# ID: svediakorp-per2729
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1916
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,131
# sentences: 1,158
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


-.
Kvinnlipa ~uri~ska: ~ y r; t ~;.
.
.
.i;.
- Nu .inkommet nyheter-i skotslp, Hndiga -.
.
.
.
.
.
och enfärgade.
~ 1 u.
i t j g.
-.
e ~:.
.. ...
:;: 0.45 pr mtr Ett parti randigt och en,rgat.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
' i ' idla prislägen fk ' S-ide *.;.
- - ... '
Testamenten, bouppteckningar, ~sutrednlngar, IMenskapsfUrwd, famlIjerittisaker,- jurldlska uppdrag avL-illa.
slag.
.
-.
- till bluser bbrtslumpas.
: " - ~ t o l t t g = r, ' -: 60 cm.
br., i gr &amp; och bätt f * 0.88 pr mtr.
.
. '
L.
-. '
~ h &amp; i o t. '
~ a: m m e t.
Stuvar,: - ...: .. -.
.
.
.. '.
..... ........... .......... .... ........... .......
.....
.
, ... ..........
.
; .............. ... - Tddgardiner: .... - i .. fr .. kr.
0.23.
-; .i,, 3.50 Strandkoftor .:.
Underkjolar, satin 2.65 -.
Reformliv ..,,,,, - 1.30 Snorliv &lt; ..,, 2.35 Korse ttskyddare, triki.
,.
,,, 0.75 Tröjor, Lahmans. ' i '.
;,.
, 0.80 Kalsoager, trik4, n 1.25 Linnen. ' i ..
,,, 1.05 Strumpor och Vantar.
Sybihor m. m. Husmodersbeht~ninga.n, ' SVENSKA VARUHUSET 1 tr., 54 Drottninggatan 54, 1 tt.
37 Stora Nygatan 37.
.- '.
.
.
h '.
Kar l s t a d r stads fatt~gvkdsiflr~~thlig H Kfariaborg blir ledig att .tillträda .den 1 instundande November.
Sbkande bör vara d g o t van vid sjukvird och " " i 6vilgt - 1 me- riterad.
Lön 800 kronor samt 2:ne Hldem- tillagg A 800 kr.
efter- 5; och ' 10 Br, Evensom vanliga naturaftkdner.
Ansakflngar fngi- vas till Karlstads FattigvHrdsstyrelse.
.
före 15, Juni.
.
.
.
.
.
.
A.- &amp; Nordlska Kompaniet.
.
Textilafdelningen Thyra ~~afstr&amp;m,-~tpckholm.
.
.
' ~e&amp;ent utställning av firdiga.
och-.
pAbórjadc arbe- ten samt material.
RHd vid inredning au vhingar m. m, Undervisning i Italiensk spets och annan konstsam.
.-.
.
ständigt p # lager därtizl hörande material; Svensk, ~rstiek och ~ ö m i s k Spetstrlld.
Rikhaltigt u ~ a av l spekmönster.
l JUNI 1916 När det blir.
" D et ä r fullkomligt nödvändigt, Sire.
Det ä r hela landets önskan. "
Med dessa ord säges L e o Mechelin ha be- segrat ryske tsarens tvekan., nar denne fanp.
att den nya finska författni-ngen, som 1906 förelades honom till sank- tionering, upptog politisk rösträtt och valbarhet för Finlands kvinnor såväl som för varje finsk man, som uppnått därför stadgad ålder.
Finland hade ställts inför utomordent- - liga händelser, och under dessas infly- tande hade den uppfattning vuxit fram, som senator Leo Mechelin hävdade inför den ryske självhärskaren.
De,pröv- ningar landet haft att genomgi hade med samma styrka och mod burits av Finlands kvinnor som av Finlands män, och alla kände de - då, att d e också för kommande tider,.
utan åtskillnad av kön, skulle ' stå tillsammans, tillsammans dela säval förpliktelser som rättigheter,,.
T y utomordentliga händelser hjälpa ' till att göra mänskorna klarsynta; konven- tionella föreställningar och förut val om- huldade fraser - det gamlas nodvarn mot det nya som vill fram - bli ge- nom ' dem förunderligt - hastigt värdelösa.
D.et nuvarande .krisläget .i Europa har ' ', också haft detta med sig, om an krigs.
hypnosen i vissa ' särskilda faser fram- kallat en blindhet och., en det knda.
'.,.
.
förnuftets paralysering hitintill~uta~mqt-.
.
.
.
.-.
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
.
,:.
: tycke i historien.
.,.
Vad kvinnornas.
stallning Sch.
j För-.
.
hållanden vi&amp;o,,m.mer, .. sarskilt ' i fråga.
om d e krigförande länderna, har.
: en så.
.
.djuptgripande omkastning i den gamla gängse uppfattningen ägt rum, att man.
val torde kunna säga, att.
man fiktiskt s t i r inför et t helt nytt utvecklingsskede.
T y cim man även tänker sig en rent yttre Ater- gång till en d e t av de .gamla förhållan- dena, kan den argumenteringen dock icke längre anvandas, den tankegAngen icke längre st8 sig, som.tidigare utgjorde grunden för kvinnornas utskiljande från en mängd verksamhetsomrAden, skalen till förnekandet av deras kapacitet och möjligheter i det- och det avseendet.
Vad fakta .i: dessa olyckstider burit virt- iiesbörd om s &amp; utforbaitoch frarngtings- rikt förblir även: sedan ofrånkomligt.
Folkmedvetandet ' i de ' under krigets bördor tryckta Ianderna ska11 aldrig hädanefter ' kunna ignorera ' det sakftir- ' håll.andet, att i den stund, dA kvinnorna behövdes till tusende uppgifter utanför: ' ',
222 -,.
I .. .. H E R T H _ A _.
d e f&amp;ut ' htsnäiade gransernä för deras verksainhet, -. ---.
kommo d e - och deras krafter och förmåga räckte till.
Måste man då icke .. t h k a sig, att ur denzgtifiam de nuvarande omständig- heterna korrigerade uppfattningen av kvinnorna skall - efter hand i vart och ett av dessa land - vaxa Fram den önskan, som Leo Mechelin kon- staterade som hela Finlands, - att kvin- norna också måste erkännas s0.m.
.med männen likberättigade medlemmar av folket?
-.
.
.
.
Det finns tecken som verkligen så kunoa.
tydas .. I dessa dagar har Eng- lands.
premiërminister:till .. Mrs.
Fawcett, ordföranden i den.
engelska Natio- n a l Union of women ' s Suffrage So- cieties, till.
svar på.
en framställning t$ån de.nna.
förening, Förklarat, att om över huvud taget: nigon utvidgning av den.
manliga rostratten inom den när- maste framtiden tages upp till prövning, b '.
- _.
.
.
- s.
- - s - --.
-- .-.
.. - .-.
- A - -- skall de engelska kvinnornas rösträtts- krav samtidigt 44fullt ut och opartiskt Övervägas, utan något på grund av tidigare kontroverser förutfattat bedöni- andeu.
Mr Asquiths ord äro visserligen väl valda.
D e kunna betyda allt eller ingen- ting.
Men näppeligen hade Englands nuvarande premiärminister: gent emot de röstrattskravande kvinnorna vårdat sig om denna politiska vändning av sina ord, om han icke kant en vaxan- de omkastning i .den allmänna upp- fattningen, som inom kort k a n för ho- nom bli det kategoriska imperativet i denna sak.
Tiderna ha allt För tydligt avslöjat de engelska kviniiofnas fullgo- da medborgareegenskaper, för att dessa kvinnor längre skola utan vidare kun- na negligeras och åsidosattas.
Och den vägen kommer det att g4 i land efter land.
När kommer turen till oss?
.
.
.
.
.
-.
.. D e: H uslighet och kvinnosak.
enkla: och måhända nilgot osani- manhangande reflexio: er, som har följa,.
äro.
närmast föranietda av fröken Sondens uppsats i ett tidskriftens föregå- ende hafte under den - trots allt.- över- raskande: rubriken " Är .. kvinnan.
man- niska ?. ".
Givetvis a r avsikten med dessa rader icke att träda i opposition mot ovannämada artikel, vars grundtanke var- hävdandet av kvinnans rätt till i n d i v i d u e l l u t v e c k l i n g och syste- matisk utbildning för det yrke hon kan val j a.
Att.
ing8 i en dylik oppositions- ställning vore att förgripa sig på en av kvinnorörelsens heligaste grundsatser, om ett sådant uttryckssätt må tilliltas.
Vad fröken S. skriver om kvinnans rattigheter som människa håller icke blott i och för sig en hög sanningshalt, utan det a r tillika synnerligen prisvärt att ha bestått oss en väckelse genom att till förnyad belysning framhäva en av kvinnosakens.
fundamentalsatser.
En och annan företeelse i tiden skvall- rar nog om att kvinnorna just nu ganska val behöva phminnasom vad
H E R T H A.
.
223 A - som sthtt och stär som ett stort och högt mål För deras kön - frihet till iitveckling efter personliga anlag och fikutsättningar.
Det är åstundade ut- vecklingsmöjligheter, som icke f &amp; in- skränkas till att vara allenast abstrakt och teoretiskt Fattbara utan Fullt ut förses med sin praktiska motsvarighet och tillämpning på kvinnans stallning i stat, samhälle och hem.
Artikeln " Är kvinnan niänniska? "
ar emellertid att betrakta mot bakgrunr.
den av några pristävlingsfrågor rörand.e " Kvinnans Fostran och bildning För hem, samhälle och Fäderneslandu, som tidigare varit införda i Hertha och mot vilka .artikeln i fråga dkekt vänder sig.
Då man laser vad Fröken S: skriver, kan man icke värja sig för intrycket, att Förf.
Fått nog och övernog av det myckna im så nioderna ordandet om kvinnans husliga.
utbildning.
Är denna iakttagelse riktig, då ar Fröken S. en bland.
många.
H a r och var.
inom kvinnornas lager finnas iakttagare, som med oro Följa den timande huslighe- tens ' renässans,.
vari de Frukta ett hin- der för kvinnokönets kamp till Frigörelse.
H u r har allt detta intresse, ' man vore frestad att säga .brinnande nit, för hem- mets och kökets angelägenheter blivit bragt å .bane?
Liksom själva intresset tar sig skilda uttryck i olika, omgiv- ningar, beror dess uppkomst av många och.
olikartade orsaker.
H ä r endast en antydan.
om några av dem.
Hemmen ha i sin nutida gestaltning Förlorat de !örutsattningar de en gäng ägde att meddela.
huslig undervisning.
Samtidigt ha hemvårdeils och b.arnavårdens be- tydelse tor.
deen-.enskilde och - samhallet.
Fått en högre uppskattning.
En växel- verkan .har uppstätt mellan den ökade ansvarskänslan å ett håll och den djui pare okunnigheten å ett annat, och re- sultatet har blivit .all den hushållsun~ dervisning, som nu bjuds i skolor óch kurser, samt i tal och skrift utanför den ordnade undervisningens råmärken.
Pi allra senaste tiden har hushållsin- tresset genom de stegrade .livsmedels- priserna och därmed sammanhängande Förhållanden ytterligare .ökats.
Den mo- derna husligheten har emellertid aven andra och allmännare orsaker.
Ur denna synpunkt är den en avspegling av nu rådande tidsriktning, som ställer de praktiska ' livsvärdena Framför.
de andliga och bedömer kunskapers värde efter deras förutsättningar att utmyntas i - praktisk handlingsförmåga och andra nyttigheter.
Var kultur har fitt ett starkt drag av niaterialism.
V i r d e s a t ~ ningen i det allmänna omdömet står i överensstamrnelse härnied. '
Mat och dryck höra till livets nod- tork, dar Fattigdomen tvingar.
När de: [trycket upphör, stiger snart matfrågan till en rangplats bland det dagliga livets spörsmål ..
Det blir sv.
stor vikt och betydelse icke blott vad man ater.
utan hur maten serveras.
och så Iagges.
eh oproportionerlig mängd av tid .och a. ?- bete ner p &amp; detaljer och petgöra.
I tidningarnas annonsspalter Aterkomma titt och ofta tillkännagivanden om kur- ser i tillagning av kalla rätter, smh rätter För smörgåsbordet, smörupplä&amp;g- ning, dukning, servettbrytning ' m. m, i samma .stil.
Och efter.
en ' .tid upprepas kurserna på mångas begäran.
Huslig2 heten, .den solidaste af-alla - kvinnliga ' ',
H E R T H A - 224 A dygder, har på sina håll ingått en - måhända tillfällig - förbindelse med .smaken för det raffinerade.
Detta är icke sagt i avsikt att klandra vare sig kursernas anordnare eller deras in- tresserade deltagare.
Ett pipekande p &amp; sin höjd att ordet ' huslig ' icke alltid hör samman med ordet ' ekonomi ' och att icke all kvinnans gärning för hem- met kan - pressas in under begreppet statsnytta.
* ' + * Kan det rådande intensiva intresset för husligt arbete verkligen bli till en - fara for kvinnorörelsens utveckling?
För min anspr&amp;kslösa del har jag myc- ket svart att tro, att så skulle kunna bli fallet.
Visserligen låter det tänka sig att e n, del av dem, som ivrigast yrka på ökade möjligheter för huslig utbild- ning, hoppas att med större insikter och färdighet hemmets plikter skola absorbera kvinnorna till den grad, att de icke fai intresse över För andra upp- gifter.
Vem säger emellertid att dessa biavsikter kunna uppnås.
Ar det icke ä andra sidan så att ett av de skal, varför kvinnorna påyrka större inflytande i samhället, just ar deras önskan att med gynnsammare förutsättningar kunna verka för hem- mens bästa?
Härtill kommer, att fler- talet kvinnor.
ha sitt arbete Förlagt till den husliga svaren, det må vara i eget hem eller i andra ' s, T a r man allt med i beräkningen, synes det mig, att den husliga renässansen bör kunna bli till mångfaldig nytta.
Det obestridliga gagn, som kan avvinnas - för folkhushållnin- gen och folkhälsan, a r redan av stats-.
makter och allmän opinion erkänt och noterat.
Emellertid, om de enskilda hushållens skötsel anses vara av en så utomordentlig betydelse för det all- männa, bör såsom en naturlig konse- kvens härav värdesättningen av det husliga arbetet bli en annan.
Den kvinnliga gärningen i hushAllet, ehuru i och för sig alltid lika viktig för den allmänna ekonomin och hygienen, har under en lång period varit uppskattad lhngt under förtianst.
Att nu en för- ändring till det bättre inträtt a r att rakna som en vinst aven för det hus- liga arbetets utövare d. v. s. kvinnorna.
Verkningarna av den nya värderingen äro kanske ännu ej så många.
Det förtjänar dock nämnas, att regering och även riksdag upphöjt det h u s m o d e r- liga a r bet e t till rang, heder och vär- dighet av y r k e.
De statsunderstödda kvinnliga lanthushållsskolorna avse a tt bibringa yrkesutbildning, och samma ändamål uppställes för nu föreslagna husmodersskolor, vilka skola komma i åtnjutande av statsbidrag.
En husmo- der, som genomglitt ettdera slaget av skolor och praktiserar sina förvärvade kunskaper, kan alltså eller.
kommer att kunna taga statsmakternas formulering till intäkt för att hon a r en kvinna,som ut- övar ett yrke, och icke n8gon som blir " Försörjdu.
Man kan även våga en giss- ning, att den blivande aktenskapslagstift- ningen kommer att ge en värdigare upp- skattning ht den gifta kvinnans arbets- insats i hemmet.
För övrigt borde kvinnorna taga tiden i akt och med hjälp av den vind, som nu blåser, lyfta upp den husliga gärningen nhgra pinnar högre på det
sociala anseendets trappstege.
I denna riktning skulle det verka om kvinnor bemödade sig att i tanke, tal, skrift och handling med tillbörlig respekt be- handla det yrke, åt vilket flertalet av deras kön agnar krafter och omsorger.
Vhr praktiska tidsriktning till trots syndas det ännu mycket i detta stycke, icke minst bland d e husligt verksamma kvinnorna själva.
Icke alla ha följt med sin tid.
Det kvinnliga slaktet gjorde dess- likes val uti att ge det manliga en lektion i aktning för det husliga arbe- tet.
Nu ar det nog .ofta.
så, att lika högt som mannen skattar god mat - och det a r icke så litet - lika lågt värderar han det arbete, som fram- bragte den - valsmakande produkten.
Mycket skulle aven vinnas.
för hem- sysslornas utövare om arbetet kunde ordnas.
på ett mera systematiskt och mindre ~idsödande sätt an de, som nu i .allmanhet följas.
.Att skapa sådana metoder och att göra dem populära, a r en uppgift för experter.
Kanske a r det v5r tids nyvaknade intresse för huslig ekonomi förbehållet att utfinna ett ' förenklat hushållssystem.
.
Sh långt d e ökade möjligheterna till utbildning i hushållsgöromål äro fri- v i l l i.ga och bjudas de intresserade inom al.la samhall.sklasser, torde de halsas med.
Si gott som enbar tillfredsstallelse.
Den fruktan för allt ' för niycken hus: lighet, - som har i annat sammanhang varit antydd, hänför sig frainför allt till.
en annan form av undervisning, den o b-l iga-t o r i s ka.
Denna sida av frhgan ar i h i u icke i egentligaste.
me.- l - - -.
ning aktuell, men en del tecken tyda dock på att den ä r under utveckling.
Moderata kvinnoförbundets skrivelse, som dock närmast torde ha .avsett den husliga undervisningen.
.ph fort- sättningsskolans stadium, a r al1nian.t bekant, .och i propositionen .om statsunderstödda husmodersskolor .sa- gFr civilmin.istern, att det .obliga- toriska systemet, ehuru icke nu ge- nomförbart, * skulle, innebara stora, för s å r.
folkhushållning .betydelsefulla fördelaru.
Huruvida detta resonemang.
ar riktigt eller ej, därom vill jag för.
tillfället icke ingå i diskussion, men ganska klart synes det mig vara, .att skall husmodersutbildningen göras obli- gatorisk, finns dar en annan kvinna?
fråga, som måste lösas förut - nam- ligen r ö s t r ä t t s f r å g a n.
Att en, ute.- slutande av män bestående regering och en exklusivt manlig riksdag, utsedd av enbart manliga väljare, skulle plilagga kvinnorna i landet e f t e r u p p n h d d för- v a r v s 8 l d e r en ' nödtvungen utbildning med en tidslängd, som samma regering och riksdag ensamma avgjorde,; det ginge dock över alla gränser.
Aven om För dylika årgarder .från de sty- randes sida kunde åberopas stöd .av frams$llningar från en eller .annat&gt; kvinnoföreriing eller .deras ansvarigg styrelser, vore detta näppeligen tillfyl- lest.
O m av.
alla kvinnor krävdes en uppoffring av tid och förvärv; skulle ' kvinnorna i val aga att yttra sig över förslaget.
Ett motsatt förfarande vore en faktisk rattskrankning, om också .icke en juridisk.
A X I A N N E THORSTENSON.,
Månskensskolorna.
amnet inger Fantastiska föreställ- ny välsignerik idé och föra den ige- .ningar, och vittutsvävande funder- nom.
ingar - i: frliga om vad m å n s k e n s ~ o l o r n a Som skolinspektris i distriktet Rowan i själva verket voro för n4got ha också i Kentucky hade hon.
mer än en girig förekommit i det land där de startats, - av missriktad godhet, som hon själv Amerika, -- eller För att ge en närmare nu betecknar det - gjort tjänst som bestämning, Kentucky.
En del gott folk sekreterare at en hel del mänskor, som lär.
ha- trott att det var skolor, dar barnen inte kunde läsa och skriva.
Härunder studerade, lekie och skuttade omkring intraffade ett par fall, som kom henne i det gröna likt älvor i msnskenet.
Andra att skarpt fundera över att det inte var tänkte sig dem som idealiska kurtis- bra som det var.
Bland dem, som sökt hennes hjälp, skolor, där de älskande paren.
strövade omkring arm i arm,.
citerade poesi fanns en gammal kvinna, vilkens barn och ': berättade för varandra den gamla, - liksom hon själv gjort det -- vuxit gamla historien i månens bedårande upp utan någon som hälst skolging.
ljus.
Ännu andra funderade ut att det Endast den yngsta dottern hade fatt måste * - vara skolor, där personer, som lära sig att nödtorfteligen läsa och skriva själva bestodo sig med " m h a r ", under- och sedan i Chicago, dar hon nu var, visades i. vetenskapliga och de mest profiterat av en aftonskola och för- säkra - metoderna att ur säd destillera ut kovrat sig i blida delarna.
Hennes ett.
som botemedel för " månskena verk- brev voro nu den enda glädjekälla den samt extrakt; men allt i största hemlig- gamla ägde i denna världen, ty från de het för aft regeringen icke skulle lägga andra barnen, som också begivit sig västerut, var hon återkalleligen skild, sig i det.
.Det a r startaren av mAnskensskolorna, lika obevekligt som genom döden, då miss Cora Wilson Stewart, skolinspek- de icke kunde meddela sig med varandra.
tris i ett Kentuckydistrikt och nu ord- Nu gick hon emellertid oförtröttat det?
förande i Kentucky analfabetkommission, sju engelska mil långa vägen, backe som ' själv helt humoristiskt berättar om och backe ned, till miss Stewart nied alla dessa fantasirika funderingar över den ena dotterns brev, för att denna hennes nya företag.
Fältet var ju också skulle läsa dem för henne och besvara fritt för gissningar.
Både det ena och dem i hennes ställe.
Men efter att engång det.
andra skulle kunnat rymmas under ha uteblivit hela sex veckor, kom hon så en vacker dag igen med ett brev i benlimningen.
Men.
missstewart ä r varken en fantast,.
handen.
Miss Stewart tänkte sig.att hon en ' mhnskenserotiker eller spekulant nog visste vad ärendet nu åter gällde.
Men till hennes stora fövåning för- i lättrogenhet.
Hon ä r en social arbetare med vilja och kraft att taga upp en klarade den gamla kvinnan med stolthet N
.
och värdighet, att nu kunde hon själv besvara dotterns brev.
h o n hade lart sig läsa.
och skriva.
H u r det hade gått till?
JO, ibland hade det varit så svårt för, henne att g i den långa vagen, och så kunde det handa, att ingen av grannarna darheni- iila hade tid att läsa brevet för henne, och hon hade tyckt att det fanns just som en mur mellan henne och hennesJane, och så hade hon gått in i en bod och köpt en A-b-c-bok och en förskrift, och hon hade suttit uppe om nätterna, ibland anda tills det började dagas igen, - och sa hade hon lart sig att läsa och skriva.
Helt triumferande vecklade hon ut Janes dyrbara brev och stavade lång- samt igenom det, och sedan satte hon sig ned och skrev, under miss Stewarts ledning, sitt eget första brev till Jane - stolt och lycklig.
Kort efter detta hade det hänt att en medelålders man med ett särdeles gott och intelligent utseende en dag kommit till miss Stewarts byrå.
Som hon för ögonblicket varupptagen, gav hon honom ett.
par böcker att titta i, medan han väntade.
Hon såg liononi tafatt fingra p8 några blad, vanda på böckerna, titta på deras ryggar och så lagga ned dem med en suck.
Som hon visste hur svårt .det var för folket dar att komma åt någon god läsning, frågade hon honom då, om han villelåna hem de två böckerna.
Med en avböjande skakning på huvudet kom Förklaringen, nej, han kunde varken läsa eller skriva, och den stora, starka karlen fick tårar i ögonen, nar han tillade, att han skulle vilja ge tjugu hr av sitt liv för att kunna det.
Den tredje historien inträffade nhgra kvällar senare, då det hade ordnats en liten underhållning i en av folkskolorna; En ståtlig pojke på en tjugo Ar sjöng en vacker ballad, till största delen före-, fattad av honom själv, ehuru delvis byggd på sägner, som kommit till honom från hans engelska förfader.
Nar han slutade, under bedövande applå&amp;x, gick miss Stewart till honom och bad att han skulle skriva ned den vackra bal- laden åt henne, men fick ett modstulet svar, att det skulle han nog velat, on1 han kunnat skriva, - och att han hade tänkt ut minst hundra .och bättre an den här, men han ' hade glömt dem igen, innan han fick nhgon, som kunde skriva ned dem åt honom.
Det ena med.
det andra gav miss Stewart något att fundera på.
Det; a; inte längre tre individer, som liksom ställde fordringar på henne, hon kände det som en vädjan till sig från tre klasser av mänskor: d e olärda mödrarna, mera vitt och ohjalpligt skilda fran sina .frånvarande barn än genom blotta av- ståndet och mellanliggande hav och land; de medelålders männen, uteslutna från böckernas värld och ur ' stånd att utan andras hjälp - och därmed kanske ofta påverkan - skriva sitt namn på röstsedeln, s o m de ha ratt att avgiva; de unga mänskorna, med outvecklade gåvor, vilka kanske skulle kunnat bli till något på litteraturens, konstens eller vetenskapens område.
Miss Stewart kallade tillsammans Iii- rarna i distriktet.
De tre särskilda fal- len framlades för dem, med av att det fanns 1, l 5Q sådana män och kvinnor i distriktet, vilka de forra skol-
.förhållandena lämnat utanför.
Lärarna uppmanades att göra frivillig tjänst i och med aftonskolor, - att hålla skolorna öppna den tid av månaden, då det Fanns månljusa kvällar och då folk kunde taga sig fram på vägarna, och att ge dem detta tillfälle undervisning.
Alla vor0 villiga att taga upp arbetet efter denna plan, och de använde nar- maste lördag till att g å omkring såväl i.
bondgárdarna som i d e allra minsta små stugorna och inbjuda Folk i alla åldrar och klasser att komma till * månskens- skolornau.
Kvalien därpå skulle de börja.
.Detta var i september 191 1.
Man väntade sig att som lön För mö- dan med dessa obegränsade inbjud- ningar kunna räkna på en h tre elever i varje skola, eller sammanlagt med ett antal av cirka etthundrafemtio elever i hela distriktet.
- Dessa lantbor hade.
i själva verket mängder av giltiga skäl för att icke komma.
De vor0 mänskor utsläpade i .hårt arbete, de hade långa, dåliga va- gar att gå, höjdsträckningar att ta sig över, barn att leda,.
barn att bära på, s o m inte kunde lämnas hemma.
Men de .kommo.
En och en, i större och mindre grupper; milvägs ifrån med små- - barn i famnen; de kornmo, krokiga av ålder, stödda på sina käppar.
Tillsam- mans vor0 de 1,200 stycken.
- De11 yngsta av dem var aderton år.
den äldsta åttiosex.
Somliga av dem k r d e sig skriva sitt namn redan första kvällen, andra behövde två kvallar till det.
Deras lycka, nar de kommit så - långt, lär nästan trotsat all beskrivning.
De skrevo sina namn varhelst de kommo i t, p i träd, inhägnader, stolpar, lador, på mått och vikter och pH varje it- komlig bit papper.
De som hade de minsta små besparingar drogo fram dein ur sina gömmor och satte in dem på närmaste bank, barnsligt stolta över att kunna skriva ut sina checker.
Och brev sändes av till många kära långt borta.
Pedagogerna ställde sig skeptiska mot företaget och förutspådde att när nyhetens behag försvunnit, skulle också intresset vara sin kos.
Men det nästa läsåret överträffade i allt det för- sta; 1,600 elever inregistrerades, och en åttiosju års gammal man slog rekor- det och distanserade den föregaende ter- minens åttiosexåriga stolta " skolflicka ".
Det gavs många intressanta exem- pel på den direkta nytta dessa män- skor hade av de förvärvade kunska- perna.
En arbetare, som i åratal arbe- tat för en och en halv dollar om dagen, slog sig särskilt på räkning, nigot son1 var av praktisk nytta för honom som timmerhuggare att kunna.
Efter en läro- tid av sex veckor hade han nått en färdighet i räkning, som inbringade ho- nom dubbla lönen för hans dagsarbete.
Emellertid hade hela distriktets Iarare så genomträngts av ideen, att d e Före- satte sig att inga analfabeter längre skulle finnas i Rowandistriktet.
I mars 1913 sammanträdde samtliga Iarare till över- läggning.
Man beslöt att förmå skolrå- den att sätta i gång en Folkräkning av analfabeterna.
Nar detta gjorts, upp- rättades register över dem.
I detta in- fördes inte endast personernas namn och ålder utan även deras levnadshi- storia, förhållandena i hemmet, familje- förhållanden, religionsbekännelse, fallen- heter, smak och egendomligheter.
Lyc-
kades ' s i inte läraren - eller lärarinnan - övertala honom att komma med, hade man att på ett klokt satt begagna sig av vad man visste om hans karak- tarslaggning m. in.
för att så småningom inverka p i honom.
Varje lärare fick nu sin lista över arialfabeterna i sitt särskilda distrikt.
Dar man inte lyckades FA eleven till månskensskolan, kom månskensskolan till eleven.
Man gjorde sig faktiskt be- svär ' att gå omkring i hemmen och un- dervisa de tröga, och var och en tog sin del i arbetet.
Läkare sysselsatte sig med sina tillfrisknande patienter, präs- ter sökte ut elever bland sina försam- lingsbor.
Tjanstemai~ på bolag och kon- tor sysselsatte sig med den lägre tjän- stepersonalen.
Det var en fullkomlig kapplöpning för att få bort analfabeterna.
MAnskensskolorna hade emellertid spritt sig så gott som över hela Ken- tucky, och regeringen beslöt sig För att också taga verksam del i det pagående arbetet.
En analfabetkommission tillsat- tes, dar miss Stewart blev ordförande, och ett manifest utfärdades, som upp- nlanade personer av alla klasser att ar- beta för att nå det föresatta målet - ingen analfabet längre i staten Ken- tucky.
har också nu gjort den be- räkningen, att med å r 1920 bör man Ila vunnit sitt mål.
I vårt land, nied dess ordnade skol- förhållanden, har man svårt att före- ställa sig ett korståg som detta.
Men enligt, b l krakningen 19 10 hade Amerika 5,516,163 analfabeter.
Det är något att taga ihop med!
Sjutton stater ha också Följt Ken- tuckys exempel, miss Stewqrts mån- an -- - - skensskolor ha ' hittat vag ' till dem d l a; En verklig folkrörelse står bakom dem, och resultatet ä r redan storartat.
Tjugo till tjugofyra skolkvallar beräknas i. ge- nomsnitt för individ, för att derine skall uppnå den erforderliga kunskapen i att Iasa och skriva.
1 miss Stewarts första månskensskola blev det mannen, som ville ge tjugu a r av sitt liv för att lära sig Iasa och skriva, och gossen, som glömde bort sina bal- lader, därför att han inte kunde teckna upp dem, som först av alla komnio s i långt att de själva kunde skriva ett brev.
Men det var den förundransvirda Företagsamheten ' och stora uthålligheten hos den gainla gumman, soin var s i ohjälpligt skild frin barnen borta i den Fjärran västern, som framför annat kom miss Cora Wilson Stewart.
att taga ini- tiativet till det stora arbete, som ' nu genoni månskensskolorna pågår över vida delar av det väldiga Amerika. '
.
.
- ELLEN KLEMAN.
~ t o c k h o l m s kvinnliga krigsbered- skap.
I ett upprop till Sverpes kvinnor har en i Stock ' holm bildad kommitté för ' vinnlig krigsberedskap vänt sig till de kvinnor, som under sommaren själva kunna disponera över sin tid, med en.
uppmaning att dessa skulle sätta sig in i en .mängd av d e göromal, som i vanliga fall skötas med manlig arbets- kraft.
Detta med tanke Fäst pil att i ' händelse av krig måste kvinnorna, så- aom överallt nu varit fallet i d e krig förande länderna, vara redo att rycka in och fylla .männens plats, nar de,ssa kallas ut till krigstjänstgöring.
Man menar att det vore ' lämpligt att ' i tid organisera.
sig för en sådan uppgift,.
T H A - -- samt .redan i förväg inlära en del före- kommande göromål, såsom att lära sig " sköta spade och räfsa, att mjölka kor, sköta lantbruksmaskiner.
meierihante- .ring ' m: m. "
Deii i Stockholm bildade koniniitten bestir av följande medlemmar: Landshövdingskan ThérkseRydi11,ord- förande, grevinnan.
Jeanria Adlercreutz, kassaförvaltare, fru Agda Almström, overstinnan Anna Bolin, korresponderan- de ledamot, Frii Nonny Carlson, Fru Maria Fahlberg, statsrädinnan tiunhild .- -.
.
.
- - - - - - - -.
-.
-.
-.
-.
.
- Hasselrot samt suppleanterna fröken Eleonore von Schulzenheim, sekreterare, Fru Constance Aliiiqvist och fru Eva Carl borg.
Kommittén har lyckats att som sak- kunnig förvärva biträde av överste Aug.
Thorsell och kommer att under sitt arbete söka förbindelse med statens vederbörande kommissioner.
Det a r kommi t t h s forhoppniiig att inom hela landet liknande kornmittSer riiåttc bildas För att kring sig samla villiga krafter för ifrigavarandc syfte.
De finska kvinnoföreningarna och aktenskapslagstift ningen.
, ed anledning av det betänkande angående grunderna för ordnandet av makars rattsförhällanden, som finska Lagberedningen i december 1 9 1 2 avgi- vit och dar Lagberedningen vädjade till vederbörande myndigheters och andras av saken intresserade meningar i am- net, ha nu ätta finska kvinnoföreningar i ett gemensamt uttalande framfört vissa synpunkter, som de hoppas mH finna beaktande vid det slutliga utarbetandet av själva lagförslaget.
D e Framställda önskeniålen, ' vilka för oss äro av särskilt intresse då d e p i tlera punkter sammanfalla med vårt eget till ' Lagberedningen, gjorda uttalan- de i denna fråga, ha följande forniu- lering.
l.
Beträfande makars personliga fur- hdllanden.
1) Mannens tnålsnianskap avskaffas och gift kvinna erkännes vara berättigad avsluta alla slags rattsarenden, janiviil tiied sin nian, samt att uppträda infiir domstolar och övriga myndigheter s i - soni kärandeellersökandesamt svaratidc, så ock att idka näring.
2) Makarna aga att gemensanit taga vird om barnen och att biträda var- andra vid omsorgen om desamma.
3) Vardera maken äger samma ratt a tt represen tera Familjen utåt.
Missbru- kar någondera maken denna ratt, kan donistol pa den andras yrkande Från- taga honom eller henne densamma.
4) Varder någondera makens välfärd genom makarnas sammanlevnad uppen- barligen äventyrad, a r deii i sina in- tressen hotade berättigad att upphäva sammanlevnaden.
Därvid äger domstol på gjort yrkande bestämma, huruvida och i vad mån den make, som upphävt sammanlevnaden, ä r berättigad att av den andra bekomma underhåll.
5) Leva makarna skilda, tillkomtiier avgöranderatten i fråga om barns upp-
.
.
-. -- - -.
.
.
- -- .- --- H E R T H A: S3 1 --- O lika rätt och i .alla vktigare fall bör av dem gemensamt utövas sålunda, att den ena maken icke utan den andras bifall må försälja, bortskifta, bortskänka eller förpanta gemensam egendom, ej heller må någondera utan den andras bifall ingi sa ' dana Förbindelser (lån, bor- gen ni.
m.
), för vilka gemensam egen- dam svarar .. eller varigenom familjens utkomst aven tyras;.
f) att den av makarna, som agnar sin huvudsakliga verksamhet åt hem- mets och barnens vård, äger rätt; till skälig andel av samboets, eventuellt den II.
Beträfande makars egendomsför- andra makens inkomst, med ' ful.1 dis- hållanden.
positionsrätt däröver För .bestridande av 1) I avseende å ordnandet av makars utgifterna liarför samt för sinaegna behov.
egendomsförhållanden upptagas i lagen 3) Äktenskapskontrahenterna äro skyl- alternativt tre olika, till sina enskild- diga.
att före äktenskapets ipgiende heter reglerade egendomssystem, näm- genom avtal överenskomma enligt: vilken ligen ett, som grundar sig på samägande- av ovannämnda tre system, med.
: eller rätt i förvärvad egendom, ett byggt på u t a n ändringar,.
d e önska ordna.
sh a allmän egendomsgemenskap och ett egendomsförhållanden.
Sidant avta1; Som grundat på egendomsåtskillnad.
jämväl kan ändras under gktenskapets 2) Vid gestaltandet av dessa egendoms- förlopp, bör p &amp; föreskrivet sa tt kungöras samt stadganden i lagen upptagas, som system bör, utom annat, iakttagas: '.
a) att Htskillnaden mellan fast egen- betrygga tredje mans ratt.
4) Makar taga, arv.
e-r varandra i dom och lös egendom: upphäves; b) att vardera maken bör få råda jämbredd med barnen, sålunda att makes över sin enskilda egendom, avkomsten arvslott motsvarar: den ' nuvarande gifto- rätten.
därav samt sin arbetsförtjänst; c) att vardera maken a r skyldig att i Undertecknare aro Finsk: Kvinno- Förhållande till sin arbdsförmåga och sina tillgångar bidraga till familjensunderh811; förening, * Finska Kvinnors National för- d) att vid egendomsgemenskap av- bund, Helsingin ' Skmalaisen Seuran komsten av vardera makensenskildaegen- Naisjarjestö, Husmaderförbundet,-Kvin- dom och arbetsförtjänst tillh8r samboet; nosaksförbundet Unionen,: Nuorisuoma- e) att beträffande samegendom för- lainen Naisklubi,.
Suomalainen Naislii tto.
valtningsrätten tillhör båda makarna med och Svenska Kuinnoforbuqdet, fostran den, som lagligen har barnet hos sig.
Missbrukas denna rätt, kan den andra maken vända sig till förmyn- .darnämnd eller domstol för vinnande av ratrelse.
6) O m arbetsavtal, som make avslutat.
eller näring, som han eller hon utövar, utgör ett hinder för honom eller henne att behörigen fylla d e plikter, vilka åligga make, i det d e Förorsaka familjen skam eller skada, kandomstol på yrk- ande av den förorättade maken upp- häva avtalet eller förbjuda näringen. '
' ' '.
232 - - - .. -- -- -.
--.
--.
H E R T H.
.
- A - -.
.
-- ---- - -.
- -.
-- -.
-- - -- -.
.- A Vår van magistern.
H an var inte med på läroverks: lärareniötet i Jönköping, tyvärr.
Han hade redan ghtt hädan för mer an fem- hundra i r se ' n.
Men på hans tid fanns det också en kvinnofrsiga.
Den var inte ekonomiskt inriktad - den sidan intresserade icke magistrarna så mycket på den tiden - utan metafysiskt: Att ' medeltidsmagistrarna i sin dialek- tik alla utgingo från skapelseberattel- serna i Genesis, hindrade dem ej att ha diametralt skilda åskådningssätt.
Dar nutiden ställer spörsmålet om kö- nens jämlikhet praktiskt och opportunt, politiskt, biologiskt eller socialt, dar gick medeltidstanken till idéernas ur- grund och klädde jamlikhetspörsmålet i fritgan: " S k a p a d e s k v i n n n a n på s a i n m a g å n g s o m mannen? ' '
Hörom vår svenske lärde från 1330- e.ller ' 1340-talet!
Han har att bemöta Följande satser m o t kvinnans ' jämlikhet, det vill på skolastiskt språk saga, m o t att också kvinnans skapelse skett, i n n a n synden kom in i skapelsen: 1) Aristoteles * säger, att varje kvinna egentligen är en tillämnad man.
T y varje far och mor har haFt önskan föda en soh och ej dotter.
Blott därför, att deras naturkraft förvanskats, födes dem en dotter i stället ' för en önskad son - och på samma satt har det skett vid kvinnans första tillblivelse.
2) S. Gregorius sagef: " Då vi ej synda, äro vi alla jämlikaU.
Träldom och tjanst kom e f t e r synden.
Men kvinnan har mindre styrka och dygd än mannen och har salunda av sin natur blivit anvisad att tjana och lyda under honoiii.
Allts8 skapades hon först i efterhand.
3) Ingen skall ge anledning till synd.
Vår Herre, som vet allt, maste ju ha förutsett, att kvinnan skulle bli till synd.
Alltsi kan d e t e j vara han, som givit anledning till kvinnan.
Dessa gensägelser mot kvinnans ur- sprungshöghet bemöter vår lärde si- lunda: 1) O m också föräldrars avsikter p5 sådant satt omintetgöras, kan detta alls icke ha sin tillämpning p i den första kvinnan.
T y ingenting kan hindra Vär Herres vilja och avsikt.
Kvinnan blev till genom honom.
Alltsä v i l l e han kvin- nan.
" Förthy hörer gudi till att skapa kvinnan, om ock aldrig en fader tänkte Föda dotter. "
2) Det finnes tvA satt att tjana.
Det ena är träldom.
Det andra a r att vara till g a g n för alla som lyda sin herres bud, att de så mycket bättre skola styra och vårda.
" Oc a r thasse thianist e t f a g h e r t frälse. "
Och till sådan tjanst skapade Gud kvinnan.
3) " Därtill svarom: vi så, at eho som ville förhindra all skada, han hindrade ock flera gagn.
Såsom en man, som ej ville skada sitt korn och fördenskull ej kasta det neder i mull, skulle hindra mera åväxt och mera gott korn.
- Så låter ock vår Herre törnet vaxa, att rosen må utspringa, och därför lät han ock * Som bekant i medeltiden teologisk auktoritet!
Eva varda.
Vär Herre skapade kvinnan
.ehuru han val visste, att hon skulle synda, på det att den ' jungfru måtte födas, som aldrig syndade. "
Men spörs-, inålet stannar inte med detta.
Nar man skall s k r i v a l los se super totam Bib- liarn " träffar man ständigt på kvinnan, o c h inte bara på mannen.
S &amp; dyker alldeles samma metafysiska Fråga på nytt fram vid det dar stäilet om kvinnan, som blev.
tagen ur mannens sidorev.
D e t tyckes ju återigen ge rätt åt alla invändningarna mot hennes jamnliöghet!
Men magistern a r ej ridlös: " Rikare a r skriften och den helge andens ord, iin alla d e skal någon hittar på.
- Hade hon varit skapad av hans huvud, då skulle hon vänta sig bli hans, fruga?
Hade hon blivit skapad av hans fötter, då vorde hon vanvördad ' av hononi och finge vänta sig att varda hans fotatrud '?
Utan av hans sida blev lio n skapad, som skulle vara hans för- trogna och akta hälft. "
Och slutligen siger han som sin viss- het: " Ewa föddes icke aff Adam oc ey war (hon) hans dotter utan guds barnu.
Så långt Magistern Mattias.
Att han var sh otrogen maximen om kvinnans underlägsenhet, fAr man kanske ej döma honom alltför hårt för.
T y inom hans psykologiska räckvidd fanns en verklighet, som trasslade till den.
På nara håll kände han Birgitta, den kvinnan, som -- i strid ' mot vad Aristoteles och niånga.
andra teologer principiellt skulle ha tillåtit!
- befanns Vara vår svenska medeltids största geni.
* * Har överhuvud e. dyl. Förtrampad av honom.
.
.
I I E. F. ~rin~blkk.
Allt har sin tid - säges det.
" Det ar inte tid för oss nu, när mannen kampa för fader- neslandet och fienden finns inom viragransei, att yrka p i nya rättigheter ", yttrade ' nyligen M:me C.
~ r u n s c h v i e g, sekreterare ' ' i 1 ' U n i o n F r a n c a i s e p o u r l e S u f f r a g e d e s Feninies, vid en större sammankomst i Paris inom La L i g u e d e s D r o i t s d e I ' H o m m e; Tankegingen iter finnes litet varstädes i redogörelserna för fi.ansysk&amp;iias verksamhet nu under kriget och ar sakerligen djupt grugdad och ärlig, men psy- .kologiskt intressant är, att förhillandena .detta oaktat tvinga de franska .kvinnorna att än p i e n punkt, än p i e n annan saga ifrin, att d e inte kunna och ' inte vilja Anna sig i ' att bli ställda utanför nationens angelagenheter.
Vid samma tillfälle,, som M:me Brunschvieg betonade denna de franska kvinnornas beredvillighet att icke nu komplicera samfundsproblenien för herrar lagstiftare och bestämmande myndigheter, fann t. ex.
Maria Vérone sig föranledd - ehuru aven hon med inrymmande av att kvinnorna icke nu forcerade nigra fordringar för sig - att be- stämt protestera emot att kvinnorna utkslötos frin centralkommittén för " Nationens ' mynd- lingar ".
Vad saken rör sig om framgir till deis tyd- ligt nog av kommitténs namn.
Det galler sta- tens skyldighet att taga sig an mängderna av genom kriget faderlösa barn.
Nationen miste bli deras förmyndare och itaga sig att ge dem siväl materiellt som moraliskt stöd.
" Les pu- pilles de la nation " ar det stitliga namn man ger i t de stackars barnen, och Frankrikes lag- stiftande församling hiller nu p i att ordna f r i - gan om hur nationens förmynderskap och om- virdnad om dem skall organiseras.
Deputerade- kammaren har.
därvid redan uttalat sig E r att kvinnorna i c k e .kunna insattas som virdare och förmyndare för barnen; senaten dröjer ännu med sitt beslut.
Kanske, menar M:me Vérone.
skail den möjligen, " de mauvaise grace ' ', bevilja denna rättighet - skyldighet skulle man ocksi kunna kalla det - At ogifta kvinnor 0c.h frinskilda men sakerligen fasthalla vid deputeradekamma- rens uppfattning ' i den m i n det galler hustrurna.
Ett egendomligt.
sätt att uppmuntra giftermhlen, I -
tillägger hon,.med tanke p8 den agitation; som i d e t syftet si frenetiskt bedrives.
Man kan sannerligen fråga huru herrarna tatiker sig saken?
Krigets decimeringsarbete, som redan tagit bort den laglige, naturlige för- myndaren - fadern -.
från dessa massor av barn, förminskar samtidigt med förfarande rask- Iiet antalet av de lediga männen, som skulle kunna övertaga förpliktelsen mot de smQ.
Det koinmer helt enkelt inte att finnas tillräckligt ined " förmyndare ".
Och det lär val inte häller vara alldeles utan att kvinnorna ha vissa speci- .ella kvalifikationer för barnavårdsämbetet!
Men detta påminner man sig icke i kamrarna.
M:me Vérone, som började sitt ankörande i saken med en så lojal Tirsakran om - ingen kvinnosaksagitation under nuvarande förhlllan- den, slutade ocksi helt plötsligt med ett bestämt och skarpt uttalande.
av att det syntes vara nöd- vändigt att ha kvinnliga representanter i parla- mentet för att tillvarata nationens intressen.
Det händer att man tvingas g8 i ring, aveii oin man inte själv ämnat det!
För övrigt antog 1 ' U n i o n F r a n q a i s e p o u r l e S u f f r a g e d e s F e m m e s vidsittisammadagar hBllna irsmöte e n h a l l i g t en resolution dari det begärdes att kvinnorna skulle vara valbara till " familjenämnderna " och kunna utses till förmyndare för de faderlösa barnen.
En annan, icke si liten " rättighet " krävdes vid samma tillfälle.
Den franska kvinnliga röst- rattsföreningen uttalade i.
e n resolution fordran pH a t t k v i n n o r n a s k u l l e v i d d e t b l i v a n d e f r e d s s l u t e t f8 d e l taga i f r e d s f ö r h a n d - lingarna.
FrAn f r a n s k a parlamentet till Berliner Tageblatt.
Alt franska kvinnor - den under kriget bildade kvinnliga fredsgruppen - tillstid- jes att till senaten och deputeradekammaren överlämna en inlaga, dari den meningen utta- las, att Frankrikes och de med Frankrike allie- rade ländernas regeringar borde, för att kriget ej niitte förlängas, framlägga de villkor, utifrln vilka de voro villiga att ingi p8 fredsunderhand- iingar, ar i och för sig en nog sl märklig hän- delse.
Möjligen finner man en förklaring till att detta överhuvud tillitits handa i att petitionen kraftigt betonar, att under inga förhillanden fredsvillkor kunna diskuteras, som p i nigot vis äventyra Frankrikes eller Belgiens territoriala integritet.
Om man emellertid godtar detta som skal för att den förut i bann lysta och som landsförrä- derisk ansedda kvinnliga fredsgruppen i Frank- rike fiitt framkomma med ett owentligt uttalande, skulle man återigen ansett sig viga p8st8, att enbart denna punkt skulle omöjliggöra allt slags omnämnande av uttalandet i den tyska pressen.
Men nu har ändock det mycket underbara hänt, att de franska fredskvinnornas inlaga till sitt lands parlament i s i n h e l h e t a v t r y c k t s i t y s k a t i d n i n g a r.
B e r l i n e r T a g e b l a t t för den 15 april iterger det, och som aviryck därav ingir det i Minna Cauers Z e i t s c h r i f t f u r F r a u e n s t i m m r e c h t för 1 maj.
Censuren har tydligen nya instruktioner.
Masshypnos och socialreformer.
Den tyska kvinnovarlden - och mannen med för övrigt - - - diskutera fortfarande med en iver som p i sina hi11 närmar sig verklig lidelse frigan om värnpliktsår för kvinnor.
I Di e F r a u e n b e w e- g u n g av den l maj gör Hanna Mark en sär- deles intressant analys av de psykologiska fak- torer, som spela in och som nu ge At denna alls icke nya tanke en stark militärisk tendens, samtidigt som intresset för saken oförtydbart visar sig vara i allt starkare stigande inom de konservativare elementen, fr8n att tidigare egent- ligen ha manifesterat sig bland framstegsivrarna.
Särskilt påfallande är, att vida kretsar av kvin- nor, som hittills förhillit sig indifferenta gent- emot allt vad kvinnorörelse heter, nu ha att uppvisa de ivrigaste anhängarna av tanken p8 ett kvinnligt värnpliktsir.
Den prägel av militarsystem,sotn s 8 starkt vid- låder flertalet av de tyska förslagen, törklaras givetvis av för handen varande omständigheter.
Hanna Mark gör emellertid en utredning av huru de nuvarande förhlllandena plverkat ett karak- teristiskt kvinnligt vasensdrag, vilket just gör att kvinnorna ganska urskiljningslöst nu kasta sig över värnpliktstanken i denna form.
Kvin- nornas - delvis genom naturen betingade men ocksi genom vana och existerande förhillanden starkt utvecklade -- benägenhet för självupp- offrande verksamhet har under kriget vuxit till
-.
.
- - - - p - H E R T H - A -- - .-.
.
.
verklig masshyp.nos och övergitt till en orotig arbetsdrift.
soni inte längre vet skilinaden mel- lan vilja och kunna ocli därigenom ofta söker sig in p i omriden, dar prestationerna pA intet vis sta i iiiotsviirighq till den goda viljan.
Ur sidan grund har ' deli nervösa ivern för ett kvinn- ligt virnpliktsar skjutit upp.
Förhoppningarna p i vad ett sidaiit skall ha med sig av gott s5 y81 för kvinnorna sjalva soni för nationen Gro ocksi.
nästan obegriinsade hos dessa k \ ' rinnor.
Hanna Mark för sin del Finner att en si cljuptgripat~de samhillsreforni soiii denna bör arbetas fram niider lugnare tider, d i lidelserna icke i r o i rörelse och d i man med klarare ögon ser de verkliga förhillandeiia och söker inrätta sig för deni.
Det hon direkt och bestanit reagerar emot är att ' lita en undervisnings- och iitbildnitigsrefortn f i niilitiirsysteinet sig pitryckt.
Meti inte hiller gir hon med p8 de hyste- riskt uppdrivna förhoppningarna i friga om ett kvinnligt värnpliktsirs etiskt ocli socialt revolu- tionerande verkningar utan anmiirker helt still- sniiit att hon knappast tror, att höjande av iiioderlighetskanslan kan framkallas genom obli- gato ' riska praktiska kurser i spädbarnsvird eller att medborgarkaiislan väckes genom nigra mi- iiadek kurser i statskunskap, och att hon all- deles ' bestämt inte anser, att den sociala klyf- tan klasserna emellan jämnas ut genom ett trs geniensani tvingstjänstgöring för de unga kvin- norna ur olika samhällsskikt.
- Lika litet som det gör det bland mannen!
.
, Vad som kan n i t t a p H att handa.
Under e n debatt i preussiska H e r r e n h a u s, dar det --- 235 stater har den: kvinn !iga rösträtten med stor majoritet iter avskaFats och efter allt att döma har nian att inoni den närmaste tiden vänta sig detsamma i de australiska kolonierna!
D e r Deutsc1i.e F r a u e n s t i m n i r e c h t s - b u n d har dristat sig att till rikskansleren över- sända ett stillsamt beriktigande, ' da vid sani- manträdet.
" ingen i saken SA pass orienterad person var nirvarandeu a tt det li.lla misstaget omedelbart kunde rattas.
- --, ~ r v i k a ~ r e ika- d r reme er-~örbunds- krets har under niars och april an- ordnat tyenne jän~nlöpande matlagnings- kurser, särskilt avsedda för ' husmödrar i arbetarhem samt sjalvforsörjande kvin- nor.
Det stora elevantalet visade att genom dessa kurser i god och billig niatlagning ett behov blivit fyllt.
L.
K.
P.
R:s senaste flygblad, vi1 ket just nu utkommit, ar en klar och re- dig översikt av de reformer i-avseende på de svenska kvitmornas rättslige, ekonoiniska och sociala förhallanden, soni ' de sistförfluti~a sjuttio ären med- Mrt.
Systers lika arvsrätt med broder och.
hustrus lika giftora tt med mannen i boet, 1845, börjar den länga och relativt glädjande förteckningen, Relativt, ' då vi ju ännu ha flera stora och be- rättigade: önskemal, som icke natts.
Också Iases under 1916:s sista lilla landvinning, gift kvinna erhåller.
ratt a ' t föra talan inför domstol, ' i kursiv: Faktiskt rörde.
sig om beviljandet av koiiimunala Annn aterstå rndnga.
viktiga reformer, rättigheter i t kvinnorna - vilket dock det pi- framfirallt den politiska medborgar- passliga B u n d g e g e n d i e ~ r a u e n e m a n z i ~ a - rittens ulstrcïckning till landets kvinnor.
Och därunder den logiskt följdriktiga t i o n genom en inlqga sökt niotarbeta - hände sig, att herr professor Neuber uppträdde med uppmaningen: Stöd arbetet för kvinnuns ett iippseendevackande meddelande.
Nämligen med borgarratt genom ni t ingå som medlem i nkrmaste röstriittsförening.
- - att i sju av den nordsiilerikanska unionens
.
.
.. - ---.
-- - .- -- -. ----. -- .- Centralförbundets för socialt arbete utbildnings- kurser.
F ö r något tiotal ä r sedan skulle tanken pil specialutbildning för de kvinnor, som vilja agna sig åt praktiskt socialt arbete, mähanda ha väckt känslor av förvaning och undran hos mängen.
Men numera erkännes dock mera allmänt behovet av att icke blott tillvarataga d e krafter, som kunna bliva värdefulla i det samhälleliga arbetets tjänst, utan darjamte att dessa beredas en möjlig- het till fackutbildning och träning för att göra dem skickade att pA olika om- riden föra d e sociala reformsträvandena framåt.
Man inser mer och mer, att d e uppgifter, som möta dem, vilka vilja ge tid och krafter ht det ' sociala arbetet, d e lösas icke endast genom god vilja och brinnande entusiasm - huru värde- fulla dessa egenskaper i sig själva an mi vara.
Nej, det visar sig snart, att vilket socialt arbetsområde vi än väljer, så behöva vi samhällskunskap, icke blott den mera allmänna, utan aven den speciella för den särskilda uppgiften Det var dessa synpunkter, som för- anledde Centralförbundet för socialt arbete att redan å r 1910 anordna en utbildningskurs för praktiskt socialt a r - bete.
Dylika kurser ha sedan med något års mellanrum upprepats, och såsom d e enda av sitt slag har i landet ha d e visat sig vara av utomordentligt stor betydelse, Till hösten 19 16 återupptages denna utbildning efter väsentligen ut- vidgat program.
undervisningen avser att bibringa eleverna d e kunskaper, som erfordras för anställningar vid bostads- ' eller hemarbetsinspektion, fosterbarns- inspektion eller annat barnavärdsarbetc, intressekontor och socialt arbete vid industriella verk m. m., ävensom för dem, som vilja utbilda sig till föreläsare och undervisare i sociala ämnen.
Utbildningen blir salunda uppdelad på tv8 linjer.
Kurs A. ä r avsedd för dem, som vilja agna sig åt det prak- tiska sociala arbetet, och kommer att omfatta tre terminer: hösten 191 6 frän omkring l oktober till mitten av december samt vår- och höstterminen 191 7.
Under- visningsämnen äro bostadslara nied konstruktionsritning, kemi och fysik, födoämnes- och materiallara, sjukvärds- och samaritkurs, fysologi, fattigvärd och fattigvirdslagstiftning, samhallslära,soci- alhygien, socialpolitik, kommunalkuii- skap, barnavårdslara samt bokhhlleri och maskinskrivning.
Därtill koniriier utbildning i spadbarnsvärd samt mat- lagning lämpad för anstalter, ävensom besök vid sociala institutioner m. m.
Undervisningen ordnas såvitt möjligt individuellt för att tillgodose utbildning För olika grenar av social verksamhet.
Avgiften för denna kurs ä r 350 kr.
och kompetensfordringar fyllda 21 ä r sanit avgängsbet yg från åttaklassig flickskola eller däremot svarande kunnskapsmått.
Det pä senare tid allt mer Framträ- dande behovet av undervisare och före- läsare i samhällslära har föranlett C.
S.
A. att försöksvis anordna en särskild utbildningskurs för detta ändamål.
Den- na tager sin början först i mitten a v
januari 191 7, en del undervisningsam- föreläsningar hallits, på 79 platser med nen komma att bliva gemensamma för sammanlagt 12,648 åhörare.
I h e r - bägge kurserna, men för kurs B. till- götlands och Kristianstads lin ha m h a d s - kommer undervisning i Familjerätt, kurser varit anordnade, och 77 före- kooperation, kvinnorörelsen, kvinnor- läsningar hallits på 29 platser, besökta nas stillning inom olika yrken, talan- av 7,665 personer.
Fristående.
kurser dets konst o. s. v. förutom praktiska ha dessutom hållits i Eslöv och Växsjö, övningar, såsom diskussion och före- och sammanlagda antalet Föreläsningar stig &amp; till den nog så höga siffran av drag av eleverna själva.
För deltagande i denna kurs ' fordras 250, på 1 10 platser inför 21,893 ilhörare.
Förutom de Bergman-Osterbergska att ha fyllt 23 år, aga högre teoretisk u tbildning sam t fallenhet för undervisare- kurserna h a r, den vanliga föredrags- verksamheten varit i full g h g, och för kallet.
Priset a r 150 kr.
De gedigna lärarekrafter man lyckats att säkerställa denna .viktiga .gren av Förvärva för dessa utbildningskurser föreningens arbete har under året grund- lämna de basta Förutsättningar för under- plåten lagts till en resetaiarfond.
Artikelserien, detta landsföreningens visningens goda resultat.
utmärkta medel att få .ut artiklar i GERDA PLANTING GYLLENBLCA.
- - landsortspressen, har under 191 5 fun.- P gerat på ett särdeles tillfredsställande Röstrattsföreningarna 1915. satt.
Antalet abonnenter bland tidnin- en årliga rapporten oni arbetet inom garna har varit 27, och dessa tidningars Landsföreningen för kvinnans poli- sammanlagda upplaga torde kunna upp- tiska rösträtt och samtliga lokalförenin- skattas till cirka 250,000 exemplar .. An- gar, vilken sedan någon tid ligger färdig, talet privata abonnenter har varit 85, visar som vanligt att verksamheten be- mot 46 föreggende år.
Förlagsverksamheten har ocksi a.tt drivits med liv och lust.
Antalet lokal- uppvisa större .siffror än under 191 4. föreningar, som den 3 1 december 191 4 utgjorde 209, hade den 31 december Tryckalster till ett antal av 44,040 ex .. ha 191 5 stigit till 21 5, och i centralstyrel- under gret utgivits, och ett.
alldeles nytt sens årsmöte, vilket ägde rum i Stock- Företag bragts å bane, genom Göteborgs holm den 8 och 9 januari, deltog det F. K.
P.
R., utgivandet av K vi n n o r n a s stora antalet av 95 representanter, från K a l e n d e r, den lilla natta antecknings- boken till ett pris av .l kr., som kom 74 föreningar.
Landsföreningens brett anlagda upp- i handeln till julen.
lysningsverksamhet, de ~ e r g m a n - h e r - Att i detalj ingå på de skilda för- bergska samhallskurserna, ha under det eningarnas verksamhet skulle har bli gångna Aret Fortgatt under Förträfflig led- För vidlyftigt.
Vi hänvisa till .årsberat- ning.
1 Södermhnlands, Jämtlands, Väst- telsen, som rekvireras genom Rösträtts- manlands och ' ~ o r r b o t t e n s Ian ha 162 byrån, Lastmakaregatan 6, Stockholm. '
D.
rran krigets ar en av Paris vack- S aint-Sulpice raste och ålderdomligaste platser.
Den stAtliga domen med sina under- liga runda torn skuggar den på ena sidan, i mitten brusar fontänen med bilder av katolska kyrkans störste talare, Bossuet, Fénelon, Fléchier och Massillon, och i fond.en ligger det så ryktbara prastseminariet, vilket hyst sh många berömda man.
För att draga några namn ur skuggan, så var Fénelon en gång dess adept.
Hit var det abbé Prévost lat, chevalier des Grieux draga sig till- baka i sorgen.
över Manon Lescauts otrohet.
H a r var det i senare tider Renan gick och studerade hebreiska och.
trädde ut som en kyrkans avfälling.
Då katolska kyrkan skildes från staten, flyttade prastseminariet, som nu krympt ihop till ett hundratal elever, till ett mo- dernt hus i närheten, och den ofantliga byggnaden stod delvis obegagnad.
Kriget, den grymmaste av vardar, som icke vet av något moratorium, har dri- vit hela städer man u r huse.
Och För att rymma en del av dessa olyckliga har genom polisens försorg det gamla Séminaire Saint- Sulpice med sina ofan t- liga refektorier, dortoirer, sitt bibliotek, sitt kapell, som nu-ombildats till biograf- salong, sina långa korridorer och hundra- tals celler öppnat sina portar för de mest övergivna.
Härigenom har den stilla Place Sain t- Sulpice fullkomligt bytt om utseende.
Man ser där ett myller av lekande barn, och på d e eljes tomma stensofforna sitta kvinnor och arbeta och gubbar och be-, rätta varandra sina odysséer.
Att det var asylen, som åstadkommit förändringen, förstod jag snart, och det var med glädje jag antog anbudet att besöka densamma i sällskap med madame Calemart de Genetoux, mor till den aven i Sverge -- och För Herthas läsare - - kända författarinnan BarbedeQuirielle (Jacques de Coussange).
Det ar från detta besök jag vill meddela några intryck.
Sedan vi tratt in genom den are- vördiga porten, gingo vi med dröjande steg över den pelaromkransade garden, dar fordom prästerna om viirkvallarna vandrade i stilla samspråk, medan blom- morns Från ~uxembourgtriidgårdens lin- dar sakta dalade ner över deras ton- surerade huvuden.
Nu stod en ring med kvinnor kring den härliga brunnen och sköljde klader.
I d e breda, mörka ratrapporna vimlade det av soldater och barn, somliga talande flamländska, andra åter provinsdialekt.
Och uppkomna i övre våningen stötte vi på en hop gumnior, som sutto och värmde sig kring en gammal kolkamin, stirrande slött fram- för sig.
Till utseendet vor0 alla gummor, aven de som ännu icke fyllt fyrtio år.
Och alla hade de samma, historia att berätta.
fast variationerna vor0 mångfaldiga.
Temat lydde: uppbrända hem, en fasans flykt utan att ha räddat det iiöd- vändigaste, män och söner stupade.
Och till sist denna hamn dar maii dock hade inat och varme för sig och barnen.
En kvinna, lik en åldrad madonna i sin sorg, hade varit kokfru p4 det för-
- .- - .- .-.
.
.
- -.
.- ...
-. -- ...
...
- -- Sedan dessa bostadskorridorer p.asser- näma hotellet Mont d ' Or i ' Rheims.
Hon hade stått vid spiseln ännu nar tysk- ats, kom man till en större sal, som apterats.
arna kommo in i staden, men nar den- till arbetsrum och varest ett fyrtiotal av.
samma sedermera besköts, träffades husets kvinnliga gäster under ledning hotellet av samma förödande bomb som.
av e n.
vanlig bretagniska +dde oc,h krossade det härliga rosettfönsiret i ändrade kläder, gåvor av enskilda.
Ar-, katedralen.
Då bröt hon upp med sina beterskorna voro av alla åldrar, nior- sex barn.
En annan var från Arras.
Där mödrar, mödrar och döttrar, vilka arbeta- hade hon haft ett litet hus med en vacker de för en betalning om sjittio centimes trädgård.
Ja, hon hade till och med haft om dagen.
Arbetet ar ju människans basta tröst. '
hyresgäster, berättade hon med en tonig röst.
Hennes kladsel bestod av en grön- Sysalen gjorde ett gladare intryck.
Bland rutig klänning med e n - liten blond på de unga flickorrh var det säkert flera; det grågula haret, natt och prudentlig att döma av deras runda kinder och ' som om hon ba.ra gått in ett tag till förväntansfulla ögon, vilka togo förflytt- grannfrun.
Och det var sexton långa ningen från landsorten med dess in- minader som hon varit gast i Saint- stängda vanor till storstaden som ett Sulpice.
En .annan, blek i ansiktet son1 underbart äventyr - trots allt.
Bredvid sysaleii Iågo de stora kläd- ett lärft, hade en liten butik i Soissons, vilken plundrats och åter plundrats av garderoberna, varest flyktingarna ocli l togo de franska sol- soldaterna fingo till sig utdelade klädes-.
tyskarna.
~ i l sist persedlar.
.
Uppsikten häröver var aven daterna disk och hyllor till bränsle.
Ack dessa arma kfigets offer, vilkas tilldelad husets folk, det vill säga unga bröst icke pryddes av några tappper- kvinnliga flyktingar.
Så gjordes ett hastigt besök i likarens hetskors, hur beklagansvärda vor0 de icke.
Det var mig omöjligt vid avskedet lilla mottagningsrum - de verkligt sjuka att mumla fram några tröstande fraser.
sandas ögonblickligen till sjukhusen, Beträffande själva installationen av liksom Saint-Sulpices gäster först badas flyktingarna i Séminaire Saint-Sulpice, .och desinficeras i sjukhuset SaintrLouis,.
så hade man gjort det bästa möjliga.
innan de tagas in.
Man kan förstå att.
Renligheten var så god den kunde vara denna åtgärd ä r av nöden, da .semi- i den gamla byggnaden, och intet onödigt nariets innevånare uppgå till niellan 1500 h 1800 personer.
tvång tycktes harska.
.
Ensamma man vor0 inhysta i stora - I- andra viiningen låg La Pouponniere, salar,liksom de ensamma kvinnorna, me- smb barnsavdelningen, dar lindebarnen dan familjerna hade ett litet rum för sig med deras mödrar fB huld och skydd med en entré-.
pådörrarna stodo namnen av Röda-Korssystrar och som ocksi p i familjemedlemmarna uppskrivna på inrymmer ett stort an tal föriildralösa små lappar, - över en rad om åtta eller barn, uppsamlade på vägarna i Nord- nio dylika små lappar hängde ett vykort frankrike och Belgien.
av: konungen av Belgien!
Men alla, som bebp seminariet a&amp;, - - - -.
icke flyktingar.
En del av byggnads- komplexet ä r upplåtet till permissione- rade soldater, vilka icke ha familj eller råd att uppehalla sig själva i huvud- staden under de sex dagar ledigheten räc ker.
I soldaternas avdelning gick det glatt och livligt till.
Vid femtiden var mat- salen fyld av soppatande krigare, som underhöllo varandra med krigshistorier p i ett för utomstående ganska svårför- stheligt språk.
I biblioteket sutto d e som skolgossar rad i rad och skrevo vykort till d e sina med stela fingrar.
rån biografen hördes muntra skratt- salvor, och sovsalarna stodo redo med - snygga bäddar och tvättställ, oanad lyx för skyttegravsfolket.
På en bank för sig själva nara ut- glingen sutto några belgiska solda ter i sina gula uniformer och rökte pipa under tystnad.
De skulle om några dagar ånyo ut och kämpa p i den lilla sträcka, som återstår av deras land.
En berättar att han på ett å r icke haft underrättelser från sin hustru.
Men trodde att hon var vid liv, en kamrat hade nämligen över England haft ny- heter frKn deras stad, Louvain, - Ja, man visste intet hur gott man hade det hos oss, sade en annan.
Där gick man om morgonen till sitt väl betalta arbete och kom hem till de sina om kvällen.
Och nu!
- Vi belgare ha blivit hårt prövade, inföll en tredje, och vi ha gjort mer an vår plikt.
Mer an sin plikt.
Mer a n sin plikt, upprepade jag för mig själv, sedan jag tagit avsked av mitt älskvärda sällskap efter ett par timmars besök i asylen.
- Hade de icke alla, stora och smil, som dar voro inhysta, gjort mer an sin plikt mot begreppet fosterland?
ANNA LEVERTIN.
Kvindelige Studenters Sangforening.
n art av gott och särdeles roligt E dessa dagar d e åttio kacka norska skandinaviskt samarbete var det, nar i studentskorna från Kristiania sjöngo för oss svenskor och vi hade den an- genäma - men lättjefullare - upp- giften att höra på och lita våra öron smekas av de härliga melodierna.
Besöket av Kvindelige Studenters Sangforening i Stockholm 18-20 maj blev en storartad succes för dem och ett vackert minne för oss.
Musikaliska Akademiens stora sal var fylld till sista .plats torsdagen den 18, nar den stora konserten ägde rum, och ihållande och starka handklappningar tolkade för den vitklädda singarskaran uppe - på estraden de närvarandes uppskattning av musikprestationen, de skära, ljusa rösternas renhet och dirigentens, hr Winges, överlägsna ledning av den stora kören -- Och, för att nu särskilt namna det, publikens fötjusning i fru Muritlie- Kaas ' härliga stämma i soloparticriin och intagande framtridaiide.
Friluftskonserten på Skansen deii 20 på kvällen, på friluftsteatern, skulle emellertid satta såväl sångerskornas soni publikens härdighet på det hArdaste prov.
V4rkviillens kyla, som kunde berii knas i ett ytterligt lågt grritfarital, diiiiipndc
H E R T H H 241 dock varken shngarlusten eller åhö- För sällskapligheten var väl .sörjt rarnas glädje att ännu en gling fA genom en mottagningsafton på Strand lyssna.
till Sindings, Kjerulfs, Agathe Hotel.
efter den första kon ' serten och Backer-Grendahls,.
Ole B u l k kom- en avskedsfest på Högloftet efter Skan- positioner och andra härliga norska senkpnserien, där värdar och gäster sånger, sanit n8gra svenska folkvisor, fingo tillfälle att f ö r varandra uttala sin icke förglömniandes, och " Du gamla glädje över ' och sitt tack för shngarbe- d u Fria. "
söket och den angenäma samvaron., ' '.
.
Notiser från bokvärlden. '
Utan barlast.
Roman .av Wilrna Lindhe.
Ahlén &amp; Akerlunds förlag.
Wilma Lindhé har i vár med sin nya bok U t a n b a r1 a s t fullkomnat dussinet a v arbeten utkomna pH ovannämnda Förlag.
Det a r denna gång en vankel- modig lätting, Holger Rutgersson; fram- mande för ihärdigt arbete med dess välsignelse för karaktär och livsvillkor, om vilken Förfm diktat en levnadssaga.
Wilma Lindhes författarskap karakte- riseras rätt ofta av en rotfast tro p$i arbetet som den osvikliga axel, kring vilken människoödet bör och skall dre- jas - med given Framging.
Arbetets lag kanna ' de flesta av oss till.
Dess evangelium kan tyvärr vara omtvist- ligt.
Aven den segaste energi kan gå tomhänt ur kampen.
Aven den modigaste arbetshjälte dukar ibland tidigt under, emedan livets omständigheter tvingat in honom i något som hindrat just hans sjal att förnimma litet av en förlösande melodi, en sång inifrån, vilken skulle Förmått neutralisera faran av hans ar- betes beständiga, mekaniska tick-tack.
I R a g n h i l d har förfm tecknat en hotellvärd och i E l s a W a n g en världs- nian nied synnerlig bravur.
Man glöm- mer inte slidana livslevande figurer.
Holger Rutgersson Förefaller vara mindre direkt tagen ur livet, Men boken ä r särdeles raskt gjord, stilen lättflytande och innehállet med ett ord gott.
G. R-TZ.
Bibliotek och biblioteksskötsel.
bd,,:, En hjalpreda för bibliotekarier .i skol- bibliotek och andra mindre boksam ' - lingar av Alvida Sandberg: P.
A. Nor- stedt &amp; Söners förlag.
.
.
Flera års tjänstgöring vid skolkiblio- tek i Göteborg har, säger författarinnan i sitt Företal, lärt herine känna behovet av en liten hjälpreda: i biblioteksskötsel.
Med undantag för några smärre ' korta anvisningar a r ocksli detta arbete den första biblioteksteknik pH svenska.
Den framträder emellertid utan ansprik på att utgöra en Fullständig vetenskaplig lärobok i ämnet och ar, som titeln anger, främst avsedd för skolbibliotek, närmast tänkt folkskolornas boksamlingar, sam t andra mindre bibliotek.
D e anvispingar författarinnan ger äro, utan erfarenheter från eget arbetsfält, frukt av en sju måriaders studieresa i Amerika, dar hon besökt olika.
bibliotek samt genomglitt en tre m å ~ a d e r s kurs i biblioteksteknik vid Pratt Institute, Brooklyn N.
Y.
Det a r ocksá d e i amerikanska biblio- tek vanliga arbetsmetoderna samt de .amerikanska synpunkterna ph biblio- tekets uppgift och betydelse För sam- hället, vilka författarinnan har framför med stor entusiasm.
Det a r ju inga för oss nya synpunkter.
Atminstone d e nyare folkbiblioteken har i landet ha prövat och mer eller mindre antagit d e amerikanska arbetsmetoderna och söka
på-våra förhållanden anpassa lärdomarna från det p i folkbildningsarbetets område så långt komna landet på andra sidan Atlanten.
Förhållandena här och i Ame- rika äro emellertid i många fall väsent- ligt olika, en sak som det tyckes mig att fröken Sandberg icke alltid beaktat.
Bokens bästa partier äro givetvis de, som behandla författarinnans eget verk- samhetsfält, skolbiblioteket.
På detta område har hon haft tillfälle att själv praktisera och till svenska förhållanden omarbeta de amerikanska idéerna.
Har finnas ocksh många goda saker vätda att beakta.
Planen till och anordningen av ett skolbibliotek äro synnerligen goda, likaså de pedagogiska synpunk- terna på val av litteratur.
Efter.
min åsikt skulle arbetet ha vunnit på att Författarinnan inskränkt sig till skol- bibliotekets skötsel.
Det hade därigenom vunnit i reda.
Vad de tekniska anvis- ningarna beträffar, måste de delvis be- gagnas med stor varsamhet, särskilt gäller detta om katalogreglerna, vilka lida av betänkliga brister.
NAgra viktiga frågor saknas, t. ex. om bokinköp.
Det hade ocksh varit av stort, intresse att något närmare få höra författarinnans tankar om ett samarbete mellan.
skolan och det allmänna biblio- teket, särskilt dess barnavdelningar.
Insända böcker.
P.
A. Norstedt &amp; Söner: Bostadsreform genom föreningar och bolag i Tyskland av Erik Sjöstrand.
(C.
S.
A:s skriftserie i bostads- frägan.)
- Rabindranaht Tagore och-hans författarskap av Basnntn Koomar Hov.
dvers.
av P.
G. Norberg.
- Svenskar f r h förra seklet.
Biografiska studier av Lydia Wahlström.
Del I I.
- Ovännen med flera betraktelser av Laura Fit inghof.
Wahlström &amp; Widstrand: Lefnadsvishet.
Ströd- da tankar och utdrag.
Tredje samlingen utgiven.
av Cnroline Lewenlzaupt.
- Vad jorden ger.
Tillagning av grönsaker, frukter och bär av Thora Holm.
Albert Bonnier: Hemmabyarna.
Varldsbetrak- telser i femton kapitel av Hans Larsson.
- Sjalarnas neutralitet av Ellen Key.
- Res- kamrater.
Noveller av K.
G. Ossiannilsson.
- Ur vimlet och sju andra dikter pH hexameter av Ove Ekelund.
-- Intermezzo.
Lyriska mi- niatyrer av Jörgen Block.
- Fränder och ffamllngar.
Lyriska Översättningar av Anders Osterling.
Ny samling.
--- Vers och visor av Sten Selander, - Tom och andra historier av Anna Wahlenberg.
- Logen 5455 Morgon- vind av I.
0.
G.
T.
av Carl Larsson i By.
-- Vineta av Christian Giinther.
Svenska Andelsförlaget: Krigsbetraktelser av Poul Bjerre.
- Dcn svarta veckan.
Tim- marna före världskrigets utbrott.
En iterblick av Anton Karlgren Andra upplagan.
Hugo Geber: Maja.
En kärlekshistoria frin en romantisk tid av Amanda Kerfstedf.
Ahlén &amp; Akerlund: Utan barlast.
Roman av HILDUR LUNDBERG.
IVilrnn LindhC.
t3 O; T 1.
l: som ett förträffligt hygieniskt skydds- medel för mun och hals under växlande väderleksförhållanden.
O f FORMAMINT avlägsnar obehaglig lukt och dålig smak ur munnen och ar specieIlt - att rekommendera för personer.
som röka mycket samt för talare, s å n ~ a r e skådespelare.
, resande m. fl. '
FOR.MAMINT - hr- till salu B alla apotek och i drogaffarer i originalglas a 50 tabletter till ett pris av kr.
1: 75 prov och broschyrer sandas gratis och franko från.
. -- .-.
AKTIEBOLAGET S A N A T O G E N STOCKHOLM KUNGSGATAN 59 R !KSTEL.
121 95.
ALLM.
TEL: 63 95.
- POSTBOX .39 AVDELNING FORMAMINT För efterapningar varnas 1,
Till Våren och Sommaren 1916 K A T A L O G nu utkommen och sändes p &amp; begäran kostnadsfritt Starsta tännbara urval av moderna Promenaddrdikter = Kappor = Rockar = Regnkappor Promenadkjolar 8 Blusar S lyldidningar = Underkjolar Morgonrockar OBS.!
Basta sätt att ekipera sig bekuamt, stilfullt och billigt.
För Llnneutstyrslar, Garnityr och Sybehör: B.
.
e.
g &amp; r v &amp; r S p e c i a l R a t a l o g I I ', '.
HEMTREVNAD Praktisk tidning för hemmet btgiven av FREDRIKA-BREMER-FOR BUNDET.
Redaktör: FANNY EKENSTIERNA.
Utkommer.
m e d 4 0 Attasidiga n:r om irer.
Prenumerationspris: helt gr kr.
1: BO,, halv &amp; kr 1: -, kvartal kr.
0: 10.
Prenumeration sker ii posten.
innehåller berättelser och poem, levnadsteckningar, religiösa och etiska uppsatser, artiklar i diverse ämnen samt en rikhaltig praktisk avdelning.
.....
Inbundna årghngar för 1912, 1913, 1914 och 1915 kr.
1:50 pr ex. ANNONSER FOR! (, i ..
&lt;::.
.
.
upptagas av f f; i!
H ERTHA ' Rikstel.
97 83 .. -.
31 - OSTERMALMSGATAN.
.
A. --. ----.
3 1 Rikstel.
97 83.
4 Tryckt tios BRODERNA LAGERSTROM,.
Boktryckare, Stockholm 1916
.+.
..................... ' Fök kapitalister, särskilt fruntimmer har det länge varit ett önskningmål att kunna överlämna vArdï av sina värdepapper och skötseln av sina affarer At nAgon eller institution, som med adsoiut säkerhet förenade punkt.
' lighet och noggrannhet i utförandet.
av det anförtrodda; uppdiaget, ävensom prisbillighet.
.
.
.
.
.
.
.
. '
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
En sådan institution är.
.
, y.
, .... n,.
+m undeq gar&amp;ti ' ' av St~ckholml Enskilda Bank ' itagtkr sig v d och f6rvaltning av.
enskilda personers och kassors va6epapper.
., ...: ... i.
.
.
.
f -.
.
.
.
.
.
'!
Exempel I. Qm en person hos Notariatavdelningen deponerar obligationer, ' inkasserar Notariatavdelningen vid förfallotiderna kuponger och tillhandahAller deponenter.
influtna rhedel.
VidareTe efterser Notariatavdelningen utlottningar av obligationer och Underrättar Qponenten i gofl tid, ifall en denne tillhörig obligation blivit utlottad, samt lamnar förslag.
.
.....
till ny placering, av det .ledigblivna b p i t a l e ~.
.
.
~ x e m ~ 2. e l O~ intedmiqgw deponeras hos Notariatavdelningen, underrättar No@riat~.
avdelningen &amp; laenären daroni a &amp; entorna A inteckningarna skola till avdelningep inbetalas, varefter de medel, som inflyta, G11 cIeponeilen .. redovisas .. V i d e tillser; Notariatavdelningen, att htedmingama bliva ' i.
vederbörlig tid förnyade.
Om en .hos avdelningyi deponerad i&amp;xkning&amp;notn underwn förnyelse skulle förfalla, ersätter Stockhol- Enskilda Bank d 9 &amp; $ g e n ' up@k~mrnen ~~; skada.
.
.
.
J.
5..
- jG@yq4d~+~gift:.
50 ö n @ r Ar per 1,000 kr.
av depositionens värde, dock ej ' under a kr.
; g,.
.
&gt;;:.
.
.
.
.
.
.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
. '
.
,,,, .d '.
I r a a j.
.,T., -.
.
.
I ~entralförbundets för Socialt ' Arbete utbildningskurser.
.
som Gilja ägnd sig &amp; t bostadsinspektion,: ~oskrb&amp;sinspeli~ eller annat for.
: vid .i~ ' duqtfi.e~la verk.
m; m., ä~ensom för dem, som vilja.
b ~ a v a r d ~ a r b c social q t, * bbfftete ...... u t b m,, sjg * till fö ' sESd.
p&amp;.
&amp; @ =+ {sre.
~.
~ e ~ i ~ a i L.
ä &amp; ' * g * P.
P.
:.
&amp; is~.utbildrr sig fdr .praktiskt socialt adete, .är förs: @ +IS, A, a w i a ileve?, delad '.
ph-.tre terminer, höstterminen 1916 från den I ~ k t till.
mitten av dec., samt ' van och höstterminen rgr 7.
Intrlidesfordringar: 21 Ar fyllda; samt avghgsbetyg f r h 8~klassigt flickläroverk eller motsvarande kunskapsmAtt.
Avgift för hela kprsen 350 kronor.
: Kurs .B, avsedd for utbildande av, @ reläsare och undpisare i sociala amnen, omfattar en tid av cirka 5 mhnader och börjar i jan.
1917.
Intr~desfordringarr 23 Ar fyllda samt högk teoretisk utbildning.
Aygift I 50 kronor.
- Prpspekt och darrnare upplysningar erhallas genom entralfö~bundets för Socialt Arbete - - .. ... &lt;:&lt;Y 5.
.
.
.
.
.
.
.
.
, 1 ...
_.
_.
.
.
.
;. '
.
.
.
.
.
, .-, ... '.
.
.
...
:.
..........
.
.
.
.
,.
.
- ' i;.
!
" .-.
; =.
* &lt;; c;,; - ..:: -.
.
.
,.
.
.
.
.
-;.
.
..............................
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
+-.
-.
-.
i.
.
.
.
-.
.
.
- ror y.
: .L ... &lt;: t ".
I.
,,: x: " " ' -, -- G n _.
.
.
.
.
n ' .G ' ", '.
v HERTHA.
.
.
.
.
7dskri h h r den m n s h kyti ' 0rór6lseq utgven ' y ~edri~=~ierner=Pörb@de~ '.
.
.
.
.
.
Redpktör: ~ l ~ ' K l e m a n.
':.
, '.
:.
. '
t.
.. y;.
;.
.
i ~fJibund&amp;et#leinmir.
: eihkilBs:ti~&amp;fifte.
!i till: M p * I ".
3: v ~ ~ l d, ~ ~ ~ u m ~ r a t Sker direkt genom .. Fredrika-greiuer=Elb * ndritl byrl,.
M Ylarabergagatan, Stoc !&amp;hoi~I~.
- Icke-f6rbundsmedlemmar prenumerera ' 8 nHrmaste postansalt.
eller i bokhandel, Pris för postupplaga: ' 11 Ar kr.
S:-; ' / Y hr kr.
275.
Lösnummer 35 6re.
Redaktion och.
i,.
S, 50 - I. '
.
expedition: 48 Klarabergsgatan 11, Stockholm.
Redaktionstid: mdndagar, onsdagar och kedagar kl. 1-3.
Allm.
T.
48 50, Riks 27 62.
Expeditionen: kl .. 11-4 varje söckendag.
Allm.
T.
48 16, - Riks 27 62.
.I.
.
&gt;
.
.
.
.
.
.
.
Nib det blir .n8dk&amp;bigt.
_ P-.
.
, ' .e aih~ik~nrik~iirn. &amp; EUn liTeman.
-.
.
.
.- - D * tliiakr- fivinn~f~~re~in~arna.
och a k t e n ~ k a ~ a l ~ t t f f n i n ~ e n ~ ..; V .. - -- - P.
-.
vin.
rnagit&amp;n,- &amp;.
E *.
.
- -.
-.
.-.
- ...
-.
~entnlf8rb&amp;adets - t ~ r ~ o c i d t arbete Utbirdnin&amp;trrt-A - Av Gerda Planting-Gyllenódga.
- -.
.
-: ~ 8 s t r ~ t t s ~ ~ r i i f i 1 ~ 915. a m a - ' rh kilg &amp; - - + --.
.- ~alut-~u1pice.
AV ~ n n a tevertin.
.
ny &amp; '.
.
.
Ledig annonsplats!
- HOP - 6b=RU+ U G R U T R ~ L ~;.
O Y f.
K W L, - i.
.
, _.
-.
.
.
rPOUIUQLM 1916..
.
.
.
.
.
.
,.
.
.
-.
B
