# ID: svediakorp-per2695
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1914
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,140
# sentences: 1,324
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


STOCKNOLIM ' S kadin aviens största Ii \ ~förs~kringsbolag.
............ &amp; er 261 / &amp; .............................. 8 .................. byer bvw 8.1 iQbeviiJad.
~IvfijrsätrlP~iaisa P~mteinkomst Rants- och Byresinkomst mimili oner k r o m niinillioaer konor.
miiiioaer h o p.
Bildade damer. '
ock herrar t tillgängarna i n r i aktieii~arner prantifondsl3rbinddser.
.
a w.000 ~ r.
Under sin verksamhet har bolaget utbetalat mycket god hel- och m5ltidsinacko ring.
Även extra matgäster mot Möbl, o.
omöbl.
rum.
' för längre eller ' -.
: ' kortare tid.
Obs.!
Gott bord.
Piano.
.
till försäkringsiigame: rlnst ............... dödsfallsoiSa.ttnln Fgtalfhäkr .. b! &amp; iiiräntor .., .....: n r f 3.000.BO0 bi över 31.000,OOO,, och over ~ 0 0 ~ 0 0 0.
Kr, 55.200.008 - en si on at et.
: Eriksonska.
Drottniaggat.
83, 2 tr. 55 Dugliga kulnnliga age~rter antagas.
17 -- - Brunnskurer i hemmen.
.
.
BOM U LLSVAFNADER FABRIKAT nos HVARIE VALSORTUW~V&amp;NADS~AND~AR~ 7 RA ' DELIUM Undertecklmad, som u s d g flera Ir i l~in&amp; &amp; fall, särskildt vid aiimän svaghet, nervositefocli- sömnlöshet foreskrifvit diitkandet af radiafridivt: vatten, fratnsWdt ur Aktieb@aget, \ Radioaktiva Vattens, Stockholm,.
~ n d itimelcsnt d och RadeIiutii- zktivatorer,.
h r därvid ans &amp; sig kunna konstatera, att ifragavaran- de niten haf ' f en sakta men safrert fortskridindé, välg6rande iqver-:.
kan på dyligi akommoi-.
U d e r kuren bar: .där] amie framgatt, hvitket jag f&amp;ut haft tillfälle fqni;.
h %lla, att d &amp; angifm ~ d i o ~ u a: ~attnet ' har in p&amp;tagIig ' re@ran-~~~ de inverkan pii tnatsmältningk-.
ganens fukti-er; Sundsvall- den 4 april 191 4 - C. O. Eifstrh.
Fiirste StadsEkare;.
C ' nder d ars tid har jag i min praktik vid faN.i@.
akta gikt och reurnatiskaåkoarmor ordinerat-; kurer med starkt radioaktivt vattei från Aktjebl&amp;+ get Radioktiva Vattens Radeliumelement.
Re&amp;h-:.
tet har alltid w i t godt, i m h g a fal1 öfver d!
väntan.
.4v vikt är att trzffa-för individen liirnpw dosering och att därefter iAe i förtid afb~ytak %ei~.
-.
.
: -.
.... ..... Eskilstuna den 15 Maj 4914.; (1:: AKTIEBOLAGET R A D I ~ K T I V A Y A ~ ~ $ I Riks38 13 Brunkebergstorg t1,Siockholm Alim.
I6 ich ' - -.
- - .- ...
Sigurd Blom.
Staddistriktsläk.
2 ..
.
:; j ' i ..
V å r a studiestlpendier.
.
.
.
G enom förra vinterns inlägg i frågan om de Hvitfeldtska stipendierna väcktes tanken att för Arstautställningens räkning taga närmare reda på vilka under- stöd som inom olika utbildningsområden vo.ro tillgängliga för studerande unga kvin- nor.
Mellankommande hinder ha gjoft, att undersökningens resultat först nu kan f ramläggas.
Vid våra universitet och högskolor tor- de i detta sammanhang fyra kategorier av stipendier böra uppstälIas: 1) speciellt kvinnliga stipendier, 2) stipendier där det uttryckligen säges, att de må innehavas av manlig eller kvinnlig studerande, 3) stipendier avsedda för studerande i .all- mänhet och alltså tillgängliga även f &amp; kvinnor, 4) stipendier som ej kunna skäii- kas åt kvini~or.
I Lund har man gjort de första allvar- liga försöken att systeniatiskt avgöra de fall, som kunnat komma under debatt.
Jag börjar därför med ' rikets andra uni- versitet.
Detta äger två stipendier uteslu- tande förbehållna ' åt .kvinnor, nämligen Vilhelmina Hiertas (300 kr.)
och det Möl- lerska (80 kr.
), båda tillfallande medicine studerande.
Uttryckligen bestiimda för så- väl kvinnor som män äro de Borgska (1 å 140 kr.)
och Eggelingska (1 60 .kr.).
...
man Beträffande: afla ', de_ åfe ' rstående följet.
den regeln, .. _ - när stiftelseurkunderna ' .be-, .. &lt;., r:.
.
.
.
.
,.
.
.
-.
.
.
.
: -.
.
.
.
.
.
.
.
.
...
.
,.
. '
, e t ' u ' i l gagna termen " studerande " eller något.
annat ej genusbetecknat ord, få stipendi- # erna sökas av och givas åt såväl kvinna, som man, .för så vitt prästerligt kall ej uttryckligen föreskrives såsoin mål för stu- dierna.
I de fall åter, d å givaren bestämt, att en " yngling " skall erhålla.
understödet, har m&amp;: vidtagit åtgärder för att få en grans - .uppställd vid den dag, då det första.
medgivandet gavs för kvinna att idka uni- versitetsstudier.
Akademiska .konsistoriet ingick i oktober 191 3 .till Kungl.
Maj:t med en hemställan huruvida icke 35 sti- pendier, stiftade före den 3 juni 1870, böra kunna givas aven åt kvinnlig stu ' de- rande, ehuru ordet " yngling " förekommer i författningarna.
Kungl .. Maj:t har ännu ej avgjort denna sak.
I gynnsamt fall komma emellertid en ansenlig mängd un- derstöd, varierande mellan relativt obetyd- liga belopp och över 1,200 kr., att stå öppna for Lunds studentskor.
De stipen- dier, som efter den minnesvärda dagen 1870 skänkts åt " ynglingar ", måste na- turligtvis rättvisligen förbehållas åt man- liga sökande.
Vid U p p s a l a u n i v e r s i t e t.
har ännu.
ingenting åtgjorts för att få några gemensamma principer .fastslagna betraf- fande.
studentskornas stipendierattigheter.
Utom.
diskussionen falla givet de fyra rent kvinnliga.
understöden .. Elsa Eschelssons '.
.
.
354.
HEl3TH.A.
(2 å 600 kr.)
äro avsedda för kvinnliga över ' räntan från flere fonder, avsedda att ' jur.
stud. till högre examen än kansliexa- främja den vetenskapliga forskningen, ur men, vid Uppsala.
eller Lunds universitet vilka anslag kunna utdelas.
Framdeles eller Stockholms högskola, och utdelas av:; komma slutligen stipendier att givas åt juridiska fakulteten i Uppsala; Vilhelmina kvinnliga med.
kandidater ur den s. k. Hiertas (1 å 28 kr.
eller 2 å 140 kr.)
Minnesfonden.
Räntan på denna tillfaller tilldelas kvinnlig med.
stud.; Lotten von nu viss livrantetagare.
Krzmers (1 å 65 kr.)
får innehavas av De nio stipendier, som utdelas av F a r- kvinnlig studerande i allmänhet och Kvinn- m a c e u t i s k a i n s t i t u t e t, stå öppna liga studentföreningens (1 å 80 kr.)
är även för kvinnor.
Det Iagsta belöper sig förbehållet åt medlem av nämnda förening.
på 50 kr., de högsta på 500.
Exarnine- .Frånsett dessa kvinnostipendier tycks rade apotekare kunna dessutom för fort- det hittills ha.
varit och fortfarande vara satta studier få understöd (500- 1,200 kr.)
så, att man i varje särskilt fall, då kvinn- ur fem fonder.
Slutligen finnas två fon-: lig sökande anmält ' sig, avgjort frågan om der, ur vilka framtida stipendier komma behörigheten.
Som exempel på i vilken att utdelas.
S t o c k h o l m s h ö g s k o l a dispo-.
utsträckning man på sista tiden gynnat studentskorna anför jag härmed vad som nerar över sju stipendiefonder.
Handling- givits åt kvinnor und &amp; år 19 13: riks- arna föreskriva uttryckligen beträffande en bankens jubelstipendium (200 kr.
), ett av dessa, den Smittska, att manliga och Hyltings stipendium (Upplands nat.
; 62 kr.
), kvinnliga sökande äro lika berättigade, och - ett Ahlöfs (Vastmanlands-Dala nat.
; 60 kr.
), i intet av de andra fallen äro kvinnor ute- ett Stecksen-Norbergs (Norrlands nat.
; slutna.
Sammanlagda antalet stipendier 400 kr.
), och ett Ulins (Norrlands nat.
; uppgår till .55 i 60, och beloppen för 500 kr.).
Utom dessa, som utgå för längre varje växla mellan 500 och 2,000 kr.
perioder, ar att nämna .följande smärre Ej heller G ö t e b o r g s h ö g s k o l a års- eller terminsunderstöd: Fahlcrantzska utestänger studentskorna från studieunder- och Forsbergska premierna f astman lands- stöden.
Sex sådana finnas, belöpande sig Da,a nat.
; resp. 65 och 50 kr.
), två kollekt- på 300 ii 500 kr.
stipendier (Göteborgs och Västgöta nat.
; Dessutom ha flera gånger utdelats extra resp. .45,72 samt 25 kr.)
och Sollefteå stipendier.
stipendium (1 00 kr.)
Vid K o n s t h ö g s k o l a n åter stå K a r o I i n s k a i n s t i t u t e t har fyra endast en del understöd de kvinnliga kvinnostipendier: Vilhelmina Hiertas (500 adepterna till buds.
Omkring ett tjugotal kr.)
för blivande tandläkare samt H. och äro emellertid öppna för dem (upp till A. Hiertas (3 st. å omkr. 250 kr.).
Av 3,000 kr.).
M u s i k a l i s k a a k a d e m i e n med- såväl kvinnor som man kunna dessutom sökas ett tjugotal understöd för studier, ger.
ratt till fri tävlan mellan könen om resor eller vetenskaplig verksam het.
Be- stipendierna.
Har förekomma 30 i 40 loppen variera mellan 150 och omkring sådana, det Iagsta på 9, det högsta pil 4; 000. kr.
- Institutet disponerar vidare 3,000 kr.
.
a
MedHögre lararinnesemina- r i u m komma vi till en undervisnings- anstalt med uteslutande kvinnliga elever.
Av statsmedel har seminariet sedan en lång följd av år tillbaka ett årligt anslag av 500.
kr., avsett att i form av .understöd av.
olika storlek .tilldelas.
behövande elever.
Dessutom förekomma sex privata stipen- dier å 100 kr., ett d 200- och ett å 300.
Såsom typiska för fö ' rhållandena.
vid statens f 0 1 k s k o l l a r a r i n n e s e m i - it a r i e r torde kunna anföras följande siffror från ett av dem; Efter 1906 ha av statsmedel årligen dgått till seminariet 6,2 18 till.
7; 828 kr.
i stipendiepengar, höj- ningen huvudsakligen beroende på inrat- tandet av en parallellklass för studenter.
Understödens storlek har växlat ' mellan 10 (dock vanligen lägst ' 20) och 75 kr.
i ter- minen.
Umeå sen~i.nariurn äger dessutom en mindre stipendiefond.
Både vid d ö v s t u m 1 a r.a r s e m i-.
n a.r i e t å Manilla och Tomteboda b l i n d i n s t i t u t ha manliga och kvinn- liga elever samma ratt till stipendier, och i. allmänhet kunna alla påräkna sådana, vid det förra till ett belopp av 800.
kr., vid det senare varierande mellan 300 och .600 kr. '
Blivande lärarinnor i ' slöjd och huslig ekonomi tyckas däremot ej kunna erhålla några understöd för sin utbildning utöver dem, som friplatserna bereda.
T e k n i s k a s k o l a n i Stockholm ut- delar fyra rent kvinnliga stipendier å 200 kr.
(J. Anderssons.
fond) till elever i den högre avdelningen.
Dessutom disponerar läroverket över ett trettiotal ' ' samstipen di- erpJ, sju å 200 kr.
(härav alltid två till kvinnor), omkring tjugofyra å .SO.O kr.
och ett å 500 kr.
G.ymnastiska centralinsti- t u t e t erhåller numera av staten årligen ett stipendieanslag av 2,000 kr.
och har- av bruka omkring 1, ' 500 .givas åt kvinn?
.liga elever, i allmänhet i poster om 100 kr.
åt den yngre kursen .och 200 åt den högre.
.Även vid b a.
r n m o r s k e u t b i l d - .n i n g ' s a n s t a l t e r n a .:i.
Stockholm och Göteborg utgå understöd av statsmedell Genom Kungl.
.
medicinalstyrelsen f.ördelas vid anstalten .i Stockholm 2,532 kr.
och vid anstalten i. Göteborg 2,600 kr.
lika mellan tolv elever.
I Stockholm finnes dessutom ett stipendium .å 50 ig.
(M; ' Sondéns fond) och ett å 15 kr; ils sons fond).
För sjuksköterskeelever förekomma sti- pendier endast vid S o p h i a h.e n1 m e t.
De utgöra rantan å E. Virgins fond (omkr. 3,000 kr.)
och .kunna vara ett eller flera årligen.
.
H a n d e l s h ö g s k o l a n i Stockholm disponerar över sex fonder, varur studie- eller reseunderstöd upp till 1,500 kr.
kunna utgå till ett flertal studerande, man- liga eller kvinnliga.
Ej heller vid F r a n s Schartaus handelsin ' stitut i Stockholm lagga bestämmelserna några hinder i vägen för kvinnliga stipendiesö- kande.
Har, finnas ett utrikes resestipen- .dium å 2,250 kr.
och ett å 1,250 kr.
Göteborgs handelsinsti * tut åter saknar understödsfonder.
a, I 11.
Vid sidan av ovan behandlade studie- stipendier, knutna vid en viss undervis- mingsansta~t och utdelade av denna, ' före- kommer aven ett ej så ringa antal andra, i .de .flesta .fall med mera allmänt syfte,,
H E R T H A 35 6 - utgående från följande fristående under- stödskassor: F r e d r i k a-i3 r e m e r-F ö r- bundets stipendieinstitution, telefondirektören H.
T.
C e d e r g r e n s u p p f o s t r i n g s f o n d och R i d d a r - husets stipendiekassa.
Den förstnämnda understödjer endast kvinnliga studerande, under det att de Cedergrenska medlen och vissa av Riddarhusets äro till- gängliga för båda könen.
Fredrika-Bremer-Förbundets yrkes- och studiestipendiefonder utgöras som bekant av allmänna stipendiefonden samt dona- tionsfonderna.
Understöden ur den förra tilldelas lansstipendiater för genomgående av en för varje utdelning bestämd utbild- ningskurs.
Beloppen bruka växla mellan 200 och 500 kr.
Donationsstipendierna utgå av under särskilda villkor donerade medel.
Johanna Kempes fond .ar avsedd för med.
studerande.
Ariigen utdelas ur denna två stipendier, ett på 400 och ett på 500 kr.
En del av rantan på ka- pitalet inbesparas dessutom för, att då och då bilda ett större resestipendium åt med.
licentiater.
Ur den Leijonhufvud- Adlersparreska fonden (omkr. 7,900 kr.)
skola understöd utgå till unga studerande av släkterna Leijonhufvud och Adler- sparre.
Evelina Fahnehielms fond lämnar re- sestipendier å 400 i 500 kr.
till Iararin- nor i språk och geografi, .med företräde för lärarinnor från Wallinska skolan.
Av- - kastningen av Anna Struwe-Lindhagens fond (omkr. 4,000 kr.)
skall utgå turvis till elever i översta avdelningen av Högre lararinneseminarium samt högse klassen av Statens normalskola och Lyceum för flickor.
Räntan av Georg Améens fond (10,000 kr.)
åter ska11 ges åt kvinna, som ' '.
vill studera sådana förhållanden, vilka tjäna att förbättra den bildade sjalvför- sörjande kvinnans ställning.
Sedan nu utgående livräntor indragits, skola vidare understöd för studier lämnas ur Ellen Bergmans slaktstipendiefond (omkr. 56,000 kr.
), Ellen Fries ' minnesfond (1 0,000 kr.)
samt Bergman-Österbergs fond (1 0,000 kr.).
Den senare ar närmast avsedd för dem, som vilja bliva läkare, gym-naster, frukt- odlare eller jordbrukare.
Fria stipendier till ett gemensamt belopp av omkring 1,000 kronor utgå slutligen ur den all- männa gåvoavdelningen, som f. ö. huvud- sakligen bestrider förvaltningskostnader. '
Ingen stipendiefond har val större rack- vidd an den Cedergrenska.
Understöden äro har ej begränsade till vissa summor eller en bestämd tidsperiod, utan anpassas efter stipendiaternas speciella behov för den utbildning de valt.
Och fonden med- verkar till utbildning för vilken levnads- bana som helst, för vilken stipendiaten befinnes aga stor begåvning, såsom tek- nisk verksamhet, industri av varje slag, handel och lantbruk ävensom konst och vetenskap.
Bland riddarhusstipendierna äro först och främst att marka två speciellt kvinn- .liga, som i framtiden komma att utgå ur AbeIa och C.
M. Linds af Hageby gåvo- fond (omkr. 21,000 kr.).
De äro avsedda för undervisning i praktiska varv, såsom hushållslara, sjukvård eller kvinnlig slöjd, samt äro i första rummet slaktstipendier.
- Enligt föreskrifterna uttryckligen öppna aven för kvinnliga studerande av adlig börd äro fjorton understöd ur adliga kadettskolefonden, därav fyra högre å 500 kr.
och åtta lägre å 300 kr.
samt två näringsstipendier å 300 kr.
De tolv först-
H E R T H A nämnda utdelas för studier vid någon av rikets högskolor eller därmed jämförlig anstalt, näringsstipendierna åter för be- gagnande av undervisningen vid inhemsk läroanstalt till näringarnas befrämjande.
Till samma kategori som kadettskolesti- pendierna höra även de, vilka utdelas ur fröken Hanna Roos ' af Hjeltnsäter testa- mentsfond.
Denna lämnar två stipendier å 1,000 kr.
till akademidocent eller idkare av .vetenskap eller konst m. m. samt sti- pendier å 500 kr.
till det antal fondens tillgångar medgiva, att bl.
a. tilldelas.
" ynglingar eller fröknar På den civila eller för varje samhälle gagnelig bana, som kräver insikter och utbildning ".
- Villkorliga utsikter till två stipendier för allmän utbildning, vartdera å 5,000 kr., hava även vissa kvinnliga medlemmar av ätten Carleson.
Oavgjort torde däremot 357 ännu vara huruvida två .von Schewenska stipendier.
å 500 kr., för akademiska eller därmed jämförliga studier, eller ett von Stockenströmskt å 180 kr., avsett för " adlig student, som vid Uppsala akademi stu- derar, helst bergvetenskap ", får innehavas även av kvinnor.
* * Samlade på detta sätt i. en översikt, kunna kvinnornas möjligheter till erhål- lande av studieunderstöd tyckas vara gan- ska många.
Men teorien är som bekant en sak, praktiken en annan.
Och i jäm- förelse med de unga männen få våra kvinnliga studerande säkerligen länge vara hänvisade till ett relativt ringa antal sti-.
pendier.
.
r Susy Silfverbrnnd-Erikson.
.
Kvinnornas uppbåd.
I D ' et förlorades ingen tid vid, bildandet av Kvinnornas uppbåd.
Lördagen den första augusti bröt kriget löst i Europa, söndagen den andra ringde klockorna över hela vårt land och kungjorde den all- manna mobiliseringen.
På torsdagen hade det nybildade Uppbådet redan en nöd- hjälpsbyrå i gång i Stockholm, veckan därpå var en livsmedelskommitté tillsatt, sQm åter snart var färdig med sin livs- medelsdepå, den förträffliga inrättningen vakagatan 11, som så skickligt sörjer för tillfredss1:ällandet av de obemedlade hushålleris behov.
av närande och billig föda.
Hjälpbyrån fick sin stora betydelse sär- skilt genoin att den så snabbt ordnades.
Innan de kommunala hjälpbyråerna med sin givetvis något tyngre apparat kunde träda i verksamhet, var Uppbådets färdig med utdelning av tusentals mjölkpolletter och anvisningar på matvaror.
Under de första fjorton dagarna hjälpte den på detta satt 600 familjer.
Även direkta penning- bidrag liksom kläder har byrån varit i stånd att lämna, sammanlagt har den delat ut 2,500 kronor.
När de kommu- nala byråerna emellertid fingo sin nöd- h jälpsverksamhet i gång, blev det av min- dre vikt för Uppbådet att fortsätta efter dessa metoder.
Det blev då livsmedels- kommittéri, som till väsentlig del fick.
.
övertaga uppgiften att ingripa som direkt hjälpare, något som den på sitt bestämt avgränsade område gör på ett alldeles u tomordentligt satt.
Livsinedelsdepån ar därvid det verksamma organet.
Dar finns allt vad husmodern behöver.
I försäljningsrummet stå avvägda påsar med mjöl, gryn, socker och annat mera på hyllorna langs väggen, fat med korv, sylta, fars och andra charkuterivaror på ett skankbord skyddat från damm genom en överspänd siktduk, allt fint och pryd- ligt, de bästa varor som kun- anskaffas till det billigaste pris.
D. v. s. allt till de gängse prisen, men fullgod vara.
I ett hörn- av rummet stapla sig fyrkantiga trä- lådor på varandra.
Det är koklådorna, som man vill bringa allmännare .i bruk.
För femtio öre säljes en sådan med lock och haspel.
De väcka oftast stor förvå- ning och litet misstro, men har man talat för saken, så slutar det vanligtvis un- gefär som när en kloktblickande all- varsam kvinna yttrade till mig efter ett samtal angående de märkvärdiga lådorna:) ' men det ar ju, bra nu, när veden ar så dyr ", och ivrigt tog ett kort till nästa demonstrationsafton, som räcktes henne av depåns intresserade foreståndarinna.
I en avdelning av rummet är det lilla köket inrett, med gasspis, gaskök och gas- ugn, dar hemkonsulenten fröken Tora Holm en gång i veckan demonstrerar god och billig matlagning, ger upplysningar och råd i praktisk hushållning samt visar koklådornas användning.
Demonstrations- aftnarna ha varit så till trängsel fyllda, att man måst hitta på att dela ut kort till undvikande av att en mängd mänskor, som inte kunna slippa in, - få gå förgäves.
~tlämnihgen.
av varor, +-skilt på- lör- dagarna, är livlig.
Den flinka förestån- derskan hjälper de.
ovana med att fundera ut vad de skola ta på sin anvisning.
Nå- gon handel med pengar ar det nämligen inte här.
Endast de, som från nödhjälps- byråerna, F. V. 0. eller andra hjälpin- rättningar ha anvisningar på ett visst be- kronor eller så, få komma lopp, 5-10 till depån och hämta livsmedel.
Då gäl- ler det att räkna ut vad som bäst behöves och att få priset att gå jämt ihop.
Den unga förestånderskan ar outtröttligt hjalp- sam ned råd och funderingar.
Det höjer sig snart ett litet berg av paket och påsar p &amp; disken, vilket sedan försvinner ned i den oundvikliga kassen och bärs hem med säkerligen mycket glada känslor.
Ofta står en liten blek tös eller pys bred- vid och ser med långa, intresserade blic- kar på de lovande påsarna och paketen.
I förbigående vill jag nämna, att enskilda personer kunna köpa anvisningar från de- pån för att skänka bort till behövande.
Livsmedelskommittén har nu lyckligen fått si; beviljat det anslag på 5,000 kr., som den anhållit om hos Stockholms stads- fullmäktige för att satta i gång med mat- lagningskurser, i samband med vilka ett antal arbetslösa kvinnor skulle kunna be- spisas till ett pris av 25 öre personen.
Kurserna och bespisningen äro också re- dan i gång, men ännu så länge i mindre utsträckning.
Man har tänkt sig, att det blir mera lämpligt att sköta saken i större skala längre fram på hösten, då efter all sannolikhet nöden blir större.
En särdeles god idé av livsmedelskom- rnittén är att i samband med depån söka driva fram en ännu ganska förbisedd in- dustri, som kan ge god förtjänst åt folket: samlandet av medicinalväxter.
De- '
: H E ' R T.
H A pin uppköper nypon och medicinal- växter och.
åtar sig även ' förvaring och i vissa fall torkn.ing av insamlat ma- terial.
För övrigt lämnar den upplysning- ar om vart det är lämpligt att vanda sig för avyttring av färdigtorkade växter, så- som till apoteken eller direkt till Medici- nalvaxtföreningen i Stockholm.
.
.
Allt detta genom livsmedelskommittén.
och annat mera, såsom sömnadskurser för fabriksarbeterskor, bodbitraden, kvinnlig kontorspersonal m. fl.
som ha nedsatt ar- betsförtjanst, såväl som förmedling - av '.
N u ligger det något sagolikt otroligt i tanken på en internationell utställ- ning i Tyskland år 191 4 med de olika nationerna sida vid sida av varandra i fredlig tävlan.
Sagan var dock sanning.
Österrikes, Rysslands, Englands, Frankri- kes, Japans och ännu flera länders pavil- jonger lago verkligen denna sommar på ömse sidor om " Nationernas gata " .på Världsutställningen för.bok- hantverk och grafik i Leipzig (kallad B u g r a, en fyndig.
sammansmält- ning av de bagge utställningsfackens första stavelser) med Tysklands egna ståtliga ut- ställnii~gshallar dominerande det hela.
Men de många ländernas flaggor fingo icke vaja lustigt bredvid varandra utstallningstiden ut.
Månader för tidigt strökos.
många av dem frin fla ' ggstängerna och portarna bommades igen om de kulturella skatter, över: vilka de- hissats.
.
.
Jag vai-.
lycklig nog att komma till Leip- zig innan sambandet.
brast mellan Euro-: ' 359 sömnad åt arbetslösa, har Uppbådet redan medhunnit.
En trikåverkstad har.
öppnats för strumpstickning till armén, vilket gi- vetvis bereder många tillfälle till förtjänst.
Man beräknar - att arbeterskan, nar hon blivit fullt kunnig i stickningen, kan för- tjäna 1 kr.
2 1,50 om dagen på detta arbete.
Företaget anser man skall komma att bära sig av sig självt.
Det ar, som synes, duktiga, hjälpande tag som givits - i mera an ett avseende.
E. i - n. '
' pas folk.
Jag fick verkligen göra ronden: genom ryska paviljongens exposition av brokigt simpla.
bokband och en ' dristigt egendomlig, individuellt djup illustrations- konst, den engelska Tudorbyggnadens prov på gediget men på senare tider icke utvecklingskraftigt bokhantverk, de franska salarnas jamnstru klia bokkollektion - som märkvärdigt nog icke bröts genom den lysande attraktion, som en retrospektiv fransk utställning skulle erbjudit -, förbi det ännu oöppnade japanska .lilla huset, dir traditionellt japaneseri skymtade genom rutorna, in genom Österrikes rikt flagg- smyckade portal och Italiens vita palats, genom .de tyska hallarnas hopade rike- domar av en ständigt nyskapande, alltmer fulländad bokkonst och de skandinaviska ländernas små expositioner, sammanförda med några andra - nu så kallade " neu- trala ') - nationers i en gemensam byggnad.
Men strax till vänster innanför utstall- ningens ' hiivudentré, upp emot den breda ' ' '
3 60.
H E R T H A huvudgatan, i vars mitt den stora fontä- nens vatten steg kristallvitt i solljuset eller regnbågsskimrande i den elektriska natt- belysningen, låg en vit långsträckt bygg- nad under ett likt ärgig koppar grönt lysande tak.
Bland utställningens alla loc- kande skatter var detta det på förhand utsedda, egentliga målet för min Leipzig- färd, de tyska kvinnornas Arsta, H a u s d e r Frau.
Det fanns en sak - men så vitt jag vet också endast den - som man kunde fört fram som direkt anmärkning mot vårt eget baltiska Arsta, att inte en kvinnlig arkitekt gjort ritningen och stått för byg- get.
Skälet härtill var emellertid enkelt nog, hos oss ha kvinnorna ännu inte sla- git in på arkitektbanan.
Visserligen finns det en eller annan sjalvlärd .amatör i fac-.
ket, som visat sig som överraskande skick- lig husbyggare, men utbildade kvinnliga arkitekter ha vi ännu inte.
Tyskorna ha på detta som flera andra arbetsområden gått före som banbrytande, och Tyskland har sedan flera år ett antal kvinnliga ar- kitekter.
Under sådana förhållanden är det ej att undra på.
att en av dem var till hands att rita och ' leda bygget av Haus der Frau; Emilie Winckelmanns .ståtliga hus på Leipzigutställningen upptog ett område av 2,400 kvadratmeter.
Genom en halvrund, kolonnprydd peristyl, som lugnt och sam- hörigt slöt sig till byggnadens enkelt rät- liniga fasad, öppnade sig entrén till det stora komplexets tjugofem utställningssalar.
Det första behärskande intrycket vid en vandring genom Haus der Frau var av genomförd konstnärlighet i anordning- arna - från rummens dekorering med de ofta dristigt bjärta, alltid utsökta färg- sammansättningarna till det skickligt fram- lagda utställningsmaterialet.
Starka farg- ackord av grönt-gredel int, gredel in t-blått, djuptonande blom- och bladmotiv, en ny färgkonst med rikare perspektiv an den klart osammansatta, som så länge härskat.
I denna konstnärliga miljö bjöd Haus der Frau fram proven på vad kvinnorna uträt- tat inom det område, som är Leipzigut- ställningens speciella.
Beundran.
över det myckna, som därvid kunnat uppbringas, blev det andra starka intrycket av Haus der Frau.
Det v a r en rikedom.
Mot bakgrunden av grafiksalens matt- gröna väggar, i väl avdampad takbelys- ning, först den stora samlingen träsnitt, stick och raderingar.
Individuell tempe- ramentsfullhet var det framträdande draget i denna utställning av betydande, framåt- gripande konst.
Vid sidan av Käthe Koli- witz ' vilda proletarbilder - ett flammande j a g a n k l a g a r, spiunget ur vetande känsla för djupt elände och ropat ut med konstnärligt fulländad teknik - en Cor- nelia Paczka-Wagners vision av en ljus och hög Maria Mater consolatrix, inför vilkens lugna majestät allt lidande sjunker undan.
Clara Siewerts svarta Häxa bred- vid ett ungt blont flickhuvud.
Gamla städer i ljus och skugga, .hus med brant- stupande tak mot skyig himmel, knotiga pilar vid en väg, en nians .huvud i kraf- tig teckning, vitblommande träd - - Bland de nya, främmande namnen plöts- ligt kända svenska, Tyra Kleen, Elsa Björkman, Ragnhild Nordensten, Hilda Heyman, Gerda Nordling.
1 ett litet rum för sig en utsökt sam- ling raderingar och träsnitt av Wienkonst-.
närinnor.
.
, HERT ' HA Vidare genom sal efter sal.
Musikut- stallningens stitliga samling av delvis ut- omorclentligt dyrbara originalpartitur och portratter: av framstående konstnärinnor samt in- och iitlandska kvinnokompositio- ner, äldre och nyare, upptog ensam flere .rum.
Sådana skatter som ett missale i pergamenthandskrift fråii 1 52 1 av ursuli- iiernunnan Katharina Eschenfeld, Anna ' Amalias av Weimar handskrivna till hennes " Erwin und Elmire ", brev från varldskanda celebriteter, som ett från vår egen Jenny Lind, daterat Berlin 14 mars.
1850, träffabe man har på - för att nu endast namna några av dyrbarheterna i .den rika avdelningen.
Fullkomligt imponerande verkade de många samlingar, som enskilda kvinnliga bibliofiler och boksamlare ställt till Haus der Frau ' s förfogande.
.
En lämnar.
en ut- .sökt kollektion klassiker- och romantiker- upplagor i gamla tyska Iaderband, en an-, rian.
en omfattande samling genealogiska och .historiska kalendrar .med kopparstick av mästare som Chodowiecki och Meil, eleganta " ~usenalmanache " frin 1 700,-ta-.
lets senare hälft ligga i en .nionter, vid sidan därav ett antal kvinnoböcker från Goethetiden - Sophie von La Roche, Fraulein von Klettenberg, Rahel, Bettina.
-, så en dyrbar sarding originaluppla- gor från femtonde och sextonde .århund- radena i ganila Iaderband, kollektioner av handbundna böcker i.
siden, läder och pergament, av exlibris och miniatyrer.
Av dessa kvin iiliga samlares namn måste ett har namnas, fru Ida Schoeller, som .utom sin i Haus der Frau exponerade: rika kollektion av moderna illustrerade ar- beten ' hade ett helt rum för.
sig på den.
stora utställningeii, iiir&amp;t efter modell av, ' 361 hennes eget bibliotek i Diiren.
1 skåp av svartnad, .blankpolerad ek hade hon dar en dyrbar samling böcker från 15-, .l 6- och 1700-talen med rika träsnitt och kop- parstick.
Det ar.
illustrationskonsten som varit det bestämmande vid hennes samlar- verk; .som hennes bibliotek nu är ordnat, kan kännaren av denna konst följa dess utveckling från tidigaste 1 500-talets naivt .kraftiga teckningar över Merian och andra mer eller mindre kända illustratörer fram .till hod do wie ck is sirliga stick.
Voro de många enskilda boksamling- ' arna i Haus der Frau ' ett lysande prov på det stora intresse nu levande kvinnor ha för böcker och bokkonst, gav den histo- riska avdelningen en ståtlig.
överblick av den del kvinnor förr och nu tagit i ar- .betet med böcker.
Från .den tid,.
då nun- norna liksom munkarna i klostren sysslade.
med avskrifter av de heliga böckerna, smyckande dem ined guld- och färgskim- rande kapitäler - var sådan bokstav ett litet konstverk för sig -, och fram ge- nom århundradena som författare och diktare, som.
boktryckare, bokbindare och illustratörer.
En samling skrifter från Aniia Ruegerins tryckeri i Augsburg, Katherina Gerlachins och Kunegunde Hergotins i Nurnberg, visa att 14-, .15- och 1600-ta- len hade .sina kvinnl.iga boktryckare.
Kvinn- liga förläggares namn fann man på ett (anta1 kataloger över Leipzigniiissorna på 1700-talet.
Att .kvinnligt diktar- och för- fattarskap inte ar från i går mindes inan om.
genom sådana utställningsnummer som Hroswithae Opera, ett.
lån från.
uni- versitetsbiblioteket.
i Strassburg, Conrad .Celtis upplaga av.
1501 - som visserli- gen ar nara fenihiindra år yngre än ori- giiialverkeii men a~iclå.
.ju inte .ar ilågot.
362 H E R T H A nytryckt -, och abbedissan Herrad von Landspergs Hortus Deliciarum, den beröm- da 1 100-talsencyklopedien, som av nunnor- na användes vid barnens undervisning.
M:me ~ k i e r s översättningar, av Odyssén och Ilihden, i Amsterdamupplagor av 1 73 1, berättade om djupgående klassisk bildning och Marianne von Zieglers namn om huru en kvinna under stora högtidligheter 1734 kröntes som di ktardrottning i Leipzig.
.
En rikhaltig samling modern kvinnolitte- ratur bar vittne om vad vår tid har att ' komma med.
I ett förtjusande skriv- och läsrum, egentligen kallat pressens rum, fann man alla slag av kvinnotidningar, med största opartiskhet samlade från den mest raffi- nerat vansinniga franska modetidning till den revolutionära Suff ragette.
Tillsam- mans omkring 150 tidskrifter och tid- ningar utgivna eller redigerade av kvinnor.
Bland de många tyska saknades tyvärr ett exemplar - omöjligt som det varit att uppspåra ett sådant - av den första tyska kviiinotidning i egentlig mening, Louise Otto-Peters ' i stormåret 1848 planlagda och 1849 startade Frauenzeitung fur höhe- re weibliche Interessen, som skickades ut med mottot " Dem Reich der Freiheit werb ' ich Burgerinnen ".
Redan 1853 föll den ett offer för reaktionen.
Av stort intresse hade det sannerligen varit att få se denna tidiga stormfågel vid sidan av de många: nutida kvinnotidningarna.
Konsthantverkets gråbruna rum med sin oandlighet skisser och utkast, klichéteck- ningar, bokband, försättspapper, plakat och reklamkort var det som till sist påkallade uppmärksamheten.
Alltjämt de nya, djupa färgsammansättningarna, som överallt mött oss i Haus der Frau.
Och i ett av rum- mets små avskilda bås Katharina Schäff- ners flammande individualitetsstarka ut- ställning.
Troligen säger hennes namn ingenting för svenska läsare.
Själv vet jag intet mera om henne an vad katalogen meddelar, namnet och " Bad Ischl, Oberösterreich.
Graphi k, Entwurfe, Buchgewerbe ".
Men hennes utställning talade.
Nar jag första gången kom fram till den, var den lilla avskrankningen uppta- gen av några stycken personer, som hin- leende och dock ofrivilligt förlägna in- spekterade Katharina Schaffner.
Hånet fick inte riktigt fritt lopp, då hon själv obehagligt förutseende gjort en teckning av " Utställningsbesökare 1 9 1 4 ") varifrån den käl kborgerliga förbluffelsen elakt por- trätterad nu stirrade emot de goda man- skorna.
Men att alldeles hålla tillbaka grinet över denna suveränt djärva konst var mer än man kunde begära av genom- snittsmangden.
Man stötte och knuffade på varandra och - förstod intet av vad man såg.
Andra gången jag sökte upp Katharina Schäffner var det i sällskap med en fan- tasiens konstnär, som såg och drömde in i sig hennes syner.
Det evigt rörliga, obegränsade, oändliga, som hon så un- derbart griper och ' ger tillbaka i dess rör- lighet och oändlighet på de; lilla ytan av några blad.
Som hennes stormbild: storm, himmel, träd röra sig i varandra, i slingor längre och längre sno sig de svarta grenarna samman med stormmol- nen, något aldrig stannande.
Eller den eviga ödsligheten i en av de mäktiga teckningarna till ett Carl Spittelers epos: en glanslös sol över de11 smala rämnan mellan två sammanträngda kl ippväggar.
H E R T H A 363 -- En spökbild, s o n ~ i nästa ögonblick är en ' kvinnogestalt hängande på de över de svarta klippornas krön utbredda armarna imed Iiuvudet sjunket mot bröstet .- en korsfäst med all Övergiven hetens grav- tystnad omkring sig.
För oss båda, som stodo där gripna ' i vårt innersta av Katharina Schäffners fri- gjort djupa, djärvt starka konst, blev hon till inseglet .på segern i den kamp kvin- riorna genom århundraden kampat: att bryta sig ut ur stängsel, att vara fria i anda och kraft, ' att självständigt verka och skapa.
I växlande toner, an starkare, an svagare, hade detta varit ledmotivet i dessa med så mycken möda och omsorg i Haus der8 Frau av kvinnor ' hopbringade och ordnade samlingar av kvinnoverk.
Katha- rina Schaffners hand, syntes det oss, slog det triumferande slutackordet.
Ellen K h a n.
Isländskornas rösträtt.
itt under det stora krigsovadret ha M k v i n n o r n a i en avlligsen del av virl- den i all stillhet gjort en stor framryck- ning.
Den 12 augusti beviljade Islands allting landets kvinnor fulla politiska rat- tigheter, rösträtt och valbarhet, men med åldersgränsen s * till 40 år.
Successivt skall ' emellertid åldern för de kvinnliga väljarna sankas, tills man konimer till den for mannen gällande, 25 år.
Förslaget antogs enhälligt av ' överh.uset, i underhuset avgavs e n röst emot för- slaget ..
Det fordras nu konungens sanktion för att beslutet skall få gällande kraft.
Glimtar utifran.
- ' ', Englands tappra kvinnor göra sin krigs- tjänst och fylla tidens nya, hårda krav med den spänstiga kraft, som de framför andra tilltränat sig i det offentliga livets kampsport.
Problemen äro desamma där som i Tysk- land, som i alla modernt invecklade samhälls- organismer drabbade av en utomordentlig störing.
Vid sådana tillfällen avslöjas det plötsligt, att statslivet i grunden är något an- nat än en fotbollsmatcli mellan grupper av ambitiösa herrar, prydda med olika färger, inför en liknöjd eller road åskådarkrets.
Den nakna strukturen träder i dagen: ett hushåll i väldigt omfång med precis de fordringar och bekymmer, som naturnödvändigt upfjstå i ett sådant.
Bostad, föda, kläder, arbetsför- delning, hälsovård, huslig omtanke för folket ute som för folket hemma - så primitiva saker.
visa sig vara statshantverkets första uppgifter.
Och det allra angelägnaste politi- kern har att tänka ' på ar barnavård i ordets alla meningar, det som med en dimmig om-.
skrivning kallas, landets framtid *.
Chai-lotte Perkins Gilman har med amerikansk rapphet formulerat det: ~ P o l i t i c s a r e n o t o u t - s i d e t h e home, b u t i n s i d e t h e baby,.
Så mycket sociologi liar eliten av Englands kvinnor länge kunnat,, tnen ' ministrar och par- lamentsledamöter (drapliga fotbollspelare) genomgå nu sin elementarkurs.
De måste uppleva,.
att kvinnor i organiserade skaror med mer och mindre officiell sanktion träda fram och gripa in i deras funktioner, för så vitt dessa åsyfta statens välfärd.
Till och med en av de nya .regeringskommittéerria består helt och håll &amp; av kvinnliga ledamöter.
Det är självklart, att rösträttsorganisatio- nerna ryckte ut i tid - de leva ju snart sagt i ständigt mobiliseringstillstånd.
Landsföre-.
ningen under mrs Fawcetts ' ordförandeskap med sina 600 lokalföreningar höll sig parat, innan ännu Englands krigsavsikter vor0 be- kantgjorda, att suspendera sin egentliga verk- samhet for att helt agna sig åt den sociala krigs- tjänsten.
W o m e n ' s F,r ' eedorn L e a g u e, vars general är mrs Despard, syster till general g ren ch, har fattat situationen an- '.
.
.
. '
,
norlunda.
Den anser, att aldrig har det gi- vits en behagligare tid för röstrattsagitation an just .denna, då varje dag levererar salvor av dundrande argument.
Kanoner äro ingen- ting respektabelt.
Man behöver inte tiga i undergiven andakt, när de tala.
Alltså fladd- rar röGrättsbaneret högt och käckt över den W o m e n ' s S u f f r a g e N a t i o n a l Aid C o r p s, som föreningen har inrättat.
Skatt- mästare i denna krigsorganisation ar fröken Lizzie Lind af Hageby, som i sina upprop och mötesanföranden inte försummar att el- digt betona suffragistsynpunkterna.
Mrs Des- pard erinrar i sin tidning T h e V o t e om att det finns ett annat moratorium än det fi- nansiella, som utgår 4 nov., och att detta andra också med snaraste bör få en ända: nar ämnar regeringen, sedan den nu klarat upp sina räkenskaper med Irland och Wales, betala sin skuld till kvinnorna?
Skådespelerskornas röstrattsförening har uppsatt en W o m e n ' s E m e r g e n c y C o r p s, dar tusentals medlemmar enrollerats, ehuru.
ingen upptages utan att ha bestått exa- men inför bemyndigad expert i någon nyttigfär-.
dighet.
Har träffas ryttarinnor kunniga i häst- skötsel, chaufförer och bilreparatörer, språkmas- tare, specialister i barnavård, matlagning, bokfö- ring o. s. v. Föreningens syfte ar att tillhanda- hålla dessa talanger för handrackningar över- allt ' dar de behövas och dar de kunna tjänst- göra utan att gå i vägen för betalda arbetare eller kollidera med andra hjälpkårer.
En plan för kvinnlig polistjanst ar ivrigt igångsatt, och.
kvinnliga officiellt auktori-rade, hålla vakt.
kring rekrytlagren för att skydda de unga hjältarna för den kvinnliga förförelse, som skulle kunna störa dem i deras allvarsamma studier.
Man fin- ner denna inrättning snyggare och effektivare an det återupplivande av prostitutionens reg- lementering, som föreslagits av någon sorts kommitté i Plymouth (vilken antagligen un- derhåller hemlig förbindelse med polispresi- denten i Berlin).
T h e C o m m o n C a u s e (16 okt.)
uttalar i en ledare den skarpaste fördömelse över detta lömska försök att ånyo insmuggla en langesedan utdömd skändlighet, Sjukvården i falt och inomlands kräver alit bistånd den kan få och mer till.
Soldaterna tränga u t de civila patienterna från sjukhusen, och det utsändes bevekande upprop om un- derstöd för privata företag till avhjälpande av denna nöd.
Skottska avdelningen av N a- t i o n a l U n i o n of Women ' s S u f f r a g e S o c i e t i e s utrustar två fältlasarett, för Belgien och Serbien.
Nya industrier hjälpas till liv.
Hittills har England nödgats hämta leksaker åt sina barn från Tyskland; förra året gick importen till 1,000,000 pund.
Slut med den härligheten!
I stallet uppväxer den allra behändigaste ar- betsmöjlighet för flinka fingrar, vilken kvin- norna icke försumma att gripa fatt i.
Den bekanta suffragisten mrs Montefiore håller på att efter belgiskt mönster inrätta ett koope- rativt bageri för kvinnor som första steget till en återerövring av de industrier, som un- der förra århundradet rycktes från hemmen ut i affärsmarknaden.
Mrs Montefiore hyser den åsikten, att huvudsyftet med brödbakning och dylikt icke bör vara att åstadkomma gro- va dividender åt aktieägare utan att bereda hälsosam, ren och smaklig näring åt mansk- ligheten.
Dessa ytterst flyktiga glimtar av några bland de engelska kvinnornas otaliga extra- ordinära verksamheter racka till som bakgrund för följande reflexioner av D a i l y H e ra l d: aAtt begära kvinnornas bistånd i en na- tionell krisperiod innebär två ting.
För det första betyder det, att vi erkänna dem som medlemmar av nationen.
För det andra be- tyder det, att deras hjälp ar någonting var- defullt.
Den första punkten ar ett erkännande av deras medborgarskap, och av detta ar rösträtten den enda adekvata symbolen.
Den andra punkten ar ett erkännande av vår dum- het att så länge dröja med att mottaga vad vi nu hälsa som en sak av varde.^ Amatörerna.
Det finns mänskor så hård- sövda, att ett väckarur är förspillt på dem - en 42-centimetersmörsare får dem emellertid att spritta till.
Så går det med de engelska ladies, vilka suffragisterna varje dag i årti- onden förgäves berättat vad klockan är sla- gen.
De störta yrvakna ut ur sina drawing-
HERTH ' A '.
rooms och fordri en ringa plats i det stora rike, som) .kvinnans sfär, plötsligt har iitvid- gats till.
Naturligtvis bara de sig bakvänt åt, stjäla arbete från dem det tillkommer och hantera fattigvård med den borne kapitalis: tens fräna oförstående.
De verkliga arbetarna jaga halst dessa.
amatörer tillbaka till deras hålor, ty, som det heter i T h e W o m e n ' s I n d u s t r i a l N e w s (oktober),) passiv okunnighet ar mindre farlig an aktiv sådan,.
Kanske ' ha de dock blivit lite för hårt till- rättavisade; alldeles ogagnelig är väl icke ens deras insiktslösa strävan och sinnelaget bil- dar en förmildrande omständighet.
Som T h e C o m m o,n C a u s e (9 okt.)
godmodigt an- märker:, Det ar oinojligt att inte tycka synd om dem som började med att sy skjortor, funno att det var en galen sorts skjortor, för- sökte med en annan sort och slutligen fingo höra, att det var brottsligt att sy skjortor alls,.
.Londons S c h o o l o f E c o n o m i c s försöker nu sprida kunskap om grunderna för effektiv hjälp i kristider genom en serie föreläsningar av två beprövade sociologer, mr C.
M. Lloyd och mrs Rackham.
Engelsk frihet ar trots allt ingen 1700- talsfabel.
Den ar ett helt konkret och levande.
ting, med skarpt nationella drag, omöjligt för export.
Den ligger inte i medvetandets djup som en kostlig skatt att ruva över, den pulserar i lynnet och maneren, färdig till dag- ligt bruk.
En munter uppstudsighet mot fast; slagen ordning hör till ordningen, överheten är eri ' bekvämt anbragt.
tavla att skjuta till mals på.,.aven.
om pianisten gör så gott han kan, revolutionära gester organiseras till in- stitution.
Dessa ränder sköljas inte bort av krigets blodiga våg.
W o n i e n ' s.
F r e e d o m L e a g u e ger allt moraliskt och materiellt understöd åt denna kamp, som den anser att Englands heder fordrar, men det faller den inte in att uppge sin speciella kamp, i vilken som sta- digt moment ingår skattevagran.
En insin- dare i T h e V o t e, som undertecknar sig blhardig skattevagrare,, föreslår att beloppet regelbundet skall tillsändas någon krigshjälps- w.- ----- -.
----.
365 organisation.
nied påskrift:) pengar 11.ndaii- hållna regeringen ».
Utmätning med auktion blir ju alltid följden, men det ar just vad man önskar sig, ty av dessa tillfallen gör man glada propagandafester med folksamling, skämtsamma attraktioner och tandande tal över den svårvederläggliga maximen: N o v o t e, n o t a x, och de som inte få skrat- tarna på sin sida äro maktens arma utövare.
Fortfarande kan ingen minister stiga upp och hålla ett vädjande patriotiskt tal, utan att dessa okuvliga franctireurer, ehuru själva full- komligt ense i den fosterlandska grundstam- ningen, med vässade pennor pricka hål i hans fraser.
Det erkännes, att herrarna för ögon- blicket sköta sig oväntat viil, men därför skall ingen synd varda deni förlåten.
Man rullar sig inte i stoftet för en man, som utger sig för snickare, om han kan göra ett passabelt bord, påpekar Nina Boyle; varför skall man-då falla i .hysterisk extas över .en välavlönad och med rika- hjälpmedel utrustad regering, om den vid något tillfälle.
utför vad den åtagit sig?
Alla utdragande hjältar skänka de tack och välsignelse, men till varvning låta de icke en- gagera.
sig.
De instämma icke med de lidel- sefulla tidningsinsandare, som uppmana Eng- lands unga ' flickor att utöva föraktets milda påtryckning och att inte spela tennis eller gå.
ut och gå med den yngling, som skolkar från fanorna.
De vänta som Nelson, att varje man gör sin plikt, men de anse det inte pas- sande att påminna honom om det.
De befinna sig, vad utrikespolitiken betraf- far, i samma paradoxala läge som många goda mänskor i de andra stridande länderna: krig ar under alla förhållanden ett brott - ingen kan hata det hetare än de - men just d e t t a krig, ehuru konsekvensen av en serie statsman- nasynder på alla håll, kan föras med rent samvete och blanka vapen.
Om svir fiendea tala de sällan, dampat och i förbigående, men det hörs igenom, vilka rysliga historier de ha läst i sina blad om tyskarnas kosackiska krigföring.
' Natiolishat ar dem främmande, folken, mena de, ha ingenting otalt med var- andra, och nar de allierades väldiga krigs- makt har lyckats befria &gt;Tyskland, detta olyckliga land), från vidundret militarismen,.
. '
B
366 H E R T H A .i vars klor det våndas, kan nationernas sy- skonliv äntligen begynna.
Borgmästaren i Soissons.
Om de fran- ska kvinnorna föreligga mycket obetydliga underrättelser.
Man betvivlar inte, att de som fordom individuellt lagga i dagen skatter av tapperhet och offermod, men de tyckas inte ha kunnat mobilisera sig till någon stor ak- tion; snarare ha val deras bestående organi- sationer fallit sönder - det var kanske bara generaler och inga gemena.
De prisas av en amerikanska i J u s S u f- f r a g i i (okt.)
för att de inte gråta, nar de ta avsked av sina manliga anhöriga, och för att de sjangtilaste parisiskor köra sina kokett in- redda lyxautomobiler till Place des lnvalides, överlämna dem till de militära myndigheterna och g å hem!
Utomordentligt tragisk finner denria amerikanska synen av en vacker ung flicka,, kladd som bara en verkligt chic pari- siska försthr att klä sig till sin morgonpro- menad~, med högburet huvud ledande sina tv &amp; favorithästar för.
att stalla dem till ar- méns förfogande - bakom henne traskade groomen nedböjd av sorg ...
Om i dagar av högsta landsnöd sådana självklara bagateller som dessa innehållna tårar och bortskänkta lyxbiler och lyxhastar väcka uppseende, så ser det ut, som om det rådde torka på ob- jekt för beundran.
Säkert är detta icke fallet, fastän madame De Witt Schlumberger, ord- förande i U n i o n F r a n c a i s e p o u r l e S u f f r a g e d e s F e m m e s, i sitt medde- lande till samma nummer av J u s S u f f r a- g i i bara har en enstaka hjältinna att fram- föra, borgmästaren i Soissons.
Nar tyska armén nalkades denna stad, ned- lade borgmästaren på grund: av sjukdom sitt ämbete och ' en madame Macherez övertog sta- dens förvaltning, vilken hon skötte med styr- ka och lugn.
Hon skildras som en impone- rande person med bred panna, kraftig mun och vitt hår.
Den fientliga hären passerade staden två gånger, på vag till och från slaget vid Marne.
1 en och en halv månads tid strömmade trupperna igenom.
Det haglade rekvisitioner.
Då det till slut begärdes 70,000 kilo havre, 70,000 kilo livsmedel och 20,000 kilo tobak under hotelse att bränna staden, om inte det- ta anskaffades, svarade madame Macherez,, Ni fordrar inte nog.
Fordra solen och månen också, dem kan jag lika lätt lämna er., Hotel- sen uppfylldes emellertid inte, tyskarna drogo dädan och franska trupper besatte staden.
Soissons andades åter, men sagan var inte slut än: tyskarna började bombardera.
Nu blev det ett göra för borgmästaren och den kommitté, som hon - hade samlat omkring sig i stallet för de upplösta stadsfullmäktige, att proviantera den i källarna undankrupna be- folkningen.
.
Vilka bragder och öden den präktiga ma- dame Macherez vidare bestod är oss ännu förborgat.
Den magra tidningsrapporten Iåter som ett kapitel ur en historisk roman med ämne från gamla fejdetider:.
DU lilla hop!
En- som inte låter sig förfaras ar Frauenbund der deutschen Frie- densgesellschaft, som likt en ropande i ök- nen utsänder ett flygblad till de tyska kvin- norna, uttalande mycket välkända tankar men sådana som det ar djärvt att yttra bland en nation, som med berått mod har ställt hela sitt andliga liv såväl som det materiella under krigslagarna.
Järnkorset har tilldelats två tyska sjuk- sköterskor för tapperhet på slagfältet, en vid östra armén, en vid den västra,.
En fredsvän, och han är död.
Interna- tionella kvinnorådet har genom sin president lady Aberdeen tillställt norska Nobelkommit- tén en skrivelse med anhållan om att detta års fredspris m4 tilldelas S, t e a d s m i n n e s- f o n d, vars uppgift ar att motverka vita slav- handeln genom att upprätta goda hem för arbetande kvinnor i storstäderna.
Beslutet om denna åtgärd fattades på Kvinnorådets femarsmöte i våras, men det tycks passa bättre an man kunde ana då, eftersom val bra nog många priskandidater fallit ifrån på sista tiden.
Stead kan inte längre svika.
Lady Hester Stanhope.
Libanons sibylla.
L ady Hester Stanhope spelade för det tidiga 1 Soo-talets orientfarare; ollen av en sevärdhet, som lockade till långa dagsresor utanför den egentliga routen och som i reseskildringar och dagböcker fick sitt eget kapitel.
Vad man verkligen visste om henne var underligt nog, och ännu underbarare blev hon genom det mysti- ska i sin itallning av självskapad drott- ning över vandrande araber på, Libanons sluttningar, genom sin förnäma vana att ofta vägra ta emot européer, som kanske rest genom halva Palestina blott för att träffa henne, och genom de Iialvvilda bergsbornas tro på henne som Allahs in- spirerade redskap.
Hur hon lyckades komma till denna för en förnam engel- ska onekligen sällsamma positiqii har egent- ligen aldrig klargjorts - genom valpla- cerad frikostighet mot en beduinstam hade hon fått rykte om sig såsom omätligt rik och av utomordentligt upphöjd rang, be- rättades det, och så gjorde hennes egen personlighet, hennes härskarvilja och ofar- färade mod, resten.
Hon tillhörde en släkt, som både i krig och fred varit med om att skapa engelsk historia, o c h hennes mor var dotter till .den store Chatham.
Olyckligtvis för Hester .och hennes två små systrar dog modern mycket ung - Hester var då blott fyra år - och ingen vårdade sig sedan om att ge dem en systematisk uppfostran.
Den styvmor de s ' edermera fingo intres- serade sig mest för sin tolaett och för operan, fadern var alltid strängt upptagen av politiken och sitt skriftstalleri; för öv- rigt ' var han främmande för sina barn, behandlade dem illa och gjorde dem slut- ligen samt och synnerligen arvlösa.
Med sin livlighet och sin okuvliga viljestyrka blev Hester den oinskränkt härskande i syskonkretsen, men hon trivdes icke hem- ma och sina uppväxtår tillbragte hon mest hos mormodern, Lady ~hatham.
Där ha- de hennes morbror, William Pitt d. y., tiilfälle att iakttaga henne, och han bad henne till slut bliva värdinna i hans hus.
under tre års tid, från 1803 till 1806, var hon Pitts förtrogna och hans högra hand i allt vad till det yttre livet hörde, hon ordnade statsbanketter, politiserade och lät tigga sig om protektion.
Frisprå- kig som hon var stötte hon många för huvudet, och hon berättade själv att någon indignerad ' frågat Pitt hur han kunde låta henne göra sig skyldig till så oerhörda indiskretioner, varpå den store ministern svarat: " Jag låter henne göra som hon vill, for om hon hadi satt sig f ö o att lura den lede själv, så skulle hon kunna detJ '.
Och hon tillade skrattande: " Det kunde jag också. "
Men hennes makts dagar fingo ett brått slut, Pitts död ' blev solnedgången för hen- nes ljusaste tid.
Engelska staten beviljade ' henne en pension på 1,200 pund, en summa som hon dock ansåg ganska ömk- lig.
Hon hade svårt att finna sig tillrätta i sin nya stallning; först drog hon sig tillbaka med sitt missnöje till Wales, då hon plågades av de vanliga umgänges- formerna och sökte enslighet, men så bör- jade hon längta till Orienten och lämnade England 181 0 för att aldrig mera se sitt fädernesland åter.
Hon tog med sig .en ' ' '.
H E R T - H A - 368 -.
walesisk sällskapsdam och en engelsk 1a- kare, doktor Meryon, som sedan skildrade hennes liv och hennes resor.
I övrigt hade hon en hel liten svit, som väx- te på vägen österut.
Efter åtskilliga aven- tyr ' hamnade hon i Syrien, och det var bland Palmyras ruiner hon först trädde i förbindelse med beduineina och, efter vad det sades, köpte sig auktoritet över ett stort beduinlager genom en riklig penninggåva till scheiken.
Slutligen slog hon sig ned bland de halvvilda stammar- na på Libanon .. Paschan i Saint-Jean d ' Acre avstod åt.
henne ruinerna av ett gammalt kloster och byn Dahar-Djoun, belagen på en kägelformig kulle och be- folkad av druser.
Har byggde hon ett antal hus, omgivna av en trädgård och en stark ytterniur som en medeltida fast- ning.
Dar inom framlevde hon sina år i orientalisk lyx och i Österlandets tradi- tionella sysslolöshet - hon läste varken böcker eller tidningar, låg mest på en soffa och rökte, uppassad av en skara slavar, vilka hon ansåg som sitt livs plå- goris men ej kunde göra sig av med.
" Tank på min rang! "
svarade hon sin doktor, då han föreslog henne att skicka av de värsta.
Har i sin majestätiska isolering syssla- de hon med intriger mot landsändans brittiska konsuler, vilka hon föraktade med en engelsk aristokrats förakt för de kom- mersiella intressena, stimulerade druserna till uppror mot Ibrahim Pascha och sökte stärka sultanens vacklande centrala myn- dighet.
Under några år harskade hon nästan med despotisk makt och betrakta- des med vidskeplig fruktan av ' befolkning- en, ryktena om hennes rikedom och höga rang, den ståt hon utvecklade och kanske '. -- - -.
- P-.
framför allt hennes personlighet, hennes bjudande gestalt, hennes mod och vilje- kraft - detta skapade kring den fram- mande kvinnan en atmosfär av höghet, som troddes härröra ur en mystisk för- ening med Allah själv.
Om hon också icke delade denna uppfattning, tycks hon i varje fall ha gjort allt för att uppmunt- ra den.
Många gånger under paniktider, då för- föl jelse hotade européerna i Syrien, flydde de till Dahar-Djoun för att söka beskydd hos Lady Hester.
Så t. ex. efter slaget vid Navarino.
Så srnåriingom hade hon anlagt orien- talisk manlig dräkt och antagit fullt ös- terländska vanor.
Hon älskade att exer- cera med sin talrika tjanarskara, som hon helst rekryterade bland syrierna, ty visser- ligen fann hon dem snuskiga ' och tjuv- aktiga, men de funno sig i en fullständig underkastelse och behövde inga bestämda timmar för sömn, vilket hon satte varde på.
Hon hade en sträng kodex för de- ras uppförande och tålde ej att de drogo på munnen i hennes närvaro eller lato marka, att de förstodo något av vad som sades eller gjordes.
Trots flitiga slag av en sorts klubba hon fGr detta ändamål ständigt hade bredvid sig fick hon dock aldrig den disciplin bland sina slavar hon önskade, ' och hon klagade ständigt över hur försummad hon blev.
Efter sällskaps- damens död hade hon ingen europé i sin omgivning.
Rykten om hennes liv spredo sig na- turligtvis till det kultiverade Europa, och varje resande i västra Asien, som kunde finna någon rimlig .ledning att avlägga besök hos henne, styrde sin vag till Li- banon för hennes skull.
Men ho11 var ' '
ingalunda alltid nådig, ty många vor0 de som fingo vanda utanför klostrets murar.
Men när hon tog emot europeiska be- sökande, hade hon dock sitt livs stora stunder.
Ty Lady Hester hade en full- komlig passion för att ' tala.
Hon talade i timmar, orerade om politik och religion och mystik med en berusning i sina egna ord, som ofta blev provande nog for åhö- raren, då hon helst fordrade att han stå- ende skulle lyssna till henne.
Det berat- tas om.
en olycklig engelsman, som svim- made efter åtskilliga timmars föreläsning, och då hon kallade tjänarna till hans hjälp, sade hon helt lugnt, att han blivit överväldigad av hennes skildringar av det sorgliga tillstånd, till vilket de ' dåvarande ministrarna bragt hans arma.
land.
Kinglake har agnat det enda objektiva kapitlet i sin för ovrigt så impulsivt per- sonliga resebok Eothen åt den ryktbara eremiten på Libanon.
Hans mor hade som ung flicka varit god van med Lady Hester, och detta åberopar han sig på för att få träffa henne,.
Han blev mycket vänligt ' mottagen, och ' lady Hester för-.
klarade sig vilja ha reda på allting om sin ungdomsvän, men så kom hon in på mera upphöjda ämnen, och han lyssnade i timtal till hennes åsikter om ockulta vetenskaper, astrologi och magik, sjala- vandringen och slagrutan - ävenså berät- tade hon om sina tidiga erfarenheter bland araberna, om sin maktställning bland dem, samt gav honom till livs anekdoter om William Pitt och andra engelska statsman hon varit i nara beröring med.
Kinglakes familj och förmodligen Kinglake.
själv hade hon totalt glömt bort, anda tills han slutligen efter, midnatt måste gå, då hon förklarade, att hon ovillkorligen ville veta ' allt om hans mor, så att han måste kom- ma tillbaka följande dag., Men följande dag upprepades detsamma; han hann knap- past namna något om sin mor, förrän hon redan kom in på, de ämnen hon mest älskade, mystik och allehanda magis- ka krafter.
Kinglake skildrar henne som en maje- stätisk gestalt, högrest och mager, med lugna rörelser.
Hennes ansikte var egen-.
domligt vitt - hon var då nara 60 år - och .kring huvudet hade hon en myc-.
.
ket stor turban av kaschmirschalar, som fullständigt dolde hennes hår; dräkten var rikt veckad, och då hon satte sig på sof- fan efter au ha halsat på honom, tog hon ett stort vitt draperi av mjukt tyg, som som låg bredvid henne, och kastade det över sina knän så.
att ' det föll ned.
.till golvet.
Kinglake undrar om det var dar-.
f ö i att hon icke ville sitta i en europeisk mans sällskap iklädd ett plagg, som ofrån- komligt måste kkaas byxor!
Eothens författare betraktar Lady Hestcr en smula nyfiket undrande som: ett feno- men, med engelsmannens obotliga förvå- ning inför det ovanliga, då det möter ho- nom inom det sociala området.
En tavla i helt annan färgton ger Lamartine.
Re- dan i hans brev till Lady Hester, där hatt ber att .få besöka henne, synes romanti- kern.
" Milady ", skriver han, " voyageur comme vous, etranger comme vous dans I ' Orient, n ' y venant chercher comme vous que le spectacle de sa nature, de ses ruines et des oeuvres de Dieu.
.
. "
Lady Hester blev förtjust i hans brev, och Lamartine hade endast hunnit huga sig för henne, då hon talade om det för honom och sade, att hon genast av bre: vet förstått, att deras stjärnor vor0 van-.
.
370 H E R T H A ligt sinnade mot varandra, och att hbn.nu såg, att hennes .aning icke hade bedragit henne, de vor0 redan vänner.
Han blev litet förvånad över hennes så hastigt skänkta vänskap, men hon förklarade genast, att hon visserligen aldrig hört hans namn och icke visste vad han gjorde i sitt liv bland människorna, men att hon efter dessa minuter kände honom som om hon levat samman med honom ett sekel.
Hon erbjöd sig att uppenbara hans karaktär for honom och förutsäga hans kommande.
öden, men han bad henne leende avstå från det - sig själv kände han och fram- tidens hemlighet bevarade Gud ensam.
Därefter utspann sig mellan dem ett re- ligiöst sa.mtal, som djupt intresserade Lamartine trots att hennes åsikter vida skilde sig från hans.
.
Han karaktäriserar hennes religion.
som en skicklig ehuru oklar blandning av de olika trosläror, ' bland vilka hon dömt sig själv att leva:, ' mystisk som druserna,; ilkas hemligheter hon kanske är den enda i världen som känner, resignerad som ' muselmanen och fatalistisk som han; hon väntar med ju- darna på Messias, och med de kristne delar hon tillbedjan för Kristus och utöv- ningen av hans barmhärtiga moral ".
För Lamartine öppnade hon sitt hjärta p i ett sätt, som det förmodligen skalle varit henne omöjligt att göra fören eng- elsman, hai fick en inblick i hennes en- samma liv och den mystiska hänförelse som bar upp henne, han förstod att hen- nes excentriska väsen och det dunkla i hennes tankar, som många ansågo för van- vett, var något halvt medvetet påtaget.
I detta land och bland denna befolkning krävdes.
stjärndyrkan,: profetior, mystiskt verkande krafter - Lady Mesters intelli- gens sade henne allt detta, men så blev hon till slut själv den första neofyten för den symbol, som hon skapat för andra.
Emellertid hindrade denna själsfrand- skap icke att Lady Hester inför Kinglake gjorde sig lustig över Lamartines över- förfinade manér - hon hade stor härm- ningsförmåga och spelade både Byron och Lamartine för Kinglake.
Den engelska läkaren, som följt henne till Libanon, doktor Meryon, förblev hen- nes trogna van trots att han alls icke av henne fick röna den mest hänsynsfulla behandling.
Hon behövde honom, om icke annat för att ha någon att- tala för om kvällarna, och fyra gånger reste han från London till Libanon för att under långa tider, ibland under ett par år, vara hennes sällskap.
Då satt han tåligt och lyssnade till hennes oändliga anföranden om aristokratiens måttlösa Överlägsenhet över det enkla folket, om medelklassens svekliga ansträngningar att genom upp- fostran dölja sin karaktär, om läkarens ratta plats som en högre tjänare i adels- mannens hus, och mera sådant.
- Först tycks Meryon ha slutit sig till henne av egennyttiga syften, men så blev han fängslad och kvarhållen av hennes egendomliga och växlande väsen, och till slut bands han av en ridderlig naturs medkänsla för en gammal ensam kvinna, som blev allt fattigare och mera isolerad, allt mera bittert och sammanbitet stolt, där hon satt bland spillrorna av sin forna prestige, omgiven av opålitliga tjänare, utan en människa av sin egen ras i sin närhet.
Men trots att Lady Hester satte så stort värde på Meryon som praktisk man och .som lyssnare, vägrade hon ab- solut.
att.
taga emot hans hustru.
.
. '
.
.
.
Det besinningslösa slöseri och den stora givmildhet, varmed Lady Hester skilde sig från sina penningar, bragte henne till slut i de svåraste ekonomiska trångmål.
Ar 1838 fann sig Palrnersto~i föranlåten att kvarhålla hennes pension för att i någon mån tillfredsställa hennes larmande ford- ringsägare.
Hon skrev ursinniga brev till utrikesministern och tog sig det orådet före att publicera en högst respektvidrig epistel till drottning Victoria.
Trots att det ej saknades medkänsla ' med henne, fick hon emellertid ingen hjälp.
Hon stängde sig inne bakom sina murar nied fem drusiska tjänare, vägrade att mottaga vem det vara niånde och framlevde.
sina dagar i både lekamlig och andlig nöd.
Hon dog .. den 23 juni ' 1839, 63 år, gammal.
Brittiske konsuln i, Beyruth och e.n amerikansk missionär, som ' hört talas om hennes sjuk- dom, redo till ~ a h a i - ~ j o u för ' n att söka hjälpa henne.
Nar de kommo fram, blevo de ej vägrade tillträde, huset stod öppet, övergivet och utplundrat, och på sin divan låg Lady Hester död.
Allt annat i rum- met hade tjänarna fört bort med sig, &amp; fort den fruktade härskarinnan slutit sina ögon.
Samma natt begrovs Lady Hester vid fackel$en av de båda mannen i ett.
.
f6r.
hörn: al sin älskade trädgård, som henne alltid varit.
helig grund .. ' An ' rta Lnmberg Brrtun.
- Notiser .från bokvarlden.
.
.
Hård mark.
Berättelser av Hanna.
Sö- derlund-Hammar.
Albert Bonniers förlag.
Hanna Söderlund-Hammar, debuterande bokskriverska, presenteras av sin förläggare som särskilt anmarkningsvärd.
Selma La- gerlöf~ basta folklivsskildringar utgöra jämförelsematerialet.
Hon är verkligen.
också en talang.
Hon berättar så att man s e r - mänskorna och gården ' och bygden där de bo och ha sin gärning.
.Hon kan med en snabb, lyckligt funnen vändning fängslande ge en hel dags eller aftons färg och stam- ning.
Men det är så länge man ser på uti- från, som allt ar ganska gott, inte så, nar man börjar lyssna.
Dessa mänskor, som röra sig så full-.
andat dar de gå och.
komma och syssla med sitt, tala ord, som lagts i munnen på dem.
Inte många ord; ty .det är få- mält.
folk, men ändå .ord, som inte # äro deras egna.
Dramatiskt- korthuggna och.
a l l t f ö r effektfulla,.
äro * .. dk.
lika .litet tro- s värdiga som den ohjälpliga sentimentali- tet, vilken genom alla berättelserna stic- ker upp huvudet bredvid den traditionella bondhårdheten hos de uppträdande per- sonerna och som alltid till sist avgår seg- rande.
i de djupa inre konflikterna, som förf.
söker skildra.
' När Hanna Söderlund-Hammar i bear- betningen av själva stoffet vunnit den fasthet och styrka, som nu karakteriserar hennes rent yttre formgivning, kan man vänta något av henne.
, Det lyckliga valet.
Komedi i fem ak- ter av Nils wa ?r.
Oversättning av August.
Brunius.
Albert Bonniers förlag.
Nils Kjaers komedi hade sin obestrid- liga succ2s på Svenska Teatern denna vår och ges alltjämt ..
Vi ha också fått den i tryck på svenska.
) ' Det lyckliga valet ') ar fru Lavinia Ce- lius ' inval i stbrtinget.
Förf .. har anteci- perat- iiände.lsesnas utveckling i Norge.
Man kan emellertid; inte ... påstå; ... att- Nils '
372 H E R T H A Kjar med sin komedi direkt slå; ett slag för sina landsmaninnor.
Men val ar ' ' Det lyckliga valet " en blixtrande satir över kandidaten-stortings m a n n e n, val- rörelse, partibildning och programpunkter, så som det hela har förlöper i den lilla norska kuststaden, och indirekt gör förf.
därvid.
sin honnör för kvinnorna genom att låta fru Lavinia, om an på ett rent farsartat sätt, avgå med segern vid valet.
Nils .Kjaer har verkligen ingen försyn vid.
teckningen.
av den manliga liberala stortingskandidaten, fru Lavinias egen man: För programmet, som betryggar hans in- val, - skulle han kunna ' sälja sin själs sa- lighet, och han dricker heroiskt saft och vatten, talar landsmål och går med på helbrägdagörelse genom händers pålagg- ning, allt oberoende av egna sympatier, nar så kräves, ty nykterister, landsmåls- ivrare och frireligiösa äro mäktiga i den lilla norska kuststad, dar handlingen för- siggår.
Det ar .naturligtvis ytterligt smärtsamt för en politiker med så stor anpassnings- förmåga och som dessutom ädelmodigt upptagit kravet på politiska rättigheter ' för kvinnorna - visserligen med bestämd tro på att det inte skulle leda till något i en överskådlig framtid - att bli slagen av sin egen hustru.
För vilken det för öv- rigt ar den största överraskning att bli vald och som aldrig svurit på ett program.
Hur hon, stortingsmannen mot sin vilja, kommer att reda sig i det politiska livet, få vi ingen antydning om i Nils Kjaers komedi, men att hon har karaktär och ryggrad i en helt annan grad an sin po- litiskt maktsjuka man kommer tydligt fram.
Det är inte fråga om att inte förf., trots att hans satir i övrigt visst ej skonar kvin- norna i stycket, avgjort placerat sina sym- patier hos fru Lavinia.
Och om aven hennes val egentligen kommit till för att framhäva det parodiska i det politiska li- vet, så som det kan taga sig form, ar det i alla fall henne som han låter sitta inne med både kraft och förmåga - och rättfardighetskansla dessutom.
Det ar ju intressant nog, att Nils Kjm, denne obarmhärtige och skarpe satiriker, som i " Det lyckliga valet " på sitt torrt kvicka satt så hänsynslöst slår ned på partipolitikens smygvägar, hyckleri och kompromissande, ställer upp en sorts rattfärdighetsideal representerat av en kvinna.
Neutrala staters och deras undersåtars rättighete.r och skyldigheter under krig av Anna Wicksel !.
Håkan Ohlssons bok- tryckeri.
- Varför?
Några reflexioner av Anna Hilding-Andersson.
A.-B.
Ph.
Lind- stedts universitetsbokhand+ (Svenska freds- förbundets skriftserie n:ris IX o.
X.)
' De två små skrifter Svenska fredsför- bundet i höst utskickat ha skrivits i an- knytning till kriget.
Anna Wicksells ut- gör, som titeln anger, faktiska upplysningar om vad neutralitet skulle innebära av rat- tigheter och skyldigheter för en stat och dess innevånare i krigstid.
Tyvärr laser man inte de många bestämmelserna med den känsla av trygghet, som de borde in- giva.
Det ar icke endast Belgiens öde, som gör att man klarare an någonsin ser, att ännu betyda Haagkonventioner och neutralitetsregler, om an överenskomna och stadfästa staterna emellan, jämt så mycket som det passar den starkare att vid krigs- tillfälle låta dem galla.
I fredstid äro de förträffliga; nar de verkligen prövas, visar sig deras varde vara fiktivt.
Det hade varit önskligt, att .det V a r f ö r?, som Anna Hilding-Andersson kastar fram, icke svepts i så många fra- ser.
De snedvridna förhållanden, som framkalla något så ohyggligt som det nu rasande kriget, brännmärkas säkrare med nyktrare ord - och en fullt oförvillad blick på det historiska sammanhanget.
Nathalie Zahle.
I.
M i t L iv.
N. Zahles efterladte Papirer ved Th.
Moltke. '
II.
N.
Z a h l e i s i t Liv o g s i n Virken af iienrietfe Skram.
Det Schonbergske Forlag, Köben havn.
Nathalie Zahles namn ar aven hos oss
H E R T H A kant i ' vida ' kretsar, ' och den bok av och om henne, som nu i Danmark - givits ut, skall säkert mötas av stort intresse i Sverge,.
framför allt bland pedagoger.
Det i r en starkt personlig bokj såväl den första avdelningen, dar hon trader fram i sina egna anteckningar så omedelbart soin hon hela sitt liv personligen verkade, som i andra avdelningen, dar Henriette Skram tecknar henne så som hon minns henne i hennes dagliga garning och privata liv.
Några stora, översiktliga drag av Nathalie Zahles.
banbrytande verksamhet på flick- skoleundervisningens område får man ej genom denna bok, så ' mycket mera levande blir hon själv.
' Man är Henriette Skram tacksam för att hon inte hållit sin del av boken i nå- gon arem innesstil utan helt enkelt tecknat Nathalie Zalile sådan hon var, med alla hennes förtjänster,.
hennes egendomlighe- ter och fel.
Just med allt detta tillsam- mans framstår hon som den imponerande, myndiga, mänskliga kvinna.
hon måste ha varit, med stor personlig tjuskraft och ett.
, rikt och varmt .hjärta.
373 rar om att " man kan inlägga en hel världs-, åskådning " i sitt satt att mottaga och tacka för en dylik tjanst och att: en verk- ligt finkänslig behandling av den tjanande verkar mera bildande, bjuder på mera själavård och ar mera +ilgörande än all husandakt, - alla julklappar, teaterbiljetter och premier .. Förf.
lägger.
inte ensidigt skulden på matmödrarna och underskattar ej heller de svårigheter problemet erbjuder, men också nar han raknar med till synes, " ohjälpliga fall " bland de tjanande, har han en optimistisk förtröstan.
till.
" den trollkraft som ligger i aktningsfull huma- nitet " såsom " den starkaste hjälpen t.ill all moralisk pånyttfödelse ".
Allt detta ar visserligen saker, som vi förut hört och kanske själva tänkt, men man känner sanningen av en dylik upp- fattning mer an någonsin, då man läser denna måttfulla och sunda bok, som inte skattar åt någon .falsk sentimentalitet och aldrig.
kommer med några fraser fråh folk-.
möten men med ' övertygande allvar pekar på den sjuka punkten och fast tror på att en reform ar både möjlig och förestående: E.
/ (- n.
Det husliga arbetet har i förf.
en varm Hemmets sociala fråga af Fr. W. Foer- beundrare och kanske blir han i viss mån ster.
Ofvers.
af Astrid Björkquist.
Sveriges orättvis, nar han jämför detta med de in- Kristliga Studentrörelses ' förlag.
tellektuella sysselsättningar, som enligt Medan den skriftserie, som utgives av hans åsik.t sakna allt samband med det, Sveriges Kristliga Studentrörelse, eljest verkliga miinni&amp;olivet.
Det skulle onek- nästan uteslutande sysslat med religiösa ligen göra en starkare effekt, om man och kyrkliga frågor, ar det ämne som litet oftare finge höra denna hänförda lov- behandlas i ovannämnda bok av överva- sång till hemsysslorna från kvinnorna sjal- gande ' praktisk innebörd, den rör sig nam- va och inte nastan alltid från man, som ligen om det ständigt aktuella, nara nog aldrig prövat på dem.
Men det ligger uttröskade tjanarinneproblemet.
Författaren utan tvivel sanning i att ett ändamålsenligt söker lösningen på detta problem i ett utfört och verkligt gagnande praktiskt ar- f ullare uppskattande från husbondefolkets bete i sällspord grad skänker en känsla sida av den svårighet, som tjanarestall- av fysiskt och psykiskt välbefinnande, och ningen erbjuder för den starkt utvecklade förf:s ideal sanimanfaller ingalunda med frihets- och sjalvständighetskanslan hos den prosaiska hushillerskan utan med den.
vår tids människor, samt i mottagandet finbildade kvinnan, som adlar också det av andras tjanst " m e d e n k a n s l a a v enklaste arbete och gör det lyckoskapande d j u p v ö.
r d n a d f ö r d e n t j a n a n - för sin omgivning.
d e s m a n n i s k o v a r d e ".
Han erin- F. E .. ' ' ' ' a ' ' '
- Clufil.
Övers.
av Henning Söderhjelm.
Ebba Stjerne, Eva Skytte och de andra.
Ro- man af Mathilda Maliing.
- Signilá Tanke- Wahlström &amp; Widstrand: Polens siste ko- kedja.
Roman av Anm WaMmbage - inng och - hans samtida av R. Nisbef B a h vig; o, Roman av K. O. Ossim-, ng Overs.
av Karin Jensen f. Lidforss.
Nrlsson.
Albert Bonnier: Juvelerna p4 Girda.
Roman A.-B.
Framtidens förlag: Eli Sjursdotter av av Ulrik Uhland.
- De blinda '.
av André Johan Falkberget.
Övers.
av Otto Grimlund.
Insända böcker.
Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av Fredrika-Bremer-Förbundet.
Redaktör: Ellen Kleman.
Förbundsmedlemmar erhåila tidskriften till ett pris av kr.
2: - varvid prenumeration sker direkt genom Fredrika-Bremer-Förbundets byra, 48 Klarabergsgatan, Stockholm.
Icke- förliundsmedlemmar prenumerera å närmaste postanstalt eller i bokhandel.
Pris för postupplaga: ' 1, år kr.
5: -; l /, år kr.
275.
- Lösnummer 35 öre.
Redaktion och ex- pedition: 48 Klarabergsgatan 11, Stockholm.
Redaktionstid: måndagar, onsdagar och fre- dagar.
kl. 1-3.
Allm.
T.
48 50, Riks.
27 62.
Expeditionen: kl. 11-4 varje söckendag.
Allm.
T.
48 16, Riks.
27 62.
Annonsering genom F. Englunds Boktryckeri, 40 Drottninggatan, Stockholm.
Fredrika - Bremer - Förbundets Byrå, Stockholm 6.
489 Upplysningsavdelning.
Platsf örmedifngsavdelning.
.
Allni.
Tel. 4 8 50, Rikstel.
2 7 62, Allm.
Tel. 48 16.
Fredrika- Bremer-Förbundets Sjuksköterskebyråer.
i Stockholm: Tunnelgatan 25.
Allm.
Tel. 8 2 11, Rikstel.
6 8 98. i Göteborg: N. Fogelbergsgatan 5.
Rikstel.
61 87.
Lugna dej, pojke!
Det g.år pil ett par minuter.
HUSQVARNA SYMASKIN.
.
...
: Förnidnliga a f 6 e t a l n i n g s v ~ o r ' A.-B.
Nordisla Kompaniet.
Textilafdelningen Thyra Grafström, Stockholm Permanent oitstallning av färdiga och påbörjade arbe- ten sanit material.
Råd vid inredning av våningar m. m.
Undervisning i .Italiensk spets- och annan konstsöm.
Stiindigt p5 lager därtill hörande material: Svensk, Fransk och Bömisk Spetstriides Rikhaltigt u r k l av Spetsmönster.
40 L.:.
., ....... - ............
...; ..... .... ........ ....
.-.
, _L _- - .... '
.
särskilt fruntimmer, har det länge varit ett önsknings- mål att kunna överlämna vården av sina värdepapper och skötseln av sina affärer åt någon person eller institution, som med absolut saker- het förenade punktlighet och noggrannhet i utförandet av det anförtrodda uppdraget.
ävensom - prisbillighet.
En sådan institution ar FOR KAPITALISTER, Stockholms Enskilda Banks Blotarisstavdelning (Liiia Nygatan 27, expeditionstid 104), som under .garanti av Stockholms Enskilda Bank Atager sig vård och förvaltning av enskilda personers och kassors värdepapper.
Exempel 1.
Om en person hos Notariatavdelningen deponerar obligationer, in- kasserar ' Notariatavdelningen vid lörfallotiderna kuponger och tillhandahåller deponen- ten influtna medel.
Vidare efterser Notariatavdelningen utlottningar av obligationer och undeirattai deponenten i god tid, ifall en denne tillhörig obligation blivit utlottad, samt lämnar förslag till ny ' placering av det ledigblivna kapitalet.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatavdelningen, underrättar No- tariatavdelningen gäldenären därom att räntorna å inteckningarna skola till avdelningen inbetalas, varefter de medel, som inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser No- tariatavdelningen, att inteckningarna bliva i vederbörlig tid förnyade.
Om en hos av- delningen deponerad inteckning genom underlåten förnyelse skulle förfalla, ersätter Stockholms Enskilda Bank därigenom uppkommen skada.
Forvaringsafgift: 50 öre för år per 1,000 kronor av depositionens värde, dock ej under två kronor.
12 Bro helt och hallet tillver- kade inom landet, kunna i afseende pa konstruktion, hallbarhet samt latt och tyst g&amp;ng icke blott mata sigmed utan ÖfvertrYffa &amp; hen de bästa utlandska samt Bro oomtvistligen billiga i för- hallande till sin kvalitet. '
.
.
.
.
:.
n -.
0.
j &amp; ~ 4 i + ', ~ &amp; i ~ ' iiii d +:,.
.
.
.
,.
.
.
.
: ....
.,.
e ", s y &amp;, s&amp;,fl,&amp; &amp;: *.
&amp; &amp; j,ddil.
.
y.oe sig; Ni i y r: i dët.
'.
.
:, ' .. ' tunnqte .siden - eller grö-ta k p p -.
.
n.
tyger, b.ör, köpa;;.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
'.
.
i. vacker,s.$ &amp; Ni .. .......
.
.
.
.
.
.
, .. 3: -,.
.
.S '. '.
. '
;. '
" ....; .-.
: '.
.
.
.
.
.
.
.
.
.-.
.l.
.
~obbiit~~rnaskin,,.
&amp; &amp; al.
: ... ...
.tjr.
: d&amp; &amp;.
z e k i ~ e i.
.
: h &amp; i: ~ sin m Bf-.
.
.... z verliigsna kopSkukfi&amp;n,.sin.m~gsidiga:.
hr~iridndnin~ tifrigalramst$endeegen- ~h.
.
.
.
' ska ' er bii I $O matyckta, att de under.
.
.
..; e.
-.
.
.
ds &amp; .p.
$- &amp; ?rit .i, xhiiikpa&lt;ie~,:tm !saitt-;,,.
- ' digot högre pris.
erha lit cn uerkligt '.
storartad spridiing,.
det bhsta beviset.
.i.
.
.
.
.
.
.
.
for att.
* en .vara m.
.. go$ - CENTRAL-.
BOBBIN- MASKIN^, ' tilkerka.
' I tv!
.
'.
, st~riekar, e * mindre far ' f a d j w och.
.... ..
.;,,.:;.?
: .i: &gt;::c;.
.y&lt;,,,.
, .i * ......
.
...: ...
.
.
.
.
.
.
.
syatelkrer och, en stj5rr.e for skriidderier.
.
.
;.
i;;.
.
: - @ n döpelsees s a h a.
m ~ ~ - n:?
gdji.f &amp; &amp; i !t, i. om 4.
' e.
~.:O.€ (S~?
?
F~1iCrcCa~f~p;; bet~~~r~&amp;~ui~1br.
.. e, ...,.
P ..; -, ...
.
.
, b.
' .:. -- ...
.
.
.., - ..
bar,ndopi$.
' Ai&gt; ..
- il??
' fibII$tedif~~; ~~@$ j =.
&lt; U ~ ~ P.
* -.
.
.
.
.
P.
.
.
.
.
.
.
.
',:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
6 '.
.
. !.
.
.
.
.
.
.
r.
:.
.
.
-.
/.
!
.
*.
:.
.
.
.
.
\:.
.
.
.
.
.
:.
.~:.~::~~~g~~n:,-Y~~~m:~; 4d~:g~pL.,:.- ..
:.
;:.
.
-.
:.
.
.. -:: ...
.
.
.
.
~.
.
.
.
.
.
._.
.. 1: -.
.
.
.
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
...., -. '.
., .-.
' t ' .. f S,:,?
, i.
,.
i,,&amp;@i@fe " k i .+,; J &amp; i.
&amp; bi kf&amp;fjC) gn &amp;.
. '
.
.,.
.
C. '
.
...
.
.
.
.
.
1.
.
.
, *.
,.
:.: ..
:.
.;.
.
;.
,.
:, i, i.; &lt; &amp;.
.
.
d v.
.
: &amp; .......... % .... &amp; b&amp;$&amp;:.
?
L.
.
.
.
.
.
- 90.
.
,.
&lt;::.-:,,.
: ...
.
!
j;.
: - ..,!
: cm; ~.
m ~ ~ ~ ~ ~ j &gt;: ~ e ~: ~.,;;.
. '
;.,.
-: ',,;, ..,; .,.
- " .-: ..,.
:; .&gt;G. '
.
.
.
:,; *;,.
:.
.
.
.
:.
.
.
.
.
.
\.
.
.
.
s.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
, .. .. +; .... .. v ...
.
.
c: .. l,.
.
.
.
... 29 ' .&lt; .. _ !T., !G:+@&amp;sl.se.
j ......: ..;: -,;.
;.
: $-Z ~ ~ ~ ~;;.
i; r - ~ ~ -:: ~ *:.
.
.
; .. &gt;.j ".
,:.
.
.
.
;, &lt;; + ... %i~~&amp;f~; * &amp; ~.~&amp;$ ..... ' Y.:;.
i;.?
.
: .G k:;;,!
:::;: ..; i;; g .f,.
;::.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
::.
.
&gt; - .. - ..:, .. *: +.
:.
" _;.
.
.
.
;.
.
.
.
.
:: ".
.
. '
.
.
.
.
.
.
t.; ....
...:? ' q,.: % '.
;; ~ &lt;.
i:. '
:;:.
J i.
- s, 5. '
.
.
B,.
, 3 ' .. r; A av ..: ki.fk &amp; s.
.
.
.$p !$q &amp; ': ~. *.
:: p ' Si.ft,; o,.
: b~4n.d~; .&lt;ud6a9ide " ~.
:, s$i * iijr bkda,, - X ....
S. "
.
A.
,:,;,, i.
.I ' - .:r.
,.
.
I.
l,.: ...! ..
0.
,.
c.
.
.
z.
.
.
.
.
I s. '
.
.
. '
.v_- " .- t " &lt;:.
.
Y.
;.
;.
+.
-, b.
r .-; ' I .&amp;erg.
.~tri@&amp;~i ' &amp; t *.
@ efäee1 ' $ &amp;; $~ ' ce@~&amp;~d ': $$i.
@ h~.
Hafti:l: 54.
3 i I .7 !$,; il$$K: ' +J (.
: $: .......
.
,, .. r ...
,:: 1, .... 2.
.
l;.
;: t:.
..: ' .,,,l.-.
.
,.
I,.
.
a
U t t s r a l l t - s l a g s f ö r e n i n g s f r y &amp; k.
~ r n i k f u l l a i r b e t e och S a c l l a prt&amp;,er.
.
.
-.
.
