# ID: svediakorp-per2722
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,550
# sentences: 987
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


av arbeten i Skdnsk Hiiisöm o. Spetssöm piigsr hos Singer c:o Symaskins Aktiebolag l 6 Hamngatan 16 För Brade kunder borjar den 1 Mars 191 5 en av- giftsfri kur6.i h&amp;lsÖm och spetssöm under ledning av skicklig, sklnsk Iiimrinna.
B ILDADE damer och herrar er- htilla mycket god hel- och mäl- tidsinackordering.
Även extra mat- gäster mottages, Möbl.
o. omobl.
rum för längre eller kortare tid.
Obs.!
Gott bord.
Piano.
Kvinnliga juridiska.
byrån Wallingatan 12.
Allm.
tel. 183 36.
Kontorstid: 10-3.
Eriksonska Pensionatet Utfór alla slags .juridiska uppdrag, Drottninggat.
83, 2 tr. l t I, 3:e n upplagan.
SLAKTENS KVINNOR Pris ELSE KLEEN 4: 50; inb.
S: 50 .. av - - I Fru Kleen har tydligen gätt till sitt verk med konst- närligt allvar och kvinnlig hhförelse.
I det atom hela vilar över boken en förnämt avviigd kompositlons lugna ro.
Boken ä r inträdeskortet till den ställning inom litteraturen som författarinnans begivning, minnistokan- nedom och strldskuonipa penna besttiga till.
W. S-hn i Stoc&amp;holms Dagblad.
.
.
.
P.
A.
N O R S T E D T Sliiktens kvinnor a r en ovanlig vacker bok - Mrjon iir helt enkelt glänsande.
V. v. K. Sthlms-Tdn.
S !Sktens kvinnor ar Pm Klecns rk6nlitteriirri debut, och det 9r en viilskriven och underhlllande bok.
B. B-n i Dagms ' Vyheter.
Med Else Kleens nya bok, hennes första erikUgtP bok och roman, har iinnu en punkt iixeats i den stora Historien om Kvinnan som viira daitrar f4 att begrunda.
iilarika Stjemtcdt i iföstriit f % lcvinnur.
Qb S O N E R S FORLAG
ARGANG 11 1 MARS 1915.
Alkohol och.
dyrtid.
I början av februari månad inlämnade, såsom dagspressen meddelat; en del kvinnoföreningar - till regering och riks- dagsledamöter.
petitioner om tillfälligt rusdr~cksförbud.
Initiativet till fram- ställningen hade utgått från Vita ' det.
Bland övriga - deltagare.
märktes c,entralstyrelserna för L.
K.
P.
R., K .. F; U .. K., Svenska skolkökslärarin- nornas förening, Sveriges.
folkskollara- rin-neförbund, varjämte omkring 400 lokalföreningar i olika delar av ' lnndet av dessa och andra kvinnoorganisatio: ner hade undertecknat petitionen.
Uv- de.r hänvisning till den ekonomiska kris världskriget framkallat, .. till rådande.
arbetslöshet.
och fattigdom, till de be- tydande belopp, som stat och kommun anslagit for nödens hindrande, krävde ' ovannämnda föreningar i hemmens, barnens och kvinnornas namn införande av temporärt förbud mot rusdrycks- försäljnihg.
redr rika- rem er- ör bundets styrelse mottog på sin tid anmodan att deltaga i denna opinionsyttring.
Efter Doggrait prövande av skälen för och mot stan- nade styrelsen vid beslutet att icke un- derteckna petitionen.
Kvinnornas upp- båd lämnade desslikes avböjande svar.
an-,, Det står visserligen klart, att om ' man lyckades avstänga tillgången pil rusdrycker skulle i dessa tryckta tider: många hems ekonomi, få en välbehövlig förstärkning.
= ~ å n slantar ~ a skulle spa- ras för nödvändiga utgifter,.då .frestelsen.
bortfölle att trots hemmets fattigdom g e.
ut dem för en.
överflödighetsartikel som spritvaror.
Ser man från de enskilda: hemmen till verkan för landet i dess ' helhet, växa de många smh summorna- ut till betydande belopp, som skulle ' undan spriten kunna raddas till bättre - och nyttigare anvandning: Denna tanke- ' gáng a r kärnan i motivet ' till kvinnor-; nas krav på tillWlligt rusdrycksförbud.
Denna omisskännligt goda avsikf måste.
väcka genklang hos alla, som, med nå- gon omvårdnad tänka över samliällets, och dess medlemmars intressen; men genklang för det goda syftet ä r icke.
alltid liktydig med instämmande i valet av medel.
I Vita Bandets petition be- gärdes förbud utan föregående utred- ning.
Visserligen nämndes, att vissa ar- betargrupper genom förbudet s kulle ställas utan arbete och en del näringar,.
.
.
av staten lagligen erkända, komme att lida avbräck, men i omedelbar anslut-, ning: härtill förklaras dessa olägenheter
alltfor, oväsentliga att ha någon, avgö- rande betydelse.
Att det tedde sig.
så för petitionens undertecknare är uppen- bart, och tankegången torde vara na- turlig och självfallen För dem, som i totalförbud se den enda rätta lösningen av nykterhetsfrågan.
Det gives emeller- tid en annan &amp; skidning, för vars re- presentanter det framstår som en plikt att mera varsamt, handskas med lagliga näringars rättigheter och tusentals ar- betares möjlighet till fortsatt anställning.
Ur dess synpunkt låge det närmare till hands att hemställa om ytterligare re- striktioner i rusdryckshanteringen ut- över de redan gällande.
En sådan åt- gärd skulle komma de fattiga hemmen till godo utan att medföra tillnärmelse- ds .samma olägenheter som förbudet.
Restriktioner torde ock i mindre grad fresta till försök att kringgå .lag och för- ordning.
Härmed äro vi inne på frågan om effektiviteten av ett förbud, då detta plötsligen införes, utan någon över- gångstid.
Lämnas importmöjligheterna orubbade - och kanske möta oöver- stigliga svårigheter att i detta stycke åvägabringa några ändringar - finnes berättigad anledning förmoda att verk- ningarna bli ganska illusoriska.
Det miss- lyckade brännvinsförbudet i Norge un- der krigets första månader är ett ta- lande exempel.
Med denna färska er- farenhet från vårt närmaste grannland för ögonen torde det vara försiktigare att icke lita alltför mycket på det gynn- samma .resultatet av förbudet under storstrejksåret.
Som bekant har den nu sittande riks- dagen redan hunnit behandla motioner ' ' ' ', om temporärt rusdrycksförbud.
Dessa motioner berörde även den viktiga frå- gan om importen och förutsatte en ut- redning av möjligheterna för ett förbud, innan bestämmelser därom infördes.
Bevillningsutskottet tillstyrkte förslaget och gav frågan om utredning en mera objektiv prägel genom att direkt säga i f r h, att resultatet av undersökningen kunde bliva, att endast ytterligare re- striktioner visade sig lämpliga.
Trots detta föll förslaget pä första kammarens motstånd, och denna utgång är mycket att beklaga, då den klarläggning av frå- gan, som en utredning skulle ha med- fört, hade varit mycket.
önskvärd.
Ännu ett bevis för det intima sam- bandet mellan rusdryckshanteringens begränsande och dyrtiden utgör det kungliga förslag, som nu ligger på riks- dagens bord.
Propositionen innebär att i tider av arbetslöshet eller nöd i större omfattning liksom vid krig eller ome- delbar krigsfara Kungl.
2Maj:ts befall- ningshavande äga att meddela förbud mot eller inskränkningar i handeln med brännvin, ö1 och vin, även om detta icke fordras ur ordningens synpunkt.
För sådana förordningars utfärdande skall dock Kungl.
Maj:ts medgivande erfordras.
Det synes som om länsstyrelserna skulle ha specifika förutsättningar att bedöma vad som i svåra tider bör åt- göras med avseende på rusdryckshan- deln inom området för deras ambetsför.
valtning.
Hänvändelsen till regeringen borgar å andra sidan för attvid hithö- rande: frågors avgörande vederbörlig hänsyn tages till riksintressena.
Kanske är detta förslag det förlösande ordet.
H E R T H A, 911 -- J L!
Den nva äktenskapslagstiftningen ...
.
.S ..
.
* l Under år, för att icke saga årtionden, ha vi väntat på en ny gifte ' rmålsbalk i .stallet för den gamla i 1734 .års lag.
Varje reformkrav har undanskjutits med hänvisning till att den gamla la- gen ej.
tålde några flera lappar och.
att vi måste giva oss till tåls till giftermåls- balkens fullständiga omarbetning,, ' I en kunglig proposition till inneva- rande års riksdag har nu framlagts förslag .till ny lagstiftning om äkten- skaps ingående och upplösning, såle- des till, så att saga, .första delen av den nya giftermålsbalken.
Den kungliga propositionen a r i allt väsentligt grun-.
dad .på det av lagberedningen å r 191 3 avgivna förslaget.
Visserligen berör ej förslaget de delar av aktenskapslag- stiftningen, som i främsta rummet de.
batterats av kvinnorna, de som inne-.
bära reglerna om makarnas inbördes rattsförhiillanden.
Frågorna om mannens målsmanskap och aganderättsförhål- landena i äktenskapet äro ännu oav- gjorda.
Den ' nya lagen a r dock val värd allt intresse från kvinnornas sida, ty förutom att den behandlar ett par syn- nerligen viktiga sidor av äktenskaps- lagstiftningen och dar inför nya prin- ciper, motsvarande den nya tidens krav, innehåller förslaget en del detaljer, som visa, att kvinnorna kunna med tillför- sikt emotse förslagets fortsättning, i för- vissning, att deras krav skola bliva beaktade ..
Vi finna i hela Förslaget en ärlig vilja att tillgodose kvinnornas be- rättigade fordran på ' likställighet med - mannen.
I Herthas spalter har redan nar lag-.
beredningens förslag framlades redo- gjorts för huvuddragen i detsamma, från huvudsakligen kvinnlig ståndpunkt.
Det torde dock ha sitt intresse attmu, nar vi stå inför dess .snara behandling inom riksdagen, ånyo taga del av de förändringar, som den nya lagen inne- bar.
Det .första ämne lagen behandlar a r tro1 o v n i ng.
Förr var detta ett form, bundet avtal med vittgående rattsverk-.
ningar: Havd under trolovning ledde närdig &amp; såsom bekant till ett ofull- - komnat äktenskap .. Trolovningens natur har i det nya förslaget .helt förändrats, Det ar den vanliga Uförlo ' vningenu, det .vill saga.
ett avtal mellan man och kvinna att ingå äktenskap, som upp- höjts till juridiskt institut med vissa rattsverkningar, Så snart - kontrahen- terna äro ense om att i en ' framtid in- g å äktenskap, är en trolovning sluten.
Trolovningen ar visserligen icke i s å måtto bindande, att någondera koritra- henten på grund av densamm.a kan.
kräva äktenskap, Den kan ' brytas lika formlöst som den ingåtts, och den ut- gör ej hinder att ingå äktenskap med annan.
Vid upplösning av trolovning stadgas att i allmänhet aga parterna återfå de givor de givit varandra.
Dör den ene, ä g e r den efterlevande behålla vad han fatt och ' återfh sina givor.
Ifall den ena parten a r vållande .till brytningen, bortfaller hans ratt.
att återfä sina gåvor och dessutom.
inträder- ' för honom s kades t8ndsikyldighet.
I: allinan- '. '
.
.
92.
.
H E R T H A het a r denna begränsad till andra par- tens ratt till ersättning för direkt för- lust, som han lidit därigenom att det tillämnade- äktenskapet ej kommit till stånd.
Har emellertid kvinnan under trolovningstiden blivit hävdad av man- nen och bar den senare huvudsakligen skuld till trolovningens brytande, inträ- der för honom en utvidgad skadestånds- skyldighet; kvinnan får ratt till ersatt- ning både för lidande och ekonomisk förlust.
Tillkommer bedrägligt förfarande från mannens sida kan denne, om han a r myndig, straffas med fangelse eller böter.
Skadeståndsskyldigheten bort- faller åter, om omyndiga kontrahenter utan giftomans samtycke ingått trolov- ning, och ifall utvidgad skadestånds- skyldighet skulle drabbat mannen, in- träder för honom, om han ar omyn- dig, blott den mindre ersattningsskyl- digheten.
Såsom nämnts skola de s. k. ofull- komnade äktenskapen helt och hållet försvinna.
Givetvis äro dessa en kvar- leva från gamla tider, som.ej försvara sin plats i ett modernt rättssystem.
Den ekonomiska gottgörelse de kunde be- reda kvinnan var aven ofta illusorisk, dH den utgick i form av giftorätt i man- nens bo.
I sistnämnda avseende torde ovan anförda skadestlindsregler vara .mera effektiva och för så vitt över- huvudtaget något finnes att få lättare bereda kvinnan ersättning.
Fråga ar emellertid, om icke kvinnorna, i och med att de hänvisas uteslutande till ekonomisk gottgörelse, göra en förlust, som icke ersattes av denna.
Den ide- ella gottgörelse, som låg i att kvinnan förklarades för akta hustru, a r bort- - fallen, och jag för min del kan ej an- nat an beklaga, att så skett.
Den äldre lagberedningen hade föreslagit, att häv- dad fästekvinna skulle i vissa fall kunna få sig tillerkänd " rättighet att i allmänna sammanlevnaden anses för akta hustruu.
Genom en sådan bestämmelse, som i övrigt icke skulle medföra de ofull- komnade äktenskapens rattsverkningar, finge kvinnan en välbehövlig social upprättelse.
Dessutom torde den upp- fattningen, att trolovade, som före vig- seln börjat äktenskapligt samliv, redan så gott som vore gifta, vara så fast grundad bland allmogen, ' att den cite- rade bestämmelsen blott skulle fastslå den allmänna uppfattningen.
Fara ar, att mannen ej kommer att kanna sig på samma satt bunden.
särskilt kvinna, vars trolovade dött, torde f. n. hava fått sin ratt betydligt minskad.
Hon skall vara i behov av underhåll för att kunna få andel i hans kvarlåtenskap, ett stadgande, som ju ar fullt naturligt, då ersättningsskyldigheten a r byggd på skadeståndsprincipen.
Barnens ratt ä r tillgodosedd därigenom att de förklarats akta, om de avlats under trolovning eller deras föräldrar sedermera ingått trolovning.
Ifråga om ä k t e n s k a p s h i n d e r har lagförslaget, jämte huvudsakligt upp- rätthållande av de förutvarande, jam- val uppställt nya sådana, betydelsefulla särskilt u r rashygienisk synpunkt.
Ä k t e n s k a p s å l d e r n för mannen, 21 år, har bibehållits; för kvinnor har densamma höjts från 17 till 18 år.
Detta innebar ett tillmötesgående av från kvinnohåll framställt önskemål, vilket biträtts av den medicinska sak-
' kunskapen.
Enar emellertid den ' s. k. skyddsåldern för kvinnlig ungdom ej: samtidigt, höjts, blir givetvis olägenheten .av att denna senare ålder och akten- ': skapsildern ej sammanfalla större; man får dock hoppas, att hansyn härtill .skall tagas vid en .blivande strafllags-: reform.
Det gamla g i f t o m a n n a i n s t i t u t e t har fullkomligt omlagts.
Jämväl den omyndige mannen har nu ställts under giftoman.
Men under det att giftoman- naskapet förut ensamt tillkom fadern, efter hans död modern med fäderne- fränders råd och efter henne vissa manliga slaktingar och sist förmyndare eller av rätten, förordnad giftoman, ut- övas nu giftomannaskapet av Föräldrarna gemensamt och efter den enes frånfälle av den efterlevande.
Likaså om.
vård- naden av barnet på.
grund av sepaya- tion eller skillnad i äktenskapet över- .gått ' till den ena, utövas giftomanna- skapet ensamt av denne .. Slaktens rätt till giftomannaskap har helt bortfallit.
Kunna ej.
föräldrarna utöva det, inträ- der förmyndaren eller särskilt förord- nad giftoman i deras ratt.
Förutvarande f ö r v a n t s k a p s h i n d e r har upptagits i förslaget med den änd- ring, att giftermål mellan ett .syskon och det andras avkomling, d. v. s. mel- lan morbror och systerdotter o. s. v., numera ej ä r ovillkorligen förbjudet.
K.
Maj:t äger, efter skedd läkareunder-: sökning, varmed avses att konstatera huruvida släktskapen kan innebära fara för blivande avkomma, dispensvis med- giva att äktenskap får, ingås.
Enligt gällande lag a r viss fallandesot den endir s j u k d o m, som utgör akten- ' skapshinder.
Faktiskt har dock aven sinnessjukdom i. allmänhet utgjort hin- der, då den naturligen i regel utesluter rättslig handlingsförmåga.
Lagförslaget.
upptager, förutom väsentligen samma regler som förut angående fallandesot, såsom äktenskapshinder jämväl sinnes- sjukdom, sinnesslöhet och könssjukdom i smittosam t skede.
Med sinnesslöhet avses högre grad af utveckl,ingsham- ning.
Från förbudet mot äktenskap för med fallandesot eller.
: könssjukdom be- häftad person kan K,.
Majit .meddela.
dispens.
1 övrigt må anmärkas, att förbudet.
att träda i nytt gifte ' förrän avvittring ...
s k e t t samt för dem, som med hor bru-.
tit sitt tidigare äktenskap, bortfallit.
F ö r änkling har även den s. k. sorgetiden bortfallit, och beträffande kvinna har denna inskränkts till 10 månader för så vitt icke kan visas, att hon icke.
&amp;.
havande från tiden före upplösningen eller att sammanlevnaden med mannen upphört tio månader före äktenskapets.
upplösning.
Dessa bestammelsgr galla även vid skillnad i äktenskap.
, - Beträffande de vigseln omedel bart föregående åtgärderna har l y s n i n g e n s k o m sådan bibehållits, på satt och.
vis i utkdgad form, i det att om man- nen ä r skriven i en annan församling än kvinnan, aven i hans församling skall kungöras att äktenskapsbetyg för honom ' utfärdats.
För ratt att erhålla lysning, liksom för densammas giltig- het till tiden, ha däremot givits delvis.
nya stadgande.n.
Hinderslöshet till äk-.
tenskap skall styrkas genom vissa.
handlingar; och därtill kom,mer, attpar- terna skola ' själva på heder och sam-.
,, ' ' ', I
-, - vete avgiva skriftlig försäkran om från- varon av vissa hinder: fallandesot - i vissa fall erfordras härför läkare- - betyg -, könssjukdom, släktskap och svågerskap samt bestående äktenskap.
Sådan edlig försäkran kan ock i vissa fall ersätta bristande anteckningar i prästbetyget om ledighet till äktenskap, något som ofta är erforderligt t. ex. i friiga om immigranter.
Lysning skall såsom förut ske tre söndagar å rad i brudens församling för så vitt icke en av de trolovade är dödligt sjuk eller skall gå ut i krig, i vilka fall lysnin- gen alldeles bortfaller.
Inom tre må- nader efter skedd lysning - för lapp- befolkningen inom ett år - skall vig- sel ske, eljest förfaller lysningen.
I och för sig äro således inga rattsverkningar knutna till lysningen, den åstadkommer ej längre nagot slags ofullkomnat äk- tenskap.
.
Vigseln är den äktenskapet konsti- tuerande handlingen.
Liksom förut ar borgerlig vigsel valfri för alla.
För kyrklig vigsel har fordrats att kontrahenterna skulle vara beredda till konfirmation, numera fordras endast att de blivit döpta.
Likaså ar efter ' K.
Maj:ts med- givande tillfälle till kyrklig vigsel be- redd aven om .en av kontrahenterna tillhör utländsk evangelisk-luthersk ky; ka.
Tillhöra båda främmande tros- samfund, skall vigseln förrättas av dettas prästerskap, för så vitt det er- hiillit vigselratt.
Beträffande den bor- gerliga vigseln.
kan anmärkas, att i lag- förslaget ställts i utsikt, att Kungl.
Maj:t skall för densamma utfarda särskilda bestämmelser.
Man torde ej misstaga sig i art avsikten härmed är att göra., ' den borgerliga vigseln mera högtidlig och tilltalande, något som helt visst ä r synnerligen Önskvärt.
Ovan har jag sökt redogöra för lag- förslagets stadganden angiiende ingående av äktenskap, återstå dess regler an- gáende äktenskaps upplösning.
De villkor, under vilka å t e r g å n g av äktenskap skall ske, torde icke för Herthas läsare vara av större intresse.
Upplöses aktens kap af iitergångsskal, förbli barnen akta.
De nuvarande rättsreglerna för a k- t e n s k a p s s k i l l n a d ha helt och hållet förändrats.
Gällande lag utgår ifrån att.
äktenskapet, såsom varande ej uteslu-.
tande ett privaträttsligt förhållande mel- lan makarna, ej bör kunna upplösas.
annat an efter av domstolen i varje särskilt fall företagen prövning huru-.
vida de i lagen angivna skillnadsskalen; föreligga.
K.
M:ts befogenhet att med-.
dela skillnad är i princip obegränsad, men i praxis torde även i senare fall fordras, att skillnadsanledningen före- ligger styrkt för så vitt ic&amp;e domen på- skillnad till sang och sate föregått.
Det torde vara alla bekant hurusom denna: lagens fordran kringgås, huru i strid.
med lagens avsikt dess stadganden an- gående egenvilligt övergivande anvan-.
das av alla skillnadssökande, som äro.
överens och som kunna kosta pá sig.
advokathjälp och Köpenhamnsresa, un- der det att de mindre bemedlade f&amp;.
gå den " långa vägen ", d. v. s. ansökan.
till K.
Maj:t efter skedd varning och skillnad till säng och sate.
Lagförslaget medgiver ffi skilsmässa
på grund av överenskommelse och utan prövning av skillnadsorsaken för så vitt makarna äro ense.
I sådana fall går dock ej att vinna skilsmässa ome- delbart.
Lagen Föreskriver sbsom första s t e g medling av särskild i lagen nämnd eller särskilt utsedd person och daref- ter stamning till domstol, varest erhål- les dom å separation.
Separation a r ett havande av den äktenskapliga sammanlevnaden, påmin- nande om.
den " skillnaden till sang och satea.
Den ådömes dock ej på viss tid och har aven förmögenhets- rättsliga verkningar, i det att den med- för boskillnad.
I separationsdomen skall förordnas vilken av makarna, som .skall hava vårdnaden av - varmed aven föl- jer förmyndarskapet h e r - barnen.
Gift kvinna kan således numera även under mannens livstid bliva förmyn- dare för sina barn.
Att marka ar, att reglerna angående vem som skall hava denna vårdnad främst äro givna med hänsyn till barnens basta ..
Den ene makens " skulda till separationen utgör ej längre hinder för denne att få vård- naden för så vitt han ar lämpligare, o c h, aven om makarna äro ense om vem som skall hava barnen, har rat- ten befogenhet att förordna annorlunda, om överenskommelsen a r uppenbart stridand.e mot barnens basta.
Makarna äro efter vunnen separation skyldiga att gemensamt deltaga i kostnaden för barnens underhåll, samt den ene ma- ken även skyldig att efter förmhga och behov bidraga till andra makens un- d.erhål1.
Dock utgår ej underhållsbidrag till make, som bar huvudsaklig skuld tiil skillnaden, för så vitt icke darför finnes synnerliga skal, och ej häller efter skild makes.
omgifte.
.
Separation har i huvudsak ' samma verkan som, Fullständig aktenskapsskill- nad .. Dock aga makarna ej under seT parationstiden träffa andra avtal an.
.i och för blivande skillnad samt ej hel: ler giva varandra gåvor.
Det har an- märkts sasom en brist, att förbud mot makar att besöka varandra, ej numera gives vid separation, vid skillnad till sang och sate var detta Fallet.
Det kan ej förnekas, att uttryckligt lagbud har- om kunde ha varit Önskvärt.
, Men skulle den ena maken vilja tilltvinga sig, tillträde till den.
andres bostad, ' ar det intet tvivel, att han hemfaller un- der strafflagen för hemfridsbrott.
Efter ett års separationjiger make få ak- tenskapet upplöst genom skillnadsdom.
I vilka fall kan dömas till separa-.
tion?
Såsom nämnt a r makarnas över- enskommelse tillräcklig anledning.
Dess- utom kan på yrkande av ena .maken separation ådömas, om ' make gör sig skyldig till grov försummelse ax sin plikt att försörja.
andre maken eller barn eller eljest i märklig mån * åsido- sätter sina plikter mot dem, om make.
a r hemfallen åt missbruk av rusdryc- ker eller fös ett lastbart liv samt om djup och.
varaktig söndring uppstått mellan makarna på grund av stridighet i lynne eller tänkesätt eller av annan orsak.
Ratten till separation a r dock i dessa.
fall ej ovillkorlig; den skall ej beviljas om med hänsyn till den ' se- parationssökande:.
makens eget förvål- lande eller andra särskilda omstandig- heter ' det ändock skäligen kan fordras, att, han fortsätter sammanlevnaden.
, -,,
96.
H E R T H A --- ---- - Förutom ovannamnda ' separationsskäl - de äro så - att saga mer eller mindre obestämda och anses därför påkalla en ar portarna slogos igen om vårt prövotid - angiver lagen vissa skill- Arsta nere på Baltiska utställningen nadsgrunder; vilka berättiga att ome- blev frågan aktuell: var harbergera det delbart hos domstol påkalla aktenskps- med så stor omsorg och möda hop- skillnad .. K.
Maj:ts rätt att meddela äkten- bragta utstallningsmaterialet?
Tanken skapsskillnad har borttagits.
Bland dessa på " Arstaklubbena,en kvinnornas klubb- skillnadsgrunder märkas dels förutva- lokal i Stockholm, dar också de dyr- bara Arstasamiingarna skulle få sin rande: äktenskapsbrott, stämpling mot plats, hade med största intresse tagits andre makens liv, grov misshandel, upp på olika kvinnohåll, men sensom- ådömt straff för vissa grövre brott, marens ödesdigra händelser hade kull- sinnessjukdom av viss långvarighet och kastat alla planer på att inom den nar- utan hopp om förbättring; dels föränd- maste tiden göra något för att förverk- liga den i sig så goda idén.
Tills lugnare ringar av förutvarande: egenvilligt tider komma måste således ett provi- övergivande skall hava fortvarit i minst sorium upprättas.
Utvägen fann man genom att aptera två år - hit torde ock kunna raknas den nu ändrade bestämmelsen, varige- ett av rummen på Fredrika-Bremer- nom make erhallit ratt till skillnad i Förbundets byrålokal, 48 Klarabergs- gatan, till utstallningssal.
Dar ar nu d e fall, då han förut varit.
hänvisad också den större delen av Arstasam- till att söka tillstånd till .omgifte; dels lingarna ordnade vad beträffar det sta- ock helt nya.
Siidana skillnadsgrunder tistiska materialet.
De trevliga modeller, äro: missbruk av rusgivande medel - som gjorde sig så bra på Arsta, ha helt detta om synnerliga skal föreligga, an- naturligt av utrymmesskäl ej kunnat uppställas.
Ett undantag utgör den vackra nars ar som förut nämnts rusdrycks- Rimforsamodellen, som fått sin plats missbruk separationsgrund -, samt vid ena långväggen.
På tvenne stora pulpetbord återfinner könssjukdom som utsätter den andre maken för smittofara.
Ovan anforda man de sinnrikt komponerade och ofta rattsverkningar av separation.
inträda konstnärligt utförda planscherna,, som si åskådligt ger statistiken över kvin- aven vid omedelbar skillnad.
Vid skill- norna på arbetsmarknaden och i den n a d.
kan jämväl den ena maken, om sociala verksamheten.
En och annan han genom sitt förhållande grovt kränkt större plansch dekorerar väggarna, så- som t. ex. den särdeles roliga fram- den andre, ådömas skadestånd.
Slutligen må anmärkas, att makar ställningen av kvinnorna och de sociala förtroendeuppdragen.
Längs ena lång- kunna under äktenskap eller separation väggen g &amp; väggfasta hyllor med littera- träffa avtal om skifte av boet, under- tur över de olika kvinnoföreningarna, hållsbidrag och skadestånd.
Dessa av- och på ett särdeles uppfinningsrikt satt tal bliva bindande för så vitt icke rat- har man i samband med hyllorna in- ten finner desamma uppenba ' rt obilliga monterat de stora planschbladen med fotografierna över de skilda förenin- eller stridande mot barnens bästa, i garna, en stående jättebok, som man vilket fall de skola av rätten jämkas.
kan dra fram och bladdra i. MATHILDA STAEL VON HOLSTEIN.
,.
.
.
.
H E R T H A På ett bord längs ena kortväggen ligga vidare flera av de vackra album, som sammanställts over grupper.
av socialt - verksamma kvinner, liksom sär-.
skilda föreningars egna album.
Ett önskemål, som ännu väntar på 97 sin uppfyllelse,.
ä r bokskå.p, stora nog att rymma Arstabiblioteket, som ännu ligger Nedpackat i lårar, på normal: skolans vind.
Vai-je söckendag kl. 1-4 äro sam: lingarna tillgängliga för intresserade.
: ' '.
.
Kvinnorna och arbetsproblemet.
.
I. '
.
.
/ ' Banker och försäkringsbolag.
.
.
P tutioner av samma: slag.
.Emellertid.
ä r av Arsrautstäi~nin~en, sommaren det ju i somliga banker praxis att hem: 1914, visades bland annat några tabel- lighålla lönerna.
Också förekomma föl- ler och grafiska framställningar, varige- jande synnerligen upplysande svar p5i ' nom man försökt åskädliggöra de i formulärets fräga angående den kvinnliga banker och försäkringsbolag anställda personalens löneförmåner: ", beroende kvinnornas arbetsförhhllanden.
För att pä forhållandena "; " varierande ", be- erhålla det för undersökningen nödvän- roende på .kompetens etc. ", " besvaras diga primärmaterialet hade frägofor mu- eju, " olika för olika arbeteu eller blott lar utskickats till så gott som alla Sve- ett streck euer frågetecken.
I mhnga riges banker och Försäkringsbolag.
Av fall har endast.
begynnelselönen upp- dessa formulär blevo flera aldrig be- givits, men efter vilka grunder denna svarade, och en stor ' del av de svar, sedan ökas och hur högt den slutligen som verkligen inflöto, vor0 så ofull- kan stiga, meddelas ej.
Egendomligt ständiga, att de omöjliggjorde någon nog ä r det mycket ' fåfB banker och bo- mera ingående bearbetning.
lag, som velat omtala, hur högt deras Att detta i synnerhet gäller löneför- ' förnämsta kvinnliga arbetskrafter äro hhllandena ä r ju lätt förklarligt, då ju avlönade.
Från det knapphändiga ma- varken banker eller försäkringsbolag terial, som står till förfogande, kan man äro några slags statsinstitutioner och så- kanske dock Få fra.m ett och annat be- ledes ej behöva reglera sina löner efter träffande de anställda kvinnornas ar- någon viss fastställd skala.
Varje bank betsförhhllanden.
eller bolag kan själv bestämma sin per- Så vitt .man kan döma efter det in- sonals shväl löner som arbetstid, fastän komna.
primärmaterialet, ä r det nu un- naturligtvis en viss likhet för konkur- geFar femtia å r sedan kvinnor ' först bör- rensens skull måste råda mellan insti- jade användas i banker.
1862.är sfilunda å den yrkesstatistiska avdelningen ' ' '.
.
,.
H E R?
H A 98 det tidigaste året någon bank angivit som anställningsår för sitt .första kvinn- liga biträde.
Under de närmast darph följande åren var det naturligtvis säll- synt, att kvinnor sökte och erhöll0 bank- platser.
Men så småningom forstodo de att allt mer draga nytta av det en ghng upplåtna arbetsraltet, och nu i våra da- gar ar en kvinnlig banktjänsteman en synnerligen vanlig företeelse.
I de 63 banker, som åtminstone delvis besvarat formulären, vor0 år 1913, det år de ' inkomna uppgifterna galla, 536 kvinnor anställda; av dessa voro 88 ' extra och 448 ordinarie.
Men att antalet i banker anställda kvinnor betydligt överstiger nämnda siffra framgår bl.
a. av att Sve- riges bankmatrikel för 19 1 1, således två Br tidigare, upptar ej mindre an 973 kvinnor.
Den som nu ar under be- arbetning kommer troligen att giva en ännu .högre siffra.
De 53 försäkrings- bolag av olika slag, från vilka svar er- hilllits, sysselsatte ' undersökningsbet 475 kvinnor,.
därav 403 ordinarie.
De allra flesta äro naturligtvis ogifta, men hur stor procent de utgöra av hela an- talet anställda kvinnor kan, tack vare materialets knapphändighet, ej konsta- teras.
För gift kvinna ställer det sigtro- ligen fördelaktigare att arbeta i bank eller försäkringsbolag an som biträde i vissa statens verk, .dar hon, ratt om hon nått högsta lönegraden, vid gifter- måls ingående måste avstå från sin ordinarie stallning och därtill hörande löne- och pensionsrattigheter.
I privata institutioner ar det ju huvudsakligen chefen, som äger bestämmanderätt, nar det galler befordring och därmed för- knippade frågor. '
' - ---- Kompetensfordringarna för kvinnliga tjänstesökande ha med åren blivit nå- got skärpta, åtminstone i praktiken, detta till väsentlig del beroende på den be- tydliaökade konkurrensen.
Visserligen ha de flesta såväl banker som försak- ringsbolag på frågan: " Vilken utbild- ning fordras för anställning? "
endast svarat: " elementarskola (8 klasser) ", några ha tillagt " handelsskolau, andra Urnaskinskrivning " eller ' stenografiu,och en och annan anser det tillräckligt, om den sökande har goda rekommendatio- ner.
Dock ar det nog s i i detta som i sa många andra fall, att fordringarna i praktiken stalla sig något högre an på papperet.
Om man har att välja emellan ett tjugo-, trettio-tal sökande, a r det ganska troligt, att ett gott studentbetyg, under annars lika omständigheter, har företrädet.
Vad nu lönen beträffar, ställer den sig, htminstone de första anställnings- åren, ganska lika i banker och försak- ringsbolag.
Det extra biträdet börjar med lägst 900 kr.
om året, vartill i vissa stader, som t. ex. Stockholm, kommer ett dyrortstillägg av högst 300 kr.
Be- gynnelselönen ar således vanligen, åt- miiistone i Stockholm, 1,200 kr.
om året.
Denna årslön stiger sedan med vissa års mellanrum till 1,800 eller 2,000 kr., oftast oberoende av kompetens och arbetets art.
Först vid denna gräns tycks den speciella yrkesskickligheten bliva belönad med ett ansvarsfullare arbete och högre lön.
I enstaka fall händer det dock, att en högt kvalificerad sö- kande genast vid inträdet erhåller en krävande plats och en jämförelsevis hög lön.
Högst avlönade äro kvinnliga kas-,
--. '
.
.
H E R T H A sörer ' och kamrerare, vilka senare plat- ser dock endast torde ' förekomma i landsorten.
Att döma av tillgängliga siffror tyckas bankerna giva högre slutlöner än försäkringsbolagen.
Den högsta kassörskelön, som något bolag uppgivit, är mellan 3,000 och 4,000 kr., då det finns banker, som med- delat, att hos dem kan en kassörska komma upp till 4,000 eller 5,000 kr., ja, med inberäknade, Felräkningspengar,, i en bank ända till 6,500 kr.
om året, forrnodligen den högsta.
lön nägon i bank anställd kvinna hitintills uppnått.
I de flesta såväl banker som bolag hör varm lunch till personalens extra för- maner.
* Som redan antytts bero avancerings- möjligheterna huvudsakligen på chefens intresse att befo~dra de kvinnliga tjänste- innehavarna.
Att detta intresse i en .och annan ban k alldeles uteblivit, visar föl- jande svar pA Formulärets avancerings-.
fraga: " kvinnor komma aldrig längre än til1,första graden, oavsett vilken plats d e fyllau.
Om har menas första gradens tjänst eller lön framgår ej, men svaret a r dock ganska betecknande.
Emeller- tid ar det ju sa, att kvinnor, som visa prov på duglighet och urskillning, kunna komma till ett ganska självständigt ar- bete såväl ' i banker som försakringsbo- lag; och runt omkring i landet ha ban- kerna ej så få smärre avdelningskontor, dar en kvinna sitter som chef.
Arbetstiden i banker och bolag va- rierar mellan fem och tio timmar om da- gen, beroende på ort och årstid.
Vid.
* Vid sjukdom ' giva de flesta banker och försak ' ringsbolag full lön de första tre till sex minaderna.
99 kvartalsskiftena .ha ju särskilt banker-.
nas personal mycket att göra och måste arbeta på övertid utan extra betalning, men detta gäller ju hela personalen, ej endast kvinnorna.
På sommaren stänges tidigare, likaså vanligen på lördagar och helgdagsaftnar.
Att utsikt till lönande extra arbete finns i både banker .och försäkringsbolag bör ju ' räknas som ett.
plus, fastän kanske ett tvivelaktigt så- dant, d å.
det ju lätt förleder till över- ansträngning.
Vad nu semestern beträf- far, så ges vanligen två veckor årligen de första åren, sedan förlänges denna tid med ytterligare en Btvå veckor; på några fh håll forekommer.
sex veckors semester.
för kassörskan.
.
Det är särskilt i ett avseende, som personalen i banker och försä krings- ' bolag har det bra ställt för sig, och det.
är i fråga om pensionering.
Pensions-.
åldern är något lägre för kvinnan, 55 levnadsår och 25 tjänsteår tycks vara den vanliga.
Pensionen är i medeltal 70 % av senast uppburna lön och synes störst i .sparbankerna.
Endast i några få ban- ker och bolag behöva de anstallda.sjalva betala in till pensionsfonden.
Denna be- frielse från inbetalning ar ju på satt och vis liktydig med en löneförhöjning och bör naturligtvis tagas med.
i beräknin- gen, när man skall jämföra hur kvin- norna ha det i. banker och bolag och hur de ha det på andra arbetsområden.
En sådan jämförelse är det ej här me- ningen att göra.
Avsikten med denna artikel har endast varit att med stöd av de inhämtade upplysningarna giva.en kortfattad.
framställning av den i .bank elier försäkringsbolag anställda kvinnans .arbetsvillkor.
...
.
.
I. PALME.
, ' '
H E R T H A Glimtar utifrån,,, Amerikas ifredsrustning.
Mrs Pethick Law- rences pacifistiska missioiisresa över Atlanten, som vi omnämnde i Herthas första januarihäfte, har rönt en snabb och glänsande framging, till vilken Rosika Schwimmers likartade strävanden val ocksi lämnat bidrag.
Sedan p i nigra h811 grupper samlat sig kring " den konstruktiva fre- denscc program, stiftades p i en konferens i Washington 9 och 10 jan.
av representanter E r Amerikas alla förnämsta kvinnliga landsförenin- gar, .politiska, sociala, religiösa, fackliga o. s. v., W o m a n ' s P ' eace Party.
Ordförande i det nya väldiga förbundet blev Amerikas berömdaste kvinna, Jane Addams, och högkvarteret förlades alltsi till Hull House i Chicago.
I sammanhang med konferensen höllos flera proppfulla mass- möten, dar under mrs Chapman Catts presidium rörelsens idéer framfördes av sidana omotstind- liga talare som Charlotte Perkins Gilman (Ame- rikas genialaste och djärvaste kvinna), Anna Shaw och.
de ovannämnda missionärerna frin stackars Europa.
Det antagna programmet samlar i elva kraf- tiga punkter de pacifistiska principer och önske- mil, som i dessa tider spontant uppsti överallt i världen, där man p i allvar söker en utväg ur den blodiga anarkin.
Har finns " begränsning av rustningarna och statens övertagande av va- penfabrikationen ".
sival som " demokratisk kon- troll av utrikespolitikenG, «nationernas konsert i stället för makternas jämvikt " och " rivalise- rande arméers och flottors utbytande mot inter- nationell poliscc, ccungdomens uppfostran i fre- dens idealcc och " undanröjandet av krigets eko- nomiska orsakercc.
Hedersrummet i programmets mitt intar " regeringarnas humanisering genom ut- sträckande av rösträtten till - kvinnornacc.
Obetingad anslutning till samtliga punkter fordras icke av dem som inträda i förbundet, men vad de sannolikt ej kunna f i dispens frin är " organiserad opposition mot militarismen i vart eget landc '.
Ledarna anse Förenta staterna för stormakt nog att ha rid till undertryckande av den krigspanik och rustningsfeb~r, som spritt sig dit frin den nersmittade gamla världen, och härutinnan kunna de rakna presidenten Wilson som meningsfrände.
De amerikanska kvinnorna svara klart och högt inte bara p i suckarna frin Europas civi- lister utan p i nödrop frin skyttegravarna.
Det hörs nämligen sidana ibland.
En tysk krigare p i östfronten fr3gar, varför inte alla nationers kvinnorörelse reser sig och fordrar slut p i denna vanvettiga blodsutgjutelse, och till mrs Harley, Faltmarskalken Frenchs syster, skriver en engelsk soldat (eller kanske officer) frin sin grop: " Här borde världens kvinnor gripa in ".
Det ar ett välbekant faktum av högt psykologiskt värde, att de käckaste kimpar i de yttersta dödspligorna ropa p i sin mamma, och hon skulle inte begära bättre än att vara till hands, om hon bara finge lov.
Vad som vaxer i vinternatt.
Innanför kri- get och krigsbullret försiggi mangahanda hän-.
delser och utvecklingar, obemärkta av den ordi- nare telegramslukaren, som inbillar sig hilla reda p &amp; världens läge frin dag till dag.
För hi- storien skall det, att nigra tiotal miljoner mänsk- liga varelser förvandlas till automatiska kulspru- tor, betyda mindre än att fria och klara tankar röra sig inom nigot hundratal av dessa liv- släckningsapparater.
Ett dylikt löftesrikt fall er- bjuder tyske soldaten Franz Lehnhoff, som blev s v h t sirad i de elsassiska striderna och n u som konvalescent efter minaders sjukläger har tillsänt " Frauenkapital " en artikel om sina in- tryck av de tyska kvinnornas roll i kriget och de slutsater för framtiden, som därav följa.
Det hela ar en hymn av tacksamhet och beundran, och den jämt iterkommande refrängen lyder: rösträtt i t kvinnorna!
De ha verkligen i stort sett avlagt sin mo- gen hetsexamen för statsborgarskap, och redan länge har bland dem existerat en kärntrupp med pro- s8 gedigen skolning för alla samh ' äll~livet~ blem, som icke brukar anträffas inom en.klass, vars möjligheter och utsikter erbjuda ringa eg- gelse.
De älska arbete och studium, men för agitation sakna de anlag.
Det ligger rotat i folk- själen och den egendomliga politiska utveck- lingen, att " rösträtt " för dem icke har nigon hänförande klang, men kallades det " röstplikt ", si skulle effekten mahanda bli magisk.
Med- lemsantalet av rösträttsföreningen i Berlin ha vi lovat en inföding att inte förrida, s i lag är siffran, men det kan nog hända, att den bestir av idel
H E R T H A förstklassiga politiker.
De äro icke vana vid uppmärksamhet,.
an .mindre vid komplimanger, och det miste ha.varit med djup och fröjdefull rörelse de mottagit sin militäre landsmans hyll- ning, som sannolikt betyder nigot mer an en individuell meningsyttring.
Den engelska kvinnorörelsen, i allo en mot- sats till den tyska, starkt rekryterad, fashionabel, briljant iscensatt, agitatorisk till det yttersta, äger s i minga trofasta manliga vänner, att den val kan vara beliten med sin yttre stallning, om det än g i r förunderligt smitt med beframjandet av dess syften.
Men - och detta hör till de ut- vecklingar,.
som man förnimmer, om man kan höra gräset vaxa - det börjar röra sig nigot nytt inom den.
Där spirar upp en helt oengelsk egenskap: vetgirighet.
I detta aristokratiskt-plutokratiskt organiserade land hai inhamtandet av kunskap, om inte som nyck eller vurm, städse varit lika ' litet gentle-.
manly och ladylike som avlönat arbete.
Man tyckte det s i g.
si angeläget ut att ta reda på saker.
P i den lilla del av jordklotet, som tyvärr icke upptogs av " the B r i t i s h E m p i r e w i t h c o l o n i e s a n d d e p e n d e n c i e s ", bodde ett folkslag vid namn " foreign ers ", som utmärkte sig för diliga manér, löjlig klädedräkt och brist p i självaktning; mer behövde man inte veta för att .fA sund avsmak.
L i t oss inte söka för- neka, att just detta förnäma ignorerande har kraf- tigt bidragit till den världsprestige engelska nationen förv ' arvat genom en del beundrans- värdare kvalifikationer.
Men nu har som sagt vetgirigheten, en rent av tysk studiehunger, vaknat.
Muren kring den förtrollade öns kuster ar nedbruten, rättare ned- skjuten, man .har.
uutlanningarna " inpá sig i det nargingnaste grannskap.
Den intellektuella omvälvningen avspeglar sig klart i T h e C o m - m o n C.a u s e.
Detta röstrattslandsföreningens organ har aldrig varit si mingsidigt intressant och si instruktivt som i dessa örlogstider.
Det upptar i varje nummer sakkunniga artiklar, utan avseende p i tendens, om folkrättsliga och världspolitiska problem, diplomatiskt-historiska redogörelser, exposéer av främmande kulturer och tankeströmningar, argument för och mot allmän värnplikt o .. s. v. P i tidningens högst lärorika insandaravdelning möter man ofta kraf- tiga maningar till " uppfostringspolitikQ.
" En del mänskor saga, att d e inte ' önska veta något om Tyskland, därför att - Tyskland ar si syndigt ", meddelar en persqn, som för sin del anser, att man .aldrig- kan veta för mycket om .en,fruktans- värd motståndare,: och finner det otillräckligt att andligen vapna- sig för Tysklands förintande med general Bernhardi, valda bipr av Treitschke, nigra.
teskedar missförstádd Nietzsche, och .. en bunt skandalromaner frin s m i garniscnsstader.
Allt detta ar mycket markvärdigt och glädjande: Man har kanhända ratt att.
motse en storartad reform av det engelska lundervisningsvasendet.
.
, " Les petits ind6sir6s ".
I Frankrike h i l l e ~; man p i att dryfta ett särdeles delikat krigspro- blem av djupt.
invecklad art.
Hur skall man betrakta och behandla de-barn, som sminingom.
skola komma till varlden s o m m i n n e a v t y s k a i n v a s i o n e n?
.Krig och vildtakt sta i oupp- lösligt.
förbund, av orsaker si lättfunna att vi icke behöva antyda dem.
Om kvinnorna i ett land jubla över sina härliga soldater, som med hjaltekraft föra kriget över i grannens land, s h.
jubla de alltsi samtidigt över att grannlandets kvinnor erfara den behandling de själva raddas ifrin.
Annorlunda ar det inte beställt med denna världens militära segerfröjder.
För första gingen i den s. k. världshistorien .behandlas detta krigets följdfenomen, hittills frivolt virdslösat, p i.
allvar: Det är.
franska.
kvinnor som ha äran av att så sker.
La F r a n - c a i s e har på en rundfriga inhämtat en del svar, som alla stamma överens i sin glödande harm men förrida htskilliga nyanser av moralisk insikt och humanitär.
känsla.
I allmänhet ar man benägen att tillrida fosterfördrivning.
En lantkyrkoherde förklarar sig villig att tilldela offren absolution för detta förfaringssätt, som kyrkan eljest fördömer, ehuru han alls icke vill.
gh si långt som den belgiske präst, vilken från predikstolen lär ha lidelsefullt anbefallt sin församlings kvinnor ett " betlehemitiskt barnamord " och lovat att ta p i sig allt ansvaret infor Gud.
En mademoiselle de Callias tar priset för radikal lösning.
Hon fordrar, att varje skymfad kvinna skall, om si bara med en kökskniv, skaffa en tysk ur världen, vilket naturligtvis.
medför hennes egen omedelbara ',,
HERTHA 102 hädanfärd, det önskvärdaste som kan handa henne.
I sin r a t t ~ a i d i ~ hetta a förbiser denna dam, som La F r a n $a i s e riktigt anmärker, att kvinnor s i s o m v a r a n d e c i v i l a i c k e ' h a r a t t a t t f ö r s v a r a s i g och att fördenskull en sidan, o m hon försöker tillfoga sin bödel eller hans kamrater ' nigon skada, enligt den högmoraliska institution, som heter krigsrätt, bringar ruin över hela sin stad eller by.
I en ledande artikel ger tidningens redaktör, Jane Misme, själv ett beundransvärt svar, fran den högsta etiska och humanitära stindpunkt.
Hon vill icke veta av nigot slags dödande av vare sig moder eller foster.
Hon tar dem bagge varmt i försvar.
Bagge äro lika oskyldiga, vid dem Ilder ingen flack, men en bitter olycka har drab- bat dem, och vad man har att göra ar att mildra den för dem bagge.
Lika val som den sarade solda- ' ---- - .- - ten skall denna moder respekteras som den dar har lidit för fosterlandets skull, och till ersätt- ning %r hon plikten att uppfostra ett barn i t detta fosterland.
Uttryckligen betonar Jane Misrne denna erkända p1 i k t som den enda tröst och styrka som kan bjudas i dylik oförskylld för- nedring.
Saknar modern medel, ar det staten som bör understödja henne icke med fattighjalp utan hedersamt med krigspension.
Allt detta liter ordna sig, om hon ar ogift, men om e n make existerar, blir problemet ohyggligt intrass- lat.
Hans attityd kan icke föreskrivas.
Jane Misme anser dock, att endast d i gör han sin plikt, om han sörjer m e d sin hustru och För det främmande barnet, som vore det hans eget.
Adlare och klarsyntare kan man inte s e krigets vidrigaste gestalt i ögonen och vända den till godo.
En familj elararinnas upplevelser.
den lilla staden Söderköping finns ett hemtrevligt, vitrappat hus, om- givet av en idyllisk trädgård, där alle- handa underliga växter florera.
I hög- sommartider blir luften kvav därinne i syrenbersåerna,.
provinsrosor och re- seda dofta intensivt utmed det höga, vita skrank, som omger trädgården.
Oberörd av dåsigheten omkring henne satt den 90-åriga mamsell Jeannette ut- sträckt i en bekväm vilstol av rotting .och läste " Rada rummetu.
De naturliga gråa lockarna inramade det regelbundet vackra, livfulla ansiktet, och den lila- färgade siden klänningen hängde löst kring den långa, smala gestalten.
Med en känsla av vördnad och be- undran sågo vi barn alltid upp till " tant Jeannetteu, och med en viss förväntans- full nyfikenhet inväntade vi dagen för de årligen återkommande besöken hos den gamla familjelärarinnan, som efter skiftande öden dragit sig tillbaka från världen och nu mera helt än någonsin levde för sina böcker.
Jeannette Hamrnarlund föddes i Stock- holm 1802.
Hennes far, som var sko- makare, dog 1825, då modern intogs på Borgerskapets änkhus.
Intresserade människor togo hand om den begåvade flickan och safte henne i någon av de pensioner, som på den tiden utgjorde de enda undervisningsanstalterna för flickor.
Sålunda rustad kom hon ut i livet och började ge lektioner i språk och musik.
~ H E R T H A - 1 03 O m hennes tidigaste ungdom finnas troligen aldrig uttalad, och så småningom tyvärr ej några uppgifter tillgängliga.
Förbyttes mamsell Jeannettes verksam- På en.
miniatyr av Sparrgren från het på ett omärkligt sätt från lärarin- denna tid framhålles den rika fägring, nans till sällskapsdamens.
som ännu i ålderdomen kunde skönjas.
När sedan fröken L. vid några och Den fina hyn, det mjuka cendréfärgade .tjugo å r blev föräldralös, visade:hela.
.
håret, d e stora intelligenta ögonen och släkten sitt förtroende för mamsell Jean-.
d e smala händerna med den röda slöjan, nette genom, att uppdraga åt henne att.
allt ä r återgivet i de mest delikata färger.
vara. " förkläde ".
åt sin unga vän, som Vid tjugofem års ilder blev hon antagen stod ganska ensam i livet med två stora som guvernant åt det enda barnet i egendomar att, sköta.
den familj, där hon sedan med några Snart får man s e mamsell Jeannette mindre avbrott stannade som sällskaps- göra sig förtrogen med hushålls- och dam ända till de sista åren av sitt liv.
lantbruksaffärer; sätta upp vävar, ta Genom sin begåvning och skönhet ut- emot och lämna ut bondspånad och föra övade hon ett visst inflytande på den s. k. vävböcker.
De ofta återkommande aristokratiska krets, som omgav henne, resorna i vagn från fröken L:s S ' örm- och för hennes ' skull tycks det ha gjorts landsegendom till hennes Ostgötagods undantag från den tidens sed att be- skildras av mamsell Jeannette såsom handla en guvernant såsom tillhörande m ' era äventyrliga.
Hästar.
och vagn e n annan klass.
måste föras på färja över Bråviken.
Sin nioåriga elev förstod hon genast Sjön gick hög och trehästaspannel hade att vinna och grundade redan då den svårt att hålla ' jämvikten på den gun-.
gande farkosten.
vänskap, som skulle ' bestå livet ut.
Dessa två självständiga damer före-.
Livet på en Sörmlandsherrgård, då och.
å avbrutet av vagnsresor till Stock- togo d i och då resor inom Sverige, holm eller granngårdar, var nog ej allt- vartill Jeannette med petig noggrann- ' för omväxlande.
Men mamsell Jeannette het gjorde upp ' marschrouten och för- förstod att intressera sin omgivning för tecknade avståndet mellan de olika här- d e nödlidande inom socknen och tog bergena.
själv hand om en liten föräldralös flicka, På en dylik resa, som företogs 1837 läste med henne, underhöll henne och till Varberg under badsäsongen, tycks skaffade henne till sist ett gott giftermål Jeannette fått mottaga ett giftermålsan- med en rik bonde.
Flickan lever än och bud, som sätter hennes livliga men nå- brukar berätta hur oläraktig ' hon var i got kalla sinne i rörelse.
Kanske det.
var ett lysande parti, ' franska språket.
Mamsell Jeannettes mission s ' om gu- som bjöds den ännu frappant vackra vernant maste ha ansetts avslutad, då) &amp; ringen.
Dylika möjligheter Fii dock fröken L., den forna eleven, så små- träda tillbaka för hennes självständig- ningom.
trampat ut barnskorna.
Men hetsbegär-.
I sina dagboksanteckningar nAgon tanke på att lamna familjen blev från denna tid förklarar hon nämligen,, ' ' e '.
1 04.
. '
- H E R T H A att fattigdomen ej a r ett tillräckligt va- gande skal för att tvinga in personlig- heten .i ett dumt äktenskap.
Dagarna äro ju fyllda av arbete, och.
hjärtats ensamhet behöver ej tynga sinnet.
" Je mourrai dans l ' isolement plutôt que de prostituer mon fime dans une union avec un &amp; e qui ne la comprendrait pasu.
Under de följande åren hyr fröken L. våning i Stockholm om vintrarna.
I dessa salonger bidrog mamsell Jean- nette med sin sång vid de ofta åter- kommande musikaftnarna.
Det var nog ej så lätt att hålla sig med ett stort an- tal noter på den tiden.
Man skrev av blad efter blad, sånger, dansmusik, opera- utdrag, ja hela " Skapelsena med stam- mor.
Bland den stora mängd hand- skrivna noter, som mamsell Jeannette samlat, finnas sällsynt val skrivna häften i röda band med de allra finaste små gitarrnoter.
.
Av den Stockholmsaristokrati, som Jeannette under dessa å r gör bekant- skap med, får hon röna en valvillighet, som ger sig uttryck i vidlyftiga korre- spondenser.
Det a r mammor, som fr8ga om råd vid barnens uppfostran, det a r flickor, som önska byta tankar med henne om musik, språkkunskap m. m., och stundom någon pappa, som undrar om mamsell Jeannette kan rekommen- dera en bra privatlärare åt hans gossar.
Under allt detta societetsliv såg mam- sell Jeannette det ögonblick nalkas, som skulle omgestalta hennes liv.
P å som- maren 1846 hade fröken L. firat sitt bröllop och företagit sin bröllopsresa i den stora gula vapenprydda vagnen, som så många gånger deltagit i första- majkortegen på Djurgården.
Nu for -- .- - - - -- --. --- - --.
- P -.
- man med spann från herrgård till herr- gård, gästande slakt och vänner i mel- lersta Sverige.
Nar de nygifta slagit sig ner på sin egendom i Sörmland, blev Jeannette erbjuden att komma till dem, men hon föredrog att förverkliga sin länge närda önskan att resa utomlands.
I september l847 lämnade mamseil Jeannette för första gången Sverige.
En detaljerad beskrivning från resan och d e första dagarna i Paris finnes i behåll.
Med ångbäten Gauthiod börjas resan från Stockholm till Travemunde.
Dar- ifrån åkes i vagn till Lubeck, sedan till Hamburg, vars stora renlighet tilltalar henne liksom innevånarnas glada upp- syn.
Sedan fortsattes färden i diligens till Köln, därifrån på hg till Brussel och så till Paris, dit hon kommer i oktober.
Man undrar ej på att mamsell Jeannette a r glad över att den tio da- gar långa, tröttsamma resan a r över, Hon lyckas med hjälp av bekanta Få rum i en pension, och sedan börjar det arbetsamma livet med studier, besök i museer och umbäranden för att få tillfälle att vara så länge som möjligt därute.
I sina brev till sin van, grevinnan L., under februarirevolutionen i Paris 1848 söker hon på allt satt lugna d e hemmavarande.
Själv ganska mycket påverkad av den revolutionära riktnin- gen i Frankrike, a r det med en viss tillfredsstallelse hon skriver att republi- ken a r proklamerad.
Intet beklagande över att Ludvig Filip måste fly, m a - rare beundran för att de lato honom gå oantastad.
Hon berömmer folkets hållning, nationalgardet - de nekade att skjuta på sina bröder -, men med-
H E R T H A ger att oron var ganska stor innan det blev klart, att denna revolution med- fört.
en stor ara för Frankrike.
Två dagar därefter a r Jeannette ute med ett par andra damer och betraktar barri- kaderna.
Hon försäkrar, att folket aldrig visat en ' sådan artighet förr, de ville liksom övertyga alla om att lugn åter rådde i Paris.
särskilt beundrar hon, att ingen stöld begicks och ingen ruta slogs in, allt respekteras utom ' konunk gens tillhörigheter.
Helt oväntat får hon höra det tal, som Lamartine höll till folket för att inge det förtroende för den provisoriska regeringen.
Hon fin- ner något medryckande i hans .röst, gesterna nobla och harmoniska.
" Leve Lamartine! '
ljuder det ut över mäng- den.
P å kvällen ser hon den illumina- tion, s o m.
folket ordnat, och berättar,, att de kvarvarande barrikaderna vor0 så höga och fasta, att man endast på ett ställe .kunde komma igenom dem.
I mars skriver Jeannette och lugnar sin van men tillägger på samma gång, att ' under de fyra första dagarna efter revolutionen utskrevos 37,000 pass.
P å svenska konsulatet får hon den upp- lysningen, att man icke kunde vara saker på någonting, men får: löfte om att bli underrättad, om det skulle anses nödvändigt att lämna staden.
Jeannette beskriver hur en pensionsförestånda- rinna huvudstupa reste till England med sina trettio .engelska elever, lam- nande de andra kvar.
Däribland voro.
två svenska flickor, vars föraldrargjorde en resa i Italien.
Vid underrättelsen o m händelserna i Frankrike reste de ge- nast.
ii11 Paris och funno till sin för-.
våning pensionen upplöst och sina flickor ' - 105 0mhandertagna.a~ bekanta,Oaktat Jean- nette finner sig utmärkt i de oroliga förhillandena i Paris, råkar hon,.
dock ut för det obehaget att bli nekad pen- gar p i sitt kreditiv.
.
.
AV stamningen eker revolutionen fåt.
hon det intrycket, att fransmannen ej snart komme att välja någon .konung.
Hon skildrar Ludvig Filips höga apa- nage och oerhörda skulder och beskri-.
ver hur alla medborgare göra uppoff- ringar för att tacka statsskulden.
u ed en viss förvåning vandrar hon.
p i tavelutstallni,ngen i Parissalongen 1848.
Bland- de många verkligt vackra- tavlorna finner hon en del enbart löj- liga.
Ingen censur hade övats,vid mot- tagandet .av tavlorna.
Hon har roligt åt en Amor, omgiven av en girland a v rosor.
Man ser endast Amors ' ansikte, på vilket det ena ögat sitter mycket lägre ned än det andra.
~ h s é e r n a af-, kitekturen lockar henne; men framför.
allt kyrksången i gli se St: Roche med Alexandre Dupont som solist.
Hennes musikaliska anlag hade ytterligare bli- vit utvecklade genom nya intryck och intensivt arbete.
N a r, sommarvärmen blir tryckande, övar .hon skalor i pa- ' radisdrakt,.
.för att ej förlora något av den dyrbara tiden.
.
.
.
Mamsell ~ e a n n e t t e gör.
också bekant- skap med, fröken R.
Du Puget, som översatt Tegnérs a Frithiof " och " Axelu janite flera svenska .romaner.
Fredrika Bremers " Presidentens döttrarf1, som hon också översatt, senteras på det liv- ligaste av alla.
Egendomligt nog ar.
detta enda, gången, som Jeannette.
visar nå- got.
intresse för sin.
berömda landsman- inna, med vars åsikter och frihetsbegär '
hennes egna dock vor0 så nara be- släktade.
Med vilken hänförelse skildrar hon inte " la fete de la fraternitéu, då natio- nalgardet, armén och folket firade för- brödringsfest.
Varje individ a r beväp- nad och marscherar med fanor och blommor i toppen på sitt gevär.
: Hon tycker att det hela gör en magisk effekt, på samma gång krigisk och gripande i sin enkla storslagen het.
Sådant glömmes ej, aven om själva förbrödringsidéns utförande blev av kort varaktighet.
Hon följer med stort intresse förhål- landena i hemlandet, särskilt emedan svenskarna i Paris vor0 radda för att vanda åter, ifall situationen därhemma skulle tillspetsa sig.
Frihetsrörelsen i Sverige vinner obetingat hennes sym- patier, och med tillfredsställelse ser hon Hartmansdorff avskedad och finner fol- kets ovilja mot honom ganska naturlig.
.
Intrycken från mamsell Jeannettes andra långa resor på ' 1850-talet finnas aven upptecknade i brev till grevinnan L.
Hon besöker Österrike, Italien, Lon- don och flera gånger Paris, dit hon alltid längtar tillbaka.
Södra Frankrikes ljuvliga havskust håller henne kvar, men vägen går vidare till Madrid, dar resan måste avkortas, emedan Paris lockar med sin utställning 1867.
Det a r under dessa resor, som Jeannette börjar göra de vidlyftiga anteckningar pH olika språk, vilka lagts till grund för denna Framställning.
Från 1847 till 1865 vistas hon med f &amp; uppehäll utomlands, dels på studie- resor och dels som språklärarinna i olika familjer.
Hennes tillgångar vor0 naturligtvis ej stora, men genom gre- '.
vinnan L:s försorg hade hon dock me- del att öka sina kunskaper.
För henne själv tycks målet egentligen ej varit ut- bildning i lararinnekallet, utan snarare tillfredsställandet av ett omåttligt k m - skapsbegär.
Kanske.
präglades dessa studier av en viss planlöshet till följd av dålig underbyggnad, särskilt beträf- fande vetenskapliga arbeten.
Praktiska språkstudier var hennes starkaste sida.
Hon behärskade franska, tyska och engelska, lärde sig delvis latin, spanska.
och italienska för att på originalspråken läsa de böcker hon satte varde på.
Sina kunskaper underhöll hon genom att så småningom anskaffa en boksamling, som kom att innehålla en hel del för en då- tida kvinna ovanlig litteratur.
Utom skönlitterära författares arbeten på svenska, tyska, franska och engelska, spanska och italienska hade hon poli- tisk och religionsfilosofisk litteratur och naturvetenskapliga arbeten.
Botaniken hörde till hennes favoritämnen.
Att varje bok var noga genomläst, därom vittna de många förstrykningarna med röd och blå krita, som aldrig saknas i något häfte.
Under alla dessa studier stärkes hennes tro på kunskapens makt, dess förmåga att öppna evighetens por- tar och ge hennes egen personlighet ökad styrka.
Hon ville vara " h soi seul un petit monde completu.
Vid återkomsten till Sverige stannar hon någon tid som språklararinna för grevinnan L:s döttrar.
Men oaktat den beundran, som ägnas hennes lärda ut- läggningar av Voltaires läror, framförda med akta patos under långsamma pro- menader fram och åter i skuggiga park- gångar, söker hennes oroliga sjal efter
H E R T H A nya verksamhetsfält.
Hon blir erbjuden ökad lön, men det går hennes stolthet för nära, hon behöver ej mera nu än förr.
Grevinnan L. sätter då in en större sllmma på hennes sparbanksbok.
Fastan mamsell Jeannette tycker, att detta blev " encore une humiliation ", s % möjliggö- res därigenom hennes älsklingsplan att leva för sig .själv med sina böcker.
En övergång till eremitlivet bliva vintrarna i ensamheten på grevinnan L:s egen- dom i Ostergötland, medan familjen a r i ~tockholm.
Har börjar hon ordna en sarhling av ' mer eller mindre märkliga stenarter, som hon ' samlat under sina resor.
En dagerrotyp från denna tid visar hur milt åren egentligen farit fram med den ståtliga äldre dam, som nu under mörka höstkvällar vid den fladdrande oljelampan reflekterar över sitt .förflutna liv och skriver: ' Har i min enslighet kan jag i. tysthet sörja vad jag ägt och söka en dröst i minnet av lyckligare dagar.
En återblick av vemod och nöje på gångna dagar, som givit mig så myc- .ket att minnas, så mycket att med tack- samhet erkänna. "
Först på 1870-talet flyttar mamsell Jeannette på allvar till det vita tvåvånings- hus i Söderköping, som under flera somrar utgjort hennes vistelseort och blivit inköpt för hennes rakning.
Men fullt belåten blir hon inte ens, på denna idylliska ort.
" J ' aurais du avoir des certificats sur la beaute du climat h Söderköping ", anförtror hon åt årets almanacka.
Vid närmare åttio år grundar hon nu detta egna hemmet.
Här skall hon änt- ligen Få experimentera med all inhäm- ' 1 07 tad kunskap.
0.m vintrarna undvikes eldning av hygieniska.
skal.
För att kunna utstå den låga rumstemperatu- ren använder - mamsell Jeannette ele- ganta,.
siden fodrade ' palskoftor, vadde- rad sidenkjol och pälsfodrade skinn-.
kängor.
Vid matlagningen följes ute- slutande franska recept.
Den.
fuktighet, som möjligen kan uppstå genom ' skur- ning av golv, undvikes.
noga.
Sittande på trädgrenarna klipper hon med egen.
.
hand om sommaren bort den torkade blomman på fruktkarten i tradgården, och varje övermoget krusbär avlägsnas från buskarna för att sedan användas som medicin.
Men hälst sysslar hon med sina böcker, beredd till tankeut- byte med ' vem som vill följa henne.
: Utom alla de utländska författarna börja de svenska intressera henne mera.
Med.
sin livliga intelligens ' följer hon allt det nya, som åttitalet bar i sitt sköte, och utbrister: " Nu har jag omkring mig d e flesta av svenska poeters arbeten och.
har läst dem, icke blott ' av nyfikenhet att ' göra deras bekantskap, utan fastmer av, behov att aga dem till vänner och sällskap för alltid.
Redan i många år har litteraturen varit mig ett nöje och ett ' avbrott i enformigheten av mitt liv. ".
Mamsell Jeannette kunde visserligen meditera över sina böcker, men släpper aldrig dagens Frågor u r sikte.
Hon håller sig med ortens radikala tidning och understöder stadens arbetareförening med penninggåvor.
Den avmattning i själsstyrkan, som åldern medför, ' kom för henne ovanligt sent, och med tanken därpå skriver hon: " Det stora problemet ' a r att kunna vinna något intresse för den Bterstående,. '
. '
D
I 08 H E R T H A. --.
p P delen av sin levnad, när man gått in i d e höga latituderna ' och passerat livets polarcirkel, åttiotalet. "
Ofta hade hon önskat att få dö has- tigt.
Det blev henne också förunnat.
Då hon en morgon skulle resa sig, föll hon tillbaka mot kuddarna och slutade Utan plågor sitt 92-åriga liv.
En rik begåvning utan inre och yttre.
möjligheter att åt sig skapa en tillfreds- ställande verksamhet, det a r den tragik, som vilar över Jeannette Hammarlunds liv sådant det mer eller mindre oför- täckt framträder i hennes dagboksan- teckningar., Plikten spelade för henne e n oerhörd roll och var till största de- len den makt, som i det längsta höll tillbaka hennes kunskapstörst och res- lust.
Med tiden starkt av Vol- taire, Darwin och Haeckel, ansågs hon av sin omgivning sitta inne med sam- hällsomstörtande idéer.
I basta.
fall väckte hennes åsikter endast förvåning, uttalade som de voro av ett " fruntim- m.eru.
Ännu vid nittio.
års ålder kunde hon stå inbegripen i livlig diskussion - alltid på franska - om Gudsbe-.
greppet i Boströms filosofi.
Den be- undran och hänsyn, som trots allt kom henne till del, a r dock ett bevis för att e n sjalvständigt tankande kvinna aven ---- på den tiden kunde vinna erkännande och aktning.
LOUISE STENBOCK F. MORNER.
-.
.
.
.- - P y '.
Johannes Rudbeckius.
En kampa- gestalt från Sveriges storhetstid av H. Schefer.
P.
A. Norstedt &amp; Söners förlag 1914.
Ehuru Överglänst av sin snillrike son, Vederhäftighet påyrkas- Stock- holmskretsen av Flick- och samskole- föreningen har gentemot läroverkslärar- nas riksförbund gjort följande uttalande: Deputeradeförsamlingen för läroverks- lärarnes riksförbund har i ett i dags- pressen refererat uttalande - vartill enligt tidningsuppgift Stockholms lärare- sällskap anslutit sig -- i fråga om lära- rinnornas tillträde till läraretjänster vid statens läroverk yttrat sig ' på följande satt: " Det torde också kunna sagas, att kvinnan i åtskilliga ämnen (t. ex. mate- matik och språkens grammatik) och I avseende på att upprätthålla vissa for- dringar på resultat i studierna icke vi- sat sig mannen jämbördig, liksom att kvinnan aven på undervisningens om- råde a r mannen underlägsen i fråga om initiativ och självständighet. "
Stock- holmskretsen av Flick- och samskole- greningen, samlad till möte den 8 fe- bruari 1915, inlägger härmed en be- stämd protest mot att dylika omdömen offentligt uttalas av representanter för en hel kår utan att samtidigt några som helst bevis för d e Fällda omdöme- nas riktighet lämnas.
förtjänar aven Johannes Rudbeckius at t raknas bland den svenska odlingens stormän.
En härskarnatur med huma- nistens forskningsentusiasm och patrio- tens lågande nit, omskapar h a n inom
sin maktsfär torftiga läroanstalter till verkliga bildningshardar och rycker andra med sig i hänförd offervillighet.
Aven i de avlägsnaste bygderna av hans stora stift måste prästerna vara beredda att stå till svars för honom, nar.
han kommer, klarögd och myndig, på sina visitationsresor.
Denna helgjutna gestalt ar val lämpad att göras till föremål för en biografi, som a r avsedd att nå vidare lasekretsar an de akademiska avhandlingarnas.
Den föreliggande a r i .god mening populär, ej minst genom sin rikedom på kon-, kreta detaljer, hämtade direkt u r ur- kunderna.
Förtrogen med biskopens efterlämnade skrifter, tryckta som otryckta, rör sig författarinnan i stor ut- sträckning med hans eget språk, och framställningen har därigenom .fått en fläkt av kärvt ' och storvulet sexton- hundratal.
En sådan natur som Johannes Rud- beckius kunde ej undgå konflikter, och hans strider med Johannes Messenius och med Axel Oxenstierna höra till de intressantaste partierna av hans biografi.
Ur den ' förra gick han obruten, men den mäktige rikskanslarens motstånd blev honom för starkt.
Efter ridsproto- kollen har förf.
givit en skildring, som man ej glömmer, av den överlägsne statsmannens räfst med en bisp, som han ej utan skal ansåg hava " en stor slang ' av S:t Peders kjortelu.
Redan mot Gustav Adolf hade Rud- beckius någon gång tratt i opposition, men förhållandet dem emellan ä r allt igenom vackert och hedrar såväl konung som prelat ..
Under många å r hovpredi- kant, .följde Rudbeckius konungen under 1 6 1 4 och 1615 års ryska fälttåg, * nu till sjöss i storm och bullrande havs- vågen, nu till lands i falt och krigs- bulleru.
Hans bevarade predikningar ge dråpliga inblickar i tidens liv både hemma och i fält.
Har hans biograf härav låtit förleda sig till för ' många och för långa citat, som.
ej alla erbjuda.
.
lika stort intresse, så kan man däremot ej undgA att ryckas med av utdragen u r biskopens mäktiga " sorg- och klage- predikanu efter Gustav Adolfs död.
Saknad.
.och beundran röja sig omiss- kännligt i tonfallen av denna brusande valt ' alighet.
Den bild, som förf.
lyckats frammana av den kraftige sextonhundratalsbispen och hans tid, kan ej undgå att göra ett hälsosamt intryck.
Onskvart vore, att många finge tillfälle att göra bekant- skap med den.
, SIGRID LEIJONHUFVUD; Niigra dikter om Birgitta af Te- resia Eurén f. ' Eneroth.
L. Norbladhs bokhandel, Uppsala 1914..
Månne det a r en tillfällighet endast, att dessa dikter just nu sett dagen, för- fattade som.
d e.
(enligt titelbladet) sedan 1898-99 äro ?.
Den anda, som genom ' - går dem, a r icke nutidens: asketisk stränghet och mystik till överspändhet ar just icke vira dagars andliga sport.
Men ändå förefalla dessa avlagsn ' a Bir- gittatankar som toner nu, .just nu:upp- fhgade och med resonansens styrka återgivna av tidsstamningen.
Ty klart och starkt, genom askes och mystik,.
framträder den kraft till vilja och hand- ling, ' vilken likafullt som den var Bir- gitta~ världsliga såväl som andliga adels- märke aven a r vår tids allt bärande och förklarande nervus rerum.
.
.
Men denna anknytning av nutid till forntid a r ej blott ett dikternas tids- psykologiska underlag, utan något ' långt betydelsefullare: det härligaste bevis på en av de oundgängligaste förutsattnin- garna för all utveckling, k o n tinui t e ts- d r a g e t hos nation, individ, - kön.
.
Och nar detta kontinuitetsdrag därtill a r så intuitivt kant och springer fram på ett område, som ligger Herthas la- sare så nara, ha vi ' dubbel anledning att glädjas; halst bevisets form till- fullo svarar mot dess innehåll.
.
Med Ellen Fries ' " Märkvärdiga, kvin-.
.
noru (1891) har förf.
markerat huvud- hand eller minne böjer man sig trots punkterna i Birgittas yttre historia och denna lilla reservation gärna inför ovan- grunddragen i hennes storslaget mark- nämnda licentia poetica.
(' Några dikter om Birgittau är nam- liga karaktär, från barnets aningsfyllda svärmeri till kvinnans allt uppoffrande ' ligen icke blott en estetisk gåva ur lit- terar synpunkt.
De äro vida mer: en extas.
Från Finstad i Uppland till Rom går stödjande, sporrande kraft, en väckelse Birgittas livsvag genom drömmande vek- till tro på den styrka, som innerst inne het (i den förtjusande lyriskt och ryt- ar svenskt arv, obrutet, utvecklat och miskt målande dikten " Aspanas "), ge- bevarat genom tiderna för att - som nom ordningssinne och maktkansla (i fru E u r h själv säger om Birgitta - u Frun till Ulfåsau), försakelse och barm- " finna saker stig åt sig och andrau.
ELLEN NORDENSTRENG.
härtighet (" Guds brudu och " Rosa ro- rans bonitatemu), stränghet och makt- lystnad (i de nästan dramatiskt-episka " Vid hofveta, " 1 Avignon " och " Mirak- let "), asketiskt trosnit (' Tårarnes sonu), tvivel (' l Mörka stunderu) och frid (" Till J.
A. Lindblad: Kapten Silverbrand och h e r l a n d vill jag farau och ' Brudgum- andra berättelser av Eva ~ r b m a n Med.
en ka- mens röstu).
I denna fulltoniga men ~ i r ~ i t t i n s k t raktäristik över författarinnan av Rosa Arbman.
stränga harmoni blandar sig med vekt - Rysslande vägar till världshaven av Emil och stämningsfullt välljud den vackra Svensin; Albert Bonnier: Rosenvfllan av Ernst Lund- sonetten " Karinu med sin ypperliga .kontrastverkan av nordiskt ljus och quist.
- Makt.
Europeisk fantasi i fyra akter sydländsk glöd.
Fast formad med klang av John Street.
Overs.
av Hugo Vallentin.
Hugo .Geber: Politiska essayer- Studier till i rytm, rim.
och ordval leder den osökt tankarna till den svenska sonettens dagskrönikan (1907-1913) av Rudolf KjellBn.
mästare Snoilsky och Gripenberg.
- Andra samlingen.
Wahlström &amp; Widstrand: Engelska sjukan.
Vare sig Teresia Eurén ettdera icke velat frigöra sig alldeles Från tidsstam- - Rachitis.
7 En allmänfattlig framställning ningen för att helt kunna uppgå i sina av Kj.
Otto a f Klercker.
- Bleksot och blod- dikters föremål och hennes livssyn, till brist samt därmed beslaktade sjukdomar av O. det estetiskt-organiska sammanhangets H.
D.
- Florence Nightingale.
En livsbild av båtnad, eller hon icke kunnat inställa Sarah A. Tooley.
Overs.
av Fanny Ekenstierna.
detta i våra dagars historiska synvinkel Andra upplagan.
- Skog.
En skissbok frin - ett ar dock visst: ' för henne liksom Bargslagen av Karl-Erik Forsslund.
Andra upp- för den katolska tron ar Birgitta helgo- lagan.
- Spökskeppet och andra berättelser net utan vank och tadel, - en uppfatt- av Richard Middleton.
Overs.
av Ebba Norden- ning, som nog kunde tålt en liten re- adler.
Evang.
Fosterlandsstiftelsen förlag: yirjam .tusch utan att den .estetiska och knappt En berättelse ur hemmets värld av Isolé.
Rune.
den moraliska helgjutenheten skulle li- dit.
Vår tid dömer inte bara mildare - Guldkonungen av Carl Fr. Peterson.
- över det glada svenska kungaparet Mag- Julminnen.
- Skildringar frin olika tider och nus och Blanka utan också strängare folk.
(B e r a t t e l s e b i b l i o t e k utg. av B. Wad- över innebörden i Birgittas egna skri- ström.
X).
- Vikten av att välja ratt.
Nigra velser, angående det skånska upproret.
tankar av Petrus Mol+ - P &amp; bibliska berg av Joh:s ' Wiel.
FrPn norskan.
gent emot dem.
Dock med Teresia Euréns dikter i
D ION I 3 kr., guldsn.
3: 75.
JESU AVSKEDSTAL.
Betraktelser över Joh.
evang.
13-17 kap. av W. Fr. Gess.
b e r s ä t t n.
efter tyska originalets tredje uppl.
av kommin.
Karl Hult.
Andra granskade uppl.
Häft.
1: 50, v. b.
2 kr., klotb.
2: SO.
M.ANNISKOSONEN Tredje uppl., ny översätin.
Häft.
4 kr., v. b.
4: 50. klotband.
5 kr.
PASSIONSBETRAKTELSER efter C. O. Rose- nius.
Minnen frin Betlehemskyrkan i Stockholm passionstiden 1861 och 1862.
Andra uppl.
Inb.
i välskt band i: 75, klotb.
2 kr.
KORSEN PA GOLGATA.
Lingfredagspredikan av kyrkoherde Wilh.
Beck.
Häfi.
15 öre.
V&amp;RA HOGTIDER .Av Emil Frommel.
Tredje uppl.
240 sidor.
Hiift.
1.50, klotb.
2: 50.
FORSONINGEN, KRISTENDOMENS; GRUND- VAL.
Av Newman Hall.
Häft.
l kr., kart.
1:25, klotb.
1: 50.
M ~ R K E R OCH LJUS PA GOLGATAS DAG.
Lingfredagspredikan av H.
B. Hammar.
Häft.
25 öre.
SMÄRTORNAS MAN.
Passionsbetraktelse över Esaias 5 3 kap. av Fr. Sandberg Andra uppl- Häft.
30 öre.
- MEDLAREN.
Bibelstudium av pastor K.
J. Montelius.
Häft.
35 öre.
DET AR FULLKOMNAT I Av T: G.
S.
Fjärde uppl.
Häft.
75 öre, buiid.
1 kr.
VID ' KORSET OCH GRAVEN.
Korta passions- betraktelser för var dag i fastan, samlade i flera framstiende lärares skrifter sisom Arndts, Beskows, Emanuelssons.
Krummachers,.
Langbeins, Luthers, Rosenii m. fl.
Andra uppl.
Häft.
50 öre.
kart.
75 öre, klotb.
1: 25.
DEN LIDANDE KRISTUSav F. W. ' Krummacher, I O På Evang.
Fosterlands-Stiftelsens Förlags-Expedition, Stockholm 3, hava utkommit och finnas att tillgi följande böcker, lämpliga för passionstiden:.
DEN KORSFASTE.
Passionspredikningar, av G.
E. Beskow.
Andra uppl.
Häft.
2 kr., v. b.
2: 50, klotb.
.
T JESU BLOD.
Av Williain Reid.
Sjunde bearbeiade uppl.
Häft.
50 öre.
DE TRE KORSEN.
Av C.
H. Mac Intosh.
Andra uppl.
Häft.
25 öre .. JESUS KRISTUS OCH HONOM KORSFAST.
Av Ad.
Saphir.
Föreläsningar över 1 Kor.
.2 kap. KRISTI OVERSTEFRASTADOME enl. Ebréer- brevet.
Av kyrkoherde L.
U. Ferd.
Oberg.
Häft.
1: 50, välskt b.
2: 25.
JESU BLODS BETYDELSE INFOR GUD.
Av redaktör Anders Aberg.
Häft.
l 5 öre.
THIRZA eller Korsets dragningskraft.
Sann berättelse.
Sjunde uppl.
Haft.
30 öre.
EVANGELISKA ' FOSTERLANDS=STIFTELSENS FORLAGS=EXPEDITION STOCKHOLM 3 A.-B.
Nordiska Kompaniet.
Textilafdelningen Thyra Grafström, Stockholm.
Permanent utställning t e n samt material.
av färdiga och pibörjade arben Rid vid inredning av viningar m. m.
Undervisning i Italiensk spets- och annan konstsöm.
I Ständigt på lager dartik1 hörande material: Svensk, ~ r a n s k och Bömisk Spetstråd.
Rikhaltigt urval av Spetsmönster.
PRENUMERERA PÅ I - TIDSKRIFTEN, T utkommer under I g I g med I 2 häften.
Pris 4: 50 praktupplagan - 2: 7 5 vad.
upplagan.
Prenumeration mottages å Red., Blasieholmstorg I 4, Stockholm, samt hos rikets alla bokhandlare.
RIKT ILLUSTRERAD.
KONST.
OCH KONSTHANTVERK.
.
I '
.
.
: - ':.
.
A finnas: anmälda lärarinnor, lektionsgivare, in- och utländska, kontorister, värdinnor samt hushållsbitriden av olika slag.
- ' Rikst.
27.62 ~latsf~rmedlio~en ar öppen &amp; i.
82-4, ANNONSER FOR.
.
..
Ledig annonsplats l.
.
Tryckt hos BRODERNA CAGERSTROM, Boktryckare, Stockholm 19x5 A: T.
48 i6
HERTHA ' Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av Fredrika-Bremer=Förbundet.
Redaktör: Ellen Kleman.
.
Förbundsmedlemmar erhilla tidskriften till ett pris av kr.
3: 50 varvid prenumeration sker direkt genom Fredrika-Bremer=FÖrbundets byrii, 48 Klarabergsgatan, Stockholm.
Icked6rbundsmedlemmar prenumerera ä narmaste postanstalt eller i bokhandel.
Pris för postupplaga; ' / i Ar.
kr.
5: -; ' 12 8r kr.
2: 75.
- Lö.snummer 35 öre.
Redaktion och expedition: ' 48 Klarabergsgatan 11, Stockholm.
Redaktionstid: milndagar, onsdagar och fredagar kl. 1-3.
Allm.
T.
48 SO, Riks 27 62.
Expeditionen: kl. 11-4 varje söckendag.
Allm.
T.
48 16, Riks 27 62.
Upplysningsbyrhn Allm.
tel. 48 50.
Rikstel.
27 62.
Ailm.
tel. 48 i &amp; Oppen: l 1-4.
Upplysningar lämnas kostnadsfritt rörande kvinnliga arbetsomriden, utbildningskurser, löne- förhillanden m. m.
För utredningar avgift enligt~överenskommelse.
SJUKSKOTERSKEBYRA O 25 T U N N E L G A T A N 25 Rikstelefon 68 98 Tel,.-adr.
: Sköterskebyrdn.
.
.
Allm.
telefon 82 11 Byr8n mottager sjukbud hela dagen: pr telefon aven nattetid.
.Förestiridarinnan träffas säkrast ' / a2- * / r4.
SJUKKASSA för bildade självförsörjande kvinnor.
Expeditionen: Klarabergsgatan 48 Ii.
OBS.
I Öppen endast tisdagar och fredagar - kl .. l / nll-lIel.
OBS.
I
.
.
I - " ' ~nneh&amp;ll: Alkohol och dyrtid.
Il- Den nya äktenskapslagstiftningen.
Av ~ a t h i l d a Stael ' von B B Holstein.
-.
.
Arstasamlingarna.
.
A-.
: a h n o r n a, - - - o - och arbetsprobleket.
I.
Av I. Palme.
Banker och försäkringsbolag.
Glimtar utifrh.
Mamsell Jeannette.
En famiijeiärarinnas Stenbock f. Mörner.
uppieveiser.
AV Lutiise Notiser fr811 bokviirldani.
.
.
.
.
.
- 0.
.
$ ~ m 8 8..
c3sZ30.
0
