# ID: svediakorp-per2715
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,869
# sentences: 1,311
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
världens ' @ rnärnsta liiderpie- servativ, gör skodone ' n absolut vattentäta och minst dubbelt varaktiga ..
Finne?
öfverallt i 0: 75 och 1:25 pr flaska. '
.
.
A.= B. COLLAN =.OLJE FABRIKEN, Te O L S E N,, S t o c k h o l m.
Världsberömda symaskiner B ILDADE damer och herrar w- halla mycket god hei- och mB1- tidsinackordering.
Även extra mat- gaster mottagas.
Möbl.
o. omöbl.
rum f6r Ihgre eller kortare tid.
Obs,!
Gott bord, Piano.
Ledig annonsplats!
Ständigt p l lager därtill!
hamrsk niatcrid: Svensk, Fransk och Bömisk.
Spetstdd.
Rikhaltigt urval av Spetsmönster.
ANNONSER FOR \ ERTHA upptagas av Fröken Ingeborg Bergström.
Ett missgrepp.
.
.
.
.
.
.
.
.
.:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
-, e.
.
.
et a r nu ett &amp; r sedan ' lararlöne- rium så ' gott som ' något anriat,-attiiamnl nämnden avgav sitt omfattande och .dens ' försiag går mot: ' fram tida .seger.
.
: myckit .i&amp;m&amp;-ksammade ' betänkande Kanske ' blir.
det också .en .gång klart rörande l ' öneieglering för lararpersona- för motparten, att v.erk1igheten s ' iillan:, e * upp- len ' vid statens gosslaroverk, samskolor frarngángsrikt konkurrerar med - ....
-.
: ' ich seminarier samt vid folk- och små- jagad fantasis skräckbilder .., sk.olor:-De ' tta betahkandeaär, åtminstone Efter att under det sist förflutna ' årkt ' huvudsaliligen ha sysslat med ' e n del till ' viss?
delar, val bekant for - Herthas läsare, ' Clå ', .tidskriften innehállit ' utförliga, ' pen.sionsfrågor k o m m e r ' l a r a r l o n e n a ~ redogörelser angående d e.
framställda den.
enl ' igt förljudande ' ait föreutgángen a behaid- förslagen.
G.m '.
; kvinnas ' tilltiade till ad- ' a,v detta kalenderfir u ~ p t a g ' till junktur ' o &amp; 1ekiorat ' vid~hogreBll ' riianna ling frågan om lonereglering.
för larir- lärovkrk samt till rektorat v i d kvijm- personalen via Statsunderstödda enskilda liga - ' semi,n,arkr ..:: Synneiligen ' maikligt ' skolor, varav huvudparten uig6fis. '
a v a r dessutom det .rationella satt, varpå flick- och samskolor.
Det,,, a r: en stor nam.nden!
behandlat Föfhållandet mellan ' kvinnlig ' lärarkår, vars avlöningsf&amp;hål- manlig och kvinnlig lön.
Det ar i siort landen d e t har galler; och en: kår, som sett.
.
' ett vidsynt och ' .. rättvist resultat a r i synnerligt behov a v en löneför-.
.
nämnden kommittill i sitt arbete, och bättring.
- Att lararlönenämnden för denna sin betänkandet h a r från många håll mötts med ' uppriktigt och tacksamt erkan- nya uppgift skulle undergå en del för- nande.
Den ambetsmannakår åter, som ändringar till sin sammansättning har genom föislaget om kvinnors tillträde länge varit kant, och.
häromdagen med- till.
lar~aftjanster ' vid högre allmänt laro- delade en tidningsnotis hur iekonstruk- verk- sett sig hötad i sin förutvarande tionen skett.
Samskolan .och flicksko- ensamrätt till dessa tjänster, har låtit lanhafåttvarsinkvinriligarepreseniant att föreståndarinnan ' vid Djurs- sig angeläget.
vara .att servera en våld- holm ' s - samskola, - fröken ' st er Lager, sam - kritik: .Den nervositet, för att an: vanda ett mjlt ord, som motståndarna och lärarinnan .vid flickskolan i strang: - ådagalagt, ar.
i själva verket eti kriie- nas, fröken in ni Huldt; anmodats i i - ' ',, ' ' '.
.
- gå i .nämnden: ' ' Samtidigt upphör för- ordnandet ' föi .. ej mindre an .fyra av de.
': förutvaranae: ledamöterna.
.Betraf- fande målsmannen ' för folk- och ' smiiskolaii ar detta helt naturligt, di nämnden för sitt fortsatta arbete ej torde ha behov av deras speciella sak- kunskap.
Betänkligare ar att Samma för- fararide tillämpatsgentemot övningslärar- nas.
yepresentant h r H. Segerborg.
Mest agnat .att väcka förvåning ar dock att aven seminarieadjunkten fröken Anna Sören- ' sen blivit utesluten ur nämnden.
.Det skulle ju kunna sagas, att när folkskoleseminariernas IönefrAga blivit utagerad, a r deras särskilda represen- tant överflödig.
Felet med ett sådant resonemang i detta sammanhang vore endast, att det icke äger tillämplighet på fröken Sörensen.
Hennes arbete inom- nämnden har icke inskränkt sig till frågor rörande folkskoleseminarierna utan varit synnerligen omfattande och kan med s k a l kallas betydelsefullt för resultatet av nämndens hela hittillsva, rande verksamhet.
Redan vid ett flyk- tigt genombläddrande .av det digra be- tänkandet, som har tidigare omnämnts, finner man bevis ' för fröken S:s inång- sidighet.
Av ' de betänkandet åtföljande bilagorna härröra åtskilliga helt eller delvis från.
hennes hand och omfatta mycket olika områden av nämndens arbete, såsom.
Övningslärares utbild- ' nings- och anstallningsförhållanden, gift ' kvinnas anställning i statstjänst, kvinn- liga lärares arbetsförmåga.
D e särme- ningar fröken S. framfört .beröra stats- anstallda laroverk&amp;irares löneförhållan-.
den och lönetursberäkningen för vissa lärarinnor vid statens samskolor. '
Till denna förmåga att omfatta och ge ?om tränga olikartade spörsmål .kom-.
mer att, fröken Si: icke ar utan.
erfa- renhet ' av arbetet inom svenska flick- skolor, vilkas löneregleringsfråga nu skall upptagas till behandling.
Under en kortare tid av sin lararinneverk- samhet har hon nämligen uteslutande undervisat i ett flickläroverk i Stock- holm, och jämsides med sitt seminarie- arbete har hon haft lektionstimmar i ' flickskola.
På grund av dessa skal och andra ligger helt visst ingen överdrift och ej heller någon oartighet mot någon i påståendet att fröken S. ä r vida bättre skickad att bedöma flick- och sam- skolornas Iönefrågor a n en lektor och en av de laroverksadjunkter, som orub- bat sitta kvar i nämnden.
För lektorns bibehållande kan dock med visst berät- tigande åberopas att han ä r en i all- männa varv mångerfaren man.
U r oblandad saksynpunkt a r det däremot oomtvistligt, att skulle lararlönenämnden för sin nya uppgift göras sii liten till numerären som möjligt i den vallov- liga avsikten att spara det mesta möj- liga av statens medel, hade det varit mera andamiilsenligt att inrikta den sparsamheten på avlagsnandet av läro- verksadjunkten Olof Olsson a n att borttaga nämndens mest dugande kvinn- liga medlem.
För att möjligen finna en förklaring till Kungl.
Majt:s beslut med avseende på fröken Sörensens ledamotskap och på samma gång för att Från det mest auktoritativa håll få ett uttalande om hennes namndarbete har redaktionen gjort en hänvändelse till nämndens ord- förande.
På våra frågor gav ' kanslirå-
det Lindström till.
svar, att, han icke kunde.
yttra ' sig om.
anledningen till att Fröken Sörensens förordnande som le- dam,qt av.
nämndenannulerats samt att han i .denna fråga endast kunde göra det uttalandet, .att Fröken ' s.
inom nämn- den ådagalagt mycket skarpsinne, be- tydande insikter på de olika områden,.
som .. varit föremål För nämndens be- ' handling, samt en .synnerligen fram- stående skicklighet vid fullgörandet av de olika - uppgifter som inom nämnden anförtrotts henne.
Ampla vitsord i san- ning, så mycket mer betydelsefulla som de härstamma från en man med så er- kand ' auktoritet - p å skollagstiftningens område som kanslirådet Lindström.
Bland kvinnor i Sverge finnas ännu ej många, som haft tillfälle att förvärva träning i kommittéarbete.
Fröken Sören- sen a r en av de få, som p i detta 0 6 - r i d e har .erfar.enhet.
Utom sitt arbete j Iärarlönenamnden har hon även Fun- gerat som sakkunnig vid utarbetandet av ny stadga och .undervisningsplan för rikets folkskolesemin ' arier.
Härtill kommer, att fröken S. har vissa per- sonliga egenskaper som göra henne särskilt skickad för detta slag a v upp- gifter.
Hon a r skarpsinnig och snabb i debatter och besitter en försonande humor, som trubbar.
av meningsmot- sättningarnas skärpa, utan att något av innehållets kärna går förlorat.
Denna sist, namnda egenskap.
har sin stora be- tydelse.
Ocksi ha man, som vid olika tillfällen ar,betat som hennes kamrater, till oss .uttalat,.
att de ha de ange- nämaste minnen av detta samarbete.
.
För fröken Sörensen personligen be: tyder beslutet om lararlönenämndens rekonstruktion, att hon Får tillfälle att BtergB till d e n .verksamhet, seminatie- undervisningen, som med all säkerhet omfattas med hennes djupaste intresse.
För den stora kår av .arbetande kviri- nor .hter, vars angelagenhetep fröken S. hade så eminenta Förutsättningar att tillvarataga inom nämnden, icke minst därför att hon.
känner.
kontinuiteten inom namndarbetet, ar hennes avgling en stor förlust.
Kans1a.n härav försving ner icke med den första hapna3ver- raskningen över att detinträffade kunnat ske utan vinner tvärtom i styrka .vid djupare eftertanke.
.
.
Den svenska sektionen av Inter- nationella kvinnokommittén.
for varaktig fred.
I ' enlighet med förslag Framställt å kvinnornas fredskongress i Haag ha nationella kommitteer till: satts i de olika länderna för att Fort- satta arbetet för de idéer, vilka .kon- gressen uttalat sig För, och up,pehålla sambandet kvinnorna emellan.
Den svenska sektionen, som, tillsatts av sty- relserna för Fredrika-Bremer-Förbun- det, Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt, Kristliga Föreningen af Unga Kvinnor, Vita Bandet samt av Socialdemokratiska kvinnornas cen- tralstyrelse, består av: fru Nina Anders- son, fröknarna Anna Kleman och Anna Lindhagen, ' friherrinnan Ellen Palm- stierna och fröken Mathilda Widegren.
H E R T H A 358: ' - ~ktensk.a~ets - egendomsförhållanden.
.
- ...
.
-.
.
.
.
...
D e tv8 nya: förslag till lagstiftnings-.
.
.
.. reform i frågan om makars egen- .domsförhållanden, som genom Hertha och.
Kvinden.
.og Samfundet.
framlagts .f6r ' allmänheten - Georg Stjernstedts o c h Björg Blöndals - ha väckt be- ettigad: uppmärksamhet, icke minst inom sakkunniga kretsar.
I sista num- ret av.
Kvinden og Samfundet har nu O~crretssagförer.
Astrid Holten-Bech- tolsheim, f. Rickmann, kommenterat och jämfört de bida förslagen.
Som det, vilket kommer en ideell lösning av spörsmålet närmast, fram- håller ~verretssagforer Hol ten Bech tols- heim advokat Stjernstedts.
Hon finner detta förslag byggt på en riktigare grund- ya1 än Björg Blöndals, då utgångspunkten a r beräkning av makarnas inkomster 0 n d e r a ktenskapet; fru.
Blöndal base- rar sig som bekant på ett fastslående av .makarnas varde f ö r e äktenskapet, y a c h o n kallar &amp; t personliga.- kapita- li~erin~svärdet vid äktenskapets.
in- gående; .~uvudre~eln i det Stjernstedska förslaget - .hälften var a v alla in- komster o ' ch lika stor.
skyldighet för .. vardera-.att bidraga till hemmets ut- giffer - anser Overretssagförer H .-B.
såsom ... särdeles ' - klar o6h tilltalande- och i d överensstämmelse med det - framtids- ideal; .som kvinnorna i sina hjärtan s e fram %mot.
H o n menar, att denna re- gel illaredan i praktiken tillämpas i åtskilliga av de basta äktenskapen, dar man och hustru.
betrakta varandra som jam bördiga mänskor.
I motsats till denna som hon finner ' - * enkla och klara fördelning ställer hon upp de olägenheter hon anser med- följa fru Blöndals forslag om fixerandet av ett ömsesidigt personligt kapitalise- ringsvarde.
Hon uppehåller sig härvid emellertid u teslutande vid frågan.
o-m beraknandet av hustruns värde, då hon menar, att det i mängden ' .av akten- skap naturligtvis blir hustrun - som den icke inkomstförvarvande -, .vilken av mannen - som den förvärvande - skall erhålla ersättning i överens- stämmelse med sitt personliga kapitali- seringsvarde.
Overretssagförer H:-B.
.framhåller som föga tilltalande härvid, att en kvin- nas varde skulle sattas till ett bestämt pris, uträknat i kronor, och att man- nen skulle vara .skyldig att ersatta henne detta, vilka än hans ekonomiska förhållanden voro.
Härigenom skulle begreppen.
en.
" dyru och .en " billig " hustru få en alldeles ny betydelse och kunna ganska ödesdigert spela, - iny-nar det gällde för mannen att bilda.
ett hem.
Kanske skulle han ej anse sig ha råd till de.n " dyrau hustrun, .. men därigenom också.
ställas utanför.
möjlig- heten att vinna den, som genom- att hon.
haft tillfälle att .utbilda .sina anlag och som var begåvad och- dugande, s kulle .varit den mest efterstravans- varda för hemmet och barnen.
Fru H.-B .. menar, att.
.
enligt detta - system skulle just de kvinnor, .som vor0 nå- got varda, komma att verka avskräc- kande.
på mannen.
Efter att på detta satt ha preciserat
' s i n standpunkt, till d e två förslagens grundprinciper, upptar 0veC; etssag-.
förer H.-B.
en del av specialpunkterna $il1 granskning.
Utrymmet .tillåter oss .oss ej att ingå på dessa detaljanmärk- ningar.
Hennes artikel utmynnar emel- lertid .i ' ett- framhållande av att det Stjernstedska förslaget.
borde behållas som e t t a v.
d e a l t e r n a t i v,, som lagen bör hpp&amp;älla för kontrahenterna att ' välja på vid, sidan av ett huvudsystem.
.
Som sin egen mening betonar hon, att grundprincipen vid ordnandet av rna- kars egendomsförhållanden måste vara, att hustrun skall få rätt till och full.
rådighet över.
en del av mannens in- komsier, ', att denna del skall periodiskt utbetalas.
och, fastställas med hänsyn tagen till mannens ställning, inkomster och förhållanden, till hustruns ställning i hemmet o c h a n d r a f ö r e l i g g a n d e o m s t ä n d i g h e t er.
En detaljerad be- .rakning av beloppet.
anser hon inte.
.
böra fastslås av lagen; det viktiga vore, att lagen överhuvud taget e r k ä n n e r p r i n c i p e n o m h u s t r u n s r a t t till l:ämplig d e l a v m a n n e n s i n k o m s t e r.
Särdeles nödvändigt anser hon för ordnandet av denna sak.
vara att en sorts aktenskapsratt tillsattes, en insti- tution, s o m skulle ha att bestämma.i d e enskilda fallen storleken av det belopp av - in komsterna,.
som skulle k.omma hustrun till godo.
Denna myndigfiet $kulle ävenledes ha - befogenhet att., ut- tala sig angående förhållandet till bh-, nen.
samt i fri &amp; om separation.
och skilsmässa.
Ett rattsinstitut;.
som blir nödvändigt, menar) hon, .i och med at&lt; den nya lagen upphäver - .vilket ju a r att förmoda att den kommer:.
.
att göra -- den ene m a k e n s en-, samrätt a t t bestamma för. '
båda, och, .&amp;ledes tvenne sjalirbestammande par- &amp; r komma att stå .bredvid.
varandra: i äktenskapet; vilka ' kunna tankas.
ha.
olika meningar angående gemensamma angelagenheter.
.
.
Overretssagförer H.-B.
slutar m e d att - betona, att vi stå.
i e n öirergångs- tid, att det ekonomiska spörsmhlet vad det galler kvinnorna ännu ä r i sin helhet olöst och.
därför lagbestämmel- ser angående förmögenhetsförh8llandena, mellan akta makar efter all sannolikhet ' endast bli f ö r s ö k s r e g l e r, som senare måste äridras i överensstämmelse m e d förhållandenas utveckling.
E. K-N .. ' ~ v i t f e l d t s k a stipendierna och Bohus län samt föt.
såväl: kvinnlib ' kvinnorna.
' Kammark~llegium har ny- som manliga studerande vid universi-.
ligen avgivit infordrat utlåtande an- tet och högskolor inom riket.
.
Här- gående de.t bekanta .förslaget till ny in- med har ' kammarkollegium anslutit sig ' struktion för Hvitfeldtska stipendiein- till den uppfattning och givit stöd åt.
rättningen.
Med avseende på stipendie- de önskemål, .som framförts i skrivel-, utdelningen förordar kollegiet att sti- s e r, från Fredrika-Bremer-Förbundet, pendierna göras tillgängliga även för de kvinnliga studentföreningarna och lärjungar vid enskilda gymnasier med Akademiskt bildade kvinnors förening.
.
.
.
.
...
.
.. dimissionsrätt inom Göteborgs ' och. '.
De, '.
,
Ett uppslag inom den högre flickskolan.
Ei I 1.
.n.
notis i en daglig tidnirig för den okt.
meddelar, att fröken Anna Rön- strbm,.
föreståndarinna f3r Högre ele- mentarskolan i Lund, " till k. m:t in- gått med en anhållan, att k. m:t till nästa riksdag matte göra framställning om sådan ändring av villkoren för stats- understöd till - högre flickskolor, att - så- dant understöd må kunna lämnas för en nionde klass, som utöver kurspla- nen för den åttaklassiga flickskolan lämnar teoretisk och praktisk under- visning i sådana ämnen, som mera di- rekt sammanhänga med kvinnans upp- gifter inom hem och sainhalle. '
I motiveringen framhålles följande: - att tillbyggnaden skulle avse att ge en utbildning till varde och anseende lika med gymnasiebildningen, ehuru till ar- .ten olika; a n en fortsattningsklass, som står i direkt och organiskt samband med åt- tonde ' .klassen, skulle ha större förut- sättningar.
att ge de unga kvinnorna den för hemmets uppgifter behövliga teoretiska och - praktiska utbildningen; att man för att motarbeta den be- tänkliga överprodu k tionen av studen ter bör använda alla utvägar att leda ung- domen- in på andra banor an student- linjen.
.
- Lämpligheten av en dylik nionde klass har, naturligt nog, redan förut dryftats i flickskolekretsar, och en eller annan tycks ha ställt sig välvillig till förslaget.
Att flickors uppfostran i har avsedda stycken.
ofta lämnar mycket övrigt att önska - a r ingen hemlighet. '
Kvinnornas utbildning har hittills i all- mänhet icke varit agnad att ge dem något övermått av sakkunskap.
Minga känna också starkt behovet av flera goda fackskolor och torde anse före- liggande uppslag som ett steg i den ratta riktningen.
I första ögonblicket kanske också m h g a äro böjda att tycka, att inga invändningar mot det- samma med fog kunna göras.
Det galler emellertid att tillse om den föreslagna nyheten skulle avhjälpa några brister eller om den rent av skulle kunna bli till skada för utvecklingen.
Vid denna punkt kan jag.
s a gott först som sist erkänna, att jag, som jag tror på goda grunder, ej a r någon vän av detta nya förslag, vilket jag icke anser bottna i nhgot som hälst verkligt.
behov.
M &amp; det därFör tillåtas mig att ' bringa under diskussion vilka skadliga följder ett eventuellt beviljande av- frö- ken Rönströms anhållan torde få.
F ö r många s k o l o r k o m m a a t t f8 den * n i o n d e klassen, vilken, o m o l y c k a n ä r framme,.
k a n bli en obligatorisk a v s ~ u t n i n g s k l a s s.
Det vore mycket mänskligt, om många här fölle för frestelsen.
Iden passar utmärkt i stycke med vissa högst " modernau tendenser i tiden, och flickskolorna behöva i regel väl de an-.
slag de kunna få.
De ha fått arbeta under mycket blygsamma villkor.
Men då ha vi genast för mycket av det goda.
Då komma vi snart fram till.
den sköna likformigheten och tvångs- utvecklingen, som vi inom flickskolan
hittills med energi och en viss fram- A n d r a.
o c h viktigare.
önskemå; l gång värjt oss emot.
Det blir naturligt- k o m m a a t t - b o r t s k y m m a s; -.
.
vis icke likformighet i den meningen, Detta a r.
också ' en sak, val värd att att alla dylika klasser skulle ge det- tagas med i beräkningen, En.
farhåga, samma.
Nej, det ar på annat håll som i dessa tider ligger mycket mara faran lurar.
.Vem kan garantera, att ej till hands, är,.
att vederbörande med nästa steg blir, .att nionde klassen blir glädje skulle bevilja dessa anslag för obligatorisk, så att skolkursen ej kommer att undkomma ' andra, säkert nyttigare, att anses fullständig utan densamma?
men dem mindre behagliga krav.
- E t t sådant krav ar billigare gymna- .Och så skola alla eleverna tvingas till detta slags, mark val ingalunda kostnads- siebildning för flickor.
Jag har en gårig fria värnplikt.
(Kunde man tvinga d e i ett annat-.
sammanhang påmint om r a t t a, så * vore det ju en god sak!)
Det att vi ännu alltjämt förgäves vänta på ar intet tvive!
om att en sådan utgång denna naturliga konsekvens av det nu.
redan gamla beslutet om kvinnornas vore en olycka.
.
Skoltid.en k o m m e r a t t bli f ö r tillträde till våra universitet och.
hög- skolor.
lang.
I motsats till vad.
som framhålles .i Trots det myckna talet om " över- motiveringen av förslaget, tror jag av produktionen av studenteru och trots.
' flera skal icke att det ' ar nigon styrka, det mått av sanning det ' ta tal tilläven- att en fortsattningsklass " direkt bygger tyrs kan innebära, är.
det: .nämligen sa- p å och ställer sig i organiskt samband kert, att - flickorna behöva gymnasiet.
med skolans åttonde klass *.
Tvärtom.
' Nionde klassen a r överflödig, - bl.
a.
Förhåller det sig icke redan nu så, darför att goda fackskolor av olika.slag att en hel del av vår ungdom sitter redan finnas (och flera skola vi ha!
); för länge på skolbänken?
Nej, .låt dem men vi.
ha till denna dag intet stats-.
bland de unga, som ej avgjort ligga ht gymnasium för flickor, och ej - heller studier, i tid komma ut i ' livet i något äga dessa tillträde till nhgot enda, om nyttig arbete.
Läras ej ofta de saker, an så glest befolkat manligt sådant - (i som har avses, både effektivare och sanning en besynnerlig hushållning med billigare på den vägen?
Det torde, om statens medel i ett fattigt land!).
.
man tänker efter, vara påtagligt, att Att det är en lovlig och aktningsvärd genomgåendet av en dylik kurs i otaliga strävan att, om nionde klassen kom- fall skulle innebara ett stort slöseri mer till stånd, söka ge den tillbörligt med både tid och pengar.
Somliga ha anseende, medger jag, men att den mycket mer nytta för. '
sin framtid av skulle kunna ge en utbildning " i varde något annat slags utbildning, andra likau med gymnasiebildningen, förefal- skaffa sig vad de behova lika bra eller ler mig (aven med tillägget " ehuru till bättre på annat håll, andra slutligen ha arten olikau) so ' m ett vilseledande och förutsättningar, som göra hela kursen oklart resonemang.
Det tyckes mig, för dem överflödig,.
att det skymmer en viktig sanning; ' - ' l. '
360 H.
E R ' T H A - - ---- nämligen denna: e n gymnasiekurs (så- ihag, att det ar en ganska utbredd dan den nu en gång är) - med ty åtföl- fördom, att studentexamen som så- jande examen ar För en del ändamål dan ar ett hinder.
på en flickas lev- nödvändig och nyttig och därför för en nadsväg, men att det i v e r k l i g h e t e n del flickor av ett varde, som en an så vanligtvis ar tvärtom.
Det ar nog emellertid tyvärr lönlöst god flickskolekurs med nionde klass att spjärna ' mot udden.
Jag misstänker, aldrig kan bli.
Och så till slut en fråga.
Böra verk- att vi få den nionde klassen.
Men det ligen %illa utvägar begagnas,.som kunna vore här mycket nyttigt att stanna in- leda ungdomen in på andra banor an för frågan: Skulle ett beviljande inne- studentlinjenu?
Detta, om något, ar val bära framatskridande eller- r e a k t i on?
ANNA SONDBN.
en farlig generalisering Lät oss.
komma Moderna tyska IV.
K anhanda ar det en överskattning å min sida, att jag raknas I d a .Boy- Ed och ~ l s a b e t v o n H e y k i n g till denna grupp.
De ha både som manni- skor och författarinnor uppnått en till- räckligt mogen ålder för att ha hunnit med att visa vad de duga till.
Huru- vida deras konst n8gonsin kommer att stiga upp på ett högre utvecklingsplan a r naturligtvis omöjligt att saga.
Snarast a r jag val b ö j d för att antaga det så icke kommer att ske; men säkert ar, att bagges talanger bara i sig starka möjligheter for ett uppstigande.
Ida Boy-Ed ar en av de främsta bland den tyska nöjeslitteraturens för- fattare.
.Hennes böcker läsas i .oerhört vida kretsar och höra till de mest efter- frågade i lånbiblioteken.
Nödvändigheten att förtjäna pangar .- hon har under rn2lnga år måst genom sitt skriftställeri försörja sig och sin familj - har tvingat henne till en oerhörd produktivitet.
De- flesta bland hennes romaner bära också spår av en stundom nervös brhdska vid utarbetandet, om man an tydligt för- nimmer hennes strävan att psykologiskt fördjupa dem.
Hon äger för övrigt en sällsynt stark psykologisk begåvning, vilken dock .nästan endast i novellerna kommer till sin ratt.
För ett par år se- dan utgav hon dessutom en fin biogra- fisk studie över Charlotte von Kalb, ett verk, som kanske mer an något annat visar Ida Boy-Eds begåvning och huru beklagansvärt det ar, att denna genom förhållandenas makt dragits ned till ar- betare: i nöjeslitteraturens fabrik.
.
Vad däremot - Elisabet von Heyking beträffar, s &amp; beror stillaståendet i hen- nes utveckling helt visst icke p i några tvingande yttre omständigheter, Hon är förnam, rik, o b e e n d e och kunde val tillåta sig lyxen - att offra den större
H E R T H A publikens gunst på konstens altare.
Troligen ha de rikliga, om an ratt snart vissnande lagrar hennes .första bok, de berömda " B r i e f e d i e i h n ' nich-t e r r e i c h t e n u, vilka voro.1903 års stora boksuc&amp;s i Tyskland och utgivos i bortat hundra upplagor, skördade, för- lett henne till att åter och åter med reklamens hjälp söka latta segrar på bekostnad av konstens allvar och djup.
Genom börd och samhallsstallning ä r friherrinnan von Heyking en intressant personlighet, och de konstnärliga anla- gen ha gått i arv till henne genom flera generationer.
Hon härstammar från Tysklands första betydande författarin- na, Sophie von La Roche, och hennes morföräldrar vor0 ledande personer inom den ' yngre tyska romantiken: Achim von Arnim och hans genialiska inaka, Bettina, Clemens Brentanos syster.
.. Av den tjusande poesi, som likt en mäktig ström brusar genom Bettina von Arnims brevromaner, finns emellertid intet i Elisabet .von Heykings böcker.
Dar harskar en högt kultiverad och allsidigt intresserad salongston, och en världsdam för ordet, en talangfull, be- gåvad,.
fin kvinna, som förstått att iakttaga skarpt och med glatt stil teckna den miijö hon levat uti.
.
Såsom maka till en framstående di- plomat, en av Bismarcks skyddslingar, har Elisabet von Heyking deltagit i det mondäna livet - vid beskickningarna i flera bland världens huvudstäder: New York, Kalkutta, Kairo, Peking, Mexiko etc.
Hon a r sålunda väl hemmastadd i diplomatkretsarna, dit aven nästan allt vad hon skriver a r förlagt.
Romanen s 36 1 u I l l e m i h i " - ar till största delen autobio- grafisk, hennes sista arbete, " ' Ts c h u nu,.
en fängslande historia från Kina, vilken dock icke har stort litterärt varde.
Elisabet.
von ' Heyking hör tills vidare htminstone avgjort till de skriftställare; som gett sitt basta, summan av sin för- måga, i det första verket.
.
- Icke ', så, berömd, men konstnärligt sett betydligt intressantare a r friherrinnan von .Heykings yngre syster, fru I r e n e F o r b e s-Mo sse.
Hos denna romanti- kens avkomling lever och harskar i sanning förfädernas ande: Sophie von La Roches och.
Bettinas djupa natur- känsla, Arnims sagovärld och den tju- sande blandningen av barnsligt och övermoget i Clemens Brentanos visor.
Irene .Forbes-Mosse a r en sällsynt.
och fin begåvning, en alldeles enastående företeelse inom den moderna littera- tur-en.
Endast några få band - dikter, sagor, noveller - föreligga av hennes hand,: och dessa äro längt ifrån agnade att behaga vem som helst.
Av ' systerns lätt reflekterande skrivsätt; som rycker den stora allmänheten med sig, har hon intet.
' Det episka momentet ä r hos henne a v underordnad vikt; formen, språket, stilen betyder allt, ämnet, innehållet föga.
Allt vad hon skriver a r poesi, aven hennes prosa, och däruti liknar hon .ju sin ryktbara mormor, Bettina.
Fru Forbes-Mosses skrifter kunna egentligen icke inrangeras i. något be- stämt litteraturfack.
De stå alldeles för sig själva, äro i själva verket intet annat än.
en begåvad och subtilt kan- nande ' kvinnas tankar och .småprat om allehanda ting, alldagliga handelser Öch minnen, - om folk, s o m ilat ' förbi henne,. '
--, ' ' '.
HERT ' HA 362 oni.- intryck hon .mottagit.
Detta fina prat bares upp av en snillrik humor.
.
och - röjer - ständigt den talandes nära släktskap med naturen.
Det ligger en så säregen charm ' över dessa böcker, att man.
alls icke kommer sig för att fråga vad som står i dem, endast h u r det står där.
Man njuter av det satt, varpå.
allt säges eller förtiges, av lik- nelserna, av språkets förtjusande inti- mitet, av den djupa, enkla hjärtevärmen och framför allt ' av den helt personliga musik, som likt en skön violinmelodi tonar genom det hela.
Tyvärr har Irene Forbes-Mosse hit- tills icke alltid.
varit nog sträng mot sig sjalv.
Hon är en smula vårdslös i frhga om ' sin stora begåvning, och det ar icke ratta sättet att uppnå det högsta.
En annan modern författarinna ur Tysklands äldsta adelsfamiljer ä r L i ly B raun, vilken dock slagit i n på helt andra vägar än Bettinas dotterdöttrar.
Lily Braun, född von Kretschman, härstammar på mödernet från konung Jérôme Bonaparte; hennes mormor um- gicks- in-mt i den Aldrande Goethes hem i Weimar; hennes.
far var general, och hon har tillbragt sina ungdomsk i Preussens förnämsta militära och aristo- kratiska kretsar.
Innanför.
bördens och uppfostrans starkt konservativa skrankor förstod hon att mogna i en sjalvstandig utveckling, vilken förde henne till vitt- omfattande sociala intressen och en ingalunda värdelös litterar sysselsättning samt slutligen gjorde henne till en för- kämpe för socialdemokratien.
.
Lily Braun har jämte sina skönlitte- rära skrifter utgivit en hel del bety- dande och välskrivna arbeten i kvinno- ' - ' -- frågan; man har en tid uti henne sett en arvtagarinna efter den åldrande Hed- wig Dohm, om hon an icke äger dennas själsstorhet och profetiska blick.
I sitt huvudverk, * M e r n o h e n e i n e r Social i s t inu, tvenne tjocka band, som utkommo i snabb följd 1910-1 1, har Lily Braun emellertid - kanske mot sin vilja - avslöjat sig som - fullblods- ' individualist med i. grunden aristokra- tisk livsåskådning, och man blir på intet satt förvanad, nar man till slut erfar, att aven i yttre avseende en klyfta öppnat sig mellan henne och socia- listerna.
Lily Brauns memoarer höra till de mest lästa böcker den moderna tyska litteraturen äger.
De berätta detaljerat och noggrant, med vad de yttre förhH1- landena beträffar nästan oskön upp- riktighet alla hennes livsöden; men de göra det varmt och levnadsfriskt samt med en storartad talang i fråga om stil.
och kolorit.
Att hon givit dem formen av roman, a r väl i litterärt hänseende oriktigt och har blivit mycket tadlat; men ä andra sidan äro de just genom berättelsens kraft ytterst fängslande, och sitt varaktiga värde av kulturspegel ha de därigenom visst icke förlorat.
Lily Braun har icke utgivit något betydande arbete ' de sista åren, och som memoarerna tydligt visa sig vara avslutningen av hennes dittillsvarande ståndpunkt, .måste man verkligen vara nyfiken på att erfara.
åt vilket - håll denna begåvade författarinna kommer att vidare utveckla sig.
S o p h i e H o e c h s t e t t e r kommer kanske aldrig att finna en mycket stor läsekrets.
Om sitt främsta arbete, ro-
manen " Passion ", sade hon själv en nare arbeten; daremot tyckas mest vara gång till.
mig, att det berett .henne en förståndsprodukter.
Och dock.läser man djup.
mis.srakning genom det kalla mot- även dem med stor: njutning., S i t. ' ex.
tagande det rönte hos publiken.
.
, novellsamlingen " D a s - H e rzu, .vilken.
Hon har ingen tendens i det hon utkom .för .ett par år sedan.
Den inne- skriver och.
tar sin konst pä allvar, hiller eti hel rad av högt kultiverade, låter den lugnt vara självändamål och smakfulla berättelser med historisk bak- agnar den hela sitt liv.
Hon ar sträng grund, alla fint, känslofullt pch lugnt mot sig: själv som få och går sin egen skrivna.
En egendomlig romantik stiger.
vag framåt lika .tappert som Ricarda upp ur dem, en .andens, hjärnans, kul- ' Huch, om hon an icke har dennas turens - rom.antik, olik allt annat inom den tyska kvinnolitteratukn.
gudagavor att strö omkring sig .med.
I början hade val Sophie Hoechstetter - Medan Sophie Hoechstetter Qtmin- intresse för s&amp;$a frågor och upptradde stone numera tillhör den rent konst- då och di3 som polemisk skriftställare; närliga skriftstallaretypen, för vilken men numera har.
hon.
dragit sig tillbaka huvudsaken i en bok utgöres av: det från varje kampplats och ar uteslutande- personliga, av språket och framställ- indiyidualistisk.
konstnärinna.
k ed Lou ningen,.
äro M a r i e.
D i e r s,: Emimi Andreas-Salomé har - kon.
.många be- v o n Egidy, Auguste H a u s c h n e r röringspunkter, .ar, liksom hon en l be- och S.e l m a H e i$:e .representanter - för undrare av Nietzsche.
- -: den litterära riktnin,gen., d. v. s. de be- - I fråga om ' .uttryckssattet, stilen, språ- handla stora tidsfrågor i, skönlitterär ket har Sophie Hoechstetter genom eget form, lagga.
särskild vikt vid komposi- energiskt arbete .utvecklat sin konst till tionen och utarbeta sina personer till en förvånande fullkomlighet.
~ ä r u n d e r tendensbärare eller typer.
.
har emellertid hennes diktnings ome-.
Under pseudonymen Anselm ~ e i n e, delbarhet .till en del ' gått förlorad; Man senare aven under eget .namn, har den förebrår: henne till och med, att hon sista - bland nyssnämnda fyra författarin- drivit.
upp sin talang alltför högt,.
så att n o r gjort.
sig känd som en betydande.
den stundom gör intryck av en vaxt- talang, särskilt som framstående essayist husplanta.
Detta galler .åtminstone par; och kritiker.
Hon h a r, en fin.
penna tiellt om hennes senare arbeten, vilka och strävar alltid efter att med tvingande emellanåt äro mera konstfullt .an.
konst- nödvändighet sina psykolo- närligt.
utförda och visa förkädek för.
giska problem.
Finland, dar hon vistats mycket, har givit henne ämne till många, långsökta ämnen och vändnhgar.
.
.
.
- Hennes första romaner, framför sköna noveller; aven annars använder allt l~Sehn.s.ucht-Schön.hei.t-Dam.m-e- hon gärna Suomilandet som.
bakgrund, r u n g a och - " Der P,feiferu, vor0 ur- t. ex. delvis.
i romanen " Mutteru, en.
sprungligare, kraftfullare, om an-: bekaf- ytterst läsvärd, behandling av den mo- tade med.
en del ungdomsfel.
' De voro.
derna kirinhan .och moderskapet.
.
a ina;, psykologiskt.
iiil.
.. genomarbetade skrivna, mera med hjärtat; hennes se- '.
,,.
.
.
:; böcker skriver även ~ m m von i Egidy, e n dotter till den på 1890-talet i hela - Tyskland.
' så mycket omtalade Moritz - von .Egidy, vilken fick avsked som - preussisk officer p l grund av sin egen- .domliga religiöst och social t reformato- - riska verksamhet.
Fröken von Egidys kvinnogestalter äro klara, lugna, djupt kanriande och tänkande nutidsmänniskor, vilka med realistisk kraft förstå att fängsla läsa.
rens intresse, icke genom märkvärdiga öden, utan endast genom sin person- lighet och sitt själsliv.
Novellsamlingen " Die P r i n z e s s i n vom Mondeu, ro- manen " Mensc-h u n t e r.
M e n s c h e n u o. a. bocker ge löfte om framghngsrik utveckling för den beghvade förfat- tarinnan.
Auguste Hauschner började med obe- tydande; icke myckef lovande saker, genomgick.
sedan naturalismens skola och har nu arbetat sig upp till en kraftig och konstnärlig individualitet.
Hon skriver med förkärlek vad man kallar kvinnoböcker och sysseIsätter sig gärna med konflikterna i den mo- derna kvinnans öde.
I romanen u K u n s t u behandlar hon samma ämne so.m Helene Böhlaus " Der Rangierbahnhofu och Clara ' Viebigs ' Es lebe die Kunstu: konstnärsskap i: en kvinnas sjal, som kvaves av det evigt-förflutna i kvinnans lott.
Men hos Auguste Hauschners hjältinna kommer och g i r skaparekraf- ten med kärleken, a r i. sin utveckling beroende av kärlekslyckan.
En annan betydande kvinnoroman av Auguste Hauschner är " Zw isch e n d e n Z e i t e n u, dar hon visar sin talangs hitti1l.s uppnådda höjdpunkt .. .Hon har ' - ', 1 intet elementärt eller brusande i sin konst, men I stallet ett allvarligt delta- gande i stora frågor, en vidsträckt horisont, jämn och klar förmåga samt säkerhet i svårigheternas behärskande.
Ma r i e D i e r s är huvudsakligen jour- nalist och en mycket ojämn talang.
En stor del av det hon skriver ar ren nöjeslektyr, som på intet sätt i psyko- logisk fördjupning kan jämföras ens med Ida Boy-Eds arbeten.
Men ~ a r i e Diers ' senare utveckling visar emeller- tid en avgjord uppstigande linje, och itskilliga bland hennes romaner, t. ex. ' Die T r a g ö d i e Mamau, äro verklig- hetstrogna och skrivna med omutlig sanningskärlek.
Även till denna grupp höra tvA bland.
s sk lands många hembygdsdiktare, till och.
med två bland de mest betydande.
Först och främst L u l u v.on S t r a u s s u n d T o r n e y.
Hon är hemma i Bucke- burg.
Trakten däromkring, Weserlandet mellan Teutoburgerwald och Leine, har val besjungits av sådana förmågor som t. ex. Dingelstedt.
och Wilhelm Raabe; men ingen har s å noggrant träffat den verkliga stamningen hos land och folk som Lulu von Strauss und Torney.
Hennes första prosaarbete, en sa.m- ling byhistorier och romanen " Aus B a u e r n s t a m mu, skildra hemortens bönder, ordfattiga, självsäkra manni- skor, vilka aldrig låta rubba sig u r d e en gång antagna vanorna och åsikterna.
Lulu von Strauss har sedan utsträckt sin miljö, skildrat personer ur sitt eget stånd och valt historiska ämnen; men alltid har hon förblivit p4 hembygdens mark.
Levnadsfrisk och tapper, ger hon framåt helt sjalvständigt i en så trång
.
.
' krets, likväl utan att själv .ha blivit trängbröstad.
Hon ar sparsam med sina verk och arbetar oavlätligt på sig sjalr - som ' människa och .konstnar men ar dock fullt medveten .om.
sin egen k r a k I likhet med många andra moderna författare griper hon ofta till bunden form för att uttrycka sitt innersta, och mängen skön- ballad ' har flutit ur hen- nes penna.
Men i allmänhet ar hennes lyrik tung, och det rent konstnärliga fär hon dock bast fram i sina berättel- ser.
Träffande har hon själv en gång sagt om sin konst, att den liknar ett gammalt träsnitt med starka, grova, enkla linjer.
.
Hon söker inga komplicei rade estetiska och psykologiska ' fall, utan tecknar endast den alldagliga, enkla, starka mänskliga- upplevelsen; vilken.
ju i sina grunddrag är densamma i dag sam för tusen &amp; r sedan, blott in- fattad .i en ' annan ram.
En med Lulu von Strauss besläktad natur är H e l e n e Voigt-Diederichs.
Hon har.
många å r levat i Jena - gift med bokförläggaren Eugen Diederichs, frän vilkeh hon emellertid numera ar skild -, men sin talang har hon endast i undantagsfall flyttat bort från födelse- bygden, som är Slesvig-Holstein.
Jämte - Charlotte Niese står Helene Voigt- Diederichs främst bland de m h g a sles- vig-holsteinska skriftställarna inom den moderna litteraturen.
Med säker konst och kraft gör hon oss bekant med sin hemort.
Alla hen- nes böcker, äro ärliga, äkta, levnads- friska.
Hon bevarar överallt en fint kvinnlig ande och avslöjar de ädlaste ' kvinnliga karaktärer.
I u Regin e Vos- g e r a u u tecknar hon en tapper kvinno-. '
sjals kamp;: .hjältinna ' n har i eh svag stund kastat bort sig; men reser sig åter i arbetet för andra och finner SluG ligenlyckan.
Även " Dreiviertel S t u n d V O i Tagu är bekännelsen om den svåra kamp en kraftig, adel kvinnonatur har att utstä.
Konstnärligt h ' ögst bland fru Voigt-Diederichs ' arbeten st8 novellerna- " N u r .ein G l e i c h n i s u, dar ' hon stun- dom går utanför sin hembygds landa-.
.
.
- ...
.
mai-en.
.
Det ar.
en ganska sfatlig rad av skri- vande damer min översikt ' omfattar; och därtill ' kunde.
val ännu fogas namnet på mången beaktansvärd förmåga: C h a r- lotte KWechel, Helene Chri ' sta ' l~ ler, - A d e l e ~ e r h a r d, Fiatni.isk &amp; Mann o. a.
Men det ar också en ' rad värd aktning, ty nästan alla ha de ar- - betat, kämpat, lidit, innan de blevo det .. de nu äro.
Det må vara, att man i Selma: La- gerlöf~ land numera kanske högst sällan möter antipati mot kvinnolitteratuf,: l Ricarda Huchs hör man jsä mycket oftare sagas: " Jag laser - aldrig fruntim; rnersböcker *.
Och dock tror jag mig till och med i dessa korta uppsatser ha visat hur rikhaltig, mingsidig, in- tressan ' t och värdefull den tyska kvinno- litteraturen i våra dagar ar; om den an Icke ' gestaltar sig så skarpt logiskt soni.
den motsvarande manliga.
.F.ör .att rättvist bedöma de tyska för- fattarinnorna måste man .erinra: sig Frieda von Bulows .ord: " Den kvinn- liga diktkonstens varde ligger ej däruti att den ger detsamma som, den man- liga, utan däruti att den ger annat; den måste ge något annat, om den skapande kvinnaanden icke- ' vill nöja sig med, ' ' ' '.
H E R T H A 366 plagiai-.
utan äger det, som Goethe först och främst fordrtde av geniet, nämligen sanningskatlek.
u; Jena,.
augusti 1915. t - ' BEATRICE ZADE.
.
Glimtar utifrån. '
visar, att ocksi Tysklands kvinnor kanna vad klockan har slagit.
Föreningen F rau e n w o hl, Gross-Berlin.
har till de olika staternas eckle- siastikministrar och lantdagar översänt en in- laga, vari begäres upphavandet av celibatbe- stammelserna.
för.
lärarinnor.
(Samma bestam- melser för telegrafister har regeringen redan självmant upphävt.
De kvinnliga telegrafisterna vciro alltför oumbärliga i dessa tider.
För övrigt lat man dem försti, att krigsäktenskap voro lovvärda.)
Naturligtvis ar det den.
farhanden- varande lärarbristen, som .gör att man finner tillfallet lämpligt att komma med fordringar p i att de gifta lärarinnorna icke utestängas frin sitt yrke, men säkerligen känner man ocksi, att det psykologiskt riktiga ögonblicket är inne, nu dH vittnesbörden om vad .kvinnorna kunna taga p i sig av offentligt arbete, tillsammans med-Övriga plikter, överallt hopa sig.
Onskningarna äro i bestämda punkter: fasta platser som statsanställda; lön i proportion till tjansteir, aven i de fall d i be- talningen utgir efter timme; ordnandet av plat- ser med halv tjänstgöring för frivilligt besättande genom.gifta lärarinnor, o. s. v. Man vigar nästan tänka sig att villkoren nu ej avslis.
Utdrlvnlngen ur paradiset.
När New Yorks rösträttskvinnor fingo idén att organisera en strejkdag för de utom hemmet arbetande .kvin.riorna som medel att korrigera det mindre välgrundade pistáendet att kvinnans givna plats är hemmet, itogo de sig en ' demonstration som världskriget, denna - angel ' med det flammande svardet, ofrivilligt arrangerat för oss i Europa, ehuru efter motsatt metod.
.
I Frankrike är det kvinnor, soin detta i r fyllt ladorha med den överflödande skörd som knap- past rymmes i dem.
I Tyskland ha de genom .improviserad grönsakskultur stärkt hela rikets 1ivsmedelsförrAd.
I Charleroi i det arma Belgien är det de, som gjort brytni.ngen.
av kol fortfa- rande möjlig.
I Glasgow - för att komma med Madigto barnskötare.
Samtidigt med god- endast ett exempel frin England - ha kvinnor gjort det .arbqe.
som b ' ehövdes för- att skicka i tagandet av kvinnlig arbetskraft i S i gott som väg ' ett större fartyg, dH de 150 man som fordra- alla yrken och anställningar i krigslanderna rör des därtill inte kunde uppbhgas.
sig det gamla, men av kriget rnera:an nigonsin Som spHrvagnskonduktörer, " hisspojkar ", gat- uppjagade kravet p i kvinnornas obetingade plikt sopare och i en mängd andra mer eller mindre till barnafödande.
I Hngesten över alla de nu inaktpiligande yrken förekomma kvinnor nu, bortödslade liv, som miste ersättas - för samma som vi veta, i alla de krigförande länderna.
mil (?)
-, tar sig den.
manliga omsorgen om Förhillandet kan icke avfardas med ett pi- släktets förökande minget rent av groteskt ut- pekande att de extraordinära omständigheterna tryck.
S8 berättar Nina Boyle i T h e Voje, att framtvingat nigot annars icke Önskvärt.
Presta- vid en av statens sundhetskollegium nyligen.
tionen ar gjord.-Kvinnorna ha visat vad deras hillen konferens i Brighton, där överläggnin- krafter förs18 till, och det ar icke endast Jane garna huvudsakligast rörde sig om moderskap Misme, som i La F r a n c a i s e lian peka p i att och barnavird, sidana uttryck Fallts som att be- kvinnornas arbete tillsammans med männens, gränsnlng av nativiteten vore liktydigt med vart och ett eRer giva och förmiga men utan " självmordsvansinne och omoral " och att " ökan- nigot särskillningssystem, klarligen ar det som det av nativiteten vore av vida större vikt för nationen har att bygga sin Framtid pi.
.De idyl- e n nation än barnadödlighetens avtagande. "
At- liska .tider äro förbi, dA man hade rid att rata skilliga beskattningsförslag, som gingo ut p4 att lätta bördan för f a d e r n a, diskuterades, och arbetskraft.
.
, En liten notis i D i e F r a u e n b e w e g u n g att döma efter tilIgangliga referat synes konfe-,,
H E R T H A 367 fensens mest framträdande drag ha varit, att ingen p i mödrarnas .virdslöshet och okunnighet ...
(P8 som hälst hänsyn togs till mödrarnas förhillan- vilka lakuner .hos slaktets fader beror den över- den eller till.
att dessa över huvud taget skulle handtagande mannadödllgheten?)
.
kunna ha nigot att säga ' om denna sak.
.
Nina Boyle illustrerar detta sätt att ' lägga an- - Den enda medlem av konferensen, som hade svar och skuld för missförhillanden s i tungt p8 nigon blick för den rent praktiska innebörden den - enas, den ' kvinnliga partens, skuldror med a v det som debatterades, var den kvinnliga berättelsen om e n man och hustru i Chatham, yrkesinspektören.
miss Riordan, som pipekade som qH ett upprörande sätt vanvirdat sina sex svirigheterna för fattigt arbetsfolk med minga söner och döttra ' r.
' Fadern, som ju enligt .lagen barn att ens f i husrum och .det .kinkiga, pro- var den ende, ' som hade att svara för .och be- blemet särskilt för hustrun att ' pi en ringa in- stämma over barnen, dömdes till en minads komst f i maten att räcka till i t minga munnar.
straffarbete, hustrun till tre.
.
.
Uttalandet slog icke an, och ordföranden syn-.
Kanske borde männen, som äro s i starka i. tes ' särdeles illa berörd av att det innebar ett kritiken av kvinnorna som barnavirdare, taga visst klander av hyresvärdarna och samtidigt en p8 sig den omsorgen!
Kriget har ju för övrigt vink om .att staten kanske borde hjälpa k v i n- sörjt för - p i sitt ohyggliga sätt - att mäng- n o r n a.
Det sista uttalade han sig .direkt och der av - män äro lediga till det, urstindsatta bestämt emot: För, övrigt, menade han, berodde som de blivit att nigonsin itertaga sina förr4 i de flesta fall, utan allt tvivel, barnadödligheten yrken.
.
,.
.
.
.
: Det personlige Kapitaliseringsvxrdi.
.
,.
Maa det vare mig tillagt i Anled- ning af Friherre Georg Stjernstedts meget interessante Sammenligning af vore t o Forslag till.
LOV om Ordning af Formueforholdet mellem Rgteftdler i Hertha H .. 16, at fremkomme.
med.
et Par korte Bemaerkninger .. Da Frih.
Georg Stjernstedts Artikel.
.
helt igennem viser en grundig Forstaa- else af .Tankegangen i mit Forslag, trenker jeg det maa vare en Tryk- eller Skrivefejl at der i det anf0rte Ek- sempel om Forholdet mellem Egtefal- lers personlige .Kapitaliseringsvcerdi staar, at naar Hustruens personlige Kapi- taliseringsvardi er 2.000 Kr.
.og Man- dens dto 4.000, saa udgjsr- Hustmens Erstatningskvotient 2 / ~ af Mandens Ind- tregter.
Dette vilde ifslge mit Forslag v a r e rigtigt, hvis Mandens personlige Ka-.
pitaliseringsvardi idet n a v n k Eksi v a r.
.
.
.
6.000 Kr.
: og i ~ i l hele ~ e ~remsatx &amp;.
.
gen- maa det vare.
den Sumj Frih.
G.
Stjernstedt har taenkt paa.
*.
Men jeg vi1 ggrne benytte ~ e j l i ~ h e: den.
til ' at gsre Herthas Laesere op: marksomme paa det, at naar Hustruens, og Mandens personlige ' Kapitaliserings- vardi forholder sig ' till hinanden.
som 2.000 Kr.
mod 4 .. 000 Kr.
el.
som l: 2, ' saa skal Mand-en i Fald Hustruen ved Egteskabs Indgaaelse .opgiver sit Erhverv, yde hende fuld Erstatning for hele hendes opgivne personlige Kapita-: liseringsvzrdi, altsaa af .4.000 Kr.
de 2.000.
Fslgelig vi1 Manden o g Hust- ruen i dette Tilfalde fa.ktisk blive Oko- nomisk Iigestillede i Egteskabet, i Fald ' der ingen Formue e r - paa nogen af Si-. '
- - * Baron.
Stjernstedt har bett oss anmärka att det var genom rent förbiseende som summan 4.000 skrevs ned .i stället för 6.000.
Red.
.
.
H E R T H A 368 - ' derne, altsaa 1: 1.
Og er der Formue, sonligt Kapitaliseringsverdi, der er lig kommer denne den ikke-formuende med eller stiirre end Mandens, aldrig Part til i ode derved, at Bidragene til kan stilles akonomisk bedre end han de faelles Udgifter s k a l ydes i det For- i ~ ~ t e k k a b e af t d e n Grund, idet Man- hold,- der- fremkommer, naar Renterne dens Erstatningspligt aldrig kan over- af Formuen er lagt til Erhvervs-Ind- skride Halvdelen af hans egen person- taegten.
Derved k a n der aabnes Mulig- lige Kapitaliseringsverdi plus i visse heder for Opsparing for den af ~ g t e - Tilfaelde Halvdelen af Renterne af mulig kllerne, der Ingen.
Formue har, .idet Formue.
dennes Bidrag til de fselles Udgifter for- - Friherre Georg Stjernstedt har ganske mindskes i samme Grad .som Ulighe- sikkert Ret i at Egtefellernes person- lige Kapitaliseringsvaxdi rna fastsaettes den i Forh,oIdet vokser.
-.
Af det her anfarte - kan ' man saa ud- in d e n Egteskabet; og ligesaa rigtigt lede den almindelige Regel, at naar er det, at Egtefrellerne selvf&amp;gelig ikke Hustruens personlige Kapitaliserings- kan eller bar forpligtes .til at fastholde vserdi udgejr H a l v d e l e n: e l l e r d e r- just den Formuesfordeling i Egteska- o v e r af Mandens personlige Kapitalise- bet, der vilde framkomme, hvis den ringsvaerdi, saa vi1 Egtefallerne, i Fald gensidige personlige Kapitaliserings- Hustruen opgiver si t Erhverv, faktisk vserdi blev lagt til rund for Forrnues- blive akonomisk Iigestillede i Egteska- fordelingen.
Men i Fdge mit Forslag bet, i Fald ingen af Parterne har Formue.
m a a d e t P r i n c i p i a l l e Tilfselde Jeg har pointeret dette her for at fas t h oldes, at den ~konomisk ringest vise at det under den mestalmindelige stillede av figtefaellerne (i d e Reste Til- Forudsatning: den, att Hustruen ved falde Hustruen) - hverken ved Aftale Sgteskabs.
hdgaaelse vier det nydan- eller Kgteskabskontra kt maa ' komme nede Hjern alle sine Kraefter, er til- til at beholde mindre end den Sum, strekkeligt for Hustruen, at hendes der udgar hendes egen personlige Ka- personlige ~a~italiseringsvserdi b l o t pitaliseringsvardi.
Det Minimum af Ind- e r d e t h al v e af Mandens dto, for tsgt i ggteskabet har det veret min at hun skal blive akonomisk ligestillet Hensigt med mit Forslag at sikre den med ham i Egteskabet - og at Hust- ringest stillede af Egtefallerne i a l l e ruen til trods .for Opgivelse af et per- Tilfselde.
BJBRG BLONDAL. '
, I Stockholms polismästare och kvino hofridem Kvinnoföreningarnas petition i våras.
om effektivt skydd för kvin-.
n o r på huvudstadens gator har nu av polismästaren - såsom den i sista in- stans avgörande - förklarats till ingen Btgärd leda.
Beslutet motiveras med att inga viciare mått och steg behöva vid- tagas, sedan uppmärksamheten genom ' petitionen blivit fast på polisens skyl- dighet att vid förefallande behov lämna skydd åt förfördelade k \ rinnor. '
Man står något handfallen inför mo- tiveringens enkla erkännande av att en plikt hittills bara förbisetts.
Och undrar för övrigt om boten verkligen.
är dar i och med den n u vunna in-.
sikten.
H E R T H A ', 369 - Septemberdagar i Kristiania.
E fter ' e l v a å r har jag återsett Norge.
Än en gång har jag stått på.,platån vid vägen nedanför u Soria ~ o r i slottu a (Voxenkollens sanatorium) och skådat u t over Kristianiadalen.
Som .den vack- raste utsikt i varlden.
- eller jag: bör val ratta.
det till, som den vackraste jag sett - så har den alltid levt i mitt minne.
Och minnet har ej bedragit.
E n mer bedårande tavla över en stad med omqejd an den som från denna.
Utsiktspunkt utbreder ' sig för ens fötter f i r man Färdas vida omkring i varlden för att finna.
Ingenting i det yttre tyder på att en genomgripande revolution- i. vart mellan- riksförhållande försiggått, sedan jag stod har sist, en omva.lvning, som helt för- .ändrat och omkastat vår ställning till och v8r syn ' pi det oss fordom så ' nara stående frändefolk.
som bygger och bor i detta fagra land .. Naturen är densamma.
Fjorden lig- ger dar lika solglittrande och leende, rikligt beströdd .. med segel och farkoster, iteende sig har uppe från höjden som små rörliga ljusa eller mörka punkter, ristande streck kors och tvärs på den blanka.
spegeln därnere.
Asarna, som inrama tavlan, teckna sig lika trolskt violettblå mot den icke tvärt avklippta, utan i smältande fargtoner sakta bort- vikande horisonten.
, Staden, som man # överblickar nästan ' i ' hela siri utsträck-.
: ning, synes som helhetsintryck oför- .andrad, möjligen med en och annan n y kyrkspira eller kupolen av någon nyuppförd offentlig byggnad höjande B.
.
.
sig över den slöja a v soldis och sten- kolsrök,.
som inhöljer stenmassorna.
Men märkbar a r Kristianias utvidgning på l ' ängden.
Villor, lanthus, villasam- hällen, trädgårdsstäder, hela Kristianial- dalen s i 1Angt ögat når a r uppfylld av dem; i ' Fagelperspektiv, som jag ser dem, likna- de en och en utströdda eller ' gruppvis ' sammanbundna pärlor; inflätade i höjdernas gröna klädnad.
Bort frin staden, ut på landet!
.ar tydligen.
.
hi; som över: allt ndtidsz parollen.
Så vänder man sig Från den rörliga; levande ' tavlan av stad och .fjord till den .tysta allvarliga: man har bakom ' sig.
Här möter ett hav av furuskog, u n d e ~ sig har man de gröna vågorna,: allt h,ögre gA de och förlora sig i en fjasr- syn - av höjder och toppar: Det a r för- girden till den norska fjällnaturen, och man anar det mäktigt storslagn ' a som ligger bortom.
Nej, mitt minne har ej visat miste.
Från Voxenkollens platå utbreder sig det skönaste panorama i varlden. '
, .L.
En promenad på Kristiania gator bjuder ej häller på några överraskningar.
Slottet på sin höjd, .avslutande Karl Johannsgades andlösa perspektiv, tro- nar dar som Förr med sin kala, stela stenmassa Och kungen, som givit sta- dens huvudgata.sitt namn, Bernadotter- nas stamfar, sträcker frin sin sten: sockel lika segerstolt kommandostaven ut över.
sitt trogna folk och låtsar som om ingenting hänt.
.
370 H E R T H A På Karl Johann och närbelägna ga- tor pulserar affarslivet.
Trafiken ar har i stadens brännpunkt livligare an jag minnes den, och.
det glada livet sam- .mansmalter oförmedlat med det, som agnas åt handel och vandel.
Nar rege- mentsmusiken vid .middagstiden tonar frin nkikestraden i Studenterlunden, a r det svårt att- bana.
sig fram på trot- .toaren framför universitetsbyggnaden och parken mitt emot .. En tät människo- ström väller där fram och tillbaka.
.Mest ungdom.
Kristiania a r ungdomens stad.
Så mycket ungt folk som.
dar vet jag mig icke ha sett samlat på en plats.
Men universitetsterminen har nyss begynt, skolor och kurser ha ater - kommit i ghng, från alla.
kanter av landet flockas det unga Norge till huvud- staden.
Middagsmusiken i Studenter- lunden kallar alleman till " Stevnemöde ": nybakade ' studenter och studentskor, skolynglingar och skolflickor.
Par .om par eller på bredare led röra: de sig i parkgångarna, medan regementsmusiken smattrar och en molnfri, högblii s e p temberhimmel välver sig: över de ännu helt sommargröna trädkronorna: Jag såg bland den ungdomliga svar- m.en påfallande många vackra ansikten, blonda, nordiska typer, särskilt utmar- ker sig den kvinnliga ungdomen för sina långa smarta figurer med en fri, rak hållning, .tillsatt med en viss norsk käckhet, som klädde dem gott. '
i Bland förändringar som timat, sedan jag sist ' gastade Norges huvudstad, var det en varav jag väntade mig ' åtskilliga nya erfarenheter: kvinnornas politiska medborgarskap.
Hur måste ej folkets hela fysionomi ha omdanats, hem och familjeliv bytt karaktär!
Är det möjligt, att kvinnorösträtten införts, tillämpats, ingått i det allmänna ' medvetandet utan att da !arna förvandlats till berg, bergen till dalar och de norska fjällen hävt sig upp och kastat sig i havet!
Märkligt nog, intet av detta har skett, allt ar sig likt, reformen som åtföljts av sh många dystra spådomar, sh många varningar, åstadkommit sa mycket ra- balder, har gatt för sig stilla och fred- ligt, omärkligt som när natt bytes - till dag.
~ e otrogna ' och tvivlarna s e gärna i denna.
tystnad beviset.
för hela sakens bankruttförklaring.
Vad har nu kvin- nornas inträde i det offentliga livet ut- rättat för .srorverk?
Har deras infly- tande blivit större, deras insats.
varit av nsgon betydelse?
- På dessa par å r böra kvinnorna minst ha uträttat så mycket som mannen på.
dubbelt så minga århundraden!
Man hör omtalas befordringsfrågor, dar den kvinnliga kandidaten fått stryka p &amp; foten för den manliga, väckande pro- tester från kvinnohåll - oberättigade saga " antis " -, tidningsinlagg tned gott- köpskvickheter från manliga opponenter, varvid de senare fått .skrattarna på sin sida - naturligtvis.
Ja, som man ser, ingenting, har förändrats.
Men lyssnar man ej endast till kri- tikern eller den p &amp; avstånd stående iakt- tagaren; utan till dem, som befinna sig mitt upp i arbetet, ' i livet och - stri- den, får man höra nhgot helt annat.
Har ar icke höstens utan vårens stam- ning - av segerglädje, Friskt mod och framtidshopp.
Att kvinnorna allt mer
tagas i anspråk ' av ' och for - offentliga uppdrag, att - - de ' vunnit erkännande som en faktor man i lagstiftningsarbetet och de sociala reformernas genomförande raknar med, ' allt detta ansåg man som en given och redan i talrika fall kon- staterad följd av de ' politiska rattighe- terna.
Likväl erkännes, även från.uliberiW hill, bristen för n. v. på verkligen framstående kvinnliga representanter, på personligheter, som genom pondus och - Överlägsenhet verka med kraften av en auktoritet.
Norges första och enda kvinnliga stortingsmedlem (inryckt, som bekant, under en stortingssession i följd av ett fyllnadsval) var en god och aktningsvärd, förmåga, .men nappe- ligei något mer '.
- Så?
lider aven föregångslanden brist p i det, varefter man så högljutt ropar över hela varlden: personligheter, le- dare,.
mannen - kvinnan, som skall göra?!
I avvaktan pil att den överkla- gade bristen skall fyllas - vilket förr eller senare kommer att ske - får man trösta sig med att genomsnittet ap av god och vederhäftig halt. '
'.
* En kvinnogärning av oomtvistad god beskaffenhet hade jag tillfälle göra be- kantskap med.
under mitt vistande i ris tia nia, det var det val kända .före- taget med namn H j e m m e n e s Vel.
Vad ä r.
Hjemmenes Vel?
En fråga ej lätt att besvara i brådbrasket, då det ar ett mellanting av ~vi ' ndernes Hus, en so- cial.
förening och en upplysningsby r8 i la Fredrika-Bremer-Förbundet, husmo- de ' rskola, skolkök och matservering samt mycket annat.
: .Något av.
allt detta- och - p i sariirna ' gång nag6t ensamt.
.
för sig.
.
.
.
.
Ändamålet med Hjemmenes.
Ve1 ut- tryckes i dess första programpunkts " befordrande av ' ~ j e m m e n e s Ve1 i hy- gieniskt, ekonomiskt och socialt han- seende ".
För,en,ingen har ägt - bestånd sedan 1898, d,@-dess egentliga stiftarinna fru Dorothea ' Christensenj utgående från den.
erkännansvärda sanningen ' att vi hus,&amp;jdrar äro ett tåligt sliikte, vi finna:, oss i allt möjligt, och därför.
inge vi.
ej .. !ett spår-respektu, väckte idén att en.
s ~ ~ m a n s l u t n i n av g hushödrar- nas isplerade och splittrade krafter skulle b1i.va till bbHe deras eget, hem- mit&amp;,&amp;h samhällets gagn.
Och hennes tanke, realiserad med hjälp av många dugande och varmhjärtade.
.
kvinnor;.
har visat sig vara den riktiga.
Det Står respekt av d e norska ' kvinnornas före- tag; sida ' nt det nu kan överblickas efter sjatton års framgångsrik verksamhet.
Med nöje begagnade jag mig av för- - eningens ordf., fru Marie- MiChelets vanliga erbjudande att visa mig om- kring i Hjemmenes Vel.
Jag fann ett: vackert 4 i 5, våningars hus vid en1 sidogata (Voldgade 20) helt nära stadens centrum.
(Föreningens eget sedan 1913.
); Genast vid inträdet fi ' ck man ett - .in- tryck - av att befinna sig i en jättelik bikupa, ' ' ett surr av flitigt verkande,.
sysslande, strävande och brådskande.
arbetsbin.
- Ej under, da.
man betänker allt som har var i.
görningen.
Efter att i sekreterarens behagliga.
lilla kontor ha.
fått en orienterande in-.
blick i det helas maskineri, fördes jag.
in i den av föreningens avdelningar,.
som utåt ar mest kand och .anlitad: ',. '
' i ' '. '
' '
PHjemmenes Vels kökked ', d. v. s. dess matrestaurang.
I en stor matsal serveras har vid prydligt dukade bord middag för &amp; många matgäster lokalen kan rymma, dock ej: för andra an för dem, som b e talt.
och uttagit kort som föreningsmed- lemmar.
Matmoderns medlemskap be- rättigar hela familjen att här intaga sina .måltider.
Alla klasser oeh kategorier av folk kan man gott säga vara repre- senterade bland matgästerna; fina her- rar, äldre och yngre, militärer, ambets- män, studenter, kontorister och man i enklare villkor, samt naturligtvis kvin- - nor av alla aldrar, yrken och levnads: förh6lla.nden.
- Dagens matsedel anslås på farstu- dörren till matsalen, och ... därutanför.
.
synes alltid en grupp ungdom, under intresserat studium av vad niatprogram- .met månde bjuda för överraskningar.
- För 15 öre kan man erhalla en portion köttsoppa eller gröt, något mangen ay kunderna nöjer .sig.
med som middags- mål,.
vilket icke givet innebar något nödläge, enar portionerna lära vara till- tagna efter mer an normala mått.
Gra- risspisning för obemedlad ungdom och avhämtning från fattiga hem äger även, rum i yidstraclgt skala.
1 en övre våriing är sällskapsialongen, dit gasten kan bara sitt kaffe efter mid- dagen, läsa.
sina tidningar, vila och rekreera sig - en stund; salongen ' star.
för .. övrigt öppen för andra icke spi-.
sande medlemmar .under .så gott som, hela dagen.
För herrarna finnes dess- utom ett särskilt rökrum: - Restau- rangen står i förbindelse m e d en mat- lagningsskol.a, dar matlagningskurser.
.
.
håjlas.
,,.
- Nar matserveringen för dagen a r förbi, öppnas sällskapsrummen för för- eningens samkväm, föredrag och möten eller för andra klubbar och samfund, som har ha sin samlingslokal.
Detta a r fallet med trenne.
av Kristianias kvinn- liga politiska klubbar.
Själv är förenin- gen fullkomligt opolitisk.
Men byggningen rymmer mycket an- nat: kornmissionskontor, arbetsförmed- lingsbyrs, u bikupau, &amp; ffarslokaler, var- föi-utan harifrh utgå de trådar, som sträcka sig ut över landet s8som binde- led i hjälp och skyddsarbete av olika slag, varvid det praktiska HndamBlet aldrig undanskjuter.
det ideella.
Sant säges det aven i en redogörelse jag last- om Hjemmenes Vel, att av dess ledarin, nor- fordras: - * en h.us ' mors praktiska- erfarenhet, administrativ, ekonomisk och finansiell förmåga, parad med etiskt all-.
var och vilja att åsidosatta det egos för det allmänna bastau.
Nar jag lämnade Hjemmenes Ve1 stod det klart för- mig, att vad jag sett listad- kommits genom en val balanserad för-.
ening av alla dessa goda krafter, att dess framgång häri.
hade sin ratta för- klaring och att det var en sak, som manade till efterföljd.
.
4.
~ e k a några fh Iösryckta bilder friin- mitt korta Kristianiabesök.
.
Den inledande bilden, naturstamnin: gen,.
blir dock den, som mitt minne med förkärlek håller fast vid.
Se Kristianiadalen, fjorden, Bygdö, de blå åsarna i sina mjukt tecknade konturer, hela tavlan belyst av en strå- lande - septembersol.
.
med .. hostens targ-.
prakt, i glansen och sommarens ljumhet i .-smekningen,: det - blir något oförgätligt.
Nar jag härtill hade lyckan under dessa tvenne veckor få njuta, av dagens sol- ljus och kvällens stjärnpiakt från ett hem, som människor, läge, konst och natur, allt förenat, gjort till en ideal- boning, är det blott självklart att skön- hetsintrycket, både av naturen och ' hähsklig hjärte&amp;ime,:btFydet som står Främst i erinringarna a; septemberda .. garna i Kristiania.
LOTTEN DAHLGREN.
.
.
-.
.
Notiser från bokvärlden.
.Madeleine Stjerrie.
av ~ a t h i l d a MGling.
Albert Bonniers förlag.
.. Aven i ett s. k. neutralt land kan det nog i dessa tider ha sin betydelse att i viss mån anpassa dagens litteratur efter de världshistoriska Förhållandena .. Madeleine, Stjernes parerade sextio- tals,silhuett på denna boks titelblad i sin.
sirliga inra,mning tyder visserligen .ej;, .på.
något försök i den antydda rikt- pingen, och namnet visar ocksa när- mast han på.
att detta ar en av fru Mallings vid det har laget välbekanta, vanliga släktromaner, men icke dess inindre har förf.
verkligen genom .en Fyndig anknytning p i ett ganska intimt satt.
sammankopplat sin bok.
med da- gens .drama.
Slaktexposén i den lugna skånska avkroken och den 1ite.t egen- domligt hopkomna vändningen om umamsell Bremer, som umgås hos Böklins,.
- en mycket präktig och märk- värdig människa, du.
.
. "
(detta säges i .. slutet.
av 18.50-talet, sedan t .. o. m: Hertha utkommit!
), vilket inleder boken, ar endast en liten - kurragömma-lek.
.
Sceneriet blir snart nog 1870 års Frank- rike och.
det av tyskarna hotade Paris, sch därmed ar man omgiven av samma heta, ångestfyllda .krigsatmosfär, som nu kringböljar oss;, .., Fru Mallings från förr kända vir- tu0smassiga .-talang att.
teckna en miljö och fhnga en tidsbild förnekar.
sig .ej.
i ' ' ...
denna sista bok.
.
Napoleon 1 ' 11:s och Eugenies Frankrike, det dömda Paris kommer här fram i säkert dragna.
kon- turer, med färg av förfis varmt .djupa sympati för det sorglösa, modiga, barns- ligt oförståndiga folk, som led och offrades.
.
Chitra av Rabindranath Tagore.
Skådes~el i en akt.
Oversättning: från den engelska .tolkningen, av.
Kr.
1 .. .An- derberg.
P.
A.
Norstedt &amp;.
Söners förlag.
.
En stilla lysande och milt doftande blomma,, sprungen ut i en värld som.
forskning och vetenskap till.
trots allt- jämt.
för västerlänningen ar det dunkelt.
fattade och förstådda, dårar Rabindra- nath Tagores.
diktning i oemotstånd- lig skar skönhet.
.Ur hemlighetsfulla djup spirar den och sträcker sig uppåt i vitt, rofyllt ljus.
.
.
C h i t r a är det sista svenska förs&amp;- vet från Gitanjalis skald.
.
Men detta skådespel - så namnes denna lyriska dikt på titelbladet och den lär verkli- gen ha uppförts i Indien utan, någon sorts dekorationer och med framstal- larna mitt bland Ahörarna.
- är ännu något helt annat än de livsfrigjorda, andaktshöga Sångoffren.
I sin mjukt glidande, Österländska dräkt ar denna dikt något .bland det i verklig mening modernaste, som.
sagts om man och '
kvinna.
På vårt.
plumpt tafatta och västerländska sätt skulle vi rent av kunna rubricera den som ' ten ' densdikt- ning med syfte att visa, att kvinnan framför allt ar m a n s kan, vilken har rätt att vara detta först och älskas som sådail.
Tagores av den högsta idealitet genomandade lyriska drama undandrar sig dock sådan valhänt behandling.
Det lever som diktarens, visionärens och den benådades inspirerade vetskap E. K-N.
om iivets varden.
Kvinnornas kalender.
En liten häftad, orangegul bok med Internationella kvinnoröstrattsalliansens vackra märke i guldtryck under bok- titeln, Kvinnornas kalender.
Detta är den sedan L.
K.
P.
R:s sista centralstyrelsemöte beslutade lilla publikationen, som Göteborgs F: K.
P.
R. nu så lyckligt fått färdig - och som gör anspråk på att verkligen bli kvinnornas egen annotationsalmanacka.
Kalenderavdelniiigen ar också rymligt tilltagen med plats för anteckningar för var dag i året.
Men utom detta bjuder den lilla .boken på annat av basta slag: en översiktlig sammanfattning av den nya lagen om äktenskaps ingående och upplösning av jur. kand. Eva Anden, en utredande artikel om landstings- valen och betydelsen av att kvinnorna så allmänt som möjligt taga del i dessa av ' dr Gulli Petrini, en genom fram- lagda fakta talande berättelse om de goda resultaten av kvinnornas rösträtt i länder dar de aga sådan av Frigga Carlberg, kallad Vad man spått - och hur det gått.
Vidare en stark och va- ken dikt, Mod!
av Elsa Collin: Portratter av medlemmarna i .L.
K.
P.
R:s verkställande utskott, en foto- grafi från Visingsömötet i somras fram- ställande .det ögonblick, då Fröken Gerda Planting-Gyllenbåga frambar röstrattskvinnornas tack till Ellen Key, en bild av danskornas festtåg den 5 juni och en från fredskongressen i Haag i våras förhöja värdet av den lilla natta kalendern.
- N.
P.
A. Norstedt &amp; Söner: Läsebok för folk- skolan.
Särskild parallellupplaga till tionde upp- lagan.
Fjärde avdelningen.
Evang.
Fosterlandsstiftelsens förlag: En bok om den närvarande tidens kristenhet.
Till- fälliga uppsatser av P. Lindberg.
- Stilla in- för Herren.
Korta betraktelser inför kyrkoirets sön- och helgdagar vid nigra särski4da tillfallen.
Tillägnad Sveriges konfirmander av A.
E. Borg- vall - Den mäktige fursten.
Nykterhets- skrift av en kvinna ur folket.
Av Hilda Buhr.
- Vägen till fristaden.
Ny samling predik- ningar av Albert Lunde.
Övers.
- Harln.
Svenskt original av A. J-s.
- Siegmund och P &amp; sjökonungens tron.
Tvi berättelser för den mognare ungdomen av Margareta Lenk.
Overs .. av E. Willén.
Albert Bonnier: Den sexuella hygienen och nagra av.
dess etiska konsekvenser.
Trenne Föredrag av Seved Ribbing.
Fjärde upp- lagan.
- Välläsningens konst av Hilma Henningsson.
- Lord Byron och det sekel- gamla förtalet.
En dokumentundersökning av G. han- ilss son.
- En skriftställares dag- bok av F. M. Dostojevskij.
Overs.
av Alfred Jensen.
(Serien T a n k a r o c h minnen.
) - Gam- rna1 och ny religiositet av Torgny Segerstedt.
- Madeleine Stjerne av Mathilda Malling.
- Bleik.
Roman frin yttersta Thule av Nils Wil- helm Lundh.
Andra upplagan.
- Den starkaste.
Roman av Anna Wahlenberg.
- Världskultu- ren och kriget.
Sextiotre uttalanden i Svenska Dagbladets enquete av märkesmän inom veten- skap, litteratur och konst.
- Fattigherrskap. "
Romap av ' K.
G. Ossiannilsson.
Som på uppdrag av L.
K.
P.
R. utgives av ören ingen för kvinnans politiska rösträtt i Göteborg, utkommer i medio av oktober och anbefalles åt varje föreningsmedlem.
Den som uppslagsbok synnerligen nyttiga publikationen innehhller - utom kalendarium och dagförteckning - flera värdefulla artiklar samt en del illustrationer från viktigare händelser under 191 5.
Hela inkomsten ar avsedd att tillfalla L.
K.
P .. R:s resetalarefond, vilket bör i an högre grad mana varje rostrattsvan att dels själv köpa Kalendern, dels sprida intresse för den bland andra kvinnor.
Den lampar sig synnerligen väl som julgåva och säljes till ett,.pris i v l ' kr.
pr exemplar.
Rekvisitioner stallas till fröken Hildur Oijer, Göteborg 1, och mot- tages .aven pr telefon 133 14.
kl. 5-6 e..
m.
Upplagan a r begränsad, vadan beställningar s k y n d s a m t böra verkstalllas.
Styrelsens för F. Y: P.
R., Göteborg .. För Vinterbehovet: PRIMA TRADGARDSPRODUKTER T I L L SALU.
Lök, gul o. röd.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
pr kg.
Morötter.
.
:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
, hl.
Palsternackor.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,,, Rödbetor.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,, Potatis.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Jordartskocker.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Purjo.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Selleri.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Mejram, kyndel.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Prima matfrukt från.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-, bordsfrukt div. fina sorter från.
.
- 1 I I.
0: 40 5: - 7: - 6:- 3: 50,, 1..
0: 25,, 100st.2: 50.,,,,,, 5: -, bnt 0: ' 05,, kg.
0: 15,,,, 0: 40.
Apelryd, Bastad.
I I Försändes mot efterkrav från: redr rika- rem er- ör bundets fruktodlings=.
trädgårdsskola I I
A platsförmedlingen finnas anmälda lärarinnor, lektionsgivare, i n.
och utländska, kontorister, värdinnor samt hushillsbitraden av olika slag.
Rikst.
27 62 Platsförmedlingen är öppen kl. a-4.
.
.
A.
T.
48 16 Veckotidningen DAGNY 1908-19123 erhallas mot ett pris av kr.
2: 50 för inb.
ex., kr.
k 7 5 för haft.
å.
exi.
- F R E D R E K ~ ~ B R E M E R ~ F ~ R =as B W N BYRA, 48 yolarabergsgatan, 2 Pr.
f I I / I Praktisk tidning för hemmet utgiven av FREDRIKA-BREMER~F~RBUNDET Redaktör: FANNY EKENSTIERNA.
Utkommer med 40 ' åttasidiga n:r om året.
Prenumerationspris: helt år kr.
1:80, halvår k r 1: -, kvartal kr.
0: 60.
Prenumeration sker posten.
Innehåller berättelser.
och poem, levnadsteckningar, religiösa och etiska uppsatser, artiklar i diverse ämnen.
samt en rikhaltig praktisk avdelning.
Inbundna Argangar för, 1912, 1913 och 1914 kr .. l: 50 pr ex..
.
.
.
.
PRENUMERERA.PA NST TIDSKRIFTEN I utkommer under I g I g med I 2 häften.
Pris 4: 50 praktupplagan - 2: 75 vad.
upplagan.
Prenumeration mottages å Red., Blasieholmstorg I 4, Stockliolm, samt.
.
hos rikets alla bokhandlare.
RIKT ILLUSTRERAD.
KONST OCH KONSTHANTVERK. '
-- Tryckt hos BRODERNA LAGERSTROM, Boktryckare, Stockholm 1915
: ~idskyifi k r den svenska kvi&amp;orörelsen, utgiven av Predrika-BremermFBrbundet.
.
fledaktör: Ellen Kleman.
n '.
-. '
, ~5rbuadsmedlern&amp;ar erhilla tidskriften till ett pris av - k.
.3: 50 varvid prenumeration sker direkt .gqnom Fredrika-BremermFÖrbundets byri, 48 Klarabergsgatan, Stockholm.
Icke-förbundsmedlemmar prenumerera H narmaste .postanst@lt eller i bokhandel.
Pris Lösnummer 35 öre.
Redaktion och för ' postupplaga: ' / i t kr.
5: -; ' 13 &amp; r kr.
2: 75. expedition: 48 Klarabergsgatan 11, Stockholm.
Redaktloastid: mdndagar, onsdagar och fredagar kl, 1-3, Allm.
T.
48 50, Riks 27 61.
Expeditlanen: kl .. ll-4 varje söckendag.
Allm.
T.
48 16, Riks 27 62.
- I tör bildade ~j~lvförsörjande kvinnor.
I OBS.!
Öipen, endast- tisdagar o+ fredagar kl. ll~ll-~ / d.
OBS.!
.
.
.
- .. - I. '
BYRA - - Rikstel.
27 62.
LJppl&amp;ingar.
48 KLARABERGSGATAN 48 Allm.
t.el.
48 16.
~ ~ ~ l ~ s n i n ~ s Allm.
i b ~ r tel. &amp; n 48 50.
Oppen: 11-4. lämnas kostnads~it rörande kvinnliga arbetsomniden, &amp; bildningskurser, Iöne-.
förhillanden m. m. '
F Ö utrednin &amp; ~ avgi b - enligt överenskommelse.
* ' 25 T U N N E L G A T A N 25 Rikstelefod 68 98 r.
Allm.
telefon 82 11 Tehdr.
: Sköterskebyrdn.
B y r h mottager sjukbud hela dagen:.
pr telefon iiven.
nattetid.
Förestindarinnan traFfas säkrast 1 / s2-11r4. '
I
.
.
.
.
.
c.
im --.
- l B 8 1.
.
o ~.
.
.
J I nrrehåll ': al r.
a-.
- t.
.i Ett missgrepp.
.
Aktenskapets egendomsförh8llanden .. A r E.
K.
- n.
8-.
8 8 8.
I.
B B Ett uppslag inom den högre flickskolan.
Av Anna Sonddn.
Moderna tyska flrfattarinnor.
IV.
Av Beatrice Zade.
Glimtar utifrh.
Det personlige Kapitaliseringsvasrdi.
Av Bj6rg 1310ndnl.
Septemberdagar i ~rietlania.
Av Lotten Dahlgren.
Notitsea fran bokvgrfden.
~ o * O.
o.
.
.
~.
o - OE~SE~O -- r -- Ledig annonsplats?
~ O O i * -.
.
* O
