# ID: svediakorp-per2691
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1914
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,608
# sentences: 1,521
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- s - .. - -.
.-.
- .z+ .. -.
+ - .-.
-.
.
.
: ..:,.
-.
.... &amp; .. ._._L L .. .Gi-;.
,: k för män och kvinnor, skala %r at&amp;@fai- de av pruktiskt dugande u.
om, börjar - iL.
nov.
AUnz4rz skola, &amp; a la, Lantm-am naskola, B.-&amp;p, och l0 f&amp;ke&amp;r: OY &amp; - 5,350 eleirer besökt tiirover&amp;t.
Galdrned&amp;- för elevarbeten.
Gode jzL-afser eriiillas.
OBS.!
Realskolan börjar l: sept.
ProspW mot dubbelt porto.
Adress: YarSkoga.
J&amp;.
Undfrolm.
- I " ' STOCKHOLM.
Skandinaviens största iivförsii~ringsbolag.
År 1933.
HybevilJad IiirföFsahiPgssunma ............
Iver Premieinkomst .............................. Bver 8 Rank- och hyresinkomst .................. 6vw 3.4 25114.
-.
53 milliOmr knoa mtluonr kronor.
milllonr h o r.
iirf6rsahFfngswmman vid arets slut birsr 255.8 mUiiobe?
honor, Samttiga tillgangar c:a 75 millionsr tronor.
........................ l tillghgarna in &amp; aktieiigames gnrantif~n~&gt;~rbiFdels~r ' ii 800,000 Kr.
.................. Kt.
,, I.Ot9.615: 30 ......................... 30.000: -- Under sin verksamhet b bolaget utbalalat TU1 försäkringágwe:.
kontant vinst Till aktieigarne: utdelning till försakringsägarne: ............... rver 13.0b0.000 Kr.
d8dsfailsenä~ningar Över 31.000.000 '.
,, .kapitalffMkr.-belopp och.
lihnhr ......... her 1 1.100.000 .. vinst 55 * 20da000 DugLZga kvinnliga agenter antagas.
17 BANBRYTANDE och i hela v+lden enastilende äro de sma Hiilsobrunnar med namn av Radeiium- element, som av Aktiebolaget.Radioaktiva Vatten kon- struerats, tillverkas och uth ras till allmänheten far daglig tillmining i hemmet.av rtsrkt radiurnemanatf6nsmtte~ till gcnomgb ende av fullst diga bninnskurer.
iiyresav i P m ~ n ribg.
att s- menten Mcmrje bchdndk .i# &amp; tltlgangliga.
Sa kosta: typ M 2 5000 d.
.
edhcter 10dre pr da typ.A- 3 10000 r. e. i7 Öre, typ B 25000 r. e.
34 &amp; - e, typ F i 35000 r. e.
44 öre, typ K B 50000 r. e.
54 Bre typ, L d 80000 r. e.
67 &amp; e, t p R á ' 125000r.
r.
84 öre och typ B 160000 r. e.
100 iire pr dag.
Kostnaden per pe %n ställer srg ännu Iäpk om flere perso-.
ner tillsamaians~ hyra ett starkt .etc- ment och dela xattnet.
En drickskur bar icke unde@ga 30 dagar.
K u f i s verkningar äro; allt efter vad med fro f BOMU LLSVAFNADER BASTA SVENSKA FABRI-KAT ' HOS HVARJ E VALSORTERAD ~ÄFNAOSHANDLARE - ~runkebergstorg tt, B~; OC~ (HO~M.
.
Rikstelefon 3813.
Allm.
Tel.16390.
Chefkemist: Docenten vid Kungl.
Tekn. Högsko- lan John Kobler.
Kontrollant: Dr. John Rosengren.
, 25 -
t Kvinnorna och kriget.
A tt kommentera eller lamentera .över det nuvarande laget ar överflödigt och meningslöst.
inga rekonemang eller verop hjälpa itiför den obönhörliga verkligheten.
Redan vältrar röken.
av den världsbrand, som med förfarande snabbhet blossat upp överallt i dkn världsdel vi bebo, in över oss, och vi.
veta icke om .och nar det kan fatta eld i egen knut ..
Verkningarna av världskrigets elände erfaras dagligen.
på tusen satt, och med ett trollslag har vår glada sorglöshet förbytts till en känsla av.
beklämmande oro och bekymmer.
Vi upp-.
.
röras i vårt innersta av det all kristen moral och ' mänsklig kultur förhånande, som .ett krig innebär, men fakta tala sitt förfärliga språk.
och man måste se olyckan modigt i ögonen.
Mod, lugn och besinning ar vad som nu höves oss.
Om i första häpenheten vid det ovana och olycksbådande ljudet av mobiliseringsklockorna litet var gripits av ett slags andlig panik ar ej att undra på.
Men länge har denna stämning ej varat, och Sverges kvinnor ha redan visat, att de värdigt skola ' stå vid mannens sida för att möta vad än komma skall.
Närmaste plikten för en var ar att val fylla det förelagda dag1 iga arbetet.
Tanken på t i d k fruktansvärda allvar kan man val ej släppa, men i fråga om den en- skilda garningen bör man handla som i djupaste fred.
~rbets~lädjen har man kan- ' ' ske för.
stunden förlorat, men arbetslugn .kan man tillkämpa sig och häri hämta styrka.
för sig själv och sin omgivning.
Det husliga arbetet och hemplikterna äro för kvinnan så självfallna, att det för- dubblade ansvar, som i. tider som de nar- ' varande .faller på modern och matmodern, icke behöver påpekas.
Varje föreståndar- inna för ett hem och en familj, hög som.
låg, söker, utan.
tvivel, alla anvisningar för- utan, att införa en regim av klok ekonomi och enkelhet i hemlivet, något som för övrigt de stora omvälvningarna.
i de eko-.
.
nomiska förhållandena göra till en bju- dande nödvändighet.
.
.
Vad beträffar de många utåt arbetande kvinnorna på de.
ringare eller mer.
makt- påliggande poster de.
fått sig anförtrodda, mhte.
de.
nu som aldrig förr kanna sig som led i den stora samhallsorganismen.
och i ett stilla, än mer utfö- rande av sin - uppgift finna en avled.are fö?
tidens oro.
Och vilken lugnande och välgörande inverkan på sinnet itövar ej det praktiska, ja mekaniska arbetet!
Tusen- den skola med tacksamhet erfara detta.
Svårare att bibehålla lugn och arbets-.
järnvikt ar det nog för dem, vilkas verk- samhet ligger inom det sociala, vetenskap- liga och estetiska området.
Krigstillståndet.
har på det andliga gebitet medfört en stagnation säkerligen ännu mer förlamande för en längre tid framåt an vad fallet
kommer .att bli med affärs- och industri- livet.
Att denna tanke måste inge ett djupt missmod är natyrligt.
Det fordras en stor självövervinnelse och tro på det mänskliga framåtskridandets slutliga seger för att icke slappa taget.
M&amp;I måste söka hålla fast vid hoppet, att då det barbariska krigs- tillståndet upphört mänskligheten skall kanna ett.
starkare behov an någonsin att tillgodogöra sig det andliga och abstrakta arbetets frukter.
Vad som härav för battre tider samlats i ladorna ar således icke ett pund, som förgäves vårdats.
Men de mångtusen kvinnohändei, som världskriget frånryckt allt arbete - och i oräkneliga fall det dagliga brödet - ar det ej ett hån att härvidlag tala om lugn, besinning och resignation?
Jo, har ha vi det stora, ännu olösta tidsproblemet.
Inför dess allvar tystna alla argument.
Hoppet står dock - därtill, att de sam fallda åtgärder, som av offentlig myndighet och enskilda redan satts i gång, skola resultera i fin- nandet av utvägar.
Vad som har .antytts galler de närmast till hands liggande förpliktelserna, men det finns andra, som ej stå den kvinnliga naturen mindre nara, de att vara barare av .försonings- och fridsprincipen i det upprörda samhället.
En svallvåg av för- sonlighet och förbrödring går genom v % politiska liv - ljusglimten i nutidens och framtidens mörker - och härvidlag ha kvinnorna den stora missionen att fylla att aldrig i ord eller handling öka den klyfta, som så länge till vår obotliga skada skilt svensk från svensk.
Partimotsatserna ha hittills lika skarpt accentuerats inom våra som inom mannens kretsar, även om meningsskil jaktigheterna icke uppträtt i så aggressiva former.
. '
' ' ' Enighet ar nu dagens lösen, redan vars- nas i våra inre förhållanden något av dess välsignelsebringande verkningar.
I narva- rande och kommande prövningar skall detta bliva vårt lands värn.
Den .högre meningen för oss i jattestriden mellan Europas stormakter, vilken synes så för- farande meningslös, ar måhända den att vi skola resa oss till att skapa ett luttrat och enigt Sverge.
För den kampen böra Sverges kvinnor av skilda klasser och åskådningar samlas under fanorna.
Försvarsarbetet.
Ett mångtusenstämmigt rop förnimmes i dessa dagar från kvinnornas sida: " Vad kunna vi göra för - det .allmänna basta?
Landets landstormsman ha gått ut för att bevaka och varna.
våra gränser, vi vilja ej sitta hemma overksamma. "
Tusen händer sträckas, v i l j a n att arbeta, verka, offra ar, kan man tryggt säga, levande och brinnande hos alla utan undantag.
Detta ar så naturligt och.
självfallet, så förenligt med enkel mannisko- och medborgarplikt, att det ej är något beröm- eller anmärk- ningsvärt.
Ett motsatt förhållande vore i stallet det naturvidriga.
Ett folk, vars h i n - nor i stunder av allmän fara icke vore färdiga till offer, skulle raknas som ett till undergång dömt folk.
Dess battre är detta något okänt i historien.
Vad det kommer an på ar att planmas- sigt mobilisera de tusen tjänstvilliga han- derna och att ställa de oräkneliga goda viljorna under disciplinär ledning.
Redan har en sammanslutning ' i detta syfte ägt rum med vårt lands drottning som centrum och några huvudstadens be- tydande man och kvinnor som ett gene- ralråd, varifrån radier av hjälporganisationer skola utgå över hela landet.
Dock, som drottningen uttryckligen betonade i sitt tal vid generalkommitténs konstituerande möte, något intrång på de redan befintliga hjälp- föreningarnas arbete skall icke utövas, lik- som dessa icke göra det på den enskilda
u H E R T H A offervilligheten.
Det ar s a m v e r k a n man vill åstadkonima, väcka känslan, att en står för alla och alla för en, och har- igenom få en kedja .sluten, däri av varje länks fasthet och uthållighet det helas styrka kommer att bero.
Särskilt bör det kvinnliga hjälparbetet; som trots de goda ansatserna och det brinnande nitet ofta i brist på en ordnande plan ' runnit ut i sanden, underställt sakkunnig ledning.bliva av effektivt och varaktigt varde.
Emellertid äro redan kvinnliga.
krafier i s t o r utsträckning i rörelse för att söka taga emot stormeii.
Så oförberett som det för mången vill synas .har det stora upp- bådet ej kommit.
De tillstramade politiska förhållandena inom vårt eget.
land och de .varnande rösterna utifrån ha .gjort hela detta år även för kvinnorna till ett land- stormsår.
Främst bland de i försvarets tjänst ar- betande organisationerna står utan gensa- gelse Röda korset.
Med en världsassociations prestige och traditioner att repliera på har allt sedan Sverge 1864 anslöt sig till den samma år ingångna konventionen i Geneve Röda korsets svenska kvin noförening, såsom kant är, med oförtruten energi deltagit i det stora inernationella verket.
Under den långa fredstid vi haft bakom oss harsaid- rig kvinnoföreningen slappt den bärande tanken:, ' vill du freden, så rusta dig för kdget ".
Så val inom centralföreningen i Stockholm som de 154 lokalföreningarna i provinserna ' har under årens lopp flitigt arbetats på förfärdigande och insamlande av förråd, lämpade närmast för sjukvår- den i falt, ehuru de respektive utrustning- arna kunnat tagas i anspråk aven f &amp; an- damål av mer fredlig natur.
Ansenliga samlingar av sjukvårdsmateriel av olika slag ha således hopbragts, men nar det nu på allvar slås alarm, hur otillräckliga synas de icke?
Också arbeta Röda kors- föreningarna nu överallt i landet under högtryck för att söka ifylla bristerna. '
.
267 Allt sedan krigsutbrottet i Europa svajar Röda korsets .ban &amp; över ett nytt huvud-.
kvarter i Stockholm.
Det ar det Wallen-.
: bergska palatset vid Kungstradgårdsgatan, vilket allt sedan dess sista härskarinnas, fru Anna Wallenbergs, död stått .. tomt och n u upplåtits av hennes son, utrikesministern, till Roda korsets kvinnoförenings arbets- centrum och depå.
I de salar,.
som förr vor0 skådeplatsen för så mången lysande f&amp;, råder nu ett intensivt, av uppgiftens.
vikt och allvar präglat arbete, lett av skick- liga och val skolade krafter samt utfört av frivilliga händer.
Varje rum ar anslaget till ett visst fack av sjukvårdsutrustningen, vare sig det.
gal-.
ler bkkliidnads- eller förbandsartiklar.
Det ar väldiga tygstycken som har förvandlas, till.
plagg, de färdiga persedlarna ha växt till hela berg, förbandspaketen bilda dri- vor, alla de.
stora salarna synas val fyllda, med.
' ett ord, de förråd, som ligga redo att efter rekvisition sandas till.
etappsjuk- .husen eller äro avsedda för fä1 tlasaretten, synas redan, av ögonmåttet att döma, gan- ska imponerande.
Likväl hur långt ifrån att motsvara behovet i händelse av ett krigsutb.rott!
Och nu måste man ju rakna med alla eventualiteter.
Röda korset be- höver därföre allt det understöd av.
pen- ningar, gåvor och arbetshjalp det kan få.
Det kan faktiskt icke, offras eller arbetas nog för Röda korset, denna härd, vari- från lindring och hjälp skall hämtas, nar.
krigets hand .slagit sina sår.
Som.
en fos- terländsk garning av stor betydelse måste man halsa varje ny insats i Röda korsets tjänst från den krets av arbetande damer, som, drottningen för detta ändamål mo- biliserat inom kungliga slottets muraf, till de små Röda-korssyföreningar; som bil-.
dats bland folkskolans elever.
.
Allt vad det frivilliga arbetet på detta satt åstadkommit stannar inom landet.
Den internationella överenskommelsen ar i följd av det egna behovet tills vidare.
annullerad och inga sjukambulanser av Röda-korssystrar komma att sandas till.
.
atlandets krigsskådeplatser. '
'
Till den självskrivna verksamhet som förelag4 Röda korset, d. v. s. i framsta rummet sjukvården i fält och det som sorterar under denna kategori, kommer Isndstormens sjukvårdsutrustning såsom det för dagen mest ' trängande behovet.
Några ord som motivering för detta be- h ~ v torde icke vara ur vägen att i detta sammanhang nämna.
Till landstormen höra obligatoriskt alla vapenföra män mellan 32-40 års ålder, men dessutom ingå dari frivilliga man av alla icke värnpliktiga åldersklasser.
Landstormen ar avsedd för h e m o r - t e n s, d e n e g n a h ä r d e n s försvar.
Den bör snabbast vara redo och av- värja första angreppet.
Dess styrka och stora betydelse ligger till en stor del dari, att den är lätt samlad och lätt uppbådad och .därför kan sta färdig redan före de egentliga krigs företagens början, under själva mobiliseringstiden och tiden för linjetruppernas sammandragning.
Under denna tid har den utomordent- ligt viktiga uppgifter att fylla: bevakandet av kuster och landgränser samt tryggan- det av järnvägslinjer, landsvägar, skar- gårdsfarleder och kanaler med därtill hö- rande broar, slussar, fyrar, tunnlar m. m.
Den skall, när krig utbrutit, bland annat hjälpa den egna fältharen, t. ex. skydda truppernas förbindelse med det övriga landet, så att tillförseln av livsmedel, am- munition och övriga krigsförnödenheter ostört kan .fortgå.
Vidare utgör den na- turligen alltid en motståndare, som fien- den har att räkna med och som kan för- orsaka honom åtskilligt avbräck.
' staten förser ej landstormsman med uniform; med undantag av vapen, ammu- nition och vissa fälttecken äger han att själv förse sig med utrustning, i första hand kläder.
De, som icke kunna .detta, erhålla visserligen i mån av tillgång ur kronans förråd, men det förstås av sig själv, att den privata handräckningen och offervilligheten äro av högsta behov på- kallade.
Och här är.
en uppgift särskilt anpassad för .kvinnornas förmåga och handlingsduglighet.
Här kunna de gripa in praktiskt och med synligt resultat, och sedan Sverges väpnade neutral i tetsförkla- ring utfärdats, har arbetet för våra land- stormsman samlat i en enda stor grupp kvinnor av alla åldrar och klasser, lands- bygdens och stadernas.
* Sedan sistlidne april existerar en ' för- ening, som har landstormens utrustning till sin huvuduppgift.
Det är Stockholms kvinnors landstormsförening.
Vid ett besök i den lokal, Narvavagen 26, dar föreningen f. n. har sitt arbets- centrum, får man ett livligt intryck av stundens allvar och organisationens kraft, reda och fart.
Fru Anna Broms, ord- förande i styrelsen och det helas energi- ska och skickliga ledare, har.
ställt sitt eget präktiga och rymliga hem till, land- stormsföreningens förfogande.
Den höga, luftiga trädgårdssalen och angränsande rum, vettande åt en för ett Stockholms- hus så gott som unik företeelse - en stor, parkliknande trädgård -- ha för- vandlats till syateljé och lagerrum.
De av Huskvarnas och Singers firmor gratis till disposition ställda symaskinerna äro här i ständig rörelse, tillklippning av un- derplagg försiggår i stor skala, hemarbe- ten utdelas till dem, som äro villiga mot- taga sådana, och de frivilligas skara utgör en aldrig sinande ström.
- Packning och expediering av de färdiga persedlarna till intendenturen i 4:de arméfördelningen verkställes av särskilda hantlangare.
Allt sker med precision och planmässighet.
De av Röda korset fastställda modellerna användas strikt, ty fastan enligt förening- ens program arbetet utföres sjalvständigt och, på strängt koncentrerade linjer, ställer sig landstormsföreningen och dess 70-tal lokalavdelningar i landsorten under Röda " Vad som har meddelats om landstormen ar hämtat ur en av Stockholms kvinnors land- stormsförening utgiven flygskrift samt en otryckt sammanställning av dess uppkomst och ändamål.
HERTHA '. '
korsets tecken och avlämnar till detsamma rapport över sin verksamhet.
Till.
denna hör även anordnande av kortare sjukvårdskurser, med ändamål att bibringa kvinnorna i så stor utsträckning som möjligt själva - grundbegreppen om sjukvård samt de enklaste handgreppen därvid.
Kvinnorna o,ch ' landet, den i våras bildade kvinnoorganisationen, har .aven satt i gång en storartad .hjälp- verksamhet.
Ursprungligen avsedd att verka för politisk upplysning genom an- ordnande av politiska kurser, spridande av valprogram m. m., har föreningen nu inriktat sin strävan på det praktis- ka försvarsarbetet, främst landstormsmän- nens utrustning och beklädnad.
Föreningen, vi1 kens ordf .. är journalis- ten fröken Eira Hellberg och sekreterare fru Elisabeth Martin, har fått åt sig upp- låten en hel svit av rum Vasagatan 3, där en talrik stab av frivilliga krafter, de- lad på olika sektioner, dagligen är syssel- satt.
Utom tillverkande på platsen eller genom hemarbete av land storms pers ed la^ och för Röda korset avsedda förbandsar- tiklar söker man, avhjälpa bristen på yt- terplagg genom att uppmana till frivilliga gåvor av sådana av olika slag.
Nar så befinnes vara av nöden, underkastas de respektive skänkta plaggen en lämplig upp- rustning.
Att härtill erfordras både sak- kunnig och skicklig kvinnohjälp ar na- turligt.
De genom Kvinnorna och, landet an- skaffade persedlarna och gåvorna gå lika- ledes till landstormsintendenturen för att genom - densamma fördelas.
Kvinnornas uppbad är vidare en särskilt av världshändelserna betingad sammanslutning av huvudstadens kvinnor; " ett kvinnoråd ", som i samråd med myndigheter och redan befintliga organisationer skall igångsätta en hjälp- och upplysningsverksamhet samt för övrigt vidtaga sådana åtgärder, som dag för dag.
befinnas nödvändiga.
269.
ordföranden i Svenska Kvinnornas Na- tionalförbund, fru Eva Upmark, har varit sammanslutningens initiativtagare, och hon har ställt några rum i sin bostad, Sibylle-.
gatan 53, till disposition som uppbådets första d samlingsplats.
Själva up.plysnings- byrån ar numera förlagd till 1 4 Vasterlå.ng- gatan.
Ordförande i uppbådets cent@komrnitte är ' ~redrika-Bfemer-Förbundets ordförande, fru Agda Montelius.
För övrigt vittnar förteckningen över .dem; som anslutit sig till företaget, om i vilken grad Sverges kvinnor i dessa utomordentliga tider känna sig .solidariska.
Utan åtskillnad i fråga om parti, klass eller åskådning har har en systerlig sammansmältning ägt ' rum i ordets bästa bemärkelse:.
Jämte deltagande i det direkta försvars- ' arbetet skall uppbådet så vitt möj1ig.t söka inskrida hjälpande, rådande och förrned- lande i det nödläge, vari den kvinnliga arbetaren oförskyllt blivit försatt ' genom den stora världskrisen.
...
Så vill man ordna och reglera-det fri- villiga arbetet,.
mottaga anmälningar av villiga arbetskrafter som ställa sig till disposition .både för det redan igångsatta hjälparbetet och det som .ar under orga- ' ' ' ' ' nisering.
I skrivelser till fattigvårdsnamn- den och livsmedelskommissionen har upp- bådet bevakat.
kvinnornas intressen.
- En tillfällig understödsverksamhet för att möta landstormsfamil jernas första trång- mål har.
även interimsvis satts i gåhg: * *.
*.
.
Om man t.ill har lämnade förteckning på de kvinnliga sammanslutningar, som direkt verka i vår vapnade neutralitets tjänst, lägger de äldre, beprövade kvinno- organisationerna, vilka alla i större eller mindre utsträckning för tillfället skjutit sina egna speciella intressen å. sido .för att tjäna fosterlandets heliga sak, kan man val saga, .att Sverges kvinnor efter basta förmåga söka fylla .sin värnplikt,.
Lotten Dahlgren.
,.
,
Vår rösträttsfråga vid F ör elfte gången har frågan om kvin- nans politiska ' rösträtt behandlats av.
var ' riksdag, .och ännu en gång har den fallit på Första kammarens motstånd.
Det har skett i en tid av största oro och bekymmer.
för hela världen, då olika länders organiserade kvinnoföreningar, däribland vart lands, i känsla av vad som i dessa orostider kräves av alla lan- dets innebyggare, för tillfället nedlagt sina speciella strävanden.
Ty ehuru de av kvinnorna framförda önsknings- målen äro av,, dem uppställda för att rätten och hela folkets val därigenom skola.främjas, känna kvinnorna till fullo, att ingen kraft nu far, splittras och att nu kräves, att allas ansträngningar.
kon- centreras mot ett enda mål.
I ögonblick- lig, stark solidaritetskänsla, som med- lemmar av folk, som fatt de tyngsta bördor att bära, ha de därför tratt in i ledet och tagit upp sin del ' av arbetet för nationen i denna kritiska tid.
I de dagarna är det, som vart lands riksförsamling ännu en gång ställt oss kvinnor utanför politiskt medborgarskap och samhörighet u n d e r. a n s v a r med nationen.
Liberala samlingspartiets den 1 juli väckta förslag om politisk rösträtt och valbarhet för kvinnor, som av konstitu- tionsutskottets vänster tillstyrkts, avslogs lördagen den 22 aug.
av Första kam- maren med 76 röste;, mot 46 förbifall.
I Andra kammaren gick utskottets för- slag, .som väntat var, igenom, med 107 röster mot 87; Sju sedlar befunnos vara rullade utåt och maste av denna grund kasseras.
.
, riksdag.
Debatternas enda överraskande mo- ment - av naturliga skäl kunde inte gärna något nytt förebringas vare sig från vänners eller motståndares sida -- var justitieminister Hasselrots energiska upp- trädande i Första kammaren f ö r frågan.
Som bekant hade regeringen vid den nya riksdagens öppnande på varen ej upptagit var fråga bland dem, som kom- me att av regeringen föreläggas riks- ' dagen.
Justitieministern talade också en- dast fran sin egen personliga.
standpunkt för att gripa, som han yttrade sig, det sannolikt enda tillfälle, som erbjöd sig för honom att i Första kammaren saga sin mening i denna stora fraga.
Hr Hasselrots anförande var en den varmaste vädjan till kammarens leda- möter att ge de svenska kvinnorna de rättigheter som deras nordiska systrar redan fatt eller sta i begrepp att fa.
Han fragade om kvinnorna förut missbrukat de rättigheter, ' som givits dem, om de ej skött de tjänster de beklätt, om de ej fyllt sina uppgifter som stadsfullmäktige.
Han menade, att själva det sätt, varpå kvinnorörelsen förts, den sans, soni - praglat den, val vore ett bevis för att kvinnan är mogen för den politiska rösträtten.
Och han vågade saga, att rätt är rätt, även om partiintresset inte talar därför.
För var sak talade vidare i de båda kamrarna hrr Hellberg, Skarstedt, .Edén, Pettersson i Södertälge och Lindhagen.
En underlig motståndare var hr Boberg, vilken icke ens blev refererad i sitt eget partis större tidningar.
Förmodligen skäm- des man så pass för den minst sagt enkla '
H E R T H A 27 1.
prestationen, att man halst drog förte- genhetens slöja över dgn.
socialdemokratiska motionen om.
röstrattsstreckens borttagande, varigenom en.
.I.
ju även kvinnorna skulle nå fram ' till politiska.
rättigheter, aY&amp;s ' samma dag av bägge kamrarna.
'.
.
. ' '
...
sommardagar på.
Årsta.
Ä r det inte en riktig gammal sörm- lindsk herrgard!
Man ser framför sig en vitrappad, slottslik byggnad med höga, smårutade fönster och ett förnämt torn i * barockstil: Fasaden springer fram .i ett ståtligt trapphus med vapenprydd porte1 och urtavla under den ' bliigula f lag: gan.
Höga, och raka resa sig stockrosor- na runt väggarna.
Stormhattens blA .lyser grant bland vita liljor.
Kring rabatterna med Ijuvljga rosor i.penséernas samrnets- mjuka bädd Auter sig ' den låga välklippta buxbomskanten som en grönskande ram.
Vilken doft av potpourri.
och romantik över den gamla salongen därupp ' e!
Langa ' smala soffor i vitt och guld och ' s; det silvergrå och violfärgade randiga sidenet med de srni handbroderade rankorna .. Och alla de välbekanta ansiktena, soni blicka ned från ramarna pA väggen; Är.
dar inte både Erik Gustaf och Malla och Jenny Lind, Carl Jonas Love och Adolf .Lindblad !.
Det ar nästan underligt, att hon inte sitter dar livslevande själv, mamsell Fredrika, vid spinnrocken borta i höi-net, där den sista lindockan nyss tycks ha glidit genom hennes smala, vita händer.
Gästfritt har den gamla herrgården nu i veckor, och månader stått öppen för tu- senden och Ater tusenden av gamla vän- ner, och nya .beundrare.
Och vackia min- nen har deti med frikostig hand-skänkt.
.
dem: Rika och varma intryck av allt vad svenska kvinnor givit sitt ' land under ett halvt iirhundrade, flyktiga glimtar av gär-.
.
ningar, som ligga ännu längre bort: i ti- den; och inblikkar.
i det nya, som gror.
och spirar för kommande dagar.
Vilka brokiga bilder draga ej forbi min syn, nä ' r jag sitter och tänker tillbaka pA de skaror av manfiiskor, som denna som- mar gastat Arsta!
Till att borja med var det likt väldiga vågor, som välvde .in genom dörrarna och hotade att rent för- dränka oss stackare, som stodo därnere med ögon, öron och alla sinnen vidöppna för ' att vakta allt, innan vi ännu hunnit satta glas över eller kedja fait vad som kunde locka de mindre nogräknade.
Ald-.
rig går den Kristihimmelsfardsdagen .ur mitt minne, när jag på kvällen tyckte, att jag varit med om minst ett par .skepps- brott i detta manniskohav,, som oupphör- ligt slog ihop över mitt förvirrade huvud.
- Men så kom där andra dagar, då in- dividerna trädde mera fram ur massan, då man inte längre var ((polis ' °, utan (lsakkunnigll.
Först var det alla journa- listerna.
De svenska fingo vi huvudsak- ligen i klump, bevekte deras hjärtan med.
en finare lunch och talade till deras för- stånd i val valda ordalag alltunder den.
gemensamma rundvandringen.
Det ren- derade oss mer eller mindre - mest det. '
e '
, förra - förstående och vackra artiklar i kulturbladen.
laitdet runt och så det väl- behövliga lagret av tidningar gratis hela sommaren på vårt läsrumsbord.
- Sen kom där en och annan, .som hade allde- les särskilda anlag för att förstå oss, Gerfred Mark och Selim, Maria Scholan- der-Hedlund och Elin Wagner.
Dem fick man vara privatciceron för hade tim- mar och dagar.
Den utländska pressen hedrade oss ock- så förstås.
Jag talar nu inte om de hundra fransmännen, som vi hade p i ' te under den stora internationella kongressen i Kö- penhamn och som sa älskvärt konverserade oss om allt charmant och ravissant i detta underbara kulturland nära polcirkeln men som i sak aldrig kommo längre än till att det mystiska ordet llArstalt- betydde lll ' ex- position des femmes de Sukden.
Mer hade d e absolut ingen lust att fil reda på, fast alla skola veta, att vi flere dar i förväg repeterat vira bästa fraser om allt som d e svenska kvinnorna strävat med i femti ar.
- Men där vor0 andra, som kommo en och .en och som verk- ligen ville veta något och som vi följde tills d,e vor0 full-komligt impregnerade med språkband och rösträtt, skolor och krubbor, sociala föreläsn.ingar, donationer och drottning Sophia, IIRO " och andra ålderdomshem.
Mest danskar och tyskar var det, men även från andra.
håll.
Det lilla Luxemburg sände oss en mycket en- tusi&amp;tisk manlig - representant, Finland glömde oss naturligtvis ej, och från Ös- ' terrike kommo flere- journalister, bl.
a. den kända författarinnan och svenskvännen v fru Eugenie Hoffmann.
Hon gör säkert allt för att utbreda vår ära, nar lugnare tider komma.
I allmänhet blevo ens meddelanden mottagna med sympati och förståelse.
Men det hände ock, att man kom till oöver- stigliga skiljemurar mellan uppfattningarna.
Aldrig glömmer jag hur det var, när jag en gång gick igenom den svenska kvin- nans arvsrättshistoria med en sydtysk tid- ningsman.
Ingen svensk herre skulle ha set4 mera förfasad ut inför den grövsta oanständighet från en dams läppar än den stackars tysken gjorde, när jag helt oskyldigt berättade, att kung Johan givit prästdöttrarna lika arvsrätt.
Först stod mitt förstånd stilla, men så slog det mig som en blixt, att karlen måste vara katolik.
Min lilla protestantiska kommentar till lagen lugnade honom sedan åtminstone på ytan.
Journalisterna var det över huvud taget roligt att vandra omkring med.
Om inte annat så hade de yrkesintresse.
Så var det damerna från alla somma- rens kongresser.
Fredrika-Brerner-Förbun- det kom ' en dag i början av juni, då det var full orkan över Malmö.
Var vackra pergola med sin spirande grönska låg i en liten hög därute, och uppe i salongen lyfte vi trymaerna f r h väggarna, för att de inte skulle falla självmant.
Men nar alla gästerna väl räddat sig in och stolt- heten över den rika skörd, som spirat ur det egna lilla fröet, tagit ut sin rätt, glöm- des både de kringflygande tegelpannorna vid tornet och alla de vrängda paraply- erna.
Aldrig har väl Arsta varit mera i feststämning än, när de elektriska lam- porna den kvällen lyste från taket ned över de blomprydda supéborden i den stora vit; utställningshallen.
Där kom andra kongressbesök sedan, Röda korsets och Vita bandets och ingen-
jör~damekria ' s och i a d allt de hu ' ' hdte: ör ' v &amp; g8ng var de {att, feja och blömstra och h.ålla ' sniå inledningsbl och \ risasmer l l e r mindre ' f8rstaende och intresserade skaror allt vad ' huset hade att ' bjuda.
.
En plats ' .för ' sig inta förstas de besök, varmed.
våra ' kungliga, hedrade oss.
Föi dem utgjorde naturligtvis minnesutstall- ningens över drottning.
.
.
Sophia centrum.
Men skall jag ' för resten skvallra om de- ras specialintressen, sa kan jag tala om, att ' spiåkbandet tilldrog sig den stökta uppmarksamheten bade från kungens och kroripr ' ins&amp;s ' +sida, under det nog Vita bandet, b&amp;-na; årdenjV UROU och hemköket mera tilltalade de kungliga damerna.
. '
Till ett riktigt gam.malt slott hör ju aven en fangen prinsessa, och till soinmarsad gorna ' fran - Arsta .hör ocksa den om när dörren gatt i baklås för småsessorna inne i ett gästrim och våt lyckligtvis unga och viga vaktmästare * fick klattra in ge- nom ett fönster i andra vaningen för att ' befria .dem ..
Ja, det ' vill aldrig ta slut; när man vill stöka om bland s ~ ~ m a r m i n n e n a Har.
komma förkämparna.
for den kvinnliga rösträtten, stolta över den svenska kartan med alla guldcirklarna, som markera röst- rättsföreningarna i landet.
Andra få in &amp; enting for sin själ, förrän de fått syn på denmstora montern med alla bilderna över den ' svenska kvinnan i ' missionen.
Här ä r den gamla damen, som bara lever i sin dröm att fa ' inrätta AIderdomShem åt ensamma kvinnorv och s o m skuile vilja förmå hela variden att köpa Ljusglimts tändstickor, som äro så vackert avbildade på e i modeiski &amp; ' därinne i bostads- skåpet ".
De unga föräldrarna komma .ocksa.
b ' ' '.
.
och.
stanna i beundFan iijfor - Barnavårdsi skölans ' " kätte f l, '.
s h synes dem s &amp; för; trafflig, nät Pli~tte ' Skall till att krypa.
.
Och fyra-femaringar vid dmammas: sida vilja nëdvandigt leka med d r ~ i l l i, den.
stora ' dockan; kohi Sitter ' där sa: risig och- leende inoM .skranket.
ja, d e.
n.
- " katten f l, den har varit ' oss till sior njrtta i somniar Öch Yunnit m$ga hjärtan; som annars skulle gått likgiltiga ' elkr fientliga genom kvinnosakskv sk vinn ör has afitall.
.
.
.
.
.
...
.:.
.
MinsC lika stor roi1.
har.
naturligtvis skolkökslärarinnornas förträffliga hemkök och.
demonstrationskurserna ilar spelat; De ' niest ' förhärdade gamla ungkarls; hjärtan ha: veknat infor all denna - " sant kvinnliga verksamhet.
och ' den flverkligt tilltalande företa ' gsamhetll kvinnorna ' uti vecklat inom detta sitt.
iinaturliga.
: om: råde. '
' ' Jag är; Övertygad, att en smula av glansen frin köket för ' mången fallit försonande även över de andra.
lokv vi in- liga.
tilltagen i hallen därutanför.
.
Nog har den statistiska yrkesavdel- ningin yarit till ' nytta och för många, inte minst för mödrar, som velat överblicka arbetsmarknaden för sina döttrar och möjligheterna för dem att reda sig p i sina inkomster.
Kanske skulle det glatt dem ännu mera, .om ut- bildniitgsmöjligheterna för olika levnads- banor " ocksa varit belysta.
.
Alla de tacksägelser och vaisignelser, som följt gästrummen och baden .p8 Arsta,.
kan jag knappast tala ' om ..:.
De förra i o r o nog främlingarna mest glada if, de s n a r e vi själva, sarskilt under julihettan.
vackra.
pengar kornnio ' också under: den bråda tiden in.
genom .alla; som:: behövde viia, även om de flesfa ' ': I. '
', ' ' l ' ' '
- 274 H E R T H A 3nte voro så .. trötta elter hade så gott om qengar, att de gjorde som - ett herrskap, yilket enligt städerskans glädjestrålande meddelande hade.
" ligget för fyra å * tjugefem.
Inte var det .. si svårt eller tröttsamt med alla dem,.
som ville-se.
något eller kunde ledas till att se något på Arsta ..
Men vad skulle man, göra med de hundraden, som dagligen.
strömmade in genom dörrarna utan att finna en hall- punkt för sina irrande ögon, som.
på sin höjd tittade in för att fr8ga.var " mat- serveringen " fanns eller till och med var yi hade (lölstuganll?
Eller med dem, som i modellerna bara sågo: (' disse härne smi ~ignahimssamhällena~, eller dem, som till sin stora besvikelse inte stötte på en modehandel eller en större slöjduppvis- ning?
Och alla ha1.vvuxna pojkar sedan, som huvudsakligen roade sig med att fingra - på livräddningsbåten, satta tum- marken .eller hundöron i böcker.
och album, .dra häftstift ur anslag och svepa med sig sil mycket utlagda broschyrer som möjligt, sak samma varom de hand- lade.
Inte .var det så lätt heller att svara på de frågor, som dagen lång haglade över en, tala om varför inte Döderhul- taren var representerad på Arsta; att det inte var Fredrika Bremers kök som visa- des eller huruvida en känd hovpredikants anka i Sto.ckholm tog.
emot inackorde- ringar.
Tack och.
lov för den lilla gnista av humor ma.n fått med pil vägen ge- nom livet!
- - Ja, så flög den &amp; a dagenefter den andra av denna .välsignade utställ- ningssommar.
Lite för kyligt i maj och svåra hett i .juli,.
men ändå.
, så på det s. hela taget gott och lämpligt just för oss.
Naturens stora reaktion mot värmen kom med åika och ett skyfall, som hotade att fördränka oss.
Taket hade torkat ihop och var som ett såll, och det ville till, att allt vad där fanns av armar och bal- jor och fat mobiliserades för att radda det hela undan föröde$ens styggelse.
Men vad var den förödelsen mot den stormvåg, som gick fram över den glada sommarstaden den oförglömliga första veckan i ' augusti!
Blotta fasan för kriget sopade bort manniskorna i hundraden och tusenden.
Det tycktes bara vara frigan om timmar, innan allt skulle stängas och det dyrbaraste möjligen Men dagarna gingo, kunna.
räddas.
långa, dystra och gåtfulla, och man nästan såg med häpnad på de enstaka vandrare, som trotsade allt och spatserade omkfing pil en utställning, medan.
ännu tåg och båtar gingo och man kunde något så när ' helskinnad komma tillbaka till de sina.
3et var, som världen stannat i sitt lopp och aldrig skulle komma in i de gamla banorna i.gen.
- Ett par tre dagar av orubbligt lugn - tiil det yttre, hos de sty- rande och plikttrohet hos dem, som hade att lyda - krisen var över och livet började åter länkas in i de gamla spåren, därnere likaväl som i det stora samhälls- maskineriet landet runt.
Nu ha de snart försvunnit, de korta sommarveckorna.
Med stolthet och glädje ha vi svenska kvinnor utövat gammal nordisk gästfrihet i vårt eget slott.
Måtte vi få göra det i ostörd ro in i sena hösten!
Susy Siifverbrand- Erhon.
Sommarens möten.
.
nordliga klimat, där ett fåtal mal 1 vårt nader i årets, mitt genom långa ljusa dagar, härlig grönska och mer eller mind- re odisputabel värme på det behagligaste kontrastera mot det färglösa grådask eller den bistra frostighet, som manadernas Överväldigande majoritet lärt oss att bära med resignation, är det just.i klara sommar- dagar, de af naturen mest gynnade, som.
.
man med förkärlek kallar människor sam-.
man till arbete och Överläggning för ge: mensamma intressen ..
Den givna följden härav blir att vara somrar .utmärka sig för en påfallande rikedom av möten och kongresser.
FrAn denna regel utgjorde ej heller in-.
nevarande år något undantag, till dess den världskris utbröt, vars tunga hand med förlamande tryck .nu vilar över krig- förande och.
neutrala folks fredliga odling.
I dessa ödesdigra dagar, da trötta tan- .kar spörjande kretsa kring den.
ovissa framtidens problem, är det med en för- nimmelse liknande lättnad man i minnet återkallar tilldragelser fran den ljusare värld, som var vår före sistlidne förste augusti.
Bland särskilt erinransvärda till- dragelser under juni och juli äro en del större och mindre kvinnomöten, som Hertha ej hittills haft tillfälle .omnämna.
Främst i iaden av dessa möten ställes lämpligen K. F. U: K: s v ä r l d s k o n- f e r e n s, vilken som bekant hölls i Stockholm den 10- 18 juni.
Til.lslut-.
ningen var livlig, ' och deltagarna repre- senterade åtminstone fyra världsdelar.
Att döma av vittnesböi-d från dem, som voro i tillfälle att följa kongressens arbete, förefaller det som utbytet av konferen- sens Överläggning också varit fullt ' å nivå med dess planetariska omfattning.
:.
Det skulle föra för: långt att här inga: på en redogörelse för olika talares före- drag, kanske är tidpunkten ' även- väl sen för .ett .sAdan:t tillkagagångs ' sätt.
.
' Vi in- skränka oss därför till: att konstatera del, ' ' ' '.
.
.
... n ' ' ...
.,.
-.
.
.
.
...
.
staikt utpräglade drag i v praktisk kristik- dom, som vid.
sidan i v den kontempla- tivt religiösa uppgiften genomgick konfe- rensen.
Som ' huvudämne för förhand- lingarna hade uppsatts: " Kvinnans pla- i Guds världsplan 11, och med utgångspunkt härifrån behandlades just bl.
a. kvinno- rörelsen, kvinnans.
medborgerliga plikter ' och hennes utbildning f ö r d e t.
offentliga ' livet, samt rent praktiska ', frågor som kvinnans .ställning i handel och industri, tjänarinnefragan, emigrations- .och immi- grationsproblemet.
Det är med en känsla.
.
av djup tillfredsställelse som vänner av kvinnligt fram$tskridande notera den praki tiska läggningen hos det inflytelserika kristliga vä~dsförbundet, vilken.
kommq det att söka omsätta sina ideal aven i Atgärder för kvinnans medborgerliga, so- ciala och ekonomiska .höjande.
Att kvini norörelsen för sin vidare utveckling .en-.
dast har ' allt att vinna av en intresserad tillslutning av a !la goda krafter ligger i öppen dag.
För att följa.
den tidiga somniiirens omrade händelser pa kvinnoko~~gressernas förflytta vi oss.
nu fran.
.den svenska.
huvudstaden till den danska.
Pa inbju- dan av Dansk Kvindesamfund, som på ett briljant satt skötte .sitt värdskap, försig- gick i Köpenhamn den ' 10-1 ' 2 juni det andra nordiska.
kvinnosaksmötet.
Den forsta sammankomsten &lt;v detta slag hade hallits .i Kristiania.
tolv år tidigare.
.
Programmet för Köpen hamnskongres- sen och de svenska talarnas namn äro förut bekanta för Herthas läsare.
Fem skandinaviska länder vor0 fepresenterade Y id mötet: Danmark, Norge, Finland, Island och Sverige.
I Odd-Fellow-paläet, där sammanträdena höllos, arbetades fli-.
tigt fran tidiga morgo.nen till .sent på.
.
eftermiddagen.
Den första arbetsdagen ägnades.At ' fa- miljerätten,.
ett ämne, som.
valts både med.
hänsyn till dess '.
stor &amp; vikt för '.
' kvinno- ', " l a
.
.
världen och därtill att genom särskilda klubbens .vagnar, som välvilligt ställts kommissioner.
en skandinavisk lagstift- till mötets disposition.
.
En liten parentes: ning i frågan förberetts.
Det förelåg skulle en sådan uppmärksamhet mot ett däi-föi ett dubbelt skäl, varför ' skandina- kvinnosaksmöte vara tankbar fran den viska kvinnor skulle framföra en gemen- s v e n s k a kungliga automobilklubben?
sam opinion i ämnet.
Ett allmänt orien- Från denna lilla tankeutflykt atervända vi terande inledningsföredrag hölls av danske till Marienlyst, där efter infagen lunch professorn Viggo.
Bentzon,.
som.
iett den overlaggning hölls om fortsatt skandina- skandinaviska kommissionens arbete.
Öv- viskt samarbete i kvinnofragan.
Intresset riga huvudtalare vor0 fru Anna Bugge- för ett sådant samarbete,.
som troligen Wicksell a-ngliende egendomsförhållanden fanns hos de flesta kongressdeltagarna mellan äkta makar, den norska höjesterets- redan före mötet, hade endast kunnat advokaten .Elise Sem, som berörde förhål- stärkas av de gångna förhandlingarnas landet mellan föräldrar och barn, samt en erfarenheter.
Alla hade ett intryck av ung danska, overretssagförer.
Astrid Rick- att problemställningen i de skandinaviska man, y r s anförande behandlade äktenskaps länderna med avseende pil de behandlade ingående och upplösning.
Efter slutad fragorna var densamma och att man med diskussion fattades en resolution, vari det avseende pil arbetssätt och vunna erfaren- andra nordiska kvinnornötet uttalade sin heter kunde ha åtskilligt att.
lära av var- anslutning till det hittills vunna resultatet andra.
Under sådana omständigheter be- av familjerättskommissionens arbete och slöts vidtaga åfgarder för organisation av sin förhoppning att kommissionens fort- fortsatt samarbete.
Finska kvinnor in- satta verksamhet skulle förskaffa likställig- bjödo till kongress i Helsingfors 1918, heten mellan man och hustru fullt prak- och de svenska delegerade föreslogo att tiskt erkännande.
Dissutom uttalade mö- ett mindre skandinaviskt kvinnomöte tet som sin uppfattning, att kvinnors del- skulle sammanträda i Stockholm 19 1 6 för tagande i de nordiska familjerättskornmis- att behandla organisationsfrågan.
I samband med kongressen i Köpen- sionernas arbete vore av nöden.
Barnavilrdslag~tiftningen och frågan om hamn hölls där ett offentligt k.vinnoröst- sarförbud för kvinnliga industriarbetare rattsmöte, som på grund av frågans gynn- upptogo ' den andra arbetsdagen.
Vid den samma läge i Danmark och de synner- förda frågans behandling väckte.
fröken ligen framstående talarna fick ett mycket Helene Bergs redogörelse för barnskyddet festligt förlopp.
Av naturliga skäl har staden Mal.mö i Danmark ' särskild uppmärksamhet.
Dan- mark framstod spm det land, där utveck- under innevarande sommar, då den er- 1ingen:i detta.
stycke nått längst.
Betraf- bjuder en stor utställnings lockelser, varit fande .särlagstiftningen for arbeterskor den svenska .kongresstaden par excellence.
rådde med: undantag av två, säger ' två, Samtidigt med den nu beskrivna kongres- personer .i den stora församlingen en full- sen p5gicIc i Malmö R ö d a k o r s e t s ständig.
enighet .med afseende på en sådan k v i n n o f o r e n i n g s årsmöte,i vilket lagstiftnings förkastlighet.
En av.huvud- ej mindre an 300. personer deltogo.
Sar- talarna i detta ämne var den - danska yr- skild uppmärksamhet väckte friigan om kesinspektören fru Julie Arenholt, som utbildningen av en reservkår av sköterskor förra året höll ett föredrag: i Stockholm för sjukvård i fält.
Meningarna om en i samband ' h e d Fredrika-Bremer-Förbun- sådan Atgärds lämplighet vor0 mycket de- lade.
Av lämnade redogörelser framgick, dets årsmöte.
.Tredje; mötesdagen samlad-s en trängre att föreningen under det senaste året ge- krets mötesdeltagare, ute pil Marienlyst, dit nom Balkankrigens inverkan fått sin verk- färden ' företogs i kungliga .automobil- samhet.
mycket utvidgad.
I skrivande ' ' ' ',.
.
stund,.
då krigets Askor dana över, Europa, torde.
Röda: ko ' rsets kvinnoförening stå inför arbetsuppgifter.
större än.
någonsiri förr.
Allt tyder.
också därpå, att förening- en är de .. stora.
kraven vuxen.
I mitten av juli gastades ' Malmö av.
ännu en ' årsmöteshållande kvinnoförening.
Det yar denna gång V i t a B a n d e t med rriötesdagar 12- 14.
juli.
Från detta möte, vid vars ÖppningShogtidlighet kron- prinsessan deltog, äro att anteckna reso- lutioner för lokalt veio och kvinnoröst- rätt och ' uttalanden mot prostitutiQnens.
.
reglementering.
Soinmarens stora flickskolemöte - gick av stapeln den 11-1.3 juni i Linkbping.
Mötet uttalade.
sig för-6seminariebildade kvinnors ratt till universitetsstudier.
Pro- fessor Lundell .från Uppsala.
utvecklade några nya synpunkter, för den - hogre.
kvinnobildningen.
Talaren kom, via den sjunkande- aktenskapsfrekvensen och våra dagars kinkiga tjanarinnefråga till det i och för sig ' förvihande resultatet att den modernaste fl högre- kvinnobildningen f l.
skulle framför, allt.
ta sikte på de unga flickornas duglighet i kökssysslor.
Att professorn mötte en del mothugg ar förklarligt.
.
Motets sista.
dag höll fröken ~ n n a Sandström ett, uppmärksammat föredrag om flickskolans .ställning i forhållande till de- andra.
läroverken.
I. den därpå följande diskussionen.
kritiserades.
real- skoleexamensinstitution.en ...
- - Detta ar en mycket knapphandig och mycket of.ullstandig readogörelse för som- marens, möten, - m e n det sagda måste un- der nuvarande förhållanden vara nog.
,; ', I I 8.
.,.
.
.
.
.
Axiannc Thorstenson.
D et blev sl~tsuinrnin ' på d;.
nanin, .. som.
saltes under d e svenska kvinl.
nornas opinionsyttring for full politisk.
medborgarrätt:.
Bunden i ' 30 stora folio- band ö~erlämriades den till riksdagen iors -- dagen.
den 2 juli samtidigt med att e n deputation bestående .av L. I&lt;.
P. k s ~erkst8llande ufskott ' och representanter.
för rösträttsorganisatibrkrna i, Sverges alla.
läns- och ~ c k h 6 l m s stad, tillsammans 43 I " rsoner, uppvaktade statsministern .. ' Vid uppvaktningen uppläste L.
K.
P.
R:s ordförande, fröken Signe Bergman, den skrivelse, som samtidigt ' med opitiionsytt- rhge &amp;: &amp; erlämnande tillställdes iksda;.
g e i s alla ledamöter, ' en historik över vår rösträttsrörelses utveckling och.
en fram:.
stallning av vad Sverges rösträttskrävande kvinnor hoppades.
av Sverges män.
.
Statsministern, so &amp; med stor ~ ~ ~ n h i r k - samhet tog del ' av de upplysningar, som lininades, preciserade.
, regeringens passiva ställning till frågor, som lago utanför det speciella.
syfte, varför Clen bildats:, Haq uttalade emellertid sin tillfredrställelce över vissheten Öm att de hundra tusende kvin- nornas st&amp;vande.efter rnkdborgarrätt Vore förestavat .av omtanke icke ' Glott.oty ' egna ' kra;.
utan.
även om landets val:.
När.
detta.
skrives; .har riksdagen hunna ge ~ i t svar i ti.11, det krav, som stöddes av d e 351,454 namnen .. ' Det blev ivvisaide.
.
tränga sig andra ting, tunga: och krä-.
.
Nu.
.
.
.
.
.
.
.
vnde,, i. förgrunden; vi skjuta själva f$; den- .narma.ste tidsn. '
undan kampen föl; ' ' v&amp;rt politiska medborgarskap.
.
Men.
vi komma igen med ' var begäran.
lan;.
.
.
.
.
.
.
.
.&amp;t;.
.
som.
f &amp; Går egen skull.
.
.
.. * ' ' ' ' ' ' t. b ör.
&lt;.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
.
.
.
n ..:
Glimtar utifrån, elementarkatastrof, det ar frukten av mansk- lig förblindelse och mänsklig känslolöshet.
Låtom oss alltså icke-avskräckas av förebrå- elsen för sentimentalitet .D D Die Friedens-Berthaa fick inte.
uppleva den brakande reklam Europas styresman be- hagat anordna för hennes livsmål.
Henne hade den näppeligen skrämt.
Hon var orubb- lig, och hennes sista ord, viskade till vännerna kring dödslägret, lydde: ~Haltet aus die Waffen nie der !^ Bertha von ' Suttner,: den - stora aposteln för den impopuläraste, den i ord och dåd grövst förhånade av samtidens framtidsidéer, sände kort före .sin död till ~Frauenbund der Deutschen Friedensgesellschaft~ en varm och kraftig uppmuntringsskrivelse, offentliggjord i D i e F r a u e n b e w e g u n g 1 augusti - mobiliseringsorderns dag!
nDet kommer inte att bli så alldeles lätt.
för err, heter det, natt verka för de pacifis- De maktlösa.
Den 4 aug.
hölls i London tiska idealen.
Även bland kvinnorna själva torde många motståndare stå upp mof er.
ett stort krigsopinionsmöte, till vilket förslag ' Det ar alls inte riktigt, vad åtskilliga påstå, utgått från arbeterskeorganisationer och som som i fredsrörelsen- endast se en omanlig anordnats av Internationella röstrattsalliansen.
.sentimentalitet, att alla kvinnor av naturen ' äro Mötesreferenten i " T h e c o m m o n c a u s e avoga mot krig.
- Nej, bara de framstegs- (7 aug.)
påpekar, att man på förhand icke sinnade kvinnorna, bara sådana, s ' om ha upp- kunde gissa sig till vilken ton och anda skulle fostrat sig till socialt täiikande,.
äro det, de komma att råda inom denna i största hast som ha.
kraft att lösgöra sig från tusenåriga hoptrummade församling.
Auditoriet visade institutioners tryck och ' tillika kunna uppbjuda sig emellertid besjälat av en högst bestämd kraft att bekämpa dem., Den tid .nalkas, då mening: protest mot krig i allmänhet och kvinnorna skola aga säte och stamma i fol- mot Englands deltagande i det europeiska kens rådsförsamlingar; och det skail .då bli kriget i synnerhet.
De talare, som likt mrs dem möjligt att icke endast protestera mot Fawcett manade till resignation och uppta- vad de insett vara ett kulturfördarv utan prak- gande.
av bördan, som nu en gång hade på- tiskt medverka till .förhållandenas omdaning.
r lagts dem av de makthavande, mottogos med Vidare påpekas, huru många manliga kraf: kyla,, under det mrs Bartons förklaring, att ter som redan arbqa på att &amp; tta stopp för krig ställas till av en del diplomater och fi- de till outhärdlighet stegrade rustningarna, nansman samt Jingopressen, väckte entusias- försona de mot varandra upphetsade folken ' tiskt bifall.
Rosika Schwimmer fick publiken.
och avslöja de intriger, som bedrivas av va- att rysa genom sina skildringar av de fasor, penfabrikationens intressenter,.
Från politiska som redan börjat härja i Ungern, och en tysk talarinna hälsades - märkligt nog - med - och ekonomiska, logiska och sociologiska syn- punkter har det bevisats, att krig icke betalar en ovation.
sig, alltså ar en dårskap; men därtill- kommer Mötets resolution, som av internationella ännu en synpunkt, vilken Bertha von Suttner röstrattsalliansefi överlämnades till de utländ- särskilt anbefaller kvinnorna,,emedan den sal- ska.
sändebuden och sir Edward Grey, ar lan beaktas av man: hjärtats, godhetens, kar- längesedan spridd genom pressen - och lekens, och enligt den ar kriget en förbrytelse: förgäten, likaså Alliansens vädjan till drott-, Vänta bara, tills alla detaljer från Balkan- ningen av Holland.
striderna komma till vår kännedom - de för- De som icke tillfrilgas.
Bostontidningen ' drivna, de massakrerade, de ihjälsvultna; de wom man ' s Journal.
för 8 aug.
inledes med levande brända - nej, detta allt får-man inte vanda.sig bort ifrån ..
Allt det eländet måste en liten fetstilsartikel under rubriken aN o t man se i ansiktet, men.
ic.ke f ö r.
a t t b e l c o n s u l t e dn.
Den framstal1er.i f i och skarpt k l a g a d e t s o m o l y ' c k a - u t a n a n k l a - träffande ord den skymf, som har tillfogats g a d e, t s o m u s e l h e t!
T y d e t a r ingen Europas kvinnor, och slutar med en maning.
.
- ', '
.
C.
H E R T H A till, de amerikanska kvinnorna att skynda på fned sitt frigörelsearbete för att undgå.
' risken.
.
av en dylik nesa.
.
2 79 skola gå omkring på slagfalte ' n och frälsa de sårade och.
utslitna.
hästarna med.
ett .-nåde-.
.
, -.
...
skott,.
.
Barmhärtigheten blir allt ömsintare, allt förtanksammare, alltmer raffinerad.
Grymhe- ten .däremot tycks.
.
: sakna utvecklingsniöjl~g- heter, ' .den är sig tröttsamt.
lik .från sekel .till - sekel.
Darfor tar det s i g allt grofeskare ut för var gång.
de bagge makterna anyo stöta.
.. ihop.
.
I: ~n n y barmhärtighet. '
Bayerska röst- rattsföreningen har utfärdat ett, .upprop.
till förmån för ide många hundra tusen trogna hastar, som aningslöst ' föras.
fruktansvärda li- danden till mötes ..
Man ber &gt;alla tyska djur: vänner, oin penninghjälp för att kunna ut- sända samariter, som efter .drabbningarna.
.
.
.
.
.
.
...
...
.
...
T &amp; sommaridyll, 1914..
.
J. '
.
et ar junisöndag i Wannsee.
Va- garna vimla av sorgl.öst glada.
ber- linare, och ångbåten, som.
tar ' oss över sjön till Svenska Paviljongen,.
är .till trängsel fylld.
På den omtyckta restau- rangens breda, terrass finns knappast ett bord ledigt, en slump ger oss plötsligt ett under de stora träden.
llOssl1, det ar K.
J. och undertecknad samt vår gästfria tyska värdinna för dagen,.
fröken Else Trott, medlem av f fr au en- kapitals " redaktion.
.
.
Det svalkar.
från sjön och allt ar, gan- ska.
gott denna vackra junieflermiddag, Sanispråket ar livligt pa alla kanter; för oss berättar fröken Trott om det stor-.
artade företag hon är med i.
Det - ar .kvinnornas egen bank i Berlin, Frauenbank.
Själva hade vi föregående dag gjort ett besök i den ståtliga lokalen vid, Motzstrasse, Berlin-Wilmersdorf, nu lyssna vi ivri,gt t u de.
intressanta och kompletterande uppgifter fröken .Trott ger oss.
.
fi Frauenkapitalil, i vilken hon.
ar- betarj - är Frauenbanks.
egen tidskrift, s; hon ' ar p &amp; det, närmaste förbunden .mtd det stora banbrytande affärsföretaget.
. "
.
.
.
.
. '
".
.-.
Vad är .det ?:.
En sötslig sk$tnihg i det glada sorlet omkring * oss.
- - Kyparen står bredvid fröken Trott.
- Har ameine.
Damenil: hört, att öster- rikiske tronföljaren och hans gemii!
blivit.
.
mördade?,.
Det h 4 r mörknat över sjön.
Solen står.
bakom skogsranden;.
och Wannsee ligger i- skugga.
Framför de .spikade.
.
extrabladen, s a m l a sig mänskorna - i s k0.c kar!
.
.
&lt;.
På ångbåten .tillbaka över sjön ar det upprört stilla bland de packade massorna.
serajeVo,.
Serajeyo - om ingenting an- nat tafas det: .. Aftonglöden, brinner.
i väster och drar lysande.
röd.a.
stri.myor.
j det mörka vattnet ...
.
Vi skiljas fråsi.
fröken Trott med: ett, ilauf froh1ich.e~ ' .Wiedersehen: i augusti i Berlin.
.
.
: Dagen .därpå ' - ljuder på alla Berlins gator tidningsförsal jerskornas iietsande rop: ~ ~ u s f u h r l i c h e Bericht r uber das: ...
.
furchtbare Attentat! "
'.
,, * ' ' ', ...
.
...
* Tre.
.
.
.
.
r * ...
I.
.
.
.
.
, ljuvliga sommarveckor i -- losch-.
.
. '
witz.
Vila och ro - ' somom intet mera dekorationen svept slg i ett rostblått dis, hände i världen.
Endast att ' vi ' varje dag som gjorde den förnämt skön som en råka våra österrikiska vänner, Rosa hay- drömsyn.
Naturligtvis hamnade vi i Scheffelhaus.
reder med man, som hålla till på Weis- ser Hirsch.
I massan av de många Var skulle vi bo, om inte dar man har - slaverna, som hangivet bruka dr L@- - den mest bedarande utsikten ' i hela Hei- manns kurmetoder, bilda vi en liten ger- delberg, dar, varifrån man kan följa de mansk koloni, som troget håller samman.
nyckfullt skiftande synerna av slottet i Den dag vi skildes frin vara öster- olika dagrar, där - Neckarbruset aldrig rikiska vänrier, den 23 juli, överlämnade tystnar dag eller natt.
Och där Karl Österrike sitt ultimatum- till Serbien; d e Heinz v e r k l i g e n har.
älskat sin visste inte av n&amp;ot skäl för att ändra sin I&lt;äthe;.
för sex mark kan man f5 bo i förut ippgjorda plan att tillbringa fyra den autentiska Karl-Heinzdubbleften och beskilda porträttet av Henrik den fem- veckor i Sudtirol.
Vår vag gick till Leipzig och .Bugrau, tonde (eller sjuttonde vilket det var) av den stora internationella.
bokkonstutställ- Reuss-Köstritz.
Och uppasserskan på Scheffelhaus heter naturligtvis alltid Käihe.
ningen.
.
- Men hotellet heter Scheffelhaus, därför Mittemot varandra vid Nationernas - att Scheffel brukade hålla till där med gata.
Iågo Österrikes och ~ ~ s s l a n pavil- ds jonger.
Litet längre bort Frankrikes.
sina vänner, och det ar fullt av Scheffel- autografer och reliker: Tyskland dominerade det.
hela.
Det är livligt på Heidelbergs gata.
Det kolossala ~ölkerschlachtdenkmal på sin konstgjorda kulle reste sig bakom Man står i grupper på trottoarerna.
Över utställningsomridet.
~n ' kall, blasig dag .allt lysa studenternas brokiga kirmössor.
voro vi däruppe, vi följde med skocken Fram och tillbaka böljar mängden av in i Ruhmeshalle, det.
.väldiga rummet mänskor i den rnarknande kvällen.
Det och ända ett lugn - som inne i monumentet.
Vaktmästaren höll är en oro sitt vanliga, inlärda tal om den vunna vi inte första oss pil.
Vad ar på färde jattesegern.
Uppe på galleriet sutto fyra i den gamIa studiestaden?
jättar av sten - symboliskt p &amp; vakt om Tysklands ära &amp; h frihet: Bland ~~Bugrastl kulturskatter glömde Tar man spårvagnen utanför Karlstor, man snart, att man gick på tredagar- kan man åka i ett sträck den underbart vackra vägen längs Neckar till Neckar- slagets mark.
Någon dag senare reste vi till Hei- gemund.
Då ar man på väg till Dils- berg, en otrolig liten stad, med 900 in- del berg.
*.
.
nevånare, uppe p &amp; en.
bergstopp.
Stads- Den gamla staden.
vid Neckar !.
- Där muren.
drar sig runt det lilla samhället lag den med sin langa gata, sitt gamla ytterst där kullens branta stigning g&amp;- torg.
Neckar brusade och sjöng, och över i platan, på vilken ' staden ar byggd.
uppe ' på höjden hade den.
kända teater- Endast en smal gångstig: finns det plats ' -, ' ' '
för utanför muren.
innan: ' sluttningen ' stupar nedåt.
Den branta vägen uppilt ' från bygden g a r i stark sicksacklinje, med underbara blickar ut över Neckar- dalen .och de blåa höjderna ..
Vi strävade dit upp i ' en ljuvlig efter- middags stillhet.
På spårvagnen till Nec- kargemiind hade extrablad utdelats med.
väldig fetstilsrubrik:.
D e u t s c h l a n d in d r o h e n d e r Krie-gsgefakr.
Uppe i Dilsberg var man väl ifriln, alla orosrykten,.
tä ' nkte vi.
Men på världshuset " Zur schönen Aussicht l1 utanför stadsporten kom man.
över oss.
Visste ' vi något om kriget, var det krigsförklaring?
Flamrnande, ' för- gråtna ansikten, skälvande röster och mitt i all ' ångesten stor jakt pil en förirrad höna mellan borden.
En ung dam satte s i g ned - vid skänkbordet ' och började snyfta överljutt, mitt ' emot henne slog en annan sig ned och gjorde säliskap.
Vi ' förklarade, att det ännu inget krig var därnere i världen, bara ildrohende Ge-.
fahr.
.
.
.
Men man visste bättre, i, Dilsberg.
D i vi ' trädde in genom stadsporten, stod urbefolkningen samlad * pil gatan.
Unga män, barn och gubbar, med liar på axeln, så som de kommo f r ~ n skörde- arbetet.
Innanför porten spikade en liBeamterii en kungörelse: K r i g s t i l l- s t å n d ä r p r o k l a m e r a t etc. Inte ett ord yttrades.
P5 den steniga, slingrande gatan med de bofälliga kors- virkeshusen som bakgrund stodo de fat- tiga männens tysta En garymal kvinna snyftade till ett enda tag.
En ung gosse mitt framför mig hö11 i ett fast.
grepp de båda liarna över sin axel och s&amp;g och såg på den storhertigliga kungörelsen.
a.
2.
.
En mera välklädd mansperson,.
trolige * Dikberis skollärare, steg äntligen fram och bröt tystnadeq.
Mobilisering ar inte krig, inenade han - som vi -, men.
l l i natt yhknar d e n tyske Michel upp, han sover över h v u d inte sil som förr!
(# Vi sökte .oss.
.fram genom den lilla os&amp;molika staden.
Gödselhögarna dof- tade, hönsen spetade kacklande omkfinng och en munter svart get hoppade fram och bekantade sig med oss.
Trasiga och smutsiga ungar samlade sig i skocka ' r för att titta på främlingarna.
~ ä stad&amp;nifkn.
i rasat och från den gamla b&amp;8t-; inek tornaltan öppnade sig blil lointaiher, ' va- giga höjder .och kullar, som drog6 " sig.
.
.
bort i gyllene ' aftonljus, och .nere ' i dalen ~ e c k a r s siiverväg.
.
En.
idyll.
.
där krigstillstånd proklamërats.
Vad visste.vi annu om allvaret a v d e t hela, när vi dagen därpå reste t i l t ~ a n n -.
heim för att K.
J, skulle f3 se ' Rhein!
Hon f i c k se den - mellan de eskorteran- de soldaternas bajonetter och utan att få stanna ett ögonblick under passerandet av ~ h e i n b r o n.
(u Das geringste Stillstehen wird streng bestraft.
o) Vid brohuvudena glänste gevärsmynningarna mot oss.
Vi började första att det var allvar.
o c h mobiliseringsordern hade kommit.
Vi förstod.0 fullkomligt,, att det var all- var, när ' vi inte kunde komma loss från Heidelberg.
Alla förbindelser avbrutna, endast militärtag och militärtåg i oandliga räckor.
Pil gator och vägar byggdes barrikader av soldaterna för att hindra spionbilerna att passera.
Vilda rykten korsade varandra.
En fransk flygare ned- skjuten i Neckargemund, k; ng Peter med 20,000 man tillfångatagen av österrikarna, 80 .miljoner i franskt guld, packade i ' ' - ' ' ' '. '
.
.
.
282 ' HERTHA konservdosor för att smugglas igenom till Ryssland, beslagtagna.
Vi behövde knap- past extrablad, ' ty alla.
nyheterna servera- des kryddade på Scheffelhaus till frukost, middag och kväll: En skön morgon satte W i t h e ~ fram frukostbrickan i pergolan med budskapet: 0 E n g l.
a n d m a c h t m it! "
dens tun- den kände man sig nästan helt tysk.
Men inne i 1lRitters " välvda gamla matsal hade.
den myndiga uppasserskan tidigare en kväll slängt fram ett av de * första krigsbudskapen med ett: l1Es g i e b t eine grosse Schweinerei - es g i e b t einen Wel ' tkrieg!
l1 Dagarna gingo, underbara sommarda- gar nied sol och all naturens frid i de stora skogarna, over de blaa höjderna kring Heidelberg.
Pa Scheffelhaus vor0 vi de enda gästerna, förutom en inkvar- terad ' lantvärnsman, som.
i all gemytlig- het upptagits som familjemedlem av värd- folket.
Inte sigo vi heller några.
främlingar längre på Heidelbergs gator.
Blott en ensam amerikan p i kafé Krall, som pA aen mest utdragna amerikanska bittert beklagade sig.
för värden över sin ofri- villiga fångenskap.
.. Och inte ett meddelande hemifrh!
Allt avskuret, allt avstannat.
Endast dessa oändliga tiig ai.soldater, somagingo, gingo och .gingo, vart?
Det visste de ej själva.
Det blev som .ett lufttomt rum, det var som kvävning, .som fysisk smjirta.
Sa äntligen.
möjligheten att resa!
Aten bara till Mannheim, for att f4 nödiga papper från svenska konsulatet, förklarade man på Heidelbergs itBezirksamta.
Och dit ville vi minst av allt, vi hade sett till- räckligt om mannheimarnas främlingsfient: Iigliet i tidningarna - och passagen över Rheinbrucke hade vi i färskt minne.
Till Mannheim kommo vi emellertid pil Klein bahn ", statsbanornas tåg gingo alltjämt inte.
På svenska konsulatet satt en ung man, som befanns vara svensk men som inte ansåg sig kunna intyga, att v i vor0 sven- skor.
Telegrafering till svenska legatio- nen i Berlin, en hel dags uppehåll, änt- ligen intyg fran konsuln att vi vor0 svenska undersiitar och så i väg från Mannheim, dar vi haft den utsökta er- farenheten att förföljas av en alltjämt växande skara gatungar, som i foster- ländsk harm titulerade oss Gpionenll.
P i väg, norrut, mot Sverige.
Det kändes knappast som verkligt.
Alla rad om att stanna ännu några dagar, iltills det blev bättre ', förkastade vi.
Ah, att endast sitta pil ett tig mot norr.
Hamburg och över Danmark är enda vägen, hade man sagt oss p i konsulatet i Mannheim.- Samma besked hade vi fatt i Frankfurt.
En tidig moigon sitta vi således pil I persontaget fran Frankfurt med biljetter till Hamburg på fickan.
Hur långt skulle vi komma den dagen?
.
Vi kommo till Göttingen kl. 11 på kvällen, efter femton timmars järnvägs- färd.
Hur manga militärtag hade vi mött under vägen, med lövprydda vagnar och hurrande soldater!
Med nagon kvarts timmes uppehåll mellan varje gingo dessa laster av mänskor oupphörligt - mot väster, mot gränsen, mot de slaktningar vi nu börja.
få underrättelse om.
Det var beundran och respekt, som dessa män ingåvo.
Det lugna, fasta ut- trycket, den starka tillförsikten, ordningen, precisionen av, det hela. '
H E R T H A '.
283 I --.
q c h det.
goda humöret!
Det var inga stunder.
Kejsar Wilhelmskanalen.
Tåget nedslående saker, som lyste i kritskrift, stannar, vi se en kolossal järnvägsbro på.
höga pelare över glittrande vatten.
Alla.
på vagnarnas utsidor.
11 Rundreise.
Paris-Petersburg uber ur tåget!
Befallningen är kort och be- Londonll,!
l Französische Rothosen werden stämd.
Allt, gepäck måste medtagas, och. '
gebugelt (1, Wilhelm der II, Kaiser von tåget är alldeles tomt, nar det långsamt Europall.
Man .log, även å t.
överorden.
angar i väg över den nu för Tyskland Det var man; som behövde allt .vad de mera an någonsin.
dyrbara kommunika- ägde av b o d och hopp, som skrivit det, tionsleden ' .över vattnet.
- mot dem stod ju ' nastan hela Europa.
.
Vi sta dar med .våra tre tunga hand- vid de många- kappsäckar.
.
Hur lang!
att gå?
Tre PA de långa stationerna, dar vårt tag höll; hade Röda kvarts timme ungkfär sandig väg till korset förplägning f ö r.
soldaterna.
Vi färjan, omöjligt helt enkelt.
.
.
Räddningen kommer i form a v en för-.
.andra fingo se oss om hur vi kunde få ' oss nagot att äta, all vanlig servering var tjusande ' ung fru.
med en liten sagoprins borttagen.
Men av de kolossala bergen i blA sammetsdrakt vid handen.
Det är av Ilbelegte Brötchen " fanns nästan alltid överstelöjtn8ntens fru i, Rendsburg, som något .. kvar, nar.soldaterna fatt sitt, och har e n.
beställd vagn till mötes, och gav man da nggot Ilfur ' s Rothe Kreuz " hon tar.
de tvi okända svenskorna med kunde ' man rädda åt sig en.
skinksmörgås gepäck ' och allt i sin .vagn.
Vi kommo.
och en lemonadflaska - om man .inte verkligen i tid över pA.
' andra sidan.
SA är ' det visitation före gränsen.
En som dryck föredrog en mugg kaffe ur de stora såarna, som ständigt.
påfylldes.
uniformerad individ med revolver i hand I bomullsklänningar och stora förklä- befaller oss att stiga ' ut, taga med allt.
den stodo damer av alla åldrar bakom vart gepäck och öppna det.
Vi .ha mas- borden och skotte serveringen, raskt gick ' sor av dyrbara papper, som kunde bli det undan.
Gamla distingerade herrar missförstadda, men faran drar strax förbi.
.
hjälpte till.
Har kommer en ' med en spann En svensk dam, tillfällig reskamrat, sträc- kaffe, ~lwunschen Sie? "
fragar han frynt- ker fram sitt pass, och den uniformerade, ligt och höjer den upp mot kupéfönstret.
sannolikt utled pH visitationer, lämnar, oss Unga flickor springa längs tåget.
med i fullkomlig fred.
.
.
11 Liebesgabenll At.
soldaterna, cigarrer, Och så äro vi över på danska sidan.
.
vykort, frukt.
Jag får i .förbifarten nagra Vi räcka varandra händerna till ett fast härliga plommon och aprikoser för en handslag.
De sista tre tyska soldaterna.
blank slant till Röda korset.
med gevär för fot försvinna ur sikte, och .SA går det i långa dagsresor, med tåget rullar fram över dansk jord.
kvarter varje natt på ett nytt hotell.
, I Danmark - och ändå inte det Dan- Göttingen, Hamburg, Flensburg, Frede- mark vi.
äro vana vid.
Köpenhamn är ricia -- men d å äro vi också i Danmark.
ej att kanna igen.
En tyst stad,, där all- Memma, tycka vi!
.
varliga mänskor sta stilla bredvid var- .Innan dess Ila vi haft nAgra spännande andra utan att byta ett .ord inför de spi-, '. '
' ' '
284 ' - H E R T H A kade krigstelegrammen.
En bekliimmande stad, där man har svart att andas.
Till Malmö gå endast tre båtar om da- gen.
Vi ta sju-biten .på kvällen, men färden är längre än vanligt.
Eti underlig gir ur kursen, s i slår biten back i halva Sundet, en liten svart motorbit hiller upp vid sidan - det är.
minlotsen, som lämnar oss.
Ljuskastarnas stralflöden korsa den mörknande vattenytan.
Ljusen på.
svenska sidan bli flera och flera.
Landgången har hakats fast.
Stadsbu- det fragar på bred, trygg Malmöskånska vilket hotell vi ska till, och plotsligt fal- ler det oss.
in, att hädanefter kunna vi tala svenska högt och oförskräckt.
Elkn I (leman.
Arsta har nu skickat ut sin prydligt i1,iustrerade katalog på svenska och tyska språken.
Ett närmare omnämnande måste uppskjiitas till Herthas nästa häfte, vi vilja nu endast påpeka, att den intressanta lilla publikationen kan rekvireras frin Arsta, Baltiska Utställningen, Malmö, eller från Fredrika-Bremer-Förbundets Byri, 48 Kla- rabergsgatan, Stockholm, till ett pris av 35 öre.
Hollands kvinnor.
I ett meddelande, daterat Rotterdam, 10 aug., skriver Martina Kramers följande om de holländska kvinnornas verksam- het i dessa dagar.
K vinnorna i de av kriget hemsökta länderna måste avundas oss, som äro befriade från dess gissel.
Vi där- emot följa med den djupaste medkänsla mödrarna i de stridande nationerna i deras oro och fruktan för sina kära.
Om kvinnorna tillates ha en röst med i folkens öden, för visso skulle de göra en anda på kriget.
Holland har icke krig, men då mobi- liseringsordern kallade, förnummo vi oron och verkningarna av den finansi- ella krisen lika fullt.
Den aktiva delen av den manliga befolkningen har plöts- ligt ryckts f r h arbeten och yrken, och de händer, som vor0 färdiga att inhksta skörden, ha måst gripa till .vapen för att försvara våra gränser, alla internationella förbindelser äro indragna och landet ar lämnat åt sina egna resurser.
Kvinnorna ha visat sig vuxna situa- tionen.
Våra organisationer ha nedlagt allt ar- bete för egna uppgifter och uppmana sina medlemmar att offra tid och krafter till det.
allmännas fjanst.
S i har det kvinnliga rösträttsförbundet med ens upp- hört med insamlingen av namnunder- skrifter för en nationalpetitior.
om politisk medborgarrätt p i samma villkor som för män och uppmanar alla sant med borger- ligt sinnade rösträttskvinnor att stalla upp sig till fyllande av de luckor, som mobiliseringen åstadkommit i de produ- cerande arbetarnas led.
Detta ar natur- '
H E R T H A 285.
ligen icke någon lätt sak, vem som helst hjälpkommittéerna.
Första dagen Rotter är icke lämplig för vad arb$e som helst, dams kvinnor hö110 sin hjälpbyrå öppen ' hur stor villigheten an nia vara ..
Nu .ar inskrevos 300 arbetssökare.
Det är att hoppas, att kvinnorna det de kvinnliga organisatörernas uppgift i alla större stader att placera varje villig skola på ett tillfresstallande satt kunna hjälpare på den rätta platsen och att utfylla de franvarande männens platser.
vaka ' över att livsrnedelstillförsel och Och det ar bättre än att .som ' förr, på.
kon~munikationer fungera så tillfredsstal- våra mormödrars tid, sitta hemma och,.
.
lande som möjligt, att b:igerier, speceri- bedja och gråta.
Men mitt bland.våra egna bekymmer affärer och mjölkbodar, post och spar- vägar och alla samhallsfunktioner hållas och nya plikt &amp; glömma vi icke för ett - ögonblick våra systrar i.
' andra länder giende.
Här finns naturli&amp;tvis tusentals arbets- och - deras långt större sorger .och be-.
.
lösa man och kvinnor och våra all- kymmer; vi tanka på dem med den var- männa hjälpkommittéer ha att sörja för maste sympati och mottaga med glädje.
.
dem alla.
De som begära lön sandas varje underrättelse on1 dem.
till de kommunala byråerna, de andra, Med systerlig halsning som lämna kitt arbete agratis, fördelas p i Marfina G. Warners.
föreningen Röda korset och.
de tillfälliga ', ' ' i Notiser från bokvärlden Politiska essayer av Rudoq Kjellin.
Första samlingen.
' Hugo Geber 1 9 1 4.
Kr.
3: 50.
" Vilken.
skrivkunnig som halst, som kan läsa ' utländska telegram, anses ha, le-, gitim rätt till den pythiska trefoten.
Endast vetenskapsmannens nötta stol får icke den- e na ara ' annat an i ironisk mening.
- - - I.
en tid, som eljest, i mindre viktiga ting, aktar vetenskapen över hövan, vill man rent utvisa vetenskapen från det viktiga område, dar folken avgöra sina yttre öden.
Allt annat ' på jorden - för att icke tala om Gud själv i himmelen - ' anses upp- låtet åt vetenskaplig forskning och fram- ställning; endast utrikespolitikens mark ar densamma undanryckt! "
.
Dessa beska .och mycket valbehovliga sanningar vågade prof. Kjellén obesvärat slunga våra tidningsskrhare och tidnings-.
läsare i ansiktet redan d.
8 januari 191 3, men satsen ar som gjord för innevarande ögonblick, vilket för övrigt kan sägas om hela denna av sakkunskap och spiritualitet flödande bok.
Den utgöres av samlade tidningsartiklar från de senaste åren, ' " spå- nor: ' från tillyxandet av ' det duktiga arbete, som heter " Stormakterna '?
och .som jag tidigare haft nöjet på det kraftigaste re- kommendera.
.
Samtliga dessa artiklar ha ' för närvarande fått en aktualitet, som bor- de kunna ge boken spridning aven i dessa moratorietider, nar vi som drakar " vakta det gamla guld ' '.
Det ar åtminstone guld vart att lära sig begripa något av &gt;) det som sker, i det som sker1).
Trots förfat- tarens blygsamma tal i förordet om ' !fal- ska profeter " firar hans politiska sakkun- skap h.är den sällsynta triumfen att helt enkelt verka profetia, och sådana artiklar.
.
,,
O H E R T H A.
- som exempelvis " Österrike på sin post " man genom Svenska Fattigvårdsförbundet.
' och " Tysklands ödestimma " laser man Den kostbara hvilan.
Dikter af Karin Ek.
- inte i dessa dagar utan en dallring av Sidhani, livets mening av Rabindranath Ta- rörelse.
Ett exempel från april 1913 må gore.
Övers.
av August Carr.
- Politik och sanning.
Ett modernt symposion av G. Lowes tala för sig självt: " Nar ödestimman ar slagen för ett folk, Dickinson.
Övers.
av Kr.
I. Anderberg.
- då finnas tvenne möjligheter: att resignera Maria Magdalena.
Drama av Maurice Maefer- eller att handla.
- - Vad innebar linck.
Övers.
av Hugo Hultenberg.
det senare för Tyskland?
En fruktansvärd Hugo Geber: Politiska essayer.
Studier till anspänning av.
alla krafter, ett prov var- dagskrönikan (1907-1913) av Rudolf Kjell&amp;.
till knappt någon tid eller något folk sett - Första samlingen.
I n t e r n a t i o n e l l politik maken: ett krig på flere fronter, icke och g e opol i t i k.
- Mormonerna.
Deras ur- successivt som i Bismarcks dagar utan sprung och historia av Eduard Meyer.
Övers.
' - samtidigt som i Fredrik den stores, och detta i vår tid med .det intensiva ingri- pande ' i alla levnadsförhållanden som ett krig nu innebar.
", Lydia Wahlsfröm.
Insända böcker.
P.
A. Norstedt &amp; Söner: Firman Abergson av Erik Fahlman.
- Fattigvårdsm&amp;t.
Referat utgivna av E. Waldenström och S m e Norr- av August Carr.
, Albert Bonnier: Atta manader i rysk fång- enskap av Wolfer Sfenback.
(Ur det moderna samhällslivet.
Ny serie.
2.)
Evang.
Fosterlandsstiftelsens förlag: Ur livets brunn.
Bibelsånger av E.
G. Bohman.
- Trosvittnen i gamla testamentet.
Skild- ringar och betraktelser av Fr. Sandberg.
An- dra delen: Mose.
- aml la testamentet i anslutning till bibelkommissionens norrnalupp- laga av år 1903.
Reviderad övers.
av J.
.N.
Serner.
Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av Fredrika-Bremer-Farbundet.
Redaktör: Ellen Kleman.
Förbundsmedlemmar erhålla tidskriften till ett pris av kr.
2: - varvid prenumeration sker ' direkt.
genom Fredrlka-Bremer-Förbundets byrå, 48 Klarabergsgatan, Stockho !m.
Icke- förbundsmedlemmar prenumerera å närmaste postanstalt eller i bokhandel.
Pris för postupplaga: l /, år kr.
5: -; l /, år kr.
275.
- Lösnummer 35 öre.
Redaktion o c h ex- pedition: 48 Klarabergsgatan ' 1, Stockholm.
Redaktionstid: måndagar, onsdagar och fre- dagar kl. 1-3.
Allm.
T.
4850, Riks.
2762.
Expeditionen: kl. 11-4 varje sockendag.
A h.
T.
48 16, Riks.
27 62.
Annonsering genom F. Englunds Boktryckeri, 40 Drottninggatan, Stockholm.
Fredrika- Bremer - Förbundets By ra, Upplysningsavdelning.
489 Stockholm 6.
Platsf örmedlingsavdelning.
Allm.
Tel. 48 50, Rikstel.
27 62, Allm.
Tel. 48 16.
Fredrika-Bremer-Förbundets Sjuksköterskebyråer.
- i Stockholm: Tunnelgatan 25.
Allm.
Tel. 82 1 1, Rikstel.
68 98. i G6teborg: N. Fogelbergsgatan 5.
.Rikstel.
61 87. '
i;
Inkokn ingsapparater w från kr.
7:- Fare Ko.nservglas Lugea dej, pojke! '
pr styckg Det går på ett par minuter ' finnes ständigt i lager.
I Specialpriskurant sändes pA begäran.
.
Johan.na Brunssons Praktiska Konstvavnadsskola Kungsgatan 70, Stockholni MUSQVARNA SYMASKIN.
Förrndnliga afhetalningsvil~or mottager elever och meddelar undervisning i alla sorters - Prospekt.
pti begäran.
- konst- och enklare vävnad.
Bestallningar otfiing A alla slags konst- och enklare viiv- under.
Hist:i kvnlitb.
Billigaste pris.
Vëvstolar med tillbehör samt G r n e r tillhandahtilles.
träder med vivars uppsiattande i hemmen.
Bi- Bcstillnings- och föriiljningslokaler: 70 Kungsgatan 50 A.llm.
437 - Riks Norrni.
363 I Klarabergsgatan 21 Allm.
10159 50 A.-B.
Nordislla ' Kompaniet.
~extilafdelnia~en Thyra ~rafskörn, ~tockh&amp;n Permanent ' utställning a " färdiga och påbörjade arbe- ten samt material.
Rad vid inredning av vaningar m. m. Vnde.rvisnin &amp; .i Italiensk spets- och annan konstsöm.
.
Ständigt p3 lager daitil1 hörande material: Svensk, Fransk och Bömisk Spetstrad.
Rikhaltigt urval av Spetsmönster .. 40.
FOR KAPITALISTER, särskilt fruntimmer, har det länge varit ett önsknings- mål att kunna överlämna vården av sina värdepapper och skötseln av sina affärer åt någon person eller institution, som med absolut saker- het förenade punktlighet och noggrannhet i utförandet av det anförtrodda uppdraget ävensom pisbillighet.
En sådan institution är * Stoekhoims Enskilda, ~ a n k i Notariatavdelning (Lilla Nygatan 27, expeditionstid 10-4),, som under garanti av Stockholms Enskilda Bank åtager sig vård och förvaltning av enskilda personers och kassors värdepapper.
Exempel 1.
Om en person hos Notariatavdelningen deponerar obligationer, in- kasserar Notariatavdelningen vid förfallotiderna kuponger och tillhandahåller deponen- ten influtna medel.
Vidare efterser Notariatavdelningen utlottningar av obligationer och underrättar deponenten i god tid, ifall en denne tillhörig obligation blivit utlottad, samt lämnar förslag till ny placering av det ledigblivna kapitalet.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatavdelningen, underrättar No- tariatavdelningen gäldenären därom att räntorna å inteckningarna skola till avdelningen inbetalas, varefter de medel, som inflyta, - till deponenten redovisas.
Vidare tillser No- tariatavdelningen, att inteckningarna bliva i vederbörlig tid förnyade.
Om en hos av- delningen deponerad inteckning genom underlåten förnyelse skulle förfalla, ersätter Stockholms Enskilda Bank .. därigenom uppkommen skada.1 Förvaringsafgift: 50 öre för år per 1,000 kronor av depositionens värde, dock ej under två kronor.
I par skss fBr endast 10 kr,I arv helt och hallet tillver- kade inom landet, kunna i afseende p9 konstruktion, hallbarhet samt lätt och tyst gangicke blott mäta sigmed utan öfvertriiffa afven de biista utliindska samt iiro oomtvistligen billiga i för- halande till sin kvalitet. '
På grund af att några stora sko- fabriker råkat i penningförlägenhet, har jag erhållit i uppdrag att realisera ett stort parti skor betydligt under till- verkningspriset.
Jag försäljer därför 2 par herr- och 2 par damsnörskor, i brunt e l h svart läder, högeleganta, af nyaste facon, storlek efter nr eller cen- tirnetePmatt.
Alla .4 paren kosta endast 10 kr.
Försändas pr efterkraf från d.
K L U G ER, Krakau Sebastyana 16, A 1888.
Ombyte och återbetalning medgifves.
48
.,j; ', ' 5- " - a.- ' .. ............
.z. *.
;, .i,!;; ~,~,.
" t:: ',!
: ä,- .....:,:, .&lt;T.
.
.
.
.
.
.
.
.,;, .... ..
i,.::, ..,,.
.
-.
i.
.
.
::, ..: '.
:.
.
.
.
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
. "
.
:.
.
.
.
.
.
a.::.
.
(,.
' I.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
, G, .-.
.
.
.
.
.
. '
.
.
.
.
.
.
'.
i.
, ...
:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
3.
L I. '
.
.
_ -.
.
.
.... -.
&lt; v.
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
&amp; i.
.
.
-.
_.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
:.
.
.
.
.
i.
.
.
.Li-,, - .i.- '. ' '.
.
s i '.
.
........ i.
.
::, ....
.
.
.
.
.-.,,.
-.
.
, .. i..
.
.
.
.
.
:.
.
.
.
' t.
',.
.
.
; .- -.
.
.
.
.. &lt;.
.
.
.
I.
.
.
.
.
.
.
a.
.
.
- I, -.
.
,, .. -.
.
.
.
.
;.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.. l. m ...
.
.
:.
.
.
.
i.
8.
" t,:: -.
.
.
-.
.
.
.
.
.
.
l.
.
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
. '
.
:.
:.
.
.
.
.
.
.
:.
.
:.
: '.
.
,.
.
,.
.
.
-.
.
.
.
.
_ _: I ' ' .s.
.
!
S.
.
s.
.
.
.
.
.
.
.- " I.
.
utmärka sig genom utom- ordentligt lätt g h g, my cket stor hastighet, korta nalar, stor hállbarhct mot slitning och stor spole.
Arbeta dar- för alltid till @ arens be- Etz svertsR syriiaskin
