# ID: svediakorp-per2714
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,141
# sentences: 1,264
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Världsberömda symaskiner Ledig annonsplat B ILDADE damer och herrar er-.
hålla mycket god hel- och mhf- tidsinackordering.
Även extra mat- gaster mottagas.
Möbl.
o. omöbl.
rum för längre eller kortare tid.
Obs.!
Gott bord.
Piano: Erfksonska Pensionatet Drottninggai.
83, 2 tr. A.-B.
Nordiska Kompaniet.
Textilafdelpiagen Thyra Grafström, Stockholm.
Permanent utst8llning av fgrdiga och pibörjade arbe= ten samt material.
Rid vid inredning av viningir m. m.
Undervisning i Italiensk spets- och annan konstsöm.
Ständigt pä lager därtill hörande material: svensk, ' Fransk och Bömisk SpetstrHd.
Rikhaltigt urval av Spetsmönstcr. '
Ledig annonsplats l
D e fosterlandslösa.
u ' nder nu pågående varldskrig med.
dess komplikationer a v ställningar och körhållanden: pk ett satt.
som.
man, under fredstid icke kunnat förutsatta har an tydligare an:under normala för- hållanden Adagalagts huru i. alla avse- enden ohållbara ' och otidsenliga bestam- melserna om den gifta kvinnans natio- nalitet äro.
Gift kvinna är.
i nationellt avseende, vad medborgareratt beträffar, icke att rakna som s. k. huvudperson med ' självständigt medborgarskap, utan hon.
raknas som biperson och får nästan undantagslöst den nationalitet, det foster- land, s o f i mannen - huvudpersonen.
.- har eller kan få.
Denna osjalvstan- diga stallning sammanhänger naturligtvis rent principiellt med: den ' stallning den gifta kvinnan överhuvud intar i akten-.
skapet, ' underkastad mannens målsman- skap.
Bestämmelserna äro emellertid till följd a v sin internationella karaktär och sitt övriga sammanhang icke tillfin- nandes i aktenskapsratten, höra formellt icke under.
bestämmelserna om måls- manskapet, utan äro innefattade i. en särskild lag av.
å r 1894 om förvärvande och förlust av medborgareratt.
Dar stad- gas.
bl.
a.:.
l: o. att s.vensk kvinna.
förlorar '.
svenskt med borgareskap om ' hon,.
gifter sig med - den, som ej, a r .svensk med- borgare.
Att särskilt observera, ar, ' .att har icke uppstallts som förutsattnirig,, att hustrun också verkligen .blir med.
borgare i ett annat land.
Även om hon, av ' någon.
orsak - sådana orsaker.
finns.
det f. ö. inte .si ont om -.
icke ' får medborgareratt i annat land; skiljer .la- gen henne i alla.
händelser från hennes medborgarskap.
i Sverge.
.. 2:o att s v e n s k. kvinna, om hon icke.
blir I riket kvar, förlorar sin.
svenska medborgarerat t, om: hennes.man eftermatt i tio å r oavbrutet ha haft hemvist utom.
riket genom underlåtenhet.
att:: inom denna tid göra förbehåll - .om svensk medborgareratts, bibehallande förlorar: sin svenska nationaiitet.
Den, som.
p8 sådant sätt förlorat .svensk niedborgare- rätt och i c k e ' blivit medborgare i annat land.
kan.
återvinna .detta, om h.an tager hemvist har i riket eller konungen så.
dant medgiver.
Atervinner mannen på detta satt sitt svenska!
medborgareskap,.
återvinnes detta i vissa fall av:en .. aa hans .hustru.
.
Förutsättning i. detta fall, är.
i c.Le att makarria ha sitt hemvist Utom .riket i s a m m a främ:mande land.
Hustrun för-.
lorar som biperson till mannen med honom sitt.
svenska medborgareskap även om de ' vistas i s k i l d a länder; - Låt oss tanka oss fallet, att mannen har siti hemvist i Frankrike och h ' ustruri i Tyskland.
Mannen gör icke föreskri- ven anmälan och förlorar sitt svenska medborgareskap.
Får han utländskt med- ' borgareskap blir det val närmast franskt.
- Även hustrun förlorar genom mannens underlåtenhet svensk medborgareratt, och ' sarskilt att harka, h o n k a n .icke själv med.-laga verkan inom d e n f ö r e s k r i v n a t i d e n s u t g å n g förbe- h å l l a s i g r ä t t a t t f o r t f a r a n d e be- traktas som s v ensk medborgare.
Hon står.
och faller.
med.
mannen.
Ge- nom h a n s underlåtenhet, kanske glöm- ska, förlorar hon sin ratt att vara svensk medborgare.
Enda sättet för henne att rädda sig frHn en sådan eventualitet a r " att bliva i riket kvar ".
O c h ' o m hon inte uppfyller denna förutsattning, om hon fortfarande vistas i Tyskland, ' var hör hon då hemma?
Skall hon följa mannen som biperson i hans eventuella franska medborgareskap, eller skall den tyska staten ta sig an henne som själv- ständig medborgare?
Ja, detta kommer ju att bero .på respektive Ianders lagar, vilkas innehåll och mycket möjliga kollisioner har ej a r tillfälle att närmare ingå på; att fastslå a r endast, att svensk lag inte vidare har med henne att skaffa utan att hon utan egen förskyllan, kanske mot sin vilja, ä r utstött u r det svenska samhället.
En ' tredje möjlighet gives emellertid också, och en som kanske ä r mest i konsekv.ens med la- gens ' anda cich utgångspunkter.
A.tt hon skall sväva som ett internationell t fråge- ' - tecken mellan alla dessa möjligheter, till dess någon behjärtad.
man genom nytt äktenskap räddar henne u r hennes brydsamma belägenhet.
Vidare stadgas i den åberopade lagen: 3:o att u t l a n d s k kvinna, som gifter sig med svensk medborgare, genom äktenskapet förvärvar svensk medbor- garera tt.
4:o att u t l ä n d s k kvinna genom mannens naturalisation (upptagande till svensk medborgare efter ansökan hos konungen) forvarvar svenskt medbor- gareskap, om icke annorlunda vid na- turalisationen bestämts.
5:o att u t l ä n d s k kvinna förvärvar ' svenskt medborgareskap, om hennes man - naturligtvis utlänning - a r född har i riket och har oavbrutet haft sitt hemvist intill fyllda 22 a r utan att un- der sista året (21 - 22) till vederbörande myndighet ha avgivit skriftlig förklaring med avsägande av ratten att bli svensk medborgare och alltså på grund härav erhållit svenskt medborgareskap ..
Dessa bestämmelser visa val mer an tydligt vilken roll lagstiftarna anse fosterland och medborgareskap böra spela för den gifta kvinnan och, varför inte, för kvinnorna över huvud taget.
Fosterlandet a r er1 bisak, någonting som följer med på sladden, ett påbröd, som man far extra till skanks med alla andra ä ktenskapets välsignelser.
Det kanske här '.
bör anmärkas, att den fortfarande gällande l858 års naturalisationslag principiellt avser endast man.
Kungl.
Maj:t har dock ansetts kunna till sven- ska.
medborgare upptaga aven kvinnor, men dessa avlägga icke tro- och huld- hetsed som en man i motsvarande fall n
gör .. Naturligtvis ännu mindre den kvin- na, vilken s o m biperson - = hustru - till en man erhåller svenskt medborgare- skap genom h a n s naturalisation ..
Detta kanske i någon mån beror på att i tro- och huldhetseden ingår löfte att, med liv.
och blod försvara det konungsliga vildet och riksdagens rättigheter m. m.
Det bör ju alltid vara av en stor och avgörande betydelse för en man vi l k e t land han med liv och blod försvarar.
Vad kvinnan beträffar utgår man, i lagen konsekvent ifrån att det bör vara henne egalt detsamma, .i v il k e t land hon utför sina samhallsuppgifter, och omvänt, att det a r likgiltigt för ett land, vilka kvinnor som dar utföra sin med- borgerliga garning.
Utan att närmare ingå på någon urredning av vad det.
egentligen ar, som utgör ' kvinnornas medborgaregarning, kan man konstatera, att uppfattningen härav undergått en mycket stor förändring, som måste fört eller senare tvinga sig Fram till uttryck aven ' i lag.
, Konsekvenserna av de gifta kvinnor- nas fosterlandslöshet visa sig redan under fredstid genom ett stort osäkeri hetstillstånd i privaträttsligt avseende.
Frågorna gift eller ogift, skild eller fort- farande gift m. m. i dessa ' " blandadeu äktenskap stå i många fall, trots alla ansträngningar att förmå vederbörande myndigheter, som haft avgöranden om hand, till bestämda uttalanden, fortfa- rande, obesvarade på grund av lagstif- tarnas uppenbara nonchalerande av kvinnorna och deras ansprhk på ratts- säkerhet.
En kvinna, gift t. ex; i sitt - verkliga fosterland med en utlänning, a r dar att anse som gift med denne.
.I mannens land anses, icke någo!
lagligt äktenskap föreligga.
Vart hör hon?
Utdriven ur sitt eget, land och icke er-.
känd .. i något annat;, Genom kriget ha förhålland&amp;a ni- turligtvis ytterligare tillspetsats.
Vi läsa om engelskfödda kvinnor, som .i Eng- land gift s i g med: darstades helt och hållet- acklimatiserade .tyskar, som dock formellt .fortfarande h a tyskt medbor?
gareskap.
Vid krigets utbrott, vid f01 k- inventeringen, uppmärksammas förhål- landet.
Makarna stallas under uppsikt, och., hustrun får kanske i basta .fall ett par gånger dagligen: för kontrolls skull infinna sig hos myndigheterna.
Ty hon anses och.
behandlas - som tyska, trots det hon måhända aldrig.
satt sin fot i ~ y s k l a n d, kanske.
inte kan ett ord a v det påtrugade ufosterlandetsu språk.
Likadant med engelskor.
i Tyskland, och på samma satt skulle - förhållandet.
bli för svenskor, som här i Sverge gift sig med utlänningar, fastan de kanske aldrig varit uto ' m .Sverges gränser eller kunna meddela sig på eller förstå något: annat språk .an det svenska.
.De rnå$aldrig s i mycket förneka sitt utlandska.med~bor- gareskap och fasthålla vid att.de varit, äro och förbliva svenska och ' att Sverge a r deras fosterland, lagen har en annan mening om saken, och det a r demme: ningen som, alla protester till trots, nar det verkligen galler, blir den av- görande.
Man kan helt enkelt inte fatta den omedvetna grymhet, och, hansyns-.
löshet, som.
ligger bakom lagstiftarnas utformande i klara och tydliga bestam- melser, utan inskränkningar, utan mo- difikationer; av denna kränkande prin- cip: fosterlandet a r för kvinnan en bisak!
:
H E R T H A 334.
-.
- Rättrådighet i dagen p å detta område skyldig att själv göra förbeh ' all- om vinnes endast - .genom att ' behandla kvin- bibehållande av viss nationalitet i de nan, - den gifta - såväl - som den ogifta, fall, som ovan under punkterna 2:o och som självständig och huvudperson.
5:o nämnas, och att allenast hennes Principiellt skall d e n gifta kvinnans egen underlåtenhet skulle föranleda för- nationalitet avgöras för sig, oberoende lust av medborgareskap.
Någon ändring i vår lagstiftning kan av mannens.
En .följd av en sådan princip vore införandet vid äktenskaps naturligtvis icke aga rum utan hänsyns- ingående av valrätt, d. v. s. att kvinna, tagande till andra länders motsvarande som ' ingåf äktenskap med utlänning, bestämmelser.
Vad det här a r fråga om skall aga ratt valja om hon vill bibe- att - driva fram galler ungefär lika för hålla sin nauonalitet eller taga medbor- kvinnor av olika nationer, och det ena garerätt i .mannens land, och varför inte landet kan svårligen på grund av sakens aven att .mannen tillerkändes motsva- egen natur komma nämnvärt före det rande - .ratt.
En.
annan följd, som val sindra.
Har vore om någonsin ett in- knappast behöver påpekas, vore.
natur- ternationellt samarbete mellan kvinnor EVA ANDEN.
ligtvis, att.
en gift kvinna skulle vara på sin plats. '
.
.
.
v.
.
.
.Karl Staa - vis röstsitt.
Efter valen 191 1 och den Lindmanska - id Karl Staaffs bortgång a r frågan om politisk rösträtt för kvinnor allt- ministärens avgång trädde han för andra jämt olöst.
En betydelsefull insats har gången i spetsen för regeringen.
Vid h a n dock gjort i arbetet för denna friigas 19 12 års riksdag framlades regerings- lösande.
Tungt vägande och minnesvärda förslag om politisk rösträtt och valbar- ha de ord varit, varmed han fört de röst- het för svensk kvinna på samma villkor rattskravande kvinnornas talan i vår som för svensk man.
Som bekant blev lagstiftande forsamling, liksom - ock vid propositionen antagen av andra kam- många tillfallen inför den stora allmän- maren med 140 röster mot 66, men föll i första kammaren med 86 röster mot heten.
I riksdagen har Staaff framfört kvin- 58.
Trontalet i januari 1914 bebådade nornas röstrattsfraga genom icke mindre ånyo kungl.
proposition om rösträtt och.
än- Fyra motioner med instämmande av valbarhet för Sverges kvinnor, men övriga medlemmar av Liberala samlings- genom det i februari inträffade rege- partiets Fiktroenderåd.
Och den första ringsskiftet, då Staaffska ministären av- kungl.
proposition om rösträtt för kvin- gick, blev propositionen icke framlagd.
Bland hans uttalanden om behovet.
nor,.
som sett dagen i vårt land, har av en reform av kvinnans ställning i Karl.
Staaff till upphovsman!
samhället må erinras om hans yttrande under debatten om folkpensioneringen i .första kammaren: " Det a r sällan som ett glädjeämne i, politiken a r uteslutande .till glädje.
Det innesluter, dock ofta en eller .annan mörk punkt.
Såsom en så- dan kan jag för min del icke underlåta att beteckna det .förhållandet.
att .denna stora fråga, så betydelsefull för hela landet, har blivit förberedd, ' har under ansvar diskuterats och kommer att un- d e r ansvar avgöras allenast - av hälften av det svenska folket och dess repre- sentanter.
-- - -.
- .-.
Nu ä r det dock .så.
att det ar så att saga de självtagna förmyndarne, som ensamma besluta, och d e tvångsvis.
omyndiga, som få rätta sig efter beslutet.
Efter min &amp; ening ä r detta icke nyttigt, icke lyckligt för samhället.
Ju mera vi grunda detsamma på- rättfardighet, dess bättre, och det Framträder, synes det mig, särskilt i en stor sak som denna. "
.
Först och ' främst böra dock i tacksam hågkomst bivaras de storstilade anfö- randen, som Karl Staaff, då statsminister, höll .den 18 maj 1912 i riksdagens ' bagge kamrar under debatten om rege- ringspropositionen om politisk rösträtt o c h.
valbarhet för kvinnor.
Ur det tal han .höll i första kammaren må följande .ord här anföras: " Man kan säga, att kvinnans rösträttskrav a r ingenting annat a n en fortsättning.
e n ny utvecklirig av den känsla, den stämning, som en dag betog de s. k. ofrälse människorna i .samhallena, och som gjorde, att de sporde sig och andra: huru a r det möjligt, att,, ...
.darför .att .. vi icke äro födda till .adel, vi icke skoia * .ha några ordentliga,.
m ' änsk- liga .och medborgerliga rättigheter?
Det v a r den frågan, som gjorde .att.
adels- väldet och privilegierna f5llo.
Det a r en fortsättning av det spörsmålet, som de - fattiga vid, en: senare tidpunkt Framställde d å de sade: ä r det ' verkligen rättvist; att; därför att jag ä r född fattig och icke har utsikt att bli annat an fattig, jag icke .skall F &amp; något inflytande på mitt foster- lands angelägenheter?
Dar.med begynte, striden mot.
censusröstratten i.
.alla länder; en strid.
som - numera nästan öfverallt slutat - med vad man kallat den allmänna rösträtten - k a l l a t sa, till dess att.
kvinnorna begynte att aven för sin del göra sig hörda och ' sporde: vad a r det för rättvisa i att allenast därför .att vi tillhöra ett annat kön, vi icke skola betraktas och behandlas såsom fullmyn; diga m ' edborgare?
O m det således ä r otvivelaktigt, att denna.
fordran utgör ett nödvändigt - resultat av en a n mer om- fattande fordran, av en kraft, vars verk- ningar vi ännu endast delvis sett - vi kamma-nog att så småningom få se ännu flera och ännu större -, da kan man vidare spörja: finnes det dH någon utsikt, att de förhållanden, som framkallat dessa ' kvinnornas sporsmål, om rätt aven för.
- dem,.
skola förändras? "
Ord karakteristiska för den fråga de gällde, liksom för den som uttalade dem.
Tacksamma må vi minnas Karl Staaff, som i ord och handling arbetat för vår sak och på den ' anlagt stora synpunkter - icke partiintressets.
ANNA KLEMAN. '
s
Fru Björg Blöndals: förslag.
.gående lagstiftningen om makars.
egendomsförhållanden.
I 14:e häftet.
a v Hertha.
för- i år - har .Iäm.nats .redogörelse för ett förslag i frågan om det ekonomiska rattsförhål- landet mellan makar, som .fru Björg Blöndal framlagt i .. Dansk Kyindesam- funds tidning - K.vinden og Samfundet (n:r 14 för: i, år).
.
Efter atr ha sökt satta mig in.
i för- slaget och- därvid.
haft tillfälle att per- sonligen sammanträffa med fö.rslags7 ställaren, och med- henne diskutera såväl hennes förslag.
som - mitt eget i samma fråga (se uppsatsen uSjälvstän- digare stallning åt den gifta kvinnanu i.
8:e häftet av Hertha för i år *), ber jag härmed f6 framlägga några synpunkter i anledning av fru Blöndals .förslag.
.
Urgångspunkten för oss båda har varit.
att söka bevara kvinnans ekono- miskt-rättsliga självständighet och full- myndighet.
inom äktenskapet.
Detta syfte ä r ju ocksi grundlägginde för varje sådant reformkrav som de ifråga- varande.
1. sin tur .baserar sig varje strävan i denna riktning på övertygelsen om att kvinnans självständighet över- huvud och sålunda även på detta om- råde ä r något värdefullt, som av lag-, stiftningen bör så vitt möjligt befordras och som a r av den betydelse och vikt, att åtskdliga andra mindre väsentliga intressen må skjutas åt sidan, om sådant a r nöcivandigt för att bereda plats åt I m. '
L Denna artikel har itergivits i n:r 16 a v Red.
Kvinden og Samfundet.
.
rättsregler, som .garantera .självstandig: heten.
Tydligt är.
då också från nu anförds synpunkter, att lagsriftaren ej bör ' låta sig avskräcka av de tekniska.
svårigheter, som kunna uppresa sig på hans vag, då det galler att .praktiskt lösa problemet.
.
Energiska anstrang- ningar måste av honom.
kravas för att huvudsaken må bli tillgodosedd, det må nu sedan ske i den .ena eller andra formen, med det ena eller andra sy- stemet.
.
Däremot lönar d e t sig ej mycket att resonera om de olika systemen i Frå- gan med dem, som ej allvarligt behjärta kvinnornas sjalvständighetskrav, har närmare talat den gifta kvinnans eko- nomiskt-rättsliga självständighetskrav, eller annorlunda uttryckt; med dem, som ej inse att här föreligger, djupare sett, en psykologisk fråga, ej så mycket en fråga om att åt den gifta kvinnan garantera vissa ekonomiska fördelar inom äktenskapet eller skydda henne från de ekonomiska följderna av man- nens misshushållning eller dylikt.
Man bör emellertid taga i beräkning, att det feministiska ' självständighets- kravet alltjämt möter starkt motstånd från en stor del av dem som.
besitta lagstiftningsmakten.
Man bör sålunda också rakna med att dessa motstan- dare, om de överhuvud, mer eller .mindre motvilligt, ge vika för de reform- krav,.
som grunda sig på k v i n n o r ~ a s
. '
självständighetskrav, giiietvis äro be2 nägna ' att synner1igen; ' ritiskt granska den ' gifta kvinnans.
nuvarande ekono --.
miskt-rättsliga ställning: i allmänhet ' och därvid måhända komma till ett resultat, som i kompensation mot eftergifterråt självständighetskravet innebär.
avprut- ningar på: den gifta kvinnans förmögen- hetsrattsliga - ställning i andra punkter-.
Skall.
verkligen, menar man sålunda från ' motståndarehill, den gifta kvinnan b å d e tillerkännas självständig rådighet över s i n.
del av makarnas egendom o c h därtill fortfarande åtnjuta förmånen av att Förvärva hälften (giftorätt) i vad manrien genom sitt arbete, sin affars- skicklighet.
o. dyl; Förtjänar, en verk ' samhet, vari husirun oftast ej har någon som hälst del?
Det går väl an med de.t nuvarande systemet, meriar man vidare., ty ' detta verkar, praktiskt sett, huvud- sakligen blott ' såsom en änkerätt eller arvsrätt för hustrun (man säger ju också i dagligt talj-ehuru .oriktigt, att " hustrun ärver sin man "; det riktiga är, att hon vid mannens död utfår sin hilft eller giftorätt i makarnas gemensamma egen- dom). '
Denna änke- eller arvsrätt må gärna förunnas hustrun; orättvist kan det nuvarande systemet verka egentli- - gen endast vid skilsmässa, då en hustru bryter ut sin andel av det genom man-.
nen införda kapitalet eller * den genom mannens arbete förvärvade förmögen1 heten, kanske efter ett kort äktenskap och utan att vara i behov av den egen- dom, som utgör .hennes giftorätt.
Men en orättvisa satt i system bleve det, menar man vidare, om ena maken (man tänker närmast på hustrun) skulle omedelbart, under pågående äktenskap, komma - i besi ttn-ing av sin ~giftorättsan ' del air vad andra rriaken (i sh fall niannsen) g$oril ' si8 arbete ftiiyärvade.
Sådant &amp; ullq kännas, som am den Förstnamnda.
: töge något av * den landras rattmatiga egen&gt;.
dom det skulle ej.
vara skäligtii Och: \.
da ' .det i regel ä r ' mann ' en, som: ar ' defil förvärvande; skulle en lagstiftning a+ ifrågavarande innebörd i stort sett medu- föra ett obehörigt gynnande av hustrul?
.
.
på mannens bekostnad. '
Det ar icke så myckef tillgodoseen-.
det av den gifta kvinnans ' sj ' älvständig~ het, som tirött - opposiiion i d,et av mig.
framlagda förs1aget; ' utan mera det a.n d r.a grundlaggande momentet dari, nämligen- jämlikhets- eller likställighetsprincipen: Ledande för mitt förslag har j ' u varit, att makarnas jämlikhet skulle starkt understrykas i lagstiftningen.
Båda ma- karna skulle fritt och självständigt för- foga över l i k a andelar av sammanlagda inkomster; oavsett genom vilkens arbete eller förmögenhet in- komsten inflöte.
.Darigen.om skulle en: naturlig Förutsättning skapas ..: för at-t.
makarna skulle kunna såsom ' jämlikar och goda kamrater med varandra över.
enskomma om ' de gemensamma utgif- terna, resp. den del därav som skulle avsättas såso ' m besparing.
Den ena ma- ken skulle då ej, åtminstone icke i själva det förmögenhetsrättsliga systemet, finna någon anledning att se ned på den andra såsom en ekonomiskt mindervärdig (och därigenom kanske mången $ng för känslan också psykologiskt mind er^ värdig) person.
Kontrahenterna skulle åtminstone icke av lagstiftningen upp- fordras att så noga väga och mäta var- andras förvärvsförm~ga och ekonomiska ' ' ' i ':,.
.
.
I I ' ' ',
M E R T H A 338.
.
.
..
8kapacite!
(u det personliga kapitaliserings- värdetU), utan fastmera skulle det ligga sisom en tyst .förutsättning för det äktenskapsrättsliga systemet, att ma- karna hyste så&amp;na känslor gent emot, varandra, att den inkomstförvärvande maken .gärna såge, att den andra finge lika del i och rätt till inkomsten som han själv.
I den ömsesidiga känsla, som bör vara grundläggande för ett akten- skap, ligger bl.
a. aven ett moment av generositet, för att icke, använda ut- trycket " flotthetu.
" Mitt ar ditt, och ditt ar .mitta, ' heter det ju.
Om - man också medger, att det mtlhända går för långt, då man,.
såsom nu, låter makarna fá ömsesidig giftorätt i varandras i akten- skapet införda kapital, varmed jag här menar den ärvda eller på a n n a t sätt än genom a r b e t e u n d e r ä k t e n s k a p e t förvärvade egendomen (alltså lii ter per- soner " gifta sig till pengaru i denna mening), så.
synes dock, från nyss an- förda ' synpunkter, ' en tilltalande och .lämplig medelväg vara, att makarna er- hålla .omsesidig ratt till hälften av in- k o m s t e r n a under äktenskapet och därmed också i regel till halften av den besparing, som kan göras av in- komsterna.
Men det ar just detta ekonomiska jämställande av makarna, o a v s e t t huru- vida den ena eller båda bidraga.
till inkomstens förv-ärvande eller vilken del i inkomstens intjänande den ena eller den andra äger, och o a v s e t t huruvida exempelvis hustAn skulle,, - om hon ej ingått äktenskapet,.
varit i stånd att komma upp till .samma inkomst som .mannen, det.
är just detta- moment i mitt f&amp;slag, som mött det kraftigaste motståndet.
Även fria feministiskt håll har man f. ö. opponerat sig mot en sådan anordning; man menar, att det i viss mån skulle bjuda en hustru emot att erhilla större andel av.
makarnas inkomster an den som verkligen mot- svarar hennes eget arbete, resp. större andel i mannens inkomst an en rättvis kompensation för den inkomst hon så- som ogift.
haFt eller skulle ha kunnat Förvärva.
Hennes stol.thet skulle för- bjuda henne att begära eller genom lagstiftningen tillerkännas mera.
Fru Blöndals förslag synes i nyss sagda hänseende så att säga lättare att svälja för antifeminister och mera smak- ligt för de längst gående feministerna.
Fru Blöndal begär icke, a t t, den ej inkomstförvarvande maken utan vidare skall tillerkännas samma ekonomiskt- rättsliga ställning i fråga om inkomster under äktenskapet som den inkomst- förvärvande, utan hon nöjer sig med att den förstnämnda (vi antaga hustrun) garanteras självständig rätt till vad fru Blöndal ' kallar " det personliga kapita- liseringsvardetu.
Fru B. medger visser- ligen, att mitt förslag till halften v a r är det ideala och mest tilltalande, men att hennes förslag angående det personliga kapitaliseringsvardet ar mera påtagligt rättvist eller, kanske hällre: det ar svå- rare att komma ifrån att tillerkänna den gifta kvinnan självständig rätt till hen- nes personliga kapitaliseringsvarde.
Har blir fråga om en direkt kompensation.
En kvinna avstår vid äktenskapets.
in- gående från självförsörjning och agnar sig uteslutande, åt familjen och hemmet mot det att hon- erhåller.
samma in- komst och samma självständiga rådig-.
h &amp; däiöver s o m hon vid äktenskapets, ingående innehade.
Hon vinner alltså: icke omedelbart någon ekonomisk för-, del ' genom iktenskapef.
Den fördel för hustrun; som,.enligt fru B:s förslag lig- ger däri att hustruns andel i mannens i ' nkomst skulle absolut taget ökas med stigande inkomster for mannen, ar icke så stor ' att den ' verkar såsom ett oratt- matigt riktande av hustrun på mannens bekostnad: Hustrun .fir dock aldrig mer an den kvotdel av mannens inkomst, som .hennes personliga kapitaliserings- varde vid äktenskapets ingående ut- gjorde i Förhållande till mannens.
O m t. ex. hënnes personliga kapitaliserings- varde därvid skäligen kunde uppskattas till 2,000 .kronor och mannens till 4,000 kronor, sh kan hon.
enligt ' fru Blöndals förslag i .princip dock icke erhålla mer ' an av mannens inkomst.
(Jag erinrar .har om att.
vad som galler hustrun.
galler ock omvänt mannen, ' alldeles såsom i mitt förslag.)
.
.
Den gifta kvinnans ekonomiska sjalv- standighet i betydelsen av sjalvstandig- het i förfogandet över den - andel av - makarnas inkonister, som tillkommer henne, raddas principiellt lika bra med fru Blöndals system som med mitt.
' Huvudsaken.
var ju ock för oss ' båda självständigheten, Med l i k s t ä l l i g h e t e n mellan ma- karna och allt vad detta.
har att prak- tiskt-och ' psykologiskt betyda, icke minst för hela.
uppfattningen av förhallandet mellan man och hustru, blir det med fru B:s ' förslag samre, och detta tyd- ligen därför- att kvinnorflas inkomst- nivå ' an så länge åtminstone a r - och till viss ' grad.
kanske alltid blir.
i genom- ' ' ' snitt lägre än * annens.
Den .gifta kvin- nans.
stallning blir.
enligt fru.
.B:s för- slag visserligen - icke samre ' an d e ' n og i f t a s, under ' förutsättning atts mannen; kan bereda hustrun en lika hög ekono- ' misk standard.
som hon.
.hade sisom!
ogift, d. '
v: .s.
att ' hennes - kvotdel av hans inkomst uppgå ' till hennes .in- komst sisom ogift.
Men den gifta.kvin?
nans ekonomiska stallning blir i all- mänhet samre an m a n n e n s.
Endast i den mån kvinnornas inkomstnivå höjes till likställighet med mannens, blir - ge- nomsnittsresultatet med fru B:s förslag lika ' gynnsamt för.
hustrun som efter.
.. ...
mitt förslag.
Nu - tala: nog åtskilliga skal.
För att ' lagstiftningen med särskild hänsyn be- handlar den gifta kvinnans ekonomiska stallning ' i ' jämförelse med den ogiftas: Utan att ' närmare ingå på dessa sk ' äl torde dock har .kunna phpekas, huru: som en gift kvinna synes böravaraG tillfälle att genom besparingar - å.
sin andel av makarnas gemensamma in: komst gardera sig gent emot sådana eventualiteter som ' mannens bristande arbetsförmåga eller arbetslöshet, skils= massa (i fall då hon ' ej kan av, niannen få underhåll) ' m. m. a ed den kvotdel fru Blöndal garanterar den .gifta kvin- nan blir det svårare för denna att .lagga av besparingar.
O m hustrun också .ej skulle.
kunnat ' såsom ogift spar8 mera:,.
a r givetvis ' behovet för en gift kvinna; särskilt - genom .moderskapet och dess följder, att försäkra sig mot den situa: .tionen, att hon sthr ensam ' utan arbete, Större a n.
för den ogifta; ' Möjligheterna till dylik - försäkring äro.
flera med mitt förslag an .med fru Blöndals. '
1 ' ' ' *.
Fru Blöndals systeni utesluter emel- lertid r ingalunda, att hustruns p,ersooliga kapitaliser.ingsvarde efte-r frivillig över- ensko.mme1se b e r a k n a s till detsamma.
som mannens, aven om hon i verk- 1.igheten.
.ej h a r sam; ma förväryskapaci- tet som h a n Det väsentliga i fru B:s förslag s-ynes vara, a t t e t t personligt k a p i t a l i s q i n g s v ä r d e.
alltid fast- sfälles, men förslaget innebar ej, att detta skall exakt motsvara .verkliga för- hållandet.
Kontrahenterna skola alltså kunna överenskomma om en.
för hu-, stmn gynnsammare beräkning an denna, exempelvis just den .som enligt fru B:s egen mening ar den idealasberäknings- grunden, nämligen h al ft e n yar.
- Därmed ar en brygga, slagen mellan u.
Blöndals förslag.
och,, mitt.
Det skulle t., o. m. med Fru B; s förslag Wnna i lagen fastslås.
att därest icke annat avtalades mellan.
kontrahenterna yardera maken .skulle anses aga lika personligt kapita1iseringsvard.e.
Skillna- den mellan fru B:s förslag och.
mitt bleve då endast den, att enligt det förra sk.all inkomsten.
av k a p i t a l.
i princip behållas av ägaren till kapitalet, medan enligt.
mitt.
&amp; slag all!
inkomst - vare .$:ig av kapiti$dler arbete - samman- SIAS och, delas i två lika gielqr, varav.
Fannen ...
förfogar över den ena och hustrun över i den.
andra.
Denna olik-: het a r .. emellertid,.
.Atminstoqe för mig, ej., av nhgon större betydelse.
Bättre synes dock vara att álltid låta kontraheqterna vid äktenskaps ingående uppsatta, aktenskapskontrakt (eller,.
om man så.
yill, * aktenskapsFöror @), som $all.
.
innehålla &amp; erenskommelse om.
.
personliga.
- och all * faststalfa parternas, a ka.pitaliseringsvärde.
Även med .mitt förslag vore ett obligatoriskt aktenskaps- kontrakt måhända det riktigaste.
.Bilda parterna tvingas då att - sätta sig in i den förmögenhetsrattsliga innebörden av äktenskapet och besluta .sig för den ena eller andra anordningen inom vissa av lagen givna gränser.
U ta n ett obligatoriskt aktenskaps- kontrakt fruktar jag, att fru Blöndals system skulle ge anledning till mycket delikata och svårlösta tvister mellan makarna för bestämmande.
av vad som verkligen utgör resp. personliga kapi- taliseringsvärde.
Fru Blöndal synes ej heller ha något att invanda mot obliga- toriskt äktenskapskontrakt.
I så fall skulle lagstiftningen om det personliga kapitaliseringsvärdet inskränka sig till att fordra, att ett dylikt alltid faststall- des, ävensom - ge förklaring över vad därmed menades och.
ge anvisning om huru det skäligen borde beräknas, utan att likväl denna anvisning behövde följas av kontrahenterna.
L Av den föregående framstal-lningen torde vara tydligt, att någon djupare motsättning e j råder mellan fru %.
: s förslag.
och mitt ..
Det senare.
går litet längre, fru B:s stBr ej i vägen för det längregaende.
.
Vad slutligen detaljerna i fru B:s förslag.angår kunde därom ett och; annat xara; att saga,.
men frågan härom.
sy- nes .mig - åtminstone f; n. ej.
ha större aktualitetsintresse.
Ändamalet med att jämförelsevis detaljerat fr.am1agga det ena .eller.
andra.
- förslaget ar ju huvud- sakligen att söka illustrera, huru det flireslagna systemet.
skulle.
närmare
krinna utformas ' och taga, sig ut Ii olika avseeden, k e n s o m att ' visa, att man sökt ' genorhtänka systemet &amp; h kommit till d e n uppfattningen; att det .,ej bör vara ' omöjligt.
att ' tekriislit lösk probie- met pA ' den vag man föreslagit: Mi- '.
.
handa blir det.
anledning: atfl !äigre fram återkomina till.
detafjema. '
i ffu Blm- dals fordag; vilket- synes- mig:+ärt den största uppmarksamtietl.
.
.
.-.
" .Geo~a s ~ - * '.
.
.
.
.
.
-. '
'.
.
.
.
.
et ar bi ' stri tider för mänskorna, och friska.
vilj ' or.
och starka hj ' al- bande hana ' er behovas m e r än kanske nagonsin förr till-att råda bot på nöden.
Dyrtid o c h arbetsbrist på en gång gal- ler det att: komma över: Stat.
och kom- mun göra siw för att hjälpa, men det räcker ej.
.Då vill det oekså andra krafter bil - och de ha ' visat sig - fin- nas, modiga, uppfinningsrika,.
uthålliga.
Det ar, blanii allt vad som gjorts, en Speciell sak som jag tanker på, har jag säger detta.
E.ta område, dar det pil grund av inträffa ' d ' e.
forhiilanden gällde att i dessa svåra tider framför allt gripa in snabbt.
hjälpande: - Och .. viIket gjor- des har i Stockholm ' med en besht- samhet och en förmåga, som laro varda bet största erkannande.
Det var förliden höst.
Nar krigs- skricken hade svept in övei vårtland och.
bragt en allmän osakeihet in på S &amp; gott som .afla orneden, när mobili- seringen tagiit bort m,ängder av familje- försörjare,.
.nar l !ifsmed~elspriserna hade Grjat sitt orrh5rda.
.stigande i h6j ' d ' en.
.
- I. ett m e d allt de,tta kom for m stor klitss av industriarbetare i&amp;rt land.
den iv.isserligerii ' cke oväntade, men specidlt ' ni-.
så: Fruktade - ukasen;:.
som skitlie ' ', -.
.
.
.
.i.
.
.
stä.nga demr ute från deras yi-lie.
For somliga på obestämd tid; ' för andra för alltid.
.
.
.
.
- Statens smonopolkering ' w ' tobaks- tillverkniigen.
var sedan årets riksdag e n beslutad sak: Den ' för att skydda de enskilda tobakshandlarnas intressen av dessa bildade trusten hade - att bevaka ' dessa intressen.
' Och, då - .blev det så, att mitt i den ' övriga bekymmers- tiden föll slaget over dobpksarbetarnas kår.
. '
~ n ' dag ' i september förra gret uppsade: .Förenade.
Svenska Tobaks- fabriker, med ' ä t t a d8agars frist, samt- liga anställda arbetare och arbete is ko^.
Dessa hade d &amp; under den.
sist fövflutna mtinad ' en Fått ai-beta f o r h a h lön: Så- ledes med mindie möjlighet an någon- sin att-göra besparingar ...
.
Slagetdrabbade alla i tobaksindustrien installda: över.
hela landet; Men det ä ' r historien om hjälpen åt Srockholms- arbeterskorna jag har skall berätta ...
- .Trusten karid ' e ' sih forplikteke att göra nhgot för detta - stora antal utkastade .arbeterskdr.
Meri den.
h.ade inga åtgar-: der ' - vidtagit och var tydltgen- totalt re-.
.
.
.
.. surslös.
Kl: 12. up&amp;igningsda.gén,, d$.afbetarna kl. - 2. skulfe få - * ta: sitt p &amp;. '
.
,. '
a.
.
.
- H E R T H A 342..
.
.
- - de, ringdes det upp i telefontill.
Södra verksamhet över ett.
år och som kun- K .. E.
U; K:s - ordförande, fru Agnei nat sysselsätta dessa " permitteradeu liigklmari,.med föifrågan om föreningen.
arbeterskor, vilka under sin ofrivilliga kunde omedelbart ordna bespisning för ledighetstid icke ha.
lov att - binda sig ett 400-tal afleterskor.
Svar skulle man för annat arbete.
Genom anställning i ha " till ' kl.
2 för att om möjligt kunna annat yrke.
under mellantiden - som lova dessa kvinnor, nar man delgav redan visat sig bli ohyggligt lång - dem uppsägningen, åtminstone ett må1 skulle de nämligen förverka sin ratt att mat om dagen en tid framilt.
en gång komma i monopolets tjänst.
För fru Ingelman gällde det att handla Jag har sett Nödhjälpspåsen i arbete på eget beråd och eget ansvar.
För-.
och sett flinka händer syssla med för- eningens styrelse kunde ju- ej hinna färdigandet av denna improviserade fabriks alster.
Främst då med de präk- sammankallas.
.
tiga koklådorna, som i olika storlekar., Då, sade hon ja, lugnt och beslut- samt.
.Det var ju t v u n g e t att göras!
sedan säljas till pris av 15 och 12 kr.
Men hon .stallde sina villkor.
Bespis- och som på en gang äro så trevliga att iiingen.
skulle ordnas.
i form af skolkök .. se på och så utomordentligt behändiga och trusten upplåta.
lokal .. Naturligtvis och praktiska.
Och vilka - jag måste tala.
om det har - kunna beställas di- antogos.
dessa viilkor.
, En vecka därefter började f r u Ingel- rek t från fabriken, Brannkyrkaga tan 45, man.
Len, lokal vid Götgatan bespisning liksom allt det som i övrigt där tillverkas.
Det " övrigau a r av mångahanda slag.
av 100. personer,.
givetvis aven med di- rekt ' penningunderstöd av tqusten.
.
.
.
.
Den ursprungliga tillverkningen av pap- .Men detta företag förslog ju inte på.
perspåsar ar för tillfallet avstannad på långt nar.
I. vida större utsträckning grund av svårigheten att få.
papper.
miste bespisningen .ske för.
att hjälpa Likaså .. ar det slut med förfardigandet alla.
' dessa arbetslösa.
Och det behövdes av de ' långa, grant fargade och med mera än mat; Det rnilste ocksA skaffas ett: fästande ämne bestrukna pappers- remsorna, flugfångarna, som avsattes i arbetsförtjänst åt dem,.
Hur planen arbetade sig fram i fru massor på Ryssland.
Vilna var huvud- Ingelmans modiga och uppfinningsrika orten för dessa .stora leveranser, men .hjärna kan jag ej så noga göra reda för, sedan .det inneslöts och in-gs av ty- ' men någon månad senare hade hon -- i skarna, har kommersen måst upphöra.
Askar av alla slag och storlekar, klädda.
den &amp; t henne av trusten upplåtna f; d. to-: abaksfabriken.
.vid.
Brännkyrkagatan - med papper eller den moderna, rik- i gång en bespisning i stor skala, efter .blommiga kretonnen,.
kartonger, skriv- hand för.
anda upp till cirka 800 per- underlägg, stores - av färgglada parl- soner .. Och d ä r t i l l a r b e t e - för ett kedjor, pärlorna av konstmässigt rullat papper!
Tobaksarbeterskornas.
smidiga loo-tal.
kvinnor.
.
Detta ä r den s. k, ~uNödhjalpspåsenu, och vana fingrar, som rullat så många som.
n u i växlande utsträckning varit i Ana och tunna cigaretter, ha Astadkom- ' l
mit.
riktiga små mästerverk i dessa .fasta och: jam.na~aparloru~.
En dylik store täv- lar gott med.
d e japanska.
Nordiska Kompaniet.
har också gjort beställning av dem, liksom det.
h a r gjort stora be- ställningar ' av handskaskar och andra av de trevliga: kretonnekladda askarna, som N.ödhjä1pspåsen förrardigar;.
.
skötte serveringen,.
på .. denna.av.delning!, på fru4ngelmans begäran.
Jat.
s.in har-, liga-:fast klinga, .$ut- i .några ssnger.
av: J ' osephs~fi.~: synbarligen:, .till .., stort: pöje, aveneför hennes kamrater arbeterskorna, sdm .just höllo .på att avsluta-sin måltid.
.
Vid denna andra bespisningsavdelning i lokalen vid Byannkyrkagatan får även:.
.
* mat, avhämtas, f6r.
dem - som ay sjuk-.
.
.
.
.
Medan arbetet går friskt undan i d e lighet eller annan orsak .ej själva kunna stora fabri,kssalarna, börjar fram .. mot.
sig; detta naturligtvis också mot ._.
.. infinna middagstiden den stora bespisningen - legitimationskort.
L för icke vid NödhjalpspAsen anställda arbeterskor och arbetare - i olika lag Vilket jättearbete det varit att orga- i den därför reserverade salen.
H a r s e r nisera.
och ordna hela detta företag,, man man och kvinnor om varandia vid torde nog lätt inses.
Och hvilken oför- de långa, vaxdukskladda borden, barn tröttad uthållighet för att alltjämt hålla.
.
det i gång!
.Den som ' alls har någon in- med .För övrigt.
Vid ingångsdörren sitta tvenne kontrollanter, som granska och.
: sikt i vadliknande verksamhet ' är.för- utbyta de gröna legitimationskorten från står vilka: oerhörda stötestenar som: Hjälpbyrån nio 16 - vilka utvisa ' att naturligtvis komma i vägen, vilka svå- det a r.
tobaksarbetare med ratt att få .. righeter att ö.vervinna .- icke .minst äta har - mot vita kontrollkort, som.
.
därför, - att d e t a r m a n s k o r man, - har.
avstäm.pla8 för dagen portionerna få att handskas med .. Och här därtill @ än: gästerna ' själva hämta ' vid.skänkbordet,.
skor, som äro i en förtvivlad ' stallning.
dar de .. vid köksavdelningen engagerade och: som kunna få bHde den ena - och arbeterskorna .stä och dela ut dem .ur .den andra funderingen över * sina.
egna de kolossala matbehållarna, .som det förhållanden - och statens, kommunens.
.
,.
ångar och.
ryker ur.
Två .ratter mat, och ' de enskildas satt.
att hjälpa.
soppa,.
fisk eller kött: eller i annan ' sam- - Vad som ä r det stora med detta före- mansattning, med tv8 portionerav varje tag - alldeles oavsett det väldiga i ratt och ett glas dricka till a r vad som själva prestationen - ar att-man ge- bestås; ' och det .är en ' god och tillfreds-: nom Nödh jalpspåsen lyckats förbinda stallande maltid.
Något som v e r k 1 igen de arb; etslösas ratt att.
f å hjälp ' med kan ' intygas ' av .den, som .skriver:detta, principen.
att.
.
icke .ge som understöd vilken, .inbjuden av företagets ledarinna .utan som betalning för arbete.
Be, att deltaga.
i mAltiden.
inne i. den för spisningen a r visserligen fri ' och säledes .Nödhjalpspås.ens egna ' arbeterskor re- .direkt understöd, arbetet på Nödhjälps: serverade matsalen, blev i tiilfälli.
att,.
påsen däremot ger ju en förvärvad.
och smaka på den förträffliga maten ' - me- rattmatig-dagsinkomst .. Vail trusten ' fö~st dan en av de unga arbeterskorna, som ...
ochstateniedan skulle kant-som.
sin skyl- v ' ' ' C ' ' ' ' ' ' e ' s
- dighet att.ee ut som.
a ?betslöshetsunder- itöd At dessa @ permitteradea arbetare har n u 4 stället gått fin detta fö~etag, som inte endast ager så m h g a munnar.
mit utan även - sh &amp; inga.
Ränder arbete, Men framtiden ar.
oviss och - hotande.
Statens .bi ' d:rag skulle egenttigen upp- hört redan med september.
i. år.
Emel- lertid utgår det allr.jiimlt och kommer r ' väl a # så göta en tid fram&amp;, antagligen till jul- .. Och sedan fär det vii1 bli mo- n6polstyrelsen, som tar vid - hur det- nu an - kan komma att ordna sig.
Under tiden ' vantar man tacksam.t på beställningar.
av varjehanda ' slag på Nöd hjälpspåsens kontor, Brännkyrka- gatan 45, Stockholm, Allm Tel. 310 12.
ELLEN KLEMAN.
Upprop.
&amp; rika- rem er- ör bundet h:ar För avsikt att nästkomman.de vår öppns en E r o k t a d i i n g + och trädgi@dsskola f6r kvinnor å egendomen Apelryd i Skåne, vilkenasom bekant.
för detta ändamål av lektor E. Osterberg och fru M.
Berg- man-Osterberg såsom gåva ö v e r l h a t s till.
f~rbundet.
Det hak bTiVir ett.
lösenord i ' våra dagar, att landets egna tillgångar böia till- varatagas och utnyttjas, och mycket.
arbete nedlägges i olika riktningar på denna nationella uppgift.
Även den, svenska Frukt- och trädgårdsodlingen erbjuder be- tydande resurser, som vårt folk ännu icke tillgodoglort sig.
En synnerligen viktig grgard.
för att p i detta omtlide vinna sttirre utbyte a r enligt.
undertecknades hening, att hemmens kvinnor ur alla sam.hallsklassser beredas tilEFiiR att för- värva bättre hsikter f skötandet av den - egna trädgården.
Det ar detta okade béh6.v - av uridervisning för hemmens kviriiior,.
som den planetkie Skolan viil m.Öta.
~ ~ e i &amp; ä &amp; d s.ä.rdeles~,väl lämpad för ändamålet och en dit ?rligd.
- ~&amp;ndornen - trädgårdsskola har stora.
atvecklingsrnöjligh.eter.
För att skolan .redan från början skal8 pil ett ~u.11stanaigt och: rationellt sätt.
' lamn$i eleverna uridervisning.
' i skötsel och tillvaratagande av dess- Prodikter, ilro emellkrtid en d d nybyggnader och andra iinordni&amp;&amp;, som ' kräva rörelsek~pital;.
erforderligd: Utförda beräk.ningar.
.
under de forsta tre åren behöver ett kipitaltillskott av minst $sa, att Skolah 5,00&amp;.kr.
- .. per år,.
* och, - bektag&amp;tv &amp; .. är ~ r k d r i k ~.
- ~ &amp; - ner~~ö~b icke.
u ~ i d tillfille et a t t staila.
dessa periningmedeg till förfogande.
.
::.
.
. '
.
.
-.
.
V t
a ' .l H E ' R T ' H !A.
.a45 Då: undertecknade.
.
anse,.
atr:.en.
skola med har angivna syfte skall:.bliva till s.
- yi.
i Ofhoppning att finne förståelse och intresse för &amp; okt ' gagn ' f &amp; * lande ' t, .. @ ga.
den blivande .Apelrydsskolans verksamhet göra-.en.
vördsam hemstaHan om ett ekonomiskt understöd Wr n h n d, i.
tre-årsperid .. ' Ett .s; ådant bidrag k a n ' fordelas.
.
.
.
.
.
.
.
i &amp; postec, p &amp; ' exe,n&amp;lvis 5b k; eller högre- belopp e l l e r m k lämnas i en summa.
.
Agronom.
Ordföran,de;,.
.
.
.
ELISABETH QUENSEL; '.
f. von Mentzer.
I.
.
Vice o.rdfÖrande.
.
, I I SIGRID MELANDER:, Liirarlnna:vid Fredrika-Bemer-Förbuets .lanthushHlln,ings- skqla 4 Rimforsa '.
.
.
' sekreterare; ' '.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
. '
.
.
.
.
: TrädgArdsdiyektör.
.
, '.
.
.
Jordbrukskonsulent ...
-.
.
.
FGrestAqdar !nna för .Fredrika-R~mer-Feundets lanthus- Q ~lmforsa.
:,,.
.
.
.
.
h4llningsskola.
.
.
.
.
.
.
.
a -.
.
Sekreterare i. Ftedrlka-Bremer-Förbundets: styrelse;.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
:.
Fredrika-Br.e.mer-Förbundskretsen Lund m.ed-omnejd; sammanträdd.e tisdagen den 28 sep-.
Hotel.1 i Lund .. under.
.docent tember,.
.i Grand: Hilma Borelius ' ordförandeskap.
En del för- eningsangelägenheter behandlades, varefter frö- ken ~ u t h Kleberg höll ett föredrag om $ckt,.
scoutrörelsens .uppfostrande .betydelsg; .. Fru: Elisa- beth, Quensel, .. Malmö, lämnade, därph en: del upplysningar:.
om; f6rbunde.t~.
fruktodlings --.
och tradgirdsskola Apelryd, fru Bergman-Osterbergs vackra donation till Fredrika-Bremer-Förbundet '
.: '.
': Glimtar: utifråek;.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
.
.
.
stigit upp och ursäktat sig for att de icke hunno fram till röstrattskam.parnas led förrän p i seger- paradens " dag.
:.
S i ' ' baronessan: ' Schaffalitzky 5 Kvinnliga missi6hsarbetares.
vägnar i tidskrif- ten " Bring Lys ".
' Under ' det hon uttalar det varmaste tack, till föreghgskvinnorna, erkänner hon, att:.de kretsar.-.
som kalla sig kristliga, i stor- - utsträc.ing förhilljt: sig.
: passiva i. denna ffiga, men i ': ' all ödmjukhet tror hon sig dock kunna anföra ett giltigt skäl till deras hillning.
Det kunde nämligen.
handa, att " Gud själv hade.
tillslutit deras.
ögon: föra.
betydelsen av denna sak ", p i det de icke mitte distraheras f&amp;n sina speciella uppgifter.
Baronessan Schaffa- litzkys synpunkt är helt visst beaktansvärd, men den bör nog inte användas i vardagslag, ty de flesta ögonbindlar torde vara knutna av mänsk- liga, alltförmänskliga händer.
, dm.
skämt en strejkdag för allg-staden New Yorks utom hemmet arbetande kvinnor.
Den hade slagit med blindhet.
.
. '
- .-En .sUggestionskur.
: .Den ' outtömligt fantasi- fulla.
komité,.
: som- ' leder.
: imösträttskampanjen i.
; New Yorii, hade satt pi.
sitt program bland an- .....
.
.
.
.
.
-: .... .........
.
.
. '
.
-.
. '
l Försoningsverk.
Det lär inte vara mänga i närvarande tid, so ' m samla internationella välsig- nelser p i sitt huvud, men till de f &amp; hör lnter- nationella Rösträttsalliansens stab i London.
Icke den argaste militarist torde haft panna att förkättra deras högst reella fredsverksamhet.
Den uppgift de hade ställt sig för sin Inter- nation ' al W o m e n ' s R e l i e f C o m m i t t e e tyc- kes nu i stort sett vara löst, vilket vill saga, att de tagit vird:om alla Htkomliga " fiender " av kvinnligt kön, antingen genom att eskortera dem till Tysklands gräns eller genom att skaffa dem hem och arbete i England, samt hemfört de i Belgien strandsatta brittiska undersatarna, till stor del barn, som höllos i skola där och vilka deras föräldrar redan sörjde som förlorade.
En rapport i J u s s u f f r a g i i framhiller,att de tyska myndigheterna pH.
allt sätt underlättat denna.
' ' repatriationa,.
och tyske guvernören i: Bryssel.
har skrivit och tackat.
komitén.
'.
.
.
-.
.
., - '
H E R T H.A.
.
.
.
,.
...
.
347,.
.
.
.
-.
~ r e anmarkningsvarda: .represenienter inom den - tyska kvinnolitteraturen för den s; k. samhallsrealismen äro, Gal b r i e l e R e u t e r, H a n s v o n .Kahlen- b e r g ' o c h ~ a u i s e Westki ' rch.
Den förstnämnda .debuterade med tämligen värdelösa exotiska romaner och. '
blev ' i slutet av 90-talet i ett slag berömd genom ' Aus g u t e r F a m i l i e a, som, gått ut i ett.
tjugutal uppl.agor: Den a r en tendensroman utan estetiskt varde och angriper i många fall med ratt, men stundom inkonsekvent och 010- giskt, ' det moderna kulturlivet och de ' rådande samhallssederna.
Den upprul- far en .pessimistisk bild av den lott, som vantar döttrarna i de obemedlade s. k; bättre familjerna, om de ha ett känsligt hjärta och ett vaket samvete samt .sakna mod och kraft att gå de nya vägar nutiden banar för kvinnan.
Den behjärtansvärda tendensen var väl huvudsakligen orsak till bokens fram- gång, ty som konstverk ä r den absolut misslyckad '.
Handlingen består av löst sammanhängande enskildheter utan fast komposition, stilen a r fantasifattig och.
.
monoton, språket nyktert .. I karakteristik och psykologisk.
teck- ning överträffas den vida - av Gabriele Reuters senare arbeten, en rad no- veller och romaner, bland de sist- nämnda t. ex. " F r a u B u r g e l i n u n d i h r e S ö h n e u och " E l l e n v o n d e r W e i d en ", vilka dock icke haft samma framgång.
Den .förra skildrar moder- skapets, den senare det moderna ak- '.
.
.
.
.
.
.
.. tenska,pets ' tragedi,.
o c h båda ": .böckerna visa- prov på '.
en: .fin reflexionsttalang: Som i nästan alla .Gabriele Reuters '.
ar- bet ' en äro de kvinnli,ga; personerna- ' val o c h - träffande ' tecknade, de manliga dar- emot misslyckade.
Endast e n gång; i berättelsen " D e r L e b e n s k u n s t l e r u; har ' hon förmått m ' ed saker hand och p i ett verkligen mästerligt satt skildra.
en manlig karaktar, en egoist, - som till slut- fångas i nätet: av sin egen egoism.
På grund av det något säregna temat -- de ogifta blivande mödrarnas Get: semane - väckte för nigra å r sedan ' D a s T r a n e n h a u s U - ett visst ' upp- seende och såg många upplagor.
Este- tiskt och psykologiskt betydligt varde- fullare a r emellertid romanen. "
Fr-u h- l i n g s t a u m e l u, så vitt jag.
vet Gabriele Reuters sista större arbete.
.
.
H a n s von Kahlenbergs verkliga namn a r Helene Kessler, född von Monbart.
Hon .är den m ' ångsidigaste och växlings- .. fullaste talangen inom den tyska kvinno- litteraturen, en kameleontnatur, vars verkliga inre a r svårt att ko.mma fram till.
utmärkande för allt vad hon skri- ver - och hon a r en mångskriverska s o m få -- ar en viss frontstallning, en öppen eller övertäckt opposition, vilken ' dock saknar varje socialt element och i grunden ar egoistisk, aristokratisk. '
om man så vill.
En frihetsträngtan, som icke vill slappa form och tvång endast .for att ' kunna hålla sig på avstånd från massorna, så lyder.
den.
' kanske mest träffande karakteristiken av den- ande,.
s.
. '
l
som talar ur.
Hans.
von Kahlepbergs böcker.
Hon är en talangfull kvinna utan särdeles höga ideal, och den självkritik H o n har lart, hon utövar ar - brist~alli~.
läst och sett oändligt mycket, iiger ett förvånande.
got-t minne och har ej!
alltid tagit.
d-et.
sh.
noga.
=mgd aganderatten, när det .. yarit fråga om.
dan kar, - idéer och framställningssätt.
Sin verkligen präktiga .talang har hon ofta missbru-s kat och egentligen utvecklat endast- till .rutin.
.Men hon.
äger en beaktansvärd stilistisk förmåga, berättar val och fängs- lande samt .förstår att karikera.
och- ut, bilda typer på: mästerligt satt.
Hennes personer äro sällan - individer, nastan alltid.
typer.
Bast skildrar hon.
den miljö, där hon själv genom sin börd ar hemma, den lägre tyska adeln och off &amp; cerskretsarna.
I romanerna " Misereu, " Die Eamilie v. Ba.rchwitzu, " Die Sembritzkys "., " Die u-nechten Ran- d o w s u o. a. ger hon präktigt nyanse- rade karaktärs- och miljöskildringar.
Ett visst uppseende väckte omkr. å r 1900 hennes novell " N i x c h e n a, som utgått i över hundratusen exemplar och till och med haft med domstolen att göra.
Det- är en starkt erotiskt färgad backfisch historia ur Berlins förnäma och rika kvarter.
Den gör sig skonings löst lustig på de oerfarna männens be- kostnad och framställer de mycket unga flickorna på ett satt, som jag hoppas och tror högst sällan har motsvarighet i verkligheten.
Finare och konstnärligt värdefullare ar en annan av Hans,von Kahlenbergs flickromaner, E v a S e h ringa, vilken ger en del detaljer ur författarinnans ' i egen uppfostringstid i klostret Keppel.
Det ar något av .vin ' dd ' rivkt rö hos Hans von Kahlenberg.
I ett offentligt uttalande har hon nyligen sagt om sig själv.!
" Mitt liv var ett ' Sich-treiben- lassen ', Jag har - undvikit - att våldföra mig på mitt eget jag ellecatt medvetet bedraga mig själv.
Däruti låg val min enda förtjänst eller min oförmåga.
Jag vet icke, vad jag är, ej.
heller varthän jag går,.
Jag följer: min naturliga väg, en att den som naturen visar mig: icke söka utforska vart naturens vag leder.
den skapande kraften, det måste i konsten som i livet fora till hållnings- löshet.
En författarinna med utpräglat sociala intressen ar Louise Westkirch, som från mitten av 80-talet i nastan oav- bruten följd skrivit och alltjämt skriver en .rad mycket lasta och omtyckia prosa- verk, romarrer och noveller eller mera sällan ett mindre betydande dramatiskt arbete.
Louise Westkirch har icke.
Hans von Kahlenbergs glänsande begåvning, men mycket av det, som Fattas den sist- nämnda, framför allt kärlek.
till män- niskorna och medlidande med deras villfarelser.
Hon har ett positivt program och skriver för att hjälpa sina medmänniskor.
Hennes evangelium ar att försona de stridande partierna genom privat rättvisa och individuell utveckling.
Själv befinner hon sig aldrig på .den ena eller andra sidan, utan in- tar en ställning ungefär mitt emellan de olika lägren.
Mest har hon sysselsatt sig med ar- betarproblemet, vars basta lösning hon ser uti en långsam förändring genom
.
...
H E R T H ' A.
.
arbetarnas: och ... a cbetsgivarnas Om.sesiT dig &amp; .tillmötesgående.
Varje plötslig ptn: valy ning anser hon .farlig; från, staten utgående reformer kan hon ic,ke gilla, o c h socialdemokratien.
.synes henne en- dast.
som.
eyt, parti.
med omsthtningar på våldsam t satt.,som må.1 ....
Louise.
Mestkkch.
söker- pr:aktiska am.nen för sin diktning .och.
behandlar sällan .psykologiska problem.
.
Hennes karaktärer äro, - klara.
och: fina,.
om hon an.
emellanåt .alltför.
påtagligt begag:na?
sina personer som språkror och offrar deras individualitet .till förmån för den uppgift hton behandlar) ~ e n n e s senare arbeten äro emeller.tid.
långt mindre fargade av tendenser, och särskilt de mindre sakerna aga .litterärt varde ge- nom stark gestaltning och varm känsla.
Bland de sociala skriftställarna in- tager vidare H e d w ig D o h m en.
fram- stående plats.
Hon a r den .äldsta bland de tyska författarinnorna, född l833 och således åttiotvå å r gammal .. Hen- nes långa.
och rika livs förnämsta in?
tresse har varit allt det, som direkt eller indirekt berör.
kvinnofrilgan, för vilken hon a r e n av Tysklands snill- rikaste, djärvaste och mest fjaryskå- dande kämpar.
.
Nar på d860-talet den egentliga strij den för kvinnans frigörelse.
började; tillhörde .Hedwig Dohm icke själva rö- relsen.
Hon var en allvarlig och djup- seende tänkare, vars.
idéer flögo utöver och förbi det första .stadiet, de första trånga gränserna för kvinnans fordringar, Hon såg hela " storheten av den om- välvning, som då började, och därför äro hennes stridsskrifter i frågan, vilka delvis skrevos för fyra årtionden se- '.
... 349.
.
.. ....
- -.
- - dan, annu, fullt.
.aktuella Det är.
ocksk.
än i dag: en estetisk njutning att lasa dem.
; Hen,nes stil - ar fullkomligt,originel.l,.
,.
en ' p9lemike.n~ masterstil, gl.immande.
och gnistrande a; satir, fin, ironi Ö c h.
öve,rlägset hån:- full av .slående motbel vis, - m &amp; aga motståndarens ' påståen- den in absurdum.
Och aldrig, gör h &amp; sig skyldig till.
överdrifter ...
.
Fullt tjugu å r in.nan d e n första offent- liga församlingq för kvinnans rösträtt sammanka !lats i .Tysklalid, .hade Hed:, wig -: Dohm yrkat på sådan.
" De kvin- nor, som, e j vi1j.a ha rösträtt, " menar hon, uförklara sig själva för en under-.
ordnad specie av slaktet - manniska. "
, Men hon har icke blott,visat.
en djup förståelse för kvinnans trängtan att ut- veckla.
sin egen individualitet.
utan.
har som val knappast någon .annan dar-: jämte visat sig ha känsla och omdöme, nar det gallt kvinnlighetens andra vik- tiga sida, förhållandet till hem och fa, milj., Ingen ' har sett djupare ned i kar- lekens och moderskapets mysterier an hon.
.
...
Äktenskapets och uppfostrans pro-, blem har Hedwig Dohm mest behand-.
lat uti sina romaner och noveller, dar de utgöra medelpunkten och bilda det egentliga temat.
Hedwig Dohm a r nam- ligen icke endast.
en snillrik stridskämpe utan aven en skapande konstnär av hög rang inom litteraturen.
Hon a r realistisk.
i sina skildringar, därjämte subjektiv, mediterande, medveten, kri- tisk.
Hennes kvinnogestalter äro plastiskt utarbetade, och genom deras ögon låter hon.
i allmänhet läsaren se den miljö hon så träffande skildrar.
Hennes hjaltin-.
nor äro ofta tidstyper, t. ex. uti " Sch ic k-,.
350 - H E R T H A.
.&amp;le e i n e r see.lea, u ~ i b i l l.
a - ~ a l m a r dade u m e d en god portion ' humor; vii- och ' C h r i s t a Ru.landu, en romantri- ken stundom blir en smula grovkornig, logi; uti vilken författarinnan velat fram- och.
tolka en avgjort optimistisk, livs- ' stalla det nittonde grhundradets trenne askidning.
Under årens lopp har Her- mine Villinger utbildat sin talang p &amp; kvinnogenerationer.
.
- Sina konstnärligt mest " ful1ändade boc- ett i sanning aktningsvärt satt och små- ker har Hedwig Dohm.
skrivit sedan ningom höjt sig till realistisk ' kraft.
En hon överskridit ålderdomens .gräns.
alldeles särskild skicklighet visar ' hon i.
Hennes noveller uSchwanenli.ederu teckningen av barn, i synnerhet skol- ge en särskilt skön ålderns filosofi, en flickor.
Hennes barngestalter äro gripna mild och begrundande stämning av för- med fin försthelse; de vandra fullt le- stindets resignation inför livets slut.
vande i hennes böcker och aga ofta Bliva.
och förgå^,^ liv och död glida förbi oss i kämpande människors sym- bol.
Hedvig Dohms langtan efter inre själens ' frihet utsträcker sig - i dessa egendomliga och sköna ' berättelser anda till dödsriket.
Hennes ömtåliga psyke ' tar anstöt av .den .allmanna dödsfruktan, vilken hon söker övervinna genom lo- gisk analys av livets verkliga varde.
- Slutligen .får man ej glömma att i denna grupp nämna två betydande hem- ortsskildrare, nämligen ' H e rm i n e - V i l- l i n g e r och C h a r l o t t e Niese; Den förstnämnda närmar sig redan - sjuttio- årsåldern, den senare blev sextio år i fjol, och bagge ha .från mitten av.
80- talet .var på sitt håll i en rad präktiga verk framställt- födelsebygdens natur, Folk och seder.
Hermine Villinger är sydtyska, född i Freiburg och bosatt i Karlsruhe.
Sitt sköna hemland har hon iakttagit med kärleksfullt öga, och dit har hon för- lagt så gott som allt vad hon berättat; Karaktärer och seder från Baden .och Wurttem berg, sarskil t Schwarzwald, för- står hon att framställa älskligt, - enkelt och med kvinnligt saker inkinkt i psy- kologien.
Hennes berättelser äro kryd- en medryckande naiv själshöghet.
.
Charlotte Niese däremot a r hemma i Nord-Tyskland, född på ön Fehmern, och en utmärkt kännare av slesvig- holsteinskt land och folk.
Hon ar den produktivaste och mest lästa bland de många tyska skriftställare, som syssel- sätta sig med Slesvig-Holstein.
Nar Charlotte Niese föddes, hörde hennes hemland ännu till Danmark, och hon har med - vakna sinnen och gott minne upplevt övergången från det danska till det tyska väldet.
Hennes berättelser äro både litterärt och histo- riskt värdefulla.
Nar hon med god- modig ironi låter sina barnaårs lek- kamrater och bekanta på en tid, då " dansk eller tyskis var den stora livs- frågan i hennes hemort, prata i en träffande blandning av plattyska, nord- slesvigsk dialekt och danska, ger hon utan tvivel ett bidrag till det förflutna århundradets kulturhistoria.
För övrigt har hon även försökt sig på.
rent hi- storiska romaner, bland vilka den sistai " Die H e x e von M a y e n u, är den.
.
., basta.
Charlotte Nieses talang ar val större än Hermine Villingers, men mycket a n
H E R T H A nara ' besläktad med denna, särskilt i fdga om det humoristiska uppfattnings- sättet och förmågan att skildra små- saker:Just det lilla, det alldagliga och obgtydliga, som andra lämna .obeaktat, sniåstadslivochen~klaförhå.llanden,teck- nar Charlotte Niese med förkärlek; Småberattelser äro hennes starka sida; nar hon vågar sig på mera ' omfattande ' .35 1 ämnen, isynnerhet om hon även går utan- för sin hembygds gränser, räcker däremot hennes konst knappast till.
Hon blir då Iatt skematisk och tråkig.
Men hon har i:sina novellsamlingar, " A u s d a n i s c h e r ZeitU, ' ~GeschichtenausHo~lstein ' ' ~ " ~ i b e r a u n e M a r e n z " o. a., givit den.
tyska litteraturen.
mangen akta pärla.
ZADE.
.
Jena i juli 191 5.
BEATRICE N.otiser från bokvarlden.
.
, Gammal och n y religiositet av alla andra ' subjekt an människan * och Torgny Segerstedt.
.Albert Bonniers Gud.
Den indiska Sankhyafilosofien 1ö- förlag.
.
.
.
per linan längst ut genom sin förkun- Religionsforskningen lägger fram i nelse om sjalarna såsom isolerade.
en- allt klarare drag, huru.
psykologiskt sett .heter, vilkas fralsningsrnål ä r .medve- samma livsorientering kan möta inom tenhet om deras individuella vasen.
lokalt .och kronologiskt vitt skilda reli- I den ur detta sammanhang följande gioner, liksom å andra sidan de indi- ' slutuppsatsen,- Religiös, och intellektuell vider eller.
grupper, som i. det yttre be- verklighet, behandlar författaren- olika känna sig till samma former, kunna religioners ' och filosofiers stallning till representera,.
diametralt olika .sjalsiill- det tidliga.
Han konstaterar till Sist som stånd och livsriktning.
undersökningsresultat, att vi icke kunria Professor Segerstedt Framlägger i " Gammal och ny religiositetu några tvärsnitt genom den religiösa erfaren- heten, utefter.
linjerna Samhörighets- känslans religiositet och Individualistisk religiositet.
Från stamreligionerna - som i våra dagar uppleva sin sällsamma renässans!
- går samhörighetskänslan. '
vidare.
Fö.r stoikerna såväl som för Auguste Comte .galler den mansklig- heten, för Schleiermacher och Tagore galler den universum.
Fromheten kan också gå en annan vag, i det att han- synen för etiska krav lösgör individerna från samhörighet med deras.
folk; det.
egna samvetets.
bud.
blir till sist det enda substantiella i tillvaron.
Profeterna, Luther och Kant te sig i dehna belys- ning.
Annu skarpare har Sören Kierke- gaard upphävt samhörigheten mellan ' överskrida det mänskliga medvetandets grans och nå den öve; rnanskliga verk-.
ligheten.
- H ä r bar det in på urgamla princip- frågor, formellt analoga med den gam !a bostr6mianska tentamenshistoriens:), Ar stolen ini herrn, eller ä r den utanför herrn? "
På den frågan har den filoso- fiskt idealistiske sitt svar och " sunt för- nuft " sitt - de kunna strida i det oänd- liga utan resultat.
Flyttas spörsmålet från stolen till gudsvarlden, då får det ett kvalfyllt allvar, som löser sig ut i vitt skilda livsåskådningar.
Gentemot Sankhy as solipsism och andra filoso- femers skepsis stå de religiösa snillena och betyga För världen, en transsubjek- tiv verklighet, som kommer dem att besvara frågans antingen - eller med ett b å d e - o c h.
Men i stallet för " både.
,
H E R T H A 352 p - ini och utanföru skall en djup fromhet svara: b å d e i n i o c h innanför - ty något.
uutanför " .. gives icke!
- E. F. sida, som hon kallar sin make, allt finner henne lika rakryggad, med den borna härskarens förmåga att bida sin tid.
Vilken ju också kom!
Den säkert berättande stilen i dessa Kejsarinnan .Katarina 11:s me= moarer skrivna av henne själv.
storfurstinnans tidiga dagboksanteck- Med företal av A. Herzen.
Overs.
av ningar bar redan spår av den över- Adolf Hillman.
Wahlström &amp; Wid- lägsna pennföring man känner från Katarina 11:s brev till tidens furstar strands förlag.
Det ä r ännu en olöst gåta hur Alexan- och förnämligare litterater och vilken der Herzen blev i stand att offentlig- ställde henne som den fullt jämbördiga göra dessa märkvärdiga papper, som i den snilleblixtrande brevturneringen - förseglade av tsar Nikolaus I med henne och Voltaire emellan.
E.
K -- N. det stora rikssigillet.
- förvarades i det kejserliga ryska arkivet bland de hemligaste handlingarna.
Själv bergttar Herzen i sitt 1858 i London daterade förord till den första upplagan, att ett antal avskrifter på 1820:talet funnits i P.
A. Norstedt &amp; Söner:.
Min.
levnad av Ryssland, men.
att de på tsar Nikolaus ' Maharshi Devendranath Tagore.
Overs.
av befallning beslagtagits av polisen och August Carr.
att " i .sjalva verket cirkulerade därefter Wahlström &amp; Widstrand: Nusvensk ordbok inga avskrifter av Katarina 11:s me- av Olof Ostergren.
Haft.
1, - Kejsarinnan moirer. "
Som de av.
honom utgivna Katarina 11:s memoarer skrivna av henne dagboksanteckningarna bara äkthetens själv.
Med fiiretal av A.
Herzen .. Overs.
av .ot * tydiga stämpel, måste han erneller- Adolf Hillman.
- Om gikt och reumatism.
tid själv väl på något sätt kommit över Orsaker och behandlingssätt efter nyaste källor och räddat med sig i sin langa.
lands- av O. H.
D.
- Hur blir man fet?
Hur blir - flykt en av just dessa avskrifter.
man mager?
Efter de förnämsta källor av I det fantastiskt barbariska skådespel, O. H.
D.
- Krigets betydelse av Henri Berg- s o m memoarerna upprulla, står från son.
Till svenska av Algot Ruhe.
-?
r h vild- början Katarina II fullt igenkännlig.
mark och djurgard.
Ett bidrag till kännedomen Och ändå ä r det blott den knappt fem- om hembygdens djurvärld av Alarik Behm.
- tonåriga Sofia av Anhalt-Zerbst-Bern- En kvinnas bikt.
Minnen f r h ett äventyrligt burg, som där träder oss till mötes.
liv av Helene von Racowitza.
Overs.
av Sten Men den.
lilla tyska prinsessan, som Granlund.
- Cicero och hans vänner.
Ro- kommer till Moskva, på prov, som merskt samhällsliv p &amp; Czsars tid av Gaston eventuell brud åt den halyidiotiske tron- Boissier.
Overs.
av Ernst Apiarie.
Första delen.
följaren, a r redan den fullt medvetna Evangeliska Fosterlandsstiftelsens förlag: Säg harskaranden, med m %let klart för sig det för Qud!
Maningsord samt hagkomster ur - det ryska autokratdömets kejsar- livet om Guds underbara bönhörelse av H.
B. krona.
- Jesus och Paulus av S. Odland.
Overs.
Mot bakgrunden av kejsariiinan Eli- av A.
S.
- Materialismen och var tid.
Tre före- sabets hov och 1700-talets Ryssland, drag av G. Skagestad.
Frin norskan.
- Ny .de lössläppta orgiernas, barbarsedernas grund av Margarete.
F r h norskan.
- " Huru och de oupphörliga konspirationernas laser du? "
av J.
C. Ryle.
Overs.
av B. H.- skådeplats, tecknar sig Katarinas alltid Floras historia och guldkedjan.
Tvi berattel- högt burna huvud.
Kejsarinnans onåd, ser för barn och ungdom av Margareta Lenk.
förödmjukelserna från den d e pojkens Overs.
av E.
W i l l h.
m.
HARVAXT.
~ ~ B O O ~ a a @ a a O ~ a O @ 8 0 Oberäkneliga äro de medel, som Förebäras kunna befordra och istadkomma harväxt, men dock äro fullkomligt overksamma. '
P i grmd av sina.uppfriskande verkningar och överlägsna förmiga att hilla harbottnen.
frisk och ren har Salubrin fatt stor använd- ' ning för hirets vird och har i manga fall hindrat hirets avfallande.
Kvinnliga Juridiska Byrh m Juris.
kandgaten .Eva Andén ' '.
:: vallingatan IS, k l - 10-4 A l l m.
18s s5:.
R.iks 75 7 G ' Testamenten, bouppteckninga~, arvsutredningar, aktenskapsförord, familjerattssaker, juridiska uppdrag av alla slag.
.
.
.
..
Ledig annonsplats!
ANNONSER FOR ERTHA upptagas av Fröken Ingeborg Bergström.
Rikstel.
97 83 31 OSTERMALMSGATAN 31.
Rikstel.
97 83.
.
Ledig annonsplats!
I A platsföknedlingen finnas aninälda lärarinnor, lektionsgivare, in- och utländska, kontorister, värdinnor samt hushållsbiträden av olika slag.
Rikst.
27 62 a Platsfö.rmedlin@n ar Öppen kl. 12-4.
A.
T.
48 16 f (Veckotidningen DAGNY 1908-1913 erhållas mot ett pris av kr.
2: 50 för inb.
ex., kr.
1: 75 för - haft.
ex. B Praktisk tidning POP hemmet utgiven av F E I &gt; R P W A - I B I R E ~ E R ~ ~ B ~ I, R B U N Redaktör: FANNY EKENSTIERNA.
I Utkommer med 40 åttasidiga n:r om året.
Prenumerationspris: helt å r .kr.
1: 80, halvår kr 1: -, kvartal kr.
0: 60.
Prenumeration sker å posten.
Innehålkr berättelser och poem, levnadsteckningar, religiösa och etiska uppsatser, artiklar i diverse ämnen samt en rikhaltig praktisk avdelning.
Inbundna årgångar för 1912, 1913 och 1914 kr.
l: 50 pr ex.
PRENUMERERA TIDSKRI PA utkommer under I g 1-5 med I 2 häften.
Pris 4: 50 praktupplagan - 2: 7 5 vanl.
upplagan.
Prenumeration mottages å Red., Blasieholmstorg I 4, Stockholm, samt hos rikets alla bokhandlare.
KONST OCH KONSTHANTVERK.
RIKT ILLUSTRERAD. '
- Tryckt hos BRODERNA LAGERSTROM, Boktrycknre, Stockholm 19x5
Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven, av Ptedrika=Bremer=Förbundet.
.
.i ' kedaktör: Ellen Kleman.
.
-.
f x.
Pörbundsmedlemmar; rhilla tidskriften till ett pris a v kr.
3: 50 varvid pfenumeration sker direkt genom Fredrik-Bremer-Förbundets byrb,; 48 Klarabergsgatan, Stockholm.
Icked8rbundsmedlemmar prenumerera i närmaste postaustalt eller l ' bokhandel.
Pris för postupplaga: ' / i Ar kl. 5:-; ' 12 i r kr.
275.
- Lösnummer 35 öre.
Redaktion och expedition: 48 Klarabergsgatan.ii, Stockholm.
Redaktionstid: - mdndigar; sonsdagar och fredagar kl. 1-3.
Allm.
T.
48 50, Riks 27.
62.
Expeditionsnr kl; 11-4, varje -.
söckendag.
.
.
.-.
.
Allm, T.
48 16, Riks ' 27 62; C ' I L 6.
r bildade självförsörjande K v i n n o r.
8 Expeditionen: ~ l a r a b e r ~ s ~ &amp; a k 11.
4 8 ' D OBS.!
Öppen.
endast tisdagar och fredagar kl. l / nll-? / tl.
.
.
.
.
.
.
.
OBS.!
.
48 KLARABERGSGATAN 48 Rikstcl.
27 62.
Allm.
tel. 48 16.
Upplysningsbyrlln ~ l l m. '
te1.
48 50. bppen:.
11-4.
Upplysningar lämnas kostnadsfritt rörande kvinnliga arbetsomriden, utbildningskurser, Iöne- förhtillanden m. m.
För utredningar.avgift enligt överenskommelse.
2 5 T U N N ' ELX; ATA.N 2 5 C Rikstelefon 68 98 ', i Allm.
telefon 82 11 Tel.:adr+ Skbterskebyrdn. '
.
B y r h mottager sjukbud hela dagen: pr telefon ' även nattetid.
Förestindarinnan träFfas säkrast 1 / d- '; 24. f.
.
1 - 1.
I.
- I
.
.
0.
c.
. '
1 .Q o ~.
c.
.
~.
.. [-- r: l -.
.
O.
- 0 3 1 8 \ j I n n e h å l l: b De; fosterlandsl6sa.
Av Eva And &amp; B l Karl Staaff och var rösträtt.
AV Anna Klernit:.:.
Det personliga kapitaliseringsv&amp;rdet.
Fru Björp Piöndats förslag ang&amp;@nds lagstiftningen * m molrars egsndomsförhPllanden.
AV Georg Moderna tyska författarinnor.
1 II.
AV Beatrice Zade.
Notiser f d n bokvarlden.
.
- &gt; ~vea~axtmar~arin.
.
.
.................................. Husmoderns räddning i dy; - t~den, förklaras af kannare vara lika.
bra som mejerismör .................................. sAvU far bordet som för stekning och bakning sparar 40 % i hushallet .................................. - MAZETTIS OGON-CACAO pr hewtopahet 4.5 Öre delikat - kraftig - hälsosam MAZETTIS SPIS-CHOROLADER d r d e l e s fina och uälsmakande L .-S -.
, -.
.
*,.
.
.
; -; z-L ' i.
.
A.
- - - =: .. -.
.
.
; ...
-- ..... i .. -- 7 ---.
