# ID: svediakorp-per2749
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,239
# sentences: 763
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


' HF~RTT -.
.
.
.
.
.
.
_.
.
Z.
.
.
.
-.
_ # !:.
....
.
.
.
.
.
.
.,:.
.
.
&lt;.
_.
. '
_ .. .. _.
.., ". '.
* .. &lt;.Z: i _ ...
*.
:.
.
_i.
.
.
.. ...
.
.
.
.
.
... ..... ....
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- DAMER!
Nu inkommet nyheter i skotska, randiga och enfargade JI ' KIS KANDIDAT KVINNLIGA JURIDISKA BYRAN LILLA VATTUOATAN I # Blustyger i alla prislägen fr. Et t parti a Advokaten E VA A N D N .......... 0.65 pr mtr Vita W o i l e till blusar och kladningar.
Kjoltyger, 60 cm.
br., i grht och blHtt frin 1.45 pr mtr.
Cheviot.
Sammet.
Stuvar.
Tradgardine r .............. fr. kc 0.35 Strandkoftor ..............
.,., 5.80 Underkjolar, satin ..........,,., 3.55 Reformliv ................. 1-65 Snörliv ....................,,, 1.90 Korsettskyddare, ..........
.,, 0.95 Tröjor, Lahmans ............
.,,, 0.90 Kalsonger, triks ............,,,, 1.75, i RIK5 75 76 vid Bntnitebug-g U L M.
TEL. 183 - 86 -.
Testamen ten, bouppteckningar, arvsutrod.
ningar, äktenskapsförord, familjerättssaker,.
juridiska uppdrag av alla slag.
Aven sk &amp; liga förfragningar besvaras.
' J Ledig annonsplats!
Linnen .................... 1.25 Strumpor och Vantar.
sybehör m. m SVENSKA VARUHUSET tr., 4 D.-o i i n g g a l a n 54, 1 t 37 Stora Nygatan 37.
A.-B, Nordiska Kompaniet.
Textifafdelningen Thyra Grafström, Stockholm.
Permanent utställning av fiirdiga och pab8rjade arbe- ten samt material.
R i d vid inredning av viningar m. m.
L ' ndervisning i Italiensk spets- och annan konstsörn.
Srhdigt p5 lager dartill hörande material.
Svensk, Fransk iich Bömisk Spetsträd.
Rikhaltigt urval av Spetsmönster.
ARGANG IV 1 JUNI 1917 HXFTE 11 Selma Lagerlöfs ord till röstrattsmötet i Stockholm den 13 maj 1917..
et har länge gjorts gällande av motståndarna till kvinnornas röst- rattskrav, och det har utgjort en kalla till bekymmer aven för de mest över- tygade kvinnliga rösträt tsvänner, att Fordran på rösträtt inte framfördes av hela den kvinnliga.
befolkningen i Sverge, ja, att det har ännu torde finnas ' många kvinnor, som inte alls kanna nAgon längtan efter denna förmån.
Och det råder inte heller något tvivel om att det a r gott för en god sak att stödjas av en mängd anhängare.
Vi veta ju alla hur mycket detta skulle ha under- lättat vårt arbete.
Upprepade gånger ha vi såväl frAn regeringen som från riksdagens partiledare blivit tillfrågade hur många medlemmar vi rakna i våra föreningar och vi ha själva genom mass- insamling av undertecknare sökt ge vår röstrattspetition den största vikt och betydelse.
Allra helst skulle vi således ha velat att alla svenska kvinnor - och var- för inte alla svenska män?
- hade stått eniga bakom v8r fordran, men för envar, som vill agna den allra ytli- D gaste eftertanke åt de mänskliga fram- stegens historia, torde det snart visa sig, att detta a r fåfinga och onödiga önskningar.
Det a r helt enkelt inte på det sättet, som det mänskliga framåt- skridandet försiggår.
I stallet torde sakerna regelbundet ha det förloppet, att den reformsträvan, som först fram- föres av en ensam man eller kvinna, i sinom tid omhändertages av ett parti och därefter, oaktat den visst inte ännu vunnit allmän tillslutning, med hjälp av landets styrelse upphöjes till lag.
Det a r först sedan reformen har hunnit s8 långt.
och å r efter å r har fått arbeta sig in i vanor och förestallnings- satt, som man kan våga hoppas på att den skall kunna tillvinna sig allas gillande.
Det ar på samma satt som vi i dessa dagar s e nykterhetsvännerna arbeta på att Få sina åsikter upphöjda till lagbud, gällande för hela landet, fastan de mer än väl veta, att d e ha flertalet av dess invånare till motståndare.
Det a r på detta satt som i förra tider de stora religionsförandringarna försiggingo.
Inte .ett ögonblick lär Gustaf Vasa ha funnit
nödigt att på övertygelsens väg göra alla sina undersåtar till sannskyldiga protestanter, innan han här införde protestantisk kyrkoförfattning.
Man kan också lätt föreställa sig; hur avskaffan- det av allmänt förekommande missbruk, såsom träldom och blodshämnd, måste ha försiggått.
Det har varit ett fåtal människor som, rörda av kristendomens kärlekslära, ha rest sig mot det fäderne- ärvda eländet.
D e ha framtvingat det av lag befästa förbudet, och därpå ha d e gamla osederna blivit alltmer ovan- liga, ja, så glömda, att man inte mer kan tänka sig att de i detta land ha varit rådande.
Di vi nu hoppas att den kvinnliga rösträtten skall konima att genomföras pil ett liknande sätt, så vilja vi genast erkänna, att detta inte är något idea- liskt tillvägagående.
H u r många för- hoppningar korsades inte da kristendom genom ett kungligt eller kejserligt påbud infördes i ett land!
Ivrare och dröm- mare lära ha väntat sig ett himmelrike på jorden.
Verkligheten visade, att efter- som en så ofantligt stor massa av lik- nöjda och missnöjda bekännare hade tillförts den nya religionen, förblev världen just sadan den var, och d e goda verkningarna framträdde först långsam t efter generationers tåliga mål- medvetna arbete.
Och vi veta, att förhållandet skall bli detsamma vid vår reform.
Den dag då kvinnorna erhå !la full medborgarrätt skall inte utmärkas av några omstört- ningar.
Världen skall förbli sig lik, inte bara i tio, utan kanske i hundraden av år.
O m .vi, i det ögonblick vi vinna vår seger, hade hela nationens kvinnor bakom oss, vore dct ju en annan sak.
O m alla vore tränade till att s e bristerna i samfundslivet, ivriga på att avhjälpa dem, det vore en annan sak.
O m alla vore färdiga att offra tid och arbete för det allmänna, det vore en annan sak.
Son: det nu ar niåste man avhiilla sig Fran alla stora förhoppningar.
Refor- men a r för stor, för oerhört betydande för att genast Framträda till hela sin vidd.
Men jäster, ar inblandad i brygden och den skall sätta hela massan i rörelse, bara den får tid på sig, men till dess fordras det tålamod.
Det kan till och med handa, att vi skola kom- ma att sakna dessa dagar, d % vi voro få, men alla fulfw av nit, av självupp- offring, av tro.
Me3 till trots för att vi veta allt detta, stå vi nu här för att begära de svenska maktinnehavarnas hjälp för att f5rvandla de svenska röstrattskvin- nornas önskemål till allrniint erkänd och efterlevd förordning, till ett led i rikets grundvalar.
Och detta därför att vi veta att sidan a r vägen.
Allt det andra skall komma sedan, inte hastigt, men siikert, inte av sig självt, men ge- nom vaksamt, milmedvetet arbete.
Utan lagens hjälp kommer det därcmot aldrig.
Varför vi begära v&amp;r rösträtt, det är ju cärmast dirför att vi tro att var hjälp behövs vid genomförandet av sta- tens stora uppgifter.
Vår husmoderliga erfarenhet, v i r mudcrliga instinkt, vi tro att dessa ha sa !&lt;nats alltför länge i statsarbetet.
Men nu i detta ögonblick begära vi rösrratt kanske mest för dc unge kvinnornas skull.
Det ar rniinga skrankor som fallit i våra dagar, rninga förhii1lan; den ha andrats, och de njuta
' b H E R T H A en frihet som aldrig förr.
Må denna frihet bli belagd med ansvar!
Må dessa unga veta, att Sverge räknar med dem!
Fabriksarbeterskor soni studentskor, familjemedlemmar som ensamma mä veta att landet behöver deras omdöme, deras modiga, öppna, fria tankar.
Bred- vid sig själva och sina små intressen må de s e skuggan av något strängt och fordrande, ' se skuggan av ett foster- land, s o m aldrig lämnar dem ur sikte, som mäter och dömer över dem och deras gärningar!
Och så ännu ett ord!
Huru små rösträttskvinnornas förhoppningar må vara, är det dock så, att våra hjärtan skälva av längtan efter att få pröva våra krafter, s e vad vi kunna duga till.
Må man inte längre låta oss vänta!
Vi äro arbetare som i åratal ha hållit på att samla materiel till ett bygge.
Vi ha grund, vi ha ritningar, vi ha sten, vi ha bruk, men vi ha inte ännu hun- nit utverka oss tillåtelsen att börja ver- ket.
Må den komma!
Må grundstenen bli lagd!
Må murarna få resa sig!
Var- 205 för skall så mycken kraft förspillas i väntan?
Varför så mycken iver svalna i overksamhet?
Må man låta oss komma till verket!
Vi äro såningsmän som stå vid kanten av åkern med våra påsar fulla och våra händer öppna för att strö sädes- kornet ut över åkern.
Det har varit lång, kall vinter, hård nordan, frost och försenad vår.
Låt oss slippa in på åkern för att gräva och så!
Låt inte så mycken god vilja stängas ute från det stora arbetet!
Låt inte så många nya uppslag och tankar driva bort med vinden!
Vi äro tiggerskor ..
Vi lida av hård tid, vi tyngas av förtvivlan, vi ha sedan å r tillbaka endast hört om olyckor, vi äro nästan färdiga att digna av trötthet.
Låt komma en smula glädje till oss!
Låt oss möta än en gång medkänslan och barmhärtigheten, H u r härligt måtte det inte kännas att i tider utan hopp vara den som skingrar mörkret och låter en aning av ny, oväntad lycka stråla ner över mänskligheten!
Kvinnlig Högre Yrkesskola.
F redri ka-Bremer- Förbundet kommer att till hösten upprätta en Kvinnlig Högre Yrkesskola i beklädnadsbran- schen för utbildning av a r b e t s l e d a r e och y r k e s l ä r a r i n n o r.
Inom detta yrke erbjudes en god ekonomisk ställning åt den kvalificerade arbetaren och åt den, som kunnat arbeta sig fram till en ledareplats, en särdeles förmånlig sådan.
Genom väl ordnad yrkesut- bildning vill Fr.-Br.-F. nu bereda till- Fälle för kvinnlig ungdom med högre allmänbildning och utpräglade anlag för yrket att förvärva sig de kvalifikationer, som krävas av en arbetsledare eller en yrkesiärarinna.
y ör båda dessa kategorier ä r en grundlig träning i praktiskt yrkesarbete lika nödvändig som den
mera teoretiska utbildningen i mönster- konstruktion, yrkesekonomi m. m.
För inträde vid Högre Yrkesskolan har därför såsom fordran uppställts, att sökande genomgått tvåårig yrkesskola eller likvärdig utbildning samt dessutom arbetat minst 3 å r 5 ateljé.
För den, som äger håg och fallenhet för beklädnadsyrket samt dessutom arbetslust och arbetsförmåga, skulle sålunda öppnas ett arbetsfält, där hon kan arbeta sig fram till en socialt god och i ekonomiskt avseende tryggad stallning.
Hennes utbildning skulle kunna gestalta sig på följande sätt: Efter genomgången skolkurs genom- går hon yrkesskolan, dar undervisningen a r fördelad på tre olika linjer: klannings- sömnad, kappsömnad och linnesömnad.
Härigenom möjliggöres att eleven redan från början kan inrikta sig på den gren av yrket, för vilken hon har särskild fallenhet.
Hon bör dels genom sömnads- arbete i hemmet, dels genom hand- arbete i skolan ha fått klart för sig, om hon har lust för yrket och i så fall för vilken gren.
Handarbetet a r en god grund för det blivande yrkesarbetet, men det a r av vikt att ej förblanda dessa båda.
Handarbetet ordnas efter pedagogikens fordringar, då vid yrkes- undervisningen åter kravet på en fullt rationell yrkesutövning Bir det, som kommer i första rummet.
Eker genomgången tvåårig yrkesskola g i r hon så att börja lönearbete i bran- schen.
Syftar hon till Högre Yrkes- skolan, SA a r det en fördel för henne att därvid ej alltför hycket specialisera sig.
A .de flesta ateljéer ä r en ganska långt driveri specialisering det vanliga; så miste h ateljén för klanningsömnad specialisering ske ej blott å kjolar eller liv utaE iiven ofta A delar av dessa plagg.
För den biivande arbetsledaren eller yrkeslararinnan ar det viktigt att kunna beharska heia dräkten, och for att tillgodose er; dylik allsidig utbildning har har i Stockhoin sedan inrättats en ateTj6 beniimnd " Stoff och Stila, vid vilken enligt stadgarna utbildningssyr.- punktei?
aldrig f5r slappas ur sikte.
ERer minst tre års ateljéarbete, som natu5igivis ä r avlönat i proporiior.
: il1 vars och ens prestation, kan veder- börande söka inträde vid Högre Yrkes- skolan, därifriin avghngsbetyg erhäiies först efter minst l års studier och efter fyllda 2 1 Ar.
Utbildningstiden skulle alltsii bli minst 6-årig, men, som synes, iiro dirav tre år anslagna till avlönat arbete.
Au flera av v&amp;st lands Främsta arbets- givare i bekliidnadsbranschen has ut- talats den meningen att för att fylla da; behov, som inom syatelj6er och fabriker förefinnes av arbetsledare av Mgre cch Egre rang, en viit ord~adl yrkesunder- visning ä r i hög grad påkallad.
Vid Högre Yrkesskolan skall1 till- lampas följande plan: S ö m n a d med m ö n s t e r k o n s t r u k t i o n: Dräktmodellering (uppsaitning och utarbetning av dräkter), tygberakning.
Sömnad av modeller för olika detaljarbeten och garneringar.
Sömnad ar förut komponerade och utarbetade modelldräkter av olika dag.
Konstruktion av mönster, Kostymhistoria o c h fackteckning: Besbk ai museer fir studizr och skisscrizg av drakter.
Xompositio~isövningar av olikz sltigs dS&lt;:er ct ?h garneringar.
Uppgifter för fram- arbetasde av individuell smak.
Förelisningar (2 t.
): Kliidedraktens utvecklifip, från i ' .dsfa ti !l narvarande tid.
Kritik av nya moder samt czsszs anpassning etler vlra förhA !Ianden.
H E R T H A M a t e r i a i l ä ra: Laborationer:undersökning av textilämnen samt dessas renovering och rengöring.
Föreläsningar (l t.
): Textilämnen med hinsyn till ursprung, beredning, kvalitet, pris, förfalsk- ning, renovering, rengöring m. m.
V e r k t y g s lära: Laborationer: olika slags symaskiner, deras byggnad, justering och enklare reparationer.
Fy s i k o c h k e m i: Laborationer: fysiska och kemiska, som äro av betydelse för studierna i material- och verktygslara samt i hygien.
Föreläsningar (1 t.
): motsvarande, kapitel av fysiken och kemin.
E k o n o m i l ä ra: Bokföring av olika slag.
Matematiska uppgifter, som hava sakligt värde, särskilt sldana, som tillhöra vad man kallar affärsräkning.
Användning av räntetabeller och dylikt.
Arbete i kontoret: varuutlämning; distri- bution; kalkylation; utskrivning av räkningar, av- löningslistor, kontrakt m. m.; räkenskapernas skötsel för anstaltens olika avdelningar; intressekontor.
FörelEisningar (1 t.
): den svenska sömnads- industriens förhillande till hemmarknad, utländsk konkurrens, utländsk avsättning och tullskydd.
Produktion; prisbildning; arbetsintensitet; fri konkurrens och monopol.
Penningevasen; be- sparing; försäkring.
H y g i e n (l t.
): Föreläsningar: personlig hygien (särskilt hygienska och praktiska krav p i kläde- dräkten); yrkeshygien; bostadshygien.
Delar av hälsov&amp;rdsstadgan och yrkesfarelagen.
P e d a g o g i k o c h m e t o d i k: 1) För arbets- ledarekandidaterna hospitering och övningar att leda arbetet i de olika ateljéerna (för dam- och barnkläder, för kappor, linnesöm och för konfektionsarbete) och i kontoret.
2) För Iärare- kandidaterna hospitering, övningslektioner i praktiska och teoretiska amnen i normalyrkes- skolan samt arbete i?
kontoret.
207 3) Föreläsningar (2 t.
): psykologiens grunddrag.
Det viktigaste av den allmänna undervisnings- läran.
Arbets- och särskilt yrkesundervisn,ingens historia och metodik; yrkesval och yrkesutbildning.
S a m h ä l l s l ä r a (1 t.
): det viktigaste av Sverges stats- och kommunalförfattning.
Yrkets historia: hemslöjd, hantverk, hemindustri, fabriks.
industri m. m.
Lagstiftning, som berör yrkes- utövaren: näringslagstiftning, arbetarskydds- lagstiftning m. m.
För de i arbetsplanen upptagna olika prak- tiska uppgifterna beräknas en tid av samman- lagt 30 timmar pr vecka.
Med Högre Yrkesskolan äro som ovan nämndes förbundna en yrkesskola och en ateljé.
' br dessa mottagas personer; som vilja erhålla en grundläggande, respektive fortsatt utbildning i yrket, varförutom de, som viija söka sig in i Högre yrkesskolan men ej besitta alla därför erforderliga förkunskaper, där be- redas tillfälle att komplettera dessa.
På Yrkesskolans arbetsplan äro upp- tagna samma amnen som i HögreYrkes- skolan med undantag av fysik och kemi, som dar gå in under m a t e r i a l l a r a, verktygslära och hygien, samt av peda- gogik och metodik.
T i l l sömnad med mönsterkonstruktion äro i Yrkesskolan anslagna 30 timmar pr vecka.
Ansökningar såväl till Högre Yrkes- skolan som till Yrkeskolan och Ateljén kunna insändas till Fredri ka-Bremer- Förbundet, Stockholm,där även närmare upplysningar lämnas.
MARIA ASPMAN.
.
.
Röstrattsrnötet i Stockholm den 13 maj.
K.
änslan av att vår rösträttsfrågas lemmar, justitie-, finans-, civil- och sjö- läge inom riksdagen var sådant, ministrarna, och den rymliga estraden att det rent av nödvändiggjorde ett upptogs RV ledamöter av d e inbjudande understrykande av kravet från kvinnor- sexton föreningarnasstyrelser samt m d r a nas egen sida, hade föranlett L.
K.
P.
R:s representativa kvinnor.
Den från början starkt bärande stam- verkställande utskott att taga initia- tiv till anordnande av ett stort offent- ningen gick över i en verkligt högtidligt ligt möte i Stockholm.
Med ännu Fjorton gripande nar femton föreningsstandar - andra kvinnoFöreningars styrelser som rösträtts-, Vita-Bandsföreningars och de undertecknare - Fredrika-Bremer-För- socia !dernokratiska Itvirinoklubbarnas- bundet, Vita Bandet, Akad.
Bildade med Landsföreningens vita i gult stickade kvinnors Förening, Sverges Folkskol- sidenduk i täten buros fram på estraden av lärarinneförbund, Föreningen Frisinnade unga fanbärerskor i den vita mossan.
Kvinnor, Södra.K.
F. U.
K., Förenin- Spontant reste sig flertalet av de många gen G.
C.
I., Soc.-Dem.
Kvinnors närvarande, och man såg mer an ett Samorganisation, Soc.-Dem.
Kvinnornas fuktigt 6ga.
Det var ord av fullödig vikt som buros Centralstyrelse, Stockholms Allmänna Kvinnoklubb, Stockholms ' Södra Soc.- fram av frur AnnMargret Holmgren, Dem.
Kvinnoklubb, Kvinnliga Kontorist- sedan Landsföreningens ordförande, frö- och Expeditföreningen, Kvinnliga Tand- ken Signe Bergman, förklarat metet lakareklubben, Kvinnliga ~elefontjänste- öppnat.
Selma Lagerlöf hade innu en mannaföreningen - utfärdades också g&amp;ng, ehuru hon var Törhindrad act p e r med anledning av.
riksdagens förestående sonligen nirvara vid detta i vår rösträtts- behandling av frågan om kvinnornas rörelses historia särsltilda tillfiille, vetat politiska medborgarrätt av Landsförenin- tala ut sin mening om det rättfärdiga gen för kvinnans politiska rösträtt och i kvinnornas rösträttsltrav och vikten Föreningen för kvinnans politiska röst- av att det nu beviljades.
Det av fr~t rätt i Stockholm inbjudan till ett offent- H o l ~ g r e n med innerlighetens styrka ligt möte i Auditorium söndagen den 13 framfikda uttalandet mottogs med Inten-.
siva bifallsyttringar.
(Det hterges i s k maj kl. 7,30 e. m.
Kvinnorna -- och även män - hade helhet på annat stalle i detta Herthahäfte.)
Som exponent av de inom den kvinn- hörsammat kallelsen.
Den stora lokalen liga u6strättsrörelsen sedan dess b6rjafi var fylld till sista plats, och många vor0 de, som fingo vända vid ingången, redan enade olika politiska riktningarna hade på lördagen vor0 alla biljetter slutsålda.
r,iötee ordnats med talare ur de Enosi: På de främsta reserverade bankarna föreningen representerade s kilda?
d i - sågos ett 50-tal riksdagsmän, regeringen tiska partierna.
Det var högerns represen- lär varit representerad av fyra med- tant, grevinnan Louise Stenbock, som
-- H E R T H A talade först, framhållande de speciella svårigheter som mött högerns kvinnor i röstrattsarbetet genom att deras eget parti ställt sig avvisande och fientligt mot deras begäran.
Själv ett exempel på att icke dess mindre det funnits höger-, kvinnor som oförtröttat hällit fast vid och arbetat för vad de i denna sak funnit vara det riktiga och nödvändiga Framhävde grevinnan Stenbock med ratta, att om an somliga av högerns kvinnor dragit sig tillbaka andra stått modigt kvar i kampen.
Hon menade aven ' att det arbete högerns kvinnor sedan hr tillbaka nedlagt vid valen till sitt partis fromma måste gjort dem så förtroliga med valrörelsen, att de ej gärna kunna stalla sig främmande för tanken att själva inträda som direkt deltagande i densamma.
Lange hade mannen i onda tider vädjat till kvin- nornas offervillighet och förståelse för för landets svårigheter, och detta hade icke skett förgäves, nu vädjade kvin- norna till mannens förståelse.
Själva hade kvinnorna mod, inte blott till att offra sig, utan att också leva för ett fritt land.
Med några ord berördes möjligheten av en preliminär lösning av den kvinn- liga rösträttsfrågan med partiellt bevil- jade rättigheter, tydligen den tankegång, som varit bestämmande vid bildandet av Moderata kvinnors röstrattsförening.
För de stora socialdemokratiska k.vin- noorganisationerna talade fru Agda Ost- lund med vikten lagd på hur hårt dyr- tiden farit fram särskilt med arbetare- klassen och huru på den grund mängder av arbetareklassens kvinnor skulle, om de nu erhölle rösträtt p i samma vill- 209 kor som d e för mannen gällande, falla på samma streck, som nu utestänger så m h g a av arbetsklassens man.
Med någon entusiasm kunde arbeterskorna ej sefram mot en sådan frågans lösning.
Men de kunde hoppas på något accep- tablare och bättre, och med citerande av AnnMargret Holmgrens svar i en euquete on1 kvinnornas insats som politiska medborgare frågade talarinnan, om man ej kunde tro att riksdagen skulle ta emot det modershjärtats insats, son1 kvinnorna hade att komma med, - det som kvinnorna mena att världen för närvarande bast av allt behöver.
Utgående från religiöst tankande kvin- nors ståndpunkt, för vilka framför allt rattfärdighetsprincipen måste vara den bestämmande, talade fru Agnes Ingelman om de kristnas plikt att taga sin del av arbetet För en så vitt möjligt a r ratt- färdig samfundsordning, något som de religiösa kvinnorna också allt mer och mer vakna upp för.
Men för detra måste de först v e r b för att erhålla d e rättigheter, som ge dem inflytande på samfundsutvecklingen.
Som det ' nu ar g i sociala och lagstiftningsreformer sin gång utan att kvinnorna, med sina sar- skilda synpunkter, ha något att därvid bestämma.
Nödigt ar att kvinnorna få komma med, i osjälviskt intresse för att rättvisa krav bli tillgodosedda.
Fru Anna Wicksell, aftonens sista talare, började med att uttrycka den förhoppningen att det vore sista gången kvinnor har ur olika partier behövde sanilas för att tala om rösträtt.
Den demokratiens våg, som går fram genom Europa, skulle val även hos oss med- föra de demokratiska reformer, som
bl.
a. innesluta politisk rösträtt för kvin- bcsluia att ti !ierkänna svenska kvinnor M i t p l i - nor.
Regeringen, som framlagt förslag tiskt medborgarskap p i samma villkor som iiro om allmän civil värnplikt, kunde väl gällande för svenska män.
dessutom näppeligen mena, att de sam- En statlig manifestation av de svenska hälleliga bördorna skulle i samma mån kvinnornas samfallda och eniga röst- dragas av män och kvinnor, men de ' rattskrav utgjorde de instämmanden i samhälleliga rättigheterna komma blott resolurionen, som telegrafiskt inkommit den ena av parterna till del.
Det vore fran 160 röstrattsföreningar i landsorter.
ingen överdrift att säga, att den uppfatt- och som upplästes av d r Karolina Wider- ningen skulle göra kvinnorna upprörda, strön.
Ortnamn efter ortnamn, frin de inte för den börda den lade på dem större och kända till de mindre och utan för den ringaktning av dem som undangömda platserna, högst uppe f r h den innebar.
Varje individs plikt är att nordiigaste Norrland och längst syd- vara en fullständig människa, men att ligast från Skhnes stadler och samhällen, bli detta ar icke möjligt med de beskurna kommo de i bokstavsordning pA långa utvecklingsmöjligheter som utestängan- listor, torrt geografiskt och ändock det från medborgareskapet innebär.
Som suggestivt medryckaride genom angi-.
bärare och uppfostrare av det kom- vandet av de mångas vilja och önsk- mande släktet vore det alldeles särskilt ningar, som genom dessa namn repre- av vikt att kvinnorna icke tvingades senterades.
%9artill sällade sig direfter till stillastående, den nya generationen u p p l i s n i q p av en mlngd syzpari- beror av dem.
Hållas de utanför stat telegram, fran Mannens förbuitad f &amp; K. och samhälle äro de en död vikt att P.
R. och dess lokalavdelningar i Kristi- slipa med, innanför skulle de hjälpa anstad och Malmö, frin Ellen Key, frhn att dra lasset .. \.
en rad av kvinnoföreningar och enskilda Applåderna efter samtliga anföranden kvinnor i Danmark och Ncrge.
Av voro intensiva.
Till sist upplästes nedan- sirskild betydelse tedde sig ett fria stående fiirslag till resolution, som en- Liberala samlingspartiets förtroenderåd, hälligt antogs: beklagande att en viktig sammankomst, kvinnorna en rätt och e n plikt.
Vi fordra rätten för att själva kunna bevaka våra och våra barns intressen.
Vi fordra plikten för att under med- borgerligt ansvar kunna tjäna vårt land.
Vi begära att regering och riksdag i &amp; r L S ~ ~ sjungen ~ ~ ~ av.
frcken, ~~~d~ Frisef!, var den stimningsfealhai aislzt-.
ninger, p &amp; detta möte - som k ai nske får sin sikskilda historiska betycielse.
E. K-n.
H E R T H A 21 1 Moderata kvinnors röstrattsförening.
I långa å r h a d e s v e n s k a k v i n - norna, sammanslutna i en till med- lemsantal och krafter ständigt vaxande organisation, arbetat på erhållande av politiskt medborgarskap.
Utanför parti- linjerna, med målet: rösträtt på samma villkor som för mannen, ha de olika partiernas kvinnor samlats inom organisa- tionen i samma intresse och samma strävan.
Men tiden hargått ochalltjämt har det eftersträvade målet dragit sig undan.
P å det yttersta i dessa dagar har emellertid förhållanden uppstått, som peka på att frågans lösning ej kan vara så avlägsen - kanske till och med helt nara.
Och samtidigt härmed ha vi fått en ny rösträttssammanslutning, de mo- derata kvinnornas.
Föreningen bildades i Stockholm tisdagen den 15 maj på Kvinnoklubbens lokal vid ett samman- träde under fru L. Dyrssens ordförande- skap.
Till ledamöter i den nya föreningens styrelsevaldes fru L.Dyrssen, fru Gertrud Törnell, d:r Alexandra Skoglund, fröken Stina Quint, fru Lilly Hellström, fröken Fries; sam t till revisorssuppleanter fröken Ingrid Jzger och fröken Ingrid Sundström.
Föreningens syfte a r en modifikation av det av L.
K.
P.
R. sedan länge fram- förda röstrattskravet; man tänker sig ett åldersstreck, högre an det för männen fastställda men automatiskt fallande med ett å r för varje valperiod, tills den för mannen stadgade åldersgränsen uppnåtts.
Härmed skulle ett hastigt framsläppande till valen av en helt ny stor väljarkhr, vilket man på detta håll anser mindre lyckligt, undvikas.
Fru Lilly Hellström, som höll det för frågan orienterande föredraget, framhöll denna och övriga synpunkter, som gjort att högerns kvinnor funnit tiden vara inne för att bilda en egen sammanslut- ning med från den gamla röstrattsföre- ningen avvi kande program.
Förslag till stadgar framlades och antogs, och Mo- derata.
kvinnors rösträttsförening hade konstituerat sig.
Torsdagen den 24 maj hade för- Anna Lagerberg, Fru Anna Forsell, Fröken eningen sitt första offentliga möte i Torborg Bäckström, fröken Inger Sunde- lius; till styrelsesuppleanter fröken Hilda Hult, fröken Anna Sjöstedt och fru R. Schurer von Waldheim; till revisorer fröken Ida Blomstedt och fru Anna K. F. U.
K:s stora sal, då d:r Alexandra Skoglund redogjorde för den kvinnliga röstrattsfrigans allmänna läge och d:r Lydia Wahlström talade över ämnet Statslivet och kvinnan.
Anna Maria Lenngren som diktare och personlighet.
n s t å t l ig m i n n e s v å r d får Anna Maria Lenngren i den hundra å r efter hennes död utkomna andra upp- lagan av Karl Warburgs monografi och i den planerade utgivningen av hennes verk i ' Svenska vitterhetssamfundets E upplaga.
Lättläst trots sin utförlighet, varmt sympatisk för sitt föremål på samma gång som enkelt saklig i ut- trycken av denna sympati ä r Warburgs bok om Anna Maria Lenngren just den bok vi alla behöva för att historiskt
.
lära känna henne sådan hon sjalv var.
Med allt skal har författaren någorlunda utförligt omtalat äldre litteraturkritikers och litteraturhistorikers bedömning av den skalkaktigt visa skaldinnan.
Att se sammanfört hur hennes diktning avspeg- lade sig i en Atterboms,en Ljunggrens m. fl:s uppfattning är icke blott i allmänhet lärorikt och roande.
Det ger ocksi det allra basta bidrag till att rätt förstå hennes egen psykologiska position i de mycket omdebatterade " råden till min k. dottera.
Det är i slutet, som Warburg gör denna sammanfattning av litteratur- historikernas kommentarer.
Läsaren slutar boken med en genom kontrasten med all deras komiska fördomsfullhet desto livligare kand tacksamhet mot den forskare, som fejat undan den psykologiska dogmatiken och äntligen låtit det snart sagt r i t u e l l a Förfarandet i bedömandet av Anna Maria Lenngrens mästerverk eFterföljas av ett verkligen litterärt och litteraturhistoriskt.
Till möjligast klara belysning av före- målet, Anna Maria Lenngren, omtalas även apokryfiska anekdoter men redu- cerade till sitt ratta varde, liksom den bedrägliga inskriftstavlan i Uppsala, Gropgrand 3, och dess uppgift om platsen för Anna Marias födelse.
Samma tavlas tidsuppgift befinnes riktigare.
Tvärtemot tre officiella uppgifter om 1755 som födelseår var det dock i juni 1754, som TrefaIdighetsförsamlingens dopbok upptog Anna Maria Malmstedts namn.
Lokaliseringen av Malmstedtska hemmet vid denna tid har lyckats endast tack vare befintliga uppgifter om dess grannar.
Den nu icke till utseendet särdeles a historiskt " verkande S kolgatan i Uppsala hette den tiden Ladugatan, ock vid denna den dåtida stadens yttersta grans till landsbygden låg den tomt och växte " den hulda ålderstigna linden ", vilkas förödelse Anna Maria Lenngren begrät i dikten Saknaden.
Ett egendomligt stycke kulturhistoria utgör den akademiska religionsförWlje1- sen mot Anna Marias far, Magnus Brynolf Malmstedt, enligt original- handlingar i själva verket ingalunda (Iden eftergivna och stillsamma veten- skapsman och familjefaderu, som Atterbom skildrat, utan " en kraftig, käck personlighet, en sekterist och brikmakareu.
Nar Anna Maria ar ny- född, hösten 1754, ar familjens ekonomi på den punkt, att det föranstaltas in- samting bland trossyskonen för nya gångkläder åt Familjefadern!
Ett &amp; r se- nare återfhr denne sin sedan ett par år honom fralndömda " venia docendi " och därmed utkomstmöjligheter.
Son av en soldat ock en byskollärarinna - Anna Marias farmor och förebilden för det vackra diktporträttet " Gummana - f5renar han ett i viss mån krigiskt sinnelag med den typiska " laskarlens " yrke.
Hos hans dotter Anna Maria ar krigiskheten uteslutande intellektuell.
Hennes fiende iip.
dirskagen i alla former, hennes vapen &amp; löjets.
Hon kan ej som en del andra satiriker om sin alstring saga * Facit indignatio versusu.
Ingenstädes en darrning av indignation.
Runda kinder, mod och marg, trevligt hull och livlig farg, luft och frihet, berg och backar, frisk aptit och nötta klackar, ingen skymt av konstens tving, lust ach lekar, friijd och s p r a n ~.
H E R T H A S i beskrev fru Lenngren sedan själv barndomstiden.
I hemniet blev det senare si och sä, men av b a r n d o m s - hemmet har hon haft Övervägande ljusa minnen.
Sällan får hon i sina dikter ett så varmt tonfall, som då hon talar om " den ljuva tidenu, då " oskulden och friden tätt följde mina sp8rcg, om " barndomsårens blomsterked ", och i den idylliska " glada festen " tyckes det allra innerligast idylliska draget i tavlan vara det, att (' lilla Göran läste Fader våru -- som väl Anna Maria och hennes syskon fått göra vid de tarvliga mål- tiderna i föräldrahemmet.
Gynnad av samma mot kvinnobild- ning blida stämning, som ett årtionde före Anna Marias födelse uttryckts i professor E kermans nekande svar på frågan " om kvinnokönet borde av- stängas från litteraturens odlandeu, blev hon av sin far invigd i Roms språk och lärde känna dess litteratur.
Själv kan hon, som Warburg framhåller, omöjligt avskudda sig egenskapen av (' en Iard i stubb ' '.
Gagnet av denna klassiska bildning .uttryckes för övrigt näppeligen i den aldrelitteraturhistoriens välkända anekdot om att Anna Maria hjälpte sin far att rätta studenternas latinska skrivningar.
Icke ' heller - dar- om kan man knappt tvivla - var den poetiska Översättningen från Ovidius: Didos brev till Aeneas, den förnämsta frukt den satte i hennes författarskap.
Mesta värdet för Anna Maria Lenngren ägde den klassiska bildning hon fick tivelsutan dari, att den gav henne en god formell skolning och - framför allt - gav henne en hel del objektivt vetande, teoretiskt stoff.
Med allt skal D 213 kunde den vittra mamsell Mairnstedt skriva om sig sjäv - då hon 1778 pre- senterade sig för utgivarinnan av Göte- borgs H v a d n y t t?
- &gt;Mina ögon äro av den sorten, som man ser val medu.
Men en säkert värdefull indirekt hjälp för bruket av denna naturgåva ägde hon dari, att hon m e d s i t t i n t e l l e k t aven sett n å g o t a n n a t an sin omedelbara omgivning.
Alldeles oberoende av fragan om graden av allvar eller ironi i orden till " Betti " om " en Iard i stubb ' ' m. m. blir Anna Maria Lenngren ofrivilligt ett vittnesbörd om gagnet av studier för en begåvad kvinna.
" Den skarpögda och obarm hartiga kvinnopsykologen och oöverträffliga skildraren av d e vardagliga realiteterna och vardagsmanniskorna (' - som Böök kallar henne - säger visserligen om sig själv i den " Dröm ", dar hon jämför sig och fru Nordenflycht, att " hon - a r nästan aldrig borta " -- från det område, dar hon rör sig som, kvinna och husmor, till synes obe- roende av den bokliga bildning hon fått.
Nej, icke som fullmogen ' författarinna.
Men hon h a r v a r i t " bortaa från kvin- nosysslornas och kvinnofiifängans, från det andfbdda hushilllstralandets, det gnatande smågrälets och det sömnigt vegeterande dåsandets lika väl som från den tomma sällskapsflärdens värld - varit u bortau i den latinska och franska litteraturen och i miilmedvetet drivna litterära strävanden.
Sök ej att mannabragder hinna och känn din värdighet, min vän, i aran av att vara kvinna säger fru Lenngren som 44-årig matrona till Betti i - R å d till m i n k. d o t t e r.
Men hade dessa " radu följts vid hennes
uppfoaran och i hennes ungdom, hade hon aldrig blivit den hon blev.
Abstrakta och retoriska tillfällighets- dikter i samtidens vanliga stil äro Anna Marias första litterära lärospån.
Vid tjugo års ålder a r " den vittra demoiselle Malmstedtu i hemorten tillräckligt kand För sin skaldetalang för att i Uppsala Stads Wecko-Tidning hyllas på vers av två olika vitterlekare.
Den enes upp- maning: " Gå var svenska Sapphos stråt! "
ar mindre lämpad till Föremåler an den andres spådom: " Med snillets kvicka eld du skall till aran gåu.
Vid denna tid a r hon även i Göteborg och för den publik, som läste H v a d N y t t?
" ett kant vittert fruntimmer i Upp- sala ".
Redan år 1774 (i december) offentliggjordes i H v a d n y t t?
den Första dikt, dar hon funnit sin genre och dar hennes egenart framträder, en satirisk figurmålning, fullrundad och Färgrik.
Den ' livligt dramatiska dikten med dess bjärta bild av en ung dam vid sin morgontoalett har intet gemen- samt med det officiella, resonerande och opersonliga - till innehållet allmänt gods - som priglat och fortfor att prägla hennes allvarligare kväden, de, vilka gjort henne kand för att vara " vitter ".
Har möter man ' ' fru Lenngrena.
Detsamma galler i konstnärligt avse- ende i an högre grad satiren T e k o n s e l- j e n. Kiickt, ungdomsfriskt, obarmhär- tigt men med strålande gott humör och Överlägsen skildringsgåva framför författarinnan till läsarens förlustelse och d e avkon terfejades förödmjukelse de husliga kvinnorna i sin prydno: den pösande viktiga självbelåtenheten, okunnighetens tjockhuvade fördom, av- undsjukan och för iivrigt i det hela den otygIade simpelhet i språket - - helst om det gallde pigorna - och det hejdlösa kacklande, som utlöstes av tekoppen.
Den 177 % H v a d n y t t?
och den 1777 sarskilt utgivna versionen av T e k o n s e l j e n avvika ratt mycket och pA ett intressant satt från varandra, och det a r med tacksamhet man erfar, att bilda dessa versioner komma att Full- stindigt ingå i Svenska vitterhetssam- fundets upplaga, den äldre, mera dras- tiska och omedelbara, bredvid den nyare " mesa v2rdade och eleganta reFescraz .. de skildringen ".
Be strofer, som monogra- fien anf6r ur den äldre tryckta ver- sionen - till vilken det finnes en varian t,utgörande antingcn urformen eller en anellanform .- väcka val de flesta lisares Iangtan efter den bekväma till- gaing till båda pasa !lelltexternz, som den nya kritiska upplagan kommer att erbjuda.
HC %F den groteska Iöljligheten hos bildernr i den a ' tvinnospegela, s m Anna Maria Malinsiecit hiller h a, och h f 6 s sHkerheten kos den förande ha~dera miste man kanna mcdömkan fös den torra blekheten och brister.
p &amp; originalitet, ja pli estetiskt fornim- bar indignation i 1 Iedvig Charlotta Nordenflychns Friaartimrets f E r s v a r emot J.
J. Wouisseau.
Till tendensen Br A m a Marias dikt fullt s &amp; starkt ett inlagg $3 förmih för intelkktuela kvh- nor som nhgonsin fru Nordenflychss - est f&amp;hAlllande, varat m o n o g n a k ~ s f6rfattas-e Hven gett tillbörlig relief.
IF &amp; kiinnedomen om Anna Maria Malmstedt själv a r f ö r e t a l e t till en av hennes dramatiska översättningar
H E R T H A från Franskan, den hertiginnan av Söder- manland tillägnade L u c il e, av större betydelse an denna och andra översatt- ningar för teatern från Marmontel och Favart.
Till hertiginnan av Söderman- land kommer hon direkt fram med sin önskan att trotsa * den grans, man egenvilligt satt för mitt köns snilleu och med påpekningen, att " både äldre och senare tider hava lämnat oss m h g - faldiga exempel av fruntimmer, hos vilka man saknat varken snille eller styrka för lärdom och vitterhet.
* I hyll- ningsverserna till hertiginnan och ännu mer i de till drottningen riktade, som föregingo Översättningen av Z e m i r e o c h Azor, ar Anna.
Maria idel under- såtlig vördnad.
Så till ytterlighet kon- ventionsbundna till både språk och tankegång, som dylika, till kungliga högheter riktade företal i allmänhet voro, är det tydligt, att sådana yttranden i ett företal, som icke direkt Följde av själva positionen: en ödmjuk författare inför en kunglig höghet, vittna om ämnets synnerliga vikt för författaren.
' Om manu, säger Anna Maria om sitt arbete, Översättningen av L u c i l e, " skulle av dess egenskap vilja hämta något argument emot mitt köns skicklighet att arbeta i sådana ämnen, kan jag även så litet häruti saga till mitt eget försvar, som gilla en så obillig slutsats på hela könets bekostnad. "
Mellanstadier mellan den här (år 1776) hävdade ståndpunkten och det skaldebrev till ungdomsvännen Schmi ter- löv, dar Anna Maria 1779, kort före sitt giftermål, " går till sin natur och könets grans tillbakau och ' från Pinden avsked tar ', gör man bekantskap med - 215 i skaldebrevet av 5 maj 1777 och i brevet till fru Rosén 1778.
Det senare ar verkligen, som Anna Marias skildrare säger, " något pretiösta skrivet, att icke säga kokett, och visar redan en omiss- kännlig strävan att gå " till könets grans tillbaka ".
Anna Maria Lenngren har likväl under den tidigare perioden av sitt äktenskap icke varit fullt så - enligt deras mening visserligen berömligt - overksam i lit- terärt avseende, som Franzén, Atterbom och Ljunggren antagit, det uppvisar War- burg.
Men officiellt upphörde hon med sitt skaldskap.
Hon uppträdde icke mera offentligt.
Med hjälp av Snoilskys fantasi och Warburgs omsorgsfulla forskning kunna även sena tiders barn bli hemma- stadda i det Lenngrenska hemmet, Be- ridarbansgatan 2 l, med tebordets plats och möblernas klädsel, liksom med van- kretsen och den andliga miljön.
Den officiella festdiktglans, det nbgot för mycket av idyll, som Snoilskys vackra dikt har, gör en blott till desto tack- sammare avnämare för de av- fantasien icke omarbetade men fantasien eggande fakta, som monografien ger angående fru Lenngrens hem och den krets dar samlades.
Med klar översiktlig saklighet och fin takt framställer monografien fru Lenn- grens diktning så, att det väsentliga kommer i dagen och särskilt glans- perioden verkligen ter sig i glans.
Mot Fredrik Bööks bestämda vindicerande åt fru Lenngren av Författarskapet till en del prosasatirer i Stockholmsposten på 1780-talet har monografiens forfattare reserverat sig.
I hans framhållande av.
v a n s k l i g h e t e n att i s a m t l i g a fall ute- liigsna av de bida ar som människa slutande på inre grunder komma till om icke just den överlagsna, åtminstone full visshet - en visshet, som skulle den mera moderna.
Fru Lenngrcn föse- rat tfardiga dessa styckens upptagande träder - som Warburg anmärker - sin i Lenngren-upplagan - måste man in- tids Voltaire-riktning, ickcdess Roiissc~u- stämma.
I fråga om J o u r n a l h å l l e n stamning, vilket däremot fru Norden- a v e n k ö p m a n s f r u tyckes sannolik- flychr gör.
Men av dessa bhda ar det heten för fru Lenngrens författarskap voltziriancn, förstiindsmanniskan, scm vara av mycket hög dignitet.
De till ar borgerlig, och rousseauanen, kifislc- jämförelse anförda artit klarna T i l l mangiskan, som är aristokrat.
Fru Lenil- S t o c k h o l m s p i g o r och dess följd- gren igde jämte förståndsskärpa och artikel bidraga snarare att starka a n att kvickhet den i trånga husliga förhiil- förvilla övertygelsen, att det ar fru Eenp- landen uppvuxna borgarkvinnans f d k- gren, som fört " köpmansfruns " penna.
liga illusionslöshet.
Fru Nordenflycht Även de s k u l l e väl k u n n a vara av fru hade för sin känslas värn och förfining Lenngren.
Men de äro resonerande och hjälpen - och stiingslet - av en ari- derassatir ar av mera allmän art.J ournal stokratisk omgivning.
Fru Lenngren ar hallen a v en köpmansfru har däremot den kloka, skarpögda realisten, som utan i påfallande grad den konkreta iskåd- inre kamp sluter fred med världen --- lighet och visar den överlagsna förmåga med vil !kor att fritt TA roa sig p2 dess att skapa levande typer, som ar Anna bekostnad - och lugnt slutes sig inarr.
Maria Lenngrens.
sina fyra viggar, nöjd med " aran av I monografiens framställning av man- att vara kvinna ", nöjd att vara drctt- niskan och verket har den vetenskap- ning E sin narmaste omgivning, medan; liga forskningen haft ett stöd och icke hon ser virldens glans och ara med ett hinder av den klarsynta, diskreta lika nykter illusionsfrihet som nöjena sympati för forskningsobjektet, som dess p &amp; vauxhall ' n.
Ugrörande orittvis och Iöijlligt för- författare tydligen besitter.
Om veten- skapligheten, inklusive den konstnärliga domsfueall, som romantikernas vihxkring värderingen, ger ratta proportioner, ar av fru Lenngren var - - i sjilva intrycket det sympatien, som ger den ratta dagern av en laggning, som gick stick i s t h åt bilden.
Det galler om hela bilden, mot deras uppfattning av " kvinnXighei ", totalintrycket, aven om någon enstaka misstogo de sig icke.
Ltijligt ar blott, att detalj, t. ex. fru Leniigrens hållning i de sjiiha i det intellektuella bedömandet och mening med den Dröm, dar hon av fru Lenngrens alstring visa en s i låter fru Nordenflycht uppträda, kanske pryd och trånghuvad kalkbcrger !ighet: att de övertraffa den platta vardags- blivit en nyans för ljust hållen.
Psykologiskt blir alltid en jämförelse prosans av dem Woraktade rniilsmäii.
mellan fru Nordenflycht och fru Lenn- Emedan det galler en kvinnlig författare, gren av stort intresse.
De äro kontraster, iiro de dubbelt ur ständ att uppskam som belysa varandra.
Den litterärt under- den för deras personliga sympatier
Främmande väsensarten av hennes skald- skap.Atterbom resonnerar (1823) över det område, där fru Lenngren rörsig,kvickhe- tens.
Han lagstiftar för denna, mot vilken han " i och för sig själva ej har något att invända och dekreterar myndigt, att det för det kvinnliga könet ä r omöjligt att.
producera något i stor mening kvickt o. s. v. I S i a r e o c h s k a l d e r blev sedan Atterbom mindre docerande och fri- kostigare på beröm över fru Lenngren.
En poetisk natur i romantikens mening var fru Lenngren icke, men den, som icke mater hennes person med denna måttstock, måste uppskatta hennes sund- het och jämvikt, även om den samman- hänger med begränsning.
Hon måste ha varit en människa med, mycken naturlig g o d h e t.
Till den övertygelsen kommer m a n icke blott genom hennes vänners direkta vittnesbörd.
Det röjer sig i de äkta idylliska dragen i hennes diktning och det visar sig, knappast mindre tydligt, p i negativt sätt i den fullständiga fränvaron av bitterhet och skarpa, som utmarker hennes satir.
Hennes skärpa är blickens och förståndets endast.
En människa och framför allt en kvinna - för så vitt hon som sådan var mera stängd inom en trång krets av omständig- heter - med fru Lenngrens iakttagelse- förmåga och med samma objekt för denna skulle ha blivit elak, om hon ej varit mera godsinnad än de flesta.
För- mågan att s e det fula och då; aktiga såsom löjligt, sinnet för det komiska, ä r ju i och för sig ett skydd mot bitterhet, och hos en produktiv natur som .fru Lenngren verkar nöjet vid d e egna skapelserna ytterligare förmildrande i samma riktning.
Icke desto mindre är det anmärkningsvärt, att personlig skarpa sh helt saknas i fru Lenngrens satir.
Produktiv kvickhet förmedlade före- ningen av personlig godmodighet och träffsäker kritik.
Ett svalt temperament förmedlade föreningen av personlig " ar- barhetu och - i en del av hennes pro- duktion - frivolt litterärt självsvåld.
Naturligtvis har monografiens för- fattare rätt, då han uppfattar fru Lenn- grens översättningar och imitationer av Parny närmast som " vittra studier i en gren av tidens modediktning ".
Men för övrigt står ju den opersonliga passivitet, som kalkborgarmoralen bru- kat kalla för kvinnlig " ärbarhetu, psy- kologiskt ingalunda i det slags mot- satsförhållande till " sensualismu, som samma moral brukat antaga.
Brist på fantasi och därmed på idealskap- ande kraft, oförmåga av andlig lidelse lämna av erotiken intet annat kvar än dess mest materiella element.
I gengäld kan bristen på fantasi, idealiseringsdrift och lidelse efter omständigheterna inne- bära ett skydd för Den svärmiska, lidelsefulla Hedvig Charlotta Nordenflycht skulle inte kunnat skriva de " vågadeu saker, som Anna Maria Lenngren tillät sig, ty för den förra var erotiken icke lek utan allvar, icke jord utan eld.
A andra sidan ä r det omöjligt att tanka sig Anna Maria Lenn- gren kasta sig i sjön av olycklig kärlek.
O m man tillåter sig att skatta åt det populära.
.Favoritnöjet att indela människor (med avseende på kvinnor firas verkliga orgier i detta favorit- nöje) i ett par enkla grupper och sedan friskt sortera dit vem man får tag i, så bör det s k e med ut- s.
trycklig reservation med avseende p i förenklingen.
Endast med en dylik re- servation kan man ha rätt att saga, att fru Nordenflycht och fru Lenngren som personligheter representera två stående typer, som ännu i dag existera.
Kvinnan av fru Lenngrens typ finner sig - även om hon till en tid kampar för sin intellektualitet - jämförelsevis väl till ratta i " the man-made worldu.
Hon accepterar mannens lagstifining För hennes kön - med förbehall av vissa lättnades för henne själv - och mot- tager från dem en dubbel hyllnings- tribut: för hennes anspråklöshet å sitt köns vagnar och för hennes eget värde, över den sålunda fastslagna nivån för detta kön.
Kvinnan av fru Nordenflychts typ har det svårare ställt.
Hon a r idel allvar, och hon förlöjligas, medan den andra ständigt har skrattarna på sin sida.
Hon har en dubbel kamp att bestå: för sitt kön och för sig själv, och hennes personliga konflikt med den manliga ås kidningen galler något ännu ömthligare och mera brännande an intellektuella rät- tigheter ensamt.
Mur Överlägsen och har- monisk förefaller icke fru Lenngrens kyla bredvid fru Nordenflyches eld.
Den mest djupgående olikheten gent emot mannen mellan de två typerna ä r den erotiska.
: Den kvinna, som taktfullt rattar sig efter m a n n e n s vana att tänka sig kvin- nan som objekt, icke som subjekt För erotik, @ en kvinna, som obetinga '; re -- spekterar m a m e n s crotiska lagstiftning biide i dess mordiska " reg !era, str %~g:ist Gr kvlrtrran, och i dcss omoraliskti ?indan:ngfi, f6rniirnligast fur mannen, I ?QE ailses kuriöst nog vadigert bicic av sig själv och andra som den akta kv ir, n- liga i motsats mot den kvinna, som vbgar ge rltt i t sin egen kiinsfa och dess krav.
Enligt delta betraktelsesätt och denna terminologi var fru l.ermgren " kvimliga, Fru Nordenflycht icke.
Insända backer.
Albert Bonnier: Sanger i krig av Aaders Österling.
-- Anna Maria Lenngren av Karl !WarBurg.
Andra omarbetrrde upplagan utgiven till hmdralrsdagen av hennes död.
- Rosor f r h Pramkrika.
Lyriska och episka dikter av Anna Ekelöf.
- Jeam-Chrlstophe-.
av Floniain Rolland.
VII.
U n d e r. s a m m a La k. OversPttnlng 18a [inaaeni av o @ % 0 x 2 av Louise Akerman.
Erni!
Key.
III.
Utgivna cch utfyllda av ElSen Nya klmiar acR en ny jord.
Tal, Fey: ttdningsupgsatser och teori av Ludvig Nordström.
- Studentexmen.
Kritik och reformförslag av Hilding Celander.
- Paul Jiisgcnrs pQsIr.3 watt av Synnöue Carlbom.
Försök med vaxtba~tat~der.
Tv % avhsndlingar 1865 869 av Georg 17lendel.
Chers~ttning och inicdning av Robert Larsson.
Wahlström &amp; ' Viridstracd: $boltsEdg&amp;rderfi Handledning vid undervisning i triidgirdssk8tsel m. m. vid seminarier, folkhögskolor och sndra undervisningsanstalter av Gustaf Lind.
.
u H Geber: Vetenskapers och livet.
Magasin för vetenskagernz: och deras tillämp- ningar i det mo@erna iivet.
hg II.
Nr i.
--- a - - - a
.
.
.
.
.
.
.
e ..:.
-.
.
.
.
.
:.
.
.
.
I -.
.
.
.
.
.
... I:.
i.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
.. -.
.
: i ..:.
.
,.
.
: ...,:,:,.
.
.
.
;.
.
.
.
.
.
.
.
; ' .P~ &amp;; ~~.H-~,.
.
-, .... +i.
.-.
.
.
.
.
_ _.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...., ':.
.
.
.
.
.
.
.
C.
.
:.
.
\ .....
.
.
.
.
.
.
.
.m&lt;, &amp; &amp; hk;: k&amp;mrörelb; n,.
.
.
.
.
.
.
utgiven: av ~edtika~~mmer~~ör ?b~atrdct.
.
.
.
.
,.
....
.
.
.
.
.
.
.
.
. \.
: Iae&amp;itör: * aleo Klernatt.-.
:.
. '
:.
':,,.
'.
.
- - .-j .&amp;rbiri0airioa6qt~ ?~r ' .~t~x~a~a~ %bsk~iften tiii .p pris i " ir.
3: Sj-varvid prenuderation ... sker, diwt.
pn~miPrdri~B~m~~6; ' drbundets.
byr4, 48 Khtaberpgatan,.
Stockholm .. .. Wed.6rbuad6madlemm4r prenumerera H aarmaitte postanstalt eUer i ' bokhandel.
Pris I (lr postupplaga:.
ir kr.
.5: T;? / i:.
b .kr.
2 75.
Lösnummer 3S örs.
Redaktlon: och expeditfon: 40.: Ylairab.ergsg.atari U, St~ckholm.
Redaktlonstid:.m4tidagar, oasdamr o.ch fredagar-kl. 1-43.
" Alhi.
T.:-48.50, Riks 27 62.
Expeditlonpar kl. 11-4 varje shkeadfig.
.
.
.
.
., AQqT.
48 16, Riks.
.
27.62..
:.
.
.
.
,. '
S&lt; .. ' ' - '.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
: 7 - .:.
-.
.
.
.
-.
q annonkpriser.
; netto;:. '
.
.
.
.
.
.
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
.
.
.
.
...
.
.
. '
.
.
.
.
- ' b.sida: ..,: Ry@:oiq ' ~&amp;::sicli:.
RUIP ' O +sida: ~ Hel sida.
:.
6 5 ~ 5 o m m.
6 5 ~ * o ~ j 1 ~ ~ ~ ~ ~ ~ m i.
(1 3 i x ~ e 1 I.
a 6 x 5 2 ~ 0 2 4 o m 4 m m m.
.
i ' g h g Kr.
4: 50 l g b g .i ..
Kr.
.8: L g h g ..
Kr; 15: 1 ghg Kr.
28: 5 gingei.
.
?, 69: .5 ghger.
.
,, 127:.
5 ginger.
, 20:,25 ' b- ginger.
.
1, 3 &amp;.
.
. '
l 0,, ..
., 39:15 10.,,,,, 70:-.l0., ..,, 135:- 10,, ...,, ~ 4 5: ~,, - *. '
7850 20 ..;.
.
',,, 136:- 20 ...
,, m - 2 0,,, 475:- i ...
- ...
&gt; ....
.........
.
.
.
.
.
.
.
:.
-.
.:- ..
:.
.
: -.
.- B c; u t a o m.
!
.. R. t.
.. I - - ' - .. - .. .. - -
'.
: I.
.
.
.
I " " -- 1.
O.
C.
' -.
.
.
O I nnehkll:.
~.
.
.
O - ' Selma Lagerlöf ' s ord till r ?htrMtsm6tet t Stockhobri den 13 maj 1917.
H-~ / Krinnlig h&amp;re yrkesikda.
A r Moria Aspman.
Rösträttsmötet i Stockholm den 13 maj.
Moderata kvinnors r6strMtsf6rening.
Anna Maria Lenagren som diktare och Hiltzzn Rorelins.
k o: T ..:.
- .. I 1 I - 1-.
Alla för krigssjukvarden intresserade.
-- .abt- läsa Erhalles a Svensk Sjukskötersketidnings expedition tisdagar, dagar och lördagar kl. 1-3 e. m., eller pr post m &amp; av i kr.
Adress: Barnhusgatan 6 n. b., SJUKKASSA I f ör bildade självförsörjande hivinne+.- I - +.
.. I Expeditionen: Klarabergsgatan 48i1.
OBS1 Oppen I endast tisdagar ticii fredagar kl. ' / ill- ' id.
A plats förmedlingen finnas anmälda Iiharimor, lektionsgivare, in- och utlandska, kontorister, värdinnor samt hushAlisbitriiden av olika slag.
Rikst.
27 62 Platsf6rmedlingen Hr Öppen kl. 12-4.
TRYCKT i i 0 5 ~ I.
~ D X W A L A G ~ U S T ~ ~ W ~ K M T, &amp; V C K A R t.
STOCKHOLM 1917 A.
T.
48 16 I '.
; = =:
