# ID: svediakorp-per2726
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,641
# sentences: 1,254
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Ledig annonsplatsil -.
- - p - Världsberömda- symaskineri Kvinnliga juridiska byrån Wallingatan 12.
Allm.
tel. 183 36.
Kontorstid: 10-3.
- Utfdr alla slags juridiska uppdrag, ' B ILDADE.
damer och herrar er- halla mycket god het- och mA1- tidsinackordering.
Aven extra mat- gäster mottages.
Mubl.
o. omöbl.
rum för längre eller kortare tid.
Obs.!
Gott bord.
Piano.
r Eriksonska Pensionatet Dr~ttninggat.
83, 2 tr. M.
Nordenfelts högre hand ar betsla rar inne semi^ narium och kvinnliga yrkesskolk Göteborg 3.
Undentöd d tt odi k 0 - u ~ ~ Hö&amp;.
fr. l: &amp; Sepf.
AP Kungl.
Maj:t godkänd handarbetsllirarinnekurs om 3 terminer med kornpe- 4ens som medför ratt till högre lönetursberäkning.
Fortsättningskurser om 1-3 term.
för utbildning af yrkes-, seminarle=, och hemslöjdslärarinnor.
Kurser fir direk- triser, tillskärerskor, sömmerskor.
Kortare kurser för hemmet.
.
26 Juli-31 ' Augusti extra fortslittningskurs far lärarinnor 1 kvinnlig sl6jd, Ett flertal friplatser.
Prospekt sändas.
Ledig annonsplats!
.
Några tankar o.m flickskolan.
.
Med-anledning .av .en diskussion om samhällets krav på kvinnorna.
.
.
.
.
.
.
en tid som den narvarand., då man hör.- särskilt mycket tal.
om sam- ' Slets krav på individerna, torde .ej.
vara alldeles u r vägen,.
att .en.
intresse-.
rad tar sig friheten framlägga.
några synpunkter i .ämnet.
f en sida .av saken, ' som har kommer.
att beröras, ar den högre, .nickskolans.
och.
i nkgon: .mån aven.
' hemmets .plikter mot d c blivande med borgarinnorna: Må det då .forst till-åtas mig att helt flyktigt vjdröra ad jag anser vara nack-.
delarna av det ' rådande systemet, i syn- nerhet som utvecklingen alltjamr hotar?
att gå i en riktning, .som ' enligt min åsikt inger allvarliga farhagor för fram- tiden:.
.
-.
.
.
.
Har det aldrig frapperat aven andra då lärarna ten- iakttagare, att vi nu, dera.
att bli så utpräglade specialister;.
att man känner sig mycket undersam om.
huruvida.
det ' ar .enbart till fromma - krava en rentav.
' förbluffande ma ' ng-.
sidighet av.
flickskolans elev.er3 torde: med .fog .,kunna våga det.
- .Man.
påståe-ndet,; att de Qdligato~iska kurserna ...
.
omfatta.
åtskillkt,, &amp; s:- r&amp;&amp;n.
d ' etre i skolan kan stallas - under diskussion.
Handarbete (i de hogre.
klasserna i. re- gel huvudsakligen prydnadsarbeten) t, ex. har.
sedan 1ån.gt tillbaka ha,ft sin- plats på.
schemat .och får säkert behålla den ännu länge.
- Hartill .. kommer.
på- många håll (och de.
bli-allt .flera) det naturligtvis.
- ganska ~mfattande ämnet husJjg ekonomi .., At detta ämne.
, tycks i de klasser,, där.
det forekommer, i- a1lm.änhet.
anslås en hel, eller-åtminstone ' sina mer an.
en halv skoldag,-, och %på .. hH-M fortsätter: hushållsarbetet s &amp; långt fram - på eftermiddagen;.
att man ej för- nuftigtvis kan begära någon 1,äiläsning av eleverna till följa.n.de, dag.
D ' e.
- or.ka helt enkelt icke, ovana, som de oftast.
äro, vid så pass styvt praktiskt arbete.
Dock mhste de skolor, som, betungas av ämnet; för konkurrensens skull för- söka vinna samma teoretiska resultat som .de .. övriga.
I Stockholm ha vi dess-: utom sociala kurser, " vilka i de flesta fall - tyckas vqra ' obligatoriska för: &amp; de klassens .elever och *.
.. som naturligtvis, ' b ' .L.
&lt;
1 78 H E R T H A böra illustreras av: besök i fabriker, välgörenhetsinrättningar etc.
Men icke nog härmed.
I den i sig själv naturligtvis riktiga avsikten att utrusta flickorna så val som möjligt eller att ge dem en välbehövlig mot- vikt mot det teoretiska arbetet, har man på respekiive håll infört eller ämnar införa andra, väl ibland valfria ämnen av olika, slag,, såsom uppfost- ringslära, bokföring, klädsömnad och vävnad, eller vad de allt må heta.
Och det värsta ' av alltsam.mans ar, att man pA grund av sin kännedom om mannisko- naturen kan befara, att även dessa (de äro ju ' så- utmärkt nyttiga, och det a r flickor '.
det gäller) så småningom samt.
och synnerligen bli obligatoriska.
Slut- ligin kan man ej undgå att bli mycket betänksam, nar man fAr del av alla de olika förslag, som tid efter annan ha framställts, ej- minst på de sista årens skolmöten.
För icke länge sedan läste jag i e n ' av våra pedagogiska tidskrifter, att.
man i ' Tyskland gjort försök med ba.rnavårdskurser i skolorna (i brist pä riktiga barn att sköta användes cellu- loiddockor), och det antyddes, att våra skolflickor torde få samma förmån.
ja, vore ' man blott viss om att detta experi- ment stannade inom folkskolan, så kunde man ju, så.
när som på dockorna, skänka det sitt varma .gillande.
Men man kan aldrig veta.
På ett skolmöte härom Aret höjdes en röst, för att ta ett exempel bland många underligheter, för att flickor gärna kunde få lära sig damma i sko- lan; O. s. v. Lägger man så härtill; att.
förslag framställts, att flickorna redan i alla ' skolor borde för att trana sig för blivande uppgifter aktivt deltaga i nå- got slags fattigvårdsarbete (försök ha redan gjorts med att lata dem besöka fattiga hem och sälja postsparniarken), så får man ju ett ganska brokigt mön- ster.
Nu faller det ju alldeles av sig självt, att alla dessa saker äro nyttiga, ja, för en mängd kvinnor delvis oumbärliga.
Men det enligt min åsikt orimliga ligger i att mycket för mycket skall göras på en gång.
När betungas någonsin manlig ungdom ur de bättre situerade klasserna med så mAnga vitt skilda uppgifter på en gång?
Var, där det ej är en hård ekonomisk nödvändighet, begär man av en gosse, att han skall börja utbilda sig för ett yrke (som han därtill kanske aldrig kommer a t t agna sig åt), medan han går i skolan?
Ar det ej slöseri att plottra bort en dyrt betalad skoltid på detta satt?
Är ej systemet en orättvisa mot flickorna?
Det måste en gång sagas, detta: att vilja bibringa all möjlig slags utbildning på en gång är ett mycket farligt fel, som vidlåder aven andra slag av kvinnliga läroanstalter (anmärkningen träffar t. ex. våra högre seminarier, där teoretisk och praktisk utbildning skall ske på en gång och på en alltför knappt tillmätt tid).
Jag tror för min del icke, att kvinnliga hjarnor eller över huvud taget nhgra hjarnor alls äro så beskaffade, att systemet- pas- sar.
Månne intelligensen ej vattnas ur .i stallet för att skärpas, och månne det praktiska resultatet blir gott?
Det a r också val värt att beakta hur vi kommit dit, där vi nu stå, vilka kate- gorier av människor det företrädesvis tycks vara, som fört Fram alla dessa nya uppgifter.
TvA av dem synas vara
H E R T H A mycket talrikt representerade.
Först ha vi en, - del herrar.
(Av påtagliga skal ha mannen ' haft och ha alltjämt alltför mycket inflytande på reglerandet av kvinnobildningen.
Det vore t. ex. in- tressant att- veta hur många flickskolor - i landsorten, som fingo ämnet huslig ekonomi.
sig påtvingat av den enbart manliga skolstyrelsen, fast lararpersona- len med föreståndarinnan i spetsen undan- bådo sig nyheten.)
Vidare företrädes riktningen ofta av damer, som aldrig Förvärvat någon duglighet i praktiska ting ' och som med, ratta kanna detta som en stor brist hos sig själva.
Båda dessa grupper leva på grund: av bris- tande praktisk erfarenhet i den illusionen, att skolan ' kan bibringa ' allmän praktisk duglighet och draga mänskligt nog den i alla fall ' kanske förhastade slutsatsen, att skolan då också bör bibringa den.
Däremot .har jag sällan eller aldrig träffat på en verkligt duglig och kunnig husmor,.
som varit särskilt förtjust i alla ' dessa flickskolans utflykter.
En sådan vet, .att-allmänt intresse för praktiska ting och - en ' viss allmän duglighet icke kan bi- bringas annat an i hemmet, och hon a r klok nog att vilja ha valuta för sina flickors.höga terminsavgifter (d. v. s. hon vill, att skolan skall bibringa flickorna d e teoretiska kunskaper; som hemmet .i regel omöjligt kan meddela).
Allt, som närmar.
sigTackutbildning, brukar hon vilja .ha förlagt till längre fram.
Härmed ha några önskemål redan blivit.
antydda, o c h jag skall nu söka formulera dessa.
l ... L å t skolan fö?
de mera läsbegå- vade flickorna.
: få förbli en Övervägande ' 1 ' 79: teoretisk skola (de mest studiebegåvade synas mig f. n. vara jämförelsevis .illa tillgodosedda).
Med fara att synas gammalmodig Fridhåller jag, att detta a r det enda För-.
nuftiga, emedan det bestämt.
a r vad vi verkligen behöva.
' Låt flickorna sh val som gossarna få den oskattbara för- månen .att på allvar agna sig åt sina studier under den- dyrbara tid, som kan anslås däråt.
Låt dem gärna * pluggaa litet ' mer koncentrerat och .få mer av .den minneskunskap, som val knappast Förvärvas senare.
Valbegåvade, normala flickor må endast väl därav och tycka.
vanligen, att det ä r roligare an det andra.
I motsats till en rätt gängse uppfattning a r det t; ex. min erfarenhet, a.tt flickor ' äro roade av ett och annat repetitions- förhör eller annan mer omfattande redo- görelse för vad de lart.
Det ä r bestämt ett misstag, att dessa på något vis skulle ta kål pil deras nerver.
Det a r ju en god och lyckligtvis aven ratt allman- mänsklig instinkt,.
som ocksil flickor ha, att det a r nyttigt att lära sig saker grund- ligt ochatt kunna hålla ihop sitt vetande.
Men det ser nastan ut, som om man ville förmena flickor denna trevnad.
Det förefaller ibland nastan som.
om sar- skilt man skulle vara radda ' för.att l %ta dem förvärva fasta, grundliga, teoretiska kunskaper.
Slutligen må påpekas, att t. o; m. examen val ej uteslutande .ar av ondo,man i framtiden tixde få något ' ' mera plats.
- Härmed ' - ar naturligtvis icke sagt, att !man e j med glädje skulle vilja undvara en del av den enorma massa teoretiskt vetande, som ' ungdomen nu för tiden måste h r s ö k a ' behärska med fira att.
.
a '.
.
.alldeles förlora formågan att skilja på huvudsak och bisak.
Härom kunde ju mycket vara att saga, men har torde de flesta ha samma åsikt, och har är det ju.
frågan om ett lyte, som vidlåder aven andra skolformer.
2: Låt.
oss ha en .något mera prak- tisk linje för de flickor, som ha en mera avgjord laggning åt- praktiskt håll.
För detta ändamål ha v-i förmodligen redan vad vi behöva på skolschemat.
Skillnaden och vinsten skulle bli, att .de praktiska ämnena ej skulle utan urskiljning tvingas på alla elever, utan omfattas av företqadesvis de flickor, s o m kunde ha verklig valuta av dem.
3.
- Låt oss förlägga - kursen i huslig .ekonomi till efter s1,utad, skolgång ...
., Detta ä r.
ett önskemål.,:.
som, ligger många mycket om: hjärtat, och.detta - av: flera skal.
För det första kan man då säkert.
få .ett oandligt, mycket.
bättre och varaktigare - resultat av.
kursen.
En hel del ha en på erfarenhet starkt grun- dad tro, att skolflickor i allmänhet h0p.p: löst fort och grundligt glömma den husliga eko:norni de inhämtat i skolan ch som de, ej genast .fått ordentlig användning för.
I annat sammanhang h a r redan påpekats, att skoltiden bju- der på alldeles för mycket på en gång, Följden blir, att alltsammans lätt, som man säger.
blir varken hackat eller ma- let.
Både det teoretiska och det prak- tiska arbetet torde bli, s å pass lidande, att anordningen i längden kommer att kosta- .mycket mer, an - den smakar.
Därtill komm,er det.
viktiga, men på sina håll envist ignorerade faktum, att det finns många kvinnor, som ej behöva, ja för vilka det .är ' ett.
slöseri att an-, ', ' vanda en del av ' sin utbildningstid på att lära sig laga mat.
De böra ej tvingas att offra en del av sin skoltid på ett för dem onyttigt ämne.
4.
Låt oss få flere bra fackskolor, som tillgodose olika behov.
Har behövas knappast några kom- mentarier, då väl de flesta torde vara ense angående denna punkt.
Tillgången till flera fackskolor av olika slag skulle ju bland annat ha det goda med sig, att man i större utsträckning an vad som nu a r fallet; kunde uppmuntra en del flickor, som skulle m &amp; val därav, att sluta skolan tidigare.
5.
Låt hemmet få göra sitt.
Naturligtvis varken - kan eller.
bör hemmet vara någon slags fackskola.
, Men det ar val ändå hemmets sak att bi bringa barnen (gossarna behöva detta lika val som flickorna) ett visst allmänt intresse och för en viss duglighet i samt kanske framför.
allt den sanna vördna- den för praktiskt arbete.
Detta ar hem-, mets sak, därför att bestämt endast hemmet kommer så val åt barnen, att det kan göra saken bra.
Alla manni- skor pilstå sig ju skatta praktisk dug- lighet och praktiskt arbete mycket högt, men ändå förefaller det bra ofta, som om beundran ej vore så särdeles akta.
Är ej månne intellektuellt arbete onatur- ligt överskattat just nu?
Och hurmånga däremot tyckas verkligen se vilken bra mycket allmanmanskligare utveckling ett praktiskt arbete ofta ger an ett rent teoretiskt?
Vidare skulle val hemmen kunna göra något av de långa ferierna samt tillse, att behövlig fackutbildning yerk- ligen följer på skoltiden.
.
,.
Nu höres från många hå11 invänd- ningen: " Ja, men hemmen kunna inte. "
Då få val hemmen lära sig, ty annars går det på tok.
Låt oss ej tanka för.
lågt om hemmen; de måtte val också .vara mäktiga av evolution.
Mätte ej heller skolan begå det ödesdigra miss- greppet an åta sig allt, som hemmen tilläventyrs försumma.
Det kan val aldrig vara ratta vägen, allra minst bland de burgnare samhallskla~sserna.
Som stöd för har ovan framhållna synpunkter torde det kanske till slut tillåtas mig att framhålla, att en fond av.
' fasta kunskaper sam t en förståndigt uppövad arbetsförmåga väl dock måste vara den basta förberedelsen för livets uppgifter, sådana de te sig nu för tiden bland civiliserade människor.
Denna grund att stå på synes vara precis lika nödvändig för en kvinna som för en man, och ' hon behöver den säkert, vare sig hennes verksamhet kommer ' Kriget E att ligga inom det egna hemmet.
eller inom andra områden.
Det ligger ju ändå nara till hand ' s att tro, att den, som lart sig- sköta e n sak ordentligt och med klam, skall vara åtminstone något bättre skickad att gå i land med aven andra uppgifter, an den, som för- sökt sig på allt möjligt utan att grund- ligt satta sig in i något.
.
Slutligen finns det ett område, dar skolan och hemmet skola och kunna racka varandra handen till kraftigt sam- arbete för samma mål; Jag tanker på motarbetandet av Överansträngning samt '.
på ungdomens fysiska uppfostran.
Denna är ' val ' an i dag bra bristfällig, i syn- nerhet flickornas.
Har syndas otroligt.
Amnet ar mycket lockande.
Hur många människor i de bildade klasserna veta t. ex., att en frisk kvinnokropp ar ar- betsduglig, stark och uthållig?
ANNA SONDEN .. ' ' ' en social strålkastare.
n augustiafton förlidet år befann jag mig nere vid Sundet, tätt intill ett av de fort, som försvara Kongens By.
Det var en av dessa da.gar i början av månaden, då luften kändes liksom vib- rera av olycksbådande etervigor och en panikartad stamning gripit folket med det latta, ljusa sinnet.
Sundet låg skiftande.
i ' underbara f ' arger alltefter vindkårens gång - i vinrött, i lasur, i smaragd; men det var nog inte många, som hade ögon härför denna afton.
Människorna stodo tysta och betraktade den ovanliga tavlan - Sundet utan fredliga seglare,.
men med en lång rad av krigsskepp, som skulle försvara den enda öppna inseglingen till huvudstaden; Solen sjönk bak skogen, vinden still; nade av, och skymningen bredde sitt dok över hav ' och land.
Och nar det blivit tillräckligt mörkt, började krigs- skeppen med sina gnistsignaler, och. '
.
; strålkastarna i land sattes i gång.
På: en, .vall helt nara dar.
jag satt var en .sådan placerad.
Jag kunde se; hur det intensiva ljusfluidet slungades ut som .i virvlar och hur det samlade sig till en kompakt stråle, vilken inom ett ögonblick hade nått horisonten.
Allt på sin vag förvandlade denna stråle - icke till dag, det ar för litet sagt, utan till ett genomträngande vitt astralljus, som obevekligt blottade varje skrymsla i synfaltet.
Jag minns särskilt en mo- torbåt med fyra herrar, som passerade innanför minfaltet, förbi fortet.
Jag vet ej; om sällskapet ansågs misstänkt, men gång på gång fick.
strålen vanda till- baka och förfölja båten, tills var detalj var.
undersökt och de fyra personernas signalement givet.
- - - - Många gånger under den vargviritertid, som sedan gått, har jag kommit .. att tänka p å denna afton och strålkastarnas arbete, hur den för- vandlade natt till dag och obarmhärtigt blottade allt vad mörkret gömde på.
I vårt moderna samhälle finnas områden, som vi under vanliga afredliga Förhål- landen halst gömma i skymundan un- der ett nervstillande dunkel.
Det kan vara, att dessa områden äro så ömtå- liga, att vi draga ossa för att röra vid dem.
Det ' kan också handa,.
att be- kvämlighet ' eller vinstbega.r ser sin för- del i. att låta ' stillaståendets skugga vila däröver.
I fredstid, d &amp; det sociala sam- vetet har så många inbjudande dun- kuddar att vila på, kan detta nog gå - till ' en tid åtminstone.
Men låt först krigets strålkastare börja sitt verk, och vi- skola finria att .den sociala sömnak- tigheten måste ha ett slut överallt.
För ' ' * ' att ett land skall kunna.
vinna utåt, måste.
den inre positionen vara.
stark.
Vad som möjligen förloras utåt måste ersattas inåt.
Ett stort arbete har strålkastaren nu fått.
I öster och väster, i Tyskland- Osterrike såväl som i England och Frankrike, går den hela samhallshori- sonten runt och blottar ekonomiska, sociala, moraliska brister.
Och det märkvärdiga ar, att i denna ödesdigra tid finner man utan,.
större svårighet lösningen på mer an en kvistig fråga.
Efter de kallor, som varit mig till- gängliga från de olika länderna, skall jag försöka dra fram några af dessa i synnerhet för kvinnan viktiga friIgor.
I.
Ett drag, som faller starkt i ögonen, är den omvärdering av manniskomate- rialets sociala betydelse,.
vilken som bast pågår.
De unga, de kraftiga gå under.
De mindrevardiga lämnas kvar att bara framtidens utveckling.
En i sanning hissnande tanke!
Men ar det icke nå- got av detsamma, som på storindustri- ens område försiggår ständigt och jämt?
Det .fysiskt starka, från skog och mark hämtade manniskomaterialet går efter hand under och ersattes av ett släkte, vars vitalitet undergräves av bleksot, tuberkulos, nervösa .rubbningar och yrkessjukdomar.
Och olycksfallen vid maskinerna skapa krymplingar så gott som något krig.
Jag vill nu ej tala om ett sådant land som Förenta Staterna, där bristen på skyddslagar och kontroll för vart år som går låter en ansenlig arbetararme sjunka ' '
' H ' E ' R T ' H " A i en förtidig grav.
Tyärtom skall jag som exempel välja något av det bästa, nämligen det sociala.
fökegångslandet Tyskland.
Med sina skydds- och för- säkringslagar samt sin Förträffliga kon: troll sätter detta land in aktningsvärda krafter på att motarbeta det industriella arbetets vådor för liv och hä1s; l.
Och trots allt.
detta, vilka människooffer kräfver icke industrien!
Enligt den sista statistiska redogörelse jag sett hade under år 19 12 inträffat icke mindre än 137,089 olycksfall vid maskinerna - n.
' b.
olycksfall, för vilka understöd lämnats, antingen till den skadade själv eller till hans efterlämnade.
Antalet av de olycksfall, s o m ansetts bero - på ar- betarnas egen försumlighet, ä r således ej medräknat.
Olycksfall med dödlig utgång vor0 samma å r 10,300, således fjärdedelen av vad den tyska armén förlorade i. döda under kriget 1870- 7 1.
Lägger.
man härtill, a tt yrken fin- nas, där arbetarnas medelsnittsålder a r 34 a 35 år, a t t i ett flertal andra yr- ken arbetaren når sin högsta presta- tionsförmiga innan fyllda 40 år, a t t tuberkulos och yrkessjukdomar .härja bland de yngre samt att procenten av dödfödda eller klena, anemiska barn ä r oroväckande stor inom vissa yrken - så torde av allt detta framgå, det ett industriår under djupaste fred i kraftspillan ej torde stå synnerligen mycket efter ett medelmättigt krigsår.
Men så länge full ersättning .för det förbrukade materialet står .att uppdriva anses offret på industriens altare för berättigat -: guldfloden får utgöra val lutan.
Faran inses först i hela sin ut- sträckning, när kriget kommer .med I ' 1 83 sin.
extra ' åderlåtning: - på: sa.mhälls- kroppen.
I de krigförande länderna ' äger ' nu ' också .. en.
intensiv verksamhet rum för att om möjligt bota skadorna.
S i långt har man väl ingenstädes ännu kommit, men man har åtminstone börjat i den rätta kanten.
Man har börjat ' med bör- jan, barnaföderskan, barnet.
Och nu får man se, hur skrankor, som förr vor0 oöverstigliga,.
falla,.
hur.u önske- mål, för vilka kvinnorna f ö r r förgäves kämpat, nu uppfyllas.
Sålunda löses frågan om det utom äktenskapet födda barnet särdeles get schwindt.
På en gång får man-ögonen upp för att denna hittillsvarande paria, som människomaterial betraktad, kan bli lika värdefull som det äkta barnet och.
därför bör ges samma möjlighet till bevarande av liv och hälsa.
I Ungern, föregångslandet pil barnavårdens.
om- råde, erhålla sådana barn staten ' s krigs- understöd lika med akta födda, för så vitt fadern har erkänt barnet, fött eller ännu icke fött, som sitt eget in- ' n a n ' han drog i fält.
I Tyskland.galler något liknande, men endast för sådana barn, för vilka fadern allaredan betalat uppfostringsbidrag.
Senare har det tyska moderskyddsförbundet petitionerat om att få statens bidrag utsträckt till att omfatta även de genom kriget fader- lösa oakta barnen.
Förbundsrådet å sin sida har, lovat att tills vidare proviso- riskt genom förordning, senare genom utbyggnad på l 9 0 7 års lag sörja för dessa barn.
i enlighet med hrslaget.
Såsom vi se, ar det ännu blott fråga om sådana oakta barn, vilkas fäderge- nom krigstjänsten äro förhindrade att.
., '.
-.
.
sörja för de sina.
De, som kunna vara i lika mån lidande genom den arbets- löshet kriget skapat, komma ej i be- traktande.
I alla fall har en ny princip härmed slagit igenom.
Det att staten påtager sig försörjningsplikt för dessa barn också som faderlösa höjer bestäm- melsen upp över det tillfalliga nöd- läget.
- - -.
I Tyskland är.
sjukförsäkringen se- dan rätt många år obligatorisk under en viss inkomstgräns (2,500 mk) och sjukkassorna förpliktade att utbetala understöd också i tillfalle av barnsäng, Detta understöd, som hittills varit satt skäligen lågt, har nu i anledning av kriget och så länge kriget varar blivit utvidgat till en rätt betryggande hjälp - för den, som kan komma i betrak- tande.
Den försäkrade barnaföderskan erhåller nu: l) ett tillskott a1 25 mk en gång för alla, 2) 1 mk om dagen i 8 veckor, 3) ett tillskott av 10 mk, om läkarhjälp behöver anlitas, 4) eventuellt en amningspremie på ' / a mk om da- gen under högst 12 veckors tid.
För att hustrun skall erhålla dessa fördelar, måste hon dock antingen vara självförsäkrad och som sådan .ha till- hört en sjukkassa i 6 månaders tid, eller också måste hennes i krigstjänst stående man under det gångna året ha varit, sjukförsäkrad - minst i 26 veckor eller också omedelbart förut i 6 vec- kor ..
Inskränkningarna äro således ratt stora.
Man anmärker dessutom, att förordningen, som är utfärdad den 3 dec.
1914, ej har tillbaka- verkande kraft, och ävenså, att den ej har betänkt den ogifta modern.
h e n gör man från kvinnohåll gällande, att många hustrur,, vars man före kriget hade en årsinkomst över den försäk- ringspliktiga, ' genom de nuvarande svåra förhållandena kommit i ett nödläge, som vid en förlossning ställer dem i lika mån hjälpbehövande.
Den agitation, som i flera år pågått för att få strecket, så- väl som understödets belopp, höjt, vinner antagligen av omständigheterna ökad styrka.
Det a r säkert försvarligt, att staten i första hand sörjer för deras familjer, som vid fronten sätta livet på spel för fäderneslandets skull.
Denna förordning av 3 dec.
1914 åsyftar dock något mer an att vara .en human förhállningsregel, Dess motivering är, att * de väldiga offer av människoliv, som kriget fordrar, göra det till fosterlandets o.avvisliga plikt att sörja För den kommande generatio- nens bevarande och stärkande redan vid dess inträde i livetu - således ett socialpolitiskt syfte.
Av denna an- ledning vågar en kvinnotidning en di- skret antydan om att förbundsrådet vid sin ojämna tillämpning av försörjnings- plikten synes vilja stödja de starkare och kraftigare sam hällsmedlemmarnas avkomlingar på bekostnad av de shsom svagare ansedda barnen av krigsodug- liga individer.
Formen för äktenskaps ingående hör säkert hos alla folk till det av lag och sed hårdast bundna.
Minsta utvikning från det traditionella, och vederbörande anses knappast som " riktigt giftau.
Men också i detta fall bereder krigs- tillståndet åtskilliga överraskningar.
Från öster och väster hör man talas om
H E R T H A ' hastigt hopkomna ukrigsbröllopu, som ha full laglighet.
Rekorden härvid slår dock säkerligen Ungern.
I detta land har hittills dopattesten varit det avgörande.
Utan behörig så- dan ha två älskande kunnat få gå och sucka för varann hela livet igenom utan möjlighet att sluta hymens band.
Och för de arma kasserade galler ännu samma stränga bestämmelse.
För hjal- ten under fanorna däremot jämnas va- gen på det mest tillmötesgående sätt.
Han.
' behöver inte ' en gång inställa sig personligen till bröllopet.
Med en ställ- företrädare och brudgummens skriftliga samtycke fAr vigseln fullbordas.
Ett egendomligt experiment i alla fall!
Det vore ju icke uteslutet, att den verklige brudgummen kunde finna döden sam- tidigt med vigseln och att bruden så- ledes vigdes - vid e n skugga.
M. ANHOLM.
- De danska kvinnorna.
politiska medborgare.
enom den av danska landstinget och Gfolketinget nu beslutade grundlagsre- formen ha Danmarks kvinnor erhållit politiska rättigheter lika med männen.
Vi åter.komma till saken i Herthas nästa nummer.
Den svenska delegationen vid fredskongressen i Haag fick slutligen föl- jande sammansättning: fru Nina Anders- son, Västerås, teol. kand. Emilia Fogel- klou, fru Anna Glasell-Andersson, Djursholm,.
' froken Emma Hansson, Landskrona,.
fru Anna ' Holm, Naas,, 185 fröknarna Anna Kleman och Anna.Lind- hagen, - Stockholm, friherrinnan Ellen Palmstierna, Stäringe, fru Ruth Randal- ~ d s t r ö m Väst.er (is,, d:r Naima Sahlbom, fröken Mathilda widegren och fru Elin Wagner, Stockholm.
.
Kvinnorna och kriget; K r i g e t ä r alltjämt den.
fasansfyllda verkligheten, som vi inte slippa un- dan ifrån.
Inte ens .vi uneutrala.u.
Tryckande tungt återverkar det även på våra förhållanden, och tryckande tungt vilar medvetandet om det förfar- liga, som alltfort pågår utan rast och uppehåll, over oss alla.
Och ändå måste det vara så, att mänga sakna förmåga att verkligen levande förstå vad det a r som sker.
- H u r vore det annars möjligt för dem.
att.
med så i det stora hela bibehållet lugn dag för dag läsa tid- ningarnas fetstilsrubriker, som dock äro koncentrerad historia av de mest oer- hörda rysligheter.
Men de fatta det inte för sina hjärtans tröghets skull.
Den hindrar dem att förstå det gräsliga i hela dess.
utsträckning.
Deras fantasi räcker inte till, och på det sattet v e t a de inte vad som verkligen händer.
DärFör behövs det att nägon talar ut till dem.
,.
Rosika Schwimmer gjorde det nyli- gen en kväll i Stockholm.
Jag tror att de som då hörde henne i Grand Hôtels stora sal- kommo till att s e skriget - och däremot att vilja freden.
.. Som hon stod ' dar på estraden - tekniskt taget ännu mera vältalare än den från förr kända.livliga och kvicka Rosika Schwimmer och med hela sitt väsende,.
.
' vibrerande av n u upplevd sorg och fasa - hade hon hela den stora ' åhörar- skaran nastan andlös i ' sitt- grepp.
Hen- nes ord lyste utan skoning in i kri- gets mörka,.
bottenlösa elände, blottade obarmhärtigt det förfarligaste, rev och slet sönder vad som ännu kunde fin- nas av någon försonande illusions slöja.
Det var världens olyckligaste genera- tion hon tecknade bilden av mot ' bak- grunden av .det bloddrypandem.och elds- .lågande helvete, som jorden.
blivit till.
Det var icke.
till fredsdomstolar och Haag-konferenser, som Rosika Schwim- - mer.
satte sitt hopp om räddning ur eländet.
Det var till kvinnornas vägran att vara med om ' det.
vansinnigt me: ningslösa, till mödrarnas vägran att föda barn för.
att de skola slaktas ned, till deras.
nu medvetna h a t till kriget.
Och till: kvinnornas vilja att hålla up.pe det .internationella samband, som brustit på alla.
andra håll.
Hon trodde på d e t Haag-möte, som i dagarna samlat kvinnor från olika delar av jorden till en demonstration för fred.
De krigförande makternas kvinnor sida vid sida med varandra och de neutralas i sympatiyttring med dem.
En tro, som så genomglödgade hen- nes tal, att den till och med rev de lugna ' svenskorna med.
Det var mra än ett tack för hennes mäktiga ord, som den stående publiken bragte henne i de först ytterligt långsamt avtagande bifallsyttringarna.
Mig tyckes där lag i dem e n försäkran och ett löfte - att stå upp och hjälpa till att göra det till synes ännu så omöjliga möjligt genam en brinnande tro o ' ch en levande vilja.
E. K-N.
Glimtar utifrån.
Krigets fiender.
Det ar lite trakigt, men det miste registreras, att kallelsen till den kon- gress, vilken enligt Rosika Schwimmer ar ämnad att rehabilitera " HaagQ som pacifistiskt begrepp, har väckt en tveksam och förlagen genklang där den inte blivi t brutalt avvisad .. Som undantag lysa England, vilket vi förut omnämnt, och Oster- rike.
PH dessa h811 har man vágat varmt och öppet göra propaganda för det oerhörda tilltaget.
1.
Wien bildades en Förberedande kommitté pH tjugoen medlemmar, bland viika.vi finna Rosa Mayreder, och ett vältaligt upprop utsändes, dar kongressen betecknades som " en världshistorisk manifestation av kvinnorörelsens ideal ".
" A.llge- meiner österreichischer Frauenverein " och Wiens " Neuer Frauenklub " utsigo delegerade, och sympatiuttalanden, penningbidrag och anmalnin- gar om deltagande inlöpte frin alla delar av monsrkin.
.
.
Om de tyskor, som höra till mötets anord- nare, ar följande märkliga drag att berätta.
.P8 Amsterdamsammankomsten i februari piyrkade de, att Chrystal Macmillan skulle ita.,sig ord- förandeskapet.
Engelskorna protesterade i den meningen, att en neutral person vore lämpligare vid detra tillfalle, men tyskorna vidhöllo, att de just ville ha miss Macmillan, och si blev det.
En sagolik syn - dessa ädelt ' civiliserade ge- stalter mitt i det .av rasande vilda stammar be- folkade Europa!
För e n sidan grad av civilisation finns allt- jämt ringa utsikt i Frankrike.
L e T e m p s har specialiserat sig p8 utrotandet av de hemliga och blyga ansatser lill kvinnlig fredsrörelse, som hota att en smula undergräva " l ' u n i o n s a c r é e ", och La F r a n c a j s e, representant för sitt Folks högsta etiska nivi, understöder med lhngt fruktansvärdare aukt0ritet:detta fosterliind- ska verk.
Om nHgon fransk hjältinna skulle ha riskerat Haagäventyret, s i har hon sin Iange- sedan fardiga etikett piklistrad: " Landsförrädare ".
Hans majestät Kriget ar att gratulera.
Vilken potentat har sh f i verkliga fiender?
I de flesta länder torde man kunna räkna dem p i fingrarna liksom de rättfärdiga i Sodom.
Men Iredsvan- nerna?
Ack ja, de äro legio; vi ha nastan aldrig träffat annat an fredsvänner.
HER ' THA. '
Tingens logik och mänskornas.
Mr ' Lloyd George prisas av .The ' Vo t e som deri ' nutida varieténs vigaste förvandlingskonstnar.
Hans se-.
naste roll ' ar den lidelsefulle nykteristens.
Men var det inte han ' som för nigra minader sedan,.
d i han lade skatt p i ölet, fallde det tatidande ordet:.
" Hädanefter skall varje man, i det han ' tömmer sitt ölglas, .kunna saga sig, att.
han dricker för fosterlandet! "
Samtidigt beskattades.
teet, " för.
att icke denna harmlösare livdryck skulle itnjuta, orättvis gunst.
Nu Iiter:,det som sagt.
annorlunda, och med största skal.
: Det.
i hpstas vidtagna försöket att muta all- männa opinionens oro.
över ' mililärens dryckes-.
excess % var val den bisarraste regeringsitgärd världshistorien kan anteckna.
Det bestod.
i att förbjuda servering i t kvinnor p i krogarna fore, ett visst klockslag på.
förmiddagen!
Om det morgonfriska spritbegär, som antogs förefinnas synnerligen hos soldathustrur under gemikrnas frinva., koncentrerades p i * dagens ' senare tim- .. mar, si miste ' engelska ar ' rnen bli a i l right. '
Suffragisternas energiska .protestkampanj väckte, som det .plägar ske i dessa brännbara materier, itskiliigt grovt missförstånd aveh inom deras egna led.
" Jasic ', frigade moraliskt upp- rorda.
insändare i T h e C o m m o n C a u s e, " ni önska siledes, att kvinnorna ska supa ' ohejdat?
Äradet inte en välsignad sak, att lasten inskran- kes p i n i g o t hiIl? " ' o.
s. v. Suffragisterna p i - visade lugnt, att dessa: ovisa ivrare, kanske omedvetet, stödde sig pH samma ödesdigra grund- satser, ' som harska i fråga om en annan last: den sexuella promiskuiteten.
e ed sina skarpa engelska ögon skulle de utan tvivel upptäcka liknande försit p i botten av virt patriarkaliskt alkoholdistribuerande Stockholmssexualsystern.)
För sin del eftersträva de lastens inskränkning p i a l l a hall och acceptera med glädje de liingst giende restriktioner, förutsatt att de göras all- männa.
De bekampa allts5 klasslagstiftning lik- som köndito.
' Nar Lloyd George fram p i virsidan började: observera, att dr !ckenskap förekommer aven bland man, slog det honom, att den egentligen uppt&amp;dde hos de arbetare, som syssla med ammunitionstillverkning, och att denna: fabrika- tio ' nsbransch, för tillfället den viktigaste ' av allaj därigenom led avbräck.
Vad hade varit natur: ' ', 187.
.
1.igare.t.
än .aft: helt enkelt avsVinga8 ' - .ri3mrid$ m ' ariskoklass: frin spritkonsumtion !.
Nej, ornöj; ligt; ' det.
stalnmer inte med brittisk frihet och ' demokrati att lagga skymfligt.
tving p i .en .viss del.
av- befolkningen (den manliga ' nämligen).
P i omvagar ' kunde .det .. möjligen lita sig .göras; t. ex. genom- att hil.la krogarna ': stängda vissa timmar i de .distrikt, dar veder8öran ' de.
ha .sitt arbete ..
När ' det febrila.
jäktet en gång släpper efter, si kan; ju ' enA tacks- nation un ' na dem '.
.
.
.
.
.)
tillfälle att festa ut.
.
T h e .Com.mon C a u s e fra.mhåller .. det .. för- hatliga.
i det.taabrännmarkande av dryckenskapen p i ett särskilt .håll; barg emedan.
den.
dai rikas vara pifallande ' olag1:ig.
Man begär;: attj.hela n &amp; tionen - kungen har ju redan ' - börjat, -- sk ' all hja~~a ' ammunitionsarbetarna att hilla sig nyktra, och det inte för mordverktygens utan för livets skull.
W o m e n ' s F r e e d o m L e a g u e har tagit ett.
praktiskt litep s t e g i denna riktning genom att sätth upp ' etceget c ' pul~lic-hOUse ", efter förenin- gens vördade ledare kallat T h$ D e s p a r d A r m s.
Mrs Despard - drömmer om4nförandet " av ett .stadat och.
; oskyldigt ', värdshusliv blaiid:.Eng- lands vanvårdade breda lager och uppställer, spm mönster de tyska " beer-gardens " .med deras idyl-,.
.
.
.
liska familjegrupper ..,.
.
.
..,.
.
.
.
~ r i n ~ i ~ e vid.
&amp; a vä&amp;kälst.
Gid krigets ut- brott hörde vi ej utan ' häpnad, att suffragetterna slöto icke blott stillestind utan.
allians med regeringen.
Verkningarna av denna sällsamma itgärd ' ha dock inte gj.ort sig bemärkta.
Christa: bel och A m i e Kenney reste till me rika i höstas, och ' mrs Pankhurst begagnade ledighe- ten till att ge ut sina memoarer.
.. W o m e n ' s S o c i a l a n d P o l i t i c a l U n i o n slumrar alltsi; vilket naturligtvis inte hindrar, att medlemmarna var for sig delta i de mingfaldiga krigsakthi- ' teterna.
Dr Louisa Carrett Anderson, vars krigs!
hospital i Paris vi tidigare talat om, har i v8r hemkallats av .brittiska ' krigsdepartementet för att uppsatta och förestå ett stort ' militarhospital och till den ändan erhillit majorstitel.
Hon ar den första kvinnliga Iakare, som accepterats av de en ' gelska militärmyndigheterna:,.
The Irish Women ' s F ' ranchise ~ e a: gue, som ocksi.
ar en.
stridande organisation,, '.
.
.
, a.
.
.
, .e,, B.
H E R T H A 188 har.
intagit en helt annan hillning an sina engel- ska.
kolleger och andra röstrattsförbund.
Den fasthiller orubbligt suffragettrörelsens grund- satser, som icke tillita nigon kompromiss med kriget.
Nar suffragetterna förstörde egendom, si var det blott lor.att p8 ett lättfattligt sätt skrämma upp andarna och demonstrera en samhallsupp- fattning, för vilken mänskoliv och manskoval- färd ar heligare an egendom.
Till kriget, som- utan nigot ideellt syfte förintar bide det ena och det andra, miste de alltsi vara oförsonliga motstindare.
Föreningen som sidan deltar icke i nigon hjälpverksamhet, fortsätter sin röst- rättsagitation och ägnar särskild uppmarksam- het i t de yttringar av brittisk militarism, som detta krig framkallar.
Internationalismens forum.
J u s S u f f r a g i i har utsänt ett rikt och värdefullt aprilnummer med Haagkongressen som centralamne.
Sverge representeras av tre bidrag: " What an internatio- nal women ' s congress means " av Hilma Bore- lius, " Terms of peace " av Anna Wicksell och " Fredrika Bremer ' s call " av Ellen Kleman (en redogörelse för det av Hertha uppgrävda varldsalliansförslaget med tillämpning för dagen).
Denna världstidning, vars halt och betydelse stegrats utomordentligt sedan den blev s i tam- ligen ensam som internationalismens mötes- plats, rna här kraftigt anbefallas till prenumera- tion.
Priset, kr.
3.60 pr ar, är nästan generande billigt, men tidningens medarbetare begära inga honorar.
rigets Tyskland mötte mig i Warne- Krniinde så f o n jag satt foten i land.
Lzindstormssoldater och åter Iandstorms- soldater i höga pittoreska kaskar av en modell, som jag sett förr men var?
Knappast i verkligheten, kanske på några bataljmålningar.
En blick på ansiktena under kaskarna!
Och differentieringsprocessen börjar - uniformeringen till trots.
De avslöja sig, dessa förklädda jurister och docenter, ämbets- och aftarsman - det intel- lektuella och det praktiska livets typer -, som ordna och leda resandeström- men genom den lika effektiva som hövligt genomförda granskningsproce- dur.ens olika faser.
En stund senare får det civila livets representant sin tur.
.att kommendera.
Konduktören i järnvägskupén, som snabbt och tvek- löst.
åtlydes a v unga marinofficerare, som kommit.
på fel plats.
Hamburg!
En överfylld kafelokal människor och musik!
Livet pulserar då som vanligt!
Men nej, allt a r ej lika.
Tyskarna ha blivit lågmälda och tyst- 18tna.
På bangården tåg av Rödakors- vagnar med stackars förbundna passa- gerare blickande: ut genom fönstren.
Och tåg med trupper möta oss på vår vag.
Tåg med kanoner.
" Munitions- anfertigungu står det på jarnvags- vagnarna.
Stora baracker på ett solbe- lyst falt.
u Kriegsgefangenenlager Kö- nigsmoor * läses i stora svarta boksta- ver på de omålade väggarna.
Man ser fångar, som njuta friluftsliv inom en ståltrådsinhagnad på några kvadratmeter.
* Reisende, helft unsere Brucken und Tunnel schutzenu står det anslaget i kupén med upplysning att bomber flera gånger blivit kastade från tågen.
Också ser man soldater med höjt gevär, hanen på spann mönstra det förbisusande tåget.
t.
.
Esst kriegszeitgemäss! "
står det an- slaget i.
järnvagsrestaurangen i Bent- heim.
Vad av tragedi som kan gömma sig under den uppmaningen blir väl dock mindre hjärtskärande an slag- fältens, löpgravarnas och de förhärjade landens janimerfyllda krönika.
Medan järnvagstågen föra tusenden och åter .nya tusenden mot lidanden och död, sjunger våren livets jublande hymn i. tyska bygder, där fälten grönska och knopparna svälla.
i det stralande sol- skenet.
Courtney, England, Mme Anna Ziper- nowsky, Ungern, Frau Helene Lecher, Österrike, fröken Thora Daugaard, Danmark, fröknarna ' Emma Hansson och Anna Kleman, Sverge., Att de.
svårigheter, som yppa sig vid alja internationella kongresser, skulle.
yara .mångdubblade vid denna var ju.
självklart.
.
Och ' detta bekräftades.
också genom detta första sammanträde.
Kongressens unika.
förutsättningar att bliva en: fredsdemonstration som ingen annan världen skådat belystes tillfullo genom underrättelsen om nya, uppdy-, På kongressbyran, Damrak 28-30 kande.
hinder för engelskornas Färd Amsterdam. !.
Ett älskvärt mottagande över kanalen.
Det.
är icke mindre än- av dr Mia Boissevain, den unga, ' in- 180 engelska kvinnor, som ämna sig !agande holländskan, som.
vi känna från till kongressen.
Kanske anses det lika Stockholmskongressens dagar.
eller nästan lika.
inopportunt, att kvin: Klockan 1,30 e. m. tisdagen den nor möta fiendens kvinnor i fredligt 20:de ägde resolutionskommitténs första möte; som då engelska och tyska sol- sammanträde rum under Miss.
Mac- dater i löpgravarna mötte varandra millans (England) ordförandeskap.
De under julkvällens fred och hägn i bro-.
närvarande voro: dr Aletta H: Jacobs, derlig endräkt?
Vi kunna ju vara stolta ordf. i Hollands F. .K.
P.
R., fru van över de bekymmer, som manifestatio- Biema-Hymans, ordf. i Hollanska kvin- nen av kvinnornas vilja till fred upp- nornas nationalförbund,.
dr Mia Boisse- väcker.
vain,.
kongresskommitténs vice ordf..
Den sista nyheten från Frankrike är, och sekreterare, Mrs Fannie Fern An- att även en fransk representant infin- d r e w ~, U.
S.
A., (Special Collaborator ner sig.
Också Italien och Rumänien U.
S. Bureau of Education, Member bli representerade.
Man måste beundra of Council National.
Education Asso- det moraliska mod, den andliga själv- ciation U.
S.
A., Secretary American ständighet,.
som kvinnor från de krig- School Peace League, Member of Inter- förande länderna: i detta nu giva pr0.v på.
national.
Peace Bureau Berne står Amsterdam 21 april 1915. det att läsa på hennes kort), Miss K.: ANNA KLEMAN. '
,, ',.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
III.
Kommunikationsverken.
I nom statsförvaltningen intaga de s. k. kommunikationsverken en särskild ställning.
Genom.
de inkomster de till- föra staten bekosta de sin personals avi löning och pensionering och äro, så att säga, självfQrsörjande.
Dit höra tele- grafverket.
med rikstelefonen, postver- ket och statens järnvägar.
Till d e cen- trala ämbetsverken " åter.
raknas post-: sparbanken, som visserligein ' själv står: för sina tjänstem ' äns avlöning men får deras pension från statsverket.
De .. ov- riga cen ' trala ' ämbetsverken.
äro.
helt * be- roende av .statsverket.
Att.
kvinnor se- dan ' länge och i allt större antal varit anställda i - alia - dessa verk; visste man ju förut.
Men hur enormt anialet vuxit hade man kanske .ej.
fullt klart för sig, förrän det visades genom Arstautstäii- ningens statistik.
.. ' En .man av .bondestfindet, Carl Johan Svensén från Kalmar län, ä r det som har äran av att i en motion vid 1862- 63 Ars riksdag först.
ha fast uppmark- samheten på möjligheten att använda kvinnor i statstjänst.
Sedan han på- pekat, att 1855 Hrs siatistik visade, ätt bland rikets ' folkmängd a befunno sig minst 283,578 Iflera kvinnkön inom den ålder, som berättigade till akten- skap, än män, som ägde samma be- rättigande ", tillägger.
h a n, att det vore nödvändigt, att kvinnan frigjordes i ar- bete och förvärv.
Hon måste berätti-r ' '.
.
gas att använda sina krafter i allt, vari- genom hon ärligt och sedligt samt i överensstämmelse med sin natur,kunde förrjana sitt ekonomiska oberoende.
.Så- som för kvinnor särskilt lämpliga be- fattningar föreslog han telegraf- och post- expeditörstjanster samt befattningar in- om allmänna sjukvården.
Denna motion föranledde en riks- dagens skrivelse av.
den 14 mars 1863 med.
föroidande - av ritt föt kvinna att inneha anställning i det allmännas tjänst, och ungerar samtidigt avlät - en enskild kvinna, fröken ' Lotten Lager.
berg.
i Hjo, till telegrafstyrelsen en an- sökan om rättighet till anställning vid telegrafverket.
I sin svarsskrivelse av den 10 juli 1863 förklarade sig K.
NIA icke kunna frångå sin förut uttalade mening, att en dylik anställning av kvin- nor icke i allmänhet vore lämplig eller med telegrafverkets sanna fördel över- ensstämmande.
Det tycks sillunda vara mot sin egen bestämda önskan som K.
M: t dack.
sade sig vilja medgiva att särskilda förhållanden någon gång kunde före- komma, som kunde möjliggöra en kvin- nas anställande, såsom t. ex. om en hustru eller syster anställdes vid en station, där mannen eller brodern vore tjänstgörande, " så att de utom stationen förekommande tjänstegöromålen utan svårighet skulle kunna besörjasu.
Det ä r för nutidsmänniskor ej lätt att för- '
H E R T H ' A - 191 -- stå meningen med denna oro för de Visserligen fordrades och fordras ej an- yttre göromålens skotsel genom en kvin- nu av telefonisterna - annan utbildning na.
Förmodligen ansågs.
.det.-opassande,.
an folkskola och " elevtid:,.
men san; .. ha att en; kvinna visade sig ute i tjänste-.
.
- neiligen kunde de inte.
dessutom ärenden, varfor dessa borde ombesör- behövt engrundlig kurs i svältkonst För att levan på denna inkomst!
F e m år se- jas av * mannenu eller " brodernu.
Den ytterliga tveksamheten till trots nare tillkornmo interurban-.
och.
an- gillade K.
M:t dock slutligen den 30 nu tio å r senare landstelefoniste&amp;a med,.
, december 1863: ett telegrafstyrelsens för- 600 kr. '
i: avlöning.
'.
.
..!
.
d a g att inriiita s. k. privata telegrafsta- Vid 1913 års slut, hade telegrafvar- tioner, avsedda att huyudsakligen besät- kets kvinnliga pe~s.onel.uppgått till, 632; tas av kvinnor och vid vilka avlöningen varav 1.89 extta ordinarie.och 443 03 skulle ' bestridas uteslutande av kom-.
.
dïnarie- befattningshav ' are.
Rikstelefonen muner och bolag.
Och det var i Hjo ~ ~ s s k l s a t vid ' t e samma tid ' icke mindre som genom anställning vid en sådan.
.. än 2,485 kvinnor; av vilka, 1,636 .extra privatstation .den Första kvinnliga tele-: @ diriarie och 849 ordinarie aristalldaj grafisten, Fröken Lotten Lagerberg, m e d - Allt eftersom ' tide-a I blikit,, dyrare.
@ ett årligt vederlag av 500 kr.
belöna- - ..: kvinnorna själva.
börjat, våga ett iocd, des för sin djärvhet.
att söka anställ- annat yrkande på.
- drägligare: levnads;.
.
-- villkor, har; ' fastan * alltid.-med ' många.
.
ning vid .tel6grIafverket.
Redan l865 inrättade staten emeller-.
järn kningar och: Aotf6~&amp;~;.
' ~ram1a~ts.
.. ... tid själv en del stationer på mindre be- ' och stgdfastats: nya proposiconer om tydande orter, dar förestindarna blevo 1öneförhöjning.ar .. Såsom ännu gällande kvinnor med en.
avlöning av 800 " kr.
kvarsttir den å r 191 2 föcetagna Iöne- Och 1886 hade telegrafstyrelsen kom- regleringen vid telegrafverket och.
riks-.
mit underfund med att detta avlönings; teleföxien, då ' befattningar och avloningar belopp var så ringa.
att - det föf~tsatte Fastställdes enligt omstående tabell med e n syrinerlig ' förmåga-att inskränka sina pensionerna angivna enligt 19 1 4 års levnadskostnadei.
till minsta möjligau, riksdagsbeslut.
.
varför styreken föreslog och fick K.
Vid telegrafverkets Iöneregleringar har M:ts ' medgivande att i sammanhang med hittills ' konkurrensen mellan.
((manligau.
.
inrättandet av 12 nya telegrafisttjänster och.
' kvinnligau loner icke varit sar ' - höja lönen till 900 kr.
skilt, framtradande, måhända: därför att I allt större mängd ha sedan under ' man där varit försiktig nog att förbe- årens lopp kvinnor vunnit inträde i tele- hålla vissa tjänster för kvinnor.
Utan grafens tjänst.
Påfallande stark blev till: en liten föregående särskild mariipu1.a:: strömningen sedan å r 1897 rikstelefonen tion har detta dock icke k u n n h g å för inkjrlivades med telegrafverket och dit sig.
.Då man såsom ovan nämnts å r 1886 medförde lokaltelefonisterna med en år- inrättade liera telegrafisttjänster, fö r an-, lig - avlöning för 6 ' / r timmars daglig drad.e man nämligen, endast 12 FÖi-ut: tjänstgöring ' av 360, säger 360 kronor.
varande.
manliga.
.
assisten tbefattninggr ' ' n: ' ' ' ' ' n, ', I l
.
HERTHA 192 Befattning 1 Kr.
e. o. telegrafist --- -----.
ord.
,, --- ------ kommissarie, 7:e löne, graden *) --- i ----------.
kommissarie, 6:e löne --------.
graden 6) kommissarie, 5:e Iöne graden *) e. o. kontorsskrivare .-.
ord.
3, --- lokaltelefonister e. o. be.
fattning ---------------.
landstelefonister e. o. be.
. -- -.
fattning e. o. interurbantelefo.
nister ord.
interurbantelefo.
nister --- vaktförestindare, 1.
Löneför Begynnel- selön Semester Kr.
1,140 2,100 timmar I 1 Realskola eller &amp; kl. läroverk samt tele- I 1;: z li %sy; - Extra förminer Kr.
I 7 7 I rninad dagar, Full lön se.
45 dan avstA8 tiänstiror- n 3 veckor 1,500 Dyrortstill lägg högs 225 kr.
1,500 1,600 &gt;&gt; ntet fast # Pension vid 60 Ar vid sjuk- I dom d:o I mlnad manbild- ning och kunskap i bokhAller1.
Kv.kom- missarie har fri bo värmt 1,800 stad, och ljus eller ock h y resbl- 1,400 drag med högst 300 kronor.
l 840 Folkskola och eleviid med 1,600 kronors avlöning till kvinn- liga telegrafisttj4nster om 900 kr.
Detta kallade man att höja telegrafisternas av- löning med 1 0 0 kr.!
Under assistent- titeln ' dölja sig emellertid än i dag man- liga telegrafister med en lön av 1,800- 2,400 kr.
utom dyrortstillägget.
Men man vann - utom besparingen - den fördelen, att åtminstone till namnet en bestämd gräns blev dragen mellan " man- liga. "
och " kvinnligau befattningar.
Det uppstod inom verket så att saga en mans- och en kvinnosida.
* Dessa befattningar äro avsedda att i regel kr.
vid 55 Ar.
KN) I minad S e ord.tele.
,, graflster o. kommissa.
1,200 kr.
vid 60 Ar.
rier.
1 Vid statens järnvägar och i posten lämnar man däremot för såväl man som kvinnor med samma utbildning tillträde till vissa tjänster av samma grad.
Lönevillkoren ställa sig emeller- tid vasentligt sämre för den kvinnliga än för den manliga tjänstinnehavaren.
Såsom telegrafist med en avlöning av 870 kr.
om året gjorde den första kvin- .nan år 1867 sitt inträde i statens järn- vägars tjjinst.
Men varken då eller å r 1874, nar den första kvinnliga kontors- skrivaren blev anställd mot ett årligt innehavas av kvinnor.
Om manlig tjänsteman innehar sidan befattning, itnjuter han samma avlöning.
Denna kan genom den s. k. uppbörds- provisionen ganska väsentligt ökas, i medeltal för 7:e gradens kommissarier med 450 kr., för 6:e gradens med 790, för 5:e gradens med 1,300 om iret.
I enstaka fall kan den höja hela den i r - liga inkomsten till inemot 5,000 kr.
vederlag av 1,200 kr., fanns någon skill- nad i manliga och kvinnliga tjanstinne- havares löner uttryckligen stipulerad i avlöningsreglementet.
Vid statens järn- vägar.
liksom vid telegrafen växte de kvinnliga tjänstemännens antal emeller- tid hastigt.
Och det visade sig snart nog, att man alls inte behövde någon nådig taxa för att gripa sig an med att tillämpa lagre löner för kvinnliga än för manliga kontorsskrivare, Ty medan de senare år 1895 kunde komma till en slutlön av 2,400 kr., hade kvinnor- na ' fått stanna vid 1,800 kr.
1 .Befa ' ttnIng Begynnel.
seiön Slutlön Kr.
Kr.
Efter ett par olika löneregleringar, vid vilka, försök ej, saknats att ' ytter- ligare nedpressa de.
kvinnliga kontors- skrivarnas löner och varvid uttryckligen fastställts lagre avlöningar för kvinnliga än för manliga innehavare av samma s1,ags befattning, te.
sig nu avlöningarna enligt nedanstående tabell.
De kvinnliga kontorsskrivarnas antal uppgick å r 1913 till 228, varav 179 ordinarie: ok håll art jans te rna äro en- dast l l, varför befordringsutsikterna just ej äro stora.
.Kontorsbitradena ut- göra ' tillsammans 49, varav 27 ordina- ', Utbildnin.
I Styrelsen: e. o. kvinnlig kontors skrivare --------------- --, e. o., manlig kontors skrivare,.
ord.
kvinnlig kontors.
Daglig arbeistid tlmmar Semester Löneför- billanden vid siuk- dom.
Pension Kr.
- Extra f6rminer ' realskola skrivare -----------------.
ord.
manlig kontorsskri.
vare L,,.
------.
-,,.
kvinnliga bokhillare .-.
manliga --.
I) Vid distrikten: e. o. kvinnlig kontors, skrivare ---.
e. o. manlig kontors skrivare --- ord.
kvinnl.
kontorsskri, vare.
------ --- -----------.
ord.
manlig kontorsskri, vare -- - - -- --- - - - --- - - -.
-.
e. o. kvinnligt kontors.
Bestämmes biträde --------. -------.
.- D B m 30 ord.
kvinnligt kontors- biträde. ----------------.
ord.
manligt kontorsbi- träde --------------------.
D D a D I B B B B 15 D n ' D 30 B D av veder- folkskola börande befäl.
- avlö- 15 daga1 halv ning.
m).
. '
D I) i- 1 5 daga1 D 15 B D Iisst .anta fri bil jettei, r Hr.
Tiän; temännen B rid distrik en tri lä ' ull lön 4!
70 % av del kare och lagar s:a 81 lön ord.
medicin.
tjänstemar har vid av D ganlsn, ökad mei D 20 %.
Kvln D nor svgä vid 60 är Blder, mäl vid 60-6 ' är.
halv avlö- ning - D s e styrel-; ens tjän.
stemän D.
D ull lön 45 lagars:a i i - D ' D.
HERTHA 194 rie.
Hela antalet kvinnor vid statens järnvägar voro vid, 1913 års.
slut alltsä 288 och utgjorde således en helt liten kAr jämförd med telegrafens och riks- telefonens av sammanlagt&gt;, ' l l7 kvin- nor bestående personal.
.
Riksdagsskrivelsen av den 14 mars 1863 hade särskilt rekommenderat post- verket såsom varande i besittning av för kvinnor lämpliga befattningar.
Men icke förrän 13 år senare, eller 1876, blev n8gon kvinna anställd i posten och då såsom extra biträde med en avlö- ning av 720 kr.
Följde så år 1885 kvinn- liga postexpeditörer eller föreståndare för 5:te eller 6: te klassens postkon tor med samma lön som för män, men en- dast pH förordnande samt utan Blders- tillägg och pension.
Och å r 189 ' 2 förde riksdagen helt storartat de kvinnliga postexpeditörerna fram till alldeles sam- - -- Befattning Begynnel- selön ma rättigheter och förminer som de manliga.
Men de feta åren blevo ej flera än sju.
Ty enligt 1899 års riksdagsbe- slut ha kvinnorna sedermera i befatt- ningar, som äro förmanliga nog för att sökas även av män, obönhörligt fått sig tilldelade kvinnligau löner.
Vid 19 13 års slut ställde sig aflöningsvillkoren som nedanstående tabell utvisar.
Postverkets kvinnliga befattningsha- vare utgjorde 1913 560 stycken, varav 223 extra ordinarie och 337 ordinarie, fördelade på 280 postexpeditörer, 27 1:sta postexpeditörer och 5 4:de k1:s postmästare.
Till 3:e klassens postmästare hade innu ingen kvinna blivit befordrad.
I sammanh ' ang med redogorelsen för de centrala ämbetsverkens biträden åter- kommer jag i ett följande nummer till villkoren för de kvinnliga tjänstemän- nens befordran och inträde i äktenskap.
GERTRUD T~RNELL.
Slutlön arbetstid timmar Kr.
e. o. kvinnl.
postexpeditöi s manlig D kvinnl. '
postexpeditör --.
manlig.
a --- kvinnl.
l:a postexpeditöi manlig n --.
kvinnl.
postmästare H 4:e kl. (Iagsta) postkonto1 manlig postmästare A 4:e kl. (Iagsta) postkonto!
kiinnl.
postmästare H 3:e kl. postkontor --------- manlig postmästare H 3:e.
kl. postkontor --------.
' e.
o. kontorsbiträden end.
kvinnl.
ord.
kontorsbiträden end.
/ 1 Semester Löneför- vi \: tk- Realskola Minst 7 Oviss Under6mB 8-kiasslgt immar för nader # a koverk el alla.
lÖnen+dyr tudentexa ortstillägg Ren sam 30 dagar Tjänstgörs Dr 3:e kl för alla or- ingspengai postmäs- dinarie.
avsds.
are 21 mä naders postelev-: urs me1 amma for Irlngar f 6 niin oct -!
kvinnor.
Pension Kr.
Extra förrniiner) yrortstill- lägg för vinnor in- il1 225 kr., Dr män in- ii1 450 kr.
l 1 I Ej fast- ställd.
) rtstillägg Stockholm 50 kr., p &amp; vriga dyr- rter100kr.
H ' E ' R T ' H A ' -- f i - .l 95 FredrikaiBremer-Förbundet och.
: akten, s edan stående skrivelse har genom förbundets styrelse avlåtits I desamma ingå ' r ett ekonomiskt moi ment, i det .den .. för äkta hustru för- klarade tillerkännes, giftorätt i mannens bo; I IagFörslaget har, detta ekonomiska Till Lagutskottet.
vederlag utbytts.
mot ett i varje.
fall Med anledning av Kungl.
Maj:ts nå- särskilt avvägt skadestånd samt för den diga proposition till innevarande .års händelse trolovningen - brytes genom riksdag angående Lag om äktenskaps mannens död och kvinnan är i behov ingående och upplösning tillåter sig av underhåll genom att hon erhåller Fredri ka-Bremer-Förbundets styrelse skälig andel .av hans kvarlåtenskap.
I förstnämnda fall finna vi den föreslagna att framställa några erinringar.
Först .vilja vi dock uttrycka den bestämmelsen innefatta en avgjord.
för- största tillfredsställelse och dj.up tack- bättring, ehuru det kan ifrågasättas, samhet för de förbattringar det nya.
huruvida en ratt.
till skadestånd .bör lagförslaget innehåller, såväl i fråga om tillerkännas kvinna för så vitt icke de principer, som varit ledande för de- barn blivit frukt av förbindelsen.
Det samma, som särskilt i fråga om den danska förslaget har upptagit .denna ställning gift .kvinna i äktenskapet er- princip, och vi anse densamma hava hållit och den hänsyn som tagits till fullt fog, enär mannen i så fall otvivel- aktigt ådragit sig ökade prpliktelser, barnens ställning.
I jämförelse med d e stora och omfat- ej blott mot .barnet utan .även mot ' tande förbattringar lagförslaget innebar kunna de erinringar vi härmed fram- lägga synas oväsentliga, men för kvin- norna hava de dock så stor räckvidd, att ' vi våga uttrycka den förhoppningen, att lagutskottet ville så vitt möjligt taga desamma i beaktande.
I lagförslagets 1 kap. 3 stadgas, att då kvinna under trolovningen blivit häv- dad av mannen och trolovningen sedan brytes huvudsakligen genom mannens skuld, skall mannen giva henne skäligt skadestånd.
Med detta stadgande .har avsetts .att giva ersättning för de gamla, i vår nuvarande G.
B. ännu kvarstå- ende ofullkomnade äktenskapen, vilka ansetts.
böra försvinna.
Vi anse även; at ' t dessa ej ' försvara sin plats i en ny lagstiftning, och instämma i de, motiv.
lagberedningen framlagt för desammas avskaffande. '
s ' kvinnan.
I händelse av mannens frånfälle har kvinnans rätt till ersättning gjorts be- roende därav att hon a r i behov av underhåll.
Detta kan emellertid komma att verka synnerligen orättvist, vilket yi vilja framhål1.a i och för den blivande slutliga lagstiftningen i ämnet.
Vi anse det dock betänkligt att såsom ' i lagför- slaget skett helt och h.ållet b,orttaga det moment av social upprättelse, som nu gällande bestämmelse om ofullkomnade äktenskap innebär.
Erfarenheten har i många fall visat, att en sådan social upprättelse kan vara den förorättade och hennes barn till större verklig nytta än en ren penningeersättning.
Med anledning .härav och med hänsyn .jämväl till ' den av ålder hävdvunna uppfattning om ifrågavarande förbindel- ser, .. som.
förefinnes i vissa landsdelar,
196 H E R T H A och inom vissa samhällslager, anse vi, att för trolovad moder den ratt till skadestånd, som enligt förskget till- kommer en i trolovning hävdad kvinna för den händelse trolovningen genom mannens huvudsakliga vållande eller på grund av hans frånfälle brytes, bör kompletteras med en möjlighet till ideell upprättelse.
En sådan upprättelse torde exempelvis kunna beredas genom en henne given rättighet att liksom barnet bära dess faders namn.
För styrkande av frånvaron av det äktenskapshinder lagförslaget upptager i fråga om smittosamma könssjukdomar har föreskrivits, att trolovad skall av- giva skriftlig försäkran på heder och samvete, att han, så vitt honom ar ve- terligt, icke lider av könssjukdom i smittosamt skede.
Det oavvisliga be- hovet av ett sådant äktenskapshinder, vilket måste uppställas i samhällets in- tresse och som är agnat att i hög grad skarpa ansvarskänslan, fordrar givetvis avgivande av dylika intyg.
Vi kunna överhuvudtaget ej anse, att dessa in- tygs avgivande innebar nigot för indi- viden kränkande och an mindre att de skulle vara för kvinnan särskilt krän- kande.
Vi vilja fördenskull uttala var gensäga mot en av herr K.
J. Ekman väckt motion, varigenom kvinnorna skulle givas en särställning härvidlag.
Med avseende å de föreslagna be- stäm melserna angående separation anse vi det Önskvärt, att medling alltid skulle kunna aga rum.
En med förstånd och välvilja företagen medling mellan oeniga makar har i talrika fall visat sig kunna åstadkomma en varaktig förlikning.
Då vidare särskilt i de fall, dar aktenska- pet välsignats med barn, samhället bör göra allt för att förskona dessa från den olyckliga ställning, vari Föräldrar- nas skilsmässa försätter dem, kunna vi ej annat an med största tillfredsställelse halsa förslagets bestämmelse om förut- gången obligatorisk medling för bevil- jande av separation, nar makarna äro därom ense, men skulle ock garna se, att medling i en eller annan form kunde ovillkorligen föreskrivas jämväl i an- dra fall.
i fråga om ratt till underhåll efter skilsmässa stadgas i 6 kap. 22 att underhallsbidrag ej må tillerkännas make, som huvudsakligen bar skulden till skillnaden.
I de talrika .fall, då den grundläggande orsaken till en mellan makarna inträdd söndring ej bevisligen kan laggas huvudsakligen den ena par- ten till last, torde, med stöd av gal- lande praxis och lagberedningens mo- tivering, den huvudsakliga skulden ovillkorligen komma att laggas å den skillnadssökande.
Detta kan komma att verka synnerligen hårt och orättvist.
Vi anse därför, att i likhet med vad som a r fallet vid separation, lagens stadgande ej bort givas förenamnda kategoriska avfattning, utan att det bort lämnas åt domstolens fria beprövande att ålägga utgivande av underhållsbidrag, för så vitt synnerliga skal därtill äro.
Slutligen få vi ifrågasätta huruvida ej det i gällande lagstiftning förefintliga vitesförbudet för makar, vilka vunnit skillnad till sang och sate, att besöka varandra, borde bibehållas för makar, vilka vunnit separation.
Nämnda vites- förbud har i många fall visat sig utgöra ett gott skydd för den svagare parten.
Visserligen torde i grövre och bevis- liga fall ansvar för hemfridsbrott kunna drabba den make, som under skillnads- året eller under separation besöker den andre maken mot dennes vilja, men för övriga, lindrigare eller icke bevis- liga, fall finnas möjligheter till trakasse- rier, mot vilka det nuvarande vitesför- budet åtminstone delvis utgör ett skydds- medel.
.och ' statens .. folkskde- _.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
Vad beträffar löneprinciperna anser styrelsen, att nämnden på ett övertygan- de satt bevisat det berättigade i högre avlöning å t.
familjeförsörjare, men.
be: klagar,, att nämnden.
av vissa: omstan: digheter, bl: .a.
den omilda kri@k ' denna avloningsprincip ' fått röfial icke genom: gående.
.vidhållit densamma .utan forej slagit ' dess tillämpande endast på de.
kommunalt anställda lärarna.
: Detta ' aq enligt.
' Styrelsens mening så.mycket .mo .att beklaga, som pr,incipens.
~illampni~ng på -.
de, statsanstallda laraha.
skulle ha.
innebunt ett forsta sreg till genqmfora:n: de ay.
ett, - ra !ionellt avlöningssystem~,Fö~ s1aten.s befatt~ingshayare.
.
,.,:.
.
Med avs~eqde på-förh~lhnd~t, mota; d e manliga och kvinnliga 1arani.a; ~.
löje?
ansluter sig.
styrelsen till.
nämndens.
f65 slag att sat,t,al kvinnliga ' tjanstinn-hacares 1Fn, i. matematisk ~reiation,.till;:, y~tsvar tande manliga.
tjanstinnehav.ares,, ' .mp '.
.tar.
bestämt austånd: från nämndens .F@: slsg.
att.
i fråga: om- de statsansta.lJda.
la, Farna ...
ge, .högre lön åt alla.
, mäni .. y @ ej,.
sig ide.
äro familjeforsörjare, lägre lön, åt .alla k&amp;ingo~,,-, av; en pm $e äro, fam lljeförsörjare.
Styrelsen ' instäm; .mer .ia .. den mening, .som fra~forts-.
ay nämndens ledamot,.
froken Sörenseni, i särskilt.
yttrande: till nämndens ' betan- kande, att nämnden, då den icke ansett sig kunna m e d avseende på.
de.
stats: anställda.
lärarna på ett rationellt satt tillämpa principen om högre.
aviöning ' åt familjeförsörjare, hade bbrt, lämna, familjeforsörjningsfaktorn .ur rakningen:.
Styr ' elsen påpekar till sist betydelsen av .att, adjunktskompetenta lärarinnor vid såväl statssamskolor som, kommu- nala.
m.el~nskoior erhålla, sådana .. löner förmåner,,, att, de, - som Önska kvarstanna vid dessa .läroanstalter, icke av.
ekono: miska .skal skola se sig, tyungna ... att söka anstallning vid gossl ' äoverk.
: i: inneseminariet Till lararlönenamndensbe~.
.
.
seminarier.,.
.
.
a.
.
.
...
I 8 - tankande.
.
.
I .,. '
tyrelsen för ~ k a d e m i s k bild,hde t kvik- S n o r s förening inlämnade den 10 sist- lidne månad en framställning .till Kungl.
* M.aj:t med anledning av lararlönenamn- dens betankan.de.
Efter .att .ha.
: erinrat om den av.4 907 och 1909 årens riksdagar be.
slutade ändringen av S 28 regeringsfor- men, genom vilken grundlagsändring konungen erhöll ratt att .. utnämna och befordra.
infödda svenska, kvinnor till lararbefattningar vid statens laroanstal- .ter,.
.
de teologiska.
lärartjansterria.~ " vid uhiversiteten likväl undantagna,.
till ', anl dra; bestalhingar vid .inrattningar: .far vetenskap, slöjd eller skön.
konst ' sam t ~tilK1akarbkfattningar.
med tillämpning av .grundes, ' som: ' av:.
konungen och riks- .dagen godkants, framhåller styrelsenj att ' denna ' .. gruriiilagsandring ännu " icke lett till något praktiskt resultat, d i intet .föfislag- till ifrågavarande: grunder, före- lagts riksdagen;.
Genom lärarlönenamn- - dens .den 3 1 oktober 191.4 avgivna .bel * tankande har ' emellert.id.
ett viktigt steg tagits .. i utredninge ' n .. rörande bitanors, tillträde .till lärartjänster vid.
rikets .all- manna.
läroverk, högre lararinnesemi- nariet och statens.
folkskol ' esernin.ariec; ' Styrelsen ansluter .sig till nämndens - för- slag rörande de tjänster, i vilka.
kvin- nor må vinna anställning.
: Frågan .. om kvinnors ' tilltrade till nämnda statstjan; stec har- emellertid genom ' denna utred- ning sammanknutits med frågan.
om lönereglering ' för ifrågavarande.
larar- tjänster.
Då styrelsen fruktar; att- den senare frågan ej torde komma att upp- tagas urider nuvarande.
krisläge, hem- ställer styre1sen; att Kungl.
Maj:t- måtte; oberoende av löneregleringsfrågan, sna- rast - möjligt förelägga .riksdagen förslag.
tilla.
!grunder, med .tillämpning av vi1 ka infödd svensk kvinna. ' mA.
kunna utniim- nas och befordras till lärartjänster vid rikets allmänna laroverk, högre larar-,.
2 ",, I a_ ... '
,
H E R T H A ' l 98 Arets Fredrika-Bremer-.
stipendier.
c.
.-.
Friin redr rika- rem er-Förbundets all- manna stipendiefond ha h e t s stipendier ut- idelats p i följande satt: 400 kr.
till teol. stud.
Maria Cronqvist med syfte att utbilda sig till kristendomslararinna ' (Stockholms stads stip.
); 325 kr.
till Majken ' Mörtberg för fortsatt utbildning till förestindar- inna för arbetsstuga (Norrbottens stip.
); 260 kr.
till Nanny Lundberg för barnmorskekurs (Vaster- - bottens st.ip.3; 200 kr.
till Elisabeth Larsson För kurs vid folkskoleseminarium (Vasternorrlands ' stip.
); 200 kr.
till Augusta Nordgren för kurs vid folkskolesem~narium (Jämtlands stip); 260 kr.
till Anna Gumell för kurs vid folkskolesemi- narium (Kopparbergs Ians stip.
); 225 kr.
till fil.
stud. Ebba Johanson för universitetsstudier (vastmanlands stip.
); 200 kr.
till Aina Wallén ' för utbildning i tradgirdsskötsel (Uppsala Ians ' stip.
); 225 kr.
till Ester Enekvist för kurs vid Rimforsa landthushillningsskola och 225 kr.
till ' Hilma Levander - för sjukvirdskurs (bida Gott- lands stip.
); 225 kr.
till eleven vid Gymn.
Centr.
' institutet Nina ~ o n s s o n (Blekinge stip.
); 200 kr.
till Ethel Hassellund för sjukvirdskurs (Alvs- borgs stip.
); 250 kr.
vardera till eleverna vid Folkskoleseminariet i Göteborg Elsa Björk och Thyra Samuelsson (Göteborgs och Bohus stip.
); 260 kr.
vardera till eleven vid Kungl.
högre lärarinneseminariet Karin l ord in och eleven vid Sabbatsberg Stina Lanner (Skaraborgs stip.
): 550 kr.
till Greta Hasselberg för kurs vid Rim- forsa (Ostergötlands stip.
); 300 kr.
till Ingrid .Karlsson för sjukvirdskurs (Södermanlands stip.
);, 250 kr.
till Eugenia Paulin för kurs vid folk- skoleseminarium (Södermanlands stip.
); 325 kr.
till Elsa Hellberg för ' kurs vid folkskolesemi- narium- (Stockholms läns stip.
); 260 kr.
till Margareta Hedenskog för kurs vid Kungl.
högre Iararirineseminariet (Kalmar Ians stip.
); 270 kr.
till.
Gerda Stenvall för sjukvBirdskurs (Krono- bergs Ians stip.
); 200 kr.
till Lydia Bergh för sjukvirdskurs (Jönköpings Ians stip.
); 500 kr.
till Lisa Carlsson och 300 kr.
till Eva Lind- gren bida för kurs vid Priv.
högre Iararinne- seminariet i Lund ' (Malmöhus stipendier); 200 i - kr.
till Elisabeth Schultz för utbildning till orga- nist (Kristianstads Ians stip.
); 200 kr.
till Mir- jam Myrin för kurs vid Hulda Lundins och Handarbetets Vänners slöjdseminarium (Värm- lands stip.).
.
FrHn Johanna Kempes stipendiefond för kvinnor som studera medicin ha utdelats: 500 kr.
till med.
kand. Wenny Jansson och 400 kr.
till med.
kand.
Hilma Nilsson.
Insända böcker.
Wahlström h Widstrand: Tvii drottningar.
Englands uppstigande till världsherravälde 1558- 1910 av O. H. Dumrath.
- Handbok 1 olje- m8lning av Gottfrid Kallstenius.
Tradskole- skötsel.
Utarbetad av Gustaf Lind och John Grén.
- Kiiksväxtodling av Gustaf Lind och Frans Liijewall.
- Leva billigt i dyra tider.
HushBillsekonomi jämte kokbok av Anna Ull- man.
Hugo Geber: Ett starkt folk.
Intryck frin Tyskland och tyska västfronten (december 1914 och januari 1915) av Karl Hildebrand.
- iislam fordom och nu.
Studier i Korantolkningens historia.
Olaus-Petriförelasningar av Ignaz Gold-, niher.
Overs.
av Tor Andrz.
- Nar stundeka växla och skrida.
Betraktelser, uppsatser och tal av Nathan Söderblom.
- Hvadan och hvart- han.
T v i föreläsningar om världskriget av Rudolf Kjellén.
Albert Bonnier: Krig och kultur.
Social- psykologiska dokumenter och iakttagelser frin världskriget 1914-1915 av Gustaf F. Steren.
Del I I.
- Offereld av Emil Zilliacus.
174 satt att tillaga rätter av kalv av Sigrid West- felt.
- 62 satt att baka bröd och kakor av potatis sammanställda av D. F. - Det ljusa landet.
Dikter av Gunnar Nordstrand.
- Malm.
S k i l d r i n g a r n o r d a n f r i n.
II.
B e r g e t s d n g av Ernst Didring.
- Om människans astetiska fostran av Friedrich Schiller.
Overs.
av Allan Bergstand med förord av Edv.
Lehmann.
(Mo- d e r n a t ä n k a r e.
XI).
- -
B Högst beaktansvärd nyhet!
.
.
1 Harfva- lotteriet A Kampen o m kärlek och.
konst.
.
till förmin f &amp; 8 Föreningon Sjalvförsörjande Fildade f vinn ors vilohem.
Bemyndigad öfversättning ' jämte förord af Cecilia BSåth~Holmberg.
' 6 Bland de högsta vinsterna märkas Möblemang till 3 rum o c h hall m. m.
5,000, MotorbHt 3,000, Pärl- hal.sband 2,100, Flygel 1,500 Linne- utstyrsel 1,500, Fullständig bords- uppsättning av nysilver och alpacca 1.,300, Motorcykel 1,035, Bibliotek 1,000, Pianino 985 ' etc..
.
9 Lotter erhilllas efter rekvisition märkt H under advess Harfvalotteriet, Skeppareg.
19, Stockholm, antingen mot postförskott eller mot förskoiislikvid 2 kr.
jämte ' kostnad, &amp; porto o ' ch dragningslista (35 Öie).
Anna Josephson,: ta.
v. ordf. i S.
B.
K:s stvrelse.
Lotteriets föresihdare.
- Ur innehållet: Men .den, tid nalkas,.
d i kvinnorna skola genomskida sina undertryc- kares krigskonst.
All den blodiga orätt, som ännu i alla " civiliserade länder- ofvas mot.
kvinnornaq, sarskildr de lägre klassernas kvinnor, ropar mot himlen.
Och dA himlen gör det till var sak att föra kampen, enar vi kunna det, om vi vilja - d i ha - vi val ratt att saga, att det ropet Aterstudsar till jorden och ned till oss.
En större frihets- kamp har aldrig kallat niigon tids ung= ' dom till utryckning.
Kvinnornas sak skall utvidgas till att bli.alla de ekonom.iskt och socialt undertrycktas sak.
' .Kvinnornas s a k skall icke kunna g i framit, om den icke som det stora milet har e n broderlig sam- hällsordning i sikte. '
.
i) A.
V.
Carlsons Förlag.
Kr.
2: 50.
A.-B, Nordiska Kompaniet.
.
Textilafdelningen Thyra Grafström, Stockholm.
.
.Permanent utställning ' av färdiga och pibörjade arbe= t e n samt material.
Rid-, vid inredning av viningar m. m. m.
.
Undervisning.
.
.
.
.
.
.
i Italiensk spets- och annan konstsöm.
.
Ständigt på lager därtill hörande material: Svensk, Fransk och Bömisk Spetstråd.
Rikhaltigt urval av Spetsmönster. '
s upptagas av V.
.
,.
.
Fröken Ingeborg Bergs fröm. '
.
Rikstel.
97 83 31 OSTERMALMSGATAN 31 ~ i k &amp; 97 83 i
I l I.
.. ...
.
A.
pla ' tsfö&amp;edlingen finnas anmälda lärarinnor, lektionsgivare, in- och utländska, kontorister, ' ' värdinnor .. samt hushållsbiträden av olika slag. '
" - c,: Rikst.
27 62 ...
.
Platsförmedlingen ar Öppen kl. 12-4..
A.
T.
48 16 ...
(Vechotidningen.
DAGNY 8908-1963: erhållas mot ett pris &amp; v kr.
2: 50 för inb.
ex.,.
kr.
l: 75 för häft.
' ex.
å.
.
-, '; ~ ' F.REDREKA-BRIEMER=F~RBWNDETS BYRÅ,.
.
.
- - ..,.
.
i ' 1 -. '
.
a 48 ~~~rabergsgcatan, Pr.
.- ...
.
.
...
Redaktör: FANNY EKENSTIERNA.
Utkommer med 40 åttasidiga n:r om året.
Prenumerationspris: helt år kr.
l: 80, .halvår, kr .l.
: -, -.
kvartal kr.
0: 60.- Prenumeration sker å posten.
Innehiller berättelser och poem, levnadsteckningar, religiösa och etiska uppsatser, artiklar i - diverse ämnen- samt en rikhaltig praktisk avdelning.
.,.
.
-.
.
.
dnbundna,årgångar.
.
för 1912, 1913 och 1914 kr.
1:50 prex.,: ' ' # utkommer under I g I g med ' r.
2 häften.
Pris 4: 50 praktupplagan - 2: 7 5 vad.
, upplagan.
.., _.
-- _- ..
Prenumeration mottig &amp; å Red., ~~lasieholrnstor~ 1 4,- Stockholm, samt hos bokhandlare.
.. -.
.-,; rikets alla -- - .. -.
-.
.
RIKT ~ ~ ~ ~ S T R E R.
A.
D.
KONST.
OCH KONSTHANTVERK.
&lt; I ' I a Tryckt hos ERODERNA LAGERSTROM, Boktryckare, Stockholm =gr5
.
HERTHA.
Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av Fredrika=Bremer4 %rbundet.
.
Redaktör: Ellen Kleman.
:.,, ' av kr.
3: 50 varvid prenumeration Förbundsmedlemmar erlhlla tidskriften till ett sker direkt genom Fredrika-Bremer~Förbundets byra, 48 Klarabergsgatan, Stockholm.
Icke=förbundsmedlemmar prenumerera H närmaste postanstalt eller i bokhandel.
Pris för postupplaga: ' / I i r kr. '
5: -;.
' 12 8r kr.
.2: 75.
- Lösnummer 35 öre.
Redaktion och expedition: 48 Klarabergsgatan 11, Stockholm.
Redaktionstid: mhdagar, onsdagar.
och fredagar kl. 1-3.
Allm; T.
48 50, Riks 27 62.
Expeditionen!
' kl.
11-4 varje söckendag.
Allm.
T.
48 16, Riks 2762..
.
, .. för bildade sjalvförsôrjande kvinnor.
\ ~ x ~ e ionen: d f ~ l a r a b e r ~ s ~ k 48 a * C ' OBS.!
oppen endast tisdagar och fredagar.
kl. l / ~ l l - l / r l.
48 KLARABERGSGATAN 48. "
' OBS.!
,.
.
.
-.
.
.
~ l l m.
.
tel. 48 16. upplysningsbykn Allm.
tel. 48 50..
Rikstel.
27 62. '
oppen: 1 1-4.
Upplysningar.
lämnas.
kostnadsfritt rörande kvinnliga arbetsomrhden, utbildningskurser, löne- Pörhillanden m. m.
För utredningar avgift enligt överenskommelse.
.
.
.- Rikstelefon 68 98 9.
r el ta dr.: Sköterskebyrdn.
Allm.
telefon 82 11 B y r h.
mottager sjukbud her8 dagen: pr telefon även nattetid.
\ Förestindarinnan träffas säkrast l / aZ-l / ~4.
\ / f irnehaill: NAgra tankar om flickskolan.
Av A n m Sond&amp;n.
Kriget - en social stfilkastare.
Av M.
Anholm. '
Kvi~norna och kriget.
Glimtar utifrh.
Till kvinnor6reliena front.
Av Anna Kleman.
H i n n o r n a ech arbetsproblemet.
III.
Kommunikatiomverkcn.
AV Gertrud Tömelt.
Fredri ka-BremernF6rbndet och Hktenskapslagstiftningen.
Till liirarlbnenarnndens betänkande.
Arets FredrikrBremer-F6rbundsetipendier.
SVEA VAXT ' landets föratimsta margarin.
Ledig * annonsplats!
TRYCKT HOS BRODERNA LAGRR-STR~M, BOKTRYCKARE, STOCKHOLM 1925.
8
