# ID: svediakorp-per271
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1904
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,603
# sentences: 660
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tjugo hr.
En rnlrkcspunkt i Fredrika-Bremer-Forbundets tillvaro.
Den 3 cleceni ber 1.
SS4 hacle Freclrilta-Brerner-Förb~indet sit-t koiisiituernncle sam~nant~riicle.
Det iir ir2leclcs i clessn clagnr jämt t8vZnne cleceniiier Förbunclet existerat.
Tjugo Ar!
Iian vArt sam- fond rnecl cls fyllcla tjugo hren siign sig hunnit den mot inogen- Ilet~sAlclern svaralicle utvecklingen?
Vi tro oss ha rätt att jakande besvara denna frtiga.
Förbuiidet liar cleii föirsta uiigcloirien bak- oin sig och clet har .erllAlIit clen stz~clg~~, so111 endast vinnes genoin Arens erfarenhet.
Det &amp; r pd eii] .hg, ofta i~iöclosani och af hinder och stöte- stenar afbruten vaog vi 1ia att se tillbaka.
Men clet ligger ocksh mycken sol, mycken glädje öfver denna väg, ocli framför allt ar clet genom att iniita clen lyckligt tillryggalagda sträckan vi hämta mocl och förtrijstm att fullfölja clen bann, soin iimnu ligger fram- f ör oss.
NRr fru Acllersparre för tjugo &amp; r seclan gj8rde upp planen för Fredrika-Breiner-Förbundets stiftande och i samrkl med den tidens på.
clet sociala omrAdet imest intresserade och frailistiiende iniin och kvinnor lyc ' lracles genomföra den, var clet hela nfigoiiting nytt och oförsökt.
Sjii.lf hade stiftarinnan den för alla verkliga reforniatorer utini2rkaiide förtröstnnsfulla och fasta txon p&amp; frani- g h g e n af sin sak.
Konsten att elcla ocli eiit.usiasinera förstod 11011 afveii 90111 fA, iiiei-i iiiidock torde inan i allmänhet ej anat styrlrnn och b5rl; rafteii af den idé, ph livilkeii fru Acllerslxwres verk var baseiraclt.
Nu 11a.r deil dock bestatt pi: ofvetn, cletttz bevisas bast; cliiraf, att ideii sivarit niäktig Isiira upp sig sjfi1.f iifven sedaii lecla- rinnan och nnclra af dess stöcljtwide krafter iryc ' kts bort, ja, att.
clen icke.
sviktat iifren i M e r af en reaktionRr ströinning, rilctrtd jus t W ot de gruiiclsaii~lirigar li ' i ', rbunclet skri h i t pB sin fana.
Det Sr p " cle tjugo Aren vi iiu ltui-iiia hänvisa de utomstfi- encle, clK det galler att nfge prof pii lifskirafteii i v %r sak.
Ett enskildt företag af Fredrika-Bremer-Förbundets natur, byggdt på.
.
ett rörelsekapital af ideella, icke reella rnlutor, torde icke hörn till det wmliga.
.bien oraiilig har också det oegennyttiga intresse och elen offervillighet varit, soin kommit Förbiiiidet till del af (le iiihga, soin isgnat siiin krafter i t dess tj5nst och skiinkt (l ~ siii t syiilpati och sitt stöd.
P ett annat samnlanhnng skola.
vi lihgre frain f5 tillfiillc kasta en Aterblick pK Fredrika-13rcmer-Fiirbi11iclcts nrlwte uiitlcr de ghgiia tviiiinc tiotiden.
Förteckningen koiiiiiier att.
blifra lång.
Visserligeii har detta arbete, liksoin: dit iniiiiskligt, vitrit beliiiftntlt niecl fel och misstag, men ri ha iifvcn sett iiiAnga af ~; n \ i.
: ~ trii if- vaaden krönta nied fritmg5ng.
1 siii liclli~t h r resultatet varit sidant, ntk clet Bnii kallas goclt, och att Iivncl soiii rcdnii viiiinits 5.r en borgeii fiir cii fortgieiidc~ utwcklinp, iir nilgot hvaqiii iiipcii af Fiirhunclcts verkliga r3imeï tviflar.
Ilet.
ar ockdi, utvecklii-igsfr5gni1ii soin Fijrlmnclets styrt~lse iiiir- mast haft i tuilkarm, (15 ett liiigti (lliglit " illaii (1c af dc 20 Sren kommit pi, t d.
Styrelsen har nilsett tillfiillet soiii en af clessa iniirkeestenm, vid livilka nian giirna staniiar ett ögonblick, och att det erbjuder en liiinplig ilc cd ni ng att eninla Fiirbiiiidcts viiniier fr511 spriclcla delar af \ - art lai~cl, icke till h t, utni1 till allvarlig r8,dpliigning och dryftande af för Swrigcs kriiiiior gtwcii- sainnia viktiga frkgor.
Ileii iiil~judiiing, soin styrels~n i d: ig: iriin iitfiirdat till alla Förbundets oinhuct, och genoiii rltm till siiia i lnndsorteii bosatta ii~ecllcminar, till ett ii~öte i Stockholiii deii 1 2 - - 14 iiiistkonïinancle jaiiiiari, skall, lioppas vi, liiirsnmiiins at ' iiiiingii.
Yrogranlnlet för detta 204rsuiöte, 0111 r i s&amp; f i kalla det, skall senare meddelas, s; " inyckct kali dock reclaii diiroin siigns, att tlcs!
: hiifviiclpuiikter skola riktas p h p ö r s i i i d c t o111 ii gcnoin saiiinrlxtc ut~iclgad och fördjupad förbiiiiclsvcrkstiiulict.
Att rmed deii sanna fdgörelwn bekiiiiips deii f: ilsk&amp; iii., siger fru Acl1ersp: trre i ett af siiiii fiirsta 1iicc1del: iiiclcii mii Fiir- buiiclet, elen Iiöga uppgift, soiii Fredrika Brciiicr gifvit oss i: d. Apnu stlr k: liiil~m iilrllaii tlct fdska och det sanil: l, och skall vii1 göra det i alla ticler.
Att söka bana viig fur t1t.t kistriiiuintln har stiidse varit iiifdet för Frctlrika-13rciiic) r-Fiirbi~ii (lets sti ' iifvaii och skall allt framgent förblifva clet.
Florence Nightingale.
Ett femtioårsminne.
» Saint Piloiilena » - sik beilamiles clei-i.
miirkliga kviiiiia, soin skall utgöra föreiiiMet för följancle biografiska utkast, af den store skalcleii: rAongfello~ \ ~, i cleii clilrt cliiri haii sjunger hennes lof.
Det var vicl sliitet: II: Kriinkriget, clR Florence Nightingales i~ailii-i e; j blott.
geid jöcl i Izels Englaacl ri tun flög ofves s t ~ r r e delen af clen civiliseracle viirlden, han en dag i clen heliga Franciscus af Assisi kapell i clomeiz i Piss koiii att stanna inför en tafln af i~Si.goii gainind it: dieask iniistare.
Den franmtallde &amp; n heligii, Filoinei-is, cl.et helgon som in.ecleltsidens l d o l s k a kyrka gjort till cle sjulzas, men firtmfös allt till cle p5 stridsfiiltet siracles, beskyd- darinim Btföljc~ att tviinne strMande vasendeii - 19toni oss kella dein den liii~~inelslc~ Biirlebeil och förb~iinn.anclet .- iledstiger deil lieliga Filoiiiena frBiz höjden.
l ?rain.för I-ienile p i imrken ser 11i; ii1 - en il ' 1yc1tenliet ~; jiilri~, si,ï: ~cle och stympade m ~ i ~ n i s k o h r, d k a ilii:: d henne viint: ~ lielbriigdimgörelse, Ii f och hiilszi, och iniclt uncler kvalen siimla langtande blickar emot iiildergörerskan.
Med snabb poetisk instin1; t s4.g Ilongf ellow lixri en typ af kvini-im sbcl: ~~ viirlclen för första gAsgeil genoin P ' lorence Niglitingale larcle k i h l a henne, i-iiinlligen s h o m den vetei-iskapligt iitbildade, hnrclt nar ulldergörailde s,julrsköterskai-i, sa mycket 1ii.er som cle eiizblern miistaren satt i hclgoiiets hand - eii lam, en lilja och en seger- 1~~1111 - syinboliseracle: de 1rriget.s fasor, inför hvilka Irvii~naii siisom s, ' lcla.
icke f; lr rygga tillbaka, clen 1ljirt: ~ts.
renhet, som p&amp; s~~nliila gbiig utgör Ileiilies viktig: i.ste persoinliga, egens1i: y och hennes v5rn och till sist clun s,j,Zlslrruft so1.11 Iiter heime segrade gcnolngA de sv,2rasto prof. Och sf föddes Longfello \ \ rs dikt, skulclens tribiit iif beiinclrnn och erlriii~sla för kvinilnns insats i lraniyeii inot 1iiiinsk1,iglieteiis fieilcler, sjulrclom och clöd.
Att; Florence Njghtiagale i all: $ i~fseeiicleii förtjanzit clemla, I~yllning skall., hoppiis jag, det följancle ritvieii.
I-Ivad j: tg har att siiga, ar visserligeil intet ny tt, de viktigaste cletaljernii, i hennes lif iiro ju lriinda af hela a~rlclen, inen nu dA 50 Ar förflutit sedan clen historiskt blifim oktoberdag, clB hon antradcle sin iniimesrika f5rd till Scutari för att bistA sina lidalicle bröder, inA ' clet vara mig tillatet att hterki: ilft~ i minnet n&amp;gra drag ur hennes historia.
a: %:
Florence $ightiiigale föddes under föriildrariius vistelse i Italien ar IS21 och alipkallacles efter sin födelsestad clet skönit Florens.
Hennes fi~der var eii föriiiögeii godsiigare Srdn IIii1ii11- shire vid iiaiuii I ' cter Shore, herre till clet vackra godset Enildy Park i stmima grefskap, nien antog, c15 han gifte sig uied brors- dottern och ench arfti~gerskun till Petcr Sightiiigde af Lea Hurst i Derbyahire, sin hustrus namn.
I3an blef fikder till tviinne dött- rar, af hvilkti, Florence var den yngsta.
Hennes lyckliga barndom förflöt 11 % TJea Hurst, härligt Ile- laget vid Derwentfioclen eliiellan Croiiiforcl och filatlock i en af de imtursköliaste trakterna i lielti Eiigl: intl, hrillten Ilii seiitue lir blifvit 1A ett a 5 miisterligt s3tt skildrad txf dun lr51ide fiirfttttarctn Hall Caine.
Anda f r h J&lt;riiiikrigets clagitr, cli Floreiice Sightiii- gale med ens blef en af den engelska natioileiis: ilieroiiies of ïe: il l i k s, iir naninet Tlea FIurst ett: if clessn .s houscliold worcls soiii skall lefva i engelska, hjiirt: iii och minrieii liltii, liiiige soin hjiiltemocl och sjiilfförsakelse riikiizis till cle stora dygderiia.
Allt soiii rör Floreiice Nightingale iir naiiiligeii i Eiig1: ~nd iiiiiiii i dag, efter femtio Ars förlopp, kriiigat.r,; llaclt: if ca ullcleles aiirskilcl glans, och clet stalle, dar hon tilll~nrgte siiiii tidigaro &amp; r och seclermerti, lefvat och ililrats, förekommer heiiiies laiiclsmaii som en helgad plats.
Sjiilfvti, Leri, Hursts l-iuf \ - uc1l) yggiiiiig iir uppförd i Tudorstil och har p i framsidan eii tung portal, till hrilkeii eii hiig ten- trappa leder upp.
Den stbr högt u p l ~ e p i en platii, ifrin hvilkeri nian har eii den skijnaste utsikt iifver tioden, lwrgcii och de rl,jul): t, grönskande clalarne i~lellan dessa.
S 8 r m ~ s t ejalfva liuset, soiii %r mer an till hälften öfvervuset af inurgröna, ligger tradgärden, uch onikring densanmin &amp; ter en vidstriickt naturlig park.
Florence och hennes syster erhiillo en iriycket vrirdad uyp- fostran.
Deras fader var en man lAngt före sin tid, hvilken icke tvekade låta döttrarna tillegna sig kunskaper i rnAnga ämnen, hvilka den tiden voro för kvinnor föga vanliga.
Deras veteriskap- liga undervisning blef sfiledes grundlig och studiet af matematik, klassiska och lefvnnde sprak samt litteraturhistoria upptog deras första ungclomsAr.
Den unga Florence var i synnerhet intelligent och hennes af naturen goda fattningsgiifvor utvecklaclea innu niera genom de omfattande stuclierna.
Men allt i f r h den tidigaste bariicloiueii iicltigaldt!
cleri lilla Aickm, jiimte sin rika intelligens, en utpräglad medkiinsln fiir allt som lider; r a r i~dgon iiiedlein af fitiniljt~ii sjuk, el6s; tde 11011 p&amp; j:,
denesinma de ömmaste omsorgser, och n k - h o n blef så pass stor att hon lriiilcle rida på Peggy, en liten grA p o i ~ l y, fick hon ofta följa mecl församlingeils g: znile kyrkoherde för att i hans siillskap be- söka, cle fattiga i clerus egna lieni.
SA småniilgoi-n utvecklacle sig Iios henne denmi, intensiva kiirlek ' till alla liclailcle vmelser, soni blef hennes lits l~assion.
Afven cljiir voro förei~~hl för clet varmhjartade barnets ömhet; inan berattar, att saviil eniAEAg1ai: na som cle arinars SA skygga ekorram?
utan fruktan niiïrnade sig henne, clii hon lockde pA clem.
Plorence Nightiiigdes allra: iöïstw patient var ock@ eii vall- hund vicl i-iui.1111 Cap, livars ben blifvit s5 illa slruclaclt att hercleil, hz~ns hiisboiicle, till l~loreace sorg, ville Iiitst clöcla honom.
Emel.lertid fick clen bekymrade lilla fliclre~i!
: d clen gamle kyrko- herclei-i uiiclervisiiing i sattet att: ~nl5ggrt heta, oinsl: i,g, själf gjorcle hon upp elcl i herdens koja, ïef en gaiqnial flaiiellkjol, soin hiingcle till torkning p&amp; ett streck, i bitar och lade sin första v2w11ia kompress pcZ hundcm ben.
Diirisled höll hon ihiirdigt pB tills svull~iacleil lagt sig och djurets li£ var riiddc~clt.
Liksorn dlii, unga eiigelskor; i,f lieaaes stdncl blef l!
' loreiloe Nigl-itingale, sec1; ~i-i lioa viisit riï bsri; n5ïen, infGrc1 i stora varlclen och presenterad vicl liofvet.
Meil.
i: edm iinder sin försts Loi-icloii- sikong tycktes hon sjalf vti,r: i, fu1.k nzeclvotep om siil uppgift ocli hade börjat strilt ' vu mot sitt 1int " ll.
Hon a~lviiiicie sa mycket sum möjligt ~ c f sin tid till det som utesliitnncle intresserade henne: besök i sjuklius, fattighus och imclra offeiitlig: i, och filmtropiska iiiriittniii- gar, och ïeclai-i iiii viencle hon ett iitpriigluclt intresse för militar- sj ukliiisen.
Deii unga Aickuil Ituix vicl dessa besök unclerfuiid inecl huru illa clet i E.riglaiicl stod till i sjuklins och: ~ilclru v$rd: i,nstal-.
ter och, ilrig att saiiila e.rfaireiiheter, utstriickte hon siila unclersök- ningar iifven till Skottlaucl och Irland.
Floreilce Nightingales fan-iilj gynnade i början icke hennes utpragliicle lilrmtropiska intressca, och det var kuriske för att distra- hera clotteïil ocli ltorriina heniic: att glömimi, sin vurim.
soni im Nightingale be&amp; sig lit pii resor iiiccl siii familj.
Var detta hiiii- clelseii SR inisslyckides planen fullst5iicligt.
I-Ivaït hoa kom be- sökte ii ' loreilce jamte museer och kyrkor, pdizts och miclr~ histo- riska miniiesiniirben, iifveil s; juldiils, fiingelser och l~ospitz~l, och c13 familjen gjofcle den eiiropciska turgn s % griiiidlig soin möjligt och efter hvr~raiiclra genonireste Schweiz, Itti,lien, Tyskland, Frankrilre, Grekland och Turkiet erbjödos de rikaste tillfällen att göra bAds
iakttagelser och jiiniförelser.
Slutligen I q a f man sig iifveii till Egypten, besökte Alexandri: ~ och for iilq~fijr Silen s^r h n g t a m i till kr~taralrterna.
Vid ett ii1) pelGill p i sistniiinudn plats viirtiacle clen ii og: ^ eiigelska claiiieii sjuka arttbcr i elc kring1igg: ~iide by: irii: i, ocli under hela.
cleiina 1Snga rcsa atucltr: lde liou cliirjiiiiite flitigt sina c2lslrlings5rnnen3 fysiologi och hiilsoliira.
.
Sedan Florence Sightingale sett allt hvacl hon villc se och clessutoin förvarfvat sig ofrannainndn teoretiskti, kunslrapcr, börjadc hoii kngta efter att f A taga det iiiista steget: iiihcintai-idct: if cleii l~rulrtiskn öfningen s o m sjiikskötcrsk,z.
; lr 1851 gick lieiiiivs önskan i fullbordan.
Familjen liade rest till 1,oiidon för att rott sig och bese deil stora expositionen, inen för Florencc 1i: de dct moiidiha lifvet inga lockelser.
Hon bcgaf sig till clcn yrotcstt~n- tislra, diakonissanstalten ICaiserwertli rid Rlieii fiir att iiiieler led- ning mf de systrar, hvilka c k af pastor och fru IWcdncr utbilda- des till sjuksköterslror, sjiil£ lagga Iiand vid de sjukas vAd.
Altt detta viickte uppseende iiloin hennes uiiigiingeskrets, iir llitt: itt föreställa sig, ty man hade annu i c h Iiiinilit viinja sig d tniilrcii att en bildad dani företog sig nigot liknande.
Likgiltig för kri- tiken fortsatte en~ellerticl iiiiss Sightiagde lugnt att s t r i i h mot det ii151 hon föresatt sig.
1 Kaiserwerth tyckes lioii Iiafva 1) cfunnit sig i sitt riitta dement, ty deii anda, som lliirskade cliir, och deii hiiiigifveiilict för en stor sak, hon såg riinclt omkring sig, i~iotsvrirdc fiillkoin- ligt det lion kaiide inom sig sjiilf.
Det fiiiiies ett brt4 ifrtiii hciiiic förv: ~r: xdt i Brittisk Miiseiim, hraïi lioii i clc niniimte ordulag talnr oiii lifvet p5 cleii stora aiistdten, cliir hoii gatt soni clcv och sjiilf fullgjort cle gröfstn sysslor, ocli dct rittncsbijrcl hon clari afgifwr oiii sjukvz ' lïcleii pr2 denna clen första af allii.
iliakoiiiasanstaltcï i n h t e gliiclja alls, soin iileka clii~lroiiis~iikeii.
» Xlclrig skrifveï hon harom, » liar jag någoiistaclcs iiiött eii liiiugifven sjSlffiire: tkclst!
soiil diir.
Pöreiiii~inel~e föïcfioiil nl) soliit icke, och tlctta n r SA mycket aiiillärkiiingeviircli~re soiii ~iiiiigix af (hkoiiissorii: t w r o enkla, boidflickor och endast ett litet fatal bildade kvinnor.
Jlateii vm ocksill: if tarfligaate slag.
Iiitct Iinfle utoiir koriiliaiPe - ingeii lyx iitoiii reiiligliet.
» Pastor Fliedner - cleii sedermera i Tyrklniiel och aiic1r; i pro- tcstniitisks länder SS.
rikt ~ppbloiiistïmicle cli; ikoniss,zkciis filder -- vittiide S. sin sid; ~ oiii Floreiice Siglitiiigules stora Legafiiiiig fik det kull lioii valt till sitt och krillar hciiiie cleii af iiatiiren rilcnst.
X:,
.lottade id alla cle eleirer - och: lian riikiiacle clem i tusental - som under 11ai-i~ tid utg8tt f r h J&lt;~~iser \ \ rertli.
Ehuru s; jKl.f en god protesti~nt ville Florence Niglitingale i sj u kv8rcleii giim: .~ se alla de olika tros bekiiiiilelseri3~ eix~cle.
Hon hesökte clRi: liör 1?
H i c ~ ~ ~ ï e s 8: t n n Vincent cle Paul-systrarna i Paris och beröiiliner i si ii: ^ b r d sf ' vsn deras nit om s i m sjiikiz.
Vid hei~~koinsten erhöll miss Nigl-iting@e sin fainil js fulla, vid sjcikh.useii t.illstbncl att %gna sig dt sjukv,c1i.cl.
l~örli~~llaiiclenz i Ei~gl~~i-icl voro einellertid c?
; liilu ~iclti,~m att 13ilclacle livililmr olmoj- ligt dar Iiuncle arbeta.
Hoii öfvertog cliirför ett ' litet privat sjiikhem för f: itt.ign lii,rurii.inor i J~olicloii.
.D&amp; lfig i 1: I: irley street, 13loonzsbury, och ' mottog pntientcr fr5n hela Storbrittai-iien.
Miss Nightingale förc$tocl detsninii-iu.
i tre Ar och: wbetizcle cliir stilla och o: ~fbriitet m t t sI " lv5l som clag, t-il1 dess liemes hiilsn, som: ddrig varit st; xrk, hotade att allcleles gifva vika, och hon inhste Aterv5iiclti, till sitt hem för att livila ut.
Hennes Iirtzfter voro iiu, s %rs.kildt tillfdje: L£ i~i-istr;: ' lagilii1gar11: ~ vid en Iioleraepideini, soin iiilder sensoinniareil rasat i London, inycket neclsatta.
I h person, som shg Floïence Nightingale vicl delina tid, be- skrifver Ileilile som bellaglig sAviil till, gatt soin till utseelicle, 1Rng och smsrt, imyckct lugn och inycket tyst.
Till en början före- Icoinmo hennes anletsdrag I d i a och.
steI.
: .r, men CIA hon börj: ~cIc tnln lifvdes clessa och l~eiiiies i~zörlrn ögon lyste iliecl en iincler- bar glans.
* r: * .Florence Nigl-itiiigule lmclc Iii-it~l~p t hiiiini t heiri till JJCIL EIii rst förr $11 lirimkriget iitbröt.
Det koin som en stor öf vcrri~ski-iiiig för Iicls Englni-icl.
Dcn inili tiirn sjiikvArclsnclmiilistrntioiie~i tappide r e h i f r h 1-1Grjnn konceyternn, n r i n h s intei-icleiitiir vm iiscl och, d yrina Alberts clagboks: ~i.iteckiiii~gsr, cfter hvncl niitil bl.
: L. erfar c voro cle 1icl; tideil soin soldnteriin ni, ' i.ste geiioiiigA förfiirlig21.
Do tjiii~stgjjorclc ofta tri.tt.ioees tiiniilar Li1 riXl utitii ett 1113 inat, och den C I I C ~ L fOda soin bestods cleni var, enligt sninnzn uppgift, rAtt Aiisk soin beströdcles med soclrer.
Det fanns iliim1igei-i.
intet bransle, och segrarile vid Alma Ilöllo p i att f6rgi.s i~f hunger och 1; ölcl.
Sir Robert Peel skref ajdf ett ' lm8 till » !i ?imes)), i 11vilket 1i; tii skildrade clen engelska hiireils liclande i de inörlxste fikger.
Hvacl tillsthclet i: ~mlsulai-iserila blai3cl ge sjuka och s; "; .r: lde betriiifur, var det si %lant att det tiotsar all beskrifning.
Folket
förgicks ocksi massvis i följd af de niilitara myndigheternas odug- lighet och upprörande likgiltighet för dess basta ..
De sanitiira för- hA.llaiideiin vid iiiilit ' &amp; rsjukliiiseii p i Kriiii \ .oro sh usla, att dessa för sol.claterna hlef \ ro 1t " liigt ödesdigrarr: 811 själf va slagfälten.
Eli; .l£ wTin~es » korrespoacleuter skref diironi: » Icke den minsta upp- märksamhet iignas hvarken åt renlighet eller anständighet.
Stanken bacle inom och utom byggnaderna ar förfiirnnde och den för- ekamda luft, som utströimnar fraii dem, förpestar hela den oni- gifvande trakten.
De såracle clö utan att iniiista fiirsök blifvit gjordt för att rädda clein, dc sjuka virdns af de sjuka, de clöcnde bispringas af andra clöeiide.
Förriiil: if föda, lrlader och lake- niedel finnas i Varna p&amp; alidra sidan om det stormiga Svarta hafvet, iiader det att de, för hvilka de iiro afscclda, föras öfver till Scutari.
Patienterna ligga pR golfvet eller p&amp; träbritsar och p i nlinader har det icke varit ta.1 on1 att byta.
liiine p8 de sjukrh,.
Soiii bevis på deii okunnighet om hygienens lagsr soiii var rådaiide hos det högre beEälet herattar en annan korrespoiideiit, huru inan latit töiilina en kolerasnl och utan nRgoii föreggende desinficiering uuviindt den till fiirraclsrunl för filtar och liiinr:.
Det viktigaste af allt var dock frigan om själfvn sjukr~irclt.ii.
Tvänne frarn~t~åeiiclc kviiiiior lady Herbert., krigsniiiiister~is hustru, samt lady ldylczry Forrester hade kommit iii den tanken att eiiiida ut frivilliga sjuksköterskor till Scutari, nien maii liadc icke klart för sig huru dessa vid sin aiikoinat skiille kunna göra sig giillaiidtl gent elnot de niilitiira iiiyudighetrriia eller om cle skulle kuiiiiri Hst.ac1 komina niLgon förbättring i fGrhk1landen: i.
Det fanns iiiiiil- ligeri vid denna tidpunkt i Eiiglaiicl hvarken sjukvbrd ellcr ?jul&lt;- rjköterskor i egentlig mening.
Lord Herbert insi ' ig genast, att allt berodde pa den persoi-i fionl utsågs till lechrinna af f öretnget.
Niss Xightingale hade knappaet hunnit Iiamta sig efter det ansträngande arbetet i London, förr an planeii iitt utsiindn frivil- liga sjukskoterskor offentliggjorder.
Ilon skrd gciinrt till lord Herbert, som hon l) ereoi.iligen kanclc, och erltjöcl Iionom sitt histkid.
Brefvet gick p&amp; viigeii or11 ett unnat till henne friiii lorcl Herhert, och d % detta numera i England zinscs för ett historiskt aktstycke, meclclela vi det har.
w Jag känner blott en eiidn 1) erson?
), eliref E~iglands krigs- ininister till iniss Sightingale pA Leu Hurst,)) soin vore i st81ict att ordna och leda denna viktiga expedition, och redan mer i i a
en g h g har; jag varit i begi: epp ' titt b?
er atag, er clenaa uppgift.
Att utviilju cle sköterskor, SOUL.
sko1.i~ vara er fOlji~ktiga, blir fö-rst och friiiiist ingen liikt sidr, livdren iuecl: Ifseeildo A cleras soc.ialn atallning eller deras duglighet, inen detta vet ingen biittre iin ni sjiiilii.
Det blir e; j hiiller liitt att filma Itvinnor liin~pligu för en iippgift, soin fordrar shviil föri.iiAga ucli k i i i ~ s l t q ~ som r iriocl och gocl viljs, samt att seclerinera orclixz deras verlrsamhet så, att de kuniii.i, arbeta metodiskt och verka i goclt sni~lförstdncl l i d cle niilitiira, myncligheterna.
Det %r clZrfiir i f yttersta vilrt, att det liela ledes af en erfaren person i besittning xf verklig adn~.inistra- tiv förirtfigu.
P följd .af edra kuilskzïpr och ecler sociala stRllning, iiger ni förutsiittniilgar: itt lyckas s8som ingen sanan.
KBII och vill iii resa till Scutt~ri och ii tag: ^ er hela rrilsvtzret för s; jukv&amp;rclen '! '
.Jag skall i sii fall gifva ecler oiasl; rii.nkt mynclighet öher b %de sju kvArden och sjuksköterskor samt f rillimlr t: .itt xf regeringen beg5ra allt livacl ni anser ecler b e h ö f v ~ i ocl1 för verks; zinlieten till cle sjukas ga,gii. » Florence Nightiilgi~le var gemst fardig att alresa.
Den tipp- gift hvt~rpA-l-ioil i hela sitt lif förbereclt sig, lång nu frarnför henne.
Bland de frivilliga a; juksköte~slwr, som ni-iwiiilt sig, utvczlcle hon trettioiitt: ~,: ~f hvil1i; t tio voro kntolslr: ~ bari~il-i %rtighetssystïaï, ses pn&amp;&amp;~.i.itislca, systr: ir: It ' clet i England &gt; L: viil bekmt.
: ~, ilil i dag existerande S: t John ' s Sisterlioocl, samt tjugotvh bilclacle engelska clmner ur pri \:: .~ta l-iei~i.
Miss Night.ii-igalt: iitföljcles clesa- utoin af mr Bracebriclge, en yrast i den engelska st,at.mkyrk: zn, smit af dennes fru.
Den.
lilla skaran liiim~~acle Englwncl clen 21. oktober 1854 och landade samma clmg i Roulogrie, $ix den af fiskarhustrurna, hvil.ka riastan alla sjalfva hade.
iiiigon 11iii.a anhörig i kriget, mottogs med en formlig ovation.
Staclens I~otell \ ~ärdar rielracle att taga betalt för biicle vivre och nattlogis och fiskarhustrurna buro för intet de resande sjuksköterslrorilss effekter aecl till.
bangbrclen.
Det var vicl cleras kraftig: ^ D Viveut les soezcm, !s soin laget satte sig i rörelse.
I en fransk ticliiiag laste msii niecl anleclning liiiritf en ab lyclancle notis: %Miss Nightingale iiger allt som kan göm lifvet arigeniinit och behagligt - hon iir iiag, vacker, rik och förniim, i-i.lei.i har likviil af egen fri vilja valt ett lif af sjiilfiörsakelse och niödoi .. ~ i t full- Florence Nig1itii.igd.e var iinnu vid denne t i d i ~ ~ i i l SA komligt okiiid i sitt fBclerneslniic1, att » Tiines)) för den 30 oktober
införde ett bre£ med öf verskrift: BH \ - en1 ar miss Sightingale ?.?
och unclertecknacl af &gt; » En soni kaliner henne l&gt;.
» Yngre generationers, s&amp; akrif m r en af miss Sight iiigales beuiiclrmde v8niler, » kiiniln kiii~l~l~iist giira ~ i g ett hegrepp oiir styrkan i den vag:: d liiinförelse, soiii gick öfver England, d5 det blef alliiiant bekant att en verklig ladys - dlticl ett stort ord i cletta land - » hade lai13iiat sitt: ingenamn lieinlif och rest ut i spetsen för en skara frivilliga, n~cdhji-ilparii~iior för att söka liiitlra de s %racle solrlnt.ernas 1idancle.n D.
Det var en filantropisk lirznclling, soin inecl ens gjorde hennes ix-umil ryktbart och ett fiiïeiii ?tl för hela folkets djupaste aktning och I) eiiiidr,wi.
Si föïdonisfulla vuro dock miinniskornn, du det galldc deii bilclnde kviiinnn son1 sjuksköterska, att det frin flcrc hall hiijclcs ogillande röster mot en s i k si.
fullkoiiiligt stick i stiif emot secler och briik, och det uttdadcs tvifwl att tlct \ - iigade fiirsökct skulle lyckas.
s3Ieii lyckas deta, skrit ' veï en iiisiindare i eii nf cle stora t.idniugnrna, %blir det till miss Sightingales stora Iiedcr, ty l1011 slrdl d&amp; ha nedbrutit en iilnr af fördoiii och inlst; dkomnit i~Agot., livizrs verkningar skola spörjas genom ticlcriia,$.
Den uppmiirksainhet hon väckt biide i England och Frank- rike, var dock icke i miss Nigl-itiiigdes smak.
Hon passerarle clarför I-it~stigt genom Puris och skyidade vidare till JTarseillc, c1ii.r hon med sina, f öl jcsliigtzïiiinor gick oii~bord pii krigssktypet ~Vectiss, hvilkct dsr iiiv %iita.de dem.
Efter en mycket w i r iifvctr- fitrt anlinde den lilla skarm deii feiiite november till Koiistariti- 11opu1, a: immtz dag soiii deii dyrköpta segcrii vid Iiikermaiin vunnits af de allieradc och tillfört cle iiiilitiira sjjukliiisen ett oerhörclt stort a11 tal sarade.
I&lt; 9.
?c Sjukhuset i Scutari, soni skulle I) lifvii.
iiiiss Sightiiip; ~lvs wrk- iamhetnfiilt, var eii ofantlig kraclrntforiiiig hyggii: id, p y d d iiled ett torn i hvnrjc hörn och niiitailde eii fjkrcleclela engrlsk mil i t alla sidor.
Det stod p i Hosforens asiatiska sicla tilldeles iiivid stranden, iileii hundra fot öfver sjkli ' va \ -: itteiiytaii.
D m s: imilim- - lagda längden d korridorerna i detta hus beraknades i iiiiltd, och s ' racle lago clär p5 halin s5 t5tt packade, att iiim eiicinst med yttersta möda hiiide komma fram eiiiellnn cleni.
Tyfus och kolerasjuka i huiidrtita1 f yllcle ealnriie, och dödligheten rar hiir större än till och med i lagret p&amp; Krini, dar likväl tre femtedelar
.
a f cle engelska soldaterna dogo inom ett, hr.
Ja, döcllighetsprocen- ten öfvertriiffacle den vicl stora pest.eas l-iiirji-iingar i Jlondon iiilder Karl 11: s ticl.
Diiittill kom att cle sjuka förtiircles af ohyra ocli a,n.Föllos n f r; gt.t.t.or, emot hvilka de voro alltför svaga att orka för- ~ \ ~:: ir,z sig.
S; juldi~iset, ursprungligeii en turkisk barack, var cless- ut.oin allt niinat iin liii-iipligt för sitt 5iiclaii1iil.
Det var utan bAcle eldstader och veiitilatioii och s&amp; fuktigt, att vattnet rann utför viiggnrne.
Dess stora gixclxr vore fulla af siliiits och afskriide och ur sjillfvn, b r i n i i e ~ ~ cliir, allt (lricksvatken iniste tngts, clrog man - upp kadavret nf en] IM.
Allcleles utanfOr fönstren hade stora pölar af ruttnancle vii.t-skoii saiiilet sig.
I ' noin s; jiikliuset var orecliiii ytterlig, Ja, trotsar all beskrif- i-iing.
T; jWaisteii~iii-inen, Iivilka ofta voro beriisacle, förstoclo sig livnrkeii pA orgaiiisatioii eller nclii-iinistration.
Liniieförrficlet var mycket illa förseclt, och i köket riclde clen fullstiimligaste viller- ralla.
E ' rA.1-i juni 111Anac1 1854 till juni l S 3 i pn,sser: tcle, oii~kring 50,000 s; juka och sAi: ncle gciioin clettn, lasarett.
Afven pR sjiilf \ 7a 1trigskMeplatse11 stod clet illa till.
131liiidet var öf vernllt outsiiigl igt, och clet iiÖclvii.ndignste felacles dltjiiiiit.
Efter shget vicl Aliiin, sades clet, att cle allierade lstt nog Itui-iiiat~ intaga Sebastopol, om icke tillstbiiclet ii-ioin biirarne vari t sAclant det vni:.
Solclnteri-is lefcle i gi:, zfvnr fulls af gyttja ocli vfitten och 3,500 sjuka engelsiliiin 1Ago i sjiilt ' vn .laagret.
De leclo brist p5 n11 t, ty inga kontrakt o111 levernnser hncle blif vit uppgjorda ined turltarne.
' Ui-icler tiden frAn clen fijrstn ' till den tjugonile ileceinber fiirdes 8,000 sArnde eiige1~1-1iiin 13 % b ?irar, soin ii ii^ Itinat- nf fï,ziisiriiii-incn, f rA.n Pel) a,stopol till Bnlncla \ - a, cliir cle dock blef VO liggalicle utan i-ifigoii möjlighet att transporteta, dem viclare.
.
För att rhda bot p: ' allt clett.
: ~ eliincle, 17nr clet som iiiiss Nightingale wir komnien, ocl-i med clei-i eiiltla,,?
; f lord Herbert valcla titeln nlncly in chief », gjorde h o n sitt intkg i Scutari.
S,jultsköterskorna emottogos af cle milit.iirn myiiclighetern~.
naturligt nog.
sdso~n ett nöclviiiidigt ondt, ocli det var 1iiit.t o c h jknt., atet iiinii t; ilcle cleras iiiirvnro.
Miss Niglitingale inrolste i f r h fiirsta stuncleii kiiiiipa emot cle 1iGgi: e tjanst.eii15.1i1ie11s misstro och de 1ii.gi.c~ at ' unclsjiilia, ocli clet lci: Rfcles, jc ?mte de 1rui~slmpci.r och .cleii erfarenhet Ii011 var i besittning af, Sfveil hennes finii takt och out trötatliga t !~~laii~ocl för at t kunna iitriitta n; @.
Af veii liikfimes fördomar miste öfvervinnas, men de försvuiino jiii-iiföre1sev.i~ snart
rid iisynen af den sublima hii~glfrenhet, 11 " hvilkeii X Scutnris hjiiltinnor w ggvo prof.
Sedan iniss Niglitingde med sin lilla trupp bosatt sig i det sydöstra tornet, blef hennes första omsorg den att ofördriijligeii orclna en tviittinriittning snmt ett extra kök, dar sjjtikiimt lagatles; tliirifrAii utdeldes buljong och te dagligen i hundratals liter.
1) Hr- efter börjades rengöringsarbetet utom och inom hus.
Att i detalj följa clc ii~oclign, kriniiori.i,zs kamp mot smuts och oordning skiill~ i föra oss för liiigt, vmc det nog sagtlt, att iiiilitiirho~yital~t Scut,ari efter ett ocli ett halft Ars onfbriitct arbete fiiïvs~idludes till ett iiiönstersjiikhiis, dar diiclsproccnten var Iiigre 5.11 deii i England under fredeticl.
För att anskaffa det nödviintlignste: " it (le.
sjuka och sllracle, livilket den iizilitiira atlministrntioiieii lirarken tyckte^ ha föriiliga eller liist till, viid jade sjuksköterskorii,z till allinanheteii i Eiiglaiitl.
shräl soiii fiirwz51 in iin.tiira iiiflöto gciiast.
Stora pennii~gsuiiiii~or Vncler insamliiigens första ~ e c k: tog ~ z.Times9 ensmii in feintoii ttisen puncl.
Aiiförcla af drottning I ' ictoria och hennes döttrar arbetade Englsncls kvinnor oafliitligeii p5 förfarrligai~det af klädes- persedlar och iiödra.~iclighetsnrti klur för sjtikhusen i östern.
Prins Albert 1i.t fiir sin del ' iitsiiiida en hel skeppslast ytterrockar At officerarna och tobak At solclatttern,z.
Ofver 500,000 francs i reda penaingar gingo genom sjinksköteïskori~as hiinder för att fiirvand- las till niat och annat till de sjukas liridraiide och koinfort.
Slut- ligen ili %ste miss Nightingale genom tidningarnrt bedja allmänheten slutx upp ined iiisii.nclandet af gkfvor.
Hennes person beskrifves af en hesiikaiicle, s~11.i vid denna tic1 i Scutari s8.g iiiiss Kightingnle i full verksamhet, pil följande siitt: » Hennes utseende svarar iiwt hennes Gltler, nigra och trettio Ar, sattet &amp; r viiinmde, och ehuru hoii icke kan görn anaprtik pil skönhet, glöinmer inaii icke lätt hennes ansikte.
Hoii har stor.
~jiilfbehiirskniiig, ocli 1.iii.r clet pifordras kan licniles clrng antaga ett uttryck af oru) .ddig fasthet.
ITon förefaller sllprlig och för- beh %llsaiiï, inen jag skulle iiiycket I) etlrngs mig, oiii Iion ej clet oaktndt har c11 ganska sliarp blick fiif clet koiiiiska.
IIoii liar lart att befalla och förstsr i griincleii denim koiist iiien k3 c iilittr p&amp; sa1mm girig betydelsen at ' et t t illiiiiitesgiiencle och riiiiligt satt.
Nhl: clet galler disciplinens ritliizriktli~llniide iii.
Imn striilig., ty hon vet, att fraingbngen af heni~cs arbete beror pli (le under- ordnades bokstafliga lydnad för hennes befallningar.
Heunes sjals-
styrka Sr underbar och.
hvad smitta aligkr, hyser hon ej ett ögon- blicks fruktsii däi ' för.
» Det var isynnerhet adniinist8rati~a ingrepp, soiii beliöfcles i Scutari, och Florence Nig11 tingnle visste, att om hon skulle kuiinn bisti cle sj.uka, sh jrnr (-: II viilorcll~ad mbetsmekniiis~.il det första och viktigaste villkoret cliirför.
Hon hade ocksh en sl " ~ cljixp kaiisln af det f; ~tst&amp;lldn, i: egleiiieiitets hiilgcl, att de, soni bröto cliiremot kunde fiima henne obevek.ligt striing.
Det dröjde ej hiiller liinge ini~nn » the lady in chiefs » auktoritet inom sitt oilzriide erkändes, zt ' liela aimen, frKn högste befiilhafvareii till cleii simple menige, ett erl&amp;nn: xncle som fick desto större pondus af m e d v ~ t m d e att regeringen, repi: esei-iteracl nf lord Herbert, och hela det engelska folket stoclo bakom henne.
Sir Brown, segraren vid Inkermailii och en fiende till allt nytt, förklaracle i december 1855, att hon i Scu tnrisj iikliiiset lycl&lt;nts Astacl koiimm en reform, soni i det njir- illaste gjort det fullkomligt.
Doi !iprosten Stanley beskrifter henne som ett » geni i regeringskoiist », SA stor var hennes förmåga att befalla och hennes.
makt öfver sinn uiiderlydailde.
» Rlina inecl- 1ijRlpai.e och meclhjiilparinnoi.
uthärdade och arbetade », skrifver hon sjRlf, » mer a-n jag kunde begam eller viinta, nien aldrig hörde.
jag en encln gdng hvarken knot eller klagan.
Mina ögon fyllas: %f tArar hvar g h g jag erinrar mig deras sjii.lfföi.sa.kancle l-iiii-igif- venhet inidt iblancl ett s, ' l stort miinskligt elande. » S operationssnlen sig nian kanske tydligast iiiiss Nightingales vslcle öfver silie ineclmii.nniskor.
Mhgeii soldat soni hallre velat c16 $11] &amp; ta biim sig dit iii, blef iiiedgörlig niir » the lady in chief » erbjöd sig att fiiljn n ~ e d för att stå bredvid hononi under operationen, af heiiiie hiimtade han mocl att underkasta sig och utharcla afveii clet svAraste.
Florence Nightingale sparade aldrig sig sjalf.
De svhrast s&amp;rade lades niorniast intill hennes rum yh clet att; hon inåtte kiiiiiia se till deni oin ilakterna.
)) Öf \ wnllt diir s~jukclom och lidande frimtriidcle i sina svAraste foriner n, skrifver en al ' patienterna fran sjukhuset., » ser man denna oförlikneliga kvinna.
Hon ar e11 verklig angel, och niir hennes siniirta gestalt glides fram eiilellan cle sjukas iinder, ljusna de stackars gossariica anleten af t,zcks: mhet; och glidje vid &amp; ess.
h y n.
Niii: alla lakarae ha g5tt och mörker och tystnad råds i sjuk- ealarne, plägar Iion koinma ensain med eii liten lampa i handen, och göra sin rond genom hela huset.
Det engels ' ka folket miss-
tog sig ickc, c15 clct vid hennes nfresa f r h i Eiigln.nc1 kdlatle hcniit~ en h jiiltinna.
D I&lt;iiiglalte, Ilrin~krigcts liistorikcr, beiiiidrnr Florciicc!
Xightin- gales storn praktisk: ^ föi.iii: igi~ samt clt~i takt, livarmcc1 hon fijrstod att bevaka de sjiikas intrcwcii gciit emot cle inilitiirtt inyiiclig- het.er1in.s loj bet.
T ' Areii 1865 lwsiikte iiiiss Siplitingalc Iiigrct p5 Kriiii och dröjde krar cliirstiitles iin !ler flwo veckors tid fiir att fijrsiikn nggot mildra elandet.
Vrider sin vistelse tliir iiisjuknntlt?
hon i (leii s. k. Krinifeberii och var iiara cliicleii, inen k o m sig ~ftc ?r~t.t s1ia.i.t nog.
l) &amp;.
i i i n i i fiircvlog Iieiiiie: itt iia titcwiiiitla till Englaiitl fiir att ~ &amp; i.
d n sin fiirs \ qqde hiilsa, iieknclc?
Iioii pi tlct I icstilintlastt~.
Det var fiir att hiiiiitn kra.fter och fijrsknffa sig iiigra tiiiiiixirs Iivila hon följande son~inar allt eiiiellnii~~t iiiiiste fiiretagii.
niiiiclre sjöresor 1~Al30sfor~ii.
Det v: kr alltid untler folkiilassnns viilsigiiel- ser som hoii gick oiiibord 118 dcii lill: ~ jakt, Ii~araf Iion vid ~ P S A tillfiilleii begagnade sig, och vakten i Scut: iri skylclreclt~ alltid sjiil f- nlniit geviix fiir haiine, d&amp; lioii kom ocli gick, diurii Iion giirna velat.
iiiiilandraga sig denna lieclcrsbctygelsc.
I maj 1866 blef iincltligeii frecleii sluten, och d i arbetet i Scutari iiiirnlade sig sitt slut afhaiicllnc ' ie man i Eng1: tncl det siitt, liwrpcl Iniiclet skiillc visa iniss Xightiiigale siii erkansla.
1 iifwr- huset talade lord Ellesrrieïe hiirom pii fiiljnnde satt: » Ilen barinhiirtigens iingel, so111 vi alla kaiiiia., driijer Sniiu kvar p5 sitt stora rerksainhetsfiilt, inen hennes viirf iir 1111 i det nä.riiinste fiillhordndt.
De lfiiiga korridorerim i Scutnri, d i r do sjiikn, satte sig upp för ittt uppf5iiga ljiitlet af lieniic:: fotsteg oclli kyssn heniies skugga, cliir den föll p5 viiggen *), i.ro iiu jRn16irti.lw- vis folktonma.
T i i t ~ i l OSS ~ (IiirfOr bererla oss att p H ett viircligt s3tt einottagn, inisa Sightingale vid lienncs Btcrkonwt till fii (1eriic.s- Iniidet.
s I iinclerhiiset talade lord Herbert fiir sanmm sak och ti1l: tcltl: * Icke endast frin liikare utan f r i n 1ii513ga: indra har jag eniottagit beröiiiinande uttalanden oin delina Iliiiigifiin k \ - iniias upptriidnii (lt?
ocli ~lerksamhet, ja, jag vinigar piistii, n tt större beröiii ltaii ickv gifrns %t i~kgon kviniin iin clct jag hiirt sliisas p: l iiiiss Siglitiii- gak, ocli mitt beslut att siinda hennc?
iit till cle sjuks 1i: ir i s: in- ning visat sig rH1sigiielscbriiigaiide.
; o *) Iletta uttryck förekoin verkligen i ett bref skrifvet aE en s h n d soldat.
~
Ini ?ail Floreilce Nightiilgale liiinnade skAdeplatsen för sinn vakor och mödor, liit hon för egna medel pB Balaclavas höjder uppresa ' ett jattestort hvitt i~iarinorkors till minne af cle stupade engelska solclaterila.
Det sthr alldeles iilvicl segelleclen och k m reclail p i l h g t h&amp;ll observeras af cle sjöfarande '.
Inskriften ya detsainina var cleii bönesuck, hoil sjiilf L S!
ofta hh-t frhl clöende krigares 1.Rppar: » Herre, förbarma clig öfver oss!
» ' Utsliten och kraftlös och angeliigen att sk viclt möjligt iiildan- clraga sig nllinkilheteils iippniark~ainliet aiilR~icle miss Nightii1g: ile till Englancl.
Rfeclnn i-i-inn som biist öfverlade oin clet vaxdigaste siittet att berecl: ~ lieni-ie ett högtidligt eiizottagai-icle, reste lioii helt obeiniirkt igerioin Loncloi-i och viclnre norrut till Lea I3ur~t.
Den.
fenit.oncle augusti ti: ii.clcle hon hter öfvei: hemmets tri-iskel.
(Forts.) - E hbu R a m f ~ y -.
Ett p o l i t i s k t var1dsforbu.nds bildande.
Fijreilrng vid Föreningens IOr lwiiiiiaiis p~lit~iskn röstrstt Rrsinöte i Stockliolm 31 okt,.
1904.
Trid det bekanta mötet 1848 vid Seneca Falls i staten New- York i .Amerika, friin ' hvilket arbetet för ern&amp;encle af i~ ?ii.nsklign rlittigheter för kvii-inan kan riikna sitt ursprung, upl ?snttes LZfvei~ roptratt fö.r kvinnan]), S, programmet,.
hvilket personer af blPida könen.
unclertccki~ade.
1&lt;i1 sorglig erfarenhet l5rde dock s5 sniA- iiingom ai-i1erikni-iskorilti8, att i nfseencle pA röslriitt voro de i sints 1i: i.ricl liii-ilnacle At sig sjklf \ ra och sina egna Atg51: cler, och cliir- fijr bilcla,cles 1869, ringefiir snmticligt i Bostoii och New York, en- bart kvinligiz föireiiii-igai: fös bereclmcle nf politisk röstriitt at kviii- I I ~ I.
Dessa föreiiii-ignir sai11ii1ni1sl6to sig 1 S89 till ett nii-ierikanskt nntioi-ial.fij~.br~i~tl.
1 % initiativ %t!
detta sni.ilinantrRclde i febr.
1902 i \ i7: i,shiiigton en intern.
konferens för: %tt öfverliigga oi-i-i bildande nt ' ett interi~ntioiiel.lt kvinligt röstr~.ttsförbuilcl, och en koinitk till- snktes fiir att ordrin friignii.
Denna Icoinitci: lyckades ~ P L till st; P~ncl en: iai-icliia inteiinationell 1; oi-ifereils som, efter 111811ga om och inen, skrille sa~nmn~itrjicln den 3 och 4 juni i Ar i Berlin.
11ibj~juda11 till denna konferens utfardades till alla land, som pP iiiigot &amp; tt '
m kunde nks genom dari existerande oiganisationer eller enskilda intresserade.
Hvarje land ombads sanda eex delegerade, och sam- tidigt.
ingick förslag dels till Pornlulering a£ de principer som borde leda arbetet., dels till stadgar för det bJifvaiide världsförbuiidet.
En sådan inbjudan kom afven till Sverige.
Centralstyrelsen för Landsforeningen för kvinnans politiska, röstrgtt utsåg till sina representanter: fru Frigga, Carlberg £fin Göteborg, fru Anna Bugge-Vricksell och fröken Hiln~a Horeliiis f r h Lund, fröken Jenny IVdlcrstedt från Ilinköping, fröken (7ei.ila Meyersou och den soni iiii tnlru f r i n Stockholni.
Fröknarna Bo- relius och Meyerson nfcjade sig emellertid iippdraget, s: ~ att Sverige represeiiterades af endast de öfriga f p, utan att dock darigcnorri nhgon ininskning i Sveriges inflytande 118 besluten ägde rum, ty de fyras röster riiknades soul sex.
3 Det lag en intensivt allvarlig stanming öf-rer det hela, då cle olika ländernas representanter fredagen den 3 juni samlacks i Hotel Prinz Albrechts stora sal i Berlin, ett allvar som sedan of ör nzinskadt hvilade öf ver f ör handlingarna i dess helhet.
Mötet ' öppnades af internationella komitens ordf., den 84-hriga niiss ' Susan B. Anthony, hvilken i ett hdft sekel kitmpat för kvin- nans ratt och plikt att del.taga i ledningen af den kommun och den stat, af hvilka hon s %val som mannen ar en medlem.
Fran den stund, d % miss Anthony vid ett liraremöte IS45 begiir- de ordet och ordf. med förvaning halfhögt friiga.de, shvad frun- timret Önskades, och sedan en diskussion uppstod bland de man- liga medlen~rnarne, om hon skulle ha ratt att yttra sig eller ej, ehuru hon som de öfriga betalt sin medlemsafgift, förstod hon, att har behöfdes en djupgående reform, och oförtröttudt har ho11 arbetat för att Hstadkomme denna.
Hon uppger sjiilf, att hon i medeltal hAllit hundra föredrag om Aret under alls dessa &amp; r, och det finne ej en stad i Amerikas Förenta stater s&amp; liten att hon cj talat d&amp;.
Under långa tider skedde detta under haii och Atlöje frch allmiinheten, och afven bland hennes vänner funnos dc goni öf ver- gMvo henne, d&amp; hon envist ' fasthöll vid sina - som de tycktc - underliga ideer.
Den brusande hyllning som nu mötte henne, dd hon öppnade mötet, är dltrför lätt begriplig.
Xed en stiimrila soin hördes öfvcr hela salen, enkelt och med godlpt humor talade hon sedm till firar L: det h ~ s n i n g s t d, hvarined jiir.
d: r Anita Augapurg, deii
tyska röstrattsföreningens ordförande, hälsade de delegerade viil- konina.
Utom den beundran man kände för miss Anthonys lifs- ggrning, tror jag att en hvar enskild liirde sig verkligt h8lla af hennes eiiltla, flärdlösa personlighet.
Vid själfva koufereibeu var det dock mrs Carrie Chapnian Catt, v. ordf. i Ain.eriltas Nationalförbund för kviimai~s röstratt, soni i friinista rummet tillvann sig allas beundran för det lugna, klara, behagfulla och opartiska samt tdttfiills sätt, hvarpi hon ledde förhandlingarna, hvilket var för ansträngande för Miss An- thony, ehuru hon antogs vara den som gjorde det p % de möten, CIA hon var närvarande.
Mrs Catt öfverlämnade först en klubba såsom gåfva till kon- ferensen frhi Wyoniing ' s kvinnor, hvilka l h g t före alla andra kvinnor i hela världen haft politisk röstratt.
Mrs Catts fängs- lande.
framstdlning huru det tillgick, d % de erhöllo denna rätt, ihördes nied andlös spänning och glömmes säkerligen ej lätt af de närvarande.
Förmodligen meddelade korrespondenter redo- görelsen till.
v %ra tidningar, SA att den af de flesta här närvarande är känd, men jag kan ej neka mig nöjet att i korthet ater- gifva den.
D % det bergiga, ogastvanliga Wyoniiiig 1868 organiflerades till territorium och erhöll e n lagstiftande församling, invaldes i clenna en man, hvilken hade en kvinnas hjältemod och sjijlfuppoffring.
a t t tacka för sin ftzndjs lif och underh %ll under liinga orostider, CIA indianerna voro p i IrrigsstrAten.
H m frAgade nu familjens riicldariiina, om det vore nAgot han kunde göra för att visa siii erkänsla, nu d&amp; han kon~nlit i lugna, stadgade förhAllandeii, och hon svarade: » Skaffa kvinnorna köstratt ».
Han framlade ocksi ett förslag diironi i clen lagstiftande försanilingen, som mottog det med ett stilla löje.
DA m m emellertid i allinänhet högt upp- bar föi: slagsst51.l,zre11, ville man icke visa honom siii verkliga mening i saken, utan tillstyrkte förplaget, viss som nian var att g \ ivernören, som skulle i sista hand afgöra iirendet, ej konime att godkiinn,z detsaliinia.
Det frnnz1acIes för guvernören, och han -.
stadfaste det.
Han hade en gHng som ung inaii koininit att öfvervara ett kvinligt röstriittsniöte och lian glömde aldrig det föredrag, han där hört.
Han sar nu glad att kiiiina ge sin sank- tion At ett lagförslag aoni inom det oii ?ri.de, dar han styrde, gaf kvinnori~a rättvisa.
Detta timade 1869.
D!
" lVyoiniiig IS90 be- g h d e att blifva stat och dess ansökan därom ingafs till kongres-.
9
sen, svarades, att shvida de ville hafva sin ansökan beviljad niiiste de åter afskaffa den kvinnorna beviljade röstriitten.
Den delege- rade telegraferade detta.
meddelande till Wyoming och fick till svar: » Aldrig!
Dh viinta vi att ingH, om elet sh vore i 100 tir ».
- Och s5 blc£ Wyoming stat utan iindring n.f elen krinnoviiiiliga lageii.
Att clei-ina visat sig tillfredsstiillande kan man slut.&amp; sig till diiraf, att det iir i cle kring l \ 3yoiiiiiig liggande staterna Colorndo, Utah och Iclaho, som samma lag sedern~ern blifvit införd.
Iniian Bei: liiier-lronfere~is~ !iis egentliga förlimdliiignr började, utsågs cl: r Riithe Schirmnclicr till tolk vid desee, som fördes huf vudsnkligeii pA tyska och ciigelska; f ranska, fiirekom ytterst obetydligt, eiiieclm de elniner, son?
Kimat koinnzn till koizferens~ ?ii f r h Frankrike, genoin ett inissöde blefvo liiiidrnde cliirifrin.
Representanterna frHn cle olika liiiidernns kvildiga, röstriitts- organisationer uppropacles och fiiigo frmzliimiin sinn fiillnmkter.
Utom delegerade fran Tyskland och frAn Alnerikas Fiirenta Stn- ter, - som hade skickat ej blott sex repr&amp;eiztmter utan iiEveii sex suppleanter för dess-, - fiinnos ombud för England, 1101- land, Sverige, Norge och Daiiiimrk.
F ' rKii Scliweiz, Ungern och Nya Zeeland funnos inga, officiella delegcrde, eineclaii iiign röst- riittsorgaiiisnt.ioiier existeracle inom dessa liincler; i det sistniiintl: ~ af det skiil at.t kvinnorna (k r redan liafva riistriitt.
Ile persoiier, som vor0 narv: irande frhn (lessa, liincler, fiiigo einellertitl soin koii- ferenseiis wgasters clcltagn i öfverliiggiiingarna men qi i besluten och ej i d e n.
Priizcipförklnringen först och seelaii sjilfra stdgeförslaget geoomgingos och graiiskacles grundligt under l: \ nga sniiimantr5.clen bicle p5 f. m. och e. m.
(len 3 och 4 juni.
Diskussionen förlangdes naturligtvis ittskilligt, men clock fiir- va; riande litet, genom att d q ciigelska, anförniidena skiillc öfver- s5tt.a~ pB tyska och els tyska pH engelska.
8edn11 en ta1ariiin: i slntat, LZtergd d: r Schirmacher snabbt och saniimntriingdt, iiictl förvAilancle siikerhet det sagda p i det af ta1: iriiinltii ickc bcgr~giincle spriolket; detta tillr2igagAende visade sig verkligen dl~leles iiödviin- digt, tj; m5nga tyskor kuizcle nog engelska, men ilertalet af (le engelsk-talande damerna, förstodo ickc tyska.
Yriiicipförk1a.i.ing~ii kmil slntligen att lycln i fri iifrersiittiiiiig ungefär så har:
Vi har försaililacle förklara clet vara var öfvert.ygelse att mii1-i och kvinnor iiro födcla lika fria och begiifvade med samma föriiiiiga att tillgoclogöra sig cle ~niinsldig~ förn~herna; att clet inbörcles förh5llanclet inellaii könen bör vara ett af ijmsesiclig tillit och saii~verkai-i.
Om clet ena könets frihet och ratt ui.idei: tryclies, verknr cletta slradligt afven på det andra och sh-.
ledes ph hela iniinsliljghetei~; alt d a lag: w, \ rmoï och bruk suin h y f t a att hådla kvinnan i en beroencle stiilli-iii-ig, som l-iinclra I-iennes uppfostran och iit- vecltlingen af hennes naturliga,.
incliv.idiiella anlag, iiro griinclade p " ei~fiislsk, Zskhclning och lisfva öfverallt istadkommit ett konst- laclt och oriittvist förh~~llni-icle inellan könen i det inoclerna sam- ldlet; rdt l-ivwje nori~ial, v w e n in.iinniska bör h; l; fva den oförytter- liga riittigheten att bestaimiza öfver sig sj&amp;lf i heinniet och i sta- ten, och clb kvinnorna förnekats denim riitt, har cliirigeiiom tillfogats clem social och ekonon~isk orLttvis: t och i hels viirlclen förviirrats cle r3hncle ekonoin.islra rubbningarna; att regeringar, som pkliiggn sina kviiiliga med borgare skatter och 1ag: w utan ixtt ge clein den ratt att vägra eller samtycka, som meclgifves cle manliga i~ieclborgsrne, iitö£va et ' t tyranni, som ar ofö,renl.igt imecl en riittvis styrelse; att röstsedeln ar clet encla lagliga och siikra medlet.
att för- svwa de ~-ii.linskliga rlittigl-ieter, som: illa civiliseracle llincler er- 1riini.i: ~ som sAd: ma; och att clRrEör kvinnan i d a liii~der, som h d v a ett konati- tutionellt styrelsesiitt, bör oï ' l~ %ll: i, saininkb politiskti, riittigketer och privilegier som tilllromin; ~ i-iii.mnei-i.
Eii Iiingre diskussion uppstod om uttrycket » tyraiini », hvil- ket e; j stötte esgelslra öron men viil tydia.
Till föl.jcl cliir~zf be- ~ l ö t s, att olika uttryck kunna fA ui.iv5nclas i afseende pA dessa teser, beroeiicle pli liv; ~,cl de olika syrhkbruken inlagga fiir mening i clem ..
Den t y s h och clen eilgelski~ testen skola vara normgif- vancle, men andrk lmcl iiro e; j slafviskt buiidila, af clessas form.
» Internutional Women Suffrnge Alliaiice », » l ' iiteri~ationella kvi~iliga röstriittsallianseil~, blef det na1i111.
den nya organisationen skulle bara.
Dess iii~daixiil iir att öfver hela viirlcleii fran-ija och stöcljti kvinnornas strät ' vsii att förviirfva rösträtt.
Hvarje ilatioi~elt röstriittsförbiiiicl kan ansluta sig till Alliansen och betalar Arsaf- gift af 5 eller 10 clollars, beroende p&amp; medlemmarnas antal - '
förbund med 2,500 medlemmar eller cliirunder betala 5, de med större medlemsantal 10 dollars - m m alla, stora som smil, hafva samma talmi inom Alliansen, ty från alla s5iicl: ts sex re- presentanter till de allmiinna möten, soin skola aga runl hvart femte år.
Skulle SA inkliga reyresent: mter ej kunna s~ndae, har landet dock sina sex röster, i likhet med hvczd soni iakttogs vid arets konferens.
Vid det allmBnna niötet väljas bcfattningshaf vancle för den konimande fem-års-perioden: en ordf., tvii v. ordf., en sekreterare och tv9 biträdande sekreterare samt en kass, ?för \ 7altare.
De tre sekreterarne skola representera engelska, tyska och franska sprR- ken.
Ordförandena i de röstrattsorganiscztioiler från olika landcr, soin ansluta sig till Alliansen, iiro sjalf skrifna v. ordför: mde i Alli- imsens styrelse.
De sju funktionärerna utgöra ett verkställande utskott, som liar att leda iireiiclena mellan fein-å.rs-mötena.
Enskilda personer kunna blifva understödjande medlemmar d Alliansen eller s. k.
» honorary associatess genoiii att betala 5 dollars årligen; de erhAlla d i alla Alliansens piiblikationer saiiit Iiafva ratt att deltaga i förhancllingarna, men ickc att rösta.
i: Den 4 juni y; i, e. m. var aiidtligen diskussioiien om princi- per och stadgar slut och redigeringen af dem p i tyska och en- gelska klar och godkand.
De olika nationerna som vore represeiiterde upprqxdes och den son1 utsetts.
att föra talaii för hrnrje laiid ~varacle, efter samr,2cl, B alla de öfriga representanternas vagiiar, om lan- clet önskade ansluta sig till den iiya organisationen.
De som si- lunda bildade Alliansen roro: Binerikas Förenta Stater, J1=nglancl, Hollancl, Sverige och Tyskland.
Sorge och Danmark l) egärtle, att de skulle få fr ' ziriliigga förslaget för sinn respektire organisatioiier och sedan f5 ansluta sig, om s5 ske kunde.
Det beslöts att frA- gan skulle få vara öppen till irets slut och att alla land, soin dessförinnan iagiitt, skulle riiknas som » charter nieiiibers.
?
: Mrs Catt tillkBnnagcS, at.t Australien önskade ansluta sig till Alliansen, ehuru ingen representant rar iiär~arande och kuiicle svara ii landets vägnar.
Det var ett ganska högtidligt ögonblick, clH viirldsförbuiidet.
för kvinnans rösträtt siiliincla rar fiircligbildadt, och miss Anna Shst \ \ ry nietodist-präst i Amerika och en vältalare af första rang, be- giircle ordet och föreslog, att Snsaii B. Anthony initte utses till
.
den första ledmloteil af clett; ri, viirlclsförbuncl.
Deii Hldriga för- kiimpen för en sal&lt;, son1 en g5ng - och laiige - ansAgs soin det orimligc~ste vanvett, siig izn s i m bemödanden att v8clra kvinnorna till allvarlig eftertanke och m&amp;lliliedveten sträfvan att fylla sitt värf sonz niedborgarinnor krönta med en franlghg, hvarorn hon vid Ii: ~n~pens begynnelse ej kunnat clröniim.
Ovationerna ville ej taga nHgot slut och förnyacles &amp; ter, d i mrs Catt seclermera före- slog att miss Anthony skulle blifva det nya förbundets heders- president, sedan 11011 förklarat sig ej vilja ifr&amp;gczkomma till cless ordf öralicle.
Mail skred nu till valen.
Till Blli~ilsens fiinlrtioniirer iiilcler cleii k o ~ ~ ~ n m n fel~i-Ars-periocle~l de utsiigos: till orclf.
mrs Carrie Cl-iapinan Catt, New York; till v. ordf. d: r jur. Anitst Augspiirg, Hamburg, och mrs M.illicent Ftzwcett, London; till sekreterare mrs Foster Avery, Anlerika; till bitriidniide sekreterare d: r I h t e Schirinacher, Paris, och Fr8ulein Jol-ianna Naber, Anisterdcm.
Till skattmiistare önskade man f H en svenska, n m i seclan de tvii, soin clen ena efter den andra utsetts afeagt sig, vdcle inan till skattiilästare miss R.oclger Cuinliffe, Lon don.
A f cle tillst&amp;desvarniicle önskacle 9 personer ' f&amp; inga som be- tr~lande leda~nöter, af dessa en herre, en ungrare, som sade sig i 14 ar 11cZfva arbetat för lwinnans röstriitt.
ihskillign förslag till inec~leinsn~iirke hade ingifvits, och för att granska dessa f örslag och afgif va utlitande d8iröfve.r till styrelsen utsAgs en lcoinité, soin san~n~antriidde flera ganger, nien utan att lyckas ~~stnclkomnin nAgot antagligt förslag, hvmoni alla kunde ena sig.
Frågan om märke lroininer således att fran~deles Ater- upptagas, ty inmi vm enig diirom, att clet var biittre att dröja och EL ' aAgot fullt lämpligt, iii1 att, blott för att få saken af- gjord, taga ett livarnled 111~211 var föga beliiten.
:: * Mii~iidagen deii (3 juni hölls i en stor sal ett möte för att göra propaganda för röstriitten.
Detta var för Berlin iihgot nytt och iippseenclev5ckailde.
Salen var lAngt före den utsatta tiden öfverfull, och polisen stod och iilotade cle nya skaror son1 nill&amp;iicle.
Om cletta möte kan jag ingenting ineddelsz på gruncl af person- liga intryck, ty olyckligtvis fick jag inte vara inecl, enzedan al- cleles samtidigt orclnnts ett komite-snmniaiitrade, som ' jag ms %g.
mig nöclsakacl att bevista.
P&amp; mötet ripptriiclcle Atskillig: ~ talltre friin .olika lander, och frBn Sverige skulle ege~it~ligen tv5 talariimor cliir 1iii-iï.nat reclogörelser, n5mligeii fru Carlberg rörande den poli- tiska röstrlittsrörelsen och fru Bugge-Wicksell i nfseende p5 clen s \ ~ensk: z kvinnans Iroiniiiiiiialtz röstriitt.
Fru Carlberg n~iolste dock liimnn Berlin dagen före mötet, SA att hennes föreclïng bortföll ifrftn programmet.
Jag kom till möteslokalen f r h samniantrii,clet just son1 motet vm slut, och det var högst intressant att höra de utgAeadeu en- tusiitsm ocli ifver.
Det sjrntes i sanning hafvs verkat ' elclmcle.
DA resultatet af ett dylikt niöte en gbng i Amerika var, att en yngling vanns för clennn iclb s&amp; att han som man tog först; ^ till- fäl.let i akt att omsatta clen i pr,aktil; en, skall, tiinkte jag, kanske Tyskland en gAag se resultatet af cle inipi11se.r~ som clen: tf- tonen väcktes i unga s; j %lar vicl de talangf~illi~ och niedryclrancle föredragen af en miss Shaw och ai-idra.
Huru som hiilst: fragan k,ui ej liingre tigas ihjäl inecl en axelryckning och ett s~xiAleeilcle, och iminga kvinnor liiniriacle förvisso Berlin detta Ar med ett biittre först~teilde af iniiebörden i den kvialig: ~ röstriittsfr %gnn ocli ett villigare siaile ii11 förr att offra nigot af sig sjalfvrt för mAlets vinnande.
A ~ Mmztelius.
C ~ Kvinnan och smålandtbruket.
Ofveï ofvanstående ämne höll fröken Caroline Craaforcl ett föredrag p,?, ett af F. B.
F: s snn1kviirnskomit6 anorclnadt afton- samkvarn i Nya hush&amp;llsskolans lokal den 22 sistliclne oktober.
Som bekant hade Jordbruksdepartementet förlidet &amp; r, på förord af Förbundet, tilldelat fröken Craaford ett ~eseunclerstöcl för att stu- dera smklandtbruket i Danmark, med siirskild hiinsyn till kvin- nans insats däri, och det var erfarenheter ' fran clenna studieresa som nu framlades.
J-Iärmecl meddelas ett referat öfver clet in-.
tressanta f öredrnget efter af talarinnan oss godhetsfullt tillhnnda- hå.llet nzanuskript.
.
.
Efter att l1a betont~t ~ I L I ~ L I Y O I T fjiiclerfiiiociiingen, L clenns viktiga biniiring af lrtndtbruket, vore clen \ ~erksailzhetsgren, Iivari föreclra- ganclcn iigcle clen största personliga erfarenhet, öfvergick talarin- nan tail].
att beriittii, om sina intryck frAn besoket i Dnnin: dr. Redim genonu ?i,tt, kasta en blick i lancltbr~ilishistoriska i-iiuseet i Lyngby fick nian af cle diir exponerade grafiska tabellerna en gocl förestallning om clet clanslrri, landtbrukets utveckling under de se- e grad bidragit till clet utom- nctste 30 Ar; CIA s n i h ~ &amp; - ~ r i n hög orcleiitligt goda r ' esultatet, son?
i synnerhet visat sig geiiorii clen högt il ppclrif ila smör- ocli iiggprodi~ktionen, och c1 A vicl c l e ~ i s m i i ~ ~ a kvinnolrr~i,ft i stor skala anviindes, kuimi, kvinnorna n i d ekii1 taga At sig en stor clel af förtjiii-isten.
S5 koninier till5n1p: i,ncl.et af gen1eizs~zi11het.s- och samiiiaiislii tningsid (i: n, eller anclelsverksnirihet i stor oiiit ' t~ttiziiig, och siitter lrroizan 13 " verket.
Funnes icke alla t~iidelsnlejerier, aiiclelsslakterier, iiggföreizingar o. s. v. .kunde icke alla de s n ~ a portionerna föras ut i inarlrnaclen och betinga cle högg pris, varan 1711 erbAller.
Nu kan livarje deii nziasttil; jordbrukare - kaniia sig sjUlfstiiildig och därined Okas intresset för den egna.
lilla jorcllappen.
Det är genoni cleii andel den clmslca lrvinnan tager i Iirea- tiirsskötseln hon lämnar jorclbruket den basts hjiilpea.
Ryggnacls- siittet vid de clnnsk: ~ bonc1g ' lrd: m-m iincleïliittar ocksi?
i hög grad hennes arbete.
PK cle flesta siilig~trclnrnn (iizotsvarancle vldr: t torp) %r boningsliuset samimmbyggcl t med 1.aclugtolrd och loge.
Hustrun, son1 iitorn alla hush~llsgiiroinblei7 äfven sköter Irreatiiren, behöf- ver clarvid e,j g; i i-idgoii lihgre vlig i regn ocli siiöslask, utan k: m stanna iincleï husets tak ocli allt soin oft: zst titta ti1.l djuren, hvilka cl2i.rigenom siiillm fUrsu11iiii; ~s.
Barnen kunna Kheii h&amp;r \ licl vara till stor hjilp,: ~ll.ra helst cle som smA, genom det nara graon- skapet mecl djurcn, vanjas vid kiirlek till och onitm~ke för clein.
Hur en liten daildi inönstergArcl %r beskaffad visade tal.
nzecl föl- jande exempel: &gt;) Det var Jörgen Kczsmussen ylt Pyen i iliirheten af Feeborg, son1 mitt besök giillcle.
Det var en regnig ni~giist~iclag jag cylrlcide till hans g; " i,rcl, föga, iippl~tgcl, det måste jag bekänna, att uncler dessa obehagliga ~~äclerle.ksf ' örl1~t1.li,1zclz stuclera clet clanslza Imclt- bruket.
Men seclnn jag viil kommit i n i Jörgen Rasi.iiussens hus, glönicle jag regnet och oliistm försvann.
Kopparformarna p k kdis- viiggen bliinkte, clsr luktacle af l ~ y b a l i ~ bröd d t och den gainla mor- inoclerii i sin kvilstol sang s&amp; innerligen rar ut, clet hela gaf ' prii- D
420 geln Lif!
trefnad och viihiliga.
Ocli Etimiusaeii iiicnacle, att regn- viidret just m r Iiiixpligt för initt liesök, eliiedan lian d&amp; icke kunde arbeta ute utau hade tillfiillc visa mig onlkriiig.
(fenoin det stora och rymliga köket koiiiino vi ut i brygghuset och där- i f r h till loge och IndugArd.
Har storlo 3 praktiga, gliinsnuclc kor, hvilka mjölkade sina- styfra 5,000 kilo om Aret, 6 svin hade sallts iinder Aret och iiggen hade inbringat 200 kr.
~ U e n har skall fröken f&amp; se kallan till dltsanimans~, sadc Rasmussen och öppnade en dörr.
Denna ledde frlin kostallet till ett bradskjul med en djup cementerad grop.
Det Tar gödselstacken.
Crödaeln bevarades har f r h luftens och regnets urlakande iiwerkan och en slutt.aiide r8nnsten förde den flytande spillniiigeii direkt frfin ko- stallet till den cementerade gropen för att.
sedan vid tillfälle punzpas upp och köras ut p&amp; ikern.
Det kan kanskc.
tyckas, att det ej skulle vara så behagligt att \) o sii nära krcatiireii, ja, t. o. ni.
under samma tak som göclselstncken, men när jag tallker pb alla de sm8 torparstugor jag sett strödda liiir och livar i rBrt land f r h norra Skåne och hit till rpplnnd, diir de smii kreti- turen, soiin mjölka högst 2,000 kg.
om h e t, g&amp; hela sommaren ute på de magra skogsbackarna, son1 kiiappt racka till iinder- hAllsfoder, dar de till rakt ingen nytta I~asta den dyrbars spill- ningen, d5 tror jag man föredrager att lefw litet na.rinare klin hiisdjur, för att kunna befriimja hade den egna och djurens viilinåga u.
Danmark erbjuder likaledes ett efterföljans~ardt exempel i frhga om utbildniilgsruöjligl~eter för landtbriikaren.
Xnrehavc- husmandskole ar en läroanstalt för &amp; i, viii inanliga som kvin- liga, iildre som yngre elerer bland jorilbruksbefolknii~gen.
Afgif- term äro dar ytterst ringa och iiiiderstöd erhiilles om ansökan därom inlämnas till hushållnii~gssallskRpet, soin a£ jordbrukerni- nisteriet tilldelats ett årligt anslag af 13,000 kr.
till lirokur~er i jordbruket och dess binäringar för obemedlade man och kvinnor.
Elkolanr jord ar indelad efter olika siidcsekifteii, itskilliga tunn- land användas till fruktträdsodling, triidekola, fröoping, förevix- ningsfiilt med &amp; er- och tradgrirdsviister.
Till skolan hör %£ven en liten ekskog och hit är bi- och fjadei.faodlingen förlagd o. s. v. Kurserna vid it hi ism ands ko le ii^ delas i halfdrskurs, företriiilesvis för unga tjanstsökaircle nian och kvinnor, och 14 dagars kurser, beräknade för äldre ägare eller brukare af mindre jordlotter.
Alla nya pröfvade och godkändta maskiner och redskap, liimpade för
.
sinhbruk, anskaffas af skolan; 6 lärare och 4 lar~irinnor iiro m- stiillclti, för att liiiizn,z clen teoretiska uiidervisniiigen.
Jiirrite folk- högskolorna iitöfvar denna liiroai~stalt stort inflytaiicle på den clanska folkbildningen.
De för landtbrukare orclna.de studieresorna bidraga, iifven till dessas utbilclaing.
Sidaiia resor ha ju iifi7e11 blihit ganska allimiiana i Sverige, n x n i Danmark taga husmin- lien iifven sina hustrur nied, och s i snart det galler husdjur och praktiska anordningar inom hemmet hafva kvinnorna en öppnare blick, och enligt ett uttalande af cle danska liusinandsresornas ledme, visa sig kvinnorna mest intresserade och vetgiriga.
DiirpA friinidrog tal.
ett exenlpel fri11 vHrt eget land för att belysa sanningen af satsen, att det är husnloclera som skapar heniniets viilstk~d.
I cleii svenska prelnieringsniinindeils för val- skötta smA jordbruk beriittelse Ikses: » IS75 köpte en torpare en liten egendom ined mycket stenbunclen sandjord med d51ig viixt- kraft, byggnacleriia voro fdlfärdiga, egendomen födde 2 kor ocli en häst.
Nu är jorden i biista skick, nya byggnader resa sig pA de gamlas plats, diir födas iiu 9 kor, 3 hastar, 3 svin, 3 får och en del höns.
Sista Aret s8ldes smör och mjölk för 3,000 kr;, n-iedan de kontanta utgifterim för gården voro 1,350 kr., liigges.
.
diirtill den allin$naa afkastningen, far inan vii1 anse att agareii var en v3borgen torpare, I m i i - tilliigges det - » lian hade ocks8 en siirdeles duglig hustru ».
IiIittills.
har förniiii~ligast den gifta dlnlogekviiin varit före- m$l för on~nan.inande, meii iifve1-i för den ogifta och för den bil- dade kvinnan erbjuder landtbriiket och dess biniisingar lämpliga verkssmhetsfiilt.
SA iingnar sig biodlingen förtraffligt för kvinnor, men beclrifves lattast i förening ined trTid~rd~skötse1 och i nar- heten af städer eller större saiuhiillen.
Fjäderfiiodlingen ar visser- ligen ingen iiyupptsickt guldg.riifva, nieii den.
ar dock en liten gnlcl- grufva om deii tidsenligt bearbetas och schaktas.
D5rpA öfver- gick tdarinnan till en mera detaljerad beriittelse öfver fjiider- fTiskötoseliis nuvarande stiiidpunkt i Danniark, diir den ju utgör en stor inkonistkklla för befolkningen, äf venså för hvad i vhrt land hittills utriittats för utvecklingen af sanima viktiga näring.
Efter att ha gifvit en p i e&amp;kailiiedorn stöclcl utredning af villkoren för en rstioiiell ocli inbringande hönsskötsel, sliitade tal.
med att i en lyckligt vald bild framstiilla ge.mensanihetspriiicipens viilsig- nelsebringande inverkan, och huru .cleiisaninla, riitt tilliinipncl p&amp; kvinnans arbete, k m höja v5lmåmgan i ett land.
.
Litteratur.
Sigrid Leijonhufvud: Xiina &amp; ria Leni~gren.
Börmingeii Heiiiiclals folkskrifter n: o 82.
Det vore har kanske icke ur viigeii att begagna tillfallet att papeka viirclet d ett slags prisbillig pol) uliir vetenskaplig litteratur, som icke p5 1Ai1gt iiar användes efter förtjänst .. Hcimdals och Verclmclis folkskrifter Ila en viktig uppgift att fylla, icke iniiist p % det historiska och litteraturhistoriska oinrRdet.
Allni %ii- heten 1 1 hharvidlag ~ icke tillrackligt observerat, att dessa sni5 haften med karaktaristiker öfver en tidpunkt eller en ~) ersoiilighst ofta erbjuda en i populiir forni hilleii samniuiifattiiiiig af större vetenskapliga verk, monografier och gradual,zfhnndlingar, soul cljcst icke iiro för livar nian tillgiingliga, eller att de stiiiidoia rent: tf Iivila pK sjiilfst %ildig historisk forekiiiiig.
DA vi iinuii ~ a k i i a eii vidlyftigare och fullt moclern v %rldshistoriek limdbok p5 ~vciiskt sprAk och da clen illustrerade wensk: ~ historia, som fiir iiiirvarancle gr under utgifuing, icke %r izfseclcl att iii&amp; p5 iioggrauiiare detalj- skildringar, fylla de bhda folkskriftserierna alltså ett bchof, soiii inga vmliga liiseböcker kunna tillf redsstal1: i. Oin de bagge serierna ha n5got olika prägel, s % beror det p&amp; att Verdmildiskrifterria, icke draga sig för att behandla &amp; £ven modern politik ocli rliar£ör med förkiirlek lialla sig till den nyare liistoricii; darorii vittna biist clc - sini uppsatserna öfver franska reaolutioiieii samt öfver Glaclstoiie, L.
J. Hierta, Karl Ivarsson och S.
A. Hedin.
h m i pil deii nyare litteraturhistorien hm nian gifsit sig in, siisoii~ i IFellcii Linclgreiis stiidie öfver Voltaire ocli i Chstaf Steffens utoiiiordeiitligt liffiilla skildring af Victor Hugo, deiilic Frnnkrikcs B,jiirnst,jerlie Björnson iiiecl lxms pi, bicle yolitieka och poetiska omskiftningnr SA rika lif.
Mera siillaii h: % Heiimdals-skrit terna sysslat iiled den nyare historien, siesoni i 17erner Söderbergs aEngelaiii %ii och boer i Syd- afrika » samt i tvii siriii litterntiirhistorisl (~z etuclier ijfvcr Fredrika Bremer och Anna AIarin 1,cnngren --- eii eeric kviiiiioportriitt, som i dagarna koininer att ökas iiiecl en skrift on1 Heligs IGrgittn.
Deii lilla broschyren oin fru 1,eniigreii utgör ett f örtriif Higt, klart och redigt, ined skarp blick fiir sjiilf va huf viiclmken utfördt saniniandrag af forskningarcsiiltateri, shkina de för iiarvaraiide 115. detta onlride gestalta sig.
Deii, sol11 icke känner till IVarhurgs biografi öfver skaldinnan eller hans illustrerticle litteratiirhistoriii, skall kanske till och ined har kuniia hitta nyheter, sisoin faderns och ungdonisvii.nncii Heiming Schmiterlöws inflytr~iide p5 heniies utveckling till skriftatiillnre.
Ctaii tvifvel s l d l c rlcii lilla akriftcii h a vunnit p&amp; iiiigot flere citat.
Laeariie af fulkskrifter lära icke SA obetingaclt .ha tillträde till andra af fru Leimgrens dikter $11
dem m m finner i folkskolans lasebok, ocli cle triiffande och kori- centreracle oindömen, som göras, exeinpelvis i frhga om poemet » Tekonseljen », skiille vii1 lm bbeöft illiistreras en sniula.
Ilar i-naii Ater cliktuainlingen till hands, kan inan icke giirna hitta p5 en biittre littei: ntu~: liistori,sk och kritisk vägledare - sh i-i~ycket iir nSiinligeii koncentrei: aclt PK dessa f5 blacl.
IEn har befintlig iaktttigelse torcle Iranske endast en kvinlig bio- graf ha kunnat.
göra, och clet ar en som ggller » lr \ 7iii11ofri.gaii » pA 1 ' 700-talet, h R ï uttalacl iiR.riiiast i anledning af fru Leimgrei~s niotvilja för offentligt iipptriidande.
Mail ni5ste 11811a nlecl fröken Leijon- liufvud on1 att orsakerna till cleiina motvilja » borde beaktas af.
clein, soin clrifva satsen, att sknlclekonst och vitter verksamhet 51: ett filt, SOIII allticl stbtt lika öppet .för en kvinna so111 för en man &gt;&gt;.
Till och ined en s; " l förclomsfri iman so111 den store danske 1ronsthist.orikern Julius Lange har; iii i sina efterliii-riii,zcle bref visat sig clrifv: ~ sninma 0111 bristmcle iakttngelseföriniiga vittnancle sats.
För öfrigt 1.ycköaska vi fröken Leijonhuf vucl till clet naturligt och osökt P O ~ U I ~ ~ slzrilisiittet.
~LL - Skrift.en prydes af skaldinnaris portriitt efter c l q Iiii.ndn gravyren af Berndes. '
, L.
T K.
Den svenska kvinnans rättsliga ställning.
Kort i: eclogörelse för nu g %.llnncle lagstiftning af Georg S ' tje~.nstedt, juris knncliclnt.
Det iix p !~ uppclr,ci,g af Föi: ei-iingen för.kvitii~nns pol.itiska röst- riitt i St.ock11oli-n soin föreliggande förtr %fflign lilla skrift iii: ut-; ~rbetnd.
1 ' en sallsynt Idnr och ~~ii1cler2-i~~ll: x11cIe form bjucles n ~ a n Ilar p&amp; en kunskap, som clet förut för leki-i-tanneii varit förei~adt med stora eviirigheter att kunna förvlii: fva sig.
Och i ' vAr tid, cli % bland kvinnor förspörjes ett a.llt i-nera \ 7iix: de intresse för cleras egen stall- ning, för cleras skglcligl~eter och riittigheter, bör denna lilla skrift fylla » ett Iiinge kandt $&amp;of s och fylla clet p&amp; clet basta tii11kbai.a sktt.
Af ett alldeles sa,rski lclt inti: esse torcle kapitlet om Rgaiicle- rii~ttsförl~fi.llmclenn inom äktenskapet vara, ilfvensh clet., son1 afhand- lar f r; " i.gnn: h \ - acl innebar mnnneiis inB111~m1sk: zp öfver husti: un?
I k q i t l e t om ~kte~~sk: xpsPörord gifvtxs Atskilliga praktislin vinknr om hur clylika Itlokast burii nppsiittas för att vnra fullt betryggni~cle, och med skii1 betonar författaren önskviird heten af nt.t clennn Atgiircl flitigare beg: ~gnacles.
För öfrigt torcle siirskilclt böra pipekas följmcle kapitel: ratt till arbete, n %rii-igs \ ~er.ksainl~et ocli yrliesu tof ning, riitt ti l1 st.ats- och koilinlui1altj5ilst~ behörig.
het till riittslign förtroei~deugpclra~g, boskillnacl, hiistruiis riittsstiill- ning vid i~~nnneiis död, sliillsinRssn., ofiillkoi-iii~; icle iiktensknp, livinnacis riitt soin inocler.
Det yi: ydligt iitstyrcla haftet ii.r iitgifvet p&amp; G. Wnlfrid Wil- helimsons förlag och kostar 75. öre, i m i i genom l! '.
B. F. en- c1n.st (i0 öre, hvillret i-iiKste anses ds0111 n~ycltet billigt i bet.i.a,k- iniieh8,llet.
A .. G. tamle 31: det vii~~~clefulla *
J.
E. Bergwall f. Med f. d. förste provinsiallëkaren Hergwdls bortgång, soin intriiffade lördagen den 1.2 sistlidne noveniber, har Fredrika-Bremer- Förbnn.det och deii svenska sjukviirclen förlorat en af, sina basta ' viinner och verksaniinaste krafter.
Redan Tidskrift för hemmet hade tagit fasta på doktor Bergwdls idéer angående den enskilda sjukvkien på landsbygden och meddelade dem åt sina lasare, sedan liar Dagny ofta haft den förniAneii att i sju1cvåi: dsFrågor erhålla hjiilp af l ~ a n s erfarenhet och vana penna.
Under ingnga k deltog doktor Bergwall som medleni i Förbiiiidets sjukvårdskoiiiités ar- bete, hvari han gjorde viirdefulla insatser.
Med &amp; r 1903 sgg han sig i följd af försvagad hälsa nödsakad att uttriida ur koriiith.
Ett arbete, hvmi han dock till det sista deltog nied oförinin- skadt nit och intresse, var det soni rörde Svenska sj~ikskötersko.rnas allmanna pensionsförening.
Niir frågan först uppstod om stiftande af en dylik förening, omfatt.ades deii med lifligt intresse af doktor Bergwall.
Alltsedan han ined hösten 1595 bosatte sig i Stockholn~, var han verksam vid pensionskassans organisation, d % hans nitalekan för sjukvården i allmänhet samt hans ingående kännedom om förhiillandena på landsbygden kommo den nya föreningen viil till pass, och sedan densamma 1897 började sin verksamhet var han medlem af dess styrelse.
Hans alskviirda personlighet, hvilken alla som koinmo i beröring darnied, lärde a t t hAlla,a£ och vardera, skall länge saknas af den styrelse, som under SA många &amp; r haft lyckan rakna honom som en inecllem i sin krets.
FrAn Finland.
FrBn tvaiiiie olika lager i Finland har Dagny edihllit meddelanden om kviiinoriias röstriittsrörelse.
D5 de bhcla uppsntsernn koiiipletters hvnr- anclrn och bbclx Rro ett bevis för deii stora lifnlctigliet Iiv: trniecl saken oin- fattas af Irviriiiorna i v %rt finska graiiiilaiid, Bör clet vnrn af intresse tt följa frlgans iitveckliiig iiiider de förflutna Areii sKvB1 som dess nuva- rnncle lage, Iivarför h g g e skrifvelseriin hRr iileddelns i deii orcliiing (le koiimit oss tillhniicln.
IP li IP Unionens röstrattsmöte. '
Mnii skrifver till oss frbn Helsingfors den 9 noy.
1904: I förrgir %&amp;le clet seclm en tid liarstades berniiiacle allinanim mötet för kviiiiior- nas röstrstt ruin.
Redan en god stund före deii för mötets öppnande be-
s t h c h tiden var stiiclentliiisets festsal till triingsel fylld af eii intresserad sknra lcviliiior tir alla sninli#llsldasser.
Klocknn 8 öppiindes iilötet af kvin- nosd; sförbiiiidet Unionelis orclförniide, fröken L. Hagiilan.
I sitt hrils- iiingsta.1 frnnil~iöll frökeii Hnginan, hiirii det talrikt besökta mötet utgjorde ett bevis för att cle finl&amp;iiclskn kvinnorna nu i vidn kretsar vakiiat till inedvetande om sin riitt %.tt erli: " i.lla fiilla ii~edborgerliga riittigheter, samt liuru ni: m nu ~ f v e n kunde begynna lioppns att deii dag, dB derns ansprhk slriille veclerfaras riittvis: ~., dock en &amp; ig skiille rniiclas.
H#refter tecknade tlr Jeiiiiy nf 1Toi: selles .i ett iiiiielioi.llsrikt föreclrag röstr#ttsfr5gaiis iippkoii-ist och iitveckliiig i olika l#nder, livar$ sllrolföresthiiclnrii~i~aii fröken Matildn ron Troil p5 finska iitvedrlncle sniii~iin, Wiiliie.
S&amp;soiil iiilediiiiig till sjiilfva tliskiissioiieii iippliistes setlaii ett af författariiiiinn, .fröken Helena Wester- mnrck nffatt: i.cIt, synnerligen varmt Skrifvet rererat Rt Rhgnii, sftclaii cleii iiii ter sig hos oss.
Föreclraget iitinyiinade i fyra.
punkter, livilkn, sedm r .I.~~~~iariiiiieförei~iiigei~s lm.- orclförmicle, fröken Sillsiipiiii p: l finska refere- rnt salieii, Indes till griiiid för diskiissioneii.
De lydde, som följer: 1) Kviiinornn böra £ör sarnli %llet och sin egen skull erlifi.lln politisk röst-riitt jiiiri te vdbarbet.
2) Eiiär alfinga kvinnor rezan fylla de villkor v8ra grundlagar upp: stAIln £ör politisk röstr8tt jämte valbarhet, och cle endast p&amp; griincl af sitt köii Siro u t.eslii tiin frhi del t a p i d e i \ wlen, Böra cle omeclelbnrt koinina i Atnjut.ancle af dessa förii~hiier; niix utvidgning af rösträtten eller nl11i1 %ii rösträtt tillerlitiniies maiiiien, ina cletsniiima 0~1i tillf örstikras lrvinnaii.
3) 1 % det ntt &amp; £ven de gifta kvinnorna mb erhhlla sninina rlttig- 01-11 heter bör: \ cle Iiincler d#rPör, som förefiiiiias i civillageiis best %ii~meIser n~aiiiiens ~iifi.lsn~aiiskap, afl&amp; ~ 1 1 8 s.
4) Geiioin petitionen till s tiindniide lniidtdng bör %nclriiig i glillniicle Iagstiftiiiiig begarns.
Röraiide piiiikt l förefniins ingen ineiiii~gsskiljal&lt;tighet.
Deii blef af Puiikterna 2 ocli 3 sain- flern taltlarinnor p5 det varimste iiiiclerstöcld.
ii~niiförcles: tf ordföraiiclen att geine1isaii-d diskiiteras, och uppstod rörande tleii första af cleni ett synnerligen lifligt meningsutbyte, i det cle flesta t: i.l: triniior ph det mest liclelsefiilla siitt opponerade sig emot att röstriltt skulle keviljns kviniioriia enligt saniina griiiider, som för iiiirvarnnde gllln.
för miiii.
Enligt deras förinenaiide borcle riistriitten omedelbart och utan a.fseende 5 kön, Iörinögeiiliet eller bildningsgrad iitstrtickas till livnrje hederlig person som fyllt 21 k.
Dock v: mn Afven cleii i refeiatet iipp- stiillcl: ~ ldii.~mi~eii iiiiderstöcl.
Principiellt faiiiis det vll llrnnppast nigoii soii1 ej skiille öiiskat en Riidriiig af \ dr i infingn afseenden ollmplign rqstriitts- I: igstiftniiig, ii~en ansligs en dltför brHclstörtnd shdxn vara af pra.ktiskn skri1 oiitEörb: ir.
Olika Ksikter gjorde sig sLledes h %r giillancle, och %r det niitngligt att 5tininstoiie tv81ine olika petitioiier oiii röstratt för kvinnorlin vid iiistiiiidai~cle 1niicltd: tg koiiimn att frnmlliggns för lanclets stsiider.
Det i referatet soin piinkt 3 iipptagiia plstAeiiclet, lilasoiii lfven piiiikt 4, godkiii1cles af mötet utan diskussion.
Sainmnnkoinsten afslöts med iipplasaiicle a: £ telegrnm ocli synipatiadresser fr+ landsorten, livilkn till ett: tntnl af inemot femtio och iiiiderteckiide med iner iiii 1,100 naiim, hade: i.iilii.ndt till iniitet.
1) et.tn.
var ing: i.liinda den iiiinst glädjniirle sidn11 ' -
nf progrniiiii-iet., ty detton Iniidsortens stora iiitresse för snkeii hevissr iilistn.11 iiiiiiii lii,tt.re m clet talrikt Besöktn mötet i hiifviidstaden, hurii a1; tiiell och iiink t.1) K.l iggmde f.rfig: ~ii i iiiiirvsr: i.iicle tir1 lir fijr 1.ieln \ 4rt Inrids kviiilign A .. L. befolkiiiiig.
L Kvinnornas politiska rösträtt i Finland.
Till följd n£ vfi.rt, 1: i; nc-1s egentloiiilign politislrn stiilliiing lim tlet vnrit, nnknrligt ntt k \; iniiosn.l&lt;s \ ~Wiiiiernn Iios oss icke kurinnt koiiceiitrern sitt nrbete p5 tleii poli tiskn.
rihtriitteiis ii tstrlickn.iitle till 1xiiiiio.riin.
RIen s5 i.iiycliet det nirit möjligt i viP.r: i, Porl-i: " i.ll:: i~icle~i 1.in.i frngan l i t l l i ts uppe.
3): ".
Fiiislr K \ 4iiiioföreiiiiig v: ireii 1889 f@t sin: % st: .rdgsr starlfiistnde, offentlig- gjorde Föreiiiiigen snn-irii: ~.
hOst ett iipprop till I: i.iiclttlngainii.iineii, 1.iv: iri bl: ~iid niiclr: ~ ijii~liniiiprii: l.1 oc1; s; " i. iiiiiiic.les politisk rijstrlitk fi5r kviriiior.
Först 1897 Iycliacles tlo (; fi Fiireiiingen tt peiioiri siii: Kriopir) - filid fR till st,: iiicl eii petitioii i I ' .r: " .gnii.
Deiiria petition, tleii I: - ör st: ^.
i sitt slag i Finland, iiiliiiii- ilades till l~org.zrest,l " liiclet RE 1.m A .. .Flerclirriit .. ii, K. liilliiiei!
ocli J. Kyailder.
S: arii tidigt oReii tliggjortle fijreiiingeii i clngsgresaeii en serie ii ttnlniiden f.if eiigelslw] ~: ~rl: iineil t,sledi~.i~~öt,er till förrnfiii f i h 1wiiiii: i.iis rijatriiitb och i iibjöd l-iri: I: i.ntltclngsmiin till en: Best I.i \ m+d förc ?iiiiigeiis öiisl~iiingsiiifil i fr5gaii Frainstiilldes för dem.
Fö1j: ~iirlq Sar niistiillde föreningen ett föredrag oiii politisk riSstriit.t för Iiviiinor inför uiii \ wsitet&amp;s ferieli.urser, oi-iikriiig 700 persoiier.
; kr 1899 ofleiitliggjortle förenirigeii eii iiy slvift i frfiga11 - engelsli: i, yriistma iittnlniideii - ocli till lniiiltc-lngeii ' 1.901.
liacle besliitits en ii~: isspetitioii, Iivilket beslut clocli nf politisli: ~ sid iiitste fi.K.iiglls.
Slutligeii hi.
försriingcm clcn 4 iiovembo.r clett: ~ $r nnortliint ett offentligt fljrec.lr~g c1111 politi~li röstriit,t för kvinnor, livilket iifveii utlamriiit i tryck p5 finsk: ^.
I (le nppiriniiingnr till de I~oii-iiiiriiinlt röstberiittigade kviiiiioriin, 11vilk: t Pöreniiigen i olikn fciimi ritsilridt iiiider 20 iir, hur stadse betonats clet n %r: a ani-iibanclet inell: m denim röstriiitt ocli deii politiskri, erneclnn lwiniioriins likgiltigl.iet för cle iiiec.lbc~.rgei.lig: i rti.t.tiglieter cle reclnii agn, koiiiii~a ntt: ~i.iviiiidnu soii-i v q m i inot deiii d 5 de pAyrkn den politiske röstr#tteiis ~tutfi~clining till clem.
Till frbgaiis belgsiliiig linfvn cliskussionsii~öteii oc1.i föredrag orii liviiinuiis röstriitt blifvit iio or di in de för Eöreiiiiigeii och dess f liders iiierlleiriiiinr.
I ?irisli Iiviiiiioföreiiing linr 11etriiSf: intle kviiiiinns yolitisk: ~ rijutrlitt.
stiillt sig pi.
s: riiiin: i. stbridpuiikt soiii The ATcitionu1 Uniow of ' ' M ' ol~zens SQrcige socistz ' es i .Ihglniiil.
Xiiinligeii: l.)
röstriitt för k \ riniior p&amp; snnii-iin grniicler soi.11 ' - fi-ir-iriiin; i tleii m311 iniiiiiieiis rijst,riitk iitvitlgrs, iitvitlgns n: i,tiirligt~is ocksh k viiiiioriim röst; i.iit,t.
FrI ' ig: iii o111 l; \ riiiiiorrins vnlb: i,rliet l~erijres tills- vi (1: u.e icke.
2) 1Xöstriitt yfiyrkus eiit1: wt för inyii (1ig: ~ I; viniior, Iivilk: ~ fylla cle i Ingeii stmlgncle villkoren.
3) Afsli: i; fl: i,iiclet: %F Iiilstriiiis oinyiiclighet I:, ehn.nillns som &amp; ii s !i.rskilcl frfig: ~, Iivilken icke sninmniiföres inetl rijstr %tts-.
.
.frfignii.
Föreiiiiigcii lisr jRmte siiin 26 filider serlnii v: " .reii detta: " i.r till iiu stiiiicl: i.ncle Iaiidtdng förbered t yeti tioii shviil oin röstriikt för kviiinor som om: ifsknff: iiicle nf liiistriis oiiiyiidigl.iet.
Afven eiiski1t.l: ~ persoiier i Fiiiltti-irl h l v n offentliggjort nt; t.dniideii till frjrinhn lijr kvinnoriinu politiska röstratt. '
Blancl dessa mA nämnas giivernörerna C. W. von Dnehns och E. von Ainmoudts iittalnndeii 1884, fröken Adelaïcle Ehrnrootlis artikel i Helsing-.
fors Dagblad 1887, fröken 1;.
Hagmnns broschyr 1889, unclertecknads nr- tiklar i U. Siioinetar och Iioti jn Pl~teiskunt~n 1902 m. ni.
SC~~iiiiiosal&lt;sfÖrbiinclet, Unionen, stiftadt 1892, 1i.w p % sina möten och i tidsliriften Biitid dryftat: FrAgan.
Den 7 november cletta i r anordnade förbundet ett ofleiitligt möte till diskussion; tf politisk röstriitt för kvinnor.
Detta mpte v: ~r till trgngsel besökt, niest nf arbeterskor, och majoriteten niislöt sig till &amp; sikten att livinnor böra f A rösträtt endast i hanclelse p i n - cipeii orn, 211 iniiii röstr#tt genomföres.
Nbgot beslut fdtncles dock icke vid mötet.
Siviil cletta, sonz flera andra i 1: riidsorteii niiordnacle k-ilinno- röstriittsiaöteii bafva oinfattats inecl stort intresse.
Men vid cle flesta af dessa möten hnr mnj&amp;iteten ansliitit sig till ssinma priiicip soin den ' vid: in.gcqz politisk 9.östriitt för kvinno ?.nu, mötet i Helsi ngfors gyniiacle.
All t s i ~ inmm ~nzunn.em närvu~c~ncle ~ * öst9.iitt Olijbciit z~tviclgucl.
Trots clen politislm omogenhet ouli clet beroeiicle d inäiiiieas Asiliter soin cleiina stbiidpunkt utvisar, %ro röstrat.tsmöteiia hösten 1904 i l3nl: incl likviil ett tecken, att de fii.iska kvinnoriia i viclu, liretsar börja lioininn till insikt af rösträttens vikt och betydelse.
I clng] mr Unionen offentliggjort ett p&amp; dess senaste inöte fattnclt Imslut om petitioner.
.siväl om &gt;rösträtt och valb,wJiet för kvinnor enligt sainrna grunder som gälla för niäii~, som ~ o i n aflagsnande nf de binder, som gallnude ciidriittsliga Ingar stalla i vagen för politisk rösträtt och.
valbsrliet At de gifta I&lt;viiinorna~ Helsingfors clen 38 noveinber 1904. d lex-aficlm Gr&amp;mBevg.
Foreningsmeddelanden.
Fredrika-Bremer-Förbundets 20-årsmöte.
Som p5 annat stiille i föreliggande hsfte nieddelats, har F. R.
E ': s styrelse, med ai~lcdniiig nf de 20 ilren soin till %nclslupit seclail Förbundets stiftande, till sinn oinbucl i Inndsorten utsiinclt en inbjudan till ett möte i. Stockholin clen 12-14 n#stl&lt;oin~nande jxnuari.
Inbjudningen, soin inneht91ler en motivering af styrelsens beslut nii- gfiencle snininsiiknllanclet xf ifrfi.gn.varfi.nde inöte, uppimanar sina oinbud: %tt före den 16 deceniber ii~lioiiinia med de försl: ~; och önskemH1, som kunna vars Iiiinpliga till disl&lt;iissions&amp;rni~en.
För att bereda s2 mhgn som möjligt a£ i lanclsorteii hosfitta förbnnclsineAlei~in7n.rnr tillflille att hörssininn inbjud- ningen, skall innii hos jarn \ rägsstyrelseii begarn nedsattning i biljettpris för mötesdeltagnriie.
Prograininet, som icke i sin helhet iimu blifvit fastslaget, Eir förslags- med redogörelse för Förbiin-.
vis iippst %llclt shliincla: Afottagiiii~gssa~~~l&lt;~~liin *
dets 20-4iriga verksamhet.
- Föredrag om kvinnans rättsliga sti %lltiing.
- Föredrag och öfverlaggning angfiende förslag till utvidgad verksamhet af F. B. F., sarskildt inom landsorten.
- Ofverlaggningstr angitende af om- buden framställda ÖnskemPll eller spörsmll.
- Tillfalle till beseende, under sakkunnig ledning, af sociala och filantropiska företag.
O En skrifvelse till Kungl.
Generalpoststyreloers har af Förbundet iitsandts med följande lydelse: Fredrika-Bremer-Förbundet, som har till Bndamal att verka för en sund och lugn utveckling af arbetet för kvinnans höjande bland annat i socialt och ekonomiskt afseende och som sökt förverkliga detta sitt axda- mal jämväl i afseende A de i statens tjaiist anstallda kvinnorna, har af si " ich~n anledning med uppmiirksamhet följt den krinliga posttjaiistepersonale~is sträfvan till förbiittrad ställning i frsga om ratt till uppflyttning i högre lönegrad och befordran öfrer liufvnd.
Förbundets styrelse har siiluiida ur till biids staende kallor gjort sig underrattad om de grundsatser, soni iiro giiilande för befordringsv~seiiilet rörande kvinliga postespeditörer, huru dessa grundsatser under senare %ren tillämpats af Ki~ngl.
Generdpostutyrdsen och htskilliga: inch förhiil- landen, som synts styrelsen vara af beskaffenhet att kunna inverka pfi bedömandet af Migan om sagda personals ratt och stallniiig i förevurautle alseende, cch har styrelsen p&amp; grund af hmd densamiim Liiirvid erfarit och i betraktande af förbundets ofvanberörcia ändamål ansett sig böra söka utverka den förbattring i de lirinliga posttjänstemännens stallning, soni är förenlig med gällande bestiiminelser.
I &amp; dant afseende och med den lifligaste förvissning att Kungl.
Genertilpoststyrelsen skall behjärta ej mindre det frán hiimanitär synprmkt sedt billiga %n afven det riittsligen befogade i de önskemiil, för hrilh-n styrelsen liarigenom gör sig till niB1~- man, vigar styrelsen vördsammast begara Kungl.
Generalpoststyrelsens uppm&amp;rksamhet för följande hamstiillning i hiinet: Genom beslut af koiiiing och riksdag inriittades hr 1899 t&amp; nya löne- grader för postexpeditörer, nilmligen en 3: e och en 4: e ltinegrad.
Af stnts- makterna uttalades i sainmanhang härmed, att dessa triinne lönegrader hufvudsakligen vor0 afsedda för kvinliga postesyeditörer.
\ ' id ornregleriiig d postverkets stat Rr 1902 har enahandu uttalande blifvit gjortlt shra1 i riksdagens skrifvelse därom som i K. m: ts däraf föranledda bre£ till gener: &amp; poststyrelsen.
Betr %ffande 2: a lönegraden finnes visserligen icke nggut sbdant ut- ' ": l o111 talande gjordt, ej häller iiinelifilia fiirfattninparna n&amp;got, som i frS, denna lönegrad ens likstidler kvinliga postespeditörer med deras nianliga Irarnrster, men Q nudra sidan äro ej enligt gallande föreskrifter kvinnor fullständigt uteslutna frhn möjligheten att befordras t.ill sagtla lönegrnd.
Tvärtom kan enligt nya löneregleriiigen för postverket kviiilig yostexpecli- tör, da särskilda anledningar finnas, undaiitagsvis uppflyttas i 2:: i löne- graden.
Enligt hvacl Fredrika-Breiner-Förbunciets styrelse inhlmtat., har setlaii början af Ar 1900 ingen kvinlig postespeditör befordrats till 2: a lönegr: ideii,
endast G kvinnor hafva seclan k 1900 uppflyttats frhn 4: e till 3: e lönegra- den samt ingen kvinna direkt placerats i 3: e lönegraden, hvaremot när- mare ett 60-tal man befordrats till denna 3: e, liufvudsaliligei~ för kvinliga postexpeditörer afsedcla lönegrad, däraf ojëmförligt de flesta direkt.
Med skal synes kunna slittas i frAga, huruvida vid berörda befordrin- rätt och intressen blifvit beaktade i gar de kviiilign posttjäi~steiiiä~iiie~~s den utstrackning soni ofvan angifnn befordringsgrundsatser gifva vid handen och huruvida cle icke blifvit tillbaknsattn till sina ninnliga kam- raters fördel.
Oni sb ar, 1n5Lst~e detta förhållande varit dein sb mycket tyngre att bara, som i tiiflsii mellan livinliga och inaiiliga ' posttjänsten~aii om ifrfig: rvara.nde befordringar de kvinliga i regeln varit öfverlagsna i f.r&amp;.g om tjänstek och i n.fseeiide pk kvaliteten af sin tjänstgöring i allmänhet icke erhlllit sluire vitsord 111 siim iiianlign rnedsdiancle.
Då det, enligt livad som uppgifvits för styrelsen, bland den kvinliga posttjansteperson~zlen antagits, att den för dem obestridligen ofördelaktiga 43lliimpniiig af gallande befordringsgru~iclsatser, som sedan början af Ar 2900 ägt rum, varit betingad daraf, att general ' poststyrelseii funnit sig böra frainjn vissa tillf8lliga intressen för verket eller ' nf~gon grupp af dess per- sonal, har den kviiilign posttjii.nstepersonalen, nied förhoppning att de oin- ständiglieter, soin sAlunda varit best#inma.nde £61- generalpoststyrelseii vid senare Arens utn&amp;iuningar, varit af öfvergilende natur, vRgat ined lifligaste börvantningar motse nu stundancle massutiiainning, i den m8n berörda personal vore af deiisainina intresserad.
Med.
hänsyn hartill och under Hberopande af hvad styrelsen har ofrsn imfört, vigar styrelsen vördsainineligen hemstiilln huruvida icke vid nyss- niimnds ventade stom utniimning inom postverket de nP stntsmd~terna m- gi£m befordrii~gsgruiidsatserna in&amp; kunna i större utstraclrning an tillföreiie skett tilliiinpas i enlighet mecl den uppfattning a£ clensaminas innebörd, som styrelseii Mr ofvan framlagt.
0 Kvinnan i statens tjänst.
För att utrönn i livilken utstrackning kvinnor iiro anställda 1 statens tjänst smnt för att erbå.lla en öfverblick af cle lrvinliga tjansteiriiikhafvar- nns stallning och lönevillkor, har FöIrbundet tillst %llt statens anibetsverk ett frilgocirkulii,r.
Hrifviidpunkterna i detta cirkul~r, hvilket innehiller 9 fragor, röra de i cle respektive iinibetsverken tjanstgörancle livinliga bitra- denas: niivaraiide anstii.lliiing; uppgift A arbetets art; arbetstidens längd; aflöningen och beriikihgeii dfiisför; semester etc. Af svaren fi dessa cir- kular 1ioppa.s Förbundet kunna f O till s tlnd en stntistislr utredning, rörande har berördn arbeterskors förhlllnnclen, liknnncle dem som orhhllits betriif- f a d e andra kategorier af arbetancle livinnor.
B Kvinliga kontoristfiireningen %r naimet p&amp; en af vhr l~ufviidstsds yngsta kvinnoassociationer, inen son1 oal&amp;cit sin ungdom nhtt en ganska betydande utvecliling.
Den har n&amp;mligen, iifigot soin iclie Iiör till det vanliga, redan fbtt eget tak öfver hufvudet, alltsl vuiiiiit en fast centralpunlrt, hvarifrkn den kan sprida sina verkiiin-
gar till vida kretsar och samla sina medIemrnm kring livad m m kara kalla en hemlik härd.
- För iitomstAende intresserade var siinclagen den 2Q november tillfi %lle beredt att taga clen lrvinliga kontoristför- eningens vackra och rymligs hem, S: r 8 Jiirnvitgsgatan, i beukhdaiide, d l den nya lokalen invigdes med en angenam fest., talrikt besökt af frmför allt föreningens medlemmar, de flestn unga lrvinnor anstalldx B banker, kontor och affärer i hnfvudstaden, för lirillia de, tack rare en del axbetschefers frikostigbet, prydligt utstyrda fyra ruinmeii iiro af- sedda att vara en samlingsplats.
- Detta betonades %fren af ordf. friikeii K. Dnhlberg, då hon bjöd de närvarantle ~8lkomna, samt af vi ' ce ordf. fröken A. Persson, i det varmhjtixtade liiilsiiingstxl, hv ?rined det nya hem- met förklartrades öppnadt.
Utom af riklig lelwnlig förplii~ming bestod8 g i ~ u - terna musikali&amp; sLdan af mycket god beskaifenhet, och denna första sam- kvämsafton med sin @ da stämning lofvade godt för cle siillsksl~liya saminau- komster, som uiider hemmetsgiistfria t~lcsl~ola föreiia föreningeii~inetlleinniar.
Som bekant väcktes tanken p&amp; en kvinlig kontoristförening p9 en af F. B.
F: s samkv$imsaftii,ar.
Beslutet aiig föreningens stit ' tnnde fatt atles dock senare pk ett af F. R. F. anordnaclt miite den I) juni 1908.
Dess andambl %r att verka för inom handelsriirlden arbetande kviiinors sarniiion- slutning samt för den 1cviiilig.a handelsk3reiis liöjandc i andligt och socialt hänseende.
- Sedan denna junidag har (len nybildade föreningen st: itlipE &amp; tt framat och den raknar nu omkring 175 medleniiiiar; ett 1) evis dilrpii iir som sagdt, dess inflyttning i eget hem, h ~ i l k e t alltid stHr öppet £ör ined- lemmar och dar de, som s&amp; önska, afren hafra tillfalle intaga sina mhltider.
O Centralförbandet för socialt arbete (C.
S.
A), har för nAgra veckor sedan öppnat en social iipplysiiiiigs11yr: " 1. med biMio- telr, L#stmakaregatan 6.
Lokalen bestfir a.£ liisrum, mottagningsrum och expeditionsruin.
I liisrummet finnas till de besökandes tjanst ett 40-tnl in- och utlmdsks sociala tidskrifter, sociala uppslagsböcker, riksdags- oclr kommiindtryck samt en samling böcker och skrifter i olika sociala friger.
Biblioteket iir öppet för dlmiinheten kl. 12-3 e.
In.
alla hnrdagar, s: imt dessutok lördagar 6-8 e. ni.
Tiilträde till biblioteket Br fritt och för- frhgningar till upplysiiingsbyri3n bes~ar~as gratis.
Med anledning af bphiis öppnande liar C.
S.
A. utr; 8ndt ett.
litet prydligt utstyrdt hiifte innehf~llande ~liiecidelandeno frhn C.
S.
A. Fiir- utom upplysningar om föreningens stadgar och verksamhet iniiehhller afyen det lilla haket korta redogörelser för alla de föreningar, som nnsliitit sig till C.
S.
A.
Dessa föreningar &amp; ro: Cent.rdatyrelsen för Stockliolii~ skol- Frisinntule lofslrolonier, FolkbilCLuingsförbiindet, Freclrilra-Bremer-Förl) ~zzi (let, Klubben, Föreningen Hem !ör arl) eterskor, F. V. O., Kooperativa förbuii- det, Sykterlietsfolkets i Stockholm Centralförsamling, Stockholms allrnaniia kvinnolrlubb, Stockholms allmänna skyddsfiirening, stock hol in^ Distrikt- loge d I. O. G.
T., Stockholms studenters nykterlietsförl~u1it1, Stiidenter och arbetare, Sveriges krinliga £redsfi) rening, SLllskapet för befriimjande af fÖrLdlande ungdomsnöjen samt Tekniska hö,@olans elerkiir.
