# ID: svediakorp-per2725
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,986
# sentences: 1,230
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


9 8 fl lotteriet till förmin för Fareningen sblvfbrnikjands B i M e Kvinnors.
vjlohem.
1) 50,000 lotter i 2 kr.
Vinmirde 60,000 kr.
; Varldsber6mda symaskiner!
Bland de h6gsta vinsterna märkas Möblemang till 3 rum och hall m. m.
5,000, MotorbBt 3,000, Pärl- halsband 2,100, Flygel 1,500 Linne- B ILDADE damcr och herrar er- utstyrsel 1,500, Fullstandig bords- uppsattnlng av nysilver och alpacca 1,300, Motorcykel 1,035, Bibliotek 1,000, Planlno 985 etc, I fa hålla mycket god hel- och mål- tidsinackordering.
Även extra mat- gäster mottages.
Miihl.
o. omöbl.
rum f6r längre eller kortare tid.
Obs.!
Gott bord.
Piano.
Lotter erhlllas efter rekvisition rniirkt H under adless Harfvalotterlet, Skeppareg.
19 Stockholm, antingen mot postPörskoit el &amp; maor förskotislitvid 2 kr.
jamte kostnad Por porto och dragningslista (35 öre).
~ n n a Josephson, Eriksonska Pensionatet Lotteriets Föresdndere.
Drottniiiggat.
83, 2 tr. I A.-B.
Nordiska Kompaniet.
Te$ilafdelningen Thyra Grafström, Stockholm.
Permanent utställning av fardiga och pzborjade arben ten samt material.
R i d vid inredning av vkningar m. m. litidervisning i Italiensk spets- och annan konstsom. '
I Ständigt p &amp; lager därtill hörande material: svensk, Fransk .och Bijrnisk Speisttlld.
Rikhaltigt urval av Spetsrnónster.
- - - - p - Munvatten.
världens firnlimsta läderpre- servativ, gör skodonen nbsolot vattentäta och minst dubbelt varaktiga.
Finnes öfverallt B 0: 75 och 1: 25 per flaska. '
A.
= B. COLLAN OLJE = FABRIKEN, T.
O L S.
E N, S t o c k h o l m.
Obehagliga och giftiga ämnen verka endast skadligt p i slemhinnorna och kunna icke hava en inträR ' ad infektion stv ' bakterier.
För- sök Salubrin l Det är fulikomligt giftfritt och har en särskild egenskap att absorberas av organismen och verka uppfriskande.
De, som försökt en tesked av Fil.
Doktor P. Håkanssons Salubrin, blandat med minst ett halvt dricksglas vatten, använda aldrig nigot annat munvatten.
ARGANG.
.
II-.
. '
l5 APRIL.
1915 HXFTE.
8: Sj alvstandigare stallning kvinnan.
' utkast till.
en.
reform lagitiftningen om niakars egendoms- förhållanden.
AV s om bekant a r lagberedningen för nar- varande sysselsatt med förberedande arbete .till revision av lagstiftningen om makars egendomsförhållanden.
Friigan därom ar alltså aktuell.
' och tiden sy- nes val lämpad för framförande av olika yrkinden och önskemål på detta lag- stiftningsområde.
Det kan därför icke, anses.
omotiverat, att en intresserad nu söker skissera ett egendomssystem, vari- genom han tror sig kunna lösa det ratts- liga. '
om makars.
.
egendoms- förhållanden, pil ett satt, som a r ägnat att i stort sett tillfredsstalla en tidsenlig uppfattning i fråean.
En - annan fråga.
@ r, om ett dylikt.
system för näharande kan .såsom huvudsystem.
-.
som nyss kallats en tidsenlig upp-.
Vad fattning - vilken jag liar nedan skall söka sammanfatta - .ar '.
nog ingalunda den a llrrkn.
.
.
.
.. a: - ståndpunkten a n så ' län-.
.
han.
.
, ock -- ge, och,.- lagstiftaren måste,.
om så. '
.
.
aldrii:; bör glömma.
sin .uppgift itt gå.
.före - .. .och ..: visa,.
:; ägen, ....
likväl .akta.
sig -, '.
.
.
.
i L a .. för att gb så .långt ' före, att spänningen.
mellan lagen och.
de.
man.niskor,.
som skola, lyda densamma, blir för ' sdrk., Ett systern som för närvarande må-,, handa ej kan bli huvudsystemet bör dock; icke förde.nskull ' betecknas aprak- ' tiskt.
Passar det för .. en hel del ' man- niskor, och ager det tekniskt .til16acklig.
enkelhét och smidighet,.
mh, det er ' kan- nas såsom praktiskt för .. dessa ' manni- skor, om också, icke föf alla: H a r för: slaget därtill .tidsriktningen för sig och, alltså utsikt-att %inna allmännare anslut- ning framdeles, k &amp; det an mindre av-, -.
färdas.
såsom .opraktiskt.
.
.
-.
.
f ed en * tidsedig uppfattriinga menar jag.
i korthet följande ..
Man ' &amp; känner,: att utvecklingen redan ' .gått eiler i allt fall.
med.
steg- g å r fram i ' den '.
.
sttora .. riktningen, att varje Fullvuxen ogift kvin- na ar sja1i; fors~jande och sålunda.
äger.
-.
en viss ekonomisk självständighet.
s en ' till självförsörjning efter rationella eko- nomiska., ' synpunkter.
.
hör ' icke blott att.
.
.
. '
~as6m, *,
H E R T H A 156.
skaffa ' s i g livsuppehälle för ' dagen, utan även.
att sörja - för försäkring mot ar- betslöshet, sjukdom och ålderdom m. h.
~ ö r s ä k r i n ~ e n kan ' ske i olika for- 1iier.i den viktigaste försäkringen torde vara pensionering för ' ålderdomen.
För närvarande ä r praktiskt sett - all denna försäkringsomsorg för hustrun lagd i mannens hand.
Men därmed kan den.
.
gifta kvinnan i .våra dagar ej " afa, til.lfredsr et ' tillhör- henne såväl som andra vuxna människor att tanka för sin framtid själv och att - sörja för olika .eventualiteter genom egen omtanke oCh efter eget huvud; Härtill kommer, a t t den nutida hustrun, vil- ken såsom ogift haft egen inkomst och Blltiå &amp; n viss ekonomisk självständig- h e t j svwigen finner sig tillrätta med att på en g h g nedsjunka till fullstän- digf ekonomiskt beroende, till att " be sin ' mh öm ' ' varje oreu.
Den gifta kvin- nan vill allts8 både på grund av sitt behov av viss självständighet i ekonomiska ting även i ' äktenskapet ' och ' med hänsyn till kravet ' att sjalv körja far framtiden ha e g e n ekonomi. '
Detta kan hon inom alitenskapet ' i regel ej ernå genom för- värvsarbete utan att åsidosätta sina plik- ter i hemmet.
Aterstår .di3 ingen annan utväg än att råta henne er ' hAlla en del a v vad mannen förvarvak Detta blir en naturlig ersättning för det egna förvär- vet.
Man har visserligen föreslagit l ö n till hustrun.
Men ' hustrun ä r dock nå- got annat ' än avlönad barnasköterska och husföreståndarinna.
I äktenskapets natur ligger, åtminstone efter en mera ideell uppfattning, obestridligen, att hust- run skall vara jämställd med, fullt jam- bördig ' med mannen.
I- vår lag har även '.
- --, detta fått uttryck i orden: " Hustrun följe mannens stånd och villkoru.
Men till full j ' ämbördighet hör aven lika eko- nomisk ställning.
Och skall denna vara självständig för hustrun såväl som för mannen och sålunda ej, såsom nu, ut- göra allenast en rätt att av mannen er- hålla försörjning efter hans stånd och villkor, torde någon annan fördelning mellan makarna av mannens inkomst icke kunna ifrågakomma an l i k a för- delning.
Hustrun bör alltså erhålla h al f- t e n av den genom mannen förvärvade inkomsten.
Som mannen givetvis bör ha motsvarande ratt till hustruns in- komst, blir resultatet, att vardera ma- ken tillerkännes egen, omedelbar, själv- ständig ratt till hälften av makarnas sammanlagda inkomster.
På så satt bi- behåller den gifta kvinnan sin ekono- miska självstä.ndighet samt utbyter blott den inkomst hon haft såsom ogift mot en inkomst utgörande nyssnämnda hälft.
För den som hesiterar inför tanken att hustrun skulle få rätt till halften av den genom mannens arbete förvärvade Inkomsten, vilken kanske a r mångdub- belt större an den hon själv haft såsom ogift och någonsin haft utsikt att skaffa sig, ber jag få framhålla, att denna princip redan finnes i vAr lag.
" Man och hustru hava giftorätt till halften vardera i all boets lösa egendom samt i den fasta egendom, som under äktenskapet för- värvasu, är huvudregeln i gällande svensk rätt om makars egendomsförhållanden.
Vad mannen alltså förvärvar och ma- karna icke konsumera, m. a. o. bespa- ringen, blir gemensam egendom, av vilken hustrun äger halften.
Att denna hustruns rätt så litet kommer till sy-
t ' H ' E ' .R T ' H.
A ---, 1157.
nes nu, beror därpå, att mannen har en- rätten).
hi ' t ' söm ' tillhör ' ~ellertillfalier - sam och- uteslutande ' förvaltningsrätt över make biii deniies ensammir~ (el1er~ en- - den sålunda förvärvade egendomen.
I re- ligt nuvarande~ ' terminol0gi~ ïenskiida ") gel kommer hustrun Först vid äktenska- pets upplösning i besittning av sin gifto- rättsandel.
Skillnaden mellan det nu rå- dande-systemet och det av mig föreslagna a r alltsi härutinnan.
blott den, att i detta senare hustruns andelsrätt ä r avsedd att redan ' under bestående äktenskap gö- ras till en realitet, att bli effektiv.
..
Jag överghr n u till själva utkastet,.
måste starkt v i k e t av - utrymmessk~äl~ sa,mmantrangas.
Att detta ä r ett utkast, en skiss,.
men ingenting annat, ber jag läsaren välvilligt ihågkomma.
Min för- hoppning ar,- att det - m 8 kunna utgöra uppslaget till ett egendomssystem, som kan beredas plats i vår lagstiftning.
4) - Båda ' makarna behandlas infor la- gen ' såsom fullmjrndiga, med varandra.
jämställda och gentemot varandra själv- ständiga- personer.
Andra undantag från denna huvudregel böra ej stadgas än siidana, som anses oundgängliga för att skydda den svagare parten (hustrun) För obehörigt inflytande Från den star- kares Sida.
- Mannens målsmanskap avsk.affas.
2) Reformens huvudsyfte bör vara att förena de fördelar, som det rena boskillnadssystemet med hänsyn till en- kelhet, .reda och tillgodoseende av kra- - vet på hustruns jamställdhet och själv- ständighet medför, med det rättvisa innehåll, som giftorätten i fråga om in- k o m s t u n d e r ä k t e n s k a p e t äger.
3) I överenss~mmelse med.det rena bo skillnads systemets genomförande av- skaffas den nuvarande f o r m en av egen- domsgemenskap.
mellan .makar fgifto- '.
.
158, H- E ' R T H A .inkomstskattelagstiftning; - detta for und: vikande av särskilt besvär fö.r utrak- ning av inkomsten i aktenskapsrättsligt avseende och i övrigt för undvikande av ovisshet och förvirring.
7) .Vid tillamphingen av inkomstprin- cipen iakttages vidare, att de olika sla- gen av inkomst sammanföras i två grup- per, av vilka den.
e n a omfattar inkomst av ämbete, tjänst och varaktig arbets- anställning med å regelbundna tider utfallande avlöning, samt av pension, livränta o. d., vilka inkomstslag har ne- dan för enkelhets skull kallas " lönu, och d e n ' a n d r a omfattar alla andra slag.
av inkomst, vilka har nedan kal- las " annan inkomst an lönu.
- 8) Tillampning av inbmstprincipen vid " lönu: vardera maken har orne- delbar ratt till halften av dylik inkomst -- och äger ensam f l t t att lyfta sina 50 X.: Vardera maken a r alltså fordringsagare för sin halft gentemot den, som ar skyl: dig ' utbetala inkomsten (lönebetalaren), Om ena maken på grund av fullmakt utkvitterar den andras - halft, uppstår vanlig redovisningsskyldighet gentemot, den andra.
- De kostnader, vilka äro.
förbundna med ulönensu förvärvande och: vilka ej - vid dess utbetalande avdragas (såsom fallet .ar med pensionsavgifter o. dyl.), böra givetvis drabba båda makarna lika.
Den inkomstförvarvande maken erhål- ler fördenskull vanlig fordringsratt hos den andra för hälften av, de utgifter .den .inkomstförvarvande i sådant avse- ende haft ..
Likaså torde vara riktigast, att den inkomstförvarvande erhåller for- dringsratt för halften av den ranta han under äktenskapet nödgas utbetala för -- skuld, som han vid äktenskapets.
in- gående hade, eller omsättning för sh- dan skuld (i den mån rantan ej kan betalas med " annan inkomst an lönu eller sådan inkomst, i v-ilken andra ma- .ken, på grund av aktenskapsf9rord eller av annat skal, ej har någon andel).
Den- na bestämmelse om rantan föreslås med hänsyn till studielån o. dyl., som för- satt den inkomstförvarvande maken i tillfalle att förtjäna inkomsten.
9) Tillampning av inkomstprincipen vid " annan inkomst an lönu: Den in- komstförvarvande maken ar skyldig att inom viss tid, t. ex. deklarationstiden, efter varje kalenderlirs slut till andra maken utbetala halva behallningen av nästföregående årets inkomster av detta slag, möjligen jämte ranta å sagda be- hållning från samma i r s slut.
Vid be- räkningen av.
behållningen iakttages, att all ranta å den inkomstförvarvandes gäld, liksom ock all sådan f ö r l u s t (för samma make), som enligt inkomstskat- telagstiftningen får avdragas, jämväl har må frånräknas, I fråga om " annan inkomst än lönu uppstår fordringsratt för andra maken gentemot den inkomstförvarvande.
.
- Skulle fordringens uttagande vara obe- kvämt för den inkomstförvarvande ma- ken, t. ex. en affarsman, kan ju saken ordnas p i si satt, att andra maken er- haller revers i stallet för kontanter.
.
Den oegentlighet, som kan tyckas ligga däri, att den ej inkomst förvärvande maken får del i vinsten ena året, men ej behöver betala något för att tacka förlusten ett annat år, torde ej kunna avhjälpas på annat satt an att den ma- ke, som måste rakna med växlande
vinster och förluster, garderar sig ge- nom äktenskapsförord, enligt vilket han förbehåller sig.
ensam eller.
huvudsak- ligeii sina ' inkomster, ' d. v. s. utan att andra maken- erhåller någon eller full.
- andel däri; Likaså kan; om ena maken vid- ak- tenskapets: ingående har skuld, t. ex. studieskuld, till - vars amortering båda makafna skäligen böra bidraga, genom akteri~lia~sförord (och naturligtvis också genom överenskommelse under äkten- skapet) bestämmas,: att makarna skola med - exempelvis ' halften var deltaga i.
.
amorteringen.
.. -.
.
.
10) - Består inkomst ' i sak (t. ex. ett konstverk såsom boutredningsarvode), uppstår utan vidare för ' andra maken agan- derätt till halften av ' denna sak.
Består inkomsten i naturaförmåner, - ager den förvärvande maken: betala andra-maken .med halften av dessa förmäner ' (i stal- let för ' med.
kontanter), varvid- om för- månen exempelvis utgores av bostad, som bilda makarna nyttja, d e böra an- .ses ha lika fördel därav och alltsh an- ' dra maken anses utfå halften av bo- stadsförmånen.
genom dess ' nyttjande .. 1 1) Garantier uppställas för att, be- reda make mojlighet att kontrollera ' den andras inkomster.
Den kontrollerande skall äga tillträde till handelsböcker, rä- kenskaper, deklarationer etc. samt ratt att av ämbetsverk, arbetsgivare, banker och andra penningeinrattningar erhålla behövliga uppgifter.
12) I fråga om utgifter skall den nu- varande:regeln för boskilda makar galla: " Makar vare, ändå att de.
vunnit bo- skillnad, pliktige att var efter sin för- miga bidraga till.
eger och ' barnens upPe- '. '
hälle ".
Svårigheterna.
för m a k a r.
' att ko ' mma överens om- utgiftsfördelningen torde ej bli större.
an v a d de.
nu.
äro för boskilda.
makar: eller sådana;.
s0.m enligt ä k t e n s ~ s f ö r o r d sakna varje sam- fälld egendom, för att ej tala om syskon eller andra personer, som ha gemen- samt hushåll.
En utgihsplan a r natur: ligtvis läniplig att uppgöra .för exemd pelvis varje år.
I normala fall.
komma efter.
det Föreslagna systemet ' al,lä ' - e ' lei d e flesta utgifter att bestridas av.
ma; karna med halhen var, vaiehei., ' .om besparing uppstår, denna .. blir lika eller ungefär ' lika för båda makarna.
.
~ e i praktiska resultatet blir då, att ' vardera maken själv tar hand om (placefar).
sin andel av besparingen, i.
stallet för .ati n ' u mannen beldiller alltsammans.
.
På grund av följande faktiska förhål- landen komma några svårigheter i friiga om utgiftsfördelning och avräkning mellan makarna sannolikt sällan att uppstå.
Av en Iönt ' agares i n h m s t åtgår i regel om- kring halften till ' sådana utgifter som bostadshyra, utskyider, förenings- och försakringsavgifter, barnens skolkosina: der, lakarearvode, mannens kläder och ' hans diverse utgifter, m. a.
o. utgifter som ' vanligen ' bestridas genom mannen, medan omkring halften av inkomsten i ' regel åtgår till hushållsutgiter, hustru&amp;: och barnens ' kläder samt hustruns di-: verse utgifter, alltså utgifter som vanli- gen bestridas genom hustrun.
Att så faktiskt ä r förhållandet, ' kan lätt k o n.
trolleras genom att undersöka olika fall: En helt naturlig överenskommelse mel- lan makarna blir då i allmänhet den, att mannen åtager sig att med de 50 han själv.
lyfter bestrida utgifterna av; '
förstnämnda grupp och hustrun att med sina 50 O / O bestrida utgifterna av den andra gruppen.
Skulle utgifterna i den senare gruppen, t. ex. genom stort barn- antal, bli alltFör dryga för att kunna be- stridas med den ena inkomsthälften, blir det en naturlig sak, att mannen av sin halft lämnar hustrun visst bidrag till dessa utgifter.
(De besparingar, som kunna göras au.
en - löntagare och hans hustru, bli i regel icke mycket att tvista om.)
.Vad angår " annan inkomst an löna blir den enklaste lösningen, atminstone i äktenskap, där någon bokföring före- kommer, ungefär denna, att makarna på förhand, t. ex. för varje år, uppgöra huru mycket s,om får åtgå till de olika utgiftsposterna (hyra, hushåll, kläder etc.), ävensom att dessa sålunda beräknade utgifter jämte alla övriga uppenbart nödiga utgifter, t., ex: utskylder, utgif- ter för sjukdom o. s. v., skola till lika delar bestridas av makarna.
Därefter lam- nar den inkomstförvarvande maken (vi antaga mannen) till den andra maken (hustrun) successive under året b e l o p p i a v r a k n i n g å hennes blivande inkomst- halft.
Med dessa belopp utlägger hustrun utgifterna för hushållet, egna och bar- nens kläder m. m.
Efter årets slut, då inkomsten uträknas, sker en avrakning mellan makarna, som bör bli ytterst enkel.
Den besparing, som då kan visa sig, blir naturligtvis större eller ' mindre för respektive make, allteftersom han eller hon gjort utgifter utöver den över- enskomna utgiftsplanen.
13) Genom äktenskapsförord kan be- stämmas, a t t viss egendom, som eljest skolat utgöra ena makens ensamma egendom, i stallet skall utgöra båda makarnas gemensamma egendom (med samäganderätt till halften var eller efter annan proportion), a t t inkomst av visst slag skall tillfalla blott den make, genom vilken inkomsten förvärvas, eller att andra maken blott skall aga rätt till viss mindre andel däri (kvotdel eller fixt belopp), s a m t a t t viss ena makens en- samma skuld i stallet skall vara gemen- sam (med halften var eller efter annan proportion).
En av grundtankarna i lagstiftningen om makars egendomsförhållanden bör vara, att det ordinära egendomssyste- met skall innebära tillräckligt skydd för den svagare partens (hustruns) intres- sen och a tt a ktenskapsförord föl jaktli- gen a r en åtgärd, som användes huvud- sakligen i de fall, då den s t a r k a r e par- ten anser, att- avvikelse från det ordi- nära systemet .är för honom behövligt (t. ex. för en affarsman med hänsyn till hans kredit) eller eljest av förhål- landena påkallat.
Alltså motsatsen till vad för närvarande ä r fallet: nu a r det.
i regel den svagare parten, som nödgas för att skydda sig begära äktenskaps- förord, - om hon vågar!
Äktenskapsförord bör kunna, under garantier med hänsyn till tredje mans ratt, upprättas jämväl under äktenskapet, så att makarna kunna alltefter ändrade förhållanden på lämpligaste satt ordna sin inbördes ekonomiska rättsställning.
14) Gåva och avtal mellan makar böra vara giltiga.
Garantier uppställas dock såväl till skydd för tredje mans intresse gentemot makarna som till skydd för hustrun, såsom den svagare Darten.
gentemot mannen.
.
.
.
Rättegång och, exekution mellan m.
aj.
kar.
skall, kunna äga rum såsom.
mellan andra personer.
En: konsekvens av si.st- nämnda garantier är.
dock,.
att ena ma- kens erkännande av den andras lanspråk i process.
ej " Kan tillerkannas .. augörande betydelse, utan .domstolen.
måste utröna, huruvida anspråket i verkligheten är.
rättsligen grundat.
.
e.
15) ~ r v s r ä t t mellan makar införes: efterlevande make äger ovillkorlig rätt till viss del av .den .avlidnes kvarlåten- skap,.
eller eventuellt till - avkastningen av en. ' viss.
del av den avlidnes kvarlåd tenskap, så länge den efterlevande lever.
16) Underhållsskyldighet mellan, från- skilda makar införes.
Ratten till under-, håll får .dock icke, såsom i Kungl.
Maj:ts proposition vid innevarande riksdag a r föreslaget, ovillkorligen gå förlorad för den make, som !huvudsakligen bar skul- denvill äktenskapsskillnaden, utan un- derhållsratien bör vara mera säkert ga- ranterad för.
den .som därav ä r i behov.
: 17) skulle det av mjg,foreslagna egen!
dqmssystem ej.
lämpligen böra- inforas såsom huvucjsysfimet, kunde., det: in: foras såsom.
ett; alternativ, som.
kon; trahenterna .aga rätt att vid.
, - akten- skapets ingående,.
valja.
Däremot.
yore.
.
mindre.
lyckligt,.
om .ifragavar,ande egen!
domssystem.
skulle tilllampas blott foq den händelse kontrahente-rna s ä, ?s k i lt fö.rklaaia &amp; sig antaga detsamma; i,, ' sa fall b1ev.e .det blott fr-åga om ett nytt slags.
aktenskapsfö.r.ord,.
som kanske komme li.ka litet .. i tilampning:; och alltså - bleve till lika alitet.
.allm,änt gagn för den gifta.
kvinnan s o * det.
nuvaiande äktenskapsförordet.
ak ock skulle en dylik äktenskapsforordsreform medföra den fördelen, att ifrågavarande egendomssystem ku:nde i praktiken !få.
visa sin lämplighet, och därigenom be-.
reda v.äg för en allmännare omgesta1.t- ning av lagstiftningen om .makars egen- domsförhållanden i .den riktning jag här.
GEORG STJERNSTEDT .. föreslagit.
', ' ' ' '.
.
Fredrika-Bremer-Förbundets årsmöte: i D et var till förbundsbyrån i Stock- holm som Fredrika Bremer-Förbuni det i är förlagt ' sitt ordinarie samman- träde, och dar samlades förmiddagen den 6 april styrelsemedlemmar, repre-.
sentanter för.kretsarna, ombud och för- eningsledamöter till förhandlingar och överlaggningar.
Företrädande respektive.
kretsar märktes Malmökretsens v. .ord- förande fru E. Quensel, Linköpingskret- sens ordförande fröken A. Arwedson, fröken L. Deshayes, Hälsingborg, fröken E. Rydberg, Strängnäs, och fröken E. Collin,.
Arvika.
Lundkretsens represen:; tant, fru C. Eklund, hade i sista stund blivit.
hindrad infinna sig ...
Med några ord, som berörde det ödes- digra tidsläget och huru detta verkar.
162 -- M E R T H A forlamaride på månget strävande men icke ' får tillåtas göra det på ett arbete som förbundets, vilket icke ar för n u.e t utan för fra m t i d e n, öppnade förbun- dets ordförande, fru Montelius, mötet.
Det.
blev också hon, som valdes att leda förhandlingarna under de båda mötesdagarna.
Till v. ordförande utså-.
g o s fröken Arwedson och fru Quensel och till sekreterare fröken Signe Laurell och fru Anna Lamberg Bruun.
Arendena inleddes med - en redogö- relse av förbundets sekreterare, fröken.
_ Laurell, över - ' .. förbundets verksamhet.
under.
- det gdngna dret.
.
.
Arbetet hade på .grund av olika or- saker under i914 i mycket avvikit från den vanliga ordningen.
Under första delen av året var det Arstautstäiiningen som för sig tog en stor del av intrés- set och arbetsinsatsen.
Förbundet hade sin egen utställning på Arsta ätt ordna och den kommitté, som erhallit detta i uppdrag, hade darined fått en stor och krävande uppgift, som tog tid och kraf- ter i anspråk.
- Med vilket tillfreds- ställande resultat har Arsta vittnat om.
Under detta arbete hade förbundet alltjamt som vanligt sin uppmärksamhet fast vid uppkommande frågor, som nar- mare berörde kvinnorna.
' En skrivelse avläts till.
kommerskollegium i anled- ning av det utarbetade förslaget till ny lärlingslag, vilket kollegiet fått i upp- drag att granska.
Förbundet hävdade som sin uppfattning, att förslaget borde klart framhalla, att de nya bestarnmel- serna aven avsåge kvinnliga lärlingar.
Likaledes avlat förbundet en skrivelse - till Kungl.
Maj:t med anledning av den Hvitfeldtska stipendieinrattningens om- organisation, vari förbundet förfäktade den studerande kvinnliga ungdomens intressen.
Båda dessa frågor äro emel- lertid ännu oavgjorda, varför man ännu icke vet i vad mån förbundet härvidlag lyckats göra nigot inflytande gällande.
Den bittra * kristid, som satte sin pra- ge1 på det sista halvåret av.
l 9 14, ver.
kade direkt.
hämmande på utförandet av ett par av de uppgifter, som av före- gående årsmöte pålagts förbundet.
Med entusiasm hade man tagit upp tanken p i .att förbundet skulle satta sig i spet- sen för bildandet.
av en kvinnornas an- delsförening, vilken skulle ordna ett nytt Arsta.
i Stockholm.
Det vill saga, en kvinnornas egen klubblokal, dar aven Arstasamiingarna skulle inrymmas, En inbjudan till andelsteckning hade hunnit utfärdas, men härvid måste det också stanna, då sensommarens han- delser förlamade alla affarsföretag.
Den goda tanken bidar nu bättre tider.
Likaså har en kraftigare agitation till utvidgan- de av förbundets intressesfär måst nå- got uppskjutas.
Med 1914 hade förbundet åter fått sitt eget pressorgan i H e r t ha.
H e m - t r evn ad utgives ävenledes alltjamt av förbundet.
Vid R i m f o r s a hade arbetet som vanligt fortgått med liv och.
lust.
Lant- hushållningsskolan hade åtnjutit ett stats- anslag å 8,000 kr.
och av hushållnings- sällskapen anslag av tillsammans 1,350 kr.
Elevernas .undervisningsövningar hade bestatt i demonstrationer, teore- tiska lektioner, föredrag och ledning av det praktiska arbetet.
Som vanligt har
lanthushåll$skolans arbete varit fördelat på två kurser, från 20 jan.-l9 maj och 26 maj-24 september.,.
.
.
S m å, r y d - eller Apelr.yd.som ' den nya trädgårdsskolan vid Båsiad skall kallas -, fru ~ergman-Osterbergs .stor- artade donation till förbundet, står ännu i det första organisationsarbetet.
Man tänker sig emellertid, att skalan skall.
kunna tiäda i verksamhet '.
till, nästa Ar.
- S j u k s k ö t e r s k e b y r å e r n a i Stock- .. h o l m o c h G ö t e b o r g hade bedrivitsitt.
arbete efter ' liknande plan som föregå- ende ' år.
' Att verksamheten a r stadd i utveckling visa siffrorna över inskrivna sjuksköterskor, 2 5 2 och 2 3 9 vid var- defa b y r h mot 247 och 2.15 under före- gående år.
.
För-Stipendieinstitutionen redo- gjorde därpå stipendienamndens sekre-: teraie.
fröken Mathilda Silow.
Stipen-: dier hade under Aret utdelats.
till.
ett.
belopp av kr:.
LO, 173: 50 och livräiitor; som för v vin nornas uppbå &amp; och annan.
nödhjälpsverksamhet, hade dock .aven.
.
.
.
-.
upptagits.
.
.
Sedan samtliga kretsars rapporter .av --: låtits, skreds ' till: -.
.
val av styrelse ...
-.
- .-a ' ' '.
.
En föran&amp;ing i styrelsens samman:: sättning ' beslutades härvid, i det .att mö: tei med.
acklamation antog ett av,ord- föranden framfört förslag ati ' namna ' fröken Gertrud Adelborg, ' som undan- b&amp;t sig återval, till hederdedimot av ' ' styrelsen.
I sammanhang härmed a&lt; sändes till.
d e n.
nya.
hedersledamoten.
.
från.
.
det.
försam ' ett hälsningstelegram läde å &amp; ~ ~ ö t ~ t.
.
.
.
Hi-fter återviildes ' de.
tre.
.
återstående.
.
.
styrelseled.amöter; som vor0 i t u r ' a t t.
avgå, ' dr ' ~ y d i a ~ a h l s t r d m - fröknarna.
:; L-illy Engström.
och.
Mathilda ~ i l o w. '
.
~ - A fröken.
Adelborgs ilats - iniraldes: fru.
.
Bërta ~ o i d e n s b n, Som.
- förut ~ t å t.
t ' j o.
~ '; ' ' '.
.
. '
'.
.
.
s o m ' tillsvidare ' utgå från en del ' dona-.
suppleant.
-. '
.
.
.
.. tiohsfonder, till ett belopp av kr; 3,676: 55.: - AV de tinder .. onivhl.
.
.
;.
a i a n d e ~ i x ' &amp; ~ ~ - Samtliga fonder, soni vid 19 14.åqs början iiahtirfia h ' ade-dr K.
.~ ' eck&amp;ii.
.
.
.. och.
frö-. '
-- .L.
&amp; kcn lin ' Cederblom gndanaett 8ig åter- ' ia.1.
~ f i e r des &amp; %ch efter .. f &amp; ~ o r d c ' son, som .ingatt som ordinarie ' ledamot av styrelsen, nyvaldes fru ~ e r t r u d Tör- nell, .e.
o. ho.~r&amp;rsnotarien O. Montelius ' och ' .fröken.
Ellen ~lem ' an .. ~ r t ken j Ada .. jörbundskretsarnas verksamhet.
Arwedson, '.
auditör C. Juhlin-Dannfëlt.
.
Naturligt nog hade de respektive ' re- och. '
fru.
Hilda Kantzow.
.
omvaldes.
- presentanterna att konstatera att även Till revisorer omvaldes fröknarna arbetet inom kretsarna lidit av kris- Maria Aspman, ~ a t h i l d a Stael vori HO &amp;: tidens oro och tryck, men förenings- stein och.
d r ~ d o l f ~.
a m m Till.
med- 1 och diskussionsmöten såväl som den lemmar av kretsnamnden vildes-ay re- ' a allmänna verksamheten hade dock på-.
p.resentanterna för kretsarna fröknarna gått efter i huvudsak samma program Signe Laurell och Sigrid Ulrich.
: som Yanligt.
En del speciellt arbete, så- ~evisionsberättelsen föredrogs.
.
och full-:.
uppgingo till kr.
396,568: 0 1, hade vid årets slut stigit.
till kr.
424,,26.1: 07.
Aterigen;.
som synes, en ståtlig ökning a v.
d.enna ständigt vaxande institution.
.
Härefter ' vidtog redogörelse för.
I ' ' ' ' '
uttala sin tacksamhet för det gedigna arbete, som nedlagts på detta förslag, och den tydliga vilja, som däri ådaga- lagts, att inom äktenskapet likställa hustru med man.
Dock anser mötet, att för trolovad moder den rätt till utvidgat skadestånd, Av de föredrag och diskussioner, som som enligt förslaget tillkommer en i tro- årsmötet hade på.sitt program, var frö- lovning hävdad kvinna, för den hän- ken.
Anna Sörensens redogörelse för delse trolovningen genom mannens hu- lararlönenämndens betänkande det för- vudsakliga vållande eller på grund av sta.
Det var efter en liten förfriskande hans frånfalle brytes, bör kompletteras .med en möjlighet till ideell upprättelse, tedrickning på tisdagens f. m., anord- En sädan upprättelse torde exempelvis nad i Arstarummet .på förbundsbyrån, kunna beredas genom en henne given som fröken Sörensen gav en framstall- rättighet att liksom barnet bara dess ning av det i särskilda punkter redan faders namn.
så omdebatterade förslaget.
Koncentre- Andra mötesdagens f. m. höll fröken rat klart, fint uddigt och med en hu- Maria Aspman sitt föredrag om kvin- mor, som försyn t träffande poängterade nornas åtgärder till motarbetande av vissa bestämmelser i förslaget, var frö- kristidens verkningar.
Den intressanta ken Sörensens föredrag i sällsynt grad redogörelsen kompletterades genom be- ägnat att reda upp begreppen för åhö- sök senare på middagen å olika nöd- rarna.
- Särdeles nyttigt i dessa da- hjälpsföretag, såsom Livsmedelsdepån gar, då så många underbara utlåtanden vid Vasagatan, aNödhjälpspBsen u på Sö- framkomma i denna fråga!
der (vilken förtjänar sin särskilda artikel, Förbundsstyrelsen, som redan syss- som den också skall få i ett kommande lat med tanken att avlåta en skrivelse nummer), Södra K. F. U .. K:s nödhjälps- till Kungl.
Maj:t i. denna sak.
erhöll byrå samt den av Kvinnornas Uppbåd uppdrag av årsmötet att gå i författ- startade syfabriken.
En stunds angenäm ning härom.
rekreation var den välsmakande lilla Fröken Mathilda, Stael von Holsteins lunch, som bjöds mötesdeltagarna i K. redogörelse samma dags afton på ett F. U.
K:s vackra lokal vid Östgöta- offentligt .möte i K; F. U.
K:s stora gatan.
sal för den framlagda kungl.
proposi- Så kom till sist diskussionsaftonen tionen i äktenskapslagstiftningen var en på Gillet med åtföljande samkväm.
Det särdeles god historik ' och expos6 av var en talrik publik, som fyllde den gamla lagbestämmelser cch av det nya stora festsalen, då fru Montelius öpp- förslaget.
Mötet enade sig .om, en reso- nade mötet och lämnade ordet åt fru lution av följande lydelse: Ebba von Eckermann, den första inle- Kvinnor i Stockholm, vid Fredrika- daren av aftonens ämne: Samhällets Bremer-Förbundets årsmöte samlade för att diskutera förslaget till lag angiende krav på kvinnorna.
I ett formfulländat äktenskaps ingående och upplösning, anförande drog fru von E. upp kon- och tacksam ansvarsfrihet beviljades styreisen.
Härmed voro själva mötesförhand- lingarna avslutade.
,
turerna av gångna tiders husmoder, som föreningar borde taga hand därom.
För ordnade och styrde, hjälpte och.
ver- övrigt erinrade hon om att saväl för- kade inom sitt rike, hemmet, samt av bundet som rösträttsföreningarna ver- den moderna kvinnans kamp att an- kat genom solala upplysningskurser.
passa sig efter det nutida samhallets Mera ' borde dock göras.
En längre diskussion utspann sig, vil- krav.
Det vore inga små ' bördor, som tiden lade på kvinnornas skuldror.
En- ken emellertid övergick till ett mera dast genom ' uppfostran till samhällsar- direkt diskuterande av pedagogiska.
ön: betet skul1.e kvinnorna kunna bli färdiga skemål.
.
.
Det var ett .glatt och angenämt sam: att fylla sin plats därinom.
kväm, som härefter vidtog och fick sin Som andre inledare talade fröken Axianne Thorstenson.
Hon betonade stämningsfulla avslutning genom fru kvinnornas ständigt utökade sociala för- Montelius ' tal till mötesdeltagarna.
Med pliktelser och huru viktigt det var, att Viktor Rydbergs Fredssiande strofer i dessa förvärvade en riktig kunskap om u Klockorna ' ' som grundackordet till sina samhallets krav på dem.
Särskilt fram- egna.
ord talade hon ut sin tro.
och för- hol1 hon emellertid lämpligheten av att hoppning om- att nästa årsmöte.
skulle en sådan upplysningsverksamhet icke samlas under ljusare - förhiillanden än.
.
kom att uteslutande ligga i händerna de nuvarande.
pi3 de olika politiska partierna.
Fredrika-.
.
Härmed var .årsmGtet upplöst. '
.
.
ELLEN KLEM~A.N.
Bremer-Förbundet och andra kvinno- ' .. -.
.
Ett morgondagens intresse.
-.
När fred en gång efter detta olycks- mättade krig tillsvidare blir tillförsäkrad folken, uppstår utan tvivel en interna- tionell skönlitteratur så starkt inspire- rad av krigets erfarenheter och fram.
tidssyner, att det blir kring denna kärna al.1 framgångsstämplad dikt en tid framiit kommer .att knyta sig.
.
Liksom efter revolutionen, ' efter Na- poleonskrigen, efter 1870-7 1 skall urialet av de läsande sakna håg för salongslivets intimiteter såväl som för byromantik och sedebilder i allmänhet;.
.
till och med stålkungar och grottekvarns- trälar skola fängsla endast i den man de ingått soni medagerande ' i. det nyss uppförda stora dramat.
Man skall i litteraturen begära motsvarigheter till de oerhörda ' .tilldragelserna i verklig- heten, till de unika .personligheterna i samtiden och detta emedan förut mera bearbetat stoff skall förefalla färglöst och matt .så strax.
efter det att jättebal hemskt purprat horisonten både i öster och väster och gränserna synts ut plå- nade för personlig heroism inom ranien.
.
- 1 ' 66.
H E R T H A av samtliga element.
Men efter.
det sjals- smärtans och de adla tårarnas renings- bad, ' som spolat över så gott som en hel världsdel; ar det icke möjligt annat ' an att det fin.aste, djupaste, i - mänsklig natur - på flera håll än niigonsin för- ut - skall ha blivit frigjort, ha mani- festerat sig i vasen och handlingar, för att i historia och dikt, förtätat och för- klarat, med fackelsken visa nya vägar framåt.
Man mäste lyckönska skapande andar till de spända förväntningar på produk- tionen,.
som tiden alstrar.
Själva ögon- blicket tillropar dem: s u r s u m c o r d a!
Nu behövs gryningssånger.
Nu väntas härolder, förkunnande en ng dags an- komst.
En storhetsflakt måste lyfta upp aven romandiktningen på högre- plan.
Och ar det: inte detta som verkligen behavs ?.
Trots de många akta pärlorna ar det icke dessa som dominera.
Ero- tomaner och andens jämmerliga back- stusittare ha fått för fasta grepp om nationernas yngste, förvillat dem och i allt för många fall fört individen ut i den öken, dar ingenting.
Fast av ögat kan upptäckas, dar allt ar flygsand, dar känslan av tomhet tilldut blir outhärd- lig och varken.
en dröind.
svindlande esteticism eller en dito bottenlös altru-.
ism maktar bringa det eftertrådda goda, som tilifredsställer.
Men.
vilka positioner skola.
va1 vara kvinnanu förbehål1na.i en ny litteratur?
Det blir av utomordentligt intresse att iakttaga, om någon verklig nygestaltning av moder Eva skall följa p % krigets mäktiga ' Varde! "
Att gränserna för kvinnans framträdande skola visa sig vidgade, ligger utom allt tvivel.
Den kvinnliga politiska intriganten ar en längesedan kand typ, liksom den bor- gerliga dygdefiguren och det beklagans- värda offret för soldatesken ..
Den kvinn- liga heroismen under ofredens fasor kommer troligtvis att förläna en mängd tavlor sin säregna kolorit.
Jag fruktar emellertid, att den nya litteraturmark- naden.
blir lika flau som föregangama i d e t fall, dar vi längta att möta - kvin- nan livslevande, d. v. s. som den över hela världen vaknade och kampande medborgarinnan, den enda verkligt nya mänskliga typ samtiden har att uppvisa.
Frankrikes medborgarinnau var ett ord.
Världens medborgarinna är hand- ling.
Aldrig föddes något i historien nytt utan föregående tecken: ljusfenomen på firmamentet.
Liksom fordom de.
vise från Osterland följde stjärnan, milste stjärnor alltjämt leda de sökande död- liga.
Historien har visat, att kvinnorna under sitt sökandes vandring ytterst sällan funnit ens en lyktbärare i man- nen.
Ur deras egna led måste anförarna träda fram.
Det så ofta.
fastslagna dom- slutet: en kvinna för aldrig sin tidsålder framåt, kullkastas emellertid nu i sam- ma mån kvinnor visa, att d e g å framåt efter sina egna begrepp om framåtskri- dande, ej efter de manliga, som avsett områden utan avskuggningar.
.Jag tror att tecknen till ombildning stadigt bli flera och flera och skola framspringa i ny klarhet, nar en gång den omätliga röken från nu formerade krigshardar skingrats.
Varje nation skall inom sig finna de kvinnor den behöver.
Ty varje nation har redan haft sina pion- järer, av vilka flera redan slumra i.
ro.
utan att .vackas av ragnaröksdånet m:me de ~ r u d e n e r s slutliga oskrymtade på.
jorden; efter vilket.
deras andes omvandelsenit, en - Charlotte Stieglitz ' ekerkommaride - våga hoppas - icke fullkomliga- självuppoffring.
Om inte en ny himmel eller.
ny jord, men an- kvinnor, i spetsen för något ideellt nytt, dock någonting ' nytt, de nu, maktl,ös.a i sina personer förena så .gott som alla icke till fall utan till upprättelse.
forna.
märkeskvinnors I möjligh.eter, nu.
Tetenskapligt resa man alltjamt ' .hin- utvecklade genom en f6rr okänd skol- der.
i vagen för tron på kvinnlip kultur, ' ning - d. v. s. om de icke äro för+ hinder, ' dem man inse oöverkomliga.
domsfria, men ' på samma gång .för egen vinn an kan bli .. kulturskapare blo.tt om.
del fullkomligt oantastliga, om de icke hon kan prestera något nytt, som mari- med genialitet uppfatta sin tid för att nen ej kunnat.
Och vad ar det som han aven praktiskt möta dess behov, om icke maktat, med ett.
undantag.
~: e m de icke med sublimt - mod uthärda för- i dess ' omfattande basta ' betydelse ar följelser och med e n lika blind tro som kvinnans verk.
ar utöver har honhit- Charlotte, Stieglitz ' gå fram - mot d e t tilis ej .. kunnat forma ' något, som man- föresatta, s.å.
' skola de icke vinna det nen icke, förmått.
Med orätt har man herravälde.
.
över sjalar, som af den enda.
tillskrivit henne " sedernas förmildringu.
kungsvägen.
fram till.
stora - mål.
.
Det, a r .inte hon, som varit drivfjäder ' Det som kvinnor nu arbeta fram ar vid .n&amp;gerslaveriets eller livegenskapens någÖnting verkligt nytt,,.
ett stycke nytt avskaffande, vid.
tortyrens och andra kulturland.
-.
politikens, aven av kvinni grasligheters bortfejande.
Hon har inte liga odlares .möda rett till-nya skördar: ens funnit e n ': ny form för.
självhed,.
.
.
Och nä?
.den iandyinnhgen ' ar gjord delelse.
Inte ens romanens.
form - qCh odlandet gátt ' över.
irán Fbrsölis- ' som.
i rigorös mening icke ar: form, fri stadiet.
till de prövade .metodernas r &amp; och i rörlig.
som ': den ' ar - har.
genom.
lativt säkra.
krafttag; då.
kanske det i.
.
henne vunnit nhgot nytt.
I poesien, dar alla fall kommer att .visa sig, ' att kvin-e nieddelelsen röjer det specifikt kvinni norna föilänat kulturen nya drag, dem liga, siledes något nytt, ar det ' mot- mannen ensa,mma ej förmått mejsla ut. '
sägelse.
mellan form och innehåll - Vad som arhu hårdast vanstaller ar för utom i folkvisan - .formen ar av man- val kant att behöva upprepas.
nen.
I konsten - målning, skulptur Alla manskliga ideal ha ratt till för- har hon inte.
häller funnit en över- verkligande, säger den.
beundrade bel: tygande n y form.
Dar heter .deti ifall giern Maeterlinck, och deupphöra icke.
hennes arbete ar gott, att det utmärkes att utöva inflytande och driva manni- av manlig kraft o .. s.
.v.
.
.
.
skorna framåt, förrän förverkligandet Efter mina Begrepp kunna d e kvin- ar ett faktum.
Så skall också kampen nor, vilka skola föra sin tidsålder fram- för den kvinnliga politiska ' medborgar-.
it, ' icke häri lyckas vare sig med.
en.
ratten med alla dess förhoppningar George Sands, en Rahel Varnhagens och illusioner, inte komma till ro, fördomsfrihet och geni eller med en förrän ratten tillhör .det uppnådda, och ' ' ' ' ' ' - '.
;
H E R T H A 168 detta just emedan.
den a r förbunden men ' s Freedom League, ger mina tjanster i t med den starkast sedliga instinkten i mitt land och icke i t regeringen, som orätt- mätigt undanhiller mig brittiskt medborgarskaps människonaturen - social rättvisa.
rättigheter och friheterq.
Och det diktens ideal i kvinnlig ge- Omkring 20,000 anmälningar inströmmade stalt, som tanken förespeglar oss, skall första veckan, och det kan förmodas, att farten inte häller alltid förbli ett svävande snarare ökas än slappnar.
Minga ta sig an fantom utan en dag stå fram i glans jordbruket, som är i skriande behov av arbets- krafter, och till och med mjölkningen, i Eng- för att reflekteras i levande livet.
Iand betraktad som ett exklusivt maskulint kall.
METTA GREGER.
Det finns de som itaga sig tridlös telegrafi, ' Glimtar utifrån.
Engelsk mobilisering.
En morgon vaknade som bekant Byron och fann sig-qpktbar.
Rättnu skall Byrons fosterland vakna, en virmorgon och finna sig belastat med allmän värnplikt.
Faktiskt är den val där egentligen redan nu, men frihe- tens dyrbara illusion miste i det längsta bevaras.
Det - kan ju inte kallas tryck, snarare.en smick- rande uppmärksamhet, när lord Kitchener far i cab genom Londons gator, sträckande ut pek- fingret mot de kraftiga unga män hans falkblick upptäcker och ropande: " Ert land behöver er! "
En kraftigare piskyndande knuff i t den frivil- liga patriotismen mittade det förslag, som för nigon tid sedan var p i tal i parlamentet, om ett massavskedande av de till krigstjänst Iämp- liga männen ur industrin och deras ersättande medelst kvinnor.
NHgot syfte i den vägen, fastän naturligtvis vackert beslöjat, miste nog ligga under den uppseendeväckande itgärd,, som regeringen en- ligt senaste underrättelser vidtagit.
Den formligen kallar kvinnorna till krigstjänst!
Genom ett cirku- lär uppmanas de att anmäla sig till vikariat för män, si att dessa skola bli i. s t h d att ohämmat följa sin dragning till fanorna.
Främst gäller det industrin, men man.
antar troligen- nödhjälp p i de allra flesta omriden av det civila livet.
Kvinno- föreningarnas styrelser ha.
fatt sig tillställda blanketter att lita ifyllas av hugade spekulanter och inlämna till registrering.
W o m e n ' s Fr e e- d om League, som aldrig glömmer sig, skriver p i sina blanketter:.
" Jag, sisom medlem av Wo- slakt, hästskötsel och virden av Zoologiska träd- girdens vilda djur.
En kvinnlig korrespondent till T h e T i m e s ger anvisning p8 en sorts sär- skilt angenäma och inbringande tjänster, nam- ligen parlamentsledamöternas (400 pund om året och mycken ledighet).
Det är klart, att kvinnorörelsens ledande kret- sar med livligaste intresse och allehanda bi- tankar uppta denna nya, sällsamma situation.
Men ocksi med itskilliga bekymmer.
Denna alltför plötsliga uppbjudning av kvinnliga arbe- tare är ju en social abnormitet, liksom deras systematiska undanträngande var det, och med- för som sidan en del risker.
Den mest iögonen- fallande av dessa är faran för lönenedpressning, och den blir, om vi känna mänskligheten rätt, utomordentligt svir att avvärja.
G i r inte det, si följer oundvikligt, att fosterlandsförsvararna - de som bli över - vända iter till en för- sämrad arbetsmarknad.
N a t i o n a l U n i o n o f W o m e n ' s S u f f r a g e S o c i e t i e s beklagar ej utan skärpa, att dess maning vid krigets bör- jan att med ens sätta i g h g kvinnornas or- ganisering och träning för utfyllande av luckorna i nationens arbetskraft ljöd för döva regerings- öron.
Mycket har visserligen gjorts i den rikt- ningen utan högre makters stöd, men " nu när det kniperq räcker det diligt till.
Hur än experimentet m i utfalla, s i stir det dock fast, att England med denna kvinnomobili- sering har i ett ryck sprungit förbi de konti- nentala värnpliktsstaterna; " F.
2. "
S i lyder det officiella namnet p i ett lasarettstig, skapat av kvinnor i Leipzig: Beskrivningen p i de 39 vagnarnas inredning vittnar om en grad av praktisk fyndighet och fin smak, som val aldrig förr nedlagts p i denna
sorts bedrövliga inrättningar.
Patienter, sköter- skor och läkare äro alla lika ömt tillgodosedda i detta ambulatoriska hospital.
Litteratur- och musikstaden Leipzigs anda yttrar sig i den mar- kerade omtanken för de andliga behoven.
Till bäddarna höra läspulpet och tidningshillare och i varje kupé finns en liten bekväm lektyrvri för sköterskorna.
Matsalen rymmer bokskip, skrivbord och kammarorgel.
(Man ertappar sig med att undra hur länge den friska mänsklig- heten skall nöja sig med ' att äka i vidriga fing- celler.)
D i man hör, att fru Else Durr är den som har satt tiget i ging, erinra vi oss med vemod frin Leipzigs internationella bokhantverksutstall- ning i. somras det utsökta " Haus der Frau " med dess kostliga skatter.
och dess förnäma och sobra elegans, ty det var där hon förde spiran i dagarna före stormen.
Fransk erövringspolitik.
Den franska kvin- novärldens krigsverksamhet, om vilken vi under de första minaderna av var nya tideräkning s8 .gott sorh saknade underrättelser, Frarnti-iider ' allt- mer betydande och mangfaldig, ja till den grad si, att man inte ser sig god att överblicka och i breda drag fixera denna bild, som varje vecka kompletteras med nya drag.
Här rider inte, som i Tyskland och England, cientralisation (och ientralisation anses för Frankrikes särmärke!
Allt vad vi ha lärt Förut är galet), men i stallet vimla de individuella initiativen, samla smij grupper omkring sig och frodas i frisk frihet, oberoende av och oftast ovetande om varandra.
Den största sakliga effektivitet uppnäs kanske inte pH detta vis, men möjligen pulserar livet raskare.
Bland de nya uppslag, som kommit fram, observera vi ett som enhälligt gillades vid ett sammanträde av 1 ' U n i o n f r a t e r n e l l e d e s F e m m e s.
.
Madame Moll-Weiss pläderade för kvinnliga ' provryttare som ersättning för de man- liga i skyttegravarna, ty just nu är tiden inne att i Europa och Amerika erövra.
de tyska handelsmarknaderna.
Detta är.
en avgjord för- bättring av det förslag, som framlades av nigon herre i nigon tidning, att utskicka fransyskor till de neutrala länderna för att blott genom sina tjusande personligheter vinna hjärtan i t ententen. '
, En.
kvinnlig förening för - propaganda.
i .det neutrala utlandet har nyligen stiftats under namnet La C r o i s a d e F r a n c a i s e; arbetspla- nen är oss ännu obekant.
I styrelsen märkas celebra namn: fruarna Juliette Adam, Jules Sieg- fried och Daniel ' ~ e s u e u r.
Pax.
Det finns ett fult ord, som man i vissa delar av jordklotet bör akta sig för att uttala, om man sätter varde p i att g8 lös eller itnjuta medborgerligt.
förtroende.
Pä svenska stavas det fred.
Somliga franska prefekter ha beord- ' rat sina märer att ta i fängsligt förvar personer som underst5 sig att i enskilda samtal begä nämnda förseelse.
Detta är ingen tysk uppfinning: har meddelat det till en en ~arisko ' rres~ondent engelsk tidskrift.
Likaledes frfn engelsk källa tillflyter oss uppgiften, att militärmakten har konfi- skerat en broschyr av ordföranden i Tysklands kvinnliga fredsförening.
" Högre än sanningen stir nu den nationella politiken, " skriver med hop- biten resignation en tysk litteratör.
Efter denna grundsats miste ' vetenskapsmännen inrätta sin forskning, diktarna sin konst och journalisterna sitt hantverk.
Det blir just ingen: brokig littera- tur, nej s i enfärgad som de tapeter vi ' ansigo stilfulla för nigra ar sedan.
Även frin England höras klagomil över mili- tärdiktatur, men vad trycksaker beträffar ha v i svirt att spira dess inblandning.
Det tillstind, .som uppkommer genom det oflentliga själslivets uni- formering och.
som i Tyskland kallas " Burgfrie- denc ', i Frankrike " l ' union sacrée ", har.Asquith- kabinettets " uppfostringskampanj " ickelyckatsut- breda.
Det starkaste vi pimirina oss ha sett i uppstudsighet mot nutida konvenans ar ' ett litet brev till T h e C o m m o n.
C a u s e av .en ärlig kvinna, som med utsatt namn.
förklarade, att ingen skada vore skedd, ifall England besegra- des, ty om England ägde nigot av varde, s!
' vore detta av den art; att ingen kunde röva det, och förödmjukelse är hälsosam ...
.
Besläktade.
tankar uttalades av en man (för- modligen teolog) p i ett av de tre pacifistiska massmöten, som den 22 mars höllos i London; han ordade om " faran av att skryta med en rätt- färdig sak ".
Ämnet för dessa mötens talare skulle vara kvinnorörelsen och kriget, ' men enligt re- feraten tyckas de huvudsakligen ha uppehillit.
sig vid .religionens förhillande till kriget, vilket, närmare besett, icke var si lingt p i sidan om fr&amp;.
gan.
Bland.
de uppträdande märktes biskopen av.
Lincoln och den beprövade krigskorresponden- ten Nevinson, som hade sett heta dagar i Belgien. '
- Hur de ha det ställt ' i Japan och Montenegro är oss förborgat, men annars är England den enda krigförande stat som lämnar - ordet fritt i t dem, för vilka sanningen stir högre än den nationella politiken.
Lärarlönenamridens betänkande.
Sniåskollararkåren.
II.
1 Av folkskolestadgans S 33 mom. 2 Denna svaghet ar emellertid av sådan framgär, att ogift smäskollarare, som av natur, att den med lätthet borde kunna skolrädet blivit antagen tills vidare med undanröjas.
- ömsesidig uppsagningsratt och som Lärarlönenämnden, som även hävdar tjänstgjort i - sammanlagt fem är, kan denna mening, häller före, att detta.
.
av vissa uppgivna skal.
syfte skulle vinnas genom införande av entledigas-endast Det ena av dessa skal är, att tjänsten varning såsom första straffgrad, och före- ifråga genom en i behörig ordning god- slär fördenskull, att entledigandet enligt.
känd- omo ' rganisatio.n av skolväsendet 33 må ske icke blott av de-orsaker ' skall förändras till fo~kskollarartjanst utan även i den ordning, som i 32.
.
eller indragas .. omförmäles.
~ärzirlönénämnden hävdar, att .derina Rörande frågan om gift lärarinnas grund * för- entledigande utgör ett.
för- rättsliga stallning anser lararlönenamn- svagande av smäskollararkärens ratts- den, att det spörsmålet icke bör lösas liga stallning, ' men foreslår trots detta helt isolerat utan ses i sammanhang ingen.
ändring härutinnan, utan erinrar med rättsställningen i nu nämnda av- endak o m att denna olägenhet ar en seende hos kvinnliga befattningshavare nödvändig följd av de ~kolor~anisatori- vid statens skolor.
För dessa lärarinnor ska förhällandena.
har lararlönenämnden föreslagit, att om Men aven de andra skalen, som skol ' a kvinnlig innehavare av dylik befattning ligga till grund för entledigande och ingår äktenskap, skulle hon icke vara vilka sammanfattas i. uttrycket ' sådana skyldig att av denna ' anledning avgå orsaker som omförmäles i 32 *, äro frän befattningen, därest icke veder- behäftade med en svaghet, nämligen börande centrala myndighet med han- den, att.
felande småskollärarinna kan syn till befattningens behöriga uppratt- avskedas ' omedelbart, medan entledigan- hAllande funne det nödigt.
det av ordinarie folkskollärare enligt Vad småskolans lärarinnor beträffar denna paragraf kan ske endast efter anser lararlönenämnden, att ändring bör föregången, fruktlös befunnen varning.
göras i den nuvarande bestämmelsen ' i ' ' ', s-
g 33 mom .. 2 angående gift småskol- lärarinnas entledigande .i syfte att något bättre an för närvarande trygga sådan lararinnas stallning.
Sålunda synes Iarar- innans ingående av äktenskap i och för sig icke.
böra få utgöra tillräcklig grund för entledigande.
Endast i. sådant .fall, då skolans basta det uppenbarligen kra- ver, bör giftermål få utgöra anledning.
till avskedande.
.
Lararlönenämnden håller före, ' att nu angivna syften skulle vinnas genom tillämpning av.
innehallet i ovan anförda bestämmelse, som föreslagits att galla.
för de .statsanställda kvinnliga lärarna.
Tillämpat på småskollärarinnorna skulle motsvarande stadganden få den inne- börden, att om lärarinna,, som avses .i 33 mom. 2, ar gift, hon må,.
utan hinder av.
vad ' som eljest a r stadgat o m småskollärares avskedande, kunna ent -- ledigas från sin befattning, därest folk- skoleöverstyrelsen på framställning .av vederbörande skolråd med hänsyn till tjänstens .behöriga ' uppratthällande fin-.
ner det nödigt.
Såsom av.
det föregående framgår har lararlönenamiiden i. samband med före- slagna ändringar i nu gällande bestäm- melser rörande smiiskolekårens ratts- liga stallning aven hävdat beho.vet av.
ändrade grunder i vissa fall för dessa lärares avlöning.
Under hänvisning dar- till fraramhåller lärarlönenämnden även förslag till avlöning För ifrågavarande lärarkår.
Vid uppgörande av dessa förslag har Iararlönenamnden med anledning av att antalet manliga småskollärare.
redan nu a r så ringa och - synes vara statt i stan- dig .minskning icke föreslagit särskilda, s lönestater .för manliga småskollarare men anser att aven för småskollarar- kåren böra utgå familjetillagg efter sam- ma grunder, som ' föreslagits ' betra.ffande övriga kommunalt anställda lärare.
Smil- skollararkårens kontanta avlöning skulle siilunda enligt Iararlönenamndens för- slag komma att utgå i följande former: grundlön, ålderstillagg och familjetillagg.
/.
De lärare och lararinnor, ' som anta- gits tills vidare och enligt lararlönenamn- dens förslag.
sålunda motsvara ordinarie, skulle åtnjuta alla, de föreslagna Iönei förmånerna, medan däremot Iärare,.som blivit.
antagna på viss tid, endast skulle komma i - itnjutande av arvode utan Aldersy och familjetillagg.
- För närvarande utgör grundlönen för examinerad småskollärarinna 500 kr., vartill komma ' tre ålderstillägg; vartdera å 6 0 kr.
I ' centralstyrelsens Iönepeti: tion föreslås för dessa lärare en ' grund; - lön av 700. kr.
jämte fyra ålderstillägg, vartdera å 100 kr.
Nämnden ' ansluter sig.
till det i peti- tionen upptagna beloppet av grundlönen, nämligen, 700 kr., men förordar blott tre Alderstillagg i stallet för fyra, anser dock att, vartdera ålderstillägget i stallet bör sattas till .l 50 kr.
De tre föreslagna familjetillaggen föresl8s utgA med ena- handa tielopp, eller 150 kr.
vartdera.
För alla vikarierande småskollarar- innor samt för alla på viss tid anställda föreslås ett arvode av 650 kr.
Denna avlöningsförhöjning,.
som nu ifrågasattes.
för sm8skolans Iararperso- nal, a r såsom Iararlön,enamnden aven.
framhåller, om den ses i förhållande till nu utgående löneförmåner, relativt större an den som föreslå,s~för övriga lärarkårer:, ' '.
172 8 H E R T H A Såsom motiv för förslagets berätti- gande anför lararlönenamnden dels det förhållandet, att.
småskollärarinnorna hittills hållits nere på en allt för låg ekonomisk - nivå, dels att de föreslagna avlöningsbeloppen icke äro större än vad som med hänsyn till rådande lev- nadskostnader kan anses motsvara kra- vet på anständig bärgning, dels ock dar- med, att vid uppgörande av förslag till lönereglering .för småskolans lararperso- nal Iararlönenamnden icke kunnat under- låta att taga berättigad hänsyn till själva denna skolas betydelse och behov, aven- som därtill att aven k.raven på dessa lärares utbildning alltjämt stegras.
Rörande tjansthrsberakning för löne- tur hävdar lararlönenamnden .den me- ningen, att .de på viss tid anställda lä- rarna, vilka i. avlöningshanseende skulle jämnställas med extra.
ordinarie lärare, .icke böra få räkna.
tjanstår för .lönetur, men däremot de tills vidare anställda böra aga ratt till tjänstårsberakning på samma satt som ordinarie lärare vid folkskola.
Lararlönenämnden föreslår förden- skull, att lärare, som ar antagen tills vidare, skall uppflyttas i högre Iöne- grad, därest han i den lägre lönegraden tjänstgjort mer än fyra femtedelar av den på fem kalenderår belöpande un- dervisningstiden av åtta månader om året eller den kortare ' tid, under vilken undervisningen vid skolan genom K.
M:ts särskilda medgivande meddelats.
Småskolans lararpersonal har sedan.
1898 varit lagligen tillförsäkrad tjanlig bostad och nödigt bransle eller härför utgående kontant ersättning.
BerraFan- de bostaden är stadgat, att den skall -- vara belägen i skolan eller nara denna.
Däremot är icke stadgat var gränsen nedit för s. k. tjanlig bostad skall sattas.
- Av en undersökning rörande småskol- lärarkårens bostadsförhållanden,.som la- rarlönenämnden verkställt, framgår, att icke mindre an 85 1 smaiskollärarinne- bostäder bestå av endast ett rum utan kök eller ett kök utan rum.
I åtskilliga av dessa fall har skoldistriktet lämnat särskild ersättning för bristande rum, men i mer an halva antalet fall har sådan ersättning icke lämnats, varav framgår, att vederbörande folkskolein-.
spektör ansett sig kunna vitsorda dylik bostad shsom tjanlig.
Lararlönenämnden finner fördenskull skal tala för att ett bestämt stadgande måtte komma till sthnd rörande det minsta antal rum, som en tjanlig hållen lärarinnebostad bör innehålla.
I detta syfte föreslår lararlönenamn- den, att småskollararinnebostaden skall innehålla minst ett rum och kök på samma botten.
Dar lärarbostaden icke innehåller det sålunda stadgade antalet rum, skall lärarinnan enligt hyrespriset på orten erhålla särskild kontant ersatt- ning för vad i sådant avseende brister.
I de fall, då bostad icke åtnjutes in natura, skall lärarinnan enligt priserna å orten erhålla hyresersättning för ett rum och kök, ävensom ersättning för behövligt bransle efter dess verkliga pris.
Av vad som här anförts framgår tyd- ligt, vilket värdefullt och .betydelsefullt arbete lararlönenämnden utfört till för- mån för den stora småskollarark~ren.
Aldrig någonsin förr har denna lärar- k8rs särställning i ratts- och tjänsteför-
H E R T H A hällanden blivit sä grundligt och om- sorgsfullt utredd och pävisad som i detta betänkande.
Genom statistiska uppgifter och val motiverade förslag pävisar lararlöne- nämnden aven, att en snar och genom: gripande lönereglering för smäskollara~ kåren a r oavvislig samt .att större lik- stallighet med folkskolans lärare i ratts; ligt och Iönetekniskt hänseende an för.
närvarande bör och.
kan beredas smä- skollararkåren.
.
De lönebelopp och den förbattring av den rättsliga stallningen, * som lararlöne- näm ' nden föreslagit, varsla aven om att smäskolans betydelse börjar erkännas och uppskattas s a m t.
att denna skolas lärarinnor gå en lugnare och .tryggare framtid till mötes ...
.
.
GUSTAVA ' LANDBERG.
.
En svensk Birgittinernunna.
akert har.
mången lagt märke till den S dödsnotis, som för nägon tid sedan malde, att.
fröken Charlotta Ehrenpohl,, sedan fyrtio å r.
nunna i klostret Maria Hart i Weert, Holland, dar av- somnat den sista dagen av det gamla året.
Man går inte oberörd förbi denna upplysning, med eller mot sin vilja skänker man detta livsöde en tanke.
En svenska nunna!
Finnes det då ännu svenska .kvinnor, som söka.
klostrens ensamhet?
Hur ' förflyter deras dag?
Kanske några minnen från ett besök hos syster Catherine skulle intressera.
Weert, ar belaget - just i den.
kil av Holland, som skjuter in mellan Belgien och Tyskland.
Det a r en oansenlig, efterbliven liten stad, med knaggliga otrafikerade gator, men utan ett uns av den romantik, som annars SA ofta omspinner bortglömda holländska stader.
Vig en av dess länga, träkiga gator ligger klostret Maria Hart (Marias hjärta), .t 73 ' ett stort grått stenhus,.
ogästvänligt, fult.
.
och dystert.
Den stora tinga porten öppnades av en medelålders kvinnlig portvakt - nunnornas allt i allom, den enda för- medlande lanken med det praktiska livet utom klostermurarna.
Hon beskidade mig misstroget, men efter framvisandet av rekommendationsbrev släpptes jag slutligen in, fick passera ett par.
dörrar och korridorer och fördes så in i ett kalt, stort.
rum med demonstrativt högt belägna fönster - för att hindra nun- norna att blicka .. ned pä gatan.
Vid ena väggen, alldeles invid och i jämnhöjd med det bord, dar jag anvisats plats, var emellertid ett litet fyrkantigt galler- fönster anbragt, vars betydelse jag ej strax förstod.
Plötsligt hördes &amp; t sakta mummel från- andra sidan väggen, ett förhänge.
bakom detta fönster drogs åt sidan och mellan ståltrådsmaskorna skymtade två gestalter i Birgittaordens dra kt.
Den.
174, H E R T H A bortersta var en värdig holländsk ma-.
trontyp, som ej utan världslig nyfiken- het beskådade främlingen.
Den andra, den närmaste, var vår landsmaninna.
Liten och spad, ansiktet skarpt afmag- rat men upplyst, ja, förklarat av tv % strålande, världsförgatande ögon.
Hur självdisciplinerad .hon an var, kunde hon dock ej först lagga ' band på sin rörelse.
över.
att mottaga hälsningar från Sverge, att höra sitt modersmål och själv f i tala det.
Men snart åter- vann hon fattningen och började på sin något brutna svenska tala om sitt liv.
Hela tiden samtalet varade, överva- kades vi emellertid av nunnan i - bak- grunden, och strängt taget skulle också det .dubbla gallerfönstretet - med en finare och e n grövre st8ltrådsduk och en helt liten lucka att sticka ut hakden igenom till faival - förblivit obevekligt stängt.
Men: även klosterregler gå att rucka på - som syiter Catherine ej * H flera å r mottagit besök, fingo inte blott båda gallren öppnas, utan hon fick t. o. m. i egen person visa-mig sin cell, ett litet krypin med stengolv, en ' säng, stol och bord, - och kapellet.
Trettio å r hade hon nu vistats.
har och under denna.tid ej.
satt sin fot utom klostret och dess murorngardade tiäd; g8rd.
Alldeles avstängd från världen var hon dock ej, ty hon liksom de andra ' nunnorna undervisade ibland fattiga barn och hjälpte och ' tröstade bedrövade och hjälplösa.
Men lämna klostret skulle hon ' aldrig, s &amp; vida ej hennes dröm ginge i uppfyllelse att som påvens ut- skickade färdas till ~ i r ~ i t t a o r d e vagga, ns till Vadstena, dar.
hon skulle förestå det återuppståndna riunneklostret.
Hur ' ' - omöjlig an v i anse denna dröm, be- traktade hon den emellertid som fullt utförbar; hon omnämnde den också se- dermera i brev.
Men aven om den ej skulle uppfyl- las, klagade hon ej; hon var helt lyck- lig.
och tillfredsställd.
Hon sade upp- repade gånger, att alltid hade hon lang- tat till detta, till klosterlivet, fastan hon tagit slöjan först ' vid trettiofem gr ..
Men långt innan dess hade hon förberett sig på sitt kall för att pröva om hen- nes längtan var ett hugskott eller ej.
Men beslutet mognade mer och mer och fick näring nar hon blev lärarinna - i malning vid katolska skolan i Stock- holm och sedermera sekreterare hos änkedrottning Josefina.
I sin ungdom hade ' hon varit - elev vid Konstakademien, till.
lärare haft Scholander och Boklund.
hennes.
.
Dessa.
läroår buro nu en frukt, som användes till heliga syften: hon målade till kyr- kor och kloster helgonbilder och andra religiösa tavlor.
Denna - hennes talang förskaffade henne också ' tillåtelse att aga stol och bord i sin cell samt en eller annan tavla, som skulle kopieras.
Utom med målning sysslade hon myc- ket med läsning och studerade med stort intresse religiösa verk, sil stod hon i regelbunden brevväxling med ett par personer i sverge just rörande litteratur i detta ämne.
De f % stunder, som s edan återstodo, då arbetet för födan (ty dessa nunnor måste kjälva förtjäna sitt bröd) fhtt sitt, .anvandes till förfardigandet av fina handarbeten: knyppling, silver- och guldbroderi o. d., som såldes för välgörande andamal.
Stark såg hon ju e j ut, men spänstg '
H E ' R T H A 11 75 samt rak.
och rask i sin gling, trots den följande delegerade: professorskan Anna ' stränga klosterordningen, som syster.g Glasell-Anderson.
Diursholm.
fru Anna Catherine själv ansåg alltför veklig ' till Holm, Naas, fröknarna ~ n n a Kleman, Elisabeth:Krey, Anna Lindhagen och fru följd av människosläktets förstagade Elin Wagner, Stockholm, friherrinna.n .krafteru mot ' vad.
fö; hållandet - ' var på Ellen Palmstierna, Staringe, ' .fröken ' Birgittas tid. '
För nu levande a r den Gerda Planting-G yllen båga, .Huskvarna, ' dock strang- nog: kl. 3 väckning, kor- grevinnan .Anna Ruuth, ' Saltsjöbaden: P å danskt initiativ mötas delegerade tjänst, kl. 6 nattvardsgång, sh Helig från de skandinaviska länderna vid ut- massa, darph frukost (kaffe och en sniör- resan i Köpenhamn för att Överlägga.
gas), då det ej var fastedag.
Därefter om vid kongressen förekommande frå- sång och arbete.
Kl. 1.1. middag, så re- gor *.
.
k r e ~ t i o n (d. v. s. samtal under arbetet).
F r e d r i k a B r e r n e r s världsfredsför= ' Kl.
' 123 en kopp kaffe under Förelas- .hund och 4.
C. W. Svenska kvinnors ning u r Thomas g Kempis ' verk.
Ar- Nationalförbund har u r Times för 1854 - bete till kl. ' 4 och sedan sing.
.Kl.
6 låtit avtrycka Fredrika Bremers .inbju.-.
aftonmåltid,.
aftonbönen 3 / J.
d ar efter dan till ett internationellt fredsförbund.
' Under titeln F r e d r i k a B r e m e + ' s vilotim.marna, - Slutligen kom avskedet - en hjart- a p p e a l t o t h e w o m e n of t h e w o r l d t o Form a p e a c e a l l i a n c e och med lig handtryckning.
Många vanliga ord, en ingress, som påpekat att det a r ge- några religiösa tidskrifter och ' .ett par nom Hertha., som det ' märkliga.
dokuh småsak &amp; hon målat och sytt, till minne.
men tet framdragits u r ' glömskan, skic- Så försvann hon, förhänget drogs åter kas nu den lilla broschyren ' av Svenska * för fönstret, ofh jag satt dar ensam - Kvinnors .Nationalförbund ut till Inter- .national Council ' s of Women alliv för- m e d e n stor kopp kaffe och två tjocka eningar i skilda- länder.
smö ' rgåsar med edamerost framför mig.
Porslinet - var det grövsta tänkbara, imö- Utbildning för sinnesslövård.
En ret ettersalt.
- stackars nunnor, och annons i föregående nummer av Hertha folk som ofta tror, att de leva.
kräsligt!
sranleder oss att har ge n å g ~ a närmare upplysningar om S e m i n a r i e t f ö r u t -.
.
Utanför porten '.
väntade e.n antedilu- b i l d a n d e.
a v s i n n e s s l ö l a r a r i ~ n n o r, ' viansk täckt hyrvagn, som i stickande Slagsta.
Detta seminarium har - som högsommarvarme över Weerts elandigt frarngar av namnet - till uppgift att stenlagda gator förde mig från klostrets skänka .unga flickor.
en sådan utbild: ro, till alldagslivets jakt och - fröjder.
ning, att de bli dugliga att fostra psy- kiskt abnorma barn.
.
-, MARY T. NATHHORST.
Under kursens.
första å r sysselsättas seminarieeleverna huvudsakligen med .praktiska arbeten, såsom träslöjd, - borst- binderi,.
vävnad, sömnad, stickning, Vid den internationella kvinno- knyppling och.
kindergartenarbeten.
.kongressen .i Haag den 28-30 april, Under det andra ' året.
deltaga de i un- för vars.
syfte redogjordes i Herthas dervisningen i övningsskolan samt av- senaste häfte, komma, såvitt nu a r kant, lagga undervisningsprov.
Under, semi- svenska .kvinn.or a t t representeras: av nariekursen.
.
meddelas för .övrigt under- '.
.l 76 H E ' RT H A visning i kristendomskunskap, moders- målet,.
h$lsovArdslara, psykologi och, pedagogik, läran om sinnesslöas vård, undervisning och uppfostran m. m., samt i gymnastik och musik.
Efter avslutad kurs vid Slagsta ha eleverna att söka anställning vid sin- nesslöanstalter inom Sverge.
Lönen utgår vid de flesta anstalter " med 500 kr.
kontant jämte fri bastad, fritt vivre och fri lakarvhrd.
Alderstill- lagg å 100 kr.
efter 5, 10 och 15 års val vitsordad tjänstgöring förekommer i regel.
Efter 60 levnads- och 30 tjänsteår erhslles pension, som uppgår till tre fjärdedelar av slutlönen, värdet för naturaförmåner däri inbegripet.
Notiser frin bokvärlden.
Krig &amp; h kuttur.
Socialpsykologiska - dokumenter .och iakttagelser från varlds- kriget 191 4 av Gustaf F. Siegen.
Tvä delar.
Albert Bonniers förlag.
Troligen ar detta det mest underhil- lande .och.
rikhaltiga a v de tryckalster, som hitiills framkallats av innevarande världsperiod.
Det ar journalistik i stör- sta stil, mäktigt svepande över varlds- historiens sekler.
och vigt balanserande jordklotet på pennspetsen, rustad med välordnad lardomiappaiat och dallran- de av dagens hetsiga sensationer.
Den blandande massan av- ypperlig informa- tion hänrycker läsaren till blind tack- i samhet, men.
lägger man.
ett - kallt om- slag om huvudet, så blir man betank-!
sam .och tveka.^ att följa med i galop- .. pen.
Har behövs- en .reinliche Scheidungu mellan professorn och paniflettisten.
Den ene genomför gfansfullt med ' bindande saklig argumentering sitt syfte: att rätt- färdiga Tysklands stallning och strävan i den imperialistiska kon kurrensen; den andre blottstaller det redligt vunna ge- nom allehanda kansloexcesser och dar- med förbundna manövrer i socialpsyko- logi.
Professor Steffen fyller icke all-.
deles det kulturniått han själv (I, sid. 42) uppställer:,, den sedliga kraft och intellektuella klarhet, tack vare vilken vi förmå.
att sakligt och sanningsenligt, vittna och redbart, humant, sympatiskt. '
_ i.
- döma aven om fienders kynne, motiver och handlingar ".
Möjligen ha pedagogiska hänsyn till en viss publik, entente fromma partivan- ner, drivit författaren ur den neutralitet, vilken han som svensk och vetenskaps- man hade den höga förmånen att kunna få bevara, över till det 1idels.efulla parti- .tagande, som på nationalpsykologin an- bringar folkdramatikens enkla schema: anglar och bovar.
I sin polemiska loja- litet blir han p l u s r o y a l i s t e q u e le roi, tyskare an en tysk, och en Eng- landsfördömare som man knappt har sett maken till - utom i England, där .det finns gott om dem.
Den imperialistiska mystik, som be- själar professor Steffens världshistoriska syn, skapar ett väldigt helveiespanorama av mörk och sjallös~skönhet.
Sedd vid ' dagsljus, kan imperialismen ta sig ut kom en hänsynslöst roffande storkapi- ' talist, den dar ursäktar sig med att han p &amp; gamla dagar tanker skaffa sig ett bibliotek, köpa tavlor och bygga egna hem.
Men mystiskt eller nyktert betrak- tad, hör den hemma i naturalhisto- rien och fullföljer sin kretsgång av miss- lyckade experiment på ett plan, som varje andligt levande mänska har börjat vaxa ifrån.
T y visserligen äro vi, som professor Steffen betonar, ännu barba- rer, men barbarer med dåligt samvete, .en löjlig och paradoxal övergångstyp, som dock ger vackra 1-öften.
- K.
J.
.
.
.
rekommenderas följande värdefulla böcker och skrifter:,.
....
Minnesord till de unga under konfirmations- tiden av G. Weitbrecht.
Andra uppl.
Kart.
75 öre, klotb.
I kr.
Ndgra ord till nattvardsbarn med avseende p5 deras törsta nattvardsgzng av A.
T. Ham- mar.
Andra uppl.
25 öre.
Ord till nattvardsungdom av prosten K.
A.
Kastman. '
Häft.
40 öre.
Minne frHn konfirmationsdagen av P.
.J.
Emanuelsson.
Sjätte uppl.
Häft.
50 öre, kart.
75 öre, klotb.
I: 25.
Den heliga nattvarden av Rich.
Markgen.
Häft.
I kr., v. b.
I: 25., Du och din framtid.
Av flera ungdomens vänner med förord av prins 0.
Bernadotte.
.
Lämplig för ' konfirmander samt för dem, som slutat söndagsskolan.
Tredje uppl.
Häft.
50 öre, kart.
75 öre, klotb.
I kr.
J Nattvardsbok eller de stora saligheter som undfås i Jesu, Guds Sons, lekamens och blods atnjutande.
Jämte en undervisning om skriftermil och avlösning av M. Luther.
Häft.
75 öre, bund.
I kr.
.
Trons näring vid Herrens nddebord för kristliga nattvardsgäster av Henrik XII, yngre Reuss.
greve och herre till Plauen.
En kon- firmationsgiiva till hans son.
Fjärde uppl.
Häft.
50 öre, v. b.
75 öre, klotb.
I: 50.
Stilla stunder före den heliga nattvarden, av K. Wenger.
Häft.
I: 50, halffr.
b.
2: 50.
Ett förbund för evigheten.
Ett skrifter- målstal av pastor Carl Andersson.
Pris häft.
5 ore.
Konfirmationslöftena.
I färgtryck, 3 öre.
Sdsom ljusets barn.
Några ord till unga flickor efter konfirmationen.
Av d:r Ernst Biedel.
Fritt over ' s.
och ' bearb.
fr5n fjärde tyska uppl.
Andra uppl.
Häft.
I: 75, kart.
2 kr., klotb.
3: 00..
A.
Andaktsbok för konfirmander och ung- dom.
Av kyrkoherde C.
W. Wulfsberg.
IiinehHller betraktelser för var dag under en minad.
Häft.
30 öre.
kart.
50 öre.
Ungdomstiden Herrens tid.
En bok .för ynglingar av professor G. Weitbrecht.
Tredje uppl.
Häft.
2: 50, kart.
3 kr., klotb.
3: 50.
Mot ljuset och livet.
En handräckning åt.
ungdomen.
Av pastor Fred.
' I ' ybring.
Med förord av biskop.
Chr.
Thorkildsen.
Bemyndi- gad Översättning av B. H-r.
Häft.
60 öre, ', kart., 85 öre: Nllgra vänliga * ord till unge män av biskop J.
C. Ryle.
Tredje uppl.
Kart.
60 öre, klotb.
I kr.
Ungdomskamp .och ungdomsmod av past.
Kr.
Sahlin.
Haft.
20 öre.
- ' Vägledning till dagligt självstudium a v Jesu Kristi liv, av teol. kand. Olf.
Kicard.
P i svenska med någon bearbetning av pastor T. Lindhagen.
Andra uppl.
Häft.
I: 50. klot.
2: 50.
Vdigmärken, födelsedagsbok med minnes- ord i skriften jämte verser för var dag i Hret.
.
Av L.
S. Attonde uppl.
Kart.
I: 50, .fint klotb.
2: 25, d:o med guldsnitt z: 50.
Ljus pli vägen.
Minnesord för var dag i aret med den heliga skriftsegna ord.
Nionde uppl.
.
Enkelt band I kr., klotb.
I: 75, chagr.-b.
och rödsnitt 2 kr., d:o i guldsnitt 3 kr Tankar ' och samtal .om livets högsta frllgor av kyrkoherden .D:r .Oscar Bensow.
, Pris 10 öre pr häfte.
I.
Ett samtal om undren och deras möjlig.
het.
11.
Ett samtal om försynen och slumpen.
III.
Ett samtal om yiljans frihet.
IV.
Ett samtal om arfsynd ' en.
V. Ett samtal om dom pet.
VI.
Tankar om konfirmationen, VII .. Tankar om bönhörelse.
VIII.
Ett s,amtal .om samvetet.
och.
personlig skuld.
IX.
Ett sam= tal om sjglens odödlighet.
.
OBS.!
Synnerligen lämpliga för masspridning.
Biblar och Nya Testamenten i rikt urval finnas ockss att tillgi.
Biblar fran öre till 3 kronor.
I kr.
till 15 kr.
Nya ~esiamenten från 6 0, '.
.
EVANO.
FOSTERLANDS-STIFTELSENS FORLA~SEXPED~TION, STOCKHOLM 3..
.
.
.
8.
.
- ANNONSER- FOR upptagas av.
HERTHA.
Fröken INGEBORG BERGSTRIOM.
~ikstel.
97 83 OSTERMALMSGATAN 31 Rikstel.
97 83 '.
.
.. ' e
A.
platsförmedlingen finnas anmälda lärarinnor, lektionsgivare, in- och utlandska, kontorister, värdinnor.
samt hushållsbiträden av olika slag.
.
i:: Ratsförmedlingen ar Öppen kl.. &amp; --- &amp; Rikst.
27 62 - A.
T.
48 r6 SJUKKASSA.
b Q r bildade självf6rsör~ande lavinnor.
Expeditionen: Klara bergsgatan 48 %.
.
...
.
.
OBS.!
OBS; ^ Oppen endast tisdagar och f&amp;dagar kl. ' / all- ' / ad.
P - - ...
H.EMTREVNA.
.
....
- Praktisk tidning f &amp;.
hemmet.
ut&amp;ew a *.
FREDRIHA~BREMER~F~RBWNDE.
Redaktör: FANNY EKENSTIERN A.
U t k ~ m m e r med 4 0 åttasidiga n:r om året.
Prenumerationspris: helt år kr.
.l: 80, halvår kr 1: 20, kvartal kr; 0: 60.
Prenumeration sker å posten.
.Innehåller berättelser och poem, levnadsteckningar, religiösa och etiska uppsatser, artiklar i diverse ämnen samt en rikhaltig praktisk avdelning.
.
.- Inbundna - årgångar för 1912,.
19 13 och 191.4 kr.
1.
.
: 5 0 pr ex..
.
.
.
.. .T.
PRENUMERERA PÅ TIDSKRIFTEN.
utkommer under I g I g med I 2 häften.
Pris 4: 50 praktupplagan -.
.
2: ' 7 5 vanl.
upplagan.
.
.
.
.
.
Prenumeration mottages å Red., Blasieholmstorg I 4, Stockholm, samt hos rikets alla bokhandlare. '
RIKT ILLUSTRERAD.
KONST OCH KONSTHANTVERK. '
' I.
.
.- I.
Tryckt hos BRODERNA LAGERSTROM, Boktryckare, Stockholm q 1 5.
Tidskri ' ft för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av Fredrika=Bremer=FÖrbundet.
Redaktör: Ellen Kleman.
Förbundsmedlemmar erhilla tidskriften till ett pris av kr.
3: 50 varvid prenumeration sker direkt genom Fredrika-Bremer=Förbundets byra, 48 Klarabergsgatan, Stockholm.
Icke=förbundsmedlemmar 8 närmaste postanstalt eller i bokhandel.
Pris för postupplaga: ' / i år kr.
5:-; ' 18 8r kr.
2:75.
- Lösnummer 35 öre.
Redaktion och expedition: 48 Klarabergsgatan 11, Stockholm.
Redaktionstid: mindagar, dnsdagar och fredagar kl. 1-3.
Allm.
T.
48 50, .Riks 27 62.
Expeditionen: kl. 11-4 varje söckendag.
Allm.
T.
48 16, Riks 27 62..
.
Andrea Eneroths Högre Handarbetsseminarium i Kommendörsgatan 32, 1 rr.
STOCKHOLM Allm.
Tel. Osterm.
16 18 Av Kungl.
Maj:t godkänd, högre lärarinnekurs pH I 1 / t eller 2 Hr.
Aven ettårig lärarinneutbildning.
Enda tvååriga handafbetsl&amp;arinnekurs.
Högre kursen h m två valfria linjer med samma kompetens .. Seminariet åtnjuter statsanslag och kan därför mottaga några frielever.
Ansökan göres helst före l Juni till ' nytt arbetsår, som börjar 1 sept.
Mottagningstid hvarje dag 12- 1.
' Fullständigt prospekt sändes på begäran.
BYRA ' 48 KLARABERGSGATAN 48 Rikstel.
27 62..
Allm.
tel. 48 16.
Upplysningsbyrán Allm.
tel. 48 50.
Oppen: I 1-4.
LJpplysningar lämnas kostnadsfritt rörande kvinnliga arbetsomrhden, utbildningskurser, Iöne- förhállanden m. m.
För utredningar avgift enligt överensk~mmelse.
SJUKSKOTERSKEBYR.J.
25 T U N N E L G A T A N 2 5 Rikstelefon 68 98.
.
Tel.-adr.
: Sköterskebyrdn.
- ' Allm.
telefon Byrán mottager sjukbud hela adagen: pr telefon aven nattetid.
.
~öteståndarinnan träffas säkrast ' / a2- ' ls4.
82 11
8 f A) g (.
I Fredrika-BremersF6rbundets arsmöte.
Av Ellen Klemun.
Ett morgondagens intresse.
Av Metta Greger.
Glimtar utifrh.
Larare1 önenamndens betänkande.
SmAskotl&amp;rarkAren 11.
Gustava.
Landberg.
Av B ipi A En s v o n i t Birgittinernunna.
AV l o v T. Nafhhorst.
SVEA VAXT 1 andets fiirnamsta margarin.
Ledig annonsplats!
