# ID: svediakorp-per2698
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1914
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,578
# sentences: 985
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.... ..... .............................. @ Beviljad.
~vfi~sitring &amp; ma .i Ö &amp; 1.6 &amp; mr: krÖ~or.- PPemieinkomst över.
7.49 inillfonc~ kronor.
&amp; te- och hyminkomst .................. Bver 2.8 miliionet h n o ~.
.
.
Uirfilrrihligssommii vid his slut &amp; er Z42.8 mniioncr how.
Smiliga Uligangar,,,,, ',, d 0.
9: miUJonw - krpac. '
' I tillghgama inrii akti&amp;in ' &amp; nrs prantifondsförbindhsir " 800-QO~.~.-; - -.
: -.
.
.
............... 4:; i .018.37645.
.........................,, 30; ObB: - .fil1 födkpinssaga~oe: konhnt dstt ..; Till aktieiguae: utdeining Under senast förflutna 20 Iraléndefir ' hiir bomet u0atalit till forsäkringsä&amp;-ne: - vinst .....................
Kr.
1i.iO6.039 DugZZga kuinntiga agenter antagad.
17 FABRIKAT nos HVARIE ~ Ä L ~ ~ R T E ~.
~ A E N A D S ~ - ~ A N D ~ A ~ R S
Änkedrottning.
.
Sophia.
D e sorgeklockor, som ' vid årsskiftet ljudit över.
Sveriges hela land, de tälja för folket att en drottning lämnat detta jordiska.
Kvinnorna höra av deras ton mera än så.
Hon va; en drottning på tronen, så sjunga klockorna,- men tillika.
det, som ' är än högre ' och bättre: en ' god kvinna; som tänkte, kände och levde för andra, en maka, moder o &amp; uppfbst- rarïnna som få, de fattigas och lidandes vän, ett föredöme for varje kvinna.
- ' Sveriges folk kände liennk föga, såg henne sällan, ty sjuklighet ' sedan många år ' tillbaka .tvingade henne att hålla sig fjärran från den - yttre re- ' kens intuition som är nödvändig för att ratt förstå en annan människa, Den; som av nå ' gon anledning.
kommit i tillfäile att .få e n ' inblick i och erfarenhet av hennes uppmarksamma aktgivande på:all social röfelse i hennes land, den visste emellertid, att det icke .Gr bristande intresse för det.folk, ibland vilket den höga furstinnan i över 50 år levat, som hölt henne skenbart frammaide för det.
Den förstod snart, att den avskildlid, vartill hennes hälsotillstånd tvingade, icke utnyttjades till självisk vila och försjunkande i tanken på egna lidanden, utan fylldes.
av kloka planers.
.
utarbetande for andras, för folkets basta.
Hennes livs storverk, sjukvårdens höjande, ordnades tyst och stilla från hennes eget sjukrum och utvecklades med aldrig svikande omtanke därifrån.
Det är en beståndande gåva till h e n m folk; en g h a som alla, höga och l.åga, fattiga och rika, få gott av, ochtacksamheten därför skall alltid sammanknytas med den gamla drottningens namn. '
Stockholms kvinnor, ur alla ' klasser, till lugn, målmedveten kamp mot nöden, främst genom ett omsorgsfullt aktgivande på barnens fostran och, vård.
I de .hem, där den dagliga- kampen för brödet hindrade mödrarna att ägna barnen nödig tillsyn, skulle " skyddsfruarna " genom att med förstående och välvilja.
sätta sig in i de betungade mödrainas ställning, 1 genom vänliga råd och praktiska åtgärder av ett eller annat slag eller, där så behövdes, genom ekonomiskt stöd bistå dem i deras maktpåliggande gärning.
Att skyddsföreningen ej blivit just sådan, som stiftarinnan från början synes hava tänkt, förringar ej värdet av den framsynta tanken, och föreningen har, sådan den utvecklat sig, fått vara till stöd, uppmuntran och hjälp för många, ej minst genom beredande av arbetsförtjänst genom de jämsides med försa.mlingarnasskyddsföreningar verkande och på ..: sina håll av dem direkt ledda arbetsföreningarna.
Anke.drottningens intresse för skyddsfbreningens verksamhet följde henne livet ut.
- För de vanlottade och nödställda hade den nu bortgångna drottningen alltid oppet hjärta och öppen hand, och ofantligt många äro de, som av henne förhjälpts t.ill uppfostran och oberoende.
Uppmuntran och stöd för sina strävanden hos henne kunde alltid en var påräkna, som ärligt ville på ett klokt sätt arbeta.för medmänniskor som på ett eller annat sätt hade det svårt; planen, för verksamheten prövades dock först intresserat och ingående.
Vid.
kung Oscars regeringsjubileum 1897 uppvaktades drottning Sophia av representanter för ett trettiotal kvinnoföreningar, och i talet till drott- ingen yttrades: " Mot höjderna riktas medvetet eller, omedvetet allas blickar, och skåda de där ett flärdfritt, oförtröttat arbete för andras väl, så verkar det tändande.
och eggande och en var försöker i sin ringa mån följa före- dömet ".
För detta föredöme tacka nu sveriges kvinnor den hädangångna.
änkedrottningen.
Välsignelse över hennes minne.
, Agda fiontelius.
9 veriges Majestät och Guds kyrka, som darpå beror, äro väl värda; att.
man for dem farligheter, ja själva döden eder.,&gt; Så har en gång Gustav Adolf .ut- tryckt sig, och man kan väl säga,.
att lian i. de ' orden sammanfattat både sin egen och sitt folks egentliga uppgift i .historien, nämligen att skydda folkfrihet ~ e h protestantisk trosfrihet .. I båda ' dessa avseenden företer Sveriges historia- en stark likhet med Englands - skillnaden, ligger endast d&amp;, - &amp; t det.
engelska folket under ep formations tidevarvet.
utkämpade sinalstri- der för dessa stora varden huvudsakligen inom sina egna gränser och ' f6i sina ' egna.
syf.ten, medan däremot ' det svenska kom.
att strida p å främmande mark och delvis i - medvetet syfte ah hjälpa d e förtryckta bland främmande folk.
Medan.
Englands historia för långa tider kan utsöndras från.
varldshistoric5; och drar sig tillbaka inom egna- gränser i ': splendid isolation ", utgör Sveriges däremot hela nyare tiden igenom en del av världshistorien.
, .Gustav Adolf, som skrivit ett itkast till sin egen historia, har .också där, påpekat, att.
' Sveriges rike aldrig varit erövrat och .lagt i träldom ".
Val hava vi under,.me- deltiden stundom haft utländska kungar, - men de hava hyllats genom.
folkets fria val till följd av .våra överenskommelser om union med Danmark, och drogo de främmande hövdingar * och.
främmande se- der med bondeförtryck eller andra olag- ligheter med sig, då reste sig den svenska allmogen snart och avskuddade oket, så: !om den ' under Gustav Vasas .. ledning gjorde med ris tian II.
Sveriges medel; " S ' ' tidshistoria ar i många fall lik.
.~nglahds, fylld av blodiga fejder mellan olika hu-nga- ätter eller medlemmar av-samma att, men två ting gå som en röd tråd genom det @ skede: bondeståndets.
stora politiska Eety: delse o c h folkets starka vördnad: för ' &amp; {.
.. .. gen, såsom stående över.
all regerirk.
I den aldsta krönika, som behandlar Sveriges histoga, nämligen ärkebiskop Rimbe * V i t a A n s g a r i i, en ~evnadsteckdn~ över .Nordens förste apostel och f rem ens förste .ärkebiskop (t 865), forekomma föl- j.ande märkliga ord: '.
.
.
" Sådan är seden hos svearne, att i all- männa.
angelägenheter har folket .mera att.
säga an .konungarne. "
.
.
--.
'.
.
- De orden skulle kunna sättas som motto för hela Sveriges statsförfattningshistoyia ..: I: äldsta tider besiod.
folket uteslutande av.
d e fria mannen, de joflagande bon-.
derna,.
och när .. en.
itormansklass uppkom i slutet av 1200-talet, utvecklade den .sig ur &amp; nna bondeklass och icke ur någon från främmande land.
importerad ad &amp; Bland bönderna ' hade redan &gt;under hedna- tiden uppkommit en vidlyftig samling I-a- gar; olika för de olika landskapen och- fullständigare.
och mera oblandat bevarade än något annat germanfolks lagar.
: En av desia börjar helt lugnt med orden: vi vi ar äga konung taga och så vräka. "
att en till uppror mot en konung,.
som icke ville lyda lagarna, har i Sverige aldrig varit betvivlad, och de tre förnämsta uppbyg-.
garna .av vårt parlament, - Engelbreid; Karl 1X och Hans Järta, ha ' alla varit m h, som - avsatt kungar,,.
: Och, än-nu va-nja härom - två paragrafer it vår gällande r q p -,:,
ringsform, som.
Saga, att ' om konungen i längre tid .än ett år vistas utomlands eller ar sjuk, " tage då riksdagen det förfogande.
.
med rikets styrelse; som ' den för gott finn ' &amp; ".
Den svenska riksdagen, grundad 1435, under upproret mot konung Erik av Pom- mern, ar den tredje i ordningen av alla världens ' representationer.
England kom .först; 1265, och Frankrike därnäst, 1302, men då Frankrike sedan under nära 175 år (1 6 14-1 789) regerades enväldigt, äro ng land och sverige ' de enda länder i världen, som sedan medeltiden utan vä- &amp; ntligare avbrott varit konstitutionellt styr- da.
Och i Sverige likaväl som i England står ' den politiska bestämmanderätten ' i ur- spningligt sammanhang med ett kommu- nalt " self-government ".
Skillnaden ligger egentligen däri, att denna svenska själv- styrelse- har en ännu bredare bas än den engelska, enär den .svenska nämligen icke huvudsakligen vilar på " the knights of the shires ", lantadeln, utan på själva bön- derna, vilka icke som de engelska äro ar- rendatorer, utan själva - aga sin jord och vilka redan före hksdagens instiftande h$t medbestämmanderätt vid lagstiftning och beskathing.
På de ' tta sätt vilar de svenska konuniarnas politik i senare tider på den breda grunden.
av själva de djupaste folk- lagtens samtycke, och Cromwells ambas- sadör hos drottning Kristina, Whitelocke, kunde med skäl förvåna sig över hur fri- språkiga dessa svenska bönder kunde vara på riksdagarna, trots den okunnighet och den ' i en rik engelsmans tanke nästan - exempellösa torftighet, vari de levde.
Med kunskaper hade de det för övrigt säkert bättre beställt an allmogen hos de flesta andra folk, och redan från slutet av 1600- ' ' 5 talet var ju läskunnigheten hos oss på- bjuden i kyrkolagen som villkor för till- träde till nattvardsgång.
Svenskarnas kyrkliga utveckling har på visst sätt gått hand i hand med utveck- lingen av deras statsskick, och i båda fallen kan ordet f r i h e t sattas som motto.
Det ar också en gammal katolsk biskop på 1400-talet, som skrivit vår första na- tionalsång, som börjar med orden: " Fri- het ar det bästa tingp '.
~ristendomen.kok sent till Sverige, egentligen först på ' 1 000- talet, och då delvis införd genom engelska missionärer.
Medan katolska kyrkan stod i sin egentliga stormaktsperiod, ' redde man sig i Sverige ännu med inhemska kyrko- lagar, vidfogade de olika landskapslagar- na, och först då Roms kulmen redan var över, blev den svenska kyrkan fullt orga- niserad i likformighet med dess författ- ningar.
Men aldrig har en katolsk kyrka kunnat vara mera oberoende av påvemak- ten, tack vare både folklynne och geo- grafiskt avstånd.
Det ar betecknande, att Sveriges stökta medeltida helgon, B i r g i t t a, tillbragte sina sista tjugu år i Rom, men under &amp; indiga varningsrop och protester mot kyrkans förfall, stundom i våldsamma och profetiska skrivelser riktade mot påven själv.
Man har ofta kallat henne en rei formationens förelöpare, och om hon ock- så till sitt dogmatiska kynne är en mycket ortodox mystiker, ar hon dock verkligen kritisk och rakryggad mer än de flesta gent emot sin tids prästerskap och kuria och ovanligt sund och ppprotestantisk " för sin tid gent emot askes och kontempla- tion.
Till och med hennes klosterskapelse Birgittinerorden, som ännu har grenar i England, nolland och Spanien, och som
för svensk medeltida bildning vaiit av stor betydelse, bär i den av Birgitta skriv- na regeln spår av en human uppfattning.
Flere gånger har Sverige eller dess re- gent varit belagt med eller hotat med kyrkans bann, bland annat av Innocen- tiuS III och Bonifacius VIII, men alla gång- er hai åskmolhet gått tärnugen obemärkt ordet: " Konung och ständer, högre s6m lägre, utgöi-i tillhopa det konungsliga höga majestätet ", d. v. s. statens, fäderneslan- ' dets majestät, inför vilket ' kungens person- liga bleknar b o r t; ' ~ ä h &amp; d utgjordes ' över- heten av konung och riksdag tillsammans, och över bägge stod lagen, sqm endera av dessa parier agde rätt och.
frihet att ' ', partitagande mot den nyvaknande svenska svenska folket, sedan urminnes tid vant nationalitetskänslan i dess kamp med Dan- vid självstyrelse i politiken, att också fatta mark.
Det är denna okloka politik, Som protestantismens kärnpunkt, det allmänna medförde reformationen i våd land, d ä r prastadömets idé.
Politisk och " andlig fri- alltså.
kampen mot danskarna blev till ett het segrade båda i ' slaget vid stångebro .med kampen mot den internationella stat, 1598..
Men.
därigenom blev denna i. iig som kallas katolicismen.
*.
själv- jämförelsevis obetydliga.
drabbning.
Den religiösa frihetskänslan har sedan i verkligheten den .nödvändiga förberedel- dess hos oss varit ett med den po- sen f &amp; del berömda slag, om h k e t de litiska, och starkast märker man samban- ' tyska.
protestanterna ännu tacksamt sjunga: det dem emellan, då ' både .vårt statsskick, ?Gustav ~ d o l Furst i eld, och vår protestantism under den katolska.
.
rettete bei " Breitenfeld Glaubensfreiheit fur die Welt. "
reaktionens tid genomgingo sitt eldprof.
Lydia Wa Alström.
Även Sverige har Filip II velat snärja i sitt ...
.
.
.
.
nät, a \ lei hit Skickades jesuitiska legater, och spänningen kulminerade på 1590-talet, Landsf-are " ingen kvinnans politjska då Sverige fått en katolsk konung.
Läran ' rösträtt har den 8 och 9 dennes hållit sitt om &gt; !icke-mots&amp;-ld " har aldrig m (ra ordinade - centralstyrelsemöh, det 1 ' l:te.
i ord- a ~ u e l l i 16 () 0-talets ~ ~ g än l den ~ ~ d ningen, i v to ck hol ni. '
De enskilda Mrhand-.
lingarna ägde rum i Whitlockska samskolans denna tidpunkt var i Sverige, där präster- nya hus vid Eriksbergsgatan.
Fredagen den skapet redan börjat ~ r d i k a lydnad mot 9 var halvenskilt möte anordnat p; con- all förhandenvarande överhet - och stor-,, ?inex$+ Merthas pressläggning hindrar, ?ss männen hoptals ' rymde till sin ' &gt;laglige ' ' - från närmare-:omnämnande i detta nummer, regent&gt;&gt; i Polen.
hertig ~~~l segra- vi få återkomma till saken i nästa.
.
.
de, därför att han i enlighet med gam- Till Fredrika Bremers staty har, Fredrika- m a l svensk sed hävdade lagens höghet Bremer-Forbundskretsen Lund med omnejd över konungen och representationens med- överlämnat ett belopp av 175 kr., utgörande ansvarighet med honom, när det gällde hälften av behållningen vid en av ' kretsen den rikets .val.
Denna d e t g e m e n s a m; 22 sistlidna '.
november anordnad soaré.
Man .tanker sig att statyfonden har att-vänta många.
m a a n s.
v a r e t.
s - p r i n c i p har Gus- ' tillskott av liknande slag.
.
.
.
.
sederme?
.
.
uttryckt .. i-det ' beromda.
.
.
.
.
.
tav Adolf .. ... ' ' ' for,, '
28 H E R T H A - o Kvinnornas försvarspetition.
5 sensommaren och hösten 1913 har P det varit oro i sinnena i samband.
.
.
31 Dec.
hade antalet namn stigit till 265,35 1.
Att namninsamlingen verkligen är ett uttryck för kvinnornas opinion och ej till- kommit genom övertalning, därom vittna bast uttalanden såväl pa själva listorna som ock på de skrivelser, som medföljde dem vid återsändandet till kommittén.
SA t. ex. ar en lista fran norra Sverge försedd med dessa rader: ' med rykten om att försvarsfrågans Iös- ning skulle uppskjutas tills efter 19 14 års nya val.
Såväl uti pressen som på möten runt om i landet framkommo tal- rika yrkanden, på att förslag till försvars- frågans tillfredsstallande lösning skulle läggas fram vid 1914 års riksdag.
Det förspordes aven, att också bland kvinnorna överallt i landet uppstått en Lär dem värja vårt land, vara bröder och söner, livlig önskan att göra sina röster hörda Så till Konungen gå våra hoppfulla böner.
.
i denna fråga, som låg dem så nära om På en annan lista: " Ett bedjande rop, hjärtat.
I oktober bildades i Stockholm som ej bör förklinga ohört inför tronen den f o s t e r l ä n d s k a k v i n n o k o m - m i t t é n, och den 6 november utsändes eller i ri ksförsamlingen.
Från flera socknar har avgivits intyg, ett upprop till Sverges kvinnor, under- tecknat av 128 kvinnor representerande att så gott som alla kvinnor över 21 år olika partier och samhällsklasser, med antecknat sig p i försvarslistorna.
Med djupaste intresse läser man igenom syfte att samla namn på en petition till konung och riksdag.
Slutorden i peti- dessa listor med kvinnonamn från alla tionen ange dess mal och innehåll: " Vi delar av vart land - från Ystad till hava därför, utan hänsyn till olika poli- Hapararida - ja, från en liten kyl kby tiska åsikter i övrigt, enat- oss om att till långt, l %ngt norr om Haparanda har Eders Kungl.
Maj:t frambära en begäran kommit en lista med 49 namn.
Stilen att förslag till försvarsfrågans 1ösn.itig på på många av dessa namnteckningar vitt- ett.
för landets säkerhet betryggande sätt nar om att handen, som fört pennan, är måtte framläggas för 1914 Ars riks- l h q t mera van vid halt arbete än vid skrivning.
dag.
Se här en liten axplockning bland de Namninsamlingslistorna utsändes emel- lan den 6-12 november och spriddes skrivelser, som inkommo tillsammans av ' frivilliga krafter, ja, man kunde nästan med listorna.
{[Erfarenheten har visat, att försvars- säga vandrade omkring av sig själva, ty ingen fast organisation fanns, som hade vilja finnes i högre grad än man anat till.
uppgift att samla in namn.
Inom den och hoppats, och kvinnorna äro mycket korta tiden af fyra veckor blevo listorna mera inne i fragorna än man trott.li t som ett bevis pil hur den allmäntia påtecknade och 5tgrsända, så att da en deputation från fosterländska kvinnokom- opinionen ar ställd i denna fråga här, mittén den 16 dec.
uppvaktade konungen, kan jag nämna att ingen enda av mig kunde den stödja sig på över 199,000 erbju4its anteckning utan att hon verk- namn.
Då deputationen den 20 dec.
ställt sådan.li IIHOS alla jag talat med har jag funnit uppvaktade krigsministern, statsrådet D. Bergström, och sjöministern, statsrådet föxdelse för saken och stor villighet och glädje att åtminstone p i detta lilla sätt - Jacob Larsson, aflämnades i lantförsvars- departementet 95 volymer inbundna nam.n- få visa kärlek till fosterlandet.ll llJag.
kan med glädje omtala, att alla listor innehallande 260,000 namn.
Den
4 - $krivif sina namn villigt, ja, med entu- siasm, nä.r de fått veta ändamAlet.ll llLisforna, hava ernottagits med.
förstå- else och kvinnorna mycket gärna och.
t. o. m. med iver skrivit sina namn. # (((Mycket få av de tillfrågade hava ej velat underteckna.11 Vidare inkommo talrika rekvisitioner på listor, och ' många av dessa atföljdes av sympatiuttalanden: anhålles vördsamt om en lista från Fost.
Kvinnokoniniittén för insamling för .vårt försvar.
Vi svenska kvinnor i landsorten.
vilja .också, så långt vår för- inaga sträcker sig, verka för fosterlandets trygghet och värn.ll; I Undertecknad skulle så gärna vilja stii till tjänst med insamlande av namn- underskrifter ' ii någon lista för försvaret.
Vårt samhälle är.
litet men ej främmande för fosterländska strävanden, ej heller, vill jag hoppas, för försvarsfrågan.
Vore tacksam.
f2 mig tillsänd en lista för än-.
damålet.
Att på sina håll motagitation mot kvin- nornas delfagande i denna petition gjort sig gällande, därom tyckes det faktum vittna, ait på, en del.
listor redan skrivna,,.
s, - en maning till d e m att ej förtröttas;.
.soni arbeta för att utverka den medbor- gerliga rätten för kvinnan att direkt och omedelbart få göra sin, röst gällande i det offentliga livet.
An så länge måste vi kvinnor nöja oss med att söka en tillfallig och ytteist ofullständig.
iitväg att till dem, som makteii hava, frambära våra önskningar, men den.
dag skall komma, da vi få.
helt deltaga uti avgörande av såväl de frågor, vilka beröra oss särskilt som kvinnor, s,om I.
dem,, vilka.
gälla ' det gemensamma foster- landet-.
:.
.
.
.
.
Naturligtvis kan detta.
B. Nordenson- ... '
namn återtagits.
.
.
.
Glimtar utifrån ...
Nar liberalismen var ung.
En ledande artikel.
om G r u n d l o v s s a g e n i den danska tidningen (~Kvinden o g Samfundet11 (mr 28 '.
för 1913) jämför det utskott av 30 ledamöter från bagge tingen, som i dessa dagar har till ' behandling .det nya grundlagsförslaget, med den berömda llgrundlovgivende R ' igsforsam- Iing ", som för ' 65 år sedan utförde uppgiften att förv ' andla Danmark från absolut.
monarki till konstitutionell stat.
.
I den forsamlingen vor0 alla de folklager representerade, som det var fråga om att skänka politisk röstratt och valbarhet '.
Så liberalt var själva enväldet i dessa liberalismens blåsiga vårdagar. '
Vis-, serligen sutto kvinnorna på läktaren, men det undrat ' ingen på; det maj-kvardiga ar .. att d e s i t t a d a r ä n n u.
~lOch varför det?
-.
För att det .inte i hela Danmarks rike f h n s den.
politiker, som har mannahod och hjärta att förklara: ' Detta har aldrig .i livet varit.
juni- grundlagens anda,.
det.
ar reaktionens anda, det är enväldets anda.
-, Vi böra ge .kvin- norna samma tillträde att.
jainstallda förhandla med oss om den nya f0rfattningen, ' som en- väldets.
makthavande på sin tid gav- våra;.
fader '; t (.
.
tydas så, att dessa kvinnor ej haft en verklig,.
bestämd mening i fr3gan utan senare genom samtal med motståndare till saken kommit till en annan uppfatt- ning.
Men det k a n även betyda, att direkt tryck utövats från 1. ex. manliga anförvanters sida.
Vi veta, att sådan1 ej äi: uteslutet, erfarenheter vid en annan; pågående narnnincainling,.
den kvinnliga röst ratts rör els ens^ ha, visat, att det.
vid 1i.knande tillfällen kan ifrågakomma.
Ett ytterligare bevis för nödvändigheten av att kvinnorna arbeta, sig fram till saväl inre som yttre självständighet!
... J a, så .ha nu över en.
kvarts miljon kivinnor låtit hör % sin.
röst uti vårt lands.
.
vikiigaste fråga,.
och ännu många fler i$o ': ' riog de, som ' velat men ej haft till: Politisk upplysning.
rottn ni ng en- %v .Hol- filfe.
.
ati ' .göra sig ' hörda.
.
Denna &amp; stora land har begart.
' .att få veta skalen.
till att.
ti:llslutfiing-; till opinionsyttringen blir .ännu.
hennes kvinnliga un&amp;rså.tar ' fordra röstri &amp; -. '
' ' ', '. '
,
Naturligtvis har rösträttsföreningens styrelse icke lämnat denna höga önskan obeaktad, utan skyndat att Överräcka en skrivelse med d e viktigaste argumenten i kort sammanfatt- ning, några valda broschyrer samt en bok.
dörfattad av ordföranden och vice ordföranden.
dö ven hennes majestät drottningen-mo- dern ", fortsätter Aletta H. Jacobs, som i jus suffragii " meddelar denna tänkvärda nyhet, " har blivit försedd med någon upplysning, vilken allernådigst mottagits. "
Kriget som uppfostrare.
De grekiska kvinnornas indignationsskrivelse till Europa a m den bulgariska soldateskens ohyggliga vildsdåd i Balkankriget har nu framkallat ett ännu bittrare protestcirkulär från Bulgari- ens kvinnor, som försvara de sina och påvisa, att det var g r e k e r n a som förövade ifråga- varande missgärningar.
Genom en lycklig tillfällighet äro de i stånd att ovederläggligt avslöja andan i de grekiska trupperna.
En kurir, som förde en mängd brev från nittonde infanteriregementets soldater, blev nämligen uppfångad, och dessa skrivelser offentliggöras nu av bulgarerna i facsimile med bifogad fransk Översättning.
De bålda hjältarna skryta dar för sina anhöriga om hur de våldta alla unga flickor, som komma i deras vag, bränna alla byar " på kunglig befallning ", döda kvin- nor och barn, av 1,200 fångar lämna 41 vid liv, sticka ut ögonen på sina offer o. s. v. Därmed är dock inte bevisat, att bulgarerna ha uppfört sig civiliserat; kanske ar skillnadel1 bara den, att de inte kunde skriva.
Bägge nationernas kvinnor rikta sin ratt- matiga harm åt orätt håll.
Inte greker, inte bulgarer ha skulden.
Gest l a guerre ".
.
.
Alexandra Gripenberg In memoriam.
D ' et var ett rikt liv, som slutade jul- aftonen 19 1 3, då Alexandra Gripen- berg, en af den finska kvinnorörelsens främsta pioniarer och dess mest betydande personlighet, efter en kort sjukdom frid- fullt avsomnade i sitt hem i Hälsingfors; det var ett liv fyllt av gagnande verk- samhet och outtröttligt uppoffrande arbete bör kvinnorna och för fosterlandet.
Hennes liv hade även varit rikare än d e flestas, tack vare hennes livliga intresse 3ör allt mänskligt och den personliga be- röring, vari hon kom med så många av Samtidens framstående personer, både in- om och.
utom Finland.
f on var född 1857 på faderns gods Ter- vus i en avlägsen landsbygd i ostra Fin- land nära Ladoga, näst den yngsta i en talrik syskonskara.
.A; fader ", förre.
lands- hövdingen och senatorn, .en genialisk och framsynt man, vars verksamhet sarskil t varit av stor betydelse för det finska jord- bruket, hade hon ärvt många egenskaper, så t. ex. den organisatoriska och admi- nistrativa förmågan samt intresset och of- fervilligheten för det allmänna, liksoni hon i sitt ståtliga.
yttre liknade honom.
Och det ' gamla krigareblodet, nedärvt från många generationer förfäder, röjde sig också hos henne, i synnerhet i det mo- raliska mod, som var en av hennes mest f ramtradande egenskaper.
Hos den Gripenbergska syskonskami vor0 estetiska och litterära intressen myc- ket livliga.
Flere av dem vor0 musikaliskt, litterärt och konstnärligt begåvade.
Vad särskilt Alexandra beträffade, började hon tidigt skriva, och hennes första samling " Berättelser " av Ringa utkom, då hon ännu ej var fullt 20 år; på den tiden drömde
I-ion att bliva skönlitterär författarinna, och Iiëiines vän och gynnare ~acharias Tope- lius uppmuntrade henne i dessa planer.
I det Topeliuska hemmet tillbragte hon efter sina egna föräldrars död ett par årj och den åldrige skalden, vars föreläserska 0th handsekreterare hon var, utövade ett stort inflytande på den unga begåvade flickans utveckling och sinnesriktning.
Men hennes drömniar om att i vitterhetens utövning finna sitt livskall gingo snart om intet.
Allvarligare och mer krävande uppgifter vän tade henne.
Visserligen ut- gav hon an~iu några längre och kortare noveller, men redan de varsla om hennes ' framtida livsgärning, soni sk.ulle falla in- om det sociala arbetet, särskilt arbetet för hennes eget köns höjande.
Alexandra Gripenbergs skriftställareverk- samhet har dock på dessa områden varit synnerligen omfattande, och, de af henne utgifna arbetena utgöra ensaint d e gaiiska avsevärdae resultat av ett livsverk, Utom novellerna från ungdonisåren finnas där " Från läktaren ", profiler från lantdagen 1885, ' Ett Iialvår i Nya, verlden ", en sanding skildringar från hennes ameri- kanska resa, det digra ' " Reformarbetet till förbättrande av kvinnans ' ställningii i bå- de Europa och Nordamerika, varav ensamt den tredje och sista ' delen; som behandlar de tre skandinaviska länderna och .Finland, omfattar 500 sidor.
Vidare den utförliga redogörelse för ' slöjdförhål- landen i utlandet hon skrev på uppdrag såsoni inedlein av den statskomhitté, som tillsatts för att utarbeta plan för organi- serande av yrkesskolor.
Härtill komma en mängd publikationer, som utgivits av Finsk Kvinnoförening under de cirka tjugu ' ar hon var dess ordförande .och vilka, - ' hon redigerade och till största delen ' själv skrev, Bland dessa nämna vi den omfat- tande " Kalender över kvinnoarbetet i Fin-.
land " (1 SM), ' Finska ~vi:nnor " i " ~ i o - grafiskt album u j kalendern !iExcelsioru (ett par årgångar), Lägg härtill, att hon under.
sin ordförandetid skrev föreningens samt1 iga årsberättelser samt en massa rap- porter, särskilt till utlandet.
Samtidigt ut- gav hon i ' 2 2 år den finskspråkiga tid- skriften " Koti ya Yteiskunta " (Hemmet och samhället), som var ett utmärkt organ för ' kvinnosaken i Finland och även stän- digt följde med rörelsen i utlandet och därjämte hade en inängd praktiska bila.
gor, där trädgårdsskötsel, hemmets och barnens vård, klädsömnad och vävnad ' m.
m. behandlades av sakkunniga personer.
Vidare var hon en flitig ' medarbetare i flere både finska och utländska tidningar och.
tidskrifter och ' skrev både .i kvinno- sak och andra sociala och litterära äm- nen.
Dessutoni hade hon en mycket vid- sträckt korrespondens, - icke minst med kvinnosakskretsar i utlandet, med vilka hon stod i flitig .förbindelse.
Hennes verksamhet inom Finsk Kvimiö- .förening har av en Hälsingforstidnirig i nekrologen över heiine karaktäriserats så- som Iiav kulturhistorisk bärvidd ".
För.
eningei~s uppgifter ha också sträckt sig långt utöver de f@- en kvihnoförening vanliga.
har arbetat icke blott för förbättran- de av.
' .kvinnans rättsliga och sociala ställ- ning och för öppnande av nya verksam- ' hetsfält för ' henne, utan även .tagit en.
liu- lig del i det upplysningsarbete, som under de senaste decennierna.pågått i Finland.
Den har ordnat elementarkurser för arbeterskor i städerna othch för allmogekvinnorna på landet; áiiibtilatoriska matlagnings- och ' '. '
.
.
en ',
.
handarbetskiirser, tradgårdskurser, under- ländska resa företogs 1887 och gällde hållit niedellösa flickor vid folkhögskolor,.
först England, men utsträcktes sedan till mejeri- och trädgårdsskolor, ordnat som- Förenta staterna, dar hon tillbragte ett markolonier för arbetande kvinnor och halvår, besökte många olika stader och arbetsförmedling för tjänarinnor m. in.
orter och färdades ända fram till Stilla Med landsorten, där den har en mangd Iiafvets kust.
Under sin vistelse i Anierika samnian- filialer - antalet har uppgått till över 40 - har den stått i nara rapport och träffade hoii med många av landets titt och ofta utsänt föredragshållare till mest framstående kvinnor, däribland dessa filialer.
Alexandra Gripenberg före- den berömda författarinnan till ' ' Onkel tog ofta själv dylika föredragsturnéer till Toms.
stugaii, Harriet Beeclier Stowe, olika trakter av Finland.
Och hon ledde Frances Willard, den bekanta nykterhets- nied öfverlagsen förmåga och liv1 igt intres- aposteln, vidare Clara Barton och Mary se föreningsarbetet i Hälsingfors, organi- Livermore, vilka bagge under slavkriget serade det och följde det i varenda detalj; verkat så mycket för de sjukas och såra- skötte förhandlingarna vid de många sam- des vård, samt först och främst med en manträdena, höll utmärkta föredrag i mangd av kvinnorörelsens pioniärer, så- olika ämnen, ja, till de tillställningar, som som Lucy Stone, Julia Ward Howe, förening,en anordnade for att stärka sin Elisabeth Cady Stantoii och Susan B. ekonomi, ski-ev hon ofta små dramatiska Anthony, i vilka bagge senares hem hon skämt med uddiga anspelningar på aktu- tillbragte längre tider.
Hon bevistade också såsom Finsk Kvin- ella händelser och personer, vilka all- rioförenings representant den första inter- tid gjorde storartad succ2 !s.
Hennes ovanliga retoriska förmåga var nationella kvinnokongresseii, den i Wash- iiaturligtvis av stor betydelse för Iieiines ington 1888, vid vilken det Internatio- föreiiing.
Som vältalare stod hon nog nella Kvinnoförbundet stiftades.
I detta främst bland nordens kvinnliga talare, förbund var hon Iangre fram skattmästare och hennes stilistiska förmåga stod i jäm- och deltog i dess stora femårs-kongresser höjd med den retoriska.
.Hennes många i London 1899 och Berlin 1904 samt i representativa egenskaper blevo också i några av dess styrelsemöteii (Executive hög grad tagna i anspråk, och Finlaiids Meetings), sista gången i det i Stockholm kvinnor hava i sanning varit lyckliga att vid septeniber 19 1 1, då hon som ordförande niånga tillfallen hava haft en så utmärkt representerade det nystiftade " Finlands representant, Också var hon.känd som ingen Kvinnors ~ationalförbund ".
Vi d dessa och andra kvinnokongresser annan nordisk kvinna i.
utlandet, där hon gjort en mangd studieresor bl.
a. för in- hon bevistade var hon alltid en av de samlande af material till sitt " Reformarbetes, mest uppmärksammade deltagarna, och och aven med statsunderstöd för den för- hennes ord vägde alltid tungt vid förhand- iit omtalade slöjdkommitténs räkning.
Det lingarna.
Lady Aberdeen, Internationella Kvinno- fanns knappast något land i Europa, dar hon ej varit.
Heniies första Iangre ut- förbiindels ordförande, var i varm vän- '
.
H E R T H A skap förenad med Alexandra ' Gripen berg och stod i flifig korrespondens med henne, som hon värderade som eii af.sina fräni- sta medhjälpare i det internationella arbetet.
På uppdrag af .lady Aberdeen .företog också Alexatidra, Gripen.berg 1906 en resa till.
Grekland.
och.
Turkiet för att bland.
dessa länders kvi tinor väcka intresse för Inte~nationella Kvinnoförbundet och o m möjligt få till stånd ~ationalförbund därstädes.
da tt sådant har även ' komniit .till stånd i Grekland.
Efter denna resa, varunder hon ' höll föredrag både i Aten och Konstantinopef, begav hon sig direkt till Dublin, .där hon var lady Aberdeens gäst och bl.
a. talade vid ett stort irländskt kvinnomöte (Alexandra Gripenbergs språk- kunskaper vor0 stora och hon har Iiållit föredrag på '.
icke mindre än fem olika.
språk).
Från Irland for Iion till Internationella Kvinnoförbuiidets styrelsemöte, som den gången bolls i Paris, och dar hon redo- gjorde för sin resa i Grekland och Tur: kiet.
Samma sommar bevistade hon der1 kongress- den Internationella kvinnliga röst- rattsalliansen höll i Köpenhamn, och har fick Alexandra Gripenberg till de kvinn- liga röstrattskamparna från olika länder och världsdelar bringa det glada budska- pet att Finlands kvinnor såsom de första i en europeisk.
stat fått politisk rösträtt och valbarhet.
Vid valen 1907, de första efter den nya ordningens införande, blev.
fröken Gripenberg med ett av de största .röste- tal som avgåvos invald / lantdagen av Abo västra valkrets.
På de tre lantdagar hon bevistade, arbetade hon oförtrutet för reformer inom lagstiftningen för kvinnor, en mängd motioner i detta syfte väcktes ' ' '.
33 av henne, ' till andra hade hon anslutit sig.
Så se vi hennes namn .under motioner on1 skärpt straff ' fös sedlighetsbrott mot mindeririga,.
on1 hustrus myndighet och äganderätt, om deii gHta moderns rätt till.
sina ' barn, o m.
reformer i de utom äkten- skapet födda barnens ' rättsliga ställning, om ökning a ".
barnniorskornas antal, on1 undervisning i Iiuslig ekonomi m.
.. m.
Med stor.
värme, eftertryck och sakkun- skap uppträdde h ' on på lantdagen mot en alltför ensidig arbeterskeskyddslagstiftning.
Hon var.
uhdir de lantdagar, vari hon deltog, medlem av lagutskottet, under den sista clessuton~ av stora utskottet.
I anled- ' ning .av de frågor ' rörande äktenskapslag- stiftningen, som förekommo inför lantda- gen, utgav hon 1909 en kort översikt av " Makars aganderattsliga förhållaiiden i olika länder ".
.
Fin.sk Kvinnoföreniiig hade allt .från sitt stiftande (.l 884) haft kvinnans politiska rösträtt på sitt.
program.
Det måste således hava varit en stor glädje för föreningen och dess ordförande, .då Finlands kvinnbr vunno den fulla medb~r~arratien.
Mångä omstandigheter, på vilka jag icke här kan närmare ingå, gjorde dock, ' att segerns frukter icke blivit så.
stora och härliga, som nian väntat och hoppats.
Alexandra Gri- penberg ansåg dock ingalunda, att kvin- nans politiska rösträtt i ' Finland blivit ett nederlag för ' idén, tvärtom förklarade hon många gånger, både muntligen och skrift- ligen, att det oaktat de ogynnsamma för- hållandena &amp; at .Sig, att de för hemnien och - kvinnorna vitala intressena betydligt lättare kunna framläggas och vinna gehör inför.
lantdagen, sedan kviiinor blivit le-, damöter .av densamnia.
Om samarbetet tnellan man och kvinnor på det politiska ' D ' '
----, -.
.
- -.
- - - --.
-.
- området har hon yttrat, att de samarbetade förträffligt under valförberedelserna och överhuvrid även tillfredsställande inom par- tierna.
Däremot nekade hon icke till att viss?
svårigheter Wnnat yppa sig b.eträf- fande samarbetet mellan män och kvinnor på lantdagen, och ansåg, att ännu behöv- des en lång tids samarbete mellan bägge könen, för.
att de på alla områden skulle lära fullt förstå varandra.
Särskilt diver- gerade deras.
meningar ofta om vad som vore de stora och de små frågorna, vad,.
som vore ett folks vitala intressen.
Själv fick hon icke länge deltaga i ar- betet på lantdagen.
Redan vid nyvalen i maj 1909 måste hon avsäga sig k v a l på grund av sin vacklande hälsa.
Djupt kändes på lantdagen, i synnerhet, - inom dess kvinnogrupp, förlusten av hen- nes trägna arbete, hennes rika erfaren het, hennes kla.ra och oförvillade omdöme och säkra takt.
Ännu beskärdes henne några år av fli- tigt arbete, dock aven tidvis avbrutet av sjuklighet - så förra vintern, då hon i tre månader låg under behandling på ROda Korsets sjukhem i Stockholm.
' Deniia kur tycktes bock hava god verkan, och det syn ' tes vara goda utsikter till stadigvaran- de förbättring.
Under den förflutna hösten gick hon åter helt upp i arbetet, var full av förslag och planer, men så kom helt plötsligt döden soni ' en oväntad, men kan- ske icke ovalljommen gast och.
skänkte frid och ro efter arbetet och mödorna, Dock bör man icke tänka sig Alexandra Gripenbergs liv såsom tungt ocli mörkt eller henne själv som nedtryckt av arbete och omsorger.
Visserligen sörjde hon djupt - och vi1 ken fosterlat~dsvän skulle icke göra det?
över förhållandena i; - henries land och över många tidsriktningar, soni hon nied siii djiipa sedliga uppfatt- ning icke .kunde gilla, men hon hade en ovanlig siiiilets spänstighet och ett ovan- ligt glatt och jämnt lynne.
Hon kände i hög grad både livsglädje och arbetsglädje, och i fullt mått hade hoil insett sanning- en av orden: " Det ar saligare att giva an att taga. "
Ja, frikostigt gav hoii kvinnosaken och sitt lands kvinnor av sin rika begåvning; sin ovanliga arbetsförmåga utnyttjade hon till det yttersta; aldrig tänkte hon på att spara sig, aldrig på egen vinning, egen fördel eller bekvämlighet.
Jag vill blott anföra ett enda exempel på heiiiies offer-.
villighet.
Det var då Finsk Kvinnoförening skulle utgiva " Kalender över kvinnoarbe- tet i Finland ".
Detta krävde naturligtvis mycket arbete, och huvudparten därav föll soin vanligt på ordföranden.
Hon måste därför avsäga sig annat arbete, sådant som betalade sig, och.
d i härigenom hennes inkomster för Aret betydligt skulle reduce- ras, flyttade hon från sin trevliga och val belägna våning och till en betydligt anspråkslösare ocli billigare bostad inat en gård.
Lika litet sökte hon efter sin egen be- römmelse, efter popularitet eller folkgunst, allt detta uppoffrade hon hällre an hon vek en hirsmin frin vad hon ansåg vara ratt och sannt.
Hon var i sanning en.
helgjuten personlighet, huvudet högre an allt folket, icke blott i avseende på in- tellektuell begivning, utan aven i avseende p i karaktareiii renhet och ädelhet.
Små- sinne och avundsjuka spårade man aldrig hos henne, lika litet som någon sjalvför- havelse.
Skom ett exempel härpå vill jag namna, att i den avdelning av hennes
--- P --- .. - H E R T H A ___ - - .-.
35 p p " Reformarbete ", som behaiidl.ar Finlankl, .. s namn &amp; icke ' en enda gång hennes eget Iiste hon Fryxells Berättelser ' ur svenska histoiiet;.
Hon älskade våra ' stora minnen ~ c l i var stolt att såsom.
finne hava.
del i ' i I det personliga umgänget var hon yt- dem.
.
Hon var i.
Stockholm; då Gustaf terst angenani och iilskvärd, liennes sall- Adolf&lt; minne.
firades.
d.en 6. nov.
l9Orl; skap var lika roande och intressant som.
och nedlade då bloninlor vid Iijaltek~~ii~- Iärori,kt, alltid hade hon n ' ågot av intresse ens stod.
,.
: _.
.
_ att berätta - o &amp; .få .kunde berätta som - För Fredrika Bremer.
hyste hon en djup Iion - antingen från sitt rika livs många vordnad.
och beundran, och nar hundra- upplevelser eller o m något som hon ' last, årsdagen av Fredrika Bremers födelse .fi- ty hon läste mycket och hade ettutmärkt rades den l?
aug.
190 l, hade lexa andra - rnigne för,.
vafl hon läst.
För sina vänner Gripenberg rest över, tili Sverige och del.
var hon: den ' ömmaste, mest haligivna van, tog i hyllningen.
v i d graven.
på Östefia- och aven då iion.
var.
överhopad med ar- nin.ge kyrkogård, där hön -,, edlade en bete.
- fann hon tid ' för dem och tid att krans.
på ' Finsk Kvinnoförenings vagnar skriva långa .brev till be frånvarande: och höll.
ett vackert, stämningsfullt tal.
slu- H o ~ j ilade så många, glädj.e$rnnen, iion tande med några strofer ur ~ o ~ e l i t i s?
njöt af allt skoilt, både i natureii och sång till Fredrika.
: Bremen minne!
konsten,.
Hennes.
.
.
sinne för humor var.
~lexandra~ri~enber~slifs~a förejer rnin~.
ovanligt utvecklat; och itigen kuqde skratta icke så.
få.
likheter .med f red rika Bremen, så hjärtligt soni hon åt ett gott skämt o.ch mycket i heiines- ganile väns .. sång $11 eller en rolig historia.
den s " eiiska.
ball bryterskan kan tillämpas Bland hennes glädjeämnen var också på heniie.
Jag ' vill därför sluta deni~a \ att komma till Sverige.
.
I Stockholiii triv.- ofullsfandiga minnesteckning af.
denna.
des: hon synnerligen väl, och hon älskade finska kvinna, so.ni i saniiing.
verkat .i att strova .omkring i ben gamla staden Fredrika Breiners anda,.
nie ' d dessa skal- och.
kände dess trånga grander och gamla dens ord:.
.
hys bättre.
än .mången infödd stockhol- " Nti.
har hon ro.
Den vida oceanen -.
mare.
Hon var förtjust i ~ t o c k h o l ~ s, o i n - begraver uti vester hennes spår?
--- ____ --- givningar och besökte gärna våra lustslott; Men inga världshavs töcken, ingen bolja '.
ännu.
sista gången ' hon var i~St.ockholin, Och ingen virfvelviiid av öknens sand övertalade !i.on mig att en dinimig ocli ' Skall sopa hennes verk från jordens fuktig oktoberdag följa henne till Drott- dunkla ' rand ningholm.
Hon var mycket hemma i Ocl.
hennes .andes verk fri11 dem, som.
.
.
henne följa " Sverges historia, ocli då hon riktigt ville Marin Cederschiöld.
vila sig f$n arbete, kvinriosak och politik '. '
',,
' T.
he O d d Women är en för tjugo år sedan utkommen.
roman av den 1903 avlidne engelske författaren George Gissing, en kvinnosaksroman, märklig nog, givetvis en smula " föråldrad " i en del av de yttre förhållanden den förutsätter, 1870- och 1880-talets, men för övrigt lika " aktuell " som den kan ha varit vid sitt framträdande, så .till vida som förand- ringen i de psykiska tillstånden; föreställ- ningssätt och kanslosfar, hos- den stora mängden på intet sätt hållit jämna.
steg med ' de yttre förändringarna.
Mary Barfoot och Rhoda ~ u n n leva för kvinnans frigörelse.
De sätta in sitt liv på att både etiskt fostra och yrkestek- niskt utbilda unga flickor ur den bildade klassen till arbete.
För att bli sjalvstän- diga måste dessa bildade flickor lära sig att verkligen duga till något, sim har bättre köpvarde på arbetsmarknaden an den outbildade guvernantens och sällskaps- damens illa avlönade, oftast under person- ligt förödmjukande villkor utövade syssla.
Men huvudsyftet för Mary Barfoots och Rhoda Nunns verksamhet ar något vida djupare och mera betydelsefullt an för- bättrade arbetsvillkor för dem de leda.
Framför allt och i allt galler det att skapa arbetsglädje, självaktning, viljestyrka, adel självständighet.
I oppositionen mot det olycksbringande - och ödesdigra i den slentrian, som gör den bildade kvinnan till en svag, passiv varelse, helt beroende av tillfälligheter över vilka hon ingen makt har och ytterligt hjälplös, nar hon av en hård nödvändig- het tvingas stå på egna ben, äro de båda vännerna helt ense.
Men endast ' Rhoda, den yngre av dem, ar behäftad med.
ett drag av fanatism.
Mary ar eli mjukare natur, liar större livserfarenhet .och mera tolerans.
Bådas liv ar intresse- fyllt, rikt, i sanning levande, får glans och lyftning genom medvetandet om ett ideellt mål.
Lika målmedvetna, klartseende, präglade av själslig och kroppslig sundhet som Mary Barfoot och Rhoda Nunn äro, lika utblottade äro systrarna Madden på alla.
dessa egenskaper.
En god far ha de haft, ett gott hem - boken börjar med en fa- miljeidyll vid tebordet i änklingen doktor Maddens hus - men det upplöstes ge- nom faderns plötsliga död.
De båda äldsta systrarna Alice och Virginia ha alltsedan trälat i främmande hus hos obildade man- niskor, som guvernant för småbarn och sällskapsdam.
Arbete betyder för dem överansträngning och underbetalning, grå- het och tröstlöshet.
Vid några och trettio års ålder, då Rhoda Nunn ännu är en ung kvinna, äro de redan av brist på livsinnehåll och genom osunt levnadssätt personligen urvattnade och till hälsan för- bi, gamla i förtid.
De äro redan på ut- försbacken och ha intet att hoppas på utom att deras unga syster, den vackra Monica - trots sina begränsade möjlig- heter som butiksfröken i en Londonaffar - skall bli val gift.
Medan både Virgi- nia och Alice på en gång i flera månader äro.
utan plats, kunna de ej ens unna sig att äta sig riktigt matta, då de ej våga röra sitt lilla kapital.
Men nar de en sön- dag, hennes enda fridag från tretton tim- mars dagsarbete, fira sin unga systers myndighetsdag, bjudes hon på lax och
- - HERT ' HA.
37 Monica hat- inga ovanliga egenskaper; kotlett och vinbárstårta, medan de aldre systrarna under vegetarianska förevänd- varken till begåvning eller karaktär, men en god natur och sunt vardagsförstånd.
ningar hålla sig till havrevälling.
Systrarna komma emellertid.
i förnyad ~ ö r ä l d r a h e ~ n &amp; etiska och kulturella för- beröring med Rhoda Nunn.
- vars mor måner har hon, som vid fem år förlorade en.
gång i tiden varit deras fars patient det, saknat.
I.
sin nya stallning av för- - och på hennes ' råd lämnar Monica sitt mögen fru har en så ung varelse efter lialsoförstörande .. och genom kamraternas ett.
så torftigt liv en oskyldig och natur- simpel het nästan outhärdliga bodarbete lig lust ' att få se sig om, träffa människor, för att utbilda sig till maskinskriverska se litet mera av världen.
Redan kort ef- Alice får en plats av samma slag som ter bröllopet framsticker den bjärta olik-.
förut.
Virginias nervsystem är alldeles heten i spak och håg hos den unga förstört, och hon, som varit den mest hustrun.
och den dubbelt så gamle man- intellektuellt lagda .af systrarna, kan nu ej nen.
Han är mycket kar i henne, men mer läsa något annat än de mest vatten- det g-or honom blott desto misslyntare, då han ser hur hon gläder sig åt all haltiga lånbiblioteksromaner.
Monica är föga böjd att tro på Rhoda " omväxling ".
Han hatar själva ordet, bå- Nunns och Maiy Barfoots idealer av själv- de därför ' att Ilan .själv: är en pedantisk ständighet.
Hela andan av deras verksam- flegmatiker och därför att det ' för honom het är henne främmande och med ung- betecknar, att, hon ej är nöjd med hans.
domens tillit till sig själv ar hon ej - som sällskap dygnet om.
Varje föremål utom de äldre systrarna i sin föikomna hjalp- - det gemensamma hemmets fyra vaggar Iösliet.
-- färdig att falla .ned i belindran som tilldrai- sig hennes i.ntresse ' ser han för så ' mycken viljekraft och säkerhet hos sn &amp; på.
Hon mär!
: er hans .oresonlighet kvinnor, aven o m hon ej kan förbli okans- och får ö " ertnget.
Efter långa, ovänliga lig för Rhodas och Marys vinnande vasen och fruktlösa diskussioner om hustruns och tilltalande yttre.
En medelålders man plikter blir .hon .srnåningom praktiskt taget med allvarsamt väsen, en enstöring med fri att komma och gå efter behag, fast förmögenhet; vars bekantskap Monica hennes mans.
.
inrotade övertygelse .om gjort på ett okonventionellt sätt under en kvinnans plats och uppgift icke förändrats ensam liten söndagsutflykt, friar till henne annat an genom en tillsats av .pinsam .oro, så.
snart han vågar, d. v. s. sedan de.
kväljande svartsjuka.
Det dröjer icke länge träffats några få gånger.
Fängslande har innan hans svartsjuka får ett beitämt fö- hon från hörjan ingalunda funnit honom, remål: Miss Barfoots kusin Everard.
Hin och hon ar inte egentligen mera krasst kan inte hålla inne med sina helt och beräknande än hon ar äventyrslysteii.
' Me~ hållet ornotherade farhågor och avlägsnar tacksamheten överskyler vad som fattas, därigenom allt mer sin hustru ifrån sig, och hon säger .ja.
Systrarna äro.
över- ' värre an så: kommer henne att i fantasin lyckliga, Virginia rent utom sig av för: sysselsatta sig med farliga möjligheter.
tjusning över själva faktum: Monica blir.
~tveckjingen av Widdowsons och Moni- - cas äktenskapshistoria, ett försörjningsgifter- gift!
Och förmöget.
gift! '
', '
mål med olycklig utgång, ar skildrad med den mest bindande psykologi.
Monica blir allt olyckligare.
Ingen van har hon till stöd.
Mary BarFoot och Rhoda Nunn har Iion ej kommit nara och träffar dem sal- lan.
Systern Virginia, som ar kvar .i Lon- doii, rår icke med sig själv, så mycket ser Monica, fast Iion ej vet, att systern vanjt sig.
att bruka starka drycker som upplivningsmedel.
Monica förälskar sig efter någon tid i .en ung man med vin- nande utseende, som hon lart känna kort efter sitt giftermål.
Beundransvärt valtraf- fad, som hela Monicas utveckling, a r den sjalsprocess, varigenom hon, som förut icke haft något annat karleksideal an ett vagt och negativt, i opposition mot bu-.
tiksfhckornas råhet, och som knappast kant några man, efter sitt oromantiska.
.
giftermål i sin vaxande självmedvetenhet och med romanlitteraturens hjalp bildar ' sig ett .manligt .ideal i varje detalj olikt mannen och ' tror sig återfinna: det i Bevis, .som hon reda11 lärt kanna.
Han å sin sida ar visserligen förälskad i henne och gör ' henne vid ett tillfälle, när de äro en- samnia, en stormande kärleksförklaring, men ar ingalunda hågad att kompromet- tera sig för hennes skull eller över huvud åtaga sig något ansvar.
För att få träffa honom har hon ett par gånger ljugit för sin man, som hon nu fast beslutit att lämna.
' Älskarens omanlighel sviker hen- nes förväntningar och kastar henne till- baka på sig själv.
Just då har hennes man spionerat på henne, upptäckt att hon Iju- git om vart hon ämnade sig och anser sig ha fått bekräftelse på sina svartaste misstankar, då han vet henne ha varit uppe i det hus, dar Everard Barfoot bor, i en annan våning an Monicas verklige beundrare.
. '
Parallellt med ~ o n i c a s olyckliga akten- skapshistoria skildrar författaren Rhoda Nunns kamp med den makt hon till kvin- nornas och mänsklighetens basta velat för- klara krig: erotiken.
Hennes heta ovilja mot genomsnittskvinnornas ovärdiga be- roende av ovardiga giftermål och hennes förkastelsedom över den gängse manliga moralen gör henne fientligt stämd mot äktenskapet.
Nar hennes äldre van Mary Barfoot varnar henne för att strida mot naturen, svarar hon: Kristendomen har för sitt genombrott behövt asketismen.
Nu kräver kvinnornas sak frivillig aske- tism.
Den pinsamt nödtvungna, tvinsjuka asketismen hos de syssiolösa eller ovilligt arbetande, i sig själva tomma kvinnorna har i c k e höjt männens moral.
Den livet och verkligheten förvanskande kvinnliga sentimentaliteten ar ömkansvärd.
Vad som göres behov ar viljespanstiga, alltigenom mot sig själva ärliga kvinnor, som med glatt och friskt mod besluta sig för det ensamma liv under vilket de andra våndas.
Mary Barfoots kusin Everard kommer tillbaka till England efter lång frånvaro och blir snart en ofta sedd gast i de båda vännernas hem.
Mary, som ar åtskilliga år äldre an han, har förr, ' utan att han vet det, varit starkt fast vid honom.
Han var då mycket ung.
Hon led mycket under nigra år, men nu ar hennes hjärta längesedan f r k Endast i form av ev glimtlik, nästan genast kuvad svallning av svartsjuka uppdyker den gamla känslan, när hon en tid efter Everards hemkomst till England ser, att hans tydliga intresse för Rhoda, som för honom ar en ny be- kantskap, icke ar obesvarat.
Everard gör närmast intryck av intel- lektuell epikuré, intelligent, skeptisk, uii- ' .z
.derhållande sällskapsmänniska, och lever som privatman, utan yrke.
Rhoda och Eve * iakttaga.
varandra med ömsesidig blir genast ett nyfikenhet.
mycket starkt intresse och intresset blir förälskelse ', hos honom snart, hos henne vid senare.
När han första gången i en tete-i-tete, som Londondimman förskaffat honom genom att försena Marys hem- komst - säger Rhoda, att han älskar henne lidelsefullt, erkänner hon inte för sig själv, än mindre för honom, att det finns något gensvar hos henne.
.
Rhoda och Everard finna intellektuell njutning och psykologisk ta tack arg lad je t deras för- ' i varandras sällskap.
~ l j e s är Iiållande gentemot varandra från början ingalunda ideellt.
Everard, som utan att vara den libertin .hon i honom förmodar icke är någon novis på, erotiskt område, ' närmar sig Rhoda med håg och avsikt att experimentera.
Han ensam är.
aktiv.
Rhoda är tillbakadragen och, tillåter sig aldrig ett ord eller en åtbörd av koketteri.
Men den ' fördolda kraftmätningen, som hon snart blir medveten om, eggar också henne.
Ingendera har någonting emot att se den andra gripen av en ' verkligt stark böjelse.
Ingendera vill själv bli det.
Inom år och dag har detta dock skett, och båda äro medvetna om att den avgörande kri- sen snabbt närmar sig.
.
Det ar något mer än ett år efter deras första bekantskap.
Rhoda till bringar en kort sommarferie vid kusten uppe i Cum- berland; En afton uppenbarar sig Eve- rard, ditrest för att ' råka henne, halvt av- talat.
Nästa dag äro de tillsammans på tu man hand på en utflykt inåt bergen och s j ö h a, en ppidealdag ' p av ljus glädje .. utanför, .alla brännande.
frågor -.
och.
.
all.
var-.
-.
.
fikenheten ' ' ' ' ', dag.
Sto,rt och smått, fotvandring.
.
.
.
och.
måltider, - utsikter ' &amp; h saital,.
.. allt.
njutes med alla-sinneri vakna som aldrig eljest.
På kvällen mötas de åter vid Stranden och nu komma frågorna.
~ i d e ~ s e talar k ' och svafar i darrande ord oih berusande kyssar.
' Redan vid deras nästa sammantrikande följande morgon är stämningen förändrad,.
närheten borta.
Everard hade.
bes " &amp; - at ~ h o d a i allvarliga vädjan &amp; m han icke &amp; r; bunden vid någon annan kvinna -- en &amp; idjan framkall+ icke blott av hans av Mary antydda ungdomslättsinne utan i v.
.
~verard.
och ett intresserat samtal mellan Monica, i ' själva verket om h.
e n.
n ' e, * Rho- ' da, .som ' ' hon bevittnat - med e&lt; klart nej.
Men ~ve&amp;rd.
hade själv.
känt.
.
_ sig _ _ besviken p å Rhoda i det prov h @ velat ställa henne- på: att ' hon av karlek till ho- nom i full tillit och utan tvekan skulle: lova sig till honom.
i den föreställni~&amp;en att han, den ' obahhärtige kritikern: av det konventionella äktenskapet, icke skulle vilja tåla några juridiska band. '
Då h &amp; sett.
henne kämpa med tvekan, har han av län &amp; efter hennes kys!
genast själv ' &amp; t efter och föreslagit giftermål, u t a h att - saga henne att det andra numera icke varit hans allvar, blott ett prov han .ville ställa henne på och fordrade att hon skulle be- stå; ~fteråt, denna följande dag, ar han .tyst och tillbakadragen, Rhoda forstår ej.
varför.
Innan aftonen kommer besviken- heten för h e n n e och ' av den mest för- krossande art; - Hon får brev från Mary Barfoot om att Mr Widdowson mecl för; stört utseende beiökt.
henne och f&amp;at om hon gett akt på Sin kusin och markt hans - upptagenhet ....
.
av Monica,.
..... samt ' be&amp;t- .. Lt sina indiciet.
- ...... '
' ' .... a. b ' a *
!
Everard blir utom sig över Marys brev och det intryck det gör på Rhoda, vägrar att saga ett ord mer an n e j till alla miss- tankar.
Monicas förmodade tillämnade besök hos honom är honom obegripligt.
Rhoda ar ett rov för tvivel och farhågor.
Så skiljas de, Everard i vredesmod, Rho- da i bitter smärta.
Ståndaktigt strider och lider hon sig igenom återstoden av sin ferie - för att vid återkomsten till sitt och Marys hem, återgången till det gamla, ha att bestå den hetaste kampen med sig själv, en kamp på förtvivlans grans.
Everard Eter ej höra av sig.
Men ef- ter.
någon tid får Rhoda av Monica - som tar sin tillflykt till henne i sitt elände och - även drives av ' önskan att fria Eve- rard Barfoot, vars känslor för Rhoda hon vet, från en falsk dager - klarhet angå- ende sammanhanget.
För sent för att in- verka på hennes förhållande till Everard.
Det ar förbi.
Det känner hon oryggligt.
.
För Rhoda berattar Monica hela sitt förhållande till Bevis: &amp; t de talat ut med varandra och att hon varit färdig att t v a.
klippa av det äktenskap hon kände som en förnedring för att följa honom.
Sin man upplyser Monica först på dödsbad- den, sedan hon gett .livet åt ett barn, hans barn.
Hon har ej velat återse honom ef- ter det brutala uppträde, då han med mor- disk häftighet bemött henne som överbe- visad äktenskapsbryterska.
Mest avskyr hon- honom för sin egen demoralisering.
Upptäckten av det band som hon ännu ej visste, då hon var färdig att lämna ho- nom för en a n 11 a n, ar ännu en plåga.
Rhoda Nunn förmår henne likväl att taga vara ' på sig själv.
Men det- ar slut med hennes livskänsla, och efter: h e t s f ödelse .-.
.
dör hon.
a -.
Rhoda och Mary fortsätta sitt arbete med obruten tro på dess mål, Rhoda med vidare livsförs@ende och större mildhet an förut.
Everard hamnar i ett societets- giftermål, dock först sedan han efter må- naders hårdnackad tystnad åter närmat sig Rhoda och denna gång " friat " en rkgle men fått nej.
Han gifter sig av resone- mang, utan kärlek, med en intelligent, ge- nombildad flicka, icke det ideal, han sett och beundrat och älskat i Rhoda, icke " den nya kvinnan ", men ' ett angenämt sällskap, icke en av dessa kacklande gass eller vasnande hustyranner eller tålarnods- prövande våp som han alltid betraktat med vredgat förakt.
Den kvinnofråga Gissing behandlar i " The Odd Womenyy ar en etisk och psy- kologisk, en inre, icke en yttre.
Om ju ' - ridiska problem ar icke tal.
Den ekono- miska kvinnofrågan beröres blott skon1 tillika ' etisk och psykologisk: yttre sjalv- beroende som villkor för inre.
I motsats till de många - icke blott motståndare utan även förkämpar för kvinnans frigö- relse - som bli stående .vid utanverk, finner Gissing träffsäkert den psykologiska kärnan.
Därmed ar icke sagt, att var och en, som inrymmer d e t t a, har alldeles samma uppfattning av beståndsdelarna i denna kärna som han.
Ytterst sällan kommer författaren själv fram i något kort yttrande, men i själva karaktäristiken och belysningen framträda hans sympatier.
För övrigt är hela ro: manens byggnad en skicklig konstruktion för uttryckande av hans psykologiska åskådning.
.
M r Mary håller etf " prögrarnta1 fök ' de
unga flickorna med anledning av en ' deras av hans hjältar, särskilt älskade antiklitteratur, manliga konkurrents klagomål, nai- Monica, ~irgilius bl.
a.)
Beträffande Mary Bar- som förut inte haft något intresse för foot och Rhoda.
Nunn ar han mindre de- kvinnlig självständighet, efter sitt gifter- taljerad i den .vagen an ofta eljest; men mål kommei- att både erfara behofvet därav han antyder tillräck1,ig-t deras ifitellektuella och teoretiskt fersvara den ' - då är ~ i i s i; ~ nivå.
genom hela dei ' as siitt att resonera.
Personlig självstand ighet och frihet från med dem, lika visst som han ar mot dok- tor Maddens 0th Mr Widdowsons ' patri- varje mer eller mindre fordolt smäktande arkalism, den förres ljus och vanlig men eller snärjande rankattityd i förhållande oförutseende, till döttrarnas obotliga skada,, till de man de möta .fordrar Gissing oef- den senares lattstörd, självupptagen, miss- tergivligt av de kvinnor han skall skänka tänksam, av ett annat och simplare slag.
sin aktning.
Den, kvinnlighet », som är .Orattvis » till » k v i n n a n s » förmån en oklar.
blandning av inplantade före- i det hela ar Gissing förvisso icke, lika ställningar och oförstådda impulser; fram- litet i denna roman som i andra.
Det står för honom icke ' i någon som helst sätt ' varpå han framställer de äldre syst- skönhetsdager.
Både som konventionel.lt rarna Madden som.
typer för den gamla utklädd mönsterbild och som verklig före- skolans ogifta kvinnor ä.r nästan skärande teelse.
ser ' han., den med skarpsynt kriti- obarmhärtigt, och bjärtare an han låter kerblick, utan.
cynism visserligen men Everard i anekdotiskt berättade giftermåls- också utan fördragsamhet.
Hans blick ar historier belysa männens lott med självi- både fast och genomträngande: ska eller enfaldiga hustrur kan det knappt %O &amp; kvinnan D (intgllektuellt) - %är man: ske.
» Den nya kvinnan, har hans sym- nens jämlike varken vet jag eller frågar pati, men det traditimella och dess re- jag efter %, - säger Mary Barfoot i sitt.
an- presentanter ser han med icke så litet av förande om, kvinnan ' som inkräktare .. Everards kräsna esteticism och Rhodas Det - ar ej.
d a.r o m. det ' gäller.
Nog av dömande hårdhet.
att de gamla- förhållandena, de gamla id &amp; Ett svagt, stillastående, trångtänkt intel- alen hämmat och förkrympt kvinnornas lekt, ett i&lt;unskapstomt huvud verkar på naturliga.
växt, till skada och förbannelse.
Gissings uppfattning oestetiskt och ' från- för både man och Linnor .. Till varje stötande, icke det ringaste mer tacknam- pris måste det bli annorlinda.
.
ligt hos en kvinna än hos en man.
An- Den sak, som.Mary och .Rhoda arbeta språksfull frasgrannlåt, ytlig bildningsfer- för och tro på: kvinnornas höjande till nissa, oäkta » intresse % framkallar hans full självansvarighet och ädelt oberoende, lugnt .beharskade satiriska skarpa.
Påfal- ar icke ' oviss.
De - bara segern inom sig lande ' är den vikt han i nästan .varje ka- själva, i sin egen personlighet; de3ro t ' e- raktäristik .av sina kvinnliga figurer faster dan vad de ' önska dana andra tiu: föfi vid.
deras intellektuella sida: intelligens verkligandet av en annan .. kvinriotyp an -.
.
.
.
' l: och bildningsgiad, ända till sådana detaljer den traditionellt beprisade.
som.
kunskap i latin (vilket- blir förklarli- .Karaktäristiskt.
: för Gissing ar htt .-hans ga &amp; darigenim-.
att.
han själv, liksom .flera.
medka ' nsla för de.
' umbäranden ' och Jotik;, ' ' ' '.
.
.+ ' ' ' '
H E R T H A 42 genheter för kvinnorna, som följa med det gamla systemet, icke på långt nar ar så stark som hans etiskt-estetiska avsmak f ör de egenskaper, den uppfattning, kort sa &amp; den mentalitet hos kvinnor, sqm i ogynnsamma fall, enligt honom flertalet, var (är) frukten av detta system.
Liksom Everaqi utgår han närmast från.
m a n n e n s krav på ' kvinnan, d. v. s. d e n mans, som huru han eljest ar be- skaffad i erotiskt avseende, varmblodig eller sval, självbehärskad eller hårt ansatt a v primitiva instinkter, icke utan plåga och aggande vantrevnad kan finna sig i att livet igenom ha bredvid sig en kvinna, som står helt utanför, nedanför hans in- jellektuella liv.
Kärleken mellan en man och en kvinna k a n vara det bästa livet ' har att ge, säger Everard, men hans förbehåll ar rik in- tellektuell gemenskap och frihet från för- .dom, icke minst från religiös .fördom,.
Ett genomgående drag hos tie ~intellek- tuellas -.
man, som Gissing sympatise.rar med, ar deras krav på tankegemenskap i kärleksförhållandet för att kunna känna harmoni.
Kravet varierar mycket i om- fång, men hos så gott som alla finns det i någon grad, fullt medvetet.
Till och med Evera-s forne matematiklärare Mick- lethwaite, som efter inemot tjugo års för- loining äntligen.
översäll får hemföra sin ' av lång langtan och okvalificerat nöd- tvångsarbete utsugna brud - till och med han, som är alldeles oberörd av Everards aktenskapsteorier och äktenskapskritik, ön- .skar för sin fullständiga trevnad, att han kunde inviga sin hustru åtminstone i ele- meriterna av sin vetenskap och bibringa henne idén om tidens och rummets rela-.
.
.
godmo- .. ivitet o. -- s.
- v; ...
~vekrdskrattar ' m digt åt honom och hans små fordringar, men ar oklanderligt grannlaga, så mycket mer som fru Micklethwaite inger honom sympatisk aktning.
I omtalan låter Micklethwaites önskan löjlig.
I Gissings framställning kommer den osökt fram, i förbigående, samtalsvis, utan pedanteri.
Everards och Rhodas kärlek går sönder - på hennes misstro och hans obändiga fordringsfullhet på hel tillit under vansk- liga omständigheter.
En skugga av miss- tro å ena sidan, hänsynslös själviskhet å den andra har hela tiden följt deras kän- sla för varandra, och den skuggan förja- gar till sist hela det darrande lyckoskim- ret.
Författaren moraliserar inte alls.
Han endast berättar och analyserar, objektivt och realistiskt.
Läsaren får själv draga slutsatserna och falla omdömet om Rhoda och Everard samt avgöra om deras kärlek skulle kunnat visa sig bärkraftig för livet.
Rhoda ar avgjort bokens huvudperson, den, som författaren mest intresserar sig för och vars utv&amp;kling han på närmaste håll följer.
Hennes bild ar i dubbelt av- seende ett värdefullt psykologiskt doku- ment: av den mans sätt att se, som skapat den, och som karaktärsstudie i och för sig.
Sjalsren, helhjärtad, högsinnad som hon är, har Rhoda i sin ovilja mot falsk sen- timentalitet skjutit över mål &amp; och får, psy- kologiskt följdriktigt med en natur som hennes, sedan själv i sitt eget känsloliv röna erotikens kraft just som naturmakt, d. v. s. som oberoende av vilja och tan- kar.
Hennes rätliniga vilja, hennes kyska fantasi, hennes obrutna pliktliv och refiek- terade ringaktning för erotiken som sådan hindrar ej lidelsens hemliga växt inom henne.
Sin.
- vackra självbehärskning -.
förlorar.
.
- *
9.
-.
h &amp; likväl varken därunder ' eller under de.
har synnerligen ' litet.
av ' d &amp; i-ättrobna,.
korta ' jubelstun ' der~a av tillstadd kärlek.
schabloninässiga &amp; h 8 m d ö h e s l ö ~ likfor, I det yttre sviker den icke ens vid olycks- migt fördelade; aktningen far- kvinnan&gt;&gt;, slaget.
Ensam uthärdar * hon lidels&amp;s skänker dem otvetydigt den art i v.
akt-, våldsamt kvalfulla dödskamp, óch lika litet i ning, soin är allra mest sällsj&amp;t hos.
en ord som handling sviker hon sin person: man, av vad åskådning som helst, i for: lighet.
.
Hon återfinner också sig själv hållande ' till en kvinna: rent.
mansklii helt.
.
aktning för en fuilvuxeh.
personlighet De %.
varmblodiga.
.Rhoda och den har-.
med.
både 4idelse och förnuft och med.+e- m ar^ äro levande tande om båda.
moniska, ' .~ ' ~mljatiska.
.
.
.
.
.
manniskor med både styrka och svagheter,.
. '
ffilma Boreliris.
: inga idealbilder.
Men deras skapare, som.
.
, ' _.
# ' e redr rika- ren er-~ (lrbundet och nya ringar med avseendé på den .kvinnlig+ lirtingslagen.
Med anledning av att kom- arbetarens .intressen.
Utrymmet tillåter oss merskollegium fått i uppdrag att granska ej att i dag.
redogöra för skrivelsen, där.
det, förslag till lag om lärlingsväsendet i med måste,, anstå .till.
Herthas nästa häfte.
vissa yrken, som förlidet år framlades av Med de av Förbundet föreslagna and: ingm finansdepartementet tillkallade sak- ringarna skulle emellertid en eventuell tve- kunniga, har Fredrika-Bremer-Förbundets kan i fråga om kvinnornas ställning.
en- slyrelse avlåtit en skrivelse till komrnerskol- .ligt den nya lärlingslagen bli på förhand.
.
.
.
legium, .vari Förbundet gör några erin- undanröjd.
.
.
.
.
Notiser.
från bokvarlden.
.
.
.
, Tyska utsikter: Nytt och ganimalt om stämplats .med .. hans rnärke.
M a d e h Ger- Emerson m. m. af ViiheIrn Ekelund.
Albert many, fnyser någon?
Javäl; inte i Paris, Bonniers förlag.
vilket ju ligger Stockholm närmare.
Den Till sin yttersta forin en hopvräkt .hög kultursfär, ur vilken ViIhelm Ekelund ut- av tidningsklipp och till ' fälligt rästlager ur gAr, .heter det ideala Germariia ' och torde skrivbordsladan: aforismer, poe.m, receni vara den yppersta högskola .och.
luftkur- sioner, kilserier; dagboksklotter, avhand- ort för anden.
.Den ' starka höglandsluften i Vilhelm Iingar.
Ekelunds värld bar spänstigt vingade tan- Inte en bok - m.en en värld.
Ty denne unge skining, andligen som kar, som med sin stolta ' och skimrande lekamligen - landsflyktig, har p &amp; trots mot flykt skänka skildaren en firkrusande för- ' världen skapat sig en konkurrentvärld, nimmelse av frihet.
Själva rörelsens be- d&amp;- han regerar suveränt.
' och '.
' alla ting, hag ' ar - &amp; t ~ ' 6~-.~fimuleTai,fi,~; de,. &amp; - inne- ' ' ' '
HERTHA 14 tjugofem Ar efter sin död hyllas som al- drig i livet, kommer därvid näppeligen till synes.
Inte är det hennes böcker som föra henne till odödligheten; De ha sin goda, säkra plats i litteraturhistorien, men man läser dem inte mer för deras egen skull.
Man behöver inte orda mycket om dem, och inför deras auktor löper man risk att glömma dem fullständigt.
Den växande vördnaden för Ernst Ahlgren betyder ' en brytning med den f 1 Ernst Ahlgren av Mathias Feuk, fil.
d:r. officiella och sociala värderingen av män- (Veidandis småskrifter 198.)
Albert Bon- skor, den som rättar sig efter verket och icke efter väsendet.
Vi tacka henne inte niers förlag.
Pi4 grund av sitt ämne bör denria fick- för vad hon utfört, ty det kunde vi um-.
forinatsbiografi nämnas för Herthas läsare, burit, inte för hennes levnad, ty den var vilka sannolikt intressera sig för att man irrande, vanställd av mesallianser och.
håller vid liv minnet av den kvinna, om ömklighetens tragik, men vi se med öm- vilken Esselde kunde döma, att hon var het och beundran upp till den höga ge- " till begåvning och vilja nsgot av det stalt, som kommer oss allt närmare till mest .storslagna svensk natur har att mötes ur denna futtighet och förnedring.
Hennes öde är en väldig paradox: hon uppvig ".
-.
Det lilla.
arbetet är skrivet med en vin- var till konstnär född, hon var skriftstäl- nande varme och en rask, nästan bråd- lare ut i fingerspetsarna, och hon strävade skande ' ledighet.
Förf.
har haft niera oerhört bara för att frambringa akt- hjärta än tid for sitt ämne - ' bättre det ningsv.rt konstarbete.
Men det egentliga i varje fall än tvärtom.
Hans sätt att resultatet var ingenting annat än denna d ' sponera det och fördela betoningen är strävan själv, denna livskamp och död för måhända just vad det folkupplysande syf- dikten, .denna idealharda självförd6melse, tet fordrar - jag känner inte förutsätt- som lyfter henne högt över det plan, där ningarna hos den publik, för vilken skrift- lyckade konstverk och firade författare serien tyckes avsedd -; men v a r f ö r frodas.
Ernst Ahlgren ännu lever, varför hon K J. hörd och.
riktningar må sedan vara en till lags eller osympatiska, främmande eller förtrogna.
Det vore i sanning lite löjligt att försöka yppa gräl på avstand med dejsa självhärskande och oatkornliga väsen.
Det skrives av ingen i Sveriges land en svenska så skönt naturligt vuxen och $4 stramt kraftig som denne osvenske diktares.
Man synes helt obekymrad om stil, rent virdslös ibland, och han har råd till det, ty han .kan a.ldrig mista hallningen. '
Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av Fredrika-Bremer-Fbrbundet.
.
.
Redaktör: Ellen Kleman.
Förbundsmedlemmar erhålla tidskriften .till ett pris av kr.
2: - varvid prenumeration sker direkt genom.
Fredrika-Bremer-Eörbondets byra, 48 Klarabergsgatan, Stockholm.
Icke- Pörbundsmedlemmar prenumerera å närmaste postanstalt eller i bokhandel.
Pris för postupplaga: ' 1, kr kr.
5: -; ' 1, år kr.
2:75.
- Lösnummer 35 öre.
Redaktion och ex- " pedition: 48 Klarabergsgatan 11, Stockholm.
Redaktionstid: mandagar, onsdagar och fre- dagar kl. 1-3.
Expeditionen: kl. l1 - 4 varje sackendag.
.
Annonsering genom F. Englunds Boktryckeri, 40 Drottninggatan, Stockholm.
.
.
.
världens förnämsta laderpre-.
servativ; Hör skodonen absolut vattentäta o c h minst dubbelt varaktiga.
Finnes öfverallt i 6: 75 och 1: 25 " per flaska. '
' A.-B.
COLLAN-OLJE- FABRIKEN, T.
O L S E N, ~ t o d k h o l m.
;.
.. för kvinnor I.
Ettverksamhetsfällt.
, hitintills mindre beaktat men ' med rika tiiöjliglieter för.
d.en kvinnliga företagsamheten erbjuder ' livförsäkringsve.rksamheten.~-.Redan år '.
191 1 engagerade allm manna L i f ~ med gott resultat en kvinnlig .organisatör för, livarbete i Stockholm.
Verksamheten förlades d i främst bland de själv: försörjande ' kvinnorna själva, vilka ju?
enbart: de, erbjuda ett rikt arbetsfält, men intet ' hinder.
.
möter ' for ed ' kvinnlig livackvisitör ' att ' utsträcka verksamheten aven bland ' niannen.
-;.
A l l m &amp; n.
n a LiffÖrsakringsbo.la.get inbjuder härmed intresserade kvinnor till, samarbete och lämnar gärna alla härför erforderliga upplysningar antingen vid personligt besök A huvudkontoret, strandvägen 5 A, Stockholm, eller telefonledes, Rikstel.
75 82, Allm.
tel .. 65,54. allmänna .Lifs är ' Sveriges " äTdsta ömsesidiga livförsikringsbo !ag~ dess fonder överstiga 1 ' 8 mil,liön &amp; kronor; ' bolagets till de forsäkrade utbetalda linst uppiår till öv &amp; 1, 5OO,OQO ' kronor.
.Tag agentur för allm manna Lifn!
Tag själv livförsäkring i ~Aiimänna Lifu! '
.
.
':. '
' l4.
.
. '
'.
A; -).
~ o ~ d i s l Kompaniet .. m ":.
. '
,.
.
Textilafdelningtin Thyra ~.
r a f s.
t r .. h Stockholk,.
.
.
.
.
- ...
.
.
.
.
: Permanent utställning av färdiga och påbörjade arbe- ten samt mater.).
' R5d.vid inredning av.
vaningar iii.
m:.
. '
i.
v ta lien sk.
~ndkrvisning.
.
spe &amp; och annan konstiöm ...
Ständigt pil lager därtill hörande material: - Svensk, Fransk .och Bömisk Spetstråd.
Rikhaltigt urval av ' Spetsmönster.
t 24
FOR KAPITALISTER, särskilt fruntimmer, h &amp; det länge varit ett ön&amp;ningi- mål att kunna överlämna vården av sina värdepapper och skötseln av sina affärer åt någon person eller institution, som med absolut säker- ' het förenade punktlighet och noggrannhet i utförandet av det anförtrodda uppdraget ävensom prisbillighet.
En sådan institution ar Stockholms Enskilda B-ks ISiotariatavdelning (Liiia Nygatan al, expeditionstid 10-4), som under garanti av Stockholms Enskilda Bank åtager sig ' vård och förvaltning av enskilda.
personers och kassors värdepapper, Exempel 1.
Om en person hos Notariatavdelningen deponerar obligationer, in- kasserar Notariatavdelningen vid förfallotiderna kuponger och tillhandahåller deponen- ten influtna medel.
Vidare efterspr Notariatavdelningen utlottningar av obligationer och unde-rrättar deponenten Lgod tid, ifall en denne tillhörig obligation blivit utlottad, samt.
.
lämnar förslag till ny placering av det ledigblivna kapitalet.
Exempel 2.
O m inteckningar deponeras hos Notariatavdelningen, underrättar No- tariatavdelningen gäldenären därom att räntorna å inteckningarna skola till avdelningen inbetalas, varefter de medel, som in-yta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser No- tariatavdelningen, att inteckningarna bliva i vederbörlig tid förnyade.
Om en hos av- delningen deponerad inteckning genom underlåten förnyelse skulle förfalla, ersätter Stockholms Enskilda Bank därigenom uppkommen skada.
Farvarlngsafgift: 50 öre för år per 1,000 kronor av depositionens varde, dock ej under två kronor.
12 STOCKHOLMS MUSIK-INSTITUT.
Brahegatan 7 B.
~ 1 1 tel. ~.
I l 5 Qe.
qiks Ost.
11 85. v ARTERMINEN, börjar den 12 Januari.
Undervisningsämnen: Piano, Solosiing, Violin, Harmonilära, och Musikhistoria.
Lirare i sång: Fru Clary Morales.
Förste lärare i vtolin: Konsertmästare Ivar Dahlstróm, i piano: Undertecknad.
Lärare i harmoni: Direktör.
&amp; o. ' Olsson.
Musikhistoriska,f ' örela~ningar: Herr ' Otallo.
Morales.
Anmalninatid: Lördagen d.: ' 10 ' J ~ I; kl. kl. 1 - 2.
1-3 och ' /, 6- ' 1,7 e. m.
Under terminen anmälnings- och mottagningstid dagl.
Prospekt tillhandahålles.
- Filialer å - Soder, Kungsholmen och Lidingö Villastad.
sigrid Carlhei m-Gy llensköld.
1 O
ii; ' ~ n k e d m t t t l i n Sophia ~ t.
Au Sveriges uppgift i världshi &amp; stvöm.
Kvinnornas.
för \ svarspetition ..
Glimtar utifriin.
Alexandra Gripenberg.
Cederschtöld.
I n mern&amp;iam.
, En mans,synp.unktl.
Av ' Hiiiju.
.
.
Notiser friin.
bokviiddeo.
Av.
.
.
H$ilsans vardande Ett ej sällan förbis &amp; medel till hal- sans -- bibehallande och Atervinnande samt tifi att förekomma .sjukdo-m ar att väl vards huden.
Under normala ' förhillanden ar.
lamp- lig vatten ' behandlilig det bästa medlet och fullt tillräckligt %r hudens vird.
Vid svettning efter större ansträngning, vid forkylning, mot fotsvett och kalla fötter verkar frottering med ett .av Salu- brin fuktat tygstycke välgörande och upp- friskande.
3b.
.=-.
.
.
f. C.,. '
,); L.
.
.
..:, - .. I i., .. ' -, P.
- - a ...: -. '
, - J: f - ' .-$ ?L ..: -- L -.
.ld-&gt;: 2 7; iS&amp;.
:. -- - - i y - - '.
:.
.
-,,.
