# ID: svediakorp-per2724
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,430
# sentences: 1,225
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


BIRGITTA- @ SIKOLAN B av arbeten i Beridarebansgatan á 7.
Utbildningskurser i klädsömnad, barnkläder, linnesörn,vitbroderi,spets- söm, konstvävnad m. m.
Betyg efter genomgången fullständig kurs.
Anmälningar mottagas dagligen, Prospekt p &amp; begiran.
Riks Norr 898 aii,.
41 48 Elisabeth M. Glantzberg ' Kvinnliga juridiska byrån ' J Wallingatan 12.
Allm.
tel. 183 36.
Kontorstid: 10-3.
Utför alla slas juridiska uppdrag,.
pigir has Singer Go Symaskios Aktiebolag i 6 Hamngatan 16 För srode kunder parinr den 1 Mars 1915 en av giftsfri kurs i hdiaöm och spetssöm under ledning riv skicklig, skhnsk lärarinna.
B ILDADE damer och herrar er- hålla mycket god hel- och mal- tidsinackordcring.
Även extra mat- gäster mottages.
Möbl.
o. omöbl.
rum För längre eller kortare tid.
Obs.!
Gott bord.
Piano.
Eriksonska Pensionatet Drottninggat.
83, 2 tr. Vii elminaxiet för utbildande av sinnesslölärarinnor.
bli 1 sept.
d. å.
4 elevplatser lediga.
Intridessokande, som hör ha genom- gått åttaklassigt läroverk eller aga motsvarande kunskaper, har att före 15 maj insända egenhändigt skriven ansijkan, itF6ljd av präst-, Iiikare- och skolbetyg samt intyg frin möjligen innehavda platser.
Kursen flr tv&amp;.
årig och avgiftsfri.
Elev åtnjuter under densamma fri bostad och fritt vivre.
Slagsta pr Fittja.
~6rest~ndar&amp;man~
ARGANG II.
.o.
-, l APRIL 1915: HAFTE 7 - m:.
: oss - skall ' efrecvärlden: lasa .. i kasta.
' sig '.
på.
kna.
och .tacka: Kriget .fön: läxbockerna~ und ' er rhbriken Hi- ~.
i o f - i e n.
s olyckligaste gene.ration.
: Det .ar ' inte summari våld.
och kval som: iillförsäkrar oss.
denna trista rang, det.
a r .den helt.
nya och.
Saregna kva- liteten av: vart: elande.
Vi.
lida och ' till- foga lidanden inedvetet som aldrig föTr ' 05h bägge delarna me &amp; ett- dåligt sam.
vete, vass - våndor, ' öfvertraffa den mest s~airelmittade botpredikarfantasi.
uVär.ldssh ' art ' anu ligger irite längre ' k.var på sin numrerade plats i det:litteratur; historiska museet: vi behöva termen till dagligt bruk för ' att beteckna .inte som .förr en begåvad .och högdraget isolerad individs anpassningssvårighe- ter utan de strömmar,, av lidande och med-lidbande, - ' som oavlåtligt cirkulera i atmosfaren och.
dallra genom alla le- vande sjalar.
Kanske skall - det stå i de där fram tida.
läroböckerna: På den ti- den- ' " började ' .manskorna upphöra:: att gråta.
.I d e tragiska djup, som vi.
ha nått): passar ' inte mer - .den urladdning sv .. SjälvömRan~de~ sentimentalitet;: med vilken fordom.
' lättlevande vacelser '.
så .iikligt: lindrade sina:.
privatemotioner.
s;.
.Nu.
.finns: det: mässtal2; ' personer, som. '
' ' denna gränslösa .och.
mäktiga- sorg;.
.så ' @ and att den .varje ögonbljck s t h på språng att slå o,m: i sin: motsats.
Men.
deras.
g u d stirrar ' dumt p å dem .. med sina stela, tomma ögon.
Vad är detta för figurec ?.
Med sådana - har han- al- drig haft átt göra förr.
Vid en ~ïelt an- nan sotts dyrkan!
var-han van; en glad ö-ch: skrihande: och lättfiidig, indian- danser och: suporgier.
Vasemined sjals; - markta d e g, med: fina; känsliga harider .nidlägga: i - brinnande extas.
irif6r .. dettg.
beläte i oformlig urdjursskepnad sina idea!, sina dygder och krafter,, sin in- telligens, sin kultur, sin med hjalte- mödor vunna ande1,i en värld som hål- ler på att skapas, rTag i nåder d-ta .. du ..
- härlige!!
.
.
ropa:.
.
.
.
de.
Och.
ri&amp;a öffer,.
besten tar det helt vårdslöst, skrap som hanhycker det ar.
.
Kriget slukar och förstör, det ger al- drig.
: något ..
Det utvecklas aldrig.
för- ändras .aldrig ..
Den tekniska: moderni- setingen .berör det så föga, art tidningen för ' i ' .dag ser: iit Som .en direkt.
fortsätt- ning på ett kapitd ursextonhundratalets.
fejdekrönika.
.. ' Men: sakta; sakta.
ha mänskorna förändrats,: f9randrat varan; - e.
,
134, -. '
HERTHA dra ochvärlde ' n i allt vidafe ringar av växelverkan, slutligen i allt raskare tempo, Wlls vi just nu tyckte oss hunna till gryningen a v en värIdskultur.
Kanske var det en förhävelse, kanske anade vi ratt: en järnridå a r nerFalld framför vår horisont, och ingen vet, om inte ett morgonsken just nu tands darbakom.
Eller exaktare: vi veta, att ingen an- nan dagning bestås an den vi själva skapa.
Det försäkras oss, att skyttegravarna och undervattensbåtarna, tjocka Bertha och smidiga generalstaber hålla på med detta lovliga och sköna varv.
Så.
har har en amerikansk poet formulerat samtliga kombattanters.
program:.
.
War for the end of War, Fighting that Fighting cease; V h y do our.cannons roar?
For .a thousand years of Peace.
Den skall vara bra ' lite .. listig, som låter inbilla.
sig, att fredens millennium Inviges med dylika knalleffekter.
Kri- get har en fatal-benägenhet att uppträda -- i serier, och det nu pågående gömmer frön till kombinationer, som det - ifall allt går efter vanan - kunde ta någon mansålder att utarbeta.
Må kanonerna ryta " Fred! "
Det be- tyder sh mycket som: allt lugnt i Schipkapasset.
Med rätta associeras fred och död, ty vi kanna i själva verket icke de begreppen åtskilda.
Livet - i sjalens avstängda enslighet såväl som i folkorganismerna och alla former av tillvaro däremellan - livet a r oss bekant endast under formerna kamp, expansion, seger, nederlag, upprättelse.
Denna kamp, som ar liv och föder liv, är den " fredu vi ha att satta upp mot den låga kamptyp, som kallas krig och som öder liv.
Allt hjältemod, all offer- styrka, all armkraft och allt snille, all hjarteglöd och alla ambitioner ha rum att utveckla sig i livets kamp.
Blod ar ett skönt och vördnadsvärt fluidum, men det bller sin uppgift bast nar det flyter obemärkt genom en frisk varel- ses ådror.
Lärarlönenämndens betänkande.
Småskollararkåren.
a..
.
Hela an talet av ifrågavarande lärare r 1853 började smAskollarare, man- - liga.
och kvinnliga, anställas i den och lärarinnor, som vid slutet av 1913 svenska folkundervisningens tjang.
Så- undervisade p i dessa olika omrliden dana lärare vunno först anställning i inom folkskolevasendet, var såsom fram- mindre folkskolor.
och i småskolor, går av bil.
l tab. 60 i Iararlönenamn- sedermera aven shsom biträdande lärare dens betänkande: vid småskolor 8,204, i .egentliga folkskolor.
.
.
.
-.
vid mindre .folkskolor 2,465 och såsom Å
biträdande vid.
folkskolor 1,054, Siim- ma 1 1,723.
- Med undantag av 188, som äro manliga lärare, utgöres denna stora lärarkår nästan utes1uta:nde.
av lära- rinnor.
.
Denna lärarkår, som har det dryga, tålamodsprövande och ansvarsfulla ' ar- - betet att lägga den grund, på vilken hela folkbildningen vilar, har under alla tider fått arbeta för en mycket ringa avlöning;.
.
.
.
.
Detta förhållande framgår tydligt och klart av den historik, rörande små- skollararkårens löne- och pensionsför- hållanden, som återfinnes i lärarlöne- nämndens betänkande bil.
lXXVII.
Ur denna historik anföras här nedan några.
data och fakta; Under småskolans första tid sköttes undervisningen därstädes av larare och lärarinnor, vilka i regeln icke hade nå- gon ' seminarieutbildning, varför lönerna också vor0 mycket obestämda.
Det-hette.
nämligen.
att ' lönerna för dessa ' lärare s ' kulle bestämmas genom avtalu.
En välbehövlig ändring härutinnan inträdde emellertid 187 1, dh riksdagen beslutade, att statsbidrag skulle utgå med 75 kr.
till varje skola under vill- ' kor, att läraren eller lärarinnan skulle Atnjuta i årlig lön minst 150 kr.
- Vid riksdagarna 1875, 187.7 och 1880 höjdes statsbidraget till avlöningen åt nämnda lärarkategorier, så att lönen kom att utgå med belopp h 200, 250 och 300 kr.
Med dessa små lönebelopp, av vilka icke något utgjorde existensminimum för tjänstinnehavaren, .fingo ' sm %skolaris lärare och med dem likställda draga sig fram bäst de kunde ända till 1898;.
. '
Föregående .års ' riksdag '.
hade.
rrSed.
anledning av.
en motion beslutat, att ' oexaminerade lärare och lärarinnor för!
åtta månaders undervisning skulle er- hålla, minst.
250-:kr.
asamt examinerade: minst 300 kr.
' för lika .lång underris-.
ningstid med.
rät.t ' till ålderstillägg av; 50 kr .. efter.
tio ' års.
oförvitlig tjänst-.
...
göring .. Vid l9OO års riksdag väcktes.
motion * om grundlönens höjande med.
50 .. kr.
.
Riksdagen gick emellertid icke med på detta förslag; utan beslutade ett nytt ' Alderstillägg .å 50. kr.
att utgå.
efter fem-, ton ars oförvitlig tjanstgöring.
Ar 1903 ingingo en del småskollärar-: innor med petition.
till K.
M:tr I denna.
.
.
begärdes, ati den ' lagstadgade grund- lönen matte höjas .ti.ll 400 kr.
och att de två ålderstilläggen måtte utbekom mas^ efter- fem och tio Ars.
tjanstgöring.
.
Denna petition resulterade i .att riks- dagen p &amp; K.
M:ts förslag höjde, grund- lönen med 50 kr.
Trots-den vidtagna löneförbättringen stodo lönerna icke i rimligt förhållande till de.
alltjämt stegrade levnads@rhål- landena, varför under åren 1906 och 1907 flera till småskolekårens förman avgivna förslag till löneförbättring fram-.
buros till K .. M:t..
Resultatet av dessa framställningar ävensom av en i samma syfte av Fridt- juv Berg m. fl.
vid ' 1908 års riksdag väckt motion blev, att nämnda riksdag beslutade: för examinerade en grundlön.
av 500 kr .. jämte tre ålderstillägg i3 60 kr.
att: utgå efter fem, tio och.
femton.
års oförvitlig tjanstgöring samt för oexa- minerade, som antagits före 1908,: en lön av 500 kr.
utan några ålderstillägg,.
. '
.
# ',
H E R T H A 126 Iamaj 19 12 ' frambar * centralstyrelsen för Sveriges allm; fol~kskollaraieföre- ning till K.
M:t denna förenings önske-.
mal angäende ny lönereglering för såväl.
folkskol ' ans~~som småskolans ' .lärare.
.
: Betraffaadé.
sm8skollararkäreh fram-.
lades följande onskehål ':: Grundlön 7 0 kr.
.
' nied ' fyra ' Aldektilltigg 8 100 kr.,: vartdera att utgå efter fem, tio, femton och ' tjugo.
: Ars tjänstgöring.;.
därjämte naiufaföfm&amp;nerl I '.
.
, '.
;. '
' " Z.:: ', r., .....
.
.
.
.
- .s .. ...
a. '
.
-:.
-.
.
.
.
-.
.
- .Att: ' behovet av " en snar.-och genom-.
gripande.lönereglering ' för sm~skollarar- khren ar stort,- milsie ' vid &lt;armare efter- tanke inses i v .en ' var.
: Detta .hävdas 6ckså av: ' 1araFlorienämnden: Genom ' statistiska uppgifter &amp; visas, att den.
nu-: Varande kontanta lönen ej ' står i lämplig- proportion till nuvarande: studiekost- nader eller ' till ' rådande levnadskost- na-der.
.
- -.
-.
- Studiekosthaderna .för småskoleelev med två års utbildning belöper sig i medeltal till 1,018 kr.
inkomsterna av skolarbetet föi-slii icke .att betacka ut- gifterna, ' utan en betydande skillnad tippstir mellan inkomstenia - och lev- nadskostnaderna.
Denna skillnad gör sig mest gällande i de lägre lönegra- derna, där den i första löriegraden ut- gör i medeltal 272 kr.
och i andra lönegraden 156 kr.
pr år raknat.
Ännu ett synnerligen vägande skäl för behovet av löneforbättring-för denna lärarkår påpekar lararlönenämnden, naniligen den bland sm&amp;skollärarinnorna - rådande sjukligheten, * isynnerhet den i stor omfattning förekommande neura- stenien och ' d e många inträffade fall.
- av ' sinnessjukdom:.
- ' a ' ' ' - - - Lararlönenämnden - hiller .emellertid före, att ' det finns ett.
satt att rida bot pä ovan anförda förhälfande, och detta ar en effektiv lönereglering, som till- försäkrar småskollärarinnorna en kon- tant ' lön tillräcklig för deras ' levnadsbe- hov, samt sunda och i övrigt lämpliga bostäder.
I sammanhang med smäskolek&amp;rens Iöne- och pensionsfrågor har lararl ' öne- nämnden även mäst agna en ganska ingående uppmärksamhet åt denna: .la- rarkårs rättsliga förhållanden.
Närmaste.
anledningen - därtill ar, att de lagbestam- rnelser, vilka tillsammans utgöra grun- den.
för f smås kollar ark årens.
rättsliga stallning, icke ha en sådan avfattning, att de kunna tjäna som grund för den omläggning av löne- och pensions- systemet, som lararlönenämnden anser böra äga rum i samband med.en väl- behövlig förbättring i denna lärarkårs ekonomiska villkor.
De bestämmelser, som närmare be- röras och som enligt lararlönenämndens mening tarva ändring i sammanhang med lönefrågan, äro de, som innefattas 23 mom. 1, 24 mom. 3 och 33 i mom. 2 i folkskolestadgan.
Av 23 mom. 1 framgär, att smä- skollärare med hänsyn till sin behörig- het att söka och inneha befattning kun- na delas ' i tvenne grupper: examinerade och oexaminerade.
~etraffande denna bestämmelse före- slår lärarlönenämnden sädan ändring, att endast behörigen examinerade lärare skola ' aga behörighet att vinna anstall- ning vid skolor har avses.
.
Enligt stadgandet.
i S 24 - mom. 3 skola småskolans lärareS och.
med dem s$
' H E R T H A likställda anställas antingen på viss an- närmare angiven.
tid, - dels: till:s vidare given-tid,-.söm icke får överstiga ett.
med rätt.
till.
ömsesidig uppsägning, eller läsår, eller tills vidare med rätt .. till - öm-.
.
med andta ord genom ' en sådan upp- delning av lärarkåren, som ouan före- sesidig.
uppsägning.
.
.
.
.
.. -.
,.
.
.
,.
.
- L ä r a r l ~ n e n ä m n d e anser; ~ att en.
änd- slagits.
De lärare, somb ' l.iva anstillda i tjansten ring.
av.
såväl .detta stadgande .som av stadgandet ' i 33 mom. 2 behöver tills vidare, ' .skulle sålunda komma.
att komma till stånd för att bereda små- motsvara ordinarie - lärare - och d e pli skollärarpersonalen en i rättsligt .. avse-.
viiis tia: anställda, extra ordinarie lärare.
ende mera tryggad ställning än för nar- Men för att tillsvidare-anställningen skall varande, och hävdar, att detta bör: ske kunna anses likvärdig med ordinarie i medelst sådana former, som bliva lämp- vanlig mening, fordras emellertid, såsom liga att.
läggas till grund för en uppdel- lärarlönenämnden fram håller, betryg- ning av denna kår .i.
tvenne grupper; garide garantier för småskollärarinnorna motsvarande extra ordinwie och ordi-: mot mi.ssbruk ifråga * om såväl tillsätt- ningen som entledigandet.
narie inom andra lärarkårer.
finnas för ' iiarvarin- -- Med- - anledning - av &amp; tt småsko1an.n~; - sådana mera utgör e n första oumbäflig lä &amp; i ' d e icke, ' .då '.
ingenting är ' stadgat ' om nar varje - kommuns skolväsen; därdetra3r 8ch i: vilken uisträckning tillsvidare-an- - - väl: ordnat, k&lt;nde - man iränta; att lärar- ställniigen.
skall tillampas: AG &amp; n undersökning; som laradone- 16nenänindkn skulle ' förorda införande av - den veikliga.
~rdinariea~siällhiri~en häninden verkställt, framgår visserligen,.
.
att ' tillsvidare-anställhingen av skofiåden för sm8skollärarkåren; ~ärarlörienämndei har ~ ~ e l l ~ icke r d d tedan nu ' anses- som den normala; men ansett lämpligt r t t ' göra ett sidant utta- undersökningen liaf a v e n ådagalagt åt-.
lande, emedan-.de svårigheter?
som tidi- skilliga.
exempel på motsatsen.
- Lararlönenämnden förordar darf ' ör en gare rest hinder för denna princips ge: nomförande, nämligen småskolans lös- bestämmelse av innehåll, i t t - då lärare liga stallning iskolorganisationen och den vid .skola, som n u a r i fråga, ' anställas omständigheten, att småskollärarinnor i av skolråd, skall det ske.tills vidare, da: så vidsträckt inån användas i mindre fest: icke särskilda föih~ålla ' nden, som stå folkskolor och i den egentliga folksko- i, samband med skolväsendets organisa- att läraren antages - på lans tjänst, ' fortfarande göra.
sig i hög tion, ' motivera, '.
.
vi&amp;.
fiid: .. -.
grad gällande.
Med dennastörre1trygghet i ' småskollä- Lärarlönenämnden - förordar i stället en provisorisk lösning av denna fråga rarkårens tillsättningsf6rhållanden skulle av så tillfredsställande art som möjligt även.
förbindas större likställighet mel- och - hävdar, att denna abör sökas på l a n de - olika lära ' rk~rerna i avseende på grundvalen av och genom en påbyggnad lönesystemet.
De: söm bliva antagna i av det ovan anförda.
stadgandet i S 24 tjänsten tills vidare skulle nämligen er; morn.
3.
om tillsättning ' dels på viss; hålla avlöning efier samma grunder som ' 8.
- ' 8.
l. '
-, p ',.
H E R T H A 1-38 - ordinarie inom andra larargrupper, men be som antagits på viss tid skulle i av- löningshanseende likställas- med extra- ordinarie lärare.
- Tydligt är, att den åtskillnad, som har föreslås mellan tills vidare och på viss tid anställda lärarinnor kommer a-tt för de senare medföra en i vissa han- seenden försämrad stallning jämförd med nuvarande.
förhållanden.
Men lika tydligt ar, sisom laraselönenamnden även hävdar, att denna försämring, som sanno- likt kommer att drabba endast ett jam- förelsevis ringa antal lärarinnor, kommer att till fullo uppvägas av de väsentliga fördelar, som genom föreliggande för- slag komme att tillföras kåren i dess helhet.
GUSTAVA LANDBERG.
aar .undtages krigen, og hvad avi- N s i r n e hver.
dag brihger av nyheter f r i krigsskueplassen, er der ve1 neppe noget spörsmaal som mere, har optat norske borgere og som har sat deres sind i sterkere bevagelse end de saa- kaldte Castbergske barnelove.
Siden odelstinget i de förste dager ' av februar vedtok lovene, har masser av möter varet holdt landet rundt, av kvinder saavelsom av m m d, med og uten diskus- sion, möter, hvor resolutioner, pro som kontra, er blit vedtat.
Aviserne bragte nasten daglig kortere eller langere ind- l a g for eller ' imot lovene, mand som kvinder rykket i marken, personer av snart sagt alle samfundsstillinger: jurister, lreger, forfattere, husmödre, ugifte kvin- der, og - naturligvis: veterinardirektör Malm benyttet ogsaa denne anledning til at komme med sine sedvanlige ut- fald mot kvinderne, en leilighet han altid vet at finde.
- Imidlertid e r lovene nu ogsaa gaat igjennem i lagti-nget.
M m d av alle partier har stemt for, saa det blev egentlig ikke noget specielt partis sak, om end den store almenhet be- tragter den som en specifik venstresak.
En ganske radikal omveltning vi1 der ve1 bli i mange forholde, naar loven trizr ut i livet.
Skjönt muligens ikke saa store som man nu til at begynde med mener.
Da jurylovene indförtes, og da kvinderne fik stemmeret, var der ogsaa en masse slemme forutsigel- ser om hjemmenes oplösning og sam- fundets undergang, men efter en ganske kort tids forlöp forstummet alle röster, og det hele blev som det aldrig har varet ' anderledes.
Og saaledes vi1 det visselig ogsaa gaa med denne reform.
I sin motivering sier hr Castberg, at det forslag han har fremsat, er sked ut fra den kjendsgjerning, at " de hygie- niske, sociale og ökonomiske betingel- ser, under hvilke mennesket födes og vokser op i sine tidligste aar, er av- gjörende for dets senere utvikling.
Ofte siztter de ökonomiske forholde ikke foraeldre istand til at skaffe sine barn '
H ' E R ' T H A den nödvendige omsorg og pleie, og da maa * beskyttelsen ' av barn bli et sam- fundsanliggende, ' hvor stat ' og kommune maa trse til for at ta sig.av disse barn.
Og dette gjselder naturligvis a l l e barn, for alle er d6 like hjselpelöse, like meget trsengende omhu og ' stötteu.
At der ikke i noget land er gjort tilstrsek- - kelig for de smaa barn som kommer til verden,.
viser de forskjellige landes dödelighetsstatistik, og at det specielt e r blandt de - utenfor.
egt ' eskap födte barn, at procentantallet av döde og död- födte er höiest., er et faktum som " man ikke kan komme forbi.
Naar statsraad Castberg har fremsat sit forslag ut fra det nsevnte .standpunkt, saa er der visstnok ingen mennesker som ikke faler sig overbevist om at han har ment at ville forsöke at skaffe retfser- dighet til de barn, som saa lsenge har vzret set ned paa som e n sekunda vare, en slags pariakaste av ringere vserd end alle andre barn.
Det er jo saa at man skulde synes, at hvert eneste barn s.om födes har ret til at ha baade en far og en mor.
Men de utenfor egteskap födte barn.
har til alle tider ikke hat nogensomhelst lovlig ret till en far.
.Naar undtages de forpligtelser som en mand, der anerkjender sig farskapet, har hat .til delvis at forsörge sit barn indtil dets opnaaelse av en bestemt alder, er denne far ' for resten av sit liv fritat for alle pligter og alt an- svar vis Zi vis barnet.
Paa moren derimot hviler alle pligter, alt ansvar, men ogsaa alle rettigheter.
Forsörgelse, navn og arv skal det ha efter sin mor, ogsaa sammen med hendes eventuelle barn, födt inden egteskap, om hun se-,:. '
' f 39 nere indgaar et saadant.
Nu; hvad navn angaar, saa er .jo dette, ifölge mxnde- nes dokumentation; altid en mands, og det forekommer mange at v z r e en un- derlig ordning; at det barn, som Födes utenfor egteskap, er berettiget til at faa sin.
m o r f a r s navn, mens dets f a r s navn er.
forment det.
Det har vieret hivdet, at en mand ved at gi sit saa- kaldte " uegteu barn sit eget familienavn.
vilde före skam og vanzre .ind over sin slegt.
Men for barnets mor og hendes familie og hendes slegt blir ve1 skammen og vanzren densamme?
Ja; kvinders feiltrin paa det omraade, ' hvorom her e r ' tale, stemples i al- mindelighet strengere end mznds, saa.
.. logiken st-rzkker ikke helt til.
Hvorom alting er, staar det .imidler- tid for .ens bevissthet, at uret er der övet, og en uret maa snarest mulig gjöres god igjen.
Det som det da gjzl- der om, er at man, idet man över re.t og retfzerdighet til en kant, ikke kommer til at volde en ny uret og handle uret- fzrdig mot en anden: Og i frygten ' for at den gifte kvinde skal ske overlast ved de nye love ligger ve1 den dypeste grund for de mange protester der har reist sig mot dem.
Naar et barns far og mor begge e r.
ugifte, kan ikke saken bli saa vanskelig.
Og heller ikke .kan der opstaa.
större konflikter, om en mand eller kvinde för.
sit egteskap.
har et barn.
Fortielsessystemet skal brytes, og hver iskr har valget.
Aapenhet og zrlighet kommer ialfald ind i forhol- det; derved kan vindes meget, og ord-.
.. aing kan trzffes.
.
.
- Men naar en gift.
mand faar et, ',,.
140 HERTHA - V barn utenfor.
sit egteskap, falder det unegtelig noget vanskeligere.
Imid- lertid er ikke uretten mot hans hustru og hendes barn den, at det utenför egteskapet födte barn skal ha farens navn og arv med de övrige .barn, men det hvorover enhver hustru maa föle sig krcenket er ve1 det, at hendes mand overhodet skaffer sig dette barn.
Og paa dette punkt mener mange, at loven kan.
bli til moralsk stötte for saadanne f ' svakea egternmd, i modsztning til andre, der anser den for " det skamme- ligste.
", * det uretföerdigste ", de har hört, mot familie og hjem.
Den foran- dring, som der blir at foreta i lovene om formuesforholdene mellem egtefolk, tar nok sigte paa at der ingen uret- fasdig fordeling skal ske.
Like til det 18:de aarhundrede levet.
de.
utenfor egteskap födte barn et liv for sig selv, det vi1 si, de kjeridte ikke al den glöede og lykke som det er at vce ' re regulaert baaret og .födt.
Men i midten av aarhun- dredet kom der en forordning, som paaböd at övrigheten skul ' de hjcelpe moren til et underholdningsbidrag fra hendes barns far, og gav hende endog anvisninger paa hvilke tvangsmidler bun i tilfzlde hadde at anvende.
Senere samlet og prceciserte man disse bestem- melser ved en lov av 1821, som blev den gjzldende, indtil man i 1892 fik en.
ny lov, der bestemte at faren hadde pligt til, indtil barnets fyldte 15:de aar " delvis eller efter omstöendigheterne helt at utrede de med dets underhold og opdragelse forbundne utgifter,.
av- passet efter hans egne og morens öko- nomiske vilkaara.
Desuten forpligtes faren efter evne at bidrage til utgifterne ved morens nedkomst, og at hun faar forsvarlig pleie under barselleiet.
Imid- lertid viste ogsaa denne 1o.v sig at vöere ytterst ufuldkommen, noget de kvinder kan tale med om, sdm har hat de ugifte mödre under sin varetzgt: Bi- dragene er ofte vadskelige: at faa, de kommer som oftest ' for sent, og over- ordentlig ofte hznder det, at de slet.
ikke kommer, da vedkommende barne- far let finder leilighet til at unddrage sig de ham paahvilende forpligtelser.
1.
' l802 forelaa der .ogsaa for stor- tinget et forslag fra nuvzrende professor Hzgstad om at barn, födt utenfor egte- skap, ogsaa skal ha arv efter s i n far.
.Dette forslag blev den gang ikke tat under behandling.
Men dette var det förste som fremkom om arv for de utenfor egteskap födte barn.
Skibsreder, senere statsminister Michelsen foreslog samme gang, at en henvendelse skulde ske til regjeringen om " en utvidet ar- veret for uegte barnu, og at saa denne i tilfzlde skulde fremsöette ett forslag.
Men hr.
Michelsens forslag forkastedes i odelstinget med 43 mot 31 stemmer.
I 1901 fremsatte fzllesstyret for de forenede norske arbeidersamfund ved stortingsmand Castberg et forslag, som gik ut paa reformer i loven av 1892 om underholdningsbidragene.
Ledet av de betragtninger, som gjorde sig gjzl- dende i alle de forskjellige forslag, for- anlediget regjeringen omsider ved konge- lig resolution av 23:de februar 1909 fremsat proposition for stortinget om utfcerdigelse av love om barn hvis for- zldre ikke har indgaat egteskap med hinanden, og om egtefödte barn med
en til förstnkvnte lovutkast svarende forandring av.
arveloven. '
At komme naermere ind paa enkeltheterne her; vi1 före for langt, ' det faar-.vzre nok ' at utkastet som.
blev gjort indeliolder for- slag om .ba.ad.e n a v n e r e t o g a r v e r e t e f t e r faren.
for hans utenfor egteskap födte barn.
Ldv ' fors1agen.e blev ikke behandlet paa 1909. aars ' storting paa grund av fremskreden tid, men frem; kom.
som privat .forslag, ' med en oel mindre mdringer; i 19 10.
Stortingets justitskomité fandt imidlertid i sin ind- stilling, at disse spörsmaal var- ömtaale- lige og av en ' saa vidtraikkende betyd.
ning, samt at de hang saa nöie sammen med andre spörsmaal, Vspecielt med,.
loven om formuesforholdene mellem egtefaller, at .odelstinget besluttet at ' forslagene ' skulde oversendes regje- ringen.
Denne overgav justitsdeparte- mentet dem til forberedelse og dröftelse, og 12:te juli 1912 blev der.
atter frem- sat proposition om: 1.
LOV ' om forsorg.
for barn.
2.
Lov om-barn, födt utenfor egteskap, ' og 3.
Lov om forzldre og egtebarn.
- Daa de principielle be- tznkeligheter ved forslagene av 1909- knyttet sig alene til navne- og arve- retten for barn, fodt utenfor egteskap fandt man i forslaget ' av 19 l 2 at man burde bli staaende ved.
det som nu blev bragt i forslag.
Og i 1913 kommer forslagene med nogen smaa zndringer frem paany,.
tilbakekaldes ved kongelig resolution, ' optages av Castberg som privat forslag.
Justitsdepartementet hadde ut- talt sig til fordel for forslagene og i det der hzvdes at disse krav er.
diktert av.
den almindelige retfzrdighetsföleke, uttaler departementet bl.
a. at i et sam- ' ' ' fund, ' " der.
som vort .regner ' grundsaet- ningen om den borgerlige .likhet til en av sine hovedhjömestener, .er .denne grundsztning ikke sked fyldest, naar lovgivningen opstiller forbud mot a t nogen paa grund av.
sin födsel myder en retslig .begunstiget.
stillingu. '
Den skrzver tillike.
" at ingen paa grund av omst~ndigheter, hvorfor han selv ikke har nogen ' skyld, skal tilsideszttes av loven.
Den morske arvelov e r grundet paa blodsbaand, og dette blir det samme mellem far .og barn, en ten dette ' er.
födt i ' eller uten for - egteskapu.
Departementet hadde allerede i 1903 utsendt en rundskrivelse til landets samtlige amtsting.
om uttalelse angaa: ende arveretten, og av rikets 18 amts- ting uttalte ' de 10 sig for like arveret for barn som e r födt utenfor egteskap som for egtebarn.
Nogen enkelte h disse tok forbehold med hensyn til videre arv efter farens slegt.
- ' Ogsaa retten.
til farens familienavn anser ' de- partementet at vaere av stor principiel betydning for opfattelsen a v barnets stilling i det hele.
Det skal ha r e t; men i k k e pligt, til ' atsföre farens navn.
- I motsaerning til eitebarnet hat ' det uten- for ' egteskap födte barn adgang ii1 at vzlge.
Departementet mener ' at dette, er en naturlig konsekvens av den regel, ' at.
.en hustru ved egteskap erholder mandens familienavn.
Alle disse departe- mentets, uttalelser gjzlder selvfölgeli~ kun de tilfzlder hvor farskapet er fast- slaaet.
- Saavel Norsk Kvindesakk forening som - det i 1,904 stiftede Norske s vind ers Nationalraad har gjennem rzkker av aar dröftet disse spörsmaal; og sendt resolutioner .og petitioner til. '
* ' ' I
stortinget for at stötte de forskjellige forslag hver gang disse behandledes.
-.
For oversigts skyld skal her tilslut anföres de.
former, hvorunder nu.- de Castbergske barnelove er vedtat av stortinget.
:.
1.
Barn, som er födt utenfor egte- skap, skal ha navneret og arveret efter faren, naar denne enten erkjender .at vaere far, eller dette ved dom kan fastslaaes.
2.
Faren skal yde et minimumsbi- drag, som i byerne skal utgjöre mindst 15 kroner pr.
maaned til barnets fyldte 14 aar, og 12 kroner pr.
maaned til fyldte 16 aar.
Paa landet skal bidraget vaere henholdsvis I2 og 10 kroner pr.
maaned.
Amtsutvalget kan dog nedsztte eller forhöie bidraget med 4 kroner pr.
maaned.
3.
Barnemoren skal ha bidrag av barnefaren för og efter ned komsten.
.4.
Loven skal trae i kraft efter be- stemmelse av kongen. '
(Dette sisste for- slag var imidlertid ikke Castbergs.)
Saa er det da at haabe, at det vi1 gaa med denne reform som med saa mange tidligere, der har vakt motsatte stem- ninger og fölelser i vort folk, at den maa vise sig at vase til gagn for sam- fundet i det ' store og hele tat, at landet maa gaa fremad i lykke og trivsel for alle dets borgere, o g.
at hvert enkelt individ maa faa like stor g k d e av at vzere norsk borger og bygge og bo i sit land, hvad enten han eller hun er kommet til verden i eller utenfor et egteskap.
Kristiania mars 19 15..
FR. MORCK.
Fredskongressen i Haa örarbetena med det planerade freds-.
i Haag ha .nu fortskridit så F pass, mötet att man fastslagit tiden för kon-.
gressen, den 28, 29 och 30 april.
Mrs Chapman Catt, som först tillfrågats om hon ville leda förhandlingarna, har an- sett sig icke ' kunna göra detta, da hen- nes namn ar så nara förbundet med Internationella Röstrattsalliansen att möjligen den föreställningen kunde upp- komma, att ' det vore som Alliansens ord- förande hon presiderade vid kongressen.
Och som bekant ar den.na kongress sam- mankallad av enskilda personer och ej genom någon förening.
Nu har emel- lertid den holländska kommittén, som ordnar mötet, varit nog lycklig att få Jane Addarns löfte att fungera som ord- förande.
Om garanti över huvud kan ges på förhand för det lyckliga förlop- pet av ett möte som detta, torde den ligga i att som ledare av förhandlingarna ha förvärvat den högt uppburna ord- föranden i Amerikas nybildade Woman ' s Peace Party och den kvinna, som hed- rats med att bli kallad " Chicagos första medborgareu.
Ett preliminärt program för mötet ar uppgjort och huvudpunkterna för den blivande diskussionen angivna.
Som första punkt finner man en uppmaning till de krigförande makterna att offentlig- göra de villkor, p % vilka de vilja ingå fred, och för detta ändamål ome-
4 43 H E R T H A delbart ingå ett vapenstillestånd.
.Denna uppmaning stöder sig ' på det faktum, att vart och ett av de krigförande fol: ken anser sig icke s o m ' a n g r i p a r e; utan helt som f ö r s v a r a r e av eget land och sin nationella existens.
I övriga punkter ' yrkas på: skiljedom och fredlig överenskommelse nationer emellan; demokratisk kontroll a v ut- rikespolitiken, vilket innebar ett system, dar man och kvinnor.
m ' åste stå likabe- rättigade; överlåtande av .land .endast under villkor att dar boende man och kvinnor äro med därom.
En protest mot den statsmannapolitik, som leder till krig, uttalas; och samtidigt med att kvinnornas medansvarighet i kommande krig betonas, begares politiska rattig- heter för kvinnor, lika med mannen, på det att kvinnorna må kunna: göra sitt inflytande till avvärjande av krig effektivt.
I samband härmed begares, att ' representativa kvinnor aven skulle såsom delegerade få deltaga i en bli- v.ande fredskonferens makterna emellan och att vid denna konferens en resolu- tion skulle fattas om den politiska röst- rättens utsträckning till alla länders ' kvinnor.
Programmets sista punkter beröra det innersta i den nya pacifism, som un- der dessa krigets tider håller på att vaxa fram, - manskosinnenas omda- ning i fredsvilja.
Att lanka barnens uppfostran i denna rikning blir därvid en fordran.
* s Inbjudna till kongressen äro alla.
kvinnor, som sympatisera med de stra- vanden som uttryckts i programmet.
Mot inbetalning av kongressavgiften, som ar tio s h i l l i n g s, har varje kon- gressmedlem ratt att deltaga i diskus- sion och omröstningar.
Kvinnoförenin- gar och andra föreningar, som gilla kongressens syfte, kunna skicka intill två delegerade vardera.
Dessa delege- rade betala ' samma kongressavgift som enskilda deltagare och ha inga särskilda företräden framför dessa.
Som ensamt å h-ö r a r e ' av förhandlingarna lamnas tillträde till kongressen mot en avgift .. av fe:m shillings.
.
Anmälning om deltagande ' &amp; indes; n: der adnss,: Fru ' R o s a Manus, Dam- r a k 28-30, A m s t e r d a m,.
H o l l a n d.
Vi hoppas att så.
många svenskor som möjligt, såväl enskilda, som delel gerade för olika kvinnoföreningar, måtte deltaga.
i denna kongress och därmed ge ett u.ttryck åt svenska kvinnors all1 varligt medvetna vilja till fred.
En kommitté ar nu också tillsatt för att verka för anslutning till kongressen.
Kommittéledamöter.
äro fröknarna Axi- anne Thorstenson, Signe Bergman, Gerda Meyerson, fruarna Agnes Ingel- man och Agda Ostlund.
I Program vid Förbundets årsmöte 6-7 april.
redrika-Bremer- Förbundets årsmöte äger rum Stockholm, den F - 7 april, efter följande program: i hr i 6.
Tisdagen den, 6 april.
K 1. l / s l l f. m samling ' å Förbun- dets lokal, Klarabergsgatan 48.
Förs handlingarna börja.
r k d en redogörelse för Förbundets och Förbundskretsarnas verksamhet under det gångna året; dar- efter årsmötets sedvanliga ärenden.
Kl. I / e 2 e. m. diskussion om L ä r a - r e l ö n e n a m n d e n s b e t ä n k a n d e med seminarieadjunkten fröken Anna Sören- sen sorn inledare.
K1.8 e. m.offentligt möteåK.F.U.K:s stora sal, Brunnsgatan 3, med diskus- sion om.
Kungl.
p r o p o s i t i o n e n till - riksdagen r ö r a n d e ä k t e n s k a p s l a g - s t i ft n i ng.
Inledare fröken Mathilda Stael von Holstein och jur. kand: frö- ken Eva Andén.
..
H E R T H A 144: Onsdagen den 7 april.
.
K 1.
' / B l l f. ' m.
, - å Förbundets lokal, föredrag om K v i n n o r n a s å t g ä r d e r för motarbetande a v kristidens v e r k n i n g a r av fröken Maria Aspman.
I anslutning härtill kl .. l e. m .. besök å. respekti.ve nystartade företags lokaler.
Kl .. 8 ' e.
m. samkväm å Gillet, Brunkebergstorg 15, varvid fru E. von Eckermann och fröken Axianne Thor- stenson inleda en diskussion om S a m - hiillets k r a v på k v i n n o r n a.
AnmaJan om - deltagande i samkvä- rnet.
' sker å Förbundets byrä.
.
.
Glimtar Den holländska krigskongressen (vi kalla den si i analogi med vit slavhandelskongress, arbetslöshetskommitté o. s. v.) har, som man kunde - vänta, funnit livligast genklang i Eng- land.
Inget annat ' europeisktdand kan .berömma sig av ' ett s i stort antal politiskt hänsynsfria kvinnor.
Ett överfullt möte i Caxton Hall under Chrystal ~ a c m i l l a n s presidium tillkännagav en- häliigt.
sin sympati för kongressen och lovade understöd och rikligt med pu ' nd.
Nigra förträff- liga yttranden falldes vid denna sammankomst: bland annat pipekades till avvisande av gängse missförstind, att den Fred man ämnar diskutera icke bör tänkas under bilden av %en ledlös ängel i ett fuktigt moln " utan som e n helt robust realitet.
Dessa " fientliga " kvinnor, som ha a t t För sig den oerhörda idén att komma tillsammans och uttrycka för varandra och För världen vad de vilja ' pi ett mera artikulerat sprik än skjutvap- nens och bajonetternas, kunna ju icke pirakna e,!
fofvildad och blodyr samtids försthende.
Man anar p &amp; avstind en smula av de trakasserier, med vilka de fägnas.
Tyska tidningar Förklara sig u r stind att begripa, hur tyska kvinnor kunna vilja taia med engelska och be1gi.a; helt na- turligt, ty, .som Minna Cauer framhiiller, till ett sidant begripande fordras hogre egenskaper än ' ', tidningsskrivare i allmänhet, och särskilt i ör- logstider, besitta.
Tyska nationalförbundet har - helt oombett - skyndat att stiga upp inför offentligheten och tvi sina händer i friga om kongressen, genom vilken itgard det har oturen att röja innerlig överensstämmelse med sitt franska systerförbund.
Vilka insikter och vilka tvingsskäl som än ha dikterat denna gest, nigon heroism har icke behövts till den.
1 N e u e s F r a u e n l e b e n, som naturligtvis varmt ansluter sig till den djärva idén, manas Osterrikes kvinnor bevekande att besinna sig, fatta sin uppgift och.
värja sig- mot dagens ri- vande strömning.
Man skrämmer dem med anklagelser för politisk omognad, om de inte tjuta med ulvarna: " Seger eller underging! "
Därmed prickar man e n ömtiilig punkt hos mingen rösträttskrävande kvinna, som saknar klarsyn och sinnesnärvaro att Anna det riktiga svaret: " För det första är politik icke högsta instansen och för det andra - när jag granskar den ridande politikens mogenhetsbetyg, s i tillit mig att skratta! "
Detfa är ett svenskt förtyd- ligande av artikelns mening, ty.
den av militär och opinion censurerade tidskriften uttrycker sig.
sirligare.
Vi första alltför väl de yttre och inre him- ningar, som hindra massan av krigsnationernas kvinnor att lystra till mänsklighetens appell, vHr sympati och v i r beundran g i r oavkortad till dem i alla fall, men för de neutrala existera, skvitt vi veta, inga giltiga ursäkter, om de inte tvek- löst racka handen i t d e hjältemodiga, som ha övervunnit hatets och rädslans illusioner och som träda upp för oss alla.
Trojanska hasten.
Altona skall hädanefter lysa med stjärna i den sociale resandens Bädeker.
Denna framsynta kommun skaffade, sig nam- ligen förliden sommar ett kvinnligt polisämbete, som saknar motstycke itminstone i gamla vädden.
Det kallas P o l i z e i p f i e g e a m t och har att be- fatta sig med prostitutionsförhiillandena och allt vad därmed sammanhänger, icke som bihang till sedlighetspolisen utan som en denna ö v e r - o r d n a d instans.
Ämbetsinnehavarzn skall vara jurist och vid sin sida ha en Socialt skolad kvinn- lig assistent.
Hennes enda f6rma.i är chefen för polisförvaltningen.
H ' E R T H A Detta b,etyder ' något .mer an att A1tona; olisen utvidgar sin personal; det.
betyder införandet av e n ny anda, en ny syn i polisväsendet.
Den första " Vorsteherin des Polizeipflegeamts ", jur. dr.
Marie Rönner, redogör i.
.Frauenkapital (21 febr.)
för sitt verkningsralt och hur hon fattar sin uppgift.
Det.
var icke utan skrupler hon accepterade ämbetet, ty hon ar till sin bekän- nelse abolitionist, men det har lyckats henne att uppgöra ett system, enligt vilket hon i och genom ' utövandet av sin polismyndighet kan praktiskt.
tjäna sin.
tro; Hon har att pi.grund- '.
val ' av .. de mest ingående ' studier .i den undre.
världen utarbeta reformer i syfte att dels före- bygga ' !inskrivning " si mycket som möjligt och underlätta de inskrivnas återgång till samhället, dels förbättra de nu en gång befintliga prosti- tuerades läge i rättsligt, sanitärt och materiellt hänseende.
; Av polisförvaltningens chef och av magistraten itnjuter dr Rönner allt tillmötes- gá ' ende, men den som ar lite missnöjd är sed- lighetspolisen, som plötsligen ser sig degraderad och sina offerskyddade av ett kvinnligt överhuvud med abolitionistiska ideal.
Fienden ar i staden !.
Det sorgliga tillägget måste göras, att dr Rönners reformverksamhet, knappt påbörjad, momentant, ligger nere, eftersom numera mili- tären vårdar samhällets sedlighet efter ringa brrniga. '
a Magistrarnas.
mässfall.
Omständigheterna ha uppenbarat, att länder .med allmän värnplikt 145 böra akta sig för att i stor utsträckning använda manliga lärare,.
Nar stormk1ocka.n gir-.och fler- talet icke vanföra magistrar störtar Bstad med.
gevär p i axeln, uppstår en förskräcklig nöd och villervalla.
Stänga skolorna går inte an; det vore i krigstid mer an annars en-ödesdiges it- gärd.
Man får hjälpa- sig så gott man .förmår, slå ihop klasser, så många som kunna trängas in i, en skolsal, och t.iIlkalla nödhjälpskrafter utan ' att undersöka deras meriter för noga.
Ja; man får till och ' med acceptera kvinnliga rad- dare!
.
.
Själva Baden, som i sina skolförordningar så manligt nedtrycker de, kvinnliga folkskol- lärarnas antal till 10 procent av kilren, miste bita i det ' sura äpple- Skolr6det i Mannheim har till ecklesiastikdepartementet inlainnat en ansökan om tillstånd att få i tjänsten bibehålla dugande gifta &amp; arinnor (celibat är annars strängt pibjudet), dock, tillägger man ivrigt, för att .det inte skall s e .si illa ut, med förbehil1,att vilket.
ögonblick som hälst ' f i avskeda de dugande in- dividerna, och naturligtvis kommer.
varken pen- sion eller " Hinterbliebenenversorgung '!
i fraga.
D i e F r a u d e r G e g e n w a r t (.Breslau) meddelar notisen med anmärkningen: ' ' Si.
hedrar man den äkta makan, till vars uppgift den tyska kvinnan ju som bekant ar av naturen besiamd.
' f Celibatproblemet ar en intressant &amp; k för sig, men vad vi nuafasta oss .vid är den i utlandet b-ittert prövade motsägelsen mellan allmän v a r p plikt och.
statens.
skolordningar.
Kvinnorna och arbetsproblemet.
II.
Kvinnliga kontorister.
.
.
H ittills gjorda försök att Hstadkomma en statistik över kvinnliga konto- risters arbetsförhållanden ha misslyc- kats ..
Arbetsgivarna ha.
ej varit allt för.
.
.
a.
, 8.
.
,,.
.
villiga att bringa till offentligheten - de villkor, varunder deras anställda arbeta, ' och när försök gjorts att, fråga de an; ställda, ha s v a r ingått i sorgligt tinga ut-.
146 H E R T H A sträckning.
Detta - må bero p &amp; bristande insikt om betydelsen av en sådan sta- tistik, på rädsla att råka ut for obehag eller uteslutande på slöhet, resultatet har emellertid blivit ringa och kan ej användas såsom en tillförlitlig måttstock vare sig för bedömande av de kvinn- liga kontoristernas antal, löner eller ar- betstid.
Följande redogörelse ar således endast byggd på den erfarenhet som kunnat vinnas genom Kvinnliga Konto- rist- &amp; Expeditföreningen.
Man behöver för övrigt ej siffror för att bevisa, att kvinnlig arbetskraft i stor utsträckning användes A kontor.
Vilka göromål ut- föra kvinnorna dar, och vilka äro de- ras arbetsvillkor?
Först ha vi de s. k. fakturaskri- verskorna.
De börja i regel som helt unga i 16- 18-årsåldern utan andra förkunskaper an folkskolebildning och möjligen någon månads kurs på han- delsskola.
Lönen som erbjudes nybör, jaren ar obetydlig, från 25. kr.
till 40, vanligast mellan 30-40 kr.
pr månad, men förkunskaper fordras ju inte och tillströmningen a r stor.
I större affärer stiger lönen till omkring 60 kr.
i må- naden, i en av våra allra största torde högsta lönen utgöra 8 0 kr.
Fakturaskri- verskans arbete ar enformigt och trött- samt, några kunskaper utöver- den ge- nom arbetet förvärvade rutinen behövas icke, och alltför ofta underlåter hon att skaffa sig kunskaper tills det a r för sent.
För sent, därigenom att hon bli- vit för gammal att söka sig in på an- nan kontorsbana.
En annan kategori kontorister, som ifråga om de laga begynnelselönerna och föfkunskaperna ar likställd med - fakturaskriverskorna, utgöres avde unga flickorna på den lika unge grosshand- larens eller agentens nystartade kontor.
Han måste ju ha ett biträde, huvud- sakligen för att passa telefon under hans " spring på sta ' nu.
Ser .hon bara natt ut, behöves intet vidare; och den unga flickan tar platsen, ack den a r ju så lätt.
Telefonsamtal med vänner, ett kragbroderi eller en tjugofemöresbok hjälpa att slå ihjäl tiden.
Men förr eller senare stänges kontoret, den unge chefen återvänder till näringarna efter sin utflykt på egen hand, och flickan star dar.
Hon har visserljgen varit på kon- tor, men intet har hon lart,.och vad värre ar, hon har aldrig kommit in i arbetstagen.
Det fordras energi att taga fatt igen, och många misslyckas.
Bland de kvinnliga kontoristerna bilda kassörskorna så att saga en grupp * för sig.
Ofta ha de ej alltför stora för- kunskaper när de börja, en tremåna- derskurs i handelsskola torde anses vara en ganska god utbildning, fastan var och, en, som har någon kännedom om de mindre handelsskolornas för- måga att bibringa kunskaper, val vet, att därmed ej ar mycket bevänt.
I fråga om lönen kan man skilja på de mindre affarerna, som ej kunna bara större kost- nader an en 50 kr.
i minaden till kas- sörskan.
Nämnda lön torde dar vara mycket vanlig och ej ofta stiga till mer an en 60-70 kr.
Med denna lön be- gäres i regel ej, att kassörskan skall göra bokslut, blott att hjälpligen kunna föra de dagliga böckerna, ofta nog blott kassan.
Detta att ej kunna allt, som hör till platsen, utgör en god sporre att skaffa sig ytterligare kunskaper, och '
HERTHA.
äro sådana val förvärvade, så att kas- sörskan samtidigt ' kan vara affärens bokförare, kan hon ock i regel göra anspråk på bättre platser med .högre lön.
På större kontor eller affärer ar begynnelselönen För en god .kassörska och bokförare 75 i 90 kr., kanske 100, och efter trogen tjanst kan hon komma upp till en 125 9 150, i undantagsfall ännu högre.
Det finns kvinnliga kassö- rer, som komma upp till 250 kr.
i må- naden.
~ e l r ä k n i n ~ s ~ e n förekomma ~ar givetvis, men torde knappast höra till vanligheten.
,.
.
.
Aterstår den.
stora massan kvinnliga kontorister, de som äro sysselsatta med korrespondens, bokföring, .maskins kriv- ning, registreringsgöromål m. m.
De rekryteras såväl av flickor med folk- ' skole- som elementarskolebildning, och vanligt ar aven, att de genomgått nagon kurs i handelsskola.
Ofta nog ha de blott genomgått en kurs i maskinskriv- ning, men det börjar bliva alltmera van- ligt, att - .de aven ha någon kunskap i stenografi och.
nödtorftigt behärska nå- got sprik.
Sällan ha de verklig utbild- ning inom någon bestämd gren utan blott en ytlig kunskap on1 litet av varje.
På många kontor, naturligen i synner- het å de mindre, få de utföra alla förekommande göromål; på de större Ater råder en mera genomförd speciali- sering, och det ar aven dar, som kun- skaper kunna göra sig gällande.
Be- gynnelselönen torde i regel kunna an- givas till 60-75 för kontorister i all- mänhet, 90- 100 för kontorister med goda språkkunskaper, utbildade steno- grafer och bokförare.
För .den kvinn- liga genomsnittskontoristen ar 100 .kr: - 147, i månaden.
en .synnerligen .van.lig: lön, som anses god.
125 A 150 kr .. i måna- den kommer man ej: up-p till utan spe- cialkunskaper eller .sarskild duglighet, och först efter många års tjanst kan lönen för de senare stiga till, 175.9 200 kr.
.Att det finns kvinnliga .kontorister ' med ännu högre lön ar undantag, en statistik skulle antagligen utvisa en me- dellön av 90-100 kronor.
.
.
.
Bland alla dessa kontorister skulle man kunna göra vissa klassificeringar efter kontorens art.
Platserna på advo- katbyråer t.
- ex. äro vanligen val be- talda, men fordra också ett gott arbete, likaså torde ocksh bankirkontoren.
be- tala löner över medelnivån,.
.
..;.
-.
.
Arbetstiden torde ganska allmänt vara omkring.
8 timmar, kl. 9-5, med nå- gon rast för frukost, d. v .. s. för av- ätande av de medhavda smörgåsarna särskilt frukostrum finnes.
blott .. på större, mera kilordnade kontor; har man en avbalkning med ett gaskök får man vara glad.
Har kontorslokalen ur- sprungligen varit en bostadsvåning, fin- nes vanligen ett kök, som då blir fru- kostrum, men denna ' idyll försvinner alltmera.
W tstrackes kontorstiden längre, gives vanligen en timmes ledighet för at&lt; gå ut och äta.
Även vid kortare ar, betstid händer det ' att sådan ledighet gives, men torde vara sällan förekom- mande.
Overarbete förkommer i tam- ligen stor utsträckning - naturligtvis vid årsskifteti vid bokslutet eller andra brådskande tillfallen - men på en del kontor kan man saga att över- arbetet ar så gott som ordinarie.
För överarbete betalas i. regel ' ingen er- sättning, möjligen .i.
form av en grati- ' t -.
i48 - H E R T H A fikation till jul eller efter avslutat bokslut.
Semester ä r numera införd på de flesta kontor.
Nybörjaren kommer vis- serligen.
i regel ej i åtnjutande därav under de första åren, men efter ett par års tjänst kan kontoristen räkna på 14 dagars semester utan avdrag å lön.
Huruvida någon lön gives under sjuk- dom beror: helt och hillet på veder- böranae chefs välvilja.
Någon: praxis ' härutinnan kan ej angivas.
För kortare tids, några veckors sjukdom torde av- - drag i regel.
ej ske, men bliver sjuk- domen.
långvarigare, finner hon sig ofta nog ersatt med en annan, soni i basta fall blott tar hennes lön som vikarie.
I detta sammanhang torde böra på- pekas den allmänna osäkerheten be- träffande.
anställningsvillkoren.
Avtalet mellan kontoristen och hennes arbets- givare ä r - det friaste arbetsavtal, som .finnes, om man överhuvudtaget ens kan tala om något avtai '.
Verkliga kon- trakt förekomma .blott hos ett fåtal fir- mor för alla anställda, eljest är det i regel blott den eftersträvade arbetskraf- ten, som bindes med kontrakt.
I nittio- nio fall av hundra torde avtalet inskränka sig till att principalen meddelar, att hon ä r anställd med den och den lönen, och den.
anställda ä r sa glad att ha fått plats, att hon ej gör klart för sig varken arbetstidens längd eller semester, lön under sjukdom, uppsägningstid m. fl.
på anställningen inverkande ganska vik- tiga faktorer.
Därav följer, att kontoris- ten är rättslös gentemot ett obefogat avskedande, lönenedsättning, införande av ändrad arbetstid m. m.
Principalen riskerar naturligtvis aven att biträdet I omedelbart lämnar sin plats, men den risken kan han lätt bära.
Så gå åren, kontoristen blir gammal, uttjänad, vilken lott väntar henne då?
I regel har hon ingen pension att vänta, för så vitt hon ej själv sörjt därför - och besparingar, huru många ' ha val kunnat lägga av något?
De som åstad- kommit detta kraftprov äro lätt räknade, och ännu färre äro de, som kunnat spara så mycket, att det nhgorlundaräcker till.
Undersöker man de kvinnliga konto- risternas stallning i allmänhet, finner man, att de vanligen ej ernå de bättre betalda platserna.
De lyckas sällan ar- beta sig upp utan stanna på den plats och med det arbete de fått, när de bör- jade, och löneförhöjningarna ha mera karaktär av ålderstillägg än ersättning för ett ansvarsfullare arbete.
Varpå beror detta och finnes det nagra botemedel?
Vi måste erkänna, att orsakerna till en del finnas hos oss själva, fastän även många omständigheter, som det ej ståri vår makt att ändra - åtminstone ej annat än ' i tidernas lopp -, inverka till vår nackdel.
Så länge kontorsbanan ' är den för- värvsgren, till vilken den unga flickan utan lust för något särskilt vänder ' sig, kanske icke ens i avsikt att skaffa sig ett nödvändigt livsuppehälle utan blott för att erhålla Önskvärda medel till nål- pengar, kommer kåren att dragas med en tyngande barlast.
Ej nog med att de som resonera på detta sätt pressa ner lönerna för dem, SOM måste leva på sitt arbete, genom sitt ointresserade ar- bete bringa de kåren i misskredit.
De- ras skara synes dock börja minskas.
Helt kommer den inte att försvinna, förrän föräldrarna, i främsta rummet
l49 H E R T H A .., fäderna, ej nöja sig med att döttrarna blott, förtjana till sina personliga utgifter.
Man måste vidare erkänna, att ny- börjaren med sina bristflalliga kunska- per ej gör skal för högre lön.
Det a r vår olycka, att på kontoren finnes en del fullkomligt okvalificerat arbete och att m a n därför- k a n få plats utan att kunna något.
' Detta arbete måste utfö; ras.
Naturligen ar- - det en fördel för: affiren, .att det utföres fermt, vanan vid arbetet a r en forutsättning för: att det skall gå - undan, och chefen ser halst att ombyte ej sker.
T a r han ett kvinn- ligt biträde, a r ' det med den tanken, att h o n.
skall stanna på sin.
plats.
Hon får intet tillfälle till vidare utbildning i yr- ket,.
får.
dag ut och dag in hålla på med detsamma.
Försöker.
hon få vikariera på.
annan plats, mötes hon med oför?
stående; om det inte t. o. m.
anses att h o n brAkar,-i vilket fall chefen.
lätt kan finna en atvag att bliva av med henn ' e och få .henne ersatt med en ' lugn, på.
litlig människa, som har förstånd att vara nöjd med .den plats ' hon .varit så lycklig att få.
Att under sådana förhål- landen.
hålla arbetslusten och.
arbets- glädjen uppe a r svårt, och med arbets- tröttheten smyger sig den tanken in: vad lönar det sig egentligen .. att arbeta på sin vidare utbildning, jag kommer ju ändå ingen vart.
.Och dock.
äro ökade kunskaper det enda medlet att komma fram.
Kanske ej- inom samma.affar, men det a r.
medlet att.
erhalla en ny och bättre plats.
.
.
Vi.
äro ofta alltför rädda att byta, .att kasta oss ut i det.
o v i s s i.
Den manlige nybörjaren har icke.samma svårigheter att kampa med.
Att h-an Skall arbeta - sig.
upp och ej i längden ', vara .nöjd med sitt underordnade ar- bete a r en självklar sak.
Vi måste arbeta ' på att få bort denna - olikhet i fråga om bedömandet av de manliga och kvinnliga kontoristernas.
framtidsmöjligheter.
Skola vi kunna för- ändra opinionen,.
måste vi i vårt arbete visa, både att vi vilja och att vi äro kompetenta att komma framåt:.
-;.
. '
.
Kunde vi så .få mannen att stalla sig solidariska med oss i fordran på.
lika loner, vore de svåraste problemen för kvinnorna-i kontorsarbete: lösta; ' Det a r.
mig ofattligt, att inte.
just våra manliga.
kamrater reagera.
mot de laga kvinno- lönerna, ty så länge de finnas, äro mannen föremil för en från .kvinnor- nas sida ' visserligen ofrivillig, men illo- jal konkurrens.
Den enda förklaringen ar, att de gärna se, att.
kvinnorna ov.er-.
tagit det okvalificerade.
arbetet, och att det.
a r.
bekvämare: att; i stallet för att låta verklig kompetens avgöra tilltriidet .till .hogr.e .kvalificerade platser, .helt .en- kelt söka utestänga kvinnorna ifrån dem.
.
.
Den.
kiinnliga -: kontorsbanan a r .. för narvande ' överbefolkad.
Jag ókulle vilja sluta.
- denna redogörelse .med en upp- maning till de flickor, ' som tänka på densamma, att ej giva sig.in .på denna bana utan verkliga kunskaper och utan en fast föresats att trots .alla svårighe- ter arbeta sig fram.
Endast under dessa förutsättningar kunna d e.
få sin .framtid .tryggad.
Och alla kvinnliga kontorister skulle jag vilja tillropa i utan samman.
slutning, utan inbördes solidaritet lyckas vi aldrig höja.
vår kår och skänka fast-.
het åt våra krav.
Gå i n i de föreningar som finnas och låt oss .enigt arbeta.
:.
':.
MATHILDA STAEL .V.ON HOLSTEIN. '
' ',
Oversattning från förf:s manuskript.
e sista femton åren ha varit en de kvinnliga begåvningarnas blom- ningstid i ~iankrike.
- De ha kanske inte varit av allra högsta .rang, man har inte- sett någon George Sand eller M:me de Stael framträda, men icke desto mindre intaga dessa författarinnor en framstående plats och en aktad ställ- ning bland de franska skriftställarna.
Deras åIderspresident ar Gyp.
; .alltid dugande.
.ger hon alltjam t ganska regel- .bundet ut romaner,.
i vilka man ännu återfinner den temperamentsfulla fart som för tjugofem år sedan gjorde henne rykt- bar och som ' förskaffat hennes böcker en av de största bokhandelssucceser man någonsin varit med om i Frank- rike.
Det ar mig icke bekant om hon ar - kand ' i Svergc.
Det synes mig vara rent omöjligt att översatta dessa dialo- ger; en blandning av.
parisisk jargong och " je m ' en fichismea.
Med Le petit B o b ' s tunga har hon hånat det mo- derna samhället, vars.
poserande och apparat hon föraktar.
Hjältinnorna i A u t o u r d u d i v o r c e och O h é!
l e s P s y c h o l o gu e s äro unga, illa uppfost- rade flickor, men uppriktiga, ursprung- liga, i stånd till dumheter, till plötslig ömhet och till goda handlingar, inspi- rerade af deras ädelmodiga hjärtan.
De säga en hel del vågade saker, nastan lättfärdiga, men de äro icke omoraliska.
Gyp ar det aldrig när hon skriver.
Hennes unga kvinnor och unga flickor äro som hon av god familj, alltså utan D. '
-, spotskhet eller fördom, såsom den gamla franska adeln var det.
Gyp, som i verk- ligheten heter grevinnan de Martel, har- stammar från Mirabeau; det vill saga, att allt medan hon har mycket förnäma förfäder, kan hon vara på samma gång mycket revolutionär.
Hon var en ange- näm, spirituell och särdeles elegant dam; ehuru nu åldrad, ar hon allt- jämt charmant.
Man såg henne för några å r sedan taga del i nationalistiska sam- mankomster, kladd i en sorts klockhatt, som hon anlagt och som i det den be- täckte det blonda håret, knappast grå- nat, lat hennes tunna profil framstå skarp och fin.
som hennes intellekt.
Den berömdaste och mest lysande av de kvinnor av vår generation, som nhtt ryktbarheten, a r grevinnan Mathieu de .Noailles.
Oaktat sitt namn, som later så franskt, a r hon av kosmopolitiskt ursprung.
Hon har fört in en fläkt av .Orienten i vår poesi, en nastan bysan- tinsk Orient, Balkankungadömenas och Donausträndernas Orien t.
Denna ruma- niska, dotterdotter till en turkisk ambas- sadör, har ett pli en gång sällsamt och bedårande yttre.
Hon ar liten och gra- ciös, med regelbundna drag.
En svart hårlugg faller ner öfver hennes mycket vackra och mycket stora ögon.
Hen- nes satt är livligt och naturligt, ehuru hennes förnäma namn, hennes rikedom och hennes snille inbringat henne så mycken hyllning och SA mycket smic- ker, att det skulle kunnat förvrida hu-, '
H E ' R T H ' A w d e t på henne; Hon har .e,n mycket ömtålig .halsa,.
också tar hon.
ofta emot besökande liggande till sangs, som .man brukade på Ludvig X1V:des tid.
.
...
'.
Hennes främmande.
ursprung .kom- mer.-henne att uppfatta saker på ett satt som icke.
a r.
vanligt, och i synnerhet begagnar hon ovanliga uttryck, som göra att: en.
vefklig fransyska, påverkad av klassiska restriktioner - som vi,till slut drivit för långt: - och med mera - öm- tålig.
smak, ryggar.
tillbaka.
Man kan .i själva verket saga, att hon tillfört den franska poesin.
något .nytt: fruktträd-, gårdens; po ' esi.
' Den poetiska gåvan ar högt.
utvecklad hos henne;.
hennes ver- ser ' äro .understundom mycket vackra; de äro aldrig genomarbetade.
Lättheten att skriva ar.
M:me ' de Noailles ' fiende.
Vad .beträffar hennes.
romaner, äro de mindfe.
lyckade an hennes verser.
- ... hela - den tidigare delen av sin dikt, ning har .. hon ' givit uttryck.
åt det, hed- niska begäret.
att njuta av naturens skön- het .och vad den har att bjuda; medan dar bakom döljer sig, ' som en orm, den hemska döden.
I hennes sista bok har något nytt kommit till.
Skri, av För- tvivlan efter en Gud, som hon söker.
Man kan betrakta detta.
som den natur- liga utvecklingen av .en ande, som - ännu ung - mognat, eller som på- verkan av andra skriftställare, hos vilka det religiösa begrundandet dominerar.
Hennes stil, henne ' s tycken, hennes egenheter ha blivit mycket imiterade.
En del av den poetiserande ungdomen skriver endast som Anna, som .man helt familjärt kallar henne.
Marcelle Tinayre ar en mera borger-.
lig och - mera solid.
talang.
Det finns ' Il ' 151 ingen, tror jag,.
som inte har last L a: maison d u peché.
När den kom ut, blev den uppenbarelsen av en bety- dande författare, vars försök anda dit- til1s " passerat obemärkta.
Utexaminerad från ett flicklaroverk, licenciée 6s lettres, som jag tror, gift ' med en .artist och mor till två barn, hade hon skrivit flera romaner.
' före denna, i vilken hon vi- sar helt nya sidor.
Hennes största .fö &amp; tjänst, som olyckligt .nog ej.
kan: gora sig gällande.
i översättningarna,, ar hen- nes.
stil, på.
en gång.
klar, enkel, fylc 1ig och precis.
.
Spraket förlänar hen- nes skildringar ett utsökt .varde, aritin- gen hon nu målar en interiör, srnistader eller landet.
L a M ais o n:d u p 6.c h é ' hade karaktären av en tendensroman; förfat- taren ville dar-visa, att religionen-var na7 turvidrig., Hon hade för att få fram den religiösa miljö, som ' hon an1ad.e process emot,.
valt jansenisterna till sitt ämne; arvtagarna till .den sekt, som i. XVI1:de och XVII1:de århundradena lärde och.
levde enligt ' en hird.
och sträng guds- fruktan och som, av detta skal; fördöm-.
des av.
den katolska kyrkan.
: Bevisnin, gen frapperade ej genom sin sanning;.
romaner och teaterstycken bevisa aldrig, de satta .endast idéer.
i. gungning.
' Men romanen hade i och för sig utomor-.
.
deritliga förtjänster.
M:me Tinayres rykt- barhet var grundad; Hennes övriga ar- beten ha inte överträffat, kunna inte ens jämställas med detta.
Ett av de märkvärdigaste - för kvinnorna - ar L a Rebelle, dar hon, inte utan sa-.
tirisk avsikt, framställer.
en kvinnlig tidningsredaktion.
.- Gérard d ' Houville ar lika .anmärk- ningsvärd som stilist.
Omkring.
1894- ' ' ' ' ' ' '
152 t 1895 förekom .i Revue.
d e s d e u x äldrar, hon har uppfostrats dar men M o n d e s en del icke signerade dikter; hon har blivit fransyska genom sitt man ' undrade vem som kunde vara giftermål med en skulptör från Franche- författaren; det var endast bekant, att Comté.
I Paris är hon nästan alltid det var dottern till en akademiker .. kladd i en stor, vid och fladdr.de Denne akademiker var Jose-Maria de kappa, grå eller beigefärgad, över hu- Hérédia, den kreolske poeten; vars tre vudet bar hon ett slags långa slöjor av charm ' anta döttrar vor0 val kända i samma färg, nágot som påminner om Paris, den ena backrare .an den andra.
öster1andskan.i henne.
Hon ar för övrigt Alla tre gifte sig med författare, Mau- en likavacker blondin som Gérard d ' Hou- rice Maindron, Pierre Loys och Henri ville ar vacker brunett.
Hennes roma- de Regnier.
Det var M m e de Régnier ner äro förlagda till denna brokiga som hade skrivit de .dikter, 0.m vilka Orient, som ar så rik på bisarra per- det talades sh mycket.
Hon har sedan sonager, så Färgmättad, s å förtorkad, givit ut ett antal diktsamling ' ar,.och av s &amp; sensuell och så religiös.
I sin P e t i t e romanerna ar.
.l ' 1 ' nco.n s t an.t e .den .be- fille d e J e r u s a l e m, det mest person- römdaste.
Innehållet .i denna ar ganska liga som hon skrivit, har hon nedlagt -.
magert och lätt,-men formen ar utsökt sina barndomsminnen.
och beskrivningarna Särdeles graciöst.
Lucie Delarue-Mardrus för.
oss till gjorda.
Man laser dem girna,:utan.
att länder, som i sin.
avlägsenhet framsta behålla vare: sig något starkt eller plåg- för oss som grannar till dein; dar My- samt intryck av dem.
I sin .sista bok, riam Harry har.
levat: Egypten, den L e ConquCrant,: .har hon skildrat övriga delen av Nordafrika, med ett ord det .fordomtima livet.
på Cuba, denna Medelhavets kuster.
Hon visar sig mera ö, varifrån.
hennes far härstammade.
brutal an de förut nämnda, och vare Den tropiska naturens tjusning, be- sig i vers eller i prosa, .så ar hon mera haget och.
elegansen av en gången markerat omoralisk.
tid gav * henne tillfälle.
att teckna en - På grund av att jag icke känner henne följd av bedårande tavlor.
Hon blan- tillräckligt,, kan jag inte tala om Collette dar .in dari, ' ehuru under förklädnader Willy, som går i Gyps genre; hon ar och omskrivningar, minnet av denne en syster till denna, men en syster från far, .som ' - Frarikrike senare skulle- ' Fästa samhällets utkanter.
M:me Gabriel Réval vid sig.
M:me d e.
Régnier.
ar såsom har upphört att skriva sedan .hon givit ut världsdam ' kand för sitt skarpa huvud: en mycket egendomlig roman, fylld av och- sina bitande infall.
Man tillräknar en elevs erfarenheter från skolan i henne allt vad elakt och spirituellt som Sevres för utbildande av lärarinnor.
Vad M:me Daniel Lesueur beträffar, så säges i Paris.
En annan författarinna, som liksom skriver hon romaner, som mera kunna grevinnan de Noailles har mottagit in- kallas följetonger an litteratur.
Det finns en nykommen, som om tryck från Orienten, är Myriam Harry.
Hon ar född i Jerusalem av tyska för- hon an icke kan raknas med i främsta. '
' ' '.
H E R T H A '
ledet, - i. alla ' fall.
ar särdeles intressant tiska teorier,; .som;: .a~oZ.renae -: bari ' ali-,: * yj!
y,$ ', -- * &lt; !.,i- ',.
, - ..
. *.
*:: r - s e d d - ur ' kvinnosekssyn pirikt.
: Mime fet$ *;,.
F; L:; !j.
[$ * .it .. - t.
~l, ' $ &amp; $ t t: med ' udj Collette ~ v e r vac ' fardig just vid den: .. ~; ..: f ' .3,5~ ' 1.1,~ ' i ' i !31 tidpunkt, då en:.
feaktion.
.
.
mot, kvinno- daht @.
.
i; ' Gyp, som hor.
.
i ' l!, .., en, - .. a1d;: e rörelsen saite in,.
och hon har blivit en tolk för .. denna: riktning. '
~ e n n e f s ö ~ t a roman; eller åtminstone den första s0.m;,, -,,,!
; .. 7,.
.
,,:, .J,. * ..
:, - j gjort henne känd,. '
heter P r i n c e s s e s av ' ' m än; d y, ~; y (r!
~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ t ~; ~; d e S ci e ii ce.
Detta ord varett fynd, ' och mycket.
iomaritisE @ f&amp;:, at$$tala; med, namnet hap.
bibehållit sig.
I detta hus- d har les;.
.
.
~ ~ ~ ~ ~ a ~, fil&amp;,:) il?
' $~fl ~ i l;) ~ ~: h håll bestående ' av två läkare går allt alldeles för.
; m); cket; ~~.påi:d.eni:; kvinnliga.
- &amp; mp " &amp; @ ~,@~finf~;: .D &amp;: fia $ ~ d g t galet; hustrun är alltid.utomhus; bar: sidan av .si.ft ' ...
iii sjal+a,.
.
?it.
: &amp; [n~,O~i; .j~~ ' -- +~kull ' e.
* ' ' het, ' som- vårdslosats, dör, mannen drar,.
,.
; 8:,.
sig.
ifrån henne.
Hon slutar ' med att de låta,: e~ ' iil.+fcin ..
.. liu.
(i.
, .... - .,.
deni,., * litfe~arg.
.
.
.
.
,.
.
t i avstå från, sin verksamhet.
I fall rhan konserten;.
eini,,obesiamg ..; o.&amp;:: &amp; cnlig endast: tar denna.
bok som en skildring längtan tar len stof:: pratsi$ !idétasvsi~ekk:l av en man.
och en hustru, som avlägsna - -.
s.
.
,.
,, j,: ...... sig från, varandra, och icke.
bekymrar sågs oriodigi;:: $tt * .t.jriamha ' j ' .. -.
.
, otin$$j.
.,.s: det t t, J,:.l? '
~ ~ l e i " ' ~ o t p j i q d $ - per!
~ dett sig om dess sociala tendens,.
är den nu var futtigt:,: * .i:+; #.
, l, ..,.
&gt; ... verkligt bra.
Huvudpersonerna, såval litteratur, som utgått FE, deras.
&amp; in &amp; som bifigurerna, andra manliga och har,.
.
vanligtvis:,.saluiat:hållning: ij J ': I ~.
..;;:,,.
:.
i i:,.
:;, ';,), ' +j kvinnliga läkare; som r8ra sig omkring.
Oetta::.
iiii@$ ---: &amp; i, ': f&amp;fju&amp;s: de fbrsta, äro sant tecknade,.
,.
;.
:.
.
.
. "
*.
: 2 Collette Yver har visat .prov p en i krankrik!
' ' geFpFgary n; ?.
bP,.P&amp;i&lt;d ', q psykologisk skarpblick, som ar sarde- litterar ' tystsnadt vm - har.,stora, fodela:r ur moralisk: synpunkt isett.
och ..: iinde % les anmarkningsvärd.
vilken endäst;:: &amp; $~l; ' ~i~~äS~~~~na.
;; f@: Olyckligtvis var denna första ten- ..
., .,.,.
, ..... densbok början till en serie.
: D a m e s ter hoja.
.
' ett det.
nati ' onella,:samv6~et6.
l * {:,, .., - y .. Itäng-,: att @ la d u.
P a l a i s, vilken skildrar framgång: skri.
.Det .ar,.
icke.
" r .,,.
.I.
.
.
.
.
t !d.
: ".
-.
.
arna för i en kvinnlig advokat, .vars utan att haidla:.,: Det a r.
endasj:.
hain &amp; man - .- likaledes .advokat - icke lyc- lingar, som ..
nu::ha.
' .väide, ' - ?det.ta,a~en &amp; ~t ' i~p$~yll~ kas ' så.
bra som hon, och slutligen den o * handiingen.
:.
pliki:; @ &amp; i.
' htte; iri ' !ekc~ kvinnliga artisten, s o m rör sig i en då- $in dagliga, .oss ehd&amp;t.
... .h,$t lig bohemmiljö ' ' utan att ha tid att intresdrar.
..,.
*.
....,.
gbetyqligt,.
, .. syss&amp;ätta.
sig med sina barn, hos vilka vad som gå &amp; fqr?
kriget '; fgrefall.
: oss hon ser dåliga - anlag utveckla .sig, me- så ' oandligt:. '
avlägset; -; att: .vi.
-: knippast * '.
dan hon: sjal$ ap hederlig o c h trofast: minnas.
det,-.
&amp; h A d &amp; t - siall.
'; köm &amp; Ämnet har har något överstigit förfat- kunna vi inte föreställa oss, så omöj- tarinnans krafter, vilken icke inskränkt ligt ar det att tanka oss en tid, som sig.
till att framställa kbnstutovande Icke: ar - strid:hch försakelse.
individer utan lagt i deras mun este- J .a, -.
- eiss: I.
.
t,:.
i.,.&lt;,:; ' (- .. ' .. L.
.. v, ' ',.
. '
A,, B ... ' 1 z - .. so- IL- * 2, .,.L1:, --.
,.
* .,ty-:, r ... " i. '
.
* .u4 e:-,.
: .. a &gt; *: l. "
.,i#$ 2 m me ' ', r., - de?
.. ' L .. ", P ' 4,.
b .. d.
.,i;, n s e,.
?+ .e '; ' 4. l * I ', '.
.
,. !a?
;:; * .,a i " 1 %
H E R T H A 154 - Förbundskretsarnas årsmöten.
Fredrika-Bremer-Förbundets samtliga kretsar ha nu hållit sina ' årsmöten.
De förrättade styrelsevalen ha därvid ut- fallit shlunda:: I M a l m ö k r e t s e n omvaldes de av- gående styrelsemedlemmarna fru Lina Gren-Nilsson, drätselkamrerare L. Kle- berg, fröken Anna Nilsson, fru Olivia Selmer och fru Anna Söderström samt i stallet för fru Tilly Hallgren, som undanbett sig återval, fru Lalla Zicker- man.
.
: Revisorer blevo fröknarna Dahl- berg och Billing samt deras supplean- ter fröken Arwidius och lektor Rosén.
I kretsen L u n d m e d o m n e j d om- valdes likaledes de afgående styrelse- ledamöterna, ' docent Hilma Borelius, fröken Hanna Möller, fröken Maria Ljunggren, fru Signe Nilsson-Ehle och fru Martina Blidberg.
Styrelsen konsti- tuerade sig därefter sålunda: docent Hilma Borelius, ordf., fröken ' Hanna Möller, v. ordf., fru Carola Eklundh, sekr., fröken- Elna Persson, kassaför- valtare, fru Anna Lewenhagen och frö, ken Hanna Möller, mötesvardinnor.
I H.elsingborgskretsen omvaldes fru R. Schurer v. Waldheim, ordf., fröken S. Rosentvist, v. ordE, fröken M. Platen, kassaförvaltare och sekre- terare, lektor E. Schiött, fröknarna L. Deshayes, A, Svensson och fru N. Holmstrand.
1 L i n k ö p i n g s k r e t s e n fröken Ada Arwedson, ordf., överstinnan E: Blom- stedt, v. ordf.; fru ' Maria.
Tollin; fröken J. Wallerstedt, fru Anna Ekman och fröken M. Wigander.
Till revisorer fröknarna A. Wiklund och H. Nord- gren, med fruarna E. Xlockhoff och E. Svahn som suppleantei.
I S.trengnäskretsen.
fruarna Hilda Kantzow, I., Philipson, Ulla Queckfeldt, ' ' '.
fröknarna Eva Sack och Emilie Ryd- berg.
Till revisorer fruarna M. och A, Bergman med frii Silfverstolpe och fröken Haglund som suppleanter.
I A r v i k a k r e t s e n fröken Alida In- debetou, ordf., fru Ingegerd Wallen- ström, v. ordf., fröken Sigrid Brink, kassaförvaltare (nyvald), fröken Elin Collin, sekreterare, samt fru Signe Wallgren, med fruarna Elin Lundqvist, Hilma Janson och fröken Adolfine Rennerfelt som suppleanter.
Till revi- sorer fru Hildur .Winb.lad och fröken Beda Oberg Revisorssuppleanter fru- arna Hilda Indebetou och Anna Ren-.
vall (nyvald).
, 1 Äktenskapslagstiftningen under debatt.
P å inbjudan av Stockholms F. K.
P.
R. hölls den 24 mars ett offentligt möte, dar den nya äktenskaps- lagstiftningen debatterades.
Efter borg- mästare Petterssons redogörelse för lagberedningens förslag gjordes en ' rad betydande diskussionsinlagg, varvid bl.
a. den ena kvinnliga juridiska auktoriteten efter den andra framlade sina synpunk- ter - jur. kandidaterna Anna Wicksell, Eva Andén och fröken Mathilda Stael von Holstein.
Tyngdpunkten av de in- vändningar som gjordes mot det Före- liggande förslaget låg i kritiken av bort- tagandet av de ofullkomnade akten- skapens gamla institution.
.Kand.
Andén framförde för sin del en synnerligen beaktansvärd invändning mot en fram- lagd skadeståndsprincip i ett visst fall, vilken i sin särskilda tillämpning ten- derade till ett stadrastande av dubbel- moralen i ett nytt sam.manhang.
Borg --.
mästare Pettersson tackade kand. An- den för påpekandet av ett förhållande, som synbarligen hittills totalt undfallit alla, som haft med förslaget att göra.
8 8.
Harfva- I: till förman för Föreningen s#lvforsörjande Bildade '.
Kvinnors vilohem, 50,006 lotter a 2 kr; vinstdrds 60,000 kr.
.
Bland de högsta vinsterna. '
märkas - - Ledig Möblemang till 3 rum och hall m. m.
5,000, Motorbiit 3,000, Pärl- %.
halsband 2,100, Flygel 1,500 Linne- utstyrsel 1,500, ' Fullständig bords- ' uppsättning av nysilver sch alpacca 1,3qO, Motorcykel 1,035, Bibliotek I,&amp;o, Pianino 985 ' etc. ...
annonsplats b.
.
.
.
8 ' Lotter erhhllas efter rekvisition märkt H.
under adress.
Harfvalotteriet, Skeppareg.
19, Stockholm, antipgen mot postförskott eller mot f~rskottslikvid 2 kr .. jämte kostnad för porto och dragningslista (35 öre).
.
u..
,.
Anna .Josephson,.
v. ordf. i S.
B.
K:s stvrelse.
Lotteriets föresttindare;: I.
' u ' A.-B.
Nordiska .Kompaniet.
Textilafdelningen.
.
.
.
Thyra ~ r a f ~ t r ö m ~t&amp;kholm.
, Permanent utställning, av färdiga .och pibörjade arbel ten samt material.
Rid vid inredning av vlningar m. m. '
Undervisning i Italiensk spets- och annan konstsöm.
ständigt p i lager därtill hörande material: Svensk, Fransk * och Bömisk Spetstråd.
Rikhaltigt urval av Spetsmönster.
Ledig annonsplats!
A platsförmedlingen finnas anmälda lgrarinnor,.
.
.
;.
lektionsgivare, in- och.
utländska, kontorister, - värdinnor samt hush~llsbiträden au olika slag.
.
- ' ' Rikst.
27 62 ~latsförmedlin~en är öppen ki.
12-4.
A.: T.
48 16, Veckotidningen D A G N Y I.
.
erh8llas mot ett pris ev kr.
2: 50 för inb.
ex., kr. '
l: 7 ' 5 för.
.
haft.
.
.
.
ex..
å, Utkommer med.-.J0 åttasidiga '.
n:r om året.
Prenumerationspris: helt år hgv41: kr.
.l:-20., kvartal kr.
0: 60.
Prenumeration .sker å posten.
kr.
1: 8Q.-; Innehåller~berattelser " och poem, ' levnadsteckningar, religiösa och etiska uppsatser, artiklar i = diverse ämnen samt en rikhaltig praktisk avdelning.
.i.-;:,,:,, I-nbv$na- @ gångar.
_ - för 19 ' 12, 1913 och 1914 kr.
1: 50 pr ex. .. a.
- ...
.. A ...
-.
Tryckt hos BRODERNA LAGERSTROM, Boktryckare, Stockholm 1915.
.
1
HERTHA Tidskrift för den svenska kvinnoröreisen, utgiven av FredrikaeBremer-Förbundet.
Redaktör: Ellen ' Kleman.
.
Förbundsmedlemmar erhitla tidskriften till ett pris av kr.
3: 50 varvid prenumeration sker direkt genom Fredrika-Bremer=Förbundets byril, 48 Klarabergsgatan, Stockholm.
Icke=förbundsmedlemmar prenumerera i närmaste postanstalt eller i bokhandel.
Pris Lösnummet 35 öre.
Redaktion och för ' postupplaga: ' 11 år kr.
5: -; ' / .1 l r kr.
2:75:- expedition: 48 Klarabergsgatan 11, Stockholm.
Redaktionstid: mandagar, onsdagar och fredagar kl. 1-3.
Allm.
T.
4850, Riks 27 62.
Expeditionen: kl. 11-4 varje söckendag.
Allm.
T.
48 16; Riks 27 62., I BYRA \ 48 KLARABERGSGATAN 48.
.
Rikstel.
27 62.
Allm.
tel. 48 16.
~ ~ ~ l y s n i n ~ s b AH&amp;.
~ r g n te].
48 50.
Öppen: 11 - 4.
Upplysningar lämnas kostnadsfritt rörande kvinnliga arbetsområden, utbildningskurser, Iöne- förhlllatiden m. m.
För utredningar avgift enligt överenskommelse.
.
SJUKSKOTERSK,EBYRA 25 TUNNELGATAN 2 5 ' Rikstelefon 68 98 TeLadr.
: Sköterskebyrdn.
!
Allm.
telefon 82 1 1 B y r h mottager sjukbud hela dagen: pr telefon aven nattetid.
Förestindarinnan träffas säkrast ' / 22- ' / 24.
SJUKKASSA for bildade sjalvföysörjaride kvinnor.
3 I Expeditionen: Klarabergsgatan 4 8.
OBS.!
Öppen endist tisdagar och fredagar kl. ' /, ll- ' / rl.
OBS.
!
Djgerdöden.
Lararelönenamndens betankande.
AV SmAskolliirarkHre~ I. Gustava Landberg.
De norske barnelove.
Av Fr. Mörck.
Fredskongressen i Haag.
Glimtar utifran.
Kvinnorna och arbetsproblemet.
II.
Mathilda Stael von Holstein.
Kvinnliga kontorfstv.
AV Franska f6rfattarinnor.
Av Jacques de Coussange.
SVEA VAXT landets förnamsta margarin.
Ledig annonsplats!
TRYCKT HOS BRODERNA LAGERSTROM, BQKTR \ ' CKAHE, STOCKH&lt;lL31 19x5.
- -.
-- &amp;.
--.
.
.
.
.-,+;: -- ..;.
: .-, IL?
