# ID: svediakorp-per2708
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,618
# sentences: 1,205
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


1 Harfva- 1 lotteriet 9 fl till förmän för Föreningen Sjillvförsörjande Bildads Kvinnors vilohem, 50,000 lotter a 2 krsvinstvarde 60,000 kr.
u Bland de hiigs~a vinsterna märkas Möblemang till 3 rum och hall m. m.
5,000, Motorbjit 3,000, Pari-.
halsband 2,100, Flygel 1,500 Linne- utstyrsel 1,500, Fullständig bords-.
uppsättning av nysilver och alpacca 1,300, Motomykel 1,W5,.
Bibliotek 1,000, Pianino 955 etc. m Lotter erh8llas efter rekvisition miirkt H onder adress Hadvalotteriet, Skeppareg.
19, Stockholm, antingen mot pcstförskoit eller n o t förskoitsllkvid 2 kr.
jämte kostnad E r porto och dragningslista (35 are).
Anna Josephson, v. ordf. i S.
B.
K:s styrelse.
Lotterlem föres~findare.
.
I 1 n M Konservglas bepröfvat, hållbart fabrikat.
Inkoknings- och Saftapparater, Skalmaskiner m. m. Standigt lager.
Ferm expedition.
~~ecial~riskurant p$ begiiran.
Aktiebolaget Brising &amp; Fagerström 24 Regeringsgatan 24 Riks 4x3 STOCKHOLM AIIm.
5977 Yttre skador.
Såsom smartstiltande medel vid yttre skador samt motverkande svullnad och inflammationer an- ses Salubrin oumbärligt aF alla, s0.m lart kanna det och vid inköp icke lata förleda sig att i stallet för ori- ginalfabrikatet mottaga underhaltiga efterapningar; A.-B.
Nordiska Kompaniet.
Textilafdelningen Thyra Grafström, Stockholm.
Permanent titstiillniag av färdiga och p&amp;barlada arbe- ten samt material.
Rid vid inredning av vaningar m. m.
Undervisning t.
.
.
.
i Italiensk spets- och annan konstsörn.
Ständigt pb lager därtill hörande material: Svensk, Fransk och Bömisk Spetstrbd.
Rikhaltigt urval av Spetsmönster.
28-30 april f915 en internationella: kvinnokongres- festerat * .sig.
s o p.
.
:.
en,,.
, koft.-makrig.
.
,.
.
.
..,.
.
.
.
jatt.
.
sen i Haag a r ett fullbordat fak- bryta blockader.
.
y v:,.
.
.
'.
: Må män~klig intelligens, och.
tum. '.
' Underverket har skett: Medan ...
: undervattensba ' tar, Zeppelinar och 42- söka .utarb.eta:.lfien.
, !kons.truk#ya ..:.
.... &amp; e-.I centimeterskanoner - dessa mark: densu, .forrh &amp;!
Soni, ro ' för !vi ' $eh s:kola " värdiga uttryck för vår tids vetenskap- de .alltjämt - - brytas.
.och.
böjas.
: då:; oväd- liga strävanden - alltjamt utfö.ra.
sitt ret: k o m m e r ' - jiksom &lt; n u - ' stett förstöre ' lseve~k '; medan det.
blinda hatets am de icke .. uppbir,astjav ' en:, $ &amp; &amp; &amp; l och den nationella självförgudningens medveten .. vilja till ' fred kkll-a;.
kolken.
.
.
.
m.
ä s t e göra sig fri - ån: sängaie,: och.
: uttölk &amp; i- våra främsta Mänskligbeten kul !uhänder.
framghngsriki fylla .. upb- statsmoralens: ' avgud, som kräver m * giften a # förvirra .hjärnor.
och sinnen; och brott .av .jridivider, vilkas medie- ' medan .. t.; og m.l man, vars livsgärning tande borne;: och l fördömer de haed; gjort dem tili .representanter ' Wr strängt 1,ingar d:e. t " ing &amp;; 8tt &amp; feni - Sorri ett !sahkit uttryck för vad.
vetenskaplig objektivitet, förvandlats .till ~känslotankandetsu exponenter, ha krig- nor- i alla kulttii+ländei.i ' det-ta: kikha ~ e j vad ' d e forande länders kvinnor; mötts i van- och tanka,.
s o m ....
~ e t t ~, v a r oma.
.
på skilda håll men eni.gga - i sina stra- skap och samfälld yilja .. till Jred, på.
tättfärdighetens grun ' dvai '.
F &amp; föksta ' vanden vilja verk? ...
: b@- .- denpi,, kon; &amp; &amp; ngen:.
i &amp; &amp; klighete~s ' historia ha+ gress.
betraktas.
D &amp; ar, det fakp.m, att;: allt k; u p at.
: m.o ' t a s, kvinnor?
- kvinn0m.a: .$pm- den .solidarit~~mellan.,världens som,.
~ a e d r i k a ~.
.
, ~ r e .. under.
m e r ~ r i m k r i -.
; .ick.e .. dei Rsoluti&amp;er, " som: fattajs,.
: icke, gets dagar förgäves sökte väcka till liv de diskussioner, ' .som håll@, viFet ar och som långt senare ' trad &amp; ' i. dagen det väsentliga i * fina.
- $len$&amp;ående genom bif&amp;in&amp;i ?.
: av: existerinde;: .... !k&amp;@~e~s.
.
t .-.
.
- .e: - från r kl and, internationella kvinnofbreningary manis:, -?
: f ~~:; ~rån:iöst~r~~öch,8aster,,; ', - e ' s ' l, -- nu ' ' ' n.
'.
: s.
e.
;
200 H E R T H A och England kornmo bud till Hollands kvinnor: låt oss mötas hos er.
Och Hollands kvinnor, som under denna vinter i sitt lilla land hjälpt och iiöstat, klätt och fött mer än en miljon av grann- landets olyckliga innevånare, räckte till aven för detta nya krav.
För åtta veckor sedan .satt en kom- mitté bestående av fyra holländska kvin- nor en afton tillsammans.
dryftande svårigheterna av det företag de inlåtit sig på .. ' De beslöto att avsända en tele- grafisk förfrågan till Jane Addams, Chicagos första medborgareu, om hon ville bli mötets ordförande.
Och Jane Addams svarade omedelbart: " Jag kom- mer med 15 medlemmar av The Wo- man ' s peace party of Americau.
Denna kvinnornas spontant frambrytande känsla av internationell samhörighet, av vilja att trotsa alla personliga risker för att höja sin protest mot vad som sker, är den icke ett varsel om en ny faktor i utvecklingen?
Jane Addams kom - icke med 15 utan - med 42 landsmaninnor.
I fyra dagar låg ångbåten pH höjden av Dover utan att kunna komma in.
Först dagen innan kongressens öppnande, efter ångestfull undran om hon skulle kunna komma, inträffade hon i Haag.
Canada har haft 1 representant, som via Norge trotsat Nordsjöns faror.
Av de 180 engel- skor, som velat komma, erhöll0 biott 20 dc nödiga passen.
Stoppad ingbhtstrafik över kanalen omöjliggjorde även deras ankomst.
England blev härigenom repre- senterat endast av medlemmarna i den kommitté, som samlades före kongres- sens öppnande, Miss Chrystal Macmil- lan och Miss Kathleen Courtney, samt - av Mrs Pethick Lawrence.
Tyskland, Ungern och de skandinaviska länderna hade ett flertal representanter, Österrike 3, Belgien 5, Italien 1 och Polen 1.
Hol- land vittnade genom 800 kongress- medlemmar om sin varma anslutning till fredstanken.
Representanter för Schweiz, Spanien, Finland och Ryss- land saknades, medan Armenien dare- mot var representerat genom hustrun till en armenisk professor, Mme Thou- maian, född schweiziska.
Den.
27 april p i aftonen ägde det första stora mötet rum.
" DierentuinsCb stora sal, som rymmer 1,600 personer, var fylld till sista plats.
Sedan den holländska exekutivkommitténs ordf., dr Aletta H. Jacobs, den kända ledaren för Hollands röstrattsrörelse, öppnat mötet och hiillit inledningstalet, fram- fördes hälsningar från Tyskland genom dr Anita Augspurg i ett storstilat, gri- pande anförande, frHn!
talien av fru Rosa GenoIi, från Storbritannien och Irland av Miss Kathleen Courtney, från Ungern av fröken Vilma Glucklich, från Dan- mark av fru Tubjerg, från Sverge av fröken Anna Kleman, från Osterrike av fru Olga Misar, från Norge av d r Keilhau.
Den 28 april kl. 9,30 f. m. började mötesförhandlingarna.
Under dånande applsder nämndes Jane Addams till kongressens ordförande, Miss Macmillan till engelsk, fröken Lida G. Heymann till tysk och Mme Biema-Hymans till fransk sekreterare.
Tolkar blevo: Miss Courtney, Lida G. Heymann och Mme Biema-Hymans.
Utrymmesskäl förbjuda refererande av förhandlingar och diskussioner.
I en
20 1 H E R ' TH A senare artikel kommer rapport över fattade resolutioner att inflyta i Hertha.
Den fråga, som framför alla visat sig vara brännande, frågan under vilken form kvinnorna borde uttrycka sitt krav - på " frid på jordenu, löstes genom en kompromiss mellan dem, som ville.
genom framförande av tanken på vapen- stillestånd anvisa en bestämd väg ur nuets fasor, och dem, som under fram-.
hållande av det faktum, att på sina håll detta skulle uttydas som partitagande och väcka söndring, ville hålla ifraga- varande resolution i mera allmänna ordalag.
Uttalandet fick följande lydelse: Vi kvinnor av olika nationer, partier och trosbekännelser, som samlats.
till en internationell kongress, uttala vår varma medkänsla för alla dem -- vil- ken nation de tillhöra -, som kämpa för.
sitt land eller lida under krigets börda.
Då folken i alla krigförande länder anse sig icke föra anfallskrig utan kampa i.
själ2rförsvar för sin nationella tillvaro, uppfordrar den internationella kvinnokongressen världens regeringar att göra ett slut pA blodsutgjutelsen och börja fredsförhandlingar.
Kongressen påyrkar latt den fred som följer blir varaktig; därför skall den baseras på rattrardighetsprincipen och på de grundsatser, som uttryckas i följande av kongressen beslutade resolutioner nämligen: 1.
Skiljedomstol och förlikning.
2.
- Internationell patryckning.
.
3.
Kontroll genom folkeiis represen- tanter.
4: Avträdelse av landområde.
5.
Kvinnornas ansvar.
Resolutionen, som i ett kraftigt an- förande föreslogs av Rosika Schwim- mer, antogs enhälligt.
Rörande frågan huru de fattade reso-.
lutionerna .borde bringas till resp. rege- ringars kännedom uppstod ett livligt meningsutbyte, som ledde till det be- slut att en deputation borde ' söka per-, sonligen överlämna de fattade resolu- tionerna till resp. regeringar i Euro,pa.
.
och Förenta Staterna.
.
Framtiden får utvisa, om detta beslut kan utföras samt huru pressen i de krigförande länderna ställer sig gent emot den internationella kvinnokongressen.
, (D i detta skrives vet man därom intet).
Den som själv är nog lycklig att höra till de " neutralau måste impone- ras av.
den storsinthet, den rättfärdig- het, utan.
vank och lyte, som.
präglat huvudpersonerna, d. v. s. representan- terna för " he belligerent countries '.
Av gripande verkan var det, då Anita Augspurg bjöd de belgiska kvinnorna.
välkomna till ' kongressen, då Miss Mac- millan föreslog ett ' halsningstelegram till Frida Perlen, ordf. för en tysk fredsförening, samt fru Leopoldine Kulka, Osterrike, hälsade Rysslands och Finlands frånvarande kvinnor.
' Ett annat intressant moment i för- handlingarna var då Miss Evans, U.
S.
A., föreslog att kongressen skulle besluta ett yrkande till samtliga neu- trala stater att.
omedelbart utfärda för- bud mot all vapenexport.
Ordföranden Jane Addams hemställde till kongres- sen frtigan om ett sådant yrkande kunde framställas, då.
förut beslutats att frågor berörande detta krigs förande i c k e.
.
kunde behandlas.
Korigressen avslog, ' ' ',
202 H E R T H A -. -- Vid aftonmotet den 30 april framförde upptagandet av Miss Evans ' förslag, var- på Jane Addams förklarade, att hon va- teol. kand. Emilia Fogelklou en hyllning rit glad, om kongressen velat bryta den för Holland, vilket liknades vid den beslutade ordningen, .-just för att det lilla prinsessan i sagan, i vars närhet de gällde hennes eget land.
H-on visade, att bedrövade fingo tröst och de onda hon var höjd över .. principen: " right blevo goda.
Som dagen var den lilla or wrong my country ", genom att ut- .prinsessan Julianas födelsedag och hyll- tala, att mycket skett i Amerika, som ningen indirekt syftade på henne, blev anförandet mottaget med särskild entu- var klandervärt.
En naturlig undran.
ar, om kongres- siasm.
Över myllret av ansikten och gestal- sen kunde avlöpa utan dissonanser.
Passionerade protester mot det öde, ter, som jag i minnet aterser vid tan- som övergatt Belgien, och mot de lidan- ken på den nu avslutade kongressen, den, som det judiska folket undergått, stråla Jane Addams ' godhetslysande blic- ha uttalats vid ett av kvällsmötena, men kar, som till tvivlaren bara bud om det just för att bitterheten fick ljud, blev gudomliga i manniskonaturen - trots allt.
det intet .missljud.
Resolutionen om landavträdelse be- Haag 2 maj 1915.
ANNA KLEMAN.
handlades av bl.
a. fröken Anna Lind- hagen i ett anförande p &amp; franska. '
Den nya åIsbca %kew inför ri agen.
slaget ävensom för den skrivelse, som Fredrika-Bremer-Förbundet med anled- ning av detsamma ingivit till lagutskot- lördags, skedde detta inför fullsatta lak- tet.
Utskottet synes aven ha beaktat de tare, vilkas publik till Övervägande del däri samt aven från annat kvinnohåll bestod av kvinnor.
Det spända intresse, framställda önskemålen, i det utskottet varmed de hela dagen pågående debat- föreslagit, att den enligt kap. 1 3 terna åhördes, vittnade nogsamt om att utvidgade skadeståndsskyldigheten vid det var en fråga av allra största bety- bruten trolovning blott skulle intyada delse och djupt berörande kvinnorna, för så vitt kvinnan blivit havande, samt aven skarpare betonat fordran på.
förut- som avhandlades.
.
I Hertha har förut redogjorts för för- gången medling vid separation.
I reser- ar kamrarnas förhandlingar angås N ende förslaget till lag om äktenskaps ingående och upplösning öppnades i
H E ' RT H A.
va tion av herrar Pettersson i. södertälje m. fl.
hade aven yrkats, att k. m:t ville i sammanhang med behandlingen av frågan om reglering av de " utom akten- skap födda barnens rättsliga stallning låta verkställa utredning om på vilket satt genom lagstiftningens försorg ej blott ekonomiskt skadestånd utan jam- val.
uppratte.lse i andra avseenden: lämp- ligen må kunna beredas sådana barns mödrar, särskilt i de fall, då havdan- det skett under trolovning eller under äktenskapslöfte,.
samt därefter för riks- dagen framlägga de .förslag, vartill ut- redningen må föranleda.
I anslutning härtill hade aven yrkats, att bestammel- serna om de ofullkomnade aktenska- pen ej skulle sattas ur kraft förrän, den 1 januari 191 9, vid vilken tid de förut- satta ' nya bestämmelserna kunde anta- gas komma att träda i stallet.
Vid behandlingen av l i förslaget förekommo i båda kamrarna princip- debatter, i första kammaren den längsta, som varade anda till kl. 5.
Det ' var från början tydligt, .att de rena.
avslagsyr- kanden, som framställdes från höger- hall, motiverade med att de kristliga synpunkter, som hittills präglat vårt samhälles uppbyggnad, förbisetts för de individualistiska och juridiskt formella och allt för ' litet beaktats, ej skulle komma .att vinna kamrarnas gehör.
Endast i votering om kontraproposition kom i första kammaren ett rent avslags- y r k a d e under.
votering.
Kamrarna ha visserligen på åtskilliga punkter stannat i olika meningar, men man ' torde dock få antaga, att ett slutgiltigt avgörande kommer att ske vid innevarande års.
riksdag.
Hurudant.
det sammanjamk- 203, ningsförslag, som kommer att förelag- gas, blir, ar dock ej för kvinnorna lik- giltigt, då just i de punkter, varom kvin: norna hyst särskilda-meningar, det före- ligger olika beslut.
För övrigt.
kunde man aven har kon- statera, att nar kvinnorna ej ha tillfälle att direkt yttra sin mening, deras,verk- liga ' eller e r m e n t a intresse tages till intakt for rent motsatta yrkanden ... '
Förutom i mindre väsentliga punkter ha kamrarna fattat .skiljaktiga beslut angående följande fragor.
.
Med avseende på själva.
tolkhinge &amp; begrepp har ' andra kammaren .godkarif förslagets lydelse, att trolovning arsluten då man och kvinna .överenskommit att inga äktenskap med varandra.
Första kammaren har däremot följt hr Thyréris under debatten framställda yrkande, ' att trolovningen skall vara kungjord eller parterna sig eljest skriftligen förbundit, för att denna skall anses juridiskt bin- dande.
.Detta.
yrkande framställdes aven i andra kammaren av herr Lindman, men fick dar det svar det förtjänade.
Det ar ej i kvinnornas intresse att.
bevisningen angående en trolovning, d. v. s. ett fri- villigt äktenskapslöfte, försvaras.
Tro.
och loven böra galla, så snart de kunna bevisas.
I detta liksom i efterföljande fall fördes kvinnornas talan med över- tygande kraft av borgmästare Pettersson i södertälje, och att.
han vann kamma- rens gehör ' visar utgången av andra kammarens beslut.
. "
.
Andra kammaren har.
aven följt ' ut- skottets.
förslag ifråga om förlitsatt- ningarna.
för utvidgat skadestånd vid genom mannens vållande bruteri trolov: ' ' ' '.
.
...
H E R T H A 204 ning nämligen att havandeskap skall ha inträtt -; under det att-första kam- maren gick utöver regeringsförslaget och biträdde .herr Ekenstams.
reservation, enligt vilken skadeståndsrätt inträder, när kvinnan före eller under .trolovningen blivit hävdad av mannen-.
Regeringsför- slaget, innebär, såsom från kvinnohill framhållits, ett låt.
vara oavsiktligt, men dock tydligt premierande av dubbelmo- ralen, Första kammaren har varit slö härför.
Såsom bekant innehöll såväl det ur- sprungliga som utskottets förslag, att äktenskap .skulle efter dispens få ingås mellan ett syskon och det andras av-.
komling.
Andra kammaren godkände detta, under det.
att.
första kammaren bibehöll det nuvarande ovillkorliga för- budet.
.
I fråga om rätt att vinna separation - enligt första kammarens beslut skall ordet separation utbytas mot hemskill- nad - efter överenskommelse hade utskottet föreslagit en omformulering av paragrafen - genom inskjutande av orden " på:grund av djup och varaktig.
söndringu, och herr Thyrén yrkade i första kammaren en ytterligare skärp- ning genom påkallande av domstols prövning, huruvida sådan söndring verk- ligen förelåg.
Med förkastande av detta senare yrkande biföll första kammaren utskottets förslag, under det att andra kammaren biföll en reservation, som upptog det ursprungliga förslagets for-.
mulering om ratt till separation, då makarna.
ej - finna sig kunna fortsätta den äktenskapliga sammanlevnaden.
Enligt förslaget skulle för ratt att vinna separation med anledning.
av d e n ena.
?-. '
- ' - makens yrkande domstolen pröva, att skäl ej förelåge att på grund av hans eget förhållande eller andra särskilda omständigheter fortsättandet .av samman- levnaden skäligen kunde fordras.
Denna bestammelse uteslöts av andra kamma- ren, under det att den bibehölls av den första.
Det viktigaste av de av kvinnorna framställda önskemålen är fordran på, annan upprättelse för den övergivna modern an lagförslagets bestämmelse om skadestånd.
Den ovan nämnda re- servationen om skrivelse till k. m:t innebär ett tillmötesgående av detta krav.
Den frambars i båda kamrarna, men bifölls blott i den andra.
Beträffande lysning upptog förslaget bestämmelse att sådan skulle ha giltig- het blott under tre månader.
Andra kam- maren godkände detta, men.
första kam- maren bestämde tiden till sex månader och antog jämväl en bestammelse om förbud att under denna tid uttaga ny lysning med annan person.
Jämväl ifråga om väntetid.
att ingå nytt äktenskap efter upplösning av .för: utgånget stannade kamrarna i olika be- slut.
Andra kammaren biträdde utskot- tets förslag, första kammaren däremot herr Thyréns, enligt vilket kvinna ej inom tio månader från äktenskapets upplösning - må ingå i nytt gifte och i intet fall man eller kvinna utan konungens tillstånd träda i nytt gifte, innan tre må- nader förflutit fran äktenskapsupplös- ningen.
1 reservationen till regeringsförslaget hade yrkats, att i lagen skulle den akt, varmed äktenskap ingås, betecknas med ordet giftermål, ej vigsel, av hänsyn till '
H E R T H A att borgerligt ' ingaende av äktenskap ej borde betecknas såsom vigsel .. - Detta yr-.
kande avs10gs.a~ båda kamrarna.
Däre- mot - bifölls.
enireservation, enligt vilken personer, som tillhörde svenska kyr- kan men ej .vor0 döbta, dock skulle erhålla rätt till kyrklig - vigsel ...
.
Man hade väntat sig att de föreslagna.
bestämmelserna om smittosam könssjuk- 205: vationsvis framställda yrkandet, att .kvin-: norna ej:skul.le-behöva avgiva försäkran om frihet f r h veterlig sådan sjukdom.
: Under debatten framhölls från.
motsatt, håll med styrka, att .detta .ej vore i enlighet med kvinnornas önskan, och oaktat.
.
reservati0ne.n .förordades.
.. av; majoritetspartiets .ledare,.
; avslogs den-.
.
.
.
.
- samma. '
, h, uppväcka debatt ..
Det saknades ej häller manj.ämkriingsförslaget skall upptaga avslagsyrkanden, men b10tt.i första kam- ovriga av.
kvinnorna.
framförda önskc- - maren gick; frågan till votering och ej mål och vinna kamrarnas gillande.
.
.
om principer ut6m blott .om ' det reser-, MATHILDA ST); EL.
; VON HOLSTEIN; -. "
.
.
...
.
.
.
.
.
.
Fredstelegrammet.
.
.
.
...
.
.
.
l.
.
.
.
*.
.
.
.,.
n liten kort notis?
tidningarna hade Förbundets .byrå 4 8 Klarabergsgatan; tillkännagivit, att- de kvinnor, som började det så smått att dugga med genom: ett sympatitelegram till freds- namn redan första.
dagen, genom.
per-.
kongressen i.
H a a g ville uttrycka sitt sonlig anteckning på de utlagda listorna, deltagande i kongressens strävanden,.
genom telefonpåringningar, genom.
upp, borde inom tre dagar insända sina namn skickade visitkort.
Dagen därpå kom-; till den svenska Haagkommittén i Stock-: mo .brevbärarna med packor och packor, holm, som.
då skulle .. ombesörja tele- av brev, telegrampojkarna spr-ungo om.
varandra i trapporna och.
namnen ström- grammets avsändande.
Tre dagar, .det var j- ingen tid att m ' ade till på listorna.
Det var ett pas-.
vinka på, och nhgon sorts agitation för sande.
av bud hela långa.
dagen.
-.
Den: att göra saker (hera känd kunde icke tredje dagen tornade sig högen av post:.
medhinnas av kommitten.
Också gick försändelser, listor,: telegram, - visitkort man- och undrade hur pass många namn högre .och högre: på det .för namn- som skulle .. kunna ' komma in.
.Kanskem insamlingen teserverade skrivbordet.
.
.
...
Man - började ' undra - kanske blir.
ett.
par tuseil, Kanske.
något mera !.
dej.
en: femtusen namn!
.
.
:.
Kanske inte alls.
så många !.
På kommittelokalen, Fredrika-Bremer- - - Så .. började sorteringen: och räknin-:.
.. I.
.
.
E ':
.
H E R 206 gen.
- Listorna för sig, de enstaka nam- nen, telegrammen, visitkorten, allt i särskilda högar.
Och.
så sammanrak- ningen, det gällde att bli färdig med det väldiga arbetet på .några timmar.
Det raknades vid alla skrivborden på byrån, sifian växte och - vaxte.
Fem-, tio-, ' femton.-, tj ugotusen!
Till sist, slut- summan, 24,152. namn!
- Utan någon agitation, utan någon be- arbetning, spontant, ögonblickligt hade detta mfingtusentaliga instämmande i Haagkongressens syfte - kommit.
.
Och många flera hade velat vara med, om tid blott givits, därom vittnade uttalan- den frin alla håll.
Dagarna efteråt, d i man ännu trodde det gick, strömmade också alltjämt nya namn in, tills sum- man stigit till 27,764.
Vid många af d e enskilda namnen och till listorna hade fogats personliga uttalanden: glädje över att få vara med som nummer och stödja kongressens strävanden, böner för den, välsignelser över den.
Har blott en - liten axplock-.
ning bland det myckna.
-.
Med tankar och förböner.
- Lyck- iiga över att få vara med bland andra svenska kvinnor.
- Med en innerlig och bestämd önskan 0.m ett snart slut på det hemska kriget och med hopp om valsignad fred teckna vi samtliga gamla och unga kvinnor härmed vara namn .. - Med brinnande böner, inner- ligt intresse och varmaste valgångsönsk- ningar.
- Ägde jag ratt till miljoner kvinnors namn jag skrev deni alla, om fred kunde vinnas därmed, hur gärna skulle jag ej vilja.
med - - - men en fattig kvinna förmår intet, bunden som hon ar, hon får ej handla - - ' må kvinnornas fredskonferens i Haag krönas med framgång på r a tt vag till e v i g fred, för.
a l l a.
folk.
- Jag undertecknad lovar att härhemma un- derstödja fredsarbetet med mina böner till Gud.
- - - Till ett kvinnligt namn hade skrivits med annan stil: Gal !er makens också, så ar det har, - - -, löjtnant.
Ur ett brev, stilen oövad och vitt- nande om att det var en det grövre arbetets kvinna som skrev, föll en fem- kronesedel.
I andra hade inlagts större och mindre belopp i frimärken, allt oombedda tillskott till telegramkostnaden.
Det behövs inga kommentarer till ord som de har anförda, direkt sprungna ur människors innersta.
F r e d s v i l j a n i - dem talar starkt för sig själv.
Telegrammet, som avsändes den andra kongressdagen, den 29 april, hade denna lydelse: %An appeal for a manifestation of sympathy with the aim of the congress has in the short time of three days been answered by 24, 152 Swedish women united in ardent wishes for the restora- tion of peace.~ De sedan tillkomna 3,600 namnen medtagas naturligtvis i förteckningen, som nu efteråt sändes till kommittén i Haag.
- Glimtar utifrån.
En liten krigsllst.
Anda sedan i höstas har d i och d i frHn gammalmodigt frihetsälskande personer i England hörts en förbryllad undran, om tsarens eller Kaiserns förslavade undersitar för närvarande hade n ' igot att avundas Asquith- niinistarens.
Mycket kan det val inte vara, men
H E R T H A församlings-.
och yttrandefrihetens angenäma, ehuru fullkomligt ineffektiva privilegium har hittills i somligas ögon förlänat.
Storbritannien en klädsam särställning bland krigsnationerna, Flera tecken tyda p i att denna kulturrast sett sina.
basta dagar.
(Kanske den gick till botten med Lusitania.)
Det som särskilt intresserar oss ar den kände n skimtaren mr McKennas lyckade lilla puts mot dem som amnade sig till kongressen i Haag.
Denne minister har tidigare gjort sig namnkunnig genom att ' införa tortyr för politiska fingar, sival ' kroppslig som andlig.
Det nya strecket ar agnat att befästa hans re- putation i denna riktning.
Sex veckor p i förhand var regeringen under- rättad om att 180 kvinnor amnade bevista Haag- kongressen och passansökningar voro inlämnade.
Nigra dagar före kongressen tillkännagavs, att inga pass beviljad-.
Väldigt protesterande upp- stod naturligtvis, och genom itskilliga samman- träffanden mellan kongresskommittén och mr McKenna lyckades man kompromissa sig till ett tjugotal delegerade, " pilitliga kvinnor ", som ministern med sin fina psykologiska blick för- behöll sig att utvälja.
O den driplige specia- listen p i katt: och rittlek!
Nar papperen äntli- gen lämnades,.
var all kommunikation med Holland inställd.
Slitna mellan stridiga känslor, kunna vi dock ej avhilla oss frin att leende applidera mr McKenna, ty medges miste, att han frin sin ständpunkt har skött .sig glansande, och varför skulle vi vara orättvisa mot en individ, vars livsuppfattning vi ej helt underskriva?
Aven i parlamentet uppträdde han mycket tillfredsstäl- lande, d i han till svar ' p i en interpellation i frigan meddelade, att regeringen fann det högst olämpligt, att ett större antal personer f d n Eng- land infunno sig till ett möte p i en ort s i nara krigsskideplatsen och dar fiendens agenter iv- rigt vinnlägga sig om att inhämta underrättelser om engelska flottans och truppernas rörelser.
Visserligen hade han visat tillmötesgiendet att utse tjugofyra delegerade företrädande " olika organisationer ' och tankeströmningar ',, men det hade ju inte fallit sig si, att de kunde begagna sig av tillitelsen.
.
.
.
De engelska kvinnotidningar, som nitt oss, meddela denna.
historia som kort notis, utan 207 - spar till kommentar, vilket synes oss ' vani det mest oroväckande symtom av Englands ' förrysk- ning, som under alla dessa vilda minader tratt ' i dagen.
.Tommy Atkins ' barn.
i England heter det.
inte " les petits indésirés?, dar heter det) ' war- babies ".
Kriget ar inte s i alldeles samvets; löst: det strävar s i gott det kan att kompensera mortalitetsstegringen.
" Pi blodrus följer köns- hunger ", säger Kaethe Schirmacher i D e r A b o l i t i o n i s t, " men ett enformigt och ledsamt leverne har samma verkan ".
Den senare orsa- ken ar tydligen med i spelet vid den stora och opiraknade nativitetsökning, som förestir i en- gelska garnisonsstäder och kring övningslagren.
Det förefaller, som om opinionen med val- behag upptoge denna krigets giva.
I pressen.
uppträda respektabla herrar som piyrka, att man.
för tillfallet bör kasta över bord " principer som vi annars borde uppratthilla ".
Inget pryderi .och inopportunt moralpredikande nu längre - " o barn, barn, barn, o barn, barn, barn! "
som den svenske skalden s i medryckande kvad.
Kan patriotismen f i bukt med sidana solklara ting som religion och sanning, si m i den ocksä göra kort process med den sexuella etiken, som just nu ar ett si omstritt och svävande begrepp.
Det ar säkert mycket goda och allvarliga patrio- ter som bland mannen lita utdela tryckta pap- perslappar med uppmaning " att icke försumma nigot tillfalle till faderskap ".
Om dessa samma.
patrioter ämna göra nigot för de tillkommande barnen och.
dessas mödrar ar däremot tvivel- aktigt; men biskopar och societetsdamer sitta redan i kommitté för att begrunda denna öm- tiliga fråga, och scffragisterna, som med djup.
harm resa sig mot krigsnativitetsmoralen, skola nog göra sitt basta att försöka reda ' oordningen i begrepp och förhallanden.
Försöka och g i uti- der - mer kan en ' bättre mänska inte göra.
Det släkte, som nu lever; har ingen utsikt att lyckas i annat an det onda.
Det v e t man, men man bör inte t r o det.
, En stor tysk seger har röstrattsrörelsen att.
anteckna.
I storhertigdömet Sachsen-Weimar- s is ena ch har direkt kommunal valrätt i bide stads- och lantkommuner tilldelats alla " själv:
H E R T H A 208 ständiga " kvinnor.
.Det liter ju inte si grant som Hindenburg, ' men ' om man betraktar det noga.genom förstoringsglas, upptäcker man verk- ligen ett litet framsteg.
De ifrigavarande kvin- norna f i nämligen rösta personligen, under det de förut miste ' meddela sina önskningar genom ett.
maskulint medium .. Om valbarhet- tycks inte.
.
vara: tal: I fem andra av Tyska rikets stater aga kvin- nor direkt kommunal rösträtt, fastän endast i lantkommuner: Hannover, konungariket Sach- sen; Bremen, Lubeck och Schwarzburg-Rudol- stadt.
Goethes hertigdöme bibeh8ller således alltjämt, om än i största blygsamhet, sitt primat bland tyska länder. '
.
---.
.
.
D ' I,.
Kriget: ens social strålkastare.
' - e åtgärder, varom det i föregilende artikel var fråga och som det.
nu- varande.
nödlitget Framtvungit i Tysk- land, få sitt särskilda intresse därav att de utgöra led i de strävanden kvin- norna länge kampat för.
Även om det skulle visa sig, att dessa åtgärder en- dast bliva temporära, så hardock staten genom deras tillgripande i princip er- känt deras berättigande.
En annan friga, som under aratal varit förem81 för ivrig agitation, laratinnors ratt till - att som gifta kvarstå i skolans tjanst, synes nu också u ' nder.
omständigheternas tryck gå ' den önskade lösningen till mötes.
.En början har gjoits i Baden, där bri- sten på manliga lärarkrafter skall vara mycket stor. '.
Varje fall skall dock givas särskild .approbation, och vederbörande, får.
varken ratt till pensi,onsförsäkring eller till.
lön ander nödtvungen vilo-.
.
.
period.
- - I Frankrike *, daremot ha stat och kommuii länge haft gifta kvinnor i sko- lans; tjänst-.
: Vid förefallande kungen ledighet .erhålla dessa lärarinnor, liksom ' * - 2 alla inom statens tjanst - post, tele- graf, fattigvård etc. - samt i industrier anställda kvinnor, r ä t t till en viss tids vila med bibehållen full lön.
Frankrike ar på moderskyddets område ett föregångs- land.
Det privata initiativet har varit det banbrytande elementet, och lag- stiftningen har följt efter.
Sjukförsak- ringen ar ej obligatorisk som i Tysk- land utan liksom hos oss fotad på fri- villighetens grund, varför en - effektiv moderskapsFörsakring genom sjukkas- sorna icke har kunnat genomföras.
Genom lag av 17 juni 1914 har det dock visat sig, att a v e o under.
sådana förhållanden grunden kari läggas till ett betryggande moderskydd.
I själva ver- ket ar det nya Franska långt mera effektivt an det tyska och genom sin enhetlighet vart all uppmärksam het även hos oss.
Staten åtar sig där alla utgif= tema, under det att i Tyskland dessa baras gemensamt av den försäkrade och resp.
arbetsgivare. '
Enligt den nya franska lagen har var kvinna, gift eller ogift, rätt till- under- '
H E R ' T H A 209 I 8 -.
stöd.
fön ' e och.
under nedkomsten.
Det uppställes endast tre fordringar: att till- höra, fransk nationalitet, att: vara.
be- hövande och att ha stadigvarande arbete antingen utom eller i hemmet.
Belop- .pet, vilket.
ej &amp; r betraktas som fattig- hjälp,, bestämmes av kommunerna och ar lika: för- alla.
.
En fast och.
enhetlig ' grund.
för vår- den av den ' behövande.
barnsangskvin- nan var.
således lagd strax före .krigets utbrott.
SåsOm krigstillskott erhåller var familj,.
.som genom kriget inist sin .för7 sörjare -: vare sig genom mobilisering eller .arbetslöshet -,.
1,25 frc.
om da- gen samt ' ytterligare 50 c.
.för vart barn.
I övrigt lainnades faltet fritt För den, privata.
hjälpsamheten. '
Under flera månader efter krigsut- .brottet hörde .man i det övriga:Europa så gott som ingenting om vad de franska kvinnorna företogo sig för att möta och mildra: följderna av krisen.
Har.
och dar i utlandspressen kunde man ocksh .finna rätt nedsättande antydningar om den roll dessa smakens .och behagets döttrar spelade inför den allvarliga situa- tionen.
Först efter hand har det kommit - till utlandets kännedom; att de franska kvinnorna ingalunda i, förmiga av social krigsberedskapstitt tillbaka för de övriga ländernas.
De ha tvärtom alltifrån krigs- utbrottet - .varit intensivt sy ' sselsatta - alltför upptagna för att tanka .på ' att .ba- suna ut sina.
goda .gärningar.
.
De uppgifter, som pålagts dem, ha åtminstone till en viss sida varit mera ' krävande an vad fallet är i de övriga krigförande länderna.
Sålunda ha de mitt ' uppe.
i sitt övriga ' vitt förgrenade hjälparbete.
också: haft, åtskilliga hiindra- tusental ' flyktingar .att omhändertaga, flyktingar från eget, land:.
säval söm från ' Belgien.
Detta arbete.
har. '. "
Kvin- nornas Nationalförbundu organiserat.
p i ett förträffligt satt.
I deras för Jyk- tingafna upprättade byrå.
ha inte mindre än f y r a h u n d r a t u s e n; oftast utblottade; människor, inskrivit sig.
Bland annat har.
byrån till uppgift att sammanföra För- skingrade familjemedlemmar och: liar därför förbindelser i England, Belgien, - Holland och - Schweiz.
Anda till 128 familjer o m d a g e n ha genom byrån.
.
återförenats.
Vilken summa air arbete ligger- icke: ensamt bakom dessa siffror !.
Det ar.
en välgörande varme över de.
.franska kvinnornas.
strävanden att mildra ' de sociala olyckor kriget medför.
Om man aldrig förr förstatt det, så blir det nu klart, att lösningen av en social fråga .måste.
vara lika mycket hjärtats som huvudets sak.
: Därför ar det icke nog, att staten tar en " saku.
om hand.
Rum måste.
också lämnas ' för det pri-.
vata initiativet.
Därför.
kanl; inte .heller den del- av mänskligheteii, som nar:; mast representerar det varma - momen- tet, känslan, undvaras.
De, som repre- .sente ' ra huvudet, må kalla denna ' för - sentimentalitet så mycket de .behaga.
Det sätt, varpå de franska kvinnorna ordnat hjälparbetet för de genom kriget lidande barnen, röjer en verklig kans- - lans genialitet.
För dessa barn, vars fäder .offrade liv och blod för landets rädd- ning, var endast det basta gott nog.
Redan vid krigets utbrott bildades en institution, som går under ' det tilltalande ' namnet u Les famiiies .d9Etretat. "
,., .. Vid Norinandies kust; i den skönaste ' '
210 ' ' H E R T H A dalgång mellan kritklipporna, ligger den kända badorten etretat med-sin mangd av vackra villor inbäddade i rik grönska.
Dessa villor upplatos till hem åt sådana barn,.
som mödrarna ej vor0 i stånd att behålla hemma.
Var villa ar ett hem.
I vart hem mottages högst 20 barn, som stå under en.
umammasu ledning.
För att det sa mycket som möjligt skall likna och ersatta ett verk- ligt hem äro gossar och flickor blan- dade.
Tillämpningen av denna fram- synta pedagogiska tanke ar säkert en nyhet för Frankrike.
Dessa hem äro icke temporära, utan.
det ar meningen, att barnen-i dem skola få hela sin uppfostran.
De mindre gå i .skola, de äldre, såväl gossar som flickor, utbildas vidare i yrkesskolor.
Redan i början av februari hade bar- nens antal i dessa familjer vuxit till 600, och filialer vor0 upprättade i västra och södra Frankrike.
En större lant- brukskoloni planerades samtidigt i. Al- gier.
Hela detta arbete bares på privat vag genom den över hela landet för- grenade L ' Association n a t i o n a l e p o u r la.
' protection d e s v e u v e s e t d e s o r p h e l i n s d e la g u e r r e d e 1914.
Vad ett sådant enhetligt och i stor stil fört uppfostringsarbete kommer att betyda för.
lakandet av krigets sår sival som för framtidens hela utveckling kan val knappast för.
högt uppskattas.
Får, utförandet motsvara planen kommer detta arbete idealet så nara som möjligt.
-- - av helt annan natur, som i Frankrike lagt beslag på uppmärksamheten.
Det sägs att knappast en tidning finnes, som ej sysselsatt sig därmed, att ingen tid- skrift utkommit, som ej utlyst enqueter därom.
Det ar den mycket ömmande och grannlaga frhgan om l e s p e t i t s i n d é s i r é s, dessa arma, ännu ofödda vasen, som väntas i mangd i de av fienden härjade provinserna såväl som bland flyktingarna därifrån.
Att diskus- sionens vågor gått höga ar mänskligt nog.
Medkänslan med de arma kvin- nor, som fallit offer för det nesligaste av alla våld, harmen över den natio- nella skymfen, hatet mot inkräktarna, allt har i uppbrusningens hetta förenat sig till en dödsd0.m över de ännu ofödda.
Såväl representanter for domstolarna som för skolan och vetenskapen ha enhälligt uttalat sig för det berättigade i att lagen mot fosterfördrivning i ett .så extraordinärt fall som detta suspen- derades.
En motion i kammaren hade samma syfte.
För att motverka sådana tendenser tillsatte regeringen en kom- mission med uppgift att utreda på vad satt staten bast kunde hjalpa de olyck- liga offren.
Ingen kvinna synes ha varit associerad med denna.
Atminstone blev inrikesministern den 25 mars interpel- lerad av deputeraden M. Brenier om huruvida ministern i en fråga som denna icke ansett det behövligt att höra kvinno- organisationernas mening.
Enligt mi- nisterns svar var beslut.
i samrhd med * den tillsatta kommissionen redan fattat.
Medan i Tyskland livsmedelsfrågan Mått och steg voro redan tagna för att på under vinterns lopp stått i förgrunden .i administrativ vag och under full diskre- den offentliga diskussionen, ar det en fråga tion kunna hjalpa de olyckliga kvin-
H - E R ' T H A - S, ' norna; för så vitt de vor0 nödställda;, samt bereda största lättnad At dem, sam.
ville .lämna barnet till 1 ' Assistance pub- lique ...
.
.
Redan förut hade emellertid en kvinna vågat uppträda mot den rådande ström- ningen.
Det var J a n e M i s m e i L a F r a n ~a i se.
I besinningsfulla men var- ma ord tolkade hon en varelses ratt till livet.
oavsett vilka omständigheter som tant det.
Man försonade icke de olyckliga ' med deras öde genom att tillåta dem begå ett brott, men man hetsade dem till förtvivlan genom att på förhand.
döma deras livsfrukt.
De skulle vara föremål för respekt och skänkas allt möjligt stöd av stat och enskilda; Endast deras egna samveten skulle avgöra, om de ville behålla barnet eller ej.
Enligt Jane Mismes ljusa tro skall ' modersinstinkten-i de flesta fall segra över avskyn för våldsbragden; Hon överser ej, att frågan tillspetsas I d e.
fall, då den kränkta ' kvinnan a r gift, men aven härvidlag tror hon, att en mildare uppfattning skall gå av med.
segern.
- Men kvinnan a r ju ej ensamt offret.
Barnet är det i kanske ännu högre grad.
För att ej en särskilt mörk flack skall komma.
att vidlåda dessa hitte- barn a r det bestämt, att alla, som det allmanna tar hand om, skola inregist- reras i Paris,.
varigenom hemligheten av.
deras börd kan bevaras.
Enskilda röster höjas dock för att också dessa barn böra omhändertagas av Les familles d9Etretat.
- Det vore av icke ringa vikt.
att Få klarhet över huruvida de utbrott .av rå djuriskhet, varom har ar fråga, äro ' 21 1 symptomatiska för kriget, ' så att ingen kultur skyddar för dem, eller om.
de äro .ett potenserat * uttryck for en tids- riktning.
I förra ' fallet, vore.
' fredsdom- stolen i .Haag synnerligen klandervärd., som med det länge väntade världskriget för ögonen ej sökt skydda den dyrba- raste egendom en kvinna har, hennes ara.
Under det sista halva århundradet ha vi haft åtminstone, ett stort krig mellan europeiska k u l t u rfoik - det a r endast ' .om ' sgdana har kan vara fråga -, och det vore mer.
an under- ligt, om minnet av sådana ogärningar; såvida de förekommit annat an spora- diskt, ej skulle ha bevaratsig-för att påkalla uppmarksamhet " i Haag.
.
Vis- serligen brukade kvinnorna förr ' i dylika fall tiga och lida, - men vi ha .ingen an- ledning att tro, det deras fäder, bröder och man icke skulle ha talat då, liksom d e ha talat nu.
- Deras känslor skulle ha varit desamma.- V å r a förstörda stader kunna resas.
upp igen "; skriver en gammal - soldat, " men.
vad som över- gått våra kvinnor kan aldrig upp ratta^.^ Troligt ar, att Haag-domstolen ej har förutsett att något ' sådant kunde handa bland nutidens kulturfolk.
De moderna hararna bestå ju ej av löst hoprafsat folk utan av personer u r alla samhalls- klasser, oftast med familjeband; en miljö, vari bildning och uppfostran äro tillräckligt starkt representerade för att kunna ange tonen och över vilken dis- ciplinens band äro stränga.
Nar trots allt detta ogärningar förövas, som i neslighet ej stå de halvbarbariska ha- rarnas något efter, då frestas man att tro, det o r s a k e n .ligger djupare, att den a r att söka i d e n i sedligt shanseende nedåp ' ' ' '.
.
.
HERTHA 212 gående tidsriktning, varöver klagas i nan.
Skulle detta vara fallet, så har alla moderna samhällen, att kriget blott .detta fruktansvärda krig i .ännu ett av- ar anledningen.
och att förutsatt: seende blivit ett al1v.arligt.memento M. ANHOLM.
ningen a r bristande ' respekt för kvin- för vår tid.
Rosa Mayreder - o m kön och kultur.
.
E.
n j.ulisöndagskvall ' på Meissens slotts- terrass, fullsatt med stilla festande borgerskap, hörde jag första gangen talas om .den uppsats jag härnedan meddelar.
.Vi hade ' väl, .som.
vanligt under alla dessa .oförgätliga aftonsamkvam- på de romantiskt-idylliska hojderna vid Elbe, glidit in i. någon kvistig problemdiskus- sion, - en sådan som brukade .andas me.d att jag vördnadsfullt nedlade vapnen och suckade:,, Kara fru Mayreder, nar jag inte stämmer.
riktigt överens med er, da blir jag orolig och finner det på ti- den att revidera mina åsiktera.
.
.
Jag minns inte mer vad.
som föregick, me.n tydligt hör jag orden: J a, om kultur och civilisation har jag skrivit en utred- ning för Ostwalds tidskrift An n a l e n d e r Natur- u n d Kulturphilosophie, och .jag skall skicka e r ett särtryck, nar den kommer utu.
Det löftet intresserade mig ännu mer an det civilisationens tri- umftecken, som denna stund .visade sig i rymden ovan oss - en Zeppelin, som ilade likt en mjukblå liten sky tvärs över det.
aftonrött skimrande landskapet.
Mer an ett halvår ' förgick, innan den utlovade skriften kom i mina händer.
- 1 .brevet, som åtföljde den, fanns ingen erinran om den drömvackra solned- .a '.
.
gångstimmen på Meissens slottsterrass, men åtskilligt nattsvart om kultur och civilisation:.
.
,, Vårt liv har i Wien ar visserligen så föga berört av krigshändelserna, att man nästan kunde glömma dem, om inte tidningarna vore.
- - -.
Men det inre livet!
- I min lilla vänkrets råder en obeskrivlig depression.
Och, det inte egentligen over krigets utgång, ty för- troendet till Tysklands kraft .och hjalp- kallor står.
aven har orubbligt fast, utan över den europeiska kulturens katastrof.
Ingen kan göra sig en föreställning om hur det som föresvävade oss som euro- peisk kultur, det som var marken för vårt andliga arbete, i framtiden skall kunna återställas.
De europeiska kultur- nationerna vordna indianhorder, som slita sönder varandra fysiskt och and- ligt -!
Ack, det .finns ingen möjlighet att utplåna denna oerhörda blodskuld ur kulturnationernas liv !.
Ingen möjlig- het att rehabilitera civilisationen Från denna skam!
Jag publicerade i fjor en essay, i vil- ken jag belyste den moderna ' civilisa- tionens kulturfientliga karaktär, utan att ana hur snart händelserna skulle lämna en fasansfull kommentar till denna upp-
H E ' RT H A fattning. '
' Upptag vanligt .det lilla arbetet; om ' an varje teoretisk ' utredning i vika blodiga dagar verkar som ett.
hån över det ' andliga arbetets.
.
.
På ' min begäran .har jag f %tt Rosa Mayreders till %telse att i sammandragen form meddela ert has läsare den gan- ska omfångsrika .och i intet hänseende populära avhandlingen, som bar titeln,, Geschlecht u n d K u l t u r u.
Man går därvid miste om en del axdess tankerike- dom, men .. dess mest frapperande for- mella drag, den hårt packade tankekorn densationen, framstår: s % mycke.t Askåd-.
ligare.
....
KhJ.
t ' s '.
.
.
.
l.
- ' .. 1.
C., 6 D e n fas, i vilken den europeiska kulturmänskligheten i.1 över ett århun- drade befunnit sig, kan måhända bast betecknas som ett.
tillnyktrande u r alla det förflutnas illusioiier .. Mer an någon- sin.
hars förståndet vunnit den andliga ledningen.
Insikt i skeendets lagar, i kunskapsprocessen och.
de villfarelser, som åtfölja ' den, individens befrielse ur de fördomar, som gå hand i hand med fasta traditioners och seders valde - det a r denna epoks företräde framför alla.
.tidigare.
.
I den.
enskildes ' föFhållande till tradi- tionen kan man .. särskilja trenne stadier.
Från ' den .troende underkastelsen, som i traditionen obetingat vördar samfunds- viljans uttryck.
och dess Överlägsenhet, för vägen till den polemiska kritik, var- med individen up ' preser sig mot en norm, som icke längre motsvarar hans andliga behov.
: ' Men a r den ' makt bruten, som tvingar till underkastelse under.
den härskande normen på individualitetens ' 213 .bekostnad,.
så: inträder möjligheten .till .fri vardering: enligt synpunkter,. '
som ånyo låta traditionep vederfaras rättvisa gent.emot.
den; individuella- viljan.
; .., t y att genomskada.
en illusion eller övervinna en- tradition betyder icke ' att ha ersatt dess funktion i sam hällets organism.
S % ungefar har traditionens förfall ut: q e h t sig även p % könsproblemets om: råde.
~ v i n n l i ~ h e och t manlighet s &amp; kulturprodukter, ärinu för ett.
par tre manskoåldrar sedan höjda över ' all per: sonlig kritik, ha under: nittonde seklets lopp gjorts till .foqe,mål f r i r i d e vilka ingen tänkande kunde undandraga.
sig.
.Allt färre.
bli de som framhärda i den troende underkastelsens tillstån ' d, - alit talrikare de s6m gripas av d l polemi- ska l resningen;.
bortom.
dessa stån ' d- punkter.
börjar.
på grundval .. av djupare insikt den fria värderingen: inställa sig.
Detta gall&amp;- väl huvudsakligen ' .om kvinnlighetens: problemer.
I: frigörelsen fran könstraditionen ha kvinnorna gått systematiskt tillväga, under det.resningen mot tvåhget av en .inadekvat .livsform.
bland mannen på sin .höjd Uppträder som .enstaka företeelse och ' i fråga om enstaka punkter.
.
,.
Asikten att kvinnlighetens kulturform rymmer.
.högre värden an.
man.
på den polemiska resningens stadium v.ar böjd att medge har numera.
trängt.
ige- n o m aven.
.i d e kretsar, som kämpa för könens sociala.-1ikstiilla.nd ' e.
Och därmed .uppfordrär .. deh alltjämt på nytt till undersökning .av&lt; könens: särskilda kännemärken .och egenskaper.
på psy- kiskt område eller '.
a w d e t - i könens .ty.
piska gestalt,.
som-.
beror på oföryttei; liga, med- den:sexuella.
differentieringen,, ', s '.
214 ' H E R T H A givna egenskaper, och det som harstam- mar fr8n historiskautvecklingsbetingelser och från kulturinfl ytanden, som nöd- vändigt måste förvandlas med de yttre levnadsomständigheternas förändring.
impulserna eller den egocentriska sjalv- känslan, dessa den aktiva sexualitetens viktigaste följdfenomen.
Det fär emellertid .inte förbises, att man ingalunda har som vid de bagge De nyaste biologiska forskningarna kullkasta andra grundfakta har att göra med en teorin om e n essentiell vasensolikhet mellan undantagslös, från könsdifferen tieringen könen.
Men hur man än m &amp; ställa sig till detta oskiljaktig företeelse.
I oberäkneligt problem; föreligga tv8 .grundfakta, som racka till många fall upphäver har den individuella att förklara divergensen mellan könens utveck- naturen det typiska könsmedvetandet Iingsbanor.
De heta m o d e r s k a p och fader skap.
P8 moderskapet har naturen lagt hela och förvandlar det till dess motsats.
bördan av fortplantningens uppgifter men till Och dessutom röjer en subtilare, förut- gengäld satt avkomman i det innerligaste och sättningslös iakttagelse, att det med han- otvivelaktigaste samband med modersorganismen, syn till själisk aktivitet och passivitet under det faderskapet miste betala för sin be- gives en rikare individualiserad grad- frielse fr8n bördan .genom saknad av visshet om sitt organiska samband med avfödan.
Allt- skala än ett generaliserande schema i f r h kulturens begynnelse utvecklade sig urdessa kan uppvisa.
Däremot a r det en under ojämnheter, som i naturtillstindet synas spela alla förhållanden giltig lag, att en kvinna en ringa roll, e n allt skarpare präglad köns- för att fylla sin uppgift som naturväsen skillnad.
Moderskap och faderskap äro de ha- måste underkasta sig havandeskapets kar, kring vilka kulturhistorien vänder sig i sitt forhiillande till könen.
och födandets vedermödor, under det Till dessa ' bagge grundfakta sällar sig mannen fullgör samma .varv genom ett ett tredje,.
som likaledes påverkar kö- ögonblicks lust.
Och likaså a r det en nens förhållande till varandra i riktning under alla omständigheter giltig lag, att åt olikhet.
Mannen känner sig själv som mellan mannen och hans avkomling sexualsubjekt, kvinnan sig själv som icke består någon.
organiskt omedelbar sexualobjekt, och betydelsen av denna förbindelse, som på naturlig vag fast- skillnad sträcker sig mycket långt ut- ställer hans faderskap.
Fördenskull blir över dess egentliga område.
Ty i och han, så snart han gör anspråk på sin med det att kvinnan som person an- avkomma, nödsakad att skapa inratt- lägger den roll av objekt, som det man- ningar, som skola tillförsäkra honom liga könsmedvetandet tilldelar henne - den av naturen vägrade vissheten, lik- en roll som ungerar motsvarar bytets som han å andra sidan genom sin fri- inför erövraren -, berövar hon sig alla het från fortplantningens mödor synes privilegier, som uppstä ur subjektets redan av naturen bestämd att förrätta självständighet.
- I kraft av denna sjalv- arbeten av annan art.
Man har därför standighet övertar mannen som bega- vant sig att betrakta det manliga könet rande, krävande, erövrande part den som det till skapande produktion och aktiva rollen, under det kvinnan som till arbete i allmännaste utsträckning den passiva parten saknar anledning kallade och det kvinnliga som det till mo- att i sig utveckla vare sig de aggressiva derskap och den husliga verkningskret-
sens därmed sammanhängande uppgif- ter ' inskränkta, Men kulturen, och ännu mer civilisa- tionen, har redan fört mänskorna.
av bagge könen mycket för långt utöver deras ursprungliga uppgift som sexuella naturväsen för " att tillåta dem en enkel och enhetlig livsgestaltning enligt köns- bestämmelser.
Könsproblemets svarig- het ligger, just dari, att kulturen, i det den ' befriar.
individen från hans natur- ändamål som blott barare av fortplant- ningen, tillika ' sätter honom i beständiga konflikter " med det naturandamål, som a r upphov till hans .sexuella organisa- tion.
Man ' och kvinna som naturväsen och man och .kvinna som kulturvasen, det a r helt skilda ting.
Sh kunde ännu för en manskoålder sedan kvinnorörel- sen - kampa för kvinnornas ratt att fylla de ansprak.
kulturprocessen ställer på dem; nu maste den .redan gentemot de sociala och ekonomiska kraven på den enskilda kvinnan försvara .hennes natur- moderskapet.
rätt ', ' - ' Här är platsen att ange vad Förf.
menar med " kultur " och " civilisation ", begrepp som icke fhtt nigon allmängiltig begränsning och som ofta brukas Gnonyrnt.
Som civilisation beteck- nar hon " de ur de tekniska medlens fullkom- nande framgiende inrättningarna och levnads- tillstinden "; och kultur definierar hon som " ett ordningens tillstand, genom vilket livets yttre hjälpmedel sättas i bestämt lagbundet FörhU- lande till psykiska förlopp " eller, när kulturen Fattas som social produkt, ' " en allmängiltig livs- form, i vilken.ett ideellt innehi11 kommer till uttryck. "
Särskilt civilisationen bidrar till att försvåra och intrassla individens lev-.
nadsvillkor i förhållande.
till hans sexu- ella beskaffenhet.
Upprunnen.
ur be- hovet.
av lättade levnadsvillkor, följer den i .sin utveckling egna lagar, som icke stamma överens med det ursprung- liga ändamålet och som redan fullstan- digt ha trängt .detta i bakgrunden.
Det underlättade och förenklade tillfreds- ställandet av naturliga krav ä r inte längre syftet för .en högtstegrad civilisation, utan tillfredsställandet av nya behov, som ideligen skapas genom det civili- serade levernets komplicerade apparat sava1 som genom det civilisatoriska arbetet med dess alltmer raffinerade teknik.
Det som för naturfolken a r så ödes- digert.
vid beröringen med civilisationen, bristen på anpassning tilbförändrade.
levnadsvillkor, ' det: erfara till en viss grad aven de generationer av kultur- folken, som drabbas av nya, civilisato- riska .triumfer.
T y felet med civilisa- tionen som.
teknisk levnadsfullkomning består .framför allt dari, att den icke alstrar några ledande ideér och att ' den utvecklar sig efter lagar som icke äro identiska med kulturens mål.
Alla-tek- niska uppfinningar ha en utvecklings- bana, på vilken de drivas.
fram genom intellektuella och ekonomiska betingel- ser; arten av deras verkan på tingens inre gestaltning, livets själiska tillstånd, be- tyder därvidlag alls ingenting.
Och så- lunda ' uppleva vi i den moderna civi- lisationen det oerhörda skådespelet av de tekniska maktmedlens förbluffande utveckling i samband med.
kulturens förintande, d. v. s. förintandet av.
den sköna livsformen, den harmoniska bild.
ningen, ja halsa och lyckoduglighet., Ursprungligen ett, skilja sig kultur och cililisation i sina utvecklingsbetingelser, och .det b e h ö ~ s alltid - generationers ar- ' -.
.
216 - H E R T H A bete för att omsätta nya civilisatoriska erövringar i motsvarande sociala och personliga tillstånd.
Fördenskull måsfe kultur och ciyilisation oundgängligt råka i - fientlig motsats; så snart det civilisai toriska arbetets tempo - oproportionerligt överträffar kulturprocessens, som fallet ar - i " nutiden. '
Det ostabila, som genom d e tekniska nyheternas raska följd kom- mer in.
i.
de yttre levnadsförhållandena, st &amp; - kulturprocessens organiska växt.
Först genom denna kunna d e civilisa- toriska erövringarna göras den mansk- liga naturens högre tendenser underdå- niga och bringas i en forma1 levnads- ordning.
Ty dessa erövringar tjäna som sagt icke bestämda: kulturidéer; deras verkningar på det mänskliga samfunds- livet äro ' varken på förhand Övervägda eller ens möjliga att ' beriikna.
Kultur däremot riktar sig på föi.verkligand.et av ideella mål, till vilka man närmar sig genom ieligiös,.
social och konst- närlig strävan.
.
- - Dit höra ' nödvändigt: dessa komplex av föreställningar, vilka inaividen övertar som resultat av många generationers.
samfundserfarenhet för att låta sig ledas ' av dem - alltså det man kallar havd eller.
tradition.
Försåvitt den sociala kulturen betyder en organisk formation, som individens vilja underkastar sig, är fasta traditioners välde oumbärligt.
Så snart detta välde råkar i ' förfall, så snart traditionerna förlora sin bindande makt, försvinner smed.
dem kulturen s o m allmän företeelse, som social pro-.
dukt.
, ' Kultur i denna mening är därför varken förenlig med en alltför snabb ökning av civilisatoriska erövringar, ' ' som leda till föran.dringar i samhällets ekonomiskt-praktiska grundvalar, eller med den polemiska resningen mot tra- ditioner som blivit ohållbara och endast hämma individen i hans utveckling i stället för att bestämma hans förhållande till det allmänna.
Det är inte brist på teoretisk uppskattning av kulturen som kännetecknar den moderna epoken; det ar ofiirmåga till gemensamhet i kulturskapande.
.
Det ivrigab teoretiska bemödandet om kultur, som, knappast är ringare an samtidens väldiga civili- satoriska arbete och genom- vilket kul- turen i det moderna tänkandet ställes rent av i jämbredd med religionen, för- blir.
dock gentemot de härskande till- stånden lika vanmäktigt som t.
.ex.
den kamp Ruskin på sin tid förde till skydd för kulturen mot civilisationen.
Låt oss erkänna det: vi äga inge.n gemensam kultur och k u n n a inte aga den.
.
I den nuvarande perioden av kulturlös civilisation är på sin höjd den form av kultur möjlig, som icke a r bunden vid traditioners välde.
Individen, som med egna viljeriktningar är född in i en.
övergångsepok, besitter i varje fall möj- lighet att avsides från de rådande civi- lisationsvardena ge sitt liv en form efter högre tendenser.
Uppfatta, vi social kultur som en allmänt giltig livsform, i vilken ett ideellt innehåll ' härskar genom tradition,.
så kunna vi som per- sonlig kultur betrakta livsformen för ett ideellt innehåll, som individen efter fritt skön sätter över sig.
Av nya och gamla element väljer .han vad som närmast motsvarar hans - individuella laggning; gemensamhet får han blott mycket ringa utsträckning räkna på,
nar, de.
f ö r.
1 ' 5-20 Ar sedan.
genom; drevo upptagandet an detta ämne, på skolplanen.
Motståndarna tillhörde van- ligen det .svagare.
könet och återfunnos särskilt ofta bland 1ararinn.orna.
Deras motstånd.
.har emell.ertid amed.
åren mattats.
allt.
mer och till synes i. all ?.
manhet - rent av övergått ' till: intresse och förståelse för amnet.
Vid genom- lasandet1 av nämnda artikel tycker man sig emellertid stå.
inFör en gerigångare från slutet av förra eller början av detta århundrade.
Sättet att föra .kam.
frå ' gan, argumenteringen,.
förslaget till.
Frågans lösning, allt upprepas ': från Uenna.
' tid; Man måste ge artikelförf.
@ tt: .til:l, .en viss grad.
Det galler.
att vaka.
over att de praktiska arbetena icke - ingripa i skolarbetet till; förfång: för &amp; en teore; tiska undervisningen.
Intresset för spe: ciellt.
skolköksundervisning.
h a r.
stigit .i.
nästan misstänkt .grad.
Ja, det h a r gått.
så långt, ' att-det förefaller som qm man trodde.
att .allt socialt: ont ' .kunde, botas ' med matlagningskurser.
Sant .ar, att.
.. särskilt mannen omhulda, amnet med.
rörande omsorg.
De g ö r a sig ofta skyl-; diga till samma.
missuppfattning som artikelförf., i det de antaga, att amne ' t är till för att ge flickorna yrkesutbild-.
ning eller husmoderlig utbildning.
.. (För att inte tala om att man kan få höra: Huslig ekonomi i. den h6&amp;e flick- sådana tankar uttalas som att det at.
:.
.
skolan.
.
så bra; att.
flickorna få- Iara sig laga.
.
.
.
.
.
god mat.).
.
: Uppställer mari sådana for- dringar på amnet, så blir man emellertid Arade redaktör.
.
.
Med Bnlednirig av en artiktl i: Hertha antingen mycket.
besviken av:.undervis- den ' \ l maj, benamnd " Några.
tankar.
om ningens resultat - eller: tvingas man att flickskolan!
', an.håller undertecknad, att ge; amnet en .alltför star plats .på sche-.
Ni benaget ville införa: nedaiistående.
mat.
Och.
dessutom - artikelförf.
; har Ehuru fullt medveten om att.
frågan alldeles $tt i att tidpunkten ej ar den egentligen ' hör hemma i en pedagogisk lampliga ' för en utbildning av ovannämnda.
tidskrift va ' gar.
jag dock hoppas, att-8Ni; slag.
Vi ha val skal att hoppas, att kvinnor dA.
Ni redan upptagit den genom infö- skola få.
öva.
allt mer .inflytande, nar rande av fröken Sondéns artikel, aven det galler organiserandet av.
läroverken ger utrymme åt .ett inlägg, vari saken för kvinnlig ungdom., Och vi: kunna ses från en i.viss mån motsatt-synpunkt; med skal också våga tro, att '.
d e - ej.
Pioniarerna för amnet huslig ekonomi skola tillåta, att flickornas ': utbildning hade en ' ganska.
: hård dust att kampa, skall ' återgå .till gamla tiders ensidiga knappast * mer an .i fraga om.
det han bibehållit av det traditionella.
Men från enskildas .kultur kunna möjligen de.
.
,, kom- '.
.
riktlinjer utlöpa, efter vilka.
en maide.
allmin .kulttir skulle kunna.
.
utveckla ' sig.
: - Och har svänger vår betraktelse-över- kultur och civilisation tillbaka till köns:.
, va ini.
probleniet, ' vaiifrån d i n.
utgick.
lighet och kvinnlighet som allmänt giltiga ' varden av en på tradition vilande.
samhallskultuk.
aga: icke längre.
nigon djupare - grund '; både som natu; och ' som ' kulturprodukt ha de förlokaf .all ti~lforlitli~het.
Vill man ' det oaktat bestå dem en undersökning som personligt.
kulturproblem; si3 måste man framför allt grahska könens andel- i den företeelse,.
som starkast präglar det moderna livet,.
.
.
i - missförhållandet mellan, kultur och civilisation.
. '
' s a
218 H E R T H A utvecklande a v endast deras.
färdighe- ter, utan .att de.
alltjämt skola arbeta för att ge dem en så.allsidig och grundlig utbildni.ng, att, nar det.
galler valet av levnadsbana, de ej matte tvingas in i yrken, som de sakna håg för, endast.
för.
att dar.
finna.
ett levebröd.
.
För .undertecknad galla emellertid dessa synpunkter icke endast flicksko- lan utan: aven folkskolan.
Jag protes- terar därför bestäm t mot artikel förf:^ " varma gillande ", o m.
ett experimente- rande i - antydd riktning.
stannar inom folkskolan.
.För folkskolans barn ar skoltiden i allmänhet det enda ti-11falle, som ges,.
för inhämtande av boklig kunskap, och deras skoltid ar alltför begränsad för att man skall ha.
rattig- het att försumma.
den .teoretiska utbild- ningen och i stället ge den praktiska undervisningen oformligt lång tid .. Aven här finnas studiebegåvade flickor, som ha rättighet att begära, att man tar.
hänsyn till deras.
anlag, och .jag vågar påstå, att även .för flickorna utan s. k. läshuvud kräves att schemat i detta avseende blir noga .avvagt.
.
Nar undertecknad .ur.
ovannämnda ar- tikel upptar till bemötande endast vad som rör huslig ekonomi, gr ett av skä- len det, att ' .artikeln visserligen berör åtskilliga ' onödiga utväxter på flick- skolanu, men endast som katten kring het ' gröt, för att återkomma till och ut- mynna i anfallet på amnet huslig eko- nomi.
Vad ar målet för undervisningen i detta ämne, och hur lang tid kan anses rim- ligt att ansli till.
detsamma?
Målet för skolundervisning över huvud taget ar val att uppfostra allsidigt utyecklade, självständigt tankande varelser, som för- må göra en nyttig insats i livet.
Kan huslig ekonomi sagas vara av betydelse ur denna synpunkt?
För att kunna be- svara den frågan.
måste man göra klart för sig vad man anser bör uppställas som mål för denna undervisning.
* Man kan.
lagga olika måttstock på.
amnet, och jag vill ej påstå, att det under alla förhållanden har samma berättigande som skolämne.
Blir vinnandet af största möjliga färdighet i matlagning huvud- saken, så håller jag med artikelförf.
om att amnet snarare hör hemmet eller-yr- kesskolan till.
Matlagning bör ej vara målet utan medlet, med vars.hjalp man söker uppöva vissa anlag och egenska- per hos eleverna och bibringa dem vissa vanor, som kunna bli av största bety- delse för deras kommande liv.
Sålunda har man vid denna undervisning ett synnerligen gott tillfälle att utveckla elel vernas händighet, ordningssinne och rh- dighet, deras iakttagelseförmåga och om- döme, att vänja dem vid sparsamhet och lära dem litet ekonomiskt tankande.
Givet ar, att tillika bör eftersträvas och vinnas en viss kunskap i matlagning, en kunskap, som visst icke ar att ' för- akta för nigon, i vilka förhållanden man an m &amp; komma.
Artikelförf.
skriver, att många kvinnor ej behöva kunskaper i matlagning, ja, för många ar det ett slöseri att använda en del av sin ut- bildningstid på att lära sig laga mat.
Om så är, torde det dock vara vansk- ligt nog att förutse vilka, som komma att tillhöra denna kategori.
Från vilka Förutsättningar skall man utgå?
Sam- hallsstallning, förmögenhetsvillkor, be- givning?
De två första äro allt for lätt rubbade.
Begåvning?
Ja, många högt begåvade kvinnor ha med glädje ned- lagt en del av sin intelligens på sitt hems skötande, och hemmet har ej blivit lidande på att en intelligent kvinna satt.
sin prägel aven p i den mera ma- teriella delen av detsamma.
Mig synes det naturligaste vara, att varje människa sattes i stånd att reda sig med de många vardagliga praktiska detaljer, som hela ens dagliga liv ar beroende av, så.
att man ej i alla sådana småting ar bero- ende av andra.
Det ger en känsla av kraft, av självständighet, att vara med- veten om att man kan.
hjälpa sig själv, och andra med, om det kniper.
219 H E R T H A " Låt hemmet görasittu, säger artikel- förf; Ja, men finns det garanti för.
att alla hem verkligen göra sitt i detta fall?
Om denna gren av undervisningen a r ett viktigt led i. flickornas uppfostran, får det ej bero på en slump om den meddelas eller ' ej.
Många skal tala för att det bleve något mera händelsevis.
Den tid på dagen, då det husliga arbe- tet i allmänhet brukar utföras, äro flic- korna upptagna av skolan.
Nar de komma hem och ha ätit sin middag, börjar Iax- läsningen.
På ferierna tycka oftast både mamma och ' barn, att denna tid, kuhde val få vara ' helt ledig.
Härtill kommer en annan sak: de flickor, som har nar: inast åsyftas, höra i allmänhet till den kategori, vars .. föräldrar ha råd att hålla sig med tjänare, och det a r i så fall dessa, som huvudsakligen utföra det husliga arbetet.
Kan av dem med skal begäras, att., de skola ha förmåga att undervisa?
Aven om husmodern a r den som övertar undervisningen, återstår det gamla välkända faktum, att regel- bundenhet i denna a r svår att genom- föra i hemmet.
Om undervisningen skall göra nytta måste, som artikelförf.
myc- undervisningen i d t mera invecklade arbetena inom hushållet till sådana kur: ser.
Artikelförf.
säger: " 1å t oss.
få flera fackskolor, som tillgodose olika .behov!
Ja, de äro synnerligen behövliga och kunna alls icke ersattas av skolköken; Men.
hur hänger denna önskan samman med artikelförfis kort.
förut, - angivna ståndpunkt, att allmänt intresse för prak: tiska ting och en viss allm,ann.dugligh~ icke .kan bibringas annat an i hemmet?
: En något mera praktisk linje för de flickor, som ha en mera avgjord .. lagg~ ning åt praktiskt håll, a r ett annat önske, mal, framhåller artikelförf.
Hon tillägger, att för detta ändamål a r vad skolan redan nu upptar av praktiska.
ting för: modligen tillräckligt, Enligt min ' åsikt bör skolan av dessa amnen ej uppta mer an varenda flicka behöver ay så- dana kunskaper.
H a r liksom .i.
övriga amnen skall skolan endast.
lagga grun- den, varpå.
sedan skall byggas vidare. '
.Yrkesutbildning i vare sig det, ena.
eller andra bör icke påtvingas någon, men de grundlaggande kunskaperna och far- digheterna i viktiga amnen skall sko- lan ge.
ket riktigt uttrycker sig, arbetet gå med På tal om aktningen för praktiskt ' ' klämc ': Vi ha en motsvarighet nar det galler läsämnen.
Vad beror det på att aven mödrar med undervisningsvana och höga akademiska examina föredra att sanda sina barn till skolor?
Det galler emellertid att ej ta onödigt mycket tid från de teoretiska ämnena.
En dag med omkring 5 timmar i vec- kan under ett ' Ar synes mig vara mi- nimum, men bör också kunna anses vara tillräckligt,, om undervisningen lag- ges p &amp; ett klokt satt, med målet klart - ett led i uppfostran, icke yrkesut- bildning.
Naturligtvis måste arbetena i köket utväljas med största omsorg, så att endast viktigare, lärorika nien sam- tidigt ej för ' svåra.
sådana medtagas.
Liksom man i handarbetsundervisningen bör uppskjuta klänningssömnaden till yrkeskursen, bör man också förlägga arbete utbrister artikelförf.
: " Hur många tyckas verkligen se vilken bra mycket allmanmänskligare utveckling ett prak- tiskt arbete ofta ger an ett rent teore- tiskt? "
Det förefaller en fullkomligt oför- klarligt hur förf.
med denna uppfatt- ning kan ha samvete förorda en.
rens.
.
teoretisk linje i flickskolan.
Artikelförf.
har nog alldeles ratt i sin tro, att, ' trots allt tal om nödvandighe- ten av det praktiska arbetet och upp?
skattningen av detsamma, det nog a r ratt klent beställt med denna senare.
, Men skulle det.
månne bli bättre, om eleverna efter 1asb.egåvning.
skulle upp- delas i de två föreslagna linj-erna?
Ak.
.ningen för # praktiskt arbete kommer att stiga i den.
mån man anser .det .vara vart en plats i skolan och.
i den .mån man inser,.
att det har betydelse för ', '
220 H E R T H A alla elever, inte bara för de dumma, med de möjligheter, som eventuellt sta som.
ej duga till annat.
En ofantligt vår kvinnliga ungdom till buds, nar det viktig sak, nar det galler att hos ele- galler att skaffa sig en självständig stall- verna väcka aktning för det- praktiska ning genom eget arbete, a r den svenska arbetet, ' ar att lararinnortia i de teore- kvinnorörelsens organ rätt forum för tiska ämnena verkligen uppskatta det dess dryftande.
slutligen skulle jag vilja tillägga: kasta eller, nar-denna uppskattning saknas, de förstå att dölja det: för eleverna.
Att icke bort barnet med badvattnet.
Giv intresset på detta håll stigit har redan flickorna inom alla skolformer - tillrack- konstaterats, men ännu finns missakt- ligt med bokliga kunskaper, - för att de med framgång skola kunna upptaga ning kvar, som måste övervinnas.
Artikeln slutar med följande sentens: kampen om levebrödet, men giv dem " H ' ur många mansiskor i de bildade också inom skolan sh pass mycket .klasserna veta t. ex:, att en frisk kvin- undervisning i praktiska ämnen, att de nokropp ar arbetsduglig, stark och ut- bli allsidigt utvecklade, handlingskraf- hållig ?. "
Det ' ar val ändå.
att tänka bra tiga manniskor!
GERTRUD BERGSTROM.
nog lågt om de bildade klasserna.
Borde: man- inte nöjt sig med att saga, att de ej ta tillräcklig hänsyn härtill?
Mycket vore.
ytterligare att tillägga .i detta ämne, Danskorna och grundlagsreformen.
Den - men jag .fruktar, att en icke fackskrift i förra häftet utlovade artikeln om denna sak .kan anses redan ha lämnat allt för stort har genom mellankommande hinder fördröjts.
utrymme åt en skolfråga.
Då denna Vi hoppas med säkerhet f &amp; den till nästa num- ' fråga lemellertid nara sammanhänger mer av Hertha. '
' Notiser frin bokvid - Den grymma lixan avMarika Stjern- andra siar om en världs sammanstör- tande.
Båda höja tveklöst och ankla- stedt.
Albert Bonniers förlag.
Den sjunde basunen av Anna Lenah gande sin protest mot kriget.
- Marika Stjernstedt laser - viljekon- .Elgström.
Tidens förlag.
- De två små broschyrerna äro bhda centrerad och klart deducerande - ut - ett rop mot kriget, starkt och ljudande ur den grymma läxan nödvändigheten var på sitt satt, - rösterna vitt skilda av ett målfyllt arbete för freden ..
Anna i färg och .tonlage.
Marika Stjernstedts Lenah Elgström, med domedagsbasunen ' nästan utan stigningar och sänkningar, ljudande i sina öron och en föraktfull jämn, koncis, saker.
Anna Lenah Elg- vrede mot orättfärdighetens valde 1å- - ströms som en brinnande låga, stigande gande i sin sjal, ser bakom varldsbran- ' röd i sm.ärta, sjunkande .vit i vånda.
den den möjliga gryningen av en dag, - Den ena ' ger med noggrann saklighet d i en helt ny samfundsordning skall - detaljerna av förödelsens styggelse på ersatta den gamla, som hon dömer ut E. K-N.
' en punkt av det ohyggliga dramat,.
den .fran grunden.
, '. '
a 0 a O: a.
Om Formamint skrifver hofsangaren Herr John Forsell, ~ tockholm: Vidare skrifver grefvinnan de Casa Miranda: .Jag: har vid upprepade tillfallen af indi ' s~osition och med basta resultat anvandt Edr a Formamint pastiljer,.hvil-, - ket jag härmed med nöje har aran intyga. "
.Jag kan pii det varmaste rekommende- ra Formaminttabletter mot heshet, hosta .. och strupkatarr.
Jag har sjalf rekvirerat.
dessa tabletter och funnit dem i högsta grad lindrande och i förkylning föriräffliga; B.
:.
.
a e a a a e.
.
.
uj~F.
.
* *.
.
.
. '
' C): a - &amp; tf ' cs ' fCeMLA&amp;$ d /.
,,: a a a.
* p7-.
m e.
.
O 9 ~0@~@@@@~8~@9@8@8@@@@@@@a~@aa@aaaaaaaaaaammaa,. "
I.
. '
&lt;
',.
.
.
:.
.
A $latsförmedlingen finnas anmälda lärarinnor,.
lektionsgivare, in- och utländska, kontorister, värdirhor samt hushållsbiträden av olika slag.
.
.
-. '
. "
" I .. .- '.
I -.
. '
' Z - ' 1 &lt; I .-. '
~.
i k s t 27.
62.
.
Platsförmedlingen ar.
, öppen %l.
12-41..
.
' - ' A.
T.
48 16 I Höktst b ë ä K t a n s v a r d.
nyhet !.
kvinnornarc, särskildt d e lägre klassernas Chr.
' 601lin: Kampen.
o m kärlek och konst.
Bemyndigad öfversättning jämte förord af.
Cecilia Biiiifh=Holmberg.
.
Ur innehallet: Men den ' tid nalkas, d8 kvinnorna skola genomsk8da sina undertryc- kares krigskonst .. A11 den ' blodiga orätt, som annu i alla " civiliserade länder öfvas mot 7.
".
.
, .- '.
s ....
.
.
kvinnor, ropar mot himlen.
Och dA himlen gör det till wir sak att föra kampen, enar vi kunna det, om vi vilja - d8 ha vi val ratt att saga, att det ropet Aterstudsar till jorden och ned till oss.
En större frihets- kamp har aldrig kallat nfigon tids ung= dom till utryckning.
Kvinnornas sak skall utvidgas till att .bli alla d e ekonomiskt och socialt undertrycktas sak.
Kvinnornas sak skall icke kunna gä: framaf, o m - den icke som det stora milet .har.
en broderlig sam- hällsordning i sikte.
A. V. Carlsons Förlag.
Kr.
2: 50.
HEMTREVNA.
aktisk tidning f &amp; hemmet utgiven SBV FREDRPI %A-BREPPER~F~ERBWN~E Redaktör: FANNY EKENSTIERNA.
Utkommer med 40 åttasidiga n:r om året.
Prenumerationspris: helt år kr.
1: 80, halvår kr 1: -, kvartal kr.
0: 60.
Prenumeration sker å posten.
Innehåller berättelser och poem, levnadsteckningar, religiösa och etiska uppsatser, artiklar- ' i- diverse ämnen samt en rikhaltig praktisk avdelning.
Inbundna årgångar för 1912, 191 3 och 191 4 kr.
1: 50 pr ex. -.
.
.
: utkommer ' __ .. under I 9 i 5 * hed.
.
l ?i.
2 häften.
Pris 4: p praktupplagan - ...
.
7 5 ' ?ini.
ypplagap.
Prenumeratiön ' mott@s k Red .., Blasieholmstorg $4, Stockholm, samt hos rikets alla bokhandlare.
-.
RIKT.
-- ILLUSTRERAD.
... ...
.
.
.
.
--.
.
.- KONST .. OCH ...
- KONSTHANTVERK.
.
.
.
-.
h Tryckt hos ~ ~ K O D E R N LAGERSTRÖM, A Boktryckare, Stockholm rgrg
I HERTHA - Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av Redrika-Bremer-mrbundet.
.
.
Redaktör: Ellen Kleman.
, ' F6rbundsmedlemmar erhilla tidskriften till ett pris av kr.
3: 50 varvid prenumeration sket.
direkt genom Fredrika-Bremer=Fötbundets byrd, 48.
Klarabergsgatan, Stockhplm.
Icke=förbundsmedlemmar prenumerera i närmaste postanstalt eller.
i bokhandel.
Pris för postupplaga: ' 11 Ar kr.
5:-; ' / a i r kr.
2:75.
- .Lösnummer 35 ö-.
Redaktion och expedition: 48 - Klarabergsgatan 11,.
Stockholm; Redaktionstid: mdndagar, onsdagar och fredagar kl. 1-3.
Allm.
T.
4850, Riks 27 62.
Expeditionen: kl. 11-4 varje söckendag.
Allm.
T.
48 16, Riks 27 ' 62.
48 KLARABERGSGATAN - 48 Rikstel .. 62..
Allm.
tel. 48 16.
~ ~ ~ 1 ~ s n i n ~ Allm.
s b ~ tel. r A 48 ~ 50. dppen: 11-4. upplysningar Iamnas.
' kostnadsfritt rörande kvinnliga arbetsom~iden, utbildningskurser, löne- förhillanden m. m.
För utredningar avgik enligt Överenskommelse.
25 T U N N E L G A T A N 2 5 Rikstelefon 68 98 Tel.-adr.
: Sköterskebyrbn.
.
A h.
telefon 82 11 ~ ~ r mottager i n sjukbud hela dagen: pr telefon även nattetid.
Förestindarinnan träffas - säkrast ' / 92- ' / u4.
.
!- l I ....
.
.
.
.
r.
o.
~ r.
-.
- m.
.
.
.
* O n~ehkll: l Kongressen I Haag 28-30 april 1915.
Av A n m Kleman.
Den nya giftermilisbalken inför riksdagen Av bfafhilda Sta61 von Holstein.
~redstele~rrimmet.
.
.
.
Glimtar utifdin.
Kriget - en social strAikastare.
II.
Av M.
~ n h o l m.
Rosa Mayreder om kon och kultur.
I. Brevvaxling: Huslig ekomrni i den högre flickskolan.
Av Gertnrd Bergström.
Notiser fran liokvarlden.
- - - o -.
.
.
.
.
.
- - 0 - o-c: --.
.
.
.
.
.
- SVEA VAXT landets förnämsta margarin.
H ERTHA ANNONSER- F ~ R upptagas av Fröken Ingeborg Bergström.
Rikstel.
97 83 31 ÖSTERMALMSGATAN 31 Rikstel.
97 83 * o
