# ID: svediakorp-per2699
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1914
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,422
# sentences: 1,133
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


STOCKHOLM ' Skandinaviens störstalivforsäkringstolag.
--.
År1-3.
; '.
....... S .... iver !Wb mUlioaer miuione~ kronor, psileinkomst .............................. her 8 kronor.
hute- och ByreslaLonist ..................
Iver 8.1 miiiiorr banor.
llyhfljati Iidödlrrfngssumim.
.
.
.
Bildade ' damer och {herhr erhålk .. 30 .....
.
; .. -., ............
.................
Kr.
.
f .089.6i5: 80.000: - Under sin uerksamhet har - bolaget otbetaiat till försäkringsägarne:.
.
vinst ............... her i 3.000.000 .Kr.
dödsfiïlln~anlagar öm 31.000~00,, ta~ltalf8~ .. belapp o &amp; " mor ......... - -.
m Dugliga k+nnliga 55 Brunnskurer i hemmen.
RADELIUM ' HOS HVARJE VALSORTERAD ~ ' AFNAQSHANDMRE -::: -:.
.
.
Drottninggat.
83, 2 tr. ugenter.antagas.
17 FABRIKAT - ' kortare tid.
Obs.!
Gott bord.
Piano.
Eriksonska Pensionatet BASTA SVENSKA.
.
,.
mycket.
god hel- och rn&amp;tidsinackord~~.
.
.
ring.
Även extra mat-@ster mottagas.
i.
.. 1Möbl.
o. omöbi.
.rum far längre d e r b TUI försäkringsigame: kontbot dust ?il!
aktieägarn8: utdelning ...
~nderttkknad, som under flera ' 8r i lämpliga fall, sarskildt vid allmän svagket, nervositet och sömnl6shet föreskrifvit drickandet af radioaktivt vatten, framstalldt ur Aktiebolagtt Radioaktiva Vattens, Stockholm, Radeliumelement och Radeliutn- aktivatorer, har däntid ansett sig kunna konstatera, att ifragavaran- de vatten haft eji sakta men safrert fortskridande, viilgörande inver- kan på dylika fikommor.
Under kuren har ciärjämtc frarngha, livilket jag förut haft tilIfälie fram- hålla, att det angifna radioaktiva vattnet bar en p3taglig regleran- de imerkan på matsmältningsor- ganens funktioner.
Sundwa !l dm-4 april 191 4 - C. O. Elfstr6m.
Forste Stadsläkare, Under 4 sirs tid har jag i mig praktik vid fall af äkta gikt och reumatiskaåkommor ordinerat dricks- kurer med starkt radioaktivt vatten fran Aktiebo1a- get Radioktiva Vattens Radelitmelement.
Resulta- tct har alltid varit godt, i många fall Fver all f&amp;- väntan.
Av vikt är att träffa för,individen Ernplig dosering och att därefter icke i Ertid afbryta kurek Fskilstuna den 15 Maj 191 4.
Sigurd Blom.
Stad.dfstriktslikarei- AKTIEBOLAGET RADIOMTIYA VATTE # - Riks 35 l3 Brunkebergstorg 11, Stockholm Allm.
16 %- CI
I. ARGANG HAFTE xx 1 5 DECEMBER i914 U.nder d e ejviga stjärnorna.
A tskilliga hittills av flertalet godtagna begrepp torde.
efter varldsbrandens stora förvandlingsprocess befinnas ha un- dergått en betydande revidering.
.
En av tidens märkliga andär, Rabind- ranath Tagore, har kort före krigsutbrot- tet i ett föredrag (vid en kongress i Ro- chester, New York) utvecklat sina tankar om raskampen som världens största pro- blem, vilket alla tider.
igenom väntat ps sin lösning genom erfarenhet.
Det fanns en tid, säger han; då bristen på samfärdsmedel vållade, att åtskilliga.
raser och nationer levde ' i avskildhet, och i följd härav fingo deras sociala lagar och inrättningar.
lokal karaktär.
På trång- hjärtat sätt vor0 de rasvänliga o &amp; fram- lingsfientliga.
Folken ' - hade sällan tillfälle att anpassa sig efter.
utomstående.
Stotte de samman med främmande; grepo de till våld, förenklade problemet till det yt- tersta genom att utrota främmande ele- ment eller fullständigt uppsuga dem i sig.
Ännu äro niänniskorna belastade med århundradens arv ' av misstro mot alla främlingar, en misstro - soni inte är något annat än djurets primitiva instinkt.
Träda de i förbindelse med ett folk, som.står utan- för deras ' sociala gränser) så ha de allt- jämt kvar inom sig denna lurande vild- het, som vid ringaste utfordran bryter fram.
Deras andliga öga- ar inte så in-, rattat, att de ' kunna ratt förstå framlirigen.
De giva sig den största niöda att bevisa '.
.
.
.
. '
.
överlägsenheten i. egen religion och.
filo- sofi och vilja ' icke ' erkann ' a, att.sanningen, jusi emedan ' hon iii- sanning, måste visa sig.
' i olika dräkt inom olika lander och att ' .just själva sökandet; vilken form: det än har, är det enhetliga i n&gt;ångfaiden, den basis för enighet, på vilken kan byg- gas vidare till kärleksfullt förstående.
'.
.
~ e n n a blindhet ar ' resultatet av en ko ' - lerad uppfostran, som gör människan, oduglig för världsborgardömet.
Det kan inte längre fortgå på detta sätt.
1 den nya tidsåldern ha.
tiiänniskorna genom naturvetenskaperna och handeln ' ryckt var- andra härmare .an iiågonsin 6ch stå nu .i full och levande beröring med historiens raskampen.
Det har ju storsta ' funnits ' p-&amp;feter, filbsofi och litteratur, som predikat människosläktets enhet, som givit större synpunkter: utåt än .vad de snävt begränsade f01 ktiaditionerna och variof n ' a förmått.
Men tills nu ' har mänskligheten endast lekt med bioderskanslan för alla, som barnet leker med sin docka.
Detta lekande har visat sanvingen i en känsla, som ar människohjärtat medfödd, men.
som hittills icke 5gt real motsvarighet.
.
.
Men .nu ar lekens tid förbi .ock det som i känslan ä r ett ' tungtan-.
nu.
.
svarsmedvetande.
För varje människa har den nianskliga.
världen vidgat sig på ett ' sätf, varom ' man förr ej vågat.
drömma.
Att vi ej: toro förberedda på ' det.
ändrade salilägei lráder ' ' a '.
.
-.
--.
f r i ' klarare dag för dag.
Trots det till det utspelade och själva det- mije- ogunstiga laget är ' ~ a g o r e övertygad att .stätiska tonverket skall börja.
utföras, inne- ljjsningen är närmast d &amp; svåiigheterna äro bar en sådan summa av fördjupat livsin- tresse, att man understundom kring nuets som störst.
Det största, varöver denna tidsålder många martyrer snarare urskiljer glorian kan vara stolt, är fodelsen av människan om pannan an förödelsens styggelse vid i det mänskliga medvetindet.
Hennes deras fötter och mordvapnen runt om- vagga var icke.
i ordning, hon ar född i kring.
armod,.
hennes barndom .ar .vårdslösad i ett.
stall vid vägen, .föraktad av rikedom Skall det månne kunna raknas bland och makt; Men dagen för hennes triumf narmai sig.
Hon vantar på sina diktare utopierna, om man till hälften vantar, att och profeter, på skaran av enkla arbetare, de europeiska samfundens blick på kvin- och de skola icke försumma sig.
O m nan från och med denna utrannsakelsens blott ropet på miinsklighet ihärdigt håller stormtid skall ha skärpts och vidgats på i. sig, så kan den högre natiiren i man- ett sätt, som från kvinnlig tillvaro ant- niskan icke annat an svara.
Hon skall ligen .tar bort den ofö.rskyllda föröd- plötsligt erinra sig, att det förfärligaste av mjukelsens stigma?
En bild av den smått tilltagna och alla sjalymord ar.
att döda den högsta sanningen inom sig.
Då nationell egen- jordbundna kvinnosjalen tjusade en gång kärlek, rashat och handelsegennytta.
börja Georg Brandes i högsta grad.
.I Ander- visa sina fula utväxter i allra högsta flor, sens " Herdinnan och sotaren " finner då kommer tiden ' för mänskligheten att Brandes kvinnosjälen uppfattad och åter- erkänna, att dess frälsning icke ligger i given med en sådan fyllig genialitet, att politiska- organisationer, icke i utbredda hans beundran för diktaren endast kan handelsförbindelser, icke i något social- uttryckas med superlativer.
Vi minnas frågade den lilla systems mekaniska inrättningar, utan i en kanske alla, hur .taren dj-pare medvetandets .. befrielse till kärlek herdinnan, om hon hade mod att följa honom ut i världen, fast vägen dit gick.
i för@oppsligandet av Gud i människan:.
Skall den indiske siaren få ratt?
Be- genom kakelugnen, rören och pipan.
svaras icke redan ropen på mänsklighet Herdinnan tyckte ju det såg svart ut, jorden runt, om ock svagt?
- Och nar en men följde honom dock den besvärliga dag krigsyran ar ' förbi och ångern och vägen genom natt och mörker anda till förkro&amp;sen är det ' största f r h krigets skorstenskransen.
?
&gt; Himlen med alle sine Stjerner var oven alla bloddrän kta valplatser hemförda bytet, skall .ej då.
detta rop höras mäktigare och over, og alle.
Byens Tage neden under; finha gensvar i miljoner förr stumt slutna de saa ' saa vidt omkring, saa langt ud i sjalar,.
.skall .ej då fosterlandskanslan.
inne- Verden; den stakkels Hyrdinde havde aldrig tankt sig det saaledes; hun lagde fatta väfldsborgardöme?
.
.
.
Men aij leva i en tid som denna, - då sit Hoved.
op til sin Skorstensfejer og omdaningens långa.
preludier snart höra saa grzd hun.
' Det er altfor nieget! '
',
HER ' T ' HA.
sagde hun.
" ' Det kan jeg ikke holde ud!
Verden er altfor stor! '
' Gid jeg var igen paa ' det lille Bord under Spejlet! ')
Och så ville hon att sotaren, om han höll av henne, skulle följa henne tillbaka hem igen, på annat vis kunde hon aldrig, bli glad ' mera.
Djupare, obarm hartigare och, sannare har det kvinn1,iga uppblossandet, med vad det avlar av dådkraft, aldrig blivit av .en dansk diktare genomskådat, menar Bran- des.
" Hvilken Finhed ' i Fremstillingen: den öjeblikkeligt redebonne Begejstring, d &amp; förste Gysens heltemodige Overvin- delse, Udholdenhed, Besluttethed, Fasthed lige til det Öjeblik - da det kommer til.
Stykket, da Fastheden knakker over og Laengselen vaagner efter det.
Iille ' Bord utider pejle et! ')
I stort taget.
ligger i detta Andersen- Brandes ' ska avslöjande av kvinnlig själskraft och feminina sjalsbeh ' ov hela sekelvarderin- gen fastslagen.
Nu stå vi mitt i en ny period, i en tid, då kring ' det könsliga icke längre kan upprätthållas dessa snäva gränser, SOIII eri gång syn~bolkerades i kyrkobrukets " karlsida " och " fruntim- merssida ", skilda av mittelgången.
De äldre bland oss komma val ännu ihåg akademiska högtidsfester med doktorer och jubeldoktorer placerade vid middags- festbordet i salen, en grann rad, dar sera- fimerband och kraschaner ' lyste bland svarta frackar, medan ' allt vad kvinnkön hette från läktaren hade rättighet att be- vittna de sinas ara och aptit.
Liksom vi nu; trots nationalismens upp- flammande i starkaste låga, måste vara.på vag.
mot internationalismen varldsborgar- dömet, så äro vi utan ' tvivel på vag ' mot ett andligt titjamnande mellan ' könen. '
' 433 Då nu.
verkligheten dag från.
' dag ' er- bjuder skådespelet av sjuksköterskor inom ' flera nationer, som till ' häst och till fots, i natt och fasa genomsöka slagfälten för att ' bärga så många som möjligt av dess offer, hur skall denna erfarenhet ena sig med föreställningen om den.
kvinnliga bristen på mod, Överflöd på svaga nerver o. s. v.?
Sedan Florence Nightingales tid vet man ju: om detta slag av hjältin- nor; men Krim, Balkanlanderna äro ändå litet ur vagen för det övriga Europa, det ar först nu Europas ögon direkt falla på döda Röda-kors-systrar å kyrkogolven, på en drottning riske-de livet i löpgravar för att uppmuntra soldater, på snart sagt oräkneliga av kvinnoviljor skapade or- ganisationer.
till mildrande av det ohjalp-.
liga.
Men det finns tinder ',, Himlen med alle sine Stjerner " vidare falt an slag- fälten,, det finns friare rum för andens och krafternas spänning, och ingenstädes tyckas kvinnorna rygga tillbaka.
Hvad ar det som fattats kvinnor för att de skulle vilja ut från bordet och spegeln om inte frihet och synvidd.
Knappt ha de själva kämpat sig fram till vidgad synkrets, förrän de.
börja satta egna spår i kulturen.
Som hustrur, mödrar och vänner, som vetenskapsidkare, .läkare, lärare, sociala arbetare, ja, val aven som konstnärer ha kvhnorna redan börjat föra in något n ' ytt.
i världen - något som skall ha bestående varde - i det de visat sig mäktiga av kärlek icke blott till make, barn, eget land, utan till mansk- liglieten och kanske främst till det en maskulin kultur ' icke velat veta av: freden- Kvinnan med dessa vyer- har ' ganska .niåttlig åtrå efter " spege1n i det lugna hör,.
.
net, och.
tar hon s i n sotare med sig ned från skoistenskransen, så ar det inte mera för att mota in ' honom i den egna lilla vrån.
till att vegetera i ro, utan för att mota ut honom bland de stridande i världen, bland dem som kämpa för san- ningens seger, lysta av kärlekens eviga stjärnor.
Metta Grtiger.
Lararelönenarnndens betänkande.
" De tjanster, i vilka kvinna må vinna anställning ".
.
A r 1873 öppnade de svenska univer- enliga hindret mot kvirrnors anställande i siteten sina portar för kvinnliga stu- flertalet av ifrågavarande fullmaktstjanster.
derande, och under aren 1875-191 4 ha Riksdagen antog nämligen då ett tillägg iiarmare ett halvt tusental kvinnor avlagt till R. F. 9 28 så lydande: Till lararebefattningar vid statens läro- akademisk examen, darav flertalet inom den filosofiska fakulteten.
Såsom en na- anstalter, de teologiska lararetjansterna vid turlig konsekvens av rättigheten att av- universiteterna likväl undantagna, till andra beställningar vid inrättningar för veten- lägga akademisk examen borde, fyckes det, skap, slöjd elIer skön konst samt till Iä- ha följt rättigheten att söka och inneha karebefattningar må i den ordning, soni sådana ämbeten och tjanster, till vilka av- ovan sagts, och med tillämpning av grun- lagd akademisk exanten utgör förutsätt- der, som av Konungen och Riksdagen godkänts, kunna utnämnas och befordras ningen.
såvar emellertid långt ifrån fallet.
aven infödda svenska kvinnor.
Oavsett den starka niur, som fördomar Praktiskt taget står dock frågan ännu, ' rest.
mot kvinnors anställande i andra an nära sex år efter grundlagsändringen, p i lägre befattningar, fanns ett lagligt hinder samma punkt som före densamma.
De i Regeri-ngsforniens 28:e paragraf: " Ko- erforderliga " grunderna " ha låtit vänta på nungen, äger att i Statsrådet utnämna och sig.
befordra infödde svenske man till alla de.
Först 1 % år efter grundlagsändringens an~beten och tjanster, vilka aro av den antagande gick Kungl.
Maj:t i författning om egeykap, att Kon ungen fullmakter därå vidtagande av åtgärder för uppgörande av utfärdar.
.
. "
förslag till dessa grunder.
Arbetet har- Till tjanster med kunglig fullmakt hörde med överlämnades åt kungl.
Iöneregle- före 1904 icke adjunkts- och lektorstjän- ringskommittén, vars förslag förelåg i ja- ster, då dessas innehavare utnämndes av nuari 191 1.
Detta var emellertid sådant, domkapitlen.
1904 års Iäroverksreforni att det förkastades av både vänner och överflyttade emellertid utnan~ningen i fraga fiender till grundlagsändringen och ansågs till .Kungl.
Maj:t,.
och .därigenom beröva- av Kungl.
Maj:t icke kunna tagas till ut- des kompetenta kvinnor möjlighet att söka gångspunkt för någon lagstiftning.
Även 19 1 2 års riksdag gick, utan att frågan för- dylika befattningar. '
Ar 1909.
.
.föll.
emellertid det grundlags- des närmare sin.
lösning.
Soiimaren 19 12 ' -
H E R T H A tillsatte Kungl ... Maj:t den s. k. Iärarelöne- nämnden) som bl.
a .. fick i .uppdrag " att uppgöra förberedande.
förslag till n; löne- .och pensionsreglering för lärarepersonalen vid .rikets allmänna läroverk, darvid även.
frågan om.
kvinnors anställning i utsträckt omfattning vid dessa Iaroanstalter bör ta- gas i betraktande ".
Här gällde det således endast, en gren av de tjänster, som berör, ' och denna gren utgjorde endast en detalj .av det stora arbete, som nämnden.
fått sig förelagt.
Nämnden började sitt arbete i september 19 12, och resultatet av dess mer än tvååriga .verksamhet förelig- ger nu .i tre digra volymer på samman- lagt 1.,88.2 sidor, av vilka några hundra sidor äro ägnade åt frågan om kvinnors anställning vid statens läroanstalter.
och därmed samman hängande frågor.
I den del av betänkandets tredje kapitel, som avhandlar " De tjänster, i vilka kvinna må vinna anställning1 ', redogöres för de olika åsikter, som gjort sig gällande ifråga o m grundlagsändringens innebörd.
A ena sidan har framhållits, att grundlagsänd- ringens enda betydelse är den, att däri- genom upphävts ' det hinder, som förut i grundlagen fanns stadgat för Konungen att utnämna kvinnor till ämbeten, men att därav icke ' följde, att den möjlighet, som grundlagsändringen berett, behövde i hela dess vidd eller över huvud tills vidare alls begagnas.
Detta borde ske endast förså- vitt statens intresse krävde eller åtminstone medgåve det.
A andra sidan har den uppfattningen uttalats; att genom grund- lagsändringen ' kvinnors behörighet till am- betena i fråga i princip fastslagits, varför i grunderna icke borde intagas annan be- griinsning med avseende pi tillträde till 435 .befattningar än att kvinna må uteslutas från sådana, för v ' ilka hon uppenbarligen icke lämpar sig.
En tolkning av grundlagsändringen i överensstämmelse med den förstnämnda uppfattningen anser nämnden, glädjande nog, vara uppenbart orimlig och utgår sålunda därifrån, att kvinnor böra få till-.
träde .till alla lärarbefattningar vid statens allmänna.
läroverk med undantag av dem, om vilks det kan påvisas, att kvinnor för dem icke äro lämpliga.
Med tillfredsställ els^ konstaterar man, hur nämnden i stort sett lyckats frigöra sig från de fördomar, som präglat före- gående utlåtanden, i samma fråga.
Det stora framsteg, som lärarelönenämndens.
betänkande innebär, framträder bast mot bakgrunden av kungl.
Iöneregleringskom- mitténs.
Kommittén ville medgiva kvinnor.
rättighet att bekläda adjunktsbefattningar vid rikets allmänna läroverk, men ute- stänga dem från lektorat.
Lektoraten an- såg sig kommittén böra undantaga på grund av,) ' uttalade - farhågor " angående kvinnors förmåga att upprätthålla disciplin bland ynglingar på gymnasialstadiet; Här- om uttalar sig lärarelönenämnden på föl- jande satt: 9 Om kvinnas Ian~pligliet som lararinila på föreligga erfarenheter huvudsakligen från enskilda kvinnliga gymnasier och enskilda samskolor.
.Såväl e ' i-farenheten från dessa skolor som från kvinnors verksamhet som lärare vid högre lärarinneseminarier har tydligen ådagalagt kvinnors förmåga att meddela undervis- ning på ett stadium, som motsvarar gym- nasiernas.
Däremot hava kvinnor utom under genomgående av provårskursen haft föga tillfälle att idagalägga förmåga ätt '. '
.
.
upprätthålla disciplin i gymnasialklasser ined uteslutande manlig ungdom.
Den disciplinära förmågan ar emellertid inga- lunda bunden vid ' ett visst kön.
Dels bottnar den i personliga förutsättningar: fasthet och viljekoncentration, egenskaper, som likaväl kunna förefinnas hos en kvinna som hos en man, dels samman- hänger den med förinåga11 att meddela en intresseväckande undervisning.
Nämnden delar för övrigt de11 uppfattning, som la- roverksöverstyrelsen uttalat i sitt utlåtande över Iöneregleringskomniitténs betan kande att disciplin frågan torde sättas hårdast på prov i niellanklasserna.
Huruvida ' kvinnor över huvud taget skulle vara lika lämpliga soin man såsom lärare vid gymnasier ar en fråga, som nainnden icke anser sig kunna besvara med nu tillganglirrt erfarenlietsiiiaterial.
Vad nämnden däremot ar övertygad om ar, att kvinnor finnas och komma att fin- nas, som äga förutsättningar att utöva en gagnerik verksam het soiii gymnasielärare.
Att under sådana förhållandeii förvägra kvinnor tillträde till dessa befattningar skulle enligt näiiindens mening tydligen vara stridande mot grundtanken av Rege- ringsformens 9 28. "
Nämnden hänvisar i detta sammanhang till de uttalanden angående kvinnliga la- rares lämplighet på gymnasialstadiet, som på.
.begäran av Akadeniiskt bildade - kvin- nors förening gjorts av rektorer för en- skilda goss- och samgymnasier, uttalanden, som avgjort äro till de kvinnliga lärarnas förmån.
Naninden delar icke heller farhågan för läroverkens feminisering genom de kvinn- liga lärarnas inflytande och anser, att " dis- kussioiien i denna fråga rör sig med all- männa ordalag och icke har något under- lag av faktiskt påvisbara realiteter ".
För övrigt tror nämnden icke, att kvinnor komma att söka och vinna anställning vid de allmänna laroverken i så stort antal, att man behöver frukta för ett alltför starkt kvinnligt inflytande, men har icke velat motsatta sig laroverksöverstyrelsens förslag att vid varje gossläroverk minst halva an- talet anineslarartjanster skall innehas av män.
Naninden uppehåller sig icke vidare vid frågan on1 kvinnors tillträde till lektorat vid högre Iärarinneseminari~ini.
Mot den saken hyste icke eiis Iöneregleringskom- ni ittén några betan kligheter.
Till de av 1909 års grundlagsändring berörda tjänsterna hörde icke adjunktu- rerna vid statens folkskoleseminarier.
Dessa befattningars innehavare tillsattes nämligen av dom kapitlen.
Fol kundervis- ningskommitten föreslog emellertid i sitt 1 9 1 2 utgivna betänkande om folkskole- seminarierila, att utnamningsratten ifråga skulle överflyttas till Kungl.
Maj:t. Kom- inittén tog antagligen för avgjort, att frå- gan om kvinnors tillträde till tjänster med kunglig fullmakt skulle vara avgjord före t il1 konisten av den nya seminariestadgan.
Denna ar emellertid daterad den 3 juli 1914, och dar har frågan om adjunkts- befattningarnas tillsättande lösts si, att m a n 1 i g adjunkt tillsättes av Kungl.
Maj:t, k v i ii n l i g däremot av folkskoleöversty- reken.
Lararelönenämnden betraktar med ratta denna besynnerliga anordning som ett provisorium och upptar därför bland fullmaktstjänsterna i fråga aven de kvinn- liga ämneslärartjansterna vid fol kskolese- minarierna.
I likhet med folkundervis- ningskomniitten fereslår nämnden, att vid '
H E R T H A de kvinnliga se~ninarierna niinst halva an- talet änmeslärarebefatk~ ingar skola innehas av kvinnor och vid de.
' iilaiiliga minst hal va antalet av iiiän.
Näiiinden föreslår f. ö., att adjunkturerna vid folkskolesemi- narierna skola ombildas till lektorat.
.
De änineslärartjäiister, som enligt nämn- dens förslag skulle konirna att öppnas för kvinnor, äro alltså: adjunkturer vid realskola för gossar och högre allniant Iaroverk,.
.
lektorat vid högre alln~ant Iaroverk, Högre Iärarinneseniinariet och folkskolesemina- rium.
.
Näiiindens förslag utesluter sålunda fort; farande kvinnor från adjiinktur vid sta- tens samskolor.
Enligt gällande bestam- melser skola vid varje statens samskola finnas tre manliga adjunkter och tre am- iieslararinnor!
För aiistallning som ordi- narie ämneslararinna vid statssamskola for- dras an tingen avgångsexainen från Högre lararinneseminariet eller ock akademisk examen med provår.
Att dessa konipe- teilsbestainmelser fastställdes, torde, siiger nämnden, berott bl.
a. därpåj att det icke ansågs inöjligt att för ifrågavarande tjan- ster kunna förvärva akademiskt bildade Iararinnor i tillräckligt antal.
Skulle n u de tre ämneslararinnetjansterna ersattas med kvinnliga adjunktstjänster, torde, om kvin- nor enligt iianind~ns förslag kunna be- fordras bl.- a. '
till adjunktsbefattningar vid de allmänna .laroverken, möjligheterna att få ifrågavarande tjänster ' vid samsko- lorna besatta med sålunda utbildade Iara- rinnor snarare bli mindre an större.
Man skulle därför kunna riskera; att dessa kvinn- liga adjunktstjänster delvis skulle komma att stå obesatta.
Nämnden har emellertid icke tagit med 437 i rakningen två viktiga faktorer, föi-st och främst att antalet akademiskt bildade Iara- riiiiior vuxit högst avsevärt sedaii ovan- naninda koinpetensfordringar för 10. år sedan fastställdes, för det andra att am- neslärarinnetjansterna, vid saiiiskolorna skulle bli betydligt mera, begärliga för så- daiia Iararinnor, om de där finge utsikt till samma Iöneföriiiåiier, som medfölja adjunktur vid gosskola.
Mot i~äirindens beslut att icke föreslå någon ändring i nu gällande bestanmel- ' ser rörande lafarbefattningarna vid ' sam- skolorna föreligger reservation av semi- narieadj uii kten Anna Sörenseii, som på- yrkar, ' att ämneslarariniia vid statssamskola bör likställas med Iarare vid koniinunala niellanskolor, för vilka är stadgat att kan- lig och kvinnlig Iarare, som avlagt de prov och fullgjort den tjiinstgöring vilka erfordras för behörighet till adjunktstjänst vid allmänt Iä.roverk, äger att härför till- godoräkna sig fem tjänsteår för uppflytt- ning i högre.
lönegrad.
De som ined intresse följt behandling- en .i ' olika iiistanser av frågail om kvin- nors tillträde till statens ämbeten ha sa- kert i friskt niinne, hurusom löneregle- riiigskomniittén föreslog kvinnors utestatig- ande ' .från alla s. k. chefsbefattningar.
Koiii- mitten var nämligen ytterst niån om att man på de oinrådeii, dar erfarenhet ' sak- ilas, skulle fara fram med stor försiktighet.
Koniniitténs försiktighet var eniellertid så stor, att den sträckte sig även till det om- råde - det pedagogiska - där man har ' en ganska rik, och jag vågar saga synner- ligen god erfarenhet angående kvinnors duglighet.
såsom chefer.
Lararelönenämndens fördomsfrihet gör .sig aven gällande på detta område.
Namn- '
den säger sig icke ha hyst ~iågra betänk- ligheter mot att förorda, att kvinnor skulle få tillträde till rektorsbefattningar, o &amp; an- ger såsom skal för denna sin ståndpunkt.
det förhållandet, att kvinnor grundat och som föreståndarinnor med framgång lett såväl.
kvinnliga seminarier som samskolor och högre skolor för kvinnlig ungdom.
Nämnden har emellertid icke ansett Iämp- ligt, att Iäroanstalter, som uteslutande äro avsedda för manlig ungdom, ledas av kvin- nor.
Nämnden föreslår alltså, att kvinna skdl kunna utnämnas: till rektor vid statssamskola, Högre la- rarinneseminariet och kvinnligt folkskole- seminarium.
Mot nämndens förslag i vad som rör kvinnors tillträde till ovanberörda tjänster föreligga reservationer av lektor J. F. Ny- ström och adjunkten Olof Olsson.
Lektor Nyström intar samma ståndpunkt som löneregleringskommittén och vill för sin del endast vara med om att bereda kvinnor tillträde till adjunktur vid real- skola för gossar och högre allmänt läro- verk samt till lektorat vid Högre lärarinne- seminariet och folkskoleseminarum.
Adjunkten Olsson hemställer, " att kvin- nans veiksamh &amp; inom våra läroanstalter för gossar och manlig ungdom ej måtte utvidgas utöver vad den nu at- ".
Reservationerna erbjuda på det hela taget inga nya synpunkter utöver dem, som motståndarna till gruiidlagsaiidringeii haft att andraga varje gang denna fråga varit under behandling.
Lektor Nyström, mångårig medlem av konstitutionsutskottet, har emellertid gjort den ganska förvånan- de upptäckten, att hänsynstagande till kö- net, då det gäller tjänsteanställning, är något för svensk lagstiftning fullkomligt främmande.
Han vänder sig mot nämn- dens förslag, att minst halva antalet lärare skall vid Iaroverk för manlig ungdom ut- göras av man och vid Iaroverk för kvinn- lig ungdom av kvinnor.
" Denna egen- domliga bestämmelse ", säger hr Nyström, " strider uppenbarligen mot stadgandet i 5 28 R. F. att vid utnämningar avseende skall fästas endast vid skicklighet och förtjänst, ty härmed införes ett nytt begrepp såsom i första hand utslagsgivande, nämligen sö- kandens k ö n.
En man skall alltså endast därför att han ar man, en kvinna endast därför att hon är kvinna, i vissa fall ha företrädesrätt till en lararbefattning fram- för en vida mer meriterad sökande av annat kön.
Jag hoppas, att dylika be- fordringsgrunder aldrig måtte finna rot- fäste i svensk lag. "
Vad har hittills just enligt denna 5 28 i R .. F. varit utslagsgivande vid utnämning- ar om icke k ö n e t, och hr Nyströms hela reservation är intet annat än ett häv- dande av en sådan princip!
Adele Philipson.
HERTHA 439 Sjalar och a.n$kten.
.
VI.
.
.
.
~11en:; i~ey.
I ngen njugghet finns i henne.
Med fulla händer strör hon ut ur sitt- ym -- nighetshorn, mognad frukt och blad ch kart., ' kornax och ' halm, guld ' och kattguld.
Varken snålhet ' ens eller $ilvkritikens.
eller feghetens demoner gjorde henne någon- sin tomhänt, denna m a g n a m a t e r, vars kult .har representanter i skilda delar av jordens klot.
, Mig erinrar hon vac- kert.
om någon barndomens tröstarinna, i vars vida förkläde de små borrade in sina ansikten, ' vissa om att hos henne alltid f8 medhall mot stora och gamla.
H e n- n e s förklädsband knyter samman många inbordes fjärrstående väsen ur människo- och tankevärlden.
Hon spinner ett nät av skickebud mellan varldens ändar till pe.r- sonliga.
kommunikationers befrämjande ..
Hon har nistan allt av mor, föga av mamsell och ingenting av karlaktighet - alltige- nom ar hon k.vinnosja1.
Fyllighet ' och avrundning karakteriserar gestalten.
N3gori skarp kontur skönjer du ej, om inte näsans modigt framitvisande, stridsglada ' linje.
Fyllig, lag och mjuk g1ider " ' östen med sitt kortöppna a-ljud, rikordigt fram-.
.
böljande i allvar, i harm, i. skämt; i van- ' lig ' pratsamhet.
.
Den rösten talar hon med också .när.
hon skriver.
Det är som befunne hon sig ständigt i sällskap med en vänkrets, där hon tryggt kan säga vad som faller henne in, viss om att åhörarna bakom ordens fl.öde taga som kompass ' det ton- fall, som anger den verkliga str6mrikt- ningen.
uttryckets pre ?ision ersättes av s '.
.
, ' en övertygelsens kraft, som hos menings- fränder alstrar hjärtlig förståelse, hos mot- s t h i a r e.
en otacksam, - eller tacksam!
- vantolkning, som stundom har förstAndsskä1 för: sig.
Mellan raderna vet man sig, - oftast i.
.en hörsal jämte många andra; mycket sällan talk hon i enrum.
med.
läsaren eller med sig själv.
' Kanske han- ger det psykologiskt samman med den art av moderlighet, som alltid vill samla.
hela barnskaran omkring sig.
.
.
.
..
Men Ellen Key har ej blott " den ' mo-.
derliga breddenii.
Kan har ocksa hela ungdomens företagsamhet och stridsgladjs, dess snabba reaktion.
mot livet och.
dess tjuvpojksfröjd över att chockera.
Hennes ungdom har dubbel art.
Den äf.
, dels en fager sjalens ungdom,- som man.
dj.upt veda!, då man ser .den under silver- har, dels något av.
Itgrön ungdomil, som man ibland häpnar över att hon ej vuxit ' förbi.
Och dessa två ungdomar, den eviga och den gröna, äro så sam- manvävda med varandra, att det ' ej går röjer för sig att skjlja dem i sar.
å. ena sidan ben " äsendets ljusa och höga oskuld, s4m Einar Nielsin destillerar ut i orden: iil&lt;unde jeg give din Aands Renhed !.
.
a.
andra sidan den oveten-: hetens ansvarsframmande urskuld, s o m ger.
!tt u n i av realikt åt den ' ipat&amp;t- fjolle ' - bild, - m .så flitigt gått i mark- naden och ' skaffat " den bildade allman- heten * en: ' %keiey ' ' Och; billig förfasning: Vad Ellen Key.
: med " kry; ilja och ' rena händer i l h &amp; ' rader ik,rivei hed på vita i on ' '
pappersblad - om polygami, $ilvhärlig- vu ' t av häxan.
Pang, där lag hon !lf het o. s. v. o. s. v. - det förvandlas Man frestas till medliåll och leende, b a r a ofrivilligt av lidelsernas människor till en det inte gäller något av de tankeområden, brutal kopia i jordens mull, en kopia, där där man själv ar hemmastadd!
Ty d i originalet ej kan eller vill känna igen tillkommer där ofta inför den alltför stora raskheten nagot av indignation, som kvä- sig.
(Skall Ellen Keys kärlek till män- ver leendet. '
niskorna en gang göra henne villig att bära ansvarsgemenskapens tyngd o c k s A m e d d e s s a och ej blott med ~lden bästa ungdomen i Sverige '?
Om den stunden kommer, då stlir Ellen Key ater vid en korsväg - ett av de vägskäl) där den hemlighetsfulla, bländande skug- gan av en levande Guds mattstock på härlighet böjer varje mänsklig självhär- lighet i stoftet.
'.
.
.)
Bakom .Ellen Keys ' lovsanger till Eros ligger en medkänslans paradisdröm, som är s &amp; fjärran f r h alla rävars rönnbärs: omdömen, att den tvärtom skjuter över malet at annat hall och med avundsfritt godtycke till Eros ' värld förlägger upp- fyllelsen av den längtan, " som fordom stillades av vilan i Gud ((. '
Kritiken har hos författarinnan skarpt na- gelfarit dels det myckna obekymrat halvrikti- ga eller fåkunniga, dels det fran grundskilda åskadningar i all vanlighet sammanförda och aberopade.
~ i k v ä l tror jag, att man där- vid.
ofta förbisett Ellen Keys egenart.
Det ar i grunden temperamentsfrågor snarare an filosofiska fragor, som hon ställer till sitt tankeföremål, och man kunde säga att hon utlyssnar tankegångarnas rytm snarare än deras innehall.
De toner hon sålunda fangar äro ofta minst lika väsentliga för förstaelse som dem man van- tat sig.
Hennes eget temperament blir den rörliga enhet, som i sitt lopp rycker med hela det brokiga fång av tankestoff, som - låter sig ryckas med.
För Ellen Key blir, också alltid Hur vågade.
jag nyss tala om ett väg- sinnesanalogien ett ri kf igare uitrycks- skäl?
Ellen Key har för länge sedan sätt än slutledningen.
Bäst kommer (lp5 allvar genomlevat kristendomen " - hon till sin rätt, då hon skildrar och levat den förbi.
;.
.
Hon är ung själstillstAnd.
Under ett vimmel av också däri, att hon är färdig med sa benämningar och motbenämningar uppen- mycket.
Hon har icke endast passerat barar sig da och då nagon glimt av sjals- korsets religion, hon är färdig också ' med verklighet i underbar skönhet.
Ellen Key Kant och idealismen och nyprotestantis- är viss om att själsmakt är ({den enda men och mycket, .mycket mera därtill.
verkligt skapande maktenll.
De själsskift- End-ast sällan mota vi minnen om lös- ning.ar, .som hänga samman med.
väsens- görandets smä.rt6.
eller.
ärr fler .svunnen utvidgningen,.
med.
sympatien, med gläd- ~ allt nytt, som samhörighet ...
.Hon.
är sa friskt förargad.
jen och.
.
~ g p n h e i e för möter p&amp;.
.&amp;erl, .#@ger.
hon, som fil.
som e ~ t bi&amp;, .. - och hurtigt och duktigt och.
känslol&amp;t avlivar hon systemen.
Det Ej.
underljgt d &amp; att hpn ej .. är så lyhörd far * detiandia tempot i.
likytrnen, f ör är som i sagan:.
.
" Och sa högg han hu-.
I.
initgaendet, .begränsningen, paradoxen, tystnaden, döden, korset.
Ellen Key har sagt.
mycket vackert om tystnaden, men siiilan låter hon.
o &amp; höra tystnaden själv.
, Hon n j i e r sj ' älv av att dra i härnad mot liden avblomstrade kristendomen l {.
Hon tror ' så bergfast p3 " Framtiden ".
Hon mäter inte den redan förverkligade histo- rien efter topp&amp;iias himmelshöjd och av- grundernas djup, hon mäter framiit - i längdriktning och fröjdar sig åt synen av valvets vidder, medan Iion vandrar k g e a fram.
nMin Gud ar visserligen en nebulosa ", säger hon, limen han skall med visshet varda en Gudil.
gemena smuts, som man överöst henne med - ' det ' ar en av de vackraste ytt- ringarna av hennes livstro.
.
Hai- hio ' n nått lika, högt över rökelsen som över glaporden - d3 har hon mäktat ännu mer.
Då ar humorn hennes.
, ' Med Ellen Keys livstr ' o sammanhanger hennes tro på barnet, som hon a priori raknar till s framtiden ".
Kärleken har givit henne mycken klarsyn därvidlag, ännu mera klarsyn än blindhet.
Och boken ' om Barnets århundrade är, ett urk; aftigt Vak upp för i l 1 tanke- och.
hjärte- slö .uppfostran ".
Men bättre än.
barnen, kanner hon kvinnorna: i närvarande .stund O m jag icke visste, att 1lkristen.domens " vet jag ingen som sa innerligt ser kvin- farligaste fiender alltid varit - namn- nosaken i hela Människosammanhanget kristna, så skulle jag ändå inte tro stort.
som Ellen Key.
- ' om Ellen Keys nedrivarmakt därvidlag Den som skriver dessa rader såg 4ch " Hennes hjärta ar större an Gud ", me- ' hörde Ellen Key första gAngen för många nar hon.
Detta medgivande förråder, att år sedan, då hon i Göteborg höll sitt .den svagaste punkten i Ellen Keys reli- föredrag över.
Levnadskonst (~ a l w i d a b.: gion just ar - medelpunkten.
Meysenbug).
.
' Jag hade varit i oerhörd " Det viktigaste ar ' icke vilken Iivså- spänning " a t t ' h ö r a E l l e n K e skådning vi omfatta - utan att vi ha och hade nara nog bespetsat mig troskraft nog att omfatta en IivsAskAd- på att skåda henne som gud eller.
ning, handlingskraft för att i livet förverk- djävul - till hanf~relse eller brin- liga denN, siger Ellen K&amp;.
Och däri kan nande harm.
Den gingen blev ' jag den instämma, som tror, att " Gud ar större mycket ' skuffet ".
- Och när.
jag fil- an vårt hjärta och vet allt (#.
Hon ar i sin jande dag personligen sammanträffade nebulosatro mera äkta religiösän många, som med Ellen Key - i en atmosfär, s&amp;n bekänna sig till en långt mera djup, paradox- eljest var idel beundran - och föredia- al och plastisk tro än hennes.
Mera an de get bragtes på tal oss emellan, utbrast flesta har Ellen Key det mod, som kommer jag i svårtillkampad, ohövlig och tårogd av tro.
Hon är aldrig rädd om sitteget arlighet: «Jag kunde inte tycka om.
' det.
skinn och alltid vaken att praktiskt gripa in ' dar föredraget ".
- liKara barn, man -- i det avseendet ar hon företagsamhetens tycker SA olikall, sade Ellen Key.
Och människa, ej drömmens. '
Att hon står Så började hon moderligt och vanligt levande, modig och glad in i Alderdomen tala om andra saker.
med det frusnaj en- utan att ha ' lalit s i g skambitas av all den samma.Iärarinnebarnet, förstod dess buttra ' o ' ' ' jrfl u
ärlighet och värmde det i sin andes många klädnader.
- " Jag tycker inte om föredraget ", sade jag åter, när vi skildes.
Lika enstaka och onyanserat tillade jag: ~ [Men jag tycker om Fröken! "
Och det gör jag fortfarande.
EmZa Fogelklocc.
Englands kvinnor och kriget. '
.
Övers.
från förf:s manuskript.
an kan med visshet saga, att liksom de krigförande makternas alla kvin- nor önska sina egna landsman framgång, önska.
de alla också fred på annat- sätt och i ' annan grad an mannen.
Jag kan inte uttala.
" kvinnansu mening, emedan det inte existerar någon sådan.
Det finns kvinnor av alla meningar och menings- skiftningar, liksom man, och meningarna hos den stora mängden av kvinnor äro vitt skilda har i England beroende på.
samhällsställning och uppfostran, liksom hos mannen.
Vi ha kvinnor lika mili- taristiskt sinnade och reaktionära som ' man.
Vi ha kvinnor, som tro på blod- strömmars renande kraft, och kvinnor, som lida av akuta anfall av vad som blivit kallat " espionitis ", - liksom män.
Och ändå finns det här i England, dar kvinnorörelsen har varit stadd i växande sedan 1866 och nått fram till alla kvin- nor sedan 1906, tecken, som jag tror, på att kvinnorna i en snar framtid skola vara i stånd att åvägabringa en kraftig Framryckning i rörelsen för ett.
interna- tionellt avgörande av tvistigheter utan krig.
.
skötte de sårade och grato över de döda.
Men kvinnorna ha begärt politisk röst- ratt; icke endast rösträtt inom försam- lingarna för att få del i ordnandet av sjuk- och fattigvården, utan för att få ratt att rösta på en parlamentskandidat, och de fråga sig: " Hur kommer det sig, att parlamentsmedlemmarna haft så litet att göra med uppkomsten av detta.
krig? "
Ännu mera enträget fråga de sig: " Hur kommer det sig, att de manliga väljarna ha haft så gott som intet att göra med uppkomsten av detta krig? "
Det finns inte, tror jag, nagot tvivel om att nar nationen i sin helhet fick reda på de omständigheter, som framlagts i rege- ringens " Vita bok ", den kände, att det inte gavs annat val för Storbritannien den 4 augusti an att deltaga i kriget.
Det ar vidare ingen fråga om att inte i det nar- maste hela nationen av allt hjärta stöder regeringen i fullföljandet av kriget och är beredd till stora offer och stor uthållighet Men detta hindrar icke tankande kvinnor från att undra, huruvida inte krig skulle bli vida mindre möjligt, om parlamentet hade mera kunskap om och kontroll över Man har brukat anse, att vid krigsut- utrikespolitiken och om parlamentet på brott mans och kvinnors skyldigheter ' ett verkligt demokratiskt sätt valdes av klart fördelade sig: mannen gingo ut i hela folket, kvinnor så val som man.
Skälen för att tro, att så skulle vara, kriget, kvinnorna uppehöllo hemmen, '
H E R T M A äro mycket enkla.
Vilka som an må vinna på ett krig mellan s. k.
" civiiise- rade " nationer - antingen det nu blir kejsare eller kungar, finansman eller va- penfabrikörer - massan av folket lider alltid, och de som därvid lida mest ä r o kvinnorna.
För dem existerar intet av det som gör krig tilldragande för mannen.
För dem inga hedersbetygelser, inga titlar, inga ordnar, inga muntra äventyr, ingen " ara "!
~e ge sitt karaste; de framleva sina liv i änkestånd, och armod; deras.
döttrar måste förbli ogifta; deras barn födas förkrympta ' under den förfärliga bör- dan av ett internationellt brott.
Nutidens krig utväljer de kraftigaste mannen till att slaktas, de odubligaste stanna hemma och.
bli fader till nästa generation.
För de flesta man ha sammandrabb- ningens fröjder och faror en naturlig lockelse; ett stort antal man äro strids- lystna.
Somliga kvinnor äro så ock.
Men hos det stora flertalet kvinnor ar bevarel- sedriften, icke stridslusten, det förnämsta.
.Detta synes mig vara en motsats lätt for- klarlig ur biologiska fakta.
Världen har ännu icke civiliserats, emedan de flesta man inte äro tillräckligt vetenskapligt ar- liga att göra reda för sig, att ' då den mänskliga varelsen ar tvåkönad, måste det givas fulla utvecklingsmöjligheter för bägge könens särskilda karaktär och krafter, om man skall uppnå den högsta grad av civilisa- tion.
Männen ha i allmänhet behandlatkvin- norna som sin egendom: en mycket kär och förtjusande egendom kanhända, " men dock uteslutande till för ägarnas godtycke och nöje.
Kvinnorna ha endast under 443 de senaste femtio aren erhållit någon uppfostran och pa&amp;ell frihet, och det behövs ett par generationer för att de skola lära sig t a n k a som kvinnor.
De ha alltid k a n t som kvinnor, men med några få undantag ha de tänkt och ' nästan alltid talat oah skrivit som mannen ön- skade det., Nu kommer det att bli olika.
Detta krig har varit den mest förfärliga chock för tankande kvinnor.
Blotta instinkten kan icke längre ' räcka till för dem.
De måste skaffa sig ny mark under fötterna genom en livsfilosofi, som bringar dem i ett förnuftigt förhållandk till samhiillet!
S.oinliga av oss kanna sig som blotta kastbollar för politikerna, och vi äro utom oss över.
deras fordran på att få förstöra.
vårt livsverk, våra hem, våra barn, själva slaktet, vars vårdare vi ' äro - till och med politiker veta så mycket!
Om de manliga pacifisterna förstärkas - och det kommer - att ske - med kvinnliga paci- fister, blida av kvinnors hängivenhet för fredens liv, skönhet och bragder, med kvinnor i stånd att ingjuta en positiv glädje i det svåra och farliga, arbetet för frihet och kärlek, skola fredsstravandena få en kraft som .aldrig förr i världens historia.
Jag tror att denna drivande kraft kom- mer att utgå från Storbritannien och jag hoppas aven .från andra länder.
Ingen kan saga vilka som skola leva för att se fullbordandet.
Att röra sig - och röra sig i ratt riktning - ar nog.
Vi kunna leva endast en dag åt.
gången.
.
. '
' ' n.
M.
~uianwick.
.
,
Glimtar utifrån.
Då vi atska sanningen och Weimar (i den mån neutraliteten medger det), så ar oss detta beriktigande dubbelt välkommet.
Hertha och Weimar.
Vår epigramma- tiskt tillspetsade lilla ' artiket om goe et hes Julen i dårhuset.
En skrupulös mänska kurs, har föranlett en värderad prenumerant i Goethes stad, skriftstallarinnan Maria Ras- kan i dessa dagar ertappa sig med en undran, .. sow, att sanda oss följande gensaga, vilken om de krigförande nationerna skola visa sig vi med nöje meddela som en allddes direkt besitta nog anständighetskänsla för att i år avstå från allt firande av fridens högtid.
glimt .utifrän: Denna- fråga ha vi att besvara med ett I haft.
18 av Hertha stå några uttalanden om Goethe och dessa dagars kampande bestämt nej.
Om Tyskland och:England sär- Tyskland.
Jag skulle vilja göra den onämnda skilt, de framför andra julalskande länderna, författarinnan uppmärksam på något som hon förutse vi, att de denna gäng skola göra det har förbisett och som just ar karakteristiskt mesta möjliga av högtiden.
Och varför skulle för oss .och vårt läge.
Jag menar de nu de inte?
De vor0 inte ett uns kristligare i fjor an synnerligen ofta förekommande citaten ur i Ar, och vad det goda samvetet angår, som, Hermann und Dorothean.
Den- skald, som lär vara ett villkor för äkta julglädje, så ha i - slutet av detta verk gav s &amp; förstå- ' bagge parterna, som man vet, sina papper ende och akta uttryck åt de känslor, som nu fullständigt i ordning.
Om detta självgoda medvetande i familje- besjäla vårt för sin tillvaro kampande folk, festens uppveknade stamning ett ögonblick skulle vara oss Den aktad mumies etc.?
Jag önskade, att författarinnan hade varit råkar vackla, si mycket bättre.
Ty julen ar närvarande, nar dr Milan, Berlinrecitatören, ingen moralisk utmärkelse, ingen belöning nyligen höll en deklamationsafton har i Wei- för valförhållande under årets lopp: stygga mar och slutade nied sista sången av, Her- barn få dockor och pepparkakor såväl som mann und Dorothean.
Det stormande bifallet de snälla.
Det ar bara de fattigaste som gällde Goethe.
Och samma jubel som här har riskera att bli utan, belgier, östpreussare dr Milan framkallat i alla stader, när han och sädana.
.
.
Julen ar det ljus vi tanda åt oss för att läste dessa versei-.
: Dies ist unser!
so lass uns sagen und so es frälsa oss ur årets mörkaste dagarssvårmod; hur skall den inte stråla nu mot det världsunder- behaupten!
Denn es werden noch stets die entschlossenen gångsmörker, som ruvar över jorden!
Mörk- Vö1k.er gepriesen, Die fur Gott und Ciesetz, fur Eltern, Weiber ret ha vi för våra synder, men ljuset för- tjäna vi för var olycka.
und Kinder Stritten und gegeri den Feind zusammen- DIr vGaldem är ung.
Det amerikanska stehend erlagen.
Du bist mein; und nun ist das Meine niei- röstrattslivet har detta år varit friskare an någonsin.
Striden stod om sju stater, där ner als jemais.
Nicht .. mit Kummer will ich ' s bewahien und frågan om allmän rösträtt hunnit så längt sorgend geniessen, Sondern mit Mut und .Kraft.
Und drohen som till referendum och dar det alltså gällde att upplysa varenda valman före omröstnin- diesmal die Feinde, Oder kunftig, so ruste mich selbst und reiche gen, som skulle äga rum i november.
Den die Waffen.
.
.
muntra energi och påhittighet, som Amerikas Weiss ich durch dich nur versorgt das Haus suffragister förfoga över, har tagits hårt i und die liebenden Eltern, O, so stellt sich die Brust dem Feinde sicher anspråk av penninginsamlingar, publikatio- ner, möten och parader samt missionsresor entgegen.
Und gedachte jeder wie ich, so stunde - die hars och tvärs genom referendumstaterna, Machtauf.
Gegen die Macht, und wir erfreuten uns alle ofta så primitiva och strapatserande som ny- byggares erövringståg.
des Friedens.
Maria Rassoiv, Weimar.
Rev.
Anna Shaw har i höst gjort en två '
iiiånaders turné, varvid hon hållit ett par rikas politik ar bjärt och våldsam som en iiiöten 0111 dageii ocli dessiitoni .talat irin folkteaterpjiis:: ont ocli gott, ljusens änglar tågplattformen vid stationerna.
Nar Iioii efter och niörkse~is bovar st2 öppet upp eniot var- ' hemkonisten uppträdde i New ork; sade-hon.
: andra, envar kännes naivt vid sin moral eller, Jag ar har hel och hållen så nar som p i sin omoral.
På denna väldiga scen finns alltid min röst.
Den lämnade jag kvar i Nebraska, plats för djärva pionjärer ochpittoreskaaventyr.
men jag tanker fara tillbaka och hämta den., Där kan en mäktig och nobel impuls .al- (Sannolikt ar den stulen, eftersom den enligt stra sådana praktfulla massverkningar som allmänt vittnesbörd innehåller så mycket silver.)
Coloradokvinnornas belägring av Denvers TvA stater, .Nevada och Montana, äro Capitolium. '
i våras för att fianitvinga åtgar- vunna; de övriga synas för denna gång för- der till bilaggandet av ett skändligt industri- lorade, men de koniina inte att få leva länge ellt inbördeskrig, och där kan ' Jeanne d ' Arc.
i sina synder.
Den upplysningskampanj, som leva upp i gestalten ', a v e n ung flicka som utförts, betyder i varje fall undangjort.
och.
K a t e B a r n a .r d, som lyfter, högt den he -- fruktbart arbete.
På ett massmöte i New ' liga fanan i härnad mot allt .socialt djävulskap.
Kate.
.Barnard ar kand ' som den mycket- York några dagar efter omröstniilgen uljptogs i kollekt 105,619 ' dollars, vilket mrs Catt för- unga staten Oklahomas främsta medborgare.
klarade.
vara ' 30,000 ' dollars mer än något I denna stat, ' som aniiu inte .har allma&amp;i-öst!
rösträttsmöte i världen dittills inbringat.
Suni- ratt, belzlader hon sedan flera år ett ytterst nian är grundplåt för ilasta ' års kampanj i viktigt geiieraldirektörsambete soni ncommis- staten New York, som nu jamte ett par andra sioner of charities and correctionn~ Om hen-.
.
.
.
.
- nes samhä~lsska~ande gen; ialiteta och hennes, a r.
i tur att tillfrågas.
Den vittspridda och likaledes prisvärt liv- .ädla hänsynslöshet g; ' många historier; hon aktiga ~ ö r e n i n ~ e n mot kvinnans politiska.
- är vida ryktbar ' och mäktig; men aveiikan: rösträtt har natufligtvis också ett hett år att.
ska lagrar duga - inte.
till slummerkuddar.
se t i ~ l b a k a " ~.
Den ~.
ger ut tidskritter, flyg- ' Kate kampar i. denna s ' tund förtvivlat för sitt blad och broschyrer, håller .möten och pro- livsveik: Öklahonias ara och v ' äl,.
- New Yorktidskriften T li e S uarlv e cessioner, ' piör turneer och uppvaktar valman, ' E ' kort sagt, gör efter allt vad suffragisterna ta nov.
innehiiller en, aftikel ' ' av hennes hand, sig för,.
ehuru .detta beteende star i, uppen-.
ett stridsrop av blod och eld, dar hon bar strid med föreningens affischerade grund- .kallar hela Unionen till hjälp i den rattfar- satser: enligt dessa skulle medlemmarna na- dighetens ekanlp hon har att bestå mot ett turligtvis bli sittande.
vid härden och rnot- affarssvindlarparti, som håller på .att .frånlura verka röstrattskvinnorna genom sitt ~indire ' kta Oklaliomas indianer deras jordbesittningar.
inflytanden.
Sällskapet åtnjuter det varmaste och därmed deras existens.
I kraft av sitt och öppnaste understöd av några bland Ame- ' anibete ar Kate Barnard de föräldcalösa ' - in- rikas mäktigaste politiska.faktorer: de i krogar dianbarnens förmyridare,.
och hennes otrSf -.
och bordeller, ekonomiskt intresserade her- liga iver för .. deras ratt har haft .d.ei,skan- rarna samt dessa institutionen stadiga kund- dalösa följden, att hennes departement mist krets.
~xpresidenten Roosevelt påpekade sitt anslag och officiellt behandlas som ' li !ft.
nyss i ' ett offentligt tal,, att man bara beliö- Denna underbara generaldirektör för " a !tár nu ' ver iaktta vad det ar fer sorts folk som pro ' teste- sin syssla med pengar hopt.iggda.fdni filah- rar mot .kvinnornas rösträtt för att veta på v i k troper och far omkritig i staten pi.
' agitatiori.
.
.
ken sida, en-anständig man.
har att stalla sig, för de omyndigas ratt.
.
.
~Arnerjka, du hast es besser; #,, me,nad.e.
.
Ingenting ka.n vara mindre träffande än, den europeiska ' föresta~lningen, att Amerikas redan " Goethe, och det ligger ' ' något i det.
Europas kvin&amp;r h a i varje fall anledning ' att offe.ntliga liv .ar .Fehaftat .. med en jamnstriiken republikansk .grHhht.
: Det $r tvadom i gamla ' rätt ödmjukt sanka huvudet inför ~kla ' hornas världen denna:t,råkiga melering.
härskar. '
.Arne- Je.anne dPArc och+ebellei-na i ' Deriver.
: ' ' ' ' ', f &amp; n '
M ed 1915 börjar H e r t h a sin andra årgång.
Det mål den har är att g; fram i Fredrika Bremers spar.
Hon visade framåt mot nya banor för kvinnorna och drömde for dem, ett nytt fritt andens liv.
Vad hon hoppades för oss Ila vi till dels vunnit, ännu återstår mycket att kämpa för.
Ännu finnas för kvinnorna stängda portar, som måste bringas att öppna sig.
Hertha är en av de krafter, som därvid skola göra sitt verk.
Till denna stora uppgift lägger tidskriften andra.
Hertha för 1914 visar, att det sociala, litterära och politiska livet i allmännare utsträckning ej fatt ga den obeaktat förbi.
Ämnen av skiftande art ha tillsammans med de direkta kvinnofrågorna tagits upp i dess spalter.
Så kommer aven att ske under det nya aret, och vi hoppas kunna bjuda våra läsare ett rikt och omväxlande inne- håll.
Av speciellt nytt inskränka vi oss att nämna en serie artiklar byggda p % det intressanta statistiska.,materiaI, som samlats för Arstautstallningen.
.
Hertha utkommer den 1:sta och 15:de i varje minad med undantag av juli och augusti.
Prenumeration för i c k e - f ö r b u n d s m e d l e m sker å p o s t e n.
Pris: pr år kr.
5: -, pr ' I n år kr.
2: 75, pr l / &amp; ar kr.
l: 75.
Förbundsmed- lemmar erhålla tidskriften genom F r e d r i k a-B r e m e r-F ö r b u n d e t s b y r å, 4 8 K l a r a b e r g s g a t a n, Stockholm, till ett pris s o m frHn och med 1915 satts till kr.
3: 50.
REDAKTIONEN.
Förbundets 30-årsfest den 8 december 1914.
Strand Hotels stora sal ar fylld till sista plats av en festklädd publik.
Vid salens ena kortsida höjer .sig talarstolen på den med växter och blommor smyc- kade estraden; fran väggen bakom blic- kar Fredrika Bremer i Carl Larssons kända skiss ned på festen.
Kören samlar sig däruppe under Alice Tegntrs ledning, och så stiga de djupa, klara tonerna av Geijers underbara sang: odlaren strör i mörka mullen - Med anslutning till sangens sista ord: - 11 (1Han gör som jag, begrzver sitt hopp, han tror som jag p &amp; sol och vArll, börjar Lydia Wahlström sitt hälsningstal och sin historik över det tre decennier gamla röjnings- och skördearbete, som Fredrika- c rem er-c ör bundet utfört i Fredrika Bre- mers namn.
De trettio arens omskiftel- ser för oss kvinnor och vara förhallan- den belyser hon i korta drag med blick framat mot allt det, som ännu maste arbetas för.
Att det är honzoch icke för- bundets ordfOrande, Agda Montelius, s o p
talar, är den obevekliga influensans skuld: Ater ar det Geijers Iiarliga toner som strömma genom salen - det ar Lille- mor Gagge-Montelius, som står på.estra- den -, efter Geijer Lindblads.
Fred- rika Bremertidens ljuva musik.
.
halsiling.
och hyllning tonar för den ena den gamla Dalavisan " Om sommaren sköna nar marken.
hon glädsll och för den andra Heidenstam och .Stenham- mars " Sverge, Sverge, Sverge, foster- land 11.
Det, är icke längre fru Tegnérs kör, Axianne Thorstenson gör l1 Ett besök pA Fredrika-Bremer-Förbundets utställning som ensamt ' sjunger, alla de närvarande å Arstal till en pa imponerande ' .fakta resa sig upp och stämma gripna in i rik revy av vad förbundet rent praktiskt sången.
uträttat ..
De vackra skioptikonbilderna En rad av ankomna hälsnings tele gran^ ' med interiörer och exteriörer av förbun- h a tidigare upplästs.
Till Agda Montelius dets byrH; sjuksköterskebyråerna, Rim forsa, ' och Gertrud Adelborg skickas under Smaryd, Örlinge - och i grafiska fram- kvällens lopp telegrafiska hälsningar.
ställningar stil,endieinstitutionen och Och nu är hela festen ett ljust och sjukkasseverksamheten. -- samt själva vackert minne!
Arstautstäi~&amp;~en.
förminska sannerligen Ch. '
ej det statliga intrycket av resumén.
. '
B a.
; Till sist Viktor Rydbergs festkantat, solo med kör, starkt gripande i sin hög- het.
: Festens officiella del är ' härmed över.
Men efter tedrickningen kommer ett versi- fierat tal, okonventionellt och ystert som den alltid unga Lotten Dahlgren kan halla det.
Väl skyller hon p3 att det är gammalt fjärdingskram, skrivet och uppläst för hela tio år sedan vid 20-års- festen på Runan,.
men det sista decen- niets tillagda histoi-ik är val så muntert frisk som de första två tiotalens och uppläsningen humörfylld och glad.
Nu vill Alice Tegnér inte lata Lotten bådar upp Dahlgren behålla sista ordet.
sin .kor, och i .hyllning för Lotten Dahl- greni1 klingar Värmlandsvisan genom salen.
Men Alice Tegnér minns väl de tv8 - i kväll franvarande - bärarna av för- bundets arbete genom langa ar, Gertrud Adelborg och Agda Montelius, och som on Fredrika-Bremer-Förbundets Stipen- ' dieinstitution.
Vid Fredrika-Bremer-Förbun- dets senaste, sammanträde företogs val för förbundets stipendieinstitutitm.
Till ordinarie medlem av förvaltningsstyrelsen för stipentife; fonderna omvaldes regeringsrådet A. Wall och till styrelsesuppleant efter fröken C. Mon- telius, som bestämt undanbett sig återval, fröken S. Laurell.
De avgående medlem- marna inom sfipendienämnden: fru A. Mon- telius, statsl&lt;ommissarien friherre C. Leijon- hufviid, fru A. Bergenstråle, fröken T. Tamm, fröken 6.
Wall och fröken S. Leijonhufvud, omvaldes.
Till revisorer återvaldes kommen- dörkapten 0.
Gyldén, auditör H. Fahlén och major E. von Heidenstam och till revisors- suppleanter protokollsekreterare G. von Prin- zencreutz och professor K.
D.
P. Rosén.
.., Till förestandarinna f ö r Fredrika-Bre- mer-Förbundets blivande fruktodlings- skola &amp; Smhryd har antagits ' fröken Greta Moberg, förut anställd ' vid förbundets lant:.
.
hushållningsskola å Rimforsa. '
T H A -.
- -. -- - - -.
- -.
- - - .-.
- För d e nödlidande belgierna.
Ett upp- rop till förmån för en iiisanilit~g till de nöd- lidande belgierna liar utskickats.
I uppropet, under vilket står en rad av kända namn, frain- hålle9 huru penninginsanding i flera andra länder, stora och sniå, satts i gång för denna sak, och det vädjas till den svenska allmänhetens medkänsla för de olyckliga.
Bidrag niottagas ----- - - - - -.
p P - -- - ninderadress: I n s a m l i n g f ö r b e l g i e r n a a v d e n 6 n o v., Stockholin, Tuniielgatan 19 B.
Penningar kunna aven sändas direkt till S t o c k h o l m s H a n d e l s b a n k, Av- d e l n i n g s k o n t o r C, Stockholm, med upp- gift om syftet.
Redovisning för influtna medel koininer att lämnas i pressen.
Notiser från bokvarlden.
.Gustavianska studier.
Historiska ut- Bokens huvudfigur är dock ej her- kast från tidevarvet 1772-1 809 av Lydia tiginnan av Södermanland, det gustavian- ska hovets Liselotte, som Lydia Wahl- Wahlström.
.
ström kallar henne.
Att Gustav 111:s Under titeln " Gustavianska ' studier1 ' genialiska drag möta läsaren redan på har Lydia Wahlström samlat i bokform titelplanschen, är alldeles i sin ordning, några förut i mer eller mindre svåråt- komliga publikationer offentliggjorda es- ty det är han, som i dessa studier först sayer, i vilka hon nedlagt mångåriga ar- och främst samlar intresset omkring sig.
kivforskningars rika skörd.
Aven den Utan att låta sitt omdöme förvillas vare som tidigare gjort deras bekantskap mås- sig av hans omgivnings och hans fien- te vara förf.
tacksam för denna samlade ders närsynta kritik, sådan den framträ- och .. tillökade upplaga, som - på ett verk- der i memoarverken, eller av det .skim- ligen .imponerande sätt bekräftar vilken mer, som för.
den närmaste eftervärlden klarsynt kännare.
av det bellandlade tid- låg över Gustavs dagar, har förf.
kom- skiftet och vilken saker, på en gång ori- mit till en uppfattning av Gustav III enteoride och roande vägledare genom soni, hans sammansatta naturs alla lyten politikens irrgångar Lydia Wahlstöm är.
till trots, dock gör rättvisa åt hans stor- Väsentligen ny är emellertid den för- het.
Inför hans utrikespolitiks aventyr- sta o c h omfångsrikaste studien, som be- ligheter glömmer hon aldrig, att den lik- handlar hertiginnan.
Charlotte, memoar- som hela hans regering haft till mal Sve- författarinnan.
.
och den blivande drottnin- riges självständighet.
En liten reservation i förbigående!
DA gen.
Den.
är - byggd ej blott på de ut- givna '.
delarna av hennes dagbok utan förf.
i Gustav III ser " en man, som al- även.
' p2 den tor ra., hittills blott genom drig lyckats skapa ett hem att vila ut i ", några.
utdrag kända samling brev och förefaller det, som orn hon betraktat ho- biljetter från hertiginnan till hennes vän nom ur en.
alltför modern synpunkt.
Det Sophie Fersen, som förvaras i Stafsunds kan sattas i fråga, om ej en sjuttonhund- arkiv.
Förf.
ger en sympatisk skildring ratalsregent av Gustav 111:s läggning av förhållandet dem.
emellan under de i spirituellt umgängesliv och i sce- första Sju Aren, den sextonåriga furstin- nens fantasivärld fann den vila, som nans barnsliga svärmeri, som övergar i för honom var den enda möjliga.
O m Lydia Wahlström kan ställa t. o. lidelsefdl vänskap.
Man önskar blott att .. f %.- badas gestalter ytterligare be- m. en mordbrandsplan mot ryska flottan, lysta.
genom fortsättningen av brev- som vann Gustav 111:s gillande, i för- klarande samband med de stora tankarna vaxIingen.
- '
H ' ERTHA i hans politik, så faller däremot intet försonande ljus över hennes på forsk- ningar i engelska arkiv grundade fram- av hertig Karls ryska un- der I ndlingar från förmyndareregering- sta&amp;g ens tid.
Hans fåfänga försök att eman- cipera sig från Reuterholm och det håll- ningslösa vacklande, som blir följden därav, berättiga förf.
att ge sin artikel överskriften " ömkligheter ".
Som en väl- görande kontrast kommer det engelska.
sändebudets intryck av Gustav IV Adolf.
vid hans tillträde till regeringen och den aktning, som den unge konungens upp- trädande inger honom.
Ett par av de sista studierna; sam- lingen, som behandla ämnen frin Napo- leonskrigens tid, verka tyvärr alltför ak- tuella genom de inblickar de ge i svensk godtrogenhet gentemot spionerier och i engelska övergrepp mot neutrala stater.
Engelska historikers satt att försvara bombardemanget av I&lt;öpenhanin 1 S07 vittnar just ej on1 någon brittisk månhet.
om småstaternas rätt.
I detta fall visade sig våldet .vara ett missgrepp, och histo- rien därom kan, som förf.
säger, inskar- pa den hälsosamma läxan, ' ' att hänsyns- lösheten icke alltid är detsamma som höjden av statsmannaklokhet och att en stormakt inte alltid måste ha rätt gent- emot en mindret1.
Bokens vackra och gedigna utstyrsel ansluter sig val till innehållet, och det noggranna personregistret gör den an mer oumbärlig för forskaren.
Det ar för den, som har anmäler Lydia Wahlströms rikhaltiga studier, ett alldeles särskilt nöje att denna gång få önska henne väl- kommen tillbaka från nutidsfrågorna till den forskning, som var hennes första kärlek och som ej blott vetenskapen utan aven hela svenska allmänheten har rätt att vant,a så mycket av.
i (.
.
449.
utgifna af Lotten Dahlgren.
Wahlstroin 8r Widstrand.
Det är i 7 ' ö.verstinnans " välbekanta krets i Uppsala Lotten Dahlgren denna gång f ~ oss r in, med J.
A. Josephson som introduktör.
Brev från och till honom samt utdrag ur hans dagboksanteckningar utgöra bokens stomme.
Josephson är således huvudper- sonen, om kring vi1 ken det hela samlar.
sig.
Malala själv står, som hon i verkligheten var det, som den sammanhållande i .kret- sen men framträder ej som god.
andre bredvid bokens centralfigur.
De " små Knösarna ", särskilt Thekla, äro betydligt mera nara och innerligt förbundna med Josephson, i deras brev ar det framför allt som denna klassisk vordna Uppsalavärld ännu.
en gång upplåter sig för oss med alla de kända gestalterna skymtande förbi, nied all den känslofulla vänskapsstämning och det omständliga personintresse, som hörde tiden till.
Detta i bokens första avdelning; till vil- ken den lustigt, gammaldags romantiteln på detta memoarverk egentligen hör; deii senare hälften av boken faller icke ome- delbart samman med det intima grannliyet i Uppsala.
I den ar det Jenny Lind som dominerar, bländande i sin .genialitet och sitt stigande rykte.
Kanske ar det mera i Josephsons brev och anteckningar man ser henne.
a h i hennes egna brev till honom, vilka oftast äro hastiga och korta.
Dock får nlan i plötsliga glimtar understundom i dessa henne sjalv,.
den kampande konst- närinnan och starkt levande mänskan, på ett satt som gör, de brådskande medde- landena trots vårdr; lösheten i form och stil - eller varför inte just därför!
- till ytterst värdefulla dokument till Jenny - Linds.
historia.
Man kan lyckönska utgivarinnan till att Iia fått draga fram i ljuset så betydande, fynd, av vida mera värde an en hel, ur - förut kända fakta sammanstalld., Jenny Lind-biografi.
Att Jenny Linds strålande gestalt till sist i ' boken kommer att skymma undan de mera anspråkslösa.
grannarna på Kungs- ' ' Grannarna p &amp; Kungsängsgatan; Ett par kapitel ur en svensk tond iktai-es historia.
.
.
.
.
ängsgatan.
är ju helt naturligt och sker säkert med utgivarinnans fullt medvetna åtgörande.
m E., K-n.
Nya Sverige.
En roman om de första svenskarnas liv i Amerika av Aivva Upp- ström.
C.
E. Fritzes bokförlag.
- Det är ett tacksamt ämne som den debuterande förf.
valt.
Sveriges koloni i de ädla rödskinnens .-land, dess öden .och dess underghg - det är på en gang fantasieggande och i litteraturen s8 föga behandlat, att historien därom för de allra.
flesta har hela.
nyhetens charm.
Forf.
har ocksa flera viktiga förutsättnin- gar för att lyckas i sitt varvi hon har.
.tillräckligt av historisk uppfattning och fantasi för att kunna för sig rekonstruera gångna tider och tillräckligt av stilkänsla för att kunna skildra dem med den stäm- ning som kräves.
På ett vackert sätt röjer sig också den varma fosterlands- kärlek som höves när ett ämne av .denna art behandlas.
Det är för övrigt en sann tillfredsställelse att påminnas om huru också.
här svenskarna visat den kanske bästa sidan av sitt kynne: mildheten mot svagare ' folk.
Liksom de baltiska pro- vinserna aldrig haft det s8 bra som under den svenska styrelsen och liksom Pom- mern ännu har i vänligt minne svensk- tiden, sa vor0 ju svenskarna de enda kolonister, som alltid kommo väl över- ens med Amerikas indianer.
Den kärlekshistoria, som är den sam- manhållande traden i berättelsen, äger icke litet av poesi över sig.
Och det torde i psykologiskt hänseende ' vara fullt motiverat att den unga svenska flickan, av en drömmande natur och omgiven av människor som stå under henne i bildning och förfining, gripes av kärlek till den indianske krigaren.
Det finnes också en annan kultur än den, som be- står i bokligt vetande och kunnighet i varjehanda slags arbete - nämligen den kultur, som yttrar sig i en viss vasen- dets värdighet och .skönhet, och maii kan gott tanka sig att det slaget av kultur förefunnits i högre grad hos en indiansk hövding - på den tid då hans folk ännu liarskade i sitt eget land - än hos sven-.
ska nybyggare av bondestam.
Att förf.
grundligt studerat tillgäng- liga källskrifter märker man väl.
Litte- rärt taget ligger dock bokens största svag- het däri, att hon ej haft hjärta att undan- halla oss något av det historiska mate- rial hon funnit.
Man förstår ju, om man själv äger intresse för historia, denna sv &amp; righet att besluta sig för ett bortskiljande av en hel del detaljer, men som helhet hade arbetet otvivelaktigt vunnit darpa.
Det finns dock en publik, för vilken boken särskilt lämpar sig och som i all- mänhet torde kunna överse med denna svaghet, och det är ungdomen.
Och om jag särskilt rekommenderar ([Nya Sverige " för unga flickor, så är det därför att den läsning som erbjudes dem ofta är skä- ligen ytlig och intresselös.
Här finnes jämte skildringar av kulturhistoriskt värde, givna i ett alltid vackert och vårdat sprak, den känslornas ungdomliga och renhjär- tade romantik, som bör vara särskilt ägnad att slå an på vaknande flickhjärtan.
Anna Maria Roos.
Insända böcker.
Albert Bonnier: Nya dikter och visor af E. Notlind.
- Val d a dikter av Anders Österling.
- Oscar Levertin.
En minnesteckning av Werner Söderhjelm.
Förra delen.
L e v n a d.
- En flanör af Sigfrid Siwepis.
- I solned- gången.
Minnen och bilder från Erik .Gustaf Geijers senaste levnadsår sanilade af Anna Hamllfon Geete.
Fjärde samlingen.
Med- delade af E.
G. Lilliebjörn.
- En resa i fa- miljevagn år 1842.
Marie-Louise Forsells dag- boksanteckningar utg. af Syster He@enskjöld.
- KrJg och kultur.
Socialpsykologiska doku- menter från världskriget 1914 av Gustaf F. Steffen.
Del I.
- Sol och sorg.
Dikter av '
Magda Bergqukt.
- Den sista.
kärven.
Dik- rer av.
Carl Larsson i By.
- Kejsaren av Portugallien.
En.
.
Varmlandsberattelse av Selma ' Lagerlöf.
Mannen med kbrsbären med .flera berattekr av Elin Wagner.
Fyrtiotalets student.
Anteckningar av Otto Sylivan.
- Vers och Kaserler och paschaser av Gustaf Fröding.
Efterlämnade skrifter I o. II.
- Manon Lescaut av Abbé Privost.
Övers.
av Klara Johanson.
Andra upplagan.
- ' Wahlström 8r Widstrand: Min nervositet.
Hiiru den uppkom och huru jag botade den av Reitzh.
Gerling; - I skuggan av ett snille.
Berättelse från Thomas Thorilds dagar av Jane Gernatzdt-Claitzk -- Grannarna pi Kungs- ängsgatan.
Ett par kapitel ur en svensk ton- diktares historia utg. af Lotten .Dahlgren.
- Ur Henning Hamiltons brefsamling.
Ett urval utg. af Guttnar Carlquist.
- Konsertftitenin- gen, P.
B. och ett par till av Erik Lidforss. '
P.
A. Norstedt &amp; Söner: Några drag ur barnens värld af Elr ' se Söderlund.
- Slaktens kvinnor av Else Neen (Gwen).
- Gustavian- ska studier.
is to riska utkast från tidevarvet 1772-1809 av Lydia Wahlström.
- Magnus Stenbock och Eva Oxenstierna.
En brefvaxling utg, af Carl Magnus Stenbock.
Senare deleii.
- Raunala av 1u.a Svedeiius.
- Ur Spaniens diktning af Anna Marin Roos.
- ~ohannes Rudbeckius av H. Scheffw. '
nnn fri.
Berättelse a \ t A ' fred Roth- Övers.
från tyskan.
Där, Mose gick i .skota-eller Egypten p å Moses tid av MildrediDiffi Illustr.
av Noel iiope.
Aukt.
övers.
från eng- elskan.
- När Mose lärde sig .att styra eller bilder från öknen av Mildred Duff.
Illustr.
av Noel Hope. '
Aukt.
overs.
från engelskan.
- Aktieholaget Ljus: En sommarsaga av Ann Charlott Leffler.
Andra upplagan.
C.
E. Fritze: Nya Sverige.
En roman on1 de första svenskarnas liv i Amerika av A i y n U / ~pström.
.
.
.
Berg &amp; Högh ' s forlag, Kristiania:.
Norske kvinder.
En oversigt over deres stilling.
og 1.
Ut- livsvilkaar i hundreaaret 1814-1914. git av Marie Högh under redaktion av Fred- rikkc Mörck.
- Vilhelm Trydes Boghandel, Köbenhavn: Annie Besant af Hentty Diderichsetz.
Folkskolans Barntidnings förlag (Stina Quint): Guldslottet.
Barnens julbok n:r 16 innehållande sagor och berättelser samt tal- rika illustrationer utg. av Stina Qruizt.
- Tummetott.
Tilläggshäfte till Guldslottet 1914 utg. av Stina Quint.
- Lllleput.
Barnens lilla julbok.
.En samling sagor och berättelser.
utg. av Stina Quitzt.
- Rosengull.
Tilläggs-.
häfte till Lilleput 1914 utg. av Stinn Quint.
Trisse.
Barnens lilla julklapp.
Sagor utg. av Stina Quint.
- Julklappen 1914.
U f g.
av Stina Quint.
- Pojkar och kungar, jättar,, dvärgar och troll.
Sagor och berättelser av Harald Östenson.
' - Hugo Geber: ' Illustrerad svensk Iitteratur- historia af Henrik Schiick och Karl Warburg.
Fjärde delen.
Häftet 2.
- Gunnar Wenner- berg.
Bref .och minnen samlade och samman- bundna af Skne Taube f. Wennerberg.
An- dra delen.
- Konung och adel.
Minnen och anteckningar f r h Gustaf 111:s Stockholm af Carl Forsstrand - Caroline.
Ett kvinnoöde från romantikens dagar av Beatrice Zade.
Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens förlags- expedition: En kristen av / (.
G. Frid / zolrn.
- Snodroppar.
Berättelser ur verkligheten av Lars Lunell.
- Framilt till seger!
Manings- ord till iiykterl~et av E. Altg.
Aspberg.
- Ba- A. V. Carlson: Ur hästarnes lif af Rosa Nordenskjöld.
Svensk Lararetidnings förlagsaktiebolag: B a r n b i b l i o t e k e t S a g a.
Indiskasagor.
Övers.
och oniarb.
av Karin ' Jensen.
- Rula- man ', Berättelse från grottmänniskans och grottlejonets tid av doktor D. F. Weinland.
Granskad och bearb.
av Bror Schnittger och Hugo Gyllander.
- Lilla Tomine.
Berättelse.
.
H E R T H A 452 ur verkligheten a u Nina Moe.
Leganger samt en mindre flock sagor.
- Kristoffer ' Kolum- bus.
- Amerikas upptäckare.
Läsebok i skola .och hem: Efter amerikansk förebild av Hugo Gylfander.
Fågel B %.
En barnkalender.
- Titteli-Ture.
Sagor och berättelser för - smått folk.
- Barnen.
som slogoslned trollen.
Sånglek av Joseph Blomqvist.
- Sagas julbok n:r 13.
Eii samling verklighetsberattelser av Nina Moe-Leganger.
- Silvervit och Svanevit.
Tilläggshäfte till Saga 1914.
- Jultomtar.
Skolbarnens jultidning.
Tidskrift ' för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av Fredrika-Bremer-Förbundet.
Redaktör: Ellen Kleman.
Förbundsmedlemmat: erhålla tidskriften till ett pris av kr.
2: - varvid prenumeration sker direkt genom Fredrika-Bremer-Förbundets byrå, 48 Klarabergsgatan, Stockholm.
Icke- förbundsmedlemmar prenumerera i närmaste postanstalt eller i bokhandel.
Pris för postupplaga: l /, år kr.
5: -; l /, .år kr.
275.
- Lösnummer 35 öre.
Redaktion och ex- pedition: 48 Klarabergsgatan 11, Stockholm.
Redaktionstid: måndagar, onsdagar och fre- dagar kl. 1-3.
Allm.
T.
48 50, Riks.
27 62.
Expeditionen: kl. l 1-4 varje sackendag.
Allm.
T.
48 16, Riks.
27 62.
Annonsering genom F. Englunds Boktryckeri, 40 Drottninggatan; Stockholm.
- Fredrika - Bremer - Förbundets By ra, S ~ O C ~ ~ 6.
O I 489 ~ Upplysningsavdelning.
Pla fsf örmedlingsavdelning.
Allrn.
Tel. 48 50, RiksteI.
27 62, Allrn.
Tel. 48 16.
Fredrika-Bremer-FÖ.rbundets Sjuksköterskebyråer.
.
.
i Stockholm: Tunnelgatan 25.
Allrn.
Tel. 82 1 1, Rikstel.
68 98. i ~ o t e b o r ~ N.: Fogelbergsgatan 5.
Rikstel.
61 87.
desinfektion af mun och svalg äro.
Formaminf besitter starkt.
.bakteriedodande egenskaper, aflagsnar obe- haglig lukt och d&amp;lig smak ur munnen och ä r speciellt att rekommendera för personer, som röka mycket, för resande p &amp; järnvägar och &amp; ngfartyg, för automobilister etc. ' hvilka gffa bl.ifva,generade af rök och damm.
För.
falare, sangare, skadespelare m. fl.
är Formamiht ocmbärligt.
Om Formamint skrifver bland andra Med.
D:r NILS G. MAREN, Uppsala, följande: " Llndertecknad.
har dels; ersonligen anvandt, dels $1 paticlrt !r rekommenderat.
Formemint- tabletter vid hals-.
och strupsjukdornar.
och därvid funnit dem mr d angenämt syrlig smak förena, mot sjukdomarna välgörande verkningar.
hvrlket ar mig ett nöje att härmed ' få vitsorda. "
Vidare skrifver ' Tandläkanin H. NYQUIS7; Växiö: " Jag vill uttala min stora belåtenhet med preparatet såväl vOr personligt bruk som vid be- handling af gingiviter och stomatiter i min praktik.
Patienterna harva uttalat sin stora förtjusnhg öfver den goda smaken, som ju Gr af stor betydelse, nar den finnes förenad med kraftig desinficie- rande verkan. "
I Broschyrer och prof gratis och franko fr8n.
.
.
.
- BIRGPTTA-SKOLAN.
Beridarebansdatan 17 Kiirseriia i kladsöiiiiiacl, liiiiiesöiii, hariikl %ier, Iivitbroderi, I&lt;oiistvafiiad iii.
iii.
börja iter i Jaiiiinri.
Aniiiiiliiiiignr iiiottagas ' iiiider Deceiiiber inhiad.
Prospekt p3 begiiraii.
Riks N.
898.
Alliii.
41 48.
Elisabeth M. Glantaberg.
65-
1 öfrer 10 Ar h a h a symaskiner till- verkats vid Husqvariia och f ~ b r i k e n liar iiiider hela denna tid malmedvetet arbetat pA fabrikatets förbättrande.
Resultatet häraf har ocksa blifvit att numera raknas bland de friimsta son: frambringas.
De tillverkas i flera typer och utföranden, sil att de kunna er- hallas efter hvars och ens behof samt saijas sava1 kontant som pii fb ' rtttdnliga afbctalnii~gsvillRot I A.-B.
NordisBa Kompaniet.
Textilafdelningen Thyra Grafström, Stockholm Permanent utställning av färdiga och påbhjade arbe- ten s a m t material.
R a d vid inredning av vaningar in.
m..
.
i Italiensk spets- och annan konstsöm.
i Ständigt.
p5 lager därtill hörande material: Svensk, Fransk och Bömisk Spetstrad.
Rikhaltigt urval av Spetsmönster.
40 STILXULLA NYHETER I, Present.ai; t-ihlar till Julen Gynna Svensk Industri.
-- .. _.
_: Alla prislägen.
.
De Svenska- - Kristallglasbukens Försäljniqsmagasiner.
.
16 Norrmalmstorg.
.
Kungl.
Hofleverantör.
20 Birger.
.. Jarlsg.
_ _ -.
.
.
- 60-
.
:.
.
.. varide &amp; fijrnäksta läderpre-.
servativ, gör skodonen abs; Plut.
:.
.
vaffmtäta och ' min- dubbeit.
.
.: ..
-, -.
.
b, a. '
.
.
. '
varaktiga .. Phnes, ~öfv&amp;-a~it.
i.
0: 7 5 och .l:25 p e.
r flaska.
.
.
'.
l l.
'.
.
.
.
....
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
!
.
.
.
.
.
.
:.
,.
.
.
.
: '.
.
.
.
.
.
.
.
S.
.
.
.
,.
.
pr.
heRtopalIet - 45 öre:.
MAZETTE SPIS-CHOKOLADE~ -.
.
.
Ö. o L!
O o.
- delikat - kraftig - hatsosam särdeles / ina ' och valsrnak.crnde ' ' 61 ~ärarelönenärnnd&amp;m betänkande.
A v Ad &amp; Pkikps~n.
. '
a.
Själar och ansikten.
VI.
.D Fogelklou;.
n 0.
- O ' U 8.
i ö 0.
-.
.
a 8..
Englands kvinncwoch kriget.
Av H.
M. Sw~rzwicR.
l 3 0 Glimtar utifrah.
E l i.e n K e y.
- Av Emilia .. ~örbundeti 30-&amp;&amp;fest. '
.
Notiser från bokkrlden ...
.
.
.d i. il.
.
o 000000000000000000006~300000000000~~000~000~0~0000~0~3.
.
STOCKHOLM 1414, * F. ' ENGLCNDS BOKTRYCKERI.
.
.
