# ID: svediakorp-per2719
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,202
# sentences: 1,117
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


DAMER!
Nu inkommet nyheter i skotska, randiga och enfargade Blustyger i aIla prislägen fr. .......... 0.57 pr mtr Ett parti randigt och enfargat Siden til ' l blusar bortslumpas.
Kioltrger,- 70 cm.
br, i gritt och blitt f r h 0.77 pr mtr.
Cheviot.
~ a r n m h t.
Stuvar.
Strandkoftor .............. fr. kr.
2.75 Underkjolar, ' triki .......... n.
, S 1-20 Underkjolar, stickade .. ...... Seformfiv ..................,, 2.10.
,,, 130 Snörliv .....................,,,, 2.35 Korsettskyddare, t r i s ...... J, m 0.75 Tr6jor Lahmans ............,,, 0.80 Kalsonger Lahmans ...: ....,, n 2-45 Linnen .................... r) n 0.92 Strumpor och Vantar.
vgrldens förnämsta iiiderpre- senrativ, gGr skodonen absolut vattentdta och rtrinsf dubbelt - varaktiga.
Finnes iiherallt 3 O: 75 och k25 pr Raska.
SVENSKA VARUH ' USET A .. B. GOLLAN = O L E FABRIKEN l tr., 54 Drottningatan 54, 1 tr. 37 Stora Nygatan 37 FREDRIKA ~.m.mmm.m.m.mm.mm.u.
T.
O L S E N, S t s c k h s l l m.
MERS BREV i m i m i m i i r m m.
UTGIVNA AV KLARA JOHANSON OCH ELLEN KLEMAN - I.
1821-1838.
12 kr., inb, 14 kr.
AVEN I BIBLIOFILUPPLAGA.
I I 8!
l I B P.
A. NORSTEDT &amp; SONERS FORLAG n
ARGANG II 15 DEC.
' 1915.
HXFTE 20 Den levande Fredrika Bremer.
F r e d r i k a B r e m e r död!
Femtio år ha gått sedan sorgebudet sändes ut, på morgonen av årets sista dag, 1865.
I bestörtning ' och sorg stannade man- skorna i.nför.-det.
Dagens lilla viktiga liv skiftade valör .för ett ' ögonblick.
Ett storre mått hade plötsligt lagts darph genom det underligt stora tomrummet efter e n mänska.
För de många var det dock endast en stunds glinitande aning om något.
stort som blivit borta.
För några v.ar det den levande .smartan.
över att en av Ijiisbararna blaiid Folken - Esseldes ord - för alltid sänkt sin fackla.
För dessa också vetskapen om att Fredrika, Bre- mer satt eviga spår i mänsklighetens .liv.
Spår, som ned, genom halvseklets år och dagar äro .vägledande för oss.
Vi, ett nytt århundrades arbetare, ha att föba h e n n e.
Så framtidsseeride, så ' i allt framåtgripande var hon, att vi, ett halvt århundrade efter henne, icke skönja andra mål an dem hon ställde upp.
" Kvinnorörelse " farins val, ej till .för henne, men något större och djupare. '
H u m a n i s m 0c.h religion hette lin- jeina efter vilka hon gick fram.
De ledde henne tili strid för.
ljus och luft ' ' och fri rymd åt allt levande, de vid- gade hennes blick mot andarnas ' jäm-.
bördiga medborgarskap och lyfte henne till att se jordens förhållanden i .evig- hetsljus.
S å kom hon att kampa för de lidande, de bundna och pMa.
Så kom hon att sätta alla krafter till för att hjälpa sina systrar fram till " frihet och framtid, det bröd ' och vin, som ger lust att leva. "
Så blev hbh föi- 8ss eldstoden; som ghr Före i natten.
Det vai ur revolt mot sitt eget öde, ur strid För egen individuell utveckling, som.
hon växte till att bli föreginger- skan.
För oss ar hon evigt detta - den intensivt levande, brinnande och sökande anden, ' som ständigt sträcker sig efter nya mot det högsta sig vid- gande mål.
Hon ar klappande puls, hjärta som slår och låga som stiger mot alltid friareoch högre fymd.
v o n ar den ' seende, som med en orygglig segkrförvissnings glada hopp spänner sina krafter i strid för det nya, det ännu icke skedda, men vilket skall komm.aj.
d ä r f ö r att det fanns dei som hade syn Dch trodde ph det.
.
För Fredtika Bremer var det sky-
420 H E R T H A.
.
höga fängelsemurar att bryta ned. '
Vi, som kommit sedan murbräckan.
redan i mycket ' gjort sitt verk, ha kanske svårt att fullt f ö r s t h a d det - krävdes av henne .av ' orygglig vilja.
och uthålligt mod för att taga upp striden.
Upp- fostran, hemförhållanden, social rang- ' stallning,.
allt band och pressade henne ned i en grad, som det nu inte kan finnas motstycke till.
Ännu nar hon långt efteråt., sedan hon fått luft och fri rymd omkring sig, talar om detta, ljuder ett förtvivlans smarte-ri- genom .orden.
" Från d.et jag kandehitt hjärta, slog det av medborgerligt 1i.v och av en s tor kärlek; men hur tvingades det ej ned, vilka usla mål drevs det ej att klappa för!
o c h huru bittert, hur för- färligt att så drivas u n d e r sig själv i uppror mot det högsta och bästa i livetu,.
ropar hon ut .med en röst, som ännu skälver av det genomlidi~as bitterhet.
I hennes stora stridsbok; Hertha, ar det samma genomlidna uppror av hen- nes sjal, som får sitt uttryck nar Hertha säger till systern: " aldrig, aldrig skall jag saga att detu (inte-livet, som hon förut nämnt det) " ar kvinnans ratta arv och lott, aldrig skall jag undergiva mig, aldrig skall jag upphöra att yrka att hon blev skapad för något bättre, något mer, - ja,.
att finge bon i frihet och fullhet utveckla de adla krafter Skaparen gav - då skulle hon lycklig- göra världen! "
.
.
Fredrika Bremer kampade sig ige- nom, för sin egen personliga del, men hon glömde aldrig sina bundna systrar.
Dagen kom ju också, nar hon kampa- de för dem, nar.
hon hade kommit till den.
punkt,.
dit Hertha anskar sig i.
.
- slutorden till.
det ovan citerade: ' O!
finge jag leva och arbeta för att befria dessa bundna, till ljus och liv langtan- de, strävande sjalar, - m.ed vilken glädje skulle jag ej leva, med vilken glädje skulle jag sedan dö, ja, om an det vore att.
dö att upphöra för evigt.
Jag hade ändå levat odödligt !.
.
. "
Men vägen dit gick ännu genom myc- ket arbete på egen utveckling.
* Låt mig lara!
", skriver hon i ett brev till Brinkman 1831.
" En riktig tantalisk törst efter detta ljus, av vilket jag nu skönjer gryningen, har plhgat mig en stor del av mitt liv.
Men dar- för att jag nu skönjer det, därför att jag hoppas att kunna ' bli en fri.
rankare i er mening av ' ordet och känner mig med var dag taga ett steg längre in i en friare och redigare tankevärld - därför är jag aven nu så obeskrivligt lycklig, börjar av hela hjärtat älska ett liv, som förr varit mig en börda, och ville hålla fast var flyende minutu.
Uppfostran, kunskap, hon vet att detta ar villkoret.
Och som hon aldrig tröttnande sökte kunskapen för sig själv genom hela livet, pekar hon på den v-ägen för andra som den enda fram- komliga.
Med Hertha klappar hon på portarna, som stänga för kunskaps- rikena: på det de må låtas upp och h e n kvinnorna få, njuta, av varldstra- dets frukter.
Men hon vet val att va- gen går genom " tåligt arbete *.
Hon vet också val, att krafter slumra hos kvinnorna, som vänta på: att bli väckta.
Själv har hon mer och mer kan t det medborgerliga sinnet vakna hos sig och har tagit, upp det ena efter det andra av social filantropisk verksam-,
het.
I denna ser hon medlet atmacka kvinnorna.
Nar hon sander ut ett upp- rop till Sverges kvinnor om att arbeta för räddningshem - åt vanvårdade barn, har hon under det yttre syftet ett långt mera vittgående och djupare.
Det a r den slumrande samfundsandan hon har- med vill väcka,.
vill ge kvinnorna sam- hällsarbetets uppfostrande gåva, få - liv i de bundna krafterna.
Hon vill att " det moderliga * i samhället må kanna, tanka och verka mera i stort.
" Denna mysti- ska puls,- detta innersta hjärta i livet måste vidga sig, måste klappa, ej blott för, människan utan för mänskligheten, måste i kärlek omfatta, icke blott fa- miljen utan fosterlandet, det m o d e r l i g a måste - känna sig kallat, till vårdarinna så val av det större.
som det mindre hemmet.
.. " -.
Aldrig slappnar hon av, aldrig trött- nar hon.
Själv starkt levande känner hon det som eggande plikt att få an- dra m e d - in i livet.
Ater och, åter igen a r det då kvinnorna hon måste.
ar- beta för.
Och intet skrämmer.
henne därvid .tillbaka; " Jag kan ej oroa mig, nar jag ser gamla former sprängas, ty jag känner att det sker, emedan de blivit för-trånga för idéen, som lever .i dem, och för de människor, som i den behöva omfat- tas ..
.
", säger hon och begär mer och mer av rum och rörelsefrihet, nya for- mer och nya förhållanden.
I ~itt ' inn ' er- sta gömmer hon på en idealbild, som hon arbetar fram emot.
Som litterar ska- pelse formade hon på den livet igenom, A u r o r a, som skulle bli hennes sista .verk, m e n som aldrig såg dagen.
I allt vad hon ville av praktiska - reformer i ' kvinnornas .liv låg också: hennes strävan efter.
att.
skapa en vadd, dar .Au r o r a kunde träda fram i levande verklighet.
.
Hennes ertha ha var det stora slaget härför, Omyndighetstillståndet.
gav.
inte plats åt den nya kvinnan, .för henne måste frihetens banor stå öppna, " vida som morgonrodnadens portar!
u För henne.
skulle.
fadernedandet vara en huldare och .. givmildare moder an Fred- rika kant det. '
F ö r henne bad hon:, " giv.
- .. -,.
giv för din.
egen .framtids skull åt alla- dina döt.trar.
vad du nekade h i n.
ungdom i frihet, framtid, ' ett hem.
.
.
_ för andens liv! "
- - -.
- - " Gud!
- det a r .ej dig,.
allgode fa- der, som min r6st anklagar; ty du för- klarade kvinnan fri och utrustade henne med mångahanda goda.
gåvor, och.
du skapade jorden rik och skön.
De band som du pålagt äro kärlekens, äro.
an- dens; o!
huru villigt böjer .jag .mig.
ej för dina lagar!
Men för manniskostad- gar, som binda vad, du haver löst, som stänga.
vägen, som du.
låtit .öppen, som njuggt som allmosa tillmäta den frihet, som du givit åt .alla, som.
stacka sam- vetets och kraftens vingar för att kvar- hålla sjalarna i .träldom, för dessa stad- gar böjer jag mig i evighet ej !4 Så starkt som Fredrika Bremer har talar .genom Hertha, s &amp; stark var hennes vilja.
att av hela sin kraft arbeta på att bereda: vag.
för den nya .k vinnan.
Därunder går hon alltjämt .. vidare.
Frågan om.
medborgarplikt.
och .med- borgaransvar tränger sig inpå henne i samband med striden o m representa- tionsreformen; och - inte häller har tve-.
kar hon att begära det yttersta.
" Nu jublas det har väldeligen över regerin-,
-, A ' gens.
representationsförslag.
Även jag fröjdar mig däråt, ty det tager ett stort steg till förverkligande av kristendomens brödra- och rattslara som inom staten upphäver allt stelt kast- och klassvasenu, skriver h.on i januari 1863.
Och tillag- ger: * Men illuminera tanker jag ej förr an detta steg tages fullt ut, en gångu.
Det ar inte att misstaga sig på vad Fredrika Bremer menar, nar hon talar om att hon vantar pa att steget skall tagas " fullt ut ".
I samband med ett an- nat yttrande, att hon först illuminerar när " mänsklighetenu ar representerad i riksdagen, ar saken fullt.
klar.
Vi veta vilka Fredrika Bremer inbegrep-i mansk- ligheten ...
Livet har sina underliga vägar, som understundom synas ytterst betydelse- fulla.
De sista veckorna av Fredrika Bremers liv sammanföllo med repre- sentationsreformens genomförande, och med hela sin sjal var hon med i in- tresse för utgången, alltjämt med tanken fast vid det reformen bar i sig av med- givande - om an inskränkt och litet - åt kvinnornas ratt till medborgar- skap.
Och hon upplevde jubeldagen den 7. december 1865 och Olof Eneroths ord om att bland dem, som arbetat för att bereda kvinnorna för en ny.
stallning i det medborgerliga livet, skall F r e d r i k a B r e m e r s namn lysa med ovansklig glans.
Till svar på den skål han i samband med detta utbragte för henne kan hon också skriva: " Gud vare lov, d e n Y (skålen) " känner jag mig med gott samvete kunna taga emot.
J a, jag h a r a r b e t a t för dessau .. De.n sista sak hon skrev för offent- ligheten, en tidningsartikel, som ej blev publicerad förr an efter hennes död, rörde sig också om kvinnornas stall- ning som politiska medborgare.
" Dagen uppgår över kvinnans liv på jorden ".
Så talar hon om den gryning hon fick vara med om, viss att " varje djup längtan ar en profetia om uppfyl- lelse, " att " varje allvarligt sökande har löftet att finna ".
H o n var det, som mer an någon annan verkat för att den kom.
Hennes egen dag lutade nu mot sin nedgång.
Genom strid.
hade den måst gå, och dock - " F ö r s o n i n g - det ordet har framför något annat blivit lagt p i mina lappar.
Mitt liv skall vara en sång om det ordeta, hade hon sagt.
Det ordet a r också förklaringen på Fredrika Bremers liv.
Hennes egen inre kamp, allt hennes frågande och sökande sträckte sig mot ett - för- soning med livet, med sig själv, med Gud., Hennes långa, oförtröttade strid för o s s .ville ett - försoning av vad vrångt och orättfärdigt var.
Och f ö r s o n i n g ville hon, nar hon över en jord, dar kriget rasade och skändade - som nu -, skickade ut sitt bud till alla länders kvinnor a t t räcka varandra händerna runt om hela jorden o c h ta v ä r l d e n i s i n a a r m a r s o m e t t barn.
För visso står hon för oss, över halv- seklets bortrullade år, som den före- lysande och ledande, eldstoden som visar vag genom öknen.
ELLEN KLEMAN.
' H E R T H A Inför sorgebudet.
423. '
-.
...
s N ' yårsaftonen 1865 satt Esselde vid get till.
Drottninggatan 10 för att.
mötas sitt skrivbord.
Hon hade intensivare av en vans sympati i sin djupa bedrö- a n de flesta levat med i de upprörda velse.
Det vissa ar, att då ~ s s e l d e a n dagar, då representationsreformen de- en gång sitter vid sitt skrivbord, a r batterades på Riddarhuset, fylld av det för att söka avlopp för den flod glädje över " det nya sprudlande liv som av känslor och tankar, som stigit och vaknat inom nationen " och på samma stigit i hennes sjal vid budet.
att den gång av bävan " för dess framtida rikt- rika kämpande anden lösts ur jorde- ning ", och det.
hade för henne blivit livets band. '
domnar - ett öga dock- en tvingande nödvändighet att söka för. "
~ n hand sig och sina landsmaninnor klargora den nar - en puls stannar - ett hjerta nya tidens krav på dem.
tystnar - hur, vanligt, hur alldagligt Hon hade skickat sin medredaktris detta sorgespel! "
.skriver hon.
" Verlden Rosalie Olivecrona de första utkasten Stannar icke.
sin gång för att, s e derpå, till .en artikel .och nyss i ett brev från hon, förnimmer det såsom höstvandra- Uppsala fått hennes omdöme om dem.
ren stjernfallen, hvilka gnistra omkring Det var ganska bestämt ogillande.
Lika honom: - en blick af beundra; eller liten förstå.else hade hon i sin strävan häpnad - ett flygtigt intryck af skåde- att bilde sig en egen övertygelse och ' spelets vemodiga storhet - och.
h.an dock " stå u t o m, om möjligt ö v e r ilar framåt utan.
att ett ögonblick, for- partierna " fått röna av en manlig vän, droja sin färd.
Och dock gifves det un- en av reformens ivrigaste anhängare, dantag ...
Bethlehems-stjernorna i men- Det var till försvar i t båda hållen, niskogestalt.
.
.
Då dessa - Ijusbararne som, hon nu i årets skymiing grep till bland folken - stanna, då deras hand domnar och deras fackla sankes - pennan.
, v a g bryter heldre ett ben eller en då stanna afven de aflande mennisko- arm .an den tankegång, som under de barnen.
.
.
Så skall det svenska folke.r, senare månaderna vuxit in, s &amp; att saga, hög och l å g, rik och fattig, i dessa da: med hela mitt väsendeG - så formu- gar spana och lyssna, då det .blir kandt, lefar, hon till sin väninna sitt första att det flyende årets sista vingslag ut- släckt en af de lifslågor, som brunnit intryck av kritiken.
Då inträffade något, som med ens renast och klarast ibland oss.
.
. "
sköt den stora frågan i bakgrunden.
" Frid öfver hennes a ' nde!
kärlek till .Kanske nåddes Esselde av sorgebu- hennes minne!
och sedan: framåt, alla det från Årsta genom en biljett från rena viljor, alla goda krafter, på den fru Limnell, kanske kom hon själv på bana - d e t f r i a .arbete.ts, handens.
nyårsafton de få stegen från Rödbotor- hjertats, sjalens, andens - som F r eb r i k a
H E R T H A 424 B r e m e r s hjerta och snille.
brutit för den svenska kvinnan!
Franiåt, uppåt i hennes spår - - - ".
Det var närmast med tanke på Tid- skrift för .hemmets läsekrets som.Esselde nedskrev denna varma vädjan, men d i fru Limnell .fick del av de högstämda ord; som här Lutdrag anförts, blev hon ivrig att de skulle nå offentligheten i samband med första underrättelsen om det som timat p5 Arsta.
Esselde följde hennes maning, och de stodo att läsa i Posttidningens första nummer på ny- Siret i omedelbar anslutning till tidnin- gens egen nekrolog.
Samma kväll, den 2 januari, fick Esselde en ' biljett från en släkting, en gammal fröken, som stått Fredrika Bremer nära och hade henne att tacka för mycket- av det basta i sitt liv.
Bil- jetten finnes ej bevarad, men den fram- kallade följande svar:.
" Några flyktiga ord, för att tacka för de hjertliga raderna i går afton och för att meddela några under- rättelser om den oförgätliga vännen, som bortgått.
Nästan allt hvad jag vet innehålles i medföljande lilla uppsats, införd i gårdagens Posttidning.
Jag vill endast tillägga att de sista afbrutna ut- tryck den döende uttalade voro: ' Min ande är på sin rätta plats, fastan naturen - strider.
- - Guds ljus i naiuren - - hur hemligt!
- Ack!
Christi kär- lek!
Christi karlek!
' - detta sista med eri ton af ljufvaste hänryckning - - Godt om många, rätt många kunde lefva och dö som hon!
När jag kan, kommer jag upp för att tala om henne.
.
. "
Hur.
gärna skulle ej eftervärlden, om ' ' - --- --- .- p det vore möjligt; vilja lyssna till ett återljud av samtalet mellan dem båda, den gamla, Fredrika Bremers jämnåriga, av henne förd till en livssyn, som gav tillvaron mening och innehåll, och den unga arvtagaren, som var kallad att upptaga hennes mantel.
SICRID LEIJONHUFVUD.
vid Fredrika Bremers minne.
Halvsekelmhnet av Fredrika Bremers död den 31 december 1865 kommer att i Stockholm högtidlighållas med en m i d n a t t s v a k a nyarsnatten i Musika- liska Akademiens stora sal.
Det är Fredrika-Bremer-Förbundet; som där vill samla svenska kvinnor kring Fredrika Bremers minne.
I ett kortare tal ger förbundets ord- förande, fru Agda Montelius,.
första an- slaget till kvallens högtidlighet.
En min- nesbild av Fredrika Bremer, tecknad av Lotten Dahlgren, uppläses av Ida von Plomgren, och Maria Schildknecht Framsäger en av Lydia Wahlström till denna fest skriven dikt, M i d n a t t s- v a k a n 1915-1916.
Musikavdelningen, som ledes av Alice Tegnér, upptar singer av Geijer och Josephson, utförda av Lillemor Gagge- Montelius.
Sin högt stämda avslutning FBr min- nesvakan genom att en dikt av Fredrika Bremer, hennes härliga M o r g o n s o1 o c h a f t o n s t j ä r n a, som nu satts i musik av Alice TegnCr, sjunges av Karin Branzell i omedelbar anknytning till Maria ' Schildknechts framsägning av Klara Johansons V a n d r e r s k a n.
H E R T H.A 425 ' Sanning om Hertha.
.
.
E ' tt ypperligt sammandrag av roma- nen H e r t h a s tragedi ge följande rader ur ett brev av fru Fredrika Limnell .från 1881: " När man åter läser Hertha, förvå- nas man över att den boken på sin tid kunde väcka en sådan storm som den verkligen gjorde inom alla läger, ej minst inom det manliga.
Jag har sett anonyma brev skrivna av larda man, ty de vor0 späckade med latinska citat, men för övri ' gt av ett så gement inne- håll, att det skulle besudla min penna att nedskriva det.
Hon hotades med offentlig skandal på gatan m. m.
- Och nu, nu har allt vad hon i Hertha Framdrog såsom önskningsmål så gått in i livet, i seder, bruk och åskådnings- sätt, att man tycker det aldrig har varit annorlunda och förvånir sig över, ja, tror knappt på möjligheten av det mot- stånd, att icke säga den harm, det åt- löje.
och.
den förföljelse den boken väck.te.
a Jag ber att inte.
bli missförstådd.
Jag finner ingenting sorgligt i förföljelsen, ty den förtjänade Hertha, och de larda oanständigheterna hörde fullkomligt till naturens ordning.
.Tragiken ligger däri att en frisynt och eldigt storsinnad per- son, Fredrika Bremers förtrogna och d.yrkande vän, aningslöst blottar sin oförmåga att fatta hennes öppnaste be- kännelsebok.
Det liter .ana ur vilken isande en.samhet Hertha föddes.
..
Det var-inte forst 1881 som Herthas drömmar ansåg0.s komplett realiserade. '
' Redan 1866 gycklade postdirektör Georg Ameen godmodigt .överlagset med fasan för Hertha: var inte nu kvinnan myn- dig förklarad; uppra ttades in te läroan- stalter för.
Sverges döttrar, anvandes de inte i statens tjänst och ilade inte för- .näma damer, förgätande sina rysningar inför " Ingves, knä, till lärokurser i $rd av sårade soldater!
Programmet.
var genomfört med lekande snabbhet ..
De redliga riddare, som på .sin tid hade brutit en lans för Herthe och med ly- risk värme vädjat till utvecklingens rättfärdiga dom,.
kunde stoltsera söver sin skarpsynthet och belackarna hade att simulera glömska av sitt lilla miss- grepp.
.
Den arma romanen var alltså nu fast- slagen som en dagspamflett, ivrande för reformer så mogna att de justvoro gå vippen att förverkligas, ett ombud för allmänna opinionen.
I detta förnedrings- tillstånd har .den genom årtionden fort- satt sitt skuggliv i litteraturhistorien och allmänbildningen, Ja, aven ' det bleka - minnet av en ögonblicksaktualitet har .man frestat på att beröva:den: en for- skare upptäckte för några år sedan, att den var antikverad redan när den lades .i press.
.
.
Vi borde upphöra att skratta åt Her- man Bjursten och.
hans medkämpar!
De.
hade i själva verket finare näsor än Herthas välmenta advokater.
# De vädrade revolution.
De spårade i sina nerver, att.
hela sexualsystemet stod i .fara.
; de hara misstogo sig om tidpiink- '
426.
- -.
-.
H E R T H A - ten, d e r a s århundrade riskerade ännu tendensens individuella sanning och livs- intet.
Man kan finna det onödigt, att intensitet.
Dess konstnärliga mål är de i paniken grepo till den storslägga, hunnet nar viljan ar vorden helt fantasi, för vilken innevarande sekels Bjurstenar gestaltningskonst och stil.
En så rast- ha så mycket angelägnare bruk, men löst lyckad kombination uppstår sällan.
det förblir i alla fall aktningsvärt, att Men det gives mångahanda nyanser mellan fullkomligheten och den nivå, de anade det värsta.
Hertha var för övrigt inte första var- som gränsar intill tidningarnas insandar- ningen.
Två år tidigare hade nagot in- spalter.
Hur högt på denna skala står " Det träffat, som adagalade, att mamsell Bre- mer med.
galenskapens energi var i går an ", en kvinnoemancipationsroman stand till allt.
Det var hennes försök liksom Hertha och skandalöst beryktad att starta en internationell kvinnorörelse, liksom den?
Det ar en talangfull och som till på köpet skulle i sitt namn underhållande berättelse, sobert realistisk affischera en pacifistisk syftning.
Aero- i form men utan djup och väsentlig plantrafik innan folk * hunnit vänja sig verklighet.
Ur enbart tekniskt-artistisk vid järnvägarna!
Förslaget seglade högt synpunkt bildar den ett intressant mo- över huvudena - in i framtidens töt- ment i Törnrosdiktarens produktion, ken, och ingen hade vett att bli rädd.
men den ar belagen i utkanten; Ten- Men man hade i förbifarten erhållit densen drevs icke fram som skapande ett synnerligen elakartat bevis på den patos ur något inre tvång; den var bara bortskämda romanförfattarinnans mon- ett resonemang, en uträknad problem- struösa fåfanga, och i ljuset av Hertha lösning, mycket plausibel men utan framstod denna episod mera hotfull an ringaste övertygelsemakt.
Och för detta latta skuggspel p i väggen korsade sig de den ursprungligen hade tett sig.
* socialt ortodoxa som inFör en dem.onisk Från " estetisk " synpunkt, i den ringa eldskrift!
mån 1850-talet höll sig med en sådan, H e r t h a s tendens kom ej till genom slets Hertha i bitar av sina fiender och någon smärtfri intellektuell operation.
prisgavs av sina vänner.
Tendens- Den var långsamt skapad av lidande r o m a n - i detta begrepp låg för Bie- och tanke, av bitterhet och längtan, av dermeiers tidevarv en litterar dödsdom.
sökande och tro.
Den hade mognats Numera skrämmes ingen av den busen.
av erfarenhetens och visionens dubbel- ' Lyriken har i alla tider njutit privile- visshet.
Av 1i.v var den född och liv gium på tendens, och för den psyko- var den stark nog att tanda.
Romanens logiska betraktelsen ar det orimligt att förbisedda undertitel lyder icke " Onske- förmena andra konstnärliga uttryckssätt mål för kvinnans utveckling och verk- för individualiteter denna frihet, som i samhet " utan med ratta " En s j a l s alla fall ideligen viinder tillbaka, om historiau.
Persongalleriet i Fredrika Bremers man an fördriver den med hötjuga.
Vad det kommer an på i dikten ar romaner a r icke synnerligen rikt och '
H E R T H ' A varierat.
Hon.
använde samma modell upprepade gånger och gjorde sig ofta ringa besvär nied omkostymeringen.
' " Ma chere merea, vår vitterhets sjalvstan- digaste gestalt, står som ett lysande under i samlingen, ock darnast kom- \ mer val Petrea, den mest obarmhärtiga och mest rörande sjalvkarikatyr en diktare någonsin haft mod att begå.
Men en helt ny och egen figur ar Hertha Falk, unik i upprinnelse och vasen.
Hon har, det a r sant, en avlag- sen släkting, Edla i Presidentens dött- rar ", men vilken triumf för Hertha, om man ställer bredvid henne denna bleka och träaktiga skepnad!
Bägge gångerna syftade Fredrika till att skapa en varelse med sjal av hennes sjal, men dock en fristående motbild med egna drag och egen livsrytm.
Edla blev halvgången och suddig, Hertha lyc- kades.
Man s e r henne .klart ifrån det ögon- blick, då hon plötsligt.
skönjes i sin vrå bland den uppsluppet.
sorlande Kungs- köpingssocieten - en fint gjord in- troduktion -, och man känner klangen av hennes röst efter de första ord hon yttrar: " Jag tycker, att det a r en usel varld.
.
. "
Hon sitter mulet liknöjd mel- lan kallpratande, men rör någon vid henne, så gnistrar det.
Hon a r starkt laddad.
Isolerad som Hertha a r med sin inre värld av bunden revolt, står hon lik- val i lönnligt samband med allt som rör sig omkring henne.
Och det a r många- handa.
Hela staden uppför ett drama för sig, med brand och kriser, förvandlin- gar och försoningar.
Efter en eldnatts för- brödrande ångest blåsa pingstvindar, l1 ' ' 427 pi råk vin kel, medborgarsamvetet, förut vaket hos ett par individer, bör- jar tala i kör och societen konstituerar sig till en förening för socialt arbete, bar herrar och damer styra och ver ' ka i likställighet.
Detta Utopia.
ligger ju alldeles vid Herthas gata, och hon tar del i allt, men pliktskyldigt och icke .påfallande.
D e vackraste .vaggvisor för- d å ej att söva hennes disharmoni ..
Hon ensam bar på den brännande vetskapen om kvinnornas pariakast.
Denna hemska klarsyn och det solidari- .tetsansvar, som den ge,mensanima för- bannelsen pålägger: hennes s tolta r ' att- färdighet, a r Herthas säregna gåva.
Den fyller henne helt som en,apostelns eller geniets mission, hennes vasen sluter sig samman kring den heliga eld, av vil- ken hon lever och förtäres.
Denna vari- dens småprat och distraktioner stanna långt .utanför hennes ensamhet.
Ensam .förblir hon till det sista, om an en liten ungdomsskara i svärmisk vördnad floc- kar sig kring henne och ' ett ' par rid- dersman uppmärksamt lyssna till hen- .nesv bikt, medgivande att hon nog egent- .ligen har ratt och utlovande sin benägna medverkan till hennes syften.
Herthas mål låg så fjärran, att, det först i detta sekel börjar varsnas av slaktets utsända spejare.
Det var ingen- ting ringare än en radikal andlig om- välvning, ledande till en nyorganiserad mänsklighet med tillvaratagande av alla resurser.
Så oversatt i nutidsglosor, frap- perar Herthas intuition som e n tanke frin i dag.
Vägen med dess små etap- per ägde icke hon förutsättningar att överse.
Fredrika aktade sig att tilldela den instängda småstadsbon sina socio-.
över.
,.
428 1 - A A - ' H E R T H A logiska kunskaper och sin världserfa- renhet.
En enda gång begick hon det missgreppet, men man har knappast hjärta att beklaga det, ty då uppstod " Herthas d r ö d, ett kraftextrakt av bitter sanning och skärande satir.
Liksom Herthas världsreform i verk- ligheten måste - skrumpna in till en liten bildningskurs efter amerikanskt mönster för Kungsköpings ungdom, så inskränk- tes hennes konflikt med samhället in- om hemmets vaggar.
Over tröskeln kom hon inte, ty framför dörren reste sig ett mörkt, klipphårt block.
I direktör Falk, " husets herre och familjens buseu, koncentreras den gällande världsordnin- gen i så komplett sammandrag, att Her- tha, om hon levat i ett senare årtionde, näppeligen hade ' råkat värre ut iaoffent- ligheten.
Fredrika hade i sin tidigare alstring sällsamt nog lagt an på älskvärda, ja rent idealiska fäder, som ville hon med dessa ljusbilder fördriva brukspatron Bremers lugubra minne.
Men nu änt- ligen manade hon upp hans vålnad och inspirerade sig av den till den yppersta mansfigur som lyckats hennes penna.
I denna pappa har Hertha ingen ovär- ' dig motpart.
Man känner ', att den man- ska finns ej till, som skulle förmå bryta den segt fartryckande makt, som utströmmar från denne respektable gamle herre, vare sig han uppträder som kolerisk dundrare eller som pate- - tisk kung Lear.
Han har många lyn-, nen och fasoner; man tar honom inte dar man släppte honom.
Han kan vekna till en rörd pere noble, han har helt resonabla stunder och han har okonst- lat gemytliga; han a r till och med i stånd att illusoriskt anlägga den kallt värdiga resignation, som markerar för- smådd välvilja.
Det ä r egoismens omed- vetna slughet ' som växlar maskerna på hans förstelnade ansikte, men dar ar också en smula ärlig känsla i spelet: den ' får bara inte kosta nagot.
Den sortens karaktarsgubbar hyllas med oskrymtad respekt av samhället och deras barn anses otacksamma.
Djupt riktigt är.
det, att när Hertha på sina starka armar burit honom, den döds- skrämde; ur det brinnande huset, blir det h a n som Får övertaget i deras stum- ma duell.
De adla förpliktas av sina skänker.
Genom en följd av snabba, upprörda, framåtdrivande scener ilar romanen han och stillnar i uallhelgonalugnetu kring Herthas sista ensamhet.
Den har sin rytm av hennes puls.
Och över bo- kens hårt markerade Fysionomi spela, som över Herthas döende ansikte, " un- derbara drag och dagrar av skönhetu.
.
K. j ..
H E ' R T - H A 1916, D..
et är H e r t h a s tredje årgång som har anmäles.
Tiden är icke sådan att vi - med förhoppning och glädje kunna se fram mot det nya året.
Tung lig- ger olyckan över världen och vad vi gå emot.
vet ingen: Den friare rymd för vårt liv.
i andligt och.
materiellt avseende, som Hertha främst har att arbeta för, synes nu oupphinnligare an någonsin.
Vad.
vi kunna lova för Herthas del är endast att den med rak vilja skall gå sin väg fram, utan avprutning på sitt mål.
De medarbetare, som under de gångna åren hjälpt att göra Hertha känd och uppskattad, ha vi glädjen att a.lltjämt rakna med.
Hertha utkommer som .hittills den 1:sta .och 15:de i varje månad med un- dantag af juli och augusti, således med 20 häften om året.
Förbundsmedlemmar erhålla tidskriften genom Fredrika- Bremer-Fórbun-.
d e t s b@, 48 Klarabergsgatan, Stockholm, till ett pris av kr.
3:50 pr ' år.
För icke-ftirbundsmedlemrnar sker prenumeration å posten, då priset ar ' kr.
5:- pr år; kr.
2575 per halvår; kr.
1:75 pr kvartsår.
.
REDAKTIONEN. '
,, I Apelryds fruktodlings- och trädgårdsskola.
orarbetena med Apelrydsskolan ha F n u kommit så långt, att styrelsen i dagarna kunnat skicka ut prospekt över undervisningsplanen och villkoren för.
deltagande i den kurs, som kommer att börja l mars nästa år och fortgå till 3 1 oktober.
Skolans uppgift, säger prospektet, ar att meddela sådan undervisning, såväl praktisk som teoretisk, som kan be- främja det kvinnliga arbetet i hemmet, i första rummet frukt-, grönsaks-, och blomsterodling ' samt bankskötsel, men aven i matlagning, konservering, stad- ning och vissa lantbruksgöromål.
Den teoretiska undervisningen kom- mer att omhtta trädgårdsskötsel (jord-, arts- och gödsellara med nödvändiga delar av kemin och fysiken jämte frukt-, grönsaks- och blomsterodling), entomo- logi, tradgårdsrirning, tradgårdsbokföring, konservering, samt grunderna för födo-. '
.
amnesfaran.
Inträdesfordringarna.
äro god skol- bildning, förvärvad i folkskola eller vid elementarlaroverk, god halsa och fyllda - 1 7 .år.
Undervisningsavgiften blir 100 kr., som erlägges vid kursens början.
och ej återfås om kursen utan giltigt skal.
avbrytes.
Inackordering~avgiften~ 45 kr.
i månaden, skall erläggas förskottsvis per månad.
.
Ansökan om inträde, ställd till sty- '
reken och av skol-, läkare- och insändes till.
f ö r e s t å n d a r i n - nan, adress Box 1 7,, B a s t a d, f ö r e den åtföljd frejdebetyg, 1 n ä s t k o m m a n d e februari.
Glimtar utifrån.
.
.
Mönsterlandet.
Det ar inte bara vi, Fredrika ' Bremers ringa efterföljare, som dH och d i vanda blicken mot solnedgingens land för att spana efter tecken och under.
En högertidning i Stock- holm gladde oss förliden vecka med en ledare, betitlad " En reaktion mot partiväldetu, som pe- kade i t samma hill.
Beklagande den övermakt, som den till namnet och gagnet lika fula ame-.
rikanska boss-institutionen börjar tillvälla sig inom virt kommunala liv, framhiller tidningen som beaktansvärt exempel den politiska tillfrisk- ning,sorn u n d e r d e s e n a s t e a r e n begyntspiras i California.
Det heter att " denna reaktion fycks ha börjat i nlgon liten kommun, dar man lyc- kats genomdriva, att ambetsmannavalen skulle ske utan hänsyn till partiförhillanden.
Andra kom- muner ha följt exemplet, och under.de tvi sista Gren ha de kommunala ambetsmannavalen ingen- städes gitt efter partilinjer. "
VariFrPn kommer denna plötsliga sinnesändring i California?
Tidningen lämnar ingen psykolo- gisk förklaring.
Vi hta oss att bjuda en sidan.
Staten har under de sista aren fatt en ansenlig tillökning i sin väljarkir, nämligen statens kvin- nor.
Att bryta bossväldet är just den gemen- samma lösen för Amerikas alla politiskt arbe- tande kvinnor, vilket partiprogram de än gynna.
I California ha de, efter vad vi funnit av minga- handa underrättelser, uppfattat sitt medborgar- ansvar med särskilt energiskt allvar.
Men, som tidningen.
riktigt anmärker, den calikrniska rö- relsen " saknar icke motstycken i andra av Unio- nens staterc '.
New Yorktidningen T h e S u r v e y offentlig- gjorde 23 okt.
den rikliga skörden a v ' e n rund- friga till samtliga prenumeranter i staterna med allmän rösträtt anglende deras isikter om dennas verkningar.
.
I svaren iterkommer ständigt pipe- kandet att kvinnornas inträde p 8 arenan bidrar till " good government regardless of party politics ", " breaks down the party lines, " leder till sorg- fallig prövning av kandidaternas kvalifikationer - FörhHllandet uttryckes i en mängd olika vand- ningar och belägges ofta med konkreta exempel.
California lyser vackert p i denna lista.
Stockholms Dagblad .förtjanar tack för sin opportuna hänvisning, av vilken svenska suffra- gister förmodligen komma att göra ett gott bruk.
Vem vann?
I New York, New Jersey, Massa- chusetts och Pennsylvania har herrar valmtins majoritet förklarat sig önska en fortsatt röstratts- kampanj.
Se där följden av en längre tids fantasifull och roande agitation!
Mänskorna bli s i vana vid detta folknöje, att de till slut fordra det som en politisk rättighet.
Frin de högsta och de lägsta ekonomiska synpunkter finns ju mycket att invanda mot denna uppfattning.
De maktägande ha talat emellertid, och suffragisterna ratta sig därefter.
Ett stort möte i New York strax efter " nederlaget " inbragte 100,000 dollars i kollekt.
Det var en vacker grundplit, men ännu gladare var man över de 500,000 man, som hade inkasserats vid omröstningen.
Det ar tanklös jargon att saga: " suffragisterna förlorade ".
Vad hade de att förlora?
Det var ju de andra som miste e n halv miljon röster bara i New York och hundratusentals p i övriga hHII.
Suffragisterna kunna aldrig förlora nigot, om inte den oerhörda hande.lsen skulle inträffa, att allmänna rösträtten upphäves i en stat, dar den ar införd.
I en tid av blodsanarki som var ar ett sidant fall under vissa förutsättningar tänkbart; men lit oss vänta till dess med sor- gens beklagande.
Herthas realiserade dröm.
Den oroliga nat- ten, d i mordbrand flammade upp i Kungsköping, flög Hertha i drömmen genom gamla världens riken p8 spaning efter kvinnornas frihet.
Hon fann ingen som begrep vad hon letade efter.
PH ett par stallen blev hon dock ganska artigt, om än oförstiende bemött och erhöll till och med anbud, som hon skulle accepterat med förtjus- ning, om hon hade varit sexti i r yngre och - nigon annan an Hertha.
I Paris hade tillsatts " en kommitté för att utfärda belöningar i t de man, som phfunnit,
H E R T H A skjutgevär ' eller andra förstörelsemaskiner,.vilka p i möjligast hastiga tid kunde förstöra största mijj.- liga antal mänskor ", och man yrade i hänförelse.
över " en person, som uppfunnit ' en slags ex- ploderande jattebomb, som kunde i ett nu göra hela bataljoner grenadjärer blindas.
De älskvärda fransoserna erbjödo Hertha franskt medborgar- skap, om hon ville subskribera till medalj i t denne nationalheros.
Hertha hade inte lust.
Men nar hon fick s e franska folket dricka brorskil med det engelska - ty ' detta skedde i Krim- ententens i r - och hörde skriket: " Vive I ' Angle- terre! "
kom hon ihig, att hon alltid hört Eng- land namnas som frihetens och manskokarle: kens ratta hemland.
Hoppfull flög hon över Kanalen och träffade John Bull stiende mitt i en ofantlig folkmängd, i t vilken han utdelade order och arbete.
" Vi ha s i mycket att göra med orientaliska kriget ", förklarade han.
hövligt; " vi hilla som bast pä att tillverka en stor bomb, en jattebomb, miss, som, nar den exploderar, skali kunna förgifta en hel stad genom stank.
Det blir en stor sak, en 43.1 - mycket stor sak!
Detta ar en stor tid, miss, för, mänskligheten; och om ni och era.systrar vilja komma hit och hjälpa stöpa kulor ".
.
Nej, ammunitionstillverkning slog inte an p i Hertha; hon framställde ett motförslag: " För- hjälp oss till v i r rätt och vir ' frihet som mänskor, .si skola vi tjäna e r p i ' annat satt; vi skola hjalpa e r att skapa frihet, frid och fröjd p i jor- den. "
- " Frid? "
utropade John Bull (förvinad över att höra denna förAldrade glosa), " jag vill icke nu ha frid, utan krig! "
Hertha gjorde ännu ett försök: «Vi kunde aven under kriget förbereda fridens rike! "
John Bull orkade inte höra pä längre: " Adjö, miss ".
.
.
Man ' kan bli veckvill, nar man laser sidant i en sexti i r gammal bok.
Ur de dar stinkga- serna strömmar ju doften av tjugonde seklets kultur, John Bull heter val med sitt borgerliga namn Lloyd George - med vilken inbjudandegest han öppnar ammunitionsfabrikernas portar för " the ladies " - och vem ar Hertha i sin 1850- talskostym om inte en Förklädd Haagfredskon- gressist och medarbetare i J u s s u f f r a g i i!
.
-- Lanthushållsskolorna.
ordbruk är modernäringen i Svergeu, lärde vi oss i skolan, och denna sats ha vi sedan alltemellanåt hört upprepas i lämpligt sammanhang, under det att åtminstone några av oss, som intressera sig för jordbruket, haft en känsla av att det gått med modernä- ringen, som det går med en del mödrar med mindre kärleksfulla barn: i hög- tidliga stunder få de sitt erkännande, men i vardagslag ses de över axeln.
De, som i detta fall spela de kärleks- lösa barnens roll, äro stadernas inne- vånare och industriarbetarna på lands- bygden.
I dessa dagar, n a r .kriget, som rasar.
J därute - i värl ' den, vänder upp och ner på så.
mycket även härhemma i v å r.
stugvrå, har den kara modernäringen åter kommit * till heders, så till vida att man med glädje konstaterar, att den trots allt a r i besittning av en stor.
livskraft och visar sig vara i stånd att tämligen väl förse landets barn med vad till livets nödtorft hörer.
Men kommer ocksa jordbruket till he- ders, så är detta ej Fallet med dess utövare, åtminstone ej med de mindre.
bland dem.
Over de föraktade " bönderna " ut- gjutas i stallet vredens skålar, emedan de ej kunna tillhandahålla livsmedlen till de pris, som konsumenterna anse skäliga,.
432 H E R T H A .och emedan manmisstanker, att de för- söka lura allmänheten, då: det juaär de, som böra luras.
.
.
.
.
O m också både förr &amp; h nii den stora allmänheten stått oförsthende, och .. utan deltagande inför jordbruket och dess idkare, så .hs dock statsmakterna visat sig tillfullo inse vikten av denna narings befrämjande och p4 varjehanda sätt.
sökt stödja och utveckla.
den- samma., Bland de medel för jordbrukets hö- jande, som staten använt, markas högre och lägre skolor.
Vad de sistnämnda beträffar, upprättades sådana, .lantbruks- skolorna, redan på 1840-talet och på - 1880-talet lantmannaskolor av A-typ.
Dessa- skolor ha Följts av andra: lantmannaskolor av B-typ o c h lanthus- hållsskolor, för vilkas upprättande riks-.
dagen 191 2 beviljade rikliga anslag.
Redan följande år, alltså 1913, trädde icke mindre.
än 13 lanthushållsskolor i verksamh ' et, och i å r har antalet stigit till 22.
.Undervisningens omfattning och art - bestammes av det av Kungl.
Maj:t ut- fardade reglementet för lanthushålls- skolor, men detta reglemente lämnar dock skolstyrelsen mycket fria händer i fråga om arbetets organisation.
Då lanthushålls.skolorna nu varit i verk- samhet i tre år, torde det vara av in- tresse att .undersöka hur de i allmän- het ' att döma efter de redogörelser som q-hållits .ha inrättat sig.
Låt oss då först tillse vad det Kungl.
reglementet föreskriver angående un- dervisningen och dess meddelande.
Undervisningen skall, heter det, om- fatta:.
.
I.
P r a k t i s k u n d e r v i s n i n g (öv- ningar och demonstrationer): a. matlagning, bakning, tillvara tagande av slakt; b. konservering c. tvätt och städning; d. mjölkhushållning; e. trädgårdsskötsel, fjäderfä- och.små- djursskötsel, svin- och nötboskapssk&amp;- sel, samt mjölkning, med demonstrationer i trädgård, hönshus, ladugård och svin- hus, ävensom praktiska övningar, dar så lämpligen kan ske.
II.
T e o r e t i s k u n d e r v i s n i n g:.
a. narings- och .födoämneslära; b. enkel bokföring och beräkning av hushållsutgifter lämpade efter olika in- komstbelopp;.
c. hälso- och .sjukvArdslära samt barnavård; d. mjöikhushållning; e. trädgårdsskötselns grunddrag och trädgårdsalstrens tillgodogörande; f. skötseln av fjäderfä och andra smärre husdjur; g. svinskötselns och nötboskapssköt- selns grunddrag.
Det är i sanning ej litet färdigheter och insikter de unga flickorna, som ej ha mer förkunskaper an vad folkskolan ger.
skola inhämta på en tid av 12 veckor, och man förstår väl, att Kungl.
Maj:t föreskriver att: " föreståndarinna, lärarinnor och lärare böra besitta den bildning och den Förmåga att enkelt och redigt meddela undervisning.
.
.
., som för ett framgångsrikt uppfyllande av deras åligganden äro behövliga. "
Nog kan det annars bli allt annat än frukt- bringande undervisning.
Däremot har ' man!
med respekt till.
,
H E R T H A sägandes, svårt att förstå meningen med att föreståndarinnan, som skall leda och deltaga- i undervisningen, ej b.e h ö v e r ha avlagt avgångsexamen från lärarinne- kurs.
Om hon skall ha pedagogisk ut- bildning eller ej, det överlämnas åt sko-.
lans styrelse att avgöra.
Detta ä r utan tvivel en svag punkt,.
och dess tillämpning, d. v. s. anstallan-.
det av en icke pedagogiskt utbildad föreståndarinna, atgör helt säkert en olycka för mer an en lanthushållsskola.
Om lärarinnan.
i huslig ekonomi in- nehåller reglementet den bestämmelsen, att hon skall med goda vitsord ha av- lagt mogenhetsexamen från lararinne- kurs i sagda amnen.
I sådana skolor, där föreståndarinnan saknar pedagogisk, utbildning, blir alltså lärarinnan i hus- lig ekonomi.
ovillkorligen bättre kvali- ficerad.
Att beklaga är också, att ingen betydelse tillmätes, om lärarinnan ar utbildad- i. stad eller på landet.
- - I fråga om den övriga lönepersona- len innehaller det ' Kungl.
reglementet intet.
I det betänkande angående den lägre.
lantbruksundervisningens ord- nande, som den av Kung1:Maj:t för ända- malet tillsatta kommittén på sin tid av- gav, heter det: " aven i åtskilliga av de övriga amnen, som kommittén tänkt sig.
skola ingå i lanthushållskolornas pro- gram, såsom trädgårdsskötsel, mjölk- hushållning och hönsskötsel, synes un- dervisni ' ngen böra meddelas av kvinnor, vilka lättare an männen förmå ' giva undervisningen i dessa amnen den lägg- ning, som särskilt lämpar sig med av- seende å kvinnans arbete i lanthus- hållet.
u Nu ar emellertid förhållandet det, att o .. 433 en- hel del.-av lanthushållsskolorna äro.
förenade med lantmanriaskolor, .och ' de ' vid .dessa anställda agronomerna tjänst- ' göra som lärare ' vid lanthushållsskolan och undervisa även i sådana amnen som fjäderfä- och trädgårdsskötsel,.
saker: som agronomer i allmänhet, hur duk- tiga och kunskapsrika de än ä,ro, ' ha bra litet praktisk erfarenhet i och in- tresse för.
Begagnandet av lantmanna-.
skolans agronom.
eller lanstradgårds- mästaren och för ' undervisningen i rnjölkhushå.llning lansmejerskan möjlig- göres därav att reglementet i fråga om den praktiska undervisningen i de un- der e upptagna ämnena lämna skolorna vulet fritt mellan .demonstrationsunder: visning med eller utan praktiska ' öv- ' ningar.
.
.
I I Lantmannabladets skolnummer den.
14 juni-1913 finnes en uppsats om lant- ' hushållsskolor .med .en skildring från- Fackskolans för huslig ekonomi; Upp-, sala, lanthush5llsskola Kumlanl L &amp; mig ' citera en bit därur.
.
" Det är inte alla lanthushållsskolor som i likhet med Kumlaskolan.
ha ' praktiskt arbete jämte teoretisk undervisning.
.Alla ha dock naturligtvis matlagning.
Men i övrigt ha nog de flesta skolor huvudsakligen eller uteslutande teoretisk undervisning och nöja .sig med att låta lärjungarna se en ladugård, se hur ' det går till att mjölka, göra ost o. s. v. Vederbörande å Kum- lan ha däremot den uppfattningen,.som ' kanske inte: .är så galen, att det ar skillnad på att saga tulipan och att göra den, att det kräves ganska mycket - öv- ning för.
att arbetet askall gå säkert och ledigt, och för ' de.
kvinnliga eleverna har det utan tvivel ' en icke ringa be.
434 - H E R T H A tydelse att få lära sig ta i, lära sig att icke anse något sorts arbete för simpelt eller under deras värdighet. "
Detta a r sant.
För varje praktisk och tankande människa säger det sig självt, att ingen aldrig så val utförd demonstration kan ha samma betydelse som ett utförande: av arbetet, och in- genting verkar .. mer omkullstörtande på alla fördomar mot det grova arbetet an om Iararinnan slår sig ner på mjölk- pallen och visar, att hon har vana att mjölka och sätter en ara- i att ha det, eller .om hon kör ut kärran på gödsel- staden och visar hur gödseln skall pac- kas.
Men detta ar ju demonstration.
Ja visserligen, om det sker en gång som uppvisning, Men om det sker.
un- der ledningen av flickornas praktiska övningar, så att de få taga vid dar Iararinnan slutar, då blir det något annat och mer an förevisning, det blir föredöme.
Men skola flickorna verkligen be- höva lära sig sådana saker?
Skötas ej dessa arbeten numera av mannen?
Jag vågar pistå, att flickorna behöva lära sig snart sagt alla arbeten i ladu- gärden.
Aven på de trakter, dar man- nen hjalpa till med ladugårdsarbetet, ar det dock på kvinnorna det huvudsak- ligen vilar.
.
Ehuru det Kungl.
.reglementet för lanthushållsskolorna upptager så många ämnen för laroplanen, ar det dock, tror jag, få skolor, som ej upptaga ännu ett, nämligen slöjden.
Det a r förklarligt nog.
Alla som haft att göra med lands- bygdens kvinnliga ungdom ha nog gjort den erfarenheten, att skickligheten i att begagna nål och tråd ar bedrövligt i .- avtagande och att upptagandet på laro- planen av enkel linne- och kladsöm samt allt slags lagning ar en rent av beh jartansvard handling.
Vad däremot synes mig obegripligt ar att i dessa korta kurser upptaga vavning.
Det synes mig omöjligt, att detta arbete skall kunna bedrivas med gott resultat utan att andra viktiga ar- beten få sitta emellan, och jag stad- fästes i denna min uppfattning, då jag i en redogörelse laser, att undervisning i vavning har meddelats vissa elever i 8 veckor (hela kursen var ju 12 vec- kor), och i en annan: " flickorna ha vävt ner 13 vävar på val sina 10 m.
var. "
Jag fruktar, att dessa elever, när de komma hem, ej ha mer håg att hjälpa till med matlagning, tradgirdsarbete och djurens vård än nar de reste till skolan, och deras kunskaper på de uppraknade områdena torde ej heller ha nämnvärt ökats, ty teoretiska kunskaper utan praktisk övning ha föga varde på det utvecklingsstadium, varpa lanthushålls- skolornas elever befinna sig.
Det kan tyckas, som om jag endast haft kritik över arbetet vid lanthus- hållsskolorna att komma med.
Så ha emellertid ej dessa rader varit menade.
Jag ar förvissad om att vid dessa skolor utföres en fosterländsk garning.
Men då en ny skolform uppstir, ar det ju helt naturligt, att den, innan den når fram till idealet, maste bli föremal för många misstag.
Om nilgra av dessa bli påpekade i god tid, torde det icke skada skolorna.
L. NATHORST-BOOS.
H E H T H A.
.
e Notiser från.
bokvärlden:: 435 ',: ' - sig.til1 de hos oss aven i fråga om klassi- ker gängse metoderna För brevpublikation.
Troltringen ar åter sluten.
omkring utan pietetsfullt avhållit sig från all oss.
.Det ar inte att stå emot nar Selma sovring och putsning.
Från den syn- punkt de ha valt och som val sniåningom Lagerlöf berättar.
.
.
Det ' betyder ingenting att vi hört nas- aven i Sverge kommer att erkännas tan alla sagorna förut.
De ta oss lika- som tillbörlig, när det galler mänskor fullt - m ' otståndslöst Fingna och komma av högsta rang, blir varje autentiskt dagen som a r att vika undan någon- minnesmärke från en stund i Fredrika Bremers levnad värd att bevaras.
Allt- stans långt bort.
Kanske äro vi, allra mest betagna nar s i framlägges fullständigt och med vi få blicka in i själva verkstaden.
Inte största möjliga .bokstavstrohet allt ma- dar sagorna göras, det har aldrig be- terial, som d e under.
en längre tjds hövts någon för dem, d e äro bara till., spaningar och underhandlingar lyckats Men verkstaden, ur vi1 ken beratterskan insamla.
Breven äro naturligtvis kronologiskt utgick.
Den undantagna värld, i vilken barnet levde och på vilken moster ordnade och utgivarna störa jcke lasa- Wennerviks spådom satt inseglet.
Dar ren av den så uppkomna självbiografin dikterskan växte.
och dikten- i henne, med ett enda inblandat ord eller ens tills hon blev den benådade, som ' håller en not.
under texten.
De anmärknin- oss oundkomligt i sitt grepp.
gar ", som stå samlade i slutet av vo- T y ' fast i det äro vi, både nar hon lymen, meddela utom de upplysningar för oss ihop med troll och ' manniskor och vinkar, som ansetts lämpliga, åt- - och kejsarn av.
Portugallien, som skilligt hittills otryckt av Fredrika Bre- inte ar någotdera .och som kanske har mer, som befunnits tjänligt till kom-, en l i t e n smula.
missbrukats.
Ehuru vis- mentar, och aven en del belysande ut- drag ur brev av andra personer.
serligen för ett gott ändamåls skull.
En sak har kommit med i denna bok, som vi alltid måste sarskilt tacka Selma Lagerlöf för.
Hennes H e m o c h s t a t, talet från röstrattskongressens stora möte 191 1.
Detta starka, sammanslutande Insända böcker.
grepp om de två stora huvudfaktorerna Albert Bonnier: Troll och människor.
No- i samfundslivet ger den ratta platsen i. dem båda åt man och kvinna och har veller af Selma Lagerlöf.
- Camillas äkten- i sig den kraft som Frälsar från det som skap av Elin Wagner.
- Amalia von Helvigs a r vrångt och orattfärdigt.
.
E. K-N.
brev till Atterbom utgivna av Hedvig Atter- bom-Svenson.
- En kvinna utan allvar av Troll och människor av Selma La- gerlöf.
Albert Bonniers förlag.
Fredrika Bremers brev.
Från Norstedt &amp; Söners förlag har nyss utsänts första delen av ett ar- bete med ovanstående titel, utgivet av Klara.
Johanson och Ellen Kleman.
Den ganska mäktiga volymen omfattar åren l82 1 - 1838.
Utgivarna ha icke anslutit Nils Selander.
- Barndoms- och ungdoms- minnen av Aug.
Lindberg.
- Längtans land det underliga.
Dikter av Elsa Dahlin.
-- Myr berättar av Agat Gjems-Selmer.
Overs.
frin norskan.
- Rosa eller de Atta kusinernaav Louisa M. Alcott.
Overs.
av B.
S.
- Förkun- nare.
En bok för lekman av Emilia Fogelklou.
- Minnen av och om Emil Key utgivna och '
utfyllda av Ellen Key.
- ' Nikitka av Olly Donner.
- Sällskapslif och hemlif i Stock- holm pB 1840-talet.
u r Marie-Louise .Forsells dagboksanteckningar.
Med anmärkningar och per- sonregister av Syster Heijkenskjöld.
- Svenska folksagor redigerade av Gurli tinder.
- Norska folksagor af ' Asbjörnsen och Moe.
N y upplaga redigerad av Gurli Linder.
- Jean-Christophe.
V. M a r k n a d s t o r g e t.
Av Romain Roland.
Overs.
av Louise Akerman.
.
Wahlström &amp; ' Widstrand: Dikter av Martha 4 Iiremling.
j.: ' j.
.
.
P.
A.
~ o r l s t e d t &amp; Söner: Fredmansgestal- i:.
.
ten.
En studie av Karin Ek.
- Bibliotek och biblioteksskötsel av Alvida Sandberg.
- F ' red- rika Bremers brev.
Samlade och utgivna av Klara Johanson och Ellen Kleman.
Del I. m21-1838.
Folkskolans Barntidnings förlag: Quldslottet.
Barnens julbok innehillande ' sagor och berattel- ser.
N:r 17 - 1915.
- Rosengull.
Sagor Och berättelser av Josef Blomqvist och Ernst Jotson.
Attonde hrgingen.
- Tummetott.
Sagor av ~ j a l m a r Bergman.
Femte Argingen.
Snö-; it och de sju dvärgarna.
Sagospel i fyra även- tyr av Jeanna Oterdahl.
- Lilleputt.
Barnens lilla julbok.
En samling sagor och berättelser.
N:r 13 - 1915.
- Trisse.
Barnens lilla jul- - klapp.
N:r 9 - 1915. red.
av Stina Qiiint.
- Julklappen.
Utg. och Svensk Läraretidnings förlag: FHgel Bl&amp;.
En barnkalender utg. av Jultomtens redaktion.
- Titteli-Ture.
Sagor och berättelser för smitt folk.
- I solens land av Ida Trotzig.
Tillaggs- häfte till Saga.
- B a r n b i b l i o t e k e t Saga.
51.)
Gutenberg i s öns lösa och andra folklivs- skildringar- av Henrik Wranér.
- 52.
Amerikas hjälte Georg Washington.
Efter.
W. Irwings Georg Washingtons levnad och andra amerikan- ska kallor av Alvida Sandberg.
-- 53.
Skogs- löparen av Jules Ferry.
I Erkortad Översättning av Hugo Gyllander.
- Jultomten 189 1 - 19 15.
Skolbarnens jultidning.
Tjugofemte Hrghngen.
- Tummeliten.
Jultidning för smitt folk.
Tjugo- första hrgingen. '
Evang.
Fosterlandsstiftelsens förlag: Konfir- mations- och skriftetal av E.
D. Heiiman.
- Russellianismen.
Sken och verklighet av Joh.
Rinman.
Mary Reed.
De ' spetälskas missio- - när av John Jackson.
Overs.
av K.
H.
- Sa; iniuel Gobat.
En livsbild av T. Schölly.
Oversi av E. Willén.
- Varde ljus1 Missionskalender !916.
Redigerad av Joh:s ' Lindgren.
- Vit el- ler röd?
Lakschmi Bai vid skiljevägen av Jacob Jans.
Overs.
av I. H-d.
- Om nhgon tarstar, han komme.
Predikan av J.
C. Ryle.
Overs.
av B.
H.
- Den omvände hottentotthödin= gen Jager Afrikaner.
Over$.
av B.
H.
--- (NYABOCKER TILL.
JULEN 1915 I -.
Frideborg.
Folkkalender för 1916 redigerad av Pastor B. Wadström.
5o:e Arg.
Kart.
I: 25; klotb.
2 kr.
Varde Ijus!
Nordisk missionskalender för 191 6 redigerad av Missionsdirektorn Pas- tor joh.
Lindgren.
23:e Arg.
Kart.
1:.25.
Korsblomman.
1&lt;ristlig kalender för 19 I 6 redigerad av Pastor E&amp;.
Rang.
5 r:a Arg.
Kart.
1:75;.
klotb.
2: 25.
Julgåvan.
Illustrerad jultidning för hem- m.et med bidrag av flera framstaende för- fattare. '
g:e Arg.
Vackra gratisplanscher. '
I krona.
.
.
: Den dag som ' Herren har gjort.
Julhäls-.
.
ning a ' v Missionsdiktaren Pastor joh.
Lindgren.
Pris ro öre.
.
.
Biblisk ' Ordbok.
Utarbetad av Tel. D:r Oscar Bensow.
Med alfabetiskt register över i bibeln förekommande namn.
Haft.
5: kr.
; välskt b.
6 kr.
;.
.
klotb.
7 kr.
I drdagar.
E n samlin~ungdomsföredrag av hovpredikanten Fr. Ham ?narsten.
Haft.
.
i. '
.
2: 75: välskt b.
3 kr.
; klotb.
3: 25 .. Konfirmations- och skriftetal h a h a i .. Adolf Fredriks kyrka i Stockholm av hov- predikanten E.
D. Heii ?nan.
Haft.
I: 75; v. b.
2 kr.
; klotb.
2: 25.
Vägen till fristaden .. Ny samling predik- ningar av Albert Lunde.
Oversattning.
, ' ' Häft.
I: 50; ' klotb. '
2: 25.
Kvistar vid vägen.
Till uppfostrares tjanst .. utlagda av Seminarierektor Fredn2 Lund -- ' p-en.
Haft.
I kr.
; klotb.
I: 50.
Materialismen o ' ch var tid.
Tre föredrag.
Av G. Shagestad.
Bemynd.
övers.
Haft.
50.
.
ö \.
~ i n n k s ö k d ur bibeln fLlr var dag - 1916.
Nyarshalsning frAn Svenska Bibelinsti- tutet.
(I vaggalmanacksformat).
Pris 25 öre.
Sägner och berättelser av Hillis Grane.
(Ur hennes efterlämnade papper.)
Häft.
75 öre; kart.
r kr.
; klotb.
I: 50.
Guldkonungen.
Historisk ber %ttelseS.
- av Carl F?
: Peter.sqnr, Haft.
p: 50; kart., I: 75; klotb.
2 kr.
Berättelsebiblioteket X ...
Jiulminnen.
Skildringar fran olika tider och folk av .Komminister B; Waalstrom.
Haft, I kr.
; ' kart.
I: jo; klotb.
2 kr.
Ny ' grónd.
~ e r ä t t e l i e av k f r a r e t h t.
Häft.
. '
75 öre; kart.
r ' kr.
; klotb.
I: 50. '
b lo ras historia och &amp; l d k ~ d j ~ n TvA.
be- rättelser för barn och ungdom av Mar- .gareta LenR.
Haft.
60 öre '; kart.
75 Bre.
a ' ' ' I I I ' ' ' Vikala.
NAgra drag ur livet i en avlägsen bygd av A m a Olnnder.
(A-der).
Ha.
: I: 50; kart .. I: 75; klotb.
2 kr.
.
.
...
.
Karin .. ~venskt.
original av A: J-s.
50 öre; kart.
75 öre.
.
' ~äft: Barba.ra. '
~ t .berattelse i av ~ i n n ~ a &amp; i g e r.
.Haft I: 7.5; kart.
2 kr.;.
klotb.
2: 25.
Lillebrors gudfar.
Berättelse för de unga av.
Anna Ca ?-Zsdotter.
Häft.
I: 25; ' kart.
.
I: 50; klotb.
I: ' 75.
P heligamark.
En berättelse ur livet av K.
' ~a#ke. '
Övers.
' av ' Signe Lytli fr. tyska originalets .Der Hilligenlei Finder,.
3: ' e.
uppl.
Haft.
2 kr.
;, kart.
2: 25; klotb.
2: 50 .. Guds livegria.
Berättelse för ungdom ' f + i Montenegros krig 1912.
Av Carl Er.
Pe- ' terson.
Haft:so öre; kart.
75 öre. '
' ~ é h t t e l s e r u / kyrkans historia.
A; Carl Koch. '
I. '
Den gamla kyrkan.
Be.myndigad översattiing av ' Abraham A h l h.
Under.
utgivning.
Blomsterkorgen.
En berättelse frAn gAngna dagar för u ' ng och gammal.
Av Chr.
U O ~ Z Schmid.
0,versattning fran tyskan.
Haft.
.. .I kr.
; kart.
I: 25; klotb .. I: 50, Samuel Gobat, evangelisk biskop i Jerusa- lem.
En livsbild av.
T, Schöldy.
Bemyn- digad övers.
av E. WiGIh.
Haft.
z kr.
; kart.
2: 25. klotb.
2: 50.
Mary ~ e e d i b ' e spetälikac missionär.
Av John / ackson.
Bemyndigad övers.
av K.
H.
H *.
75. öre;.
kart; I kr.
. '
' - NAgra bilder f r h In-diens barnavärld.
Av l a f l e t Narvey d ' eli~zan.
Oversättning frAn engelskan av Anna Bauer.
Med Acta vackra planscher i trefärgstryck.
Haft.
I: 25; kart.
i: 50; klotb.
I: 75.
Hvita ~ a n d e f sangbok.
s 143 sanger, in- bundna.
i klotb.
i25 öre.
Musik till ' d:o: i klotb.
med ' svart tryck 3 kr., klotb: med.,.
.
.
.
guldtryck, 3:,.2 5..
.
Pdskhymner och Statt upp, var Ijus!
Tv5 kompositioner för .. soli och kör.
Av E. Franzdn, organist.
Häft.
.
I kr.
: Bibeln i sång.
Blandade körer med solos och pianoaclrompagnement av d:r Gustaf .. &amp;.
Ribbing.
Haftet I 2: 50.
Haftet II 3.kr.
1 Evangeliska Fosterlands~Stiftelsens Förlagsexpedition,.
Stockholm I 3.,
Julgåvan.
Till att hilla hårbottnen frisk och ren och sisom medel mot mjäll m. fl.
hara sjukdomar har det giftfria medlet Salubrin .vunnit vidsträckt användning lika väl som mot skäggsvamp, klada, reformar m. fl.
Jultidning för hemmet har nu utkommit.
Julgavan är rikt illustrerad och inne+ haller bidrag av flera kända och värderade författare.
Med Julgavan följa byra vackra graiisplanscher.
Julghvanr pris är en krona.
.DA minst 5 ex. tagas p i en gang lämnas Julgavan för 80 öre och vart 11:te ex. gratis.
.
hudsjukdomar.
OBS I Ordet Salubrin ar registreradt s k o m en särskild benämning för en paten= terad uppfinning.
Dessutom äro etiketterna i alla flaskor med det akta Fabrikatet för- sedda med Fil.
Dr P. Hikanssons namn och med registreradt f igurmärke.
* Illustrerad jultidning för barn har nu utkommit.
- Firma Selma Hägglund J u l K ä r v e n innehiller m h g a lärorika och roande berättelser samt ar försedd .med vackra färglagda illustrationer.
JuflKarven kostar i 5 öre.
Vid rekvi- sition av minst 10 ex. lämnas Julkärven for ett .nedsatt pris av 12 öre samt vart 11:te ex. gratis.
Tages 100 ex. och därutöver pA en hand, ned~ättes priset till 10 öre, men da lamnas inga friexemplar.
Provblad pil JulQAvan och JuPRBr- ven sändas p &amp; begäran gratis och franko.
Allm.
Tel. 84 O7 Evangeliska Fosterlandsmstiftels ' ens Förlags= Expedition, Stockholm 3.
=.
I Riks Tel. 23 57 STOR JULUTSTALLNING 8 8 0 8 ~ @ 9 ~ 0 9 0 0 0 ~, ~ 0 @ 8 0 0 Y O Q 8 Q O Q Q 8 d B @ O 6) Q O Q O Q 8 Q d ~ ~ av stilfulla presentartiklar i svensk kristall d l l a prksk~gen.
Uackra nyheter.
1 De Svenska a rist-allglasbrukens Försäljningsmagasin .. 20 Birger Jarlsgatan 2 0.
I I.
18 Gustaf Adolfstorg 18 ROSTRATT FOR KVINNOR Juris kandidat Eva &amp; ndén Tidning utgiven av Landsföreningen För - Kvinnans Politiska Rösträtt.
5:te årgången 1916 Kr.
1.35.
Utkommer den 1 och 15 i var månad.
prenumeration genom posten.
Vallingatan 18, k1.10-4 Allm.
183 36 Rifrs 7 5 7 6 Testamenten,.bouppteckningar, arvstitredningar, Iktenskapsförord, famiijerattssaker, juridiska uppdrag av alla slag. '
I Tryckt hos BRODERNA LAGERSTROM, Boktryckare, Stockholm 19x5 I 1 1
HERTHA ' Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av Fredrika-Bremer-Förbundet.
Redaktör: Ellen Kleman.
Förbundsmedlemmar erhiilla tidskriften till ett pris av kr.
3: 50 vaivid prenumeration sker direkt ' .genom Fredrika-Bremer-Förbundets byra, 48 Klarabergsgatan, Stockholm.
Icke-förbundsmedlemmar prenumerera 8 narmaste postanstalt eller i bokhandel.
Pris för postupplaga: ' / i kr kr.
5: - 1 ' 1 % tir kr.
2: 75.
Lösnumrner,.35 öre.
Redaktion och expedition: 48 Klarabergsgatan 1 4 Stockholm.
Redaktionstid: rnAn ' dagar, ' onsdagar och fredagar kl. 1-3.
Allm.
T.
48 50, Riks 27 62.
Expeditionen: kl. 11-4- varje söckendag.
Allm.
T.
4816, Riks 2762..
.
- or diska Koinpaniet.
Textilafdelningen Thyra Grafström, Stockholm.
A.-B.
Permanent utställning av färdiga och påbörjade arbe- ten., samt material.
Rad vid inredning av vhingar m. m.
Undervisning i I taliensk spets- ' och .annan konstsöm.
Ständigt.
p i lager därtill hörande ' material: Svensk, Fransk och Bömisk Spetstrltd.
~ i k h a l t i ~ urväl t .av Spetsmönster.
- LAM ' PLIGA HANDARBETEN för Julen 1 köpas bäst och b@ligsst i.
- l TAPISSERIAFFAREN KLARABERGSGATAN 40.
...
.
..,.
.
.
. '
*.
-.
M. Nordenfelts höere handarbetslirar- inneseminarium oehbinnliga yrkesskola.
3 ERIK DAHLBERGSGATAN 3.
Viirtermin friin 15 Jan.
Understödd av, stat och kommun, utbildar hand- arbets-, yrkes-, hemsiöjdslararinnor, direktri- ser, ' sömmerskor, tillskarerskor.
Kurser för hemmet l linne, klänningssöm, konst- söm, konstvavnader, knyppling m m..
.
Uppdelning gruppvis 10-12 elever.
Varje elev dis- gonerar 1 symaskin.
.
Fortblldnin~sku~ser i teckning, hembygd,.
slöjd f &amp; smiskoh.
matefiallara, textlliara, stillära m. fl.
Anmälningar för virterminen emottagas liven denna term In.
OBS.!
Aftonkurs i kr.
5.
6 BIRGER JARLSGATAN 6.
, " ~ l l &amp;. '
~ t e 28004 l. Rikstel.
76 39 Ständigt nytt elegant lager av fardiga blusar och klädningar.
ANNAmLISA .QUICK rnånghrigt biträde hos Augusta Lundin
.
.
.
.
.
c.
o ~ i6&gt;6-) iD=Lg.
1 8.
O ~.
c.
+.
.
X I.
# * - O B B:.
P.
.
~ ~ ~ ~ h &amp; l l:.
.
.
.
.
. \ Den levande Fredrika Bremer.
Av Ellen Klepan.
i Inför dödsbudet .. Av Sigrid Leij ' onhufYud.
- Sanning om Hertha.
B AV a K. j.
- Midnattsvaka vid Fredrika Bremers minne.
1.
A pelryds fruktodlingsm.
och tr8dgArdsskola.
1 - - - - o-.
Glimtar.
.
utifran.
LanthushHllsskolorna.
Av L. Nafhorst-Böös.
.
- Notiser frhn bokvarlden.
.
.
.
.
.
.
- * omo ----.
.
.
-.
.
B 1 8 - 1 8 =O iiil1llllll1illll11illi1lll~ll1llllllllli~lil !lllllll SveaVaxtmargarin .................................. I Il Husmoderns räddning i dyr- tiden, fiJrklaras af kannare vara.
1 .................................. lika bm som mejerkmör siväl för ' bordet so * för stekning och bakning .................................. sparar 40 X i hushdllet J O H N A.
G A H M Reseffekt och Ladervaiuaff ar - ETABLERAD 1874..
2 Hamngat.
12 Östra Hamng.
35 STOCKHOLM GOTEBORG.,.
-:, - k j ..
