# ID: svediakorp-per2710
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,423
# sentences: 971
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


" Konservglas B ILDADE.
damer och herrar er- bepöfvat, hållbart fabrikat.
Inkoknings- och Saftapparater, Skalmaskiner m. m. halla mycket god hel- och m81-.
Aktiebolaget tidsinackordering.
Aven extra mat- gäster mottages.
Möbl.
o. &amp; möbl.
rum For längre eller kortare tid.
Obs.!
Gott bord.
Piano.
Brising &amp; Fagerström Eriksonska pensionatet 24 Regeringsgatan 24 Dsotsninggat.
83, 2 tr. Fkrm expedition.
.
Specialpriskurant pa begäran.
Ständigt lager.
Riks 413 STOCKHOLM ' Allm.
5177 A.-B.
Nordiska Kompaniet.
Textilafdelningen Thyra Grafström.
Stockholm.
Permanent utstållning av fdrdiga och pabiirjade arbe- ten sa.mt material.
Rid vid inredning av viningar m. m.
Undervisning i Italiensk spets- och annan konstsiim.
Ständigt p &amp; lager därtill hörande material: Svensk, Fransk och Bömisk Spetstrlid.
Rikhaltigt urval av Spetsmönster.
Ledig annonsplats 1
15 JUNI 1915 Gammal svensk regel.
ak.ta i b a c k a r n a!
Den gamla, mest betydelsefull dock för dess k v i n ~ gamla svenska regeln, som Esselde nor, då den för dem markerade en.
' en gång i tiden med anledning av ett helt ny epok, en framtid öppen på ett prästmötes underbara betänksamhet helt annat satt an någonsin förr.
Vi har hemma ha med renaste fann sig föranlåten att anställa betrak- telser över i Tidskrift för hemmet, gör glädje tagit.
del i våra grannsystrars .. sig i dessa dagar osökt påmind.
Och seger.
Men kvar stå vi, dar vi stått man känner sig alldeles särskilt hågad så länge, med ett oföränderligt,, envist ' att.
nu vara med - på Esseldes samtidigt s a k t a i b a c k a r n a!
som streck över vårt arbete och vår strävan. '
nedskrivna funderingar över att det Det ar sannerligen ej en lockande ord, som hos oss betecknar.
att fram- steg göres, kommit att heta f r a m å t - härlighet vi trä till, nar vi i dessa tider.
.
.stalla krav på politiskt medborga.rskap, skridande.
.
Förbi oss ha de gått alla runt om- Det a r något ytterligt tungt och ansvars- kring .oss i de nordiska länderna.
fullt vi begära att få vara med om, Finskorna aga sedan åratal tillbaka Men så sant som en, tankande människa politisk medborgarrätt, Norskorna lika- inför elände och vanvårdnad känner så, om an av något senare datum.
oro och sorg över att ej kunna eller Och nu, sedan något mer an en vecka - inte ha rätt att på något satt i sin mån tillbaka, ä r o.
d a n s k o r n a p o l i t i s k t söka hjälpa till att bättra på det onda, så sant kanna nu ' tankande kvinnor i likaberättigade med männen.
.
Det var den 5 juni, den dag då den dessa dagar sig tryckta under en börda, danska grundlagsreformen bekräftades då d e inte ha någon möjlighet, inte av .den omvalda riksdagen och under- någo, " skyldighet att u n d e r a n s v a r tecknades av konungen, som danskorna få vara med i.
sitt folks angelägen;.
.
.tradde in som politiska medborgare i heter.
De tunga .tiderna skrämma oss inte led med mannen.
Det var en fest- och jubeldag för hela det danska folket, tillbaka, de komma.
oss att kanna S,
.
viira förpliktelser klarare an Förr.
OcksH kan man saga, att det ar kvinnornas pliktuppfyllda, uthålliga arbete för det allmänna - mingenstades på - poster, s.om männen nu kallats bort ifrån -, som gjort det möjligt, särskilt i de krigförande länderna, att hålla allt gH- ende.
Sannerligen kvinnorna kunna ges underbetyg i dessa tider!
Men hos oss s k r i d e r alltjämt.
ut- vecklingen så sakta, sakta i backarna, och vi få vänta.
Men så ha vi ju också ett statsskick med gamla traditioner.
.
De,n 5.
Juni-1915 og danske Kvinder.
e gamle vzrdige Patricier-Palaer i Amaliegade havde ganske skiftet udseende.
- Til-daglig er deres Vinduer til hyllede med fornemme florfine Gar- d i ner eller dy btgrönne Palmer spreder deres brede Blade for at udelukke Nhmgdens profane Blikke.
Men idag!
Gardiperne viftede forflöjent ud af de vidtaabne Vinduer, - Palmerne var skubbet tilside og rakte Hals over det kabenhavnske Bourgeoisie, der fyldte ' Vinduerne og flere Steder havde Dynger af Blomster i Beredskab for at drysse dem over det historiske " Kvindernes Valgretstog ", som ven tedes.
Der kom de.
E t enkelt Dannebrog, det eneste i hele Toget, fartes frem i Spidsen med en Fanevogt af seks hvidi: klzdte unge barhovede Piger; umiddel-; bart efter fartes de faa, men smukke, Foreningsbannere, som Toget raadede .over, - hver med sin hvidklzdte ranke Vogt.
Derefter kom Deputationen - i Rsekker paa tre.
- Den bestod af 25 Damer, blandt hvilke graahaarede Pioneier havde ' Hsderspladsen.
- Endelig kom i R s k k e paa Raékke - tolv trisinde danske Kvinder - vandrende ' mod det Regeringspals, hvor den Grundlov, der hsevede dem fra Rang- klasse med Forbrydere og Fattiglemmer til de fuldmyndige politiske Borgeres Raekker, om en kort Stund skulde stadf~stes.
- Skuet var imponerende.
Mange 1Zbjne duggedes, da vor unge Fanebserer cand.
phil.
Sif Obel - nordisk og fager af Udseende som af Navn - traadte frem til Riberhusmarchens Toner og - under grönne Trser og glittrende Sol med Gefion-Springvandet som en stilfuld Baggrund förte Kvindetoget og dermed d anm arks Kvinder ind under de fulde Rettigheders Fulde Ansvar.
- Skönnere og samtidig stilfaerdigere Hyldest kunde danske Kvinder ikke have bragt den 5.
Juni 1915.
Feststemte og dog alvorsfulde nyn- nede man de förste Linier af den i Dagens anledning af Gyrithe Lemche skrevne Sang; mens Raekke efter Raekke - fem i hver - skred frem löd det: Tiden kalder, se, vi kommer, Lydig mod dens Bud.
Vintersaed i sejrrig ' Sommer
kunde slet.ikke skilles.
- " Til Lykke.!
Til Lykke! "
1öd.det fra Mund til Mund.
H z n d e r fandt hinanden og slap hin- anden for att ' gribe .andre.
Ingen v a r En knap Time senere stod vi 12,000 fremmed for.
hjnanden - alle delte vi danske Kvinder paa Amalienborg Slots- Glzden, som.
vi alle hidtil fristedir plads med Ojnene rettet mod de Vin- Umyndighedskaar, og först da Deputa- duer, bag hvilke vor Födsel som poli- tionen, som havde bragt vor Adresse tiske Borgere i dette Ojeblik foregik, til Konge o g Rigsdag, fra seks Automo- o g medens vor Deputation begav sig biler havde lxst Adressen op og be- op i Palzet sang alle de,.
der, havde rettet om Kongens og Rigsdagens for- staaende Velkomsthilsen - först da Magt over Stemmen: skil ' tes man, medens u Leve Kvindernes Livet kalder, nye Stemmer Valgretu löd fra Rxkke til Rzkke.
Falder ind i Kor, Dagen var forbi !.
Med.
fuldt Honnör Stiger op af Dybets ~ e m m e r, Former sig i Ord.
havde vi hilst den.
Frodig foldes ud.
Nye Vzekster, underfulde Vzelder vaagnende af Mulde.
Hvert et Skud mod Lyset baaret Hilser Gyldenaaret!
Bunden Tunge Baandet .sprsengeF, Kvalte Raab fra Struben trzenger, Hver en Rmt for Livet vunden.
.
Hilser.
F0dselsstunden.
. '
.
:.
Hvad vi har opnaaet.
Efter " Danmarks.
' Riges %rundlov.
': Deputationen kom tilbsge og vi - af den 5 Juni 1915 har enhver Mand 12,000 danske politiske.
Borgere - og Kvinde Valgret til og e r valgbare rettede vor Fod mod Rigsdagen,.
forbi for Folketinget.
naar vedkommende er den Bygning, hvor saa ' mangen brav 25 Aar gammel, har Indfödsret .og fast Riddersmand ned gennem Aarene havde B o p d i Landet (saedv.
Undtagelser soni draget: Klingen for vor Sag, forbi det straffede og fattigunderstöttede Per- Hus, hvor ogsaa vi i Fremtiden skulde soner o. s. v.).
v z r e representerede som hörende til Valgret til og Valgbarhed for Lands- " Folketu, og frit og stzrkt og löfterigt tinget har enhver Folketingsvzlger, der löd nu Sangen med hvilken vi nye e r fyldt 35 Aar og har fast Bopzl i Borgere hilste vort Fzdreland paa denne.
vedkommende andst tings kr eds.
- Hcedersdag: Vor Fremtid Danmark kalder, - moderlige.
Dyrebare Navn!
ligger jo meget i det uvisse, men sila Thyras og Margrethes Rige meget kan i hvert Fald siges, at vi alle Aabner.
o s sin Favn: skönner, at det vi har faaet kun e r.
Frem i Lyset, frem af Skygge!
.
Med at vzerne, med at bygge Midlet til at naa Maalet.
Om nogle.
Folkets Lykke!
Danmarks E r e!
Uger trieder vor store Kvindeorgani- Signet Kaldet vaere!
sation Dansk Kvindesamfund " sam.
Og saa stod vi da ved Udgangs- man @ r at kassere sin nuvzrende punktet igen - i Grönningen - og og vidtage en ny og sztte .Vejene af ' ' '.
for det förste Aars Fremrykning mod den fulde .ökonorniske og moralske Ligestillethed for M m d og Kvinder.
- En Ting, skal vi ogsaa under Arbej- det vide at mindes og der er: at vor Sejr ikke e r nogen endelig Sejr, för hver eneste Kvinde Jorden over har det Vaerge i sin Haand som vi nu sidder inde med, og vi skal i Arbejdet herfor saerlig föle os forpligtede mod det af vore Sösterlande, hvor et meningslöst - ' politisk Ske1 mellem Mznd og Kvinder findes.
- Vi skal bestrzbe os for, at vi gennem vort Arbejde raekker svenske Kvinder saa mange overbevisende Ar-.
gumenter som muligt for !ndförelse af.
denne betydningsfulde Reform, med hvilken svenske Kvinders maalbevidste Arbejde for Kvinders Sag forlzngst burde have vzret belönnet.
Köbenhavn den 7.
Juni 1915.
THORA DAUG~ARD.
En uppseendeviic ande utnä D en 28 sistlidne maj utnämndes ny Överlärare i Klara folkskola i Stock- holm.
Sedan länge har man inom Stock- holms folkskollärarkår som sjalvFallet antagit, att lararinnan vid samma skola, fröken Maria Aspman, skulle erhålla denna befattning.
Overraskningen och förtrytelsen blev därför stor, när det blev kant, att församlingens skolråds- majoritet uteslutit henne från sitt för- ' slag, och detta uppenbarligen därför: att hon ä r kvinna.
Med reservation till fröken Aspmans förmån av en skolrådsmedlem, doktor Karolina Widerström, gick ärendet till Stockholms folkskoledirektion.
Till den- samma inlamnades en petition från Sve- riges Folksko1lararinneför.bund med an-.
hållan att direktionen " ej ville Fasta avseende vid Klara skolråds förslag utan låta de sökandes meriter vara det avgörande aven ifråga om den kvinn- liga sökandenu.
Samtidigt inlamnades från 16 lärarinnor i Klara folkskola (hela kollegiet utgör 25 personer, därav 4 lärare) en vädjan att till överlärare erhålla fröken Aspman, då hon såväl genom teoretiska kunskaper som genom praktisk duglighet var val meriterad för platsen.
Förste folkskoleinspektören ' - gav i sitt tjänsteutlåtande fröken Asp- män obetingat sitt förord.
i det han framhöll hennes framstående undervis- ningsskicklighet, hennes initiativförmåga på det pedagogiska området och syns nerliga skicklighet för organisatoriska uppgifter.
Det oaktat gav undervisnings- nämndens majoritet förord till en yngre och mindre meriterad Iarare.
Fröken Aspman har genomgått Högre lararinneseminariet och har betyg i ett flertal ämnen, som ej ingå i folkskole- seminariernas kurs.
Hon har således tillräcklig kompetens att vara lärare vid ett folkskoleseminarium och hade kun- nat vara sina medsökandes Iarare.
Där- efter har hon vid Stockholms Hög- skola bedrivit grundliga studier i natur- vetenskapliga ämnen.
Under 28 år .hara hon tjänstgjort vid Klara Folkskola och ä r således val förtrogen med förhål- landena inom skolan och församlingen.
Vad hon under denna tid uträttat såväl inom skolan som inom det sociala om- rådet a r val känt av den pedagogiska världen och av snart sagt hela Stock- holm.
En mängd åskådningsföremål ha av henne anskaffats och praktiskt an- ordnats samt finnas nu inom Stock- holms alla folkskolor ävensom inom
H E R T H A andra skolor (de s. k. Aspmanska sam- lingarna).
För dessa olika serier erhöll hon pris vid utställningen i St. Louis 1904.
Av kungl.
maj:t blev hon 1908 kallad till medlem av direktionen för Sunnerdahlska hemskolorna och har .tagit väsentlig del i dessa skolors ord- ' nande.
Häröver har rektor Svedelius givit henne.
sitt mest berömmande er- kännande.
Aven i omorganiserandet av Sällskapets för folkundervisningens be- främjande högre folkskola för flickor har hon stor del.
Med anledning härav har rektor W z r n vitsordat hennes praktiska förmågp i ett intyg, ' vilket Atföljde hennes ansökningshandlingar.
Folkskoledirektionen själv har vid flera tillfällen adjungerat henne till de kom-.
mittéer, som under de senaste åren.
blivit tillsatta.
för planläggandet av yr- kesundervisningen.
Därjamte har hon sedan flera å r biträtt förste folkskole- inspektören vid anordnandet av peda- gogiska larokurser för Stockholms hela folkskollärarkår, har själv lett sådana i biologi, har utgivit handledningar i biologi och bokföring ' samt för under- visningen i. naturkunnighet.
anordnat lärjungearbeten med lä tt tillgängliga och enkla medel.
Oaktat.
e n.
så mångsidig och väl styrkt kompetens erhöll fröken Asp- man vid utnämningen endast 10 av de 22 avgivna rösterna.
Det förtjänar upp- märksammas, att det väsentliga mot-.
ståndet mot hennes utnämnande kom från en direktionsmedlem, som ä r lärare vid Stockholms folkskolor.
I direktionen.
sitta för närvarande fem folkskollarare, av vilka fyra (en var frånvarande) ge- nom att giva sina röster åt sin man- lige kamrat avgjorde utgången av valet.
Under diskussionen framhölls, att lärarinnorna här i Stockholm undervisa alla flickorna samt gossarna under halva deras skoltid, således tre fjärdedelar av hela barnantalet, och på den.
grund en- samma ha erfarenhet om det, som rör flickornas och de mindre barnens un- S 247 dervisning och uppfostran.
Att denna erfarenhet finge göra sig gällande inom överlärarkollegiet skulle uppenbarligen vara till skolans och ungdomens bästa.
Ar 19 l l, då i .st8dsfullmäktige väcktes motion ome rättighet for kvinna att inneha överlärartjänst, yttrade folkskole- direktionen, att: " en utvidgning av ' den krets, ur vilken lämpliga Överlärare kunna tagas, endast kan medföra för- delu, Den allra snävaste begränsning vill nu göra sig gällande -- överlärarna, tagas uteslutande u r de .omkring 160 vid Stockholms folkskolor tjänstgörande lärarnas led med uteslutande av kvin- nor och akademiskt.
bildade personer.
Nämnda grupp, en sjättedel ' av huvud- stadens hela folkskollärarkår, har lyc- kats få talrika representanter i skolråd, stadsfull ' mäktige och folkskoledire.kti &amp; nen.
Huru, de begagna denna sin makt emot sina kvinnliga kamrater, framgår av denna senaste befordringsfrtiga.
För - Iararinnorna - omkring 800 - finnes ingen befordringsmöjlighet.
Oaktat stads-; fullmäktige 1912 i princip erkänt det ' berättigade i reformen kvinnor: som.
Överlärare och oaktat direktionen fyra.
gånger annonserat överlararbefattningar lediga - till ansökan för såväl kvinnor ' som män ' och vid tv6 av dessa till-.
- fallen fullt meriterade kvinnliga sökande anmält sig, ha lärarinnorna fått erfara, att.
makt ännu går före rätt, då det gäller befór ' dran för kvinnor.
Med skäl kan man fr@: A i då stadsfullmäktiges givna tillstånd ' utan all betydelse -.
och a r den namnda annon- seringen blott ett sken?
Aro den plikt- trohet, d e t nit och varma intresse Iararinnorna inlägga i sitt arbete värda en sådan behandling?
Underkännandet ' av en lärarinna,- vars meriter äro så avgjort överlägsna som.
i detta här relaterade fall, måste ' ju.
framstå.
som ett underkännande av hela lärarinne- kårens duglighet.
Befordras entusiasmen och arbets- glädjen pil detta sätt? '
H E R T H A ------- 2.48.
.
Mot fienden!
et talas ofta och mycket om att in- vänta det psykologiskt riktiga ögon-.
blicket för att utföra en Sak.
Det talas för litet om att varje n u ä r bräddfullt av krav på vilja och kraftinsats för alla de ting, som vänta på att bli gjorda.
Men under vissa tider blir det en enda sak, som tränger sig framför alla andra och pockar p &amp; att bli tagen upp.
Den fyller ut hela nuet och begär en- samt för sig handling.
.
" För oss kvinnor finns inte rast eller ro förrän vi fullgjort vårt arbete och fått slut på kriget. "
SA ungefär formu- lerade Rosika Schwimmer i sitt tal på samkvämet för Haagdeputationen på Grand Hôtel i Stockholm den 3 juni nuets krav i dessa järn- och blodstider. '
Detta framför allt annat - utan över- läggning.
om det psykologiska ögon- blicket.
Varje dag som kommer och går ä r dagen för fredsarbetet.
Det finns ingen ursäkt för oss att skjuta undan det.
Själva det praktiska handlandet lig- ger också i detta nu till rätta för oss.
Vi.
ha något direkt att bygga vidare på.
D e t har skett, att medan de olika na- tionernas man kämpa emot varandra i det mest förbittrade, förödande krig historien känner, ha skilda länders kvin- nor mötts för att högt säga ifrån att de inte vilja krig,Att de som släktets mödrar fordra ett slut.på blodsutgjutel- sen, nu och för all framtid.
Belgiskor, tyskor, engelskor, öster- rikiskor och italienskor ha vågat ropa ut detta.
Neutrala länders kvinnor, däri- bland svenskor, ha tagit del i denna protest.
N u ha v i att se till att ropet icke dör bort hos oss.
Den till Skandinavien utsända Haagdeputationen har till vår utrikesminister överlämnat de av kon- gressen antagna r&amp;solutionerna.
Pk möten landet över borde svenska kvin- nor givas tillfälle att instämma i kon- gressens syfte.
Att viljan därtill finns i stor utsträckning .veta vi, Därom vitt- nade den mängd av namn, som på s &amp; kort tid strömmade in för uriderteck- ning av fredstelegrammet till Haag.
Den internationella kvinnokongressen har hoppats och väntat att särskilt d e neutrala ländernas kvinnor skulle stödja den i dess fredsarbete.
Till oss h a r också uppmaningen därtill kommit di- rekt i dessa dagar genom det person- liga vädjande om hjälp, som deputa- tionens olika medlemmar uttalade i sina respektive anföranden vid samkväms- aftonen på Grand Hôtel.
- Och denna vädjan sammanfaller helt med det skräckfyllda nuets stora och tvingande krav.
Detta, som vi inte k u n n a komma ifrån, a t t d e t ä r a l l a s v å r plikt att protestera mot kri- gets ohygglighet och meningslös- h e t och att göra det så högt och så tydligt som möjligt.
ELLEN KLEMAN,
.
D H E R T H A et a r de sista, avslutande uppgifterna om Arstautstäiiningen, som nu givits ...
Arstastyreisen har sammanträtt.
för sista.
gången, varvid redogörelse lämnats över .resultatet av de skilda kommittéernas arbete och kassarapport föredragits.
Och: resultatet av det hela a r ståtligt.
Den reella behållningen visar sig vara 10,145 kr.
Det ar den utomordentligt val skötta restaurangrörelsen, som lam- nat detta stora överskott.
Men så var det ju också fru Skogh som var orga- nisatören av denna avdelning!
Bruttoin- komsten var77,973 kr., nettobehållningen 20,000 kr., av vilka de ovan nämnda 10,145 kr.
kvarstå, sedan behöriga ut- gifter för själva utställningen klarerats.
Under förhandlingarna om huru detta kapital bast skulle kunna användas för ett blivande klubbföretag framkom fru Upmark med ett förslag att av vinsten avsätta 2,000 kr.
för att kapitaliseras ' med ranta p i ranta i 100 år.
Ar 2015 skulle då denna kvinnornas Arstafond ha vuxit.
till ett synnerligen avsevärt kapital (beräknat efter 5 .g ränta till 263,000 kr.).
Aterstoden av den nuva- rande vinsten skulle emellertid anvan- das för Arstasamiingafnas förvaring och komplettering, - med vilket ju nara sammanhanger frågan om " Arstaklub- bensu förverkligande.
För handhavande av dessa saker till- sattes en kommitté bestående av cen- tralkommitténs sekreterare och kassa- förvaltare, fröken Signe Laurell och Fru Lilly Hellström, samt representanter u r övriga kommittéer: för kommittén för socialt arbete fröknarna Mathilda Widegren, Alida.
Jakobson,JValborg Ul- rich och fru Karin Holmgren; för yrkes- kommittén fröknarna Ingegard Palme, A. Thorstenson .och fru Gertrud Törnell; för bibliotekskommittén fröken Lotten Dahlgren; för kommittén för kvinnans rättsliga stallning d r Alexandra Skoglund. '
,.
249, - Sedan denna kommitté nu konstitue- .rat ' sig has.
till ordforand-e valts fröken Laurell, till v. ordf. fröken Widegren, till sekreterare fröken Jakobson ' och till kassaförvaltare fru Hellström.
Arstautstaiiningskommitténs sista sam- manträde avslutades med ordförandens, fru Agda Montelius: uttalade varma tack till alla de Sverges kvinnor, som med personlig eller ekonomisk insats bidra- git till Arstautstaiiningens lyckliga re- sultat.
.
- Gatuskydd a r en modern # omklad- nad av Birger Jarls ' kvinnofridstanke - vilken.
ännu inte i praktiken blivit om- satt.
Längre ha vi inte kommit an att vi i detta år 1915 maste petitionera om effektivt skydd för kvinnorna på vår huvudstads gator.
Det oebrrattliga osäkerhetstillståndet har gjort, att ett stort antal kvinnoföreningar - Norra föreningen av Vita bandet, Föreningen för kvinnans politiska rösträtt, Södra föreningen av Vita bandet, K. F. U.
K., Stockholms barnmorskesällskap, Fred: rika-Bremer-Förbundet, Kvinnliga kon- torist- och expeditföreningen,.
Oster- malmsavdelningen av Vita bandet, Stock- holmskretsen av Sverges folkskollärar- inneförbund, Kvinnliga postföreningen, Stockholms lokalavdelning av Svenska skolkökslararinnornas förening, Mode- rata kvinnoförbundet, Föreningen fri- sinnade kvinnor och Socialdemokratiska kvinnornas samorganisation - till .över- ståthållaren inlämnat en, masspetition angiende denna sak.
I skrivelsen be- tonas särskilt, att de patrullerande polis- konstaplarna icke tyckas anse, att kvin- nor aga ratt att fordra något skydd mot mans förnärmelser på gatorna; i vilket fall som halst tyckas instruk- tionerna i detta fall vara otillfredsstal- lande.
Som skattebetalande fordra peti- tionärerna ett skydd, som tillförsakrár dem att vilken tid som halst på dygnet få oantastade och i fred färdas på sta- dens gator. '
.
Kvinnorna och arbetsproblemet.
Expediter.
.
n av de viktigaste faktorerna för med detta, söker han fortast möjligt en affärs framgång a r heit visst den under en eller annan Förevändning göra att ha dugande expediteis; Det a r myc- sig av med expediten i fråga, men dar- ket viktigare an att ha- dugliga konto- med har han ej tillintetgjort det bland rister.
Ett fel, som kontoristen gör, kan allmänheten gängse omdömet om affa- i de flesta fall redas upp inom affären ren, och det kan gå åratal, innan den eller med leverantörerna, och endast fullt återvinner de förlorade sympati- .nar det galler räkningars utskrivande erna.
Av det ovan anförda framgår alltså, beror felet allmänheten.
En expedit däremot ä r principalens sta1lföretradare att det ej a r små fordringar, ' som stallas gentemot.
den köpande allmänheten, på på expediten.
Hon skall vara uppmark- vilken affärens vara eller icke vara i sam, vaken och intresserad saval för affärens som kundens basta, ha ett huvudsak beror.
Expediten behöver inte ens göra utpräglat ordningssinne, besitta en ovan- några direkta fel (t. ex. mata eller rakna ligt hög grad av självbehärskning, så att fel) för att - åstadkomma skada, det ar hon aldrig visar trötthet, otålighet eller alldeles nog, om hon ej a r tillräckligt harm över en kunds orimliga fordringar, intresserad av kundens önskningar, ej huru berättigad den senare an mången tillräckligt förekommande mot envar, ej gång kan vara.
Vidare bör hon veta att ser vanlig och glad ut.
Vad hon an uppträda med enkel värdighet, såväl i känner inom sig av missräkning, sorg sätt som klädsel, och dessutom bör hon och förtvivlan, måste hon, som clownen aga eller kunna tillägna sig de kunska- p å cirkus, alltid ha ett leende på Iäp- per och den varukännedom, som kra- parna och intresse för tusende henne vas för hennes yrke.
H u r mycket av allt detta fordrar fullkomligt likgiltiga .småsaker.
Kan hon ej detta eller marker kunden att hennes emellertid en principal, då han antager tankar fängslas av något annat inom ett biträde?
Bland de hundratals sö- eller utom affären an just den kund kande väljer han den, som ser natt ut, hon expedierar, visar hon, att hon a r ung och - - - g i r för minsta tycker sig ha tagit fram tillräckligt möjliga lön.
Stundom a r villkoret att ha mycket att se på - - ja då heter innehaft liknande plats förut, men i ett det sedan: " varorna äro nog bra dar, flertal fall vill chefen halst själv upp- men d e ha så otrevliga expeditera, och fostra sitt biträde i den inom hans affar så går kunden hellre till en annan gällande kutymen.
Någon yrkeskunskap arar.
Kommer principalen underfund fordras qålunda inte alls, endast at E '
- H E R T H.A kunna rakna och skriva.
Under dessa förhållanden k.an ju vem som halst söka expeditplats, antalet ' aspiranter till varje plats a r onaturligt stort, och lö- nen sjunker till följd därav mången @ ng under minimum.
Någon tillförlitlig statistik över d e kvinnliga expediternas löner finnes ledsamt nog ej, och, som de variera från 2 5 till 150 kr.
i månaden förstår man lätt, vilken skiftande sammansattning kåren måste ha.
s en om snitts lönen torde ligga mellan 50-80 kr.
Endast ett litet fåtal lyckas efter många års strävsam tjanst- göring nå upp till ovan angivna maxi- milön av 150 kr; Vad arbetstiden beträffar har ju denna visserligen helt nyligen genom lagstadgad stängningstid för butiker bli- vit begränsad men ar ändå oskäligt ' lång, i regel från kl. 9 f. m. till 8 e. m.
(lördagar och helgdagsaftnar till g), med 1 h 2 ' timmars middagsr,ast.
Några affärer ha börjat stänga kl. 6, men då bortfaller naturligtvis .middags- rasten.
Emellertid ar arbetsdagen inga- lunda slut för expediten, när butiks- dörren stänges för allmänheten.
Ännu återstår att p l o c k undan varorna och ordna allt som ej medhunnits under dagen, för att ej tala om veckoskyltningen ' och det erhörda överarbetet vid jul- brådskan.
För den utomstående synes det i sanning ofattbart, att en person, som i affärsinnehavarens ställe handhar ' fö- säljningen och på v-s kvalifikation affärens val eller ve i så hög grad 251. '
beror, icke varderas högre an nu i allmänhet a r fallet.
Den absoluta från- varon av fordran på yrkesutbildning ar den enda och naturliga förklaringen härtill.
Den allmänt utbredda åsikten, att " affären icke kan bara större, OMS kostnader ", a r.
grundfalsk.
En affät måste i.
längden vinna på att skötas av ett skolat och kunnigt biträde, och deri affär, som endast $ar sig genom att underbetala sina biträden - eller m.ed andra ord genom att l å t a d era-s För - aldr ' ar b e s t å a f f ä r e n s.
bi t r ä d e n -, den afaren.
har intet.
raison d ' efre.
I Danmark finnes redan yrkesskola för expediter, vilken understcdjes av affärsmännen, som .livligt intressera sig för den.
Nar skola vi.
få liknande har i Sverige?
Helt visst skulle affärs- livet i sin ' helhet ha gagn därav.
.
E x p e ~ ditkåren skulle genom de ökade ' kun- skaperna lyftas på ett socialt högre plan och ifå större.
anseende, lönerna skulle förbättras, ty den, s o m.
har be- tyg p i sina ' kunskaper och sin duglig- het, har också rättighet att vardera sitt arbete, och a f i r e r n a skulle icke längre behöva bekosta, de mången gång dyr- bara läroåren för ovana och okunniga nybörjare.
.
Det finnes enligt ' en gammal sats tvanne satt att förbättra sin ekonomiska stallning, det ena: att minska sina ut-.
gifter, det andra: att öka sina inkomster.
Huru vore det, om våra principaler, som gentemot sina biträden hittills mest försökt det förstnämnda, ville pröva det senare?
VALBORG ULRICH. '
' -.
,
Fredsdeputationen från Haag.
E '.
tt av d e viktigare besluten vid den internationella kvinnokongressen i Haag var att Utsända deputationer; som skulle såväl till de krig.förande som de neutrala ländernas statsöverhuvuden och regeringar Frambära de resolutioner, som fattats vid kongressen.
Två olika deputationer bildades ö r att utföra uppdraget.
Under anförande ' a v Jane Addams detacherades den ena till London, Berlin, Wien, Budapest, Bern, Rom och Paris.
Den andra, som besthr av Chrystal Macmillan, Eng-.
land, Rosika Schwimmer, Ungern, professor Emily Balch, Förenta Sta- terna, och fru Ramondt, Holland, har uppvaktat de skandinaviska ländernas regeringar och därefter - med undan- tag av Rosika Schwimmer, vi1 ken som ungerska icke kunde bege sig till Ryss- land men som ersattes genom en adjungerad svenska, .friherrinnan.
Ellen Palmstierna - avrest.
till.
Petrograd för att söka företräde hos tsaren.
Hos oss mottogs deputationen ons- dagen den 3 juni av utrikesministern.
I Norge hade en längre audiens beviljats av konungen och vidare uppvaktades norska stats- och utrikesministrarna.
Företräde gavs även i Stortingsbygg- naden av tingens båda presidenter och sekreterare.
I Danmark var det konselj- presidenten, som mottog uppvaktningen.
I- London fick den dit sända deputa- tionen i sin helhet Företräde hos ut-.
rikesministern, varemot det var Jane Addams ensam som blev mottagen av m r Asquith, vilken med stort intresse underrättade sig om kvinnokongressen i Haag.
I Berlin mottogs deputationen av rikskanslern och utrikesministern.
I Wien av stats- och utrikesministrarna.
I Haag och i Budapest av statsminist- rarna och i Bern av förbundsridets president.
, När detta skrives ä r det annu icke bekant huru uppvaktningarna utfallit på övriga platser.
De dagar den internationella delega- tionen gästade Stockholm hade man så mycket som möjligt.
sokt opdna det så, att svenskorna och deras utländska gäster skulle fA gott av varandra.
Ett aftonsamkväm på Grand HOtel - som samlat en talrik publik, däribland en så sällsynt och celeber gast som Selma Lagerlöf - möjliggjorde att man fick lyssna till en intressant historik över kongressen av miss Macmillan, en livlig skildring av fru Ramondt om de svårigheter holländskorna haft att övervinna vid kongressens planläggande och organiserande och Rosika Schwim- mers av starkt patos genomeldade tal om och mot kriget.
En subskriberad middag p5 Skansen en underbart vacker afton hörde till den sällskapliga underhållning, som ordnats för delegationen.
Linnemedaljen till kvinnlig do- nator.
Vetenskapsakademien har som bevis ' på sin stora tacksamhet för den ' frikostighet, med vilken fru Anna Broms vid flera tillfallen stött akademiens ar- bete vid Kristinebergs zoologiska havs- station, tilldelat fru Broms sin stora Linntmedalj i silver.
Fru Broms ar den första kvinnliga innehavaren av denna medalj.
Glimtar .utifrån.
Borgfred f6re striden.
Den tyska röstratts- rörelsen, som .under kriget fullständigt- legat nere - det hör till - " BurgfriedenC ' -, har nyss givit ett lovande livstecken.
Den gör nämligen ett allvarligt försök att övervinna den s p k a inre splittring, villad av skilda politiska grund- äskidningar och programkrav, - vilken krigsut- brottet överskylde men icke botade och som kanske föranlett mingen hemlig tacksamhets- suck för installandet av den internationella kongressen i Berlin denna sommar.
Representanter för de tre organisationerna, Deutscherverband fur Frauenstimmrecht, Frauen- stimmrechtsbund och Deutsche Vereinigung fur Frauenstimmrecht (man nedlägger inte mycket omsorg p i att undgi förväxling), Sammanträdde i rikshuvudstaden förliden minad för att ridsli om möjligheter för samarbete.
Efter ingiende förhandlingar antogs ett kartellförslag, vilket nu föreningarna var för sig skola pröva och fatta beslut om. '
SamvetsfrAgan.
.
Vi avundas en smula.
den droskkusk i Petrograd, som p i tillfrigan formu- lerade sin mening om situationen silunda: " Krig ar krig, och nar det ar slut, si ar det slut ".
Uttalandet besticker genom sin lysande enkelhet, men det lär numera inte vara mingen givet att s l i sig till ro med det.
Massor av in- tressanta förklaringar pA vad krig innerst ar ha vi hört, metafysiska, statsfilosofiska, teolo- giska och rent lyriska, men vi mera beundra dem an förmi ansluta oss till dem.
~ e g a t i v a vinkar hjälpa oss ej häller Iingt.
Ganska ofta upplysa tidningar med anledning av nigon bemärkt hjältebragd för dagen: " Detta ä r inte längre krig.
Det ar en laglös mordhan- tering. "
De journalister, som si skriva, tyckas ha reda p i vad krig ar, fastan de tyvärr hilla inne med sin kunskap.
Endast si mycket kan man sluta sig till, att krig ar nigot lagligt och shlunda .stadat, kanske till och med sympatiskt - sker nigot upprörande, si ar det inte Iangre krig.
Det iterstir oss till slut inte annat an att i.
' grund profitera av den briljanta iskidnings- lektionen och fylla vir.
sjal, med krigets bilder för att si möjligen efter hand komma dess va- sen p i spiren.
Därvid intresse.
' vi oss jam- förelsevis föga för shktningar (ett uppriktigt ord!
), dar si och si minga tiotusen soldater byta befal och si och si minga ku1spruto.r ägare, eller - de.
framstötar ur skyttegravarna, da en halv mef.er terräng erövras av ena.
parten för att följande dagen itervinnas av den andra.
Vi föredraga smärre genrebilder, i sin förtätade .och sin Mcetterade mingfald Iingt betydelse-; digrare ' an de oöverskidliga officiella historie- ' tavlörna, si dödande enformiga.
Hundratals si- dana smistyeken ha vi p i lager, samlade.
ur.
det material, som utländska vänner och obekanta gynnare tillställa oss; och vi.
hoppas, att vira n.erver skola dra enbart nytta av den härdande to; tyr vi därmed ilagga dem.
Just nu svävar för oss en idyll, som passar att exemplifiera vad vi mena med symboliska krigshandelser.
Anekdoten hör kanske inte till de allra mest typiska, och likväl utsäger den mer om kriget an de gängse inbrotts- och massakerhistor.ierna.
Ogonvittnen berätta den s i: ' I en ockuperad stad (namn och nationalite- ter undertrycka vi, ty darpi kommer det inte.
an) tigade.
itta beskänkta soldater gatan fram under sing och larm.
En tviiring kom tultande ut ur ett hus fram till mitten av gatan.
D i körde en av hialtarna sin bajonett i barnets .. .mage, lyfte det över axeln o c h bar det med sig si Alla fortsatte sin marsch och sitt sjungande.
Det pistis, att bytingen skrek.
.
.
v a r ' barnets uppspetsning en militär nödvan- dighet (eftersom det gick i.
vagen för krigs-.
.makten) eller var denna lilla scen " inte längre krig "?
Oss förefaller den som kriget i extrakt.
Frin krigförande länder ljuder förstärkt den vanliga klagan över ungdomens förvildning.
u rim ina litet en tilltar betänkligt bland 12- 14- iriga pojkar.
Inbrottsstölder (man kan saga invasioner) Förekomma särdeles ofta, upplyses frin - ett hill.
Men milt förstiende tillägges, att.
dessa förbrytelser helt visst äro uttryck för en.
ungdomligdidlust,som i n t e v i l l s t i d e v u x n a e f t e r.
Emellertid straffas de tappra ynglingarna, .ty detta ar v e r k l i g e n inte längre krig.
orm ' '
H E R T H A 254 --- .-.- -.
-- -. ---- Sverges Moderata Kvinnoförbund bildat.
stadgar för ett blivande moderat lands- förbund. '
Nyligen ha landsortsombuden åter varit samlade.
Vid.
detta möte, som präglades av.
den starkaste vilja till samarbete, antogs stadgar For S v e r g e s M o d e r a t a K v i n n o f ö r b u n d.
' En sty- relse tillsattes aven, bestående av Fru giften för förbundet var ju att väcka E. von Eckerrnann.
fröknarna C. Mi- de moderata ' kvinnorna till insikt om l o ~ M., Raquette, M. Lilliehöök, Fruarna deras skyldigheter mot samhället och T. Rydin, F. Bergman, G. Assarson, om de rättigheter, som d e enligt svensk H. Angström, J. Nilsson, friherrinnan lag aga.
-.
A. Rappe, fröknarna S. Göranson och Under sitt arbete i denna riktning A.
~ a n i e l s o n.
har Moderata vinn oför bundet utveck- - Det fra.mhölls med styrka, att den lat en intensiv upplysningsverksam het nya sammanslutningen ville arbeta, icke genom möten, broschyre ' r, kurser i endast för att efter basta förmhga stödja mötes- och - ' talteknik m. m. Samhalle- mannen i deras arbete för fosterlandets liga spörsmhl ha behandlats, särskilt sunda ekonomiska utveckling; utan dar- sådana som förekommitv i pågående jämte för att varna om våra svenska.
riksdag.
Helt naturligt har största möj- hem och fostra vår ungdom till ett liga avseendc fasts vid.
aktuella Kvinno- sedligt, sunt och starkt folk.
frågor.
.
.
.
" Moderata Kvinnoförbundet har ge- Vid de kommunala valeri har för- nom sin ställning som självständigt för- bundet samarbetat - med redan befintliga bund förutsättningar för att kun ' na verka moderata valorganisationer För ett liv- mildrande på pariimotsättningarna och ligare deltagande från kvinnornas sida, har aven hitintills alltid arbetat för att vilket.
arbete- särskilt vid d e senaste genom upplysande verksamhet praktiskt årens val burit goda frukter.
påvisa, att många frågor i själva verket Medan Stockholmsföreningen alltmer kunna göras till Föremål för mindre v ä x t e .styrka, började aven i lands- skarpa pa-itistrider. "
Dessa ord, som.
orten uppstå det ena moderata kvinno- äro hämtade ur ett anförande av fru förbundet efter det - andra.
Nar så pB l Som inom Allmänna Valmansförbundet nu- initiativ av ~tockholmsföreningens ord- mera bildats kvinnliga underavdelningar, av förande, Fru Ebba von ' ~ckermann.
ett vilka n8gra antagit namnet " Moderata Kvinno-.
ombudsmöte sammankallades i Stock- förbundet ", ar det av vikt att ej förblanda dessa holm för ett par månader sedan, blev med det självständigt arbetande Moderata Kvin- en kommitté tillsatt, som skulle utarbeta noförbundet.
et ' ar nu fyra å r sedan Moderata Kvinnoförbundet bildades har i Stockholm.
Detta: skedde närmast som en följd av .de då nyligen inom kom- munal- och skattelagarna vidtagna för- ändringarna, varigenom kvinnornas kom- munala rättigheter och skyldigheter betydligt utvidgades.
Den närmaste upp- '
255 H E R T H - A ' - P frågor utan att behöva lystra till parti-.
.
politikens paroll f ö r dagen.
Redan .av detta skäl förefaller d e t mig, som om Sverges Moderata- Kvin- noförbund.
hade en synnerligen viktig plats att fylla.
.
.
.
LOUISE STENBOCK F. MORNER.
von Eckermann .vid vårt första förbunds- möte, kunna även vara e t t x t r y c k för den uppfattningen, att bildandet av Sverges Moderata Kvinnoförbund varit en naturlig följd av många kvinnors önskan at.t.
taga del.
av samhälleliga.
D ' ' Geijers politik och vår tid.
et är icke underligt, om Geijer nu blivit en av v %r historias mest ak-.
tuella.
personligheter, den konservativa: Geijer nämligen.
.
En konservativ och nationalistisk tid behöver honom som .åskådningsmaterial, som efterföljansvärt mönster.
Därför a r det som.
man nu, särskilt p i unghögerhåll, så ivrigt ut- söndrar den yngre Geijer från ' den äldre och citerar hans tidigare arbeten med förbigående av dem, som .datera sig från tiden efter 1838.
Mig förefaller det emellertid, som om vi behövde dem båda lika mycket och som om det egentligen inte ginge för sig att si skarpt avsöndra de två skedena av hans liv från varandra.
Den reaktion, som kännetecknar perio- den 1815-1830, a r en reaktion mot upplysningslärorna, naturlig därför att upplysningen med sitt " frihet, jamlikhet och broderskapu hade gjort ban ' krutt i revolutionen, som mynnade ut i despo- tism, och Napoleonskrigen, s o m gjorde ett bistert.
slut på varje " broderskap '!
mellan Europas folk.
Det ä r alltid ung- domen, som utgör en barometer.
på tidslynnet; nar tiden känner sig behöva något nytt, a r det ungdomen, som- helt ', ' naturligt representerar detta nya.
Nu .behövde: tiden konservatism, och den unge docenten Geijer uppträdde i Sxerge som målsman för denna .ungdomliga.
reaktion: Stiftandet av Götiska förbun- det, hans Iduna-poesi och.
den långa serie av historiskt resonerande eller rent filosofiska arbeten, som: se dagen till och med 1821, äro alla att betrakta som programuttalanden för denna rikt- ning.
Det a r så Geijer gör sig till ledare av den " historiska skolau, som av ett lands statsskick fordrade, att .det skulle vara resultat av.
en organisk utveckling av landets egna historiska traditioner.
- en.
sund regel, som inte nödvän- digtvis b.ehövde mynna ut i politisk konservatism, men som i alla fall oftast gjorde det, inte minst i Sverge och h o s Geijer.
Men det konservativa programmet inskränker sig visst.
inte till politik och .historia; det galler också religion, filo- sofi, nationalitet och skönlitteratur - överallt med en märkbar förkärlek för det förflutna.
Det ä r er1 återgång från revolutionens omstörtningar till d e bärande krafterna, .de enkla primitiva värdena i. livet: familj, hembygd,.
foster- ' '.
.
.
.
' ' ' - land, stat, " tro; det ä r.
statsidéens och auktoritetens seger över individualism; och frihetsbegrepp.
Men det ä r.
också en fördjupning .in i det egna själslivet, ett sökande av världsförklaringen inom människans eget bröst i motsats.
mot upplysningens ytliga betraktelse av yttervärlden.
Som man har uttryckt det, var detta i mycket en sundhetens ' och lyckans konservatism.
Vi bruka kalla den med ett alltomfattande namn r o m a n t i k, och vi först8 denna rikt- ning så mycket battre, som vi alltjämt i s8 många avseenden, särskilt religiöst och estetiskt, leva .på densamma.
Hei- denstam, Karlfeldt, Selma Lagerlöf, Nathan Söderblom och den ' speciella Uppsala-kyrkligheten äro i mångt och mycket besläktade med den nu hundra- 8riga romantiken.
Men omsatt i praktisk politik, tog den Geijerska konservatismen sig inte alltid så " sunda och lyckligaa uttryck.
Något .berodde detta val på att teori- ernas män sällan passa i politiken; där de ju alltför.
sällan möta sina.
ideal renodlade, .såsom de själva skapat till dem i studiekammaren; men lika mycket berodde.
det val på att auktoritetens och statsidéens åskådning alltför ofta visar bristande blick för de.
enskildas även berättigade krav på samhället.
Geijer Mir inte sällan i sin politik vid riksda- gen 1828 sig själv, sin egen idealitet otrogen; han verkar helt enkelt stag- nerande och osympatisk i sitt princip- rytteri mot alla reformförslag, mynt- regleringen, det nya civillagsförslaget, den lika arvsrätten o. s. v. Att han andligen inte.
mådde bra i denna poli- tiska atmosfär, ha vi också tillräckligt med vittnesbörd om i yttranden från honom själv - kanske mest härrörande från ett ännu omedvetet missnöje med hans eget uppträdande.
De år, som nu följa, bilda också övergången till det omslag i hans åskådning, som man kallat avfallet.
Det eklaterade med något av explo- siv våldsamhet 1838 - kanske bryt- ningen blivit mindre skarp, om den inte varit så länge förberedd och även några 8r förtegad.
I Hilma Borelius ' doktors- avhandling, " Erik Gustaf Geijer åren före affalletu (Lund 1909), har Geijers inre liv under 30-talet klarlagts så mycket som varit möjligt med hittills tillgängliga kallor.
Det var för honom en över- gångstid med all sådana tiders jäsning och oro; dar fattas inte heller den speciella överdrift i polemik, som inte sällan ä r ett tecken till att man har ont samvete gentemot den åskådning man bekämpar.
Betecknande ä r här hans förut tämligen obeaktade recen- sion av 1834 över ett tyskt arbete om Saint-Simonismen.
och.
kristendomen, där hans bitterhet mot det liberala sam- hallsprogrammet kulminerar på ett satt, som verkar inte bara satir utan dåligt humör.
Redan året därpå började han bekänna ett omslag, och di!
blev hu- möret också betydligt battre.
Vi anföra en provbit av recensionen: " Den af ' en mängd ' ofjädrade två- beningar ', enligt ' receptet om samhalls- kontraktet ', inrättade staten kan vara af tre slag, som alla ha sina svårigheter.
Ty för att inrätta en högsta regerings- makt kan folket endera ge bort den, då det val f i r regering men ingen makt, eller behilla den, d å det ' fir makt men '
- ' '.
.
H ' E R T H ' A 257, --- arrogans .i uttrycken dock i praxis täm- ligen tama Aftonbladsliberali ' smen, med vilken han ' så - ofta legat i gräl.
Det visade honom .realiteten av klasser, som icke rymdes inom d e gamla.
stånden och som; nar allt kom.
omkring, i n d å hade lika stort ' berättigande för sin till-.
- varo .och sina krav - som ' de: politiskt privilegierade.
Men själva den sista stö, ten till .avfallet.
gavs dock, såsom Hil- m a Borelius pihisaf, ' av Atterbom, som i- sin trogna.
hängivenhet För den * - Gei- jerska, konservatismen i tid och otid outrerade Geijers åsikter i Uppsalapres- sen och Stockholmstidningen Svenska Biet.
Atterboms veka skaldenatur, som Man har Förut talat om Geijers his- egentligen så litet som möjligt passade toriska studier såsom en anledning.
till för politiken, iklädde ' sig i alla fall avfallet och därvid åberopat sig på ho- gärna tidningspolemikens .rustning och nom ' själv.
Aven Hilma Borelius anför lyckades därvid endast föra.
fram så- detta bland bidragande.
orsaker och dana plumpheter, att man förlåter.
Af- lägger då naturligtvis huvudvikten vid tonbladets - ton .mot ' honom.
Det; blev.
studierna över frihetstiden, som utkom- Geijer för mycket att sålunda se sina.
m o i bokform ' just 1837.
.Geijer säger tankar i. Chronschoughs .stillösa.
över- sig förut ha " ideellt konstruerat och sättning, han fann sig liksom.
framför upputsat ståndenu; genom dessa mera spegeln och shg sig vanställd: %er jag fördjupade studier i vårt mest försum- verkligen så.
ut?
! "
.
Därför ar det också pade tidevarv kom- han nu till insikt enligt.
min mening.
så ytterst .naturligt, om att ståndsrepresentationen överleva t att hans förargelse över Atterbom re- sig själv.
Men, som Hilma Borelius d a n, skulle framträda i första numret säger, ha hans s o c i a l a studier här av tidskriften " Litteraturbladet ", där: betytt mer än de historiska, vilka ändå avfallet tillkännagavs.
Det var i den inte ha kunnat införa Geijer i en så berömda recensionen av Atterboms ' sam-, ny värld ' som de forra gjorde.
Hans lade skrifter, där han i en grad, som.
flitiga studier .i hithörande ämnen i tangerade det opassande, skämtade med.
engelska och franska tidskrifter, speciellt sin stackars väns " mer än lov1,iga.egen- Le Globe, Saint-Simonismens organ .. karlek ".
Själv hade Geijer tillräckligt blevo För honom till en uppenbarelse, av värmländsk bondetyp för att inte som sedan aldrig vek fran hans ögon.
begripa .annat än att han gett Atterbom Det öppnade vidare och kärvare Fram- ett kanske litet hårdhänt slag på axeln, tidsperspektiver an den trots all sin och helt fick .han.
nog aldrig veta hur ingen regering; eller ' också ' inrätta en constitutionell balans ' af Statsmakterna, hvarvid för oupphörlig justering af sjelha balan&amp;n ingenting annat med- hinnes, ' och man således hvarken ' får makt eller regering.
Detta sista ' s ' am- hällsskick, inrättadt på det Btt ingenting skall ske; återstår blott att t a l a; och en Philosoph skulle kunna -, anmarka, att - Försynen skänkt det å t Mensklig- heten för att- lemna denna tillräckligt rådrum uti discurrerande.
Med detta constitutionella tidsfördrif håller man nu som bäst på i det diviliserade Eu- ropaa.
. '
'.
den taktlösa kritiken tagit Atterbom, som lade sig till sängs på nhgra dagar och trodde slutet vara nara.
Geijers övriga kamrater och vänner vor0 nog vida mera hårdhudade, men hade un- gefär lika svårt att förlåta avfallet.
D e t.
ä r i Litteraturbladet samt i d e bida föreläsningsserierna " VBr tids samhallsförhållandenfi och.
" Människans historia ", som vi kunna.
läsa oss till den l i b e r al e Geijers åskådning.
Inne- hållet kan sagas i två ord: Religiositet och individualism.
Det a r personlighe- tens frigörelse på grund av en religiös värdesättning av det personligas bety- delse.
Geijer hade lärt sig något av Jesu ord om att hela världen icke räcker till som ekvivalent till en människosjäl.
Men religiositeten .var hos Geijer intet nytt; därför kunde han också själv med ratta saga, att avfallet inte betecknade något språng i hans utveckling.
Snarare ser eftervärlden däri en återgång till hans u r s p r u ng1 iga konservatism, me- dan den ännu i de tidigare program- skrifterna från 18 10- 1 8 1 1 var buren av ett ungdomligt religiöst patos gente- mot.
upplysningens flacka fritänkeri och innan ännu hänförelsen för statsideen hos honom stelnat till en kamp quand meme mot allt nytt.
Likasom Geijers konservatism från början aldrig varit ustockkonservativr ', så blev hans libera- lism aldrig " etter-radikalu, för att nu begagna moderna slagord.
Därför a r det också fullkomligt obera ttigat .att liksom söka spela ut den konservativa Geijer mot den liberala; då den senare snarast är att betrakta som en kom- plettering av den förta, nämligen i riktningen av socialt.
intresse.
Det ä r just p i grund av detta starka sociala intresse, som Geijers liberalism, trots alla individualistiska drag, synes mig ha en viss tendens att hoppa över Manchesterskolans naiva doktriner och söka anknytningspunkter till nutidens socialpolitiska liberalism.
Men först och sist omsvepes allt detta nya av en nu mera an fordom individuellt tillägnad kristendom; därför ar Geijer nu på äldre dar både ljusare och mildare an under sin konservativa period, såsom man till fyllest kan finna av hans senare brev, speciellt de som innehålla religiösa sjalvbekannelser och som betecknande nog äro ställda till k v i n n l i g a vänner, Fredrika Bremer, Betty Löwenhjelm och Frances von Koch.
Till den sistnämnda, Fredrika Bremers och Geijers gemensamma vän, ä r det brev av 1843 skrivet, som bör- jar med de berömda orden: " jag ar varken en bibelkristen eller en kyrkokris- ten ", och vars adressat i de samlade skrifterna endast a r betecknad med ett frågetecken.
Nar jag nyligen genom e n omläsning av Geijers artiklar i Litte- raturbladet kommit till ovan nedskrivna uppfattning av hans karaktärsutveckling, gladde det mig att efteråt finna den bestyrkt av Hilma Borelius ' synnerli- gen självständiga artiklar om Geijer i Vår lösen 1910.
Hon säger bland annat: " För den, som icke med vissa ström- ningar i nutiden hyllar naturkraften p &amp; den moraliska kraftens bekostnad och såsom ' sentimentala utopier ' fördömer strävandena att e t i s e r a s a m hallet, a r det otvivelaktigt, att Geijer som per- son står högst under sin liberala period.
God som han var, nog fanns dar i
hans utbildade konservatism på 1820- talet något av den prosaiskt b e l h a mättnad, som ' i alla tider ar huvudbe- ståndsdelen hos genomsnittsko&amp;erva- tismen,, något av maklighet.
A andra sidan var hans liberalism icke upp- vuxen ur den alltför vanliga grunden av personligt missnöje.
, - - - -.
- - - - - Där ä r under de sista tio åren, av hans liv.
ett sammanhang, en harmoni mellan- Geijers k a r a k t ä r, hans reli-: gi ö s a övertygelse ' och hans politiska, filosofiska o. s. v. r e s o n e m a n g, som förut objektivt sett ej fanns hos honom, ehuru han var en subjektivt harmonisk, d. v. s. lycklig människa.
Förut hade han - utom ' för så vitt han en tid i sin mån hyllat snillena med något av romantikens dyrkan - i sin s a m h ä1 1s- u p p f a t t n i n g icke lämnat stort utrymme eller stor rörelsefrihet och betydelse åt den e n s k i 1.d a människan, Endast in- fogad på sin bestämda plats, i sitt be- stämda sammanhang, såg han henne med välbehag, och ' den abstrakta männi- skan ', vars rättigheter proklamerats genom franska revolutionen, var före- mål för hans satir.
Som liberal inrymde Geijer däremot aven samhälleligt åt den enskilde det värde, som han rent religiöst och rent personligt, man och man emellan, tillerkände honomu.
Fredrika Bremer hade rätt, nar hon träffande sade, att " Geijer " döpt tidens .unga hedningar till kristna samhallsmed- lemmaru.
Han har i själva verket hos oss möjliggjort en r e l i g i ö s liberalism.
: .Har ' vår tid nhgot: att lära av denna utveckling?
Man svarar kanske,.
' att vi självklart i. dessa vargatider behöva den ' k o n s e r v a t i v a Ge.ijer, .och, jag håller med därom.
Sedan.
1905 ha vi nu i tio Ar upplevat en kris,.
lika svår.
och betydelsefull som någonsin den våra fader genomlevde 1809.- 18 15; Om nå- gonsin behöva vi nu den konservativa Geijer med, hans nationalitetsprincip, auktoritetshävdande och nationalism .med därav härflytande försvar.
Men jag vill icke gå in på .att vi inte också behöva den liberala.
Det finns .aven .hos oss en o.s.ym- patisk nationalism, som av Bismarck lånat.
endast storstövlarna och frasen " järn och blod ", kom slår omkring sig med " realpolitik ", och Bernhardi och inte tycks begripa, att man för att bli en stor politiker behöver.
annat och mer an att vara frän.
Det ar så mycket lättare för en sådan åskådning att tränga igenom i högern, som detta parti ' alltid har att dragas .med den.
stora, lata och enfaldiga massan.
Det ä r ju lyckligtvis inte på den, som det konservativa partiet lever; det ' inrymmer ju också d e verkligt ideella, som på allvar tro att de höga värden de slå vakt om skola gå helt förlorade, om den liberala åskådningen kommer till makten.
Och vidare har ju högern också bland sig de intelligenta skeptikerna, som mot- satta sig reformer endast av misstro till lagstiftningens förmåga att förändra människosjälarna och som i dessa da- gar fått så.
talande bevis för hur föga kultur och religion ha att saga, all upp- lysning till trots.
Men i själva verket uppträder högern, nar det gäller kriget,.
.
inte sällan som om den vore rädd för att inte visa sig manlig och världsklok.
.
tillräckligt, och det ser stundom ut, som om de feta fraserna egenrligen vore till föratt överrösta ett sjukt samvetes .inre pro- tester.
Geijer vågade lägga in samvete och inte bara " reella .maktfaktoreru i politiken; han vågade sjunga ut, även med risk att få över sig de värsta av alla insockrade skällsord en riktig.
karl nutilldags kan råka ut för, nämligen uvalmentu och " varmhjärtad ", vilket på tidningssvenska betyder enfaldig .. Skola vi nu dela Geijer itu och saga, att vi behöva den konservativa Geijer under kriget och den liberala efteråt?
Högerns.
stora sak har varit försvaret, och vi behöva den särskilt i dessa tider för dess kraftiga hävdande av hur litet reformerna betyda om ej självständig- heten och det nationella oberoendet tryggas.
Men det kommer en.
tid även.
efter denna världskris.
Och om högern då alltjämt lämnar alla reformkrav åt de liberala och socialdemokraterna, så är detta så mycket värre för högern och illa nog ' för samhället, eftersom reformkraven komma att inställa sig desto mera trängande ju.
mera kriget skjutit dem åt .sidan.
En s8 snart som möjligt inträdande syntes av bhda, av nationalism och reformer, redan nu, sådan den fanns hos Erik Gustaf Geijer, vore.
nog för vhrt land det.naturligaste och.
basta - om en dylik blott kunde .framtvingas med annat än.
ugisselslag "!
LY DIA WAHLSTROM.
L.
K.
P.
R:s fest den 5 juni, P danskornas segerdag den 5 juni hade Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt i Stockholm inbjudit till.
festligt samkvam å Gillet.
Det var gladjen över.
att våra systrar.
i grann- landet nått fram till politiskt medbor- garskap, som dar skulle fh sitt uttryck, och den fick det också på ett vackert och värdigt sätt, även om en biton av vår egen besvikelse i denna fraga na- turligt nog ljöd med i den hylinings- fanfar, som bringades danskorna.
.
Som fonddekoration till talarstolen flöto Dannebrogens strålande färger sam- man med de svenska flaggornas, och i vitt och rött lyste blomsterdekorationen framför- talarna.
I den stora försam- lingen marktes flera danska gäster, bland dem fru Carit Etlar.
Föreningen hade aven gladjen att se Haagdeputa- tionens medlemmar miss Macmillan och mevrouw Ramondt bland de närvarande.
Om vi för egen räkning behövde tröst denna afton, innehöll dr Lydia Wahlströms glänsande expos6 av det svenska statsskickets lugna och rat- liniga utvecklingshistoria, som talarinnan menade icke var agnad att tillhta några språng framåt, näppeligen någon sådan, aven om hon till sist preciserade sin åsikt om att svenskorna tillräckligt kva- lificerat sig för den funktion i statens tjänst, som vi kalla rösträtt.
Fru Karin Holmgren talade om V å r t m41 med en viss och fast tro på att något nytt måste komma och ersätta det gamlas a l l a s k a m p mot alla och att i denna nya värld män och kvinnor skulle arbeta tillsammans i solidaritet och inbördes hjälp.
Mellan de båda föredragen utfördes danska sånger av Heyse av fru Weiss, och vid det angenäma samkvam med sup &amp; som följde på föredragen, sjöngs danska f01 ksången, följd av taktfasta svenska hurrarop, tal höllos och hals- ningstelegram avsändes till de danska å '
H E.R T H A.
26!
:.
.
kvinnorna och till Internationella röst-] fru Ella Billing om D A f o s t e r 1 a n d e t rattsalliansens ordförande mrs Chapman.
k a l l a r. Catt, som ju så livligt miste taga del i Anmälan om deltagande i mötet sker denna nya.
seger för rösträtten.
under adress R ö s t r a t t s m o t e t, - T o r - m e n å s, H u s k v a.r n a, då mötesavgiften, L.
K.
.P.
R:s Huskvarnamöte.
Den 1 kr., samtidigt ' insändes.
19 och 20 juni ha röstrattsföreningarna sitt tredje Stora allmän.na rösträttsmöte, Svenska kvinnornas nationalförbund .. Vid ' förlagt till Huskvarna.
Programmet om- nationalförbundets nyligen hillna Arsmöte, var- fattar som vanligt dels halvenskilda (till vid 2 1.
w de till förbundet anslutna föreningarna .. vilka alla medlemmar av F. K.
P.
R. voro representerade, förrättades val.
av central- aga tillträde), dels offentliga möten.
kommitté.
och sven ' ska representanter i de 10 Den.
stora huvuddiskussionen första internationella permanenta kommittéerna.
Valen dagens förmiddag rör sig om ämnet: utföllo cilunda: V a d k a n g ö r a s f ö r a t t ö V e r v i n n a r centralkommittén Htervaldes till ordförande d e t s i s t a Sega m o t s t å n d e t m o t fru Eva Upmark,viceordFÖrande frökenMaria k V l n n a ii S p O 1 i t i S k a r Ö S t r a t t i V a r t cederscl$öld, skattmästare friherrinnan Elisa- l a n d?
Ett andra diskussionsamne samma.
beth Frölich, korresponderande sekieterare frö- ' dag är: V a d k a n g ö r a s f ö r a t t m o t - ken Ellen Terserus.
Nyvalda blevo till vice v e r k a k r i s t i d e n s i n f l y t a n d e på ordförande fru Bertha NordensOn, till proto- r ö s t r a t r ö r e l S e n?
För d e n i n t e r n a- kollföranbe sekreterare fru Anna Lamberg Bruun t i O n e 11 a k V i n n O k o n g re ' S s e n i H a a g och sekreteraresuppleanter fröken M$rta Tamm lamnas en redogörelse av friherrinnan och fru ~ 0 1 Bohman.
1~ Ellen Palmstierna, som ju var.
en ' av Till revisorer för 1915 itervaldes fruarna.
de svenskor, som narvoro vid kon- Coralie Elliot, Eva Vretman och ~ a t h i l d a gressen.
Ekelöf.
Vidare talar danskan fröken Sarah.
Till den nu avgiende vice ordföranden.
fri-.
Orth på lördagens offentliga kvällsmöte herrinnan Anna Rappe, som sedan 1907 varit i Stadsparken om D e d a n s k a k v i n - medlem av centralkommittén, uttalades ett varmt n o r n a s r ö s t r ä t t s s e g e r, fröken Anna tac,k för det osparda intresse och arbete hon Whitlock o m.
K v i n n o r n a o c h k r i g e t, under denna tid skänkt förbundet.
., fru Gerda Hellberg om R ö s t r ä t t o c h I de internationella kommittéerna invaldes r a s h y g i e n och fru Augusta Widebeck grevinnan Anna Ruuth, fröken Sigrid Ulrich,, om N a r k v i n n o r n a v a k n a.
d:r Alexandra Skoglund, fröken Martha Leijon- Söndagen den 20. a r utfärd.
till Vi- huvud, fröken Axianne Thorstenson, fröken Ina singsö, då .Ellen Key talar om K v i n n o - Rogberg, d:r Inez Laurell, fröken Ellen Terserus, vilja o c h k v i n n ' o m a k t och fru Anna fröken Hildur Mellin och yrkesinspektrisen Wicksell.
över frågan: H u r k a n m a n fröken Kerstin Hesselgren.
trygga e n varaktig fred?
Efter årsmötets förhandlingar höll fröken O m V ä r l d s f r e d e n o c h kvinno-.
Martha Leijonhufvud ett intressant och bely-.
r ö s t r a t t e n talar samma dags afton fru sande föredrag om fredsrörelsens utveckling i!
Elisabeth Wzrn-Bugge, och.
därefter Sverge.
e ',
Notiser från - bokvarlden, - Jean-Christophtt av Romain Rolland.
Overs.
av Louise Akerman.
I-IV.
.Albert Bonniers förlag.
Inkommensurabelt skulle delta arbete: kallas enligt Goethes terminologi, vilket vill .saga, att det .ar ensamt i sin art .och att således ingen måttstock ligger: Fardig för bedömandet.
I enskildheter kan det jämföras och varderas; helheten - ter.
sig som fragment, visande - hän på .en väldig och outförbar plan.
En rad vackra segrar, som tillsammans bilda, ett ärofullt nederlag.
Denna oformliga roman i tio band vill vara ingenting ringare an samtidens bibel: krönika, dom, profetia och frals- ningsuppenbarelse.
I alla.
stycken kom- .mer den till korta, men hur långt når, den ej på.vag mot det ohinnliga!
Med .en lysande visionär blick öppnar diktaren .de skumma djup, dar b1ind.a livsyttringar spritta, det fruktbara kaos, och tecknar .mot himmelsglans de uppfyllelsens svin- delhöjder, dar den dödlige kan andas blott i ögonblick.
Däremellan breder sig tillvarons vida flackland, bestralat av en mäktig och obarmhärtig intelligens.
som a v en båglampa med högsta.lyskraft, en .artificiell dager alltså, i vilken grotesker .och karikatyrer växa fram u r skug-, gornas linjespel.
Denna kritiska intelli- .gem strävar efter en överindividuell - och övernationell oväld, och glimtvis tyckes den ha nått.
därhän, men det.
; ar kanske allt vad man Får begära.
Den har som andra, blygare intelli- .genser sin Erdenrest zu tragen peinlich, .sina aprioriteorier, sina idiosynkrasier, .ja måhända rent av sina privatagg.
Men över Jean-Christophe, den nye Adam, öser geniet all sin solkraft.
Här finns inte rum för tvivel och motsägelse.
Han a r, han står där, nej han står aldrig, han rör sig, vaxer och förvandlas inför vara ögon, från vaggan till den vita åldern och dödsbädden.
Symbol för den skapande musikern, an mer, för den skapande över huvud, till sist för den levande mänskan.
Den levande mänskan, alltid vaxande, alltid ny!
Inte för roskull heter han Christophe, efter den muskulöse hedningen som bar ett barn i natten över floden och.
fann att det var Gud.
Så förtonar den hyper- moderna romanens hjälte i legendens glorieskimmer, och den alltför myckna, för brokiga och för bullrande apparat, som belamrat hans bana, sjunker un- dan.
Boken förgår, och Jean-Christophe består.
Tillsvidare föreligga fyra delar på svenska.
Jag hoppas det inte ä r sant vad jag hört, att man ämnar låta det stanna vid denna smakbit.
Med alla sina överflödigheter a r verket Iikval ett ' helt, som fordrar att genomgås till punkt och slut.
Så mycket ivrigare har man skal att påyrka dess fullföljande, då det bjudes i Louise Akermans trogna, stil känsliga och musikaliska K.
J.
Översättning.
Ett hjärtas rop.
Roman av Anna Wahlenberg.
Andra upplagan.
Albert Bonniers förlag.
Nar denna boks första upplaga ut- kom 1909, fanns inget författarnamn angivet.
Anna Wahlenbergs nu på titel- bladet ä r dock ingen överraskning, hem- ligheten hade snart nog blivit röjd.
Vad man emellertid förvånar sig över a r att boken inte hunnit längre an till sin andra upplaga.
Den a r ett rop som borde tränga igenom, si nara ligger i all sin hemskhet det stycke verklighet förf.
tagit ut för sin s. k. roman det moderna samhällets alla medlemmar.
Vi äro Anna Wahlenberg tack skyldiga att hon satt kniven på den hemliga kraftbölden, som förstör så m8ngas lycka och liv.
Visserligen har nu, sedan hon skrev sin bok, något gjorts för att
med lagens kraft råda .bot på det onda.
Vår nyss .antagna nya .giftermålsbalk har sin paragraf om obligatorisk för- säkran av- aktenskapskandidaterna om att den hemska sjukdomen icke finns hos någon av dem, men därmed ar icke faran borta.
ur vårt samhallsliv.
U t a n f ö r äktenskapet ar allt som förr, med möjligheten av samma ohyggliga följder som dem Anna Wahlenberg be- rättar om i.sin bok.
Hennes förtvivlans- Fyllda varnings- och.
vackelserop, som också bär .till .var och en av oss beto- ningen av; det oerhörda ansvaret av att s t å b r e d v i d o c h v e t a o c h, tiga,.
behöver alltjämt ljuda ut.
Till sin ' betydelse som starkt verk- ningsfull tendensdiktning lägger denna bok förtjänsten av en säkert konstnärlig utformning, som.
i och för sig tillför- - säkrar den en plats bland verkligt las: värd litteratur.
Suzanne.
Roman av Ellen Land- quist.
Albert Bonniers förlag.
Silhuetten .av studentskehuvudet på bokens parm ger löfte .om en teckning a v våra dagars studieflicka.
Något s o m man.
verkligen längtar efter, under Förutsättning att den ' göres.
med en blick som ser .vad hon ar och gäller.
Om förf.
avsett.
detta är ej gott att saga, men i vilket fall som halst har hon inte gjort det.
Det synes vara en ren olyckshandelse, att den vita m ' össan fastnat på denna Suzannes.
huvud, dar erotiska fantasier dansa en verklig hax- dans och göra henne till det sjuka lilla djur, vilket så gott ' som viljelöst dras till mannen.
Hela företeelsen är sorg- ligt.
onormal, -- sedan blir det en smaksak om man känner äckel eller ej vid att läsa historien.
.
För min del beklagar jag, att den utan tvivel befintliga formgivningstalang, som denna bok visar, inte använts för.
bättre ändamål, och önskar hjärtligt för förfis egen skull, att en stark och ren.
vind Får sopa - rent i hennes fabu- leringsvärld.
.
Gud som haver barnen k ä r.
.
.
En tidsbild av.
Vera von Kramer.
Albert Bonniers förlag.
Denna.
bok ä r en hel, avrundad barnavarld, dar hjältinnan, lilla Bolla, lever sitt liv med.
alla.
dess underbara fröjder och bottenlösa sorger i den fullkomliga .avskildhet från d e, vuxnas tillvaro, .som faktiskt oftast a r barnets, föraldrakarlek.
och hemmets omvårdnad till trots.
Den orimliga Förstoring, ' som många ting få för barnet i dess isde- rade föreställning, liksom barnets full- komliga oförmåga att fatta måttet.
av verkligt ' fruktansvärda saker, har förf.
fått .fram på ett, ypperligt satt.
Det a r ett stycke verkligt god barnpsykologi, som får sin tragiskt gripande fördjup- ning genom teckningen, av de ' fullkomligt reella, ohyggliga fasor; som snudda vid eller möta barnet - utan: att detta f6rstår vad det är - i dess, som: det utges,.
skyddade värld.
Den gamla vackra barnapsalmens ord som titel på denna bok äro en varning och en anklagelse.
Har måste m ä n s k o r n a gripa, in.
E. K-N: Tappan, köket och källaren av.
Sigrid Westjelt.
Wahlström &amp; Wid- strands förlag.
.
I den både rika och värdefulla litte: raturen på den svenska tradgårdssköt- selns omrade har kvinnornas insats va- rit av ganska betydande slag.
Sådana namn som Alexandra, Smirnoff, Ida Sager äro val kända, och från sista ti- den ha vi att anteckna t. ex. Ellen Nordenstreng och Elisabeth av Ugglas.
Under sådana förhållanden kan.
det icke vara annat än rättvist att anlägga en tämligen hög måttstock vid bedöman- det av nyutgiven, tradgårdslitteratur kommande från " spinnsidanu, och utan art vara för sträng kan man om den bok, vars titel läses har ovan, saga, att Sigrid Westfelt trots lovvärda ansträng: ningar .ej lyckats Astadkomma en fullt ' '
' vederhäftig handledning för amatörer i ar Malört.
Krönikor och berättelser av Anna Lenah Elgström.
- Den andra sidan.
Roman tradgårdsyrket.
Författarinnan avser tydligen att med av Henning Berger.
- Parisina.
Skidespel h sin bok ej blott tillgodose trädgårds- tre akter av Hjalmar Bergman.
- Gud som skötselns intressen.
utan framför allt haver barnen kär .. En tidsbild av Vera v o n agitera för en förnuftig användning av Kraimer.
- Ett hjärtas rop.
Roman av Anna tradgårdsalstren, och detta måste - ju an- Wahlenberg.
Andra upplagan.
- VHrbrytning, ses såsom synnerligen lämpligt Det av Karin mirn no fl.
- Filosofien och politiken hade emellertid d &amp; legat nara till hands, av Hans Larsson.
- Dikter av Per Gumme- att hon vid .de tyvärr alltför sparsamma son.
- Suzanne.
Roman av Ellen Lundquist.
uppgifterna om odlingsvärda sorter av - Mandelträdet.
Roman f r h Persien av He- den ena eller andra köksväxten med lene Ohlson.
- Romantiska brev.
En historia tydlighet framhiillit för vilket andam81 om socialt svärmeri av Martin Koch.
- Jean just de-ri eller d e n s o r t e n: lampar sig.
Christophe.
IV.
U ppr o r e t. Overs.
av Louise Det a r nämligen Ungt i f r h oviktigt, om Akerman.
- Samvetet av Johani Aho.
Overs, man t. ex. till en stuvning tager S:t av Holger Nohrström.
- I fjärran farvatten.
Valérie- eller Nantes-moroten.
.
En del Tre berättelser av Joseph Conrad.
Övers.
av smärre oriktigheter i detta kapitel borde Harald Jernströrn.
- Anna Hollmanns under- gAng.
Berättelse av Gustav Frensen.
Övers.
av tämligen latt ha kunnat undvikas.
Bokens andra kapitel bar titeln: Ernst Lundquist.
- Collette Baudoche.
Histo- Några satt att tillreda köksväxter, bar rien om en ung flicka frin Metz av Maurice m.: m., men ej ett ord finnes om till- Barres.
Overs.
och förord av Marika Stjernstedt.
lagning av bär och.
ej heller talas nå- - Afhandlingar om fred och rätt av Immas got .om ' den i hushållet så använda ra- nuel Kant.
Overs.
av Alf ' ~ y m a n.
Albert Fagerberg (i distribution): Kriget ch barbern.
I kapitlet om konservering äro baren.
ocks8 alldeles uteslutna, varemot religionen ur etnologisk synpunkt.
Trenne sterilisering av så Iattillgangliga grön- föredrag av J. Stadling.
saker som palsternackor och vitkål ratt Magnus Bergvall: TradgBrdsbok för barn och ungdom eller S v e n och G r e t a s o m noggrant beskrives.
i Utrymmet tillilter mig icke någon t r a d g i r d s m ä s t a r e av Gustaf Lind.
A.
V.
Carlson: Kampen om kärlek och mera ingående kritik, men det a r att hoppas att författarinnan den förutan konst i naturalismens tidsalder av Chr.
Collin, i en kommande upplaga rattar en del Overs.
av Cecilia BiHth-Holmberg.
- Stäm- felaktigheter och för övrigt kompletterar ningsstunder, Dikter av Anna Lindencrona- sitt arbete, så att boken blir vad den P. Palmquists aktiebolag: Kriget och Gud, kunnat bliva, om det.
goda uppslaget Fyra predikningar av Alf.
Mohn.
Overs.
Med riktigt fullföljts, ELSE DAHL.
förord av Natanael Beskow. '
.
,.
.
Insända böcker.
Albert Bonnier: Evolution och etik.
Före- drag av Thomas H. Huxley.
Övers.
av D.
E.
(Populär-vetenskapliga avhandlingar; 40).
- P &amp; bygator och alpvagar av Hilma .Angered strandberg.
- Den grymma läxan av Marika Stjernstedt.
Starnan vars namn - Evang.
Fosterlandsti Reken: Sägner och be- rättelser av Hillis Grane.
- MA v i alla vakna upp samt göra bot och bättring.
Ett väckelse- ord av M.
J. Elander - För tron och Hfvet av Anders Aberg.
IV.
-- NAgra bilder f r h Indiens barnavarld av Janet Harvey Kelman.
Overs.
av Anna Bauer.
- Vad skall bliva a v detta barnet?
av Signild Sollén
0.
Harfva- 6 f l.
u 8 till förman för. '
Föreningen Jllvförsörjande Bildad!
Kvinnors vilohem.
50,000 lotter 12 kr.
Vinstvirde 60,000 kr.
I I).
Sasom fallet är vid värk, förorsakad af yttre skador, likasi kan tandvärk i minga fall raskt häfvas, i andra lindras genom behandling med.
Salubrin.
Allt kan dock missbrukas genom öfverdrifter och under- stundom använda patienter Salubrin outspädt, sh att det skadar slemhinnorn ?.
Om däremot bruksanvisningen iakttages, kan Salubrin icke göra skada, utan endast nytta.
, Bland d e högsta vinsterna märkas I Möblemang till 3 rum och hall m. m.
.5,000, MotorbHt 3,000, Pärl- halsband 2,100, Flygel 1,500 Linne- utstyrsel 1,500, Fullständig bords- uppsättning av nysilver och alpacca 1,300, Motorcykel 1,035, Bibliotek 1,000, Pianino 985 etc..
I.
@ Lotter erhhllas efter rekvisition märkt H under adress Harfvalotteriet, Skeppareg.
19, Stockholm, antingen mot postförskott eller mot förskottslikvid 2 kr.
jämte kostnad för porto och dragningsiista (35 öre).
Anna Josephson, v.
ordf. l S.
B.
K:s sturelse.
Lotteriets förestllndare.
ANNONSER FOR l (I Ledig annonsplats l H ERTHA upptagas av Fröken - Ingeborg Bergström.
Rikstel.
97 83 31 OSTERMALMSGATAN Ledig annonsplats!
31 Rikstel.
97 83
A platsförmedlingen finnas anmälda lärarinnor, lektionsgivare, in- och utländska, kontorister, värdinnor samt hushållsbitraden av olika slag.
!
l ' Rikst.
n 62 Platsfijrmedlingen ar öppen H.
12-4.
A.
T.
48 16 l I 1 1 I Veckotidningen DAGNY 1 erhållas mot ett pris av kr.
2: 50 för inb.
ex., kr.
l: 75 för haft.
ex. å ' FREDRHRA- REMER-F~ABVNDETS I HEMTREVNAD Praktisk tidning f6r hemhet utgiven av FREDRIKA-BREMER-F~IIEPIBUNDZ Redaktör: FANNY EKENSTIERNA.
Utkommer med 40 åttasidiga n:r om året.
Prenumerationspris: helt år kr.
1: 80, halvar kr 1: -, kvartal kr.
0: 60.
Prenumeration sker å posten.
Innehåller berattelser och poem, levnadsteckningar, religiösa och etiska uppsatser, artiklar i diverse ämnen samt en rikhaltig praktisk avdelning.
Inbundna årgångar för 1912, 1913 och 1914 kr.
1: 50 pr ex. utkommer under I g I 5 med 2: 7 5 vad.
upplagan.
:,: I 2 häften.
Pris 4: 50 praktupplagan - Prenumeration mottages å Red., Blasieholmstorg I 4, Stockholm, samt hos rikets alla bokhandlare.
RIKT ILLUSTRERAD * KONST OCH KONSTHANTVEL ?K.
I Tryckt hos BRODERNA I.AGERSTKÖM.
Boktryckare, Stockholm q ~ j
HERTH-A f s id skrift.
För den - svenska kvinnorörelsen, utgiven avi~rediikam~remer-~orbundei.
' Redaktör ': Ellen Kleman. '
E6rbundsmedle.mmar erhllla tidskriften till.
ett pris av kr.13: 50; arvid prenumeration sker direkt genom ' Fredrika-BremermFÖrbundets byri, 48 Klarabergsgatan, Stockholm.
Icke=förbundLmediemmar prenumerera 8 närmaste postanstalt eller.
i bokhandel.
Pris för postupplaga: ' / i i r ' k r.
5:-; ' 12 8r kr.
2: 75.
- Lösnummer 35 öre.
Redaktion och expedition: 48 Klarabergsgatan 11, Stockholm.
Redaktionstid: msudagar, onsdagar och fredagar kl. 1-3.
Allm.
T.
48 50, Riks 27 62.
' Expeditionen: kl. 11-4 varje söckendag.
Allm, T.
48 16, Riks 27 62.
I I I I ' tör bildade självförsörjande ' hvinnor.
- Expeditionen: ~larabergsgáh 48 ' 1.
OBS.!
Öppen endast iisdagar och fredagar kl. l / nll-l / ~l ..
OBS.!
.48: KLARABERGSGATAN 48 1 ' Rikstel.
27 ' 62.
Allm.
: tel. 48 16.
Upplysningsbyrin Allrn:: tel. 48-50.
Oppen: l.
1-4. upplysningar ' l a i n a s .kostnadskitt rörande kvinnliga arbetsomriiden, utbildningskurser, Iöne- I .förhilianden m. m.
För utredningar avgift enligt överenskommelse.
, SJUKSKOTE~KEBYRA 2 5 T U: N.
N E L G A T A N i s Rikstelefon 68 98,, Tel .-ad r.: Sköterskebyrdn,.
.
Allm.
telefon 82 11.
=.
s Byr8n mottager sjukbud hela dagen: pr telefon även nattetid.
Förestandarinnan träffas säkrast ' / SS- ' /; 4..
i (tJ A Garnhal svensk regel. '
Den 6.
~ i d.
1 9 1 o 5 g danske Kvinder.
Av Thora Daagaard.
W A En, upp8eendev~~kande, utniimning.
.Mot fienden!
Av Ellen Kleman. '
.- l I, ~redsde~&amp;tionen.
f r h Haag.
Kvinnorna och arbetsproblemet.
V. Glimtar utifran.
Expediter.
AV Valborg Ulrich.
.
Sverges Moderata Kvinnof6rbund bildat.
Av Louise Stenbock f. Mörner.
Geijer$ p9itik och viii.
tid.
Av Lydia WahlstrOm.
Notiser k.an bokvsirlden.
.
o *.
.
.
.
.
.
- 0- - 0-.
.
.
.
* Till oåra prenumeranter!
I Vi parniiima om att HERTHA ej ut- bommet under juli och augusti manader.
' Nästa häfte Rommer således ltsta sept.
r.
Ledig annonsplats!
TRYCKT HOS B R ~ D R R N L LAGERS TRI);) ^, BOKTRYCKARE.
STOCPW ?LiY X919.
m o
