare stallning inför För en kvinna, ' som ej tanker vidare lagen.
Huru lågt står icke kvinnan, djupt, kan nog den gifta kvinnans ställ- och huru förnedrad a r icke hennes ning förefalla aktad, och ärad, da man stallning ännu i.
våra dagar i sådana t. ex. faster sig vid den ridderlighet och länder som t. ex. Japan, Kina, Turkiet, artighet, som visas i synnerhet den dar kvinnofragan ännu blott a r i sin g i f t a kvinnan i sallskapslivet o. s. v. gryning.
O m dessa kvinnor kan med Men detta a r i sanning ett klent surro- skal sagas, att de äro hemmens trogna gat för mänskliga fri- och rättigheter.
vårdarinnor, uppoffrande hustrur och Vår store författare Strindberg har t. mödrar, men huru a r det med aktningen o. m. i en av sina böcker påpekat, att för dessa hemmens trogna vårdarinnor?
denna mannens artighet mot kvinnan Dessa länders lagar, Författningar, u m - i sallskapslivet icke a r annat an ett gängesliv genomandas det djupaste för- visst förakt för den, som de anse, sva- akt för kvinnan som vore hon en lägre gare och mindrevardiga hälften av varelse an mannen.
I in die:^ har man anda in i våra dagar brant ankan le- människosläktet.
Huru aktas egentligen det i så stora vande ' på bål tillsammans med hennes ord beprisade moderskapet?
- Det avlidna man.
Det har naturligtvis ej tycks åtminstone ej vara moderskapet kommit i fråga att bränna mannen på i och för sig, som aktas, ty vi veta alla bål tillsammans med hans avlidna hustru.
hur ogifta mödrar behandlas i vårt s. k.
Han aktas ju som människa, med en " civiliserade " sam halle och vilken hård med en människas Fri- och rättigheter.
Av kvinnoröstrattens motståndare dom, åtföljd av det största förakt, deras moderskap ådrager dem.
Det är således bland kvinnor har jag ofta fått höra, att endast moderskapet med ett visst plus mannen håna och le spefullt A t kvinno- framför sig, som aktas, men det finns något som ar högre an att vara maka och mor, en sak som tillkommer aven de lägst stående, och.
det a r att vara människa.
Hela historien visar oss, att dar kvinnan ej haft annan uppgift an att vara maka och mor, verkat inom hem- met, har hon varit berövad de fri- och rättigheter, som tillkommit mannen så- som varande ett förnuftigt tankande vasen, nämligen shsom m a n n i s ka.
Det a r först då hon trängt ut ur hemmets trånga sfär och kommit in på andra verksamhetsområden, som hon i för- hållande till mannen och i andra avse- sakskvinnorna.
Att taga saken så tror jag dock numera vara en övervunnen ståndpunkt bland mannen, åtminstone i staderna, och jag har för min del talat med flera man, som hånat oss just dar- för att vi så lugnt kunna finna oss i att ej aga politiska rättigheter.
Då Schopenhauer - för att namna ett betydande namn från denna tid - skrev sina verk, funnos inga kvinno- sakskvinnor i vår moderna mening.
Huru har icke den stora filosofen ut- tryckt sitt förakt för kvinnan?
O m vi läsa igenom ' medicinska och filosofiska skrifter från den tid, då kvinnans enda uppgik var att vara hemmets trogna
vardarinna, maka och mor, så andas liga.
Atctenskapet skclie siledes edigt de flesta ett visst förakt för kvinnail, mingas mening va ?a eri plats för och dar det ej direkt påpekas, kan m2n kvn ' nirsn, der iicn cj aIls bei-iövvrq hCgx läsa mellan raderna, att Föraktet har biitning cch vctandc, och en ti !IEy!
; csn,rt sin-rot i den tron, att kvinnan står djupt Er 6.e kvinnor, som ej ägz nng in-.
under mannen i intelligens.
Jag tror icke, teEIigei7s a:: fcïsijrja sig sjaiva.
Orri n a G att man i våra dagar skulle kunna, som resoP; 1zraa SE, d i mA d i t i s s n n i q fur- f ~ ett r par århundraden sedan här ilandet litas eii högt bildad kvinna, om h u 2 - saken har som bekant icke varit utan sirulk se n8gon förncilranck i att: rada motsvarighet p5 annat håll - på allvar i äktzzskap.
Ock cbck, del;, sc:n t a n k d j u p r e diskutera den famösa Frågan, om kvinnan kan tillskrivas en sjal liksom mannen.
i den sak det h5ar gr friiga cm, rr:istc " Käringar förstå sig ej p i ararer ", medgiva, att dei ar en stor lycka, om " käringar begripa ej poli tiku äro vanliga Qen gifta kvinnans tankar flygs kogre utfall gent emot kvinnor, som såväl an tiII grytlocken, cch a !lde !es sikm: bildade som obildade män helt förakt- ar, att en h ö g b.i:dad man meil sicrre fullt tillåta sig.
Icke a r det kvinnosaks- zktning ser upp till siii hustru, eni trcn kvinnans fel, att sådana slagord så all- ej S E ~ P Iigr ander honom i kui-iskzp mänt existera.
Hon strävar ju tvärtom och verande.
" Kunskap är makt " heter efter att få kvinnorna a t t sätta sig in i det.
1 e!
s8 !Sskap, dar j9g VU ': ' n %- såväl politik som affärer och blir i varacdz, taladus det en girtg @ r:-$ en stallet, hoppas vi, orsak till att ovan- frarnstaicnde man friii niedeloidrn, At?
nämnda föraktfulla slagord småningom han var gil " t, tyc !ctes alla veta, mez dö bort.
Allting visar, att jämsides med det rrndrades över bjem h m s i-~~stri.
: att kvinnorna på alla områden bli jam- kunde vara.
Till sist sade en man neri ställda med mannen, avtager det gamla ett h8nfuS1t leende p i liipparnz: " hon inrotade kvinnoföraktet, som har sin var Förs:ais som andra kvinnor sic: djupaste grund i kvinnornas mindre- bildade, framstående mans obetydliga värdiga stallning i socialt och politiskt hustrua.
O m denna kvinna varit cri framstående vetekiskapskvinna, skrifr- avseende.
Man resonerar mycket oFta som så, ställarinna eller nigot annat tillika E &amp; att då en kvinna gifter sig, kan hon att vara ovannSkrnnda mans maka hade undvara högre bildning och vetande, viii hennes namn bevarats till efter- och om studentskor, som förlova sig, varlden och man hade icke ringaktanck fallas ofta sådana yttranden som att omnamct henne.
Jag frågar blott: " VZ.T " deras studentexamen a r onödig, då de ar den omtalade stora aktaiingen .fik ändå skola gifta sig ".
" Stackars flicka, kvinmn enbare sam maka och masa?
om hon ej blir gift, vad skall hon d i Jag kan icke finna den varken i den taga sig till, som a r så dumu?
hörde allmënna opinionen eller i vAr i %r; !iEls jag en gång en ungherre yttra, och glllazde äktenskapslag.
H x u predikas det ej f6r kvinn.srna, sildana yttranden iiro minsann ej ovan-
att deras plats ar hemmet.
Men lämnas en kvinna ensam med många barn och det ej finns tillräckligt att matta alla munnar med, då predikas ej längre för den kvinnan; att endast hemmet a r hennes verkningskrets.
Då ' galler det för henne att uppfylla mannens tidigare åligganden, då har hon försörjningsplikt.
Stackars då den kvinna, som gjort till sin den meningen, att kvinnansverknings- krets skall vara i hemmet, och inrättat sitt liv därefter!
Lycklig den, som tänkt djupare och i tid skaffat sig ett större vetande och livserfarenhet, så att hon i nödens stund har större " matsäcka att taga av.
Vad, tack ha vi kvinnor för vår tystnad och belåtenhet rhled vår stall- ning?
Tacken sammanfaller bra mycket med %raktu.
- Vår undans kjutna stall- ning a r det, som skapat kvinnoföraktet.
Och det, att kvinnorna själva kunna motsatta sig sin egen frigörelse, ä r en- samt nog som ett bevis för hur ' farlig kvinnornas osjälvständiga ställning varit, då just den, berövat henne självaktning och självförtroende.
Det a r ctokvinnligtu hör man ofta yttras i samband med kvinnornas strävan att ernå yttre rättig- heter.
Men hur skall d i en kvinna vara för att undgå klander?
Av det ovanstående ser man hur pass aktade vi varit och äro, då vi icke aga de " okvinnligaa rättigheter vi sträva.
efter.
Kvinnlighet och manlighet äro endast relativa begrepp, olika i olika länder B och olika tidsåldrar.
O m mannen frin vikingatiden kunde uppstiga u r sina gravar och s e nutidens man, s e det stillasittande och makliga liv en stor del män föra, skulle de, med de be- grepp de hade om man och kvinnor, helt sikert saga, att nutidens map äro kvinnliga.
Icke håna vi och kritisera mannen, därför att ordet manlighet i våra dagar icke är identiskt med samma ord i en försvunnen tid.
Vi kvinnor måste liksom mannen förändras och anpassa oss efter tidens krav och ut- vecklingen.
Säkert a r att nutidens man icke skulle kunna trivas tillsammans med den kvinnotyp, som var idealet på v8ra mormödrars tid.
En del av dem ha ju ocksi gjort detta klart för sig.
Bland dessa ha vi också att rakna de ärliga Förkämpar för vår rätt, som givit och ge oss så goda handtag i striden för en självständig stallning.
Den tacksamhetsskuld vi stå i till dessa framåtseende och rättänkande man a r stor.
Men det a r i sanning bittert, att vi kvinnor skola nödgas utstå den skammen, att d$ rättänkande man ar- beta för ett förbättrande och höjande av v i r stallning i samhället, kvinnor ännu finnas, som rent av motarbeta mannens arbete för var rättmätiga sak.
ALICE MUREN.
Kringblick.
.
Mänskor!
Vi har hemma ha haft sommaren p8 oss att satta oss in i att den langa, kraft ödande och tid tagande kampen för den enkla rättigheten och skyldigheten att vara svensk medborgare ytterligare skall tänjas ut under Ar frarnit.
Med mera tilifredsstallande tankar har det förunnats engelskorna att syssla.
Deras tid- ningar äro fulla av planer p8 huru de nu skola ordna med sina frin röstrattsagitationen frigjorda arbetskrafter till nytta för staten och sig själva.
Det synes icke vara fraga om att underhusets
385 röster för den kvinnliga rösträttens genom- riktigare och nödvindigare att upphäva männens politiska röstrattslöshet an kvinnornas.
Framstii- ende partiledare framhllla vikten ur folkhygienisk och sociz1,oolitislc synpunkt av kvinnoröstrtittens genomföralidz.
Att ixgerskorna själva icke stå overksamma r.u nar dessa gynnande vindar blisa ar givet.
Med iver deltages det i agitationen för ny vaf- ratt, möten hiillas, penningar insamlas och genom den tryckande krigsatmosfaren drar som en luft- ring, hoppet om en ny tid, då kvinnorna skola ha ett ord med att säga - aven i fråga om krig och fred.
förande icke betyder att billen, sedan den passerat samtliga vederbörliga instanser, blir lag.
Två frågor stå vi inför, skriver T h e C o m m o n C a u s e av den 20 juli, först: vad skola vi själva göra med vhr egen organisation; sedan: vilka möjligheter finnas att kombinera vårt blivande arbete ' med andra kvinnoorganisationers?
Over- allt diskuteras dessa frågor och stora möten arrangeras dar saken debatteras.
Skola, frågar man sig, kvinnorna arbeta tillsammans för sådana sociala och ekonomiska reformer, som ge dem möjligheter till en friare utveckling och satta dem i stånd att fritt deltaga i samhällslivet?
O c h om så bör ske, pä vad sätt skola kvinnorna kunna samfällt arbeta på lösningen av de problem, som hemmen, hushållningen, uppfostran m. m. i våra dagar draga med sig?
Bör lika lön ges för lika arbete?
I så fall, ar det riktigt att anse, att mannen med sin lön skall stå för barnens utbildning?
Och hur inverkar detta p i hustruns stallning i hemmet?
Vad kan göras till lösning av de invecklade frhgorna om god och tillfreds- ställande barnavård, skilsm~ssolagens rattvisaord- nande, strafflagens föråldrade bestämmelser m. m.
Som synes, röstrattskvinnorna, de förkättrade, ofta förlöjligade,.
stå dar nu inför det nådda målet med frisk^ krafter till nytt arbete, med ögonen öppna för det myckna, som vantar på dem, nar de nu äntligen få l o v att syssla med ndgot annat an kampen för blotta m e d l e t att kunna uträtta nggot effektivare i samhällets tjänst.
" En uppenbarelse av kvinnornas mänsklighet " har en iakttagare kallat denna de engelska röst- rattskvinnornas iver att komma in i det sociala arbetet.
Ja, det börjar visst märkas, att kvinnor äro mänskor.
Även 1 Ungern.
Den kvinnliga rösträtten a r " en marche " blott icke hos oss!
Med kabinet- tet Tiszas fall i Ungern har en ny fas i arbetet för allmän rösträtt börjat i detta land, och man tyckes nog klarsynt att första, att allmän ar verkligen inte rösträtten för att den utsträckes till alla landets man.
Företriidare för olika partier, det socialdemokratiska, Károlyi-partiet, det radikala och det kristligt-sociala, ha offentligen uttalat sig för att man äntligen en gång mitte göra slut på den odemokratiska princip, som finner det D intresseväckande et var som vanligt ett rikhaltigt och program,som gjorts - O upp för årets sommarmöte med röst- rattsföreningarna.
Och det var en under- bar vacker trakt som utsetts, Ronneby, med allt vad det iiger av fager och leende skönhet.
IFrc Augusta Toniiing var denna ging värdinna f6r mötet, och darmed lir ocksi sagt, att allt vad som göras kunde för att göra detta möte tilldragande, entu- siasmerande och givande aven gjorts.
Bet var en talrik samling röst- räitsförkiirnpar som infunnit sig frin alla delar av vårt långa land, och nHr mötet öppnades lördagen den 1 1 aug.
som halvenskilt med sång, standarinvigning och viilkomsttal av fru.
Tonning, Var det en nog s &amp; imponerande föirsarnling, som genom sin närvaro visade det ailltid vakna intresset för denna var viktiga fråga.
Tyvärr hade mötet att till protokollet anteckna Landsföreningens ordförandes, fröken Signe Bergmans, avgång från den ledarplats hon under sk manga å r med osviklig energi och ihärdig kraft beklitt.
Hennes önskan att avgå hade redan förut spritt sig, den officiella be- krafteken kom har.
Diskussionsamnet: V a d s i t u a tio n e n k r a v e r, med doktor Karolina Wider- ström som iniedare, var givetvis tyngd- punkten av mötets förhandlingar ..
Det mynnade ut i följande kraftigt hållna resolution: Medlemmar av L.
K.
P.
R. samlade till möte i Ronneby uttala sin djupa harm över första kammarens vägran vid innevarande i r s riksdag att godkänna en begränsad lösning av kvinnornas rösträttsfrlga.
Riksdagen har tidigare begärt bevis p i att kvinnorna verkligen.
önskade medbestäm- manderätt i landets angelägenheter.
Kvinnorna svarade med marsopinionsyttringen 191 4.
Riks- dagen begärde en allsidig utredning, och k. m:t skaffade en sidan utredning 191 1.
Samtliga andra nordiska länder ha givit sina kvinnor rösträtt och valbarhet.
Under krigstiren ha i Förenta staterna kvinnorna i 7 nya stater erhillit rösträtt vid presidentvalen, och 6 stater i Kanada ha givit kvinnorna full politisk rösträtt.
I Osterrike-Ungern förberedes reformens upp- tagande p i respektive regeringars författnings- program.
I England, Ryssland och Holland star friigan inför sin omedelbara lösning.
I Sverge är denna friiga minst lika mogen för sin lösning som i dessa länder.
Vi begära att den antages stisom vilande redan vid nästa riksdag, SH ' att Sverges kvinnor icke längre behöva vänta p i denna gärd av rättvisa.
' Röstrattsföreningarnas intresse för all- männa sociala frågor visade sig genom föredrag sådana som redaktör G.
H. von Kochs om f a t t i g v å r d s l a g s t i f t - n i n g e n, fröken Fredrikke Morcks om Kvinderne och jurydomstolerne i N o r g e, f r u Ellen Hagens om Kvin- n o r n a o c h f r e d e n, fröken Helene Bergs om S a m f u n d e n e s G e n r e i s - ning e f t e r krigen o c h Kvindernes P a r t d a r i samt kyrkoherde Aug.
Bruhns fredsföredrag: Vad a r n u a t t g ö r a?
(Som synes hade man lyckats förvärva sig talare från våra skandinaviska grann- länder, där kvinnorna i fråga om politiskt medborgarskap äro på den säkra sidan.)
Bland det särskilt nöjsamma i mötes- arrangemangen var söndagens utfard till fru Tonnings röstrattshem i skar- gården, Solvik, dar värdinnan på sitt livliga, varma och entusiasmrika satt höll ett valkomsttal om " Gröna ängens hemlighet. "
S ö n d a g e n s eftermiddag upptogs av ett friluftsmöte i Folkets Park med hälsningstal .av fru Lisa Velander, föredrag av fru Gerda Hell- berg och d:r Gul1.i Petrini, vilken senare genomgick kvinnoröstrattens behandling av den svenska riksdagen, ett ämne, som gav d:r Petrini mer an ett tillfälle.
att med sin kända dräpande träffsäkerhet poängtera all den ologiskhet, den löjlighet och den brist på vidsynthet, som våra ärade politiska motståndare låtit komma till synes vid denna saks avgörande vid riksdagarna.
Med musik i spetsen tågade därpå deltagarna upp till Brunnshotellet, dar en animerad fest blev.
avslutningen på de två dagarnas möte.
Den 13 augusti hölls ett enskilt efter- möte, dar de viktiga frågorna angående riktlinjerna för vinterns arbete samt Landsföreningens ekonomi debatterades med fru Anna Wicksell som inledare av diskussionen.
En utfard till Karlskrona med be- sigtning av dess sevärdheter och vackra omgivningar hade ordnats i samband med mötet, vilket givetvis ett flertal begagnade sig av.
Det behöver knappast namnas att Karlskronaföreningens drifti- ga ordförande, fröken Kruse, härvid ordnat allt till största nytta och nöje. '
Stora ting i figelperspektiv.
inns det val i hela raden av mansk- liga känslor någonting mera oegen- nyttigt, niera lösryckt från jorden an en kvinnas stolthet över sina systrar?
Finns det nägonting som fyller ens va- sen med renare tillfredsställelse, blandat som det alltid a r med en bottensats av bäska?
Ha vi icke varit tillräckligt till- bakasatta för att denna bitterhet skulle finna sin förklaring till och ' med den dag som ar?
Och a r det icke innerst inne ett behov att rättfardiga sig inför en orättvis misstanke i den fröjd vi erfara över det dugande hos vårt kön?
Med vilken fägnad över vår egen styrka talade vi till exempel icke om de tusen engelskor, som äro läkare vid fronten.
H u r svällde icke vårt hjärta av beund- ran över att de äro kvinnor - mera kvinnliga kanske an flertalet, just dar- för att de ge mera, verka mera, spela på starkare stämda strängar.
Åtminstone hörde tanken på deras garning till mina största gladjeämnen, då jag ännu levde fjärran från kriget, - om man nu kan tala .om glädje i förening med allt detta lidande.
Nu - när jag sett de stridande folken på nära håll - känner jag mig gripen av en ännu större beundran för kvinnor såväl som man.
Mitt i det hemska, som övergår jorden, behöver man icke för- tvivla över att höra till nianskligheten, nar man lyfter blicken mot den enkla storhet, som ännu lever i sjalarna.
Ty enkelheten a r vad som mest slår en - icke blott i Frankrike utan aven i England.
I detta senare land tyckas F krigsvindarna, hur hårt de blåsa, sar- skil t ha utvecklat älskvärdhetens öm- tåliga planta.
På alla de platser i och urom tropikerna, där jag Wrr mött erigcls .. min, h ~ jag r aldrig sett dem så fulla av fcrhcilighet.
Detta icke blott i fråga om de så kallade bättre klasserna.
Deri obetydligaste järnvägstjänsteman eller barare visar en tjänstvillighet, som måste srHmrrizi en sympatiskt.
Och biationer?, har Fatt ett nytt leende, enkelt, viiillig!, att icke saga varmt.
Det kan Iita övw- drivet, men det tar en ovilI !coriig ' i - i metron, i biler, på förfriskningsstallena.
Vi frukosterade vid Piccadilly-Street i en gddkiog, som man skulle saga i Stockiiolm.
Platszn var överfuil vid tiil- fallet och man At lika gott som om mar.
befunnit sig i Paris.
Allt vins rikligt och uitsökt - rätterna, viner, musiken, fik att icke taia om betjaningen.
Dennz Ee- stod uteslutande av unga flickor liksom på de underjordiska järnvägarna, och det var ett nöje att begära upplysningar av citn Mebe, som passade upp vid vairt bord.
Hon och hennes kamrater vom icke de e~cfa, som uppträdde i uniform.
Bland de kvinnliga gästerna sago vi ett fl er- tal dylika.
SirskiEt faste vi oss vid ett dussin unga misses av medelklassen, vilka buro militfrjackor och s o n - enligt vair Hebes utsago - hade an- ställning vid haren.
Dessa unga damer firade tydligen en fest, dar intet fattades, varken blommor, champagne eller er.s cigarztter.
Det hela verkade ljust och vänligt som tulpanerna i glasen, och
H E R T H A och vilka scener dessa ungdomar än vor0 kallade att möta efteråt, kunde d e gömma detta lilla minne som man gömmer en blomma mellan bladen i en bok.
Overallt-på gitornasom i järnvägarna - mötte man kvinnor, vilka tillhörde hären, och ingenting kunde vara mera höviskt an mannens satt emot dem.
På en öppen plats i London fäste jag mig vid en Färglagd avbildning av ett ungt par - en soldat som skiljes vid sin hustru med de orden: " Jag lämnar lan- det åt dig. "
Andra bilder framställde kvinnor,som höllo på att så eller skörda, och e n fläkt av det mycket stora i alla d e förväntningar, som gå till vårt kön, fyllde mitt hjarta med stolthet och ro.
Ro emedan jag a r övertygad att ingen vantar för mycket av oss.
Den, som icke förstår för vilka stora ting kvinnorna äro skapade, borde ha sett ett helt re- gemente iildre och unga sjuksköterskor gå ombord på den båt, som förde oss från England en stormig morgonstund.
Uttrycket i alla de lugna och klara ögon, som skådade u t över vågorna, kunde ha sagt den utomstående att allt vad fruktan hette var okänt för deras hjarta.
Jag kallar dem sköterskor, men kan- s k e fanns det många ibland dem, som ämnade sig till den armé av unga engel- skor man träffar i en fransk kuststad.
Dessa soldaters antal a r ganska bety- dande, och om jag ' börjar med att tala om hur de äro klädda, låter jag kanske den gamla Eva sticka alltför bjärt fram.
Dock, det kan ha sitt intresse också det, och dessa unga kvinnor äro för- tjusande i sin kakhi-uniform med kort, 247 veckad kjol, damasker och irländska filthattar.
Befälet - det finns både över- stinnor och kommendantskor ibland dem - bär tecknet av en krona p i axeln, och över och underordnade till- bringa tiden med militära göromål.
Medan männen slåss, uträtta dessa kvinnor deras arbete bakom fronten som goda soldater.
D e sova i gemensamma salar och om morgnarna väckas d e av underofficerare.
Sedan gå d e gruppvis till sitt bestämda arbete som sekreterare, tolkar, chauffeuser, kockar eller grov- arbeterskor.
Ännu a r det icke fråga om att sända dem till fronten, men om det gällde, vore de säkert färdiga.
Vem rädes i våra dagar?
Och vem a r modigare an de helt unga eller så obekymrad i sin förtröstan till morgon- dagen, antingen det blir liv eller död?
De äldre äro icke mindre burna av kraften till offer, men de äro sorgsnare.
Eller skall jag kalla det mera fulla av eFrertänksamhet och - minnen?
Nar jag ser mig om under mina vandringar på Frankrikes jord, i någon av kuststäderna eller i Paris, kunde mina blickar för- lora sig i d e mötandes som stode jag vid havet.
Oandligheten ä r omkring mig.
Modets stora vågsvall kunde gunga det spån, som ä r jag, liksom oceanböljorna lyfte ett nötskal.
Jag gripes av beundran.
Jag skälver av stolthet och glädje.
Jag ville fatta d e förbigåendes hinder som vore det en broders eller systers.
Jag ville - - - Men alla ord bli små.
Kipling har sagt att han kunde kasta sig på knä för varje fransk soldat och jag förstår det.
Vilka sympatiska anleten ser man icke hos dessa krigare och vilka mödrar, '
hustrur, systrar, älskade aga icke dessa män.
Frankrikes döttrargöra som Frank- rikes söner.
De vaxa med storheten i sitt öde.
Och de le med ett leende vältaligare an allt, större an allt.
Deras glädje a r icke dod, blott fördjupad av hjältemodets fördjupning.
Stillhetens för- djupning, levande som deras tro lever.
Deras starka, stolta förvissning om morgondagen.
De ringaste ibland dem höja sig över sig själva, över sin egen natur.
Och de göra det med en enkel- het, om vilken de icke tyckas ha en aning, en oberördhet, hade jag så nar sagt, som ar folkets adelsmärke och iger något avabetvingelighetens mysterium.
Som sagt, detta galler icke blott man- nen.
Vilka kvinnor leva ej i Frankrike i detta nu.
Vilken ödmjuk storhet lyser icke över de fattiga mödrar, som göra en dagsverkerskas enkla garning mvd ett minne av den franvarande sonen, ett arbete från skyttegravarna, på sitt finger i form av en silverring.
Och de s karor av arbeierskor, som tillverka krigsförnödenheter, hur fylla d e icke de kampande mannens plats, med vilken aktning talar man ej om deras insats.
Over ett hundra femtio tusen franska frivilliga i kjolar ersatta de manliga soldaterna vid upplagen, vid spisel och tvattbunkar, eller ha överinseende över linneförrådet.
Andra unga Fransyskor finna full användning för sin tid som militära sekreterare, och man nämner framför allt deras tystlåtenhet, som består varje prov.
Detta a r långt ifrån allt.
Ett flertal stora metallindustrier ha följt Englands exempel och anställt överintendentskor vilkas uppgift ar att verka för arbeter- ckorrias M s a, t~avrizd och bekviimlig- het.
Eftcr vsd jag hiirt, ha dessa kvinnliga chefer P C C; S T ~ ~itiCOr: det stomesket att vima s i m mderhavandens förtroende och cEverträ3at aIla förvantningar.
BegivzSe acga fiamyskor arbeia Iikalledes s a n ingeniiiser, och er1 av der;: stracken sitt intresse och sina stra- vandcn s &amp; 18ngt att hon varvat unga kvinrligs k r a k r fur jordbr~ket.
Desss förena sig i grupper p i tio, tolv stycken och deras Ivdarinna ar som bast syssel- satt =ed att utbilda s !&lt;; örderskor icke D !wt E5r hzvudseadens smgivnifigar.
; tm fik hela Gen stcsz: landsorten.
Starka vindsr biasa över varje arbets- fält och snart siii dc alla äppna för kvinfiorna.
S k d a a för fysik uch kemi mottager numera unga flickor som ek- ver, och detta ar.
sh mycket mera vai- kommer ecm.
maii beklagat sig över briste3 pH k i n i s k a vetenskapsidkare i Frankrike.
Nu hoppas man ---.
icke minst tack vsre kvlnnornss snedverkan - att Inom kort hinna upp tyskarna, vilka ju ha et: starr förspring p i detta omride.
Flirlga Ekkfingrar kunna ocksa ägna sig hi: urmakareyrket, sedan skolorna i Cluses och Besssngoi~ icke Iiirigre stii stingda f ~ det r svagare koner.
Stora juve !erarefismor anasti2la kvinnliga dia- mantslipare nu, d8 rniinnen &amp; c vid fronten.
H en av Paris ' ryktbarast:: verk-.
stiader f~ijik ~i !lveakning av smycken Irtx uppsyrningsrnanneni ef~ertratts av Sri kvinna, sem utför sin syssla till för- mianrrens fullla beIåtenhet.
Detta yrke tycks ju ocksh vara som skaprit För vårt kön, ekersom vi varken förv$gi * ats smak eller skickIighct.
Intet hindrar
en, ung ' mor att arbeta hemma hos sig .och sköta om både barn och hushåll, ' allt emellan det hon liter sin elektriska motor gå.
Hemarbete erbjuder ju så oandligt .många fördelar i synnerhet för gifta kvinnor, men nar jag a r ute och går i Paris, händer det mig ibland nigot egendomligt.
Jag kunde önska mig vara ung igen för en dag eller tv %, och detta bara för att få byta plats med d e små arbeterskor, som gå klädda i karlkläder och gora grovarbete i fria luften.
Nog vore det roligt.
De bära sin mössa lite på sned och se så kacka ut, men för- lora aldrig ett ögonblick sin kvinnlighet.
lika litet som arbeterskorna i metron, vilka ävenledes bara byxor.
Icke att byxorna skulle ha en så stor dragnings- kraft i sig - snarare då arbetet i alla ' dess former.
Och var a r det mer hed: rat an här, var får man höra sådana hymner till dess ara?
Nar jag skriver dessa rader, skiner ' luften mellan spjälorna i mina persienner.
Och själva solen tyckes saga: " Jag gör mig det besväret att rulla omkring har på himlavalvet bara för att lysa p i er, små människor därnere, medan ni ar- betau.
En sådan kunglig fest synes det vara endast att få sitta på en kuskbock och köra en lastvagn i detta vackra.
vader.
Och för ett ögonblick glömmer man kriget, som- dock a r så nära.
Man glömmer det för att älska ~ra.nkrike och dess starka, glada, idoga folk med allt vad ens svenska hjärta äger av- hän- förelse för stora ting, - aven om de blott äro sedda i fågelperspektiv.
JANE GERNANDT-CLAINE.
Notiser från bokvarlden.
Den kinesiska muren.
Rosika historiens utslag.
Vi ha tyvärr lättare Schwimmers kamp för ratten och hennes att s e felen och svagheterna hos våra krig mot kriget.
Av Anna Lenah Elg- medvandrare i tiden an att m %ta det ström, Flida Stbenhofl, ELin Wagner stora hos dem och i deras verk.
under medverkan av Wilma Glucklich, Författarinnorna till äreminnet över Ellen Hagen, Mia Leche, Paula Pogany.
den levande Rosika Schwimmer ha inte AsB.
Dahlberg &amp; Co:s förlag.
fruktat att ge henne det fulla erkan- nandets mått.
Boken a r också tillkom- En utpräglad personlighet, som trader men för att bemöta de mindre upp- fram och vill vara med om att lanka skattande omdömen från vissa håll, som händelsernas gång, undgår icke det kommit till synes i samband med Rosika närvarandes dom över sig och sitt gör- Schwiinmers framskjutna del i den jatte- ande.
I beröm och tadel går den ut - reklam för fred, som amerikanen Ford oftast a r det först d e som komma efter, arrangerade åt det krigshypnotiserade som äro i stånd att vara rättvisa.
Mo- Europa i hopp .om omedelbar rusning digare ar det dock att bygga piedestalen efter den i så storartad stil annonserade åt den levande och stalla fram honom varan.
Visserligen får man följa Rosika som hjalten och martyren an att kri- från hennes tidigaste barndom och tisera och häckla under väntan på genom hela hennes utveckling, men det.
ä r som centralfiguren i Fordska freds- konferensen på Grand Hotel i Stock- holm vintern 1916, som hon klarast framträder, Dar står hon som freds- entusiasten med den brinnande viljan, den glödande tron - även som den tragiska personlighet, som föll offer för det med hänsynslös amerikansk " smart- nessu och beräknande gammaleuropeisk slughet skötta intrigspelet inom " den underliga konferensenu.
De tre kända svenska författarnamnen på titelbladet äro i sig själva borgen för den litterärt goda halten av boken som helhet tagen.
Ovriga medarbetare, sven- ska som utländska, bidra också lyckligt ' till att fh fram en mångsidigt belyst bild av den hos oss - liksom i alla de länder dit Internationella rösträtts- alliansen sträckt sig - redan som energisk arbetare inom röstrattsrörelsen uppskattade och beundrade Rosika Schwimrner.
inga överraskande och utspekulerade utlaggningar och kombina tioncr hon kommer med, men ett friskt och tack- samt uppskattande av den så hastigt bortgångne författarens duktiga verk.
De många fotografierna av Gustaf Janson frin skilda tider, som medtagits i boken, hjälpa till att i yttre måtto fixera hans klarlinjiga och tilltalande författarefy siono rni.
Troltebo-kungen av " Maja pa Stafta.
Hugo Gebers förlag.
Det Rar redan gjorts åtskilligt och itskiIligt verkligt betydande i Norr- landsdiktning - och ändå a r " Maja på Statt " icke överflödig.
Förordet med författarinnans avslöjande av sig själv som överstäderska på Harnösands Stadshotell a r man mest hågad att taga som en inystifikation, vilket dock ute- slutes genom det under förordet arligt m a t t a verkliga namnet.
Så mycket Gustaf Janson.
En studie av Hedvig mera förbluffande blir emellertid hihi- af Petersens.
~ h k n &amp; Akerlunds För- genom bokens kraftigt Fasta stil, saker- heteri med vilken de handlande per- lags A.-B.
sonerna f0ras fram och styrkan av Gustav Jansons goda och redbara ämnets behandling.
En odisputabei be- författarskap har fått en förstående gaivning 8r detta, som de yttre oiördel- tolkare i Hedvig aF Petersens.
Med aktigz förhållandena till trots, k m uppfattning av hans art och i den refe- avvinna sig sjElv en produkt sådan som rerande framställningen inströdda gott denna bok.
Aven om man miste tanka psykologiserande omdömen löper den sig, att den inte blivit skriven, orli inte lilla studien igenom Gustaf Jansons andra Norrlandsdiktare visat vägen, ar hela litterära produktion.
Författarinnans den m si pass sjalvszandigt kycne, att påtagliga kärlek till sitt ämne ger hennes man inrangerar författarinnan 5land behandling av hans många olika böcker de beriattigade - och bland dem som en värme och livfullhet, som inte alltid det gr ett nöje att läsa.
E. K-N.
tillhöra studier av detta slag.
Det ä r
",.
-.
-.
.. d.
- I.
-.
.
..,, b h - -; * dai.
, ' / r; hr om Hei * s@i:. '
65 x!
O &amp; I.
~ ~ ~501nrn.
I 1131 X i01 el.
6 5 mm!
~ 1 3 ~ 1 x 2 x50 mm.
.
.
.
-.
mm.
.
i pang.
..
Kr.
4 5 0 1, g k .. Kr.
8: - l gAng .. Kr.15:- f &amp; g '.
.
K r.
= -,: - 5 ghger ..,, 2- - S g&amp;ger. '.
,.
36: -.
5 ganger ..,, 69: 5 @ ger ..,, 127:.
.
10.
.. !.,a:m15:!,?
(.-i 70:- 10 3.
, 3135:- 10 B,, 245:.-.
A), -, ' r.
- y i.
:; * W ' @ B.136:- 20 B ..,, am- 20,, .475+ ".]
I,,.
.. I '.
.
.
.
,.
&gt; - - '.
.
....
- - a. '
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
. '
- n.
.
.
.
' .. A.
.
.
:
Kvinnoarbetet i statistisk belysning.
Av Axianne Tharstenson.
Fredrika-Bremer-Ftirbundete sbmnadcyrkerrskola.
.
.
N e r a ord i kvinnofrhgan.
Av Alice M u r h Kringblick.
Rostrattsf6reningarnas femte sommarm6te.
Stora ting i fAgelperspektiv.
Av Jane Gemandt-Claine.
Fredrika-Bremer-Förbundets Kvinnliga Högre Yrkesskola.
börjar hösten 191 7 sin verksamhet med tvil kurser i be- kladnadsyrkef.
H6gre kursen, minst etthrig, avser att utbilda kvinnliga arbetsledare och yrkesskolelärarinnor.
En ute &amp;!, &amp; ar yrkes- träning för inträde i den högre kursen kan fdrviirvas, sth i - samband med skolan.
LSgre kursen, tviiiirig, avsedd &amp; r kvinnlig ungdom med - högre allmiinbildning, meddelar grundläggande yrkesundervis- ning i klänningssömnad och andra grenar av söm&amp;syrket.
Anmalan till kurserna fore 20 sept.
till Fredrik-Bremer- Förbundets byra, Klarabergsgatan 48, Stockholm C., dar prospekt erhiilles och f~rfrggningar besvaras.
