# ID: svediakorp-per2737
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1916
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,683
# sentences: 969
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Nu inkommit.
ny betek-t skotsk &amp; randiga.
och enPärgade.
B l u-s tyge r-.: ...
.
i alla prislagen fr. i?
.-; 0.
S - pr ' mtr Ett parti randigt och enfärgat.
.
.
, Sidsap -- t till blusar bortslumpas.
': Kjol.trgsr, - ' 60 cm.
br., i glitt och blitt trla 1.10 pt mtr .. Världsberbmda- sy maskiner Cheviot.
Sammet.
Stuvar: .. ................ kr: 0.27 ...............,.
, 7.M) ..........,, 3:- Tradgardiner Strandkoftor Underkjolar, satin Reformliv .. Snorliv .. i .. Korsettskyddare,.
t r i u.
Tajor, Lahmans Kalsonger, trik8.
i.
-- ...............,, 1.50 ..............., ',, 2.35 .......,,, 0 D5 ............. 0.95 .... - .. ...,, 1.40 .................... B.
Linnen, 1.25 Strumpor och Vantar.
Sybsg6r m. m.
SVENSKA VARUHUSET 38 HAMNGATAN 38 STOCIUfOEM.
.
.
1 tro, 54 Drottninggatan 54, l tr. .37 Stora Nygatan- 37 Atlm.
Tel. 84 01 m R- - T &amp; ' 57 I ~ i - k s t 76 e ~ 39 KRGER JARLSGATAN .t3 AllmI te !.
280 04 ~ l l t i d.
.
lager ' ~ de sista nyheterna i firdiga BL,USAR O ... KL&amp;DNINGAR.
.
Egen eelier ' för bestäilningar H silviil elegantare som enklare toaletter.
ANNA-LISA QVI- t d. mlngdtlgt blinde ho, Au~usti Lundln Telefon 539 M a l m ii SIDEN &amp; MANUFAKTURm - - A-FFAR antid U y h e r i- största urval
ARGANG III.
.
.
1 DECEMBER.
1916..
.
.
HXFTE 19 Dar man reder sig den kvinnliga sak- kunskapen förutan.
o ii e s t l a fem m e, det a r en fråga, som man i dessa tider måste ' stalla t il1 regering,~livsmedelskommission, folk- hushållningskom mission, fördelningsby- råer o. s. v. Hushållningen har av ålder ansetts som kvinnans speciella arbets- fält, men så tycks icke längre vara fallet, åtminstone nar det galler den stora Folkhushållningen.
Anser man, att kvinnorna på grund av de stora om- råden det har galler ej skulle kunna tillämpa sina erfarenheter från det mindre verksamhetsfältet?
Eller a r det den här i Sverge allt oftare framstickande reak- tionen, nar det galler kvinnans fram- trädande i det offentliga?
Gent emot det förra drista vi oss att fråga: tror man ej att det behövs att man tar .hansyn till detaljerna, nar det galler beslut, som äro avgörande för just dessa detaljer, nar det galler en rättvis fördelning av vissa nödvändiga varor eller över huvud att rakna ut hur man bast skall övervinna svårigheter, som just drabba husmödrarna?
Vi be- gära att få vara med, icke som en ut- märkelse, utan helt enkelt därför, att vi tro.
att vi skulle göra nytta.
V i ha tegat, avvaktat och hoppats, att man skulle kunna lotsa oss över svårigheterna, men dessa vaxa alltjämt.
Vi stå nu inför nya lagstiftnings&amp;tgarder, som äro av den största betydelse, i det de galla beslut angående vårt dagliga bröd.
Vi måste fråga: vore det ej skäl, att man försökte slå in på den v ' ägen, att man.
till sist dock sökte dra nytta av den erfarenhet, som kvinnorna oom- tvistligt aga på detta område?
Vi nöja oss icke med att höras som sakkun- niga utanför de ansvarigas krets.
Om något skall kunna uträttas, kräves det, att man ar med i alla detaljer och verk- ligen har tillfälle satta sig in i de frågor som behandlas.
Vi måste påpeka hur mani andra länder gått till vaga.
I Norge sitta kvinnor med icke bara i statens provianteringskom-.
mission utan överallt.
i de lokala livs- medelsk kommissionerna.
I Danmarklika- så.
T. o. m. i Tyskland har man ansett, sig icke kunna reda sig utan kvinnors sakkunskap på detta område.
Nar man dar strax efter krigsutbrottet tillsatte
den stora kommission, som skulle ut- reda livsmedelsfriigan, undersöka hur stora tillgångar landet hade att rakna med, vad som behövdes utöver.
dessa tillgingar och var man möjligen skulle- kunna göra besparingar, gav man kvin- nor sate och stamma vid sidan av national- ekonomer, statistiker, lantbrukare, na- ringsfysiologer m. fl.
Vi peka vidare på hur man i Norge lade i händerna på en kvinna inom provianteringskommissionen frågan om det sammalda mjölets användande, nar staten drog försorg om att sådant skulle anskaffas.
Man var radd,attbeFolkningen ej skulle finna sig i ait huvudsakligen använda grovt bröd.
Det har emellertid visat sig, att hon lyckades val i att lära människor uppskatta bröd av sam- malet mjöl.
Har i Sverge beslöts råg- siktningsförbudet för att efter några månader ätertagas.
Man säger, att det berodde på allmänhetens konservatism nar det galler maten.
Men gjorde man något verkligt för att övervinna svårig- heterna?
Det ar måhända för mycket att påstå, att kvinnor härvidlag kunnat genomdriva saken, men med kännedom om erfarenheterna från vårt västra grann- land, kunna vi ej undgå att fråga oss själva - skulle vi inte möjligen i detta fall kunnat lyckas bättre?
Mina " riksdagsmotioner ".
jag nu mottager anbudet om gast- D frihet hos H e r t h a för att något närmare ingå på de frågor dessa " riks- å dagsmotioneru berörde, finner jag mig ej föranledd att " svara " eftersom inga mina avsikter vanställande angrepp före- kommit - åtminstone ej från omdömes- gillt håll.
Jag ger således mitt lilla inlägg formen av en utredning av de två punk- ter, som givit anledning till några in- vändningar.
.
Det torde val knappt finnas något ämne, dar allvarliga läkare och upp- fostrare äro mer eniga än i fråga om en alkoholens och nikotinets skada för ungdomens kroppsliga och sjals- liga halsa.
Och därför borde man kunna vänta, att alla t a n k a n d e för- äldrar, lärare, läkare - samt socialt ar- betande man och kvinnor - med glädje måste hälsa en lag, som förbjöde dessa gifters bruk av ungdom före myndighets- åldern.
Om nykterhetsarbetet hade bör- jat från d e n na sida,under alla yrkanden på lagstiftningsåtgarder, då vore det nu längre hunnet.
En sådan samhällssam- vetslöshet ar ej tankbar ens hos första kammaren, att en dylik lag skulle bliva avslagen.
Ty varje person, som sysselsätter sig med ungdomens kropps- liga och andliga tillstånd, kan intyga dessa gifters vådor, såviil ur hälsans som ur sedlighetens synpunkt.
Bland all den visdom, vi ha att hämta från Ostern, bör Kinas metod att bekämpa opiemissbruket uppmärksammas.
Min sagesman ijimnet är en italiensk officer - pil mödernet tysk, dotterson av Hans v. Bulow.
Han hade i tre år studerat Kinas förhållanden och berättade, att intet
H E R T H A ' 399 torde den av sådana lagar återhållna ungdomen ofta fortsatta med sin Ater- hållsamhet.
De, som icke så göra, er- hålla ett ' kort, där deras fotografi, namn, födelseår och signalement äro an- brakta, och endast mot uppvisandet av detta kort får köp av spirituosa och tobak aga rum.
H a de glömt sina kort, få de - dess bättre - bli utan!
Vid trettio å r kan detta kortsystem bort- falla.
De, som vid den åldern kunna förväxlas med tjugoåringar, äro så ffi, att de a ' lltjamt må underkasta sig att bara kortet i plånboken.
O m endast hälften av den förtroende- fullhet, med vilken man nu hoppas att den - i vissa fall fullkomligt okon- trollerbara - sockerförordningen skall bli efterlevd runt om i Sverges bygder, bleve insatt på denna reform, d i vore den snart genomförd!
Man sluppe då att gräma sig över så många ödelagda rika loften, så många härjade ungdoms- krafter som nu a r fallet.
Som de könsliga utsvävningarna stå i nara samband med de nervförslappande, viljeförsvagande gifterna; som tjuvnadsbrotten bland ung- domen ofta ske för att skaffa sprit- drycker och tobak, så synes det mig som vore allt tal om " ungdomens för- vildning " endast munväder, så länge man icke går radikalt tillväga gent emot de oseder, åt vilka numera unga flickor - likaväl som gossar.och yng- * Det ar underligt att de, som handhava pro- lingar - äro hemfallna.
d u k t i o n e n - lantmännen - si föga och de, Den andra punkten, mot vilken man som handhava k o n s u m t i o nen - kvinnorna - uttalat sig tvivlande, ä r de av mig före- icke alls äro medbestämmande i det d e m när- slagna halsovårdskvinnorna.
mast angiende!
Därav följer att stad.iherrarna Jag har icke tänkt mig dessa utrustade skriva förordningar, som m i s t e framkalla lag- vidriga handlingar, eftersom vissa ' förordningar med befogenhet att lägga sig i hemmens av omständigheternas tving upphävas.
alla angelägenheter och med ratt att i förbud utfardades för opierökare över 50 år.
Man ansåg dem o b o t1 iga och brydde sig därför icke om att ålägga dem onödiga lidanden.
Från åldern mellan 50 ned till 30 infördes vissa - men ej allt för stränga - begränsningar, Från 30- till 1 5-årsåldern vor0 restriktionerna mycket stora, och för åldern under 15 å r var förbudet ovillkorligt och uppehölls med den största stranghet.
I dessa födoämnesregleringens dagar - då förut oanade och ingripande krav stal- las på hemmens laglydnad * - borde man icke behöva spilla ord på att bevisa hur enkelt det vore att förbjuda alla hem att giva sin egen eller främmande ungdom sprit och tobak!
Eller hur en kelt det vore att bötfälla s å d a n a lag- brytare.
I de fall åter, dar de omyndiga utom hemmet skaffa sig tillgång till dessa gifter, bör lagen bestämma, att arbetsgivare endast få utlämna derac lön till föräldrarna, som sedan i sin.
ordning hemfalla under det ovan nämnda bötesstraffet, ifall d e.
göra gemensam sak med barnen i och för dessas över- trädelser av förbudet I den s. k. över- klassen ar det sällan s i n arbetsförtjänst utan sina F ö r ä l d r a r s eller långi- v a r e s, som de unga herrarna och da- merna dricka och röka för.
Detta gör det dubbelt betydelsefullt att i denna klass oseden blir strängt efterhållen.
När sedan myndighetsåldern inträder,.
,
fall av ohörsamhet på egen hand böt- Falla!
Jag har tänkt mig att i deras hand skulle förenas barnavårdsinspektionen, bostadsinspektionen, fattigvårds- och halsovArdsinspektionen inom varje kom- mun.De måste därvid lag hasina bestämda instruktioner att följa, liksom de böra erhålla sin särskilda utbildning för upp- giften.
Att d e måste väljas med stor urskilning; att deras vasen måste mot- svara deras allvarliga och grannlaga uppgift, detta ar lika självklart som att .ledsamma missgrepp kunna komma att ske.
Men har, som i alla andra liknande fall, måste man se på det positiva, som kunde vinnas, och icke stirra sig blind på d e möjliga ogrannlagenheter, som kunde begås, eller de s. k.
" in- grepp i den personliga frihetenu, som man alltid talar om, då det gäller att - hämma folkfördarvliga seder eller oseder!
Den, som lever på landsbygden, vet att ingenting annat an en sidan - först och främst undervisande och sedan kon- trollerande - kvinnlig myndighet vore i stånd att framtvinga förändringar i förhállanden,som nu, tal stor del, omintet- göra bland annat de uppoffringar, dem samhället måste ålägga sig för att vid sanatorier o. s. v. bota de sjukdomar, som ådragas genom osunda hem-, skol- och arbetsförhållanden.
Ännu finnas t. ex. de igenspikade fönstren i hemmen; ännu inhysas d e lungsiktiga och de friska i samma rum; ännu sitta skol- barnen - efter timslång vandring ge- nom hög snösörja - i skolan hela för- middagen med våta fötter, i stallet för att i skolan ha ett ombyte av fotbe- klädnad *; de hosta därför ofta hela vintern. '
En danska, gift i Wien, har vid österrikiska Ännu pimpla barnen kaffe fyra, fem gånger om dagen.
Ännu kan det handa att - en kommunalstamma avslår en donation till ett skolbadrum, " emedan det a r osunt för barnen att bada! "
(Och emedan den rika kommunen ej vill bestå varm t vatten och tvål.)
Otaliga bevis skulle kunna anföras i fråga om landsbygdens fattigmansvanor, matlagning, barnaskötsel m. m., men de flesta torde ur egen erfarenhet kunna fullständiga det sagda.
Och med den oerhörda seghet, som vanor aga hos människor i allmänhet och lantfolket i synnerhet, så kommer det att dröja i ge- nerationer, innan någon verklig förbatt- ring äger rum, såvida icke de av mig föreslagna halsovårdskvinnorna f &amp; hand om saken.
Alla nu inrättade inspek- tioner hava det felet att allt för sal- l a n p å k o m m a och allt för litet kunna k o n t ro1 l e r a bestimmelsernas Fort- satta efterlevnad.
Detta kan endast ske inom ett l i t e t område; dar man kan vinna verklig kännedom om man- niskor och förhållanden; dar en sådan halsovårdskvinna småningom kan göra sig kand och kar i hemmen såsom en rådgivande och hjälpande van, sedan man lärt sig förstå de goda verkningarna av d e stadgar hon uppehåller.
Men naturligtvis fordras att hon icke alle- nast a r kunnig utan aven klok; icke allenast bestämd utan även böjlig, icke endast vanlig utan verkligt folklig.
D. v. s., enligt Almqvists definition, " att det blivit folk av henne själv! "
Huru mycket haren infört ett slags träbottnade, med vatten- tätt övertyg klädda skodon, som kosta nlgra kro- nor och kunde stå i varje skola i och för om- byte.
Se Karen Michaëlis bok K r i g e n s O f fr e (Pios förlag, Köbenhavn), sid. 92.
gott har icke redan barnmorskor, som haft denna typ, kunnat uträtta för att förbättra den nyblivna moderns som småbarnens vård!
Huru mycken val- signelse ha icke stadernas församlings- diakonissor och de i den s. k. dispeni särverksamheten sysselsatta kvinnorna åstadkommit!
Det ä r således intet all- deles oFörsökt, som jag förordar) utan endast en utveckling av något redan förevarande, men framFör allt dess u t- s t r ä c k n i n g till ' h e l a l a n d s b y g d e n.
Jag betonade även i mitt förslag, att dessa hälsovårdskvinnor borde under- visa kvinnorna inom kommunen i hälso- lärans .och.
hemhushållningens grunder; Det är ett stort psykologiskt misstag, att till de första " tonåren " förlägga denna undervisning i skolköken.
Aldrig ä r uppmärksamheten mera splittrad, intres- set slappare, hjärna och karaktär mera geléartade än i den åldern.
Och man kan sedan f i höra såväl av unga fruar som av tjänarinnor hur liten verklig nytta .veta för vården av barn och hushhll.
Innan det första barnet kommit, ha hustrurna vanligen på landet sina efter- middagar bra nog lediga.
Med t. ex. tre eftermiddagstimmar tre gånger i veckan under tre månader skulle de insikter kunna bibringas, vilka äro de mest oumbärliga, men nu alltför ofta saknade.
Ty dessa .insikter bleve då.
icke mot- tagna av en stor fnissande flickflock utan av en liten grupp unga hustrur, vilka med tacksamhet mottogo de insikter i hushållslara, hälsolära och barnavård, som de sålunda skulle erhålla just vid den ' tid i sitt liv, när de äro mest med; vetna om behovet av desamma.
För de hustrur åter, som redan ha en barnaflock att vårda, måste en sådan halsovårdskvinna bli en u hemkonsulentu, som vid sina besök gav de råd hor, funne behövliga och begärliga.
Jag min- nes nuru Octavia Hill - den stora bostadsreformatorn i Londons fattig- kvarter - gick till vaga: först fick de haFt av den i d e s s a år erhållna hus- hon hustrurna hållsundervisningen.
Naturligtvis a r det inte alltid lika galet, som när t. ex. en liten rar Stockholmstös kom till en lantfamilj med de högsta betyg från hus- hållsskolan, men - varken kunde koka potatis eller visste huru vatten skulle vara, när det var i kok!
Men i de allra flesta fall kommer den verkliga vaken- heten först med det ensamma ansvaret; det verkliga intresset först med det egna hemmet.
Och därför kunde en sådan halsovårdskvinna, som jag tänker mig - med vars bostad ett skolkök bör vara förenat, såvida ej skollokalen har ett sådant - på jämförelsevis kort tid kunna lära de unga hustrurna vad d e behöva sedan golvet, sedan bordet och stolarna, att skura.
trapporna, så att tvätta fönstret.
Sedan kom hon med en vit gardin.
Och var rummet snyggt, nar hon nästa ging kom på besök, lämnade hon kanske en blomkruka, ett färgtryck.
Men hon kom icke som " polisu utan med en god och vis kvinnas soliga väsen!
Det finnes, med ett ord sagt, ingen- ting gott, som icke kan lyckas, ifall det företages av de ratta människorna, medan allt måste misslyckas, om det kommer i händerna .på de orätta.
Och aven ifall det icke - som den av mig yrkade förbudslagstiftningen - kraftigt stödes av en vaken samhällsanda, som slår vakt om laglydnaden.
ELLEN KEY, '
402 -.
.
- --, H E R T W A ----- ---.
.- - .. - -- Elisabeth Warling n en i allmänhet rätt mörka och tunga dagern över Konstnärs- husets utställningslokals grå väggar har under de senaste veckorna lysts upp av latta varma färgtoner, skimrande mot åskadaren från ett par hundratal målningar, alla utförda av samma hand.
Det ä r den för närmare ett %r sedan bortgångna konstnärinnan Elisabeth Warlings livsverk - samlat av kärleks- fulla händer -, som möter våra in- tresserade blickar i en utställning an- ordnad av Svenska Konstnärernas förening, vilken hon tillhörde sedan 1893.
Vad som först slår oss vid en hastig överblick av samlingen a r hennes mång- sidighet och hennes stora produktions- förmåga - men ju mer vi betrakta dessa sinsemellan ganska heterogena alster av en sökande ande, ju mer slår oss det för henne individuella: intensite- ten i vad jag skulle vilja kalla hennes farggladje.
Hon älskade glödande sol- nedgångar, varma skymningsstunder, eldskens- och solljuseffekter.
Ofta nog äro de återgivna med akvarellens van- ligen så tunna och spröda toner, vilka h o n däremot visste behandla med en kraft, som annars a r oljefärgen Förbe- hållen.
Man fruktar nastan att denna glöd, denna trängtan att ge en stamning i dess intensivaste ögonblick, måste ha verkat Förtärande på konstnärinnans sjal.
Hennes begränsning ligger kanske just i hennes mångsidighet, ty det ä r nastan otänkbart att under ett kort liv hinna Fram till fulländning i sa olika konstarter som portrattmåleri och figur- bilder, landskap och interiörer, blommor och arkitekturmålning.
Hon har dock lyckats göra en hel del förträffliga saker inom alla dessa olika områden.
Bland porträtten skulle jag särskilt vilja fram- hålla det fina själfulla damportrattet - doktorinnan F. -, N:o 84 i katalogen, målat så sent som 1915, knappt ett å r före konstnaritmans död.
H ä r tyckes hon ha riktigt fördjupat sig i sin konst och trängt in till det förborgade, som döljer sig bakom det yttre höljet.
Likaså a r porträttet av den blåklädda fru S.
(N:o 32) lika intressant som behagligt i sin osökta pose.
Bland äldre porträtt malade med 1880 - 90-talets beundransvärt skickliga teknik återse vi med nöje de båda älskvärda konstnärinnorna fru Gerda Kallstenius (N:o 81) och fröken Charlotte Wahlström (W o 63) i deras blidaste ögonblick.
Vidare ett porträtt av en äldre dam - friherrinnan Reuter- skiöld - (N o 79), vilket med sin mjuka behandling påminner om Troilis basta.
Även det bredare målade kraf- tiga porträttet av riksantikvarien Hans Hildebrands (N:o 28) kämpagestalt a r ett duktigt arbete, som hon själv satte högt.
Bland figurkompositionerna lägger man särskilt märke till den lilla scenen " Det var en gångu (N:o 90) - en liten gosse i vinterskimningen uppkrupen i en stor stol, lyssnande till sagorna, som
berättas för honom, stirrande in i bra- san med undrande, skrämda blickar.
Det är ett intensivt uttryck i det lilla eldskensbelysta barnansiktet.
' Som en slående kontrast betrdkta vi den friska solljusa havsbrisfyllda dagern över " Från kustena (N:o 64), där den unga brun- brända, ljushåriga fiskarflickan kommer emot oss knogande på sin börda av tunga våta nät.
Det mest intensiva solljus har Elisa- beth Warling lyckats återge på den skånska vitrappade stugväggen med " moru i dörren (N:o 46) - i sanning ett svårlöst problem -, och den sjunk- ande solens spel över den mjuka ny- fallna snön på taken av ett gammalt ~tockholmshus (N:o 22) kommer oss att känna hela friskheten i en midvinters- dag.
Denna tavla är målad i pastell och tyckes mig nästan vara samlingens pärla och val värd plats på ett museums vaggar.
Blommor målade hon,, con amoreu, fruktträd i blom, glödande liljor, trolska Iris, klattrande kaprifol och färgstarka tulpaner.
Mig.
personligen tilltala allramest hennes många förtjusande akvareller - och särskilt de m %nga höststämningarna med sin rika färgskala, ljungkladda klippor i kvällsolens glöd, mångfärgat lövverk speglande sig iglittrande rinnande vatten, nymånen som lyser fram bland moln ännu färgade av solreflexer, mörka skogar speglande sig i vatten i den sista kvällsdagern.
Lika mycket stamning kunde hon inlägga i en liten interiör, dar månskenet mystiskt silar in genom ett gammal t slottsfönster, eller i något måleriskt bric-i-brac i ett ateljé- hörn.
Västkusten ', Frankrike, Skåne, Oland, Dalarne m. m. ha slappt till motiv, men motivet spelar aldrig så stor roll som stamningen - och i färg- spelet märker man alltid Elisabeth War- lings musikaliska sinne och fina smak.
Då man ser på allt detta, tänker man ovillkorligen: vad konstnärinnan måtte ha njutit och varit lycklig, då hon ar- betade, då hon med så säkra och orädda penseldrag kastade ned på duken eller papperet alla sina intryck!
Tyvärr veta vi, som kände henne, att denna glädje - som hon dock ofta m å s t e ha kant - var blandad med mycken smärta.
Av naturen sluten och melankolisk, fast hon, även kunde ha ögonblick av upp- sluppen munterhet, ökades dessa hennes egenskaper genom ett svårt kroppsligt li- dande till en sjuklig tungsinthet och nervo- sitet.
Under de sista sex levnadsåren drog hon s i g undan beröring med alla utom sina närmaste, bland vilka den hän- givna och.
trofasta kamraten och vännen Charlotte Wahlström med rörande upp- offring och trohet stod vid hennes sida i alla skiften.
Ovriga kamrater sedan akademitiden skydde hon; de fingo ej mera som förr träffas på Elisabeths trevliga lilla ateljé, fingo ej glädja sig åt hennes behagliga apparition, hennes fina distingerade väsen, hennes vackra leende.
Själv led hon bittert.
Antagligen var det just denna intensiva längtan att nå det kanske oupphinneliga, som bragte hennes konstnärssjäl ur jämvikt och gjorde .det för henne outhärdligt att ej alltid möta den förståelse hon åtrådde.
Det är synd om konstnärer i allmänhet, men det är ännu mer synd om k o n s t- n ä r i n n o r, för vilka livet bjuder större slitningar ju känsligare de äro och '
404 _ - _ _ -.
_ - H E R T H -- A - - _ _ _ _ _ - _.
- -.
.
vilkas krafter ofta ej racka till att med jämnmod bära motgångarna.
* Elisabeth Warling var Stockholrns- barn, född 1858 i ett gott borgarehem.
Hon studerade allvarligt och energiskt vid Konstakademien 1876 - 83 och betraktades dar av kamraterna som en av de mest färgbegåvade.
Hon utveck- lade sig vidare under en studieresa till Paris, dar hon som de flesta skandina- ver arbetade på Colarossis ateljé och senare i Barbizon, från vilken vistelse flera lattigen kannliga motiv återfinnas på minnesutställningen.
Hennes färg 0th motivval påminde under den perioden mycket om Carl Larssons ljusa, kalla toner men vor0 ej fullt så karakteris- tiska för målarinnan själv som hennes senare alstring.
Hennes målningar äro så oskiljaktiga från henne själv, att vi, som kände henne, alltid skola minnas henne i dem - i solglöd och blomdoft, i vemodsfylld afton$tärnning.
ELLEN JOLIN. '
- - -- Den kvinnliga sakkunskapen efterlyses.
Vid ett för cirka en vecka sedan i Göteborg av Liberala Valmansföreningen hallet möte med an- ledning av dyrtiden, där skolköksinspektrisen fröken Gertrud Bergström och dr Sigurd Hans- son talade i den brännande livsmedelsfrågan, betonades i den av mötet antagna resolutionen, bland andra önskemil, " angelägenheten av att * d e n kvinnliga sakkunskapen tages till råd vid d e ingripande åtgärder till konsumtionsreglering, vilka för närvarande planläggasa.
Ja, sannerligen synes detta vara pH tiden!
_ _.
- ...
P - - - - - Kringbl ick.
Statssocialismens triumfthg.
Att kriget skulle bli den store banbrytaren för en allt vi- dare kringgripande ' statssocialism är en av de följd företeelser, som väl näppeligen tagits med i räkningen.
I vad mån detta i längden kommer att passa dem, som hålla p i ett krigs välsignelse- bringande verkningar, torde vara vanskligt avgöra.
Ett av de för den enskilde mera kännbara statssocialistiska ingreppen föreligger i form av lagförslag i Frankrike.
Det galler icke mer eller mindre än ett angrepp på privatförmögen- heterna, visserligen villkorligt - kombinerat med nativitets fordringar!
- men av särdeles stor social räckvidd.
Det ar deputeraden M. Maurice Bokanowsky, som för deputeradekammaren framlagt ett för- slag om ändring av art. 731 C o d e c i v i l i rikt- ning att som medarvsberättigad insätta staten i fall där den döde efterlämnar mindre än fyra barn.
" Varje Fransmancc, si lyder den exakta formu- leringen av monsieur B:s motion, " som vid sirä död icke efterlämnar åtminstone fyra barn, har att rakna nationen bland sina arvtagare.
Denna inträder med legitimt barns arvsrätt.
Om den avlidne icke äger något barn, ärver staten hälften av hans förmögenhet.
Efterlämnar han ett, tvi eller tre barn, kommer staten in som det andra, tredje eller fjärde barnetq.
I fråga om de sociala fördelarna av detta för- slag framhåller motionären, att man kan våga hoppas att denna nya lagsiiftning skall utgöra ett element till social fred.
Förvärvad rikedom slculle bli till hjälp vid bestridandet av krigs- omkostnaderna.
Det demoraliserande skådespe- let a v ofantliga förmögenheter, som övergi i onyttiga händer, skulle bli en sällsynthet.
Rollen av skapare av.
rikedomar skulle sammanfalla med egenskapen av att vara nationens välgörare, nigot som allt mer och mer skulle förstis och uppskattas av samlarna av kapitalen.
Statssocialistiska funderingar, som i renodling lämna föga mer att önska!
. '
H E R T H A.
405 Övervåldet i Nöbbelöf.
ter igen har den största möjliga tala skadestånd, skulle nog påskynda kränkning av individens Frihet ägt utförandet av skyddsåtgärder.
Ej en liten rum.
Ater igen ligga tusentals lärarinnor allmosa utan en stor summa, som satte vakna om nätterna i ångest över att henne i stånd att lämna det ställe, som nu samma öde skall drabba dem.
Ater igen måste vara henne förhatligt, att bereda blossar samhällets samvete upp för en sig en tids vila, att i lugn och ro s e kort tid för att åter igen slockna och sig om efter annan arbetsplats.
Staten sova tills nästa övervåld äger rum.
Ater ålägger ju en enskild arbetsgivare skyl- igen klaga kvinnorna sins emellan över dighet att lämna skadestånd samt att sin vanlottade stallning i samhället, och vidtaga skyddsåtgärder för sina arbetare.
åter igen tiga och lida de detta.
Men hur uppfyller stat och kommun Åter igen kanna kvinnorna sin van- sina skyldigheter i detta avseende?
makt: de kunna ej själva föreslå och Detta a r väl yrkesfara om något - men genomdriva de lagar de i fall, som dessa, det gäller ju blott en kvinna.
önska hava till skydd och hjalp.
Ater Och om det ohyggliga inträffar, att igen få de nöja sig med de skyddsåtgärder hon mot sjn vilja blir mor, bör hon då männen anse sig kunna kosta på dem.
ej ha en summa till hjalp för sig och Huru många generationer av lärarin- barnet, ty hennes egen lilla lön räcker nor ha ej framlevat sitt liv och utfört ej långt.
Böra vi ej fordra denna hjalp sitt arbete under ständig ångest, ensamma, åt henne.
- Fordra utan att äga makt- avskilda från all beröring med andra medel, hur går det då?
Det blir ju människor.
O m nu äntligen myndig- blott att ödmjukt anhålla och troligen heterna anbefalla kommunen att vidtaga bli avvisad.
Bast a r att vi lita på oss skyddsåtgärder, bliva nog dessa av enk- själva.
Bidragen därför alla att ge henne laste slag, så att de ej kosta kommu- den ekonomiska hjalp hon borde få.
Den nen för mycket pengar, - det ä r det helar ej såret, men den kan lindra plå- viktigaste - ty vad gör det om en kvin- gan.
~ r b e t e n dubbelt ihärdigt för vår nas hela liv skövlas.
H u r bittert att rösträtt och för att skaffa e r inflytande tänka, att om några sådana åtgärder i samhället.
De kvinnor, som äro med- varit vidtagna såsom luckor för fök- lemmar av skolråd, kunna ju direkt terna, dubbla dörrar med säkra lås o. inverka för effektiva förbättringar av d., så hade den 21-åriga unga kvinnan skollokalerna och att andra skyddsåt- troligen varit räddad.
Men när nu olyc- gärder företagas.
Infinnen e r på kyrko- kan har skett;, bör hon då ej kunna stämman och yrken på dessa förbätt- räkna på skadestånd f r h den kommun, ringar.
Påverken opinionen i tal ochskrift.
hennes arbetsgivare, som försummat att O m vi kvinnor så utnyttja alla d e skydda henne.
Blotta medvetandet, att medel, som nu stå oss till buds, kunna kommunen s k u l l e kunna ådömas utbe- vi ändå uträtta något.
ANNA LJUNGBERG.
Å '
Lärda tyskor under gångna tider.
III. '
Känslosamheten.
v.
id Gottscheds död (1766) hade redan ett nytt kvinnoideal börjat erövra världen.
I Rousseaus böcker var det tydligt tecknat, den unga diktare- generationen besjöng det,.
och Klopstock hade en kort, lycklig tid ägt det för- Till den gruppen hör först och främst S u s a n n a v o n Klettenberg, Goethes * sköna själa, vars minne han odödlig- gjort i sin " Wilhelm Meisters Lehrjahregg.
Denna romans sjatte bok ä r nämligen intet annat än en poetiskt förklarad kroppsligat i sin Meta.
Under kampen framställning av fröken v. Klettenbergs mot pedanteri och katederlärdom, mot regeltväng och dogmer hade * det lärda fruntimbretsu anseende betydligt sjunkit.
Man uppskattade väl alltjämt bildning och kunskaper hos kvinnan, men for- drade ej mera av henne i ftirsta rum- met ' manligt " förstånd och bokligt vett, utan ett karleksfyllt hjärta.
Natur, känsla blev tidens lösen, och fru Gottscheds rykte inom Tysklands vittra kretsar ärvde närmast ett enkelt, obildat barn av folket, den poetiskt begåvade ~n na Luise Karsch.
Den nya riktningen hade från början självskrivna anhängare bland " de stilla i landenu, de bildade kretsarnas fromma svärmare, vilkas religiösa känsla hållit dem borta från den Gottschedska pe- riodens tävlan om diktarkrans och doktorshatt, ehuru de i många fall visst icke vor0 utan intellektuella intressen.
Anda sedan Maria Schurmanns dagar hade kvinnlig lärdom och pietism gått hand i hand, och när i striden mot torr förståndsvishet vid 1700-talets mitt alla slags känsloyttringar kommo till heders, fingo plötsligt " läsare * och " bön- systraru en framstående plats i den tyska kulturhistorien.
liv och utveckling.
Liksom den store diktaren var hon ett barn av Frank- furt a.
M.; med familjen Goethe förenade henne släktskap på l %ngt håll och nara vänskap.
I enlighet med tidens sed - hon var född 1723 - hade hon som barn fått god undervisning och se- dan själv fortsatt studierna, särskilt i naturkunnighet.
När hon sedan efter itskilliga missräkningar genomghtt en själskris, brutit sin förlovning för att helt få ägna sig &amp; t andaktsövningar och funnit inre frid i herrnhutarnas åsikter, förlorade hon därför icke lusten till intellektuella sysselsättningar.
Goethe låter henne saga: " Då jag icke skäm- des för min fromhet, så hade jag mod att icke häller bemantla min kärlek.
till konst och vetenskap.
Jag tecknade, målade, läste och fann tillräckligt många personer, som slöto sig till mig. "
I själva verket bildade sig en krets av likasinnade omkring den älskvärda, varmhjärtade damen, till och med ur stadens förnämsta familjer, och genom deras bemödanden erhöll hon en stifts- frökens titel och inkomster.
Till fröken v. Klettenbergs intimaste umgängesvanner hörde bland andra den
p - -- bibelsprängda, i latin och grekiska väl bevandrade fru G r i e s b a c h, dennas syster C h a r l o t t e Rambach-Nebel, vilken skrev omtyckta andliga sånger, och S o p h i e E l e o n o r e Walther,seder- mera gift med professor A c h e n w a l d i Göttingen.
Den sistnämnda var väl den lärdaste damen i kretsen; hon be- härskade fullständigt latin, grekiska, hebreiska, franska och engelska, skrev svärmiska dikter och upptogs som med- lem i flera vittra sällskap.
Även Susanna v. Klettenberg förstod att föra pennan; hon satte ihop fromma ' utgjutelser på vers, naturligtvis fyllda av herrnhutarnas vanliga osmakligheter, och utgavanonym t tillsammans med sin närmaste själs- frände, minister von Moser, ett band Överspända avhandlingar med.
titeln " Der Christ .in der Freundschaftu.
.
Viktigare än detta pietistiska skrift- ställeri blev emellertid den goda stifts- frökens intresse för naturvetenskap, särskilt kemi, därigenom att hon f ö k av alla i det ämnet införde sin unge- van Wolfgang Goethe.
Denne hade hösten 1768 på grund av en svår sjuk- dom måst avbryta sin vistelse vid universitetet i Leipzig och återvända hem,.
och fröken v. Klettenberg hade under de långa månader han sedan varit bunden vid sjukrummet fått stort inflytande på hans tankevärld.
De läste tillsammans icke endast ' böner och reli- giösa betraktelser utan även arbeten av Welling, Paracelsus, Basilius Valentinus o. a., och när den unge studenten till- frisknade, inrättade de ett litet ' labora- torium och experimenterade där ' till- sammans med hjälp av vindugn, kolvar och retorter.
Dessa studier, vilka hade '.
407 H E R T H A en stark bismak av magi, gåvo seder- mera lyckliga motiv för ' " Faustrr och vor0 ett viktigt moment i Goethes med tiden ständigt tilltagande böjelse för naturvetenskaperna.
Fyrtio å r senare påpekade Goethe i sin autobiografi mycket riktigt, att den Klettenbergska kretsens sinnes- riktning varit nara besläktad med den andliga stämning,.
vi1 ken åren 1760-90 blomstrade i Tyskland och efter ett yttrande av Lessirig blivit kallad " känslo- samheten ".
Den utmarktes av svärmisk hänförelse för nature ' ns skönhet, för alla " adla1 # känslor, " oskuldsfullrL kärlek, vänskap, medlidande etc., liksom även för allt översinnligt, av kärlek till poesi och konst lika väl som till överdrivna och översvallande uttryckssätt,.
' av be- rättigat hänsynstagande till hjärtats stamma jämsides me.d fråssande i tårar, saliglietsstämning och känslofulla åt- börder.
De Främsta representanterna för denna sentimentala tidsålder vor0 tvenne intelligenta, högt bildade kvinnor.
Den ena, Julie von Bondeli, var schweiziska; den andra, S o p h i e v o n La Roche, född v o n G u t e r m a n n, intager en framskjuten piats bland gångna tiders larda tyskor.
Hon var född 1731 och uppfostrades som så minga larda mäns döttrar under den Gottschedska perioden till intellek- tuellt " underbarn ".
Redan vid .två års ålder fick hon regelbunden undervisning, vid tre å r läste hon rent, vid fem hade hon genomforskat hela bibeln o. s. v. Döda och levande språk vor0 jämte religionskunskap och astronomi huvud- ämnena.
När hon sedan som helt ung, förlovat sig med den lärde italienaren. '
.
408 H E R T H A -.
- - - - - p - p.
.- - - -.
- p- - - - - Bianconi, bedrevos hennes studier un- huvudsakligen med intellektuella in- der hans ledning än allvarligare, ty han tressen.
Sophie von La Roches betydelse i önskade av sin sköna och begåvade fästmö göra en " tysk Bassi " eller en kvinnobildningens historia a r tväfaldig: andra Adelgunde Gottsched, och Sophie hon var Tysklands första romanförfatta- rattade sig i allt efter hans önskan.
rinna, och hennes hem tjänade som Hon fick nu bland annat grundliga in- samlingsplats för berömda känslo- sikter i världshistoria och matematik, samhetskongresseru, isynnerhet under gjorde bekantskap med antikens konst- de två decennier La Roches voro bo- verk, läste Italiens framsta auktorer på satta i Ehrenbreitstein.
I bagge fallen originalspråket och utbildades i musik var den " serafiska " stamningen från den tid, då Sophie med Wieland svärmat och teckning.
Efter sin mors död tvingades hon i alla himlar, tonangivande, och tjugu emellertid av den stränge fadern att å r efter deras Överspända ungdomskar- bryta förlovningen med Bianconi, och leks blomstringstid blev han den OK- det brutala satt, varpå hon vid det till- cielle utgivaren av hennes första bok, fallet behandlades, ingav henne en tid den berömda brevromanen Geschichte bortåt motvilja mot alla studier och des Frauleins von Sternheim l ' (1 77 1).
talanger.
Men den bildning hon redan Detta märkvärdiga opus, som inspirerats tillägnat sig bar i alla fall rika frukter, av Richardsons romaner och Rousseaus och hos den unge skalden WieIand, livsåskådning, ä r ett sannskyldigt extrakt vilken under första hälften av sitt liv av tidsandan.
Orubblig tro på dygdens var en kans ' osamhetens profet, fann seger och " helig " kamp för det goda, hon snart nog tröst för sin förlorade from undergivenhet vid alla prövningar, kärlekslycka, Föräldrarna å ömse sidor besviken ungdomskärlek och melanko- voro visserligen emot deras förbindelse, lisk sjalsstamning förkroppsligas i den och Sophie måste efter några å r i en- änglarena, fullkomliga hjältinnan, vilken lighet med sin fars önskan gifta sig också blev hela känslosamhetens idol.
med en ansedd man, Frank von La Boken förskaffade Sophie v. La Roche Roche; men en varm vänskap förenade världsrykte, och alla hennes senare henne allt framgent med Wieland, och skrifter mottogos viil, om an ingen med förhållandet till honom bestämde för sadan entusiasm som den första.
Under alltid hennes sjalsriktning, gav så att de sista åren kunde " Sternheims " för- saga färg åt hela hennes levnad.
Genom fattarinna till och med försörja sig med sitt giftermål fick Sophie en förnam sitt skriftställeri.
position och sammanfördes med sam- Fru von La Roches liv a r för övrigt tidens högst bildade eller mest betydande ett slående exempel på den motsägelse personer.
Overallt blev hon själv på mellan ', ideal och verklighet, som be- grund av sin skönhet, sitt snille och tecknade hennes tid.
Sina böcker fyllde älskliga vasen medelpunkten, och anda hon med uppstyltat känslopjunk och till sin död (1807) fyllde hon sin dag fromma talesätt, men med sin varlds-
-- H E R T H A 409 kloke: skeptiske make levde hon i det Wieland, Herder och Sophie von La lyckligaste äktenskap; hon var drott- Roche.
Stämningen i kretsen var natur- ningen bland alla svarmiska andar, men ligtvis a la " Sternheim "; damerna hade inra ttadesina yttre förhållanden i överens- poetiska namr?, såsom Urania, Lila eller stämmelse med de åsikter, vilka rådde Psyche, och underhöll0 " ser&amp;kaa vän- i nyktert tankande kretsar; hon intres- skapsförbindelser; många ledde ständigt serade sig för kvinnlig Iardom, disku- vid sin sida ett rosenprytt lamm eller terade livligt ' pedagogiska frågor och planterade blommor på sin egen grav.
talade gärna om " hjärtats kravu, men ögon och öron vor0 öppna för sina egna döttrar - den äldsta var Maxi- konst, litteratur och vetenskap.
Man miliane Brentano, Bettina von Arnims talade utländska språk, och icke endast mor, vilken Goethe en tid ägnade sitt franska, föreläste eller utbytte tankar unga hjärtas glödande kärlek, - lät om diktkonstens nyaste alster och hon.
uppfostra utom hemmet och gifte strängade stundom sin egen lyra; natur- bort med " odjur " utan ringaste hänsyn lära var ett synnerligen omtyckt ämne, till deras egna önskningar eller böjelser.
naturens skönhet en rik och daglig Jämte det La Rocheska hemmet var källa till njutning.
Föga smittad av den sentimentala hovet i ' Darmstadt känslosamhetens förnämsta centrum.
Härskarinna där tidsriktningen, mera ett barn av Fru var " den stora lantgrevinnan ", den Gottscheds ande, var däremot " den snillrika, belästa C a r o l i n e a v Hessen .. stora lantgrevinnansu svägerska och Medan hennes gemål i en avlägsen intima vän, markgrevinnan C a r o1 i n e småstad exercerade sina elit-soldater, L u i s e a v B a d e n.
Hon var en lärd förde hon spiran i vittra kretsar och dam och lat sina kunskaper framträda skötte en vitt utbredd korrespondens.
p &amp; enkelt och naturligt satt.
I början Hennes engelska park, dar hon i största hade hennes äktenskap varit olyckligt.
hemlighet bland grönskande buskage Markgreven visade ovilja och antipati anlagt sin egen gravplats, var träffpunkt för sin gemål, som han blivit tvingad för sentimentala herrar och damer.
Dit att gifta sig med, och studierna hade kommo som ständig agäster, jämte Leuch- då varit den unga furstinnans tröst.
senring, kanslosamhetens~ ' överstepräst~, Sedan, när hon genom sin skönhet och bl.
a. den lärde Merck, Goethes ung- ' älsklighet vunnit makens kärlek, blev domsvän, och hans vackra, högt bildade han en förstående medhjälpare vid alla fru, L u i s e v o n c h a r b o n n i e r, de hennes intressen för konst och veten- svarmiska hovdamerna v. R o u s s i l l o n skap.
Tillsammans förvandlade.
de nu och v. Z i e g l e r samt Herders fästmö, sin huvudstad, Karlsruhe, till ett " muser- den kloka, kunniga, för alla andliga nas hov ", dit sadana män som Lavater, intressenvakna C a r o l i n e F l a c h s l a n d; Klopstock, Gluck m. fl.
kallades.
dit infördes alla vitterhetens notabilite- Caroline Luise själv ägde stor ling- ter, vilka på genomresa eller besök vistisk Iardom, behärskade bl.
a. full- uppehöllo sig i Darmstadt, t. ex. Goethe, ständigt i tal och skrift latinska spraket, r en.
.
. '
och i likhet med markgrevinnan Wilhel- mine av Bayreuth var hon god van med Voltaire.
Dessutom gjorde hon sig känd som skicklig pastellmålarinna.
På samma satt som Sibylla Merian (f 17 17) och dennas döttrar samt Rachel Ruysch (f 1750), alla berömda konstnärinnor, begagnade Caroline Luise emellertid malningen nästan uteslutande som medel för sina naturvetenskapliga studier, vilka hon bedrev med lidelsefull iver.
Hon anordnade för sig och sina närmaste fysikaliska föreläsningar, tog under- visning i astronomi hos berömda fack- män och skaffade sig en storartad naturaliesamling, till vilken man sände bidrag fran nar och fjärran.
Hennes älsklingsämne var emellertid botanik.
Isynnerhet var hon entusiastisk beundrare av Linnés läror.
För att illustrera dennes system målade hon ideligen själv och lät dessutom avbilda en hel del av hans arter på koppar- stick efter naturen.
Därvid eftersträvade hon lika mycket vetenskaplig noggrann- het som konstnärlig fulländning.
År 1774 skrev Jakob Jonas Björnståhl till Linné på tal om markgrevinnan Caroline Luise bl.
a.: " Hon har icke endast storartad örtkannedom, utan söker också sin like i konsten att teckna.
Varje kopparplåt undersöker hon noggrant, rattar felen och andrar den minsta oriktighet.
Sedan belyser hon själv växterna med de skönaste färger.
.
.
. "
Hennes livligaste önskan var att få se den store svensken vid sitt hov.
Linné avböjde inbjudningen till Karlsruhe, men besvarade markgrevinnans artighet ge- nom att uppkalla en nyupptäckt planta efter henne.
Många andra ärebetygelser från den larda världen hade redan förut kommit henne till del.
Hon avled å r 1783 i Paris, dit hon begivit sig för att uppsöka två berömda naturforskare.
I sin samtids ögon var markgrevinnar, Caroline Luise " alltför lärdu.
Kvinno- studier hade upphört att vara på modet.
Många betydande man, framför allt Kant, vor0 nu deras svurna fiender, och Goethe uppsökte under univer- sitetsåren i Leipzig varken fru Reiske eller det Gottschedska hemmet.
Jämte sina förbindelser med unga skönheter och sk8despelerskor underhöll han dar visserligen livligt umgänge med så bildade, talangfulla damer som professor- skan B ö h m e, systrarna S t o c k och F r i e d e r i k e O e s e r, men d e voro icke larda i egentlig mening.
Over huvud taget eftersträvade kvinnorna icke veten- skapliga kunskaper efter de Gottschedska Asikternas avblomstring, sökte i många fall rent av dölja sin lärdom, om de igde sådan.
Redan i början av 1750-talet hade C h a r l o t t e Z i e g l e ï - U n z e r protesterat mot misstanken att vara hemmastadd i de döda spraken.
Hon förklarade sig finna det lika löjligt, att ett fruntimmer läste grekiska, som att en professor sys- selsatte sig med handarbeten.
Däremot tycks hennes " kvinnlighetu ej ha ha?
något att invanda mot närmare bekant- skap med Eeibniz ' och Wolffs system.
Hon skrev själv flera filosofiska verk, vilka vunno mycken anklang.
Mest be- römd var hennes " Weltweisheit fur Frau- enzimmer ", den första populärt veten- skapliga lärobok på tyska i logik, on- tologi, kosmologi o. s. v. Charlotte Un- zer var För övrigt " kejserlig skaldinna ",
---- ' H E R T H A - - - p - - -- p - -.
- -- 411 krönt med lagerkransen och heders- den, icke emedan man ogillade en osund ledamot i många vittra sällskap.
Hennes och onaturlig barndressyr, utan på grund poem äro i allmänhet snarast orimmad av övertygelsen, att lärdom vore något eller rimmad prosa och fabricerade " okvinnligtu.
Mången kunskapstörstande efter fader Gottscheds recept, ehuru hon ungmö led djupt genom att känna sig var mycket angelägen om att göra ett utestängd från grundliga studier, och modernt in tryck och gärna koketterade under 1780-talet framträdde den ena med den nya tiden, vars idéer i Själva protesten efter den andra mot kvinno- verket vor0 oförenliga med hennes bildningens tilltagande ytlighet och det far- liga, ja fördärvbringande i känslosvar- läggning och uppfostran.
Det fanns många sådana övergångs- meriet.
Friederike Baldingers skrift typer, och ofta tog kampen mellan för- ' " Geschichte meines Verstandes ", M a r i- ståndsbildning och.
ksnslosamhet en a n n e ~ h r m a n n s ' Philosophie des nästan burlesk form.
Ja, vid de Rous- Weibesa och H e l e n e U n g e r s foman seauska åsikternas främsta tillämpnings- " Julchen Grunthal " vor0 epokgörande anstalt, Basedows Filantropinum, hölls anklagelser mot sentimentalitetens herra- år 1775 enskild och året därpå offentlig välde, och den begåvade skaldinnan examen med det mest berömda bland S u s a n n e von Bandem.er, Ramlers allii lärdomens underbarn, den fem- a lärjunge, rekommenderade rent ut som sexåriga E m il i e B a s e d o w, pedagogens - medel mot tidens gift allvarliga in telle k- dotter.
Mitt under känslopjunkets blomst- tuella sysselsättningar for kvinnorna.
.
ringsperiod, då kvinnostudier betraktades. '
Samtidigt vann en annan tyska världs- med ett visst förakt och Goethe i sin rykte genom storartade fackkunskaper: " Werthera upphöjde den " olärdaa Lotte - astronomen C a r o l i n e H e r s c h e l (död till ideal men gjorde sig lustig över den 1848).
Under uppväxtåren - hon var belästa pastorskan, mitt i en krets av född i Hannover år 1750 - måste hon teoretiker, vilka i tal och skrift betonade, undertrycka sin längtan efter undervis- att kök och barnkammare vor0 kvinnans ning och bildning och i hemmet förrätta enda naturliga arbetsfält, hade den lilla de enklaste göromål!
Först när hennes Emilie proppats s i full med vetande bror Wilhelm, vilken var musiklärare som trots någon flicka i Gottscheds i England och därjämte bedrev om- Leipzig.
Femåringen talade, läste och fattandeastronomiska studier, tagit henne skrev jämte sitt modersmål även latin till sig, slog för Caroline den andliga.
och franska, kunde utantill minst tre- frigörelsens timme.
Hon hade kommit tusen latinska vokabler, av vilka hon till den älskade brodern såsom hus- förstod att snabbt och skickligt bilda hållerska; i verkligheten blev hon hans trettiotusen satser, adderade och subtra- vetenskapliga medhjälpare och förtrogna, herade fort och felfritt i huvudet och isynnerhet sedan en kunglig pension glänste för övrigt i allehanda färdigheter.
gjort det möjligt för honom att uteslu- Men denna mångomtalade kunskaps- tande leva för sitt älsklingsämne, stjärn- uppvisning imponerade föga på samti- forskningen.
Efter att med outtröttlig
energi ha tillägnat sig nödvändiga för- vid den tiden, ehuru den bars av ett kunskaper biträdde Caroline honom mäktigt intresse för alla intellektuella vid alla iakttagelser och upptäckter på sysselsättningar.
Men bland Carolines himlavalvet.
* Sedermera anställde hon och Thereses jamnäriga umgängesvanner även forskningar och beräkningar på fanns det flera professorsdöttrar, vilka egen hand, upptäckte ensam ej mindre ickeansågo det oFörenligt med sin u kvinn- an åtta kometer, däribland den Första liga värdighetu att bedriva systematiska under broderns frånvaro år 1788, och studier och aven praktiskt använda vad de lärt.
P h i l i p p i n e G a t t e r e r upp- utgav sjalvständigt en stjärnkatalog.
För övrigt fanns det en plats i Tysk- trädde med framgång som skaldinna.
land, vi1 ken visserligen genomsusades Hon var god van med sådana diktare av alla den nya tidsriktningens vindar, som Burger och Boie, porträtterades men ej lat dem sopa bort; arje dittills- av Tischbein för tavelgalleriet i Cassel vtirande uppfattning.
Det var Göttingen, och väckte allmän uppmärksamhet poesiens stamort, romantikens vagga.
genom frimodigt självförtroende, förstånd Universitetet där hade alltid varit syn- och vetande.
Meta W e d e k i n d fick av, nedigen " galant *, hade lagerkrönt en sin far en lärd uppfostran, vilken dock hel rad skaldinnor och ofta på andra snart avbröts genom hennes tidiga, sätt uppmuntrat kvinnorna att tillägna mycket olyckliga äktenskap med musik- sig vett och bildning.
Dar hade aldrig direktör F o r k e l.
Hon förde sedan länge.
varit någon brist på lärda damer, särskilt i ett iiventyrligt liv och ägnade sig bland professorshemmen, i vilka man till och annat At skriftställeri.
Hennes brevro- med under känslosamhetens decennier man " Maria * utkom 1784 - Författa- bibehöll en viss aktning för frun- rinnan var då endast nitton å r gam- mal - och var tendentiös mot kanslo- timmersstudier.
Naturligtvis var det då ej häller där samheten.
Efter att ha varit Caroline skick och bruk att ge flickorna veten- Michaelis-Böhmers olyckskamrat vid skaplig uppfostran eller ens ordnad revolutionen i Mainz och på Königstein undervisning, annat än i levande språk blev Meta äntligen skild frän sin man och litteratur.
Tvenne av den tyska och gifte om sig med en hög ambets- kulturhistoriens mest berömda kvinnor, man.
Lärdast bland alla Göttingens damer C a r o l i n e Michaelis och T h e r e s e H e y n e, vor0 just i Göttingen under på 1780-talet var emellertid D o r o th e a uppväxtåren mest överlämnade åt sig.
S c h l ö zer, den andra tyskan i ordningen, själva och tillfälliga intryck, nar det som erövrade doktorsgraden.
Hennes gällde att skaffa sig kunskaper.
Och i far var en berömd historiker, språk- deras kretsar var damernas bildning forskare, politiker och journalist, vilken i allmänhet lika ytlig som annorstädes bl.
a. flera år vistats i Sverige och * Wilhelm Herschel upptäckte bl.
a. planeten Ryssland och noga kände dessa länders hemmet fordrade han Uranus och tv8 minsr kring den, tvenne Saturn- kultur.
drabanter, 2500 nebulosor o. s. v..
lydnad och bestamde över sina barn -.
-
uteslutande efter eget gottfinnande.
Doro- thea, den äldsta, var hans älskling och uppfostrades till " underbarnu.
Hennes begåvning var framsthende, om det an fattades henne egentlig lust till veten- skapliga studier.
Men fadern var en god pedagog, och av kärlek till honom gjorde hon sitt basta.
Redan vid feni Ars ålder fick hon regelbunden under- visning i aritmetik och geometri, levan- de språk och historia.
I de sistnämnda ämnena var fadern själv hennes lärare, och till hemstadens förskräckelse tog han den elvaåriga flickan " utan kvinn- lig uppsikt " med sig på en långresa till Italien.
Dorothea väckte där ratt mycket uppseende; en bekant bildhuggare mo- iiellerade hennes byst, hennes resebrev trycktes i en damtidning o. s. v. Efter hemkomsten fortsattes de vetenskapliga studierna ännu ivrigare än förut, sar- skilt i latin och grekiska.
Resultatet blev lysande.
Nar Dorothea blev ' sjut- ton år, hette det allmänt, att hon i in- sikter kunde tavla med vilken magister som halst, och Schlözers universitets- ' kolleger föreslogo på skämt att exami- nera henne.
Men den ärelystne fadern gjorde allvar av ' saken.
Dorothea skrev en dissertation med numismatiskt ämne, besvarade i den muntliga prövningen korrekt aven de egendomligaste frågor och promoverades till filosofie doktor vid den akademiska jubelfesten i Got- tingen år 1787.
- Doktorsvardigheten blev emellertid icke på långt nar av sådan betydelse för henne som trettio år tidigare för fru Erxleben.
Dorothea Schlözer gifte sig snart och lade då alla vetenskapliga intressen på hyllan.
Så kunde de icke häller längre fram i olyckans dagar bli till någon tröst för henne.
Men i den tyska kvinnobildningens historia ar hen7 nes promotion anmärkningsvärd.
Den utgjorde slutstenen i oppositionen mot de Överspända åsikterna om kvinnans " natur ", och " plikter ", den represente- rade ett omslag i kulturstamningen och ringde in en ny tid, vars program iter erkände kvinnans ratt till andligt arbete.
Jena i oktober 1916.
BEATRICE ZADE.
Notiser frin bokvärlden.
Bettina.
En livsvag kring Goethe av Beatrice Zade.
Hugo Gebers förlag.
En fängslande bok har Beatrice Zade skänkt i sin skildring av Bettina von Arnim.
Hela boken a r först och främst anlagd på att ge en bild, att låta hjal- tiiinan själv framträda i sin fulla egen- domlighet.
Bildframställning, icke analys går förks behandling av ämnet ut på.
H o n har så älskat sig in i denna bilds föremål, att hennes skildring av Betti- nas miljö får färg av Bettinas eget sätt att förnimma och uttrycka sig - givetvis ett estetiskt företräde, Själv trader förf.
nästan alldeles tillbaka, och denna dis- kreta tillbakadragenhet har den ange- näma följd, att även en läsare, som ingalunda utan vidare kan helt överens- stämma med Beatrice Zades uppfatt- ning, får jämförelsevis Få anledningar till opposition.
Det ä r som genie, som elementar-ande i ett romantiskt sagospel (bilden a r ej Beatrice Zades utan anmälarens, men återger, menar jag, just hennes Bettina- bild), som Bettina ter sig.
Med vad där finnes av analys och totalvardering i Beatrice Zades bok a r det icke alltid möjligt att instämma, och den analys, som i c k e finns, ä r visser- ligen en estetisk förtjänst hos bilden som bild, men saknas, just på de åsyf- tade punkterna, av den för psykologisk analys intresserade.
Beatrice Zade har en oinskränkt be- undran för Bettinas kärlek till Goethe, vilken hon på samma gång ser som vittnande om hennes " oerotiska " na- tur -- en känsla, som alltid var hennes sjals högsta tillvarelsesatt - hen- nes brudlycka med den sköne Arnim trängde ej undan den känslan och lika litet hennes modersfröjd.
Svårligen kan dock Bettinas överströmmande känsla för den mer an en generation äldre Goethe bli begripligare genom att för- klara henne för en " oerotisk natur ".
För fenomenet: Bettinas kärlek till Goethe, torde endast finnas två förkla- ringsgrunder, som ej utesluta utan komplettera varandra.
Den ena ar, att i denna känsla för det maktigavärldssnille, som på samma gång var en levande man, oåterkalleligt skild från henne genom livsförhållandena, uppenbarar sig .. ett allmanpsykologiskt faktum.
Det namli- gen, att varje riktigt djupt uttryck av en armans sjal har något av Eros-syn, och att aven det mest osinnliga sjals- förhållande mellan en man och en kvinna (t. O. m. nar det som i detta fall a r ensidigt) har nigot av erotik.
Den andra förklaringen, som ar intellektuell, a r åtminstone till en vik- tig del ett konstaterande av en intel- tektuell b r i s t hos Bettina.
Hon kunde ej själv skapa sig ett andligt tankeinne- håll att leva på, ej assimilera allt vad hon utifrån fick, så att h e n n e s egen personlighet blir det enande bandet.
A andra sidan kunde hon ej nöja sig med dött material.
G o e t h e gav henne i sina verk det andliga livsinnehållet, och han blev för henne detta enande band, som.
hon ej själv mäktade knyta.
HILMA BORELIUS.
Slakten Jerneploogs frarngsing av Elin Wdgner.
Albert Bonniers förlag.
Elin Wagners författarskap har från första begynnelsen stämplats av ett red- bart, rattfärdighetskrävande och sam- tidigt djupt känsligt sinnes reaktion mot vad vrångt och orattfärdigt är.
Formen har alltigenom varit förfat tarinnans spe- ciella.
Diskret neddämpad, men genom- blixtrad av oemotståndliga, kort sagda
H E R T H A p - kvickheter, har dess verkningsmedel varit en art av återhållsam ekonomi, som ar Elin Wagners alldeles enskilda.
Hennes nya bok bar ävenledes dessa karakteristika.
Och som alltid hos denna författarinna a r amnesgreppet ner i det aktuellt aktuellaste.
.
Det a r tiden för krigsutbrottet 1914 och den fortlöpande kristiden framåt, det a r friktionen mellan högersamhallet och vansteråskådningen - skarpt genom.
de extraordinära tidsförhållandena -, som a r amnetsmotivet, konflikten accen- tuerande sig i en arbetande " radikal " kvinnas insats i samhallsarbetet under denna vådliga tid vid sidan av eller i strid med de direktiv, som utgå från det grevliga landshövdingeresidenset.
Fru Ingar Gunnarsson dominerar i boken, som ratt ar, och tar vårt intresse med sin " vanvettsådra " av alltid vaken handlingsvilja och känsla, som inte har något uisoleringsrör av stadig egoism " utan hos henne föder " glädje, medlidan- de, kärlek, vad du villu, som hennes son sager ' i sin beundrande uppskattning av vem och vad hon ar.
Men det finns bipersoner, som i sitt hastigare förbi- skymtande kanske avteckna sig an mera skarpt fullfärdiga, som exempelvis mor Marit och fröken Carlson.
Elin Wagner ä r mästaren i snabbmålning.
Till sist, när man efter slutad läsning lagt igen boken accepterar man för- stående författarinnans dubbeltydiga artighet att med bokens titel placera " framgångenu hos landshövdingeslakten Jerneploog.
Omkring Herdinnan i Norden.
Ro- man från Sveriges roccocotid av Jane Gernandt- Claine.
.
Rokokosnirklarna, fjärilarna och den bandrosprydda herdinnestaven på titel- bladet ge redan utifrån den sirliga stam- ning, som förf.
genom sin tidskannedom och stil bibehåller åt boken alltigenom.
.
415 Jane Gernandt-Claines diktande h a r under en följd av å r rört sig i 1700- talsmiljön, och hennes penna tecknar i säkra och smidiga drag d e bilder hennes fantasi trollar fram mot bakgrunden av historiska handelser ' och däri deltagande historiska personligheter.
Tydligen med fullt genomförd avsikt ar Hedvig Charlotta Nordenflycht har - liksom Thorild i I s k u g g a n a v e t t s n i l l e och Magdalena Rudenschöld i M a g d a l e n a - icke bokens egentliga huvudperson.
En diktad flickgestalt tar denna plats, men dennas öde väves till viss grad samman med " Herdinnans i Norden " och sattes genom en egen- domlig parallellitet av bagge deras livs ödesstund i en kontakt med fru Nor- denflycht, som förf.
låter bli avgörande vid dennas bekanta sjalvmordsförsök - eller rattare sagt bli det soin avhåller henne ifrån att utföra detta.
Elisandra Gyllenbåge, detta a r flickans namn, a r för övrigt i slakt med dessa unga flic- kor, som Jane Gernandt-Claine mer an en gång tecknat, som med förvantans- full ömhet sträcka sig mot det okända livet men obevekligt grymt brytas ned av det.
Med inrymmande av att i den his- toriska romandiktningens själva natur ligger en fara för grumlandet av de klara och skarpa konturer, som den rena historien begär, får man ge Jane Gernandt-Claine ett erkännande av att hon genom att skjuta det diktade ele- mentet avsiktligt i förgrunden och hålla sina historiska personligheter mera till- baka funnit en god vag ut u r svårig- heterna vid sammanblandningen av dikt och verklighet.
Jungfru Lotta och Mamsell Jeannette, Grefvinnans betrodda, av Louise Sten- bock f. Mörner.
Hugo Gebers förlag.
Den lilla natta bok, som bar denna titel, a r ingen verklig nyhet för Herthas Ia-.
sare, då det var denna tidskrift som T111 Osterland av Aivva Uppström.
hade nöjet att först publicera de på gamla J.
A. Lindblads förlag.
brev och dagboksanteckningar av Louise Jag fruktar att den historiska berat- Stenbock byggda kulturskildringar, som nu framlagts för ett bredare publikum.
telsen ej står i hög kurs i våra dagar Men bekantskapen förtjänar att förnyas, .och att Till O s t e r l a n d ej får så stor både Ekebyfolkets historia och mam- läsekrets.
För den som sedan ungdo- sell Jeannettes ha tagits något utförligare, men älskat detta slags litteratur ar Aivva och portratter av de två dekorativa Uppströms berättelse från vikingatiden huvudpersonerna samt fotografier av de en bekantskap att- göra och vår tids herrgårdar, dar deras liv förrunno, ge kvinnliga ungdom skulle, tror jag, ha betydligt mer behållning av en sådan nytt varde åt den lilla boken.
bok an av Drömflickor och liknande En dröm av Anna Lenah Elgström.
Översättningslitteratur.
På ett livligt och medryckande satt Svenska Andelsförlaget.
s kildrar författarinnan den svenske vi- Förf.
har haFt den särdeles effekt- kingens levnadssaga, från det * att han fulla idén att låta en del av våra kända som 17-årig gripen av trängtan efter intellektuella auktoriteter - i vilket fall dåd och äventyrslust klagar sin sorg att som halst auktoriteter inom vissa vida ej av sin far ha blivit hämtad till vi- kretsar -, producera sina åsikter kingatåg, till dess att han som Ingvar om världskriget och dess verkningar den Wittfarne, hjalten i sång och saga, inför en främling, som helt oförskyllt utandas sin sista suck.
Mer an vikingens skiftande liv i öster- trillat hit ned från en annan planet.
Den vid kloka jordresonemanger och väg fängslar oss dock skildringen av krig lika ovane främlingens förvåning och hans liv i hemlandet, dar han och hans förvirring över vad han får höra, or- maka havda släktens odal, samt framfor- dagrannäcitat av uttalanden, som gjorts allt teckningen av konflikten mellan hem- i tryck av herrar Ljunglund, Böök, och jordkarleken å ena sidan, aventyrs- Stridsberg, Carl Laurin, Per Hallström, lusten och arekarleken å den andra hos Bengt Berg, ge en förtramig relief i t mannen, fosterlandskärleken och kar- det häpnadsväckande accepterande av leken till man och barn hos kvinnan.
kriget och krigsnödvandigheten, som Framställningen av tidens seder och ännu i våra dagar ar möjligt - och den bruk i helg och söcken är val gjord,.
mest företrädda uppfattningen.
Den arme och boken ger oss sålunda en god bild främlingen, som tydligen kommer från av kulturen i vårt land under l l: te år- L.
N.
B. någon " rättsstatU, utgår alltjämt från att hundradet.
ratt ar ratt och orätt ar orätt och kaz på intet satt komnia till ratta med vad Sveriges störste tempelskald av som har säges och tankes till försvar och ursäkt för det våld som kriget ar.
Henrika Schefer.
P.
A. Norstedt &amp; Anna Lenah Elgströmsjalv ärdenomut- Söners förlag.
liga fredsvännen och f r e d s vi l j a r e n, Den Wallinska psalmboken ar snart som intensivt reagerar mot det vaneslöa accepterandet av det ohyggligaste ohygg- färdig för sekeljubileu~ - och avsätt- liga, som mänskorna skapa fram på ning.
En kommitté har nu det grannlaga jorden.
Som d e s j a h a skapa fram - varvet att revidera Wallinska psalm- och som de därför själva kunna skaffa bokens tillamnadeeftertradare,ettförslag,.
bort.
E. K-N.
om vilket det beska omdömet fällts:
- H E R T H A 417 " Det vackra ar inte nytt, och det.
nya Märtas " s i s t a b r e v t i l l d ö t t r a r n a, - ha a r inte vackert ".
Så mycket ar visst: medverkat till att göra " v&amp;r kalendercc intressant om psalmbokskommittén ar nog from och rolig.
Hela behillningen av försäljningen kommer och nog vitter att åstadkomma en god " nyu psalmbok, så måste den hava för- liksom föregiende hr att tillfalla F. K.
P.
R:s syn för de klassiska alstren i vår nu- resetalarfond, ännu ett skäl varför var och en bör varande Wallinska och icke andra bara känna sig higad att köpa och sprida den.
för lusten att andra.
Henrika Scheffers wallinföredrag " vänder sig till mognare ungdom och i allmänhet till historiskt intresserade Insända böcker läsare, som ej hava tillfälle till speciella studierc '.
Har ar varken stor utförlighet eller anspråk på vetenskaplig originalitet, Hugo Geber: g ung fru Lotta och Mamsell men läsaren får en sympatisk och gansks Jeannette, Grefvinnans betrodda,av Louise Sten- levande bild av Johan Olof Wallin och bock f. Mörner.
-.
Bettina.
En livsväg kring hans.
arbete för svenska kyrkan.
Det Goethe.
Av Beatrice Zade.
- Goethes kärlek ligger i ämnets natur, att man också av Ernst Liljedahl.
Fjärde delen.
- Gunnar får intryck av Wallinsk.
vältalighet, något Wennerberg.
Bref och minnen samIade och av - tyngd och prakt.
Författarinnans sammanbundna af Signe Taube f. Wennerberg.
egen stil ar så påverkad av den akade- Tredje delen.
miska prosan, att man icke alltid marker var citaten upphöra.
Liksom Wallins Wahlström &amp; Widstrand: Otnkring Her- predikoämnen hava Henrika Scheffers dinnan i Norden.
Roman f r h Sveriges roccoco- kapitelrubriker skönhet och fyndighet.
tid av jane Gernandt-Claine.
- Patron Carl.
Till bokens mera populära förtjänster Nigra anteckningar om Bengt Gustaf Geijer höra små provbitar av Wallins humor d. ä. och hans söner meddelade av Lotten Dahl- samt skildringen av hans sista stunder, gren. '
.
d &amp; Geijer och den ~Forbranneliga Malla Silherstolpe vor0 med.
Svenska.
Andelsförlaget: Existerar den Den lilla boken ar en vacker volym # Ryska faranc '?
Av N.
B. Emeijanofl.
Över- - med porträtt av föremålet - och till- sättning.
Förord av Ivar Lagerwall.
-- En dröm önskas spridning t. ex. bland semina- av Anna Lenah Elgström.
- Fredskongressen.
rister och i hem, dar kyrksamhet och Läsdrama i tre akter av Poul Bjerre.
- Den - vita narcissen av Elsa Söderberg.
bildnings ' intresse gå hand i hand.
AMALIA B J ~ R C K. '
Aktiebolaget Sandbergs bokhandel: Stats- Ryrkoprästen av Elsa .Törne.
Kvinnornas kalender.
Även i Ar har den lilla trevliga kalender kommit, som fitt namnet K v i n n o r n a s k a l e n d e r och som Göteborgs F. K.
P.
R. har hedern att ge ut.
Förutom dess förtjänst av bekväm och omvändbar an- teckningsbok - avdelningen d a g f ö r t e c k n i n g - bjuder den aven i i r p i flera värdefulla ar- tiklar.
Ellen Hagen, Anna Lenah Elgström, Anna Wicksell, Eva Fröberg - med en dikt, " K u n g Albert Bonnier: Gustaf Fröding.
En psyko- logisk och litteraturhistorisk studie av John Lundquist.
- Veri Similla.
II.
Nya medita- tioner av Vilhelm Ekelund.
- Tidsstamningar.
Ett urval studier, artiklar och resebrev 191 1 - 1916 av Anders Osteriing.
- Det stulna por- trättet och annat.
Prosa och vers av Gustaf Ullman.
- Släkten Jerneploogs frarnghg av Elin Wagner.
- FrAn förghgna tider av Augusta Katarina Bergh.
- Gulasohbaronerna.
Roman av Henning Berger.
- Knutmasso- marknad av Hjalmar Bergman.
Atlantis.
Dikter av Bertil Malmberg.
- Hemkomst.
Dikter av Karl Hedlund.
- Skörd.
En dikt- bok av Gunnar Hede.
- Judiska dikter av Ragnar Josephson.
- Urfromhetslivetssvensk- historia av Emilia Fogelklou.
- Guds vackra värld.
En historia om rätt och orätt av Martin Koch.
Del I v. II.
- Salig prostens trat- kvinna.
Verklighetsskildring av Tord Torpare.
- Feltag och fdrdomar om sjukdomar och bote- medel av M. Simon.
Med förord av I. Hedenius.
- Gustaf Frödings diktning.
Bidrag till dess psykologi av Frey Svenson.
- Idyller f r h kungariket Öbacka av Ludvig Nordström.
- " Qolem ".
Roman av Gustav Meyrink.
Overs.
Mannen.
som mördade av av Ernst Klein.
Claude FarrZre.
Overs.
av Anna Berg-Mortensen.
- - Med en inledning av Johan Mortensen.
Eugen Diederichs, Jena: Das Wesen der av Greie ' Meisel- Hess.
Geschlechtliohkeit Band I o. II.
A. V. Carlsons bokförlagsaktiebolag: Gran- narna i Västanfors av Runa.
- Sven i Sunnanskog.
Första och sista kapitlet i en prästs levnadssaga av Alfred Carlsson.
Klago- visor f d n min svaghetstid.
Dikter av en nervsjuk.
Av Karl Kloo.
- J.
A. Lindblads förlag: Drottning Luise av Preussen.
En kvinnas hjältesaga av Elsa Ribbing.
- Fröken Fjäril av Marie Dienesen.
Overs.
av Bertil Skarstedt.
- FrBn Carmen Sylvas kungarike.
Valda sagor och berättelser av drottning Elisabeth a v Rumänien.
Overs.
av Aline Cronhieim.
- Ensamhet.
Berättelse frin Alperna av Ernst Zahn.
Övers.
av Hugo Hultenberg.
Evangeliska Fosterlandsstiitelsens förlag: Guds fotspAr i världskriget.
Brev till hemmet, dagboksblad och anteckningar av kristna soldater samlade och utgivna av Neuberg och Stange.
Overs.
av Gunnar Sjöfors.
Kvinnornas kalender 1917.
På uppdrag av L.
K.
P.
R. utgiven av Föreningen för kvinnaiis politiska rösträtt i Göteborg.
Inledes med en dikt a v Eva Fröderg och innehåller, bland annat, artiklar av Ellen.
Hagen, Anna - Pris eka A Elgström 1 hrona och Anna WicKseZZ.
- Hela behállningen tillfaller L.
K.
P.
R:s resetalarefond.
Rekvisitioner stallas till fröken Hildur Öljer, Göteborg I.
STOR JULUTSTALLNING av stilfulla presentartiklar i svensk kristall ~ a ' c k r a nyheter.
JHla prislägen.
De Svenska Kristallglasbrukens FBrsäljningsmagasin 20 Birger Jarlsgatan 20 - P - I I - - p P PROMENADKJOLAR i alla prislägen fran ' 10 kr.
st.
Eleganta - Solida - Billiga.
BESTALLNINGAR mottagas och.
utföras p2 dagen och utan provning om sa önskas.
STOCKHOLMS KJOLFABRIK Malmskillnadsgatan 9, A.
T.
194.26..
Handarbetsaffaren 19 Västra Trädgardsgatan SIDENKJOLAR ' 5 Regeringsgatan 5, 2 tre Riks 121 46.
(Mitt för Nord, Komp.)
Tunna tyger, Rit- ningar o. Materialler billigt.
.
.
Nya och värdefulla böcker!
Frideborg.
Folkkalender för r gr 7 af Komminister B. Wadström.
5 1:sta Arg.
Kart.
I: 25, klotb.
2 kr.
Korsblomman.
Kristlig kalender för 191 7 af Pastor Efi-.
Rang.
52:dra Arg.
Kart.
I: 75. klotb.
2: 25.
Varde ljus l Nordisk missionskalender for 1917 af Missionsdirektorn Pastor Joh.
Lindgren.
24:de Arg.
Kart.
i: 25.
~ulgåfvan.
Illustrerad jultidning för hemmet.
Gediget innehflll.
Fyra gratis.
planscher medfölja.
Pris r: 25.
Julkärfven.
Illustrerad jultidning för barn.
Roande innehall.
Pris 20 öre.
Låtom oss gå till Betlehem.
Jul- hälsning af Kyrkoherde FY.
Hanzmnrsten.
Haft.
12 öre.
Biblisk Ordbok.
Utarbetad af Teol. D:r Oscar Bensow.
Haft.
5: -, klotb.
6: Under korsets skugga.
Passions.
betraktelser af Kyrkoherde Fr. Umlz~ltar- sten.
Haft.
2: 50. välskt band 3: 50, klotb.
3: jo.
Manande vittnesbörd.
Predikningar, uppsatser, m. m. af Kontraktsprosten Johannes Neanrter.
Haft.
2: 50, kart.
j: --, klotb.
3: 50.
Riktlinier för det kristliga lifvet.
Tio ungdomsföredrag af Elvira Bosi ?-öm.
Haft.
i: -, kart.
I: 30, klotb.
I: 60.
I vardagar.
Ungdomsföredrag af Kyrkoherde Fr. Hamrnarsien Haft.
2: 75, välskt band 3: 25, klotb.
3: 50.
Bibeln den underbaraste bok i världen, huru den kommit till.
Af Mildred Duf och Noel Hoje.
Illustrerad.
Haft.
I: 25, kart.
I: 50, klotb.
2: -.
Vatten A t försmäktande och andra föredrag af Paul de S w r.
Haft -: 50.
Pastor M. Hsis omvändelse.
Af Mrs Howard Taylor.
Bemyndigad öfver- sättning af Stina Sahdin.
Haft.
7 5 öre.
Synd och nad.
Korta betraktelser af D:r O. Hallesby, Haft.
-: 40, -: 60.
Kristi kors i profetia och uppfyllelse.
En utläggning af Dav.
22 PS.
och Jes.
53 kap. af Pastor Paul Ebert.
Haft.
I: -, klotb.
r:.50.
Besläktade sjalar.
Bilder frAn In- diens kvinnovarld.af Anna Fröbti-g.
Haft.
-: 60, kart.
-: ' 75.
-.
Florence Nightingale.
Af n y r a i~iöIZer.
Bemyndigad öfversattning af G e 4 a Haller.
Haft.
g j öre.
Erfarenheter bland ryska krigs- f h g a r i Tyskland.
Af Pastor N. ICzrd- nitsky.
Med ett 30-tal planscher fr5n fanglager och Röda-korstag.
Haft.
I: kart.
I: 25.
-.
Guds fotspår i varldskriget.
Rref till hemmet, dagboksblad och anteck- ningar af kristna soldatbref samlade och utgifna af kyrkoherde A ' cuberg i Dresden och Pastor Stauge i Pulsnitz.
Auktori- serad öfversattning fran tyskan af pastor Gzrnnar .S@O ?-S.
Haft.
2: 50 kart.
3: -, klotb.
3: 2 j.
På helig mark.
En berättelse ur lifvet af h '.
Pq5ke.
Öfvers.
af Sipze Lyfh fr. tyska originalets .Der Hilligenlei Finder.
3:dje uppl.
Haft.
z: -, kart.
z: z j, klotb.
2: jo.
I andliga vartider.
En diakonissas minnen och erfarenheter friin midten af förra Clrhundradet.
Bearbetade af FY.
Hylander.
Haft.
-: 75, kart.
I: --.
När julljusen brinna.
En julbok af Pehr Johnsson.
Berättelser.
Haft.
I: r j, kart.
I: 50, klotb.
I: 75.
Paul Gerhardt.
E; lifsbild, den mog- nare ungdomen tillägnad af F, W. Som- merlad.
Haft.
-: 75, kart.
r: -.
Berättelser ur kyrkans historia.
I Den gamla kyrkan.
Af pastor Carl K&amp;.
Haft.
7: -, kart.
2: 25; klotb.
2: 50.
Lina Berg född Sandell.
S i g r a bilder ur hennes lif.
Samlade af Pastor Ffi-.
Rarzg.
Haft.
40 öre.
Bilderböcker för barn: Rim och sagor för våra små.
Med text af Tant Lisa.
Pris I: 50.
För smh målare.
Pris 75 öre.
Barnen och deras vcnner med text af ~WarIn Lage~felt samt med ställbara landskapsbilder.
Pris 3 kr.
Smått för de smH.
Med text af ~Mirta Lagerfelt.
Pris ;o öre.
För barnkammaren.
Med text af Tant Lisa.
Denna bilderbok kan blifva nara 2 meter 13ng.
Pris r: 50.
Evangeliska Fo~terlands~Stiftelsens Förlags=Expedition, Stockholm 3 Tryckt hos BRODERNA LAGERSTROM, Boktryckare, Stockholm 1916
.
i a.
....
.
För kapitalister, ' siiskilt fruntimmer- h+ flet länge vari t ett önskningsmil1 ' ma.
att kunna ' överlaihn&amp;vAiden av sina värdepapper och skötseln:.
ar i. i 5. fller .institution, som med .absolut säkerhet föknade punktp ' av &amp; a affiker, nagon person.
.
lighet och nokgrannhet i ut6r&amp;&amp;t ' av det anförtrodda ippdkget, ävensom prisbillighet. '
: En sadan institution ar,.
.
a a ... jStockholms.
, .-.Epskilda - Banksi: Notariatavdelning.
, T (Kungsträdgdrdsgatan 8..
Expsditioonstid l / * 10-4.)
.
.
rom under garanti av Stockholms Enskilda ~ a i: Atager k sig vilrd ' och fö&amp;altning av enskilda peioners och kassors vardepappe~.
-.
.
j ~ x e m ~ I. e l Om ed person hos Notariatavdelningen: deponerar obligationer, inkasserar.
Notariatavdelningen vid förfallotiderna kupon~er och; tillh~dahaller deponenter influtna ' medel.
Vidare efterser.
Notariatavdelningen utlottningar av obligationer och underrättar deponenten i .god tid, ifall.
e.n.denne tillhörig obligatioa blivit utlottad, samt, lamnar förslag e11 ny placering av det ledigblivna kapitalet.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos ~otari&amp;vdelnin~en, ynderrättar Notariat avdelningen galdenaren därom att rantorna il inteckningiuim skola till avdelningen inbetalas varefter de medel, som inflyta,.
till dep~nepten edovisas.
; .Vidare tillser Notariatavdelningen, att int&amp;kningama bliva i vederbörlig tid fömyade.
' Om en hos avdelningen deponerad Enskildai sank inteckning genom itnderlilten förnyelse.
.
skutle förfalla, ersatter~s ' tockholms.
-, ...
därigenom uppkommen skada.
.
soore: rörmor per r,?
kr.
av deposition+ns varde, dock ej under 2 kr.
'.
F 6 ~ a r i n g s a v g i @.
.
.
.
.
.
j.
1.
:.
i?
-:::. '
' -.
I ' n l I ' A-B.
or diska Kompahieh ~extilafdelnin~en ~ h ~ ~rafström, r a ~fdckholm.
P ~ &amp; I &amp;.
' II ' tsf8u~nh @ ~ &amp;: iiirdign och pibarfade arbe-.
.
~.
4 ?-Y.
t ~ r.
i @.
.
.
.
, g?
.
:: ?,id:,.
inreaning.
.
.
av viningar m. m.
...
.
- ' t.
a i .. i Italiensk spets-.
och innan konstsöm.
Ständigt 5 svensk,.
.
Fran * och:.
. '
.
.
: -!
därtill ~ ö m i s k Spetstrlld.
horande '.
.
.
...
.
J urval av.
.
.
&amp; ts&amp;önster.
...
.
.
7 ~.
Q: ~ w 1 6 ~ ~ A - C., -:.
-.
.
...
.
...
.
-.
.-.
;.
,, .z:?
..,,,: - 1.
.
.
.j.:.
*: .. ' ...., material:.
Rikhaltigt .. .-.
.
pil lager C. '. "
.
. '
Anatillning m): l (lie@l&amp;ad &amp; rid: hir~aradde: vanförean.tilt blii.
&amp; dig .tt till- triida den.
15 Augusti.
19) k Till: beht~ningen.
: soikaa .an representativ och flnt bildad lr psraon med praktisk erfarenhet i anstaitem irkötael o~h.~ !evandq ' i n t r e ~ s e ~ i l den rynngrligen omfattande och krävande.
@ en o ?ka &amp; tagksamma uppgiftein ' att verka: b !ang-, de.
vanföra.
.
.
.
B.
...
.
- .l ... z I a ~ i ~ ~ g g boaad.
g b.
o&amp;dvrlrrs ': vid 14-rnshl,tei,.
och ö r: r i p a n s t i l l n i n ~ s v i l ~ be- k~r atämmlw efter nerdia &amp; ' ö~erensk01pmelae med. '
styrelren. '
.
;.
.Ana8kningb skoia ' stall &amp; till .Styrelsen för F6reningen ior b i s t h d a t vaniöra f Q#teborg~ ooh jämte betygsavrkrifter m. m. vara inlammade senait den 30 Dea.
1916 till styelsens ' ordttlrande Ingeniör Otto Platin.
ladrear 4 S. Larmgatan, vilken besvarar infiende ffirfr8gningar.
!
Qöteborg i November 1916.
STYRELSEN. '
w, (N ' ord.
A.
B.
74146.)
&gt;.
I världens Rheämsta I&amp;&amp;rpreSdv, por sk (doaen &amp; dut wttd&amp;u och ' nfs&lt;, dsbbdf .v&amp;aRfiga.
Finnes överallt B &lt;u go och - I: 50 pr flaska.
A n * t ' r .. aci.t.
- Genom bewade k m s e r leverera vi Kokssorter nu prima hitt Ant~aoit hefntrlkrispcirierad.
m, B .i KUL och Rekvirera genast Ejaert ~iriter- behov l.
.
I O ~ A U S OLSSONS.
KOLIMPORT A.=B., Stockholm 1 t
