# ID: svediakorp-per272
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1904
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,360
# sentences: 2,164
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Floreoce Nightingale.
Ett femtioårsminne.
(Forts. och slut.)
Miss Nightingale var nu kanske den populäraste person i hela England, till och med gatpoj karne sjöngo visor om r Österns nakter- gal ».
Hade hon velat, hade, hon kunnat blifva uppburen och firad af både hög och lag, inen hon afböjde ifrån första stunden alla försök att framdraga henne inför offentligheten.
Seclan dess har Krimkrigets hjaltiima oafbrutet lefvat .endast i skötet af sin familj och sanimanträffat med blott ett fatal inaniiiskor utanför den intimaste kretsen.
Hennes hälsa, som bröts af anstraiig- ningarna i Scutari, har varit så svag, att hon kan sagas ha tillbringat de feintio Ar, soni sedaii,cless förflutit, i sitt sjukrum, antingen sanglig- gande eller i basta fall utsträckt p % en schäslong.
Det ar dock fr %n detta fridlysta sjukrun~ som miss Nightingale, trots sina kroppsliga lidanden, utfört sitt andra storverk, det som af rnflnga s#ttes 5nnu högre an hennes bragd - under l&lt;rinikriget huru beundransvärd denna an ar - den stora sjukvilïdsreformen.
Denna har niim- ligen, icke blott för England utan afven för andra lander - bland Iivilka särskildt markas Amerika, Holland, de Skandinaviska litn- derna, Finland och Japan - blifvit af den största betydelse .. Meii cld det varit hufvudsakligast nied peimans tillhjiilp och f r h sitt tysta sjukrum l!
' lorence Nightingale fullbordat detta verk, har hon icke härför fatt det fulla erhannaiide hon förtjiinar och maii har ej rätt fattat iien stora del hon haft i denna viktiga nutids- reform.
Den Rr do&amp; ej blott i hufvudsrtk utan Roda in i de obetydligaste detaljer I-ieniies skapelse.
Miss Nightinga.le hade ined sitt eget; exempel bevisat, att den bildade kvinnan kan utbildas till en utn~arkt sjuksköterska och att sjukviird ej ar oförenlig ined sann kvinlighet och förfining.
Men nu gällde det att iifveii satta andra kvinnor i stand att ut- föra det bon gjort, att skaffa dein undervisning och utbildning samt inträde p&amp; sjukhusen.
p e t senare erbjöd de största sv8ri.g- heterna.
1 ' dessa regerade nämligen ännu sjuksköterskan af den gainlrt stammen med obestridd makt och myndighet, och ej en8 läkarnc!
hade n, ' lgonsiii tankt sig henne annorlunda an hon var.
Ifrin deras, och Linnu mer frhi de arma patienternas synpunkt sedt, var hon ett nödvändigt onclt, som iniste tålas.
IJncler namn af Sarah Gaiilp liar denna sjuksköterskctyp genom Charles Dickens blifvit odödlig.
Stor och grof, luktande brännvin och tobak redan pA långt h %ll och sättande sin egen bekvämlighet lkngt framoin patienternas, plägade hon tvinga i dem medikamenter med vild, prygla upp dem d % d e.
yrade och sjalf lugnt insomna hvar gAng, hon skulle vaka.
Englands sjukhus voro fulla af dylika kvinnor, hvilka bhde i intelligens och moral stodo lägst i hela nationen.
De vor0 s&amp; kända för sin rhhet och hjärtlöshet, att fattiga sjuka mingen gang hiillre dogo i sina usla kyffen än dc nnförtroclde sig At deras omsorger.
Englands nuvarande lady nurses äro, som vi veta, i allt en motsats till Sarah Gamp och de äro sjalfra de första att tillskrifm Florence Nightingale den stora föriinclringen.
En af dem skrifver i detta ämne s0111 följer: BD % jag först började ägna mig kt sjukv&amp;rclen var den ett yrke, som ingen aktningsvärd kvinna af ni ' igot s t h d vagade göra till sitt.
On1 en tjanarinria blef sjuksköterska antog inan att hon var en fallen och oduglig person, som ej längre kunde fri ylats i ett anstiincligt hiis.
Allt ar nu förantlradt och Snrah (;; imp, soni i sin allt utom rena drakt med tunga steg rankade omkring i sjuksalarne, svarande och regerande, iir för alltid körd p b: porten.
~ l i s s Nightingale liar rarit starkare än hon ..
Huru verkstiillcle hon sin reform?
Först och friimst nied pennans tillhjalp.
Förekommer 09s detta otroligt förklaras saken af den omsthdigheten, att miss Nightingales siivii1 teoretiska som praktiska kunskaper voro enasthencle och att hcnnes personlighet var en makt.
Hela England lystracle till hrarje ord hon skref, och obetingadt och ofördröjligen utfiirdes hennes väl öfvcrtänkta vetenskapligt rnotivera.de och praktiskt uppgjorda förslag till sjuk- vhdeiis förbättrande.
Kraftigt friimjadc Iion ocks; i saken gcnom stiftm-idc ?t af deii berömda sjuksköterskolan vid ilet i riilighct iilrcl hrniitha plan ny- bygdda S: t Tlioiliasejulrliiiset i London.
Redan hösten 185.7 hade statens och kyrkans förniimsta iriiin, under hertigen af Cainbridgcs ordförandeskap, pG ett möte i Loii- '
433 clons Mansion House beslutat att gifva ett uttryck ht den tack- samhetsskuld hvari landet stod till miss Nightingale.
Genom en allmän siibskription insam.lacles på en kort tid 50,000 pund, hvilka som hedersgafva öfverlamnades %t henne, och clem hon i sin sida.
anvaiide till stiftztndet af ofvannamncla skola.
.
Hvar och en, som nagot kiinner London,.
vet, att den- rad af ståtliga byggnacler som p i Thamesstranden inidt emot parlaments- byggnaderna möter ögat, d i inan s t h p&amp; Westminsterbryggan, utgör 8 % Thomassjiikhiiset.
I ett af de stora hiiseii inrymnies det förstklassig: ^ 11einmet för sjuksköterskeelwer,~ hvilka i sjuk- h.usets salar fB.
sin .utbildning.
De soin först genonigingo sin kurs cliir vor0 alla föregAngskviiiiioï, livilka icke blott arbetade för sig sjalfva iitan iifven röjde viig för andra.
Denna skola blef snart beröim1 långt utoin Ei1gla1.1ds granser och gaf upphofvet till i ~ ~ i n g t t andra iustitutioner af samma slag, till och med iinnu mera mön- stergilla an den första.
Ordnandet af skolans verksamhet, fast- slhendet a£ principerna för en dylik undervisningsanstalt, utarbe- tandet af dess arrbetsorclning och - undervisningsschenia, a l t hade uteslutande varit niiss Nigtingales verk.
I början af skolms verk: samhet: var clet i sjalfva verket hon ei-isaiii soin .ledde clens:: tii~i-tia, till dess cleii vunnit statens och allmänhetelis förtroencle.
Att clettn icke var en.
liitt uppgift, då Bnnu fördomarna n-i.ot kvinnan.
som sjukskötersk,z vor0 s&amp; stora, faller af sig själf, ocli man be- undrar hvad hon iitratta.tl desto mer, d&amp; man besinnar hvilken till liälsan ytterligt försvagad kvinna hon var.
För c k första eleverna i sin skola intresserade sig iniss Nigh- tingale pi % clet lifligaste.
Hon följde deras utveckling ined ' del .. tagande, sarnmantr5ffade nigon g&amp;ag personligen ined deni ocli fröjdades d % deras sträfvnnden kröntes med framghg.
Sil si~~hningoin ref ormeraodes det ella sjukhuset efter det andrti; men miss Nightingale striiclzte sitt intresse afven till fattigvhrden.
De engelska fattighusen, hvilks \ wnligen iiro mycket stora, hnfvzv kfven en sjukdclelning de s .. k.
» poorliouse infirrnaries)).
Det var dar Sarah Gm1p i det liiiigsta bibeh.öl1 sig, och det .dröjde innan niigon laxly nurse d&amp; vlgade upptaga kanlpen mot henne.
Den första soni tog detta steg var Agnes Jones, en ung begåfvad sjnk- sköterska, för hvilken miss Nightingale hyste clet varmast6 intresse.
8ilsom de flesta banbrytare föll den förra snart nog ett offer för.
sin hangifvenhet, men andra stodo nu färdiga att följa hennea exempel, Det var vid hennea död miss Nightingale fattade pen- ' a
nan och i minnesskriften %Una and the l i o n s ~ ej endast talade om den bortg5.ngna utan nfven meddelade många af sina egna känslor och erfarenheter som sjuksköterska.
I en annan af sina skrifter, ~ P l e a for the life of a nurseB, sökte hon bekämpa de manga fördomar mot sjuksköterskekallet, som funnos hos den engelska medelklassen.
Hon skrifver där i.änkvärda ord, genom- andade af entusiasm för den stora sak hon gjort till sin och sätter sjuksköterekekallet i jämbredd med konstnärens.
En sjuksköter- ska, säger hon bl.
a., bör vara lika genomträngd af hänförelse för sitt lifsarbete som nagonsin artisten, och hennes förberedande arbete och hennes studier böra vara lika omfattande och grund- liga som hans.
De stunder sjukdomen lämnade miss Nightingale fri, uppfyll- des af hennes vidomfattande verksamhet s % fullkomligt, att hon själf sagt, att hon under sina arbetsir aldrig haft sil mycket som tio minuter till öfverlopps.
Lange var hon Storbrittaniens största auktoritet i allt som rörde sanitara och halsoviirdsfrågor.
Då den första hygieniska kongressen under prinsen af Wales ordförande- skap samlades i England, uttxyckte o+&amp; dess medlemmar .för henne sitt obetingade gillande af hennes åsikter.
Otaliga äro ocksil de längre och kortare uppsatser miss Sightingale skrifyit för encyclopedier och konversationslexikon rörande hygien och sjukvård.
Inga siidana frilgor vor0 henne för obetydliga och intet undgick henne.
Hon har undervisat allmänheten om statistikens värde, oftast bevisat sina pastaenden uied siffror och jämförande tabeller öfver förhållanden .i England och andra länder.
SB har hon bl.
a. uppgjort förslag till sjuksalars möblering och skriflrit Ilinga afhandlingar om deras ventilation och uppvärmning.
De flesta ritningar till Englands moderna sjukhus bafra gatt genom hennes händer för att ändras enligt hennes råd och önsk- ningar, och afven till andra lander har.
i detta afseende hennes inflytande str8ckt sig.
Staden Jissabons stora sjukhm byggdes på 1860-talet enligt en af henne uppgjord plan, och detsamma var fallet ined flere andra i Amerika, Australien och Canada.
Hvad Indien angår viickte de sanitära problemen dar alltid hennes varmaste inhesse och de svara hungeriiren berörde henne p % det smärtsamniaste.
Hon uttalade ocksi en gäng med anledning haraf i +Times % sitt starka ogillande af den brist p i förutseende hyar- till hon ansåg att de Indiska statsmannen gjort sig skyldiga.
Under åratal samlade hon fakta angfiende tillathdet i.sasitart
' afseende i den stora halföns mindre stider ' och byar ochiiisände nied anledning däraf rapporter och protester till regeringen.
Denna yädjacle också esomoftast till henne d&amp; det gällde att få vissa fragor utredda.
Så t. ex. var dödligheten inom den incliska arinen en tid mycket stor.
Krigsministern lat d % tillstalla henne de rap- porter som inlupit och utbad sig hennes utlhtande i frågan.
&gt;Sol- daterna w, så, svarade hon, » hafva blifvit behandlade ungefär soin Strassburgergäss.
De Rtn, soh7n ocli steka sig i solen, äta Bter och sofva i oändlighet.
Behandla dem förstBndigt, SA dö de ej. » Hennes uppsats SHOW to live in India and not die » inneh+ller ~itomorclentligt värdefulla rAcl i linnet.
D i det amerikanska frihetskriget utbröt, viincle man s i i frin Amerika till Florence Kghtingale med en bön oin r&amp;cl och ledning angående ainbulansviisendete ordnrwide.
Afven vid clet fransk-tyska viidjades det till henne i samma sak, och hon vm kanske den 8om i England mest bidrog till Röda 1Corset.s införande därstäcles.
, Af alla alster af Florence Nightingdes pe1in.a är dock hennes bok)) Notes on niirsing)) det mest pri id da.
Den Ironi ut 1559 och pH en mycket kort tid siildes 100,000 esemplar daraf.
Läkare- tidningen, Medical Times » sicle on1 clensamma, att den en gkng för alla öfvervunait den gamla tidens förBl~l.~ade Askåclningssiitt och gjorde en vetenskap af sjukvårclen.
Hoii ' tilliipar clen ej blott sjuksköterskor utan alla kvinnor, åt hvilka - abvaret för andras hiilsa blifvit anförtrodd.
Den innehåller mycket hvaraf äfveii v %ra dagars kvinnor kunde hiimta nyttiga lärdoniar.
Det var dock icke uteslutancle clylika frågor som sysselsatte Florence ~ightingale - hennes intresse var vaket för allt niiinsk- ligt.
År 1873 skref hon en artikgl i Frasers kfaga&amp;ne nied titel » A note of interrogation ?s, som Rclrog sig mycken uppnGirksam.- het.
Hon behandlar där frligor som direkt beröra clet ' religiösa lifvet.
&gt;Hurudan är var religion 1999?
» frBgar Bon.
Hennes svar blifver: » Kristus inåste efterliknas ocli följas - det riitta iniste gör as.^ Sjalf bekliiner 11011 om sig, att Iion Ilr e11 af dem son1 icke finna clet svårt att förena tro och vetande.
Afven för kvinnofriigczn intresserade sig miss Nightingale och uttalar sig mer an en gång ganska fritt darom.
Den hade icke kommit särdeles långt i England p&amp; 1850-talet, och enligt hennes pastaende gifte sig de unga engelskorna d % ännu ofta endast för att få nigot att göra och slippa att förnöta sitt lif i fullkoin- lig overkearnhet.
)) Huru ofta^, skref hon därom,)) ser man icke -
anda- till fem eller sex döttrar i ett hem utan annan sysseleätt- njng än att pA söndagen undervisa en klass i en söndagsskola.
Och hiiru uselt göra de det ej!
De hafva ej sjalfva den minsta aning om den verkliga meningen i det stycke af bibeln, de skola för- klara för barnen!
» * Det finnes en gammal profetia *, säger hon p % ett annat stgle, som lyder: (att det 19: e Arhundradet skall blifva kvinnans århundrade.)
Englands kvinnor veta blott alltför val att anda till.
dess midt har det alldeles icke vrsrit deras.
I intellektuellt af- seende har visserligen den engelska kvinnan gjort enorma fram- steg.
Författarinnan firas nu i stallet för att ma.n förr såg sned p&amp; henne.
Ingen kallas längre blilstrumpa darföre att hon visar sig aga både goda och stora kunskaper.
Men hennes praktiska utveckling har st %tt fullkomligt stilla - niir det gäller att handla ar hon hjälplös och p % alla sidor kringgärdad med fördomar.
Det adertonde århundradets kvinna rar kanske lyckligare an hennes mera bildade syster i det nittonde.
Den senare önskar att f i - handla fritt och verka men vet ej ännu huru detta skall blifva möjligt - den förra, kunde åtminstone göra det lilla hon önskade.
Skall man då hafva mindre studier, mindre teorier?
Det förbjude Gud!
Intet vinnes genom okunnigheten!
Men lAtom oss komma ihAg att det ar med hvad vi göra och ej med hvad ~i veta, vi vinna v %rt konungarike, och kvinnan i England kanner blott allt för v d, att hon ännu icke tilitradt sitt konungarike. » För de afviigar pA hvilka den begynnande kvinnorö~olsen just d % lätt nog kunnat raka in, varnar miss Xightingale p3 det all- varligaste.
Jag beder mina medsystrar », skrif ver hon, » att undvika de tvänne slag af jargon som nu ' äro gängse ibland oss - den som talar blott om kvinnans rättigheter och phyrkar, att hon bör göra allt hvad hon ser mannen göra endast för att visa, att afven kvinnan kan göra det utan minsta tanke pB om det också verk- ligen är det basta en kvinna kan göra; och den andra som vii1 hindra kvinnan ifrtln att göra nAgot af det mfinnen göra, blott darför att hon ar kvinna ' och att det finnes saker som en k l m ' na ej f %r göra '.
Xn kvinna skall i stället utan tvekan komnia med det basta hon &amp; r och har och kan Astadkomma, hvacl detta an m % vara, och göra det till Guds ara shsoin sin insats i världens.
arbete och utveckling utan att hylla hvarken den ena eller mdra, af dessa b %da.&gt;&gt; '
Hon, slutar denna uppsats med följande.
uppmaning till sina unga landsmaninnor: wG %n eder väg fram i edra hjärtans upp-.
riktighet och enfald och låt ingen förmena eder det. » På senare år hafva .. blott svaga ljud från det brusande nutids: lifvet utanför trängt fram till .den åldriga miss Nightingale i hennes tysta sjukrum, och högst f&amp; personer hafva ijfverskridit dess tröskel; Den som, haft denna lycka berättar, att hon vid.
sina besök alltid funnit den vördnadsvärda gamla halfsittande i sin sang med en fin; grå shetlandsschnl draperad öfver både hufvud och axlar.
Af den unga ståtliga miss Nightingale, till hvilken hela England under Krimkrigets dagar &amp; g upp med en nästan svärmisk be- undran, ser den besökande nu blott ett ålderstiget, blekt ansikte, däri likväl de underbara inörka ögonen allt fortfarande forråda, att den själ, som bor bakom dem, är lika ungdomsfrisk som niigonsin.
Annu alltjiimt är sjukvi2rd och därmed förbundna frågor det som intresserar mest och det händer ännu att hon, då hon blir ombedd, gifver ett rad eller uttalar någon: bestämd åsikt om den sak som afhandlas.
Florence Nightingale motser döden med lugn och ar lycklig iiilda, in i sin sena lefnadskväll, ty hon vet, att oräkneliga kvinnor redan följt i hennes spAr och nu g5 den viig hon vandrade före dem.
Man har oclisH om lienile sagt, att hon grundat » the grn- cious dynasty)), son1 ni1 regerar i de silar, där lidandet bor.
* I ena hörnet den stora inatsalen i » The Nightingale Trai- ning School for Nuröess vid.
S: t Thomassjukhuset i London har en kvinnobild huggen i niarmor sin plats.
Dess blick tyckes följa de unga sjuksköterskorna, d: $ cle komma och g&amp; genom rummet.
ofta stanna dessa inför densamma f ö r att begrunda inskriptionen på sockeln.och sk %da upp i kvjaiians ansikte.
Högvast och rak står hon dsr och gör ovillkorligen intryck af stor kvinlighet i förening med behärskad kraft.
Ansiktsuttrycket %r bestämdt och klokt nlen tillika niilclt; ikliidd den .enklaste af dräkter, livilken i linga raka linier faller onikring hennes srnikta figur, hgller hon en liten Inrnpa i ena handen, medan hon med den andra omsorgs-; fullt skuggar för dess ljus.
Det äi Flgrence ~ i.
g h t i n ~ i l e bild, ' och man har sökt att franiställa henne sådan hon i nattens still- het, lyst af sin.
lilla lampa, vandrade den sista ronden i det stora sjukhuset i Soutari.
.
.
-.
.
438 Enligt naturens ordning skola nu icke så m h g a Ar förgå Englands folk gifver sin stora dotter ännu en sista heders- bevisning och tillreder hennes slutliga hvilolager i sitt härliga pan- teon, Westniinster Abbey.
Sedan detta skett, kommer helt säkert iifven den enkla men imponerande statyn att, gjuten i brons, flyttas ut till n %gon väl vald plats i den stora världsstaden, där allmän- heten fritt kan beundra densamma och där den sköna inskriften på sockeln kan läsas af alla.
Den lyder: » To Englands first great nurse, the wise, beloved and far- seeing her&amp;ne of the Crimean War, thc Lady of the Lamp, Flo- rence Niglitingale.
».
innan E ' 07) a Rawsay.
Litteratur. '
Några nya böcker.
Att julen nalkas med stora steg märkes - blanc.
, 21122 aiiclra tecken - iifveii pk de stancligt viixande trafvarna af insänd jul- litteratur A ' &amp; reclaktionens borcl.
Det knappa iitryn~inet hindrar oss dock från att ägna nier än ett kort omniimiiaiide it hvarje bok, och hur olika än halten och arten ar af de arbeten, som i dag skola genomgas, inaste vi pröfva på en saminanfattning.
Först dA ett par ord om några nya svenska debutanter.
Odal Ottelin uppträder med ett ' l d f t diissii-i sini skisser, som han gifvit den gemei~samina titeln D Bortom Sorlet 2.
Boken röjer intet af nybörjarens famlande grepp utan priiglas tvärtom af siiker teknik och ett behärskadt, diskret lugn öfver framstallningen.
Ämnesvalet ar begränsadt inom de ensamma existensernas och de sm % .samhällenas ram, och författaren rör sig.fullt otvunget p&amp; sitt omrade.
Skildringar, siidana som » Högtidsdagen » och » Mill granne » fängsla genom fin och intim berättarekoiist, och i ett litet stycke kalladt » Eross kommer till synes .en halft vemodig humor, som är af god verkan.
Gurli Hertzmm-Ericson har kallat sin förstlingsbok » Finn » och, gifvit den underrubriken » En.
lifsbild~.
Den ofta använda definitionen är af tämligen kräfvande natur, och jag fruktar att %Finn » icke kan göra anspråk p % att vara nigon vederhäftig bild ur li£vet.
Det fattas icke värme och god vilja i denna bok, som sysslar med icke alldeles nya funderingar i .Aga om kristendoms-
undervisningen i skolorna, men hvad som fattas är allra mest verklighetssinne.
Det hela kommer att alltför mycket sväfva » iii ' s Blaue », och bokens gestalter gro idealfigurer, förkroppsligade idher, som författarinnan icke niaktat gifva ' lit och farg.
Stilen %r ledig och vårdad.
Hedvig Billhg debuterar genom en ganska utförlig roman, » Historien om en stackares.
Det ar latt att påvisa brister ocksh i denna bok.
Teckningen af den manliga hufvudfiguren har nog sina svaga pointer, vi ha t. ex. litet s v h t att tanka oss att en så varldserfaren man låter dupera sig af ett ' särdeles genomskinligt ingénue-spei, och det fins mer %n en detalj i boken för öfrigt, som icke verkar öfvertygande.
Men mera sällan gifver oss ett debutarbete en s % stark och SA sjalfstandig typ, som bondhustrun Katrina.
Den gestalten är ensam tillräcldig att gifva ganska stora löften.
Var tid kan mart .vara trött ph att läsa om ' öfver- förfinade och nervösa damer, som ängsligt dissekera egna känslor och förnimmelser, och den som stiiller för våra ögon en enkel och, ursprunglig kvinnotyp ur folkets led förtjänar ett hedersamt omnamnande.
Katrina &amp; r inte ritad efter schablon, bilden talar om ärlighet, iakttagelseförniåga och en god portion af hvad som pla-gar kallas » manniskoömhet ».
I detta snmmanhaiig må nämnas tvänne öfversättningar från ett par unga danska författare, som Lars Hökerbergs förlag intro!
ducerar i vår litteratur: Aders J. Eri7csh.olnzs » Johanness och Axel Thonzsens » Folkets Vaktares.
» Johdnness hör till de i .våra daagar s % talrika böckerna, som syssla med religiosa.
spörsmål.
Redan pA de första sidorna får lasaren klart för sig, att den religiösa frAgaii kommer.
att spela hufviidrolleri, och att de » blad ur ett ungdomslif » som här upprullas för oss, äro de, hvarest kanlpen mellan olika 1ifsåskå.dningar stå inristade.
Man anar också från början, att hjalten med sin inåtvända, blida natur skall söka sig fram till ett personligt giidsförhållande, iifven om vägen dit blir törnig och brant.
Men på den långt ifrån triingbröstade skild- ringen af vaildringens mödor och stormarna i ' ett ungt sinne, mar- ker man, att författaren har förståelse för den unges revolt mot yttre auktoritetstro och niulen trångbröstad kristendom.
Ett blidt berattaretemperament har lagt en viss sordin öfver de mera lidelse- fulla elementen af hjaltens utveckling och gifvit åt de veka och fina en öfverva.gande plats.
Boken är alltigenoni val berättad och har denna osökta f ulliilldning i teckningen af » miljön)), som utgör.
den danska i-i.ovellistikens stora charnie.
Af ett eldigare skaplynne än A.
J. Eriksholm visar dock Axel Thoinsen en viss frändskap med denne sin landsman.
' RAda iiro idealister af renaste blod, b %da ha med vaken blick studerat folkets lif ' och b8da ha skarpa ord att säga om socialismens in- flytande pA en omogen och okritisk ungdom.
Thomsens bok vill särskildt framhålla den sensationella pressens ansvar för den smitta, som genom onödigt detaljerade brottmålsreferat sprides till, mot-.
.
, tagliga sinnen.
folkets Vaktarer, st %r i stilistiskt hanseende af- gjort tillbaka för » Johannes,.
Boken är ojämn, en och annan typ verkar schablon, men delvis är framstallningen liflig och med- ryckande.
I alla händelser vittnar den om en författare, som vet- hvad han vill och nog ocksh torde komma att nå sitt mål.
Af den kända folklifsskildraren Peter Rosegger föreligger i svensk öfversättning en ny bok, kallad BI.
N.
R.
I., En fattig syn- dares glada budskap,.
Titeln är ägnad att väcka en viss undran och bchöfver därför en förklaring.
Bokens hjalte, en ung handt- verkare, som g %tt in i en anarkistisk klubb, har genom lottdrag- ning blifvit utsedd att skjuta på en politisk person.
Attentatet misslyckas, men for att statuera ett exempel dömes ynglingen till döden.
P % dornstolspresidentens uppmaning g&amp;r han till kungs med en niideansokan.
Man säger honom att svaret kommer att dröja omkring sex veckor, och den stackars fikngen tycker sig dagligen genomlida, dödsstraffet tiisen ganger under sin Angest och ovirishef.
I fängelset vakna Ater minnen från barndomen, han önskar fA en.
bibel för att bättre pilminna sig hvad hans moder brukade berätta honom ur Frälsarens lif, men bibeln nekas honom af den katolska fängelseprasten, emedan den inte passar för lekmans.
D % börjar fangen för att döfva sina själskval att ur minnet uppteckna de berättelser ur Nya testamentet, han kan pilminna sig, utfyllande resten i fantasin, och medan han lefver sig in i arbetet, nAr sdet glada budskapet, allt mera hans eget hjärta.
De4sa anteckning arr, af en lifdömd- är det nu, som bilda stoffet till boken.
Ett romantiseradt evangelium således!
Genren har mAnga gånger försökts - och misslyckats.
Och man kan väl knappast finna annat, an att Rosegger ock&amp; % kommit till kor- ta på försöket, ehuru han utan allt tvifvel gatt till sitt verk med pietet, ja, son1 det tyckes med barnslig och oskrymtad fromhet.
Det rymmes vackra ställen i dessa Kristuslegender af nyaste datum, men nilgon högre flykt eller niigon djupare innebörd ägs de ej.
Så mycket bättre lyckad ar istället sjiilfva ramen till dessa taflor: skildringen af fångens lif, hvilken i all synnerhet mot slutet höjer sig till en gripande verkan.
På Evangeliska E ' osterlandsstiftelsens förlag har utgifvits ett.
par lefnadsteckningar, den ena behandlande en mycket märklig indisk kvinnas, Pandita Ramabai, lif, den andra agnad minnet: d en svensk prästman, prosten Lars Rosengren.
Vi vilja särskildt framhiilla den ' förstnämnda, som lär oss känna en kvinlig refor- matdr af stor betydelse för Indiens odling.
Pandita Ramabai har niimligen utfört ett befrielse- och uppfostringsarbete för de olycli- ligaste bland sitt folk, Indiens föraktade och misshandlade ankor, en kvinnosakskvinna&gt; således af mindre vanligt slag och väl värd att taga kännedom om.
Prosten L. Rosengrens lefnadsteck- ning har väl närmast intresse för en trängre vänkrets till den
aflidne, men innehaller eil ratt intres ' sant, delvis humoristisk skildring n£ en barnafrom och originell typ f r h l pietismens in-.
.
brott i Sverige.
E.. '
*.
Foreningsmeddelanden.
Fredrika-Bremer-Förbundets årsmöte den 12-14 jan.
1905.
För att för Förbiiiidets iitoin Stockliolin boende iiledleminar uiiderl$itta deltagandet i mötet har af Kungl.
Jliniv~gsstyrelseii begiirts nedsiittiiing B biljettpris.
En s8dan 1ia.r äfveii beviljata, iiainligen sbliincla, att mötesdeltagare linfva riktt lösa tur- och returbiljett gilllande 14 h o a r till ett pris af enkla, biljettpriser, ined iindsntag fnr den s. k.
~orrlandstariffen och 1: a kl. Forbun- vagnar pK siiiillt&amp;gen H: ris 1 och 2 B linien Stockholin-Malniö.
clets inecllemmnr i 1anclsort.eii erhBlla, mot insiindande a£ en mötesafgift af 2 kronor, _legitiinationskort, som berättigar till ofvannämnda nedsättning.
Förbundets Stockliolms-inecllemmar, som önska deltaga i mötet, er- liigga mötesafgiften 2 kronor b Fredrika,Rreker-Förbundets byrh (54 Drott-.
ninggataii öppen 11-4) som fr&amp;n 2 januari.1905 tjaiistgör som mötets b y r t Oinbiiden erlagga ingen niötesafgift.
Af de fr5n Förbundets ombud inghiigna svaren franigar, titt.
ett ganska lifligt intresse för det blifvande mötet %r radande pá in8nga platser i laiiclsorten.
F. B.
F: s bokkornite har afven i k till allm~nlietens tjiinst framlagt A Förbundabyrhi en samling af den till julen utkomna litteraturen för barn och iingdoin.
OcksB äldre vardefulla böcker ha exponerats, ' livar- igenoiii tillfälle beredta för de besök: mcie att göra val af jiilgAfvor, I#inp- liga för de unga.
O Undersökning rörande i statens tjänst anställda kvinnor.
De af F. B.
F: s styrelse utfiirdade cirkulären för ofvannamda andainal har besvarats af en stor inängcl clepnrtenient och styrelser.
Af de-hittills inglinglia 42 Rvareii franighr, att kvinnor användas pá olika platser i 31 af verken; Il: i.£ dessa hafvn.
daremot n-ieddelat, att ingen kvinna darstades tjiinatgör.
Studiestipendium för lärarinnor (Whitlockska stipendiet) 61 160 kr.
med nnsökniiigstid till december mBnads iitgBng iir af F. B. F. aniion- serarl t ledigt.
Stipendiet &amp; r afsedt för vtxrande eller blif vande llirarinnor och sökande skol: ~ prestera betyg, antingen öfver nflagd studentexamen, nfslutarl tre-trig kurs i högre liirariniieseniinnriiin~ eller motsvarande kun- skspsinltt.
Samma person kan innehdva stipencliet i 3 h 4 &amp; r efter för hmrje gRiig iiis %~yl fornyad ansökan.
Innan 15 februari 1905 äro £öljande stipendier lediga till ansökan ho6 Fredrika-Bremer-Förbundets stipendienainncl.
FrHn Donationsfondema: 1,500 kr.
som resestipendium för kvinlig medicine licentiat, samt tvänne studiestipendier cS, 500 och 400 kr.
för medicine studerande.
FrRn Allnzunlza st@encliefon,zdcn: 400 kr.
för kurs i tradgHrclsa.rkitektur i- utlandet (Stockholms stads stip.
); 300 325 260 200 200 200 225 200 260 200 300 225 225 200 200 225 200 200 200 kr.
för studier.
af kvinnosaksorganisationer i England (fritt stip.
); kr.
till sjukvlirdskurs (Sorrbottens stip.
); kr.
till kurs vid fackskola i huslig ekonomi (Ytisterbottens stip.
); kr.
till sjukv %rdslrurs (Pasternorrlands stip.
); kr.
till ordnad kurs i bokbinderi (Jämtlands stip.
); kr.
till barnn-iorskeeler (Varmlands stip.)
; kr.
till sjukvArdskurs (Västmanlands stip.
); kr.
till kurs i barnarhd saii~t 200 kr.
till kurs i fjaderfiiskötsel (Göte- borgs och Bohus stip.
); kr.
till elev vid folkskolelararinnesen~inariet i Skara (Skaraborgs stip.)
; kr .. till kurs för utbildning till arkitektbiträde (Östergötlands stip.
); kr.
till elev vid folkskolel~rarinneseminsrium (Söderinanlands stip.
); kr.
till elev vid folkskolel~ariniiesemiiiarium (Gottlands stip.
); kr.
till bariimorskeelev (Blekinge stip.
); kr.
till kurs vid fackskola i huslig ekonomi (Kristianstads stip.
); kr.
for genornghende af ordnad kurs i sinnessjukrArd (Nalmöhus stip.
); kr.
för kurs vid Tekniska skolan i Stockholm (Kopparbergs stip.
); kr.
till elev vid £olkskolelararinneseminariet i Stockholm (Lppsala stip.)
; kr.
till sjukv %rdskurs (Jönköpings stip.
); kr.
till sjukvalrdskurs (Älfsborgs stip.
).
Böcker för barn och ungdom Julen 1904.
Fraln Fredrika-Bremer-Förbundets Bokkomite.
Rebecka.
Berattelse för ungdom af Kate Douglas Wzggin. '
Bearbetad öfversattning af Hedvig Indebetou.
Pris 2: 75.
Första gangen vi traffa Bebecka, är hon pA resa i-diligens fr %n sitt hem i Nya England till två ogifta gamla mostrar, som tagit sig ' an hennes uppfostran.
Hos dessa vista8 hon under flera år och går i en enkel liten skola men kommer senare till ett större samhälle, dar hon f %r afsluta sina studier vid en högskola, och s % lämna vi henne nar hon, vid 17 års ålder, st %r färdig att bryta sig sin egen bana.
Det ar ju en helt enkel ram kring ett lif,.
som i yttre matto ar föga händelserikt, och dock gömmer sig darinom en af de vackraste skildringar af en ung flicka, som vi - last.
Hon ar så god och ren, s % stark och sund och dessutom så soligt glad, att man blott önskar att hon m %tte hafva många sina likas i verkligheten.
Det Zdr en förtjusande bok, lika rolig som god, och vi hoppas att den m %tte vinna samma framghng har som i sitt hemland.
Ledsamt ar dock att den form, under hvilken boken frhm- trader p % svenska, icke ar agnad att göra den full rättvisa.
Den har utkommit dels i en öfversattning som är ganska illa gjord och dels i en bearbetning.
Denna bearbetning inskränker sig till att helt enkelt utesluta ett och annat stycke, och detta, eget nog, ofta ett bland de roligare.
En sådan stympning måste ju skad-.
ligt inverka pii intrycket af det hela.
Flykting och koiiuiig.
Af O. V. Caine.
Från engelskan rif Ebba Nordenadler.
Pris 2: 75.
Den flyktande konungen &amp; r Karl II af England, och boken innehåller en skildring af hans afventyr under den tid han efter nederlaget vid Worcester förklädd irrar omkring i landet under försök att fly öfver till Frankrike.
Detta lyckas honom äfven till
slut, hufvudsakligen genom en präktig gosses mod och radighet.
En rolig bok, full af spännande episoder.
Den passar bast för ungdom omkring 14 Ar.
.
Tuniien med svuiriiet.
Berättelse från det amerikanska fri- hetskriget a f C7tns.
R. Kenyoit.
Ofrersiittning från engelskan af d: r H. Hzdtenbery.
Pris 3 kr.
Berättelsen gr förlagd till tiden för det amerikanska frihet^- krigets utbrott, och.
de historiska hiindelserna förlana boken ett större intresse, - än hvad som i allmänhet %r fallet med indian- böcker.
Rik på spännande ifventyr ar den naturligtvis, men db dessa ofta knyta sig kring en historisk kärna lämna de ju en viss behiilhing.
Passar.
för barn omkring 12 Ar.
1 pojkaren.
1: a och 2: a samlingen. '
Pojkhistorier af Gabriel Scott.
Öf~fversiittnin~ frkn norskan.
Pris för hvardera samlin- gen 2: 25.
Den första samlingen af dessa pojkhistorier handlar utcslu- tande om samma barn, prästens och länsmannens pojkar och deras olika bedrifter.
De förestiilla indianer, de belägra och intaga Troja, de leverera ett spännande sjöslag, mycket annat att förtiga.
I den senare samlingen träffa vi utom dessa äfven andra pojkar och få, dessutom en förtjusande skildring af lifvet p % en fhgelö utanför norska kusten.
Dessa beriittelser äro ovanligt friskt och roligt skrifns, och man marker tydligt, att författaren gått till sitt verk besjälad af en varm och förstaende.
kärlek, icke blott till barnen utan ock&amp; till hela uaturen.
Skulle vi göra nzlgon anmark- ning vore det, dels att stort folk spela en bra underordnad roll inför de unga och dels att barnens spr&amp;k är ganska själfs- valdigt.
Dessa mindre tilltalande drag, som ' dock ofta Ater- komma i den moderna norska ungdomslitteraturen, hade vi gärna önskat att ej påtra$a i en bok, som för öfrigt ar SH fin som denna, och som vi önskat kunna alldeles obetingadt anbefalla.
Passar för barn öfrer, 10 Ar.
Paul och Eollik, Af Dikkeii Z / riZyazeyer.
Ofversättning &amp; ån n0rska.n.
Pris 1: 75.
Det norska originalet kallas p % titelbladet » en ungdoms- historie~.
Dess fullständiga titel borde varit en ungdondig kar- lekshistoria, ty, Paul ' och Lollik » ar frLn början till slut en k i k leksepisod, som utspelas mellan cn skolgosse och en skolflicka.
Den börjar i dansskolan och utvecklar sig med alla de vanliga erotiska symptomen d missförstAnd, försoningsscener, svartsjuka, som har ger sig % &amp; l i slagsmål etc. etc. Luften i det lilla samhället Rpes vara mattad af skolpojkserotik.
Vi veta nog alla, att ett band som knytes i tingdonis~ren mellan en gosse och en flicka kan bli starkt och räcka lifvet igenom, i-nen vi veta .också, att skolpojkserotik oftast.
leder.
till flirt och] .ek inecl varmaa kRnslor, son1 ' borde fB slumra tills rSt; ta tiden för deras uppvaknande ar inne.
Men böcker skdana soni » Paul och IJollik » befrainja skolpojkserotiken och icke det goda, sunda kamratskapet niellan gossar och flickor under uppväxtRren.
LAngt hellre an erotiska barnböcker skulle vi da i 14, 15- %ringars händer sätta goda, roiilaner, såsom - för att hålla oss till de norska - Jonas Lies tidigare böcker och Björnsons Fortadlinger.
Boken Lir skrifven i förf: s medryckande och friska stil och kommer naturligtvis att anses för en mycket rolig bok.
Verk: ligt vackert r!
de b %da barnens förh %llande till sina föräldrar.
- Mangden af slangord verkar stötande.
Vi anföra ii&amp;gra exem- p ' el.
» Svinaktigt varnit)) -)) Jag skall på begrafning, ja det iir in te nhgot sorgligt, bara min urgamla mormor ».
Eii vildbasare.
Af Dikken Zuilgmeyer.
Öfversättning f r h - norskan.
Pris l: 75.
Att Jan Bluhnie ar en akta vildbasare, därom öfvertygas vi genast, d&amp; han på bokens 11 första sidor går igenom sina senaste maiidater.
Pojkars sprak ar naturligtvis icke alltid fint och on1 det lämpar sig att satta i tryck lämna vi därhän.
Det slösas dock mer an tillbörligt med sådant i denna bok.
*.
Jan Bluhme &amp; kar naturligtvis ut för all världens Sventyr.
Han faller åtskilliga ganger i sjön, han råkar i polisens klor, han seglar ' ut p % en räddningsboj m. m.
Men Jan Bluhme har ett varmt hjärta och är en ärlig pojke; han skarns inte för att be om förl %telse ' - och han vill gärna hela dar han förut shrat; vi undra alls ej ' pA, att han har varma viinner bland unga och gamla, fattiga och, rika.
Vi äro öfvertygczde om att boken skall läsas med glädje n£ mindre barn.
Of~ersiittnin~en ar i allmiinhet god; nhgot under- ligt förekommer dock uttrycket sid. 46, diir det talas om » en herre och en dam och två fruntimmers.
P ~ L farlig strit.
En ung tyslrs afventyr i Norra Anlerika; Berättade rrf E. Graef.
Ofversättning.
Med illustrationer.
Pris 1: 25.
Priisifuxen.
Af Lwlvig Aders.
tioner.
Pris 1: 25.
Öfversättning.
Svante Bison efter Henclrik wcn Baleii.
illustrationer.
Pris 1: 25.
I fihgeiiskap hos Iiidiniier.
Med illustrationer.
Pris 1: 25.
Med illustra- ~fversättning.
Med Af Carl Cassau.
Ofvers~ltning.
*
P&amp; krigsstigen.
.
Berättelse från indianupproret d E. Granff.
Ofversättning.
Med illustrationer.
Pris 1: 25.
Fennimore Cooper var en stor författare, men om han kunde se allt det ofog hans otaliga efterapare bedrifrit, skulle han vandn sig i sin graf.
Allt färglösare, allt meningslösare, allt mera blot- tade på karaktäristik och naturkänsla, allt mer rAn och förvridna blifva dessa litteraturalstcr, som under namn af indianböcker hvar jul valla fram i en, soni det tyckes, » ustanselig&gt;: flod.
Hvad de böcker, som nämnas har ofvan, anggr, tro vi, att det knappast ar möjligt att finna nagot talanglösare och mera schablon- rniissigt hopkommet.
I m h g n Ar har bokkomitfin energiskt arbe- tat för att utrota ogrhet., men det clå.lign ar tyvärr lika odödligt son1 det - goda.
Dwrel frbi Si~goöaiwa.
Af Irriitg Brrcheller.
ofversattning från engelskan af Karin Jemen, född Lidforss.
Pris 2 kr.
Darrel frfin Sagoöarna ar en uiiderlig gainnlal urmakare, soin icke blott sköter sitt yrke utan 5fven hjiilper och tröstar alla stackars n~a.nniskor, som komnla i hans vag.
Boken ar särdeles fint och poetiskt skrifven och karaktarerna äro vackert tecknade.
Den torde icke passa för barn, knappast fullt uppskattas ens af den mognare ungdonlen i allmanhet.
Men vi äro förvissade om, att de mera tiinkande koinma att finiis stort nöje i den.
Ofvers~tt- ningen %r gocl.
Er ' ylsygget och i u ~ l r b~riitt~1s~ ' r: ~ fijr pojkar.
Af RicAnril Helau- Pris 2: W. I denna bok bjudes läsaren ett tiotal beriittclaer niecl ämnen hänltade frbn skilda länder och tider.
Bli få vi höra oin strider mellan boers och engelsiniin, än skolhistorier friin en srenek snli- rr frin fiytlda krigstider.
Alan Ater- stad och all i i £ \ ~ ~ t i ~ skiirg: " t .. rclcii finner inecl nöje i deniia samling cii del berättelser, soni redan förut vaxit synliga i jultidningar och kalendrar.
l) &amp; clet bland inne- varande års ungdoimböcker finnas sil ytterst f H s~eiiskcz original, är clet siirskildt glsidjai-ide: att bland dem träffa en bok, soni sir SA varmhjärtacl och rolig och hvrirs iniiehiill dessutom till formen ar så vårdadt.
Passar för barn frhl 12 Ar och cliirutöfwr.
der.
Peter ItIiissspojk solin Bimafibrare.
Berattid fiir iingclomen af d.
Lobedam.
Ofversattning.
Pris 2: 50.
Den unge Peter Nortensen har kommit hem frin en Kina- färd och berättar för den församlade och beundrande familje- kretsen allt hvad han sett och upplcfrat under denna resa.
Vi fi veta en hel mängd intressanta saker, och det blir säkert flera an familjen Mortensen som komma att följa skildringarna nicd intresse.
Passar för barn från 12 Ar.
. '
Den unge elektroteknit&amp;im 6fversittiiing ' från tyskiwi. '
Pris - 1: 50 öre.
Denna lilla bok torde bli viilkommen för de unga, som äro intresserade af fysik och sjalf va ijnska att tillverka fysikaliska apparater, hvaruti de f å rAd och hjälp.
Underligt är dock att, d&amp; bokens lasare anses kunna förfärdiga t. ex. en dynamoma- skin och en elektrisk t.elegraf, ej ett ord säges on1 en telefon, som ej torde vara svbare att Astadkomma.
Hvarken författare eller ofversiitta-re Siro namngifna. '
.
Vart husgcr&amp;d, desa hiirkomst och tillverkning.
Bearbetning frAn tyskan af D.
S. Hector.
Pris 2: 50.
» V,Plrt 1iusgerAd)) iir en både nyttig och rolig bok för s %v@ unga som gamla, hvilka önska f % upplysning om huru och hvar- af våra husgeriidssaker tillverkas.
Vi föras omkring i fabrikerna frAn det mintiita och i verkstiiderna och få upplysningar on1 allt till det största.
Det sr en mycket god uppslagabok och spar oss mödan att söka p % många olika hAll för att tillfredestalla v %r vetgirighet.
- ' Tibetniisku, iifventyr af Sven Hedin skall, enligt förläggarens löfte, föreligga fardig till jul ..
Den talar tillrackligt för sig sjalf, och vi kunna endast önska den inghilg i så m h g a svenska hen1 som möjligt.
Den iir julens yppersta afventyrsbok; vi önska att den m %tte tränga undan massan af de underhaltiga böckerna i.
.
.
.
samma stil.
Kusinen friin Ainerika.
Berättelse för barn af E.
S.
K.
Pris 2 kr.
Begynnelsen iir berattad med förf: s 1rSinda talang och impo- nersr alldeles stirsltildt genom lif och naturlighet, och vi gro sakra p i att clet ej finnes nagon enda liten läsare soim ej ined stort nöje följer cle .ostyriga syskonens lek cliiruppe på den ganinialdags vinden och som ej ined förtjusning cleltnr i deras funderingnr öfver den amerikanska kusinen.
Men intresset hoininer kanske ej riktigt att hglla i sig.
Den lilla kiisiiien, deil lilla puckelryggiga I&lt;ariii, &amp; r ' iiastail allför fullkoinlig för att det skall verka naturligt och heonos exempel skall 5gga till efterföljd.
Of ver- drifter i den \: &amp; gen i barnböcker, mycket ofta förekoininande i äldre tider, kuiiiia verka motsatsen till hvad man afsett.
Ambe- fdles At 8, 10-Ariilgttr.
Pris 2 kr.
- Jules.
Vemes böcker iiro SH allnialit kiiiida och ha så stor liisekrets, att de knappast behöfva n %got sarskildt oiizn5ninande.
.
.
.I.
k01g~ ' ufian ar stil.
.
.
en högst fantastisk historia i författarens vanliga Det kan ej nekas, att öfversättningen ar alltfor fransk.
Boken rekominenderas At iifventyrslysten ungdom.
Den bliii ballongen.
.Afventyr under nordamerikanska inbör- deskriget.
Af Regiudil Horsley.
~ ~ v c r s a t t n i af n ~ H. Norikna&lt;ller.
Pris 2: 25.
Hjiiltebragtler.
Skildringar frbn boerkriget af Andries v m &amp; vers3ttning friin tyskan af Chyl Sader.
Pris 2: 50.
Straaden.
Z ' graiiatelden vid Jalu.
Skildringar och äfventyr från rysk- japanska kriget.
Berättade för ungdomen af A. Oskar .EZa~tss) nxzm Autoriserad ' öfversattiling fr %n tyskan.
Pris 2: 75.
Den bl&amp; ballongen är en berättelse om tv % högst ädelmodiga gossars afventyr under iioïdainerikanska inbördeskriget.
Boken är rolig och ~pännande, delvis nqrcket fantastisk och lyckligtvis ilparar författaren pH bloddrypande scener.
ofversättningen ar ledig.
Ejallebragder tillhör samma kategori som » Den blH ballongen^.
Författaren skrifver ledigt och lifligt samt i boervanlig anda.
Boerkrigets g %ng skildras redigt, och mknga historiska data med- delas.
Man f %r ocksa veta ganska mycket om generalerna, sär- skildt om de Wet.
Of~ersattning och illustrationer äro goda.
I gmzntelda~ vil7 Z7a1qc ar, soin titeln angifver, en skildring fran det rysk-japanska kriget.
Boken gör ej ett godt intryck.
Nar skall den t.id komma, d5 ungdomen ej mer bjudes p&amp; detaljerade beskrifningar af krigets raheter?
Kanske $r det siirskildt för att de har skildrade händelserna ligga s % nära i tiden, som man ogärna ser dein behandlade i en nöjcsbok.
Att göra ett pilgliende krig till auiile för en berättelse ar dess ut on^ alltid cn vansklig sak.
' Illustrationerna förete hcinska, foga upplyftandc scener och kunna ej inpassas pd bestilnida stiillen i texten.
Ö~versiittnin~en ar god.
Vi betvifla ej, att ofvansthende arbeten skola finna maiiga intresserade lasare, i synnerhet bland pojkar under 16 hr.
Den iiiige Boerlijiilteii.
Eu berättelse frAn sydafrikanska kri- get af L. Peuniag.
Ofrersiittning friin holländskan af Olof Lindfors.
Pris 1: ' 75.
Den tillhör scrieii: » Gossarnas afveiityrsböcker 3 och gifver oss ganska lifliga och sympatiska skildringar frAn det sista kriget mellan boer och engelsrniin.
PA boernas seghet och oförskriickt- het ser man m h g a prof, likasom boken ger en liflig föreställning " in de beklagligs slitningar och konflikter utanfiir slagfältet, som genom krig uppkomma mellan medlemmar tillhörande bidn de fientliga nationerna, czfven on1 de förut statt i det närmaste viin- skaps- och släktskapsförh~llancie till hvarandra.
.
.
lhstratio~iernn Kro s~llsyiit claliga, och inR livar och en, som gjort upp för sig en sympatisk, vacker bild af nggoii lijalte i boken, akta sig att kasta ögonen p i dem.
Sibyl eller gtlinlt~ skolksiiirater.
Af .ilday - Baldwi~z.
Öf ver siittning af E. Silfverstolpe.
Pris 2: 25.
- Ute i vlrldeii.
Af Mrs George de .Horne V@ze ?l.
Ofversätt- ning af E. Silfi) ersto@e, Pris 2: 26.
Af serien)) Nytt bibliotek för barn och ungdomu har iter tvenne gula böcker utkommit, iimehAl.lai~cle f r h engelskan öfver- satta berattelser, om hvilka ej s,?, mycket nier är att saga, &amp; n att de högligen likna sina föreg8ngare.
Afven i clessa finnes en och annan skildring med träffande lolrnlfiirg, som sätter.
den svenska likaren in uti, hur n~anniskor lefva och h a h a det i andra liin- der.
Detta har ju alltid sitt varde, men vid genondasandet har man svårt att frigöra sig frAa etet intryck af dussiiiarbete, ma.ssfabrikation, ocb den gamla frågan kommer Hter: Hvad ar egentligen meningen med sådana berattelser, ihopdiktade, s %soni de synas vara, utan nkgon verklig idéel mening?
De äro lik- viil ej dåliga.
Nej, det finnes i dem till och med välmeninde ansatser att ge de unga syn p$i vissa goda och kloka ting i viirlden, men dessa ansatser äro SH inlindade och gömda i ytlighet och flärd, att vi frukta att de blifva föga påaktade.
D&amp; man läst igenom dessa berattelser ar det öfverviigaiide intryck inan har af dem detta: att ett vackert utseende och eleganta kläder, börd och pengar andA &amp; ro lifvets viktigaste och mest efter- sträfvansvarda förmåner, i synnerhet om dessa på ett passande sätt uppblandas med n %gra gocla dygder s %som valgörenhet, vanlig- het m. m. sådant.
Med ett ord: berittelserna äro obetgdliyn och böra ej taga upp plats för mera uppfriskande, själsvidgande Iiisning.
Ej som andra flickor.
Af Rosa Nozclzette Chrep.
Fr&amp;n engel- skan af Ebba.
Nordenndler.
Pris 2: 73..
VArt onidöme om de tvenne föreghencle berättelserna gäller i det väsentligaste afven denna, som med dem har nära frandskap.
Den yngsta flickan i skolm.
Af Evelyn S l ~ p Ofversatt- Pris 2 kr.
ning af M. R-g.
Aterigen en friin engelskan öfversatt skolhistoria, som hancl- lar om en lärd professors enda lilla dotter, Barbara, livill&lt;en, moderlös som hon ar, skickas till en helpension.
Hon ar förut iippfostrad i frihet tillsammans med fem bröder, som ganska omildt ha handskats med henne.
Hon har nu f %tt för sig att en stor pension skall vara niistaii som ett paradis, och .att hennes flickkamrater där böra blifva som anglar i jämförelse med.
.
retsamma bröder.
Men hon blir snart tagen ' ' ur sina ' ljufvs.
drömmar och får bittert erfara, att flickor med denas böjelse för småaktighet ibland kunna vara ännu outhsrdligare Sn pojkar, i synnerhet om dessa pojkar äro ens bröder, hvilka, trots allt - - i grund och botten, hålla af en.
Boken, soni ar ratt diger, lider ej brist på spännande händelser.
Bör intressera barn f r k 10, 12 &amp; r. Hiinlalotseii.
En berättelse f r h Vestern a.£ Rni97~ Cower.
Ofversattning af.
V. Emamelson.
Pris inb.
2: 75.
Himlalotsen - vid detta ovanliga namn kallas en ung, varnz- hjärtad, för Guds rike ifrande präst, som begifver sig ut till ett högland upp emot Klippbergen, kalladt Alberta-omriidet, för att försöka göra nå.got för dem, som i deniin afliigena trakt sökt sin tillflykt undan ett förfelndt lif.
- De lifliga skildringarna, hvilka ha stark lokalfärg, förflytta oss till dessa civilisationens utkanter, n d t ibland de säregna n.ianiiiskor, hvilka dar uppslagit sina bopålar, och vi finna afveii bland dem ö~iisiilta, efter saniiiilgeii 15ngtande individer, som äro mycket battre iin hvad deras Abar- kade, otillgängliga yttre utvisar.
Boken ar mycket iiitresseviic- kande, men torde knappt böra raknas till barnlitteraturcn.
Tvillingsyskuneii.
Af Jfargarek Lel~k.
i) hersattniiig frin tyskan.
Pris 2 kr.
Denna bok kunde vara tvilliiigsyster till inånga berättelser i samma viig.
Alim kiiiiiier viil igen genreii, soni ar mycket god och viilnienande, men föga originell.
Piruteii.
Af h ' ayteu Marryat.
Ued illustrationer.
Pris 2 kronor.
Of~ersiittiiiii~ iif J.
G radwtd.
De tre Kuttrariin.
Af h ' npte~t Jlnrrpxt.
Jainte lefiiadsteck- ning af författaren.
h e r s a t t n i n g af J. Grada~zd.
Hed illustra- tioner.
Pris 1: 50.
Marryatu sjöromaner ha alltid varit mycket omtyckta af ung- domen och förtjiina att yara det.
v piraten^ ar en särdeles span- nmde och underhållande historia, oiii ett par tvillingbröder, hvil- ka s %soin spada barn blefvo skilda ht.
D i de sedan träffades soni vuxna, var den ene brodern marinlöjtnant, den andre upptagen som fosterson d en sjöröfvaxkapten.
Som fostersonen dock aldrig deltagit i fosterfaderns många brott, utan ar en god och adel ung man, s % slutar allt p % det lyckligaste.
Boken kan rekommenderas som mycket roande, men öfverskttningen är icke alltid den basta.
, De tre Kuttrarnas ar en helt kort berättelse, som visser- ligen ej hör till Marryats roligaste, men dock l %ngt ifrån ar trä- kig.
Den lefnadsteckning af författaren, som bifogats, kunde rerk- ligen vara nagot mindre torrt skrifven.
Afven i denna bok ar öhersattningen här och dar ratt underlig.
Afveiityrs-sagor.
.Af Hnrcdd ~ste~zson.
Med 20 illustrzp tioner.
Pris 2: 75.
Dessa äro riktiga sagor om troll och jattar - t. o. 4. om en » trolljatte »!
- fattiga pojkar och undersköna prinsessor.
Gel nom alla sagorna gkr den tanken, att med ett godt hjsirta och ett gladt humör öfvervinner man lätt alla onda troll.
Främst bland de 22 sagorna ville vi framhålla » Trädgarden som blom- made bland ödemarkens drifvor)); i den sagan lämnas det näm- ligen helt och hhllet %t lasaren själf att finna moralen.
Illustra- tionerna äro goda och boken rekommenderas för birn som önska sig D riktiga sagor D.
, ' Sniggel-Siiuggcl o&amp; aiidra stcgor.
Af Hluyo VnlZentilin, med teckningar.
af M. AAnlercrezetz.
Pris 3: 7 5.
Sagan om Sniggel-Snuggel har varit utgifven en g&amp;ng förut och vi hade ju gärna sett, att .i denna andra upplaga pappa grefven kunnat finn?
p&amp; nigot lsimpligare att hota barnen mod, clå de iiro stygga, sin att han » skall 1Lita bönderna i andra knnz- maren ta dem,.
För öfrigt ar sagan rolig nog och passar - bast för snlåttingar, under det att de andra G sagorna, af hvilka &gt;) Sultanens slott D och » Sultanens vän » iiro de vackraste, lsin~pa äro vsil utförda.
sig för något större barn.
Ill~~strationerna Gritlis barn.
Af Jolzat » l~~ S ' yri.
nalets fjärde.
upplaga.
Pris 1: 25.
Ofversattning från origi- Den som haft med ett skolbibliotek att göm, vet hvilken roll den schweiziska författarinnan Johanna Spyris lilla bok Heidi eller den lilla Schweizerflickan spelar.
Orn nu » Gritlis barm kanske ej komma att nå en lika stor popularitet, så tro vi dock, att den ekall em.othgas med gladje af unga lasare.
Vi föras in i en liten schweizisk by och göra dsir belrant- skap med doktorsfamiljens muntra barnskara samt naturligtvis med Gritlis små fattiga barn, clen glada Fani, som vill bli malare, och den blida Elsli.
En motsats till alla dessa glada barn sir Nora, clen lilla tyska flickan, hvms inor förgiifves har fört henne t-il1 de höga bergens hälsobringande luft, clöclen har reclan tryckt sin stiimpel p&amp; henne.
Gritlis ' barn, som iiro moclerlösa, ' r5ka ' mycket väl ut; Noras mor tar dem med till sitt vackra.h&amp;n vid Rhen och gör clexn till sina barn.
Allt detta skildras roligt och vackert.
Med den för barnböckernas sm2t hjältar och hjältinnor van.- liga stora skriffärcligheten låter Elsli oss i ett bref pA 9 trycksidor veta huru lyckliga hon och hennes bror äro i sitt nya hem.
D&amp; boken Er öfversatt fran tyskan, förefalla oss menhgarna ibland litet tunga, i synnerhet om man jiimför den1 med de allra nyaste barnböckerna, dar hvarje rad helst utgöres ' af en liten utropssats.
Men i stallet iiro vi befriade friin alla slangord.
Japanska sagor.
Berättade för västerlandet af Yei flzeodorn Ozaki.
2 delar.
För hvarje del 2: 23.
Som hvar man vet, fordrar Japan i våra dagar plats för sig .p % alla omraden.
Det ar d % ej underligt att våra barn bjudas p % japanska sagor.
Vi kunna ej i likhet med en engelsk anrnä- lare finna, att de japanska sagorna kunna likställas med » Tusen och en natt », de sakna dessa sagors fantasirikedom, men hvar fågel sjunger efter sin niibb.
Sagorna äro af rikt och skiftande innehåll och äro enkelt och klart berättade.
Af intresse för b %de unga och gamla torde det vara att göra bekantskap med det moderna folkets sagor.
.
Soinmardngar p&amp; Björkhagn.
Skildrade af Saga .. Med för- ord af N.
P.
&amp; ?mm.
Illustrerade af - i i Söderlund.
Pris 1: 75.
Barn bruka alltid vara roade af att höra talas cm, hur andra barn tillbringa sin jul eller sina sommarferitx, ocl.
i denna lilla friska och glada bok fA de läsa om tre små t ö m s ganska om- växlande sommar p % landet.
Boken är icke blott rolig, utan den meddelar äfven på ett trefligt, ej alls predikande sätt flere goda lärdomar.
De talrika illustrationerua öfverensstamrna synnerligen väl med texten, och boken skall siikert bereda mycket nöje %t barn frAn 6 Ar.
Det företal, N.
P. Ödman gifvit boken, iir ju för öfrigt till- räckligt för att rekommendera den.
Berattelser för barn.
Af J. Krohn.
Öfversättning från dxn- skan.
Med illustrationer af professor Frants Hemingsen.
Tv&amp; samlingar.
Pris för hvardera 1: 75.
Föräldrar, som gärna vilja gifva sina barn sagor att läsa, nien äro radda för alltför fantastiska och osannolika historier, skola helt säkert glädjas åt dessa smil berättelser ur hvardags- lifvet.
En ädel och god anda samt karlek till naturen och foster- landet genomgbr böckerna, och nästan alla de smA berättelserna ha nhgon liten lardom att meddela.
Illustrationerna äro utmärkta och öka böckernas varde.
Berättelserna lämpa sig kanske hast för barn under 12 Ar.
Ofversattningen ar god.
storskrytaren ooli rtiidrat berittelser fir baran.
Af dugustn.
Öfversättning från norskan af S.
?i7essi~mt.
Med illustrationer.
Pris 1: 25. iifven dessa smii berättelser äro skildringar ur hvardagslifvet och kunna liksom Krohns Berättelser rekommenderas som mycket lämpliga för barn under 12 ar.
Öfver~iittnin~en ar god.
Tre riistibiisar.
Af Rny » lorid .Jacbenzs.
Öfrersättning af H.
Flygare.
Pris 2: 25.
Tre syskon, tre riktiga smA » rustibusar », tillbringa sina s o m marferier pA landet och hinna under den tiden nied en hwdt,
när otrolig miingd odygd och afventyr.
Mycket rara och trefliga småttingar äro de forresten, och boken är så friskt och roligt skrifven, at.t den säkert kommer att slå an på barn från 10 år.
Lille Lapp-Nntti och Iiuns fostersystrar.
Berättelse för barn af Laura fitingl~~ojj ".
Illustrerad af Hilrna a f Klint.
Pris 2: 50.
Denna bok iiger m %nga ganska tilltalande episoder, och be- skrifningarne p % de tre srnk systrarnas umgänge med.sina dockor och djur samt p % deras ömma omsorg om dessa sina små skydds- lingar iiro mycket målande och siikert roande för de små.
Detsamma kan sagas om skildringen af gossen Valters duktiga landtmannaifver och langtan efter en egen stuga .med.
trädgård omkring, en dröm som han också förverkligar med bistånd, af sina hjälpsamma flickkusiner.
Finge man höra en fyndig mamma under nhgra kvällar vid brasans sken alldeles improviseradt beratta innehAllet af denna.
barnbok för sina småttingar, skidle den nog slå an.
Något annor- lunda ter den sig, da man ser den i tryck.
Nu kunde mcan nog önska att sjiilfva hopfogandet gjorts med mera omsorg.
.Den lilla adoptivsoneri Lapp-Natti t. ex., efter hvilken boken har sitt ntzmn, l tinkomst till sina gref- förefaller tadigen » ditsatt », och s i ~ a hans liga föriildrz~r och syskon som hans affarcl därifrh verka ej rik- tigt natiirligt ..
Då berattelsen 1i.r lokaliserad och alltsH ej direkt framträder ur sagans land kräfver den en viss sannolikhetens färg. '
Siiih fridstiftme eller En lycklig soinmar p&amp; la+let.
Beriit- telse för barn och ungdom af Evelyn Evefett-Green.
Ofversiittning fr %n engelskan af Emy HecZh.
Pris 2: -.
OfvanstAende lilla berättelse, som handlar om fyra ofantligt snälla.
och riktigt trefliga engelska barn, ar skrifven i religiös anda.
Öhersattningen är omsorgsfullt gjord.
Boken är under- hhllande och kommer säkert att roa mindre barn.
Silfverlivit och Plillvaaker.
Svensk folksaga berättad för barn af B i d t j z c f Berg.
Tilläggshäfte till Saga 1904.
Pris 0: 20.
Lillepiitt.
Barnens minsta julbok, utgifven af Stina .Quint.
Pris 0: 25.
Lilleput upplefver sitt andra år, har ej växt ifrån sig utan iir lika näpen och kommer med både lärorika och roliga sagor och berättelser för ett billigt pris.
Sagor och bcriittelser för barn.
Af Runa.
Pris 2: 50..
.Det är en fin doft, som andas ur dessa sagor och berättelser och vi äldre finna adla och förstkende tankar förborgade.
i l debi.
Ja, vi äro öfvertygade om att barnen komma att ined stort intresse följa handelsernas gang i de flesta af dem, ehuru den poetiska sagan om prinsen som sökte sitt konungarike, Felicitna ö, och andtligen, beröfvad all yttre makt och stiit, upptackte att det var med hjiirtat detta kbnungarike skulle eröfras och behiillas, är nog kanske mest en saga för stora människor.
Sagorna ha ej alls, smak af att vara anlagda p&amp; att vilja lära och undervisa, men man har en värmande känsla af att förf.
själ£ funnit en skatt vid hvilken hon, genom olika medel och i olika former, gärna ville fästa uppmärksamheten, SA att Sven andra genom den kunde lyckliggöras.
Historier för de m&amp;.
Af Charles W w e r.
Otverirättning f r h franskan.
Pris l: 50.
Vi tro att författaren är densamme C. Wagner, som gjort sig sh mycket och va!
känd inom den religiösa litteraturens oni- riide.
Med sina sagor har han gjort en god tillökning i 6-, 7- &amp; ringars boksamling.
Han berättar historier, som tyckas vara direkta minnen från barndomsdagar, smA hvardagshandelser upp- flingade i flykten, vackra poetiska sagor, såsom t. ex. %Stjärnan », ironiska sagor B Asne-ägget 2 och ändtligen putslustiga, sasom sagan om, Den snälla Pajasen Jacobs och hans son Pajasetto och deras sätt att förbättra stora och sm % människor i världen.
Pajas- cykeln är verkligen my cket muntrande och försämras ej genom de uppfostringskorn, som finnas i den.
Sagas julbok 1904.
Pris 0: 50.
Vi hålla särskildt Sagas julbok rakning för att den ej bara bjuder pli tokroliga, vidunderliga sagoafventyr, utan växlar om med friska, hurtiga skildringar, som ge intryck af att vara tagna direkt ur lifvet.
Vi namna sarskildt %Bror och systers, den s5 vackert berättade %Julafton bland klitternas o. s. v. Den ger god valuta för det billiga priset och vi anbefalla den me4 nöje.
Af det välkända Barnbiblioteket Saga ha 3 nya delar utkoni- mit nämligen: Den unge b~erhjallten.~ Efter Niemanns Pieter Maritz.
Fritt berättad för Sveriges barn af Hzlgo Gylhnder.
Pris l: 25.
Gula Vargen, en indianhistoria efter Anna Erslevs danska original af Henrik Wrnnér.
Pris 1: 25.
Sagor och berattelser af svenska författare.
Pris 1: 25.
Alla dessa böcker äro att anbefalla.
I likhet med föregkende %r ha vi att omnämna barnens ka- lendrar och jultidningar.
De äro af samma roande art som vanligt .. - FBgel blii, en barnkalender utgifven af Jultomtens redaktion.
Pris .l: 25. '
Giildslottct.
Barnens julbok.
Utgifven af Stina Qwint.
Pris 1: 25. eJ~iltoiriteii och Tiiinineliten.
Pris 60 öre och 15 öre.
Julklappen.
Pris 26 öre.
Jiilkarfven.
Pris 15 öre.
Från Aschehoug.
&amp; C: o, Kristiania, h a h a vi fått oss ett par böcker tillsända, som vi kunna presentera tillsammans, då de båda äro norska, och handla om norska barns hemlif.
Glitter til Iiveiiclags d Amanda Sevalclsen (pris l: 75) gör ett alltigenom trovärdigt intryck.
Vi förvånas ej clå vi i bokens sista kapitel ffi veta hur boken kommit till.
Odd, en af de rgutters, som vi blifvit så goda vanner ined, maste hfilla sig stilla emedan han skadat sitt ben vid skidfikning, mor sitter vid .sangen och småpratar med honom, friimst om allt det som Odd och hans bröder själfva upplefvat.
Mor säger då till .sist: » Jeg inener vi faa skrive det ned og lage en liden bog %f det ».
Boken inne- hiiller berättelsen oin allt det glada och roliga, som pojkar pli landet kunna taga sig till.
De svenska föräldrar, som vilja llita sina barn göra, bekantskap med de norske gutterne, komma ej att iingra sig. '
Kli~iis Diiriliiig af J ' reclrik ILittelseu (pris 1: 60) ar af samma kynne Hjdten i denna bok lir dock innu brikigare och uppfinningsrikare i n Jan Bluhme.
Klaus och hans syskon f,?, under några veckor lefva på egen hand, då deras förildrar resa bort, och ' vi fPt till lifs allt hvad dessa barn hitta p&amp;, och det är ej litet.
Vi kunna ej neka att upptågen ibland förefalla » gjordas, nien det allra mesta ar roligt, t. ex. det kapitel diir Klaus, för att starka husets klena kassa, försöker att hyra ut ett par rum till en resande engelsman.
Över det tillåtna ~ L S dock Klms och hans kamrat, d5 de till föremål för opassande skamt viilja husets tjänarinnor.
Språket smakar starkt af pojks ' lang.
som Dikken Zwilgrneyers Vildbasare.
.
.
N y följd.
VII Argilngen.
Hans Fik, Mot höjderna.
Poem ................................................... Lydia Wahlst~ön8, Kyrkomötet och äktenskapslagarna ..................... Lotten DaAlgwn, Helene Dickinar.
En studie ................................. Eugewie-.
Beskozo, Hvad gamla Agneta berättade .............................. L.
D-n., Ellen Keys ~lifslinjerr .......................
.
.......................... E.
Cnz., Samskolans vara eller icke vara ...................................... Litteratur: S-d., I sol och skugga.
Dikter af E.
W.
Södwberg.
l?
E., VBrlöften af Fvigga Carlberg.
- E.
Wbg., Ludolf Ursleud den yngres krönika af Richavda Huch ..................................... Föreningsineddelanden .................................................................. FrBn skilda li !~.ll ..........................................................................
Sid.
3 t4 14 23 % 35 Professor Hjalmar Edgren ............................................................ aj ' aZma~ Edgrert, Kvinnobildning i Amerika.
I .............................. Eva Fryxell, Ett 7b&amp;rsjubileum ................................................... Askid Ahnfelt, Relikskrinet ......................................................... Eva P~yxcll, Solljus poesi ............................................................. Ett par ord ' i telegrafistfrkgan .....................................................
81n&amp;skoiiararinn.
?i.11~s petition om löneförhöjning .............................. Litteratur: F.
- El Marianne Rsder af Mävta Stwnberg.
- El E., s ina af ~athilda.kal1iIyb~.
- P.
E., John Greff af Thonm P.
Krng.- P.
E., Kjell af J.
BlicheMlazcsen.
L.
G.,) Kokböcker,.
.
.
.
.
.
.
l.
.
.
Föreningsmeddelanden .................................................................. FrBn skilds hA.11 ........................................................................... - ej alma^ Edgren., Kviniiobildniiig i Amerika.
II .............................. 73 Lydia 1ValblstvÖm.
NBgra funderingar angBeiide kviniior som .stadaful l- mäktige ................................................................................ 83 Lama Kielev, Den moderna skönlitteratiiren och ungdomen ............ 88.
.
Tj~nariniiefrA.gan ........................................................................ 92 Kviiinoriiw och den kungl.
röstritttspropositionen ............................ 96 Litterntur: F.
E., Mors bok af Agot Gjerns.Selmer .......................... 98 Föreningsmeddelaiicleii .............................................................. 100 FrAn skilda hall: Föreningen för lwinnans politiska .r östratt i Stock- holin.
- K v i n n a ~ i postverkets tjilnst.
- Motioner vid Arets riksdag .................................................................................. 100 '
Hm.
5..
Kurol.ilul Ti7ido.st~öiuJ KAgra ord i bostadsfrllgan .. ...
.
.
....
...
...
.. .....
.
....
.
103 Jiwsti~z Hesselg~ ' eei) ~, Hygieniska önskeinkl.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
111 Irlo E1a2be-Humela, Hvad Kirstine Frederiksen var for danske kvinder 116 L.
D-fl., En bok om Runebergs hustru ........... ........................... 124 Litteratur: L.
D., Susanne af A~nurzrlu Kerfstedt.
- i?
E., Den siste Haiige af J Buclter-Chmen .. .. ........... .. ........
... .... ................. 128 Föreningsn~eddelanclen.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
132 Brán skilda hall: Föreningen £ör &amp; iimans politiska röstriitt.
- Riks- dagen och kvinnornas röstriitt.
- Finsk kviiinoföreniri~.
- Den svenska nationalkoinit4n för bekiimpande af den hvita elafhandeln.
- FrAn 1) anmark.
En Fredrika-Ererner-förening i Amerika ...
133 - Hiin.
Qi.
De nioskoritislin tsarernas gemaler.
I .......... .............. 137 C ' écile Goltl, Nutida schweizislra författare .......... ........ .... ......... ....
.... 144 G. vol % Diiben, Ett polit.iskt föregA.iigsland .. ............................................. ........... 153 Gtteratur: E.
Wbg., Exotica af Lafcadio Heam.
- 1;.
W., Kultur- - f@hA.llandena under franska revolutionen af Alnta SöJerlGelm.
-.
E., Föredrag vid £örsta nordiska Hrita Bandsmötet i Stock-.
.
holm 1902 ............................................................................ l55 FrAn .skilda hall.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
. '.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
159 &amp; andsföreningen for kvinnans politiska rösträtt .............,.
............... 162.
.
.
a.
.
.
Hiift * a.
Om 9rincipen för aflöning af i statens tjiinst anstallda kvinnor .....
...
.
163 G. voti DzZxh, De moskovitiska tsarernas gemaler.
II ..................... 170 O., A-g:; En ' begrafningsmllltid i Dalarne ................................. 175 P.- E:, ' Ur ' mörkrets och tystnadens varld.
.
...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
178 En märklig röstrattsmotion ..........
..., ............ ......................... .......... 185 Yrkesskolor för kvinnor.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
:.
.
189 Ett sändebud fran Lappland ......................... ................................ 190 Förexiingkmeddelanden ........ ......................................................... 191.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
' Hiifta Q..
.
b. eon Diiben, De moskovitiska tsarernas gemAler.
III ..................... 195 &amp; illie.
Lalzdgrm, Om kolonitradgiirdar.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
200 Iiiiteratur: P.
E., Dardens ' Aadrey af 3ia2 ' y Joknston.
- i?
E., Virginia &amp; f ffijrf.
till dek spanska bederna m. fl ......
.... ....
...
.
.
.
.
.
...
.
...
...
.
.
.
.
205 i;.
.
.
.
.
: ...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
207 Gift kvinn8.s beskattning:,.
.
.
.
*.
.
Wiift.
S-10.
Anlza M. Roos, VBrkanning.
Dikt ................................................ 209 Civilaktenskapet inför riksdagen och nhgra ord nied anledning &amp; a£ 211 Lydia Wuhlströnz, Principerna för kvinnans röst.riitt ........................ 217 A&amp;za.
M. Roos, Aiidalusiska ' diktariiitfor ...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
224 k.
S-m., F r l n ferielarserna i Jena.: ...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
233 Litteratur: L.
D., Lydia Vik a£ H i l m Angered Strandberg.
- E '.
E., Syster Gertrud och andra berättelser af Eliza Omeszko .. - E '.
X., Dit folk skal r m e init folk.
- Karen Jurgens til Egtred af Laura.
Kieler .... .. .....
.. ....
... ...
...
.
.
....
.
.
...
.
....
.
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
' L39 Beslut vid 1904 Ars riksdag ...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
245 Föreningsmeddelanden: Fredrika-Bremer-Förbundets Arsmöte.
- Sren- skarna och.
mormonismen hemma och i Utah.
- Ett offentligt möte.
.
.
.
.
....
.
:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.. L ...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
241; De internationella kviiinokongresserna i Berlin .... ...... ... ................. 250
.
-.
.
-.
M. Archoht, Bref frAn Köpenhainn.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
;.
251 Lydia Wali.lst ?.öwa, I~vinno£rágan vid riksdagen 1904 .......
.
.
.
.
..... ......., 257 A.
G., Kviniors al&lt;adeiniska studier ........... ........... ..................... 262 Litteratur: F. E .. Offer-eld af Gnbrielle Biqzge ?.tz.
- L.
D., ICvindeii slrsbt af Manden, en studie a£ en liviiide.
- .E. '
E., I Svalehuset a.£ 1Wavie Micldet ................................................................. 266 Berliner-kongresserna 4-18 juni.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
' 271 En protest.
En röst frhl Ainerilrt ............................................... 273 Haft.
11.
I, ' Lydia TVahlströnz, Internatioiiella kvinnokongressen i Berlin 1904.
I ... 277 O.
A-g., Hur man £örverkligar drömnar ....................................... 285 G.
A., Lsiidsföreningeii för kvinnniis politiska röstratt.
(Mötesreferat.)
289 Till frAgan om det moraliska tills~ndet bland svenska tjiinstflickor i Amexilca.
Ett geimde af Cecilia Milozo ................................. 293 r Lydia IValblst~öna, Internationella kviniiolrongressen i Berlin 1904.
II Sgda Montelius, Kvi~inorna inom den legala fattigvkden .. .........
.......
Anna Knutson., Siigner.
I. Mäiiniskan soin fick veta sin tid ...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
litteratur: F. E., Guds drönlinare af Alfhild Agwll.
- L.
D., Den svenska Irvinnorörelsen af Lydia Wahlström.
- L.
D., Nordisk Kviudesagsiiiöde i Kristiania 3-7 juli 1902 .............................. 295 301 304 307 Hiift.
14.
I&lt;e~st.ilz Hesselgmn., Den lrvinliga yrkes- och sundhetsinspektionen.
Erfa.renheter frK.11 England.
I.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
;.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
313 Ama Urcutson, Sägner.
I I.
~Klyf ved!
Klyf ved!
r.
.
.
.
.
.
.l ...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
318 Litteratur: S-d., Kristuslegender a£ Selma Lagwlöf.
.
.
.
.
.
.
.
.
:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
320 ' Geniiiitleri med anledning af dr Lydia Wahlströnis beritttelse öfver internationella kvinnokongressen i Berlin af Alexandra Gripenberg och Maria Cederschiöld.
- Svar p&amp; genmälena af Lydia Wahlström.
322 Hiift.
16.
.Keerstirc Hesselgren, Den kviiiliga yrkes- och sundhetsinspektionen.
Erfarenheter frKn England.
II ............................................... 331 Edla af Ele9.cke9., Madame de Maintenon och Saint-Cyr .................. 339 Litteratur: F. .. Z., Hei !nes son af Mathilda Roos.
- F. E., Unga rös- ter af AZGe Tegdr ............: ..............................................: .... 351 Föreilingineddelande.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.I '.
.
353 Fráii skilda hhll: Elsa Lauls och IappfrAgan.
- Undervisningskurser.
för hospitalsbetjänte.
- De kvinliga lakarnes kompetens ........
.. .. 353 Hiift.
16.
Doktor Elbt Saw7elinJ Röda korset ......... ............
.......................... 357 C.
F-d., Ögoiiblicksbilder fran Diisseldorf ...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
366 Anna .K !~zzdson, Sägner.
I I I.
Ssgali om lommen.
....
.....
.
...
.
.
.
.. ....
.. ....
.
368 I3ariiinorsfi0ri1a~ utbilcliiing ............................................................ 370 Föreningsiiieddelanclen ........................................................ ......... 373 Frhii skilds 11K11: De fiiis1: a Iwinnornas politiska röstratt.
.
....
.
.
.
...
....
.
.. 373 Hiift.
17.
Ka~.olina TViderslr.öm, Anna SteclrsBii t ................... ....................... 375 Om skyddslagstiftning för kvinnor.
Föredrag vid internationella kvinnokongressen i Berlin 1904 af fru Rutgers Hoitsema.
.
.
.
.
.
.
.
.
377
Botild S., Ur det ryska lifret.
I. Rustran .................................... 383 A.
U., Barnavárd.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...
.. 390 Litteratur; P.
E., ' Sten Stensen til Stensbo af Laura Kieler.
- F. E., ' Fran triumfgatitn af Rickavdu H ~ c h.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
393 Föreningsmeddelande ............................................................. 3 %; Hiifta 18-1 % Tjugo år.
En märkespunkt i ~recli.ika-Brerner-För1~~11~lets tillvaro ...
397 Ebba Ramsay, Florence Mightingale.
Ett femtio8rsminne.
I ...
.
...
.
...
...
.
399 Agda Mmztelim, Ett politiskt rtirlrlsförbuntls bildnncle ..................... 411 Kvinnan och smlllandtbruket.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
41 8 Litteratur: L. W., Anna Maria Lenngren af Sigrid Leuonhuji.iid.
.- A.
G., Den svenska kvinnans rättsliga ställning af Georg 8tjei.n-.
.
stedt ....................: ........ ..... ...... ..................................... ...... 422 J.
E. '
Bergwall - t .. ...
..... ....
...
... ...
.. .....
.
.
.. ...
.
.
.
...
...
.. ....
.
.
...
.. ....
...
.
.
.. 424 F r h Finland: Den kvinliga röstrattsrörelsen.
Neddelaclt af L.
A. och Alexandra Gripenberg ....... .......................... ........
................... 424 Föreningsiueddelanden: F. B.
F: s 20-ársniöte.
- En skrifrelse till kungl.
generalpoststyrelsen.
- Kvinnan i statens tjanst.
- Krin- liga kontoristföreningen.
- Centralförbundet för socialt arbete ...
417 Ebba Ramsay, Florence Kightingale.
Ett: femtioiirsminne.
II.
.
.
.
.
.
.
.
.
431 Litteratur: F. E., Nágra nya böcker.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
438 Föreningsmeddelanden ............. ...... ................
.......... ...... .. .. ......... 441 Böcker för barn och ungdom.
Julen 1904 .......................... ............ 443 1nnehA.llsförteckning ..................................................................... 457 ' .. ' ' Bilaga: Fredrika-Bremer-Förbundets Arsberättelse 1903..
.
...
Stockholm, Af tonbladets tryckeri, 1904.
