# ID: svediakorp-per2713
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,992
# sentences: 907
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Världsberömda symaskiner Ledig annonsplats!
B ILDADE damer och herrar er- hiilla mycket god hel- och mal- tidsinackordering.
Aven extra mat- gäster mottages.
Möbl.
o. omöbl.
rum för längre eller kortare tid.
Obs.!
Gott bord.
Piano.
Eriksonska Pensionatet Drottninggat.
83, 2 tr. A.-B.
Nordiska Kompaniet. '
Textilafdelningen Thyra Grafström, stockhofm.
Permanent utstal inhg av fardiga och pib6rjade arbe= Rid vid inredning av vaningar m. m. ten samt materia,.
1 I Undervisning i Italiensk spets- och annan kanstsöm.
Ständigt pA lager därtill harande material: Svensk, Fransk och Börnisk SpetstrAd.
Rikhaltigt urval av S p e ~ i 6 n s t e r.
Ledig annonsplats!
1 OKT.
1915.
!
.
- HXFTE 15.
.
Medicinalstyrelsen och reglementeiingss frågan.
.
,.
.
(' ' F ö r d e flesta tänkande och: kännande kvinnor torde medvetandet om till- varon av den s. '
k. reglementeringen av prostitutionen verka som en tagg i hjar- tat.
Denna känsla lindras ej därutav att ' reglementeringen på grund av sanitära skal förklarats nödvändig.
Man kan icke * fria- sig från en känsla av missmod över att den ' sanitära synpunkten just beträf- fande denna.
fråga, som i så ' eminent grad berör.
ett stort an tal .kvinnors val och ve, tillitits att undantranga alla andra.
Nagot liknande ar, så vitt jag vet, icke fallet p i övriga områden, och sikerligen skulle det.
förefalla absurt, om s i vore.
Även om hälsans beva- ' raride för.
den enskilde och för sam- hället a r av största vikt, så får detta krav ej undantranga alla andra.
En - person, som hungrar och törstar, be- höver givetvis mat och kläder för att kunna skydda sig från sjukdom, men han har därför icke ratt.
att beröva sin nista hans förnödenheter.
Men regle- menteringen medför direkt eller indirekt ' att många kvinnor berövas halsa, frihtt och social stallning m. m. för att andra san~hallsmedlemmar skola bevara sin halsa.
Jag medger, att min jämförelse.
.
" .. " .. ä r haltande, men jag tror dock, attiden i viss mån bidrar till att klargöra vad jag menar.
Mången ' torde nog invanda, att d e kvinnor det a r frågan om aven utan tillvaron av reglementeringen a y dömda till undergång.
Den som.-haft tillfalle att iakttaga räddningsarbetet på narrnare ' håll vet ' emellertid alltför val, att det icke är.
tamt prat nar man på: står, att reglementeringen vasentligen bidrar.
till.
att införa och.
kvarhilla de prostituerade .i deras ' elände.
.
Att .trots ' reglementeringens lange in- sedda underhaltighet i etiskt och spcialt avseende de sanitära synpunkterna.
så länge varit oantastade torde.
dels bero på att mannen i sin egenskap av allens bestämmande lagstiftare icke varit till- räckligt känsliga för en orättvisa, som ensamt träffat kvinnokönet, och dels därpå, att prostitutionens följder, de smittosamm8 könssjukdomarna, otvivel- aktigt utgöra en mycket skrämmande samhällsfara.
Man har haft den känslgn, att i striden mot desamma snart sagt vilket medel som halst vore tillåtet, blott.
någonting kunde vinnas.
Att särskilt lakarna ansett sig tvungna, att i det längsta hålla på det medel till dessas .. ' ' '
310 H E R T H A bekämpande, vilket de trott sig äga i reglementeringen, är helt naturligt, då de under sin ' verksamhet mer än andra måst bli vittnen till deras härjningar.
Om och om igen ha de nödgats ase, ' huru dessa sjukdomar undergrävt en- skildas halsa och arbetskraft, trängt in i familjerna, där de ej sällan medfört att of5dda dödats i moderlivet, att barn kommit till världen i fysiskt och psykiskt hänseende undermåliga m. m. d., och de ha därför mer an andra kant ansvaret tungt.
Mot ' läkarnas auktoritet har länge iiigen vågat uppresa sig.
Men därför ha också alla invändningar mot prostitutionens reglementering länge studsat tillbaka mot den fasta mur av sanitära skäl, som hygienens målsman rest.
Att en förändring i sättet- att betrakta reglementeringens nödvändighet.
små- ningom arbetat sig fram beror också till stor del på att näitinda mur ej längre står så fast som förr utan visat en be- tänklig benägenhet att vackla.
Att detta blivit möjligt har sin förklaring dels.
i framsteg av den medicinska vetenska- .pen själv, dels däri, att för saken in- tresserade personer studerat frågan, ej isolerad utan i samband med andra företeelser.
inom samhallslivet, och dar- vid uppdagat en hel del förhållanden, som göra reglementeringens sanitära nytta illusorisk.
I vårt land var den utredning4 saken, som i december 1910 - efter ett 7-årigt arbete lämnades av den s. k. reglementeringskommittén, i detta hänseende epokgörande.
jag går ej nar- mare in-härpå, di3 val denna tidskrifts läsare i allmänhet äro inne i. saken och da jag i december- 1912 i Dagny yttrat d * mig därom i en artikel, vari jag redo- gjorde för det beslut, .som den 12 - no- vember 19 12 efter en långvarig diskus- sion fattades av Svenska lakaresallskapet med anledning av att det genom en remiss från Kungl.
medicinalstyrelsen blivit anmodat att uttala sig beträffande reglementeringskommitt~ns utredning och lagförslag.
Som bekant fraingick av detta beslut, att sällskapet trots alla de bevis för reglementeringens ineffektivitet, som av kommittén lamnats, stod kvar på sin forna ståndpunkt, ja t. o. m. ön- skade att med hjälp av en särskild lag- paragraf få till stånd ett fullt lagligt stöd för rätten att utföra sanitär besiktning.
Om man förut kunnat förklara sällska- pets hållning med dess känsla av ansvar i striden mot de smittosamma könssjuk- domarna, syntes den emellertid nu.
efter kommitténs utredning .föga begriplig och väckte följaktligen misstämning inom vida kretsar av allmänheten och hos många inom dess egen minoritet.
Jag påminner om att professor Johansson avgav en skrifrlig reservation mot be- slutet och att till denna 43 av sallska- pets medlemmar anslöto sig.
A andra sidan må nämnas, att aven Stockholms hälsovårdsnämnd yttrat sig för regle- menteringens bibehallande.
Sedan denna fråga avgjordes i sall- skapet, har reglementeringsfrågan ej mycket låtit tala om sig, och mången har väl tänkt sig, att inga reformer vore att vänta, då lakarna tydligen i allman- het stodo på den gamla ståndpunkten.
Som en glad överraskning kom därför för några dagar sedan underrättelsen om att Kungl.
medicinalstyrelsen avgivit ett utlåtande angående reglementerings-
H E R T - H A 3.1 1 kommitténs betänkande, vari den uttalat tagas i anspråk vid behandlingen!
gv en helt annan uppfattning ah sällskapet, dessa sjukdomar, befarar styrelsen an- ja, t. o. m. i allt väsentligt anslutit sig dock, att resultatet av reglementeringen därav icke skall i avsevärd grad .för- till de två reservanterna mot .kommit- bättras.
téns beslut, ' professor Johansson och D e positiva.
h811punkterna för köns- direktör Westerberg.
Dessa, vor0 som sjukdomarnas bekämpande, som kom.- bekant de enda, som kommo sig för att mittens utredning ' kvarlämnar sedan draga ut konsekvenserni uv den upp- materialet kritiskt och vetenskapligt-be- handlats, äro icke, synnerligen impone- fattning rörande reglementeringens in- rande.
Man skulle snarare kunna påstå, effektivitet, till vilken .kommitténs med- att kommitténs mångåriga arbete i stort lemmar * dock alla anslutit sig och som sett fört densamma till ett på .det hela de vunnit genom sina grundliga studier taget negativt resultat, i det kommittén, i Frågan.
Jag tillåter mig harmedWatt.ur nar konsekvenserna av dess undersök- ningar fullt utdragas, i själva verket styrelsens utlåtande citera följande: visat, att de åtgärder mot, dessa- sjuk-.
:, Att upprätthållandet av den s. k. re- domar, vilka vi hittills vant oss .att glementeringen inför nutidens åskådning anse som betryggande, icke- blott äro icke kan försvaras ligger, enligt sty- ineffektiva, ' utan i viss mån rent av relsens uppfattning,.
i så öppen, dag, agnade att befordra.
uppkomsten av.
de att närmare motivering härför, an kom- faror .man med reglementeringen velat mittén förebragt, icke torde vara nödig.
förhindra.
Det a r nämligen uppenbart, att .en före- Enligt styrelsens mening borde kom- teelse av så invecklad natur, som pro- mittén, i stallet för att, såsom i dess stitutionen, till följd av dess samman- författningsförslag delvis synes hava hang med det mänskliga drift- och skett, kompromissa mellan det.
' logiska känslolivet liksom med det individuella resultatet av sina undersökningar och förvärvsbegärets primitivaste yttringar rädslan för att helt övergiva ett för- icke kan, ' aven om den basta vilja före- åldrat system, haya tagit steget fullt u t finnes, på tillfredsställande satt regleras och - liksom reservanterna inom den- genom de organ, som hava den all- samma gjort - aven i sitt författnings-: männa ordningens övervakande i övrigt Förslag givit uttryck åt den uppfatt. '
till sin uppgift.
ningen, att reglementeringen, på vad I huru hög grad illusorisk tilltron till satt den an anordnas, a r en institution reglementeringens och den preventiva av - tvivelaktigt varde.
.
.
besiktningens betydelse för hammandet Så har emellertid kommittén icke av de.
smittsamma könssjukdomarnas gatt till vaga.
Sedan kommitterade under spridning a r och varit, framgår lika- sitt utredningsarbete Fullständigt tagit ledes.
av kommitténs grundliga och avstånd från reglementeringssysternet, metodiska utredning.
O m ock genom hava de i sitt förslag hemställt om en senare vunna framsteg i avseende på tvångslagstiftning, som i sin tillämpning diagnosen och behandlingen av de smitt- icke skulle bliva något annat an en ny samma könssjukdomarne bättre medel form av reglementering, befriad.
från (t. ex. Wassermanns reaktion, salvarsan, vissa av det nuvarande förfarandets gonokockserum) satts i lakarnes han- mest i ögonen.
fallande .anstötligheter, der för kampen mot dessa sjukdomar men bibehållande alla.
de moment, som och.
aven under förutsättning att alla konstituera ett verkligt reglementerings- vetenskapliga hjälpmedel för fram tiden system, och .säkerligen i sanitärt av- '.
.
H E R T H A 3i2 - - p seende lika otillfredsställande som varje annat sidant.
Den kritik kommittén agnat.
var hittillsvarande reglementering kan ' i sina huvuddrag tillämpas jämväl på kommitterades eget förslag i de delar detsimma innefattar sanitär tvingslag- stiftning och bestraffning av s. k. helyrkes- prostitution.
Medicinalstyrelsen kan icke finna annat, än att de invändningar, som av reservanterna gjorts emot kom- mittémajoritetens förslag i dessa hän- seenden, äro fullt bindande.
Under åbe- ropande av dessa invändningar vill ' styrelsen för egen del endast tillagga ' följande.
.
Villigt erkannande, ' att kommittémajo- - riteien med den utgångspunkt, som varit för densamma bestämmande, lyckats att ' på ett synnerligen: uppslagsrikt och val genomfört sätt utarbeta sitt system för.
smittkallornas tvångsbehandling, nödgas styrelsen likväl, då de princi- piella skiljaktigheterna mellan kommitté- majoriteten och styrelsen icke låta sig förenas, avstyrka antagandet av majori- tetens förslag i denna del.
' .De - fyra - huvudpunkter kommittén uppställt sasom sammanfattningen av abolitionisternas fordringar på en lag- stiftning av denna art äro, enligt sty- relsens mening, fullt riktiga, och kunde profylaktiska åtgärder utfinnas, som verk- ligen läte förena sig med de av kom- mittén angivna grundsatserna, borde de helt visst med tillfredsställelse godtagas.
D e av kommittén anvisade utvägarna aro~emellertid, såvitt styrelsen kan finna, av.
' den art, att de strida mot samtliga de prin ' ciper, som, enligt kommittén, skulle vara för denna lagstiftning nor- merande.
- Styrelsen vill som sin uppfattning framhålla, att det av kommittén före- slagna tvångsförfarandet med all sanno- likhet kommer att, i stället för att be- fordra; ' i viss mån försvåra bekampan- det av de smittsamma könssjukdomarna.
Redan ' den omständigheten, att ' detta förEarande i fråga om de prostituerade ' uteslutande tager sikte på u helyrkes- prostitutionen ", d. v. s. den enligt korn- mittens egen åsikt som smittspridare jämförelsevis oskadligare, under det att den övriga prostitutionen, hvilken i sa- nitärt hänseende konstaterats som den obetingat farligaste, lämnas åsido, ar, enligt styrelsens mening, ett s i pass stort felgrepp, att hela systemet på grund härav måste anses ohållbart.
Vidare nödgas styrelsen påpeka, att den förklädda reglementering, som kom- mittén sätter i stället för vår hittills- varande, lika mycket som denna senare ar:agnad att ingiva en falsk trygghet mot otuktens sanitära faror och att av- skräcka vissa individer från att frivilligt söka läkarvård för smittsamma köns- sjukdomar.
I praktiken bleve det näm- ligen, om kommittémajori tetens förslag lagfastes, säkerligen sh, att allmänheten icke förmådde uppfatta de mera formella an verkliga skiljaktigheterna melian den nya och den gamla reglementeringen, utan komme att fortfarande i samma grad som hittills omfatta.
systemet med ett förtroende, som för visso mången gång skulle visa sig i hög grad ödes- digert.
Huruvida ett genomförande av kom- mitténs förslag skulle vara agnat att uppfylla de av kommittén i punkterna 2 och 3 angivna (av abolitionisterna uppställda) fordringarna p &amp; en lagstift- ning å ifrågavarande område, nämligen att denna skall i moraliskt hänseende anses tillFredsställande samt medföra likhet inför lagen för alla samhälls- klasser och dessutom innebära minsta möjliga administrativa godtycke, torde vara synnerligen tvivelaktigt.
I detta sammanhang vill styrelsen fasta upp- märksamheten på ett uttalande, som gjordes vid frågans behandling i Svenska läkaresällskapet.
Det påpekades då, att kommittén stämplat prostitutionen, när den utövades helyrkesmässigt, såsom ett brott, men ansåg densamma, nar den bedrevs som binäring, tillåten.
Ar
HERTHA detta omdöme riktigt, vilket styrelsen förmenar, larer man.
icke kunna undgå att lägga märke till den påfallande av- vikelse från sina uttalade grundsatser kommittén i dessa stycken råkat ut för.
Reservanterna yttra på tal om dessa.
spörsmal:- Ur synpunkten att förskona sam hället från sedlighetspolisens god- tycke a r uppenbarligen.
den nuvarande reglementeringen att föredraga framför kommitténs förslag ".
Medicinalstyrelsen måste erkänna att reservanternas far- hågor i detta hänseende synas hava.
mycken fog för sig.
Det lär namligen, såsom från flera håll påpekats, icke kunna undgas att, aven med kommitténs plan såso-m.
grund för förfarandet, poli- sen icke desto mindre måste i flertalet fall anlitas för utredningens verkstal- lande och för övervakningen av de under uppsikt stående individerna.
På tal om kommitténs nu berörda programpunkter vill styrelsen.
slutligen ifrågasatta, huruvida det i kommittén ' s sista (4) punkt rörande ri-tlinjerna.för lagstiftningen på detta område uppställda önskemålet, namligen u att denu (lag- stiftningen) ' icke gör onödiga inskrank- ningar i d.en personliga friheten, icke leder till spionerier, trakasserier eller utpressningar, samt att den icke med- för allt för stor administrativ apparat eller allt för stora kostnaderg6, verkli- gen kan anses tillgodosett genom det a v kommittén föreslagna systemet.
En: ligt styrelsens uppfattning a r detta inga- lunda fallet och tillhter sig styrelsen att som stöd för denna sin mening hän- visa till åtskilliga av de tungt vägande anmarkningar, som iterfinnas i ovan lämnade redogörelse för över förslaget avgivna yttranden.
På grund av.
vad sålunda anförts kan styrelsen för sin del icke förorda kommitténs förslag till lag angående åt- gärder mot utbredning av smittsamma könssjukdomar.
I fråga om den av kommitterade föreslagna kriminaliseringen av helyrkes- 313 prostitutionen vill styrelsen särskilt fram- hålla, att denna fråga sv8rligen torde kunna upptagas.
till prövning annat an i samband med det förslag till ändrade bestämmelser om behandling av Iösdri- vare, som i sinom tid larer bliva avlämnat.
.
av den av.
Eders Kungl.
Maj:t den 2.1 juni 1907. för detta ändamål tillsatta.
kommittén.
Frånsett detta synes .kom; mitterades förslag.
i förevarande av-.
seende.
synnerligen otillfredsställande u r shval principiell som praktisk syn-&gt;.
.
punkt.
- Den av kommitterade uppdragna:.
skarpa gränsen mellan " helyrkesprosti-.
tueradea - och enbart " yrkesprostitue-.
radeu torde vara tämligen artificiell och.
sakna motsvarighet i de verkliga för- I hallandena.
Den av kommitterade före=.
.
slagna lösdrivarbehandlingen av ' de pro1 stituerade a r icke ens befriad från den ' anstötlighet, som vidlåder det nuvarade 1 förfarandet.
nämligen att de prostitue- rade dömas till tvångsarbete formellt för.
e n: sak, men i verkligheten för nhgot 1 h e l t annat: D c a v kommitterade före-, slagna åtgardend kunna, såsom över-.
ståthållarämbetet *: i sitt yttrande fram;: hållit, befaras öka antalet av dem, vilka utöva yrkesmässig skörlevnad säsom binäring.
Då slutligen, såsom reservan- terna framhållit, tvångsarbetet visat sig oförmöget till korrektiv inverkan på de prostituerade, torde man med visshet kunna förutse, att den av kommitterade föreslagna tillämpningen av lösdrivar- lagen icke i någon mån skall medföra annat ' resultat än nämnda lags nuva- rande tillämpning, nämligen att hålla de prostituerade i ett tillstånd av ratts- löshet, som saknar motstycke inom övriga områden av samhället.
På dessa grunder biträder medicinal - styrelsen reservanternas uppfattning oin olämpligheten av att kriminalisera pro- stitutionen såsom sådan och anser- det förkastligt att tillämpa lösdrivarlagen å de prostituerade i andra fall, an dar de gjort sig skyldiga till vagabondering eller annat lösdriveri i egentlig mening. '
,, ' ' '
Kommitténs förslag till åtgärder - mot s. k. smitt källor synes å medicin als tyr el- sen likaledes.
olämpligt,.
såsom varande invecklat, inhumant och opraktiskt.
Man kan med skäl befara, att, såsom re- seryanterna Framhållit, systemet skall komma att i tillämpningen vålla onödiga trakasserier, under det att de individer, man egentligen vill åt, hava alla utsikter att komma undan ..
Dessutom kan man riskera att på detta sätt stöta bort den frivilliga medverkan från patienternas sida, - som är i - hög grad efterstra- vansvärd.
.
Såsom av ovanstående framgår an- sluter sig medicinalstyrelsen i huvud- sak ' till den ståndpunkt, som intagits av reservanterna inom kommittén, och biträder i allt vasentligt d e av dem framställda förslagen. '
Emellertid vill styrelsen såsom en allmän anmärkning mot dessa förslag framhålla, att de icke synas taga till-börlig hänsyn: till d e möj- ligheter, som.
finnas att utan extrema tvångsåtgärder uppspåra och oskadlig- göra smittkällorna, sam t att d e v a l mycket inriktats på storstädernas För- hållanden, med .förbiseende av de åt- gärder, som kunna vara: ägnade att minska d e smittsamma könssjukdomar- nas .förekomst inom övriga delar av landet.
Härjämte anser styrelsen, att reservanternas förslag skulle avsevärt förbättras, om detsamma kompletterades med bestämmelser,som gjorde det möjligt att i fall av smittspridning i större skala ingripa straffrattsligt utan att för sådant ingripande vara beroende av målsägares angivelse.
I enlighet med denna.
sin uppfattning har styrelsen ansett sig böra till komplettering av reservanternas ' tör- slag hemställa om ändrad lydelse av 10 och I l i den av reservanterna föreslagna lagen angående åtgärder mot dbredning av smittsamma könssjuk- domar ävensom framlägga förslag till straffbestämmelse mot spridande a.v ve- nerisk smitta under ' allmänfarliga for- mer.
Därest reservanternas förslag full ' ' $s ständigas genom bestämmelser av - nu angiven art, torde detsamma enligt sty- relsens förmenande uppnå .all den effek- tivitet i friiga om bekämpande av d e smittsamma könssjukdomarna, som det överhuvud taget under nuvarande förhållanden.
är.
möjligt att åstad- komma ..
Efter denna ingress följer lagförslaget, som i allt väsentligt Överensstämmer med d e tv &amp; reservanternas.
Som.
i in- ledningen a r antytt, kompletteras det med bestämmelser, som gå ut på att göra det möjligt att uppspåra och oskad- liggöra smittokällor.
ProfessorJohansson upprrädde i sin reservation emot ett dylikt uppspårande,.
endr han ansig, dels.
att man skulle antraffa så få och dels att man lätt komme att få in helt oskyldiga individer, som ej hade med smittoöverföringen att göra.
Själv har jag ingin egen erfarenhet i frågan att stödja min uppfattning p&amp;.
Av diskus- sionen i Lakaresallskapet tycktes.
emel- lertid framgå, att ett dylikt uppspårande till en viss grad vore möjligt utan olä- genheter av nämnda art samt att det i sanitärt hänseende kunde tankas med- föra en viss nytta.
Det förefaller mig därför.
som om man icke utan vidare borde ställa sig avvisande däremot.
Styrelsen framhåller vidare i ett annat tillägg " önskvärdheten av att erhålla möjlighet för ett straffrattsligt ingri- pande utan vederbörande målsägares medverkan i sådana fall, då det före- ligger en spridning av venerisk smitta, som kan betecknas som samhällsfarlig.
En anordning, som tilläte ett sådant ingripande, torde enligt styrelsens för menande icke vara omöjligt att åstad-
-- H E R T H A -- - komma. "
Styrelsen yrkar därför på rätt att ställa under åtal brott av denna art, d: .v.
s: fall, då någon,.
som lider av smittosam ' könssjukdom; med vetskap eller misstanke därom inliter sig i lösa och tillfälliga könsförbindelser, ' och före- slår till införand.e en straff bestämmelse för handlingar av denna art, och vidare, att denna, bestammelse ej bör intagas i 14 kap. strafflagen utan hellre i ' 18 kap.
Samtidigt anser styrelsen, att de av de kommitterade föreslagna ' nya stadgan- dena rörande överförande av venerisk smitta .betraktat.
som ett brott ' mot - en annans kroppsliga integritet i straffla.gen 14: 21 ävenledes böra införas.
Styrelsen har förutsett, att detta för- slag skulle framkalla invändningar, och därför på förhand.
sökt försvara sig mot ett par nara till hands liggande sådana.
Först galler det.
frågan om åstadkom- mande .av bevisning; vilket styrelsen anser kunna ske lätt och utan fram- dragande av.
vittnen i ömtålig ställning.
Vidare förklarar styrelsen gent emot den möjliga farhågan, att förslaget ge- nom brottets Förläggande under allmänt åtal skulle öppna en möjlighet för åter- införande av poliskontroll och godty.ck- lighetsvalde över de prostituerade, att upolis.myndigheters och åklagares, stall- ning enligt det ovan Framställda förslaget skulle bli väsentligt skild från samma myndigheters stallning vid tillämpning av lösdrivailagen.
Vid obefogat åtal för brott mot den ifrågasatta straffbe- stämmelsen Iöper åklagaren samma risk För rekonventionstalan, åläggande.
att betala, rättegångskostnaderna m. m., som vid varje annat obefogat åtal.
Bevis- ningen i målet prövas av domstol, och. '
, 315 brottets begrepp ' är. '
i strafflagen .fullt bestämt.
Detta synes styrelsen innebära.
tillfredsstallande garanti i nu ifrågava- rande ' avseende?
' Mot styrelsens utlåtande har medici- nalrådet Sederholm ' anmält reserviition, och i allt vasentligt ha ' med ' honom instämt.
tvenne av de övriga medicinal- råden.
Sederholm säger sig i huvudsak- godkänna kommitterades.
förslag till lag angående åtgärder emot utbredning av smittosamma könssjukdomar.
Dockupp- trader han glädjande nog emot IöSdri- varlagens tillampning å vissa personer, allenast därför att- d e prostikera sig, samt mot uppdelningen av prostitution i helyrkesprostitution och övrig prosti- tution, som bekant två av.
de svagaste punkterna i nämnda ' förslag.
Däremot yrkar han på att prostitutionen i d e större staderna hålles under övervak- ning.
Han erkänner de juridiska,.
s.ociala och etiska bristerna hos reglementeringen i dess nuvarande form och tanker sig möjligheten ' av att und ' gå dessa genom att förvandla den från en polisåtgard till en rent sanitär åtgärd.
Polisen skulle således ej behöva inblandas annat än där hälsovårdsmyndigheten vid tredska behövde anlita polisens bistånd för in- ställande av viss uppgiven person för undersökning.
I förslaget till införande av ändring i strafflagen instämmer re- servanten med styrelsen.
För min del fruktar jag, att även den av Sederholin föreslagna - formen av reglerneritering skulle bereda ' olagen- heter liknande dem, som vi så länge kämpat emot.
Dock synes mig i hans Framställning insikten om att en reform är nödvändig mera tydligt komma till '
316.
.
HERTHA synes än vad som var fallet med Läkare- sällskapets uttalande.
Vi se sålunda, att de medicinska auktoriteterna yttrat sig mycket olika, ja, att ej ens medicinalstyrelsens med- lemmar kunnat ena sig om ett och samma beslut.
Det blir därför ej lätt för dem, som skola lagstadga i frågan, att veta vilken vikt de skola tillmäta läkarnas uppfattning.
Detta innebär å ena sidan en fara, da val ändå lakarna måste ha ett .ord med i laget, när det galler de smittosamma könssjukdomar- nas bekänipande, å andra sidan en G enom dagspressen har nyligen gått ett meddelande om att statsbane- förvaltningen ar betänkt p &amp; att nedbringa sina omkostnadeFgenom att sänka kom- petensfordringarna och därmed avlö- ningen för en del befattningar.
Närmast har detta förslag väckts av en " Kungl.
kommission för undersökning rörande vissa personal- och befordringsförhål- landen vid statens järnvägar ", som efter slutat uppdrag.
den 20 december 1913 överlämnade sitt underdåniga betän- kande, över vilket järnvägsstyrelsen i sin ordning den 31 maj 1915 avgav underdånigt utlåtande.
Kommissionen .har bl.
a. haFt sig ålagt att undersöka huruvida överkva- lificerad arbetskraft användes vid statens järnvägar.
Slutresultatet av, dessa under- sökningar blev ovannämnda förslag, som genom att förorda realskoleexamen så- uppenbar fördel.
i det att helt säkert ej längre de etiska och sociala syn- punkterna som förut skola kunna skjutas helt åsido.
För min del tror jag, att om tillbörlig hänsyn tages till dessa syn- punkter aven samhällets hälsa kommer att vinna, ty som jag redan förut i lik- nande sammanhang uttalat, är jag över- tygad om att åtgärder, som uppenbar- ligen strida mot rättvisans och humani- tetens krav, aven om motsatsen till en tid tyckes vara fallet, dock alltid till sist skola visa sig vara av den art, att de ej heller kunna tillgodose fordringarna på en god hygien.
ALFHILD TAMM.
som tillräcklig kompetens vill sänka bildningsnivån för en stor del af jarn- vägens högre, hittills studentutbildade tjänstemän, varförutom de tekniska kom- petensfordringarna väsentligen avprutas.
Järnvägsstyrelsen, som i vissa delar opponerat sig, har emellertid i fråga om bokhållarna och kontorsskrivarna gått in på kommissionens mening i vad som rör kompetensfordringarna.
Angå- ende principen manlig eller kvinnlig arbetskraft ha åsikterna däremot ick6 obetydligt divergerat.
För närvarande finnas vid statens jarnvagar manliga bokhållare.
.
.
.
34 kontorsskrivare 1 19 kontorsbiträden 15 - S:ma 168 kvinnliga 11 183 - - 194 = 362.
H E R T H A .För bokhåilare- och kontorsskrivare- befattningarna fordras.
realskoleexamen eller avgångsbetyg från 8-klassigt flick- läroverk.
De giva för kvinnliga ' bok- hållare en begynnelselön av 2,100 kr., med ' slutlön av 2,750 kr., medan de kvinnliga kontorsskrivarna ha lägst 1,480, högst 2,200. kr.
De äro nu till största delen amnade att ersätt ' as med manliga och kvinnliga kontorsbiträdes- tjänster, med folkskolebildning såsom komp ' etensfordran och en avlöning för de manliga av 1,440-2,280 kr., För de kvinnliga av lägst 1,236, högst 1,600 kr.
Såsom jarnvagsstyrelsen tän kt sig tjänsternas fördelning, skulle de komma att omfatta ' ' ' manliga kvinnliga bokhållare.
.
.
.
26.
- kontorsskrivare 79 4 kontorsbitraden 122 131 135 = 362.
S:ma 227 De manliga bokhållaretjänsterna min- skas således med.
8, medan de kvinn- liga helt och hållet bortfalla.
Av de manliga kontorsskrivarebefattningarna indragas 40, av de kvinnliga 179, s o m e r s ä t t a s m e d end.ast l 3 1 k v i n n l i g a kont.orsbiträdestjänster.
59 av de förut med kvinnor besatta bokhållare- och kontorsskrivarebefattningarna skulle enligt järnvägsstyrelsens förslag nu få .manliga innehavare.
H a r .går den vag styrelsen beträtt i alldeles motsatt rikt- ning mot den av kommissionen angivna.
Den vill namligen stipulera att " fortfa- rande bör tagas i Övervägande huruvida icke, kvinnlig arbetskraft lämpligen må i ökad utsträckning kunna komma till användning i stället för manlig *.
Ja, detta styrelsens förslag går t. o. m.
317 i stick i stäv ' mot de.
egna åsikter, s4- dana.
d e i en underdånig skrivelse ma- nifesterades ännu så sent som å r 19 l 1 och nu ' av kommissionen citeras.
Sty- relsen förklarade sig namligen ' då vid uppkommande vakanser å sina större kontor - kontrollkontoret, statistiska kontoret - och milkontoret - h a under en följd av å r tillsatt de lediga tjan- sterna.
av högre grad med.
kvinnliga tjänsteman.
samt sedan länge beaktat det lämpliga i att utbyta manlig arbets- kraft mot kvinnlig och amnade.
allt framgent i den .mån förhållandena så medgåve fortgi på den inslagna vägeii.
Och nu ä r det just statistiska kon- toret och k.ontrollkontoret, som skulle få den största kontingenten kvinnliga tjänstemän utbytta mot manliga, på det förra därför att " dei statistiska mass- arbetet i genomsnitt synes .vara val ansträngande för kvinnan ".
De senaste fyra åren ha alltså icke endast kommit jarnvagsstyrelsen att själv se saken annorlunda an förut.
Styrelsens erfaren- het har rent av blivit alldeles motsatt den vid andra, statens såväl som kom- munens statistiska verk, dar den kvinn- liga arbetskraften anda till den dag i dag ä r blivit allt mera använd och dug- lig befunnen.
På kontrollkontoret, som nu har 120 kvinnliga kontorsskrivare, skulle.
den kvinnliga personalen sedermera.
komma att representeras av endast 82 kontors- biträden - en minskning till - Förmån för de manliga tjänstemannen av 38 stycken.
Man motiverar den därmed att " erfarenheten visat, att kvinnlig per- sonal på grund av arbetets rent fysiskt betungande art icke a r så lämpligu,
Särskilt skulle detta bli fallet, sedan efter inforande .av ett föreslaget nytt expeditionssatt " de mera lätthanterliga godsspecifikationerna komma att ersat- tas.
med de tyngre godsjournalernau.
Kontroli,kontorets godsjournaler har jag inte sett.
Kanske ar det därför som det.
förefaller egendomligt, att det under några förhållanden kan vara praktiskt att i.
det dagliga arbetet begagna liggare av så kolossala dimensioner, att .en dikterat förslaget, ar självfallet intet annat än gott att saga.
Har det kon- staterats, att.
ett arbete utföres av onö- digt högt utbildade och därför onödigt högt betalade krafter, så bör naturligen en Förändring ske., Det ar sannerligen ej så ' stor tillgång ps något sh nar goda kontorsplatser för folkskolebildade, att ej nya sådana kunna hälsas med till- fredsställelse av både kvinnor och man.
Men det ar ej främst p i själva princi- kvinna med normala kroppskrafter skulle perna utan på deras tillämpning, som taga skada av att hantera dem.
Dess- utom - en kvinnlig kontorsskrivare med examen från 8-klassig flickskola kostas högst 2,200 kr .. om året, det manliga koniorsbitrade med av staten betalad folkskoleutbildning,.
som skulle komma att ersätta henne, betingar ett dyrare pris av 2,280 kr.
Nar det nu ar för att undvika misshushållning, som man vill utbyta den högre kom- petens-en mot en lägre, varför då före- slå 38 tjänster, som med s a m r e u t- bildning giva verket en ö k a d .utgift au 3,040 kr.
.om året?
!
Ett par extra vaktmastarpojkar, som hjälpa till att bara omkring de tunga böckerna, skulle vara billigare.
Det finnes t. o. m. an- ledning tro, att de kvinnliga kontors- skrivarna utan bävan finna sig i att transporsera ' dem själva.
.
.
Varken kommissionen eller järnvägs: styrelsen har naturligtvis kunnat föreslå tjänsternas omdaning annat.
an i mån av de.
nuvarande befattningshavarnas avgång eller Förflyttning.
Det.
har där- för beräknats, att Förändringen och dar- med den grliga besparingen av omkr. 100,000 kr.
ej kan vara genomförd förr- än om.
tjugo år.
O m de principer, som goda eller onda följder bero.
Och det uttalas i jarnvagsstyrelsens utlåtande ett förbehåll, vilket om den lägre kvalifice- ringens verkliga innebörd framkallar nästan lika stor undran som det före- slagna besparingssystemet i kontroll- kontoret.
Styrelsen säger sig nämligen förutsätta, att " kommissionens krav på folkskoleexamen såsom minimifordran bör vara så att förstå, att vid rekryte- ring av blivande kontorsbiträden sty- relsen har fria händer att göra sitt urval ur de föreliggande ansökningarna och därvid lämna.
företräde åt dem, vilka förskaffat sig -- utöver eller vid sidan av sin folkskolebildning - mera vidgad teoretisk utbildning i handelsskola eller genomgått några laroverksklasser, för- skaffat sig kunskaper i språk m. m., d. v. s. sådana som kunna anses bliva lämpliga för kontorsarbetet.
För utfö- rande av visst kvalificerat arbeteu, sa- ger styrelsen vidare, " som tid eFter annan kan krävas av de å kontoren anstallda, fordras en viss tankens trä- ning, vilken icke torde förvärvas i folk- skolan ".
Det kan ej nekas att dessa uttalan- den såsom ett önskemål peka hän mot,
H E R T H A användningen av arbetskraft med b e - tydligt större utbildning,.
men som un-.
.
der: sådana förhållanden skulle bliva u n d e r b e t a l a d.
T y det .säger ej ett ord: om att de som skaffat sig ett högre mått av kunskaper skulle Få dessa gottgjorda genom högre lön .. M e n det säges ganska tydligt ifrån.
att dessa be-: fattningar egentligen ..
Fordra mera bild- ning an folkskolan anses kunna giva.
O m .en arbetsgivare stipulerar låg ' ':.
.
.
.
a.
.
319 utbildning sa ' sorn tillräcklig kompetens för en befattning och bestämmer löner, däreker, då kan det val kj vara rimligt att denne arbetsgivare u t g å r Från ' en i förväg tagen.
ratt att ' Få åtskilligt.
p6 köpet för samma betalning.
Frågan har.
annu .. ej mått så Igngt s o m till riks- dagen .. Skall dess åsikt om - densammti bli att statens värdighet Förpliktar? '
GERTRUD T ~ R N E L.
L. '
'.
Sjalar och ansikten.,, VII.
.
.
.. v.
.
.
D.
n Charlotte Perkins Gilman. '
.
.
.
.
en anglosachsiska rasens rena, raka kanskans röst.
Hög och stilla stod hon ansiktslinje.
Benat över, hjässan själv; och .som en klar våg sjönko faller det moika glansande håret mjukt hennes ord i de lidelsefulla - sinnena.
efter huvudets form samlat till en knut omkring henne.
Hon talade om huru.
i nacken.
en ny ungdom kan skapa en ny värld.
En ledigt lugn gestalt i en ' s.vart dräkt.
UtanFör glödde sommarmiddagens sol, Hon talar.
Leendet lyser över de ljust, och Donaustadens lazzaroner sov0 .var allvarliga dragen, blicken ar fylld av det föll sig - bast pä trappstenar .och starkt inre liv.
trottoarkanter.
Det var i Pester Lloyds stora sal Det var den Charlotte Perkins Gilman i Budapest under röstrattskongressen jag redan kände.
T h e H o m e ' s orädda 1913, och Charlotte Perkins Gilman författarinna, som så oförlikneligt och talade om och till ungdomen.
Rummet säkert vågar nagelfara en stagnerad till trängsel fyllt.
Ivriga, heta ansikten, kult; den kvicka polemikern, ' ögonen flammande .av sydländsk glöd, som i W o m a n a n d ~ c o R o m i c lagger s höjde sig mot den smarta gestalten på fram för världen det graverande Facit tribunen.
Det var Ungerns unga kvin- denna kommer till gendm att icke Frukt- nor med det magyariska blodet brän- bargöra tillgångar som finnas; den obe- nande i sina, ådror, som trängt sig vekligt sakliga opponenten .i ~.
e h M a n- samman darinn ' e för a t t hiira ameri- m a d e W o r l d, som icke kan och.icke L ' I denna serie finnas i irgHngen för 1914 .RO &amp; Anna H.
Shaw, Anna Sandström och Ellen Key.
.
.
Mayreder, Eihel Snowden, Maria ~ é r o n e,,.
.
#.
,,
320 H E R T H A - - litet hos Charlotte Perkins Gilman, som gör henne till den strävande arbetaren, vilken så fast trorattvi k u n n a bygga oss en ny varld.
Den vitt skådande blicken är icke ett ögonblick skum för världens små ting.
Hon är lika färdig att med sin blixtlikt upplysande och träffande satir slå ned på allt vad som.
är opraktiskt, ändamålslöst eller löjligt * i vårt dagliga livs detaljer som att i " World Rousersu ar namnet på en ljus .Förtröstan draga upp de stora lin- artikel i ett av T h e Forerunn.erYs.
jerna för framtiden.
Nya himlar och en ny jord.
Mindre sista häften.
Själv ar hon en av de varldens väckare hon dar talar om.
är det ej hon tror på.
Dar inga gjorda Aldrig tröttad i sin gärning ropar hon gränser stänga mänskorna frin var- väckarord till mariskorna.
I lugn - styrka .andra.
Där inte nation står mot nation, pekar hon på vad de skola vakna till; ras mot ras, utan alla - tillsammans äro.
Till att s k a p a o m s i n varld.
Hon M ä n s k l i g h e t e n i V å r v a r l d.
helt enkelt, att det ar vi.
konstaterar.
Our World, Our Country, Our Humanity - själva soni gjort den - sådan den nu No one land over all, but " all for one - ar.
Ingen makt över eller utanför oss And one for all " in widest comradeship, .. har därvid varit verksam ', endast mak- This gives at last room for the human soul, - - - - - - - - - -- - ten och viljan i oss själva.
Således Something to live for, fully satisfied, kunna vi göra om den, - sedan vi And facing death with utter unconcern, vaknat och förfärats över hurudan den So that in ' living, we have served Our World verkligen.
ar.
.
Hon är klippfast i sin tro p å kraften är det credo hon vågar ropa ut i dessa i oss.
Hon kallar den Gud, och den dagar.
Kanske ä r det lättare för henne, bär henne framåt.
Since God is t r u e - Amerikas traditionsfria medborgarinna, Alive in me, in you, än för oss andra att se fritt och klart Why don?
we do - i detta, säkert är, att Charlotte Perkins Work noble, high and wide - Gilman nått fram till en universalism, Worthy of God inside?
- - - - - ---.
-- som i sig har frälsning och upprättelse God is the ~ o w e r, för världen.
.
And we the-highest flower Den måste det också framför allt Of life before this hour.
vara, som ger henne den frigjordhetens Now take the Force and go styrka, som präglar hennes vasen, talar Seeing how we may grow - ur hennes fasta klara blick och genom- With God, you know.
Det ä r en sällsam blandning af prak- strålar hennes rena drag.
ELLEN KLEMAN.
tiskt sunt försthd och den ' högsta idea- ~ i l acceptera l e n ensidig världsutveck- ling; T h e F o r e r u n n e r ' s märkliga re- daktör och utgivare, som på sin tid- skrift kan låta trycka: " Writteri, edited, owned and published by Charlotte Per- kins Gilmanu.
.. Helt densamma med all hennes starka vilja, hennes ljusa ' hoppfullhet och hen- nes framåtblickande syn.
n
H E R T H A Glimtar.
.
utifrån.
.
.
32 1 nes dotter, Alice .Stone Blackwell, vilken.
som baby.
hade suttit i moderns h a, nar hon skrev.
.
sin protest, emedan vaggan hade tagits i ' mät " Pioneersl O pioneers! "
P i lingt h ' Hll, som för skatten.
Denna samma dotter redigerar allt- utplinar störande bisaker, ser Norra Amerika jämt i Boston Lucys 1870 startade veckotidning (som emigranterna .kalla det) i i r pHfallande T h e.
W o m a n ' s J o u r n a l.
Finns det ' intearisto- festligt ut.
I ' vaster strilar Frisco med sin världs- krati bland yankees ocksi?
Alice Stone Blackwell ar i sanning välboren.
basar och i öster lyser land och vattln av alla Idel pionjärer i familjen.
Hennes.far, Henry de tusende sorters färgspel och fyrverkerier, som amerikanska suffragister makta uppfinna.
Blackwell, stred.
livet igenom vid Lucy Stones Av denna manskoarts energiska och glada pihit- sida.
för de tvi milen: kvinnornas och neger- tighet har man val förut mer eller mindre slavarnas emancipation, kort sagt för den ameri- beundrat strödda prov, men nu har den kon- kanska konstitutionens förverkligande, och hans centrerat sig och slagit ut i SH .yppig blom, att syster Elizabeth bröt under sagolika svirigheter man ovillkorligt ger .sig fingen inför detta le-.
upp dörren för de kvinnliga lakarna.
Nar Lucy Stone och Henry Blackwell 1855 ende överdid, som spirat ur si mycken offer- ingingo äktenskaplig förening, skedde det un- kraft och hög vilja.
R-eferendum skall i höst avgöra, om New.
der en form, som anstod dessa helhjärtade York, New Jersey, ' ~assachusetts och Penn- principmanskor: vid vigseln upplästes och un- sylvanja nu eller - ett annat i r komma att dertecknades ' av kontrahenterna en ' utförlig pryda sig med den allmänna rösträtt, som de i protestskrivelse, vari de tillkannagivo sin vägran grotesk motsägelse till Förenta Staternas vitt- att underkasta sig de gällande äktenskapslagarna berömda konstitution hittills saknat.
Dessa folk- i den m i n de förnedrade den ena parten i för- rika och liksom lite .e u rope ' i s k a stater gälla bindelsen.
Protesten offentliggjordes av vigsel- för suffragisterna mer än hela den vunna västra förrättaren, en makarnas sj als fr ande^ trängde halvan av kontinenten.
Röstrattsrörelsen har till Eu,ropa, ' ända till Sverge och torde ha ' vackt det mysteriet i sig, att dess framging ar saker mycken häpen förargelse.
Det hör till.
saken, som en naturlag och att likväl dess korade för- att Lucy Stone icke ändrade.
tillnamn vid sitt kampar miste g8 pi, som om var dag vore den giftermil: Pion.jaren - det ar Amerikas grundläggare sista chansen.
S i apostoliskt-allvarligt fatta de sitt värv itminstone i New York etc., och nog och dess idealtyp, redan förverkligad i nigra ville man val gärna för skams skull uppleva, sköna och kompletta exemplar men hägrande att mrs Chapman Catt fir rösträtt Reverend högre och mäktigare i den sing Amerikas skald, Anna Shaw annonserar sin förvissning genom Walt Whitman, lat strömma ut mot kommande sina bagge biler (av vilka den ena nyligen bort- Arhundraden och som.det ännu Hterstir Amerika auktionerades för skattevägran men Hterpresen- att upptäcka.
tades av beundrare): de bära namnet E a s t e r-n Notabel resande.
Marie de Czaplicka, en Victory.
särdeles lyckligt infogade man som led i polska, som p &amp; uppdrag av universitetet i Ox- agitationskampanjen Lucy Stones födelsedag, ford har anfört en antropo1.ogisk expedition till den 13 augtisti.
Lite varstans i landet firades Sibirien, har ankommit till England efter en pH ett eller annat vis d e n stora pionjar-ens aderton minaders färd, som lär ha inbragt rikt vetenskapligt stoff.
P i Htervagen besökte hon minne, men i New Jersey och Massachusetts försiggingo huvudfestligheterna.
P8 hennes sitt hem i Varschau och hann därifrin med det födelsefarm, som ännu bebos av slakten, av- sista tiget innan ataden bytte förvaltning.
täcktes en minnestavla, och.
likasi p i det hus Framtidens Inackordering.
Ett förstklassigt i staden Orange, f e n vilket hon Hr 1858 ut- sände sin berömda t a x p r o t e s t. Avtäcknings- hem för kvinnliga studenter, Viktoria-Studien- ceremonin förrättades pkbägge stallem av hen- haus, inviges 1 oktober i Berlin-.Charlottenburg.
.
.
.. s ' ' ' ' '
H E R T H A 322 - - -- ---. -- ..
-.
.
- --- som prov p i den komfort har bjudes ett i all- mänhet icke lyxvant släkte.
För musikstude- rande anordnas rum med särskild ljuddämpning.
Den studentikosa hemtrevnad, som lär rida i engelska colleges, bör komnia att florera i detta mönstergilla Studienhaus, vilket dessutom till skillnad frAn de förra icke har karaktären av högre flickpension utan ar helt enkelt ett andamilsenligt pensionat, detta i motsats till inackorderingsställen.
~ ~ ~ ~ n a är d uppförd e n av arkitekten Emilie Winkelmann, kand som mastare till «Haus der Frau " p &amp; förra Arets bokkonstutställning - i Leip- zig.
.och Lyceumklubbens i höstas - invigda h u s i Berlin.
Nittiosex studentrum,.
flertalet försedda med balkong, vardags- och s.al1skaps- rum, bibliotek, Iäshall, mötessal, teater- och .skioptikonsal, .gymnastiksal och mörkrum samt matsal med täckt kolonnad utanför, där mH1- tiderna serveras vid smhbord, mH uppraknas Moderna tyska författarinnor.
: II.
1.
.
I s o l d e K u r z tillhör utan fråga.
Tysk- lands basta skrifcställare, ej i förmågan att ställa och lösa psykologiska pro- blem och *.
utgrunda främmande karak- tärer, men genom språket och stilen.
Hon a r icke mycket produktiv och tillhör ej de.
konstnärer, som med lätt- het skaka sina verk ur armen eller låta omoget smyga med ut i offentlig- heten.
Hon nöjer sig icke med första bästa tillfällighetsform, utan det, som fantasien inger henne, arbetas igenom med fint formsinne, djup skönhetskun; skap och kärleksfullt försjunkande i ämnet, tills det blivit en produkt av högt värde.
Och likväl skriver hon mindre med förståndet an med känslan och fantasiens fria skapardrift.
' Hon ar en självständig, ärlig person- lighet.
till sin laggning egentligen Iyri- ker.
Bland samtidens författarinnor re- presenterar hon framför andra den psykologiska realismen.
' Hon uppsöker " spökenaa, de realistiska spökena, mitt på ljusa dagen och kämpar mot dem: diktar sig in.
i en opierökares Brus, en vansinnigs sjuka tankegång, en samla- res lidelse, en konstnärs skaparångest och betraktar den omgivande världen frAn sina föremäls ståndpunkt.
Därvid har hon mången gång uppnhtt en full- ändad sammansmältning mellan roman- tik och realism, sådan som t. ex. Ker- ner och Mörike strävade efter.
För att kunna lära kanna Isolde K u r t begåvning måste man först och främst läsa hennes dikter.
U r dem talar en.
av livsve djupt skakad, men ej för- tvivlad kvinnosjal, soni av sina käns- lors kraft och skönhet bäres upp till den konstnärliga förklaringens $va- rer och stundom kan kämpa sig till en lätt skeptisk livsironi.
Hon kan val vara bitter och satirisk, men icke pes- simistisk.
Hennes dikter tala aldrig om förtvivlan eller självmord, utan stän- digt om kamp.
Att övervinna, resignera är deras lösen.
.Romaner har hon ej skrivit men flera samlingar av mindre prosaberät- telser.
De flesta äro förlagda till Italien och många till renässanstiden; alla ut-:
H E ' RT H A marka sig genom adel, stilisering och klassisk: förnämhet ...
Men aven berattel.
serna från .. hembygden, t. ex. de master- liga novellerna " Von dazumal ", .äro sedda med klart diktaröga och tecknade med.
saker konstnarshand.
1 Isolde Kurz a r sydtyska från det älskliga Schwaben och ' redan över sex- tio å r gammal.
Hennes Far var den .be- römde diktaren Hermann Kurz.
Så tidigt som.
vid nio års.ålder började hon upp- teckna psykologiska iakttagelser hos sig själv, och Från sitt tolvte å r över- satte .hon för tidskrifter ur fyra levande språk.
.Först vid mogen ålder frarn- trädde hon som självständig författarinna.
Efter faderns död flyttade hon med sin familj till Florens, dar hon fann ett andra hemland, vars djupa iiiflytande man val markei- ' i hennes författarskap.
Hennes fantasi ar fylld av söderns sol- sken och färgprakt; men i hennes bröst bor ett allvarligt, vemodigt,.
: sentimen- talt kännande hjärta, det tyska Fader- neslandets gåva.
Sedan mer an ett de- .cennium har hon återvänt till barndo- mens land och ar bosatt i Munchen.
I likhet med Helene B.öhlau har L o u And.reas-Salomé, som för öv- rigt i många avseenden intar en undan: tagsställning bland nutidens skrivande kvinnor,eristorartad kunskap om kvinno~ sjalen och en speciellt kvinnlig upp- fattning .av tingen.
Hon ser på allt med kvinnlig blick och för oss in i kvinnans djupaste kanslomysterier.
.
Hon ar en mycket begåvad och intressant för- fattarinna, ehuru för den stora allman- heten mera personligt kand såsom Nietzsches väninna an genom sina verk.
Av Malvida von ~ e ~ s e n b samman- ' ug 323.
--.
förd med den.
store diktaren-filosofen såsom; en i.
många fall lämplig.
' adept för hans .idéer, .utövade.
den unga Lou Salomé under.
.en kort tid av intim~van- skap stort inflytande på Nietzsche och.
.
påverkades naturligtvis sjiilv mäktigt av hans - snille.
Vänskapen.
förvandlades.
sedan, i främlingskap, kanske rent av i fiendskap, .och den genialiska ryskan.
- .Lou Salome a r generalsdotter Från Petrograd m e n har Fått tysk up:pfostran, en: tid till och .med studerat teologi i Zurich, - har i sitt förhål1and.e till Nietzsche hårt angripits från många håll.
Efter sitt giftermål - med pro- fessor Andreas i ~ ö i t i n ~ e - n utgav.
hon en av de allra första Nietzschestu- dierna, sitt betydande verk u F rie,d r i c h N.ietzsche i n s e i n e n We.rk.enu (1894).
Hon lägger dar i dagen en djup kännedom om, den store filosofens per: sonlighet och förföljer noga de enskilda lärorna i hans system.
Mest sympatisk synes henne läran om ' den eviga åter- komsten, mest osympatisk den om över- människan.
U r hans .verk hör.
hon en djupets och höjdens dubbla klockring- ning, en vilsegåendes hysteriska skratt och en övervinnares milda leende: Själsfrändskapen - med honom tycks vara hennes högsta lycka, det senare främlingskapet hennes djupaste smarta.
Redan.
förut hade Lou Andreas- Salome framträtt som romanförfattarinna samt publicerat ett originellt och varde- fullt arbete över Ibsens kvinnogestalter: Den ' boken blev en vägvisare för d e n .sedermera så rikhaltiga Iebsenlitteraturen: Det ä r betecknande för fru.
Andreas, att hon bland Ibsens kvinnofigurer vi, sar mest förståelse för Hedvig, Nora ',
324 H E R T H A och Ellida, vilka ju alla tre ännu ha en alldeles drömaktig syn ' på tingen.
Just den oerfarna, oberörda, u r idealens drömvärld ännu.
icke väckta kvinno- själen ä r föremål för Lou Andreas- Salomes psykologiska specialstudier.
Hon skildrar med förkärlek och ytterst framgångsrikt helt unga flickor, isyn- nerhet backfischåldern.
Så t. ex. i den mest bekanta bland sina romaner, " R u t hu,: och i novellsamlingen " 1 m Z w i s c h e n l a n d e u.
Ja, ännu yngresrnä " kvinnosjalziru studerar och skildrar fru Andreas.
mästerligt.
För kort tid sidan läste jag sålunda i en tidskrift berättelsen " D a s S e e l c h e n ", dar hon gav en förtjusande bild a v en fyraårig flickas själsliv.
Uppvaknandet u r drömmen, idealens nedstörtande, synes Lou ' Andreas- Salomé vara livets svåraste tragik.
I de ak- tuella kvinnofrågorna a r hon så tillvida antifeminist, som hon särskilt betonar konflikten mellan det nya ' kulturbe-, hovet, utvecklingen .av det egna jaget, och kvinnans urgamla lust att hänge sig, att tillbedja och uppgå uti den hon älskar.
Människans ratt till sitt ideal, det a r den fordran, som likt ett däm- pat rop genomgår alla Lou Andreas- Salomes arbeten.
Man hör ofta sägas, att.
kvinnan sak- nar humor.
Det påståendet vederlägges på slående sätt av A n n a C r o i s s a n t - R u s t, som började sin skriftställarbana som krass naturalist och sedan har, utvecklat sig till en ' av den tyska litte- raturens mest framstående humoristiska realister.
Som ung flicka infördes hon på 80-talet i kretsen av de nya idéer- -- - nas främsta män och påverkades starkt av t. ex. Bierbaum, Dehrnel, Conrad och Liliencron.
Naturalismens paroll utgavs just da som befriande för konsten, och den unga författarinnan strävade i början ej efter att förkunna den ena eller den andra livsåskådningen eller lösa uppställda problem utan ville endast ge biJder av det hon iakttagit och upplevat.
Hennes första arbeten voro val i konstnärligt avseende .ej allt för lyckade; stilen var hård och av- huggen, språket sökt eller förläget.
Men de röjde en livskraftig, kärnfrisk begåvning, en djup kärlek till naturen, vaket öga och öra, en känslig sjal och ett medryckande sinne för det komiska.
Steg för steg har Anna Croissant- Rust sedan framskridit i sin utveckling, lagt bort felen och utbildat sin talang på ett satt, som i sanning miste inge aktning.
Naturen har nekat henne en rik fantasi; men den bristen ersätter hon genom att låta upplevelsens in- tryck gro, växa och mogna i sitt med- vetandes djup, innan hon använder dem i sin diktning.
Bland hennes senare arbeten äro m h g a verkliga konstverk, mästerprov på en sällsynt humoristisk talang.
Så- lunda t. ex. novellsamlingarna " Aus u n s e r e s H e r r g o t t s T i e r g a r t e n " och " P i m p e r n e l l c h e ~, samt framför allt " W i n k e l q u a r t e t t a, en komisk små- stadshisto.ria, i vilken skrattet åt med- människorna blivit ett srnileende över mänsklighetens lyten, ett småleende, som a r sammansatt av förståelse, tåla- mod, fördragsamhet och kärlek.
.
Jena i juli 1915.
BEATRICE ZADE.
H E R T H A .- I krigshuvudstaderna .. v ad Internationella kvinnokongres- sens " utomordentliga beski ' cknin- garu upplevat under sin rundresa till d e olika regeririgarna vet man i själva verket ej mycket om, då diskretionen givetvis utesluter avslöjanden om vad, respektive .höge herrar yttrat eller an- tytt.
Som kant och tillfredsställande fak- tum kvarstår endast att deputationerna blivit överallt välvilligt mottagna.
En mangd högintressanta erfarenhe- ter, vilka icke äro intimt förknippade med det officiella uppdraget, ha emel- lertid självfallet hemförts från dessa resor, och härom fi,nns också en liv- full och roande berättelse.
Det a r miss Jane Addams '.
van, - d r Alice Hamilton, som i den amerikanska tidskriften T h e S u r v e y skildrar miss Addam? '
och d r Aletta Jacobs ' missionsresa genom de krigförande ländernas huvudst~d&amp;, på vilken hon .som enskild person var dem följaktig.
O m London har d r Hamilton intet att förtälja, då hon icke förrän efter besöket dar sällade sig till miss Addams och d r Jacobs.
Tyskland och Berlin ä r o således de första platser honjalar om.
Av de många framstående personer, som de i Berlin sammanträffade med, a r d r Sudekum, den kände socialistiske politikern och medlemmen av tyska riksdagen, den första.
Han söker upp a e m på deras hotell, skickar upp sitt kort, men nar de gå ned i sallskaps- rummet för att träffa honom, anse de sig ha gått miste.
Dar finns1 endast ett par officerare.
En av dessa, en lång,.
325 -- i.
blond miliiar, kommer emellertid fram till dem;.
det a r d r ' - Sudekum.
.
Samtalet rör sig om utsikterna för Italiens delragande i kriget.
- det ä r ännu i maj - och om den amerikanska vapenexporten, ' ett ämne ' som för.
övrigt visade sig vara det full.komligt ound- vikliga för dessa amerikanskor i Tysk- land.
Dr Sudekums trötta, jagade blick, som talar om sömnlöshet .och stark sinnesrörelse, frapperar d r Hamilton.
Han a r hemma på nio .dagars permis-.
sion från fronten, och han säger henne, att varenda .bomb han sett falla dar varit en amerikansk bomb.
Detta hindrar honom dock inte frhn att samspråka med största vanlighet, och .han lovar verka för att delegationen .blir mottagen av utrikesministern, von Jagow.
.
.
Dr Hamiltons.
nästa bekantskap a r en präst; .Siegmundt-Schultze, en deci- derad pacifist; vilken tillsammans.
med en del andra fredsvänner,.
som hon råkar, kommer henne att korrigera den åsikt man bibringat henne, innan hon for till Tyskland, att i hela landet skulle icke finnas ett dussin man, som ville - och ' ännu mindre talade om ' - fred.
Genom Siegmundt-Schulze sättes de- putationen i tillFalle att ' råka en del personer, vilkas åsikter i fråga om möj- ligheten av att.
få upp neutrala nationer shsom ' medlare mellan de krigförande nationerna vor0 av varde att .höra.
Professor Hans Delbruck a r den förste som sökes ...
Han bor vagg om vagg med sin svåger, professor Adolf Har- nack, och miss Addams, som alltid ' ',
-: hyst den största beundran För den- nes bok D a s W e s e n.
d e s.
C h r i s t e n - t u m s, får en stark lust att ' aven halsa på honom, vilket dock visligen för- hindras av Siegmundt-Schulze, som talar om för.
henne, att professor Harnack med själ och hjärta gått in ' för kriget.
.
.
Intervjuen med.
professor Delbruck faller emellertid.
inte vidare lyckligt ut.
De besökande finna honom varken klok eller.
rättvis och kunna på intet satt uppskatta det förslag han gör .om.
in- tervention: att.
president Wilson skulle genom att hota d e två egentligen krig- förande - med vilket menas England och Tyskland.
- bringa dessa - att upp- h.öra med kriget.
" Låt presidenten ", a r hans förslag,.
" saga.
.England, att han lägger beslag på krigsammunition, ifall det icke antar lämpliga villkor för.
att sluta.upp med.
kriget, och låt honom.saga Tyskland, att detta beslag häves, shvida Tyskland inte å sin sida gör detsamma. "
Då.
miss Addams till svar ' på.
detta säger: honom, att presidenten skulle förlora sitt moraliska inflytande och icke.
ha .landet med sig, om han be- - gagnade.
sig av hotelser som dessa, sva- rar professor Delbruck helt kort, att moraliskt inflytande inte ä r av någon betydelse, att vad .som galler något .ar väpnad medling och ritt Amerikas pre- sident enligt konstitutionen har ratt att handla i fall som detta utan att rådfråga folket.
.
Han slutar med att saga, att han redan i en tidningsartikel uttalat sin mening, att Tyskland icke öriskar nh- got nytt landområde i Europa, men att d e t behöver kolonier, och att han an- ser, att Belgien borde utrymmas mot skla land att erhåller koncessioner i .belgiska Kongo.
För övrigt a r han en av d e tyskar, som icke s e någon ursäkt för Amerikas vapenutFörsel och som anse sankandet av Lusitania ab- solut försvarligt.
.
Maximilian Harden finner d r Hamil- ton i allo mera.
tilltalande.
Hon beskri- ver honom som en liten man med ett stort .huvud, vilket till största delen består av panna och hår, med trötta, nästan slocknade ögon och präglad av djup nedslagenhet.
Man hade varnat dem för honom och beskrivit honom som fullkomligt krigsgalen, som en av ' de man, vilka allra mest talat för kriget.
D r Hamilton finner honom vara alldeles motsatsen.
Han kallar kriget den för- färligaste tragedi, och mot Amerika finner hon honom mycket.
rättvis, då han säger, att Tyskland icke har någon rätt att kritisera ammunitionsutförseln till d e allierade.
Han hade alltid me- nat, att England måste skaffa sig en ersättning för Tysklands enorma vapen- fabriker i Essen och att det fick detta genom sin starka ' flotta, som möjlig- gjorde att genom köp förskaffa och sedan i säkerhet få hemfört vad som behövdes.
Vad beträffade Frågan om medling av d e neutrala staterna i krisen, ansåg ' han detta vara det enda, i vilket fanns något hopp, ehuru han annu an- såg även detta hopp avlägset.
Under miss Addams ' audiens hos riks- kansleren sitter dr Hamilton och vantar på henne i ett ståtligt rum i det iiiin- nesrika gamla residenset vid Wilhelm- strasse, dar den stora skuggiga trad- gården ännu bjuder sin gröna stillhet i hjärtat av Berlin.
De- kvinnor d r.
Hamilton råkar i Ber- lin - finner hon mycket mera tillgang.liga för fredsk0ngressens: ' ideer än vad hon väntat sig på grund av .de uttahnden som dar,.
liksom på- andra håll,: gjorts mot kongressen av Nationalförbundet och röstrattsorganisati.oner.
.
!
I det stora hela finner hon.
icke några större spår av.
krigets, elände i Berlin.
Brödkorten, som hovmästaren varje.
.dag bringar dem; påminna vis- serligen om det, men brödransonen, som lämnas: för den avrivna kupongen, ä r fullt tillräcklig och brödet go.tt, en blandning av råg och vete.
För övrigt förklarar.
kyparen, .att .alls inga in- skränkningar behöva goras, då Tysk- land får så mycket säd, det någonsin behöver - över ryska gränsen genom mutor.
Sårade synas ej på gatorna; de mest talande vittnesbörden om krigets allvar äro de på vaggar och husknutar spi- kade plakaten med .uppmaningar om penningbidrag till olika.
hjälpandamål.
Och så,.
först och sist, förlustlistorna.
.Dr Alice Salomon för dem omkring så de fii se det av kvinnorna organi- serade hjälparbetet.
Det hela förefaller d r Hamilton så egendomligt bekant.
Plötsligt minns hon, att det ar i Bryssel hon förts omkring och sett på alldeles liknande satt organiserat hjälparbete.
Intrycket av Wien är genomgående mera sorgligt.
Hon finner att man- skorna på gatorna se svältfödda ut.
Den lilla brödransonen, s o m.
där ut- lämnas på de tre kupongerna för dagen, ar såväl.
otillräcklig, som underhaltig, en föga aptitretande blandning av pota- tismjöl, kornmjöl, råg och en mycket liten smula.
vetemjöl.
' Med bitterhet ta- lade wienarna om.
huru ' ungrarna sålde av sina rikliga sadesförråd till Preussen i stället för till Osterrike.
På gatorna svärmar det av sårade och lemlästade soldater.
Hästarna.
äro så magra, att revbenen.
kunna raknas på dem.
.. De ha anlänt .till Wien påskdagen på aftoneni det .ar .just som Italiens.
krigs- förklaring.
: kommit.
.
En ' sorts ' demon- stration för kriget sattes ' i.
' @ rig på gatan alldeles nedanför deras ba:lkong; .. men det verkar icke.
särdeles krigsentu- siastiskt, det hela består i. att en sam- ling unga gossar och flickor sjunger österrikiska nationalsången.
Dagen efter ser.
hon en trupp soldater, som skall till gränsen.
D e äro alla unga, nästan pojkar.
De dra forbi, glada, stolta och förhoppningsfulla, med blommor i bal- tena, i mössorna, i bössmynningarna.
.
D e t officiella ärendet uträttas harge- nom audienser hos utrikesministern, friherre Burian, och statsministern, greve Stuergkh.
.Darefter felja de icke officiella.
sanimanträffandena.
med en hel del ' personer.
I Wien a r det som d r Hamilton hör den starkaste protesten mot presscen- suren uttalas och den åsikten fram- hållas; att i .censuren ligger det krafti- gaste hindret för åstadkommandet av fred, då.
fredssinnade i de olika kri- gande länderna inte på något satt kunna komma i kontakt med varandra. '
.
Budapest finner d r Hamilton alldeles markvärdigt litet berört avikriget.
Overflöd på gott bröd, inga brödkort - och ingen censur, tyckes det.
En grupp .ivriga journalister attackerar dem genast och.
: ' A
: synes: fullkomligt obehindrad att fritt begagna sig av allt vad som säges.
dem.
Miss Addams blir omedelbart mottagen av Ungerns statsminister, greve Tisza, och en furstlig ärkebiskop, Ungerns kyrkliga överhuvud, förser dem med ett introduktionsbrev till Vatikanen.
Ett stort offentligt möte anordnas, dar miss Addams skildrar Haagkon- gressen, och efter detta ar middag för sextio personer p.å Hotell Ritz, dar den för oss kvinnor från röstrattskongressen i r ud ap est bekante påvlige prelaten och riksdagsmannen Alexander Giess- wein presiderar.
För övrigt äro flera regerings- och ri ksdagsmedlemmar närvarande, och d r Hamiltons vänstra bordsgranne ar ett av statsråden, som helt frankt uttalar sin önskan om fred.
Pi sin högra sida har hon en högförnäm grevinna, vars familj besitter ofantliga domäner.
Hon berättar, att hon och hennes man ha ordnat ett konvalescenthem för omkring tolvhundra soldater på en av sina egen- domar; själv ar hon .för närvarande överkokerska, som hon kallar det, på ett lasarett för femhundra man i Buda- pest.
Detta vill saga, att hon står för alla livsinedelsinköpen, och skulle det anslag staten ger icke räcka till, far hon taga resten ur sin egen portmonnä.
Bland andra historier om och från kriget, som grevinnan berättar d r Ha- milton, ar en om två .ungerska solda- ter, som ha tagit till fånga tio ryssar.
En av dessa säger, att om han far av- lägsna sig på ett par minuter, så ska han föra till dem ännu flera ryssar.
Ehuru uppgiftens ärlighet med skal kan ifrågasattas, låta de ungerska soldaterna ': honom gi, de tycka att det gör inte så stor skillnad om det ar nio eller tio ryssar de ha tagit.
Men ryssen kom- mer verkligen tillbaka - med ännu trettio - ryssar, som lagga ned.
sina va- pen och förklara, att de aldrig haft någon lust att slåss, men nu var - det vår, nu var det den tiden, d i jorden skulle plöjas, och nu ville de plöja, som de alltid voro vana att göra.
De sattes till att arbeta på filten och vor0 lyckliga.
Dr Hamilton Får följa med miss Addams på hennes uppvaktning hos Tisza, och hon .ar verkligt imponerad av detta officiella palats, med ' en anti- chambre alldeles fylld av män, vilka.
hon förmodar vara dessa " lakejeru, som det talas om i hjstoriska romaner.
Greve Tisza finner hon påminna om general Grant, endast att han ar längre och kraftfullare byggd.
Han gör på henne ett intryck av att vara en all- varsam, dyster man av stor beslutsam- het.
Hon marker intet av den krigs- galenskap man i Osterrike tillskrivit honom, med sina besökande talar han ej om krigets vinster och ara, endast om dess ohyggliga fasor.
Om hon finner Budapest jam förelsevis lugnt och oberört, finner hon Bern vara det i ännu så mycket högre grad.
En lugn, angenäm stad, friska, välfödda barn på gatorna, inga skolor förvand- lade till lasaretter, intet.
krigsbröd.
På hotellet a r en samling av intressanta mänskor.
En äldre engelsman, som har sin hustru och dotter internerade i Osterrike och nu hiiller på att för- söka Få dem utlämnade genom ameri- kanska ambassaden i Wien; vidare dot-
H E R T H A tern till förre belgiske ministern i Wien; en ung ryska, som varitar på lägenhet att taga sig ' hem; ' en belgare och hans hustru, vilka fått sin lantegendom brand och skövlad; en fransyska.
från Elsass, vars son:stupat, kampande i tyska armén .. Miss Addims och d r Jacobs bli har mottagna av presidenten och ännu en av regeringens främsta man.
En afton a r ett stort offentligt.
möte, dar miss Addams talar om Haagkongressen.
På resan ner till Rom göres ett uppe- håll i ' Milano, dar hela den italienska krigsstamningen genast slår emot dem.
Over allt.
från husen svaja de fem allie- rades flaggor, och på stora plakat läsas orden V o g l i a m o S a l a n d r a.
I en av de stora arkaderna har mobben plundrat och förstört en butik.
Staden a r för- klarad i krigstillstånd.
Domen har man till skydd mot eventuella Zeppelinanfall sökt skydda med sandsäckar.
satskilt äro ' de förgyllda partierna på taket täckta p å.
detta satt.
.
I Rom a r den härligaste vår, men inga främlingar njuta av den.
Rom a r en övergiven stad.
Hotellet serverar endast första frukosten, kaffe och bröd; kockar och kypare äro mobiliserade.
Till, det yttre a r staden glad.
Dagen för Italiens enhet, som just nu infaller, firas av ofantliga folkmassor, som fylla gatorna, staden a r flaggprydd och man ser mängder av soldater i nya unifor- mer.
Allmänna meningen tyckes vara att kriget icke kan racka länge; nar nu Italien kommit med, skall det bli slag i ' saken!
D r ' Hamilton gör den re- flexionen, att nar man kommer från.
ett-så val organiserat land som Tyskland.
ännu a r efter nio månaders krig och ' ' ' 329 .ändå - där.
har - sett Så niycket .. elände, s å.
fyller den .tanken en med fasa: hui.
skall, Rom se ut: efter några månader,.
med krymplingar,.
blinda, ankor ' .och föräldralösa.
och svältande flyktingar.
Det synes deputationen endast en ' formalitet att överlämna fredsresolutio- nerna till ministrar, som nyss triumfe- rande störtat Italien i kriget, men det göres i alla .fall:.
Därefter överlämnas det ungerska introduktionsbrevet.
till kardinal ~ a s p a r r i, d e n ' påvlige st ' ats- sekreteraren, och audiensen ' hos .påven.
blir .omedelbart ordnad.
Det.
blir enl verklig audiens på en halvtimme, un- der hvilken möjligheten.
a v - neutral.
in- tervention diskuteras m e d påven.
.
Han uttrycker starka sympatier för ' denna vag och menar, att det ar ören ta Sta: terna, som skola taga initiativet; ' för sin del skulle han då vara redo att med-.
verka.
Till och med i Rom finnas freds- vänner.
Socialisterna tala med ' stolthet om att fyrtiofem av dem in i det si ' sta.
talade emot kriget i deputeradekamma-.
ren.
' Dr Hamilton råkar ledaren av detta parti, som utlägger skalen tilf kriget - Banca Romanas ' kapitalpla- ceringar i Dalmatien, det politiska ri- valskapet mellan Salandras och Giolittis partier samt uträkningar att genom kri- get avvanda uppmärksamheten från den inre oredan ..
D.
' Annunzio namnes - som av England intresserad krigshetsare.
Hos denne socialistledare råka de resande miss Emily Hobhouse, den från boerkriget så kända engelskan, som uträttade så mycket för kvinnorna och ' barnen i de beryktade koncentra- tionslägren.
.
. '
'.
330 H E R T H A -.
Med en Förkänsla av svårigheter reser delegationen till Paris.
Men sakerna stalla sig battre an vad som Förmodats, och ehuru - på grund a v omständigheterna - naturligtvis uppfattningen i stort - har ar mera an någonsin deciderat orubblig i fråga om krigets Fortsättande, så visar det sig dock, att det finns Fredsvänner också i Paris.
- En ' mottagning hos m:me de Witt Schlumberger bringar.
delegationen i plats i deputeradekammaren, vilken in- gen sedan har velat.
ta i besittning.
Delcasse och Viviani - ar det som uppvaktas i Paris.
Den förre nämner dr Hamilton som helt och hållet mili- tarist, den senare som.
mera moderat, men som den mest otillgang1ige.a~ alla de statsman som uppvaktats.
Delegationens - sista audiens ar - hos Belgiens utrikesminister, M. d ' Avignon.
Det ar på strandremsan vid Havre, b e r ö r i n g med f l e r a av de d i r e k t a mot- som d e n belgiska r e g e r i n g e n n u nejuter fransk gästfrihet i några hotell och rillor.
ståndarna till Haagkongressen inom den organiserade kvinnorörelsen, men man Framhåller lugnt sina åsikter från de båda hållen.
Dr Hamilton säger sig ocksa.
fullkomIigt förstå - om även icke dela --- bitterheten hos dessa fran- syskor, som ha kriget så ohyggligt nara inpå sig och som faktiskt alla ha någon kar i fara vid .fronten eller också redan ha förlorat någon eller några av sina närmaste.
.
Den lilla grupp af pacifistiskt sinnade kvinnor, som ju anda finns i Frankrike, vaxer.
alltjämt, anser d r Hamilton.
Ävenså råkar hon nian, som direkt ut- ' tala sig ' mot krigets fortsättande.
Den socialistiske deputeraden och Fredsvan- nen Jean Longuet sammanför dem med andra medlemmar av deputeradekam- maren, som - tanka som.
han.
Bland dessa ar en ättling .i rakt nedstigande led till Lafayette, markis de Chambrun, tillhörande de moderata, - men, som Longuet säger, en battre radikal och pacifist an många av socialisterna.
Det var Longuet,.
som satt tillsam- mans med Jaures i ' kaféet, nar han blev mördad.
Han kan inte nog beklaga Jaures, död, och han visar dem dennes M. d ' Avignon talade länge och allvar- ligt med de delegerade; stilla, sorgsen, uttryckte han Belgiens längtan efter Fred, men poängterade också ' att ' det måste lägga sin.
sak i sina allierades händer.
.
Härmed ar den ' europeiska rundresan slut, och för miss Addams ' återsth det att i sitt eget.
hemland Överräcka.
kongressresulutionerna till president Wilson.
Dr Hamilton gör en enda direkt uppsummering .av sina intryck från den märkliga farden: att ' dar Förvisso ej i de krigförande länderna finnes en sa- dan allmän önskan att kampa u t kriget till det bittra slutet, som man föreställer sig, nar man dömer därom på avstånd.
-- E. K-N.
-.
. '
Tidens förlag: Världskriget och varldsfre- den.
Dokument och reflexioner.
Första och andra delarna.
Av Ernst Wigforss: Aktiebolaget Nordiska bokhandeln: Sveriges utrikespolitik 1 världskrigets belysning.
Femte upplagan. '
Nervösa,.
utarbetade o, sömnlös id till.
frihet och lon, och dels till Sanatogen erhöll %Grand Prix, pa den internationella läkarekongressen i London 1913, och var det enda preparat, som i sektionen Näringsprer .parat erhöll denna den .högsta utmarkelse, .som kunde uppnås.
Sanatogen rekommenderas af mer än 21,000 läkare, däribland öfver 1,000 skandinaviska.
.
- Genom hänvändelse till Sanatogens Generalagentur, l KUNGSGATAN 59.
Allm Tel. 63 95.
Rikstel.
121 95.
Postbox 39. erhålles gratis .och franko.
.
.
.
1.
Sanatogenprof.
Broschyr: 4anatogen för nervernas Broschyr: asanatogen som styrkemedel vid svaghets.
.
A I platsförmedlingen finnas anmälda lärarinnor, lektionsgivare, in- och utländska, kontorister, värdinnor samt hushillsbitraden av olika slag.
Rikst.
27 62 Platsförmedlingen .. är Öppen kl. 12-4..
A.
T.
48 16 1908-8913 ' erhållas mot en pris av kr.
2: 50 for inb.
ex., kr.
P: 75 för haft.
ex. A Praktisk tidning f &amp; hemmet utgiven av FREDRIKA~BREMER-FORBUNDET Redaktör: FANNY EKENSTIERNA.
Utkommer med 40 åttasidiga n:r om Aret.
Prenumerationspris: helt år kr.
1: 80, halvår kr 1: -, kvartal kr.
0: 60.
Prenumeration sker å posten.
Innehåller berättelser och poem, levnadsteckningar, religiösa och etiska uppsatser, artiklar i diverse ämnen samt en rikhaltig praktisk avdelning.
Inbundna årgingar för 1912, 1913 och 1914 kr.
1: 50 pr ex.
PRENUMERERA PA TIDSKRIFTE ONST utkommer under I g r g med I 2 häften.
Pris 4: 50 praktupplagan - 2: 7 5 vanl.
upplagan.
Prenumeration mottages å Red., Blasieholmstorg I 4, Stockholm, s a m t hos rikets alla bokhandlare; RIKT ILLUSTRERAD.
Tryckt hos BRODEKNA KONST OCH KONSTHANTVERK.
LAGERSTROM, - Boktryckare, Stockholm q 1 5 1
+ Tidskrift för den svenska kvintkrörel&amp;ii, utgiven av Fredrika=Bremer-Förbundet.
Redaktör:, Ellen Kleman.
Flfrbundsmedlemmar erhilla tidskriften till etc pris av kr.
3: 50 varvid prenumeration sker direkt genom Fredrika-Bremer-Förbundets byra, 48 Klarabergsgatan, Stockholm.
Icke=förbundsmedlemmar prenumerera i närmaste, postanstalt eller i bokhandel.
Pris för postupplaga: ' / i lir kr.
S:-; l /!
i r kr.
2: 75.
- Lösnummer 35 öre.
Redaktion o c h expedition: 48 Klarabergsgatanli, Stockholm.
Redaktionstid: rndndagv, onsdagar och fredagar kl. 1-3.
Allm: T.
4850, Riks 27 6 2 Expeditionen: kl. 11-4 varje söckendag.
Allm.
T.
48 16,.
Riks 2762.
SJUKKASSA.
för bilda.de självförsörjande kvinnor.
Expeditionen:.
Klarabergsgatan 48 K.
.
OBS.!
Öppen endast tisdagar och fredagar kl. l / dl-l / tl.
OBS.!
.
I Rikstel.
27 62.
Allm.
teL 48 16.
Upplysningsbyrh A !lm: tel. 48 50. oppen: 11-4.
.. - ...
~p ' pl~sningar lämnas kostnadsfritt * rörande kvindliga arbetsomrliden, utbildningskurser, Iöne-.
r förhillanden m. m.
För utredningar avgift.enligt Överenskommelse.
.. ...
,,.
.
. '
J Rikstelefon 68 98 - I. '
'.
.. Allm.
telefon 82 11 .Tel.-adr.
: ~köterskebydn.
'.
.
- SJU~KOTERSKEJ~YRA, 25 T U ' N N E L G A T A N ' 2 5 Byrlin mottager sjukbud hela dagen: pr telefon flven navetid.
I..
Föresthdarinnan träffas sakrast ' / Q -- ' / s4.
.
Medicinalstyrelsen och reglementerings~8gan.
AV Alfiild Tamm.
,.
.
Statens järnvägar vilja spara.
AJ Gerfrud Törnell.
Sjalar Öch ansikten.
VII.
CHARLOTTE P E R K I N G S I L M A H.
Av Ellen Kleman.
' Glimtar utifrh.
Moderna tyska ftjrfattarinnor.
II.
Av Beatrice Zade.
B - - - - o 1 krigshuvudstiiderna- AV - E.
-.
.
.
.
.
K-n.
* o m o m - - -.
.
.
.
.
.
Ledig annoneplats!
pr helatopaltfet 45 6re delikat - kraftig - hälsosam MAZETTIS SPIS-CHOROLADER drdeles fina och välsmakande TRY= HOS B R ~ ~ E R N LAGERSTROM, A IOKTRYCKAKE, STOCYHOLM 191s.
-- a.
