# ID: svediakorp-per2735
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1916
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,220
# sentences: 854
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


......
Nu inkommet nyhet&amp;r i- ' kkoEska, hindi y och ennCgade .- - - Blu.styg#ee ... ...... i alla prislägen R. t O N pr ' mir Ett.
parti randigt och ' enfiirgot.
Siden.
till blusar bortslumpas.
Ktol ?y (lqr.
.
-.
.
60 cm.
br., i gdtt och - bl &amp;.
fdn 1.10 pr mtr.
Che ' viot., Sam-et.
Stuy.ar ...... ' ...............
........
i..
.......... .... ............ .... ..... ...................
Tradgardiner fr. kr: 0.27 Strandkoftor ............ -.
,,.
Je 7.50 Underkjolar, satin ....... i '.
,,, a=- -.
,; 1.50 Reformliv .. .i.
Snorliv ........:.
,,,, 2.35 Korsettskyddare, triM .., 095 Trajor, Lahmans., r 0.95 Kalsonger, trikä .i .., r 1.40 Linnen;,,,, 1.25 Strumpor och Vantar.
Sybehör m. m.
S F N S K A VARUHUSET 1 tt., 54 Drottninggatan 54, 1 tr. 37 Stora - Nygatan ...
.
37 Telefon 539.
Malmö Advokaten EVA: ' A N D ~ N JURIS KANDIDAT.
m KVINNLIGA JURIDISKA.
BYRAN har i2yftB.t till ' -- -.
LILLA uTIU (~~AN Ni (&amp; J s t ~ n t ~ b a u g n, RIKS 75 76.
ALLM.TEL .. ~~~) s~ Testamenten, boupptecknin4ar.
arvsutred- ningar, äktenskapsforord, familierämsaker, juridiska uppdrag, av alla slxi Aven skrin- liga f ' örfrhgningar besvaras-. -- - -.
. '
SIDEN &amp; mANUFAKTUR- AFFAR alltid nyheter t största urval
.
O ARGANG III 1 NOVEMBER 1916 HLFTE I I Nordiska kvinnosakskon ferensen.
.
.
.
.
en tidigare omnämnda nordiska kvinnosakskonferens, som skall äga rum i Stockholm den 10 och 11 in; stundande november, kommer.
att rakna deltagare frän samtliga nordiska jändei.
D e norska, danska, finska och isländ- ska kvinno~örenin~ar, vilka inbjudits till konferensen; h a alla antagit denna inbjudan och lovat sanda represen- t anter.
berg.
Från F i n l a n d komma fröken A i n i Ne.vander,fru E l i n e olm ber^ .och fröken O l g a O i n o l a samt lant- dagsrepresentanterna fröknarna L u ci n a H a g m a n och A n n i e F u r u h j e l m, före- trädande var och en sin av Följande finska foreningar: f inlands f vinn ors National förbund, s i e n s k Kvinno för- ening, Suomalainen Naisliitto, Kvinno- saksförbundet Unionen.
och Svenska.
Från D a n m a r k kommer fru A s t r i d: Kvinnoförbundet.
Av i s1 a n d s k a kvin- D, ' s t a m p i - ~ e d d ' e r s e n som ombud för noföreningar sander Isl.en&amp;i Kvenfjelag Dansk Kvindesamfund, vars ordförande som ombud cand.
phil .. fru B j ö r g - hon är, och sekreteraren i Danske B l ö n d a l, numera bosatt i Köpenhamn, Kvinders ' ~ a t i o n a k a a d Fru C1 a r a T y- Under det att Islenski ~venrjettindri-.
b j e r g repesehterar sin förening.
A " fjelags representant fru ~ r i e A t s m u n d -.
n o r s k a kvinnoföreningar ha inbjudits s o n gör den långa resan från Reykja- Landskvindestemmere tsforeningen, vik k r att komma till konferensen.
or sk ~ &amp; d e s i ~ s f o r e n i n och ~ or ske Även d e inbjudande svenska förening- Kvinders Nationalraad.
: De båda Först- arna redr rika- rem er- ök und et, ands- nämnda sammanslutningarna sända som föreningen för Kvinnans ~ o l i i i s k a Röst- ombud sina resp. ordförande fruarna rätt och Svenska Kvinnornas .National- F. M. Q v a m och Rand.i.
B l e h r förbund skola företrädas vid konferensen och nationalrådet sin vice ordförande av särskilt utsedda ombud.
Tills vidare fabri ksinspektören fru B e t zy K j els- har endast L.
K.
P.
R. träffat sitt val
354 -- - H E R --.
T H - .- A -- - - - --. --- och till representant utsett fru A n n n a Bugge Wicksell.
Första konferensdagen börjar arbetet kl. 10 f. m.
Efter hälsningstal, val av Funktionärer för mötet m. m. agnas förmiddagen och sannolikt aven mid- dagen åt granskning av föreliggande förslag till stadgar för ett ordnat sam- arbete mellan nordiska kvinnosaksför- eningar.
Vid behandlingen av stadgarna aga enligt förslaget till arbetsordning för konferensen endast föreningsombud ratt att deltaga i omröstningen, under det att styrelsemedlemmar i samtliga vid konferensen represen terade för- eningar Få närvara och ha rättighet att göra inlägg i debatten.
Detta innebär för svenskornas vidkommande, att sty- relsemedlemmar i Fredrika-Bremer- Förbundet och Svenska Kvinnornas Nationalförbund samt centralstyrelse- medlemmar i L.
K.
P.
R. äga att del- taga i diskussionen och organisations- frågan.
Huvudpunkten på programmet andra konferensdagen är e n diskussion om värdesättning a v livinnoarbetet.
Inlednings föredrag komma att hållas av fröken A n n i e F u r u h j e l m, Hal- singfors, fabriksinspektören fru J u1 i e A r e n h o1 t, Köpenhamn, och seminarie- adjunkten fröken A n n a S ö r e n s e n, Falun, samt en norsk talarinna, vars ' - - --.
.
- -.
- .- namn ännu ej a r meddelat.
Till denna diskussion står tillträdet öppet för med- lemmar av vid konferensen represente- rade föreningar, vari inbegripas med- lemmar av till Svenska Kvinnornas Nationalförbund anslutna föreningar samt medlemmar i lokalföreningarna av L.
K.
P.
R. och Fredrika-Bremer- Förbundet.
En del inbjudningar komma dessutom att utfärdas.
Lokal för konferensen blir Jarn- kontorets stora sal som ställts till för- fogande.
I samband med konferensen anord- nas fredagen den 10 november på kvällen i Läkarsallskapets lokal offent- ligt möte med föredrag över ämnet: Kvinnorna och höjandet av d e t h u s l i g a a r b e t e t: Hittills anmälda ta- lare äro skol köksinspektrisen Fröken E l i n e H a n s e n, Köpenhamn, fru I l m i H a l l s t é n, Hälsingfors, och yrkesin- spektrisen fröken K e r s t i n H e s s e l - g r e n, Stockholm.
Konferensen avslutas den l l novem- ber med ett samkväm i Grand Hotells vapensal, vartill främmande förenings- representanter och talare inbjudas.
Vid samkvämet, som ' tager sin början kl. l / s 9 e. m., komma en del musik- nummer att utföras.
Intresserade upp- manas deltaga sil långt utrymmet det medgiver.
H E ' R T.
H A 355 Vissa behövliga förändringar i det nya förslaget om barnavårdslagstiftning.
e viktigaste punkterna vilka ingå ilagberedningensframlagdaförslag synas mig vara: 1) Ådömt eller frivilligt överens- kommet bidrag till underhåll av barn skall uttagas ur " avlöning för tjänst eller annan arbetsanställning ".
Denna lag kompletteras av förslaget till lag om förbud för vissa underhållssky !diga att avflytta från riket.
2) Särskild lag om barn utom akten- skap införes.
I synnerhet a r d ä r att marka förslaget om barnavårdsmans- institutionen, som har att bistå moder med råd och upplysningar samt tillse att barnets ratt och bästa behörigen tillvaratages.
3) Faderns underhållsskyldighet aven till.
modern fastslås för den tid hon av barnsbörden a r Förhindrad till Förvärvs- verksamhet.
4) Talan i målet kan väckas redan före barnets födelse.
I dessa lagberedningens förslag ligger ett stort framsteg, när man betänker att vår svenska lagstiftning F. n. huvud- sakligen utmarker sig för s.in brist på några bestämmelser alls för att skydda barns och mödrars ratt.
Vad första punkten angår komma d o c k i e n m ä n g d fall d e å d ö m d a b e l o p p e n i c k e a t t k u n n a utfås, a v e n med lagen o m införsel.
Därför m å s t e man, i s y n n e r h e t d å d e t så- s o m h o s o s s e j finnes m o d e r s k a p s - F ö r s ä k r i n g, Få i n f ö r d r a t t e n f ö r D ' modern, d å h o n h a r v å r d n a d e n o m barnet, att av samhället erhålla ersättningen i förskott.
I sam band med framkomsten av ifråga- varande.
reFormplaner inom vår lag- stiftning har därför väckts frågan om att bidragen skulle kunna utfås i vissa fall i förskott för såviil inom som utom äktenskap födda barn, nar Fäderna icke godvilligt bidraga, såsom förhållandet a r i Danmark och i Norge, vid tiden för barnsbörden.
Lagberedningen anser, " att denna fråga förtjänar helt visst att övervägasu, men också att den ej kan lösas endast i fråga om barn utom äktenskap.
För min del har jag alltid framhållit, att sådant förskott bör galla såväl barn utom äktenskapet som barn till makar, vilka leva skilda, eller till övergivna hustrur.
Men då man har att välja på att endera skjuta frågans lösning tro- ligen ganska långt fram i framtiden eller att, nar nu en ny lag om barn utom äktenskapet skall införas, då med- taga en så viktig sak, så borde man valt det senare.
Man borde då begränsa rätten till förskott till tiden för barns- börden, dels emedan lagen upptar för- bud för kvinnor inom vissa arbetsom- råden att under denna tid arbeta, dels emedan någon ora ttvisa, intill dess lagen kunde tillämpas aven för de inom äktenskapet födda, ej ofta skulle inträffa, enar mera sällan andra än d e utom äktenskapet födda barnen och deras.
mödrar under barnens första levnads- tid äro övergivna.
Att det nya förslaget om barn utom äktenskap blivit byggt på barnavårds- mansinstitutionen, som i allmänhet ä r tänkt bliva utövad genom hedersupp- drag, kan naturligtvis hava både sina nackdelar och fördelar.
I Norge bevakas sedan gammalt barns och mödrars ratt genom myndigheterna, genom den s. k. bidragsfogden, vilket icke ändrats i de nyligen genomförda Förbättringarna av de norska lagarna.
Myndigheternas makt har endast utvidgats.
Emellertid ansågs den nu föreslagna formen lampa sig för svenska förhållanden.
I större samhällen måste dock barnavårdsman- nen bliva fast anställda i betraktande till ärendenas mängd, vilket också av lagförslaget framgår.
På grund av min verksamhet som barnavårdsinspektör och emedan jag agnat något studium åt barnavårdslagar- nas innehåll och tillämpning i våra grannländer samt emedan jag under förslagets utarbetning tillsammans med ' andra var inkallad till lagberedningen för att yttra mig om detsamma, har jag förskaffat mig en personlig uppfatt- ning om de ändringar och tillägg jag anser nödvändiga rörande de bestäm- melser lagförslaget nu upptager.
Detta all- deles oavsett huruvida bestämmelser om förskotts utbetalning sam tidigt med lag- förslagets antagande kan infiiras eller ej.
Såsom ledamot av styrelsen för Stockholms stads rattshjälpskontor har jag i likhet med övriga styrelsemed- lemmar avgivit ett personligt yttrande i frågan, som jag härmed ber att för kvinnokretsar få framlägga till över- vägande förutom ovan FramhAllna tillägg om Förskottsutbetalning.
: i: Om barnets namn.
Barnet bör hava ratt att erhålla sa- väl faderns som moderns namn.
Då föräldrarna ej därom äro ense bör namn- frågans avgörande kunna hanskjutas till rätten, eller till barnavårdsman eller den myndighet, som har att utse barna- vårdsman.
Om vhrdnad och förmynderskap.
Särskilt av vikt äro de av advokat Silow Framställda betänkligheterna emot att i lagFörslaget icke upptagas närmare bestämmelser angäende rätten at t från- taga modern förmynderskapet, varav även i de flesta fall kommer att följa vårdnaden, an med orden " finnes mo- dern ej vara lämplig ".
Med anledning av upphävandet av rätt för ogift moder att vara okand.
Ändringar i k y r k o b o k s f ö r n i n g s - f ö r o r d n i n g e n äro nödvandiga med anledning av upphävande av rätt för ogift moder att vara okänd.
Så t. ex. bör nu gällande regel att flyttningsbe- tyg för moder icke upptager barns namn, för såvitt hon ej har barnet hos sig, behöva stadfästas genom en förordning.
För att fader skall stå i samma stall- ning som modern i kyrkoböckerna b &amp; den förordningen införas, att faders namn, där det ä r lagligt konstaterat, antecknas.
Vidare bör vederbörande barnavårdsman eller domstol åläggas att anmäla faderns namn till kyrkobok- föringen.
Yrkandet om sådant har framställts även shväl av rättshjälpskontorets föreståndare som av ledamoten av styrelsen professor I. Bendixon.
Q
.. ...
.
357.
H E R T H A Med anledning av förslaget om upp- hävande av ogift moii fätt att förbliva okänd ä r det även nödvandigt, att .de h ä r h a r e föieskriftkr om baria- v å r d s m i n S v e i k ~ a m h e t o c h till- Syn, s o m s k o l a misddelis a v Ko- n u n g e n, få en Sådan utformning, att Elart framg8r.
plikten att skydiia mo- dern för att vetskapen om hennes mo&amp;r&amp;ap blir rill&amp;änt kant i de fall, dar det &amp; skulle försvåra hennes möj- ligheter att förbörja sig ~j ' älv.
Då rätten till anonymitet: bortfaller, kan ogift mor i - många - 11 hava svårt att uppfylla sin fö~sörjihgsplikt,.
.
om ej barniivåi-ds- mansinstitutionen gentemot henne kom- mer att fungera på ett försynt sätt.
~ a r n a &amp; r d s ~ a n n e n entledigande.
s I närmare föreskrifter för barnavårds- mannen bör.
också framhållas, att verk- samheten för barnavårdsman kan upp- höra, såsom.
också ordalydelsen i lagens 15 framhåller.
Lika nödvandigt som det ar att barnets rattgenast vid födelsen bevakas och .att barnets vård kontrolle- ras, där vården visar sig ej tillfredsstal- land;, lika nöd " ändigt är det också att bar- navårdsmannen kan entledigas.
Så t. ex. då båda föräldrarna leva i icke vigselfäst äktenskap och vårda sig om sina barn eller där barnets vistelse hos en en- samstående kärleksfull mor är av sta- digvarande art. ~ t s e é n h e av barnavård~rhan.
För underlättande a i att effektiv hjälp lämnas modern bör ba; navfirdsman kunna förordnas av den kommun, där modern vistas, och icke ovillkorligen av den kommun, .dar hon ä r kyrkobokförd.
Den myndighet, där modern vistas, som.
I har att mottaga anmälan om barnets fö- delse, skall härom bestimma.
Barnavårdsnämnd.
.
Även med tanke därpå att barnavhrds- nämnds verksamhet kommer att bliva betydligt utvidgad med omarbetande av den nuvarande lagen om sedligt för- summade barn, synes det, an en gång böra komma till omprö,vning, huruvida barnavårdsnämnd eller i vilken form den- samma är lämpligaste institution för att mottaga anmälan om utom äktenskapet fött barn s e t att utse barnavårdsman .. Att samma nämnd, som också är skol- styrelse, skall vara den, som tillser att lagen för barn utom äktenskapet.
.blir effektivt tillämpad, skulle antagligen ej .vara lämpligt.
Man kan däremot tänka sig att ett förtroenderåd för denna; funk- tion skall utses av en barnavårdsnämnd;. '
, ' ~ r v s r ä t t efter fadern.
Förutom vad som yttr &amp; i denna frå- ga av reservanten till lagberedningens förslag, hovrattsrådet Tiselius, samt advokat Silow, till vilka yttfanden jag ansluter mig, får jag särskilt framhiilla föl jande.
Den mycket nödvänd.iga föreslagna lagen om införsel i avlöning, pension eller livränta kommer dock så länge arvsrätt efter fadern ej ä r införd att verka något ensidigt, ity att ådömt be- lopps uttagande kommer att mången gång ganska hårt drabba den fattigare, under det att förmögenhe tsinnehavare, ehuru barnet skall givas underhåll efter föräldrarnas villkor, dock icke i vasent- ligare grad behöver giva en rättvis del av sin förmögenhet till utom äktenska- pet fött barn.
ANNA LINDHAGEN.
I '
Malwida von Meysenbug.
et ar till hundraårsdagen av Malwida von Meysenbugs födelse den 28 oktober 181 6; som förlaggarfirman Wahlström &amp; Widstrand föranstaltat en Översättning av hennes bok Mem oi- r ' en e i n e r Idealistin.
För dem som icke redan genom hennes arbeten på originalspråket gjort sig förtrogna med ~ a l w i d a von Meysenbugs livshistoria blir I lan ' dsfly k t - detta a r bokens svenska titel - ett förvärv, som av- gjort kan sägas vara av verkligt intresse.
Aven for den svenska läsekretsen ar hennes namn emellertid ingen nyhet.
Redan 1902 introducerade Ellen Key henne hos oss genom en längre upp- sats i Ord och Bild, senare omtryckt i ' v e r k o c h Människor.
Med denna uppsats som grund har nu till den svenska översa ttningen fogats ett förord av Ellen Key.
Tacksam som man ar den berömda svenska författarinnan för denna tidigare introduktion av- Malwida von Meysen- bug vågar man dock saga, att därvid hänt v a d lätt .kan hända, nar en starkt individuell .personlighet vill teckna en .annan henne.
befryndad och sym- patisk: den egna individualiteten i dess starka utprägling skuggar till en viss grad för den andras i stället för att transparent slappa denna fritt igenom.
Processen ar psykologiskt intressant men bör klarläggas till vinnande av en fullt verklighetstrogen bild.
Det ar en välgörande klar och stär- kande luft, som slhr en till mötes ur Malwida von Meysenbugs memoarer D. och detta fast man bitvis, särskilt där Malwida berättar sin ungdoms kärleks- historia, måste hålla till godo med en stark dosis patetisk sentimentalitet.
Visserligen förklarlig genom tiden då hjärteromanen utspelades men som det hedrat memoarutgivarinnans goda smak att retuschera, då hon en följd av å r se- nare överlämnade sin upplevelse At ett läsande publikum.
Född i en av det då icke enade Tysklands mindre residensstäder, Kas- sel, och i sin tidiga ungdom förflyttad till en ännu mindre, Detmold, med en an snävare och mera begränsad intresse- sfär, skapade den unga flickan redan tidigt en egen friare rymd omkring sig.
Den raka linjen genom Malwida von Meysenbugs liv var hennes från ung- domen medvetet klara fordran på själv- ständig växt för sitt eget väsen och hennes lugna, av intet rubbade viljespänning för att uppnå detta.
Den ledde henne också ut ur såväl de yttre trånga förhållandena hon genom sin börd försatts i, dar dagens hela intresse ro- terade kring ett litet Furstehov och dettas smA angelägenheter, som ur dog- matisk bundenhet och intellektuellt tvång Ur hennes egen personliga kamp For frihet växte sedan samtidigt med hennes personlighets utformning i harmoni hennes oförvillat klara försthende av de orättvisor, som stalla kvinnorna på de bundnas och ofrias plan.
Mötet med Theodor Althaus, en av det vaknande Tysklands unga frihets- svärmare, blev det betydelsefulla ödes- '
-- H E R T H A ingripande utifrån, som bringade mognad och full medvetenhet åt Malwidas inre liv.
Medan hennes väsen fördju- pades under hennes känsla för denne; unge man, reste sig hennes vilja, kraftig och ung, för första gången mot ett tving, övat direkt emot henne.
Familjens mot- stånd mot hennes böjelse lärde henne, som hon själv säger, inse, att hon " icke mera var den milda, eftergivna varelse, som för att icke shra nigon underkastade sig allt och gick den väg, som alla gingo, av lydnad och foglig- hetu.
Hon kände att hon " blev en individualitet, med åsikter och med viljekraften att bekänna demu.
Det var det första härdandet av den fasta och klara vilja till det hon kände som sitt väsens behov och rätt, vilken - sedan hennes kärlek lidit skeppsbrott genom det misstag på person hon gjort i Theodor Althaus, nagot som hon emellertid aldrig för sig själv realiserade, - skulle bara henne framit p &amp; den väg hon visste hon måsie gå, till sjalvstan- dighet och oberoende.
Den dag kom snart nog då hon frågade sig, vad skall jag ta mig till för att själv förtjäna mitt bröd?
' Fack- kunskaper hade hon givetvis inga, den tidens flickuppfostran bjöd inte på så- dana, något som hon nu gjorde klart för sig.
Och så konstaterade hon för första gången i sina tankar n ö d v ä n d i g h e t e n av kvinnornas ekonomiska oberoende genom deras egna ' ansträngningar, ge- nom kunskaper och utvecklade färdig heter.
Hon hade nu redan kommit s i långt att hon icke tänkte ' ensamt ' ph sitt eget öde.
Tillsammans med en vän gjorde 359 hon upp planer p i att genom brev- växling Satta olika kvinnor i förbindelse med varandra och på så sätt " över- draga Tyskland med ett stort kvinno- förbunds nätu och genoin denna gemen- samhet i strävanden inge aven de svagare och tveksamma mod i arbetet på " en bättre uppfostran för kvinnorna, förvärvande av olika kunskaper för att kunna vinna ekonomiskt oberoende - ".
Ännu såg hon ej sin egen vag fullt klart, visste inte hur hon skulle förverkliga det som rörde sig i hennes tanke, " men ", skriver hon, " jag kände att mitt livs mål hädanefter skulle ' bli att -- vara behjälplig m.ed arbetet på kvinnans fri- görelse från de trånga gränser; som samhället har utstakat för Rennes fri- görelse från de många ' futtiga Smh oni- standigheter och den okunnighet, ' söm ha .. följtdäfá \ i ".
'.
-.
- ... - '. '
Det var det unga Tysklan ' ds brytriings- tid, kampåtet ' 1848, som mognade dessa tankgr inom henne. '
Hon hade varit med om ' de hänförelsens dagar ' i Frankfurt, då förparlame-ntet öppnades, stått med i hopen som jublaride halsade de deputerade, dar ' de tvi.
' ocA två .S ledet tågade * fram på den sma1-a gång som mellan mäiisliomassorna hölls öppen ' för ' deni till Röniern, hört namnen p % förparlamefitets ' nyvalda president ropas ut från det stora fönstret, ' från vilket kejsarvalen förkunnats, och hon hade som så många ' i de dagrrna ', gripits av segerviss ' tro ' på nedbrytningen av gamla fördomar och stängande murars fall.
De ljusa förhoppningarna kommo och gingo för henne som: för de politiska frihetskämparna.
Den trånga hematmos- fäten i den ' lilla residensstaden, dar '.
.
ingen delade hennes uppfattningar ch där hon kändeen oavlhtlig kriti kav sin egen ståndpunkt, blev hennedubbelt tryckande efter de frihetsrusiga Frankfurtdagarna.
Slag i slag kommo så underrättelserna därutifrh om misslyckandet och reak- tionens segerrika frammarsch - med glädje hälsade av hennes närmaste.
Hen- nes ställning i hemmet började bli henne outhärdlig, i ständig konflikt som hon stod med de sina, vilka hon dock höll innerligt av.
Den första avgörandi frigörelse- akten miste fullbordas.
i ~ a g kändeu, skriver h-on om denna tid i memoarerna, ' att vår ömsesidiga kärlek under dessa eviga dagliga sam- manstötningar och upphetsningar måste gå under, och att det endast fanns e t t medel att rädda den - skilsmässat För första gången sade jag mig själv fullkomligt tydligt, att man m As t e befria sig från familjens auktoritet, SH smärt- samt det än må vara, så snart den leder till individualitetens död och vi11 underkasta tankens och samvetets fri- het en bestämd åsiktsform.
Frihet i de individuella övertygelserna och ett liv i enlighet därmed - detta a r den första av en människas rättigheter och den första av hennes plikter.
Ända hittills hade man uteslutit kvinnorna från denna heliga rättighet och denna lika heliga plikt, endast kyrkan och äktenskapet hade berättigat flickan att överge den plats i familjen, som naturen anvisathenne - - - På andra mänskliga verk- samhetsområden hade man förbjudit kvinnorna att ha en övertygelse och att handla i överensstämmelse därmed.
Jag insåg, att det var på tid att upp- häva detta förbud, och jag sade mig, att jag icke längre skulle kunna ha någon aktning för mig själv, om jag inte hade mod att överge allt för att genom handlingen rättfärdiga mina %siktera.
Hon var trettiofyra år gammal, när hon efter stark inre kamp genomFörde sitt beslut att lämna hemmet.
Som en skonsam övergingsform meddelade hon modern att hon för tre månader Önskade besöka den nyinrättade kvinnliga hög- skolan i Hamburg - en undervisnings- anstalt tillkommen efter den princip Malwida själv kommit till som den riktiga: att möjliggöra kvinnans eko- nomiska oberoende genom att bereda henne tillFalle av kunskapsförvärv och utbildning av hennes förmögenheter.
Fru von Meysenbug följde sin trettio- fyraåriga dotter till Hamburg för att förvissa sig om att det ställe hon valt var " passandeu.
I övrigt upptog hon planen med mera lugn an Malwida väntat sig, då hon i hoppades på att ombytet skulle lugna Malvida och åter- föra henne till " moderatare åsikteru.
Denna kvinliga högskola i Hamburg var ett led i den stora frihetsrörelse, som 1848 vällde fram över Tyskland.
Märkligt nog underhölls anstalten av ett antal aktieägare, som till största delen utgjordes av gifta kvinnor och familjernödrar, vilka - som Malwida uttrycker det - " i sin egen erfarenhet hade vunnit den övertygelsen, att livet måste ha ännu en annan grundval an blotta hangivenheten för en annan varel- se ".
I övrigt sammanhängde detta arbete för kvinnornas frigörelse med den då i Tyskland pågående fria rörelse inom
HERTHA 36 1 kyrkan, som under namn av tyskkatoli- hållandena beträffar vor0 emellertid cism strävade efter Iösgorande först framtidsutsikterna ' mörka nog i det från den kaiolska och ' senare aven från främmande landet, med små den protestantiska kyrkan.
En riktning.
eller snarare inga ekonomiska resurser.
.
.
.
_.
...
.
ävenledes överensstämmande med Mal- som hon var.
Hennes inträde i Alexander Herzens widas, som under.
inre strid kampat sig fri ur kyrkans dogmer.
hem i London betecknar till dels ' en Malwidavon Meysenbug återsåg aldrig &amp; ergång ' till mera lugna och tryggade sitt .hem i Detmold.
Den lyckliga tid forhållanden men också att hon ' har vid högskolan i Hamburg, då hon kände till sist fann det stora, verkligii intresset sina fardigheter tillvaxa och såg sitt ' för sitt liv.
Vkserligen varlien ' det ena beslut att föra en självsthdigt obeioende eller d e t andra med ens, sm ' ärs8mma.
tillvaro närma sig sitt förverkligande, slitningar vållade ett avbrott i den uppi bragte henne @ en i intim kontaktmed f ~ s t r a r s t ~ l l för unga döttrar ~ i n Herzens ~ de ' mkstihkta folkupplysare ' och frihets- sbm hori med så.
stor.
glädje fyllde, ?en vänner, som efter den '.
politiska revolu- den tillgivenhet, som växt upp * mellan tionens misslyckande av myndigheterna henne och den li ' lla Olga ~ e r z e n; v ' ar trakasserades, forfoljdes eller utvisades stark nog för att åstadkom.ma ett åter- ur landet. '
På grqnd harav randades knytande.
.
av mrbindeiserna, och Oiga blev till ' sist Malyida von ~ e y s e n b u ~ s.
farin.
iven för henne en dag.
d &amp; hon det klokast '.
att.
.
.
i.
tysthet lamna sitt Ifochter der freien Wahlu, åt vars upp- fädernesland - något som för övrigt fostran hon helt agnäde sig.
~ a z z i i i; Kossuth, ~ a ~ i b a l d i Louis, Berlins polischef på ett otvetydigt sätt Blanc, Felice Orsini; ' ~ u r e l i o saffi ' aro understrukit för henne såsom sardeles lämpligt.
&amp; &amp; a de st6rie namnen ' på de rykt- Detta blev också den hastiga och.
bara män, som voro gäster i g lex and er., l av oväntade lösningen av den alltjam t spända Herzens hem i London.
~ i l flera ' konflikten mellan ~ a l w i d a ' och hennes ' dessa kom ' Malivida ' von ~ e i s e n b u i ~.
_ .. tili nara ' peisodigt ' vanskaps@rh$lande,.
.... mor, vilken icke ville g ' iva tillåtelse ge glimtar av el / er erkinna ' dotterns ratt att själv och hennes.
förfoga &amp; er sin framtid.
dessa man, som " aro av ps) kologiskt.
.
Herzen emot Med Malwida von Meysenbugs flykt värde.
Där träder Främst till London 1852 borja.de, den långa oss, " en undersätsig, kraftig gestalt, landsflyktstid, som bragte henne i be- med svart h å r och skagg, nbgot brkda röringmed mängden av ry ktbara politiska slaviska ' drag och ' underbart strålande flyktingar från olika länder, vilka under ogon!,,.
en eidsjäl inedblodet latt i svall- dessa reaktionens år i Europa ' i den n ' ing, vars snille ' blixtrar fram i en ti-ns England fann; asylrätt och skydd.
glänsande dialeGik: ~ i u i e p p e; ~ a z z i n i, For henne själv var den inre brytnings- ' av fin och smart k r ~ ~ p s b; ~ sna- ~~~ad tidens oro och i a m p över, hennes liv rare.
.
mager än grov, ' ingen * imponerande hade tagit s i n form.
Vad de yttre g r - gestalt.
med fanatikern$ glqd ?ch käns-.
.
t.
.
. '
' '.
, ' * " ', '.
.
.
.
n.
memoarer .l.
362 - H E R T H A.
-.
.
.
lomanskans mildhet, försvarande den revolutionära uppgiftens dogm, den " he- liga garningens " plikt och mission; Kossuth, stram och värdig i den ung- erska rocken med sina snören, det markerade ansiktet inramat av ett re- dan grånande helskägg, vördnadsfullt halsad av de övriga ungrarna som härskaren som värdigas visa sig bland undersåtar.
Louis Blanc, med sin goss- aktiga lilla figur, med sin fåfänga, sin älskvärdhet, sin retoriska schwung och sitt ordsvall av revolutionära fraser.
Felice Orsini, med sin typ av medel- tidscondottiere, med den skarpt krökta näsan, d e hårt tillslutna lapparna, d e mörka blixtrande ögonen och den höga pannan.
Aurelio Saffi, med sin tank- spriddhet och sitt försjunkande i sig själv, skalden från sollandet, som tju- sats av en dröm och sköljts med av en misslyckad politisk resning till en dimhöljd kust bortom haven.
Och Ga- ribaldi, den kända gestalten, mannen med det milda uttrycket, de goda ögo- nen, det vanliga leendet, den enkla värdig- heten, med hjälteglorian omkring sig.
Det ä r förklarligt om kanske för mången Malwida von Meysenbug Främst framträder som den värderade vanin- nan till en del ryktbara man, Alexan- der Herzen, Wagner, Nietzsche.
Hen- nes liv bragte henne i beröring med dem, hennes karaktärsfulla personlig- het, hennes intellektuella och konstnar- liga .intressen förenade henne med dem - de två sistnämnda huvudsakligast eller uteslutande under en senare tid av hennes liv än memoarerna behandla.
Men om aven detta för mången lik- som blivit diplomet för henne såsom.
.
.
.
.
- -.
.
.
.
.
- -.
- -.
- - - -.
betydande människa - och ocksa till en viss grad a r detta - ä r Malwida von Meysenbug icke beroende av denna glans utifrån.
Nietzsche säger henne i ett av sina brev att hon som en ensam " Kämpferin Fur das Rechteu varit ho- nom ett ädelt föredöme.
Det a r som den outtröttade kampen för det ratta för människan man har att minnas henne, och därvid ha särskilt kvin- norna att hembära henne tacksamhet.
Under sitt långa liv, med den direkta uppgift hon agnade sig åt, O k a Her- zens uppfostran, och under umgänget med sina litterära och konstnärliga vänner, tappade hon aldrig bort den grundtanke, u r vilken hennes liv byggts upp och som hon ville tillämpad för alla kvinnor: ratt till fri utveckling i alla hänseenden.
Fri hetssvärmers kan från 1848, som dock icke sett så många av de drömda målen förverkligade, drar sig icke För att klart saga ifrån sin fordran på full såväl social som poli- tisk frigörelse av kvinnorna.
" Lugn, lugn, ni bespottare ", utropar hon i sitt kapitel " Von dem möglichen Einfluss der Frauen auf die Politik " i S t i m - m u n g s b i l d e r, sedan hon uttryckt sin mening, att kvinnorna miste ha lika politiska rättigheter med mannen, och utvecklar själv helt lugnt sin åsikt om den ena * som den andra hälftens av mänskligheten rättigheter i den s. k.
" rättsstaten ", i vilken vi leva.
Hon g i r skoningslöst tillrätta med denna av mannen organiserade stat, liksom med den.
kultur den skryter med, vilken ut- mynnar i det ena kriget efter det andra.
De bittra sanningar hon säger träffa, tyvärr, ännu den dag i dag, och av
-, H E R T H A 363 högsta aktualitet äro hennes tankar an- mans med Fredrika Bremer.
Detta kan gående kvinnornas givna ställning som göras, menendast med förstående av hur fiender till kriget och vad de såsom mycket medvetnare och aktivare Fred- politiska medborgare skulle kunna van- rika Bremers Fralsarvilja var, hur mycket tas verka i denna riktning.
" Framför vidare den famnade .och.
h u r mycket alltu, säger hon, Wore det att hoppas längre hennes föregångerskegarning når.
Kanske sågo dessa två varandra en att världsfreden skulle kunna vinnas därmed.
Redan på grund av kärlekens gång!
Fantasien har åtminstone ratt att egoism skulle kvinnorna ivra emot med en bit verklighet till grund.
leka kriget, som rycker ifrån dem deras med möjligheten.
Måhända satt den make, bröder och söner.
Men aven på lilla femåriga tyska flickan vid fönstret grund av andra motiv skulle den verk- en vacker septemberdag och såg en ligt bildade, adla kvinnan erkänna nå- ståtlig fyrspand resvagn rulla in på got högre an nationalitetsprincipen, Kassels huvudgata med den tjugoåriga vilken egentligen endast a r en fras, Fredrika Bremers ansikte skymtande bakom vilken folk- och regeringsego- innanför vagnsrutan.
Måhända blåste ismen döljer sig.
Hon skulle på det de granna postiljonerna i de gröna allra djupaste kanna att på andra sidan manchesterbyxorna och skarlakansröda gränsen, som skiljer nationerna, bo brö- jackorna med de gula bältena just luste- der såväl som inom densamma, att det ligen i sina horn, nar vagnen for förbi på intet satt galler att underblåsa folk- Malwidas fönster.
Och kanske vor0 lidelserna, som stalla mänskorna som Malwidas allvarliga, korrekta fader och fiender mot verandra, så snart en bergs- hennes vackra, teaterroade moder några kedja, en ström eller en befästnings- av de personer bland den furstliga upp- linje skilja dem åt.
Hon skulle betona vaktningen, som vid Fredrikas teater- att det tvärt om kommer an på att besök en afton i lika hög grad.
intres- göra det begripligt för folken, i vilken serade henne som " Den avbrutna grad deras intressen äro solidariska, offerfestenu inne på scenen.
I vilket att det för allas välfärds skull ar bättre fall som halst fick den unga Fredrika att vanligt racka varandra handen över vid furstens Bida se den tjusande siren, an att vidmakthålla det mörk ' a som blev orsaken till hans abdikation misstroende, som skiljer mänskor från och därmed också till det vandrareliv, mänskor. "
som Malwidas far så länge underkas- Malwida von Meysenbug hade ingen tade sig - och delvis aven dc: sina - respekt för en föregiven krigsnödvan- av tillgivenhet och trohet mot sin furste.
dighet, lika litet som hon accepterade För den som vill Följa Malwida von andra bestående rnissförliållanden.
Hen- Meysenbug fram till hennes levnads- nes blick var.
skarpt urskiljande, och afton.
äro hennes D e r L e b e n s a b e n d inga fördomar band henne vid utdö- e i n e r I d e a l i s t i n och S t i m mungs- mandet av sociala misstag eller orättvisor.
bi l d e r ett nödvändigt komplement till Ellen Key har nämnt henne tillsam- hennes nu på svenska utgivna memoarer;. '
Om akta makes arvsrätt.
- .. .. II.
v i d utarbetande av den schweiziska civillagen synes man vid regleran det av har avhandlade rättsfråga .ha letts av principer, vilka i mångt och mycket äro likartade med dem, som kommit till uttryck i Burgerliches Gesetzbuch.
Aven den schweiziska lagen utgår från paren telsystemei och 18 ter liksom den tyska lagen efterlevande make i egen- skap av legal arvinge konkurrera.med den dödes närmaste släktingar om kvar- låtenskapen, medan ' fjärmare arvingar av honom helt utestängas från arvsfölj- den.
Säreget för den schweiziska lagen är, att den vid bestämmande av efter- levande makes ratt i förhållande till den dödes närmaste anförvanter i stor u tstrac kning begagnar ' sig av utvägen att tilldela honom nyttjanderätt till vissa andelar av kvarlåtenskapen.
Enligt art. 462, som innehåller grundreglerna för efterlevande makes arvsratt, har denne sålunda i tävlan med arvlåtarens av- komlingar ratt att efter fritt val erhålla antingen halva kvarlåtenskapen under nyttjanderätt eller en fjäfdedel därav med full äganderätt.
Vid sidan av för- äldrar och deras a \ komlingar erhaller äkta make en fjärdedel av arvet .med äganderätt och tre fjärdedelar därav till nyttjande, medan han i konkurrens med far- och morFöräldrar och deras descen- denter får halften till ägande och den andra halften till nyttjande.
Finnas ej några ariringar av sistnämnda arvsklass, tillfaller hela kvarlårenskapen den efter- levande akta maken underfull äganderätt. '
Tillkommer på grund av dessa be- stämmelser akta make nyttjanderätt till någon del av kvarlåtenskapen, har han enligt art. 463 rätt att i stället erhålla en årlig ranta till motsvarande belopp, för vars utgivande han kan fordra sä- kerhet av sina medarvingar.
Sammanställer man de tyska och schweiziska lagarnas ovan relaterade bestammelser angående akta makes arvsrätt med vissa i båda ländernas lagstiftning förefintliga stadganden på familjerättens område, kommer man till det resultatet, att åtminstone vad schweizisk ratt beträffar kvarlåtenskapen för de flesta fall kommer att i sin hel- het eller till största delen stanna i den efterlevande makens besittning.
Då endast omyndiga barn finnas efter den döde, tillfaller sålunda hela arvet den efter- levande maken under nyttjanderätt resp. äganderätt till viss andel, kombinerad med nyttjanderätt till återstoden, detta på den grund att i såväl schweizisk som tysk ratt fader resp. moder tiller- kännes förvaltningsbefogenhet över bar- nens egendom till dess d e nått myndig ålder.
Men även om arvlåtaren efter- lämnar myndiga bröstarvingar, kan hela eller största delen av kvarlåtenskapen komma att stanna i efterlevande makens händer.
Detta a r fallet, om efter döds- fallet s. k.
" fortgesetzte Gutergemein- schaftu blir rådande.
I silväl den schweizi- ska som den tyska lagen återfinnas näm- ligen bestammelser, enligt vilka, om mellan makarna i livstiden rått för-
H E R T H A mögenhetsgemenskap, denna under vissa förutsättningar efter enderas död fort- sattes mellan den - efterlevande och den dödes avkomlingar, i vilket kl1 för- valtningsbefogenheten tillkommer den efterlevande akta maken.
I alla ' övriga fall tillerkänner den schweiziska lagen e ' fteileiraide niake kirariåtenskap &amp; i dess: helher, medan d e i t y s k a fagen i ett fåtal fall inskranker hans rätt där- till till Törmån ' for Gissa den avlidnes ...
.
.
närmare anförvanter.
I huvudsak ' torde man.
emellertid kunna pistii- att ' båda de ' ifrågavaran &amp; landernas 1ags ' tiRare synas ha hyllar den grundprinciperi, att ' vid dkn ene makens död den efterlevande genom lagbestam- melser ber i hogsta möjliga mån ' skyd- das Tör en allt för fev ' oluticine&amp;8dé förändring; i s h ekonomiska stallning.
Att harvid s1akte.n~ ekonomiska in- tressen ' få i stor utsträckning vika för familjens ' torde knappast i vår tid-inne- bara något stötana ' e för rättskänslan.
.
.
.
.
.
~ n a i - a r e ' ter sig tirärt&amp;n - närmast med tanke på den svenska rättens stånd- punkt i ämnet - ett undanskjufande av akta make i arvshänseende mången gång såsom något rent a v ' upprörande.
Man behöver ehdast tänka sig det fall, att ett i sig torftigt bo, som.
likväl ut- gör frukten a; bida makarnas gemen- samma strävanden och umbäranden, på grund av låt oss saga okunnighet om följ- den av underlåtenhet att uppsatta testa- mente ytterligare reduceras ' för den efter-.
. '
' 365 - levande maken till förmån för en kanske avlägsen släkting - eller rent av staten i egenskap av danaarvsberattigad.
Sars kilt a r det naturligen kvinnorna, som har- vid liksom i så många andra fall lida mest av lagens hårdhet.
För en man a r ju hustruns död rent ekonomiskt ej av ' så genomgripande ' betydelse, då ju för honom vagen ' till förvärvsai-bete.
.
i allmänhet.
står oppen, varemot en efterlevande hustru, som ej fått någon yrkesutbildning och ej heller har nigot enskilt kapital att lita till, ofta genom mannens ' död forsattes i en synnerligen prekär situation, ' Visserligen kunna inga lagbud ersatta förlusten av familjel försörjaren.
M &amp; i n i lag9s ' tadgad vi &amp; sträckt succession~rätt i kliarlåienskapen för efterlevande make skulle sa kerligen i många fallgöra forhållahdeia drigligare.
' For dem som i kraven på den gifta kvinnans ekonomiska frigörelse inom äktenskapet och upphävaridet av man- nens måls ' manskap se en den nya tidens ~ ~ ~ 1 ö s n i n ~ s t e på n det d.
e aktenskapliga ~~.
livets ohråde erbjudes, sinks mig slut- ligen, ett korrektiv i sammanhållande och ' bevarande ' Sktning uti införande av en omfattande arvsratt för efterlevande akta make.
Otvetydigt skulle ' detta ut- göra ett ' kraftigt medel.
till stärkande a v ' familjebanden i rent ekonomiskt av- seende, om nu ' denna omständighet över-.
.
.
något.
.
etiskt h u y d skall ku@a ' tillmatas varde.
BJ~RNBOM-ROMSON.
.
MARTA.
*.
. '
.
.
. '
' '. '
8 i.
, .s.
.
366.
H E R T H.
A __ -.
- -.
.
-- - -.
.
- .- - Lärda tyskor under gångna tider.
I I.
Under Gottscheds fana.
venne århundraden igenom hade i Tyskland fanatiska teologer fram- gångsrikt bekämpat kvinnobildningen.
I Wittenberg hade man på allvar upp- ställt frågan, " om kvinnor över huvud taget vore människor ".
Efter trettioäriga krigets slut kom småningom reaktionen, icke blott i form av de allt talrikare exemplen på enskilda damers sjalv- ständiga bemödanden utan framför allt bland de bildade männen och genom dem i den allmänna uppfattningen.
Forskare och lärde förfäktade med allt större bestämdhet den ene efter den andre kvinnans ratt till intellektuella sysselsättningar.
En av de första var Comenius, vil- ken både i sin " Didactica magnaa (1 657) och annars fordrade lika noggrann un- dervisning för flickor som för gossar.
Aven de under senare hälften av 1600- talet mycket populära språksällskapen eller ordnarna, vilkas ändamål var att befordra tyskt språk och tysk diktning, bidrog0 i hög grad - till att undanrödja skillnaden mellan könen i fråga om vetenskap och konst.
I Palmenorden, ~ o s e ~ ~ e s e l l s c h o. a f a. t invaldes förnäma damer, vilka gjort sig bemärkta genom översättningar eller egna alster, och särskilt den vittberömda Pegnitzorden i Nurnberg hade talrika kvinnliga med- lemmar.
Ja, ' PegnitzherdarnaU togo till sin speciella uppgift art beskydda " det lärda fruntimbretu, krönte år 1671 T högtidligt med lagerkransenc G e r tr a ud Mo l l e r och uppställde satsen, att ' det kvinnliga könet icke blott vore i be- sittning av förstånd och dygder utan däruti ofta överträffade männena * Omkring- är 1700 hörde frågan om kvinnans bildning till de aktuellaste och satte mangen kunnig penna i rörelse.
Paullini, Eberti, Meuschen o. a. utgåvo biografiska verk över äldre och nyare tiders lärda tyskor.
Mycket populärt blev Lehms arbete * Teutschlands galan te Poetinnenu (1 71 5).
vilket icke endast kampade för kvinnans fria tillträde till vetenskaperna utan sökte bevisa, att bokliga kunskaper ha utesautande gott inflytande på " det svagare könetsgL moral.
Jämsides med de lovsånger över kvin- nans intellektuellt höga ståndpunkt, vilka gingo ut Från männens studer- kammare, visade sig under det adertonde århundradets första decennier också en bestämd strävan efter bättre skolunder- visning för flickorna.
Så tillkommo Franckes uGynäceumu i Halle och lik- nande anstalter, vilka emellertid icke * Den gamla grekiska seden att ' bekransa framstaende poeter med lagern hade under me- .deltiden införts i Tyskland.
Rätten att kröna diktare förlänades av kejsar Maximilian I i t pfalzgrevarna och utövades aven av universitetet, akademier, vittra sällskap etc.
Äran att ffi sig tilldelad " lauream poeticam " sjönk emellertid i anseende, ju allmännare den blev.
Goethe av- böjde ' den, och kröningarna kommo i Tyskland alldeles ur bruk.
, blevo så fruktbärande, som önskligt varit.
Medelklassen höll alltjämt fast vid det gamla, vid fördomarna mot " studerade fruntimmer ", och religionen förblev ännu länge ett nät, som upp- fångade och förkvävde mången ärligt sökande kvinnosjals utvecklingslängtan.
I stället för en hela könets allmännare och djupare bildning, vilken de stora pedagogernas reformer avsett, uppnådde därför periodens kvinnorörelse intet annat än allmän lust till studier bland de bildade kretsarnas damer 0c.h hög uppskattning av kvinnlig lärdom.
För vetenskap och konst begåvade eller intresserade kvinnor fingo emellertid under tiden från år 1725 till århundra- dets mitt en utmärkt ledare i den tyska litteraturens dåvarande envåldshärskare: Joh.
Chr.
Gottsched.
Trots all ensidighet och brist på för- ståelse för poesiens verkliga väsen, trots all fåfanga och ofördragsamhet, som vidlådde denne märkvärdige man, var det en synnerligt förtjänstfull upp- gift han tagit sig före, namligen att rena det tyska språket från främmande inflytande, rädda den inhemska littera- turen från underghg och reformera hemlandets teaterförhållanden.
Vid alla dessa strävanden sökte han begagna sig av kvinnligt understöd.
Redan som ung docent i Leipzig er- kände Gottsched offentligt vilket högt värde han satte på kvinnlig intelligens och kvinnligt omdöme, namligen ge- nom sin första tidskrift, Tysklands första damtidning, " Die vernunftigen Tadler- innen ", som han utgav åren 1725-26.
För att tolka utgivarens åsikter upp- diktades kvinnliga medarbetare, bidrag av verkliga författarinnor förekomino ofta, och i varje nummer pläderades för kvinnostudier.
Bland Tysklands damer blev nu vitterheten ytterst modern.
Leipzig blev medelpunkten För allt litterärt liv, och under Gottscheds fana församlade sig skaror av kvinnliga " Schöngeister ".
De flesta vor0 väl rätt obetydliga rim- smidare, vilka i enlighet med tidens smakriktning skrevo dåliga, uppstyltade verser eller diktade värdelösa andliga sånger.
Men .alla öste efter bästa för- måga u r kunskapens brunnar och till- ägnade sig en mer eller mindre om- fattande bildning.
Bland de mera an- märkningsvärda vor0 t. ex. C urtia som var .medarbetare i " Die vernunf- tigen Tadlerinnen " och lär ha bestått en " diktareprövning " inför konung Ge- org I av England, Anna R u p e r t i n a P fl e i t n e r, vars dramatiska bearbetning av Jobs bok vann mycket bifall, och den för sina ' operatexter ocli " hjälte- brev " bekanta, mycket musikaliska Maria Pfitzner.
Före Gottscheds giftermål var emel- lertid C h r j s t i a n e Mariana v o n Z i e g ler, född Rom anus, .den Främsta da- men i hans krets.
Hon var av förnam släkt, född och uppvuxen i 1,eipzig.
Efter tvenne korta äktenskap hade hon vid tjugusju års ålder som rik, barnlös änka återvänt till fädernestaden, där hennes hem blivit en mötesplats för litterärt och konstnärligt intresserade personer.
Från sin tidigaste ungdom hade hon svärmat för poesi och musik; hon ägde gedigna kunskaper, skrev vers och spelade icke blott samtidens vanliga instrument, piano och luta, utan
aven flöjt med stor färdighet.
Hennes samtid till skyarna.
Sidonie Zaunemann " musikaliska salongu blev nu den första kallades ' ' den oförlikneligau och var i i sitt slag i Leipzig.
Dar framfördes själva verket en ganska intressant per- verk av Bach och Handel, dar sam- sonlighet, originell, munter och oför- mantraffade unga kompositörer och skräckt, om an v %r anspråksfullare tid skalder med stadens förnäma societet, icke kan särdeles högt uppskatta hen- dar bedömdes litteraturens nyaste alster.
nes poetiska alster.
I valet av ämnen Den unge Gottsched infördes kort var hon avgjort självständig, skrev efter sin ankoinst till Leipzig (1724) i varken fromma sånger eller karleksut- fru v. Zieglers hem och blev en ofta gjutelser och lyckades bist med till- sedd gäst hos henne.
Snart var han Fállighetsdi kter av krigisk t, historiskt medelpunkten i hela kretsen, och man eller lokalt innehåll.
Det går ett friskt, kan med säkerhet iillskriva hans in- kraftigt drag genom hela hennes för- flytande, att den begåvade och förstån- fattarskap - hon forsökte sig även diga men långt ifrån geniala änkan se- på filosofiska uppsatser -, liksom ocksh dermera vände sin håg särskilt till hennes personliga uppträdande lär ha poesien.
Hon var medarbetare i!
' Die varit tämligen " karlavuletu för den ti- verniinftigen ad le rinn en * och utgav i dens begrepp.
Hon företog ensam långa slu-t av .1720-talet tvenne band dikter.
fotresor i manlig dräkt, steg ned i Nar Gottsched därefter ville ha henne osäkra gruvschakt och drunknade år invald som första kvinnliga medlem i 1740 pil grund av oförsiktighet vid en sitt eget speciella institut för " poesi Översvämning.
Även skådespelerskan Caroline Neu- och vältalighetu, Leipzigs berömda ' ((~eutsche Gesellschafta, förmådde han ber var fint bildad och uppträdde fram- henne att publicera en samling brev gångsrikt som författarinna, om man på tysk prosa, något för tidens fransk- an icke kan rakna henne till Tysklands färgade kultur och smak för versma- lärda damer i egenilig mening; men keri högst ovanligt.
~ o t t s c h e d drev genom personlig utveckling och ett be- igenom sin vilja, och fru v. Ziegler tydelsefullt livsverk intager hon en höll ett ståtligt inträdestal i hans aka- framskjuten plats i sin tids kvinnorö- demi.
Ett par år senare (1733) veder- relse.
Efter många växlande ungdoms- fors henne an större ara, då hon av öden hade hon (1 725) övertagit ledningen universitetet i Wittenberg högtidligt av en ambulerande tea terti upp, varvade ' för denna de basta sceniska talanger kröntes med di ktarelagern.
Andra framstående representanter för och organiserade sitt sällskap med all- den tyska kvinnobildningen under Gott- varligt konstnärlig målmedvetenhet.
I scheds inflytande vor0 S i d o n i e Zau- förbund med Gottsched sökte hon sedan n e m a n n, Magdalena Rieger, Doro- reformera hela Tysklands förfallna teater- t h e a L ö b e r i n och ~ a r o l i r i ~ e e u b e r.
vasen, bannlyste från tiljan de dittills oum- De tre Förstnämnda vor0 allesammans bärliga pajasfigurerna och genomförde " krönta " poeter och höjdes av sin vittra steg för steg med mycken kamp det.
.
I &lt; H E R T H A.
.
369.
verkliga dramats seger över uSli farser och tragikomiskt Skrap.
För.
.egen del.
.. .. Ciroline Neuber föga vinst skirdade av sitt Ge&amp;, isynnerhet sedan Gottscheds nådessol icke mera belysie hennes vag.
Hon dog i fattigdom, medan andra till- iodogjorde iii hennes arbete och skör- dade hennes sådd, och först långt senare erkande man, att henne$ levnad v&amp;ii en vindpunkt för den tyska skådespe- larekb&amp;n, att hon &amp; sam med Gott- scheds hjälp byggt brykgan mellan litte- ratur och scen.
Allii biriodens, vittra dan &amp; över:.
.
.
_.
&amp; &amp; tes emellertid av ~ o t t s c h e d s maka, den intelligenta, lärda och älskliga Lui s e ~ d e l ~ u n d q i e c t o r i e ~ u l m i i s, vars fina; ett och nobla karaktar k ör skaffat henne sympatier hos Samtid &amp; h efter- värld.
H i n tillhörde en ansedd familj i, D ' anzig och fick redan som barn för.studier.
Niir ~ o t t i c h k d vid ett b&amp;k i sin nbrdtyska hembygd år 1729 lärde känna din vackra, sextonåriga flickan, var hon redan i besittning av mycket aktningsvärda kunskaper; så tt ex. ta- lade hon flytande franska och engelska, var grundligt hemmastadd i religions- kunskap, historia och geografi, tecknade väl och spelade ' flera instrument.
Med sitt goda minne och klara förstånd var hon just en ungmö.
efter Gottscheds smak; han fick också stort inflytande på hennes utveckling, sporrade henne till vetenskapliga sysselsättningar, till Översättningar och poetis,ka Försök, till grekiska och latinska lektioner och tycks redan från början ha förstått.
att fangsla hennes oerfarna hjärta.
Efter hans avresa började de en kor- respondens, som fortsattes under sex smak års tid och Småningim förde till Ganskap, Förlovning och giftermål.
själva kallad?
$e sin brevväxling ' oskyldig och öm ',, vilket &amp; sthamnda epitet man emellertid enligt nuvarande begrepp svårligen kan tillagga den.
~ n d a s mellan t raderna kac man i Adelgur$es brev stundom läsa ok karlek, ald &amp; o m lidelse, de äro.
snarist ett meningsutbyte mellan en vaken, kun&amp;apstörst ' ande flicka och.
...
.
hennes larare, och de varmare känslor,.
som finnas meiiah skribenterna, hållas noga i.
tygeln i v förstånd och Plikt-.
.
.
Aratai igenom bena h n e r niedvetande.
hon ~ o t t s c h e d " hogt ärade herre ', under foklovjingshden val u bäste van eller längre fram till och med " allra d y r k t e vinu, ?ed alltid tilltalar hon honom med " Ni *, och Strax Före bröllopet är hon stolt över att han kallst deras förbindelse * en filosofisk kärlek ".
Li k- val ägde Gottsched utan tvivel Adel- gundes h d a böjelse livet igenom, och vad hans sjalviska natur hade att ge en annan, det fick hon ensam, åtminstone under de första åren.
Deras ömsesidiga förhållande ar ett typiskt exempel för periodens onaturliga, uppstyl tade strävan efter förnuftets herravälde över k,änslan och förnekande av hjärtats ratt.
När Gottsched år, 1735 - han hade kort förut blivit utnämnd till professor.
vid universitetet i Leipzig - hemfört sin brud blev deras hem en studerkam- mare, som allt emellanåt förvandlades till " litterar salongu.
Äktenskapet blev barnlöst, och - fru Gottsched agnade sig med outtröttlig flit åt.vittra arbeten och egna stud.ier.
Hon kämpade icke for sitt kön som fru v. Ziegler eller Silonie Zäunemann och ' skulle h2i:lst undvikit:,
370 H E R T H A allt offentligt framträdande: om hon fått följa sin egen smak.
För henne vor0 de lärda sysselsättningarna till för sin egen skull, och för att hon genom dem skulle kunna vara till nytta För sin make.
Men Gottsched nöjde sig icke med att hon hjälpte honom med alla de tidskrifter och vetenskapliga samlingar han ständigt utgav, att hon utförde det huvudsakliga arbetet vid hans Översättning av Bayles * DictionnaireUi sökte ihop material för hans instruktiva skrifter, ordnade hans bibliotek och ställde hela sin dag till hans förfogande.
Den berömde mannen ville ha en berömd hustru, och så måste fru Gottsched aven ge sig in pil sjalvstän- digt skriftställeri.
Jämte sina dikter, sina talrika Översättningar och bearbetningar av franska och engelska lustspel för- fattade hon själv en hel del dramer, alla tendensstycken utan större litterärt varde.
Bast lyckade ' äro hennes satiriska komedier, t. ex. " Die Hausfranzösinu, som vänder sig mot bruket att ha fran- ska lararinnor i tyska familjer, och " Herr Witzlingu, som angriper den mot Gottsched upproriska yngre diktare- generationen.
Mer an ett kvarts sekel arbetade Adelgunde Gottsched troget vid sin mans sida.
Ryktet om hennes lärdom gick ut över hela Europa, och många utmärkelser kommo henne till del.
Trots sin genom ständig Överansträngning försvagade hälsa gjorde hon tillsammans med sin man många intressanta resor, och överallt mottogs hon med förtjus- ning av den ärelystna kvinnliga ung- domen, med aktning och tillgivenhet av förstående medsystrar, med välvilja av fint bildade Furstinnor.
särskilt vanligt bemöttes hon vid ett uppehåll i Wien 1749 av kejsarinnan Maria Theresia och några år senare i Dresden av den konstalskande sachsiska kronprinsessan Maria Antonie.
Det elände och lidande, som sjuåriga kriget drog över Tyskland, gick fru Gottsched djupt till sinnes.
Hennes sista levnadsår fördystrades aven av sjuklig- het och berättigat tvivel på makens tro- het.
Hon avled år 1762, och Gottsched skrev till hennes ara en.
" Minnesvärdu en skravlande biografi, som var ämnad att lika mycket förhärliga honom själv som den bortgångna men i verkligheten endast visar avgrunden mellan hans egen kalla beräknande natur och Adel- gundes ärliga, varmhjärtade, blygsamma personlighet.
Han avslutade skriften med ett löfte om evig trohet till den av- lidna, något som emellertid icke hindrade honom från att någon tid darefter gifta om sig med en liten fröken; vilken var bortåt ett halvt sekel yngre an han själv.
Inom fru Adelgundes närmaste krets hade.den kvinnliga lärdomen bIomstrat, om an ingen kunnat tavla med henne själv.
Professorskorna E r n e s t i och R e i s ke, bagge gifta med yngre kolleger till Gottsched, vor0 duktiga lingvister och biträdde sina äkta man vid skriv- bordet nästan lika tappert som fru Adel- gunde.
Fru Reiske, vars obesvarade kärlek till skalden Lessing satt mången skarp tunga i rörelse, kunde bl.
a. fly- tande tala och skriva grekiska.
Fru Gottscheds karastevanner, fröken Thomaslius och f r u v o n R u n c k e l, vor0 ävenledes bagge kända för att aga stora kunskaper.
Den sistnämnda för- fattade en avhandling över kvinnans.
uppfostran, varuti hon förfäktade just de åsikter, som fru Gottsched hyste men av hänsyn till sin man - i h a n s ögon var ju alltid huvudsaken att glansa utåt, - aldrig offentligen käm- pade för.
Det var ett rågat mått vetande de bagge damerna fordrade av det upp- växande släktet, men fru Adelgunde sade: " Ett fruntimmer laser för att bli bättre och förståndigare, ej för att synas lärd ", och fru von Runckel betecknade som uppfostrans mål.
' att lära kanna sjalens egenskaper och hjärtats böjelseru.
Under den Gottschedska perioden vunno dessa principer emellertid icke p5 Ihngt när sådan anklang som hans egen beredvillighet att understödja all strävan efter yttre utmärkelse.
Antalet " lärda fruntimmer " svällde ut i det oand- liga, och vid 1700-talets mitt hörde det till ordningen för dagen, att de kröntes med diktarekransen, upptogos i vittra sällskap eller.
firades på annat satt.
Så hade den tyska kvinnobildningen visser- ligen fått en anstrykning av fåfänga, stundom val aven av ytlighet, men på samma gång blivit sh allmän, att det, som hundra år förut den berömda Maria Schurmann ansett vara fullkomligt omöj- ligt, nu kunde bli verklighet: ratten att med akademisk examen besegla sina studier tillerkän ?es kvinnorna.
Den första tyska, som ett universitet hedrade med diplom och doktorshatt, var D o r o t h e a C h r i s t i n e E r x l e b e n, född 171 5 och dotter till en duglig läkare i Quedlinburg.
doktor L e p o r i n.
Från sin tidigaste barndom var hon klen till hälsan; hon genomgick den ena sjukdomen efter den andra och kunde endast förströs med läsning.
Nar.
hon, blev friskare, tillät fadern henne att del- taga i den något äldre broderns under- visning.
Dorothea var en mycket upp- märksam lärjunge och gjorde snabba framsteg.
.
Huvudämnena vor0 i början naturligtvis religionskunskap och latin, varuti hon fick lektioner av en fram- stående skolman, en god van till hennes far ..
Han gav henne samma latinska extemporalier som de gymnasister han undervisade, valde böcker och skriv- övningar för henne och intresserade sig livligt för den begåvade flickan.
Längre fram läste hon anatomi, fysiologi och terapi för sin far.
Nar brodern, vilken dittills varit hennes ständige skolkamrat, avreste till Halle ' för att vid univer- sitetet dar.
fullfölja sina studier, kände sig Doimothea för första gången tillbaka- satt genom sitt kön.
" Ack om det anda vore aven mig förunnat att likt ett fli- tigt bi i musernas härligaste trädgård samla honung och föra till mina celleru, suckade hon.
Under faderns utmärkta ledning forc- satte hon emellertid sina studier i hem- ' met och lärde mera genom doktor Le- porins dagliga praktik an alla Halles professorer någonsin skulle kunnat rned- dela henne.
Snart kunde hon icke en- dast biträda sin far i tjänsten utan långa tider sjalvständigt vikariera för honom.
Därvid kände hon ofta med.
bitterhet svårigheten av att icke ha Fått sin kom- petens erkänd av staten och åtrådde i sitt stilla sinne längtansfullt samma ara, som några år förut vederfarits en i t a ~ lienska.
* Nar så vid Fredrik ' l1:s regerings- tillträde hans sändebud kommo till Qued- I ~ o l o g n a promoverades Maria Bassi Ar 1732.
linburg för att mottaga hyllningseden, ságo de med förvåning hur skickligt en kvinna där utövade läkareyrket och lo- vade att lägga ett gott ord för.
henne hos kungen.
Mycket riktigt kom också följande år (1 74 1) från ~ r e u s s e n s unge härskare en skrivelse, varuti han til !- försäkrade Dorothea Leporin sitt skydd.
Med en sådan rekommendation på fic- kan och i känslan av att ha icke blott mången inflytelserik gynnare utan hela tidsandan på sin sida, vågade hon nu hos universitetet i Halte begära tillstánd att avlägga doktorsexamen.
Innan .sva- ret från Halle kommit, förlovade hon sig emellertid med pastor Erxleben i Quedlinburg, och ungefar samtidigt dog hennes far.
Dorothea tog nu tillbaka sin ansökan men utgav före sitt gifter- mål en skrift, i vilken hon försvarade sitt köns rätt till akademisk bildning.
Arbetet väckte uppseende och utgick i ett par upplagor.
Fru Erxlebens äktenskap ' brage henne mycket arbete; men För barnens upp- fostran och hushållsgöromålen försum- made hon icke studierna, och i sin när- maste omgivning fann hon alltjämt prak- tisk användning för sina medicinska kunskaper.
Tanken att hela livet ige- nom vara ansedd som en vanlig kvack- salvare grämde henne likväl s i djupt, att hon efter åtskilliga år beslöt göra ännu ett försök till ernående av läkare- legitimation.
Hon vände sig denna gång direkt till Fredrik den store och utver- kade en nådig skrivelse, i vilken uni- versitetet i Halle uttryckligen befalldes att anställa examen med fru Erxleben.
Nu blev det verkligen allvar av.
Fru Dorothea inlämnade först en latinsk av- handling, som behandlade faran av ett alltför skyndsamt och alltför angenämt läkeförfarande och vann fakultetens ode- lade bifall.
Därefter företogs den munt- liga prövningen.
Fulla två timmar exa- minerade man kandidaten och förväna- des lika mycket över fru Erxlebens lärdom och slagfardighet som över det sätt, varpå hon behärskade latinet, det då ännu föreskrivna exaniensspr å ket Trots allt detta tvekade man att tilldela henne doktorsdiplomet, emedan alla stadgar med avseende på akademisk promotion endast talade om man.
Man inberittade därför till kungen hur väl fru Erxleben bestått sin examen, och Fredrik den store bestämde nu genom en egenhändig skrivelse, att hon skulle promoveras.
Sålunda avgjorde en genia- lisk härskares vilja frågan i överens- stämmelse med tidens krav och utan hänsyn till gamla akter och privilegier.
Den högtidliga disputationen ägde rum i Halle år 1754.
Aldrig förr hade en sådan massa åhörare infunnit sig vid en promotion.
När fru Erxleben svu- rit eden, tilldelades henne under all- mänt bifall doktorsvardigheten och rät- ten att utöva lä karepraktik.
Ända till sin död (1762) var fru Erx- leben sedan en eftersökt och skicklig läkare i Quedlinburg.
Att hon skänkt världen både " liberos et librosu, barn och böcker, hade dekanen vid hennes examen framhållit som en dubbel för- tjänst, och hennes utmärkta exempel tycks ha varit sporrande icke blott bland Tysklands lärda kvinnor, utan även i den egna familjen.
Hennes bägge söner blevo betydande vetenskapsmän, den ene som jurist, den andre som naturforskare.
H E R T H A 373 I denna damernas tidsålder,, då näs- gick en.
ny varld upp för henne.
Hon tan alla kulturvagar beträddes av kvin -- inledde efter hemkomsten till Bayreuth nor och Europas snillrikaste furste en korrespondens med den berömde upp.
.måste uslåss med tre fruntimmer " om lysningsprofeten, smyckade med hans sitt vara eller icke-vara, stod naturligt- bild " filosofernas rum " i sitt " eremitage ", vis kvinnlig lärdom och talang i hög dar förut porträtt.
av Descartes och kurs även vid furstehoven.
Den glada, -.
Locke, av Newton och Bayle tronade, vetgiriga hertiginnan L u i s e D o r o t h e a mottog honom m e d förtjusning uppre- a v G o t h a (- f 1767) samlade lärda och pade gånger hos sig och förblev hans vittra personer omkring sig, läste själv van, aven sedan han fallit i onåd hos tillsammans med sin förtrogna, f r u v o n hennes bror.
I alla angelägenheter, sär- B u c h w a l d, Leibniz ' och Wolffs fi loso- skilt de många, varigenom hon sökte fiska skrifter och studerade bl.
a. iv- främja vetenskap och konst, rådgjorde rigt fysik.
M a r i a A n t o n i e a v S a c h s e n hon gärna med Voltaire, och ända till ägde nästan alla talanger, målade, sjöng, sin död (1758) underhöll hon ' en livlig diktade, komponerade etc., och i Ber- brevväxling med honom.
Mest berömd har markgrevinnan lin växte flera av " den filosofiska drott- ningens " sondöttrar, den olyckliga prin- Wilhelmine emellertid blivit genom sina sessans av Ahlden dotterdöttrar, upp till memoarer, vilka lagga i dagen hennes intellektuellt betydande personligheter.
storartade skriftställareanlag, om än till- W il h e l m i n e, den äldsta, Fredrik den.
förlitligheten av det hon berättar i många stores älsklingssyster, fick tidigt rykte om fall på goda grunder betvivlas.
Bland Fredrik den stores sex systrar sig att vara snillrik och lärd.
Första år- gången av Gottscheds tidskriift " Die vor0 även hertiginnan P h i l i p pi n e a v vernunftigen Tadlerinnen " var tillägnad ~ r a u n s c h w e i g och drottning L o v i s a der?
då femtonåriga preussiska prinses- U l r i k a a v S v e r g e utrustade med rik san, vilken hade samma Smak för bild- begåvning, fin bildning och vittra intres- ning som den genialiske brodern och sen; och den yngsta, A n n a Amalia, tillsammans med denne i hemlighet slu- som efter en olycklig, romantisk kar- kade lärda eller intressanta böcker, halst lekshistoria förblev ogift, var en fram- på franska.
Nar sedan planen på ett stående tonkonstnärinna.
Varje överdrift vacker till liv sin egen giftermål med prinsen av Wales gått om intet och den stränge faderns vilja motsats.
Samtidigt med Voltaire levde förmalt henne med markgreven av Bay- ' * Rousseau; förnuftet kämpade med kans - reuth, blevo litterära sysselsättningar lan om herraväldet i andens varld; upp- hennes enda tröst vid d e t dystra små- lysningstidens idéer kulminerade i kanslo- stadshovet.
sarnneten.
Kort efter Fredrik den stores tronbe- Jena, oktober 19 16. stigning lärde Wilhelmine vid ett besök, hos honom känna Voltaire, och därmed
E R - T - H - - A - - H - - 374 - -- .- --.
.
- -.
- -- - - .- Notiser från Vingar av Ester - Nennes.
J.
A.
Lind- blads förlag.
dar levande boken, som vi kanske alla drömma om att få ge form en gång: en kvinnosjals kamp just nu tvärs ige- " Nu har jag äntligen fått tag i en ny bok nom alla yttre och inre fakta anda in sådan som mittfolk behöver och vill ha, " till personlighetsskapelse ur det blott ropade glädjestrålande en människa.
som individuella, inte bara som mål eller brukar samla arbetande kvinnor från avsikt eller abstrakt teori, utan konkret, verkstäder och fabriker till Förströelse och som konst- och livsuppenbarelse.
vila.
Den som förnummit nägot av allva- Vi n ga r skildrar åskådligt.
Och nhgra ret, troh järtenheten, beslutsamheten eller sidor stå mycket levande för ens minne.
domen i det slags lyssnande, som icke Men - ännu ar den icke ett nytt an- rör sig med litterära omdömesformer letes bok.
Och kanske kommer ingen men som så tydligt skänker förnim- att kunna avslöja detta genom ordkonst.
melsen av ' att något gick in till hjärtat Kanske milste det bara alltjiinit drag eller alldeles icke gick in, den tillma- för drag ristas djupare, smärtfylldare, ter ett omdöme som det ovanstå- skönare och mera levande in i världen.
ende ej mindre betydelse an en litte- genom allas vårt samfällda liv och vår rär kritik.
nöd och var strävan och vårt jubel.
Boken, som det glada ropet gällde, Och kanske att också den ristningen var Ester Nennes ' Vingar.
alltjämt nödgas visa u t ö v e r s i g s jalv D e t n ya a n s i k t e t s författarinna har - till " en ännu högre väg ".
.
.
E. F. åter gjort en insats på vägen mot den Holmberg.
- Svenska drottningar.
Nigra blad ur våra hävder av Ernst Westerberg.
Hugo Geber: Det goda medborgarskapets P.
A. Norstedt &amp; Söner: Postkontoret av religion och andra essayer av Ku-Hung-Ming.
Rabindranath Tagore.
Översättning av Devabrata Overs.
av Signe Taube f. Wennerberg.
Med Mukerjeas engelska version av Harald Heyman.
företal av Harald Svanberg.
Svenska Andelsförlaget: Rattsrnoral i privat- Albert Bonnier: Jean-Christophe av Romain Rolland.
Del VI.
A n t o i n e t t e. b e r s.
av Louise liv och statstyrelse.
Grundlinjer till undervis- Akerman.
- Drottningen.
Roman av Anna ning i morallära av Severin Christensen, Axel Wahlenberg.
- Prästens barn.
Roman av Dam och C.
Lambek Övers.
av Jcsef G.
Jonsson.
K.
G. Ossiannilsson.
- Ärftlighet.
Populärbio- - Eli.
Roman av Hulda Garborg.
- Anti- Skym- J ' accuse.
Ett tyskt svar av dr Kurt Grelling.
logiska uppsatser av Robert Larsson.
b e r s.
av Algot Ruhe.
ningsballader.
Vers av Jörgen Block.
Wahlström &amp; Widstrand: I landsflykt.
En J.
A, Lindblad: Vingar av Ester Nennes.
- idealistisk kvinnas memoarer riv Malwida v o n Meysenbug.
bersättning.
Med förord av Till Österland.
Berättelse av Aivva Uppström.- Från gammal tid och ny av Cecilia Bdith- Ellen Key. '
Insända Böcker.
-
1 FREDRIKA BREMERS BREV 1 1 i Samlade och utgivna av KLARA JOHANSON och ELLEN KLEMAN 8 B i (3 (3 R Del II.
1838-1846 Pris: haft.
1 3 kr., 15 kr.
" Det faktiskt psykologiskt mest ' uppseendeväckande nya, som den nu utkomna volymens brev ge, ar kanske inblicken i Fredrikas vänskap för Tegnér.
- - - Olikt många andra förefaller Fredrika Bremer som i sina förtroliga brev, både friare och starkare an i det hon skrev inför offentligheten. "
Hilma Borelius i Rösträtt för kvinnor.
" De båda utgivarinnornas namn borga för att arbetet är så omsorgs- fullt utfört som det gärna är möjligt. "
Socialdemokraten.
" En epokgörande självbiografi.
- - - Bär överallt vittne om ut- givarnas sakkunskap och vetenskapliga noggrannhet. "
Lydia Wahlström i Stockholms Dagblad.
R I I fl 1) fl 1 (il A.-B.
Nordiska Kompaniet.
Textilafdelningen Thyra Grafström, Stockholm.
Permanent utställning av färdiga och arben ten samt material.
Rid vid inredning av viningar m. m.
Undervisning i Italiensk spets- och annan konstsöm.
Ständigt på lager därtill hörande material: Svensk, Fransk och Bömisk Spetstråd.
Rikhaltigt urval av spetsmönster.
PROMENADKJOLAR i alla prislägen fran ro kr.
st..
världens förnämsta läderpre- sarvativ, gör skodonen absolut vattentäta och minst dubbelt.
va ?akliga.
Finnes öfverailt 6 0: 75 och I: 25 pr flaska.
- A.
.B-.
GOLLAN = OLJE FABRIKEN T.
O L S E N, Stockholm.
SIDENKJOLAR Eleganta - Sslida r Billiga.
BESTALLNINOAR mottagas och utföras p &amp; dagen och utan provning om s &amp; önskas.
STOCKHOLMS KJOLFABRIK Malmskillnadsgatan 9, 2 A.
T.
19426. t r e Riks 121 46.
A platsförmedlingen finnas anmälda lärarinnor, lektionsgivare, in- och utländska, kontorister, värdinnor samt hushållsbiträden av olika slag.
Rikst.
27 62 Platsförmediingen ar Öppen kl. 12-4.
A.
I T.
48 I6 I I Veckotidningen DAGNY 1 1908-1913 erhållas mot ett pris av kr.
2: 50 För inb.
ex., kr.
k75 för haft.
ex. &amp; F REDRIKA-BREMER-F~RBWNDETS BYRA, I 48 marabergsgatan, 2 tr.
HEMTREVNAD Praktisk tidning f ör hemmet utgiven av FREDRIKA-BREMER-FOR BUNDET Redaktör: FANNY EKENSTIERNA.
Utkommer med 40 åttasidiga n:r om året.
Prenumerationspris: helt år kr.
1: 80, halvår kr 1: -, kvartal kr.
0: 60.
Prenumeration sker 8 posten.
Innehåller berättelser och poem, levnadsteckningar, religiösa och etiska uppsatser, artiklar i diverse ämnen samt en rikhaltig praktisk avdelning.
Inbundna årgångar för 1912, 1913, 1914 och 1915 kr.
1 5 0 pr ex. Dr, ELI11 BECKMANS Hetluftinstitut BARNHUSGATAN 12 Riks 105 52 A.
T. Br.
4552 Rådfrågningstid hvard.
' 143-4 Ledig annonsplats!
Behandling medelst hetluft, diather- mie, massage och gymnastik af kro- nisk reumatism och gikt, neuralgier, Frostskador (obs.!
afven ansigtet) och börjande ålderdomsbrand.
T&amp;kt hos URODERNA LAGERSTROM, Bolctrycl:are, Stockholm.
roi6
..,.
I ..... ' .. ~ ... För.
kkapitalister, särskilt fruntimmer har det länge varit ett ÖnskningsmAl .i .... .t.
C .. .attku.na överlämna vtrden avsina värdepapper och skötseln ' i a sina - a f f h r At nAgon person eller institution, som med absolut säkerhet förenade - .lighet och noggrannhet i utförandet ' av.
det: anförtrotrodda:uppdraget,, avensom prisbillighet.
~n siidan institution ar f t -.
.
I Stockholms Enskilda: Banks.
.
: Notariatavdelning som: under garanti av Stockholms ' Enskilda Bank.
@, ?ger sig &amp; dd Öch ' föry&amp;ing enskilda personers och kasio ' rs ' värdegappcl '.
- 1 av m.
.
1., i Exempel I Om en person hos Natariatavdebingen .cjepopey oblJgationer,.
i n w e r a r Notariatavdelningen vid fiirfallotidema kuponger och tillhandahåller deponenter influtia medel.
Vidare efte~ser, No~riatavdelpinge ?.
utlottningar av obligationer och underrättar.
- dkponenten i god .tid, ifall en ' denne tillhörig obligationD@ivit utlotiid, ganit lim &amp; förslag tiiiny p1acerin.g n i det.
ledigblivna kapitalet.
.
.
.
1 Exempel 2. dm.
iriieckniiQk ' dGP6ned hos ~~k~ !iatavdelain&amp;n; und&amp;it&amp;r Notariat- a {delningen gäldenären därom att rantorna A inteckningafnaqkola till ayd+ingen inbetalas varefter de medel, som inflyta, till deponenten redovisas:Oid &amp; ' tillser N ' ota&amp;tavdelningen, att inteckningarna .bliva i vederbörlig tid förnyade.
0 m en hos avdelningen deponerad.
hteckning genom undedaten farnyelse skulle ' förfalla, ersätter ~Stockholms Enskilda Bank i.
I.
.
i i -.
, m kr.
av.
.
depo$tioiens värde; dock ej under 2 kr.
.
.
.
1 i,.
~.
S i d.
s.
k d h för d=ii " $oraska kvirpqin ?pé~; ut@~+: e ~, ~ ~ e d d h = ~ r e m e r ~ ~ r b u n ~ -.
,:.
r.
- s..
:.
i -: i a.
&amp; d ~ ~ ~ ~ ~ f l k f i ' i R l e d.
n.
a.
~.
.
i,.
.....
.
.
.
.
..... I '.
.
.
-.
" y,.
.
.
ri ...: -; - i fl&amp;h&amp;&amp;&amp;d~le~fnar drhiklla: h&amp;kdftcn till .ett ' pris.
i v kr.
3 o0 '; ahid p n k &amp; &amp; t l o n sk # ' .direkt: genotni Fredfika-BcemeFFÖrbandets byra,: 48 Klarabergsgatan, Stockholm.
Ikke-f~rbttndsmedlemmar p.renumerera.
H m mas te postanstalt eller.
i bokhandel.
Pris, .. - ':.
L.
.
r- '.
,. '
S för postupplq~: ' / i Ar kr.
8-; ' / s Pr kr.
275.
- Lösnummer 35 are.
Redaktion och expedition: 48 Klarabergsgatanli, Stockholm .. Redaktlonstid: mifidagar, onsdagar och fredagar kl. 1-3.
Allni.
T.
48 50, Riki 62.
Bxpeditiqnenr kl. 11-4 varje eockendag.
Allm.
T.
48 16, Riks 27 82..
I L i:.
- i i Frökett Ingeborg Bergifröni.
.
- -.
.
-.
.
.
.
.
.
... *.
.
.
d -.
.
.
.
.
- o - - - ....... - - m- -.
_ -.
-.
.
_.
._ - -.
*.
.. -.
.
Nordiska. '
k~hmo&amp;kskonferenaen.
.
.
.
Mildda ' von - lUlq&amp;mbug.
Av ElLen Klemun.
.
.
I ... LPrda t-r - A ...
.. - ' om 4ikta.rnak~e arv.sratt, II.
.
- under - gam.
Av M&amp;rfa l3jIfrttbom-~~rnsoti,.
, tider.
II.
Beatrice G&amp;.
.
Notiser M m p bokv&amp;lden.
....
.. J.
.
.
- ...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...
-.
.
Genom beviljade li6enser l&amp;erem vi .nu prima ktrdolt ni.
fl:,Kal- o &amp; .... Kokssorter Fritt hemtransporterad.
Rekvirera genast.
Ed &amp; yinter- behov l - F - ... ' - '. "
.
.
.
1 OLAUS OLSSONS KOLIMPORT A.=B., Stockholm Telefonei hamnanrop: " OLAUS OLSSONS / '.
.
.
.
