# ID: svediakorp-per2728
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1916
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,803
# sentences: 931
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Nu inkommet nyheter i !s-kotska,.
mpdiga.
.
.
.
och .enfärgade -.
: .i:e.
-.
.
Blust.yg.er.
Ledig annonsplats!
.
...... i. alla prislägen ' fr..
.g,, 0.45.
pr mtr Ett parti randigt och.
enfärgat, Side$ till blusar bortslvmpas.
.
- ... -.
.
.
.
Ktoltrger, 60 cm: br, ' i gritt 0th blitt Fdn 0 88 pr mtr.
~ h &amp; i o t.
' &amp; ani&amp;et; Stuvarm=- ........ ............... ........: .......
...... .......... ........
... ............. .................... R. kr 0 23 Tradgardiner ..... I.
.
Strandkoftor,, -, 3.50 Underkjolar, satin '.
.
,, 2.65.
, Reformiiv; .:.
;;,, 1.30.
.
,, 2 35 Snorliv i .. Korse ttskyddare; tdk8; .i,,,, 0.75 Tröjor Lahmans,, 0.80 Kalsonger, trikh ............,, 1.25 Linnen,, 1.05 Strumor och Vantar.
Sybehör m. m. m SVENSKA VARUHUSET 1 tr., 54 Drottninggatan 54; - l tr. 37 Stora Nygatah 37.
FRISKA.
SAR En blandning av 3 Z &amp; 4 * delar &amp; teit med 1 del Salubrln är till gmslq .. &amp; feska s i r se bruksanvisningen!
.dllrHckligt stark, för att hindra uppkomsten .av-i.nfekdon.
Har genom vanvHrd- af sar uppkommit utbredd inflammation eller feber, bör ome- delbart intagas l / s teskmi Httiheter eller i brist därpH 2 teskedar Sal.ubrin.
i et t dricks- glas vatten och läkare.
skyndsafnmast an- litas.
Se bruksanvisningen!
.
.
.
.
.
-,, -.
u.ruiiu.u ", " ... - .ii.uiruiiu.uuiuiuniiiuii.iiiiriiimi~~~. " ... ~.
" " ......... ~.~i ... - .. i. MAROARIN p i bordet.
1 de flesta fall U. husfadern ' okunnig om detta forhilllande, ett faktum som pil eit Wade satt r, hum fullständigt detta marke lyckats förvärfva natur-.
a smak soch arom.
Sparar 50 procent.
-
ARGANG III 15 MAJ 1916 Husmodersutbildning.
Socialstyrelsens i föregående artikel omnamnda förslag utgår från att det här är fråga om en utbildning av annan art än den som ges i barnskolan.
Det betonas alltigenom, att det nu gäller y r k e s u t b i l d n i n g och att denna ut- bildning bygger vidare på de kunskaper, som meddelats i folkskola och fort- sättningsskola.
Inträdesåldern till de av socialstyrelsen föreslagna yrkeshus- modersskolorna har därför satts till Fyllda l6 å r eller den filder, med vilken enligt folkundervisningskommitténs förslag den obligatoriska fortsättningsskolan upphör.
Genomgången fortsätthingsskola eller därmed likställd utbildning förutsattes också längre fram kunna sättas som intradesfodran.
Undervisningen tänkes i likhet med lanthushållskurserna om- fatta d e t husmoderliga arbetet i sin hel- het, d. v. s. icke blott matlagning och vad därtill hörer utan aven sömnad av olika slag, barnavård och alla slag av hemsysslor, hälso- och sjukvård.
Undervisningsplanen, som fullständigt Överensstämmer med den av Svenska Skolkökslärarinnornas förening och Fackskolan i Uppsala i deras resp. för-,, slag framlagda, upptager följande .,am-.
.. nen:.
.
.
.
I.
P r a k t i s k u n d e r v i s n i n g:: a. matlagning, ' ba kiing, tillvaratagande av slakt i, den utsträckning det låter sig göra; b. konservering.
av såväl animaliska som vegetabiliska .födoämnen; c. tvätt och städning samt övriga ren- göringsarbeten;.
d. sömnad av linne och barnkläder och om möjligt något klädsöm; e. barnavard.
II.
T e o r e t i s k u n d e r v i s n i n g: a. närings- och födoämneslära; b. enkel bokföring och beräkning av hushållsutgifter lämpade efter olika.
in- komstbelopp; c. hälso- och sjukvhrd (med demon- strationer och övningar);.
d. spädbarnsvhrd och barnuppfostran; e. medborgarkunskap. '
' F ö r ' att kunna göra denna undervis- ning verkligt omfattande och effektiv, har kursens längd satts till e tt år.
Social- styrelsen har tänkt sig att statsanslag
200 - H E R T H A -- borde kunna utgå med olika belopp till skolor, som ha högre och lägre elevavgifter, samt till skolor med och utan barnavård.
Undervisningstiden kan också avkortas till Eitta månader för elever med högre förkunskaper, och möjlighet till sänkning av inträdesdldern ar förutsatt.
Förslaget ar lagt så, att stora möjligheter till individuell utveck- ling för skolorna finnas, och det be- tonas, att man här miste pröva sig fram till de lämpligaste formerna.
För att underlätta genomgiiendet av dessa skolor för obemedlade och mindre bemedlade har man tankt sig att skolor med högre .statsanslag skola mottaga ett stort antal frielever samt att elev skall för sitt uppehälle under skoltiden kunna erhiilla stipendier frin staten, eventuellt frin kommun och landsting.
Kostnaderna för en sådan skola med 16 h 20 elever ha av socialstyrelsen beräknats till ' c:a 6,000 kr.
per årskurs.
Skolor med Övervägande frielever och 1 1 minaders effektiv undervisning skulle enligt förslaget kunna erhhlla högst 3,700 kr.
per kurs, förutsatt att samma belopp erhålles från orten.
Skolor med betalande elever, där elevavgifterna ej överstiga visst belopp (i förslaget 200 kr.
per kurs) och med 8 månaders effek- tiv undervisning, skulle kunna erhålla högst 1,400 kr., som dock ej göras beroende av anslag från orten.
Då en så pass omfattande undervis- ning som fordras för en allsidig hus- modersutbildning ställer stora krav så- väl pH lokaler som p i lärarkrafter i förhiilande till elevantalet, s &amp; har Social- styrelsen tankt sig, att de blivande sko- lorna borde utnyttjas dels till pa längre - --.
- - -.
.. .- .- - - - - - -- - - - -.
tid utsträckta afton- eller endagskurser för dem, som ej ha rad och möjlighet att under sin utbildningstid avstå från Förvärvsarbete, dels till fortsättnings- och specialkurser för dem, som vilja g &amp; vidare i nHgon särskild gren av hus- modersutbildningen.
Detta förslag ar, som förut nämnts, byggt på en sammanfattning av de krav, som framställts i Förutnämnda skrivelser från Svenska Skolkökslararinnornas förening och styrelsen för Uppsala Fackskola.
Socialstyrelsen har däremot ej ansett sig kunna nu upptaga Moderata Kvinno- förbundets förslag om o b l i g a t o r i s k a hemv8rdskurser, dels på grund av de mycket stora ekonomiska svårigheter, som genomförandet av en dylik obliga- torisk undervisning f. n. skulle medföra, dels därför att detta förslag egentligen på det närmaste sammanhänger med det under utredning varande förslaget om obligatorisk fortsättningsskola och därför lampligen bör ses i samband med denna frtiga.
Socialstyrelsen framhåller emellertid det tilltalande uti &lt; ' att en utbildning av ifrågavarande slag skulle utgöra ett led i den medborgerliga utbildning, som staten har rätt att fordra och därför erbjudes kostriadsfritt, " men förordar ett ökande av möjligheterna till frivillig utbildning för att pH den vägen komma sakens lösning närmare.
För min del anser jag, att det f. n. ar av genomgripande betydelse att man söker bibringa den stora allmänheten känslan av utbildningens varde och be- tydelse på detta område.
Det är av vikt att i samma stund som kravet på yrkes-
-- H E ' RT H A utbildning inom olika yrkesgrenar fram- träder man ser till, att det husmoderliga arbetet ställes inom ramen av sådant arbete, som fordrar verklig utbildning av .sina utövare.
Yrkesskolorna komma att fordra ett- till flerårig utbildning av eleverna.
Skulle man samtidigt komma .fram med en av staten sanktionerad husmodersutbildning på nAgra månader, sa a r jag rädd för att alla med husligt arbete.
förenade yrken alltjämt skulle betraktas såsom hörande till .de " olärdau och därför till de av både utövare och allmänheten mindre ansedda.
H a r man en gång fått fram yrkes- - .-v.
.
husmodersskolor, som stalla detta - ar- bete i jamnbredd med annat yrkeslart arbete och soni bereda sina utövare möjlighet till ett ansett och val avlonat Förvärvsarbete, på samma gång som det .gör dem till skickliga husmödrar i eget hem, nar den dagen kommer, så tror jag man bereder den bästa vägen för känslan av behovet av utbildning för a l l a husmödrar, gifta och ogifta.
Kvinnans dubbelstallning av sjalv- försörjande medsborgare och blivande husmor gör det också till en national- ekonomiskt viktig sak, att staten be- reder henne möjligheter att - därest hen- nes intresse och anlag ligga däråt - kunna utbilda sig till ett Förvärvsarbete, som hon kan utnyttja aven som hus- mor och mor.
Yrkesskola11 av den typ, som Socialstyrelsen föreslär, ger en så omfattande utbildning, att den med längre eller kortare påbyggnad öppnar en mångfald av dylika yrkesgrenar.
Det ar naturligt, att man hittills från kvinnohåll varit mest intresserad av att öppna s i mbnga nya banor som möj- -: z01 ligt för kvinnorna, även inom andra om- råden an dem, som av alder och vana fått namn av ' kvinnoyrken6 (, ty kvin- nornas anlag gå .naturligtvis lika litet som mannens alla i en riktning.
Men det ä r också av vikt, att kvinnorna nu börja använda sitt inflytande för att söka.
höja och förbättra förhållandena aven inom dessa.
s. k.
" kvinnoyrkenu, ifall dessa ej skola stanna kvar på ett eko- nomiskt och socialt lägre plan, som kommer att rekrytera sina utövare en- dast från undermiliga individer, trots att många verkligt dugande och- begi-.
vade - -- -.
kvinnor just i dessa yrken skulle - finna den basta användningen för sina krafter.
En målmedveten strävan att få fram goda yrkesskolor inom alla grenar av liusmoderligt arbete synes mig därför vara något som kvinnor inom alla par- .tier kunna ena sig om.
- Det torde ej dröja länge innan Frågan om s ö m n adis- .y r k es ' skolor komma på dagordningen i och med att yrkesskoleförslaget fram-, lägges och den andra grenen av de+spe- ciellt kvinnliga yrkesgrenarna represen- teras pil ett ratt tillfredsstallande,sätt i det nu föreliggande förslaget till yrkes- husmodersskolor.
Regeringen har i .allt väsentligt fastslagit Socialstyrelsens För- slag och av riksdagen begärt ett .för- slagsanslag av 50,000 kr.
till upprat- tande av dylika skolor.
I ett avseende avviker den .kungl.
propositionen från Socialstyrelsens för- slag i det att den ej ansett sig kunna föreslå statsanslag till endags- och ' spe- cialkurser.
En ' verkligt ' rationell utveckling av yrkesutbildning p i detta omr6de nöd- ' '
vandiggör givetvis denna typ av kur- ser, och anser jag att man skulle stanna på halva vägen om ej sådana kurser komme till stånd.
Departementschefen har emellertid förordat ett uppskjutande # av anslag ' till vinnande av större erfa-: renhet om kostnaderna och behovet av dylika kurser, varför man kan hoppas att anslag härtill inom en nara Fram- tid skall kunna erhållas.
I förslaget har upptagits, att varje yrkeshusmodersskola skall skötas av en särskild styrelse, i vilken minst halva antalet skall utgöras av på orten bosatta,.
.
.
...
B Ur manlighetens svrivinkel.
land vissa i press och ' litteratur förekommande Observera!, med stort 0, a r häntydningen på ett femi- .nistens utvecklingsförlopp mellaii re- volten och tillbaka till naturen mycket .senterad som ovederlägglig.
u Feministen, som löpt linan ut, " stannar lugn och lycksalig, likt en stormdriven sjöman, - i den hamn det goda äktenskapet er- ' bijtider, vilken förankring, aven för den främsta kvinnliga elitbegavning, a r och blir den enda naturliga - utvecklings- linjen, som därför ocksi skänker va- sendet ro.
Beatrice Zades C a r o l in e, ett kvinno- öde fran romantikens dagar, blev som be- - kant på sin tid kritiserad aven avvåraeste- - tiskt Främsta manliga pennor, som ganska ampert ' frånkände författarinnan kvalifi- kationer för historiskt-biografiskt förfat- tars kap. * b e r huvudu -.
säger kritikern ' för denna verksamhet intresserade kvin- nor.
O m riksdagen, som man val får hoppas, behjärtar de krav som har Framställts och beviljar ovannämnda an- slag, så galler det för husmödrarna att söka utnyttja den erbjudna möjligheten att söka få fram en verkligt rationell och tidsenlig utbildning, som i sin tur kan bidraga till höjandet av det hus- moderliga arbetets anseende och hter- stalla det till dess ursprungliga bety- delse för samhället.
KERSTIN H ESSELGREN.
- " är författarinnan alltför genomträngd av den moderna emanciperade damens medlidsamma överlagsenhetskansla gent emot äldre tider för att kunna s e ob- jektivt och psykologiskt på historiska ting ".
- - " Carolines existens, sedan hon blivit lycklig i äktenskapet med en kraftfull och Överlägsen man, skil- jer sig inte från helt vanliga borgerliga giftermål, och alla de geniala skriftstal- larmaneren äro som försvunna.
Denna utveckling innehaller något att Fundera på för feministerna ".
Man kunde vara så djärv att för- vandla den först anförda satsen så har: Over huvud ä r kritikern alltför genom- trängd av en klassisk bildnings medlid- samma överlagsenhetskansla gent emot det pulserande nutidslivet för att kunna s e objektivt och psykologiskt på vår tids kvinnor.
Och vad den sist anförda
satsen beträffar, ger den inte något att fundera över.
Feministerna veta förut vilka tankekedjor, som binda herrar antagonister.
Tankar, som redan fått ordens form tusen och en gånger, anstränga sannerligen inte någon femi- nists fattningsgåvor.
På många språk har feministen hört Förklaras, att kvin- nans flykt mot någon andlig horisont inte ä r annat än sjalvbedrägeri, ett fantasisurrogat för något realt, som hon gått miste om i, livet.
Och i och med detsamma, som det för henne enda be- tydande reala - mannen, kärleken - möter henne, slocknar hennes artifi- ciella begeistring för objektiva mål.
Att Caroline, efter först husligt prö- vande och sedan stormuppfyllda tiotal a v år, med rätt medtagna krafter och med en smärtande sorg över förlusten a v sitt barn, efter sitt giftermål .med Schelling inte just låter höra av sig under den korta tid som återstar henne bevisar intet av vad den svenske kri- tikern vill ha fram.
intill det sista - före som efter sitt giftermål med Schel- ling - ä r hon den i sitt förhållande till mänskor outtömligt givande, med geniets strålglans omkring sig.
Det är emellertid ett århundrade mellan Caroline och den emanciperade damen från i dag.
Och vad för bety- delse har icke just detta århundrade för utvecklingen av ' begreppet att för kvinnan - som för mannen -, med eldhågen och de objektiva vyerna, dåd- kraften måste sträcka sig utöver det personliga området.
Skulle inte en kvinnlig Werther, sådan som Julie d e Lespina.sse, vara e n omöjlig gengångare för vår tid?
Hon, vars brev sagas ännu i dag droppa av en oupphinneligt skön kärlekssmärta, - i valet mellan en bröstsjuk och en livskraftig älskare, om jag minnes ratt.
En gång litet längre fram, då jäm- förelser med mera frihet kunna.
göras mellan det förflutnas kvinnor och vårt nya århundrades, skall det bli skal nog att mäta den emanciperade damen med nya mått.
Denna dam, som i strängt och målmedvetet arbete sett sin ung- dom flyga förbi, kommer troligtvis ganska sällan att, som en förbrukad rest av något skört.
som en gång var till, domna bort i en tung isolerings tristesse, som så många av, d e genom memoarer kända damerna från nittonde seklet, vilkas hela ungdomstid ofta var en sammanhängande kult vid vanska- skapens och nöjets altaren med baga- tellen som tempelvakt.
Det måtte vara någonting grundfalskt i den dar uppfattningen av äktenskapets förmåga att totalt tillfredsställa undan- tagskvinnan.
Kan man tanka sig, att Emilie Carlén med den.
nästan out- tömliga fantasi.
hon fått i faddergåva skulle kunnat låta detta rika kapital alltjämt ligga obrukat, ifall hennes första äktenskap fortgått?
Och varför förmeras och stiger hennes produktion under det andra?
Eller kan man å andra sidan Föreställa sig att Fredrika Bremer skulle kastat alla sin brinnande andes .spörsmål över bord, ifall hon löpt in i den äktenskapliga hamnen?
Och den lilla professorskan Beecher- Stowe, hon, som hade make, familj (t. o. m. spädbarn just då) och hus- hållsbekymmer, - varför underkastade hon sig den djupa intel1ektuel.la mödan.
.
att skapa Onkel Tom, varigenom hon eldade en majoritet i två världsdelar till indignation mot slaveriet?
Nästan vilken som helst av en nyare tids kvinnor, som gjort sig ett namn, kan kallas feminist, aven om hon ej bar " rösträtt ' " som sin devis.
Märkes- kvinnor som att börja med varit lik- giltiga för detta krav, på samma gång de kampat för frigörelse och likställig- het för övrigt, ha under sin verksam- hets gång vunnit en helt ny syn på tingen.
Det lyckliga äktenskapets brom- sande inverkan på damen med objek- tiva livsmål belyses utmärkt genom mrs.
Beatrice Webbs uutveckling ".
Som bekant fortsatte mrs Beatrice Potter efter det av böjelse ingångna gifter- målet med Sidney Webb sina social- vetenskapliga undersökningar med om möjligt ökad intensitet och framgång.
Världsbekant som hon ar, höra hennes föreläsningar vid Londonuniversitetet till de mest besökta, och hennes in- sikter tas i anspråk inom kungliga kom- mitteer.
Mrs.
Webb var från början ingen anhängare av kvinnlig rösträtt, men ju mera hennes kännedom om samfundlivets olika faser fördjupades, ju tydligare insåg hon sitt misstag.
Den 5 november 1906 lat hon i Times föra in ett brev, dar hon öppet och modigt tillkännagav sin förändrade ståndpunkt.
- I fråga om Rosa May- reder vilja vi endast pliminna, att hen- nes geniala bok Z u r K r i t i k d e r W e i b l i c h k e i t arhennes " lieben Manne zugeeignetu, och sitt skriftställarskap deponerar hon inte i någon vinds- skrubb.
- Vi ha ocksii mera nar- liggande exempel på modern bemärkt kvinna i en Köpenhamns-svenska, som inte heller i och med vunnen akten- skapslycka sagt farväl till de objektiva intressen, som förut legat henne om hjärtat.
Är det inte så - eller a r det miss- tag av undertecknad -, att moderna kvinnor, som med öppet visir SA att säga riskera liv och blod i kampen för vissa idéer - vi veta alla vilka ideer -, av de flesta manliga.
kommentatorer gärna tigas ihjäl eller ock malträteras, under det att ett tendenslöst diktarskap eller skriftställeri ganska villigt lyftes upp på gillandets sköld för publiken, för så vitt det ar möjligt.
- H a r kan påminnas om ett historiskt-biografiskt arbete, där böjelsen att s e den forna emanciperade damen " en laidu och utan alla ursäkter särdeles påfallande fram- träder.
I " M. och M:me de Stael, en äktenskapshistoria i brev, " blir M:me de Stael uteslutande och ohyggligt osym- patisk.
Raden av älskare ä r förut s å ofta presenterad att den här kan hoppas över, meritlistan blir fyllig i alla fall.
Hon gifter sig med Stael för att bli ambassa- dörsfru.
Hon förstör hans karriär genom sin okloka politik.
Hon lämnar honom varje gång hans politiska stjärna ä r i nedgiiende och Aterkommer regelbun- det var gång lyckan, d. v. s. hans konungs nåd, ler emot honom på nytt.
Hon låter honom dö i armod och be- gär till sist av svenska staten 12,000 kr.
i änkepension.
Finns det inte ändå mycket som för- mildrar aven så mörka drag, som d e man, å vissa håll, förlänat M:me Stael?
En fingervisning ges, tror jag, i den lilla indiska sagan om gossen, vilken
: narium (Vasternorrlands stip.
); 225 kr.
till Es- ter Gunnarsson för ordnad kurs i barnavhd (Vastmanlands stip.
); 250 kr.
till Ellen Durling för fortsatt utbildning för skolkökslararinna (Gö- teborgs och Bohus lans stip.
); 260 kr.
till Ebba Bruce för en kurs vid ' Skara folkskolesemina- rium samt 260 kr.
till Fanny Schjöler för kurs vid Högre Iararinnesexiiinariet (Skaraborgs lans stipendier); 275 kr.
till Torborg Brinkman för kurs vid folkskoleseminarium samt 275 kr.
till Ester Lundborg för kurs vid Rimforsa lant- hushillningsskola (Ostergötlands stipendier); 400 kr.
till Elsa Stenhammar för kurs vid folkskole- seminarium (Orebro lans stip.
); 300 kr.
till Anna-Greta Norman för fullständig sjukvirds- kurs samt 250 kr.
till Hebbe Pfeiff-Hagelin för kurs vid Högre konstindustriella skolan (Södermanlands stip.
); 600 kr.
till Marta Silow för universitetsstudier (Stockholms stads stip.
); 325 kr.
till Elsa Hollberg för kurs vid Skara folkskoleseminarium (Stockholms lans stip.
); 225 kr.
till Ester Norén för kurs vid folkskoleseminarium (Gottlands stip.
); 260 kr.
till Olga Svensson för fullständig sjukvirds- kurs (Kalmar lans stip.
); 270 kr.
till Ingeborg Ericsson för ordnad kurs i barnavird (Krono- bergs lans stip.
); 225 kr.
till Greta von Zweig- bergk för universitetsstudier (Blekinge lans redrika-Bremer-Förbundets stipendieinstitu~ stip.
); 200 kr.
till Emmy Machnow för kurs vid redr rika- rem er- ör bundets tradglrdsskola Apel- tion har i dagarna utdelat följande stipendier, ryd, 200 kr.
till Gunhild Heyne för telegraf- FrEin J o h a n n a K e m p e s fond: 500 kr.
till med.
kand. Nanna Svartz o-ch kurs samt 400. kr.
till Elsa Bergholtz för barn- morskekurs för utbildande till sjuksköterska 400 kr.
till med.
kand.
Sigrid Björkquist.
E v e l i n a F a h n e h j e l m s r e s e s t i p e n d i u m (Malmöhus lans stipendier); 260 kr.
till Vilma i 500 kr.
för lärarinna i sprak eller geografl Skog för kurs vid Musikaliska akademien (Kop-.
parbergs lans stip.
); 200 kr.
till Svea Andersson till Marie-Louise Warberg.
för fullständig sjukvihdskurs (Uppsala läns stip.
); Från a l l m ä n n a s t i p e n d i e f o n d e n: Resestipendium i 287 kr.
för kvinnlig trad- 200 kr.
till Göta Sjöberg för kurs vid Rlmforsa girdsarkitekt till Ester Claesson (fritt stipen- lanthushillningsskola (Jönköpings lans stip.
); dium); 200 kr.
till Greta Stenghrd för kurs vid 200 kr.
till Signe Ahdahl för kurs vid folksko- folkskoleseminarium (fritt stipendium); 325 kr.
leseminarium (Älfsborgs läns stip.
); 200 kr.
hl1 Clara Thörnqvist för universitetsstudier (Kristis till fil.
kand. Hulda Rutberg för universitets: studier (Norrbottens stipendium); 260 kr.
till anstads lans stip.).
Gerda Kriström för telegrafkurs (Västerbottens stip.
); 200 kr.
till Gerda Holmer för kurs vid folkskoleseminarium (Jämtlands stip.
); 200 kr.
till Axelina Stedenfelt för ordnad kurs i barna: vird (Varmlands stip.
); 200 kr.
till Johanna Margareta Sjölander för kurs vid Umei semi- på sin moders enträgna böner till guden verkligen växte upputan spår av passioner och blev en himmelens engel i oskuld och godhet - men dugde till ingenting. '
För att nu återkomma till utgångs- punkten för dessa iakttagelser får jag blott ge uttryck åt denna övertygelse: en sjal, som blivit satt i brand.
av vilken som helst av muserna, aven om hon aldrig förmår finna uttryck för vare sig smarta eller jubel, brinner inte ut förr an ålderdomen eller döden.
släcker glöden.
METTA GREGER.
Fredrika-Bremer-För- bundets stipendier 1916. o F ',,
Den kvinnliga polistjansten i Stockholm D - en kvinnliga polisinstitutionen har, som man torde erinra sig, för sin tillkomst att tacka en motion, väckt i Stockholms stadsfullmäktige av herr G.
H. von Koch i april månad 1907.
Samma år beviljades för anställande av ett försök, huruvida kvinnliga polis- biträden kunde vara till nytta, ett anslag av 5,100 kronor, och i februari 1908 an- ställdes vid detektivavdelningen det första kvinnliga polisbitradet i Stockholm.
I mars samma år tillkom den första av de två Röda-Korssystrar, som för nar- varande äro anställda vid distriktspolisen och i oktober 191 0 den andra.
Ar 1909 begär polismästaren i statförslaget för år 1910 ett anslag för att en portvakts- fagenhet i omedelbar förbindelse med polisstationen i - Jakob skulle kunna apteras till förhörs- och visitationsrum jämte förvaringsrum för kvinnliga an- hållna.
Uti samma statförslag uttalar sig polismästaren för att det " för anställande av kvinnliga biträden vid polisen ' an- visade beloppet uppföres i staten ' såsom särskilt anslag å 5,100 kronor, då er- farenheten givit vid handen, att polis- myndigheten numera icke kan undvara de kvinnliga biträdenas hjälp, utan sna- rare, då Iokalförhållandena det med- giva, anser sig böra hemställa om ök- ning av dessa biträdens antal.
Anord- ningens karaktär av försöksåtgard torde alltså hava upphörta.
' Detta år 1909, och.
anslaget har .fortfarande uppförts på extra stat.
Anslaget för lokalens inredning blev beviljat, och portvaktslagenheten är fort- farande platsen för utövandet av den kvinnliga polistjansten.
Från kl. 10 f. m. till kl. 6 e. m. tjänstgör den ena systern på stationen och från kl. 6 e. m. till kl. 2 f. m. den andra.
Kl. 2 på natten vidtager manlig bevakning, då mera kvinnlig arbetskraft icke ar disponibel.
Icke mindre lokalens beskaffenhet an åtskilliga andra anordningar synas så- lunda hava lämnat åtskilligt övrigt att önska.
Då den kommitté, som av stadsfull- mäktige i juni 1912 tillsattes för att verkställa en del utredningar och in- komma med vissa förslag, ävenledes hade i uppdrag att uppgöra en plan för den kvinnliga polistjanstens ordnande, hade man tänkt sig, att nu skulle denna från försökstadiet rycka upp till definitiv organisation.
Till en sådan upp- gjorde ävenledes kommittén, som av- gav sitt betänkande uti april 1913, ett förslag, som omfattade såväl personai- frågan - biträdenas antal borde namli- gen enligt kommittén höjas från 3 till 6.- som lokal- och lönefrägorna.
Men frågan rikade ånyo i dödvatten, då det defini- tiva ordnandet av polistjänsten i Stock- holm tillsvidare uppskjutits, under det en kommitté, som tillsattes den 22 mars 1915, skulle behandla en del därmed sammanhängandespörsniHI och göra nya utredningar.
Polismästaren hade emellertid icke ...
, glömt de kvinnliga polisbiträdena och deras behov och stallning.
Så uppför han i statförslaget för &amp; r 1912 dessa biträden medsamma lön som konstapel- .på grund av de stora krav, som måste ställas på de kvinnliga polisbitradenas utbildning före deras antagande i polis- tjänst ", - och i statFörslaget för å r 1914 framhåller han, attdrätselnämndens första avdelning gjort det uttalande, att den av polismästaren ifrågasatta avlöningen mer an den av lönenämnden förslagna Överensstämde med d e fordringar, som måste ställas på kvinnligt polisbitrade.
Hans förslag till avlöning innebure, att biträdet under en tjänstgöringstid av 25 år, vilken ej gärna kunde inträda före det 30:e året,.
skulle uppbära sam- manlagt kronor 50,300 mot lönenamn- dens 46,000 och kommitténs - 44,500.
Ävenledes anmärker han till kommitténs givna skäl för nedsättning av de kvinnliga biträdenas löner, att aven dessa kunde ha försörjningsplikt exempelvis gent emot föräldrar, sam t a tt en avsevärd del natt- arbete komme att ingå i deras tjänst- göring.
Han tillstyrker för övrigt att av kommittén föreslagna tre nya biträden anställas och att lämplig lokal i nya polishuset inredes, så snart förhållandena det medgiva.
Den 1 5 november 191 5 väcka fru Emi- lia Broomé och Fröken Stina Quint med.
instämmande av fröknarna Anna Lind- hagen, Alma Hedin och Bertha Wellin- då ett uppskov med framFörandet av den kvinnliga polisens organisationsfråga till definitiv lösning vore " med hänsyn till de svårigheter, under vilka de kvinn- liga polisbitradena f. ii.
arbeta, synnerligen beklagligt " - inom Stads- fullmäktige en motion, uti vilken hem- ställes: " a t t det av kommittén av den 10 juni 19 12 framlagda förslag ang. organisa- tionen av den kvinnliga polistjansten måtte .såsom en i det väsentliga fristå- ende fråga få oberoende av den senare tillsatta kommitténs utredningar och för- slag snarast möjligt föreläggas stadsfull- mäktige till avgörandeu.
Vid behandling av motionen inom stadsfullmaktige har såväl dratselnämn- dens första avdelning som berednings- utskottet icke funnit skal föreligga, att n u till behandling upptaga frågan om organisationen av den kvinnliga polis- tjänsten.
Utskottet hade därjämte inhäm- tat det anledning funnes att förvanta, att förslag av kommittén av den 2 2 mars .l 9 15 till definitiv lösning av ifrågavaran- d e spörsmål skall under detta å r eller senast vid statförslaget för 191 7 kunna franilaggas för stadsfullmaktige.
Första avdelningen hade emellertid tillstyrkt stadsfullmaktige att höja anslaget med 1500 för år för att kunna anställa yt- terligare ett biträde.
Beredningsutskottet åter har hemställt, att för innevarande å r 2,000 kronor skulle stallas till över- ståthållarämbetets förfogande, givetvis i syfte att ytterligare tvenne biträden skulle för den återstående delen a v ' å r .l 91 6 kunna anställas.
Vid stads fullmäk- tiges sammanträde den 17 april bifölls beredningsutskottets hemställan.
En rymligare och ' i allo andamålsen- ligare lokal har under våren varit under inredning.
i nya polishuset, tillkommer nu tillräcklig kvinnlig personal och tager man därjämte i betraktande vad som av beredningsutskottet ställts i utsikt.
.
208 ---.
.- -.
.
- H - E R T H -- A .. skulle den kvinnliga polistjanstens - or- ganisationsfråga vara på god vag att lösas.
Det kan måhända hava sitt intresse att se huru samma fråga utvecklat sig i vårt närmaste grannland, Norge.
Det första kvinnliga polisbitradet i Kristiania tillsattes å r 191 l * och blev ordinarie å r 1912, då ytterligare 1 på extra stat anställdes.
Båda fingo under tre månader genomgå konstapelskolan på samma gång som deras manliga kamrater och avlade samtidigt med dem examen.
Natt- arbete förekommer uti deras tjänsts göring endast två gånger i veckan och består uti att besöka offentliga nöjesloka- ler av andra eller tredje klass, varietéer, biografer o. s. v., giva akt på vilka flickor som besöka dem och föra anteckningar däröver, gå på de sämst kända gatorna och ge akt på vilka ' kvinnor som tra- fikera dem, söka komma i samtal med dem, taga dem med sig till stationen, satta sig i förbindelse med deras föräldrar, söka få dem från gatulivet in i ordnade förhållanden m. m.
Till deras arbete hör vidareatt hålla förhör med anhållna, verk- ställa utredningar, uppsatta rapporter, som de få underskriva - allt detta så- vitt det galler kvinnor.
Även användas de på liknande satt, då man äro inblandade, nar det galler att utreda exempelvis för- hållandet med barn och brutna akten- skapslöften, otukt mot minderåriga o. s. v. De få transportera sjuka och fattiga kvin- nor och barn och föra sådana, som fallit främmande kommuner till last, till deras ' * Kvinnlig polis finnes nu utom i Kristiania i Ber- gen, Kristiansand, Stavanger och Drammen, för- modligen afven definitivt i Trondhjem.
Hos oss Bnnes utom polissystrarna i Stockholm 1 i Göteborg.
.
-- -- -.
.. - hemorter.
Sedan å r 1900 föras kvinnor, som anhållits för lösdrivivi och fylleri till särskild lokal, dar de hållas under bevakning av vaktkvinnor, något mindre kvalificerade och avlönade an polissyst- rarna.
Kl. 9 f. m. kommer en av dessa senare in på lokalen för att anställa förhör och uppsatta rapporter, som sedan överlämnas till domstolen, och åligger det polissystern att sedan närvara vid ransakningen.
Organisatoriskt sett har stlunda den kvinnliga polistjansten - tillsvidare - nått en fylligare utveckling i Norge an hos oss.
Under den sista diskussionen uti denna fråga inom stadsfullmäktige kom det, Atminstone efter tidningsreferaten att döma, från ett håll fram något, som allt emellanåt låtit höra sig nämligen, att det skulle företrädesvis vara på pro- stitutionsavdelningen nian skulle finna den ändamålsenligaste användningen för den kvinnliga polisen.
Så länge emeller- tid som hos oss den märkvärdiga, på grundade skäl ofta utdömda kompro- missen mellan ordning och oordning, som a r reglementeringssystemet, har- skar på detta område, torde från kvinno- rörelsens håll en sådan uppfattning icke vinna sympati.
- Man må jämföra den kvinnliga polisens nyss antydda arbete i Kristiania i detta avseende med regle-.
menteringssystemets metoder.
- Även på det polisiära kvinnliga arbetet uti regle- menteringssystemets tjänst torde kunna tillämpas professor J.
E. Johansons ut- talande om systemet vis-bvis d e kvinn- liga lakarna *: " Den preventiva kontrollen av de Reglementeringskommitténs del III, sid. 226. betänkande,
H E R T H A prostituerade kvinnorna framhäver på ett iögonenfallande sätt deras ställning som en köpvara.
Den mo- derna kvinnorörelsen har också vänt sig mot det förakt av människovärdet, som ligger i denna kontroll.
Man har tänkt sig, att det ovärdiga i denna behandling skulle försvinna, om kontrollen utövades av kvinnor, och man har påräknat kvinnorna för detta andamal, Detta.
visar emellertid, huru litet man förstått innebörden av den mo- 209 derna kvinnorörelsen.
Det a r ju de ' rina rörelse man har att tacka för att kvinn- liga läkare någonsin kommit till.
Man tänker sig nu möjligheten av att dessa lakare, som framgått ur reaktionen mot kvinnans beroende stallning, s kola be- filmas villiga att utföra en kontroll, som mer an annat stämplar kvinnan som ett njutningsmedel för mannenu.
Så långt professor Johanson.
Denna samma kvinnorörelse har givit oss polissystrarna.
ANNA HOJER.
Kvinnomöte i Strangnas 17 -- 18 juni.
Sedan Södermanlands ' Länsförbund tagit initiativet till rösträttsarbetet i av L.
K.
P.
R. erhållit bemyndigande Sverge och alltfort agnar det sitt intresse.
Bland talare vid mötet markas fru att anordna Landsföreningens sedvan- iiga sommarmöte för året och detta Ellen Hagen, dr. Lydia Wahlström, möte kommer att äga rum - i Sträng- fröken Anna Kleman, fröken Eva Frö- näs ovannämnda dagar, får Lansförbun- berg, fröken Marta Buck!
m. fl.
det härmed inbjuda svenska kvinnor Sångstund anordnas i Domkyrkan.
Ett friluftsmöte ingar ocksa i pro- som allvarligt intressera sig för kravet på medborgarratt att bevista ' detta mör grammet.
Anmälningar om deltagande i mötet te.
Mötet a r nämligen tillgängligt även för dem, som ännu icke anslutit sig torde jämte mötesavgiften, 1 kr., adres- landsorganisationen.
seras till Kvinnornötet, S t r a n g n a s, Särskilt hälsa v i.
medlemmar av då .logi m. m. i .vederbörlig ordning Fredrika-Bremer-Förbundet välkomna, ombesörjes.
Anmälningar böra ske före i tacksam hågkomst att detta förbund d.
6. juni.
Anna Malm, Nyköping.
För Södermanlands LansFörbund av L.
K.
P.
R.
Arbetsutskottet: Augusta Widebeck, ordförande, Strangnas.
Sigrid Andersson, Flen.
H E R T H A Kringblick.
Kanadensisk kapplöpning.
vinnor or öst- rätten synes svepa in över Canadas tre yngsta provinser med hastigheten av en präriebrand ", skriver W o m a n ' s J o u r n a l i mitten av mars, d i den redan haft att berätta om Manitobas seger och kan förkunna att saken ar p i god väg i Alberta och Saskatchewan.
Sedan dess har ocksi de definitiva segerbudskapen kommit frin de sistnämnda tvi provinserna.
Härmed har Canada p i ett omride som med 20,000 kvadratmil (engelska) överstiger det samman- lagda ytinnehhllet av Tyska riket, Frankrike, Belgien, Spanien och Storbritannien givit kvin- norna politiskt medborgarskap.
Betecknande för uppfattningen i Englands kolossala kanadensiska o dominion^ ' angiende den kvinnliga rösträttens vikt och betydelse ar guvernörens i Saskatchewan yttrande i " tron- talet " vid parlamentets hemförlovning efter denna sejour, som avgjort kvinnornas medbor- garfrhga.
" Kommande ir ", säger han, " skola framför allt karakteriseras av att kvinnornas röster fA göra sig gällande i friga om lagstift- ningsprogrammet.
Av detta skal kommer all- tid hr 1916 att st8 som en av milstolparna i v i r historia ".
Och i korta drag skisserar han upp fördelarna av att Saskatchewan p i detta tidiga stadium tagit kvinnorna med i arbetet p i sin författning och uttalar sin säkra förvissning om att de skola använda sin rösträtt i allvarlig strävan efter att starka och förbättra lagar och institutioner.
Nyvalen till lagstiftande församlingen inträffa tidigare i Saskatchewan an i Alanitoba och Al- berta, si det blir val Saskatchewan - ehuru sist i ordningen av de tre att besluta i frigan -, som liter de första kanadensiskorna göra bruk i praktiken av sina medborgerliga rättigheter.
PA stallet marsch.
Förenta Staternas energiska röstrattsagitatorer förlora alltjämt icke ett tillfalle att göra sig piminda.
Man finner dem aven rakna proportionellt och mena att Canada med sina tre nu frigjorda provinser överflyglat U.
S.
A. med deras tolv röstberätti- gade stater - plus en med halva rättigheter: Och detta ger ökad fart i t deras arbete för sin sak.
En " stiendea parad ar det sista stora före- taget.
Nar det demokratiska partiet i juni hiller sitt irsmöte i St. Louis, komma demokraternas delegerade, nar de begiva sig frin Jefferson Hotel till Colliseum, att vandra mellan orör- liga led av vitklädda kvinnor, bärande pittoreska gula parasoller, gula armbindlar, gula skärp, mössor och standar.
Dagen lang den 14 juni stir denna vakt av kvinnor, frin varje stat i unionen, langs herrar demokraters vag till och frAn deras förhandlingslokal.
Samtidigt med demokraternas Arsmöte i St. Louis hilla republikanerna sin stora irliga kons ferens i Chicago och även d e f i sin uppvakt- ning.
Enligt den uppgjorda planen skola 40,000 kvinnor, samlade frAn vartenda distrikt i staten Illinois, paradera den dagen.
Röstrattsförening- arnas huvudkvarter i Chicago lär redan vara Översvämmat av vimplar, armbindlar, dekora- tioner och annat, som erfordras för att göra " the big parade " s8 imponerande som möjligt.
Säkerligen blir amerikanskornas " pH stället marsch " av stor effekt.
Visst är att " pi stallet vila " ej ingir i deras program.
Tyskt fredsslut.
Att kriget inte ens i d e krigförande länderna förmå kvinnorna att släppa den alltid lika viktiga frågan om de skola er- kännas som med mannen jämngoda medbor- gare i eget land visa de nyheter som nå oss från Tyskland.
P8 en i mars detta Hr hallen röstrattskongress i Weimar ha Tysklands t v i stora, genom en principiell skiljaktighet hittills söndrade röstrattsföreningar till vinnande av mera effektivitet i arbetet för det gemensamma malet sammanslutit sig till en enda under namn av D e r D e u t s c h e R e i c h s v e r b a n d f u r F r a u e n s t i m m r e c h t.
Den nya landsorgani- sationen valde fru Marie Stritt 0c.h dr Li Fischer-Eckert till första och andra ordförande - bida välkända även hos oss.
Som eget organ har den nya föreningen över- tagit tidskrifren D i e S t a a t s b u r g e r i n, under fru Adele Schreiber-Kriegers ledning.
Hos engelska fredsvänner under kriget.
För att få ett tvärsnitt av engelska synpunkter försökte jag ju se både ät höger och vänster.
Det erbjöds ett egendomligt tillfälle att se fredsstam- ningen p8 ett annat plan så att säga.
Miss Sylvia Pankhurst, som leder op- positionen i arbetarekretsar, skulle tala vid en gatudemonstration.
Anledningen var att en procession anordnats av vänner till miss Nellie Best, en ung flicka, som ådömts sex minaders fangelse för att ha spritt en skrift, däri det pä-.
pekades hur illa det var sörjt För in- validerna, som komma hem Från kriget.
Skriften var i och för sig ej brottslig men ansågs motarbeta rekryteringen.
Samlingen skedde vid King ' s Cross un- der tillsyn av ett tiotal poliser och av tålmodigt väntande åskädare, betydligt talrikare an deltagarna.
Under den långa vägen till Hollowayfangelset tunnade processionen av till ett knappt hundra- tal, mest arbetareungdom i synnerligen vårdslösa kläder.
- Gatpojkarna slöto sig till eller knuffade sig in i leden, ur salubodarna i stadens utkanter ström- made kunder och säljare nyfiket till, tävlande i hhfulla tillrop, otroligt smut- siga och trasiga barnungar krälade fram- för fötterna, jublande över den magra musikkliren, medan demonstranterna höllo sig muntra med marseljäsen och internationalen.
Poliserna traskade med under gemytligt samspråk.
Vid Fangelsemuren restes de impro- viserade standaren, den medförda talar- stolen falldes upp och miss Pankhurst höll ett ljungande tal mot regeringen:.
Hon a r tydligen ' favorit, och ' nar hoiz harmade premiärministerns undanflyk- ter vid hennes besök för att klaga över livsmedelsbeskattningen, som träffar sk ojämnt, njöt ordningsmakten lika myc-.
ket ' som publiken.
Allt emellanåt run- gade taktfasta hurrarop ämnade åt fin- gen därinne.
En främling imponeras ' ju i v att sådana demonstrationer äro tillåtna mitt under brinnande krig och.
tycker att England fortfarande a r ytt- randefrihetens land.
Men ack, förkla- ringen ar, att det galler bara sålange en opinion a r allt för obetydlig eller, å andra sidan, om den vuxit sig så stark, att myndigheterna ej vaga undertrycka den.
Men på mellanstadiet Får en op- positionsrörelse alltid kanna regeringens tunga hand.
.
I skarp kontrast mot denna bild stod.
det högtidliga intrycket av en parla- mentssession, som vi lyckades få åhöra.
Det ar minsann ej lätt att fA tillträde till damernas läktare i H p s e of Com- mons, alltsedan suffragettskräckens da-.
gar har kontro.llen skarpts ytterligare.
Efter noggrann inregistrering anvisades vi platser bland de elegant kladda so- cietetsdamerna och kunde genom det täta, förgyllda gallret få en ofullständig överblick av det heliga rummet.
Debat- ten rörde sig om ett aktuellt iimne, konskription.
En talare ansåg, att Lord Derby misslett de gifta man, som an- mält sig som frivilliga mot löfte att hela reserven av ogifta man först skulle in- '
212.
--- -- - -.
-- - - H E R T H A -.
- - - - -.
.
kallas.
Det a r ett segslitet problem, som under senaste tid fram kallat massde- monstrationer i Hyde Park.
Men den bekanta engelska parlamentshumorn förnekar sig ej ens i dessa allvarliga tider, och herrarna hade ofta roligt.
Vi - skulle SA gärna velat skratta med, men d e hotfulla anslagen om tystnad skrämde oss - för att inte tala om den impo- nerande gentleman, som hade ett fader- ligt öga pi % oss.
Förkrossande värdig i sin diskreta, men oklanderligt eleganta redingote, följde han med välvillig upp- märksamhet diskussionen, och vi vå- gade aldrig sentera vitsarna utan att skela till hans slätrakade fysionomi ef- ter ett gillande småleende och en glimt genom den guldbågade pincenéen.
Så snart skymningen bröt in, drog han omsorgsfullt ned den mörka rullgardi~ nen för det lilla målade fönstret till skydd mot blodtörstiga Zeppelinare, men nere i den valdiga parlamentssalen fingo de otaliga ljusen stråla ut genom höga obetäckta fönster, landets fader trotsade faran.
Har hade kort förut den uppseendeväckande fredsdebatten ägt rum, då mr Philip Snowden, understödd av flera kolleger, bestämt uppmanat regeringen att undersöka möjligheterna för fredsunderhandlingar, vilket ledde till högpatriotiska protester från krigs- entusiasterna.
En modifierad krigsidealisering fick uttryck vid ett massmöte arrangerat av en nybildad liga: " Fight for rightu.
Le- daren, den före kriget som utpräglad fredsvän kände lord Bryce, är en av krigets desillusioner.
Han ville dock endast försvara det krig, som fördes för något högre an och utom det egna.
.
-.
.
.
.
-.
.
- - - - - - -.
.
-.
.
--.
.
.
-- -.
- - landet, i detta fall Belgiens befrielse och folkrättens seger.
Och detta motiv är genomgående för de bildade klas- sernas resonemang och framkastas lika trovärdigt och lika automatiskt som någon annan folksuggestion.
En liten episod under det nyssnamda mötet ar ytterst belysande för suffra- getternas vakenhet och påpasslighet.
Så fort ordet förklarats fritt, reste sig en ung flicka och friigade stillsamt, om ej inledaren trodde att det skulle just ur Folkrättens synpunkt vara oundgäng- ligt och klokt att ge kvinnorna röst- rätt, då detta vore en tillämpning av principen om allas lika rättigheter, Lord Bryce såg besvarad ut och blev svaret skyldig.
Men ett sådant begärdes ej häller, det var bara ett tillfälle att göra sig påminta, som de engelska rösträtts- kvinnorna ej försumma.
Om London för övrigt ar sig likt?
Ja, ytligt sett förefaller befolkningen märkvärdigt oberörd.
Pii jättehotellet vältrar en outsinlig ström av resande, dess 1200 sovrum äro ständigt upp- tagna.
Fullt av militär visserligen, men den gör ej mycket vasen av sig.
Litet omväxling bland khakiuniformerna äro högländarna i sina lustiga skotska kjo- lar med det nyinförda lilla förskinnet i khakifarg.
Asynen av de bara knäna kommer en att frysa bara vid tanken på skyttegravar.
I läckra skrivrum och salonger trotsa damerna i tunna siden- och chiffontoaletter det sjudubbla engel- ska draget och studera med djupaste intresse alla dessa underhaltiga illust- rerade magasin, och i den valdiga ku- polhallen njuta de sitt five-oclock-tea med bright musicu till.
---. -------- -- H E R T H A 213 - p - Hela det gigantiska etablissementet, som ar en skapelse av kriget, skötes av kvinnor, och maskineriet fungerar nästan automatiskt.
I frukostrummet, dar 400 gäster serveras åt gången av små svartklädda misser, rtder ingen smör- eller köttnöd, och av krigsbröd syns ej skymten.
Aptiten tycks inte alls lida av lektyren, morgontidningens hårresande skildringar, av hungersnö- den i Tyskland.
Men om man växlar några ord med en granne, blir det all- tid om kriget och dess offer.
Bitterhe- ten mot fienden, som ej " spelar ärligta.
har tydligen vuxit oerhört sedari kri- gets början.
Bildade personer, som haft talrika vänner i fiendelandet, tala utan översvallande entusiasm men med orubblig övertygelse om nödvandighe- ten att föra det " pitvingade " kriget till slut.
Och dock synes dem en ömsesi- dig utnötning fram på sommaren an- taglig.
Vetenskapsman, som beklaga att det kulturella utbytet avstannat, talade sansat om orimligheten av en fullstan- dig bojkott efter kriget, förrän landet självt lart sig producera för eget behov, men principen att bli oberoende av e k antipatiskt stämt grannland syntes dem riktig.
Vår studietid tog slut, och alla for- maliteter för en avresa måste genom- gås.
spänningen var på sin höjdpunkt, ty efter anmälan på Permit Office före- speglade man oss en husundersökning, men endast några polispåringningar i telefon för kontroll av våra uppgifter följde.
I viss mån besvikna över d,en ringa.
betydelse man måtte ha tillagt vårt besök, vänta.
vi oss dock större svårigheter vid tullviseringen i New- castle an vid ankomsten.
Men för d e oöverskådliga massor av resgods, som staplades upp i ett öppet skjul vid ham- nen, fanns blott en ung officer, och vad kunde han göra annat an trohjar- tat se en i ögonen och fdga: " No cor- respondence, sure? "
Jag.
kunde också med gott samvete neka, ty jag raknade inte med två kopior av svenska brev från British Museum, som jag höll i handen; Pil poliskontoret, dar jag något affekterat uttryckte mitt bekymmer att förlora dem, rådde man mig mera väl- ment a n.
klokt att stoppa dem i fickan.
Ater visade kroppsvisitationen, att per- sonalen ännu ej hunnit tillägna sig en tillbörlig brutalitet, och efter ett par timmars väntan i en lång kö av frys- ande och hungriga passagerare a r den sista skärselden vid passkontrollen änt- ligen passerad och vägen fri.
Nar landgången överskrides kommer avpsanningen, och sjögången gör en så apatisk, att man inte ens orkar glädja sig åt möjligheten att göra anteckningar, vilket man förut ej velat riskera.
En liten ljuspunkt i det omtöcknade till- stånd, vari rullningen försatte mig, var ett glatt igenkännande av den ytterst farliga lektyr, som jag vid utresan icke vågat föra i land, nämligen rapporten från kvinnornas fredskongress i Haag.
Jag hade före landningen stuckit in den i salongens bokskåp, och nu åter- fann jag den - i händerna på en ung man!
Måtte den väcka upproriska tan- kar hos många passagerare, som glömt förse sig med nyaste krigslitrerat ur!
N.
S.
-,.
Klubbar för arbeterskor i utlandet.
B land de många uppgifter, som indii- strialismens framträdande och ut- bredning givit samhället, a r tillgodose- endet av den arbetande klassens icke endast materiella utan också kulturella livsbehov av största betydelse.
Inseende fördelarna av att aga en frisk samt and- ligt och moraliskt - högtstående arbetar- kår och i avsikt att motverka de skad- liga följderna av det stillasittande meka- niska och ofta förslöande fabriksarbetet ha redan flera industriidkare i utlandet grundat inom själva fabriksområdena stora samlingshus, dar arbetarna kunna tillbringa sin fritid.
I rymliga lokaler med gymnastiksalar, simhallar, biblio- teksrum o. s. v. kunna dessa erhålla rekreation efter dagens mödor eller ge- nom att deltaga i särskilda kurser in- hämta kunskaper på olika områden.
Så beredes t. ex. de unga fabriksflickorna rillfälle att lära sig matlagning, tvätt, strykning m. m.
Men tyvärr höra dessa anordningar till sällsyntheterna; särskilt i de stora staderna a r den stallning, vari fabriks- flickorna befinna sig, långtifrån god.
Van- ligen a r det dåliga hemförhållanden, trångboddhet ' och fattigdom, som driva dem att söka sin förströelse utomhus, antingen på - gator eller i nöjeslokaler, dar farorna äro många för de ensam- stående och ofta mycket unga flickorna.
Dessa missförhållanden ha föranlett föreningar och enskilda initiativtagare i olika att ingripa för art få till stånd en förbättring i det sätt varpå arbeterskorna, särskilt fabriksflickorna, tillbringa sin lediga tid ".
Man har tänkt, att om den enskilda arbeterskan redan vid unga år, innan fabrikslivets anstrang- ningar hunnit förslöa henne, lärt sig att använda sin fritid till läsning och förädlande nöjen, om henne bibringats kunskaper i frågor berörande det dag- liga livet, hon då ocksh skulle vara mindre mottaglig för frestelser samt aga en viss motståndskraft mot dåliga in- fly telser u tifrh.
De företag, som till- kommit i syfte att förbättra arbeterskor- nas stallning, ha i huvudsak eftersträvat detta mal, ehuru de under olika förhål- landen kommit att utvecklas något olika.
Ett för Amerika särskilt utmärkande drag ar att man i enlighet med den dar- städes rådande principen att skollokaler- na böra utnyttjas i högre grad än t. ex. hos oss ar fallet, upplåtit dessa för afton- klubbar.
Sådana finnas till stort antal för män och kvinnor i alla åldrar, och under den korta tid, cirka 10 år, som be varit i verksamhet, har deras antal varit i ständig tillväxt.
I dessa klubbar kan vem som hälst inskriva sig och varje medlem vinner därmed rättighet att deltaga i de kurser, som anordnas i skolämnen, husliga sysslor och hand- arbeten.
Behovet av lektyr i lasesalar- na tillgodoses av de allmänna biblio- teken, vilka kringsanda vandringsbiblio- tek till klubbarna.
De sällskap, vilka " Vi påminna om de förträffiiga företag i denna väg, som sett dagen hos oss; vad som exem- pelvis uträttats i samband med " Hem för ar- beterskor ' ' i Stockholm och nu senast genon, Birkagirden.
Red.
' stå i spetsen för dessa klutibar, ha emellertid icke förlorat lir sikte behovet a v att bereda de arbetande tillfalle till oskyldiga nöjen.
Som särskilt anmark- ningsvart kan nämnas, att i klubbarna för arbeterskor regelbundet anordnats danslektioner och att flickorna en gång J veckan ha ratt att inbjuda ynglingar från närmast liggande klubb till dans- afton.
Medan de amerikanska klubbarna till en del erhålla understöd frin stads- myndigheternas sida, uppratth8llas de engelska nästan undantagslöst genom enskild offervillighet.
Antingen a r det då privatpersoner, som sammanslutit sig för att verka bland arbeterskorna, eller a r det medlemmar av de s. k. settle- menten, vilka upptagit aven denna verk- samhet på sitt program.
P å båda hållen företages arbetet i det stora hela enligt samma principer och metoder.
De så- lunda bildade klubbarna ha redan vuxit .till stora företag, dar medlemsantalet 1 en enda av de större kan stiga anda till 500 personer.
De aktivt verksam- ma medlemmarna utgöras i de flesta fall av frivilliga unga damer; endast undantagsvis händer det att förestånda- rinnorna äro avlönade, och sällan upp- bares nigon avgift av de besökande.
Samma vidlyftiga program, som utmar- ker de amerikanska klubbarna, påträffa vi aven i de engelska.
Vi finna också dar kurser i handarbete, matlagning, .sing, gymnastik och idrott.
Kurserna äro vanligtvis fördelade på olika vecko- dagar - ty även i England öppenhäl- las samlingslokalerna hela veckan -, varav följer att varje aktiv medlem har sin bestämda uppgift och bestämda ar- betsdag.
Särskilda anordningar äro ock- så har vidtagna för att behovet av god lektyr måtte tillgodoses.
- Eli synner-.
ligen efterföljansvärd idé ar att flere.
klubbar plägat för sommaren upphyra lokaler på landsbygden, - då det icke varit så lyckligt att någon enskild person gratis upplitit rum.
P å dessa stallen kunna arbeterskorna under några veck- ors tid samla nya krafter i en frisk och vacker omgivning.
Av särskilt intresse kan det vara att erfara hur den hösten 1913 stif- tade Karnratklubben för arbeterskor i Kristiania verkar.
Kamratklubben grundades och ledes liksom en lik- nande sammanslutning i Bergen av kvinnliga studenter.
Klubblokalen, som .vid föreningens grundlaggning var in- rymd i en enda större sal, öppenhålles 4 gånger i veckan från 7-I / 210 e. m.
Tillträde till densamma erhåller varje kvinnlig student och arbeterska genom att betala 40 öre i månaden.
Dessutom kan en icke medlem vinna tillträde genom att betala 10 öre för besöket.
Studenterna ha sina bestämda dejoure- ringsdagar, d i de till ett antal av 5-6 måste närvara.
Förutom téser- vering förekommer intet bestämt pro-.
gram, utan det står envar fritt att bi- draga på det satt hon halst önskar till kvällens underhållning.
På detta vis hoppas man få till stånd en otvungnare samvaro och större omväxling.
Ofta förekomma diskussioner, och För att erhålla lämpliga samtalsämnen har man tillgripit den aven i andra länder an- litade utvägen.
att anskaffa något som vi kunde kalla en frigelida, en ask, i vilken var och en har ratt att anonymt ', '
216 -.
- -.
- -.
.
.
- - - - - - - - - H E R - T - H - .. A .- -.
- P - - -.
.
framställa en skriftlig fråga, vilken redan under aftonens lopp tages upp till dis- kussion.
I allmänhet försöker man få arbeterskorna att taga så aktiv del som möjligt i vad som förehaves.
Emellanåt bjudes på korta populära föredrag i fysiologi, hygien, matlagning, litteratur- historia o. s. v., eller sysselsätter man sig med sång- och gymnastikövningar.
Också här försöker man, s % gott de små resurserna medgiva, ihopbringa ett.
.
.
- band med hemmen för arbeterskor.
Grundläggare av dessa voro några p &amp; 90-talet i Berlin bosatta socialt intres- serade damer, bland dem Alice Salo- mon.
Deras exempel följdes snart a v andra, och isynnerhet visade sig kon- fessionella sällskap mycket intresserade för saken.
Också i d e länder, som ti- digare omnämnts, ha kyrkliga och lik- nande föreningar organiserat klubbar bland arbeterskor, men de ha dock må- litet bibliotek.
hända icke gjort det i SA stor skala Sidan a r i korta drag den plan, en- ligt vilken de norska studentskorna söka fullfölja sitt mål att få till stand ett personligt och otvunget förhilllande mellan studenter och arbeterskor.
Till uppnående härav bidraga säkert i hög grad de utflykter klubben de se- naste somrarna plägat före taga till olika delar av landet.
I Tyskland, där välfärdsanordningarna vid en del fabriker nått mycket högt, uppstodo de första klubbarna i sam- som särskilt de katolska föreningarna i Tyskland.
O m således de ovan omtalta klub- barna eller föreningarna för arbeterskor i yttre avseende något skilja sig frän varandra, ä r dock milet för dem alla detsamma: att öppna för dem, som icke ha förmånen att aga ett eget hem-, en tillflyktsort under fritiden, där de finna hem trevnad, bildande förströelser och tlllfälle till undervisning.
(U r Samtid.)
Är röstrat ten den nyckel som för kvinnan skall öppna portarna till frihetens rike?
D enna fråga trängde sig osökt på un- dertecknad vid genomlasandet av fröken Anna Sondéns artikel i Hertha med anledning av en inbjudan till pris- tävlan över ämnet: 14Kvinnans fostran och bildning för hem, samhälle och fos- terland *.
Men innan jag försöker besvara frågan om den politiska rösträttens för- måga i ovannämnda avseende, ber jag fä bemöta fröken Sondéns egendomliga tolkning av några i hennes artikel om- nämnda skrivelser till Kungl.
Maj:t.
Fröken Sondén skriver nämligen (Hertha s. 193): v a g tänker närmast på den tvilngsuppfostran, känd un- der benämningen " kvinnlig värnplikt *, som spökar saval i här avhandlade in- bjudan till pristävlan som på andra håll,.
t. ex. i ett p a r s k r i v e l s e r till Kungl, Maj:tu.
!
.
Av dessa skrivelser ä r den ena in- lämnad av styrelserna för olika Moder rata Kvinnoförbund och har till syfte- mål att framhålla önskvärdheten av att enkla kurser i kvinnlig slöjd och hus- lig ekonomi genom lag göras obligato- riska och avgiftsfria för rikets a l l a unga flickor.
I samma skrivelse fram- hålles vidare, att denna s. k. hemvårds- kurs på 3 månader (halva tiden an- slagen åt undervisning i kvinnlig slöjd, halva tiden åt matlagning) bör meddela kunskap i ett enkelt hems vård och tillika kunna utgöra en förberedande kurs till de husmodersskolor med bar- navård, som förordas av två andra skri- velser, vilka inlämnats till Kungl.
Maj:t av styrelserna för Skolkökslararinnor- nas förening och Fackskolan för hus- lig ekonomi i Uppsala.
Då emellertid de båda sistnämnda skrivelserna avse " valfriau husmodersskolor .med barna- vård, måste fröken Sondén med ut- trycket utvångsuppfostrana i första rum- met syfta på de Moderata kvinnoför- bundens skrivelse, och då jag i egen- skap av ordf. i Moderata Kvinnoför- bundet i Stockholm varit med om att sätta mitt namn under bemälda skrivelse, anser jag det som min plikt att med några ord bemöta den mot Moderata Kvinnoförbundet riktade beskyllningen a tt vilja införa " tvångsuppfostran " för vår kvinnliga ungdom.
Det kan inte vara obekant för frö- ken Sonden, att undervisning i kvinn- lig slöjd och huslig ekonomi redan ä r obligatorisk för Stockholms stads folk- skolor liksom för folkskolorna i rikets övriga större stader, medan på lands- bygden och i mindre samhällen den ' kvinnliga slöjden ännu inte ingir i sko- lans undervisningstid utan göres bero- ende ' av lararinnans personliga offer- villighet och elevernas goda vilja, och ett allmänt känt faktum ar, ' att endast ett relativt fåtal av landsbygdens kvinn- liga ungdom begagnar sig av den un- dervisning.
de s. k. flyttande skolköken meddela.
~j heller kan det vara okant för fröken Sonden, att, medan Kungl.
Folkundet.visningskornmit ' t~n i sitt be- tänkande V förordar skilda yrkessko- lor för ' städernas manliga och kvinnliga ungdom, skriver samma kommitté (V. s. 81) angående fortsättningsskolorna p &amp; landsbygden, att dessa " i de allra flesta fall måste bli samskoloru, d. v. s. att flickorna få följa en för gossarnas ut- bildning lämpad undervisningsplan och följaktligen fortfarande i sin skolunder- visning sakna kvinnlig slöjd och hus- lig ekonomi.
Genom att i skrivelse till Kungl.
Maj:t framhålla önskvärdheten8 av att undervisning i kvinnlig slöjd och huslig ekonomi blir obligatorisk för ri- kets al l a unga flickor ha de Moderata Kvinnoförbundens styrelser velat tillför- säkra landsbygdens flickor.
samt de.
kvinnliga eleverna vid samskolor och elementarskolor samma förmåner av undervisning i praktiska läroämnen som t. ex. flickorna vid Stockholms folk- skolor (samt vid ett flertal elementar- skolor) redan äga.
I de Moderata Kvinnoförbundens skri- velse hänsyftas visserligen aven på den " kvinnliga värnpliktenu, men frågan be- röres helt flyktigt och endast i avsikt att ytterligare framhålla vikten av den kvinnliga ungdomens fostran till prak- tisk duglighet, och därför verkar det
val mycket som överord, när fröken Sondén sätter likhetstecken mellan den av Moderata Kvinnoförbundet förordade hemvårdskursen, omfattande den impo- nerande tidrymden av 3 månader, och begreppet u tvángsuppfostranu.
O m fröken Sondén anser 3 måna- ders obligatorisk undervisning i kvinnlig slöjd och huslig ekonomi för ett olid- ligt intrång på kvinnornas individuella ut- vecklingsmöjligheter, dH måste ju fröken Sondén för att vara följdriktig även bryta staven över hela vHr obligatoriska folkundervisning, som tvingar på en- skilda, För bokliga studier ohågade individer, en mängd kunskaper, som de endast motvilligt taga emot och sedan kanske aldrig Få användning för ute i det praktiska livet.
Nar fröken Sondén skriver (Hertha s. 192): V i d a r e anser jag att ett så- dant samhälle, ej minst för sin egen skull, bör ge sina medlemmar tillg4ng till den bästa yrkesutbildning det kan åstadkommagh, då tror jag att alla Sverges kvinnor med glädje skola instämma i detta önskemål, och nar hon fortsätter (Hertha s. 192): " Nu måste emeller- tid kvinnorna arbeta vid mannens sida ute i världen, och aven kvinnorna måste ha medel att existeraa, dH satter hon fingret just på det mål, som vår moderna samhallsutveckling tvingar de flesta kvinnor att inrikta sin utbildning på, men nar fröken Sondén utropar (Hertha s. 192): " Men vad skall man saga om oss kvinnor, när vi själva stirra oss blinda på honsynpunkten?
", då undrar man, om fröken Sondén verkligen menar, att vi kvinnor u r vårt liv kunna eliminera bort det fak- tum, att vi äro skapade till maka och mor.
De ogifta kvinnorna ha på flera områden presterat ett ståtligt arbete (fröken Sondén nämner själv allas vår Fredrika Bremer) och just genom sin obundenhet från familjeband kunnat giva sig helt åt det levnadskall, de valt, men detta upphäver inte den naturlag, som predestinerar oss till maka och mor och som i trots av fröken Sondens påstå- ende av motsatsen tvingar oss att in- rikta vår utbildning p &amp; tvenne mål, så att vi kunna bliva såväl en fram- gångsrikt sig själv försörjande kvinnz som en dugande hustru.
Nar ynglingen gjort sitt val av lev- nadskall, då kan han med friskt mod offra tid, energi och pengar på sin ut- bildning, ty han vet att allt detta får han en gång i framtiden igen med mer eller mindre hög ranta.
Den unga flic- kan däremot, huru ofta händer det inte, att hon agnar sin ungdom åt bok- liga studier eller å t nhgon - speciell yrkes- utbildning för att sedan aldrig tillgodo- göra sig denna utbildning utan i ställer gifta sig och såsom maka och mor möta krav på helt andra kunskaper an dem hon Förvärvat sig.
Fröken Sonden tycks emellertid tro, att bara vi kvinnor få politisk rösträtt, skall det gå som en dans att rödja undan alla missförhållanden och då även den pedagogiska svårighet, som uppkommer därav att våra flickor måste fostras med tvenne mål i sikte.
Men aven om rösträtten skulle dokumen- tera sig vara en sannskyldig trollstav, som kan locka fram en rikedom av gläd jeblomster på kvinnornas levnads- stig, så misstänker jag dock, att dess
---- .l H E R T H A 219 - - p.
- - trollmakt inte räcker till för att låta dar modfällda och med felslagna för- en naturlag försvinna, som Skaparen hoppningar, när rösträtten inte förmår mer än kanske vidga litet på den själv nedlagt i vårt väsende.
Den tid torde emellertid ligga oss springa, genom vilken d e.
sett sina närmare an många av oss vilja tro, drömmars lyckoland skymta?
Portarna förbli stängda) men det ar då det nya maktmedel, som kallas po- inte blott kvinnorna, det a r hela mänsk- litisk rösträtt, skall läggas i kvinnornas händer.
För många blir den helt sa- ligheten, som står därutanför och väntar kert en hjälp och ett stöd i kampen sedan årtusenden p31 att bliva insläppt.
för höga och adla ideal, men den stora Och utanför de stängda portarna till hopen, genomsnittskvinnorna, skola inte längtans och drömmarnas land skall - d e kanna sig besvikna när de marka kanske aven det ratta svaret kunna huru obetydligt deras personliga infly- givas på Frågan: " Är kvinnan män- tande därigenom vuxit?
H a r inte röst- niska? "
Ar hon skapad till att kämpa rätten för dem blivit den nyckel,.
som och lida för att med hoppet som vand- skulle öppna portarna till frihetens rike ringsstav finna den vag som leder till EBBA VOJ ECKERMANN.
pB vid gavel?
Och skola de inte st8 sanningen?
Notiser från bokvärlden.
Svenskar fran förra seklet.
Bio- grafiska studier av Lydia Wahlström.
II.
P.
A. Norstedt &amp; Söners förlag.
Förf.
till S v e n s k a r f r å n f ö r r a s e k l e t a r övertygad att den svenska allmänheten val.
behöver bli mer be- - kant med d e historiska grundvalarna för svensk kultur.
Hon uttrycker denna uppfattning både i det för båda delarna av S v e n s k a r f r å n f ö r r a s e k l e t gemen- samma företalet och i den resonerande inledningen till Richert-biografien i den nu utkomna.
Tillika a r hon själv sär- .deles intresserad av att just i förhål- lande till den närvarande tiden betrakta vissa svenska kulturpersonligheters liv och garning .. U r denna dubbla upp- rinnelse: den populär-pedagogis ka av- sikten och det personliga aktualitets- intresset har S v e n s k a r f r å n f ö r r a s e k - l e t framgått och blir därav förklarlig som samling.
I den nu utkomna delen har ingen av uppsatserna samma självständighets- varde som den om Hans Jarta i den förra.
Den första av.
d e nu utgivna ar ingen biografi utan en konfrontation av var tid med Geijers politiskt-psyko- logiska utveckling sådan den framställts av undertecknad.
Uppsatsen om Rich- ert lägger till sammandraget av War- burgs biografi en färg av personlig sym- pati (som Warburg ju ingalunda saknar, fast hans uttryck för den äro mera reserverade), och jämförande sidoblickar till både nutida och med ' Richert sam- tida politiker.
Artikeln.
om Fredrika Bremer .h.ar undertiteln " några fakta och synpunk- tera.
Med all ratt har den detta ämnet begränsande namn.
Ty den " vidlyftiga bibliografien ", varom förf.
talar i förordet, är så till vida vilseledande vidlyftig, som förf.
föga nyttjat de däri omtalade spe- cialundersökningarna.
Av litteraturen o m Fredrika Bremer har hon knappast.
220 -.
- -.
H E R T H - A _ _ -.
----.
- __i___ Fullt utnyttjat något mer än den Adler- sparre-Leijonhufvudska biografien, den hon väl mycket behandlar som kall- skrift, samt Mortensens biografi, som hon ur en av de synpunkter som in- tresserat henne polemiserat mot.
Här har hon också begagnat sig av material, som ej var tillgängligt för Mortensen, .t.
o. m. i någon mån av den under ut- givning varande editionen av Fredrika Bremers brev.
Den kunskapsskatt som föreligger i den enda ännu utgivna delens brevtext och i noternas meddelade fakta och psykologiska str8lkastare har likväl endast i några fH fall och notisartat lämnat spår i Lydia Wahlströms förut tryckfardiga skildring.
Sådan den är, utgör den emellertid ett värdefullt och givande komplement till Mortensens och Sverker Eks helframställningar av Fredrika Bremer för den stora allmän- heten.
Vad som före brevupplagan på senare gr utkommit av Fredrika Bremers egna förut okända brev m. m. har förf.
med intresse studerat och tillgodogjort sig.
Aven ur ännu otryckt material (Hart- mansdorffska brevsamlingen) har hon hämtat helysande citat.
Allt som allt har nog Lydia Wahl- ström lyckats i sin önskan att få fram den unga Fredrika Bremer.
Fred.
Utgiven av Svenska sektionen av Internationella kvinnokommittén för varaktig fred.
Svenska andelsförlaget.
Om kvinnornas fredsrörelse nu under kriget är det mängder av mänskor som ingenting veta, och bland dem, som veta något om den, finns det utan tvivel mer än en, som finner att deras rop på fred endast är .-.
.
.
.
.
.. -.
.
.
.
-.
- - - - som fladerpipans drill mot braket av den Askande orkanen.
Det lilla vackra häftet, som på sitt omslagsblad, inom den fina, blekt blila iinjen, låter ordet F r e d i stora, klara typer springa fram mot läsaren, talar verkligen om, att det finns kvinnor som gjort något för att mitt under krigs- orkanens bedövande dån och ohyggliga förstörelsearbete bereda väg för den fram- tidslycka, som ligger i fred p &amp; jorden o c h m ä n n i s k o r n a e n god vilje.
Det berättas om att mitt under brinnande krig 2,400 kvinnor - tyskor och bel- giskor, österrikiskor och italienskor, engelskor och ungerskor, vid sidan av icke krigförande länders kvinnor - sammanträffat till samfälld protest mot kriget och för att uttrycka sitt hopp om och sin tro på att våldsprincipens till- lämpning skall försvinna ur världen.
Med andra ord, denna lilla publika- tion lämnar en historik över tillkomsten och förloppet av Internationella kvinno- kongressen i Haag april 1915, återger i sin helhet kongressens beslutade ut- talanden och ger vidare i korta karak- teristiker konturerna av den nya freds- rörelsens ledande personer, J a n e Ad- dams, Lida G u s t a v a H e y m a n n, Aletta Jacobs, C h r y s t a l Macmillan, Rosika Schwimmer.
Till sist redogör den för det genom en svensk sektion hos oss fortsatta fredsarbetet i direkt anslut- ning till Haagkongressens resolutioner, och Elin W a g n e r gör i en slutartikel, s j ä l v r a n n s a k a n kallad, upp saldot för kvinnornas skuldkonto ifall de icke väcka och hålla fredsvilja vid liv.
Men som inledning till allt detta har S e l m a Lagerlöf fogat en djupt grip- ande bekännelse.
I sägnen om O d e kyr- k a n bi ktar hon krigseländets härjningar i en diktarsjäl.
E. K-N.
A.-B.
Nordiska Kompaniet.
Textilafdelningen Thyra Grafström, Stockholm.
Permanent utst#llning av fardiga och pilbörfade arbe- ten samt material.
Rid vid inredning av viningar m. m.
Undervisning i Italiensk spets- och annan konstsöm.
Ständigt pH lager därtill hörande material: Svensk, Fransk och Bömisk Spetsträd.
Rikhaltigt urval av Spetsmönster.
Husmod ' ersbefattnineen Ka r l s t a d s stads \ attigvirdsinriittning A Klaraborg blir ledig att tillträda den 1 instundande November.
Sökande bör vara nigot van vid sjukvird och i övrigt väl me- riterad.
Lön 800 kronor samt 2:ne Ilders- tillägg ii 100 kr.
efter 5 och 10 Ar, ävensom vanliga naturaförminer.
Ansökningar ingi- vas till Karlstads Fattigvirdsstyrelse före 15 Juni.
SPECIALSKOLAN.
FOR VAVNINO OCH VAXTEARONINO RIDDAREGATAN 7 B. ALLM.
TEL. 255 97.
.
Inneh.
HEDVIG MAASS.
- Kurser i Vävning och Växtfärgning.
Undervisning alla dagar 9,30-7.
PROSPEKT.
Ledig annonsplats!
A.
platsförmedlingen finnas anmälda lärarinnor, lektionsgivare, in- och utländska, kontorister, värdinnor samt hushallsbiträden av olika slag.
Rikst.
27 62 Platsförmedlingen ar Öppen kl. 12-4.
A.
T.
48 veckotidningen DAGNY 1908-1913 erhållas mot ett pris av kr.
2: 50 för inb.
ex., kr.
k75 för haft.
ex. h F R E D R I K A - B R E M E R - F ~ R B U N D E T BYRA, S 48 B ra bergs gata an, i tr.
HEMTREVNAD Praktisk tidning jo " + hemmet utgiven a v FREDRIKA-BREMER-FOR BUNDET Redaktör: FANNY EKENSTIERNA.
Utkommer med 40 åttasidiga n:r om året.
Prenumerationspris: helt år kr.
1: 80, halvar kr 1: -, kvartal kr.
0: 10.
Prenumeration sker A posten.
Innehåller berättelser och poem, levnadsteckningar, religiösa och etiska uppsatser, artiklar i diverse ämnen samt en rikhaltig praktisk avdelning.
Inbundna argangar för 1912, 1913, 1914 och 1915 kr.
1 5 0 pr ex. I upptagas av Fröken Ingeborg Bergström.
Rikstel.
97 83 31 OSTERMALMSGATAN 31 Rikstel.
97 83 Tryckt Iioi BKOUEKNA LAGEKSTKOM, Boktryckare, Stockholm 1qr6
', i -- i..
.
Tidskrift för den svenska kvinnorilrciboir,: &amp; &amp; en av Fredrika=Biemer=PÖrbandeL Redaktör: Ellen Kleman.
. '
.
.
.
-.
...... r..
.
.
: ~ (lrbund&amp;edle~ &amp; ~ih&amp;fl. '.
(ldskri~&amp;n till ' &amp; piis pi * * ki&gt; ' bSb .väkid pren " meration sker .direkt genom Frtidil@-Br,emepPörbandets b y r h.
48.
Klarabergaga@, ~ o c k h o l m.
.
1cke=f8rbandsmedlemm~r.~p ' re ' ~~e~~ A .~närmtiste pbstanralf~tiier il bbkhandel.
Pris.
För postupplaga:.- ' / I P kr.
+-r; ?j?
Ar kr.
275: - L6snuqmer ' Js fira Redaktim och.
upeditlon: 48- lGhrhetgsgtitaii~ 44to&amp;h0lmt ~ &amp; a k t i 6 h r i ~: dihidadar, d .unsdigar .och ': fredagar kl. 1-3.
Allm.
T.
48 50, Riks 27 62.
Expeditionen: kl. 11-4 .varje4 diekendag.
r AIlm.
T.
48 16, Riks 27 62. m.
.
.
.
.
.
, -.
.
.
.
.
.
.
:.
.
,.
..,.
: .. F ..;;. '
. '
.
.
:; y ...
.
.
.
.
.
.
-.
.
.;.
.
.
.
:. '
.
I..
b.
........ i ' ' m a.
C;, n C.
.
i.
.... -.
.
.
.
.
.
.
.
, e ..... '
1 b.
.
,,.
.
.
l ' 4 i -,.
.
.
.
bildade självförs6ejande.
kvinnor.
.
.
i ~.
x.
~ e d i t i o n e n ~: l a r a b e r ~ s ~ a 48 tan 11;. '
i - '.
J ~ B S.
!
Oppen endast tisdagar.
.
och fredagar.
.
.
.
.
kl..
.
l / tll-l / A.
.
.
.
OBS.!
.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
I I.
.
.
.
.
.
.
.
.
-: BYRA.
p.
.
I.
- I.
.
.
.
. '
-: ' 0 J-.
.
.
.
.
.
.
48.
.
.
.
m. '
. '
.
KLA~ABERGSGA~~N ... ~~ m 8 l Rjkstel.
k7 02: Allm.
tal.
48 16..
~ ~ ~ l y s n i t i g s b ~ r l l l n m &lt;el.
,, M.
SO.
oppen: 1 1-4 U,pplysningar liimnas kostnadskitt rörande kvinnliga arbetiomeden, utbildningskurser, lilne- ~ikstelefoi 6898 - T~I.-ear:: srCb.ters&amp;ebyrdn.
i ~ i ~ r telefon n.
82 1 1 Byrin mottager sjukbud hela dagen: pr tel$m iven natteti&lt;i.
I I
1 3 3 l J.
.. -.
.
.
-.
.
r.
U; rnaaligh &amp;; ia - &amp; ui~imkel.
Av Metta Greger.
-.
.
. '
:.
.
.
.
.
...
.
/ en '.
kvinnl ' i@+-: ~öjiitjiiasteh i Stockholm -.
190741.
9 %.
, h.
.
-.
-.
.
... -.
.
.
Anm.H@fer, - .., .-.
.
.
-.
.
.
.
.-.
...
-.
.
- l 3-.
.
.
, ' ' -., ..
; .-c i Fredri ka-flremeirF8rbundets stipendier 19 16 ...
.
...
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...
Kvinnomöte.
i S a d n l q i.
11-18 juni.
- Kringblick.
.
Hos engblska frsdivan ' ner under krlget.
II.
Av N.
S..
.
.
.
- -.
,.
.
.
Klubbar 6 a r b e m k o r i utlandet.
Ar r ~ s t r a t t e n ' d ny@d ~ rom far kvinnan ikall ~ p ~ j r &amp; r- i .. tama till.frihetenci ' rlke3 Av Ebba von Eclcermann.
.
* L --.
.
.
.
Notiser fran bokvHr1den.
w ~.
9.
...
8 .- 9: ~ o ~ w o 111 lika bra som mejetism61 ' Ledig annonsplats!
.
-; * -- 1, m B B.
-- ._I '.
.
.
-:, ..: .r - -.
.j * ~ C 3 c q K r 3 s ~ 0 o 2..
1.1 8.
.
P.
-.
