# ID: svediakorp-per2744
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1916
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,736
# sentences: 1,045
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


x R; E-T~R: ELLEN ZKLEMAN X
DAM-ER- !.
- - m.
Nu inkommet nyheter .i skotska;.
fandiga och enfärgade.
.
- - ~ l u s i t ~ g e r -.
i alia prislagen fr. .......... 0.45 pr rntr Ett .. parti randigt och enfärgat Siden.
- till blusar bortslunipas.
. '
.
...
.
RioRtrg~r,~ 60 cm.
br, i gdtt och blitt PrHn 0.88 pr mtr.
Väridsberömda ' b y.
k s k l z Cheviot.
- Sammet.
Stuvgr.
- ~riidgardiyer ... A ... i..
;.
fr. " kr.
0 23 Strandkoftor ........... ..,, 3.50 Lektioner i -.
.
t ..........,, 3.65 Reformliv,.
, ............... s) F 1-30 Snorliv .................; ... m 2.35 Korse ttskyddare, trik8 '.
.. " .. ', m .0.75 Tröjor Lahmans .....,, 0.80 Kalsonger, triki ..: ........... m 1.25 Llfinen ............, .... i.
.
.
.,, 1.05 LINNES O M N A D Underkjolar, satin 0 i.; .:.;.
W Straamor och Vantar.
Sybehor m; m.
SVENSKA VARUHUSET 1 &amp; r., 54 Drottninggatan 58, l 37 Stora .Nygatan ' 37.
(iiven blusar, underkjotitr, skjortor, barnkläder).
Kurserna pBg8 12 jan.- 1. juni, under vilken tid elever dagl.
mottagas.
BVA E ~ N B R,. -- - ARIN - ~oN~I (.
~ib~llt&amp;atan 36. ar.
A.
T.
21004 -.
.
- R.
T; - 35 30 För kapitalister, ......................... &amp; it mintimmer, har det l &amp; &amp; it 6nskningwdl att kunna överliimna virden av sina värdepapper-ech skötseln av sina afirer i t nägon person eller institution, som med absolut sakerhet förenade punktlighet och noggrannhet i utförandet av det anhtrodda uppdraget, ävensom prisbillighet.
En sädan institution är Stockholms Enskilda Banks Notariatavdelning som under garanti i v Stwkbolma Emakildi Bu * itager 4 v l l r d e h f&amp;altning av enskilda personen och kasso?
vkiepapper~ Exempel 1.
Om m hos Notariatavdelningen deponerar obligafloner, in$amemr Notariataveelningen vid PorPalIotiderna kuponger och tillhandrrhiiler deponenter influtna - medel.
Vidare eherser ~ot&amp;iatavdelniagen utlottningar av obligationer.
och.
underrättar deponenten i god tid, i hl1 v denns tillhorig obligation blivit utlottad, aarntliimnari ' ön&amp;g. --.
till ny placering av det ledigblivna kapitalet.
Exempel 2.
Om .intecKriingar.
deponeras hos Notsnitavdeinin@, ?der&amp;ttar Notariat- avddningen gäldenitren därom - att rantorna ii inteckningarna skola till avdslningen inbetalas, - varefter de medel, som inflyta, till deponenten redovisas.
Vidm tillser Notariatavdeldngen, att inteckningarria bliva ' J yederhorlig tid förnyade.
Om en hos airdelningen deponerad inteckning genom.
underilten f h y e l s e skulle förfalla, ersitter Stock Wau Enakilda Bu * .... darigenom uppkommen skada.
.
.
.
Flirsartngsafglft: 50 öre för hr per 1,000 kr.
av depositionens varde, dock ej under tvii Kr.
,
ARGANG III HAFTE 7 l APRIL 1916 Hur skall ålderdomen på basta satt tryggas?, enom den allmänna pensionsför- G säkringen.
var det ivsett att sörja för envar sverisk man iller kvinna vid in- ' validitet eller ålderdom.
Från försak- ringen ha dock undantagits alla d e kategorier, som på annat satt ha sin ålderdom tryggad, och däribland alla statens ordinarie befattningshavare, vilka enligt lagen av den .l l oktober 1907 aga ratt till pension, samt delägare i telegraf-.
verkets ' eller folkskollararnas pensions- inrättning, De kvinnliga befattningsha- vare, som från den tidpunkt, då de bliva o r d i n a r i e, erlägga årliga pensionsav- gifter, äro fritagna Från avgifter till den allmänna pensionsförsäkringen, men hur går det med deras pensionsrätt; nar de byta levnadskall?
Efter att under t. ex. 10 år ha er- lagt pensionsavgift i ett centralt ambets- verk med 33 kr.
årligen i fyra år, 39 kr.
årligen följande fyra å r och därefter två å r 45 kr.
årligen a r en kvinnlig befatt- ningshavare, som gifter sig och övergår till annan verksamhet inom ett hem, enligt nu gällande lag förlustig sina in- satser.
O m hon kvarstår i tjansten, var- till hon a r berättigad aven efter sitt giftermål, skulle hennes pension vid 60 års ålder komma att utgöra 1500 k r årligen.
Men skulle ej någon del av hennes pensionsrätt kunna bevaras om kan dA tänka.
hon lämnar tjansten?
sig antingen att hon finge ratt att vid avgång kvarstå i pensionsrätt och fort- satta inbetalningar till pensionen efter den lönegrad hon innehade vid av- gangen eller ock att det beräknade var- det av de inbetalta pensionsavgifterna för hennes rakning avsattes till en re- ducerad pension eller ock för hennes räkning överföres till ' den allmänna pen- sionsförsäkringen och insattes på samma grunder som frivilliga avgifter.
Det be- lopp, varmed de i nyssnämnda exem- pel nämnda tio pensionsavgifter kunna överföras, utgör kr.
46 1: -, och om de överföras till allmänna pensionsförsak- ringen t., ex. det å r hon a r 30 år, skulle pensionen vid 60 års ålder utgöra 1 l&amp;.
% av 461 x 30, = kr.
172: 88 årligen,-eller vid 67 års ålder l l / &lt; g av 46 1 x 3 z = kr.
213: 2 1 årligen.
Så stort pensions- belopp a r det således, som den kvinn- an
- liga befattningshavaren i detta fall går förlustig enligt gällande lag.
Visserligen erhaller ej häller man, som övergår till annat yrke, ersättning för gjorda avsättningar till pensionen, men han vinner i allmänhet i sitt nya vrke ny rätt till pension, vilket även ä r fallet med kvinna, som gifter sig med man vilkens tjanst tillförsäkrar henne änke- pension.
I de många fall, dar hon icke blir genom mannens tjanst tillförsäkrad hkepension, blir hennes pension p &amp; grund av de obligatoriska insättningarna- i den allmänna pensionsförsa kringen mycket små, så länge lagen ännu före- skriver, att för hustru erlägges lägsta pensionsavgift oberoende av det gemen- samma boets förmögenhetsstallning.
Hen- nes avgifter till den allmänna pensions- försäkringen i förevarande exempel kommer att bliva ingenting de 10 å r hon innehar ordinarie statstjänst, 3 kr.
Migen övriga 41 år, = kr .. 123, och pen- sionen efter 24 % blir kr.
29: 52 årligen vid 67 års ålder.
Att det således kan vara av betydelse för tryggande av en kvinnlig stats ' tjanares Hlderdom, i de fall då hon genom giftermål blir skild från sin tjanst, att tillvarataga för hennes räkning de pensionsavgifter, som hon inbetalat, ä r tydligt nog.
Säkerligen ä r det därvid att föredraga antingen rätt för henne att kvarstå i pensionskassan eller överföring av det beräknade vär- det av insatserna till annan pensions- anstalt framför en hterbetalning kontant av inbetalda pensionsavgifter.
Enligt den tyska riksförsäkringslagen äger kvinna vid avgång från försäkringspliktigt yrke ratt att välja ett av dessa tre alternativ d. v. s. 1) fortsatta inbetalningarna, 2) få en uppskjuten livränta (en livränta som utfaller från och med en ph för- hand bestämd senare tidpunkt), eller 3) utfå insatserna kontant.
I Sverge ar det p &amp; tiden att n8got ordnas för att kvinna så val i enskild som statstjänst kan utfå beräknade vär- det av sin pensionsrätt vid den tidpunkt hon lämnar en tjanst för att övergå till annan.
Därvid tror jag det- lyckligaste vore, att det icke överlämnades kontant utan att det avsattes för det ändamål det från början var avsett, nämligen ålderdomens tryggande, och varför inte därvid använda vår allmänna pensions- försäkringsinstitution som övertagare av alla sådana förpliktelser, som grunda sig på inbetalningar gjorda under några få års tjänstetid.
Dock vore det naturligt- vis ännu fördelaktigare om den person, vare sig man eller kvinna, som slutar en tjanst för att övergi till ett annat levnadskall, kunde välja ' mellan ratt att fortsätta inbetalningarna och rätt att få berä knade värdet av gjorda inbetalningar avsatta för en uppskjuten livränta.
ANNA ABERGSSON.
Tusen år tillbaka.
Några rattsbestammelser angående kvinnan ur vår äldsta landskapslag.
.
u raldriga rättsbestamrnelser ha i. den pA 1200-talet nedskrivna Vastgöta-.
lagen redan fått en anstrykning av ny (mede1) tid.
Den kända satsen om en hög aktning för kvinnan från våra förfaders sida ter sig, tvivelaktig för en som mater vår aldsta landskapslag med nutida be- grepp.
Blott ett vidsträckt jämförelse- material från folk och årtusenden bort- o m - i stallet för f r a m o m - Vastgöta- lagen kan belysa och rättfardiga satsen i fråga.
En återblick på den kan emeller- tid i vargatider ge oss den " tigertröstenu, att saker.
och ting en gang i världen vor0 inte så litet värre an nu.
Till hugnad - eller förfäran - följer har en liten axplockning ur skilda balkar och paragrafer, som beröra kvinnans ansvar och rättigheter inför lagen.
Nar trolovning ingås, går friaren till g i f t o m a n n e n, redogör för sin förmö- genhet och ger giftomannen t illgáva (tilgref).
Därpå bekräftas brudköpet med handslag dem emellan.
Efter bröllopet skall den nygifte till giftomannen ytter- ligare överlämna va n g å v a (enl. lag 3 marker).
Men bruden?
Vid trolovningen namnes hon alls ej, men i det fullkom-.
nade brudköpet ingården m o r g o n g å v a (hindradaxgref), som hon får dagen efter bröllopet; dess storlek ar lagstadgad och graderad efter brudens sarnhallsstallning som fri eller frigiven.
Ar hon trälinna får hon ingen morgongåva, trälen betalar tv8.
öre i brudköp - till hennes ägare, och alla deras barn blir dennes.
O m det redan galler om mannen, att han inför lagen ännu i mycket- ingår som attmedlem snarare an som individ, så galler detta helt och hållet om kvin- nan.
Först i ett långt senare " Aditament " till Vastgötalagen står skrivet, att ingen.
fár giva henne bort utan hennes ja eller vilja en bestämmelse, som kyrkan arbetat på att få införd.
Skulle hon förnedra sig till att akta en, frigiven eller tral, blev hon i aldsta tider hart straffad (enl. sydgermansk ratt stenad).
Vastgötalagen a r härvidlag humanare an någon annan av de samtidiga; hennes barn fA nämligen följa hennes högre börd och raknas som fria, om h on var fri, även med tral till fader - i mot-.
sats till vad annorstädes varit lag.
Men kränker någon en trolovad kvinna; m o t h e n n e s vilja, betales drygt skadestånd till giftomannen och fästmannen, till.
kungen och häradet.
Hon däremot mot- tager ingen som halst gottgörelse, den faller den kränkta a t t e n till.
Kvinna a r " övermageu liksom barn.
Hon a r ej vittnesgill, k a n ' e j g!
ed - sålunda ej heller begå edsbrott, hon kan ej ansvara för sina handlingar, ej ens lagligt dömas för dem.
Hennes nar- maste manliga släkting ansvarar å hennes vagnar.
Har hon begått drap, drabbar olyckan hennes man; betrihr han ej bö- ' ' ' - ' '
terna, så lider han lagens tyngsta straff för en fri man, han blir för hennes skull ' biltog.
Fredlöshetsstraffet kan lika litet avkunnas över kvinna som över en träl; hon har ingen fast egendom och inga samhälleliga rättigheter, som man kan beröva henne, lika litet som trälen (" gärna lupe han, om han biltog voreu)!
Skulle hennes man fatta misstanke om hennes otrohet, då måste sju namnde- man .gå ed på hennes oskuld För att den skall anses bevisad.
I motsatt fall skall hon i sina vardagskläder för alltid gånga från bo och boslott.
En Aldrig kvarleva i Yngre Vastgötalagen röjer huru dar- vid tillgick: hon leddes till husets tröskel, där slet man av henne koftan och skar bort bakskörtet på kjorteln, varefter hon blev utskjuten och utesluten ur hem och boslott.
Var tog den arma varelsen vägen?
Den utstöttas dräkt - eller bristerna i den - kommer en att tanka på folk- sagans beskrivning av skogsnuvan, hon, som framtill kunde vara nog sil fager, men på ryggsidan var ihålig.
Måhända skogen gömde den förskjutnas kvalfyllda tillvaro.
Det var blott för en sak, som en fri- boren m a n kunde dömas till k r o p p s l i g straffbehandling, och det var för tjuvnad.
En så skändlig låghet som stöld bränn- märkte honom värre an någonsin mord och dråp.
Tjuven gives till " hogs ok til hange, til draps och til dödhe, til torff ok til t i ä r u V) Om hustrun däremot stulit och mannen betalar ut böterna, då kan ingen göra henne någon åverkan, ty kvinnan a r " övermage ".
~ a g r a i h a n *) Halshuggning och hängning, till dråp och död, till gatlopp med tjärstruket huvud, medan hopen kastade torv eller stenar.
betala, föres hon bakbunden till tinget.
Framhärdar mannen också dar i sin vägran att gälda böter för henne, da förmäler den äldre Vastgötalagen intet vidare om hennes straff.
Det förefaller troligt, att man lät henne gA.
Skulle hon hudstrykas, blev det mannens ensak, ej lagens dom.
En gammal rest i den yngre Vastgötalagen later oss emellertid höra, att om bonden ej löste henne, " dha misti (hon) hudh oc öronu - en bestämmelse som erinrar om den norska Gulatingslagen, dar hon vid första resan stöld miste ett öra, andra resan det andra, tredje resan näsan, " hun heed da Stufa (naslös) og NuFd (öronlös) og kundesaadan s t j ~ l saalange e hun gad?
Har a r det dock uttryckligen fråga om t r ä l k v i n n o r, tiuvnad - i s m å t t - stod så lågt för ncrdbornas hedersbegrepp, att den val knappast kunde tankas i s m m a n h a ~ g med va- relser av frälse bö-Y.
Vid stzdgandet att kvinnan skall gi Fri, om mannen betalar böterna för hen- nes stöld, förekommer ett betydelseFul1 t tillägg: " k o n z Eer ovormaghi, hun a eigh hug ok eigh hangz ' ") u t a n fir i t r 01s k a p ".
Kvinnan har eljest inför lagen ingen individuell ara att mista och kan därför häller ej förklaras som niding u t o m i d e t t a e n d a fall.
Trolldom och förgörelse bar uttryckligen namn av n i d i n g s d å d, och för sådan förseelse skall ej mannen utan hon själv bära ansvaret.
Pil detta enda område tilltror man henne alltså jämnstor, nej s t ö r r e makt an mannen!
Trollkarlar namnas aldrig förrän i Kristoffers allmänna lands- lag, dessförinnan a r det har uppe endast).
Jfr fg.
not.
stättan in till- kreatursfållan nied.
- .upp-] .ost hår.
och i ett trolls skepnad, ' den tid d å, det varken ar dag - eller n.atta - en haxbeskrivning; som från .. Eddan och landskapslagen genom folktr0.i alla på landskap vandrat in i proto~olleri~ häxprocessernas tid, " takryttarinnor ", som " fara i vindenu vid dagjamnings- tid, ridande på grindar, ugnsrakor och dylikt!
.
Det ar sällsamt, att vi nu le vid just det okvädingsord, som beteck- nade det enda brott, för vilket kvinnan var sjalvansvarig, för vilket lagen tog henne på allvar och hotade hennemed döden!
.
.
I några få Fall kunde kvinnan per * sonligen uppbära böter för förnärmelser, som tillfogats henne.
Om mannen slog henneoffentligt, i ö l b a n k eller i kyrkari, da måste han till boslotten lagga tre; marker, vilka skulle ' bli hennes privat: egendom, i fall " hug eller helu (h.ågen eller döden) skilde dem åt.
Skulle man- .nen ha misstänkt henne för otrohaet och hon med sju mans ed verkligen lyckas styrka sin oskuld, då var han under samma villkor skyldig tre .marker till boet för det onda ryktet.
Försköt han henlie utan orsak,.
skulle han också punga ut med en summa; om hon där- emot förlöp honom, miste hon - allt.
För ' förnärmelse mot ogift kvinna erhåller.
som nämnt ä t t e n skadestånd.
Den som dräper en kvinna, blir under .alla förhillanden av lagen stamplad son?
niding.
(Overhuvud karakteriseras dråp på icke jämnstarka såsom nidingsdåd.)
I fråga om kvinnodråp har Vast- götalagens Urbotabalk fått en formu-.
*) D. v. s.
ingen yrkar ansvar for Förbrytelser lering, som synes bringa en halsning från riddartidens höviskhet, men som mot henne.
kvinnor,.
som antagas ha förbund med hemliga makter.
(Man erinre sig - u r Eddan Heid, " onda valan, som ofärd trollade ",.
" alltid älskad.
av onda.
kvin- nor "., och Gullveig, som.
åstadkom så mycket ont i Asavärlden.)
Om kvinna förgjort man, då får hon ett dygn att löpa till skogs på, därpå dömes hon ogill *) för arvingar och efterkom- mande - och d r ä p e s därnäst.
Detta dygn att löpa till skogs på ar en ara mitt i straffet, som eljest endast beviljas friboren biltog man, något som p i ett helt annat satt gör henne jämbördig med honom, an då den otrogna hustrun kördes ut med skymfad dräkt.
I yngre Vastgötaiagen står intet om skogslopp,.
men väl att hon skall galda sitt brott med livet, såvida inte häradsnämnden skulle tilläta henne böta det största brukliga bötesbeloppet (3 x 9 marker).
(Enligt Ostgötalagen skall kvinna, som övar trolldom, s t e nas.
Ännu i 1734 års lag skall e ' mellertid för trolldom, som villat annans död, " man steglas och kona halshuggas och å bale b r ä n n a s " - samma trolldomsstraff alltså som asarna i urtiden utförde p i trollkvin- nan Gullveig.)
A andra sidan ar det en av de värsta .kränkningar, som kan tillfogas en kvin- na, om man skyller henne för - icke blott att h a förgjort - utan att k u n n a .förgöra folk eller kreatur.
Det ' finnes dock ännu tvi möjligheter att o k v ä d a kvinna; som uppräknas i Vastgötalagen.
Det ena ar att beskylla henne 6 r äkten- skapsbrott, det andra.
ar att saga till henne följande: " Jag shg, att du red p i
1 38 H E R T H A.
- - - - - - - - -- -.
.
- - -.
.
- - - --.
- - -- - - -.
-.
.
-.
.
-.
säkert ä r äldre: " Dräper m a n kvinna, det ä r alltigenom nidingsverk.
Hon har frid till möte och massa, vore an aldrig så mycket strid bland man ".
Inför denna ridderlighetens frukt må axplockningen stanna av.
.
- - .-p.
.
.
.
Onskligt vore bara, att årtusendet därnäst mäktat förädla beskyddarevil- jans aktning till m e d m a n s k l ig h e t e n s, till ökat ansvar och gagn för det hela.
EMILIA FOGELKLOU.
Gifta kvinnors ordinarie anställning i kommunika- tionsverken.
Herthas 14; e nummer för re- I tionsverkens dogjordes utförligt för kommunika- av Kungl.
Maj:t inford- 191 5 rade utlåtanden angående vill koren för gifta kvinnliga biträdens anställning inom dessa verk.
Dessa villkor äro nämligen icke oväsentligt ' avvikande från de be- stämmelser, som i samma fråga fast- ställts för de centrala ämbetsverken, där ett biträde som ingår äktenskap ej a r skyldigt att avgå, därest ej veder- börande myndighet " med hänsyn till tjänstens behöriga uppehållande finner det nö (ligtu.
Kommunikationsverken dar- emot giva ej sina gifta kvinnliga bitra- den ratt att kvarsta annat än såsom extra ordinarie och förordade i sina ovannämnda underdaniga yttranden bi- behållande av status quo.
Löneregleringskommitten fick sig da av Kungl.
Maj:t ålagt att i sin ordning uttala sig angående dessa kommunika- .tionsverkens utlåtanden, vilkas motive- ring kommittén särskilt med avseende på telegrafstyrelsen ganska skarpt be- - mötte samt för gifta kvinnors anstall- ning hos telegrafverket, statens jarn- vägar och pos (verket föreslog samma villkor som de för de centrala ambets- verken gällande.
Kommunikationsver- ken ha sedermera haft att avgiva under- dåniga utlåtanden över detta löneregle- ringskommitténs betan kande.
Sasom ju var att vänta har detta icke föranlett nå- gon förändring i ämbetsverkens tanke- sätt i denna fråga.
Det lär val således knappast vara troligt att Kungl.
Maj:t tvärtemot am betsverkens bestämda ut- talanden inom den närmaste tiden fram- lägger något förslag till nya bestämmelser angående villkoren för deras gifta kvinn- liga tjänstemans anställning, Emellertid tordc det kunna förutses, att &amp; dana dessa villkor fastställts för de centrala ämbetsverkens biträden, de ej skola komma att medföra alltför avskräckande konsekvenser.
Måhända kan man så- lunda också hoppas, att kommunika- tionsverken efter några å r skola våga risken att aven för sin del antaga dem.
G.
T-LL. '
H E R T H A 139 - Nutida engelska.
författarinnor.
.
IV.
et litterära arvet från 1800-talets Drnitt har i ett par fall gatt i rätt nedstigande led till kvinnor.
Thackerays äldsta dotter, Lady Ritchie, ä r en för- fattarinna av rang, likaså Kingsleys dotter Mary St. Leger Harrison, som skriver under signaturen Lucas Malet.
Lady Ritchie började som roman- författarinna, men under senare tider har hon huvudsakligen ägnat sig åt att nedskriva sina minnen och biogra- fiska anteckningar om sin.
far.
Hemför läsaren i nära personlig beröring med såväl Thackeray som hans litterära umgängesvanner och återkallar atmo- svaren ej blott i tiden utan omkring varje särskild personlighet.
Ett varmt ' kän- nande och förstående för allt mänsk- ligt adlar hela hennes författarskap.
Anne Thackeray bildar en länk mellan sin far och hans omgivning och vår tid, men sammanhanget mellan Lucas Malet och Kingsley och hans strävanden träder ej lika klart i dagen.
Då man betänker, att det var Kingsleys kontro- vers med kardinal Newman, som Fram- kalladedennes A p o l o g i a p r o Vita S u a, står man undrande inför det faktum, att Mary Kingsley övergitt till kato- licismen.
Någon återklang av den " mus- cular Christianity ", som Kingsley pre- dikade, finner .man ej hos hans dotter.
Hon ä r konstnär i första rummet.
Med kraft och djärvhet griper hon sig an med sitt ämne och skyr ej det abnorma och groteska.
I sin roman T h e W a g e s of ' S i n säger hon om hjalten, artisten Colt-, hurst: " Han förkastade alltid det, som var onaturligt och motbjudande, s &amp; vida ej framställningen därav utgjorde en s &amp; väsentlig del av hans ämne, att dess utelämnande skulle förstöra historiens kärna.
O m det var en nödvändig del av dramat, avbildade han det ärligt och oförskräckt.
Och jag vill ej förneka att han sannolikt njöt av att göra det1 (.
Jag tror ej det är för djärvt attantaga, att när hon nedskrev detta hon iden- tifierade sig själv med Colthurst.
Hon önskar se och framställa livet helt och sådant det är, och fast hon stundom tyckes njuta av att teckna det abnorma och sinnliga, så ä r hon ej blind för det stora och sköna hos människan och i naturen.
C o l o n e l E n d e r b y ' s W i f e ä r en studie av den fysiska smärtans själsliga verkningar, och i T h e H i.s t o r y of S i r R i c h a r d C a l m a d y ger hon en fram- ställning av lytets moraliska inverkan på den vanskapte.
Olika omdömen ha fällts om Lucas Malets författarskap, men att hon intar en hög rangplats inom den engelska litteraturen a r obestridligt.
Grevinnan von Arnim, som skrivit bl.
a.
E l i z a bech a n d ~ e G r e r m a n G a r d e n och Elizabeth ' s A d v e n t u r e s in.Rue- g e n, och Miss Macnaughtan, författarin- nan till T h e F o r t u n e of C h r i s t i n a M ' c N a b, A L a m e Dog ' s D a i r y m.
fl., ä r o båda rikt utrustade med den anglo- saxiska humorns friska sälta.
Deras fina ironi, parad med älskvärdhet och gott a
humör, gör läsningen av deras böcker till hos kväkarna manifesterar sig ej i vack- en uppfriskande sysselsättning.
Jag tror lande ord utan i tystnad och hand- ej man misstar sig om man antager, att ling - den ande som gör dem till ett Ruskin skulle räknat deras arbeten till kristenhetens salt, som ej mist sin sälta.
den kategori han benämner " goda böcker Mrs.
Hinkson (Katherine Tynan) och för stundenu.
" Vi böra vara odelat tack- mrs.
Woods äro båda skalder och roman- samma för dem och blygas om vi ej författarinnor - den förra ar, för att tala med William Archer, " mycket irländsk, göra gott bruk av dem ".
Att göra Uha Silberrads bekantskap mycket kvinnlig, mycket mänskligu, är odelat angenämt.
Hon har skrivit den senare vädjar mer till tanken an en hel rad rpmaner, och tack vare de till känslan.
Jag anför första och sista förtrarniga engelska billighetsupplagoriia strofen av mrs.
Hinksons dikt An n u s ha nhgra av dem nått över till oss.
Miss Mirabilis: * Sil berrad tecknar människor och ej typer The year that brought our hearts ' desire, eller principer.
Hon låter varje karak- The Spring came with a sudden glow: tär utveckla sig efter sin egen innebo- No tender Spring that shyly comes ende natur, och varje människoliv, hur With primroses and apple-blooms, Rut garbed as with a gclden fire alldagligt det än kan te sig i det yttre, Of her own daffodils a-blow.
blir ett spännande drama.
Med enkla medel träffar hon på kornet en karak- That year the year was always May, tär eller en situation, och den befriande Our year in whose sweet close shall come No winter with a waning sky, humorn följer henne alltid, även när Nor sad leaves fall, nor roses die; hon tecknar livets frånsida.
Hon är i But roses, roses all the way, mycket mrs.
Humphry Wards motsats.
And never a nightingale be dumb.
I hennes böcker är det ej idéerna och Karakteristisk för mrs.
Woods ä r d e lysande undantagsmänniskorna som följande dikt: dominera, det är " Ordinary People " - To the forgotten dead, så benämner hon också en av sina roma- Come, let us drink in silence ere we part.
ner.
Hennes uppslag äro mångskiftande To every fervent yet resolved heart och originella.
I T h e G o o d C o m r a d e That brought its tameless passion and its tears, spinnes historien omkring ett försök att Renunciation and laborious years To lay the deep foundations of our race, förvärva en hollänsk blomsterlök.
S a m p- To rear its stately fabric overhead s o n Rideout, Q u a k e r är en mycket And light its pinnades with golden grace.
sympatisk skildring av en kväkare, som To the unhonoured dead.
under sin strävan att alltid följa andens ledning skapar omkring sig en atmosfär, To the forgotten dead Whose dauntless hands were stretched to i vilken till och med vagabonden med grasp the rein sin okuvliga landsvägslängtan till en tid Of Fate and hur1 into the void.
again finner sig val och för en nyttig och Her thunder-hoofed horses, rushing blind duglig människas tillvaro.
Läsaren gripes Earthward along the courses of the wind.
av den fridens och trons starka ande, som Among the stars, along the wind in vain
4, Their souls were scattered and their blood .was shed, .. And nothing, nothing .of them doth remain: To the ttirice-perished dead.
.
.
.
.
.
' Något, som man m @ allt större tyd- lighet förnimmer, är.
att England ' ej längre a r - blott ett hörn av Europa med stora besittningar i främmande varlds- delar, utan att det alltmer blivit hjärtat i det stora imperiet.
Banden mellan moderlandet och besittningarna iiro många och starka.
Englands egna söner och döttrar befolka i stor utstrackning dess udominions *, och kunskapen om och intresset för dessa vidgas allt mei.
it te ra turen bar vittne därom.
Indien har fått sin kvinnliga skildrare i Flora Annie Steel.
I .omkring tjugo å r har hon varit bosatt dar och har vunnit en intim kännedom om indiskt liv-och åskådningssätt.
I O ri t h e F a c e o f t ' h e Wa t e r s ger hon en realistisk och fangs- lande skildring av det indiska upproret ' 1857.
Hon tävlar med Kipling om första rummet som skildrare av anglo-indiskt liv.
0live Schreiner a r en dotter av Syd- afrikas " veldt " och känner det val.
Hennes berättelser med ämnen därifrån äro T h e S t o r y o f a n A f r i c a n F a r m och T r o o p e r P e t e r H a l k e t of Ma- s h o n a l a n d Med smarta och bitterhet uppträdde hon under boerkrigets dagai som de sydafrikanska republikernas för- svarare.
Vi kanna också hennes vädjan för kvinnornas ratt, W o m a n a n d La- bour.
Det ar.
av intresse att i dessa dagar påminna sig det kapitel däri, som heter " Woman and Waru.
Dar uttrycker hon sin visshet om att d e n dag, då kvinnan intar sin plats bredvid mannen i handhavandet av slaktets yttre ange- lägenheter, blir.
också.
den.
dag, som förebådar krigets död, ej därför att kvin- nan.
a r fegare,, svagare eller ädlare .an mannen, utan därför att hon som kvin- ' och na vet vad ett manniskoliv~k~sfar att det a r httare att förstöra det an att skapa det.
Olive Schreirier v.ar ock- s &amp; bland de engelska kvinnor, som ville men ej kunde komnia ' till kvinnornas kongress i Haag 19 1 5.
En författare, som levet i vår egen tid o c h står, mitt uppe i sin ar ej en lätt gripbar företeelse; M.an kan kriticera och aiialysera hans arbeten, men de fina trådar, som förena för- fattaren och.
hans.
verk, undandraga ' sig lätt analysen.
Nar livsgärningen ä r full- bordad, * det sista ordet blivit sagt och tiden givit perspektiv, blir vardesattandet en något mindre vansklig sak.
' Många och oöverstigliga svirigheter stå i vägen, då man vill försöka fasthålla om också blott en liten del av det litterära liv, som rör sig i en stor och mycket skri- vande nation.
Man begränsas av SH mycket, först och framst av tid och rum och sin egen personliga laggning.
Alltför mycket h a r aldrig kommit inom kretsen för ens kännedom eller ens in- tresse.
I dessa artiklar om nutida eng- - elska författarinnor har ej gjorts något försök att ge ett samlat intryck av deras produktion.
Några ha stall ts i förgrunden, många ha ej alls nämnts, och .att så skett har helt och hållet sin orsak i bedömarens begränsning, ANNA PETTERSON. '
,.
.
.
Kringblick.
.
De duga!
Krigets fullkomligt revolutionerande verkningar i friiga om kvinnornas ställning och förhiillanden är vad man Hter och iterigen har att konstatera.
Förut fullkomligt orubbliga isikter - eller, lit oss säga rent ut, fördomar - an- giiende lämpligheten och möjligheten att använda kvinnor i det eller det yrket, den eller den anställningen revideras nu plötsligt.
Groteskt naiv är ocksi den förviining som mingenstädes helt ohöljt kommer i dagen över att kvinnorna faktiskt göra sin sak bra, rent av synas passa för den eller den sysselsättningen - när nu tvingande oinstandigheter kommit männen att öppna den därtill förut stängda porten för dem.
I fabriksarbetet ha i minga fall mycket be- stämda linjer varit dragna, utöver vilka kvin- norna inte borde djärvas stiga.
Kanske träder omkastningen i friga om detta tydligast till sy- nes i England och d i sarskilt i samband med ammunitionstillverkningen.
Nu är det inte längre nigon fara för att de manliga arbetarna vid en fabrik hota med strejk om kvinnor tas in - vilket förr hänt; inte heller förkastar ledningen n u förslag att använda arbeterskor under moti- vering av att dessa inte duga för det omdömes- fordrande och maktpiliggande görat.
I stället kan det inträffa, som nyligen vid en stor fabrik i vestkanten av London, att arbetarna samla sig vid fabriksporten och halsa sina nya kvinnliga kamrater med hurrarop.
Och det händer ocksi att det efter nigon tid upptäckes att arbeter- skorna till och med överträffa arbetarna i hän- dighet och snabbhet vid tillverkningen.
Motviljan mot kvinnors användning i jord- bruket har i England hillit segt i sig, men inför det stundande virarbetet har man börjat kapitulera.
P i initiativ frin regeringshill anord- nas möten för att genomgiende preparera me- ningen i detta stycke, och talare uppträda och förklara " varför 400; 000 kvinnor miste hjälpa landet med lantbruketcc.
Uppfriskande är att bland de argument som anföras lyssna till mr.
Walter Long, en ming- Arig expert p i jordbruksomridet.
Bortseende frin de nu särskilda, abnorma förhillandena pekar han p i att det Fanns en tid,di kvinnorna fak- tiskt ensamma skötte lantarbetet.
Men si kom det tider, d i det predikades fördem att deras plats var i hemmen, och si slötos de inne där.
N u skall iterigen denna uppfattning detroniseras, men, säger Mr.
Long, aven det gir nog, när till och med en halstarrigt fördomsfull engelsk kabinetts- minister, vilken är anti-rösträttssinnad, har litit en vädjan utgi till brittiska medborgarinnor om att lämna sina hem och tjäna staten.
Med stöd av fyrtioirig erfarenhet af jordbruks- arbete uttalar mr.
Long sin isikt om att det är f &amp; av dessa göromiL, som inte kvinnor passa för och kunna utföra.
I ett utsänt cirkulär phpekar jordbruksdepar- tementet det lämpliga att upprätta lokala jord- brukskommittéer for att genom dessa n i alla klassers kvinnor och f i dem med i arbetet.
Somliga av dessa skulle d i användas som or- ganisatörer och talare för saken, de andra direkt i jordbruksarbetet.
Kortare utbildningskurser skulle upprättas Elva kvinnor efterlysas i ' engelska ka- binettet.
" Skulle kriget vara i ett bättre läge om - det satt lika antal kvinnor som män i re- geringen? "
frigar Daily Mai1 av den 2l:sta februari.
Frigan diskuteras allvarligt, fortsätter den stora engelska tidningen, av de som med förvining funnit hur snabbt och p i vilket utom- ordentligt satt kvinnorna anpassat sig för kriget.
W i äro böjda trotc - det ar alltjämt Daily Mail som talar -, " att elva praktiska damer med sin livliga uppfattning och sina kvicka tungor skulle inom regeringen drivit igenom att det valts en verklig ledare, i stind att säga ' ja ' och ' nej ' och ' se er för ' och ' hur ar det med vecko- räkningarna? '
Skulle de tjugotvå vara lika böjda för att prisa sig själva och varandra offentligt, ifall en del hemmasanningar regelbundet sades dem av nigra klarsynta kvinnliga kritiker under de oandliga och ändamilslösa ' ömsesidig beun- dransy-debatterna?
Kvinnor, med sin praktiska läggning, tala inte endast, utan handla. '
SH lingt lord Northcliffes tidning.
Vad upp- lever man ej p i det yttersta i dessa dagar?
Ett inte diligt supplement till det ovan an- förda utgör ett uttalande i The ' C a n a d i a n N e w s av en mr.
de Beck.
Han menar att sta- ten inte har rid att undvara kvinnornas över- lägsna organisations- och administreringstalang
H E R T H A 143 ' -- vid uppköp och utdelning av förrider &amp; r arméns räkning.
Mycket av det slöseri, som härvid ager- rum, skulle kunna ' undvikas genom att .vid ar- méns förridsdepartement kvinnor.
anstäl.ldes.
Mr.
de Beck har ingen tro p i att " gamla fossi- ler till tjänsteman, av vilka faktiskt minga in- satts p i sina poster för fyrtio, femtio 8r sedan, " ha bättre försthd p i dessa ting an Storbtitan- niens och kejsarrikets kvinnor, som nu visat vilka storverk de äro mäktiga, Befolkningspolitik i Tyskland.
De av $ska inrikesministeriet i preussiska Abgeordnetenhaus i Berlin ordnade överläggningarna angiende " befolkningspolitikenQ följas som lättförklarligt ar med stort intresse av ledande tyska kvinnor.
I Z e i t s c h r i f t f u r F r a u e n s t i m m r e c h t be- tonar Minna Cauer, att liksom politikern och socialpolitikern gör denna sak till en politisk frhga, läkaren till en hygienisk, si miste ' kvin- norna taga stallning till detta problem i. egen- skap, av hustrur, mödrar, uppfostrarinnor och skapare av liv.
Vilket intimt sammanhang hela denna sak har med kvinnornas innersta själsliv försti endast dessa själva, men därför protesterar.
hon ocksk emot att detta nigonsin kan bli en- bart politik.
Frigan ar huru kvinnorna som p o l i t i k e r och k v i n n o r stalla sig till detta att dr Naumann frin riksdagstribunen d i ocksi skall förklara sig för itgärder, som, möjliggöra att tillförsikt och hopp Pter vakna hos de tyska kvinnorna.
Dr Naumann.
anbefaller emellertid inrikes- ministern att till befolkningspolitikens friimjande ännu mycket närmare samarbeta.
med kvinnorna .. Kvinnorna i sin sida ha genom V e r e i n F r a u e n w o h l G r o s s - B e r l i n avlitit flera in- lagor till inrikesministeriet.
Den första ' av dzssa begär att kvinnor skola inkallas som sakkunniga vid varje, behandling inom ministeriet av be- folkningsfrigor.
I en annan göres framställning om att kvinnor skola adjungeras med de politiska partiernas förtroenderid, när inom dessa ' partiets ställningstagande till befolkningspolitiken be- handlas, s &amp; att ingen partistindpunkt i denna sak mitte fastslis utan att kvinnorna sisom sakkunniga fitt yttra sig därom.
Vad de ledande statsmännen i Tyskland avse, med den s8 kallade befolkningspolitiken och vilka utvägar man ämnar anbefalla r!
f det av- sedda milets vinnande vägra sival tanke som.
.
fantasi att utgrunda.
Tjanstflick~rnas dömda slakte.
.Frin Ung ern .meddelas att .- ett förslag framkommit att a l l a t j ä n s t f l i c k o r skulle inrangeras under vissa polisförordningar för prostituerade samt problem.
vara skyldiga att varje mtlnad inställa sig för '.
Riksdagsrepresentanten dr Naumann är emel- lertid klar pH frigan vad kvinnorna beträffar.
I Di e H i l f e ger han en ' artikel i saken följande slutklämm: " Förbrukandet av mänskor i krig a r Förskräckligt och ohyggligt.
Minga goda, duktiga män och förträffliga beghvningar g8 till spillo.
Vem skall iteruppväcka dem frin de döda?
Mödrarna skola göra det, de barnbring- ande mödrarna, som görq varldshistorien. "
Man vill invanda, att det möjlige?
ej ar si alldeles klokt att i detta ögonblick referera till varldshistorien (i a11 synnerhet som kvinnorna i övrigt annars ej anses -.
eller tillitas - däri medverka), den gör sig inte s i bra ' just för närvarande, iskidningsmaterialet är icke upp- byggligt.
Minna Cauer säger ocksi dr Naumann, att svaret p8 detta skola kvinnorna först ge, nar frid en ging iter dragit in i deras skälvande hjärtan, och hon uttrycker den förhoppningen, undersökning.
Atgärden skulle vidtagas som - skydd för soldaterna!
De ungerska kvinnoföreningarna komma icke att lämna nigot oförsökt att stalla denna ohygg- liga godtycklighet i dess ratta belysning.
Regle- mentering av prostitutionen ar i Ungern även i normala tider av .staten sanktionerad.
.Militar- väldet vill nu g8 e t t.
steg längre och dömer utan att särskilt skal därför p i nHgot satt be- höver föreligga varje tjänstflicka, e n d a s t p8 den grund att hon ar tjänsteflicka och tillhör en inom samhället ganska hjälplös klass, skyl- dig att st8 under den mest förnedrande uppsikt.
Och man kan sannerligen friga:.
v a r drages gränsen härnäst?
Om mannen-soldaten synes det i hvilket.fal1 som halst ej vara.
tal.
Nu lika litet som i fredstider, d i vederbörande myndig- heter lagga tvingsregler och straff p i endast den ena av tvi parter, som sätta samhällets kraft och halsa i fara.
s,
144.
-.
-.
-.
--- -.
-.
.
- - - -.
- -.
-.
-.
.
H E R T H A - -.
-- .Chiles kvinnor begära arattigheter .. Und&amp;-denna rubrik publicerar W o m a n ' s J o u r- n ' al - en notis om att i C h-i l e lagen ej ger en gift kvinna samma ratt över barnen som mannen har och att över hennes förmögenhet rider mannen!
Även ' nigra andra egendomlig- heter i chilensk lag angBende gift kvinnas be- .-.
.
.
.
.
-.
-.
- -.
- - -.
-.
-- -- -.
- -.
.
-.
.
- -.
-.
roende citeras dessutom.
Men, upplyser notisen, p i begäran av en grupp FramstBende chilenska kvinnor har man fast den lagstiftande försam- lingens uppmärksamhet p i dessa orättvisa och godtyckliga bestämmelser och det ar " troligt att civillagen kommer att andras ".
SA 1Angt har man hunnit till och med Chile!
Svar till fru B. Nordenson.
F ru.
B.
.Nordenson har i Herthas senaste nummer gjort några " uttalan- den och beriktiganden " med anledning av min artikel om " hjälpsystrarna " i 5:te häftet.
Angående uttalandena kan jag fatta mig helt kort.
I en fråga som denna, som har så många sidor, beror det ju helt och hållet på från vilket håll man skarskidar den, och a t t fru Nordenson ser den ur Röda Korsets synpunkt a r naturligt.
Jag har sökt se frågan ur mer än en synpunkt, men har dock mest kommit att uppehålla mig vid att en så kort utbildningstid som 6 månader för sjukvirdspersonal, avsedd att stå i disponibilitet vid krigsutbrott, kan få en menlig inverkan på den höga stall- ning vi nog alla önska att sjukvården skall intaga i vårt land.
Emellertid äro, som sagt, kurserna redan i gång, och det blir erfarenheten som en gång får fälla utslaget huruvida den väg som valts varit den bästa eller den enda möjliga.
Vad .be.traffar beriktigandena måste jag vara något utförligar=.
Först vill jag då förutskicka, att som n i n artikel endast avsåg en redogörelse för hjälpsysterfrågans läge h a r h e m m a hade jag ingen anledning att befatta mig med den uppdelning av sjukvårdsper- sonalen inom Tyska Röda Korset, som fru Nordenson hänvisar till.
Då jag refererade Svensk Sjuksköter- skeförenings skrivelse till Röda Korset, anförde jag att däri säges, att erfaren- heten från Tyskland visade att den vid krigets utbrott fastslagna 6 månaders kursen för uHulferinnen " - under vil- ken benämning jag sammanfattade den med anledning av kriget tillkomna sjuk- vårdspersonalen - på grund av klago- mål från såväl framstående läkare som från sjuksköterskekåren höjts till ett år.
Beklagligtvis kom jag ej att citera ordagrannt ur skrivelsen; det skulle i så fall ha hetat: " I Tyskland har den vid krigets början ' för nödprövning ' fast- ställda 6 minaders utbildningen på grund av klagomål " etc; det av mig använda uttrycket " Hulferinnenu skulledå kanske icke ha villat missförstånd.
Nu tycks det av fru Nordenson ha uppfattats så,
som om jag därmed avsåg en bestämd grupp inom T y s k a Röda K0rset.i stallet för att jag däri inbegrep a l l s j u k - vårdspersonal.medendast6månaders utbildning.
Uppgiften att nödprövningen endast var avsedd för sjuksköterskor (V o l l s c h w e s t e r n) o.ch att den ministe- r i e l l ~ förordningen av den 30 juni 191.5 utfärdades för att återföra den stadgade utbildningstiden för s j u k s k ö t e r s k o r till sin ursprungliga längd - ett å r - m o t s a g e s av.
namda kungörelse, som jag trots dess tyngd måste delvis.
citera., Inrikesministern säger: u Enligt till mig inkomna rapporter har sedan augusti j914 ett så betydande antal personer genomgått den t. f. av min förordning av den 3 augusti 1914 ' införda avkortade examen (Notprufung) för sjukvårdspersonal, att det vid kri- gets början plötsligt ökade behovet av examinerad sjukvårdspersonal.
torde vara fyllt aven i händelse kriget blir av ' större långvarighet. '
På grund härav såsom ock med hänsyn till m å n g a h a n d a m e d d e n a v k o r t a d e e x a m e n (Notprufung) förenade brister, som under tiden f r a m t r a tt *), synes det av behovet på- kallat att numera återgå till bestammel- serna for den av staten godkända examen för sjukvirdspersonal jämlikt kungörel- sen av .den 10 maj 1907.
- I enlighet härmed förordnar jag, i det jag upphäver kungörelserna av den 3 augusti 1914 och den 19 augusti 19 14, att hädanefter en- dast de personer få genomgå sjukvirds- examen, vilka åtnjutit den föreskrivna utbildningen av 12 månader i en av statens sjukvårdsskolor eller eventuellt motsvarande utbildning, oc,h.
att examen Anyo skall aga rum jämlikt bestämmel- serna i kungörelsen av den 10 maj 1907.
Däremot vidtages endast den förand- ring i min.
förordning av den 10 mars 1915 med avseende å intyg över före-.
b; * j P - P Kursiverat av undertecknad.
-- gående utövad sjukvård (hinsichtlich der nachzuweisenden Vorbildung *), att a v d e i sagda kungörelse omförmälda h j a l- perskorna resp. i reservlasarett a n s t ä l l d a.
h j ä l p s y s t r a r n a (Helfe- r i n n e n bzw.
in R e s e r v l a z a r e t t e n t a t i g e n H i l f s s c h w e s t e r n) numera likaledes fordras intyg över en utbild- ningstid av 12 månader. "
Efter detta, som val får anses som.
.
tydligt språk med, avseende ' på upp- havandet av " Notprufungu för s a m t- liga k a t e g o r i e r s j u k v å r d s p e r s o n a l,.
komma några övergångsbestammelser ' o~ tillstånd för dem, som före kungörelsens utfärdande anmält sig till den avkortade examen, a t t få avlagga densamma.
Och i kungörelsen N:o 2 (av den 28 juii 19 15) meddelas tillstånd åt sådana personer, som efter en längre tids prak- tisk &amp; ysselsattning i sjukvård vid kun- görelsens utfardande redan börjat den avkortade utbildningskursen, at t få av- lägga examen efter 6 månader, dock i ' en skarpt .form; varefter sagda kun- görelse slutar med dessa avgörande ord: " Från och med den 1 november detta å r upphöra dessa medgivanden defini- tivt, och galla under återstoden av kriget endast .bestämmelserna i kungörelsen av den 30 juni 1915 ".
Av det anförda torde frapgA, att uppgiften om att e r f a r e n h e t e n f r å n T y s k l a n d visat, a t t ' den vid kri- g e t s b ö r j a n tillåtna.
6 m å n a d e r s u t b i l d n i n g e n i c k e a n s e t t s t i l l r a c k- lig u t a n blivit h ö j d.
t i l l e t t å r, a r.
fullt riktig.
SIGRID ULRICH.
.
, *) P i grund av jämförelsen med andra utta- landen synes mig att ordet " Vorbildung " har innebar den underbyggnad som erhillits genom förut utövad sjukvird.
146 --.
.
--. -- .- H E R T H A - -.
- -- --- --.
- - - - - - -.
- --- Ekeby folket.
Ur en kammarjungfrus brevsamling på 1850-talet.
I I.
Jungfru Lotta hade verkligen till sist förlovat sig med en sörmlandsgosse, som hade ett hyrkuskverk i Stockholm.
Men Aren gingo, bröllopet sköts upp, och så småningom visade det sig att Det tycks ej vara så alldeles säkert med vännen, ty " om jag komme sä jag kunde traffa dig, så jag finge se hurudana flicker det är i Ostergyln, men jag har hört ifrån Andersson, att fastmannen ej längre motsvarade hennes det ar bara Drulkulturer till flicker, och fordringar.
Men på sin plats blir Lotta mer och mer oumbärlig och utvecklar sig till en personlighet som vinner allas aktning och beundran.
För Anders var hon ju också en rådgivarinna vid alla avgörande tillfallen i livet.
Henne frågar han nu också, om han skall söka friplats för ett år till vid lantbruksskolan.
Han går där ocksh ännu ett år och tycker det ar litet bättre an förut, fast den teoretiska undervisningen ar besvärlig.
Under detta år häntyder han ofta på att han i alla fall har en " vanu.
Lotta hade tydligen varit hemma i Södermanland och beskrivit sina in- tryck därifrån, varp8 han svarar: " Men jag.
hörde ni var qvar länge och att d u hade så roligt vid Grinstuga, men du fick svänga dig med gubbar, det var bra dålig att det inte var några pojkar att dansa med.
Och du skref att du såg min flicka, - men det vet ingen, för jag vet inte sjalf, för det står i herjans hand.
.
.
och jag, beratta för dig, att jag fick lång nasa sen jag skildes vid dig, för jag traffa inte nå ~ l b e r t i n a alls, så jag fick ej språka någe vid henne, så jag vet inte hur hon mår. "
sen har di så stora krenoliner sk att en kimmer dem inte närmare an på 1 fam, men jag tycker att jag ville se det, men så långt kåmmer jag väl inte kanhända.
Men jag skall skrifva till dig min syster nar jag rogar mig, för jag kan saga för dig, att jag har ingen annan van att skrifva till, för jag var dit i söndasse, som var den 15 februari och di har språka sit dar, som jag var oskyldig till i Robykrogen, och di har sagt, att vi inte har ont efter flicker vid Waderbrunn, så hon hade så mycke att spraka; men du må tro att jag ga svar på tal, så jag fick henne att gråta som ett barn, för jag var så disperat emot henne, så jag sa mer än jag bola gjort.
För jag ga henne ett par öringar i somrase, som kosta 6 Rdr och dom ville hon ge mig tillbaka, men jag gette inte ta dom till- baka.
Och hon har tvätta åt mig och sen fick jag 2 par knappar af henne till att ha i bröste och hon sa sen till sist, att jag skulle få höra hur det skulle bli, så jag skall få bref i f r h henne, men far jag bref i f r h henne, så skall jag ge ett redbart svar till- baka.
Men jag sörjer inte ändå, fast
--. --- - -- - H E R T H A jag a r.
övergifven af en van, för.
jag tror att det fins fler. "
En månad g i r innan nästa brev kommer.
Däri talar Anders om hur roligt.
främmande han haft d i förald- rarna halsade på honom, " och söndan gick så fort förbi, så det kan du inte tro. "
Men så måste han skriva något om det som ligger honom ändå nar- mare.
" Jag vet inte hur det blir med min Albertina; nog har hon skrifvi ett par bref hit, men få se hur det gir, jag har val vurti lite stor af mig. "
Några veckor senare står " afardernaU med Albertina ungefär på samma punkt.
" Nu har jag inte vari dit pA hela som- maren, så nu tycker hon val att jag ar stolt af mig, men det bryr jag mig4nte om, men jag skall gå dit an en g h g och ta ajö af hennes beskedliga för2 aldrar,, för di har vari så artiga emot mig, så det.
har vari.
just lika dant som hemma hos Pappa och Mamma. "
Under tiden ar arbetet hårt de sista månaderna på lantbruksskolan.
Han skriver därom: " Jag får tacka Gud för en god halsa, men somliga har tagi åt sig (med grafgrafning) för hart, så di har - liga inne flere dagar, och en grafde så han spottade blod, men vi har stora beting och ingen vill ge sig må du tro, för alla vill vara styfva, men somliga af di yngre tycker det att har ar bra stygt. "
I September l863.
har Anders Ek- ström bestämt sig för den plats han skall tillträda efter avslutningen på lantbruksskolan.
Han skall bli rättare vid .Experimentalfaltet i Danderyds socken.
Vilkoren.
vor0 7, tunnor råg, lön 180 rdr, städsel 6 rdr, sovelpangar p.
147 - - - p 100 rdr, bevillningspengar 3 rdr, 3 tunnor p.otatis och satta 2 kbfot potatis och l / ~ kanna söt mjölk om d.agen.
Förhiillandet till Albertina börjar ljusna nu i avskedets stund.
Lotta tycks ha frågat om .saken, varpå.
han sva- rar: " Du skrev att du ville se mit brev, som jag fick ifrån Albertina, och det har du .val Fått, men nu kan jag inte skicka dig det, för jag hade det i min palsficka och jag vart så jenumvåt,.
så det vart ingen reda på nhge als; .Men du må .tro att jag dröjde någe - länge innan jag skref svar på det.
må du tro, att jag har fAtt två brev derifrin, och nu har.
hon ångra sig, så.
nu ar.
jag bjuden dit, men jag vet inte om jag får gå, och så tör jag val vara för stor Karl att gå dit, men.
hon skref, om jag hade någe till att tvata, så skulle jag ta med mig dit, för hon ville att det skulle vara nu som förr ".
.
Det första brevet från Experimental- faltet ar i november 1863.
Flyttningen försiggick på ångbit från Nyköping till Stockholm.
Anders skriver " att det var lesamt i början att skiljas ifrån förald- rar och vänner, för nar jag gick om- bord så hade jag min gamla fader stod .der och tittade efter mig, så jag tror han sörde mer an jag, för han sade nar vi Ackte till Nyköping, att nu i dag ar det rolit att få sitta och språka med dig, men i måron ar det val inte så rolit, sade han.
Men du må tro att vi hade kalas hos Albertina, för vi for dit på tista ' ns qvallen och sedan på onstans rnåron åt stadenu.
Om sitt nya arbete skriver han, att han måste passa vällingklockan " så prisis så du må tro att min lön går åt enn nu.
.
.
148 -- .-p H E R - T H - - - - - A.
- - -.
till strykstickor, för jag lyser till tit på klockan, f ö r.
du må tro jag skall vara vaken om mårna.
; för jag skall ringa klockan 5 om mårnau.
Litet ledighet till julen fick ' Anders i alla fall.
Det blev besök vid Ekeby och glada stunder med slakten och de gamla vännerna.
Allt emellanåt träffar han.
ocksa Alber- tina, .men omnämner henne mera i förbigående.
För jungfru Lotta blir broderns glada skämt ibland litet för mycket.
Han be- klagar sig också över att han, " fattig statknekt ", inte tycks kunna skriva vad som halst till en så fin dam som hon vill vara, Men nar det galler hans gamla kärlek, då vill hon veta allt som bekymrar och som gläder brodern.
Han svarar emellertid undvikande.
* Du frågar .om jag a r bestämd med Alber- tina, men det kan jag inte svara p å.
.
för jag tycker att det inte a r brått så länge jag inte har någon saker plats, för jag tror att om det blir att jag vill på den vägen, så tror jag vist att inte det a r ont om flicker, efter som du vet, så har jag inte langt till Emelioch har ä r en huspiga, som inte vore omöjlig, och sen må du tro att jag har en liten snäll piga.
som kockar mit.
kaffe om mårna, s &amp; det dricker jag innan jag stiger upp om márna. "
Dessa rader äro skrivna i januari 1864, och i september samma år kan han .utan vidare meddela systern, " att nu a r ' det sá långt på vag med mig, .så jag skall sta och ta ut lysning den 30 dennes.
Eljest a r det med Albertina, som så länge varit i tale.
- Jag önskar att jag kunde Få se dig den dagen då jag ska stå brudgumme ".
Sen reser.
- - .. -.
--.
.
.
.
.
- - - - -.
- - han med mor och Fastmö till Nyköping och köper utstyrsel för 150 rdr.
I ett brev vid jultiden samma &amp; r beskriver Anders sitt lilla hem med Albertina: ' ' Hon a r munter och glad, som a r mycket roligt för mig att se, men du må tro att jag tittar val in till min gumma och Fragar om hon a r led- sen, men du må tro, att jag har ej många stunder att få gå in.
* Vid denna tid blev han erbjuden en plats i Tysk- land med 600 rdr och allting fritt, men avstod den för sina gamla föräldrars skull.
Efter två år på Experimentalfältet får han en förmånligare plats på en herrgård nara Stockholm, varifrån han efter en kort tid flyttade till den gård i Tumbatsakten, dar han var befall- ningsman de återstående åren av sitt liv.
För lilla Emelie var nog Anders giftermål en stor missräkning.
Hon skrev många brev till Lotta sedan hon flyttat till Stockholm och berättar att hon haft en dröm om Anders, " att han såg så sårgsen ut.
Han berättade att han fått en sån, ock han var död, ock han grät bittert därför, men jag tröstade honom, att det var ej någet att vara ledsen för, ty sádana blir nog fleru.
Anders fick sedan en enda son, som dog efter några å r i difteri.
Emelie gör besök hos Anders på Experimentalfaltet och tycker det a r underligt att vara i hans hem.
Samma höst Anders gifter sig, skriver hon, att hoppet om att få bli Lottas svägerska nu för länge sedan a r slut.
Men hon haller i alla fall fast vid slakten.
Nar de gamla från Ekeby komma till Stock- holm, bli de alltid på det hjärtligaste
H E R T ' H A mottagna.
av Emelie, som tycker att de ä r o liksom hennes anhöriga.
Och tan- karna gå tillbaka till de glada åren.
på 1850-talet, då hon och Lotta följde med grevinnan till den gamla Sörmlandsgår- den, då de dansade midsommarnatten och Anders räckte Emelie handen till e n sista polketta.
För Ekebyfolket var Lottas besök en av årets gladaste upplevelser.
Hon kom med presenter till alla systerbarnen, som alltsedan de lart sig skriva skickat julbrev till moster Lotta.
Alla njöto av hennes berättelser om vad som händer ute i stora varlden .och framför allt i, Stockholm.
.
Men stora varlden närmade sig Ekeby allt mer och mer.
Stamba- nan höll ju på att byggas, icke endast genom Vesterbergs tappa utan genom trädgården framför den gamla herrgårds- byggnaden.
Nar ungdomen gick hem från dansgillena i skumma augustikval- far, började ångvisslan höras genom björkhagarna och lyktskenet från loko- motivet kastade ut sitt kalla ljus över herrgårdsalléernas ildriga.
stammar.
Men Ekebyfolket gladde sig åt banan; Den förde sonen och hans familj från Stockholmstrakten på några timmar till det gamla hemmet.
Om dessa besök skriver Anders till Lotta allt emellanåt, fast breven bli med tiden mera sall- synta och förbehållsamma.
Fram på 1870-talet beskriver han ett besök vid Ekeby.
efter faderns död.
.
" Jag får n u namna om för dig, att jag har varit hem på augtion efter pappa, och det var just inte något roligt att si dit bli så skingra, men vi får ändå tacka Gud för att pappa har fått lefva så länge hos oss.
Jag får nu tala om ' ' 1.49 vad augtion gick ' till, 487 idr, 30 .Öre, så det blef bra betalt som, bättre ar:och mamma har bra mycket qvar.
Jag får aven nämna för dig, att jag har pappas klocka och mesta koppare, som den stora kittelen och 2 flasker samt.
2 bunkar och pappas förskin. "
Det g8r knappt ett år utan att Anders halsar på modern och får ' visa för henne sina duktiga flickor och berätta om arbetet, om julkalasen med dans, ' vilket Anders aven som medelålders man raknar till de stora ' nöjena.
Det ar tidiga vårdagar, nar Anders på 1880-talet sista gången ser sin, mor och det gamla Ekeby.
Vårfloden brusar nere vid kvarnen, och asparna stå dar.
.
ännu utan liv vid vägen till herrgirds- byggnaden, dar han förr brukade träffa Lotta.
Hennes besök ha med åren blivit allt kortare, och nu står den gamla byggnaden mest tom.
Men trädgården ar lika pyntad, gångarna lika krattade och de höga karosserna i vagnshuset lika putsade, fast ingen stör.
den tyst- nad, som år efter år blir djupare kring den obebodda herrgården.
Det var ej många år efter moderns död, som .Anders fick klart för sig att han gick och bar på en hemsk, obotlig sjukdom.
Inte ett ord nämner han därom i breven till systern.
Till sist måste han dock föras till.
Serafimerlasarettet i Stockholm.
Albertina följer honom dit och skriver därifrån till ' jungfru Lotta om mannens sjukdom.
Knappt en vecka efteråt kommer, hennes andra brev.
Enkelt och rörande beskriver hon de sista stunderna och hur han lugnt kunde taga avsked av henne under de svå- raste plågor. '
'
150 - --.
.
-- -- -.
H.
.
- E R T H A - - - - - - -- - - - - - - - -.
.
Men på Ekeby börjar den fjärde gene- rationen vaxa upp.
Det är Anders och Lottas systerdotter, som gift sig och bor i stugan däruppe i ekbacken.
Hon bar moster Lottas namn och liknar henne.
Jungfru Lotta själv, hon går ensam kvar på Ostgötagården efter gamla grevinnans död och.
plockar i sina gamla minnen.
Vid jul och nyår ställer hon upp p &amp; byrin alla porträtt av slakt och vänner, för att efter hel- gens slut gömma undan dem igen.
Re- sorna till Sörmlandsgården bli ej mera av, andra krafter miste ersatta hennes ordnande hand.
Det ar unga Lotta i Ekeby, som numera f4r i uppdrag att en gång om året öppna fönster och dörrar på vid gavel i den gamla herr- gårdsbyggnaden, dar allt stod orört i nara hundra år, att skura det sneda golvet i den stora salen, dar de många vävstolarna stå framför det höga Dan- zigerskåpet med sina snidade apostlar.
Därinnanför ar handkammaren med orörda kryddor sen jungfru Lottas tid.
Dar finns rummet med de många säng- kläderna, vider av sidenbrokad och bortglömda empiredrakter av tyll och.
band; Matsalen med sin öppna spis, det höga vägguret, som slår kvarter, halv- och heltimmar dag efter dag i ödslig- heten.
Det ar nara att unga Lotta blir hemsk till mods, nar hon skall draga upp de tunga loden.
Längst inne i hörnrummet bakom de hemmavävda, tjocka rullgardinerna stå soffa och stolar av mahogny med det dar ljusblå sidenet pi, som grevinnans far skaffade hem från Paris.
Vad jungfru Lotta hade va- rit rädd om det!
.
Först hade hon lagt.
.
.
.
.
-.
.
- - -.
.
- -- -.
.
fina linnetrasor över stolsitsarna, sen kom det blårandiga överdraget, som var så svart att satta på.
Och sedan alla rum med vita, snidade stolar och soffor, små hyllformiga lavoarer, en och annan inlagd sekretär, allt stod dar ju som för hundra år sen.
Och jungfru Lottas lilla rum med den rödbruna lilla tramöbeln, där hon genomlevat de första åren i grevinnans tjänst - en ibland de tolv pigor, som skötte de husliga sysslorna under husmamsellens ledning.
Men unga Lotta måste låta solen skina p i de vidunderliga jaktstyckena i den stora vävsalen en trappa upp, dar grevinnans vävar Iigo i långa ra- der, somliga av tåggarn, andra av fint och groft blångarn, de randiga säck- viivarna, allt av lin, som växt på går- den.
spunnits av godsets folk och vävts hemma.
Har togs bondspånaden emot, har vägdes garnet ut till vävarna och här märktes det färdigsydda linnet med märkbläck.
Längst bort i ena hörnet av rummet fanns en dörr, som unga Lotta aldrig brukade få öppna.
Dar gömdes många underliga saker, blyin- fattade fönsterrutor, som blivit obruk- bara, lidor av brunt lack från lackfa- briken p &amp; girden.
Där fanns också gre- vinnans halvmeterslanga dockor, kladda i grenadjäruniform och svart ullhår.
Bjälkarna i väggarna voro utsirade med vita och rödaktiga figurer och sades vara från en gammal kungaborg på Valdemarsön.
Tapetrullar stodo dar kvar sen början av 1800-talet och ett gammalt snidat skåp i allmogestil.
Försiktigt torkar unga Lotta dam- met från Hauptbyrån i grevinnans flick-
rum och stryker sakta iiver klaveren så att deras spruckna toner ljuda mot varandra.
Möblerna skälva på de murkna golvplankorna, nar snälltågen rassla förbi därute i trädgården bakom appel- traden.
Med 1900-talets början bryter den nya tiden obarmhärtigt in över den gamla herrgården, men Ekebyfolket lever kvar sitt arbetsamma liv i den trakt dar deras fader slogo .rot.
Vid sockenkyrkan ha de fått fram ett prak- tigt järnkors över gamle rättare P e r Ekströms och hans hustrus grav.
Men givarinnan, själva jungfru Lotta, vilar nu sedan - fem å r tillbaka i kyrkogården på Ostgötakusten, ej långt F r h den herrgärd dar hon varit med om att i det längsta bevara ga ' mla, äktsvenska seder.
LOUISE STENBOCK f. MORNER.
Notiser från bokvarlden.
. '
Frankrikes sjal.
Minnen och intryck av Marika Stjernstedt.
Albert Bonniers förlag.
Forna idylliska tiders glada rese- böcker ha nu .sin motsvarighet i de många reseberättelserna från u frontenu, vare sig det ar den östra, västra eller södra eller ' den setts i entente- eller alliansperspektiv.
Detta ar v å r tids be- drövliga turist-och studierarder.
Marika Stjernstedt hör till de hos oss icke allt för många, för vilka väst- fronten icke existerar som sådan.
Själv över på västra sidan om den a r hon bortom denna " neutralau gransbeteck- ning, liksom hon - det kan med ens fastslås - i sina sympatier a r allt annat an " neutralu.
Något som hon inte häller gör anspråk på att anses.
vara!
Så helt och starkt möter oss hennes kärlek till Frankrike i denna bok, hennes ömhet för det och hennes egen frand- skap med den franska folksjälen, att man finner det föga på sin plats att börja argumentera om neutralitet och objektivitet.
Man känner hur hennes inre vibrerar i takt med fransk upp- fattning och stamnning, och man för- står hur hon under sådana förhillanden, ser och gripes av allt det basta hos det nu kampande och blödande folket.
Härmed vill på intet satt sagas, att denna bok ar en den medryckta kans- lostamningens.
Marika Sjernstedts Fast utpräglade temperament förnekar sig inte.
Iakttagandet, framlaggandet av fakta, det nyktra resonnerandet har har fått sin fullt vanliga plats.
Och aven de, vilkas sympatier gå lika deciderat åt annat håll som hennes omfatta allt franskt, torde väl få erkänna att hon ser ganska ratt om an i e n riktning.
Skygglappar ha vi litet var ont av.
Harjat och bargat.
Minnen från d e Masuriska sjöarnas land av Ellen von Platen.
.
Det a r verkligen av ett särskilt in- tresse att ställa denna bok bredvid den föregående.
För fröken von Platen a r uvastfronten " alldeles avgjort vastfron: tenu och " östfronten " givetvis de alli- erades militarlinje mot Ryssland och på intet sätt den Franska östfronten.
Det geografiskt-politiska öster och vas- ter flyttar sig ju beroende p i var man placerar sig själv.
.
Författarinnan till H a r j a t o c h bar-
g a t har sina sympatier lika direkt deciderade som Marika Stjernstedt, ehuru, som antytts, inte på samma håll.
Vad den ena funnit stort hos det ena folket, finner den andra aven hos det andra folket.
Understundom.
stå utta- landena i rent grotesk parallellism med varandra.
Som nar Marika Stjernstedt slutar sin bok med att till sina andra minnen lagga hågkomsten av den åt alla franska katoliker anbefallda litanian för soldater i falt, den kvall efter kvall upprepade bönen: " För hat och vrede bevara dem, Herreu, (mot vilken hon själv inom sig i minnet ställer upp pa- rollen " Gott strafe Englandu) och frö- ken von Platen i sitt förord säger, att hon inte minst beundrar Tyskland för att det icke gripits av " national- och krigshatets känslor mot sina fienderu.
Kärleken till fosterlandet, modet, ut- hålligheten, allt det som gör att ett folk kan bära vad som nu måste baras i de krigförande länderna, ser och prisar fröken von Platen hos tyskarna som Marika Stjernstedt gör det hos frans- mannen.
Hennes glädje över att ännu en gång fått se " detta underbara land och folk " ar stor.
och genuin, och i den stam- ningen berättar hon med varmaste be- undran om vad som göres för upp- byggandet och ordnandet av de härjade trakterna, varvid den tyska organisa- tionsförmågan kommer att träda fram i sin basta belysning.
Helt oväntat får man till sist i bo- kens Slutord en upplysning om förfis stallning till - eller rättare sagt emot - frågan om kvinnlig rösträtt, i ett lika omotiverat ' som underligt samband med ett påpekande av att i Tyskland gör var 9ch en, s h a l kvinna som man, sin ' dlikt.
, f; I rysk flingemskap av Elsa Sand- blad.
Ahlen &amp; Akerlunds förlag.
Elsa Sandblad har fått göra en in- timare bekantskap med krigspåföljder an vad flertalet " neutralaa resande råkat.
ut för.
Nar hon skriver om " rysk fhngen- skapu ar detta alls ingen fantasilek, det har för henne varit hård, pataglig verk- lighet.
Oavsett det mycket stora intresse denna bok alltid kommer att ha som ett dokument om vad som å r 1914 kunde handa en fredlig utomlandsresande, måste man ge denna speciella krigs- skildring en verklig rangplats bland lit- teratur i genren.
Den raska berattar- tonen a r lika fri från varje slag av sentimental patos som f r h alla för-.
irringar in på krigslyrikens område.
Enkla, nakna fakta laggas fram för lasa- ren, kommentarerna får man själv göra.
Ingen pekpinne på vad som ar att be- undra eller avsky, varje sak och varje händelse står f &amp; = vad den ar i sig själv.
Men det ar också överfullt nog med vad händelserna i sig äro.
Vad förf.
fått uppleva hör sannerligen ej till var- dagligheterna, och man förstår att der behövts ett mer an sedvanligt mått av gott humör, uthållighet och mod för att gå igenom detta, så pass obruten som Elsa Sandblad synes gjort det.
U r reklamsynpunkt ar icke behövligt att yttra sig om boken.
Dess redan be- fintliga femte upplaga vittnar om att den " gåru.
E. K-N.
a Statsanslag av 1000 kr.
har såsom föregående år tilldelats Fredrika-Bremer- Förbundet för utgivning av Hertha.
Gift kvinnas yrkesutovning Fred- rika-Bremer-Förbundet har gått i författ- ning om en utredning angäende gifta kvinnors förekomst i olika yrken.
Till underlag för utredningen har förbundet fått tillsthd använda materialet frAn senaste f01 kra kningen.
Husmoderskolorna.
Sacialstyrelsen har i avgivet utlåtande över Facksko- lans för huslig ekonomi i Uppsala,
Skolkökslararinnornas förenings samt Moderata Kvinnoförbundets Framställ- - ningar angående åtgärder för utvidgad utbildning i husliga göromål och barna- vård ' för de unga flickorna förordat att regeringen skul-le å extra stat för å r 1917 anvisa ett anslag på 50,000 kr.
för upprättande och stödjande av yrkes- skolor För husmodersutbildning i stader, köpingar och industrisamhällen.
Statsbidraget skulle utgå med högre belopp till skolor med inga eller ringa elevavgifter, med mindre belopp (half- ten) till skolor som i någon väsentlig - grad stödja sin ekonomi på elevavgif- ter.
Därjämte förordas även bidrag till studieunders röd.
Kvinnliga seminarierektorer.
Se- minarielararinnornas till k. m:t gjorda framställning om att regeringen ville för årets riksdag framlägga proposition om att kvinnor kunde utnämnas och förordnas till rektorer vid kvinligt folka skoleseminarium har av folkskoleöver- styrelsen, som haft att yttra sig dar- över, tillstyrkts, nied uttalande av att den kvinnliga rektorn borde åtnjuta de löneförmåner, som tillkomna kvinnlig adjunkt i högsta lönegraden.
- Det a r att hoppas att en kungl.
proposi- tion i saken nu verkligen må fram- komma vid innevarande riksdag.
Den.
kvinnliga polistjansten.
Fru Broomé och Fröken Quint ha i Stock- holms stadsfullmaktige påyrkat ett snart ordnande av d e n kvinnliga polistjansten.
Då frågan emellertid ä r föremål för be- handling av poliskommirtCn, har bered- ningsutskottet beslutat föreslå att kommit- téns utlåtande avvaktas.
Utskottet före- slår emellertid stadsfullmaktige att nu anslå ytterligare 2000 kr.
för att av- hjälpa de värsta bristerna beträffande denna sak.
landstingskandidaterna i Stockholms län h a svaren utfallit så att av 22 fri- sinnade som tillfrågats ha 13 uttalat som sin mening att det ar Önskvärt att kvin- norna med det snaraste få politisk röst- rätt.
Av 18 moderata kandidater ha.
Y besvarat frågan salunda, att de under vissa villkor äro villiga tillerkänna kvin- norna full medborgarerätt, siledes även politisk rösträtt.
En högerman har till svar på frågan givit ett obetingat ja: Av d e 40 kandidaterna ha alltså 22 av- givit bestämda uttalanden i huvudsak- ligen fördelaktig riktning.
Svensk kvinnlig lektor vid Köpen-.
hamns universitet.
Fil.
d r Valfrid Palm- gren Munch-Petersen kommer att inom den närmaste tiden anställas vid Köpen- - hamns universitet som lektor i svenska.
Det nyinrättade lektoratet lär ha till- kommit på d r P. M-P:s initiativ, vilken av intresse för saken skänker universitetet sitt arbete.
Illis quorum meruere labores har tilldelats fröken Cecilia.
Milow.
Fredrika-Bremer-Förbundets Linköpingskrets återvalde vid årsmö- tet den 1 1 mars samtliga medlemmar av styrelsen, som har följande samman- sättning: fröken A. Arwedson, ordf., fru E. Blomstedt, v. ordf., fru M. Tollin, sekr., fröken.
J. Wallerstedt, kassaförvaltare, fruarna A. Ekman, L. Palmqvist och fröken M. Wigander.
Till representant vid förbundets års- möte utsågs fröken.
A. Arwedson med fröken ' J.
Wallerstedt som suppleant.
Revisorer blevo Fröknarna A. Wik- lund och H. Nordgren med fruarna E. Svahn och E. Klockhoff som ersättare. '
Föreningen för kvinnans politiska röstratt i Stockholm hade på måndagen årsmöte.
Sedan en komplettering av Kvinnornas rösträtt och lands= föregaende års stadgeändring antagits tingskandidaterna.
Pa en interpel- Förrättades styrelseval.
Till ordförande lation framställd av L.
K.
P.
R. till omvaldes d:r Gulli Petrini och till vice
ordförande utsågs fru Karin Fjallbäck- Holmgren efter fröken Anna Ljungberg, som av hälsoskäl undanbett sig &amp; terval.
Ovriga styrelseledamöter blevo fruarna Ella Billing, Elisabeth Warn-Bugge, Alma Faustman, fröken Gertrud af Klint- berg, fru Carola Sahl von Koch, fröken Helene Philipson, fru Hilda Sachs, d:r Alma Sundqvist, fru Louise Woods- Beckman och fru Gertrud Törnell med jur. kand. Eva Andén, med.
kand. Elin Odencrantz och fröken Gertie Söder- berg till suppleanter.
Till revisorer val- des d:r Eva Ramstedt och d:r AIfhild Lamm med fröken Anna Bildmark och fröken Annie Boman till suppleanter.
Mötet avslutades med ett särdeles in- tressant föredrag av fröken Fredrikke Mörck om Juryn i Norge och kvinnorna.
Insända böcker.
Albert Bonnier: Fransk litteraturhistoria av Oscar Levertin.
II.
1600-talet.
- Oversikt av den politiska hlstorien frHn 1848 till nu- tiden av].
A. Fridericia.
Granskad och fortsatt av Aage Friis.
- 99 sätt att taga ur flackar av Elise Adelsköld.
- 204 satt att tillaga rätter av mjölk sammanställda av D. F. - Världen som vilja och föreställning.
Tv8 delar.
Av Arthur Schopenhauer.
Overs.
och in- ledning av Efr.
Sköld.
Med förord av prof.
Hans Larsson.
(Serien V e t e n s k a p o c h b i l d n i n g.
X I X.)
- Inkompetenskultur av Emile Faguet.
Overs.
av Josef Anér.
Pragmatism.
Ett nytt namn för nigra gamla tankeglingar av William James.
Övers.
av Algot Ruhe.
(Serien M o d e rna t a n k a re.
X111 o. XIV) - Frankrikes sjal.
Min- nen och intryck av Marika Stjernstedt.
- Krig och kultur.
Socialpsykologiska dokumenter och iakttagelser fr8n världskriget 1914 - 1916.
Del 111.
Av Gustaf F. Sieren.
- Utan rotfäste.
Social roman.
Del I o. II.
Av Maurice Barres.
Övers.
av Gunilla v. Duben.
Hugo Geber: Bibelns filosofl av Paul Deus- sen.
Övers.
av August Carr.
P.
A. Norstedt &amp; Söner: Bref till Henrik Reuterdahl.
Utgivna av Gustaf Aulén.
Ahién &amp; Akerlund: I rysk filngenskap av Elsa Sandblad.
Wahlström &amp; Widstrand: P &amp; underliga vägar.
Berättelser av Edit Ahrenlöf.
Svenska Andelsförlaget: Krigskrönika frAn Paris av Wentzel Hagelstam.
- Fredsrörelse och mhniskoekonomi av Rudolf Goldscheid.
Med inledning av Ellen Key.
Evang.
Fosterlandsstiftelsens förlag: I and- liga vartider.
En diakonissas minnen och er- farenheter frin mitten av förra grhundradet.
Bearb.
av F. Hylander.
- Besläktade sjalar.
Bilder fr8n Indiens kvinnovärld av Anna Frö- berg f. Bauer.
- Mormors berättelser av Agneta.
- Synd och nod.
Korta betraktelser av O. Hallesby.
Overs.
av H.
A. Palmquist.
- Berättelser ur kyrkans historia av Karl Koch I.
D e n g a m l a k y r k a n.
Overs.
av Abraham Ahlén.
- Biblisk Ordbok utarb.
av Oscar Ben- sow.
Hiift 2- 10.
- Kristi kors i profetia och uppfyllelse av Paul Ebert.
Overs.
- Paul Ger- hardt.
En livsbild av F. W. Sommerlad.
Övers.
- Erfarenheter bland ryska krigsfhgar i Tyskland av N. Rudnitzky.
George Allen &amp; Unwin: War and Civiliza- tion.
An open letter to a swedish professor by J.
M. Robertson,
SPECIALSKOLAN FOR världens ' förnämsta laderpre- servativ, gör skodonen absolut vattentäta och minst dubbelt varaktiga.
Finnes öfverallt i 0: 75 och 1: 25 pr flaska.
VAVNINO OCH VAXTFÄRONING RIDDAREGATAN 7 B. ALLM.
TEL. 255 97 Inneh. '
H E D V I G MAASS.
I Kurser i Vävning och Växtfärgning.
A.- B. COLLAN = OLJE = FABRIKEN T.
O L S E N, S t o c k h o l m.
Undervisning alla dagar 9,30-7.
PROSPEKT.
A.-B.
Nordiska Kompaniet.
Textilafdelningen Thyra Grafström, Stockholm.
Permanent utsttillning av färdiga och paborjade arbe- ten samt material.
Rid vid inredning av viningar m. m.
Undervisning i Italiensk spets- och annan konstsöm.
Standigt pA lager därtill hörande material: ' Svensk, Fransk och Bömisk Spetstråd.
Rikhaltigt urval av Spetsmönster.
N y a böcker.
i bokhandeln!
BIBLISK ORDBOK utarbetad av Teol. D:r Oscar Bensow.
Haft.
5 kr., klotb.
6 kr.
(Ej.
att förväxla med Biblisk Ordbok av Nyström p i P. Palmqvists förlag.)
KRISTI KORS i profetia och uppfyllelse * En utläggning av Dav.
22 Ps.
och Jes.
53 kap. av Pastor Paul Ebert.
Haftad 1 kr., klotband 1: 50.
SYND OCH NÅD.
Korta betraktelser av D:r O. Hallesby.
Haftad 40 öre, kart.
60 öre.
I ANDLIQA VARTIDER.
En diakonissas minnen och erfarenheter frin mitten av förra Hrhundradet.
Bearbetade av F. Hy- lunder .. Häft.
75 öre, kart.
1 kr.
MORMORS BERATTELSER.
Av Agneta Kart.
60 öre.
BERATTELSER UR KYRKANS HIS- TORIA.
I.
Den gamla kyrkan.
Av Pastor Carl Koch.
Haftad 2 kr., kart.
2: 25, klotband 2: 50.
PAUL GERHART.
livsbild den mag- nare ungdomen tillägnad av F. W. Sorn- merlad.
Haft.
75 öre, kart.
1 kr.
BESLAKTADE SJALAR.
Missionsskrift N:o 43.
Bilder f r h Indiens kvinnovarld av Anna Fröberg.
Häftad 60 öre, kart.
75 ERFARENHETER.
BLAND RYSKA KR1aSPANaAR I TYSKLAND.
Av Pastor N. Rudnitzky.
Med ett 30-tal planscher f r h finglager och Röda-Kors- tig.
Halt.
1 kr., kart.
1: 25.
Evang.
Fosterlands=Stiftelsens Förlags=~xpediiioo, Stockholm 3.
A I platsförmedlingen finnas anmälda lärarinnor, lektionsgivare, in- och utlandska, kontorister, värdinnor samt hushiillsbiträden av olika slag.
Rikst.
27 62 Platsförmedlingen är Öppen kl. 12-4.
A.
T.
48 l6 I veckotidningen DAGNY I 1908-1913 erhallas mot ett pris av kr.
2: 50 för inb.
ex., kr.
1:75 för haft.
ex. h FREDRIKA-BREMER-F~RBUNDETS BYRA, 48 Klarabergsgatan, 2 tr.
HEMTREVNAD Praktisk tidning för hemmet utgiven av.
FREDRIKA-BREMER-FOR BUNDET Redaktör: FANNY EKENSTIERNA.
Utkommer med 40 åttasidiga n:r om året.
Prenumerationspris: helt år kr.
1: 80, halvår kr 1: -, kvartal kr.
0: 60.
Prenumeration sker ä posten.
Innehåller berättelser och poem, levnadsteckningar, religiösa och etiska uppsatser, artiklar i diverse ämnen samt en rikhaltig praktisk avdelning.
Inbundna årgångar för 1912, 1913, 1914 och 191 5 kr.
1: 50 pr ex. ANNONSER FOR HERTHA upptagas av Fröken Ingeborg Bergström.
Rikstel.
97 83 31 OSTERMALMSGATAN 31 Rikstel.
97 83 Tryckt hos 1 BRODERNA LAGERSTRO~I, Roktryckare, Stockholm r916
i.
rHERTHA i. kvinnorörelsen, utgiven aY ~redrika=~remsr=~örb0nd9~ Redaktör: ~ l l e n ~ l e m a i.
.
~idkkiift Alr den sv&amp;k; I.
.
.
.
.
.
~llrb~n&amp;&amp;dleamar erhila tid8kriPten till ett prii a s kr.
3: 50 varvid $renumention Bker direkt .genom.
Fredrika-Bremet-Piundets byrA, 48 Klarabergsgatan, Stockholm.
Ick~f (lrbundsm,edlemmar p r e a u m e ~ r a .l nPrmaste postansalt eller i bokhandel.
Pris f6r postupplaga: / i A r kr.
S:.-; ' / a Br kr.
2 75.
Lösnummer 35 &amp; e.
' Redaktion och expedition: 48 Klarabergsgatan 11, Stockholm.
Redaktionstid: mindagar, onsdagar och fredagar kl. 1-3.
Allm.
T.
.48 50, ' Riks 27 02.
Expeditionen: klt 11-4 varje s8ckendag.
Allm.
T.
48 16, Riks .27 62.
'.
b - I I.
i I OBS.!
oppen endast tisdagar och fr&amp;&amp;ar kl. l, i l l - l ~ ~ '.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
.
+BYRA.
.
,. &amp; 48 KLARABERGSGATAN!
.
.
I Rikstel.
27 62: Allm td.
48 10.
1:.
.
Upplysningsbydn.
Allm.
tel. 48 50.
6 p p e n: 1 1-4 ~ ~ ~ l ~ s n i lämnas n g a i kostnadsfritt rörande M n n l i p arbetsomriden,.
.
utbildningskurser, I6ne-.
- .Rikstelefon 68 98 8 ' h.- * di.
:.
~ ~ t a r s k s b ~ r d) n.
n.
- Allrn.
lelebn 82 1 1 Byrln mottager sjukbud hela dagen: pr telefon Iven nattetid.
.
~örest~ndarinnan- triimis säkrast: ' / ~ 2 - ~ / a 4.
- ' -.
.
I a
Hur skall illderddrnén p &amp; bästa sätt tryggas?
Av Anm Abeqgsson.
, i -, L.
.
.
.
.
Gifta kvikors ordinwie .anställning i kommunikation &amp; - '.
- ...... verken.
AV.G T-U * - ......
.
.
.
.
.
L.
.
...
.
~fijälpsystiarnas.
Av Sigrfd Ulrich, W A.
.
.
.
.
.
.
.
Nutida e n g e l e fGrfattarinnor.
W. Av Anne Pettersan.
Kringblick.
.
.
.. -.
.
.
Ekebyfolket.
ur en krmma~~nsfrtis bnwmn~img p i X B S ~ W &amp;, II.
AV ~ o a i s e SteRbock F. ~ 6 n i e r. '
Notiser fran bokvärlden.
.
-.
omo " c3sE3.
Husmoderns råddning I dyr- tiden, förklaras af kgnnam lika bt a som mejerhör m ~ ~ ~ ~ o m o ~ m m o ~ m ~ ~ ~ ~ o m ~ m m m m ~ m m o m m ~ o o &amp; väl f &amp; bordet som far stekning och baknlng, --.
.
- i Kvinnliga J wldiska Byrån Juris kandidat Eva driddn ' ' Testamenten, bouppteCt (niiigar ', arystitndnhgaii, Wenskapsförord, lamilJe~saker, jurldlska uppdrag .av alla slagj, Ny flyttbar elekrisk stenkimin igd, rt5d a. gul PHrg- med automatisk strömfrhslagning när.viigguna iiro till- rl@klfgt Vnna.
w ' ' - i Ekenqmisk i bruk.
tq * Vallingatan 18;.
kim 1-4 R- 75 76 ' Allm.
P S s S6 ' ' ' Hjalmar L6fquls.t Hemska Affar 23 BIRGER JAWCIATAN, STOCKHOLM.
