# ID: svediakorp-per2727
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1916
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,236
# sentences: 970
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


LEDANDE OCH POLITISKA ARTIKLAR, SOCIALA FRAGOR, LAGFRAGOR, SKOL- OCH UNDERVISNINGSFRAGOR.
.
ANDEN, EvA:Lagstiftarnaa banbrytande arbete 246 BJORNBOM-ROMSON, MARTA: Om Hkta makes arvsrätt .................. 341, 364 BORELIUS, HILMA: Fredens verk ........ 287 -,, - Inre samling .................... 177 ECKERMANN, EBBA VON: Är rösträtten den nyckel som för kvinnan skall öppna portar- na till frihetens rike?
................ 216 GREGER, METTA: En friga ?.
............. 124 HESSELGREN, KERSTIN: Husmodersutbild- ning ............................ 157, 199 HOJER, ANNA: Den kvinnliga polistjänsten i Stockholm 1907-1916 .............. 206 KEY, ELLEN: Mina ' triksdagsrnotioner ".
... 398 KLEMAN, ANNA: Lönernas defensivallians 309 -, - Värderingsmetoder .. .............. 255 KLEMAN, ELLEN: Ha vi att börja p i nytt?
265,, - Samhushillning och nationaleko- nomi ........................... 326, 334 KLINTBERG, GERTRUD AF: Förslag till ny fattigvirdslag ........................ 95 LINDHAGEN, ANNA: Ellen Keys " riksdags- motioneru .......................... 323 - Vissa behövliga förändringar i det nya hrslaget om barnavirdslagstiftning .... 355 LJUNGBERG, ANNA: b e r v i l d e t i Nöbbelöf 405 NORDENSON,BERTHA: " Hjälpsystrarna " 1 17, 173 ROSENBERG, SIGNE: Kvinnorna och kom- munens fattigviyd .................... 268 SONDEN, ANNA: Ar.kvinnan människa?
.
.
190 SUNDQVIST, ALMA: En väg till bättre smi- barnsvBird .......................... 3 l 9 THORSTENSON, AXIANNE: En kvinnlig tjän- ste friga ............................ 332 -,, - Huslighet och kvinnosak .......... 222 -, - Rösträttsbulletiner.
............... 290 -, - Skandinaviskt samarbete .......... 45 -,, _ - Värnpliktsir för kvinnor.
Vad tyskorna saga ................................. 25 TISELIUS, ELLEN: Förslag till lag om barn utom äktenskap-.
.................. 49, 72 TORNELL, GERTRUD: Gifta kvinnors ordi- narie anställning i kommunikationsverken 138 ULRICH, SIGRID: " Hjälpsystrarnau.
103, 144 WELLIN, BERTHA: " Hjälpsystrarna " .... 197 VERDIER, SIGRID DE: En kvinnofriiga inför tandläkareinstitutets lärarerid ........ 337 - -.
WIDERSTROM, KAROLINA: Ellen Keys * riks- dagsmotionera ...................... 303 ABERGSSON, ANNA: Hur skall iiderdomen p i bästa sätt tryggas ?.
............... 133 Birgi ttas minne ........................ 33 1 De finska kvinnoföreningarna och aktenskaps- lagstiftningen ........................ 230 De utomäktenskapliga barnens stallning.
.
293 Där man reder sig den kvinnliga sakkun- skapen rorutan ...................... 397 Ellen Key som riksdagsmotionar ........ 27 1 Enighet .............................. 241 Kriget och kvinnornas arbetsproblem .... 1 12 Midnattsvakan vid Fredrika Bremers minne d m 31 december 1915 ................ 23 Nar det blir nödvändigt ................ 221 Svenska kvinnoföreningar uttala sig i äkten- skapslagstiftningsfrigan.
............... 103 Vira önskemil i äktenskapslagstiftningen 424 SOCIALA FORETAG, FORENINGAR OCH FORENINGSMOTEN.
BORELIUS, HILXA: Sommarens röstratts- mönstring .......................... 274 DAHLGREN, LOTTEN: Nordiska kvinno- konferensen i Stockholm 10-1 1 novem- ber 1916 .......................... 375 GADOLIN-LAOERWALL, E.: Meddelägarskap 6 KLEMAN, ELLEN: Fredrika-Bremer-Förbun- dets irsmöte 25-26 april: 916.
....... 179 -,, - Kooperativt lantbruk.
............. 167 -,, - Lärarinnehemmet Ro.
............. 107 -, - Minskensskolorna ................ 226 MELANDER, SIGRID: Den blivande frukt- odlings- och trädgirdsskolan p i Apelryd 12 PLANTING-GYLLENBAOA, GERDA: Central- förbundets för socialt arbete utbildnings- kurser ............................. 236 SONDBN, ANNA: Från ett rätts- och freds- möte .. .............................. 383 THORVALL, DAGNY: Birkagirden .. ........ 159 Fredrika-Bremer-Förbundets stipendier 1916 205 HemvBirdskurser " .................... 80 Kvinnans fostran och bildning för hem, sam- halle och fosterland.
................. 176 209 Kvinnomötet i Strängnäs 17- 18 juni L.
K.
P.
R:s centralstyrelsem6te ........ 38 Aleddelande f d n Fredrika-Bremer-Förbun- dets stipendiefond.
l9 .... ...................
NOTISER Nordiska kvinnosaksföreningars samorga- nisations stadgar .................... 390 Nordiska kvinnosakskonferensen ........ 353 Röstrattsföreningarnas första Birgittadag.
.
339 Röstrattsföreningarna 19 15 .............. 237 FRAN BOKVARLDEN BJORCK.
AMALIA: Gustaf Fröding av John 433 Landquist ...... i ................... -,, - Katarina Elisabet Posseav Nils Löfgren 44 -,, - Sveriges störste tempelskald av Hen- rika Scheffer ........................ 416 BORELIUS, HILMA: Amalia von Helvigs bref till Atterbom.
Utg.av Hedvig Atterbom- LEVNADS- OCH MINNESTECKNINGAR.
............................. 78 Svenson KULTUR- O C H RESESKILDRINGAR.
- -,, Bettina av BeatriceZade .......... 414 ESSAYER.
SKISSER.
UTLANDSKA KORRE- -,, Frin hövdingen till den törnkrönte SPONDENSARTIKLAR M.
M.
av Emilia Fogelklou ................ 264, - icrkunnare av Emilia Fogelklou.
.
65 -.
- Svenskar frin förra seklet av Lydia BJOHCK.
AMALIA: Ellen Key om kristen- domen och kriget .................... 380 Wahlström ....................... .20, 21 9 BORELIUS.
HILMA: Fredrika Bremers hög- EKENSTIERNA, FANNY.
Söder omlandsvagen ............................ sommar 249 av Emma Bendz .................... 395 - - Fredrika Bremers ungdom ........ 14 FOGELKLOU.
EMILIA: Drottningen av Anna D ~ L G R E N; LOTTEN: Esselde och kvinno- ......................... 394 bildningen ..................... .32.
57.
83 - Wahlenberg,, - ' Rattsmoral i privatliv och statsstyrelse - Mathilda Silows livsgärning ...... 4 av Severin Christensen, Axel Dam och DEVINE.
EDWARD T.
Fram till fred p i C.
Lambeck ........................ 435 jorden .............................. 1 12 FOGELKLOU.
EMILIA: 1 strimman ........ 324 -,, - Statskyrkoprasten av Elsa Törne.
436 - - Kritstreck ...................... 298 -,, - Veri Similia av Vilhelm Ekelund .. 435 - - Tusen ar tillbaka ................ 135 -,, - Vingar av Ester Nennes .......... 374 - - Vår van magistern .............. 232 KLEMAN, ELLEN: Camillas äktenskap av EIin Wagner ........................ 43 GREGER.
METTA: Försvinnande typer .... 420 - - Ur manlighetens synvinkel ........ 202 -,, - De svenska hemmens.
förfall och upprättelse av Ester Norén .......... 329 HUBNER.
BERTHA: Henriette Renan.
.
169.
194 JOLIN.
ELLEN: Anna Nordgren .......... 314 -, - Den furstliga äktenskapsmarknaden - - Elisabeth Warling in memoriam .... 402 i Europa av Catherine Radziwill ...... 175 KLEMAN.
ELLEN: Anna Shaws liv ...... 5 3 - ',, - Den nya äktenskapslagen av Georg Stjernstedt .......................... 110 En av de glömda ................ 304 Helen Ring Robinson ............ 30 -,, - Det offentliga talandets konst av Odal -,, - Malwida von Meysenbug ........ 358 Ottelin .............................. 175 LEE, VERNON: Nationernas balett ........ 277 -,, - En dröm av Anna Lenah Elgström 416 LEVERTIN.
ANNA: FrAn krigets Saint-Sulpice 238 -,, - Frankrikes själ av Marika Stjernstedt 151 MAYREDER.
ROSA: Krigsfraser ........ 67.
89 -,, - Fred ............................ 220 MORCK.
FREDRIKKE: Gina Krog ........ 183 -,, - Fredmansgestalten av Karin Ek .... 44 PETTERSON.
ANNA: Nutida engelska för- -, .- FrAn Berlin till Brussel av Annie fattarinnor .............. 40.
62, 120.
139.
Akerhielm .......................... 395 PLOMGREN, IDA VON: Ett semesterminne 258 -,, - FrHn gammal tid och ny au Cecilia Biith.Holmberg ...................... 393 STENBOCK.
LOUISE: Ekebyfolket .... 127.
146 -,, - Föreningen koloniträdgirdar i Stock- TNIEL.
ELISABETH: Bokhantverkoch Kerstin holm .............................. 329 Key ................................ 248 W A H L S T R Ö M.
L Y D I A.
N ~ ~ 5-1916 ~ S V ~ ~ ~ 1 I I -,, - ~ ~ ~ Härjat och bärgat av Ellen von Platen .............................. 151 ZADE, BEATRICE: Lärda tyskor under ghngna, - I rysk fingenskap av Elsa Sandblad 152 tider .................. 345.
366.
406.
425 -.
Klubbar för arbeterskor tutlandet ........ 214 -, - Jungfru Lotta och Mamsell Jeannette Kvindelige Studenters Sangforening ...... 240 av Louise Stenbock .................. 415 Hos engelska fredsvänner under kriget 187.
21 1 - .,- Koloniträdgirdar och planterade gir- Trots allt .............................. 3G1 dar av Anna Lindhagen ............... 395 -,, - Minnen av och om Emil Key av Ellen Key .......................... 109 -,, - Omkring Herdinnan i Norden av KRINGBLICK.
Jane Cernandt-Claine ................ 415 -,, - Patron Carl av Lotten Dahlgren .... 435 Sid.
36.
81.
102.
123.
142.
165.
210.
233.
253.
- - Slakten Jerneploogs frarnghg av 272.
322.
385.
404.
Elin Wagner ........................ 414.
- d ' -.
.
.
.
.j j.
- .. - - Y-. '
.
KLEMAN, ELLEN: Sällskapslif och hemlif Stockholm pB1840-talet av Syster Heijken- skjöld .............................. iog LEIJONHUFVUD, SIGRID: Nyköpingshus av Lina Lagerbielke .................... 65 LUNDBERG, HILDUR: Bibliotek och biblio- teksskötsel av Alvida Sandberg .. ...... 241 NATHORST-BOOS, L: Till Osterland avAivva Uppström .......................... 4 16 RUNCRANTZ, GERTRUD: Utan barlast av Vilma Lindhé ...................... 241 STENBOCK, LOUISE: Brhvallahus av Birger Mörner.
............................. 394 WAHLSTROM, LYDIA: Carl Gustaf Tessins dagbok 1748-1752 utg. av Sigrid Leijon- hufvud .............................. 21 - W - Ur fromhetslivets svensk-historia av Emilia Fogelklou .................... 392
Kvinnliga Jurijliskr- %yran.
.
.
-.
, -.
.
.
.
.
.
.
- Juris &amp; afididat: ~ i &amp; &amp; n a.
.
.. --.
-.
.
-. '
.. VaIIingatan 18.
- .. e.
10-4 m Rik~7576 Alfm.18886 ...
Testamenten, bouppteckningar,rrvsutrednlngar, iiktenskapsfhord, tamiijerattssaker, juridiska uppdragauallas1~ag.
-- - -.
- .....
.
A.- &amp; Nordiska ~orn~amiei.
- -.
.. r-.
' -.
- ' Texmafdelsingen Thyra Grafström, ~h&amp;lrn;.
~ e &amp; a n e k - tltStaIfning av llMiga och p l b 8 r k ~ &amp; be- i ten.
s m t material.
RHd vid inredning a t v h i n g r m. m. '
.
- - -.
.
Undervisning.
-.
. '
.
- r.
- " ' i Italiensk spets- och annan konstsgm-.
, l .- .-.
Stllndigt.
pB.
iager därtill hörande material:.
- -.
Sven&amp;, ~ r a n s k och Bömi3k Spetsträd.
Rikhaltigt urva1 av Spetsmönster.
.
-.
_.
.-. '
.
- -.
.
s - För kapitdAer, diiskilt firntimmer, bu det 18nge varit, ett&amp;ihin@rn~~ att kunna Övegiimna +den av sina värdepappm och skotseln ' Rhenade av s i m afFärer at nigon.
person eller institution, som med absolut * rhet punktlighet - och noggrannhet ' im.utf6randet av det anPartrodda uppdraget, ivensom prisbillighet. '
En sidan institution ar.
I -.
mmemr.mm * m .. m.me * 04 ..... .. - ... (Kungsträdgdrdsgatan.
.
8. epeditionstid -.
.s .- .-.
* / g I @ -- 4.)
.
. '
- ' -.
: - som under garanti av ~toclcholms Enklldi B u k itagsr.
i i VM ofbt ' 6nnlming av, enskilda pe,moners och kassors vardepapper.
Exempel 1.
Om en persan holi Notariatavdelningen deponerar obligatlakr, Inkasserar Notariatavdelningen .vid för@lotidema ' kuponger och tillhandahilfler deponenter-influtiii .medel.
Vidare ehener Notiriataidelningcm utlottningar av obli@tioner &amp; hdi ' u n d e ~ t a r.
deponenten I god gd, f hl1 en denne tillharig obligation blivit utlottad, samt tamnar firstag ' till ny placering.
av det ledigblivna kapitalet.
Exempel 2.
Om, inteckningar depo ?ieras hos Motariatavoie:nOngen, u.nderr8ttat Notariat- avdelningen giildenllren darorn att .räntorna i inteckningarna skola till avde,tningutinbetilas, varefter de medel, som Inflyta, till deponentenmredovisas.
Vidsre tillser No@atayc) elningen, act inteckningarna b l i n i vederbörlig tid förnyade.
Om en hos avdelnin~n ' d ' epnerad Ban &amp; inteckning genom undediten .förnyelse skulle forFalla, editter StockYaimr ~neliilda -.
därigenom uppkommen skad.
F6rvarinpafgift: 50 Ö r e för ar per 1,000 kr.
sa depositionens varde, dock; j, imder~tdi kr.
3 "
.
19i5-191,ti.
.
.
.
: .-.
.
.
..
I. '
.e ...
; .J y j, g.: N u drar Skräckep ut över världen högt p &amp; sin blacka,.
.
.
pansrade häst.
sliter gubbar och bar &amp; frHn härden bort till trollenas blodiga - fest.
.
.
.
. '
- '.
~ e h som, 4 ' .. inte han; ritt kan.
följa,.
släpas nied tills en re.m går av, och barmhärtiga korpar hölja ' .I.
: .. v, ' nu &amp; r stridsfanfarernas dag.
.
Vem frågar efter om barn och dårar icke tjusas av kraftens lag.
.
.
Den som.,haver skall.
varda givet, den som saknar skall mista allt.
.
Döda och dödas.
- s. &amp; heter livet, och den starke tar livet ' kallt,.
.
...
...
.
.. N u är den eviga Fimbulvinter - ' vill du finna ditt hem, så sök!
Här, d ä r hoven mot kroppar slinter, här går vägen mot - Ragnarök:.
a I a
FåfCingt vi samlats att vänta dagen - svart star nyarets gryningsflod; lyss till de flämtandc andetagen av en varld, som förkvävs i blod!
Så vi stirra trött ut i natten dar Förtvivlan i brandmoln står; dånet av djupens sjudande vatten genom själarnas gömslen går.
Stilla vi bedja om glömskans förskoning, om en enda vilans minut, om en ljusglimt.
från fridens boning, om en syn, att var varld tar slut.
II.
D e t vilar kring slottet och parken en svepning av nyårssnö - det är som den brudklädda marken val visste, att borgfrun skall dö.
Hon väntat i år av längtan, hon väntar vid midnattsslag, att riddarn i kolsvart rustning skall hamta henne i dag.
Hennes iiv var ett korstag kring landen, en soldröm av jubel och strid, de fångna hon löser ur banden, de kampande bjuder hon frid.
Nu vilar borgfrun, den späda, sin blick på falnande glöd, välkomnar med vita händer Guds sandeman, riddaren Död.
III.
E n gryningstimma skymtar jag, vad lider morgonvakten?
H E R T H A 3 Skall ej en gladjens nyårsdag gå upp för fria släkten?
.
Din åsyn världen mist, Du starke Herre Krist, och utur djupen ropar jag: niir kommer du med fridens lag?
N u slocknar glöden i mitt bo, nu kallnar det på härden, kom snart till mig, min frid, min ro, Du endaste i världen!
Det lyser från Guds hus.
av evighetens ljus, dit sträcker sig i natt min tro,.
där skall ditt barn till nyar bo.
IV.
N u kom Guds härold ridande p &amp; fridens vita häst och bar från frejd och lidande Hans ' barn tiii nyårsfest.
Och nar vi blicka trevande emot din trygga hamn, du räcker, ljus och levande, mot oss en öppen famn.
D i n sådd vi burit gratande i smäiek, höst och natt - snart berga vi, förlatande, Guds kärvars rika skatt.
Ett jublets tack, du bärare, av frön till Sverges mull!
Ditt silver är oss k.ärare än unga lockars gull.
. '
'.
.
.
An skälva nakna lindarna på frusen kyrkogård, än isa nyårsvindarna.
Fredrika Bremers vard.
Men en gång kommer lagande av.
tack för vad du gav en vitklädd ungdom tågande i solglans till din grav.
LYDIA WAHLSTROM.
I) - Mathilda Silows livsgärning.
L - yckligt för en människa att ha bli- vit s8 ställd i livet, att hon kunnat koncentrera sig p8 en idé, och lyckligt för en idé att ha vunnit en människa hel och hillen för sig.
Jag känner in- gen på vilken denna kombination bättre passar in an på Mathilda Silow.
En idé- människa uppgående i .och samman- smältande med en stor ide, det ar vad Mathilda Silow ar.
Hon har också kom- mit något helt åstad, en personlig hel- gjutenhet, och helgjutenhet i tankens omsättning i handling, sällsynt i denna halvhetens värld.
Mathilda Silows livsgarning samman- faller, som allbekant ar, med Fredrika- Bremer-Förbundets stipendieinstitution, vars sekreterare och ledande kraft hon varit allt fr8n början av dess stiftande.
Nu har hon emellertid efter att i tjugoåtta år oförtrutet ha verkat för denna sin livssak förklarat sin önskan vara att nedlägga arbetet, icke av trötthet och minskad andlig spänstighet, utan eme- dan hon, som den kloka förvaltaren hon ar, velat i god tid stalla om sitt hus, då hon vet sig med full trygghet kunna anförtro dess vaird i yngre han- der.
Och kan någon ha ratt att efter en lång och mödosam arbetsdag unna sig vila, så ar det denna goda och trogna tjänare.
Mathilda Silow raknar sig icke själv som skapare av stipendieidén, ehuru hon varit dess främsta befrämjare.
Nej, tanken har utgaitt från samma klara, initiativrika huvud vi ha att tacka för allt det basta och livskraftigaste inom vår svenska kvinnorörelse.
Redan i Tid- skrift för hemmets näst sista årgång har Sophie Adlersparre framlagt planen för en verksamhet svarande mot den det nystiftade kvinnoförbundet sedan skulle stalla som en av sina första upp- gifter, bildande av " studie- och yrkes- siipendier för flickor, i syfte att bereda dem utväg till sjalvförsörjningu.
Den långa och vältaliga artikeln, dar planen utvecklas, har som motiv en
- ' '.
passus hämtad ur tidskriftens allra för- sta årgång: " Det ar i sanning en grym- het, vilken ofta av ren tanklöshet be- gås, då föräldrar, som agna alla om- sorger åt sina söners uppfostran för ett visst levnadsyrke, en given sam-.
hall.sstallning, icke bekymra sig om att låta sina döttrar lära något mera än vad som hör till ytan ' av en s. k. god uppfostranu.
Att gottgöra denna föräldrars - och man kan val tillägga hela samhällets - uomedvetna grymhetu blev stipendie- institutionens mål.
Manville racka en hjal- pande hand åt Sverges sjalvhjalpsbehö- vande och sjalvhjalpskravande unga döttrar.
Som företagets första arbetande kraft stod Mathilda Silow färdig att rycka in, eldad av sin närstående moderliga vans, Sophie Adlersparres glödande tros- visshet, och manad av sin egen hand- lingskraftiga och hjärtevarma natur.
Overflödigt torde det vara att har ' genomgå stipendiefondernas val kända historia, raknande lika många kapitel som Fredrika-Bremer-Förbundet raknar ar, vart och ett utmärkt av ett jämt uppåtgående siffertal i årsberättelsernas rakenskapskolumner.
Börjande med ta- let noll - ty den unga institutionen hade förvisso ingen grundplåt att starta med - och slutande med det sista räkenskapsårets (för 19 13) imponeran- de totalsumma: 423,348 kr.,.
utgörande i för året utdelade stipendier ett belopp något överstigande 1 0,000 kr.
Hur mycket sägande, hur tungt va- gande äro ej dessa siffror, hur mycket arbete, energi och människokärlek göm- mes ej bakom dem, ja, hur många ' 5 H E R T H A existensproblem ha de ej bidragit att lösa, för hur mången klenmodig och misströstande ungdom .ha de ej inne burit nyväckt arbetsglädje och .. ett vis- sare ' framtidshopp!
Ja, i sanning, siffror kunna tala!
Till dels ar stipendiefondernas har nämnda totalsumma erhållen genom av välvilliga donatorer för något visst anda- mål givna större och mindre belopp, men till allra största delen ar det de små backarnas genom klok administra- tion underhållna, sakta ri.nnande men.
jämna flöde, som åstadkommit d e n.
stora ån.
Såsom överallt var aven har föret värst i portgången.
Först och främst gällde det att undanrödja fördomar, ovetenhet och slöhet, de sedan sekel hopade hindern, som stänga för det stackars kvinnokönet frammarschen på livets s. k .. vag.
Och till vagrödjare var Mathilda Si- low som klippt och skuren.
Under många år företog hon regelbundet före- dragsresor till alla delar av Sverge för att tala stipendiernas sak.
Och den landsända skulle vara bra förstockad som hon ej lyckades övervinna.
Hon kom, såg och segrade.
Enbart den yttre uppenbarelsen, den ståtliga figuren, deq värdiga hållningen, det av den goda sakens pondus och övertygelsens hjarte - värme stämplade sättet verkade impo- nerande.
Fröken Silows egen person var så gott som en livförsakringsanstalt, vari man med full trygghet kunde satta in döttrarnas kap.ita1.
De flesta förenin- gar, som bildats i så gott som alla Sver- ges lan för insamlande av stipendiefon- der, vilkas avkastning ar avsedd att '.
6 H E R T H A komma ' någon av länets döttrar till godo, ha kommit till stånd på sekrete- rarens personliga initiativ.
Den grafiska tablå, som utarbetats över stipendiefonderna för Arstautstäii- ningen, lämnar för övrigt den bästa överblick av de gångna årens utveck- ling.
De gruppvis efter yrken ordnade stipendiaterna åskådliggöra det arbets- material som varit institutionens sekre- terares under den långa verksamhet hon nu kan se tillbaka på.
Mellan åren 1896- 19 14 ha således utdelats studie- och utbildningsunderstöd åt 352 unga kvinnor, alla Mathilda Silows flickor, vilkas bekymmer och förhoppningar hon delat, vilkas öden hon följt för så vitt detta varit henne möjligt.
Ty om henne kan det ovanliga sa- gas, att det mhgåriga sysslandet med människomaterialet ej förslöat intresset för den mänskliga individen.
Man har aldrig hört henne klaga över arbetets börda eller att hon blivit utledsen p8 att lyssna till dessa hundratal av sti- pendieaspiranters mången g h g ratt sorg- liga levnadshistorier.
Hon har aldrig - - - - -.
- - - -.
.
- .- -.
p - misströstat om ungdomen och dess ut- vecklingsmöjligheter.
En kvinna duger till allt, blott hon får tillfälle att utbilda sina försthdsgåvor och själs förmögen- heter.
Denna övertygelse har burit henne fram genom åren, och har har hon vi- sat sig vara sin älskade tant Adlerspar- res ratta lärjunge.
Den bärande tanken i Mathilda Silows speciella livsgärning, liksom vid fyllan- det av uppgiften som verksam medlem i Fredrika-Bremer-Förbundets styrelse, har varit denna: T r o n p å E s s e l d e s verk.
Ej en aning av tvivel på dess orubblighet har nhgonsin fått plats i hennes själ.
Detta har i livets skiften varit den fasta klippgrund, mot vilken tidens - och arbetskamraternas - missmodsvågor val kunnat bryta sig men utan att bringa bygnaden att vackla.
Hon representerar trosvissheten i för- bundsvannernas krets, och tron ä r ju den makt, som kan försatta berg.
Mathilda Silows livsverk har visat att kraftprovet praktiskt k u n na t genom- föras.
LOTTEN DAHLGREN.
Meddelägarskap.
v alla rörelser till arbetarklassens höjande är ingen så full av löf- ten om en ljusare, mera harmonisk framtid och ingen ännu så obekant i Sverge som meddelägarskap i den in- dustriella produktionen.
Själva namnet 18- ter.
främmande, fram kallar knappast ännu någon klar bild.
Och dock ar rörelsen icke ny.
Redan under den franska re- A volutionen bildades arbetarsammanslut- ningar med gemensamt kapital och del- ning af vinsten; de planlades dock med mera kommunistisk entusiasm än beräkning och gingo alla omkull.
Men idén var född och kunde icke mera dö, varje misslyckande manade blott till nya försök.
Väl levde Saint-Simons kolonier, Fouriers falangstarer blott ett
H E R T H A kort liv,.
men både Saint-Simon och Fourier hade i alla världens vindar sått frön som spirade upp och standigt manade nya arbetare till de vida fal- för första gängen klart ut- ten.
talade princip att allt framåtskridande måste byggas på samarbete, ej på kon- kurrens, blev den grundval, på vilket allt modernt socialt arbete sedan dess har byggt.
Vi ' se här återigen vilken stark livsi kraft det ligger i varje stor idé.
Idéns profeter sia i opraktiskt teoriserande, bära sig bakvänt &amp; t och söka sätta den i verk på ett sätt som är på.
förhand dömt till undergång - idén själv fort- lever och manar andra att söka efter nya former.
Så har det gått med meddelägarskap, som mer än kanske mycket annat fått treva sig fram, standigt lösande nya svårigheter efter nya metoder.
Meddel- ägarskapets syster, kooperationen, har gått en mycket jämnare utvecklingsväg, men så var problemet också mycket lättare att lösa; svårigheterna vor0 ju blott rent ekonomiska och engång idén funnen och jordmánen förberedd, var lösningen nästan given.
Icke så med.
meddelägarskap, där vid varje steg icke blott ekonomiska fragor utan ömtåliga psykologiska och ofta rent politiska gripa in.
Problemet är svårlöst, men huru mycket ger det icke, en gång löst, åt världen!
Kooperationen ger arbetaren, en ovar- derlig ekonomisk hjälp och broderlig- hetskänsla - meddelägarskapet för- ändrar hela atmosfären omkring ' honom: den skapar en tryggande ekonomisk bas, den uppfostrar honom till en känsla eras 7 av ansvar och människovärde, den gor honom solidarisk ej blott med sin fack- ' förening utan med samhället i sin hel- het genom att lära honom att det icke finns något enskilt arbete i egentlig me- ning, att allt arbete för sig blir ett ar- bete för andra.
Det var denna känsla.
han aldrig kunde få s i länge han blott stod och matade sin maskin utan annat intresse i det arbete som utfördes än.
sin lördagsavlöning.
Jag hör frågan framställas: Är det meddelägarskapets mål att frigöra ar- betaren från fackföreningarna?
Visst icke.
Det vore ju en orimlighet att ställa arbetaren inför valet: fackförenin- gen eller meddelägarskap, då han ju har fackföreningarna att tacka för varje steg som vunnits framit mot en man- niskovärdigare existens.
Efter den stora engelska kolstrej ken 19 12 förklarade också den stora Labour Co-part- nership Association (co-partnership = meddelägarskap), vars styrelse består.
av Englands främsta män ur alla par- tier med ' Arthur Balfour som president, uttryckligen, att meddelägarskap ej ginge emot fackföreningsvasendet utan över- allt i alla sina företag antagit de av fackföreningarna gillade lönesatserna.
Det har ju ibland från socialistiskt far- gade fackföreningars sida yppat sig miss- troende mot meddelägarskapsrörelsen, och ett par företag ha verkligen gått omkull genom fackföreningarnas ingri- pande.
Att dessa genom bitter erfaren- het skulle ställa sig litet misstrogna gent emot kapitalets välgärningar är ju.
ej att förundra sig över; men ' det har i många fall - visat sig att- de svå-. '
righeter fackföreningarna först gjorde. '
'
låtit övervinna sig genom litet tålamod och takt.
Meddelägarskap - som blivit defi- nierat såsom en regering med de re- gerades sam tycke, dar varje undersåte ar självägande producent, - ar en fri- villig association, i vilken människor samarbeta med det dubbla målet att skapa rikedom och att fördela denna rikedom, icke i hård tävlingsstrid utan efter på förhand uppgjorda överens- kommelser enligt rättvisa och förnuftiga principer.
Arbetaren måste ha en verk- lig andel.
i bolagets egendom, ej i form utav gratifikationer eller vinstandelar, utan genom aktier; och han måste ha en medbestämmande röst i bolagets styrelse.
Vinstandelar, vilka med utmärkt re- sultat införts i flera företag också i Sverge, kunna vara ett steg fram mot meddelägarskap, men äro icke meddel- ägarskap.
En vinstandel ar en gåva från högre ort och betraktas av arbe- taren som en angenäm drickspenning, given av en godmodig arbetsgivare.
De dividender på sina aktier han däremot får i bolag med meddelägarskap har han själv genom sina valda förtroende- man varit med om att.
bestämma, vil- ket gör att han verkligen känner sig solidarisk med företaget, vilket ger ho- nom en känsla av ansvar och skapar den grundval av trygghet, som ar den första betingelsen för ett människovär- digt liv.
Meddelagarskapen har utvecklat sig p8 tvi ganska skilda linjer.
Den äldsta formen har varit arbetarsammanslutnin- gar, där kapitalet i de flesta fall gi- vits fran kooperativa företag.
Det ar denna form, som kanske varit rikast på misslyckanden.
Ibland var det ka- pitalet som tog slut, ibland saknades ledarförmåga.
Men aven dessa företag ha lärt sig av erfarenheten, och det finnes nu i England mycket stora ar- betarmeddelagarskapsföretag i olika bran- scher, för beklädnadsartiklar, för me- tallvaror, tryckerier och bagerier.
En- bart i Skottland hade de tre största bo- lagen en vinst på 2,452,000 kronor.
Den andra formen för meddelagar- skap har varit den som utgAtt från ka- pitalistiskt hall, och det är denna som givit de mest betydande och de mest glädjande resultaten, ty det ar främst genom en sammansmältning av kapita- talets och arbetets förr ofta sh stridiga in tressen, som meddelägarskap har sin stora roll att spela i var1den:Icke som vore meddelägarskap det trollmedel, som för alltid skall göra ett slut på löne- strider.
I nya industrier i mindre skala, där det ofta galler snabba beslut och påtagandet av stor risk, blir meddel- agarskapsystemet aldrig det ratta, fast- än det ju i Frankrike finnes exempel på dylika företag, som allt ifrån en blygsam början haft meddelägarskap - i ett byggnadsmålarebolag Maison Leclaire frbn och med 1827 - och som allt ännu fortlever och frodas.
Men det ar främst i de stora valkonsoliderade in- dustriföretagen, som meddelägarskap har sin stora mission att fylla, ty det ar dar, som kapitalet stött p &amp; de största svårigheterna och som arbetarna haft det mest förslöande arbetet och blivit behandlade som en skock rörliga ma- skiner.
Nar man nu ser hur meddelägar-
skapens införande verkat just i d e större företagen, tycker man de berörts av ett trollspö; visserligen ett trollspö som verkar långsamt, ty den etiska upp- fostran, som av en slö och hatfull ar- betare gör en vaken .och förnöjd med- delägare,.
sker icke på.
en dag ' - lång- samt, men huru valsignelseiikt!
För- kortad arbetstid i hygieniska verksta- der, flit och sparsamhet med materialen, dar förr likgiltighet och det demorali- serande a ca-cannyu harskade, allehanda valfärdsanordningar, som äro arbetaren kara, därför att han själv varit med om att bestämma dem, och en sjalv- medveten arbetarkår med en tryggad ekonomi i stallet för den hemska drag- kampen mellan strejker och lockouier och den förlamande osäkerheten, som ruvade över arbetarens liv.
Meddelagarskapsidén har gamla anor.
Redan 1775 finna vi hos den store finansministern Turgot ett yttrande dar- om, således före både Saint-Simon och Fourier.
Sedan ha ' vi kooperationens fader, Robert Owen, f. 177 1, som efter slritat varv i New Lanark ffiretog stora resor i.
Amerika och Europa för att hos härskare och regeringar personli- gen verka för sina idéer om koope- ration, meddelägarskap och fred; de báda fransmannen Jean Leclaire, f. 1801, och Go ' din, f. 1817, som börjande som enkla arbetare nådde fram till rikedom och inflytande och under hela sina liv i skrift och handling verkade för meddelägarskap.
Vi ha tänkare som John Stuart ' Mill och Herbert Spencer, vi ha Carlyle och Charles Kingsley och den store revolutionären Mazzini, han vars liv läses som ' den mest spännande äventyrsroman; vi ha John Holyoake, f. 1817, som anda in i sin sena hlder - han blev 89 å r gammal - agiterade och arbetade för varje frihetens sak, främst dock för meddelagarskap;.
Gi ha Arnold Toynbee, den ädle Oxford-lärde, som ställde sitt ' korta, av sjukdom.en härjade liv i folkuppfostrans och med- delagarskapens ' tjänst - stolta namn i en stolt sak!
- Det a r i Frankrike vi finna de första exempel på meddelägarskap.
Jag har redan nämnt Jean Leclaires byggnads- målningsateljeer i Paris, ett rätt bety- dande företag, som sysselsätter 2000 arbetare.
Det bekanta Au Bon Marche .blev av M:me Boucicaut, som efter man- nens .död med den hos den franska kvinnan SA ofta förekommande affars- dugligheten i många å r ledde rörelsen, testamenterat till de anstallda,-som allt- jämt sköta .det för gemensam rakning.
Utom på senare hr allt talrikare förekommande arbetarsammanslutnin- gar med meddelägarskap, som mycket uppmuntras av regeringen, ha vi i Guise med en stor filial invid Bryssel Godins bekanta ' familistar, dar de.
övei.
hela Frankrike, Belgien och Holland bekanta Godins kaminer tillverkas.
Efter att ha förlorat en tredjedel av sin förmögen- het på startandet av en av Fouriers fa- langstarer i Texas tog det Godin hela tjugo iir att experimentera fram meddel- ägarskap.
Han började med bostads- friigan, i vilken han sAg roten till myc- ket av det onda.
1859 lades grunden till den första familistaren -- ett rik- tigt under av treviiad, praktiskhet och komfort.
I876 införde han vinstandelar och först 1 ' 880 fullt meddelägarskap '.
Det ar en riktig fröjd att litet satta sig in i anordningarna i Guises farnilistar, att se huru ändamålsenligt allting ar uttänkt och huru val det fungerar; aldrig med något tvång, utan genom appell till arbetarnas eget intresse.
Dar finnas kooperativa bodar för de mest olika behov, skolor enligt för tiden vid deras stiftande alldeles revolutionerande principer, bibliotek, barnkrubbor, kolo- niträdgårdar, en teater, olika pensions- och försäkringskassor.
Genom en sinn- rik amorteringsanordning blev Godins kapital efter några å r amorterat; samma anordning gör att blott de yngre, verkligt arbetande arbetarna alltid bliva de som aga aktierna.
Livet i farnilistaren har intet a v kasarnaktighet.
Jag har framför mig en liten bild av en fest, dar en av familistarens inre gårdar ar prydd med blommor och fanor, med en skara val- kladda barn i spänd förväntan på vad komma skall.
Det var två saker Godin främst lade vikt på: bostadsfrigan - i Familistaren kan man få ett rum och kök, rymliga skrubbar, kallare och en trädgård för en årlig hyra av 108 kr.!
- och uppfostran.
Vi återfinna dessa tvi kardinalpunkter i de flesta från arbetsgivarhall startade företagen; det ar en annan sak, som lik- som en röd tråd gAr genom de för öv- rigt olika metoderna - arbetsgivarens ratt att sovra sitt arbetarmaterial, vil- ken fråga vanligen löses genom.
att efter anciennitet dela upp arbetaren i flera klasser, som ha olika befogenheter och få en efter klassen bestämd del av vinstandelsbevis eller aktier.
Vinstan- delen ges, ' dar meddelägarskap ar in- förd, ofta ej ut i pengar; den användes ibland till att köpa aktier eller också sattes den på arbetarens sparkonto, en- dera på en bank eller i .företaget.
Det ar i England och Amerika vi finna det största antalet arbetare i med- delagarskapsföretag, isynnerhet i Eng- land, dar betydligt över halva antalet gasbolag infört detta system.
Den all- tid svåra frågan om arbetarnas kontroll över vinstmedlen löses i dessa före- tag mycket lätt, då dividenden alltid bestämmes i motsatt förhållande till det gällande gaspriset, d. v. s. varje sank- ning av gaspriset tillåter en höjning av dividenden.
Det ar tack vare en adel enskild man, Sir George Livesey, som meddelagarskapen först för 21 år sedan infördes i South Metropolitan Gas Works, London, dar Livesey var verkställande direktör, och allt flera gasbolag ha följt exemplet, bl.
a.
1908 världens största gasverk, Gas Light and Coke Co. med ett kapital av 540,000,000 kr.
Alla ha hört talas om den store tval- fabrikanten Sir William Levers skapelse - Port, Sunlight.
Att Lever sedan 1909 infört meddelagarskapar däremot mindre bekant.
Efter fem Ars tjänst får varje arbetare, som Fyllt tjugofem ar, ett vinst- andelsbevis uppgående till ungefär 10 % av hans årsinkomst.
Han har visserli- gen ej direkt att yttra sig i frågor som röra bolagets styrelse, men då det a r arbetarna, som välja medlemmarna till alla över- och understyrelser, och db det ej finnes en enda direktör, som ej utgått ur de anställdas led, lägges det dock ett stort ansvar p8 arbetarna.
Så har det på de sista åren uppsthtt en särdeles sympatisk form av meddel-
H E R T H A ägarskap som, tycker jag, vore mycket lämplig för .våra svenska förhållanden, och det ar meddelägarskap i byggnads- företag.
principen a r den vanliga - först 5 % &amp; t kapitalet, gemensam för- valtning och gemensam vinst.
Det fin- nes nu ett 40-tal sådana bolag, som bygga villasamhällen omkring de större staderna, ej med tanke pti snabba hy- resvinster utan för att i en ram av skönhet skapa trevna manniskohem.
Dessa samhällen planeras av konstför- ståndiga arkitekter med öppna platser, alléer och trädgårdar och de olika hu- sen byggda efter olika förmögenhets- anspråk sammansmälta till en konst- närlig enhet.
Dessa %o-partnership in housingu-företag grundades först med tanke på små inkomster, men de ha utvidgat sig till att bygga även stora hus för de välsituerade.
Ingenstädes som i dessa samhällen skall klasskill- naden så litet framträda, ingenstädes skall dar råda en så stark .och frukt- bärande gemensamhetsanda.
Det har blivit mig sagt, att det finnes planer på att återbygga en del av Belgiens för- störda byar i enlighet med dessa prin- ciper.
I Tyskland ha vi intet exempel på verkligt meddelägarskap - det berömda Zeissinstitutet, som gör så mycket bide för sina arbetare och för vetenskapen, ger visserligen vinstandelar till arbeta- ren men icke aktier; ej häller äro ar- betarna representerade i bolagets sty- relse.
Men Tyskland ger oss i Freeses konstitutionella fabrik ett mycket in- tressant exempel på huru väckande och välgörande det verkar att giva arbetaren ansvar och självstyre.
Freese a r ägare 11 * till Tysklands största fabrik for jalpu- sier och trägatubeläggning, och som ivrigt övertygad.
liberal var det.
honom motbjudande att regera sina arbetare, nu 13,000, efter gammaldags autokra- .tiska principer.
Han utarbetade då pla- nen till ett arbetarparlament, som myc- .ket försiktigt, steg för steg, sattes i verk och nu fungerat till stor ömsesidig .belåtenhet i tjugoåtta Ar, blivit offentligen erkänt av en man sidan som den preussiske handelsministern von Sydow och i.
flera fall manat till efterföljd.
.Freese a r konstitutionell monark med ensambestämmande rätt i tekniska och kommersiella frågor men har i allt annat, i alla de Ömtåliga förhållandena mellan arbetsgivare och arbetare, att ratta sig efter parlamentets.
åsikt.
Di5 arbetarna emellertid ej aga nigra ak- tier, ä r Freeses konstitutionella fabrik ej meddelägarskap.
1 Amerika a r meddelagarskapsid6n icke mycket spridd, men några mycket stora bolag ha antagit den, bland annat sedan 19 ' 03 världens kanske största - United States Steel Corporation med icke mindre än 221,025 anställda, I Italien ha vi en saregen form av meddelägarskap - arbetarsammanslut- ningar, som gemensamt aga sina verk- tyg och utföra alla slag av entreprenad- arbeten såsom vägbyggnad.
rensning av vattenådror, järnvägsbyggen etc., mest för statens rakning, som på alla satt uppmuntrar dem.
Det a r tack vare deras arbeten, som Campagnan ånyo förvandlats till fruktbart land.
Även i Ryssland finnes ett slag a v meddelägarskap, den s. k. artellen, bil- dad .på kautiomprincipen, d. v; s. att
12 H E R T - H.
- - A -.
alla yrken, till vilkas utövande det fordras en större grad av pålitlighet, såsom inkasserare, gol-vbonare etc. de- ponera en ofta ratt stor summa som kaution.
Dessa kautioner bilda artel- lens kapital och förvaltas gemensamt.
Vid oärlighet förloras kautionen.
Det synes m.ig i denna nedbrytandets och skövlandets tid så trösterikt att syssla med meddelägarskap, att se huru denna idé efter många trevande och misslyckade försökväxer sig allt starkare, finner klarare, bestämdare former.
Olika ha utghngspunkter och metoder ofta va- - - -.
- - -- - .-p ... p rit, men i allt detta gemensamma mansk- liga arbete klingar det oss till mötes ett nytt framtidshopp som en skön och mäktig melodi: hoppet om försoning, dar det förr varit strid, om samarbete, dar det varit split, om litet mera skön- het och glädje åt det fattiga mannisko- livet.
Det ar liksom dessa vackra gamla juleord, som nu ofta kants som en blo- digt hån, skulle stråla emot oss med en litet närmare glans: Frid på jorden och människorna en god vilja!
E. GADOLIN-LACERWALL.
Litteris et artibus till Carin Wastberg.
Carin Wastbergs överlägsna ledning av vår äldsta textila konstanstalt och hennes obestridda rang som sjalvstan- digt skapande kostnarinna ar sedan länge så uppskattad, att nar nu ett offi- ciellt erkännande kommit i form av Litteris et artibus, finner man detta helt enkelt och självfallet.
Kanske har den närmaste anlednin- gen just nu varit det utomordentliga satt pli vilket hon löst uppgiften med l den textila utsmyckningen av Stock- holms nya rådhus.
Vad vi kvinnor gi- vetvis tanka på som något av det vi alitid ha att tacka Carin Wästberg för ar den konstnärliga utformning hon gav åt vår egen avdelning på Bal- tiska utställningen - Arsta.
Under hennes, händer blev den i plan, anord- ning och dekorering till den stora succes, som vi alltid med glädje och stolthet skola minnas.
Den blivande fruktodlings- och trad- gårdsskolan.
på Apelryd.
.
u ska vi fil en ny kvinnlig trad- N gårdsskola.
- Det ar nog många som halsa detta med glädje.
Det var inte blott en modets nyck, som kanske en del trodde, d &amp; unga.
kvinnor för en 10-15 Ar sedan började intressera sig för trädgårdsskötsel.
Om man undantar en och annan ung flicka, som tycker att tradghdsarbete ar " förtjusandea, ända till dess hon några dar fått lagga
H E R T H A.
manken till lite ordentligt, så griper nog intresset för trädgårdsskötsel mycket starkt.
Och det ar ett arbete, .som pas- sar oss oandligt val, under vissa om- ständigheter.
Vi f å.
vara ute ' i friska luften, vilket ju aldrig f6rfelar att visa sin goda verkan.
Alla ni ' klena och blek- siktiga, kom med i virt arbete.
Och alla ni, som gB och äro modstulna för att ni inte veta vad ni skola göra av era unga liv, har ar ett arbete för er.
Kom med, om ni ha ett frö till.
energi, ty utan det går det ej.
Tålamodet prö- vas för visso.
Och ni alla, som redan äro vana att arbeta, ja, t. o. m. vana att arbeta tungt, kom med.
Ni ha arbetat i träd- gård förr,.
ni ha gjort många en lant- kvinnas arbeten, kom och lär er mer, kom och lär er att gora det bät; tre .. Och så ni alla, som raknat och skrivit e r trötta, som ej längre kunna leva utan ett arbete där ni .fli skapa, ni som inte langre förmå att vara maskiner, har ar ett arbete för er, om ni ha energi och tålamod att börja något nytt.
.
Gammalt och ändå nytt ar ropet " vänden åter till naturenu; inte alla för- stå dessa ord, de översatta det i all tysthet med " vanden åter till svarme- riet och löjlig overklighetu.
Vanliga människor, och sådana äro de flesta av oss, måste vara praktiska och nyktra, annars ramla vi förr eller senare på näsan med vår poesi.
Det är praktiskt att öka produktionen av livsmedel och icke minst praktiskt och ekonomiskt att öka hemproduktion av livsmedel.
H u r enormt mycket billigare blir ej - ett hushåll,.
som kan .ta produkter ur egen trädgård .eller tappa.
Leve alla.
for- .t 3 mer av trädgårdsskötsel,.
dar billig föda produceras!
Ar det inte en skam för vkrt land att sh många, många.familjer ar.0 undernärda!
En trädgård, en enda lott i en kolonitradghrd åtminstone åt varje .familj i hela vårt land.
En utopi, sager ni, -.
sitt lugn med den trösten, vi andra .vilja a r be t a, och då kunna vi få behålla våra ideal ..
Men vi måste ha kunskaper, hur mangen .gör nhgot bra utan att vara undervisad om hur han bör.
göra, så också har.
Att arbeta slumpvis går kan- .ske till en tid, men aldrig i längden med gott resultat.
Ni behöver förstå den underbara materien.
jorden, ty för- står ni den ej, då vägrar den ofta att vara e r bevlgen; ni behöver lära er .att respektera det, som heter gödsel, hur långt tror ni, att ni .kommer i jord- och .tradgårdsbruket utan den.
Gödselläran a r intet att dra p i munnen åt, scim en och annan ung dam tror, det ar ett högst intressant, ja t. o. m. mycket in- vecklat kapitel.
Ni behöver lära er för- .stå massor av olika växtslag, hur skall .ni annars kunna tillfred.sstalla deras fordringar.
Ni behöver lära er en liten smula kemi fysik, bakteriologi och en- tomologi.
Jag tror, att Apelryds skola av allt hjarta, om man kan tala om att en skola har ett hjarta - och det bör man ju kunna -, vill lära er vad ni behöver tör att börja, ty själv måste ni sedan fortsatta vidare att studera o.ch prak- tisera.
Apelryd ligger nere vid Bastad, alltså .nere vid havet med dess eviga, salta böljegång.
Bakom skolan reser sig åsen, täckt mest av ljung och enrissnår, en '
härlig anblick möter en däruppe.
Jag .har bett dig, du blivande elev på Apel- ryd, att vara praktisk, att vara energisk, tror du därför att du inte skall Få njuta någon poesi, kan man undgå det .- i trädgården; kan man undgi det i en så paradisisk nejd som Båstads - aldrig varken i arbetet eller e f t e r arbetet.
Apelryds trädgird är omkring 6 tld stor, cirka 1,000 fruktträd äro plante- rade, de flesta av traden äro redan i .sin basta Alder, den frukt som i år skör- dats har varit av allra basta kvalitet.
Ett stort antal vinbärsbuskar stå ocksa i full bärkraft.
Hallon och jordgubbs- land skola förnyas för att få bättre sor- .ter.
Köksväxter av alla slag odlas med stor framging.
Sisom mellankultur bland Fruktträden komma nästa &amp; r att sås bruna bönor efter utsade som ta- gits i år.
Prydnadstradgården a r ännu ganska blygsam och kommer val alltid att stå tillbaka för de mera lönande odlingarna.
.
Men blommor, snart sagt året.
om, kommer man att.
kunna ha.
Jorden ar den allra basta, det är sand- mylla, och klimatet a r som kant det mildaste i Sverges rike.
Med skolan är förenat ett mindre .jordbruk.
Men vad ska ni göra, då ni lämnat skolan?
Ja, vad vet jag.
Ni som ha hem med trädgårdar, ni ska vända åter dit.
Ni * som ha hem utan trädgårdar, ni ska återvända dit och skaffa e r trädgårdar.
Ni som bo i stan, ni måste ha koloniträdgårdar, och ni andra, kanske nagra av er kunde utbilda er vidare till trädgårdsinstruktriser, sådana som Finland har s &amp; minga av i sina Martha-föreningar, eller ni kunde bli undervisare i kolonitradgArdsdistrikt.
En eller annan kanske slår sig på att ha egen trädgård med försäljning, men dessa bli nog ej många, vi tänka ej att göra handelsträdgårdsmästare av er, det ä r för hemmen vi vilja bevara er.
Skolan har som bekant skänkts till Fredrika-Bremer-Förbundet av fru M. Bergman Osterberg och lektor E. Oster- berg.
Mätte deras gåva väl förvaltas och bliva till~valsignelse som de hoppades, MELANDER.
som skänkte den.
SIGRID Fredrika Bremers ungdom.
Fredrika Biemers brev.
Samlade och utgivna av Klara Johanson och Ellen Kleman.
I.
1821-1838.
P.
A. Norstedt &amp; Söners förlag.
E n tjugoårig ung flicka, som i skötet av sin familj, med Far och mor, tre systrar, två bröder och betjänt, sätter foten på däcket av postjakten från Ystad till Stralsund - sådan ar den skep- nad vari Fredrika Bremer, " FredriqueU, som hon under ungdomen kallades och kallade sig, först möter läsaren av hen- nes till halvsekelminnet utgivna brev, del 1, som går fram till hösten 1838.
Den till kusinen Agathe Wrede sig hänvändande resejournalen urnotsvarar ", som det av utg. anmärkes, ade vykort som en nutida ung resande henisänder
från varje station eller utsiktspunkt och har all rätt att upptas som brev. "
" Det intryck av turistande lordfamilj, som denna karavan väckte bland kon- tinentens värdshuspersonaler " - för att åter citera noterna - fhr än i dag läsaren av Fredrikas resedagbok i brev- form.
Den tiden kunde det inträffa att aven en sådan familj någonstades fick rum " med utsikt åt en gård, dar man varje morgon slaktar hönsa, eller i.
en smutsig sal, full av flugor, trakterades med " omelette sucréeu sådan att e.fter en smakbit " ingenu .var " frestad att göra den de vingade djuren stridig. "
Men för det mesta bor och äter man förstklassigt.
Än har hotellet samtidigt furstliga gäster.
An ar hotellet fullt och man bor i ett hus bredvid, med sam- metstapeter.
och oljefargstavlor, bland vilka en, som Föreställer .David, tjusar Fredrika genom huvudfigurens skönhet och en blick siidan hon ej sett utom möjligen hos " baron Astre de ' Feu. "
Vid Wilhelmshöhe utanför Kasse1 få de stora springvattnen spela för den resande familjens nöje, och scenen vid Neptuns grotta påminner om den som Fredrika i Hemmet berättar, om sin alter ego, lilla Petreas ijusta betrak- tande av en Pan-staty.
På teatern i Kasse1 lyssnar .man till en av samtidens mest beundrade operasångare, i en loge.
varifrån man har gott tillfälle att iakttaga furstliga logens innehavare.
Allt detta tar Fredrika Bremer som en helt naturlig sak.
Vad fursteglans beträffar ar Schillers beundrarinna en liten demokrat, som inför slösande prakt gärna kommer ' att tanka på " huru mycken blodsvett, huru många tåraru .som.
därför utpressats av undersåtarna .. .Hon antecknar samvetsgrant de dyr- .barheter man beser i slotten, men är " glad att komma utur dessa granna och .tomma rumu.
.
Med, en vaken registrerande.
upp- .marksamhet och ett, i synnerhet musi- kaliskt, i avseende på röstklang.
och språkljud, till ömtålighet känsligt skön- hetssinne samlar Fredrika intryck av konst och historia, människor och na- tur.
I ett och och annat drdg spåras redan något av den blivande författa- .rinnan * och människan.
Fredrika Bre-, mer.
Genretavlor och fardebesvarlighe- ter och måltidsbivaoker under de långa .dagsresorna, tavlor av landskapssyner - som sätta åskådarinnans fantasi i livlig rörelse, protestantiska reflexioner över katolsk fanatism, dar likväl en mänskligt varm samkänsla tränger igenom, yttran- aden som antyda att Fredrikas vakenhet .för manskligt lidande och ingivelser att .personligt ingripa.
för att lindra det sträckte sig bortom.
tiden för hennes .egna kval.
Några å r längre fram, gätfullt nog sommaren 1826, alltså - ungefär den tid dit man efter antydningarna i hennes självbiografiska anteckningar skulle föri lagga den svåraste delen av hennes li- dandesperiod, möter, man Fredrika i, yttringarna.
av en som det tycks med exotisk fart uppvuxen.
vänskap för fri- herrinnan Louise Leuhusen, i ett brev som a r idel ljus och naivt ung livlig- het.
En del .av denna sin vänskap för Louise Leuhusen agnade Fredrika åt hennes man, och de täta och långa brev hon under halvtannat 8rs tid,.
se- dan han januari 1830 blivit änkling, till-, ' i i
.
skrev honom äro en synnerligt viktig kunskapskälla angáende Fredrikas liv under denna tid.
I fråga om henne själv ar det helt och hallet familjevannen, inte författarinnan, s o m.
talar i dem, det vill säga hennes just 1830-31 fi- rade litterära triumfer tyckas ej existera för hennes medvetande.
Till stilen och till beskaffenheten av de interiörmål- ningar de innehålla pilminna de dar- emot mycket om Familjen H. och visa &amp; skadligt att det inte bara var i sin fingerade skepnad som Beata Hvar: dagslag som Fredrika förvärvat - sig ett vanligt förhållande till livets smådetaljer och kunde trivas med dem.
Med den djupa naturens förmiiga att lida ägde Fredrika aven den rika na- turens förmåga av livsförnyelse.
Den innersta groddpunkten för denna livs- förnyelse ar hos henne alltid religiös, på vilket särskilt område den an gör sig gällande.
I de här föreliggande bre- ven får man bevittna hur hennes liv under de för henne utomordentligt vik- tiga åren 1830-1831 vaxer och vid- gas.
Från hemtrevnaden med mor och systrar, med hyacintodling och goråns- bak, som målas i de livliga breven till Leuhusen, väckes Fredrika till en ny och rik livskänsla genom mötet med Frances - Lewin, den intagande salongs- representanten för en älskvärd form av den engelska utilitetsfilosofien.
Frances Lewin lärde henne att se med nya ögon på sitt eget intellelituella jag.
Hennes jublande känsla däröver flödar över i ett långt, har första gången publicerat brev pa franska till Frances, sedan denna återvänt till England.
Tydligare, i alla händelser bjärtare, än man sag det av den Adlersparre- Leijonhufvudska biografien framsttir genom detta brev och de båda andra skrivelserna till samma adressat, den ena en kort bil- jett på franska, att mötet med Frances Lewin var en " epok * i Fredrikas " in- tellektuella liv ".
Detta ar hennes eget uttryck i en anteckning, vars innehA11 meddelas i utg:s anmärkningar, Ii ksom en hel del andra dylika förut okända anteckningar ur " en nyfunnen packe papper, mirakulöst räddad undan den beryktade förstörelsen av Fredrika Bre- mers k ~ a r l i t e n s k a p.
Böklin ~ gav henne senare vad Frances icke skulle kunnat ge henne, men impulsen till och det hägrande framtidsperspektivet av intel- lektuell utveckling fick hon ej av den djupsinnige universitetslärde filosofen och romantikern ur svensk bondeklass och av tysk härstamning i andligt av- seende, utan av den genomkultiverade unga engelskan och hennes utilitets- filosofi.
Med strålande blick, i rosafar- gad dräkt och med en personlighet som verkar på sinnet som rosendoft står hon för Fredrikas ögon, nar hon nedskriver sitt franska tacksagelsebrev.
Detta brev har inga heminteriörmA1- ningar som de till Leuhusen.
Vad det uttrycker ar fröjden över att få, vaga, tro sig kunna som positivt mål upp- ställa det sökande efter s a n n i n g som hittills förnummits som ett dovt kval- fullt, till svalt dömt krav.
Jubelstamnin- gen över intellektuell väckelse talar också ur breven friin Kristianstad hösten samma år, 1831, särskilt i ett till Frances Lewin och ett till Brink- man (det enda av breven till Brink- man, som ej genom outredd olycks-
H E R T H A, händelse förkommit efter d,et Esselde begagnat dem för utdrag i Tidskrift för Hemmet 1867); till Leuhusen är tonen, val av hänsynsfullhet, mera dampad.
Enligt utg. torde Fredrika ej ha traf- fat och börjat skriftligen utbyta tankar med Böiklin förrän nyåret 1832.
Denna korrespondens ar under Fredrikas vi- stande i Kristianstad sällan dagtecknad med annat an veckodagens namn, nk- got som måste ha vållat utg. ytterliga svårigheter vid ordnandet.
Dessa svå- righeter till trots ha de dock genom skarpt aktgivande och noggrant jämfö- rande, efter inre sammanhang och kom- bination med yttre händelser, kunnat bringas i en ordning som förefaller na- turlig.
Var bekantskapen med Frances löftet, så blev bekantskapen med Böklin in- friandet.
Just i det intellektuella um- gänget med Böklin liknar val Fredrika ibland ett barn som släpper det ena lockande - Fredrikas spekulation loc- kande - föremålet för att gripa det andra, till den metodiskt skolade lära- ren-kamratens häpnad.
Men hon vill ordna, hon vill fasta blicken stadigt,.
och därvid hjälper Böklin henne.
' I e n person hade hon förenade sin pro- fessor, sin studiekamrat och sin sjals- förtrogne.
Den ivriga novitien ' hade valt ett kolossalt ämne: Gud och hela varl- den.
Hennes frhgor begärde inte att nedtystas .med svar: de ville vara sti- mulus för magistern, trevande oriente- ring i tankens och kunskapens värld, nappatag med aproblerner och ett pro- vande av synpun.kter. "
Me.n detta frågande och svarande var tilli.ka något mer.
Det var för Fredrika, 17 hos vilken tanke och känsla i.nte kunde trivas åtskilda, på samma gång religiös livsförnyelse.
För henne gällde till en viss grad i omvänd form satsen.
: credo ut intelligam, .. jag tror för att jag må förstå.
Hon trådde efter att förstå för att bättre tro.
Man har velat jämföra Fredrika Bremers religionsfilosofiska spekulerande med skolastikernas.
Jäm- förelsen a r i vissa avseenden till och med mera traffan.de an den till synes mera tillfälligt framkastade tanken och dess exemplifiering omedelbart visar.
Likheten ar dubbel: målet ar för Fred- rika som för skolastikerna att spekula- tivt uppfatta trons aprioriskt förutsatta innehåll, och som de ar hon (vanligen, ej alltid,) obesvarad av kunskapsteore- tiska spörsmill.
Men psykologiskt ar hon dem så .olik som möjligt ..
Hon släpar ej häller på någon lärdomsbörda.
Tvärtom ar hon så.
olärd och i början av bekantskapen med Böcklin sh obe- läst i allt vad filosofi heter att hon rakt icke kan iakttaga filosofiskt dekorum.
I de nu utgivna breven framträder hjälplösheten visst inte mindre an i den Adlersparre-Leijonhufvudska biografiens utdrag.
Nytt och märkligt ä; däremot in- trycket av en har och dar fram.blixt- rande verkligt spekulativ kraft.
Av egen reflexion, utan påverkan FrAn niigon annan filosofi, framkastar hon tankeri på motsatserna såsom betingande varandra.
" Säg mig, ty detta vet och och förstår jag ej: Kuma vi fatta nå- got såsom ett bestämt varande utan genom dess motsats? "
Hegelianen Bök- lin borde intresserats av att.
möta denna tanke hos sin ' lärjunge.
Att den, '
ar hennes egen visar den tvekande formen.
Ännu märkligare ar, om den är Fred- rikas egen, en spekulation angående det ondas uppkomst, som mycket nar- mar sig Schellings i u b e r das Wesen der menschlichen Freiheit, ocksh den framförd i samband med förlagen und- ran om icke " dessa tankar " äro " blott barnsligheter ".
Sällsamt nog ar det just i samband med dessa spekulationer som Fredrika om sig själv säger: " Jag har så nyligen börjat att tanka; mina livliga ungdoms- anlag blevo som syrénknopparna, vilka börja slä ut i februari, motade och svedda av en ny vinter, efter vilken de, aven då våren inträtt, först sent repa sig, och kunna kanske aldrig ut- veckla sig till blommoru.
Hur det intellektuella bandet med Böklin tillika blev ett starkt personligt, hur det som vänskap bestod en ingri- pande kris, har man i de nu publice- rade breven tillfälle att något närmare följa an man förut kunnat, fast en del brev och delar av brev tala endast ge- nom sin (naturligtvis ej av utg. valda) frfinvaro.
För Fredrikas förhållande till två vän- ner som betydde så mycket för henne som Stina Sommerhielm och Erik Gu- staf Geijer äro breven till Böklin den basta kallan.
Hennes mästerliga till Bök- lin givna karakteristiker av dem känner man förut genom biografiens citat.
Fram till hösten 1838 får man i det nu utkomna ståtliga brevbaiidet följa Fredrika, under kriser och inre arbete, ' under stigande rykte - som dock efter Ninas utkommande hotades av solför- mörkelse -, i hjärtesorg över systern Heddas död och i sympatetiskt utstrå- lande vanlighet mot nya och löftesrika bekants kaper.
Förut kant, men ej tillräckligt erkänt som förspring hos Fredrika Bremer, ar ett yttrande som i bäde tankeghg och uttryck kommer pifallande nära Geijers ledmotiv efter uavfallet ' 6: hans ord om " människanu.
Att kalla Fred- rika i hennes tankande över samtidens innersta riktning för Geijers lärjunge, som man gjort, ar ej rättvist, dä hon faktiskt såg p % samma satt som den l i b e r a l e Geijer, i n n a n han blev eller framträdde som den liberale Geijer.
Eget nog ar det just pil tal om Geijer som hon så anteciperar honom: " Huru kan detta musikaliska öra så förblindas av instrumentens buller, att det ej hör orden människa, individ, som harmo- niskt genomgå den stora symfoniena.
Den nu utkomna upplagan af Fred- rika Bremers brev a r redigerad med vetenskaplig apparat och enligt veten- skapliga principer.
Då fullständighet isyftats, ha ej häller de " apokryfiskau, av justitierådet Quiding familjepietets- fullt " redigerade breven kunriat ratas, men genom olika stilsort skiljas alla icke direkt från originalen kopierade brev från de i alla avseenden auten- tiska.
Bokens varde ökas i eminent grad genom i slutet bifogade rikhaltiga an- märkningar.
Alltigenom sh lagda, att de meddela varje önskvärd biografisk och bibliografisk uppgift - utg. ha t. ex. i de flesta fall lyckats bestämma vilka böcker Böklins och Fredrikas korres- pondens rör sig om, även då titlarna
H E R T H ' A ' 19:.
' Från Allmänna s t i p e n d i e f o n d e n ' ej namnas - ge de mycket därutöver.
för nedannämnda, ändamål: Brevtexten kommenteras, såsom det U i v e r s i t e t s s t u d i e r: för högrestu-.
plägar ske i noter, genom hanvisningar dier n 325 kr.
(Norrbottens stip.
); för och sakliga erinringar, men därjämte, studier med fil.
mag~sterexamen som mål lämnas, då sii påfordras, korrigerande 600 kr.
(Stockholms stads stip.
); 225 ledning för psykologiska reflexioner k r.
(Blekinge.
stip.
); 200 kr.
(Kristian- som skulle föra vilse.
Dessutom ar det stads lans stip.)
F o l k s k o l e s e m i n a r i e r: 200 kr.
gott om positivt suggererande anmark- (Jämtlands stip.
); 200 kr.
(Älvsborgs ningar i Form av belysande anekdoter lins stip); 400 kr.
(Orebro lans stip.
); och kärnfulla karakteristiker.
Fangs- 200 kr.
vid UmeA .sem.
(Vasternorr- lande ar.
den konkreta åskådlighet som lands stip.
); 260 kr.
(vid Skara.
sem., anekdotiska smådrag och valvaldaxitat Skaraborgs lans stip.
); 275 kr.
(Oster-.
stip.)
ur samtida memoarlitteratur.
ge åt i götlands Kungl.
H ö g r e L a r a r i n n e s e m i n a - brevtexten omtalade personer och för- riet: 260 kr.
(Skaraborgs lans stip.)
.. hällanden, mera fängslande ännu det Kungl.
H ö g r e L a r a r i n n e s e m i n a - friskt originella greppet och den över- r i e t e l l e r folkskoleseminarium: ‘ allt förnimbara, spänstiga närvaron av.
225 kr.
(Gottlands stip.)
O r d n a d k u r s i b a r n a v a r d: 225 ' kr.
en personlig psykologisk uppfattning.
(Vastmanlands stip.
); 200 kr.
(Varm- Med detta öga och denna hand ville ' lands stip.
); 270 kr.
(Kronobergs lans, man se den helbild av Fredrika Bre- stip.)
Fullständig s j u k v ä r d s k u r s: 200 mer utföras, vartill dessa hennes ut- kr.
(Uppsala Ians stip.
); 300 kr.
(Sö-.
givna brev Iamna en hel del nytt ma- dermanlands stip,); .26O kr.
(Kalmar HILMA BORELIUS.
terial.
lans stip.)
K u r s e r vid Rimforsa: 200 kr.
(Jönköpings lans stip.
); 275 kr.
(Ostergöt- lands stip.)
K u r s e r vid A p e l r y d s fruktod-.
Meddelande från lings- o c h t r ä d g å r d s s k o l a: 250 kr.
och Bohus Ians stip.
); 200 rika-Bremer-Förbundets (Göteborgs kr.
(Malmöhus stip.)
.
T e l e g r a f k u r s e r: 260 kr.
(Vaster- Stipendiefond.
bottens stip.
); 200 kr.
(Malmöhus t i pen d i e r lediga till ansökan inom stip.)
.Förutom ovannämnda stipendier fin- 15 februari hos Fredrika-Bremer-För- förbundets Stipendienamnd, Stockholm:.
nas till .ansökan: 400 kr.
(Malmöhus.
J o h a n n a K e m p e s s t i p e n d i e r å stip.)
för utbildad sjuksköterska, som 400 och 500. kr.
för medicine stude- önskar genomgå barnmorskekurs; 250 kr.
(Göteborgs och Bohus stip.)
för rande.
Evelina F a h n e h j e l m s resestipen- fortsatt utbildning till skolkökslärarinna;.
d i u m ä 500 kr, För lärarinnor i spr %k 260 kr.
(Kopparbergs stip.)
för kurs.
eller geografi vid .Sverges högre flick-.
vid Kungl.
Musikaliska Akademien; skolor, med företrädesrätt för lärarinna 250 kr.
(Södermanlands stip.)
för kurs.
vid Wallinska skolan i Stockholm eller vid Högre Konstindustriella- Skolan i dem som därifrin avlagt studentexamen.
Stockh.ol-m;.
samt ett resestipendium å. Fred- S n
20 H E R T H - A 287 kr.
(fritt stip.)
till tradghdsarkitekt för studier av gamla svenska slotts- och herrghdstradgårdar.
Närmare upplysningar r örande sti- pendierna lämnas av stipendieinstitutio.
nens sekreterare tisdag och fredag kl. 1-3 å Fredrika- Bremer- Förbundets byrå, Klarabergsgatan 48, Stockholm.
Val inom Fredrika-Bremer-For- bundet.
Vid Fredrika-Bremer-Förbun- dets senaste styrelsesammanträde utså- gos funktionärer inom styrelsen för in- nevarande år, varvid till ordförande om- valdes fru Agda Montelius, till vice ord- förande doktor Lydia Wahlström och till kassaförvaltare fru Lilly Hellström.
Till sekreterare valdes fröken Ida von Plomgren efter fröken S. Laurell, som undanbett sig återval på grund av att hon med detta års ingång skall agna sig &amp; t arbetet inom förbundets stipendie- institution.
Vidare företogs val för förbundets skilda styrelser och kommitteer, av vilka vi namna följande.
Till medlemmar av styrelsen för Rimforsaskolan omvaldes de avgående medlemmarna inom större styrelsen: grevinnan E. Bielke, fru A. von Ehrenheim, direktörerna C. Fred- rikson och N. Hansson, samt min- -- -- - dre styrelsens avgiende medlemmar: fru L. Dyrssen, direktör G. von Zweig- bergk, fröken L. Engström.
Till med- lemmar av styrelsen för fruktodlings- skolan Apelryd utsagos de förutvarande: godsägare B. Carlheim Gyllensköld, frök- narna S. Melander, L. Nathorst-Böös, S. Laurell, fru E. Quensel, jordbruks- konsulent V. Ekerot och trädgårdsdirek- tör A. Bissmark.
Medlemmarna i kom- mittén för lagfrågor omvaldes: revisions- sekreteraren K. Södervall, fruarna G. af Klintberg, B. Nordenson, A. Tanim, A. Hallendorff, doktor Alexandra Skog- lund, redaktör G. Aldén och auditör C. Juhlin-Dannfelt.
De avgående medlem- marna inom sjukvårdskommittén i Stock- holm återvaldes: fröknarna S. Ulrich och E. Danelius samt doktor Hedda Andersson.
För förbundets stipendieinstitution hade tidigare följande val företagits.
Till ledamot i förvaltningsstyrelsen hade utsetts fröken S. Laurell och till s u p p leant i samma styrelse auditör C. Juh- lin-Dannfelt och advokat H. Lettström.
Till medlemmar i stipendienamnden hade omvalts fruarna A. Montelius och A. Bergenstråhle, statskommissarien frih.
C. Leijonhufvud och fröknarna K. Wall, S. Leijonhufvud, M. Silow och nyvalts fröken S. Laurell.
Notiser från bokvärlden.
Svenskar friln f6rra seklet.
Bio- grafiska studier av Lydia Wahlström.
I.
P.
A. Norstedt &amp; Söners förlag.
En filosofisk banbrytare, Benjamin Höijer, och en politisk teoretiker och statsman, hans van och lärjunge .Hans Jarta, äro?
de båda " svenskar från förra sekletu åt vilka Lydia Wahlströms nya bok a r agnad.
Hans Jarta ar p i satt och vis huvudpersonen aven för den avdelning som handlar om Höijer, eftersom syftet med den enligt företalet egentligen ar " att giva en något fylli- gare kulturell bakgrund at historien om Jartas ungdoms utveckling^.
Artikeln om Höijer ar en levnadsteckning och en personkarakteristik.
Den flerdubbelt drygare del av boken som handlar om Jarta ar, lika mycket som den a r detta, en studie över Jartas politiska åskåd- ning och politiska garning.
Jartas me- morial till 1809 års regeringsform och
\ - H E R T H A frågan om arten och graden av hans andel i denna ger anledning också till en analys av regeringsformens elemen-.
ter: Montesquicu och upplysningsidé- erna å ena sidan, gammal svensk hi- storisk tradition å den andra.
Lydia Wahlströms förmåga av klart utredande framställning och lätthet att finna och få fram ett ämnes huvud- punkter samt stalla dem i karakteristisk belysning .kanner man från föreg&amp;ende arbeten .. Aven har möter man dessa egenskaper.
Aven har är det karakte- ristiskt för henne, då hon talar om så pass abstrakta ämnen som statsformer och statsteorier, att hon aldrig rör sig med blotta skemata, liksom i lufttomt rum, som författare av Övervägande logiskkabstrakt läggning göra.
Frin de historiska och pyskologiska realiteter som ligga bakom abstraktionerna kring- spelas.
i hennes framförande .dessa av mänskligt liv och varme.
Levande, konkret och hel framstår bilden av Jartas mäktiga personlighet, tecknad med nágon .partiskhet.
för den u n g e Jarta gentemot den gamle.
Vad den ' senare beträffar, kommer i karak- teristiken .mösksynen och den hårdnan- .de ensidigheten fram på bekostnad av den allrjamt ' Överlägsna in tellektuellla skärpa som val omnämnes men.
ej.
, m,ål.as SH so-m förf.
eljest målar.
Dock ar detta endast en reservation mot g r a d e n av olikhet i skildringen av den unge och den gamle Jarta.
HILMA BORELIUS. '
S1 en gáng föranlett Levertin till en liten studie ii la Taine över rokokons upp- fostran.
Allt som allt ar detta en volym tillräckligt aristokratisk ' i detta ords alla bemärkelser att iämpa sig både för för- fattare, utgivare och förlag.
.
Den har föreliggande dagboken har- rör, från tiden f ö r Tessins tjänstgöring som kanslipresident och kronprinsens guvernör och hat därigenom ett " aktua- litetens " intresse,.
som den kända, fast till allra största delen otryckta Akerij- dagboken f r h hans senare levnaddr knappast kan få.
Den visar samma bro- kiga blandning av intressen, som alltid tyckas ha trängts med varandra i Tessins livliga intelligens: politik, historia, konst, litteratur och teologi, och naturligtvis skymtar förhållandet till Adolf Fredrik ' och Lovisa Ulrika emellanåt fram, om också utan några " avslöjandenu av mera sensationell-art. Tessins psykologi ar.
ofta i denna bok lättare att rita upp an man kanske i allmänhet tänker sig det: trots det mestadels franska språket, vida mer genuint svensk, .ja till och med storhetstidssvensk än som riktigt ingAr i allmanhetens föreställningar om vare '.
sig, rokokon själv eller dess främste statsman hos oss.
Men man följer icke Tessin med mindre sympati för det - snarare större, och- Sigrid Leijonhufvud får skylla sig själv om allmänheten, som nu fått svart på vitt rörande hen- nes ingående sakkunskap i ämnet, ock- så börjar vänta på en Tessin-monografi av henne sjalv.
Hennes utförliga inled- ning -- och.- anmärkningar till föreliggande Carl Gustaf Tessins .dagbok4748 dagbok slösa med vinkar om hittills - 1 752.
Utgiven av Sigrid Leijonhuf- okänt källmaterial, som gör oss nyfikna LYDIA WAHLSTROM.
vud.
P.
A. Norstedt &amp; Söners förlag: på mera.
Detta är en bibliofilupplaga i 300 numrerade exemplar, stor kvart i lac- kert rokoko-omslag, tryckstilar av den genuina sorten och fina reproduktioner Insända böcker.
av samtida porträtt.
Bland de sistnämnda antecknar jag det dråpligen lillgamla Ahlén &amp; Akerlund: Ljusa bragder och mörka barnporträttet av Gustaf III i stor uni- dHd.
Kulturhistoriska tablier frin 1700-talet av form med serafimerordens band, som Frida Stéenho$. '
22 H E R T H A H E- ' R T H A 1916. et är erth has tredje årgång som h ä r anmäles.
Tiden är icke sådan att vi med förhoppning och glädje ' kunna se fram mot det nya året.
Tung lig- ger olyckan över världen och vad vi gå emot vet ingen.
Den friare rymd för yårt liv i andligt och materiellt avseende, som Hertha främst har att arbeta för, synes nu oupphinnligare än någonsin.
Vad vi kunna lova för Herthas del ar endast att den med rak vilja ' skall gli sin vag fram, utan avprutning p &amp; sitt mål.
En förlust För Herthas medarbetarlista måste redaktionen med djupt bekla- gande av förhållandet här omnämna.
Klara Johansons litterära penna, som un- der de tv &amp; gbngna åren givit .vär sthende avdelning Glim t a r u tifrhn det kon-: denserat rika innehallet i den pregnanta formen, stHr icke längre till vhrt för- fogande.
Denna avdelning bortfaller alltså.
De medarbetare, som i övrigt under de gångna Hren hjälpt att göra.
Hertha känd och uppskattad, ha vi glädjen att alltjämt räkna med.
-.
Hertha utkommer som hittills den 1:sta och 15:de i varje månad med un- dantag af juli och augusti, således med 20 häften om året.
F6rbundsmedlemmar erhälla tidskriften genom Fredrika-Bremer-Föq-.
dets byrh, 48 Klarabergsgatan, ~tockholm, till ett pris av kr.
3:50 pr hr.
For icke-f (lrbundsmed1emmar sker prenumeration h posten, då priset ar kr.
5:- pr &amp; r; kr.
2:75 per halvhr; kr.
1:75 pr kvartsår.
, I REDAKTIONEN.
.
.
VARA NERVOS överanstrangd?
, sömn-.
.
- lös, modlös, matt och.
trött, när det finns ett kraftnäringsmedel som vilket rekommenderas av över 21,000 läkare och tusentals lidande, som genom användande av Sanatogen återvunnit sin arbetskraft, sitt levnadsmod och.
sin.
gamla energi! '
Kasta icke bort pengarna på billiga efterapningar, som i reklamen utgivas för att vara av samma sammansättning och samma verkningar som Sanatogen!
Nfigot vardehllt ersa ttningsmedel för Sanatogen finnes icke. '
Om Sanatogens verkningar skriver med.
dr.
Nils G.
Marin, Uppsala: .Undertecknad, som i ett flertal fall under sista iret i min praktik använt Sanatogen kan med nöje intyga.
att det särskilt vid nervösa och anärniska svaghetstillstind visat välgörande verkningar och ar förtjänt att ihagkommas vid valet bland de massor mediciner av liknande verkningar, som st8 till buds .. Med.
dr. C.
G. Warholm, Göteborg, skriver: .Jaghar p &amp; härvarande sjukhus konvalescentafdelning använt till förfogande ställda provavsana- togen, dels vid fall av kroniskt magsir, dels i konvalescentstadiet av akuta infektionssjukd~mar, och därvid städse kunnat konstatera dess egenskaper av ett lättsmält och kraftigt naringsämtie~.
Vidare skriver skidespelerskan fru Harriet Bosse, Stockholm:, Jag vill harmed intyga, att preparatet Sanatogen bekommit mig synnerligen val under tider av nervositet, Överansträngning och blodbrist.
Jag kan därför p i det varmaste rekommen- dera Sanatogen till alla dem, som lida av nämda hkommor .. Författarinnan fru Anna Branting, Stockholm, skriver: Ganatogen har av mig befunnits vara ett medel att vinna naturlig sömn.
Om man tar den Föreskrivna dosen strax innan man g i r till vila, sover man sedan lika gott som efter.
ombyte av luft.
Och dagen efter miir man utmärkt .. Sanatogen säljes H alla apotek och drogaffarer i originalpaket h 50, ' 100 och 250 gr. till priser från kr.
2: - till kr.
9: 40.
Var och en erhHller.på begaran gratis och franko: 1.
Sanatogenprov, 2.
Broschyr: Sanatogen för nerverna.
3.
Broschyr: Sanatogen som styrkemedel vid svaghetstillstånd.
För efterapningar varnas!
Sanatogens Generalagentur, Ulm.
tel. 63 95.
= - Kungsgatan 59, Stockholm.
Box 39.
0 Riks tel. 121 95,.
A, platsförmedlingen finnas anmälda lärarinnor, lektionsgivare, in- och utländska, kontorister, värdinnor samt hushillsbiträden av olika slag. '
Rikst.
27 62 Platsförmedlingen är öppen kl. 12-4.
A.
T.
48 16 (Veckotidningen DAGNY (I ~ erhållas mot ett pris av kr.
2: 50 för inb.
ex., kr.
1: 75 för haft.
ex. å FREDRIKA-BREMER-FORBUNDETS BYRA, ...
, 48 ~ l a r a b e r g s ~ a t a 2 n, tr. l HEMTREVNAD Prakzisk tidning för hemmet utgiven av FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET Redaktör: FANNY EKENSTIERNA.
Utkommer med 40 åttasidiga n:r om året.
Prenumerationspris: helt år kr.
1: 80, halvhr kr 1: -, kvartal kr.
0: 60.
Prenumeration sker Ei posten.
Under tiden 1-24 december realiseras kartonnerade årghgar av Hem- trevnad för 1912, 1913, 1914 och 1915 .till ett pris av kr.
1: 25 pr argilng.
Porto tillkommer vid försändelse.
upptagas av 3..
.
a - Fröken Ingeborg ....
Bergström.
.
.. .. Rikstel.
97 83 31 OSTERMALMSGATAN- 31 Rikstel.
97 83 Tryckt hos BRODERNA LAGERSTROM, Boktryckare, Stockholm 1915 I
.
.
.
-.
, ~idskrift bi den svenska hinnorörelsen, utgiven.
a ?.
~ ~ i d r i k a - ~ r &amp; e ~ = ~ ö t: b u n d e t Redaktör: Ellen Klemaq.
.
, I E&amp;bandsmedlemmir erhllla tidskriRen till =tt - p &amp; av kr.
350 varvid prenumeration ' sker direkt .genom .Fredrik-Breme~Fdrbundets byfl; 48 Klhbergsgatan, StocLhoh.
.
!
Icke-t (lrbun,dsmed1emmar p r h u m e r e n i niiniiasfe ') osbiistalt eller I bokhandel Pris och - Rlr postupptak: ' / r Pr kr.
3-;.
' / i i r kr.
2-75, - * Lösnummer 35 are.
.Red+on expedition: 48.
Klarabergsgatan 11, Stockholm.
Qedak$ionstid: miadagar,; onsdagar och W. ' U-4 vaqe s8ckendag: fredagar kl. I-a * Allm.
T.
48! %, Riks 27 62.
l3xpedif~onen:.
.
-.
.
.
.
.
.
Allm.
5.
48 16, Riks 27 62..
.
r l.
.
.
.
...
i -,.
.
.., - -, g I P l.
.
.P '.
, '.
.
G.
-.
I .. $ .. I i.
.
.
.
.
: f &amp;.
biidade.
.
s~älvforsör~ande kvinnor.
.
.
.
* j. '
.
.
.
Expeditionen:,, S ' I +: i t r: e la ra bergs.
.
gatan.
.
: 48 ' 1.
OBS.!
.oppen endast tisdagar och fk4ag&amp;- .kb lIi1- ' / si.
.
.
: -.
L I, .t '.
OBS.!
: .. ...
.
.
k b y l i ~ tel. 48 50. oppen:.
l 1 4 Rikstel.
27 62.
.. Allm.
t &amp; 48 16, ~ ~ ~ l ~ s n i n g s Irllm. '
: I.
UppTy.ni&amp;ar ltiniu.
ko&amp;dsFritt rörande kvinnliga a&amp;etsomrlden, utbildnin~kuner, ' löne- hrhhbnden k m.
F F ~ utredningar avgift;.
enligt ~lverenslom~elke.
%.
.
, r. '
~ ~ r mottager in sjukbud heia dagen:, $r tel=bh iven nattetid ...
.
Förestindarinnin träfhs såkkst l / r2- ' / * 4..
.
.
.
.
...
.
.
1:.
..,
Matbilda Sflowr livsgiirning.
Av Lotten Ikrhlgrm.
-.
Meddelligarskap.
Av - E. Gadolin- Lagerwall.
.
1 ...
.
..
Den blivande fruktodlingc o &amp; trPdgirdctskolan j, &amp; Ap6lryd.
Av Sigrid ~elaradei;.
- - -.
.
-.
Fredrika Bremers &amp; &amp; dom.
Av Hilma Borelis.
Notiser frPn -.
bokvarldsn.
.
:.
.
.
I ' världens törnlimsta lgderpre-.
- seniativ, gör skodonen absoht vattentäta och minst dubbelt varaktiga.
' Finnes 6herallt k 7 5 och 1:25 pr flaska.
. '
Ledig annonsplatd ' A.05.
COLLANmOUE=FABRIKEN T, O L S E N, S t o c k h o l m,.
