# ID: svediakorp-per2750
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,523
# sentences: 580
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


UNDER EXERCIS vi3 fotvandringar och anstiaogmde aMtn har Salubrin stor och viktig användning be !iandling av iirona o &amp; 8-a fotter olika yttre skador, till lindens vild,:.
vid muskelförstrackningar, t&amp;rkylphg m: m.i al!
: undcr P; ' truts&amp;tning dt orighalhbriitet- Sslubrin a n v h i e s enligt brukwnvisdng.
Piiniiager hos Geijer &amp; Co., Stockholm.
Stockholms Etiskilda Banks Notariatavdelniag:,- (Kuiigstr~idg&amp;tdsgatan 8.
Expeditionstid ' / e 10-4.)
ARGANG IV 15 JUNI 1917 HXFTE 12 I gryningen av en ny tid.
et lider val intet tvivel att en bestämd, avgränsad epok - vilket namn den an kommer att engång erhålla i tideböckerna - nu sjunker undan i varandets ström och att ett nytt skede a r i färd att ta manskligheten med sig.
Kanske man utan anlitande av några som helst apparater för genomskådning och med stark förkortning av helheten kan kalla den sist förrunna tiden det materiellas glansperiod.
Man kan då saga, att den har fört manskligheten till bankruttens rand u r flera synpunkter.
öda kroppar fylla jorden tätare an nigon- sin, döda sjalar följa levandegestalter blott automatiskt i förskräckande utsträck- ning.
Längre i brutal användning .av en vetenskapligt fulländad förstörelse- teknik, langre .i propaganda för jagets stiveranitet, för livsnjutningens beratti- gande, langre i förnekelse av eller lik- giltighet för evighetsvarden an dit varl- den hunnit, lära åtminstone närmast kommande generationer ej vilja nå. '
Vad som h5tllit tidens människor skar- past fångna har varit det imposanta, det i ett eller annat avseende lysande.
Det faller nu samman.
Politiska maktstall- ningar, kronors glans, krigarära, furste- D härkomst, blått blod, övermannisko- drömmar, konsten som fralsningstillflykt, gods och guld som socialt adelsmärke - detta och mycket därjämte lär nu till stor del bortsköljas av de mörkt skim- rande tidsvågorna, Färgade av jordens dyrbaraste purpur.
Det var inte ur materiella resursers nästan outtömliga kallor manskligheten kunde dricka halsa, det var inte under FramgAngens klang- och jubelhr den själiska klarsyntheten vidgades till uppfattning av det oväsent- ligas underordnade betydelse, till upp- skattande av för det innersta medvetan- det annars undanskymda värden såsom de främsta.
Sidana varden, för vilka martyrer gått i döden, därmed kastande ut sädden för framtiden.
Vår tid har knappast vetat av martyrer i har av- sedda bemärkelse.
Var och en har hällit sin trosfana högt eller undangömd efter behag, för sin övertygelse har.
ingen langre blivit stenad eller brand.
Men apostlafattigdomen har fört till allmänt själiskt armod.
En brusande verksamhet på tusen satt har som.
matto endast haft: leva och låta leva.
Att en ny tids människor hos sig måste utbilda oandligt mera av fördjupat
andeliv an vad det sjunkande skedets haft vilja till förefaller nödvandigt.
Under vilka namn ett nyväckt inre liv skall uppblomstra, hur det r&amp;ngsidigast skall utgestaltas, kan blott det kom- mande stalla fram i klart ljus.
Men ledningstrådar fram till kallan, varifrän ljuset härflyter, givas i alla fall.
Samma evighetsljus som före detta stundom fallit in i de ädlastes samveten skall även lysa för enskilda av kommande släkten.
Hur relativt få de personligheter bliva, som vid skenet av dessa strålar utan namn komma att satta in sin livs- kraft för att få grepp om en irrande mängd, skola sådana otvivelaktigt nu som förr uppstå.
Men a r det inte som om världen denna gång hade behov av ledare av högre väsensart an föregångna reformatorer och upplysningsfilosofer?
Kristus kom då den gamla varlden var mogen för sönderfallande.
Måste icke nu Kristus på nytt återinträda i världen - i själarnas värld, måste det icke byggas med makt på återupprat- tande av ett gudsvalde, främmande för det vanställande dunkla, varmed olika epoker, nationaliteter, traditioner och hierarkier belamrat det?
Människorna sägas bli visast inför döden.
Att s e tillbaka a r ju också som att gå efter karta, någonting helt annat i n da man våryr springer burdus in i livets obekanta land.
För de döende, vilkas sjalar infe dött långt före den annalkande fysiska upplösningen, träder ofta hela livsloppet in under ny syn- vinkel.
Dess Gförluster " och " vinstera skifta plats.
Det ä r inte längre de bekanta sorgefna, sådana som dödens lietag bland deras närmaste, som höra till livets al~variigastc förluster.
Dessa en gång si stkganck smärtor voro sådana som måste komma, som äro oskiljaktiga från manskiigt samliv och som skaka upp ur vardagens dvala.
Inte heller ar det felkalkylerna under levnadsloppet- den sparsamt bekomna * lyckar.
", aran, vinningen eller sådant -, son: orsakat det storz fallissemanget.
Inte ens sjuk- domarna, vilka fön Iange sedan brutit livskraften, utgöra mördande deficit.
' Kvalen, bitterheten, de ohjälpliga för- lusterna kommo efter sådana stunder, saidar~a tider, d i de avvikit från den rätlinighet, som själen befallde, gjorde sig döva för hennes " du böra, d &amp; de gingo krokvägar, sökte komma undan den bördan och den bördan.
Vunno något bestaien.de gjorde de endast d i d e Kskade, ofiFrade.
Men de tycka sig aldrig ha burit Fram några niimri- varda offer.
De!
gr nu inte minnena av serzs afrarngsingar ", av en " realiserad lev~ads- drama, av det bifall, som kanske en gång ekat omkring dem, som ha bety- delse.
Trots aflt vad minnet kan - s; &amp; (ipp bredvid vartannat av hernb~ra ?a smh triumfer, blir dar idel fcmhei inom dem.
Men piötsligt kunna de erinra sig hur ck!
varit i livets storz ögonblick, hur allt tillfälligt cia miste s k ' UutydeIse anda darhan, zti de inte VOPS medt ' etn8 om att det ens fanris:: il.
Eneast det Edeak levck och lystc.
O &amp; sakta laalkas halvförgiima gliid je- iirnnez, gestalter, som skriciz, framat liksom i procession Uver kyrkgolv.
i spensen gir kanske en yngling %ed sin rem biiclr ri !tbad n o t en sijarnvzrlci, han som Föl1 okcw fik en brum2 man-
H E R T H A niskas maktspråk och strax var borta efter att ha lämnat som en ljusstrimma efter sig - ett solgyllene band, där hans själs förnämhet avtecknade sig som fina arabesker i den minsta av hans handlingar.
Eller kanske läkaren, som på andra sidan om något så smått som bekvämlighet eller fördel besvärade sig natt som dag med lika omsorger till det fattiga hemmet som till det rika, hjälpte och tröstade med sin vetenskap men ändå mera med sitt hjärta och alltid lämnade luften lättare i de rum han beträtt, emedan hans närvar; renat dem från agg och alla futtigheter.
Eller kvin- nor, som burit vad vi ville kalla över- mänskliga bördor och ständigt vuxit i styrka och godhet.
Sådana eller andra förnäma själar 22 1 ha de flesta av o s s.
mött under vår vandring och yi bevara minnet av dem i trogna hjärtan och styrka oss därvid, medan minnet av medvandrare med endast yttre ' gloria blir som falaska.
En ny tids manniskor med apostla- sinnen komma att inrikta sitt arbete på att framhäva själarnas förmåga och själarnas ratt att dominera.
Det materiella måste en gång bli så pass Atkomligt för alla, att de fA tid, någon tid att vilja, att kunna bygga upp åt sig en inre värld.
Men för att mas-.
sorna skola komma så 1ångt; måste en ny tids förelöpare själva ha hunnit till en andelivets förhöjning, om vilken nu blott en och annan vetenskaplig pionjär dunkelt siar.
METTA GREGER: De utomäktenskapliga barnens ställning.
enom beslut som fattades av såväl Första som Andra kammaren den2 juni har Lagberedningens förslag till lag om barn utom äktenskap antagits att galla från och med den 1 januari 191 8.
Besluten fattades på grundval av den sammanjämkning som av Lagutskottet verkställts efter kamrarnas olika beslut på en del punkter, främst i fråga om barnets rätt till arv efter fader och fadernefränder.
Andra kammaren ville nämligen medgiva sådan arvsrätt, Första kammaren icke.
När de avgörande besluten om lagens antagande nu fattades den 2 juni skedde det utan någon diskussion, utan något manifesterande vare sig inom eller utom G riksdagen av vad detta beslut innebar.
Även de, som tycka att vad som givits ej är tillräckligt, måste dock medgiva, att beslutet innebär mycket.
Inte bara för de många tusental svenska med- borgare, vilkas oförvAllande lidanden därigenom skola minskas, utan ocksi for alla dem, som känt det-nuvarande tillståndet som en skamfläck för ett kultursamhälle: De dagliga tidningarna innehöll0 dock knappast en rad om beslutet.
Den närvarande tiden synes ej ha mycket intresse för en opolitisk social fråga sådan som denna.
Lagutskottets utlåtande över proposi- tionen inkom den 20 april.
Utskottet til1styrkteKungl.Maj:ts förslag med endast
' ' några oväsentliga ändringar.
Sju av ut- skottets sexton ledamöter hade emellertid reserverat sig på två synnerligen viktiga punkter, nämligen ifraga om barnets ratt till Faderns namn och till arv efter honom.
Kungl.
Majts förslag - vilket utskottsmajoriteten tillstyrkte - upptog som bekant ej siidan rätt.
En del av reservanterna yrkade aven, att då faderskapet ej kunnat fastställas, underhållsskyldighet s kulle åläggas var och en som k u n d e vara fader, under det att andra ansågo, att underhållsskyldighet endast skulle kunna åläggas en man.
Förslaget behandlades i riksdagen den 25 april och gav i båda kamrarna an- ledning till ganska långa debatter.
Det ar givet, att dessa huvudsakligen kommo att röra sig om principfrågan: namn och arv efter fader eller icke.
Det kraftigaste försvaret för utskotts- majoritetens ståndpunkt gavs i Första kammaren kanske av professor Alexan- derson, som på ett skickligt och verk- ningsfullt satt framhöll de olägenheter, som arvsrätten m å s t e komma att med- föra: bl.
a. de processuella svårigheterna och intrången i den legitima familjens ratt.
Han satte aven i fråga om det ar lämpligt att i en tid, då arvsrätt i en viss utsträckning ar satt så att saga p i avskrivning, utstracka den på ett håll.
Det förefaller egendomligt, att då röster höjas för att pysslingar och bryllingar ej skola ärva, plötsligt inrangera en kategori bröstarvingar bland dem.
Arvs- och namnrätren förfäktades i denna kammare av bl.
a. doktor Petrén, redaktör von Koch, kyrkoherde Stadener och redaktör Hellberg.
Den senare ansåg tiden vara inne att " mot hittills tillämpade principer stalla de stora enkla mänskliga rättskrav, som för det moderna ratts- medvetandet aro alldeles självklaraU.
H Andra kammaren öppnades debatter, av justitieministern, som huvudsakligen uppehöl!
sig vid de skäl mot arvsritten, som Lagberedningen anfört, men som även frzmhöll, att en kommande lag- stiftning inom siviil äktenskap- och arvsrätten som processrätten kan komma att undanrödja vissa av betankiighetzrna mot inftirande av denna ratt.
Då vore tidpunkten för reformens genomförande helt sikert lämpligare an nu, kamke d i i ~verensstämmelse med en mera en- stlmniig uppfattning ute bland folker Bn vad statsrådet trodde nu vara för handen.
U tsk3ttsmajoritetens talan fördesi Andra Itammaren hirvucis; akligen av utskonets osdF6rande, presidenten Peterssen.
H m varnade för att se, p i saken med aih för %besvärad idealiteta och f ~ r c r d a d e ett mera nyktert och sakligt biilvaga- gingssltt.
Han ansPg att man dB möttes av svirigheter så stora att de mBs:c vara avgörande: den legitima famiijcns beräfiigsda ansprrik, bevisningen nch motbevisningen.
Mctsidans hrivudalare i ciems kammare var borgmästarqj a kcb Petters- son, kraftigt understödd av bi.
a. herr ' Sven Persson i Morrkaping.
Borp ?.asi~i-e Pettersson --- sedan gammalt kind son *, en de ratomiikeenskapliga barnens trogna och d6rtrutne f6resprikare -- framI3xk m e d u i r m och averiygelse de kanca och av honom sjalv vid andra tilllfiakn åbercpade akl ?en fös arvsritt - qhgrs 3ya Snnzs viil niippe !igen - ock h m s M d e dessutom sin uppfattning ined en rrrangd auktoritativa yttrandei;, som
HERTHA ' fällts vid de tillfallen frågan förut be- handlats i riksdagen.
Särskilt att papeka a r kanske att talare A landtmannahåll nu vederlade det av arvsrättens motstå ' ndare ofta framkastade påstiiendet, att denna rätt vore stridande mot den allmänna rättsuppfattningen bland allmogen på landet.
Vid votering i principfrågan antog Första kammaren med 75 röster mot 48 den Kungl.
propositionen; Andra kammaren uttalade sig med icke mindre an 128 röster mot 72 för rätt till faderns namn och arvsrätt efter fader och fäderne- fränder.
Beträffande frågan om under- hall i det fall, att faderskapet ej till fullo styrkts, anslöt sig Andra kammaren till den meningen, att endast en man bör kunna förklaras underh&amp;llsskyldig.
Aven beträffande en del detaljfrågor t. ex. om minimilildern för underhållets utfående - 15 eller 16 å r - stannade kamrarna i olika beslut.
Enligt lagutskottets av riksdagen den 2 juni antagna sammanjämkningsförslag, ansluter sig lagen i fråga om namn och arvsrätten till den Kungl.
propositionen, d. v. s. endast trolovningsbarn ha ratt till faderns namn och till arv efter honom.
Men därjämte anhöll riksdagen i skri- 223 velse till Kungl.
Maj:t, att det " täcktes Kungl.
Maj:t i samband med den om- arbetning av ärvdabalken, som torde böra äga rum efter den nu pågående revisionen av giftermålsbalken blivit avslutad, 1Ata upptaga till förnyad för- utsättningslös utredning, huruvida och under vilka villkor barn utom akten- skap må jämväl i andra fall än som angives i nu förevarande lag om sådana barn taga arv efter fader, vid vilken utredning torde böra Övervägas ett be- tryggande anordnande av frigan om bevisningen om faderskapet samt han- syn tagas till de ändringar, som då torde hava företagits i lagstiftningen om akta makars rättsförhillanden, samt därefter för riksdagen framlägga det förslag, var- till utredningen må föranledaa.
Även för övrigt Överensstämmer den nu antagna lagen, bortsett från några oväsentliga undantag,medLagberedning- ens f8rslag, som fullständigt refererats i deana tidskrift arg.
1916 häften 3 och 4.
I I Statsbidrag till Apelrydskolan.
Fredrika-Bremer-Förbundets fruktod- lings- och trädgirdsskola Apelryd har för å r 191 7 erl~ållit ett statsbidrag av 3000 kr.
Vi pliminna om att Hertha ej utkommer under juli och augusti manader.
Nästa hafte kommer saledes 1:sta september.
Nej A ' - o &amp; terigen kom en dag, då svenska riksdagen hade att behandla frågan om kvinnornas medborgarskap.
Skickelsediger hade den tid varit, som förflutit sedan Första kammaren sist åter hade bringat dess lösning på fall.
Men under allt det ödestunga, som under dessa å r kommit över världen, hade inom de olika nationerna och hos allt flera och flera mänskor efterhand vuxit fram förvissningen om att nu gällde det - a l l a s sammanhållning, att blott genom a l l a samhällsmedlemmars brukade krafter och enade vilja fanns vag ut u r de katastrofartade förhallanden, i vilka samhällena råkat.
Därur kom som det nödvändiga att kvinnorna skulle tagas med, icke blott i arbete och ansträng- ningar utan i rättigheter och ansvar.
Vi trodde, att man även hos oss nått fram till denna punkt.
Det talades om en nyorienteringens tid.
Bet visade sig symtom, som tydde på att uven från högerns förut så motsträviga hall skulle komma förstående och medgivanden.
Inte ens den dag, då på riksdagens bord låg en kunglig proposition om politisk rösträtt för kvinnor, hade möjligheten för målets nående synts så stor och gripbar.
Det gick några veckor.
Så för- ljöds det, att konstitutionsutskottets utlåtande över de i riksdagen fram- burna motionerna angående borttagan- det av förefintliga rösträttsstreck, däri- bland det, som uteslöt kvinnorna, skulle gå i avstyrkande riktning.
Utskotts- majoritetens höger skulle ha förklarat, att frågan om rösträtt och valbarhet för ateragen nej 1 kvimor icke förelåg i så utrett skick, att den kuiide bli föremål för riks- dagens beslut.
Så var det också.
Det var den nyfram- komna idén cm rösträttens beviljande åt kvinnorna efter ett åldersstreck, satt högre än för mafinen - men automatiskt fallande -, som gjordes till tuvan, som skulle stjiilpa !aisset.
juso den id5, som högerpartiets kvinnor i dessa sista dagar hade saalat sig kring, i tanke att - Atminstme has utanför stående fattat det s i - det var den lösning, som deras parii ktmde och ville acceptera.
Endast i resesvziior.zr hade atskottets viinstcr kunnzt fsax1c.omma ried sitt tillsnyrkande av kvinnaormm politiska medborgarskap.
Deg 9 juni debatterades saken i riks dagens bida kamrar, och konstitutions- utskottets mening var iivenledes Försz kammarens, Fös dennas majoritet 5zde givetvis utskottsreservationerna h g s n betydelse.
De: blev innu en gHng de:: nej, det spärr mot stora folkgruppers krav oc;?
hela utveckiingens gång, som återigen s kulle fijrs kjuta röstrattsfrägars lösnicg 2ir frarnilat.
En fråga, som dock inte kan skjutas und an, som i s j a h demz debati av kammarens egna återMlande element erkandes siisom oFrinkornIigl Vad som frin denna debatt Er av egentligt intresse att anteckna %r den fanatiske motstbndarens mot kvinnorim medborgarratt, professor Mjelléns, fik- klaring, a t t h a n n e d l a d e sisa p r k - cipiella motstånd.
Till skillnad friin sin akademiska kollega professor Clasor, synes hr Kjellén verkligen ha kommit
, till insikt om att det helt .enkelt inte slutgil.tigt antagas - om.
inte.
Första går i längden att rida spärr mot tids- kammaren sörjt för att detta nu blivit utvecklingen.
Denne oförfärade kämpes en omöjlighet och en hel ny riksdags- - kapitulation mottogs i kammaren under Period måste.
förlöpa innan man bter- en som det föreföll något tryckt tystnad, igen kan komma så långt!
E. K-N.
som dock kanske lättade en smula, då hr Trygger, ehuru förklarande sig för principiell anhängare av kvirinoröst- rätten, ställde i utsikt det behag~iga ' u~p- skov som begäran om en ny utredning .- nu beträffande grunderna på vilka Miinskoekonoml.
Tanken på hur förhållan- rösträtten borde beviljas, ty l i k s t älld a dena för.
de genom kriget i särskilt stor ut- med männen borde kvinnorna ju dock sträckning nu i .industrien använda kvinnorna borde ordnas har icke en minut, kan man saga, icke bli - skulle medföra.
upphört att sysselsätta de österrikiska kvinno-.
Hr Hellberg hade inletl debatten med organisationernas ledare.
Problemet, som skulle ett skarpt nagelfarande av utskottets av- lösas, var ett ekonomiskt.
Att minsta möjliga slagsmotivering, vilken han fruktade förbrukning av mansko- och moderskraft gick skulle komma att högeligen förlusta en till spillo i industriarbetet.
I stark känsla av att dar nigot m å s t e göras, eftervärld, som säkerligen skulle minnas finns också en vag till att göra det, har man detta sena och förstockade motstånd nu kommit till ett direkt förslag om positiva mot en reform, som nu ligger klar i åtgärder, vilka preciserats i en skrivelse till regeringen.
Det ar tretton olika kvinnoför- tidsmedvetandet.
H r r K.
G. Karlssons och Mann- eningar med sociala, politiska (röstrattskrav) och undervisningsreformer p i sina program, som heimers yrkande på återremiss av ut- genom sina ordföranden undertecknat den.
skottsbetänkandet med begäran om att Under motivering av att mänskoekonomi ar det höjda Aldersstrecket skulle upptagas minst si nödvändig som livsmedelsekonomi och kunna bilda utgångspunkt för ett hemställa petitionärerna om att ett särskilt vid denna riksdag enigt beslut i frågan departement för arbetsorganisation och arbetare- måtte omedelbart upprättas, liksom man avslogs av kammaren med 66 röster skydd funnit nödigt ordna ett livsmedelsdepartement.
mot 43.
Utan votering avslogs därpa re- Denna myndighet, som skulle arbeta med hjälp servanternas förslag, varefter utskottets av sakkunniga män och kvinnor ur olika samhällslager, skulle framför allt ha att reglera hemställan bifölls.
I Andra kammaren antogs efter ett det kvinnliga industriarbetet till de kvinnliga och samhällets gemensamma vinning par timmars debatt,varunder hrrlarsson arbetarnas och basta.
i Vasteras, Edén och Branting försvarade I ' nio särskilda punkter formuleras de olika utskottsreservationerna och hrr Hallen- önskemålen.
Läkarundersökning av alla vid dorff och Raf uttalade sin motvilja mot antagande t i arbetet samt stan ' digt övervakande och sina farhågor för kvinn~rnas~olitiska av de arbetandes halsa genom anställda kvinnliga fabrikslakare.
Harigenom skulle det ändamålsIösa medborgarskap, reservanternas förslag.
siösande med manskomaterial förebyggas, ' som Vilket såsom vilande grundlagsandrings- ligger i att för ett speciellt arbete icke skickade förslag av nästa ars riksdag skulle kunnat peraoner med förstörande av sin egen fysik '.
226.
H E R - T H A --.
-.
- - - p - - -.
.- - moderskapsskydd och inkörande av allmän förlossningshjälp.
Till sist reserverar man sig mot den eventuella invändningen?
att ehuru givetvis de begiirda reformerna äro högst Önskvärda, det för ögon- blicket vore omöjligt att genomföra dem, med att påpeka, att det karakteristiska för den tid vi leva i just är att göra det omöjliga.
Att det blott rör sig om att komma till uppfattning av att de framlagda förslagen äro av v e r kl i g vikt för att finna utvägarna att realisera dem.
härda fram i detta i stallet för att söka annat, för deras hälsa mera lämpat.
.
Vidare begäres e n utökad yrkesinspektion och med blicken fäst på den oerhörda till- växten av arbeterskor särskilt kvinnliga yrkes- inspektörer, sorgfalligt valda ur siväl arbeterske- kretsar som bland socialt bildade personer.
Påvisande att nyare undersökningar mynna ut i den uppfattningen, att under en kortare arbets- tid icke endast relativt utan även absolut taget mera arbete blir utfört, yrkas p i maximal- arbetstid och där det rör sig om särskilt tungt arbete en ofrånkomlig bestämmelse vad kvinnorna beträffa om indelning i skift.
Vid dag och natt pågående arbete skulle 8-timmarsskift framför allt fastslas för arbeterskorna.
Så kommer yrkanden på nattarbetsförbud för barn och ungdom, återikrafttradande av före kriget gällande bestämmelser om barnarbete och hemarbete, bostadsinspektion, m. m. samt Skr !velsen, som av representanter för de undertecknande föreningarna överräckts inri !ces- och hendelsministrarna, har motagits med livligt intresse.
Inrikesministern, som underhöll sig med deputationen under en trekvartstimmes lang audiens i ett ingående resonemang över de olika punkterna, utlovade snabb undersökning av möjligheterna för förslagets gerkomfÖrande.
äsom redan i ett föregående häfte av Hertha meddelats har riksdagen denna vår bifallit Kungl.
A4aj:ts nådiga proposition angående grunder för kvinnas utnämning och befordran till rektor vid kvinnligt f01 kskolesemi- narium.
Genom detta riksdagsbeslut, som möjliggjort kvinnas utnämning till chefspost vid vissa kvinnliga statens läroanstalter, har ett ärende av prin- cipiell innebörd blivit avgjort.
Det är näm- ligen,sisom dåvarande chefen förec klesi- astikdepartementet, statsrådet Westman, enligt statsrådsprotokollet av den 23 febr.
1917 yttrade, " nära samhörigt med den allmänna frågan om behörighet för kvinna att befordras till statstjänstU.
Direkt kan det ju ej bereda minga kvinnor tilltriide till ledande stallning i sta ?zr,s tjiinst, då de ifragavarande Iiiroanstaitcsna ej iiro flera än sex och det p i intet sätt ar stadgat, att rektoratet vid dessa bör bestridas av kvinna.
Men indirekt berör detta ri ksdagsbeslr ?E alla de kvinnor, som förvarvat sidan kompetens, som för män medför rait att söka statstjanst.
Hittills ha dessa kvinnor, när de efter slutad studietid sökt efter tillfälle att i det allmimanas tjänst och för egen utkomst kunna !i anviinda sin dyrt förvärvade kompetens, stött emot höga murar, som stängt vägarna åt de flesta håll och begränsat deras möjligheter till utkomst p &amp; ett S
H E R T H A icke rättfardigt sätt.
Så kunna enligt den nya läroverksstadgan kvinnor er- hålla anställning inom samskolorna, men endast i underordnade befattningar, " som ej rimligtvis motsvara de anspråk på en mot deras kunskapsprov svarande verksamhet och därtill hörande för- måner, som kvinnor med fullständig adjunkts- och lektorskompetens med skäl kunna uppställa ", såsom justitie- rådet Trygger i sin nedannämnda motion till riksdagen 1905 yttrade.
Nu ar .en bresch skjuten, och en dag skola de stängande murarna försvinna för att ge frihet och utrymme at all verklig duglighet och begåvning att göra sig gällande.
En.
kort historik över huru frågan om kvinnors anställning i statens tjanst utvecklats torde kunna vara av intresse.
Konstitutionsutskottet vid 1905 års riks- dag påvisade i sitt utlåtande i anledning av hrr Tryggers och Zetterstrands motioner om ändrad lydelse av 28 regeringsformen, hurusom " steg för steg de önskemål vunnit beaktande, vilka å ena sidan gått ut på att bereda kvinna tillfälle att förskaffa sig er- forderlig utdaning för vinnande av kompetens till vissa statstjänster och å. andra sidan avsett att åt henne for- varva ratt att efter ådagalagd kompetens söka och erhålla dylika tjänsteru.
Stegen ha varit ganska små och betänksamt Övervägda, men de ha dock tagits.
Från statsmakternas sida ha alltifrån mitten av 1800-talet en rad av åtgärder vidtagits " i syfte a tt öppna befattningar i allmän tjanst för kvinnor, vilka åtgär- der nödvändiggjorts på grund av indu- strialismens genom brott ", säger Larar- s - o 227 lönenämnden i sitt betänkande av 1914.
Och den fortsätter: Den omvälvning p i det husliga arbetets om- rgde, som orsakats av att industrien bemäktigat sig en stor del av det arbete, som fordom ut- fördes i hemmen, har nämligen tvingat kvinnorna att i stor utsträckning söka arbetsförtjänst utom hemmet.
Och det var icke endast billighetsskäl, som istadkommo, att tillträde lämnades kvinnor till sidana befattningar i allmän tjanst, som de otvivelaktigt kunde sköta.
Det blev ocksi ett intresse för samhallet att tillgodogöra sig den obrukade arbetskraften, särskilt inom under- visningsväsendet och kommunikationsverken.
Så gavs under loppet av 1850- och 1860-talen åt kvinna rättighet att bliva f01 kskollärare, organist, Iarare i teckning samt i musik och sång vid lägre Iäro- verk, Iarare vid kvinnligt folkskole- seminarium (1862), adjunkt vid samma slags läroanstalt (l865), telegrafist, post- expeditör och.
skrivare vid statens järnvägar.
1866 uttalade Hi kets ständer i skrivelse till Kungt.
Maj:t, att de ansågo-an- stallning i tjänster och befattningar, vartill kvinna kan prövas lämplig och varifrån hon ej genom grundlag eller civillag ar utestängd, hädanefter borde tillkomma henne, nar hon visar er- forderliga kunskaper och skicklighet.
De anhöll0 därför, att Kungl.
Maj:t ville vidtaga åtgärder för att bereda kvinna tillfälle att avlägga för dylik anställning föreskrivna kunskapsprov.
Den 3 juni 1870 avlät också Kungl.
Maj:t efter att hava hört Atskilliga myndigheters utlåtanden en skrivelse till Sund hetskollegiurn,varigenom kvinna erhöll ratt att avlägga avgångsexamen vid rikets högre elementarlaroverk samt sådana examina med därtill hörande
prov, som äro stadgade för rättighet till läkareyrkets utövning.
.
Nästa steg var Kungl.
brevet av 7 nov.
1873, som medgav kvinna rHtt att avlägga alla vid universiteten före- kommande examina med undantag av examen inför teologisk fakultet samt juris licentiatexamen.
Kvinnorna ha ock i allt större utsträckning begagnat sig av denna möjlighet att förvärva och rättighet att genom examen inför uni- versitetens medicinska, filosofis ka och juridiska fakulteter styrka sin kompetens i olika fack.
* Ar 1897 avlade p i grund av erhållen Kungl.
dispens en kvinna juris licentiatexamen och fullgjorde disputationsprov för jur. doktorsgrad.
År 1909 avlade den första kvinnliga teologie kandidaten examen inför teologisk fakultet.
Men blott ett fåtal av de kvinnor, som agnade sig åt aka- demiska studier, hade utsikter att få kostnaderna gäldade genom en an- ställning motsyarande deras kompetens.
Det har val hittills egentligen varit endast de kvinnliga medicinarna förbehållet att vinna en utkomst, som motsvarat * I m a r s 1 9 1 4 torde antalet av de kvinnor, kostnaderna för deras utbildning, och detta mest genom enskild praktik.
Hr Trygger nämrter i sin motion 1905 acg.
förändring av 28 R. f., att en undersökning av dc tillfällen kvinnor haft att komma i åtnjutande av de fik- delar, som vid universitet förvärvad k0mpeter.s medför för man, vid denna tidpmkt visa: följande resultat: Kvinfiliga medicine studerande ha i jämförelsevis många Fall använts siisom amanuenser vid de fakulteter, dar de avlagt sina kompetensprov.
Till följd av en peti- tion, inlarnnad 28 jan.
190 % av k-inn- liga Ekare och medicine studerande, har Kungl.
Maj:t genom nid.
kun- göreIse av 6 nov.
R903 berättigat ogift kvinna att innehava dels vissa offentiiga läkarebefattningar, dels &amp; tski !liga lära- rebetkttningar vid ufiiversitet och me- dicinska fakulteter, vid Kardinsicc mediko-kirurgiska institutet sam!
vid Gymnastiska Centsalinstitutet.
Kvinnor, som avlagt kompetensprov inom filcsa- fisk fakultet ha Iiinge varit hiifivisade till ansti-illning uteslutande i privair tjiinsi, 1876 och 1901 erhöllo t v i kvincor, som genomgått provar, kungl.
dispeix för sökande av anstillning som z !djuck: som avlagt akademiska examina, hava varit: och kollega vid sallmiint läroverk.
?
898 Og ilta.
Gifta.
förviigrades dylik dispens.
Gen~t7.n des Fil.
kand. 127 (4 döda) 83 nya laroverksstadgan ha kvinnor allt- 9, mag. 83 lic. 3 5 (2 döda) sedan k905 varit berättigade aiit m- dokt.
10 (I död) 7 stallning i statens samskolor, men, s&amp;- Med.kand.
39 (3 döda) 18.
som redan pgpekats, endast i uiader-.
m i.
25 (2 döda) 18 (l död) ordnade befattningar, som icke skiiakt -, dokt.
3 (1 död) sina akademiskt bildade innehavare en 2 Jur. kand. 2 dokt.
1 (död) - (examavlagd p i mot deras kompetens svarande verk- gr.avK.disp.
1897) samhet eller utkomst.
Om möjligt ënnu Teol. kand. 1 1 sämre har frägan om kvinnas an- - Teol.o.fi1.
,, 1 ställande såsom lärare vid universiteten - Kansliexamen 1 y, s
H E R T H A - 229 - - P P.
gestaltat sig.
En kvinnlig docent har haft sämre förmåner ä,n manlig docent och underlägsen, verksamhet sig .till- delad.
En kvinna har ej ansetts kunna ens på förordnande förestå en professur.
Vid universitetsbibliotek, vid Kungl.
biblioteket istockholm och vid riksarki- vet ha för arbetet kompetenta kvinnor endast i mycket ringa omfattning kunnat vinna anställning, enär Kungl.
fullmakt fordrats för alla bibliotekarie-, vice bibliotekarie- och ordinarie amanuens- befattningar.
Och slutligen har kvinna, trots sin rätt att avlägga kompetens- prov inför.
juridisk fakultet, varit ute- sluten från flertalet av de befattningar, vartill samma kompetensprov skulle berättiga en man.
När så utnämningsrätten i fråga om adjunkt- och lektorsbefattningar vid d e allmänna läroverken å r 1905 över- flyttades till Kungl.
Maj:t, lade lydelsen av 2 8 R. f. absolut hinder i vägen för en reform i riktning att bättre till- godose d e vid universitet och högskolor studerande kvinnornas rättmätiga for- dringar.
För att avlägsna detta formella hinder väckte, såsom i det föregående redan nämnts, hrr E. Trygger i Första och F. Zetterstrand i Andra kammaren Br 1905 motion om ändrad lydelse av 2 8 R. F., så att även infödda svenska kvinnor skulle av Konungen kunna ut- nämnas och befordras till vissa be- fattningar i statens tjänst.
Konstitutions- utskottet vid 1905 ars riksdag ställde sig * väIvilligt mot förslaget, i det hela utskottet var ense om att bereda kvinnor tillträde till ifrågavarande befattningar.
Sju reservanter föreslogo en .från ut- skottets avvikande formulering, och s härpå stupade frågan.
Första kammaren antog utskottets förslag, men Andra kammaren yrkade, under uttalande av varma sympatier för själva saken, av- slag å såväl utskottets som reservan- ternas och motionärernas förslag, detta pä grund av betänkligheter angående formuleringen.
Den 8 Febr.
1907 väcktes av hrr E. Trygger och K. Kjellberg ny motion angående samma grundlagsändring.
I motionen framhölls, hurusom tiden för ifrågavarande reforms genomförande nu vore inne, Särskilt efter senaste Iäroverksreformens genomförande, i kraft av vilken utnämningsrätten till d e flesta befattningar vid d e allmänna lgroverken tillkomme Kungl.
Maj:t, vore behovet av ändring av 28 R. f. trängande.
Bristen på manliga Iarare med full kompetens, som ägnade sig åt undervisning, vore i stigande.
Så bestredos höstterminen 1907 mer ä n 50 lärarebefattningar av dels vikarie- rande, dels extra Iarare, som saknade den för ifrågavarande befattningar er- forderliga kompetensen.
Bland dessa inkompetenta lärare funnos filosofie studerande, farinacie studerande, e. o. kammarskrivare o. s. v. Herr Trygger säger i sin motion: " Vårt land ä r allt- mer i behov av att alla goda krafter användas till samhällets bästa.
Vi hava ej råd att därvid skjuta åt sidan den insats, som kvinnor äro skickliga och villiga att göra.
Den förändring av 28 R. f., som av mig ' vid 1905 års riksdag föreslogs, går e j u t ö v e r, s n a r a r e u n d e r * vad hänsyn till sa ' mhällets be- hov sålunda kräver. "
U r konstitutions- * Sparrn.
gjord av artikelförf. '
d a g god kä n ts, ': ' kunna utnämnas och befordras aven infödda svenska kvinnor.
a Numera fanas alltså icke langre nagot Det synes - utskottet vara av vikt grundlagsenligt hinder för en kvinnas att jämväl åt de kvinnliga krafter, som äro skickade att utöva en gagnerik utnamning till statstjänst.
Likväl innebar verksamhet å nu ifrågavarande om- denna grundlagsändring endast ett iöfte, råden av statsförvaltningen, beredes vars infriande skett först 10 å r efter möjlighet att vinna anställning i statens löftets avgivande, och da blott be- tjanst.
Det arbete å den offentliga un- gynnelsevis, genom det årets riksdags- dervisningens fält, vilket under de gångna åren utförts av kvinnor, har, beslut, varom taladcs i början av såsom numera torde allmänt erkännas, denna uppsats.
varit av en synnerligen omfattande och Detta genombrott till förman for betydelsefull art. Aven såsom läkare kvinnas rats att bekläda en chefspost samt inom området för vetenskap, i statens tjänst har naturligtvis sin.
%r- slöjd och skön konst hava kvinnor varit verksamma på ett franigångsrikt historia.
Folkundervisningskommittér.
och för samhället gagneligt satt.
Det siger i sitt Betänkande I, s. 337: " Vad kan därför knappast langre anses vara rektorsbefattningen vid de kvinnliga med rättvisans fordringar eller med seminarierna beträFar,visar erfarenheten samhällets välförstådda intresse överens- från många av våra större flickskolor, stämmande att helt och hållet utestänga dem från sådana befattningar av nu där kvinnliga föreständare med ut- nämnd art, vilkas innehavare av Ko- miarkelse hanehava bide de organisa- toriska ock den disciplinära lednlngeri, nungen utnämnas.
att eenna befattning bör kunna an- H r Tryggers förnyade motion inne- förtros även åt kvinnor ".
Den hern- bar med avseende på formulering en stiiller därför, att kvinna skall kunna sammanjämkning mellan de vid 1905 befordras till rektor vid kvinnligt fo !k- års riksdag framkomna förslagen och skdeseminarium och Föreslår avlöiling blev av 1907års riksdag antagen.
Genom och pension för kvicnlig rektor.
Läsarelöneniimnden har 1914 i sitt den förändring av 28 R. F., som så- lunda beslutades av 1907 och 1909 Betänkande E, s. 118 gjort följande årens riksdagar och sanktionerades av principuttalande: " D i kvinnor grundat Kungl.
Maj:t den 6 juni 1909, gjordes och sisom förestilndarinnor med fram- till 5 28 R. f. följande tillägg: " Till lära- gång lett såväl kvinnliga seminarier som rebefattningar vid statens läroanstalter, samskolor och högre skolor för kvinnlig de teologiska lärartjänsterna vid uni- ungdom, har namnden icke hyst några versiteterna likväl undantagna, till andra principiella betinkligheter mot att för-.
beställningar vid inrättningar för veten- orda, att kvinnor skulle få tillträde till skap, slöjd eller skön konst samt till rektorsbefattningair.
- - - Nipranden läkarbefattningar ma i den ordning som förordar därför, att kvinna må fo; klaras ovan sagts och med tillämpning a v beh6rig att innehava rektorsbefattning g r u n d e r, s o m a v K o n u n g o c h Riks- " Sparrn.
gjord av artikell utskottets vid 1907 års riksdag utlåtande m &amp; har följande anföras: s
HERTHA vid statens samskolor, Högre lärarinne- seminariet samt kvinnliga folkskole- seminarier ".
Nämnden föreslir så grunder för kvinnlig rektors avlöning och pensionering.
Ar 191 5 uttalade Folkskoleöverstyrel- sen i sitt utlåtande över sökande till rek- torsbefattningen vid Statens folkskolese- minarium i Stockholm, att " ehuru Over- styrelsen anser, att bland de anmäldau den enda kvinnliga sökanden " otvivel- aktigt hör till dem, vilka med hänsyn till insikter, erfarenhet och övriga egen- skaper, som företrädesvis erfordras hos styresmannen för ett seminarium, i främsta rummet bort komma i åtanke - - - Overstyrelsen icke kunnat finna, att gällande lagstiftning medger förordnande genom Kungl.
Maj:t av kvinnlig serninarierektoru, varför Over- styrelsen " vid ärendets slutliga prövning funnit sig böra taga i betraktande endast de manliga sökandena ".
Med anledning härav och enär i Kalmar en kvinnlig adjunkt redan i nära 5 år tjirnstgjort såsom vikarierande rektor inlämnade ett flertal bland lära- rinnorna vid Statens folkskoleseminarier i febr.
1916 en petition till Kungl.
Maj:t, i vilken de hemställde, att Kungl.
Maj:t täcktes till 1916 års riksdag avlåta framställning därom att kvinna må kunna förordnas eller utnämnas till rektor vid kvinnligt folkskoleseminarium, obero- ende av den då hos Löneregleringskom- mitténvilande Iönefrågan för lärare vid all- män ' na läroverk och folks koleseminarier.
Folkskoleöverstyrelsen, som haft at t avgiva utlåtande i ämnet, uttalade an- gående den pricipiella delen av frågan bl.
a. följande: 2 3 1 Overstyrelsen hade redan principiellt anslutit sig till den åsikten, att kvinna borde kunna anställas som rektor vid kvinnligt folkskoleseminarium, och den- na Overstyrelsens ståndpunk t stöddes av de erfarenheter, vilka b e r s t y r e l s e n varit i tillfälle att göra beträffande kvinnas förmåga att bestrida rektorsbefattning.
Allt sedan höstterminen 1912 hade näm- ligen reictorsbefa t tningen vid f01 ks kole- seminariet i Kalmar uppehallits av en kvinna, och det sätt, varpå detta upp- drag utförts, syntes bekräfta det anta- gandet, att ledningen av arbetet vid ett kvinnligt seminarium i vissa fall kunde med fördel anförtros åt en .. kvinna.
Liknande erfarenheter hade Oversty- reken varit i tillfälle att göra i fråga om ledningen av det privata kvinnliga folkskoleseminariet i Göteborg, från vilket elever årligen från cch med å r 191 2 utgått efter avlagd folkskollära- rinneexamen.
Sagda seminarium räk- nade under läsåret 1915-1916 114 ele- ver, och vid detsamma vore för det dåvarande ej mindre än 12 manliga lärare anställda.
Seminariet hade allt sedan dess upprättande höstterminen 1909 föreståtts av en kvinna.
Överstyrelsen ansåg sig därför med stöd av egna och från andra häll bekräftade erFarenheter böra tillstyrka Kungl.
Maj:ts bifall till den föreliggande ansökningen om vidtagande av åtgärder för att be- reda kvinna möjlighet att utnämnas eller förordnas till rektor för kvinnligt folkskoleseminarium.
Den principiella frågan om kvinnas anställande i statstjänst är, såsom förut- varande statsrådet Westman i sitt an- förande till statsrådsprotokollet 23 febr.
1917 påpekade, alls icke slutligt löst genom fastställande av sådana grunder.
som omförmälas i 28 R. f. Dels måste dylika av Konung och Riksdag s '.
godkända grunder Fastställas för varje nytt slag av statstjänst, vartill kvinna av Konungen kan komma att utnämnas.
Dels avse bestämmelserna i denna pa- ragraf endast sådana tjänster, vilkas innehavare utnämnes av Konungen, men icke den till antalet vida talrikare grupp av befattningar, som tillsättas av underordnad myndighet.
" Vad denna senare grupp beträffar, har redan ge- nom av Kungl.
Maj:t och Riksdagen Men framför allt skulle vi.
vilja be bvara ett frita all bitterhet fritt sime, med- vetna om att vad variden nu bäsi och mest behöver, det a r utjämnande för., sonlighet, hjälpande barmhärtighet, upp- byggande kärlek.
Detta a r vad vi skulle vilja bira in i samhäliet.
ELISABET EUREN.
fastställda stater eller annorledes rned- delade föreskrifter ett rätt stort ' antal Ars~erätteiserna Er Landsföreningen dylika befattningar öppnats för kvinnor och lokalföreningarna för kvinnans po13- - - men där dylika särskilda anord- tiska rejsiratt föreligga scdan en tid tillbaka ningar icke kommit till stånd, torde och vittna om att arbetet för denna var såsom regel anses galla, att befattningar, viktiga k i g a som alltid piigår med goda intresserade krafter.
Lokrtlföre- som tillsattas av de under Kungl.
Maj.t och ningzrnz visa vid årsskiftet en siffra av ställda myndigheterna, icke fa inne- 215, av vilka 16 äro filialer, samt 16 havas av kvinnor. "
fansförbund med ett sammanlagt antal av 14,433 medlemar.
En särdcles gIad- Visst erfara vi kvinnor en djup tack- jainde 6reteelse a r satt Männens fösSunC för K.
P. W. is i ständig tillväxt, förlidet samhet för vad som under de sista &amp; r ha; att uppvisa 3 nya 10kalavdeEningar~ sjuttiofem åren vunnits för kvinnornas Föreningens upplysningsarbete h r ratt till en nied mannen likställd ut- som ?örut frimst vila; p8 de Bergman-.
bildning och till en mot deras kompe- dbsterbe~gs !rs sarnhiil !skurserna.
Vkr- tens svarande ställning och utkomst.
terminen upptogs av tvenne lturscr, Vi kunna dock ej undgå att på samma ledda av froken Valborg Bergstrëm, derr första i Uppsala l i n i 5 febr.-12 apriI, gáng känna, att utvecklingen fram emot den andra i Stockholm 15 aprII-i4 fulia och hela medborgerliga rättigheter maj; den Ersta kursen med 30 ?h- gå: långsamt och att vägen hittills varit Iasni~gar p &amp; 19 olika platser och 1 x 6 stenig och törnbeströdd.
Men vi veta ett åA6rarean:al av sammspnIagi %,G53 den andra med samrna m a l också, att varje god, stor och rättfärdig personer, Y~aelSisraingar p i 10 e lats er med i, SSG sak städse måst strida sig fram i denna alh6rz1.e.
I Malmöhus lin, undur ofullltomlighetens tillvaro, och vi s e just tiden 13 oZrf.49 dec., uppehSls i de svårigheter vi möta och det mot- kursen av d i k a ftirel&amp;sare; aven i WSCW- stånd vi måste bekämpa ett insegel på norrlands Xn, i Aiiger~arzlsne ", sch ha i ' 0rcclmg hil %iis.
att vår sak a r god, stor och rattWrdig.
Tfie3eIpaa Artikelserien bar s a n vanligt Fortgiec Därför kunna vi bevara tron och hoppet, under de: gZiigna grci och infititii i 2: ty vi veta, att allt det som innebar ratt- tifici~gup, viikas sanmankigda qpiagn färdighet, det vinner den slutliga segern.
toadz k x n a uyskatc; as till c:s2E$,03Sex. '
H E R T H A Artikelseriens redaktör har varit fru Gerda Modén, Gävle.
Förlagsverksam heten synes under året ha varit mycket livlig.
51,415 exem- plar tryckalster ha utgivits för en kost- nad av 2,893 kr.
50 öre.
Under året utkomna publikationer, förutom års- berättelsen, äro: Kvinnorörelsens land- vinningar; Rösträttsbrevet för dagen; Några ord till vänner och motståndare av Elsa Alkman; Här står jag, jag kan inte annat, tal av kyrkoherde August Bruhn samt de till Birgittadagen utgivna trycksakerna: en reklamaffisch, Den heliga Birgitta, föredrag av Emma Aulin, Birgitta, prolog av Eva Fröberg och Hur kvinnorösträtten vinner terräng ute i världen.
Dessutom ha nya upplagor ut- givits av äldre broschyrer: Kristid, nykterhet och kvinnorösträtt av Sigrid Kruse; Landstingens uppgift och bety- 233 i Varför vi måste delse av ~ u l l Petrini; arbeta för rösträtten av Karin Fjällbäck- Holmgren; Gifta kvinnors kommunala rösträtt av Anna Wicksell samt Kort- fattad ledning för kvinnornas dzltagande i de kommunala valen.
Vykort med uttalanden av Fredrika Bremer, Selma Lagerlöf och Ellen Key och ett med svenska flaggan ha dessutom utgivits.
Liksom föregående är har Göteborgs F. K.
P.
R. utgivit Kvinnornas Kalender, redigerad av fröken Hildur Oijer.
Sommarens röstrattsmöte ägde som bekant rum i Strängnäs den 17-18 juni, deltagarna uppgingo till mellan två- i trehundra.
Den 7 oktober firades över hela landet för första gången som den gemensamma rösträttsdag, som för varje år skall samla de svenska kvin- norna till agitation för deras sak - tills deras fråga blivit löst.
Notiser från bokvärlden. '
' Sverige och England under re- volutionskrigens början.
bidrag till ligga bakom, företogos före världskrigets början.
Även då måste excerpterna den Reuterholmska regeringens historia uppvisas i engelska utrikesdepartemen- av Lydia Wahlström.
P.
A. Norstedt &amp;.
tet.
För närvarande och fiir en tid framåt ar naturligtvis dörren stängd Söners förlag.
för dylika forskningars bedrivande - Ett fackhistoriskt arbete behandlande så länge politiken inkräktar.
på den en tid, som är ett och ett fjärdedels vetenskapliga objektivitetens område sekel avlägsen, och dock genom ämnets och bestämmer hur de betraktade före- art av högsta aktualitet för dagen och teelserna s k o1 a ses.
Sålunda innehåller berörande ting, som alla med intresse denna historiebok ett skådespel, för läsa om i dagens tidningar - sådan a r vars tidigare akter ridån nu och tills i koithet karaktären av LydiaWahlströms vidare är fördragen, ' medan de scener, senaste bok.
Den historiska forskningens, som nu utspelas, äro för tätt inpå icke något som helst partitagande in- åskådaren för att tillara överblick.
tresse har valt undersökningsobjektet Endast på det mest diskreta sätt för- och bestämt undersökningsmetoden.
Nu- nimmes bokens - den vad utländska tiden, den tid och de omständigheter arkiv beträffar på tidigare forskningar varunder boken utgivits, ger sig inte grundade framställningens - tillkomst- till känna genom uppdragna paralleller tid.
T. ex. i citat, dar läsaren står häpen, emedan yttrandet nästan alldeles eller direkta hänsyftningar.
De forskningar i engelska arkiv, som oförändrat skulle kunna vara fällt i dag:
Blott i den värdefulla inledningen hän- syftar eljest förf.
direkt på det nu på- gående kriget, icke med några som helst deklamationer eller någon fördold advokatyr, blott med en och annan påpekning, som indrager aven det nar- varande som åskådningsmaterial för omdömet.
Det ar förlåtligt, om icke-Fackmannen trots framställningens objektivitet f i r det starkaste intryck av ämnets aktua- litet.
För övrigt kan han av detta intryck knappt taga någon skada i form av befastad partiskhet - därför har förf.
sörjt så väl som möjligt.
Hon berättar (utan kommenterande sido- blick på nutiden), huru under koali- tionskrigen England betraktade Frank- rike som " fiende till all civilisationa och kriget mot detta land som " ett undantag Från alla andra, fört i mänsklig- hetens och idealitetens namnu.
Nlendess- förinnan har hon i inledningen sökt förebygga lättvindiga slutsatser.
u Amnet omfattar egentligen en serie av tvister beroende på den större eller mindre skarpa, varmed Sverige under revolu- tionskrigen nödgades försvara sin neu- trala sjöfart gentemot Englands upp- bringningar.
Att sjökrigens vanliga verkan att locka de neutralas vinnings- lystnad aven förspordes på Sveriges handel i denna tid har jag naturligtvis icke sökt dölja.
Men att det härvidlag anda kan se ut som om England genom sin hänsynslöshet mot de neutrala vore syndaren framför andra nationer beror delvis på att dess motpart Frankrike vid denna tid ännu var jämFörelsevis angelägen att sta val hos de neutrala makterna.
England hade däremot inga andra hänsyn an den egna fördelens i handelskriget med Frankrike. "
Lydia Wahlströms intresse Wr det personligs i historien, förnekar sig icke heller i denna bok, vars ämne iir diplomati, uppbringningar och ratte- gångar.
I en förträfflig bit under rubrik " Svenska beskickningen i LondonU har hon framhållit hur * psykologiskti fak- torer " alltid " spelat en större roll inom politiken a n vad de handlande person- ligheterna själva kunnat se ".
An har, an dar träffar man på t. ex. en be- lysningsreflex i någon samtidas om- döme om den unge kronprinsen Gustaf Adolf eller en i få ord sammanfattad karakteristik, t. ex. den av rikskans- leren, med andra ord utrikesministern Sparre, " vars mjuka rygg, Iardoms- pedanteri, pratsjuka och enfald skuile gjort honom till ett villigt verktyg för viiken regering som helstu.
En rent humoristisk att icke säga farsartad epissa atgös berilttelsen om de ui- Iandska ministrarnas á Stockholm, enkannerligen engelska sändebxdet Spencers kontrovers med svenska regeringen 1 samband med kaffeförbuaet.
- HILNA BORELIUS.
Insända b6cker.
P.
A. Norstedt &amp; Söner: Svedgeoch England under revolritionskrigena början.
Bidrzg till den Reuterhoimslta regeringens historia av Lydia Vhhlström.
Albert Bonnier: Rnnrikes auiaoc Roh~slänska berittelser frfin urtid till nutidav Fredrik Nyrander.
Första delen.
- Det ljusa förhänget av Erik Jael.
- Qaorg Vrede.
Historien om en odagr av Carl-August Bolander.
- ajidtar och statister.
Histrion-novelletter av Gustaf Ccllijn.
- giolg8t av OI !y Donner.
- kuktiprter ate och Inne av Ellen Nordenstreng.
- Min okindc van.
Roman i brev av Dolorh Orn.
Ah !én &amp; akerlund: GustaPJaaisoaa.
En ?.
studie av Hedvig af Petersens.
Tidens förlag: WPLet.
Världsdrama av K.
P. Artioldso~z.
Wanlström &amp; Widstrand: Stjaen %a !i.
1Wgrz dikter av hfargit Ekegirdh.
Hu?
Gebu: Sverige av Rudolj Kjclldn.
P o l i t i s k a haridb6ckerlV.-TrolEeloo- " r$angcn.
ny " lTIa,k pS Stattu.
Evmgeliska Fosterlands-stiftelsens förlag: fas?
: grund.
Nhgra ungdomsFöredreg av h: n s hkarisson.
Vaid ar iivot?
Beriittels:: for de ur.ga av X: ' r ': - ta Lngerfell.
- I samfiwitens spik.
E:I dag i missionens sjukhus i Z ~ l l e s s av 11 '.
dc Perfis.
-- Det %r Guds v3ja eller Varfe;.
skola vi arbeta t 3 sjömansmissici:en?
av Jo; zannes Ncnnder.
-- Den goda deicr .. Fjortcz prsdilcningzar av Alb.
G. Lzanda.
-
:, - y .. .t._.
.... - * b.
.
.
.
S h.
. '
.......... - -.
.
.
6 ....
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
A.- % Nordlrko, .~ ?rn~aniet.
.
s.
' ~extijafdelnin~en -.
.
Tbyra Grafström, ~to ' ckholm.
.
'.
Pe * a (mf ut6tilllning a v fHrdiga och paborjade a r b e ten &amp; ht Matefial ..
Räd t i d inredning av viningar m. m.
.-.
.
svensk, F&amp; &amp; n Stgndjgt p &amp; lager Partiil hörande material ...
.
.
.
.
.
_.
.
.
; -.
.
.
.
.
.
&amp;) i ~thnisk SpeptrHd.
~ i k h a l t i ~ ~ t r ' v, av h Spetsmönster ...
* -.
_.
.
.
.
.
.
- ...
.
.
.
.
_ '. '
-.
,, .I '.
Kvinnliga, Högre, .Y-f.ke sa k.ola.
.
.. -.
m.
.
.
.
. '
.
-.
b6rjar hösten 1917 sin verksamhet med två kurser i be- klädnadsyrkef.
.
-; ~ l) p kursen; i. minst ettarig, avser att utbilda kvinnliga arbetsledare.
- och yrkesskole~~rarinnoï.
.
En qfeljtf, d &amp; y&amp;=.
.
- r: aa&amp;g h. dem here kursen kan förv&amp;wm,.
st8r t ......
ifitrade ', i /.
.
t. '
: ' - ' sambapi ~hc&amp;:skolan-.
.
C -.
~s \ 9ref kuiasn,.
F r i g, avsedd Mr.
kvinnlig.
ygdoyn med .:.
.....
.
.
.
.. 1: högre allmanbildning, meddehr gmr&amp;iggande yrkesundervis- .. -.
.
.
ning i klanning&amp;mnad,.
kappstjmnad och linnesömnad.
.
.
.
.
.
,
f 8 -- 1 l I I l Inzlehibll:; j, t I gryningen av en ny tid.
Av ~ U e t t a Gregeri, iC De utomliktenskapliga barnens stalfning.
Nej - och hterigen nej!
Av EZZtn Kleman.
Kringblick, Vagen till den fsrsta fullm~ktstjänsten.
A;.
Eli,af ?ttf &amp; - in.
Notiser friin bokvZr !dcn.
HERTHA Pörbundsmediemmar erhiila tidskriften t111 ett pris av kr.
3: 50, var * prenumeratim sker direkt genom Fredrika-Bremer-Förbundets byri, 48 Kiarabergsgrtui, Stockbaitn Icke=förbundsmedlemmar Ftenitrnercra i nlrmaste postanstalt eller ihfrhandel.
Pris 5 % postupplags: ',: I iir kr.
5:; l.
' * ar kr.
2: 75.
-- Lösnwnmer 35 Öre.
Redaktion och expedition: 48 Ktarahergsgatan 11.
Stockholm.
Redaktionstid: mdndagar, onsdagar och fredagar kl. 1-4.
A i i n ~ T.
4 8 S, R i k s 27 62.
Expeditionen: kl. I L 4 varje söckendag.
Ajlni, T.
4 % !ö.
Hjks 2 ' 7 63.
Tidskriften HERTH A ' S annonspriser: netto.
ori.
; '.
T si&amp;i: G5: 1,50 mm.
hi3 R!
! % o::i: .i sida: E x 1U1 e1.; .2: ': 5! !rtim.
Xiits om ' i: sida:!
el.65x204rnm.
j ' 1.31 x!
I.
Hel sida: 131 x 204 mm.
-.
Kr.
S, - - l g h g.
Kr.
15: - 1 ging.
.
Kr.
28: 1 girig.
.
Kr.
4: sil I &amp; \ ng 5 ginger.
.
, t 20: 25 5 g5nger.
.
., 3ti -- 5 ghger.
.
,, 69: - 5 ghger.
.
, 127: - 10.,.
.
,, - W 1 5 i U., ..,, 78.- I0,, ..,, 135:-:l0,, ..,, 245; - 2U,,.
.
i b: 5ti ?i),,.
,, 136: -- 20 ...
.
,, - ... ' W.
r Z,.
.
,, 475: .. -.
.
m - -
