# ID: svediakorp-per2694
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1914
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,092
# sentences: 1,543
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Skandinaviens st6r~ali~~öits~kringsbolag.
.
- _.
- &amp; IBIS, ~llbe~iljad UlfoFPWngr~mma ............
Iver Praalelnkomsi ............................ Över &amp; te- och byreslnkomst .................. över.
ZS1f4 8 3.f - millisasr kronor.
miilloner kmw.
miiliouer .hnof.
Udö&amp;rinpsswrnaa - rid &amp; b slut iver 2 ' 55.8 mUlioser kronor.
S a d l a tiliganga~ ca 16 ' mllliomr kronor.
...., .. .................. 1. tillginprna ingi aktieagnmes prontifondrfBrbiudel ' icr '.
I 80.000 Pr.
.- - ................
Kr.
,, 1.089.611: 30 ......................... 30.000: TIn. fPrsikringrigarw: kontant ilost Till rlrtieigme: atdeining.
-.
- * under ria wksamhet hr bolaget utbetalat till försiikringsagarne:.
vinst ............... rver IS.000.000 Ut;., ' dödsfanserSattplngar över 3 1 .OOO.OQQ kapitalförsaLr.-belopp och.
lió.antor ivep i f.
e o 0.
0 ~,.
* .........
Kr.
55.200.000.
Dugliga kuinntiia ugenter an ' tagas.
17 - BASTA SVEN-SKA FABRIKAT .-.
.
.
HOS HVARJE VALSORIERAD VAFNADSHANDURE
i krig .. ...
.
.
...
.. '.
.
.
r.
.
.. a N arhalst ' människor: komma samman, gås, därom ar intet tvivel; Vad: du, an.
.
.
kanske med föresatsätt ej tala om kri-U sysslar me.d, om .det.
är kultur-religions-: get, hamnar derastal till siständå där, det kan; historia eller.
helt enkelt dina dagliga .syssi [inte hjälpas.
Somliga hålla på en part, andra lor,.
så tvingas du - att revide.
dig .sjalv,, ' på en annan, och allehanda hypoteser ut- dina ord och tankar.
Dar .har b i ~ a @.
e k - slungas, mera an ' utlyssnas, angående fram-.
underlig .skiljobalk mellan ett f.örr.
o.ch et \ tiden såsom militaristisk eller slavistisk eller nu.
Vad mer.
om det gamla .. ti.deexa~et, allt vad annars.
står till att spå om.
Slutsat- endast, ligger ett.
par månader .fitlbaka.
;, serna äro vanligtvis kortsynta.
och taga- t. o. m. när dess:.
grav-.
blott- var en.
mån &amp; med av det hela endast vissa förl.opps-, djup, skönjde du,.
att, något var .jordat, eller ' tankelinjer, med glömska av alla and- trots det- att varld-n l.e.v:er .och.
offrar.
och.
ra faktorer, som kunde .andra facit.
Men hatar som aldrig föir.
Och - för någon - tid i ' allmiliihet ' betyda de häller icke ett om-, åtminstone har du.
val hört till den skaran, döme på all.iar, det är bara ett nödvarns- som ' h e d.
sänkt.
ban &amp; försjunken.
, står - .,i, -.
-, - .., uttryck ur sjalarnas ångest .inför den nya: känslan av omätligt.
ve! '
oöverskådliga avgrund; som " civilisatio- Du vet dock av historien, att.
ur.
alla.
nen " har - utrymme för.
Aldrig sutto.
vi.
skrackperiodernas vinterstormar framgick.
människor till den grad - s.om nu likt vils- det alltid något nytt och .meraj trots allt .., na fåglar inför en stormvind, som för oss Den lag, som över bälte - ingen vet vart, och som i spåren har låter antipeaderna.
blåsa i högre luftla-.
verkningar - ingen vet vilka.
ger; finner kanske ett motsvarande uttryck-,.
Men vi som sitta i la ' har.
i Sverge i rymden.
innanför vad som nu synes ske,, och som ännu inte oemotsägligt vinddri- Vem vet om icke något nytt födes bort- \ vits av stormilen, vartåt vilja vi egentligen om döden och hatet - så paradoxalt gå!
med vårt envisa kretsande kring ' detta som ju alla- nya födelser till!
: Hur vore det vi i alla fall u p p l e v a, vi så val som möjligt - orka.
leva, om inte strimman av alla andra, vi, som i detta ögonblick nöd.- ett hopp lade sin dager över världen, gats till en besinningens stund som kan- trots allt?
Och måste inte för det folk, ske aldrig.
förr.
som sitter i la, handlingskravet tränga sig Bor dar bara död och hemskhet i stor- fram starkare an någonsin?
För somliga men?
Känner du världsundergångens ar det så påträngande, att de önska se realitet och upplever vad svunna ' tidsåld- hela folket i aktion, vilken som halst, kan- rar klädde i apokalypsens fargrnäcade gå- ske allra halst den som skulle synas mest, tospråk?
.
Att ' en värld håller på att för- obekymrade om vart det bar, bara för att ' e n
332.
.
' HERTWA ock &amp; vi.
måtte få.
handla och slippa intet- görandets nesa inför världsaktionen.
För.
andra .åter blir själva besinningslaget till en livserfarenhet av så djup och så ingå- ende natur, att just deri med nödvandig- het måste föda fram en folkuppgift.
Tank, om vi till sist finge vara den stat, där fienderna möttes, ' den maid mel- lan alla stridande parter, dit de utan att behöva fara genom motståndares land kun- de komma och riiöta varandra på fridlyst rum!
etta att ' ii som nation en gång Underläfo ' att taga till sYard, ehuru ' vi Ivoro de maktöverlägsna, detta, som för så mån- ga tedde sig som idel.
svaghet, det kunde nu med ' historisk rätt alstra iridare upp- gifter för eh aktivt fredsfolk.
Tanken, att vi rent politiskt ' finge bli fredsrhötetc land, vore val ej - orimlig.
Ännu rimligare vore att vi m e.d v e t e t satte in all.
vår kraft på ' att hålla internationella förbindelser uppe.
Vi som haft den svagheten ' att över- skatta det främmande; må vi nu,.
helt oss själva, bygga bro mellan alla de främ- mande, som ej mera förstå varan.dras ' syn utan alltjämt stå på var sin sida om- en strid flod och ropa " l öVg n " över " ar- andras utsi ktsrapportee, därför atf de alltid s e åt motsatt håll.
De internationella mö- ten, som förut hållits i Sverge, hxju alltid särskilt uppskattats för sin prägel av takt och ordning.
De ha kanske ofta mera Slumpvis blivit forlagda hit.
Må vi nu - - medvetet.
sträva att få dem till stånd, vi den aktiva fredens värnpliktige i Europa.
Och måtte framför allt vi kvinnor satta in vår personliga och nationella kraft på att åter väcka samförstånd mellan folken, vi, som ingen lag någonsin sökt tvinga till blodsutgjutelse, låt oss innerligare an nå- gonsin vara a k t i v a medborgarinnor i fredens rike!
Våra systrar u r andra Ian- der ha för ej längesedan mötts här som världsrösträttsförening och som varldsför- ening av kristna .kvinnor.
' Törhända kunde genom oss ännu vidare kretsar av strids- ' ländernas kvinnor bli till en aktiv freds- här, ej blott till hjälp, för det egna landet men till hjalp för det nya, som ur för- ödelsen måste varda liv.
Ty vore världsförödelsen eller någon stormakts seger det enda ändamålet - ja, då miste vi ' sannerligen sörja över att ej få dö soldatdöden för kulor och krut, kvinnor såväl som man!
Men våga vi se ändamålet större, så låtom oss i stället l e v a medvetnare och starkare an förr - som fredsharens alltid kämpande människofolk, som nu undfått en mobiliseringssignal, som ingen kan f &amp; vara döv för - låtom oss leva, sträva och bara .vånda för enhet och livsrikedom och samförstånd på jorden mitt under krigsdånet, vi som ' skapades ej till att dö- da utan till att föda!
Emilia Fogefilort.
.. H -.
u.
.
E ' R T H, A 333 Kvinnors tillträde till vissa statstjänster.
.
.
.
. '
, -- ' .. ' nder .debatten.
i Första kammaren ordnas av.
överstyr&amp;en med rätt för dem vid l 9 0 4 års riksdag om läroverks- att hos.
Kungl, Maj:t besvära, sig.
över reformen.
fäste dåvarande.
professor Ernst 6verstyrelkens beslut ".,.
.
.
.. hann man icke att få.
hind- Trygger uppmärksamheten .vid att enligt: '.
~aturli~tvi ' s,.
5 28, regeringsformen .en tjänst, som koi ret för kvinnors utnämnande av Kungl.
nungen tillsatte i.
statsrådet,, icke kunde Maj:t undani6jt, till dess samskollära~in- innehavas av en kvinna.
Men till .lärar- norna skulle börja tillsättas.
I själva ' &amp; -- inna i samskolan skulle hon dock,utnäm- ket ' kvarstår ett dylikt hinder än ' i dag.
Visserligen har 9 28 i regeriii~~form,en.
nas.
Lärarbefattn ingar hade.
förut tillsatts be&amp;$ vid l907:, ?ch 1.909 .årens av domkapitlen,.
men .genom bet bedut, .. cenbm.
a ' 6 juni som samma dag fattats ' om överstyrelsen, riksdagar och: Kungl.
~ a j: t s den vore avsett, att utnämningen därefter skulle l 909. meddelade sanktion erhållii en an- ske genom Kungl.
.Maj:t i statsrådet.
.
' ' Då nan avfattning.
Det heter nu.
i den-n:a.: det väl: .ej.
kan på allvar sättas ifråga ",. %II lärarebefattningar vid: tat&amp;s .läroan- yttrade talaren, " att tillsättningen av samma stalier, de teologiska läpretjansterna vid befattning.
skall .ske på ': ett sätt, när fråga.
universiteterna !ikväl .undantagna, till andra är om en man, och på ett annat, när fråga bestäilnin~ar: vid.
inrättningar för veten- är .om i n kvinna, hoppas jag, att herr skap, slöjd.
eller skön konst samt ' till.
statsrådet.
och .chefen för ecklesiastikde- .läkarebefattningar må i den ordning, +om partementet.
ställer sig .i förbindelse- k e d ovan sagt;, och.
med tillämpning av grun- sin kollega i justitiedepartementet .och att .der,.
som 9 Konungen och.
Riksdagen vi således.
få.
fram ett .förslag angående .gemensamt godkänts, kunna utnämnas och ändring av 5 .28 regeringsformen, ty an- .befordras aven infödda svenska kvinnor. "
.
nars har kvinnan, genom vad.
vi gjort i ~ e, " grinder ",.
om vilka h ä r talas, ha dag, kommit i en synnerligen olycklig emelle-tid varit föremil för mycken ut- ställning ' !.
redning ach.
ha ännu icke blivit fast- Chefen .för ecklesiastikdepartemei~tet ställda.
.. kommer det.
sig, att år-.
svarade,.
att om.
28 5 regeringsformen 1 gol 4 på .ett nytt .område blivit- fastställt, lade hinder i vägen för kvinnors utnam-. '.
' att tillsättningen.
av samma- befattning: nande, ..: det.
v ' ore önskligt; att den ändra- skall ske på ett sätt, när .fråga .. är om; en des, - så:.att icke kvinnor vore av grund- man, och på .ett annat, nar fråga .är om lagen hindrade att söka och- utnämnas till en kvinna ".
sådan befattning.
Han hoppades, att.den Genom den nya.
stadga för statens siste talaren icke skulle underlåta att sörja folkskoleseminarier, som utfärdats den 3 för detta konstitutionella hinders.
undan- juli detta år, har nämligen även de man- röjande.
:.
' ' .Emellertid finnes intet hinder, " liga seminarieadjwnkternas tillsättning över- tillade han, " om icke grundlagens bestäm- flyttats från ko.nsistorierna till Kungl.
Maj:t. melse .hunnit bliva ändrad, tills detta bijr: Likställigheten inellan läroverkens.
och se: jar, att.
dessa .. lärarinnor .. tills yidare.
för: minariernas man1 iga lärare har emellertid,.
*. '
' ' av ' '
' HERTHA 334 kunnat vinnas endast genom införande lig innehavare, av folkskoleöverstyrelsen.
N U har ju i dessa dagar försports, att av olikställighet mellan manliga och hinn- liga semiriarieadjunkter.
Den.
' n ya stadgan lärarelönenämnden skulle vara färdig med bestämmer, att adjunktsbefattningarna vid - sin utredning av denna m. fl.
frågor.
folkskoleseminarierna skola tillsättas,- för Skulie man.
våga hoppas, att frågan om det fall att tjänsten skall besattas med man- kvinnors rätt att utnämnas till larartjän- lig innehavare, av ' Kungl .. Maj:t, men för ster, som tillsättas av Kungl.
Maj:t, ant-.
det fall att tjansten skall besattas.m @ hinn- ligen skall vinna sin lösning? '
.
.
.
.
.
.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
:. '
N &amp; r: Å r 9 t stangdes.
a.
K lockan fem söndagseftermiddagen den 4 okt.
stängdes Arsta portsir- de gam- maldags.
: h.erregårdsportarna.
Nog kändes det; vemodigt - för alla .dem, som .under daglig verksamhet.
där- elkr.
trägna.
besök fått Arsta kart, .. o.m:.inani också tröstade sig med hoppet 0.m ' att- snart.
få.
se dessa samlingar.
bilda.
grunden till .en mera bestående Arstainstitution.
Men när solen just i.
stängningsögonblicket.
bröt.
fram ur de mörka.
molnen o.ch det skimrade över torn och murar, då hade man käns- lan av att det med denna sommar rests en milsten i. svensk kvinnosaks h.istoria, att.
här byggts ett monument, som ej blott pekar bakåt utan ock framåt.,.
Att bokföra resultatet av denna festens sommar ar för tidigt - det skall visa sig under den kommande långa var- dagens arbete och möda.
.
Men - en sak kan redan nu konstateras - en obestrid- lig pressucc6s .har Arsta blivit.
Från håll, dar man allra minst brukat möta någon sympati för kvinnornas sak, ha de varmast.e lovord hörts;.
och " utstä1lningens pärla " och dylika vackra beteck.ningar ha - ej varit.
si-illsynta.
i in- ': och.
utländsk ...
.
press.
.
.
.
.
.
; _ ._ _ _,.
.
.
_ A - .-i -.
Att bedöma, hur pass stor publiksuc- chen varit är ju.
alltid-svårare; .men stora och.
intresserade åskådarskaror- har kvin- nornas utställning hela sommaren samlat, .och liar förståelsen för vad utställningen vill säga kanske ej alltid varit ' lika stor, a k t n i n g för kvinnoarbete och kvinno- sak ' har den säkeri väckt - och det ar ju en stor moralisk seger redan.
det.
.
Siffrorna skola val ', i sinom tid i sin lilla mån - ty om de stora ideella re- tälja sultaten kunna de ju intet säga om Arstas framgång, om kvinnlig offer- yilja såväl som genom klokhet och sund beräkning vunna goda ekonomiska re- sultat.
Ty efter vad man nu kan se, har Arsta burit sig.
Restaurangen,.
som aven den skördat så många lovord, har givit ett glansande resultat, vida ' över vad man beräknat.
Så mycket egendomligare ar det, att Arstarestaurangen kunnat gå så lysande i konkurrensen med de otaliga andra serveringsställena på utställningen, som den själv avIönat sina uppasserskor i stället för att låta dem leva på.
dricks- pengar, som vidare ingen spritservering ägt rum och restaurangen stängts - kl. 8 på kuäilen ...
Det .. &amp; utedutande.
fm Wil- -
helmiha ' Skoghs förtjanit; att så blivit: fallet, ock Arsta och de däri intresserade Ra största ' anledning .att ' kanna sig tack: sanima för - hennes stora insatser i. detta.
.
.
av.sëende.
- ' Praktiskt som .ideellt har alltså Arsta blivit .en lika stor succks ' - det .ger ju också de ' stersta förhoppningar .. för: nästa.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
stora ' företag .av samma slag; som före- står, Arstaklubben.
.
Ty Arsta " ar icke.
blott ett- - värdigt minnesmärke över för- tiden, det ocksi förpliktade för fram- tiden - - och ger oss rätt ait h o p ' p a s.
.
.
på framtieden.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
E.
- T,.
.
.
:.
.
.
..........
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
_.
.
, '.
.
.......,.
.
.
, ' '.
.
.
.
.
.
....
.
. '
.
.
.
. '
': a.
.
.
I w.
. '
.
Drömmen fr&amp;.
@ .-.
.
jorden.
.
om.
.
.
'.
.
uropas öde: avgijres nu - för obestämd.
tid framåt genom kulor.
och: bajonet- ter ..: Hela ' världen .har sina blickar.
på jä.ttestriderna .., Oron för utgången bränner.
.
.
.
på djupet hos .litet var.
.
1. dessa den stora ofredens ödesdigra tider ger emellertid .en röstra~skravande kvinnbkontingent uttryck .åt förhoppningar: om bestående .fred for.
kimmande, ofodda slakten.
.
Mrs Chapman Catt; den ropande rösten.
från) Ide obegränsadem~jligheter -- nas land ", fkfklii-hr trosvisst, att den dag skall komma; d2 ' alla varldem niödr &amp; kesa sig.
som en, och ' ' vägra: att lämna ut sina söner att bli skjutria.
eller slaktade för.
' eri nations falska - .hedersideal.
.
De .. ledande stämmorna inom europeiska .föreningar ge luft åt övertygklser med sainma innebörd: då en gång världens kvinnor hunnit bli politiska .maktfaktorer såväl som dess man, ' skola frestelser till krig bli kvävda i sin linda.
.
Vackra drömmar liksom mildra verk; lighetens tyngd.
.
: Och ' skul ' le den mansk- liga .optimismen ann.u.
lida lusen.nederlag, är.
: det visst, att tron, på slutligt.
humanare l ivsforhiery - ' 1,evef .. i~pPp: ' på - nytt ..: så.
Iarj ' ge.
.... -.
..... nianskliga h jartan klappa.
.E. '
.
.
,.
.
.
.
.
' Men att-lett ' winnande ögonblick: skar-.
skåda.
utsikterna för fredsdrhimens snara förverkligande torde just .med änledning av nu, framburna.
förhoppn ' ingar ?kunna.
.
.
.
-.
.. - ha sitt intresse.
: Härvid lämna vi bestående ' direkta freds- föreningar och.
.
kända pacifister:: ur.
rak- ningen och.
syssla endast .. med det &amp; vinn- liga röstrattskravet; som överallt .innefattar samma .fordran, på .oblodiga uppgörelse.
av - nationella ' tvistigheter ..: '. '
.. '.
:,:.
, Den internati~nella röstrattsal.lianse,n:~~~ fattar,.
soin bekant, 26 .lander, Med .. l2 miljoner: kvinnor.
Hur iniponerari.de .. l 2 miljoner i sig sjiilva .kunna vara; blir deiyli miljonhar som ett sandkorn yid havsstcan+ den,.
då man har att rakna med Europas (i .approximativa tal) 400 ' miljoner män- niskor,.
si ens 800, Afrikas 200, Förenta Staternas bortåt 100, föriitoin Sydamerikas.
.
.
.
och Australiens miljoner ..
Det ar ju icke enbart den kvinnliga halvparten av denna i tusental miljoner räknade människomassa, .soni skall ' genon+ trängas.
ay kunskap och en ny kaMp12ist.
medlen M r frigörelse -- utanr-+den andia d c h starkare jiälften av marisktig &amp; .heteR.
amåste samtidigt öibriniai.
; én.
: iii .&lt; ' I,.
,. '
* ' ' s - s.
insikt mestadels i strid mot den religiösa.
oupplösligt bunden vid mannen; " M y c- åskådningen, och urgammal tradition och k e t återstod att reformera, menade mrs drivas att delvis uppgiva skattade före- Y., och " det värsta ar, att kvinnornas medvetenhet av att vara fria personer med tradesrattigheter.
Först när allt detta skett, skulle må- allmänmänskliga rättigheter ar ' ganska svag.
hända " alla världens mödrar " lagga sina Vi arbeta på att väcka detta medvetande.
röster.
i vågskålen mot k.riget och den Vi göra allt vad vi kunna för att få slut eviga fredens ljuvliga palmer kunna tan- på den skamliga handeln med kvinnor.
Alltsedan vi fingo ett parlament har i Ja- kas få vaja över varje talthydda.
, Skandinaviens ' och Finlands rösträttsför- pan, ha vi vart år i 23 ars tid inlämnat hållanden äro kända.
Dessa förhållanden en petition om att den lagstiftande makten Io.va en god del för framtiden.
Men den måtte ge varje mansklig varelse mansklig snabbaste skymt av andra Iander och väl- ratt.
Ännu har det ej lyckats, men vi den ger ined ett par undantag mörkare skola hålla i, så lyckas det nog till slut ".
i.
intryck.
Hur stora kunna utsikterna för Det var en stilla och.
fin varme över en allmän kvinnofrigöritse vara t. ex. i henne medan hon omtalade detta, säger de världsvälden, dar buddismen eller islam Skovgaard.
" Man kände så levande, att denna kamp för den japanska kvinnans behärskar folksjälen!
" Från nutidens Japan " heter ett arbete manskovärdiga stallning icke var en mo-.
av, C. Skovgaard Petersen, som gjort en dern nyck eller en reklam, varigenom hon resa kring jorden ' under i 9 l l.
~ k o ' v ~ a a r d själv ville konima fram, utan något som berättar, att han i Östern, blotf fått tillfälle djupt och nära- hangde samman med hen- att träff a en självsthdigt,arbetan.
kvinna, nes, hjärtas tro.
och hennes ' livs erfarenhet. "
stark Hur sympatisk ar ej mrs Y. ni&amp;.
K.
Y a) i m a, föristånd&amp;nna för högre ' ~lickskola, " för- i tron l i ksom hinnes västerlindska systrar man " for kvinnornas nykterhetsförening på liknande arbetsfält.
Men alla japankän- nare saga oss, att hur moderna former och outtröttlig förkämpe för kirin-rn &amp; höjande i Japan, en av Japans allra ' fiämsta japanerna finna med Sin fördel förenligt kvinnor.
Hon var 78 år, me " nästan utan att anlägga i det yttre, behålla de innerst en rynka eller ett grått h.år.
" Mild, an- orubbligt kvar sitt orientaliska ideal.
Un- der en yta av europeisk civilisation beva-.
språkslös, taktfull, med frimodig tro och ett hälsosamt stank av skämt .och humor ".
rar orientalen ograverat sitt främlingskap .Förhållandena i Japan, sade mrs Yayima, för den vita rasen.
Dar faderskulten ar äro nu något bättre an förr.
" En kvinna ett med den religiösa uppfattningen, lär k a n nu få ferbli ogift, tilloch med efter utvidgande av modersrattigheter låta .vanta sitt tjugonde år, om hon bestämt fordrar på sig.
Utsikterna för kvinnorna i europeiska det.
HO^ ' kan nu också få skilsmi@sa, Iander att komma fram till- politisk med- om: hon rent av .blir misshandlad.
.
Förr kimde mannen skicka bort hustrun för en bestämmanderätt kunde före riu utbrutna ren bagatell ' (och gjorde flitigt bruk av krig uppsk ' attas på.
ungefärligen följande.
.
.
rättigheten), medan hustrun: i % sin sida var sätt.
, - ' c
H E R T H A Sedan nier an ett Iialft århundrade @ m- pa Englands kvinnor for rösträtten.
Trots att deras land .varken känner salisk lag eller kontine-ntal inilitarism .-, två av de största hinder, for all.
kvinnororelse - hava de, som vi alla veta, ännu ej nått sitt mål.
Det, engelska motskindet kan anses som gradmatare-för styrkan av kvin: nofientliga fördomar i " kulturländer ' ".
,.
Tyska stämmor ha emellertid forsakrat, att.
i intet annat europeiskt kulturland har motståndet nlot kvi,nnofrigörelsen varit mera hårdtiackat än i Tyskland .. varje utfaktat krig, varje nytt betonande .. av mi- litarismen har förringat kvinnoinflytandet som kultiverande makt.
~ å n n e .de nya våldsamma .. och förodande striderna skola .tipphava gamla erfarenheter för kvinno.
.
.
.nai vidkomhan &amp;?
Ar 1905 tillfrågade ' T ~ S ~ förbundet?
för kvinnlig rösträtt .ett .. åttital tyska tecilo- gie professqrer .och ' prä5ter o m deras Ge- ning angående kirkli&amp;r&amp;trätt, f &amp; kvinnor.
" Kqn ett direkt f (rbud m &amp; full ' likstä.ll / &amp;.
.
.h &amp; mellan q - y ' och ' kvinna harledas yr J &amp; .uttaI~den?
:.
De.
hkorhhi,.
.
svar^^ an$åv &amp; en.
gapande - klyfta mellan gamm &amp; och nytt.
~ o d e j d tänkande .i den meniqgcn, aG ' den, &amp; m.
vill.
fra &amp;.
åtskridandet e j får se tillbaka över, årtu- - iiden för att leta ut,, om .det.
som för närvarande är nödvändjgt verkligen passar i stycke med en .ur det &amp; åldriga förflutna 1e; ererad åskådning.
De stagnerade lärde vittnade om tron på " den akta kvinnans stilla inflytande " som en stor och lagom makt, i samhället.
i varje hänseende och fahhöllo orubbligt " id " kvinnan tige ".
.I .,.
.det ' .itok .... hela: utföll dock e&amp;uCiteen till förmån för.
k " innans medb&amp;-g&amp;rätt.
.
Tio år, ' tidi2aF ' $kulle ett samfällt anatema Öyer ' '.
&gt; ' 337 en sådan fordran skallat över hela: Tyski land, försakride tyska organ.
~ m a n c i ~ a - tionsidéerna utvecklas alltså, men mån,ne i,cke krav pa ' k y,r k l i g. rösträtt anses .. rä ?t " oskyldiga " i förhållande till kiiv på po- litiska rättigheter?
Fran.krike, som 1789. ställde sig i &amp; etr sen för kampen om den mänskliga friheien,.
som bekant sin eken teori i prak- tiken.
vad angick ' kvinnorna.
och Frank- ' rike har kvir sin Code, NapolZon ' med paragrafer, som vanära kvinnan.
- Fran- ska kvinnliga pennor ha betonat, att i den so ' cialt yälställda franska ' flickans ' själ: d &amp; psykologiska förloppet, befordrat av pen; sionen, kyrkan och ronianen, inte ä r $i- dant,,.
att det avsätter självständighitshung- er.
" ~~nslolivet är öveyuiet med er &amp; .tikens giftblommor ".
Nar hos kvinnan av latirisk kärleken, - spelat ut sin .roll, kla &amp; %r hbn sig ' fast vid bai ' &amp; n, k e n sedin.
.
.
dessa.
.
,.
' gift.
.
.
sig, sålunda livet ut ab- soitiirad:,.
av.
inan&amp;n.
.
,.
.. och ' modii&amp;+ &amp;.
, Om den ' moderna.
.
.
, ' franska k$n ' norörel- s &amp; har) ' blilit &amp; gt, att d &amp; $gentiigen ' iii in-.
,.
_ ...
Tick ' i a k " &amp; '; epiibli (skränkt, " ti1l " Pafis.
k&amp;kt sbcialistiska ' i t i ~ ' ~ n i r i ~ a blii r n i ' ' av pc$ti&amp;A ' Sgi ' ' rö feii&amp;: undtirstiidd i v parr i ' iiieiit, &amp; &amp; ss &amp; h iit te ii tur å; som ' i intet annat ' ' ' @ hd i &amp; ', fdlet.
~ v i r i s h d e ställa sig däremot k&amp;lika kretsar, adeln; " socier teten " och den kapitalistiska bourg&amp;sien.
Även i Belgien är kvinnans rättsliga ställning reglerad geiiom Code ~ a ~ o l é o n i Kvinnornas antal överstiger männens aven här.
vinnor or ör els en hämmas genom ka- tolicismen, parlamentets.
klerikalism o * likgiltigheten hos ' den rika medelklassen .. - sociala.
faktorer, som.
' till synes, komma att behålla sitt, kalde oö4erskådligt.
1ångt:fram-.
- 6;.
så .. yitt - kriget r &amp;.
...
.
inte.
föfvgndlq- åt, ' '.
.
.
e! '
ras, ' I, ' ' ' ' '
den förutvarande rika niedelklassen i en för nödtorften kämpande, i ' vilket fall lik- gi.ltigheten för kvinnorätten, åtminstone hos .- kvinnorna sjalva torde ' få ' - dödsstö- ten .. -: Arbeterskor höllo - redan före 1900 ivrigt omfattade kongresser i de nu - så of- ta nämnda staderna charleroi och Brussel, skådeplatser för krigets fasor.
.Holland hade 1905 60,000 kvinnor mera.
an man och har en kvinna som statligt överhuvud.
Arbetet för kvinnor- nas.
politiska likställdhet har icke gått for- - tare .dar an i grannlanden.
, .De som resa i Spanien tycka sig fördta till 17:de århundradet.
Följderna f &amp; kvinnan av efterblivenheten äro tydli- ga.-.- En för .moderna refor.mer dar.
käm- pande kvinna har tecknat ställningen så: vi hålla:: att krypa fram ur skuggan ' .Men, sager.
en .annan, .den som vandrat spanska katedraler vet, att .deras -.
.
.
- skuggor-.ilro mycket djupa.
.
I .. Italien mad .en folkniängd .av - 33 mil- jon &amp; - ha '; mannen någon numerisk .. över- vikt.
: ' ltaliens parlamentariska .liv har ' mo- derniserats.
med -.
de % stormaktsställning.
~afolicism, .- .klerikalism och romansk.
: sed f h n å därföf ej i Italien hämma kvinno- Grelsen - t sanima mån som i Spanien, Universiteten -.
.atto som bekant öppna .för kvinnor.
I Syditalien - häkkar ' dock nästan arabisk uppfattning av kvinnan.
Och va- gen fram till politisk betydenhet ar ännu lång.
.
.
: =.I Österrike ha feodala kvarlevor ännu inaytande.
En oavbruten tillgång till sla- visk arbetskraft gör landet.
till ett de låga arbetslönk-nas land par préférence .. Öster- ii@kans rättsliga ktiiIl.ning Ii knar fran- syskin+.
,.
: .-Ben politiska ~kvi.nnoröstratten h s .,ahnu ~ a1,drig.
dili&amp;era.ts .i .rikstådet, Många utomordentligt framstående öster- rikiska kvinnor ha de senare åren, som bekan t, föranlett en mängd partiella för- bättringar i sitt köns villkor.
Förenings- rätten har därvid varit - en av de viktigaste frågorna.
Krigets förödelser öka nu det permanenta eländet i Galizien.
I det så omstridda Lemberg utröntes för några .år sedan, att de flesta kvinnor omöjligt kunde leva på sin arbetsförtjänst.
Tegelarbeterskor och - murarehantlangerskor ha t. ex. för.
tio A elva.
timmars styvt arbete pr dag 40 2 60 kreuzer.
En modist förtjänar i början 2-4 gulden i m å n a d e n, senare 10 gulden.
Flickhandelsagenterna, som locka med utsikter till stora Iöner, finna här som i Österrike otaliga byten.
- För den bil- dade kvinnan däremot ställer det sig gynn- samt nog.
Både i Krakau och Lemberg har hon tillträde till universiteten.
I Przemysl - ett namn för .oss nu så kant finns flickgymnasium.
Den galiziska, som betalar skatt, har kommuflal rösträtt, ' den forn .ar storgodsägare %r ' lantdags- väljare.
Denna ratt har man ju dock på sistone, nar den kvinnliga rösträttsfrågan accentuerat sig, sökt borteliminera.
- - I Ryssland måste kvinnorörelsen som be- kant syssla med bildnings- och förvarvsfrå- ' gor.
Alla strävanden som gå utanför denna ram galla som .revolutionara.
Det ar Rysslands skama styrelsesätt, som gör män och kvinnor dar till kamrater i frihets- strävandet - hittills med små resultat.
Redan dessa högst ofulktandiga linjer för tecknande av en politisk-rösträttskarta torde visa, att ' vägen till fred, geno~ii kvinnoröstratt, går över åtskilliga alpkedjor och öknar .. Ju avlägsnare målet ligger, ju noblare ' -
ar det att icke förtvivla om dess slutliga uppnående.
Ingen .som hittills gjort " framstötar " för kvinnoröstratten har nå- gonsin väntat, att själv få skörda några segerns frukter.
Ett " järnkors " i osynlig måtto har kanske en och annan fått att bara.
Att sådana kvinnor som mrs ' Yayima leva och verka i Japan; att det himmelska riket inte.
hållit bättre vakt om sin mur, an att ett vasterlandskt kvinnoevangelium nått innanför; att det unga m me rika bar fram det med fanor och klingande spel; att det isderade Australien är med i euro- peiskt viljeliv - tyder allt saom allt på att något.
stort och ' nödvändigt, någonting oundvikligt, genom århundraden förberett, håller på att taga form.
.
Om den vita.
rasen föi-blir den kultu- rellt ledande i världen, ha väl åtminstone d e s s kvinnor säkra utsikter att engång komma ur sitt omyndighetstillstånd.
Skulle den gula rasen ta framtidsherra- väldet, kanske aven de vita komma in i en djupare ' skymning a n den de spanska katedralerna gönima.
.
. '
L. '
Metta Greger.
.
.
,.
.
.
Glimtar utifrån.
I n t r h g undanbedes.
Norska statens pro- vianteringskommitté avböjer ståndaktigt all kvinnlig medverkan.
Dar har.
nyligen varit platser lediga, och Norske kvinders national- ' raad har gjort vederbörande uppmarlisam,ma på att dessa lämpligen kunde besattas med kvinnor, alldenstund denna manskoklass.
har att uppvisa d-rivna: specialister inom det ifrå-.
gavarande facket.
Men nej, mathållningen vilja.
herrarna ensamma sköta om, suckar.
, N y l z n d e.
(15-.sept.) " '
. '
Krigets syndabockar.
Bland .det klum- pigaste och olycksaligaste i denna vanskötta värld.
har man.
att.
rakna polisåtgarder .till nsedlighetens~ befrämjande.
Förliden månad utfärdade polispresidenten i Berlin med anledning av.
den väntade in- kvarteringen några se ' dlighetspåbud, som åsyfl ta att s t å på höjd med tidens allvar.
folkets.
värnkraft, ar för närvarande det högsta ' av alla varden och måste utan hänsyn skyddas.
Fördenskull kräves drakonisk uppsikt över ' osedlig vandel.
Man: ämnar alltså hålla efter soldaterna, tänker kanske någon harmlös lo- giker?
Denna slutsats later riktig men ar en felgissning.
Polispresidenten förkunnar nam- ligen en skarp förföljelse av k v.i n neo-r, .så- väl d e inskrivna.
' prostituerade som andra damer vilkas ' väsen och uppträdande vacker misstankar .hos de osvikligt fina psykologer, som kallas poliskonstaplar ..
Dessa damer skola hädanefter för fosterlandets skull aobönhöry ligt utan anseende till person, fasttagas och sättas i häkte samt e " entue1lt byråskrivas.
Presidenten säger sig hoppas, att i er lin be: folkningen med s.in aintellektyella nivå; skall visa förstående för ' dessa av ' det bistri laget ' påkallade iutomordentliga åtgärder,.
I en så vetenskaplig nation måste till och med över- heten, som dock icke bar svärdet- förgäves, pocka på intelligens.
Det dekret,.cOm plbju ' der stangning av sta- dens.
700 ~Animierkneipen~ (restauranger med kvinnlig betjäning), har dock bland socialt kunniga kvinnor väckt starkt ogillande.
Ty.
vad blir det av de 2000 uppasserskor, som med ett penndrag slungas på gatan?
För.
dem öppnar sig intet annat än prostitutionens vida famn.
' Illa ansedda ' s0.m de äro av .or- sake.r, som inte de ha skapat, ha de under alla förhållanden svårt att byta yrke, och nu äro alla platser fyllda, 411 barmhärtighet ta- gen i anspråk till det yttersta.
Den av polisen anordnade kvinnoförföijel- sen har sitt motstycke i pressen.
Harmskal- vande insändare straffpredika om de tyska kvinnornas lättsinne, ytlighet och fördärv, som.
i .dessa .dagar skulle så förargelseväckande avsticka mot ' de: tysk a, mannens hjältehöghet.
F i ah e.p k-a p i. t-a I liar upprepade .. gånget ', ' ', '
- 340 -,.
H E R T H A besvärat sig över och milt ' tillrättavisat, dessa otidiga moralister, som plötsligt ha upptäckt, att det .i mångmiljonstaden Berlin finns ett antal påfallande utstyrda damer, som lysa iipp kaféerna Unter den Linden och förlusta sig i danslokalerna.
Det ar verkligen starkt att i dylika vasen se typiska representanter för Tysklands kvinnor i samma stund som dessa för världen uppenbara en kraft att offra och verka, som val måste tillerkännas hjälterang.
Vad som ar typiskt ar emellertid denna hetskampanj, och det ar fördenskull vi om- nämna ömkligheten.
Den seden ar gammal men väl konserverad att urladda nervösa spänningar och misshumör i generaldomar över kvinnokönet.
.
.
, Mänskor och hastar.
I ' en artikel (F r au- e n k a p i t a l 27 sept.)
om det outslitliga na- tivitetsproblemet, som i Tyskland.
bör vara hett brännande nu då mortaliteten ombesör- jes i så stor stil, nagelfar Martha Voss-Zietz de makthavandes tafatta metoder för folkök- ning.
Bland de mångfaldiga av vederbörande förbisedda olägenheter, som motverka .den åtrådda ökningen av krigsmaterial, nämner hon aven barnmorskornas ringa antal, torftiga utbildning, och dåliga löner.
I östra Tyskland finns det distrikt, dar 40,i proc.
av förloss- ningarna .försiggå utan examinerad hjälp.
Nar riksdagen en gång lat förmå sig till att anslå en summa för bättre utbildning åt dessa stats- viktiga funktionärer, svingade den sig upp till 100,000 mark.
I samma session bevilja- des 16 miljoner mark till hästavelns befram- jande.
.
' ha slags patriothm.
Nationa1kriti.k är en hjältebragd i tider då den nationella själv- berusningens fara hotar.
I ~Neues - Frauen- leben, (1 okt.)
talar ' dr Christine Touaillon med sin nobla och besinningsfulla stamma om W a h r e s D e u t s c h t u m.
sÄr kriget verkligen en så stor uppfostrare?
* frågar hon.
aAck nej, det ar bara en väldig despot; dess språk känner endast ja eller nej, antingen - eller.
Vad som finns i en mänska, ett folk plockar det fram, men när det goda har upp- fyllt sitt ändamål, kastas det likgiltigt åt si- - --- d a n.
~ Det galler för tyska folket att vara stort icke blott på sin tillvaros festliga höjd- punkter titan i sitt jämna vardagslag.
Ingenting ar hinderligare för denna stor- hets utveckling än den oäkta tyskhet, den otyska patriotism, som nu larmar med sina trumvirvlar.
Den fordrar, att Tyskland i språk och dräkt, i konst och vetenskap, i handel och vandel skall omgärda sig med en kine- sisk mur, som utestänger all franimande be- smittelse.
Dessa purister förstå icke sitt folk, de kanna icke igen tysk konst nar de få se den.
Tyska diktare äro för dem sådana som tala direkt om tyskhet.
De ana inte, att Goethes Tasso.
och Iphigenie äro så tyska som något kan vara.
De döma endast efter yttre kännemärken.
Det hör till tyskhetens djupaste vasen att fatta och skatta all främmande egenart.
Ge- nom denna mottaglighet riktar och fördjupar den sig själv, under det den riktar hela varl- den som den enda stora förmedlaren.
Som alla dygder har även denna sin från- sida: underskattningen av det egna, men det felet torde vara på retur.
Ett vida svårare lyte ar, menar författarinnan,, den brist på mora- liskt mod, som så sällsamt avsticker mot vårt folks fysiska mod.
Vårt hopsjunkande inför furstar och adel, inför kyrka och myndigheter, inför rikedom och titlar utsätter oss med rätta för andra nationers bespottelse.
Om vi ock- så i fredstid vilja vara ett stort folk, måste vi lära oss att stå upprätta och akta oss sjal va.^ I samma anda uttalar sig Gertrud Bäu- mer i D i e ii i 1 f e (17 sept.).
~ T i i i tidens själsliga farors raknar hon sen småborgerIig tysk patriotism,.
Hon opponerar energiskt mot det någon gång förekommande maneret att, nar någon nämner t. ex. fransk kultur, med affekterad förvåning fråga: avad ar det för något ?^ Sådant ma brukas i andra, mindre instruerade länder, men i Tyskland är det na- turstridigt.
patriot is mus ist sehr schön; man muss aber Mass halten könnem, hörde vi ur en högvälboren ung tyskas mun mitt under mo- biliseringsdagarnas högspänning.
Hos mang- den yttrar sig patriotismeii gemenligen som hat.
Det ar hjartstarkande att se den under
H E R T H A.
34 1.
de hårdaste prov uppträda i skepnad &amp; av kärlek och rättrådighet.
.
.
Den stora försoningen.
Christabel Pankhurst andas åter hemlandets trots allt älskade luft.
Hon har de sen.aste åren bott i Paris, emedan hon icke ansåg sig ha tid att avtjäna ett ådömt Iangre fängelsestraff, men den allmänna suffragettainnesti, som slugt nog utfärdades vid krigsutbrottet, lockade hen; ne tillbaka.
Denna, Asquiths argaste fiende är numera förvandlad till ministärens hängivna.
apostel.
k jag ar för närvarande fullkomligt ense nied statsministernn, förklarade ' hon un: der stort jubel vid et2 möte,, och jag hoppas, att han aldrig mer skall .bli oense med mig., Hon.
sages .ha startat en föredragsturné för att uppegga patriotismen, och med sitt rykt- bara namn, sin talartalang och sin hänsyns- lösa glöd bör hon kunna öva ett mäktigt in- flytande, för vilket hon naturligtvis efter kyi- gets slut kommer att presentera ministären sin räkning: V o t e s f o r W-o m e n. Rösträttsvikariat.
Enligt en amerikansk uppgift - sådana .krokvägar går posten i dessa obekväma tider -.
ha i Frankrike hustrurna till krigstjänstgörande stadsfullmäk- tige erhallit rösträtt under makens bortovaro, dock endast i särskilt maktpåliggande frågor, som icke kunna uppskjutas.
Det omtalas inte, hur de ogifta stadsfullmiiktige representeras, ' Tyskornas krigstjänst.
nder det franska och ' engelska med- U del !nden i utlandets press sprida säll- samma sagor om tillståndet i. tyska riks-.
huvudstaden, om förestående uppror, ga- tustrider och hungersnöd, råder dar.
i verkligheten lugn och.
vanlig ordning.
Under de höstligt rödlysande tradkronorna tumla barnen om i sorglös fred på de stora lekplatserna.
I Tiergartens alléer vandra promenerande tankfullt stilla, och ' den som i dessa härliga kärvtdoftande septemberdagar vågar sig Iangre ut i det fria, den skall knappt kunna tro, att där- ute i världen någonstans krigsfurien sving- ar sin blodröda spira.
Parken vid Sans- souci ligger och drömmer så fredligt om ' Iangesedan gångna dagar, om dagar då den störste preussarkungen lustvandrade dar " parlerande " med sin van Voltaire.
.
.
.
Teatrarna ha för Iangesedan åter öppnat sina portar.
Den tyska andens heroer, Goethe, Lessing, Heinrich von Kleist, bestå ' ' repertoaren.
I konsertsalar och kyrkor upp- byggas h jartana av de.
urtyska mästarnas oförgängliga skapelser, av Bach och Bee- thoven.
Enbart folksamlingarna framför tidningsexpeditionernas fönster, dar de ny- .aste telegrammen från krigsskådeplatsen hänga, tyda på att något särskilt ar i gör- ningen.
.
Overallt ar stamningen allvarsam och förtröstansfull, och den som ser no- gare efter, den varsnar att ett enda, puls- slag genombävar jattekroppen.
Att alla klasser, gammal och ung, rik och fattig, hysa blott en tanke, blott en önskan, kari- na blott en livsuppgift: att tjäna foster- landet. '
De ena på slagfältet med sitt blod, de andra därhemma med sitt arbete och sina ägodelar.
Det ar inga tomma ord.
På några få dagar blev krigslånet starkt övertecknat, ty envar - från proletären med en sparbanksbok till miljonären - lade sin skarv till miljarderna.
Ett enigt folk av bröder och systrar, höjde sig,, Denna artikel h-ar från internationella gruppen av tyska Lycetimklubben i Berlin tillställts " die.
Schwestern der neutralen Länder " med anhållan om ' att dessa ville förmedla införandet av artikeln i.
kvinnotidningar eller andra blad.
Den bifogade skrivelsen hade under- tecknats.
av en amerikanska, en norska och tvenne ' holländskor.
Vi ha ansett det riktigt att i Hertha Ianina plats för detta internationella tittalande.
.
,.
n "
Germania till verkligt antik storhet inför en värld av fiender ..
Den första augusti, då världen liksom höll andan i spänning och frågan " krig ellet fred? "
upptog alla själar, ' låg på allas läppar, och jnnan ännu ' mobi.liseringsor- dern - hade ådagalagt, att tyske kejsarens alla fredsbemödanden varit förgäves, sam- manträdde ledande kvinnor i Berlin för att under dr ' Gertrud Baumers presidium Överlägga om kvinnornas mobilisering för de barmhärtighetsverk kriget kräver.
För- arbetena till en stort anlagd organisation, vilken under namnet N a t i o n a l e r F r a u - e n d i e n s t var tänkt som ett komplement till Fosterländska kvinnoföreningens och Röda korsets krigsvälfärdsvård, fullbor- dades under första sessionen i Tyska Ly- ceum klubben och förelades dagen därpå inrikesdepartementet.
Arbetsprogrammet lydde: 1.
Medverkan till uppehållandet av jämn livsmedelstillgång.
2.
Familjeförsörjning för: a) familjer vilkas försörjare äro i falt; b) familjer vilkas försorjare genom kriget blivit arbetslösa.
3.
Arbetsförmedling med trefaldig upp- gift: a) för kvinnor, som genom - försör- jarens frånvaro hänvisats till eget förvärv; b) för kvinnor, som äro villi.ga och kompetenta att utfylla vakanta manliga platser; c) för frivilliga hjilpkrafter.
4.
Tillhandahållande av upplysningar.
Detta program gick ut till överpresi- denterna på landet och till städernas över- borgmästare.
Till Berlins rådhus samman- kallades den 3 augusti av överborgmästa- ren Wermuth ett mote, som skulle samla alla välfärdsföreningars ordförande under Nationella kvinnotjänstens fana.
Alla in- funno sig, till och med de socialdemo- kratiska kvinnorna.
Den 4 augusti inrat- tades ett slags högkvarter för Nationaler Frauendienst, på fjorton anmälningsställen uppsattes under fyra dagar listor på hjälp- villiga och hjälpsökande.
Scouter, gossar och flickor, ombesörjde fortskaffningen av - meddelanden, eftersom postverksamheten under mobiliseringen var inskränkt.
An- talet av frivilliga hjälpkrafter ur alla klasser växte dagligen, och många måste i de behövande arbetslösas intresse ställas un- dan sam reserv.
För att avhjälpa den av mobiliseringen vållade bristen på lantar- betare sändes kolonner av betalda och frivilliga arbetskrafter ut till lantbrukare och trädgårdsodlare.
I Gross-Berlin till- sattes 23 distriktskommittéer, som aga att noggrant pröva och reglera tillgång och efterfrågan på arbete samt befordra un- derstödsansökningar till vederbörande myn- digheter och föreningar.
Jämte talrika f o l k k ö k, som bespisa anda till 6000 personer i ett kök (för 10 pfg.
portionen), jämte omsorgsfullt ledda b a r n k r u b b o r, i vilka de dagen ige- nom.
utearbetande kvinnornas barn syssel- sättas, undervisas och bespisas, uppväxte liksom ur jorden i alla stadens delar " Not- standskiichen ": för manliga och kvinnliga konstnärer, privatlärare) skriftställare, affärs- biträden o. s. v. aven för medellösa ut- länningar uppställdes " bord duka dig! "
S y s t u g o r i Stort antal, systematiskt organiserade, upprättades för att lindra de avskedade konfektionsarbeterskors nöd, som icke funno sysselsättning vid den mycket lönande militarbeklädningsfabrikationen.
I s t i c k s t.u g o r, där yllesaker för armén tillverkas, sysselsätter man mot vec- kolön brödlösa arbeterskor från alla möj- liga industrier.
Likadana arbetstillfällen ha skapats för blinda, dövstumma och krymplingar.
De full komligt medellösa flyktingarna från fiendeland och från den genom ryska invasionen förhärjade grans- provinsen blevo instuvade i " kr~igstillflykts- hemmen ", tomma lägenheter som driftiga kvinnor på få dagar inredde till detta än- damål.
I stora depåer samlas aflagda klädes- plagg, som upprustas i systugorna, sorteras på annat ställe och utdelas till behövande.
En ordiiad undersökningsverksamhet, be- driven av erfarna och omdömesgilla kvin-
nor, .har igångsatts för att urskilja de verkligt nödlidande från de s. k. sken- fattiga.
En f r u k t k o n s e r .v e r .i n g i stor stil har startats med frivilliga och betalda hjälpkrafter i syfte att, så snart la- sarettens och konvalescenthemmens behov äro ' fyllda,.
av den överrika fruktskörden skaffa folket hälsosam och sorgfälligt be-.
.
.
.
redd kost., I Berlin bosatta förmögna utlänningar gåvo ' rikliga: bidrag till.
Röda korset och Nationella kvinnotjansten.
Franska.
lära-.
rinnehemmets föreståndarinna erbjöd sig med sina pensionärer till stickning och sömnad.
.
Medlemmarna av italienska kolonin gjorde stora donationer och ställ- de sig hjälpvilligt till förfogande.
Ame- rikaner, holländare; skandinaver, med ty-,, skar ' gifta engelskor ' och ryskor,.
alla skänkte sitt understöd.
Den son1 skriver dessa rad&amp;, född i Tyskland men dotter till en fransman, vilken älskade Tyskland son1 sitt andra hem.
Inen till sin död förblev fosterlandet trogen och med stolthet bar hederslegionens rid- darkors, greps av.
djup smärta vid krigs- utbrottet mellan Frankrike och Tyskland, hennes faders och lieniles moders land. '
Hon var vittne till den medryckande hän- fijrelsen ocli fosterlandskärleken- över hela den tyska jorden och hon inträdde fri- viicgt i " Nationaler Frauendienst ", som i sin disciplinerade storlinjiga utformning och sin omtanke äv.en för.
det minsta lik -- nar den tyska härens beundransvarda organisation.
!
' Louise.
.
Marelle ..
Gustavianskt hovliv.
SmAdrag ur hertiginnan Charlottes brev till Sophie Piper.
K arl X1II:s gemål har för den memo- egentligen hade.
någon aning.
om dess arläsande allmänheten längesedan tillvaro ...
.
hunnit bli en gammal bekant.
Redan 1903 Dagboken ar dock.
icke hertiginnans utkom första delen- av hennes dagbok, enda hemlighet.
Då omständigheter- och ' den har sedan efterföljts av två andra na skilt henne frdn.
föräldrarna och delar, dar hon sorgfälligt för bok över placerat henne i ett olyckligt äktenskap, både hovets och politikens, märkligaste sökte .hon icke tröst i tidens.
vanliga for.- tilldragelser på hennes tid, ända fram till villelser, utan gav sina varmaste känslor.
Gustav 111:s död.
Hon - har allvarligt be: odelat åt en " basta van ", som, i olikhet ' mödat sig om opartiskhet och objektivitet med många " basta vänner " hela livet ige- och på det hela taget lyckats.
Omsorgs- nom fick behålla ?in plats.
~ e n n a vän i fullt dolde hon- för världen detta skrift- ordets allra djupaste bemärkelse var stalleri, som hon sedan testamenterade till S o p h i e P i p e r, född v o n F e r s e n, ett par.
vänner, och förrän baron Carl dotter till den store hattledaren och syster Carlson Bonde utgav dagboken, var det till den sedermera mördade riksmarskalken heller .inga .. andra än historieforskare, som - en kvinna, som både före och, efter. '
,, '.
,.
Med författarens och förläggarens benägna tillåtelse återges har ett brottstycke ur-ett nytt .arbete ' av d r ' Lydia - Wahlström, G u s t a v i a n s k a.
.s t u d i e r, som inom kort utkoin- mer p i Norstedt &amp; Söners förlag i Stockholm.
, -.
.
-.
.
.
...
.
.
sitt äktenskap i ovanligt hög grad varit firad vid hovet.
~ a ~ b o k e n som, hon ända till sin flykt från Stockholm, 1810, delvis hade i förvar, vittnar flerstädes om denna vänskap, åt vilken den sörjande drottningen för övrigt i en levnadsteck- ning över sin vän efter dennas död givit ett innerligt uttryck.
Men det starkaste vittnesbördet härom ge dock de många breven från hertigin- nan till grevinnan Piper, vilka numera förvaras på det Klinckowströmska godset StafSund på Eckerön i Mälaren.
Dessa brev, buntade i fem tjocka kartonger, om- fatta med små mellanrum tiden ffån 1774 till 1800, men därav har jag tyvärr endast hunnit genomgå tiden tiil 1782; Till någon ringa del utfylles dock denna brist av de utdrag ur breven från 1782-88, som finnas avtryckta i bihangen till Axel von Fersens memoarer.
Men det genom- gångna är också på det hela taget till- räckligt att ge en rätt levande föreställ- ning om hertiginnans personlighet och hennes vänskap.
Sophie Piper var född 1757 och alltså två år äldre än vännen, och deras van- skap daterade sig från den tidigaste ung- domen.
Då hennes mor, riksrådinnan, 1774 hade blivit utsedd att resa till Eutin och hämta hertig Karls unga brud till Sverge, hade hon gjort som villkor för sitt samtycke till resan, att hon inte skulle behöva- lämna sin ogifta dotter hemma, och så hade Sophie fått följa med.
Redan vid första ögonkastet tyckes en svärmisk vänskap ha uppstått dem emellan, där dock den äldre, trots underlägsenheten i rang, avgjort fick övertaget och hela livet igenom tyckes ha behållit det, därvid un- derlättad av sin officiella ställning först som hertiginnans hovfröken och sedan.
från 1786 som hennes hovmästarinna, Hur tacksam Charlotte.
kände sig för Sophies " erfarna " ledning, ha vi starka bevis på i hennes brev, t. ex. ett av den 6 aug.
1779, skrivet efter en längre samvaro:) ' Så äro vi nu åter skilda,, Gud, vad det kostar på mig, jag hatar allt som skiljer oss, när skall jag få återse dig?
Du har lärt mig vad det är att hålla av, min stora ungdom skulle kanske utan din vänskap ha åstadkommit förvillelser, ja, du ensam har kanske återhållit mig från mång- en dårskap, som min barnslighet i början av min vistelse i detta land kunde ha för- lett mig till.
Ditt uppförande, dina ord, hela din personlighet och i synnerhet din vänskap var en stor hjälp för mig, en liten toka, som jag var på den tiden. ')
Man torde också tryggt kunna påstå, att en sådan förbindelse som denna mel- lan två gifta kvinnor inte skulle varat med oförminskad styrka till livets slut, trotsande hovlivets ytlighet och till sist aven det bittraste lidandes skräck, om icke båda stått vida över dussinmänniskornas nivå.
Sophie Pipers rykte har naturligt- vis lika litet som nigra andra gustavianska hovdamers kunnat oskadat genomgå den skirseld av förtal, som alla detta tidevarvs framstående måste igenom, desto mindre som just hennes vänskap med hertiginnan gjorde henne avundad mer än de flesta.
Men det förefaller som om man egentligen icke med sanning kunnat tillvita henne mera än tvi saker: hennes skarpa tunga och hennes kirleksförhål- lande till Evert Taube.
Vad den förra beträffar, så var den förklarIig och för- låtlig nog hos en så pass Överlägsen be- gåvning som hon tyckes ha varit - därav
H E R T H - A får man tillräckligt.
intryck, även utan.
att ha sett något av hennes brev till sin van.
Och vad angår förhållandet till Taube,.
.så var det efter dåtidens sätt att se nara nog att betrakta som .ett äktenskap, helst.
det i olikhet med så många av dåtidens " amourer ') började först sedan hon blivit änka och icke ' efter hans död tyckes ha efterföljts av något annat förhållande.
Vill man bedöma den gustavianska tidens per- sonligheter med .endast någon skymt av rättvisa,- måste man absolut söka se dem med deras .egen tids ögon och abstrahera från ' våra dagars strängare och sundare moralbegrepp - .hur svårt detta an stun- dom må vara.
De beskyllningar.
mot henne för att ha förgiftat kronprinsen Karl August, .dem.- samtiden kritiklöst trodde, tills det blinda hatet.
släcktes först i Axel von Fersen d.
- y:s blod - dessa beskyllningar har histo- rien för längesedan vederlagt.
Sophie Pipers beslut att strax efter broderns ohyggliga död begära offentlig undersökning av.
sy- 345 För att nu övergå till hertiginnans brev) så.
lämna de i språkligt avseende nog mycket övrigt att ' önska.
Inte bara att stavningen på tidens vanliga satt ar full: komligt oefterrättlig. '
En konsekvent stav- ning var ju på den tiden visst intet vill- kor för att anses ' bildad, och Gustaf III själv stavade, .som bekant, både svenska och franska alltefter som; det för ögon- blicket föll honom in, konsekvent endast - däri, att han ogärna utsatte andra skilje- tecken.
än punkt och aldrig satte ut f e t i en fransk infinitiv.
Hertiginnan har dar-.
emot gjort upp ett slags fonetisk stavning for sig själv, vilket gör, att man i tvivel- aktiga fall lätt hittar meningen genom att.
läsa orden högt.
I verberna på e r. t: ex..
.
stavas .både infinitiven och andra person pluralis lika.
med participe pass6 - alltså c h e r c h é för alla tre formerna - o c,h, och ä r stavas båda e s t, o m stavas c i och svenska ortnamn.
äro skrivna med fransk stavning - " J ~ u n g och ' ~ " Melzocre) ' för Ljung och Malsåker.
Småningom blir.
skonens förmenta brottslighet ställer hen- dock den svenska stavningen något bättre, nes rådighet och mod i stark relief gent- och ett eller annat svenskt ord smyger emot samtliga myndigheters ömklighet vid sig aven.
in i den franska texten, t. ex. detta tillfälle.
Hur hennes van drottning ') rasa '), " q~iqhosta ' ~ (kikhosta), " skialm ') Charlotte vid den tiden kände det, har och.
" julklapp9 ', vilket sista ord hon tycks hon nogsamt skildrat i dagboken.
Fram- smått stött över att Sophie inte tror hen- ställningen ar ' förvånansvärt lugn och be- ne am att kanna till.
Med åren bliva härskad vid den undersökning drottningen ocksh svenska vändningar alltmer omiss- gör av orsakerna ti.11 katastrofen, och hon käti~liga, såsom ', la, lettre, que Charles kommer därvid också i. allmänhet till sam- Spltre est venu avec hier ".
Redan efter ma slutsatser som eftervärlden.
Det är fytia års .vistelse i Sverge kan hon också.
endast när hon omtalar hur förtroligheten.
skkiva sådana rysligheter som j9Pardonnez- mellan henne och grevinnan Piper bidra- niöi que ma lettre njest pas plus 1 o ng- git att öka allmänhetens ovilja mot denna, t i?
m s,: mais je suis si fatiguée) ' .. 1784 senare, som man marker någon dallring pk sommaren citerar hon på svenska en.
.
.
bit ur en festprolog av Schröderheim, och ' på rösten.
* * +.
.
s-l hon begagna ett riktigt mustigt - ut-: ',,
346 - - - ER tryck, finner ' hon stundom ' svenskan mest användbar, såsom då hon, fast med en ursäkt, kallar en på ' &amp; ipsholm sanima år given pjäs för " en lort ".
Detta kan ju i sin mån ' betraktas som bevis på att det germanska kynnet allt- mera tar överhand hos hertiginnan, ju mer hennes personlighet utvecklas.
Ovill- korligen får man stundom ordet " Lise- lotte " på tungan, när man laser dessa brev.
Hennes namne och landsmaninna från 1600-talet, ~lisabeth Charlotte av Pfalz, som aven ' vid Ludvig X1Vt.s hov livet igenom bevarade hela friskheten av en oförfalskat germansk natur och därför .kbmrnit a t t höra till de.
nutida tyskainas idoler .- hon hade nog inte ' så litet .ge- mensamt med denna nordtyska prinsessa, s i m.
bibehöll sig så oförfalskad vid Cius- tav 111:s hov.
I så fall ' likna dessa korta epistlar kar- leksbrev, ' att kansloförsäkringarna dar in- taga ett mycket stort rum; vilket alls inte ar fallet med den nyktra dagboken.
Innan jag fick kännedom om arkivet på Stav- sund, hade jag den föreställningen, att dagboken var utarbetad på grundvalen av ' dessa brev, men denna föreställning fi &amp; redan vid första påseendet vika.
Det ar icke alltid ens som samma saker vidröras i breven och dagboken, och sker detta, så nämnas de vanligen på helt olika sätt.
De många hovfester t. ex., som i första bandet av dagboken med en nastan tröt- tande enformighet och ' tifförlighet skildras, krympa i breven mestadels ihop till bisa- ker; Utom .då det för Charlotte galler att försvara sig - för ' Sophies stundom åter- kommande misstankar för obetänksamhet.
Men .ibland ar förhållandet också omvänt, såsom då det galler festen på Svartsjö ' den 19 augusti 1784.
Man har ansett, att Sophie inte ens fått se den till henne ställda dagboken, fast hon ofta haft den i förvar.
Bitvis har hon dock säkert fått läsa den.
6 dec.
1779 skriver t. ex. hertiginnan just betraf- fande ett samtal med kungen om hans förhållande till sin mor, att detta skulle bli för lån &amp; att tala om, men att Sophie skulle få se det på papper, nar Charlotte kommer till Stockholm; jag antar, att hon därmed just avser den uppteckning där- om hon gjort för sin dagbok.
Så ömtåliga saker som dessa äro i bre- ven alltid avfattade i chiffer.
Det första av mig in extenso anförda brevet efter Sophies giftermål har jag till stor.
del icke kunnat läsa, därför att det var avfattat i en chiffer, vars lösning ej ägdes av baron Klinckowström, som ' eljest med stort in- tresse tyckes ha genomgått den digra brev-.
samlingen och bifogat lösning till den chiffer, som eljest överallt användes.
Att de senare breven innehålla en annan chif- fer, beror helt enkelt på att Charlotte fruk- tade, att Sophies bror Axel, som varit överbringare av det första, möjligen hade fått en inblick i gåtan, varför man helt enkelt överenskom att andra alfabetet.
Det blev emellertid besvärligt att använda chif- fer, varför man senare inskränkte sig till det minsta möjliga.
Vanskapsförsäkring- arna förekomma därför aldrig i chiffer, dem var man tydligen relativt mindre angs- lig att utsatta för allmänhetens blickar.
Vad man däremot blev särskilt rädd om var dels Gustaf 111:s ömtåliga familjeför-.
hållanden och dels Sophies förhållande till hertig Fredrik Adolf.
.
Sophie Fersens giftermål hade av hennes föräldrar blivit ' påskyndat för att definitivt '
befria henne från ' hertigens frieri, .så 811- i i g f ö r ' att bolii henne.
Under tvi %~. &amp; ' slets varligt menat detta an ' var.
Henries far, hon mellan ' faderns ' vilja och:.kailekeii till ilen stolte - gamle partichefen,.
skulle inte prinsen,.
som il~tligeil besl3i att ' mkd &amp; ri till- TuRi gärna velat förnedra sin ~fami ' lj genom ett bfof Ka~ls .. h.j~p ' ~bortföi ' a ' ~.henne: giftermål,.
.dar inte: denna skulle ha inne- garn, dar.
' .de skulle vigas.
Soplik.
tvekade haft förnämsta rangen och som .naturligt- emellertid .och gav slutligen ' pa Cliarlpttes vis från ' hans ståndsbröders sida endast råd L för ah inte fr~kaila ' ~.split: .både i n o m sin.
$gen: fa- skulle.
' förorsakat avund och obehag.
Men inom ' kungahuset ' ochm.
Sophie .. sjalv hade ' emellertid trots a.lla m.4 - ja .. å t greve '.
' Piper, ' vilket medde- klokhetens varningar redan fast sitt ' unga lades hertig Fredrik på ' en maske~adafton hjärta så - pass mycket .-vid den ytligaste, med .hj.äftslitandë stener, dar.
liediginfian ~ackraste och - svagaste a v - d e kungliga var Sophi &amp; enda iillflykt ch $rö.st.
' - ': bröderna, att hon under den f ö d a ' tiden - Breven komplettera ', dessa &amp; eddelande % av ' äktenskapet tydligen kretsat kring ho- de visa.
oss tydligt, att Sophieskarlek inte nom med sina tankar mera-an .hennes van var ' slut genom hennes giftermål.
: Deif24 kunde vara, glad .åt.
I dagboken har her- augusti 1777 .skriver hertiginnan:: " Du tiginnan på ett ratt genomskinligt gatt ut- gör .mig en otrolig smarta med att dwej talat sig om denna sak: " jag kan ej yttra kan glamma prins A:; det är mycket * olyck- mig o k huruvida hon verkligen älskat ligt, fatta mod ich ' förs6k, etc: - " f gent; honom; den hemligheten tillhör icke mig, ligen skulle ju hertiginrian ' .vartt i l a d 4 t ' varför jag också förbigår detta i tysthet: afi bli befryndad med sin ' &amp; ista van:, och -.
..
.
' Det ar alltid hedrande f ö r en ung .person därigenom kanske ' kunna: få &amp; ka ' .henne att .- kunna btkähpa sin.
Ikjelse, för deR .mindre störd av.
hovc&amp;remonielet,, men hanaelse forbindelsen ej kan bliva Iaglig dels kunde. '
hoxi ju ' lej und@i: att se p s n i Hertigen .hade.
sedan tGenne .år tillbaka sens - sva &amp; sidor - i sin karakteristik över förgaws.
gjort henne sin kur.
Hon be- honGm - - klagar hon %$er, h a k lattsin&amp;ga handlade ' honom.
hövligt.
men tillbakadni- prat, beroende på vanan att vara ' ti~lsam; get. "
H o n fbrtsatter sedan med: ' att be- mans nied sämre fruritimnier -.
och dels rätta hu; gamle g ers en ber.
sin .. dotter förutsåg iion för sin viin .oupphorliga ' tra~ avstå från ' giftermalet och ' hur Sophie sö- k-serier med hov&amp;.
I: alla ' fall var Hon ker tala förnuft; med hertigen, som därpå svag nog att nu efter hennes gihermåt skickas ut på .resa att förströ sig.
med greve piper hålla henne ii jour .med: I.
en av baron Bonde citerad, 18 1 6 prinsens förehavanden; aven hans.
.halsa; författad minnesteckning ' över Sin van har som ': det ofta var si och så med, figure- hertiginnan emellertid rentut bekittat hur rar.
då 6ch: då i - dessa .brev.
Underrättel: Sophie anförtrott henne, att hon hyste en seina äro emellertid tätt .upfilandade.
med innerlig kärlek ti:ll prinsen.
Nar .fadern varningar både för sophies egen ' skull: och emellertid uppmuntrat greve piper i hans f &amp; mä~kiskors prat.
: En .farlig: situation frieri, blev hon ' &gt;nedstämd o c h d f ö m - uppkom ehellerfidi &amp; då - prin~en '.
tykktes mandelp och fann sin ' enda, tröst: uti Char-.
ämna.
hälsi!
på.
sitt ~ ~ ~ r ~ a -, - ~ ' f ö k C ~ &amp; å ~ ~ d r i n k nj&amp;- &amp; 4 7 7 8; t: i.
.j lotGs8 vänskap, som dock .ej vzir tillra ck^ ' ' ' ' ' ', ' n, " ' s '
5 o p h i e säger, att hon inte fruktar, - att prinsen kommer '), skriver hertiginnan där: vid,)) men: han har Oppet talat om sina l a n e r; han ämnar tillbringa.
julen på Gripsholm och .sedan resa till Vasterås för att jaga, och då kunde han mycket väl av gammal k.ärlek få .det infallet att vilja besöka henne, och därför gjorde hon bättre i att inte stanna .i närheten av den.
plats, där han är, utan hellre komma till Stock- holm efter jul. "
Det var också vad Sophie tyckes.
ha .gjort, men i alla fall synes hon ha råkat prinsen, ty.
den 2 oktober skri- ver hertiginnan:) ' kom ihåg vad jag.sade dig under vår sista samvaro: var försiktig med prins ~ d o l f, jag tror det vara min plikt att säga dig, att hans sista besök re- dan har gett anledning till gissningar.))
- En viss osäkerhet ligger dock onek-, ligen i de därpå följande orden:.
.
-?
!Som jag.
känner ' ditt tänkesätt, lir jag 6vertygad om motsatsen till.
dessa rykten, som, om de .vore sanna; skulle komma mig att förlora all aktning för dig; men som jag vet, att.
de aro .. grundlosa, ar det nödvändigt för dig att akta dig - tag ej upp.
mina råd illa.
",.
.
Sådana meningar somt " hertig .F; mår fullkomligt bra, var .inte ledsen mer och var.
förnuftig ", äro heller alls inte sall- synta i breven.
.Men 1781 har Sophie sa grundligt övervunnit detta tycke, att Charlotte under hennes sjukdom meddelar henne hertigens planer att - gifta sig med en fröken Wrangel och därvid tillägger:) ' Jag skriver detta för att.
roa dig ett ögonblick.))
.
.
.
1 breyen nämnas hovfesterna på ett vida anv vördigare sätt än i dagboken, .där den lilla.
pri.nsessan i kansiap av s-in värdighet * historieskrivare - - ofta och sitt ansvar: som.
.. far en ton av snusförnuftig viktighet .i sitt bemödande att vara fullt objektiv.
T. ex. divertissementet " Förtrollningen på GripsholmJ ', som så utförligt, men utan kommentarer, skildras i dagboken för ok- tober 1797, avfärdas i breven på följande sätt: " Det hela var en förskräcklig rapsodi; det.
har gett mig en oändlig möda bara att kunna ge dig en något så när uthard- lig föreställning därom. ')
Dylika.
omdömen mynna naturligtvis gärna ut i en förtegad eller utsagd kritik över kungen, som någon gång, redan.
så tidigt som den 14 augusti 1777, får ett litet glåpord i följande tonart:.
" Vi äro ännu.
ej fullkomligt iyska, men det är hopp om att vi bli det, eftersom kungen tyckes vara kär i kejsarinnan.) '
- Hans plan &amp; på nationaldräkt bli också i bref av den 22 dec.
s. å. utsatta för en vida avgjordare kritik an i dagboken, där hon egentligen suspenderar sitt omdöme i, .saken.
I .detta brev säger hon, efter att ha medgivit, att en enkel kvinnodräkt skulle kunna hejda lyxen,, att kungen .ge- nom.
en manlig nationaldräkt skulle kom- ma att göra sjg till ett.
åtlöje inför hela Europa, eftersom.
.den blir en blandning av skånsk bonddrakt och en sådan dräkt, som man bar på Gustav 1:s tid.
En notis, som onekligen verkar över: raskande, nar det gäller Gustav III, är al?
kungen rört upp himmel o j jord för) ' la L ' Eclairs ' debut p2 operan den 31 julj 1774.
" Folk säger, att han ar litet be- tagen och att hon.
vill bli hans älskarinna, liksom hon förut varit ryske ministern Simolins. ')
Sin verkliga mening, om ho- n0.m utsäger hon docli säkerligen, då hop @ ger, att man på hans drama " Gustav Adolf och Ebba .Brahe ", som hon eljest rak-nar,
bland .. hans basta stycken,.
kan .se.
?att kärlekens känsla.
inte ar.
.den,.
.som han ' djupast.
.. trängt in i. ' '.
.
Aven brelen visa stundom, vida tyd- ligare an dagboken, hur intensivt hon kunde retat sig på sin kunglige svåger,: såsom efter en vidlyftig skildring av en obetydlig ' misshällighet i oktober ' 1 782 på Gripsholm:.
?Om han en.
gång blir p5 gott ' lynne, skall jag betala honom dubi belt upp för ' detta äventyr, fast på ett skämtsamt, satt, för att åtminstone visa honom, att- det varken .ar .ett nöt.
eller.
.
ett óarn han har att göra mkd. "
.
- .De olyckliga förhållandena inom kunga- familjen äro i breven aldrig föremål för några vidlyftigare ' meddelanden - Sophie var i alla fall fullt i jour med vad som dar passerade.
Och mågon gång .ar: her- tiginnan till henne vida mera " tydlig an i dagboken; dar hon-.
aldrig bestämt uttalar sina åsikter om ' drottningens- förhållande ' till ' Munck, utaii ' nöjer ' sig med att fram-.
hålla ' att man troligen- aldrig kommer att.
vinna full.
klarhet, .då.
inga bevis.
kunna fram ' laggas.
~ ö i j a n d e markliga uttalande; naturligti-is i chiffe?
(~ k i ~ s h o l 7 m jinuiri 1778)) ar det ju emellertid - omöjligt ati.
.
misstaga.
sig på: ...
.
' Tank dig, att ' drottningen ar värre med Munck an någonsin, hon gör ingenting annat an ser på honom och ger honom huridra miljoner ögo~; kast;: jag har .sjalv - i+ *).
see det, .det ar avskyv&amp;-t. '!
Kronprinsens födelsedag, den ohyggligd 1 .november.
samma år, har hertiginnan, ' a ' ' " q ': ' ' -.
* I originalet: - .- .-.
imagine ce que la reine est pire avec Munck que jamais elle F e fait qu; e le.
regarder est !ui jete cent million.
.. j ' ai ' vue ' moi meme dloeuill$e voi.
ce que.
.
.
.
.
,.
.
.
.
.
' cest affreux.
- - -.
I.
.
&lt; kl. 5 + $ å aftonen i en ' liten brevlapp ' ' vid Sophies.
.
bröst, hennes enda.
väns ", sökt den tröst,.
som eljest fattades henne.
; Bil- jetten ger emellertid intet nytt utöverdag-.
bokens mycket vidlyftiga meddelanden om själva- den tragiska katastrof, som fram-, kallades av änkedrottningens öppet uttala- de misstankar om .den nyfödde prinsens.
börd:.
.
.
.
Först ett heltir efteråt förekomrngren no- tis; sorn .vidlyftig$ kompletteras av dagboken, nämligen.
att.
hei-tiginnan med.
kungen " haft ett.
!egendodligt .samtal, som: kommit hen- ne att tro, - att ' .en försoning kanske skulle vara m6jlig hellan.
honom och hans mor.
Sophie ställde sig emellertid skeptisk.
och fick.
; tan. '
tvivel .rätt.
I grunden ' trodde.
ingen- av: dem honom;) ' som han säl- lan.
ar uppriktig!
',.
skriver Charlotte en gång, &gt; ' vet jag inte heller om han.
' är.det i detta Ögonblick)) ' - det ' gällde - d&amp;.
just.
-.
en - .liten.
: artigliet mot Sophie ...
. '
D e n 29: ' september- ' 1.778 berättar her- tiginnan;.
att.
kungen skickat efter.
' Tusen och ' en.
iiaft till ' förströelseläsning j., Karl- stad mitt - undek bnnnande föi-sv~isrörelse mot danskarna -) ' jag har nästan skraflat m ' ig fördaafvad .däråttJ, ' tillägger hon, men det vill hon ' inte skall berättas om henne: " Han är olykklig, och så länge.
.det står i min makt att låta honom finna tröst i sin fanii.lj, måste jag laga så, att han ' fin- ner ' det och att det inte ar den, som be- tungar honoin. ').)
Som man ' ser, förnekade sig hennes goda hjärta.
aldi-ig, aven nar det.
gällde Gustaf III, som hon övervagande var an- tipatiskt. '
stämd .mot,: .om hon: också på - samm.a '.
gådp - halvb .-motyilligt beundrar hc- " om,;: C: ' i ...
.
.
.
.-.
,,,.
.
,,, ', ' ... .. v ..... *.
.
!
: ... ....
, s,.
.., -: 1Rorandei.i h,an~: '.
' f&amp;$$j~n &amp;; t01: ed- i: ':
har hon, - efter hennes: död,.
den ' 25 ' juli l i82, ett resonemang, som markligen kompletterar hennes .-uttryck i dagboken, med vilken brevet eljest.fullt overenstämmer.
Deras förkning berodde .ej på hans läng- tan att återse en.
m o r utan- Pndast på po- litik, Men- nu '; efter hennes- ' död ar hans uppförande värdigt,- han har.
alla tänkbara omsorger om systern, och ' nar han talar o h mödern, förefaller han veknad (atten- .$tminstone nar.
han.
- har samvets- dfi) kval.
Charlotte är glad, .att ankedrott; ningen nu är borta, ty det skulle.
varit gräsligt for l Wnne att se sig c bedragen; dessutom hoppa ' s hon nu på mera.
lugn i familjen.
: Vad.
testamente-t beträffar, .s3 förvånar ' det inte hertiginnan, att anke- drottningen gett allt åt sina båda yngsta barn, eftersom hertig Karl handlat så orätt b8de i ' början; och - fortsättningen av miss!
.
.
-.
-- .. hitllighet&amp;rna.
.
.
En del sm~skvailer~ ffån.
.hovet,.
huvud- sakligen avseft ' atf foa .den::p3 landet vis- tande ' vännen,.
- förekoinmer naturligtvis i.
&amp; $ l ': .Do; &amp; r. sig &amp; a Om.
.. bes&amp;ande.
utläihingar d e r o m ' diplomatiska kårens .herrar ' &amp; h: ' ' dainer,,.
' som- inte .sallan.
äro f öre " må.1 f ör. %ediginnans .odygdiga skämt och: ofta figurera i Breven raft hastant karikerade, .fast: dagbolien: ' dnl ' igen endast nimnér dem i förbjgåenae.
När det gäl- l&amp;- särskilt hovlivets kärlekshi~torier, kom- pletteras dagboken.
stundom av breven, om .dessa också i - allmanhet .äro ord- knappare. '
Bland till hovet nyanlända damer nam- nes fru von Nolcken (född Margareta Sofia Kurck): -) ' hon ' ar stor, val.
växt och rätt täck, men h.ar.
ej uppfunnit krutet och ar lite ofin. "
Efter middagen dansar.
ho * dagligen ryska danser " med: ett ' F~rvånan- - * ' ' ' de behag, vilket hon eljest har fogaav?
- Så nämner hertiginnan hurusom saxiske ministern, greve Boos, uppvaktar grevin: nan Ribbing och beskriver hur den dum- me holländske ministern, von.
der Linde, dahsar löjligt.
och.
ar odräalig - med sitt - .. sätt att utfråga alla damer. '
Aven en an-.
nan utlanning, furst Belonsenski (?
), får sin beskärda del i.
han har.
ansikte som en elefant.
och.
en peruk med trdtiosex lockar som Lundberg; för resten verkar han gris till följd av allt det puder ii la: maréchalle, som han inte gör sig mödan att torka bort och som gör, att han skiner aiida till öronen.
På en - supé hos her- tiginnan tillsammans med grevinnan Rib- bing och Augusta (Löwenhjelm) hade han varit rätt stillsam av sig, troligen beroende på lite blyghet.
Hon annoterar också snart från Drottningholm, att en " viss person A.
", d. v. s. samma märkliga Augusta, inte mera döljer sin lek med furst B:; hon återvänder till Kina alfa eftermiddagar med några andra damer, och det ar alltid säl kert, att ett .ögonblick före eller efteråt eller också på.
samma gång Belan- senski följer med och att de återvända tillsatp~ans.
.
Aven den andra av Kellgrens " tre gra- cer ", Augustas syster, Ulla von Höpken, figurerar inte så sällan i breven och det på ett för henne föga smickrande satt.
.De båda systrarna voro ju-Sophies kusiner och hade redan därigenom ett särskilt in- tresse för henne.
)) Ulla söker göra tre erövringar, Taube, Clas Löwen och ' Ami- noff - vad en sådan kvinna ar föraktlig. ')
' TJlla bär sig å t som en slyna; värre till och med, ty hon.
är utan blygsel och talar som om hon hade två eller @ e visi- ter på en gång. ' '
" -. '
H. E ' R Ulla tycks emellertid ha bättrat.
sig, lang-.
ger oss, .. h,ertiginnans syn på hovlivet: " .h.
re fram, sedan hon, blivit ' straffad .genom Iïilvetc (&amp; fe .ioit) med cour och publik sin;.
mans ursinniga svartsjuka.
Han hade spisning! '
Vad, människorna, äro., konsti - namligen utan permission lämnat sitt re- ' g i i derina iärld: att, .a ".
.
: ostentdio-.
.
.
.för gemente, rest till Stockholm, dar han ta.
itt visa $in - itorhd .kilja.
uppfinna ett.
bruk, gii iiii hos sin sviger Lovisin, och för-.
som ' i grund ' och plågar och be-.
bbtten.
.
.
.
.
.
.- kliiat, .att när han traffade sin hustru, svarar ' dem. ":.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
skulk ha!
slå.
henne, så hon .aldrig mera .-.
~ i k i o m.
följande: .lill~.
g&amp;rirbit.
: (av de;.
skulle hamfa sig därifrån.
' Konungen hade J.6.
oktober - 1785):!
' Jag .. ar som.
: ett f ö r.
erhelleitid med en- dragonunderofficer ' gett v;: ll&amp;t f %+ .. Alla.
&amp; o sainiide.
.i ' spelsalen, ~ o ~.
o .order ' @ .att återvanda ti$ i-egemen- ile ' f l e k i, &amp; ikring l ' oftobo.
@ efi,.
" jig satte;.
Nu hade Ulla .blivit ' j1ansiandig, ' blyg- mig a i r &amp; h. säg&amp;.
ej: ett.
&amp; - d,: allt iiedah sim: och reservkrad ' ',.
talar; lika.
: mycket iag ..: @ r £&amp;dig: en bö. &amp; &amp; m f&amp;do&amp;:abi r n a al.la, ' men den sorg hon haft.
hade sågs.
L M ~: men, Som.
riK - ar .en:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
~afi-o.j.&amp;~ ' '.
',.
.
kv$klä ' mnat.
ett lite melankoli &amp; Utseigle.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
h,ertigi$riari ... f@tåta:, gott, a t t ' den 2l::&amp;iia herti &amp;.
h.
'.
annan gång beflar con amore huf ' hovets damer för.
t-illfal~let inbäii.
.
.
.
.
på ' - $öljai~ke:.
, sätt '.
.
.
.
har " kuiin %t: .. sam: .... ' sig med .att.
uppfinna.
nya .. koaffyrer.
manfatk.
: sitt ' B;: &gt;:HsYets.
b ~ l l q l. &amp; - &amp; &amp; ~ Wllg Feken '.
har ett ' helt kirktorn, ele- inii inte: länge i.
: fred $och om man ser; .. ....
.
$tf jag är alll&amp;-sam, 3 l.imnaK: mafi.
dageh ä.
!
den gantar6 .o &amp; hogie den ena,.
.
.
&amp; @ ra.
.
~ h g u s t a ' däremot gör sin ' koaffy in,@ &amp; r o - ifis att draga an$&amp;, ' utan f6ri låg, så ' ah E: inte skall behöva titta uppåt,.
muntra.
Upii - .mig .med hundratal ' s nar han.
vill se på sin älskade och säga: dumheter, som i grund och: .botten tiåk ' a ' jag älskar dig '.
Som det alltid .skall fin- ut mig, men, åt vilka jag måste hålla god nas härmare, sa harmar fru Stauden Au- min.
i elakt spel.
Kara du, det ar bara gusta, men som hon inte har ett ansikte, i ensamheten på mitt rum, .soni jag verk- fö.r vilket allting passar, ser hon ut " s.om ligen får smaka någpn vila ' ' - .- -.
ett får, sori~ Lona har rakat och som Och dock.
ar det ju.
dar hon har .sitt.
skams över att ha förlorat ullen.,Vad be- enda egentliga.
arbete, namligen författar- traffar hertiginnan själv, så bryr hon sig skapet .och brevväxlingen med prinsessan i d e om att satta sitt hår varken ' högt el- Sophie ' Albertina, ' Jeana Lantingshausen ler lågt, utan lämnar sådana dårskaper åt och, först och sist Sophie .. Piper.
.
:.
dem, som inte ha bättre att göra.) '
dia w d ~ ~ t ~.
i i.
-.
.
Ett.
ännu kraftigare uttryck från- I783.
, ' t w: t. '
'. '
' ' ' a *. '
' ' ' ' I. '
e ' '.
.
.
.
...
.
r.
.
L s.
I.
.
.
.
.
.
I.
.
...
...
6.
-.
.
.
....: .... '.
,.
.
.
-.
,.
.
.
,.
.
.
.
.
.
.
i .. - .-.
.
.
.
.
a ...........,.
.
.
.
.
.
.
e -- * i i ......
.
_._.
,
.352 ' H E R T H A Notiser fran bokvärlden.
Gästabudet och några andra dialoger av Plafon.
0versatta.och försedda med en in- ledning av E. Weer.
Albert Bonniers förlag.
.
Filosofins historia, sådan den tecknas ' av professorer, handlar om tankar, som springa lösa omkring, ingå förbindelser sinsemellan och föröka sig till bibliotek.
Det ar pur mytologi.
Filosofins autentiska historia innehåller.
mänskliga vasens avgö- rande .upplevelser, kampattityder och radd- ningsförsök inför livets och varldsalltets gåtor.
Den undandrar sig vetenskapen på grund av bristfällig doku ' mentering och hemfaller åt diktare och psykologer.
Ur den färglösa massan av filosofnamn, som torkat ihop till bibliografiska rubri- ker, stiger fram emot oss livslevande en helgestalt,: Platon, den atenske akademi- professorn, ung och frisk samtida till.
Nietzsche och Bergson liksom en gång till Sokrates.
Han ar den fullkomligaste av gentleman, Ii- naturligt .och elegant hemmastadd i alla århundradens vittra sällskap.
Hans tankar ku~na.vi icke anam- ma, hans världsbild ar oss en barnkam- marfabel, men - han själv, uppenbarad i sin konst, förblir oss ett evigt under och mönster.
I hans intellektuella komedi- scener, uppförda av figurer i högsta vita- litet, som inte alls ana atf .de egentligen sprattla i en filosofisk marionettpjas, korsa sig glimtar av fina ' löjen och lindansar över avgrunder av dunkla problem en alvlatt skalkaktighet, som kan påminna om Shakespeares ' vigaste lustspel.
Har lyftas tunga vikter utan skönjbar muskelanstrang- ning av en idealt danad grekisk atlet.
.
Den nya svenska tolkningen, omfattan- de dialogerna Gästabudet, Faidros och Faidon samt Sokrates '.
försvarstal, har givit de sköna verken en ny och svensk K.
J. skönhet ' Basanda böcker.
P.
A. Norstedt &amp; Söner: Regnbagen.
Nio noveller av Carl Svenson-Graner.
- Ortra- gårdsmästaren av Rabindranatlz Tagore.
Övers.
av Kr.
Anderberg.
: .Tidskrift f &amp; den svenska kvinnorörelsen, utgiven av Fredrika-Bremer-Fhbmdet.
Redaktör: Ellen Kleman.
Förbundsmedlemmar- erhålla, tidskriften till ett pris av kr.
2: - varvid prenumeration sker direkt genom Fredrika-Bremer-Farbundets byra, 48 Klarabergsgatan, Stockholm.
Icke- förbundsmedlemmar, prenumerera å närmaste postanstalt eller i bokhandel.
Pris för postupplaga: l /, år kr.
5: -; - l /, år kr; 275.
- Lösnummer 35 öre.
Redaktion och ex- pedition: 48 Klarabergsgatan 11, Stockholm.
Redaktionstid: måndagar, onsdagar och fre- dagar kl. 1-3.
Allm.
T.
48 50, Riks.
27 62.
Expeditionen t kl. 1 6 - 4 varje söckendag.
A h.
T.
48 16, Riks.
27 62.
Annonsering genom F. Englunds Boktryckeri, 40 Drottninggatan.
Stockholm.
~ k d r ka i - feme er - ör bundets Byra, Upplysningsavdelning.
Klambergsgatan 489 Stockholm 6.
Platsfarmedlingsavdelning.
, Allm.
Tel. 48 50, Rikstel.
27 62, Allrn.
Tel. 45 16.
Fredrika-Bremer-Förbundets Sju ksköterskebyråer.
i Stockholm: Tunnelgatan 25.
Allm.
Tel. 82 1 1, Rikstel.
68 98. i Göteborg: N. Fogelbergsgatan 5.
Rikstel.
61 87.
-,
COLLAN-OLJAN, '.
.
.
.
.
världens förnämsta läderpre- servativ, gör skodoneri absoht vattentäta och Binst.
dubbeit varaktiga.
Finnes öfverallt i 0: 75 .och.
1: 25 per flaska ...
, s - A.-B.
GOLLAN OLJE- FABRIKEN,.
T.
0 L ' S E N, ' Stockholm.
23 A.-B.
~ord ' islSa Xompaniet.
.
.
.
Textilafdelningen Thyra Grafström, Stockholm.
.
Permanent utställning av färdiga och påbörjade arbe- ten samt material.
Råd .vid inredning av våningar in.
m..
...
,.
v L S.
* Undervisning.
.
i Italiensk ' spets- och annan.~konstsÖm.
...
.
.
Stihdigt p$ " lager.
därtill hörande material:.
, ' Svensk, ~ r a n s k och Bömisk SpetstrAd.
Rikhaltigt u; vd av Spetsmönster.
40.
.
.
.
.
-.
.
.
c
I öfver 40 iir hafva symaskiner till- verkats vid Husqvarna och fabiiken har under hela denna tid mAlmedvetet arbetat pii fabrikatets förbättrande.
Resultatet häraf har ocksá blifvit att numera räknas bland de främsta son: frambringas.
De tillverkas i flera typer och utföranden, sii att de kunna er- hallas efter hvars och ens behof samt saljas saval kontant som p &amp; f ö f l l ~ d ~ l i g a afáetaLnitzgsviLL&amp;or
:;:.
; z: .a_, 0000000UOOo000~000o~aoOC3aOOODOOOOo o.
O.
... o f.
O a ' %I;.
O O Fred i .krig.
O o h 1 n-rre h å i " Emilia Fogelklou.
O Kvinnors tilltriide till vissa sta * O D När Arsia stängdesi A v Ebba O O ' o O 0- - Drommen om fred p&amp;.
jorden.
.
Glimtar utifrh.
.
.
O B - T ~ O P.
~.
.
- ' ut skornas .krigstjänst.
i ' Av Lou &amp; Marelle Gustaviangkt hovliv.
Av * L Wahlsfr&amp;n.
.
1 \ N other.
fran bokvärlden.
-.
.
.
.
!
.
\.
.
U t f G r allt slags f ~ ~ r e n ~ n ~ i i r ~ &amp; l r.
: - s m a k f ~ l l f a r b e t e.
och iacila * riker.
-.
.
.
.
.
.
STOCKHOLM IVfl.
F. ENGLUNDS.
BOKTRYCKERI, &amp; .. r, '.
.
-.
;.
.- r.
.&lt;
