# ID: svediakorp-per2690
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1914
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,489
# sentences: 957
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- - ..
.; ..
-.!
q, ~ R k ~ ~: i * i. i.
:!
.
~:.
z;. '
.
.
e: F ', L s: I.,, ~ -.
~: .,, ~; * - .:-.
.
* J .. - -- &amp; $, .-:; $; i:.
; .z; c::.
, .. ' f f &amp; s *,.
* .2-!
; Z, G ?-.
: .:.
,.
.
'.
z,.
--.
e..
..::.
.. .. - ...,.
&lt;.
,.
.....
.
.
'.
...
..: _:.
: -.
...
-.
.
....... .s ....:: ' .I_._, " &gt; C .d, " \ A.-.
.
n - r.
.
-. '
.
Skandinaliens störstalivförs&amp;ri&amp;bolag.
Å r 1913..
............ kar =lS % miiiloner h o r.
mieiPtPmst ....... ..................... ö v e ~ 8 mliilener krom Ilante- och byk ?sislrom~t ... r .............. ~ Y W !.f DUUOII~ h n ~ RRhviijad I M Ö n g ~ m m a;; -.
.
~vförsat~ii~&amp;mman vId h s i SM iver 255.8 ' mil~oner hnor.
16.
.
niillonw .LPOmr.
Samtliga tiiigaoga~ ca ......................... I tillg5nprna ingals aktie5garncs @ raatifonds~rb:nddser ii 800.000 Kr.
- ITII fihbingsägarie: kontant viiit .................. Ur.
I.OL9.6I.C: 80 iiil akthigarn$: utdelidag ........, ................,, 30.000: - Under dn ierksamiet har bolag et_ utbetalat ii11 försakringsagarne: ' - ' - vinst, U ............... ivor i9,000.000 Kr.
.
......... c i.roo.oao S..
b * !~zOQ-000 Dugliga &amp; &amp; anliga agenter antagas.
.l?
.
BOM U LLSVAFNADER.
Selma Lagerlöf en av de aderton.
u nder Svenska Akademiens tidigaste i f r h en o c h annan av ' det börande decennier inträffade ' det Diarkliga, adertonhundratalets fördomar.
att den lysande kretsen till följd av si- svenska Akademiens första kvinnliga na stadgars ordalydelse gick miste om ledamot.
i synlig måtto ar.
lika oemot- " en av Sveriges förträffligaste författare, sägligt som Anna Maria Lenngren " en berättigad att kallas klassisk ", för att an- av Sveriges förträffligaste författare, be- vända den första sekreterarens egna ord.
rättigad att kallas klassisk ".
Men i näs-.
Författaren i fråga.
var nämligen en tan allt övrigt stå de båda som, motsat- kvinna.
Rosenstein och de övriga gus- ta poler.
Den enas styrka ar det strängt tavianerna insågo mer än väl förlusten, begränsade, det epigrammatiskt tillspet- mm tiden.
var ej mogen för något hög- sade, hon ser sin värld i nyktert.
dags- re an en bokstavstolkning av Gustav den ljus, med klara och fasta konturer, 8ch tredjes bestämmelser, och akademien får fram den konstnarliga bilden i nig; m.&amp;ste nöja sig med att räkna Anna Ma- ra mästerligt enkla .rader.
Den andra ria Lenngren som sin osynliga leda- är ett fantasiens söndagsbarn, med slag- mot. '
ruta för dolda rikedomar och oanade Det århundrade som förrunnit sedan djup.
hennes värld ar sagans och sag- dess betecknar .lyckligtvis ett gott stycke nens; som i sitt teckenspråk speglar get vag till avhjälpande av den " orättvisa ", outsägbara.
Motsatta poler och likväl stli1l - det medger Rosenstein i sitt ' fö- äkta kvinnliga snillen båda!
Den dag, då Selma Lagerlöf inträder.
reta1 till fru Lenngrens dikter - kvin- nokönet " icke utan skäl klagar över ".
i de - adertons krets, kommer att bli en Ett lysande bevis därpå ar Svenska Aka- bemärkelsedag i den svenska litteratu- demiens senaste inval och i nästan lika rens historia.
Den blir tillika en hög- hog grad det enstämmiga bifall som från, tidsdag för.
oss alla, som fröjdas åt alla ledande hall halsat detta val.
Nu varje tecken ait föråldrade skrankor bör- s h a l som .första gangen Nobelpriset ja falla och.
kanna sjalen vidgas - av tilldelades.
en svensk författare ' ar det stolthet och.
glädje vid vajrje ' nytt bevis tydligt, att akademien har hela landet p &amp; att Sverige raknar en av sina dött-.
.
med sig i den hyllning, som dess be- rar i ledet av sina främste.
slut ' innebar.
Tiden har ' verkligen växt &amp; yii ~t$otzh ' ufvud. '
' " '.
. '
d..
...
.,.
Kvinnornas slott.
II.
Jag roade mig en dag pA Arsta med att stå nere i utstallningshal !en mittemot ' ingångsvalvet och betrakta - dem, som komrno för att bese utställniigen.
Jag lade - därvid marke .. till att nästan alla blommor, som äro placerade övera !lt, med sitt, det ser man vid första ögon- kastet, systematiskt och överskådligt ord- nade utställningsmaterial genast friin början förmår fängsla uppmarksamhe- Sociala avdelningen.
gjorde p5 precis .samma satt: de gingo inte direkt ned i hallen, iitan först stan- nade de däruppe under valvet och togo sig en ordentlig överblick ut över salen, och först nar de stått så en stund gin- go de ned.
Det ar verkligen sa, att ut- ' stallningshallen med sina val avvägda proportioner, med sina höga och djupa fönster, med sina !ugria färger, som har och dar förstärkas genom de många ten.
Man kan helt enkelt inte låta b !i att stanna däruppe i valvet och njuta av det enhetliga och konstnärliga intryck h.allen gör.
Så ännu en sak.
Det finns etf fel, som ofta vidlåder utställningar och som gör att de, som besöka dem, genast från början kanna sig avskräckta.
Det ar helt enkelt det, att de verka s2 stora och vidlyftiga, att Askådarna kanna sig
e H E R T H A livligt övertygade o h omöjligheten att, kunna se igenom allt det som finns framför dem.
Det felet har lyckligtvis inte Arsta.
Gång p å gång ha de olika kornmitteerna .klagat över att tiden för utställningsarbetet varit så knappt till- mait, att d e inte hunnit åstadkomma vad de skulle kunnat, i f d l de hade haft län- gre tid - på sig.
Denna klagan.
verkar emellertid alldeles obefogad.
Ty just sfidan som.
utställningen nu är, .gör den ett intryck akt vara.
så precis lagom; att ' - - 245 ende svanger om på klacken och så fort soin möjligt skyndar ut ur Arsta utan att ha tagit den minsta kännedom om vad.
som finns därinne.
Som de emel- lertid.
flistan alla se ut att tillhöra den kltegori mycket ungt unga.
herrar, som anse sig redan vid tjugo å r ha trängt an- da ned till botten, av kännedomen om kvinnorna - och som äro bergfast over- tygade.
om att de veta al3 om.
oss och våra förhiilanden oändligt mycket bitt- re an vi själva, så taga vi deras över- - ' Yrkesstatistiska avdelningen.
den verkar ti !lrackligt rikhaltig.
för att inge askådarna lust.
att stifta narrnare be- kantskap,.
medan den p3 samma gång inte ser s i alltför överväldigande ut, att den genast vid första ögonkastet av- skräcker trötta u !stä!
; lningsbesökand~ från till och med ett försök att tillgodogöra sig vad den bjuder pil.
När alltså Ar- stas maaga gister stått däruppe under valvet en stund och fått en överblick av hallen och dess utställningar, gå de näs- tan alla med få undantag de.
två traplp- stegen ned och börja ett närmare skär- skadande aY tabeller och kbum m. m.
Dar finns naturligtvis en och annan, som.
med ett.
överlägset och ironiskt le- S Lat-ariniiqrnas ålderdomshem.
.
.
lagsenhet med ro och låta dem gå, följ- da av den .vissa förhpppningen, att livet självt förr eller senare med eller- mct deras vilja kommer att.
tvinga på dem en del kunskaper om oss,.
som - åtmin- stone i någon min skola rubba deras överlägsna säkerhet.
DA noggrann redogörelse över planen för de olika kommittéernas utställningar redan.
lämnats i Hertha, skal ' l jag här endast ' uppehalla.
mig .vid ett och annat, som särskilt @ kallar uppmärksamhet.
Främst i fonden .dominerar Fredrika- Brerner-.Förbundets utstälhiing med Qvarnströms Fredrika Bremerbyst på m pkdestal framför estraden och.
Söder-,
marks kända porträtt av Fredrika Bre-.
mer mitt p i fondväggen.
På själva .estraden star en antik mahognymöbel, bord och fåtöljer, och på bordet ligga jämte ett portrattalbum alla förbunds- - sk&amp;eiser till k. m:t, olika ämbetsverk - och kommittéer ' m. m. Nar man blädd-: rar i denna digra handskrivna bok, får -: man ett mycket starkt- intryck av förbun- dets mangsidiga verksamhet.
Skrivelser- h a beröra nämligen frågor av de mest vitt skilda slag, fran kvinnors löne-, ar- bets- och ptbildningsförhiillanden inom ett flertal yrken och tjänster till kvinnors röstratt och valbarhet, målsmanskapet, den .allmanna folkpensioneringen m. m.
Det ar av stort intresse att har fil till- fille att i ett sammanhang läsa igenom alla dessa skrivelser, ty de.
utgöra i sig själva nästan en rekapitulation av de gångna Arens viktigaste skeden inom den - svenska kvinnorörelsen.
' De grafiska tabellerna över förbundets verksamhet i fraga om stipendier, låne- förmedling, sjuksköterskebyrå och sjuk- kassa tilldraga sig stor uppmärksamhet.
Särskilt den mycket åskådligt framstall- da stipendieinstitutionen kan inte.
annat än inge respekt för förbundets insats, n5r det galler utbildning av dugliga och för s i n blivande verksamhet kompetenta kvinnor.
På borden under tabellerna ligger en samling mycket vackra foto- graf ier f rån Rimforsa lanthushållnings- skola, av vilken det dessutom finns en synnerligen va1 gjord modell, och i en hylla mellan dem stå ' de tjugotvå år- gångarna av Dagny.
Förbundets utställ- ning ar vad ' bokband och dylikt betraf- far ' hållen i en fin bl &amp; färg, och på pi- lastrar .runt estraden stå stora hortensior. '
' ' Vad som näst efte; Fredrika-Brerner- Förbundets utställning drar uppmark- samheten till sig, det ar de runt hela hallen löpande lagbanden, A vilka man kan avläsa de svenska kvinnornas stall- ning inför lagen allt i f r h landskapsla- garnas tid och anda till vara dagar.
Textningen, som troget kopierar de res- pektive kallornas stilar, ar synnerligen vackert och omsorgsfullt utförd ' i guld.
Onskligt hade dock varit att det hela för tydlighetens skull hade kunnat göras något större.
Nederst gar det gröna bandet för den gifta kvinnan, överst det mörkt röda för den ogifta, och däremellan löper det grila, symboliserande mannens måls- manskap, vilket troget följer de gifta kvinnorna tiderna igenom för att endast slappa dem vid en eller annan sarbe- stammelse, sasom da de exempelvis l874 erhöllo förvaltningsrätt över egen ar.- betsförtjanst.
Man lägger genast mar- ke till hur fyllt det gröna bandet är i tidernas början och hur tomt det röda anda fram till 1500-talet.
Då först bör- ja lagstiftarna att agna den ogifta kvinnan någon egentlig uppmärksamhet.
Sedan blir förhållandet omvänt.
Ju nar- mare vi komma vår tid, desto mer blir det den ogifta kvinnan, som erhåller den ena fri- och rättigheten efter den andra, och först i andra rummet kom- mer den gifta.
Det ar onekligen med blandade känslor en kvinna från i dag laser alla dessa gamla lagar, enligt vil- ka den gentemot mannen ratklösa hus- trun ansågs som " basta ting i bondes bo ', o. s. v. Och nar man kommer till husagan eller till hustrun, som om hon varit sin man otrogen pil hans föran- '
staltande kunde dömas " kvick i jord ", da kan man ' inte annat än hysa en stil-.
la förhoppni~ig om att manniskorna då liksom nu vor0 ' en aning bättre än vad man av lagarna att dima kunde tro.
Lagbandet avbrytes har och dar av de fjorton.
stationerna, vilka behandla de viktigaste epokerna i kvinnornas lagliga i v.
~ l a n d dessa markas giftorätten och dotters arvsrätt ' enligt landslagai na, hus- frudömet (som totalt g1ömd.e~ bort vid målsmanskapets fastställande 1734), gifto- mannaskap, giftorätt, och arvsrätt enligt .Magnus Erikssons stads:ag, målsmanska-.
pets stadfästande 1734, gift och ogift kvinnas näringsfrihet, myndighetsb1ivai1- dets olika skeden, ratten att avlägga mo- genhetsexamen, gift kvinnas förvaltnings- rätt över egen arbetsförtjänst, gift kvin- nas ratt till egen debetsedel.
m. m.
Kvinnans rättsliga ställning komplelte- ras med de komparativa tabeller, som kornmittin låtit utaibeta över kvinnors stallning inför lagen i andra länder.
Un- dersökningen.
.omfattar Sverge, .Norge, Danmark, Finland,, Tyskland, Ryssland, Holland, England, Belgien, Frankrike, Österrike, Italien, ~khweiz, Förenta Sta- terna, Kanada.
och Argentina. '
De fyra tabellerna behandla: kvinnors arvsrätt, ogift kvinnas myndighet, gi; t och ogift ' kvinnas mödraratt och kommunal rost- ratt och valbarhet för kvinnor; Inte blir man vidare glad till sinnes inför dessa ' tabeller.
Ty de ge oss Ove- dersägliga bevis för att flertalet landers kvinnor ännu ha en lång och stenig vag att vandm, innan de ens kcmma dit dar vi stå.
Vad som dock mest - ' faller i ögonen ar den grafiska framställnin- gen.
av .kvinnornas mödraratt.
I alla P - ' länder med undantag.
av Schweiz och.
tretton av trettiofem stater i Förenta Staterna s a k n a r g i f t m o d e r a l l l ' a g l i g b e s t ä m m a n d e r ä t t söv- e r s.i n a b a r n.
.Lika påfallande olämplig; som - den g i f t a modern ty ' c- kes vara inför uppgiften att handha sina barns intressen, lika påfallande val ut- rustad och lämplig för samma uppgift tycks däremot den o g i f t a vara, ty hon har i rikaste " mått blivit tilldelad ensam och fullständig bestämmanderätt.
över.
barnen.
Nar ' barnen äro en heder - för mor och far, da .är det !fadern en- sam som svarar för dem.
Nar barnen, enligt .alltjämt gängse obarmhärtiga fö- rastallningar, äro en skam för de för- äldrar, .som bragt dem ' till .världen, då ar det modern, som ensam får stii ' för dem.
Denna tabell borde verkligen ge kvinnorna en hel del att tanka på.
Så vida de inte resonera Som den.
eleganta och välmående dam, som efter .att ha iihört en förklaring över tabellen ytt- rade: " Ja, vad ska egentligen lyck-,.
ligt gifta kvinnor.
med bestämmanderätt över sina barn att göra! "
Hon glömde.
helt och.
hallet, ajtt för de lyckliga.
ha lagarna ingen betydelse.
Det ar först.
där olyckan drabbar, som lagarna traf- fa.
.
Dessa tabeller ha siii plats på fond- väggen till vänster om Fredrika-Bremer- Förbundets &amp; ställning.
Till höger om deima hänger en porträttsamling av man, vilka varit verksamma när det.
gällt lagändringa; .till förmån för kvin- norna.
Dar markas Oscar l, Lars Jo- han Hierta, S.
A. Hedin m. fl.
.Dar lagbandet upphör vidtar vårt nar-.
maste önskemål, d. v .. s. den politiska ' '
röstrattx och valbarheten, representerad av Landsföreningens för Kvinnans Po- litiska Röstratt utställning.
Den gör ett synnerligen rikhaltigt intryck.
Först och fra.mst märkes den stora kartan över Sverge, dar ' alla de 203 röcträttsförenin- garna, sammanljundna med varandra, bilda liksom ett gyllene nat över landet.
I högra nedre hörnet finnas detaljerade uppgifter om föreningarna.
PA bada si- dor om kartan äro alla de länder an-, givna, som tillhöra den ' internationella alliansen.
De länder, där rösträtten re- dan ar.
ett fullbordat faktum, lysa ge- nast både anhängare och motstandare i ögonen genom sin gyllene.
beläggning.
I jämnhöjd med kartan finna vi p2 den ena sidan ' en tabell över de Berg- manlosterbergska samhallskurserna, som redan röra ' sig med sa aktningsvärda siffror som 497 föredrag inför samman- lagt 26; 267 ahörare, samt p5 den andra en tabell över alla de.
många samhälls- kurser och studiecirklar, som ' dels L.
K.
P.
R.
.och dels de ' olika lokalföreningar- ns anordnat.
Under kartan utvisa oli- ka grafiska tabeller voteringssiftror cch antalet propositioner och motioner om kvinnoröstratten i riksdagens båda kam- rar samt L.
K.
P.
R:s utveckling un- der de gångna tolv åren, därvid man framför allt faster sig vid slutsiffrorns: 203 lokalföreningar med tillsammans 1 7,000 medlemmar.
På bordet ligger inbunden all av för- eningen utgiven litteratur, s4som flyg- b !ad, artikelserien, minneslistor, Rösträtt för Kvinnor, samt fem stora a !- bum.
Av dessa fangas intresset främst av det album, som åskådliggör all den sociala .verksamhet de ' olika röstrattsför- eningarna var och en på sin ort tagit initiativ till, och i ett annat album åter- finner man alla föreningens skrivelser och resolutioner i sociala och kommu- nala ämnen.
Landsföreningens utställ- ning visar oförtydbart, att jämsides med arbetet för kravet p i full politisk med- borgarrätt At Sverges kvinnor utövar föreningen en synnerligen kraftig och mångsidig upplysningsverksamhet, som har till mal att bereda kvinnorna at: ratt handha och utöva sina medborger- liga rättigheter.
Eja, vore ' vi dar!
Frin röstrattsföreningen fortsatta vi så vidare genom den Sociala avdelnin- gen.
Först beskåda vi vara tolv kvin- nor i Kungl.
kommittéer, därvid vi sar- skilt lägga märke till.
Sophie Adlerspar- re sasom den.
första på detta område (1885) samt dr Valfrid Palmgren och Fröken .Marie Louise Gagner, vilka er- hallii uppdrag att göra självständiga ut- redningar.
Så gA vi vidare till de attio- sj u kvinnorna inom st.adsfullmaktige och iinna, d2 vi bladdra i förteckningen över dem, att de redan i rätt st3r ut- sträckning befunnits värdiga och lamp- liga till erhallande av förtroendeupp - drag.
Och de sit !a inte uteslutande i nykterhets- och barnw~; dskoinmittier, utan de ha också redan trangt in i be- redningsutskott och dra tse1kammare m. m. MAnga av dem äro dessutom ord- förande, sekreterare och skat:m % a; e i sina respektive institutioner.
f e kvi .. n - liga stadsfulln~äktiges m3tloner ha sam- .manförda redan vuxit ut till en ganska diger volym.
De flesta handla, s o x nästan sjalvfal !et är, cm inskr ': nkn ' iizar i rusdryckshanteringen, om b.xnnvård och sådant mera, men dessutom finns ' '
H E R T H A dar motioner, som röra sig inom en hel.
del olika kommunala omraden, fran renhållning och andra ordningsfrligor till rent estetiska .önskemål i fråga om bevarandet av gamla vackra stadspxti- x, m. m.
På väggen ovanför stadsf ullmak lige hänger en roligt gjord framställning FV kvinnorna inom de kommunala för trcen- deuppdragen.
under Aren 1909 och 1914.
P i en ' ivrig motståndare till kvinnorna " utom hemmets sfär " bör den frukl tansvärda stegringen i - antal verka syn- nerligen nedslående. '
- Inom fosterbarns- nämnden satt t. ex. år 1909 en (l) kvinna, medan dar nu ' finnas 154, fat- tigvårdsnamnderna raknade då - 14, nu 216 kvinnliga medlemmar, och barna- vårdsnämnderna då 21, nu 149 kvinnor,.
o. s. v. För 1914 markas.
vidare 769 kvinnor i pensionsnämnden, 144 i skol- r i d .och 4 i kyrkoråd.
~ ~ e n d o m nog li~t tyckas.
Uppsala, Lunds och Strangnäs stift vara mest benägna för att.
anlita kvinqor i kommuilala uppdrag.
Sa gå vi vidare förbi Svenska kvin- nornas Nationalförbunds vackra plansch över sin verksamhet, beundra i. ett al- bum fotografier från sjömanshemmet i London och .stanna etl ögcnblick framför.
den så pietetsfdlt ordnade, i I-iertha redan beskrivna minnesutstallnin- gen över drottning Sofia.
Man karl inte amat an kanna vördnad och beundran för den avlidna drottningen, då man ser hur mångsidiga hefines sociala in- tressen vor0 och med vilken omsorg och aldrig svikande energi hon 1y.kaks omsatta dem i handling.
~ i i r n a s t stanna vi efter att ha sett.
ige- noni.
de vackra albumen från Elsa Sten- ', - - - 24 9 hammars kör i Göteborg (en verksam- het; som länder sin uppoffrande diri- gent till stor heder) och Anna.
Behles dansinstitut - i Stockholm framfor samlingen.
av stipendieinstitutioner och donationer, som gjorts av kvinnor.
Där se ' vi blarid många; andra.
Julia.
Sofia Gieseckes fond för inköp a v, konstverk till ' Nationalmu- seum, Folkskolans Barntidnings stipmdie-.
inrättning och den nu si aktuella, f&amp;n.
år 1664 daterade Hvitfeldtska stipendie- fonden, som uppgår till ett ' varde av 2,273,000 kr.
stipendierna inrättades en- ligt testamentets uttryckliga bestämmelse för, ' studerande ungdom9 '.
till f&amp;ån Som bekant ha testamentets kuratorer,.
.. --.
utan.
.vidare satt likhetstecken mellan " shiq-ande ungdom " och &gt; ' manliga studerande ".
Att studerande ungdom aven kan vara av kvinnligt kön ha, allt- jämt,.
de manliga kuratorerna obegrip- ligt ' sv &amp;?
att satta sig in ' i.
Inför Vita bandets stora ufstallning ni å s t e man helt .enkelt stanna.
Vad aiit h a r.
icke den föreningen tagit ini-.
tiativ till, hur mångfaldig ' och valsignel- sebringan.de ar icke dess verksamhel!
Utom sitt betydande upplysningsarbete, av vilket utstallningen ger en god över- blick, utövar ju också föreningen ett vidsträckt praktiskt arbete för nykterhe- tens och sedligheteiis främjande.
Dar ser man .fotografier från deras alkohol- fria restauranger, varrnm jölksserveringar och matlagningskurser, dar ser .man bil- d &amp; från alla deras många hem, från barnhem, vilohem, vårdhem och upp- tagningshem, anda till hem för skogs- azbetare och många andra företag, som utrymmet icke medgiver en.
redogorelse För.
vita bandet.
kan med sklthet visa - l ' \ '
fram sin utstallning.
Den utgör eIt gott vittnesbörd om svenska kvinnors frivil-, liga sociala verksamhet.
Efter att ha gatt.
förbi en stor vägg- karta, som visar hemslöjdens utbredning, kommer man si3 fram till den avdel- ning, som omfattar uppfostrings- och undervisningsarbete.
u en ' ar si omfat- tande, .si3 verkligt rolig och erbjuder så.
mycket av stort - intresse, att .det helt enkelt ar en omöjlighet .att - söka ge en tillfredsställande uppfattning av den.
Har finnas snart sagt fotografier fran alla Sver- ges skolor och uppfostringsinrättningar för kvinnor, inte bara från i dag utan ock- så fran gångna tider, man har med ei?
ord hela den svenska - flickskolans histo- ria framför sig i bilder.
Dar ser man soliga fotografier från de gamla fick-.
pensionerna jämsides med vara dagars ståtliga och.
moderna flickgymnasier, dar ser man t. ex. Jungfru Saras skola i Västervik 1860 bredvid det ståtliga lart-.
verk för flickor staden nu bestar sig med, o. s. v. Sa får man i bilder se gymnasistförbunden, skolresorna, scout- rörelsen m. m., i en annan monter mö-.
ter man husmoderskolor, barnavards-.
skolor, trädgårdsskolor, i en tredje vi- sas kvinnornas insats i missionens tjänst, i en fjärde ser man fotzgrafier fran alla möjliga hem för kvinnor, för arbetande kvinnor och för.
' åldrande kvinnor, för mödrar med barn och för ensamma kvinnor, och i en femte har mqii framför sig flertalet svenska kvin- noföreningar, .siväl yrkes- och ekonomi-.
ska föreningar som rent ideella samman-; lutningar.
Man kan stå i timtal fram- för dessa fotografimontrer utan at1 trött- na, sa mycket av verkligt intresse er- ', bjuda de.
Framför de stora fönsterna i denna avdelning ha slutligen Handarbe- tets Vänner, Andrea Eneroths, Hulda Lundins och M. Nordenfelts slöjdsemi- narier sina utställningar.
Föreningen Stockholms kolonitradglr- dar, som bekant uteslutande tillkomna på initiativ av den kvinna, som alltjämt ar den ledande själen i företaget, har en utmärkt vacker utställning.
D &amp; ser man modellerat hela omradet vid Eriks- dalslunden, dar ser man plankartor över de olika tradgårdsomradena, och i ett stort album har man en vacker och ro- lig samling fotografier från kolonierna.
För modellerna av barnhem m. fl.
in- rättningar ' har Hertha redan redogjort Den sociala kommittén har haft - en synrierligen dryg och omfattande upp- gift.
Dar har fordrats ett oerhört arbe- te för att kunna insamla och systema- tiskt ordna alla dessa uppgifter, allt det- ta material,.
men resultatet har ocksi bli- vit sådant, ' att utställningen röner fullt och odelat erkännande fran alla hall.
Bii) kom den sociala avdelningen lig- ger skolkökslararinnornas hernkök, .dar föreläsningar i huslig ekcnomi och de- monstrationer av billig och ratione.1 matlagning skola hållas.
På väggen vid ingangen till köket hänger en färgglad och rolig plansch, s x n genast inriktar tankarna pa det husliga området.
Det ar Svenska den kooperativa f öreningen Hem, som här i muntra bilder viszr sin tillväxt och utveckling under de gangna aren.
Den yrkesstatistiska avdelningzn får av alla det betyget att vara .jitst precis så- daii som statistik bör vara: instruktlv, lärorik - och anda raka motsatsen till
tråkig!
' Dar ser man ständigt.
manni- skor försjunkna i åskådandet av ' alla dessa grafiska tabeller, dar ' hör man dem resonera över .de förhållanden, som framställas, och dar får man till.
och med.
vara med om det.
underbara,.
att deras ' uppfattning om kvinnornas arbels- förhållanden och, vardet a v deras arbe- te undergår en viss förändring.
Yrkes- kommittén har också verkligen på ett sylinerligen lyckligt sätt.
löst ' den före- lagda.
uppgiften, att ge en ' statistisk f~amstallning av den svenska kvinn ' ans yrkesarbete, från industriarbeterskan an- da iPP till de högst kvalificerade kvin- norna.
Där ' ä; e11 och aniian tabell, som man sirskilt skulle vilja ' rekommendera för dem, som i alla vader framhålla det oerhörda i att kvinnoina tränga.
undan.
.
mäiinen p i mirinek naturliga arbetsom- rådeti ' eller som att kvinnorna.roa ' sig ' med yrkesarbete och dylikt endast för att få handpengar till nöjen och kläder m. m .. Se t. ex. undersökningen av kontors- och affärsanställdas löneför- hallanden i ~tockholm, Göteborg ozh.
Malmö, kombin&amp;ad med levnadskost- nadsberäkningar i resp. ' stider!
Eller se tabellerna som åskådligt visa varför kvi&amp;i&amp;nis .&amp;bete i hemmet htbytts mot Förvärvsarbete, helt enkelt därför, att handarbetet icke kunnat stå sig i kon- kurrensen med de snabbtillveskande ma- skinerna.
Men på samma " gång som de av mannen uppfunna maskinerna berö- kvii~iorna en del av deras arbete i '.
vat.
hemmet och ' tvingat .dem u t i in ' dustri- en, ha de just dock hållit.
sig till de hemarbetet närliggande områdena, som representeras a v textil-, biklädnids- och ' ' ' ' ' ' ' naringsamnesindusti-ien.
Just dat ' fiimer maii nämligen det ' övervagaildi: storsta ' - antalet fabriksarbeterskor.
.
.
.
.
s lans ch en över de kommuiialt: ' anställ- '.
da barnmorskorrias löiie- Och arbetsf.6; - hAllanden bord; verkligen hängas upp i riksdageni kamrar, häinäst deras: fri- ga där kommer.
på.
tal.
.
För, d &amp; kanhän- da, till och med de annars: for.
denna.
fråga, så ointresserade riksdagskännen.
skulle f i.
ögonen.
.
.&amp;paa fö; det beiitti- gade i barnmorskor~ias krav på - f ö r b h ringar i sin ställning.
När m &amp;.
.
' ser t. ex. den.
288,380 har storá Kalix sOcke$ i; ~orrbottens lan, där inga järnvigar inderlitta rn&amp;jligheten att komma fört.
- fram; eller de mariga, många öarna i Möja socken, mellan vilka samfärdseln höst @ ch vår, nar is.
varken bär kl- ler brister, - ar synnerligen svår, och på samma gång laser.
uppgiften om att var - och e n a " de&amp;a.
socknar.
.
endast är för- cecld med 1 bahmo-ka, med 300 kro- lior i fast avlöning, då ka ' n m a n inte aiinat ä11 instamma med .den skånska bonderhan, som efter att ha begrundat tabellen - en stund plötsligt utropade: &gt; ' Hur kan man .lita både mödr&amp;, barn och barnntorskor fara s &amp; illa? "
- Vi vandra fråii tabell till tabell och,ha s2 småningom gått igenom alla yrken och tjanster, inom vilka kvinnor arbe- ta f6r sitt uppehälle.
Hela de11 statis: tisku utstihingen är ' en e d a.
stor: lek- tion i kunskapen om kvinnorna och .de- ras kamp för .. tillvaron.
De gjorda.
i n - dersökningarna och det samlade materi-.
alet komma att bli av ' ovärderlig ' nytta.
.
.
.
.
.
for oss;.
Det har varit- många, som under ' det gångna.
året stått.
undrande, och spörjen:.
, ' ' ' ' 1 #. '
' ' ' ', ' ' '
252 H E R T H A de inför Arstautstallningen - och med-tii- med denna föreställning som enda grund- ve1 i stämman frågat, ' vad nu all den- val för all kunskap om oss avdöma de na kostnad, allt hetta arbete egentligen med orubblig säkerhet hela den så kom- skulle tjäna till.
Vad var meningen med .plicerade frågan om kvinnornas stall- det hela, var en sådan utställning verk- ning.
ligen beraftigad, hade e n nagon mis; Hur nå dessa ma~~niskor?
Hur bi- sion att fylla?
Ja, hade icke de - ledan.
bringa dem din nödvändiga kunskapen de kvinnorna redan från börjag.
haft om att kviiinorna icke.
inta iiågo~i sar- den saken klar för sig, hade de icke stalhiing i naturen, att aven de tryckas trott på företagets stora - betydelse, då under bördan av naturens hårda lag hade de helt visst icke lyckats lösa upp- om kampen för tillvaron, att aveii de giften.
så som de nu gjort och c) a hade miste böja sig under de11 staiidiga för- nog inte &amp; sta blivit vad det nu är.
änderlighetens lagar, som tvinga kvin- Ty endast den starkaste tro p&amp;.
utställ- norna fran i dag att leva ett helt an- ningens vittgående betyd-se för kvinnor- nat liv än kvinnortia för hundra år na och den allmänna uppfattningen om sedan?
Huru nå dem?
De läsa aldrig.
- övertygelse om vad vi skriva.
De komma aldrig för att dem, endast en bergfast deii stora mission Arsk skulle komma höra våra föredrag, de äro oåtkomliga att fylla kan förklara, hur det varitmrnöj- i siii säkra tro på att de ändå veta allt ligt att pA s2 k9rt - hd ' samla.
och ena om oss,.
som de behöva veta.
Det ar sverges kvinnor kring denna gemensam- gentemot dessa.
matiniskor Arsta har en ma uppgift och få dem att för delta mål stor och viktig uppgift att fylla.
bidraga bAde ekoiiomiskt och med per- Till Baltiska utstallniiigen vallfärda i sonliga offer av tid .och krafter.
sommar tusende och åter tusende man- Det har redan framhållits, - att Arsta niskor från hela vart land.
Flertalet av sitall vara en minnesutstallning över vad dessa kommer ocksa att besöka Arsta, gångna generationers .kvinnor givit oss helt e.nkelt därför att Arsta ar så vac- Och och gjort för oss, men Arsta .har an- kert, att de icke kunna låta bli.
nu en annan; åtminstone - för de kvin- viil komma inom Arstas murar kunna de nor, som taga arvet efter oss, ändå vik- icke sluta ögonen, kunna de icke und- gå att ta intryck av allt det, som dar- tigare uppgift!
Det firins ett mycket, mycket stort an- inne talar till dem från vaggar och tal människor i detta landet, som sva- montrer.
Vad det ar vi vilja och hoppas med va i den ljuvaste okunnighet om oss, om våra lefnadsförhållanden, om, vårt Arsta, det ar att Arsta, de.
svenska arbefe, om våra krav pk förbättringar o. kvinnornas vackra sommarslott från ar s. v. De.
tala alltid om oss, som om 1914, kraftigt skall bidraga till en batt- varje kvinna föddes till världen med en re: och rattare uppfattning av hur de livstidspension om halsen och med ett svenska kvinnorna ha det i kampen för lyckligt och val ombonat: hem stim nöd- tillvaron, vad deras arbete produktivt be- vändigt, aldrig franvarande attribut.
Och tyder för landet, vad de.
åstadkomma p2 '
det sociala området och varthän.
de vil- i rikaste mått ' - lönats för .det gångna ja- med sina strävaliden mot framtida årets arb ' ete och uppoffringar.
önskemål.
.
Fyller Arstautstallningen den-; Karin t-lolrng=i&amp;.
n a sin uppgift, då ha också kvinnorna.
.. FredrikaL Bremer-Förbundets Arsmöte .. D et förbundsmote, som den 8-9 juni hållits i Malmö - och Lund, har gått i Arsta-utställningens tecken.
Demonstra- tionen av samlingarna inom Arsta väggii var det förnämsta numret $ programmet i och frågan oriz detta materials andamåls- enlig; förvarande för framtiden blev.
före- mål för mötets livligaste debatter.
Men mera härom längre fram.
Måndags förmiddag samlades irsmötets deltagare i Malmö i Stadt Hamburgs stora sal,.
som fylldes till sista plats.
Medlem- mar mötte från skilda håll - ledamöter av förbundsstyrelsen i Stockholm och kretsnämnden, representanter för flertalet av lokalavdelningarna ute i landet och en del förbundsombud.
Talrikast företrädda vor0 gifvetvis kretsarna i Malmö, Lund och Hälsingborg.
Sedan ' niötet .till ord- förande utsett fru Agda Montelius och till vice ordförande fru Anna Söderström; Malmö, och fröken Hanna Möller, Lund, lämnades redogörelser för forbundets, dess kommittéers och kretsars verksamhet un- der senast tilländalupna kalenderår.
Dess- utom omnämndes, att förbundet på grund av den nyligen mottagna gåvan av egen- domen Småryd inom en nara liggande framti.d kommer att starta en fruktodlar- skola för kvinnor.
Underrättelsen om den- na nya verksamhetsgren blev av årsmötet .mottagen med intresse och .bifall.
:: '.
.
Vid val.
till det antal platser inom för-.
bundsstyrelsen, - som varje .år skola till- sättas,.
omvaldes samtliga ordinarie med-.
lemmar.
i - tur att avgå, nämligen överdi- rektor V; Almqvist, fruarna ' L. Dyrssen.
och A.
Höjer samt .. fröken C.
~ a h i o l i n.
Till suppleanter i styrelsen återvaldes frök- narna A. Lagerberg och E. Rheborg samt doktor A. Tamm.
I stället för fru G.
af Klintberg, som efter.
att under en lång följd av år ha tillhört f~rbundsst~felsen och.
dar.
nedlagt ett intresserat och gagnande arbete nu undanbett sig återval,.
utsågs fru Lilly ~ e l k t r ö m.
En- del ' andra val och övriga löpande ärenden undan- stökades och.
därmed var man inne på.
- diskussionsp~ograrnmet.
Fru A. Montelius inle-dde en Överlägg- ning om vad som bör .göras för okande av förbundsmedlemmarnas antal ' och bil- dande av nya kretsar.
- ~nledningsvis ka- rakteriserade talaren F.-B.-F. som " ett- för- bund av man och kvinnor, som över ' hela landat &amp; cka varandra handen till fram- jande av en sund och lugn utveckling i avseende- ej blott på kvinnans yttre ställ- ning i samhallet utan aven på hennes, in- .re förmåga att göra detta samhälle gagn, - således en uppgift s i m ar a v största be- tydelse.
för.
hela.
vårt folks framtida öde, - ty i.
oerhört hög ' grad vilar det i kvin- -- nor-nas händer ',.
. '
Därefter: omnämndes.
en ' ' ',, ' -,.
254 H ' ERTHA del atgärder, som.
lämpligen kunde före- tagas för ernående av förbundets utvidg- ning.
Den på föredraget följande synner- ligen livliga ' diskussionen tog särskilt fasta på förslaget att utsända resetalare, varjämte flera personer betonade vikten av eriskild propaganda; en talare framställde under applåder skom mål för denna verksamhet - att vinna tusen nya medlemmar till förbundets tdtioårsdag i .december.
Ars- mötet uppdrog åt kretsnämnden att i sam- råd med kretsstyrelser och ombud narma- r e granska och till utförande förbereda de forslag som sålunda framkommit.
.
Under, debatten om vinnande av ny ter- räng f ör f red rika-f rem er-f or bundet fram- ställde fru Elisabeth Quensel ett projekt, som.
tilldrog sig den, allra största upp-.
marksamhet.
Framhållande vikten - av att de nu i Arsta exponerade samlingarna ej med höstens ingång och utställningens upp- hörande skrinlades, utan alltjäint hölles till- gängliga till allmänhetens beskådande i syfte att väcka intresse och meddela kun- skap i kvinnornas angelägenheter och syf- temål, föreslog fru Quensel att förbundet genom utfärdande av upprop toge initia- tiv- till bildande av en kvinnornas andeis- förening med ändamål att i huvudstaden skaffa.
tak över huvudet för Arstasamling- arna i Iamp !ig utställningslokal och låta biblioteket, läsrummet, restaurangen och .vilohytterna g&amp;a dem sällskap: Alltså ett nytt kvinnornas Arsta, men denna gång i ' Stockholm och grundat för ' en längre .tid framåt än för tidslangden av en efe- mär utställningssommar.
Förslagsställar- innan an&amp;ig att då kvinnor mäktat resa sin.
egen byggnad på Baltiska.
utsQllning- ' en.
och.
anskaffa allt det uts@llningsmate-: rial.
som där igrymt&amp;s, .funnes goda ut- sikter att de även skulle gå i land med att h y r a en lokal i Stockholm, ty hon tänkte sig att det nyaste Arsta skulle börja anspråkslöst för att kunna börja så mycket snarare.
Restaurang- och hotellrörelsen borde bidraga till företagets ekonomiska tryggande.
Den rätta tiden att starta före- taget vore den nuvarande.
Arsta-utställ- ningen hade redan slagit ett slag för kvin- nornas sak och den komme under som- marens lopp att besökas av ständigt nya skaror.
Man borde smida medan järnet är varmt och elden brinner.
Far man döma av det ' varma intresse, för att ej säga entusiasm, varmed årsmötet mottog för- slaget, tycks tanken på ett Arsta i Stock- holm ha goda förhoppningar att kunna omsattas i verklighet.
Förståelsen i hu- vudstaden för saken bör ej vara mindre .an den ute i landet och de båda kunna länkas till en kraftig samv.erkan.
Diskus- sionen i detta ämne avslutades först på tisdagens sammanträde i Lund, då ett enhälligt årsmöte överlämnade till för- bundsstyrelsen att så snart ske kunde vid- taga.
åtgärder för planens förverkligan- de.
Vid mötet i Lund behandlades även frågan om förbundets åtgöranden för att hjälpa unga kvinnor vid val av levnads- bana.
Byråns föreståndarinna lämnade en redogörelse for den upplysningsverksam- het angående kvinnliga arbetsområden, som förbundet bedrivit allt sedan sin start och sedermera utvidgat.
Särskilt omnämndes den broschyr angående för kvinnor till- gängliga yrken som, byrån utgivit.
Till diskussion uppkastades spörsmålet, hur det av F.-B.-F. samlade upplysningsmateri- alet kunde i ändå större utsträckning .an nu sker komma allmänheten till godo.
Den ganska långvariga debatt, soin följ- de, underströk nyttan av fortsatt utgivande av litteratur i ämnet samt vikten av att gelmm skolorna komma i kontakt med ungdomen.
ess utom berördes betydel- sen av stipendier och i samband därmed nämndes förbundets lånerörelse.
Man var en stund även inne på frågan om kvinnans värnplikt, ' denna i princip lika tilltalande som i tal och skrift .. sedan långt tillbaka ofta hägrande tanke, vars för- verkligande lindrigast sagt tillhör fram-.
.
tiden.
.
- narmed är.
årsmötets &amp; betspGgram genomgånget och det återstår endast $t omnämna den sällskapliga samvaron.
För- sta dagen samlades deltagarna till ett an-.
tal av närmare 200 på Arsta,, där ' ~ÖI-st de- monstrationer av ' utställningens olika av- delningar ägde rum av sakkunniga ur respektive u~ställitingskommittéer och se- dermera ett livligt och stamningsfullt sam- Man - kan.
utan overdrift kväm vidtog.
påstå.
att a1dri.g en dylik fest hållits i en angenämare rumsinfattning .. Fredrika Bre- mers salong med sina gamla möbler och minnen fick i den tilltagande skymningen ' en rent av betagande charm.
.Man glad- des att på Arsta endast bottenvåninien farfogar över elektriska .ljusledningar.
Vid supén, som under Mahokretsens värd: skap serverades j själva utställningshallen, uppläste fru Lina Gren-Nilsson en vacker dikt till banbryterskans minne.
l % tis- .dags afton hade Lundakretsen inbjudit till, ett .samkvarn å Bjerreds saltsjöbad, vil- ket präglat av en hjärtlig stämning fick.
det angenämaste förlopp.
.
Därpå åtskil- des .deltagarna efter ctt möte s &amp; varit i.
hög grad ägnat att ' fastare knyta de.
per- sonliga banden mellan.
förbundets med- -. '
lemmar och inge goda förhoppningar om det gemensamma arbetets framtid.
.
.
Axianne Thorstenson.
.
.
....
De ~vitfeldska stipendierna, Kuratorer- na för Kungl.
och Hvitfeldtska stipen- dieinrättningen bibehålla oförändrat.
sin uppfattning, att Margareta ~vitfeldts mil- joner icke böra komma, kvinnliga stu- derande.
till godo.
De skrivelser, som de kvinnliga studentföreningarna, styrel- serna för Akademiskt bildade kvinnors förening och Fredrika-Bremer-Förbundet samt ~ ö t e b o r ~ gymnasium s för flickoi avlåtit till K.
M:t i syfte att få testa- mentsbestärnmelserna tolkade så, att även.
kvinnor kunde soka.
stipendierna, ha kuratoferna avstyrkt i ett dem avfordrat utlåtande.
Särskilt uppehålla de sig vid.
det - enligt deras mening olämpliga i att flickoi vid en-ilda ' gymnasier skulle få rätt att soka stipendierna., Något mindre.
säkra förefalla de i fråga om universitets- stipendiernas fördelning.
.. - I anledning .av kuratorernas utlåtande inlämnar Fredrika-Bremer-Förbundets sty- relse i dagarna en ny framställning i ämnet till K.
M:t. '
' ',,, -- Vi páminna o m att Hertha ej utkommer under juli och iugusti ' månader.
Nästa häfte kommer saledes 1:sta september.
.
.
o o O O O O O O O O O ~ O O o O O O O O O O O ~ ~ ~ ~
H E R T H A 256 Glimtar utifrån.
.
- Blommor och kransar undanbedjas.
Mangen ' naiv njutning har gått förlorad för nutidskvinnorna, men aven kulturen bjuder dem sina - visserligen sobrare - fröjder.
Högsta rangen bland dessa intar sannolikt nöjet.
att upplösa en röstrattsförening.
En så- dan glad begravning bereder man sig nu till i Danmarki men det ser ut som fara förelage, att man i feststämningen kunde gå för långt.
En hel del gott folk - särskilt man -- yrkar på att till och med Dansk Kvindesamfund skall avträda från livets skådeplats.
Detta ar antingen villfarelse eller illvilligt nit.
Dansk Kvindesamfund behöver bara stryka röstiatts- kravet på sitt program och kan därpå- med fördubblad .effektivitet ägna sig åt sina övriga syften.
Man kan drömma om .- men svår- ligen tanka sig - en framtid, då en förening av denna art vore antikverad.
Detta tillstånd skulle sammanfalla .med begreppet himlen eller det tusenåriga riket.
.Statens faderskap.
I F r a u e n k a p i t a l n:r 20. redogör Herm.
Fernau för två nya franska lagar, ' avsedda att bidraga till nativi- tetens höjande: om moderskapsunderstöd åt, alla kviiinor, som icke laga annan inkomst- källa - an sin arbetsfört jan st^, och om upp- fostringshjalp åt barnrika familjer (höga kva- lifikationer fordras icke, under vissa förhål- landen racka två avkomlingar!) ' Förf.
framhåller det .banbrytande och förebildliga i dessa åt- gärder: avi stå Iiär inför det första moderna försöket till en enhetligt organiserad.
nationell moderskaps för sak ring^.
Själva lagarna må vara mer eller mindre fullkomliga och verk- ningsfulla - det väsentliga ar att en helt ny princip börjar slå igenom: statens värdering av moderskapet som en social arbetsprestation (i stallet för en huslig plikt eller en olycks- händelse) &amp; h dess äntligen vaknande insikt om sin däremot svarande skyldighet. '
Kvinnorna h8lia .revy.
utställningar av den art, som .Årsta på sitt.
originella ' satt.
re- presenterar, äro på niodet i Europa detta år.
Ett mera blygsamt företag ' var sannolikt den ' exposition under namnet W o m a n ' s K i n g- d o m, som hölls i april av Englands L.
K.
P.
R.
Betydligt ståtligare ar det aHaus der fr au^, som pryder sommarens.internationella bokhantverksu~stäl~nin~ i Leipzig.
Själva bygg- naden ar ett verk av arkitekten fru Emilie Winkelmann, och i dess artistiskt ordnade salar visas på alla de finurliga, satt, som ut- ställningstekniken förfogar över, kvinnornas mångfaldiga relationer till bokalstring och grafisk konst århundradena igenom.
Arsta inf6r pressen.
Den 25 maj var pressen inbjuden till Arsta för att under sakkunnig ledning bese utställningen.
Ett stort antal svenska och danska journalister hade infunnit sig och mottogos av nied- lemmar frin de olika kommittéerna.
De inbjudna samlades i utställningshallen, dar fru Karin Fjällbäck-Holmgren hälsade gästerna välkomna och gav en översikt av utställningens tillkomst och uppgift.
Därefter redogjorde fru Anna Bugge- Wicksell för lagbanden, fröken Signe Lau- rell för Fredrika-Bremer-Förbundets ut- ställning, fru Susy Silherbrand-Erikson visade den sociala utställningen, och fru Gertrud Törnell demonstrerade den yrkes- statistiska avdelningen.
Den övre våning- en.
förevisades av fru Elisabeth Quensel.
Efter förevisningen, som följdes med stort intresse, gavs för de inbjudna lunch i Arsta matsal, varvid gästernas tack fram- fördes av medarbetaren i Svenska Dag- bladet fröken Gerda Marcus.
Sommarens konferenser och möten.
Herthas pressläggningsförhållanden ha gjort det omöjligt att i detta häfte referera det i dagarna hållna nordiska kvinnosaks- mötet i Köpenhamn liksom K, F. U. I&lt;:s nu pigående världskonferens i Stockholm.
Berättelsen om dessa mötens förlopp miste sparas till den revy av sommarens hän- delser, som vårt 1: sta-septern berhäfte kom- mer att innehålla.
.
.
.
.
.
H E R ' T H.
A 257 ' ..
Hur ' det ' baltiska.
Arsta- kom till.
- - ' .. .-.
'.
. '
- edan nar Arstatanken var ny, nar ä i de måinga ' kvinnbrha .i itader och pa.
i de första ' trevaiide utställningsplaner- landsbygd, och så - iiågra kommittéer; na dryftades i intresserade ' kretsar, sades -: har i ' själva.
verket- ' varit ett myc-: det, att första villkoret för en lyckad &amp; ket kravande och.
starkt konce&amp;&amp;$ ar- gång vore ' de mingas medverkan, de bete som påvil &amp;: kommittéerna.
Vi r &amp; måiigas entusiasm - att kvinni ?rna ut- kapitule &amp; några i detta hänseeride be- .. .- över hela landet kände utställningsidéens lysande data.
I juli förra åiet blev Ar- förverkligande som sin.
gemensamma Sta difiyitivt beslutat, alltså ' vid ' en ars-.
aiigelägeiihet.
Det lyckades också, att få tid, då initiniskor i allmanhet och stads-.
föi-arbetena till.
Arsta lagda på deii ' ef- bor i synnerhet l&amp;niiat ' sina oidinarik terstrivade breda grunden.
De samhälls- bqningsorter: för meia tillfälliga.
N ~ ~ O I ~ intresserade svenska kvinn.orna insågo, brganisation av utst.ällningsförbe~edelser -- i tt det .. föreliggande tillfället vore det na kunde ej: komma ' till stånd förfän bästa möjliga som nu och kanske.
för under loppet av september.
Nar de ar- eii lihg tid frainat erbjöde sig.
att slå betsvilliga väl voro funna och.
organise- ett stort slag .för kvinnointressena,: les-: rade, Aterstodo åtta 5 nio ' manader till sa målide rikta sig på förbättring, av dess ~ r s t a skulle slå upp.
silii: Portar slet egna könets ställning eller andra .iii för a t t i ett fiii och färdigt innandöme ka sarnhä1lsnyttig; l ändamål.
Kvinnorna mottaga utstä !tiiiiigsbesökaiide allmänhet.
.
stamade ej vid att inse, de omsatte av- Mycket, skulle ske p2 den mellanliggan- eii sin insikt i handling.
Från alla de- de tiden.
me et skulle $aneras; byggas, lar av.
Sverge '.
iiiflöto bidrag i peiinin- korrespondera.s, utredas, sammanföras.
i a r och .utstillningsobjekt,.
på många or- och granskas oih materialet iklädas en ter deltogo kommitt &amp; eller enskilda per- lättfattlig, roande, instruktiv och halst soner i förberedande utredningsarbeten.
aven.
' konstnärlig form.
De återstående Denna samverkan från alla landsändar, rhå~~aderna krympte allt mer tillsam- från föreningar med .olikartade syftemal, mans .- ' allt snabbale .vore man frestad.
under det att.
brådhkan " axte fran.
skilda samhällslager kan för Ar- säga stas .vidkommande ej .skattas nog högt.
i ogvand progression för att slutligen, Det ar - den, som förlänat utställiiingen överga i de sista veckornas sannsky ' ldi- dess rika mångsidighet p2 s a m m a ' g k g ga hetsjakt.
Kommitterade - arbetade u &amp; deii höjt dess .ideella värde.
Db m .å n- der högtryck, men iiigen beklagade sig ...
g a; som förena sig ' att nå.
det e n.a, Uppgiften; om ock niåhgen - ging svår- det ligger alltid.
.
något tjusande i den löst, gav så mycket av intresse att .mo-.
.
sammanställningen och ett varsel, så dan blev.
lätt.
.
hoppas rhan åtminstone, om besegrade.
: Sannolikt fanns det dock för.
en: och.
hinder ' och v:unna ' mal.
De, som åstad- annan:: av.
: dem, som.
drogo lasset,.
sva: kommit Arsta, sådant - det: riv presente ga ' ögonblick, då tvivlet insyallde sig.
.
rar sig i sin baltiska omgivning, det Tvivlet på möjligheten att hinna med 6 R ' a ' et ', ' ', ' ' ' * ' ' ' e - ' ' ' ' ' ',.
s allt, att få det lämpliga urvalet, att fin- na den lättfattliga och tilltalande for- men.
Skulle det lyckzs- det stora .före- taget; av vilket - kvinnorna hoppades så mycket och för vilket de .offrade ickeså ' litet ?.
- Tanken på.
förbrukade - pengar kom ofta igen:.
Visserligen - ha större sum- mor än de 50,000 kronor Arsta kostar offrats på betydligt mer begränsade syf- ten; - utan- - att.
nigon funnit skäl till in- vändning&amp;, och visserligen var det nöd- vändigt att taga.
till kvinnornas byggnad i mått s å.
pass - rymliga, att den värdigt.
fyllde s i n plats på den stora utställnin- gen, - men en .kvinna med genomsnitts- ekonomi: undgAr ändå aldrig att impo- neras av ett - femsiffrigt tal med en ni-.
g~slunda svällande initialsiffra.
Nu är ' verket fullbordat och befunnet ganska gott; och med detta sakförhållan- de .har hos den, som skriver detta och soni haft rika- tillfällen att titta bakom förarbetenas kulisser, uppstått ett oav- visligt behov att begi vad som icke lämpligen kan betecknas som indiskrekn och inför Herthas - läsekrets uppenbara vilka de personer äro; som Sverges kvinnor t främsta rummet skylla ett tack för.
Arsta.
I en: större omfattning har - d-etta redan skett; d&amp;.
redaktionen.
publi- cesade listan på de kommitterades namn.
Det Aferstår endast att ännu en gång nämna dem, som omständigheter och per- sonliga kvalifikationer ställt först!
bräschen.
En synnerligen viktig faktor ' i ett svart och komplicerat arbete är högsta ledningen.
När denna handhas med en aldrig svikande energi, en ständigt lika ' varm ' entusiasm för målet cch en vid- synthet.
i omdöme, vartill alla ' i kinki- gare situationer vädja, dar växa i emi- 6 ' ' C ne112 grad förutsättningarna för fram- ging.
Centralkommittén lyckades att till ordförande förvärva fru Agda Monteli- us, som i denna sin egenskap ägnat Ar- sta ett hängivet och utomordentligt be- tydelsefullt afbete.
Det talades i början mycket om nöd- vändigheten att kvinnornas utstalhing fick sin egen kommissarie, som skulle utfora en sådans alla mångskiftande och krävande åligganden.
Eme3ertid visade det sig, att- benämningen skrämde, in- gen ville bli iiinehavare ' av ämbetet med den ståtliga titeln.
Centralkommittin fann då en utväg: den kallade fröken Signe Laurell för sebeterare.
.
Det gick lika bra.
Ingen kunde i alla fall miss- taga sig om att Arsta i henne funnit sin idealkommissarie.
Fröken Laurell liar dessutom aran av förslaget alt just Arsta minnesvärda byggnad skul le låna sin gestalt åt kvinnornas utstillning.
För det gamla sörmlands- slottets vederbörliga omvandling ti:l utställningshall enligt nutidens fordrin- gar ha fröken Carin Wästberg och ar- kitekt ' A. Arwidius dragit - försorg.
Frö- ken Wästberg, som redan från den allra tidigaste början omfattade utstäilnings- platiema med det varmaste intresse och insatte mycken energi på deras förverk- ligande, har sedermera varit sjären i bj.ggnadskommittén och icke Iamnat ni- gon möda ospard för att göra Arsta så vackert som möjligt.
Det är framför ' altt hennes konstnärliga smak och iderike- doni, som förlänat utställningsföraiialen deras omväxlande och tilltalande om- givning.
Vad betyda icke i ett fall som dettá skönhet i färger och linjer för framgången!
Vid skapandet av Arstarestaurangen ', vilken enligt förljudande- håller p2 att bli en succks för sig själv, har fru Wilhel- b i n a Skogh - ställt sin stora.
erfarenhet och ' allmänt kända - kapacitet till förfo- gande.
Hon har haft goda medhjälpare i fröken Laurell och fru Elisabeth Quen- sel; den senare kom&amp;ttéernas oförtrutna och initiativkraftiga ombiid .i Malmö.
Nar vi SA omtalat, - att det nya Arstas ~loftsträd~årdsmästare ' ar fru Else Dahl på Alnarp och att fröken Ulla Pipers samlarnit.
smyckat.
rummen med månget vackert gammalt porträtt och intressant Fredrika .~remenninne; kommer turen till dem, som frambragt och ordnat det rikhaltiga materialet i den stora utställ- ningshallen: Kommitterade för åskådliggörande av kvinnans rättsliga stäilning lia de3 ut- arbetat en översiktlig och innehållsrik broschyr - eller låt oss saga bok - i ämnet, dels.
genom omsorgsful t valda lagcitat, återgivna på de längs väggarna löpande " språkbanden ", framlagt kvin- ' nans stallning inför ' lagen under olika tidsskeden.
I kommitténs utställning.
in- gå aven planscher utvisande svenska rattsförhållanden rörande kvinnan i jam- förelse med en hel del främmande lan- ders lagar.
Denna- framsta !lning gruri- dar sig på en omfattande undersökning rörande arvsrätt, myndighet, mödraratt, kommunal rösträtt m. m., verkställd ge- nom ombud i utlandet.
De egentliga ba- rarna av allt detta ' arbete ha varit dr lex andra Skoglund och fröken Mathil- da stael von Holstein under värdefullt bistånd av tre ' kvinnliga juris kandida- ter.
Den sociala avdelningen, vars.
omfat- '.
.
.
tande förarbeten fått sin beskrivning.
i ett tidigare nummer av Hertha, har stått under skicklig och energisk ledning.
a v fröken Mathilda Widegren och fru Susy Silfverbrand-Erikson.
Blotta uppraknin- gen av de olika slag av föreningar och institutioner, vilka har deltaga som ut- ställare, ger ett imponerande intryck av kommitténs arbetsbörda.
rod dukten av den yrkesstatistiska kom- mitténs mödor presenterar sig till över- vägande delen.
i planscher med grafisk eller: figural framställning.
Formgivgin- gen ar i de allra flesta fall-ett verk av.
statistikern dr Ingegerd Palme, vars för- tjarister om de kvinnliga yrkenas askad- liggörande inom Arsta äro - hars con- cours.
I fru Ge.rtrud Törnell, som un: der den brådaste tiden ledde arbetet och.
slutligen på ort och ställe monterade ma-.
.
terialet, har kommittén desslikes haft en ovärderlig kraft.
Såväl den sociala som ' den yrkesstatistiska avdelningen ha haft stort gagn av lokal~ommittéers arbeie i olika delar av landet, och särskilt be- tydelsefull har den verksamhet varit, som.
utvecklats .av kommitterade.
i Göteborg och Malmö.
På den sistnämnda orkn.
har som medlem av yrkeskommittén v u - kat fröken Anna Nilsson, som bekant den ursprungliga förslagsställaren tiII kvinnornas byggnad.
redr rika- rem er-~6; bundets utstillning, som intager en upphöjd plats i mitten.
av hallen och askadliggör Sverges aId-.
sta kvlnnosaksförenings snart tre:ticAriga verksamhet, ar aven den resultatet av ett.
kommittéaibete, med fröken Sigrid U1- rich som ordförande och ledare.
Arstabiblioteket, innehållande arbeten av eller om kvinnor,.
hör till.
de.
mera.
.
, ' ' *
H E R T H A värdefulla samlingar.
som utställningen innehåller.
Det har utvalts av bibliote-.
karien fröken Sigrid Leijonhuvud, an- skaffats av fröken Lotten Dahlgren och ordnats av dr Valfrid Palmgren-Munch- Petersen.
Tidskriftsutstillningen har letls av fröken Ellen Neman och fru Lilly Hellström.
Finanskommittén har blivit sparad till sist.
Dess verksamhet - att uppsöka och organisera.
offervilligheten utöver '.
landet - intar en plats för sig, da ' deo i själva verket är förutsättningen för al- la övriga har nämnda kommittéers ar- bete, för savitt som en utställning kos- tar pengar.
Arstafinanserna ha legat i goda hander.
PA nigra manader ha för.
ett uteslutande ideellt syfte hopbragts flera tiotal tusen kronor - ett verk- ligt kraftprov i dessa det oflentliga tig- geriets klang- och jubeltider, da den all- männa givmildheten till trots konkurren- sen om offerskänen måste vara enorm.
Också har kommittén förfogat över ener- giska arbetskrafter.
- - Vi nämna här en- dast dess ordförande, fru Eva Upmark, och .skattmästaren, fru Lilly Hellström, samt den outtröttliga arrangören av in- bringande soaréer, fru Emma Pegelow, och den lika flitiga sekreteraren, fröken Ingrid Sundström.
Press och allmänhet ha redan betygat Arsta sitt gillande.
Det Aterstir nu en- dast att hoppas och ö n s k a, att ut- stallningen matte ge det resultat alla de &amp; många nitiska arbetare avsago - ökat i n t r e s s e och s t ö r r e all.
m ä n, förståelse f o r kvinno- rörelsens strävanden. '
.
.
Axianrze Thorstensorz.
Talarskolning.
år som gar ökas antalet av F de ör varje kvinnor, som framträda i det of- fentliga livet.
Många äro även de initiativ, som tagits för att göra kvinnorna skickade att möta de nya krav, inför vilka de stäl- las genom sin allt mer växande sociala ansvarskänsla, sina allt starkare kommu- nala och politiska intressen.
Tack vare @ strattsföreningarna och fru Bergman- Osterbergs storartade donation till L.
K.
P.
R. för anordnande av samhällskurser har en aktningsbjudande upplysningsverk- samhet bedrivits bland de svenska kvin- norna.
Emellertid har den blott ett par ma- nader gamla föreningen Frisinnade kvinnor tagit upp en helt ny linje for kvinnornas träning till deltagande i samhällsarbetet.
I Stockholm har nämligen av denna för- ening anordnats en t a l k u r s, vilken @ gått fran medlet av april till slutet av maj.
Kursens ledare har varit lektor Odal Ottelin, som själv utfyllt den teoretiska delen av programmet genom fyra före- drag över " Det offentliga talandets konst ". '
Lektor Ottelin började med att klar- göra den i vårt språk så stora skillnaden mellan skriv- och talsprak och förordade starkt talspråkets användande vid offent- liga föredrag, i det han pipekade önske- mål och lurande faror för talaren i formellt hänseende.
Innehallet, ämnets disponering, den brännande fragan: manu- skript eller icke manuskript, " poängernas " betydelse, önskvärdheten av att göra ab- strakta ämnen mera levande genom fram- förande av konkreta drag och att friska upp anföranden, som röra sig med massor av torra fakta, genom att här och var inflicka allmänna reflexioner och sam- manfattningar behandlades därefter, Och därtill belysande citat, briljanta och miss- lyckade ordvändningar hämtade ur fram- * l Under denna rubrik har lektor Ottelin utvecklat sina åsikter i n:is 196, och 197 av Verdandis småskrifter.
H E.RT H ' A 26 1 '.
stående talares anföranden ' samt praktiska föreningen Frisinnade kvinnor givit, skar1 råd och anvisningar.
.Allt meddelat på ett mana ' till efterföljd.
Låt vara att det of- satt, som gjorde det talade ordets makt ' fetitliga.
talandet som k o n s t blott är till en levande verklighet för åhörarna.
möjligt för ett privilegierat fåtal, de, borna Den senare, praktiska delen av talkui-sen,.
talarna.
Vi andra borde dock göra det vilken raknade ett 20-tal deltagare, iipp- basta av v å r a.
mojligheter, om vi vilja tog kortare föredrag av dessa.
Ämnena med det talade ordet som medel verka .fingo valjas fritt.
Efter framförandet vid- för en sak, i vars tjänst vi .stå.
N " ar .man tog kritiken.
Även diskucsionsövningar,.
vet vilken .vikt som lägges vid utbildning av talare i t. ex. England och med vilken förekornino.
Naturligt ar att de, som föga eller in- framgång detta sker, så kan man mahända tet talat offentligt, ha lättare att tiligodo- våga hoppas, att genom ökade utbild- göra sig påvisningar av fel och förtjänster ningsmöj ' ligheter talkonstens nivå här .an .äldre talare.
Men alldeles säkert har hemma skall kunna höjas.
Ett önskemål tal kursen vari t nyttig för samtliga .deltagare.
val vart att sträva efter!
.
Det är ' att hoppas, att det uppslag, som - A.
I (. '
. '
.
.
~nternationella kvinnomöten i Rom,.
et ar en andrahandsberättelse om det Internationella kvinnoförbundets ' den 5- 14 maj hållna femårsmöte i Rom, som vi i dag måste delge Herthas läsare.
Våra ansträngningar att erhålla en kor-, respondens från ort och ställe genom en av de svenska delegerade ha totalt miss- lyckats.
Vi ha således intet annat ' val haft an att ur tillgängliga tidningsreferat över mötet göra kortare utdrag,.
.varvid vi hu- vudsakligen fått hålla oss till utländska kvinnotidningar, vilka erhållit direkta kor- respondenser genom sitt lands delegerade.
Internationella kvinnoförbundets arbete ar särdeles invecklat på grund av d e vitt olikartade områden det kringspanner.
Vid de stora ordinarie mötena galler då främst ' att få fram en arbetsplan, som ger enhet- lighet och sammanhållning i mångfalden.
Det ar arbetsutskotten .och de olika lan- dernas ordförande, som för att vinna det.
ta mål sammanträda under mötets.första.
.
* dagar och så långt möjligt ar lagga ar- betet til ' l ratta.
Själva huvudprogrammet ar ' på förhand fastställt.
De ' nio olika kommittéer,.
' på vilka In- ternationella kvinnoförbundets verksamhet fördelats, äro givetvis av mer och mindre betydenhet, liksom resultatet av deras ar- beten.
Over huvud taget är det natur- ligtvis ej lätt för denna vittförgrenade or- ganisation att komma frim till ett praktiskt ingripande i en frågas lösning.
Mycket av arbetet förblir undersökning &amp; och de- batterande av förhållanden.
En.
kommitté för frågor av största vikt och betydelse ar den under M:me.
Airil de Sainte Croix ' ordförandeskap arbetande kommittén för dubbelmoralens och vita slavhandelns avskaffande.
Har debattera- des möjligheten.
att få till stånd en inter: nationell platsanskaffningslag, som skulle stoppa den ohyggliga trafik, som nu be-.
drives i namn av att skaffa " platser " åt. '
.. '.
.
.
*.
- ' ' unga flickor, liksom man förhandlade om Aberdeen kom att kvarstå som förbundets vad som kunde.
göras för att få bort de ordfikande.
offentliga husen.
En rad av glansande festligheter voro En fråga av betydelse, som också kom som sed är förbundna med detta stora upp, var att få till stånd anställandet av kvinnomöte.
Italiens drottning mottog de " matrons " ombord på de transatlantiska olika ländernas ordförande i audiens i linjernas fartyg,.
pålitliga kvinnor, som Quirinalen, änkedrottning .Margherita såg skulle öfvervaka förhållandena på dessa samtliga mötesdeltagare på ett garden par- ty, och Italienska kvinnornas nationalför- stora flytande hotell.
Genom kommittén för fredssaken, med bund hade fest på Capitolium.
Vid välkomstmötet den 6 maj utfördes mrs Wright-Sewall som ordförande, de- batterades många mindre - förslag till freds- den av fröken Adkle Cederschiöld kom- propaganda, om införande av nya hi- ponerade sång, med ord av fru Eva Up- storieböcker i skolorna, där den historiska mark, som vid exekutivmötet i Haag 191 3 utvecklingen inte framställes så gott som antogs för Internationella kvinnoförbun- uteslutande bunden vid - krig, vidare att det.
Sverges hälsning framfördes vid detta krigiska leksaker inte borde ifrågakomma, att bättre fredslitteratur skulle.
anskaffas möte av fröken Ellen Terserus, då Sven- m. m.
Ett kraftigt och starkt.
' uttalande ska nationalförbundets ordförande, fru Eva mot den runt omkring pågående rustnings- Upmark, var hindrad närvara .i Rom.
En av de institutioner, som det bereddes hetsen gjordes d.äremot icke, och.
ingen mötesdeltagarna tillfälle att bese, var dr resolution i fredssaken fattades.
Ordföranden .i rösträttskommittén, rev.
Montessoris småbarnsskola.
Anna Shaw, fick däremot ett kraftigt ut- O 4 O talande för den kvinnliga rösträttens in- Som ett efterspel till femårsmötet hade förande i alla länder enhälligt och under ihållande bifall antaget av mötet.
Det Italienska kvinnornas nationalförbund an- maj.
tyckes som om vid detta tillfälle en en- ordnat en kongress den 14-21 tusiasm och ett levande intresse från mö- Den korrespondens, som lovats oss där- tesdeltagarnas sida tagit sig spontant ifrån, har icke anlänt, varför vi aven i uttryck på ett sätt, som i intet annat fall fråga om den få göra ett omnämnande fick sin motsvarighet.
under.
möten och med hjälp av tillgängliga tidningar.
Det mest märkvärdiga med denna kon- förhandlingar.
En ny kommitté, för kvinnliga yrken gress tyckes nästan ha varit vad som fat- och sysselsättningar, med nationalekono- tades, ty ett verkligt eklatant uppseende men dr Elisabeth Altmann-Gottheiner som väckte det, att kongressen inte medtagit ordförande, hör till de åtgärder ' som av rösträtten på sitt program.
Man skulle tala om kvinnan i hemmet, på olika ar- mötet beslutades.
Val af styrelse, de s. k.
" general offi- betsområden, i skyddsvärn och räddnings- cers ", förrättades som vanligt för den arbete, men kvinnan i det politiska livet kommande 5-årsperioden, varvid lady lämnades helt ur rakningen.
.
.
De i Rom närvarande rösträttckvinnor- na l ä t o si- emellertid inte nöja härmed.
Ett stort rösträttsmöte anordnades den 1 5 maj, dagen efter sedan kongressen börjat, där representanter för åtta skilda länder vältaligt förde fram sin sak.
Rev.
* Anna Shaw var naturligtvis i elden, hum,oristisk och medryckande.
Mötets stora ' händelse, tyckes dock Maria ~ é r o h e ' glänsande s tal ha varit, som framkallade såväl .stormande bifallsovationer som energiska motdemon- strationer, då hon på sitt intensivt starka sätt talade om fred och krig, om krigets, gräsligheter, sori kvinnorna i n t e v i l j a.
Det hela tyckes varit en på det högsta temperamentsfull episod.
~ o n ~ i e s s e själv n hade emellertid värde- fulla förhandlingar.
Prostitutionen och könssjukdomarna var en av de förnämsta frigorna på programmet, och M:me Avril de Sainte Croix, Adele Schreiber och dr Montessana talade i dessa amnen inför ett talrikt och intresserat publikum.
.
nemarbetsfrågan och det ' kvinnliga ar- betets ekonomiska värdesättning vor0 forel mål för livlig behandling.
Framstående talare från olika länder - yttrade sig i dessa som övriga amnen.
En sällsynt gäst vid en kvinnokongress syntes vid denna oförtröttad följa mötets förhandlingar: Eleonora Duse.
" Jag ar helt &amp; h hållet en av er, övertygad an- hängare till alla.
de fordringar ni kämpa förpp, yttrade hon till en av de närvaran- de utländskorna.
Hennes skona ansikte med det - lidande uttrycket, präglat av den mest intensiva spänning då hon lyssnade till föredragen, lär varit en syn som aldrig glömmes. '
.
Notiser från bokvarlden.
.
Den kostbara hvilan.
.
Dikter af Karin skapelses friska glans.
Ord och.
rytm P .. A. Norstedt &amp; Söners förlag.
äro laddade med en lidelsefull, drivande El1 ny lyriker är oss given.
Denna kraft, och genom versen.
böljar oavbru- händelse är ' sällsyntare an versdebutan- tet levande rörelse.
Syn och upplevelse ter.
Den betyder, att en konstnär har uttrycka sig spontant bildligt och dris- uppstått, som kan spela sina egna me- tigt direkt.
lodier pa svenska sprakets instrument.
Skuggorna under Humleghrdens vår- Det första, flyktigaste intrycket av Ka- ' liga trädkronor " virvla ", den regnsvar- rin Eks bok uppenbarar icke detta.
En ta oktobernatten slår mot muren ' likt .annan art av.
nyhet faller fortare.
i ögo- ett Fuktigt segel " och " drivors va !lar nen.
moderniteten.
Denna diktping far- hava sin blaa köld mot rymdens över- råder inga drag av enstöring eller ny: ljus ".
Det veka dis av " bugnande, fuk- byggake; den passar fullkomligt in i den tiga druvklasars dimblå färg ", som sval- nutida lyriska kulturens atmosfär och lar kring .Stockholms konturer en sep- samklingar med dess typiska tendenser: tembernlorgon, blir ..) ' ädlaste strängaspel rytmisk egenmäktighet, djärvt kondense- av färger ",; och i en mättad rad fram- rat uttryck, högtidsfull stilisering.
trollas en klar vårkvallshimmels~.
även- Men denna tidsenligt eleganta poesi tyr: - heliotropblå nioln, som smala segla.
.
utan skarpt framstickande.
särmärken vi- brerar av ett starkt inre- liv, som.
fylier - Det ar exakt alltsammans och det ar den till brädden och skänker den en.nyl bildförklarat.
Så tolkas själens liksom E. '
'.
.
naturens årstider, med djup sanning, i stort symboliska linjer.
I själva den gråbleka angesten och i nattlig skräck rör sig den .spänstiga, unga och själv- säkra kraft, som ger denna diktbok en SA ädd hållning.
Som sagt, en ny lyriker är oss given.
Henri Bergson.
Tänkesättet Bergson i dess grunddrag av Al ' ot Ruhe.
Wahl- ström &amp; Widstrand.
Henri Bergson ar dessa dagars pro- fzt .och Algot Ruhe hans apostel.
Med vacker hängivenhet och beundransvärt nit arbetar den svenske tolken på att leda ' sin mästares tankeströni in över va- ra intellektuellt karga marker.
Sex böc- ker.
har han p i färre ar översatt, in- nan.
han tills vidare avrundade sin mis- sionsverksamhet med denna, exposé av " intuitivismen ".
Bergsons hastigt vaxande valde inom världskultur !ivet påminner om det Spen- cer, honom grundligt olik, på sin tid åtnjöt (och som sedan gatt under i ett starkt kursfall), men det har tillika en affektbe:onad prägel, som i någon man erinrar om Nietzschekulten i den tidiga- r e form, som numera mognat till en annan och troligen beståndande.
Ingen lär ännu kuona förutsäga, om d m nye livstydaren skall bli ett kapitel i filoso- fiens historia eller en oförgänglig klas- siker.
Just nu kan emellertid ingen, som vill leva med, komma honom för- bi - han ar oundgänglig som partipo- litiken.
Fördenskull borde en sidan bok som ~ u h e s, av en så bemyndigad förmedla- re, vara hjärtligt välkommen.
Jag tror dock, att han gjort saken större tjanst med sina Översättningar an med detta .hårt packade kompendium, som lider av ett mot .trohet i förkortning strävan- .de.
referats olägenheter.
Det ar sanno- likt lärjungepietet som tvingat författa- ren.
till denna form.
En konstnärligt.
fri essay.
vore annars - ben lämpligaste gestalt,.
i vilken tänkesättet Bergsons, grunddrag kunde vigda.
uppenbaras för oin-.
K J.
Firman Åbergson av E &amp; Fahlinan.
P. '
A. Norstedt &amp; Söners förlag.
Bland vårens händelser är en ny ro- manforfattare ..
Mysticismen kring hans namn ar redan uppklarad, boken förtjänar alltjämt att beaktas.
Det ligger nära till hands att tanka på en annan författare, när man läser Erik Fahlmans bok, men det vore säkert inte riktigt att därför tala om efterbildning.
Det är tydligt, att förf.
har ett självständigt grepp på sitt ämne.
Den brett och djupt lagda personkarakteristiken, den omsorgs- fulla miljöteckningen och säkert löpande stilen äro så avgjort författarens egna, att inga anmärkningar i den vägen finnas att göra.
Vad man kan tanka sig ar, att den nu debuterande Erik Fahlman möjligen inte av sig själv skulle kommit på att presentera sina intima vänner och bekanta, Abergson och Turken, Kocken och Kas- parson, " Napoleonerna " m.
fI., för ett läsande publikum, om han inte träffat på fränder till dem acklimatiserade i littera- turen.
Om så är, har Ludvig Nordström helt oegennyttigt gjort honom - och oss - en ganska stor tjanst.
.
Erik Fahlmans styrka är att göra bisar- rerier trovärdiga och överdrivet originella personer möjliga.
Boken är nämligen bemängd med markerade egendomligheter och chargerade original men verkar trots detta antaglig verklighetsskildring.
Man umgås utan svårighet med den brokiga samlingen figurer.
Förf.
själv är så för- trolig med den, att man ej tänker på att protestera.
Dessutom har man roligt i detta sällskap.
En smula rädd å förf:s egna vägnar känner man sig dock.
En så stark och färdig debutbok är något nästan onaturligt.
Man undrar vad som kan finnas kvar för den nästa.
Eller skall man lugnt kunna tro, att Erik Fahlman ar en stor författare, som ger av sin rikedom och alltjämt ha mera att ge?
E. K-n. '
p - p - 1nk; kn inpapparater CQLLAN-OLJAN, världens förnämsta laderpre- servativ, gör skodonen aósolut vattentäta.
och minst duóbeit varaktiga.
Finnes öfverallt i 0: 75 .och 1:~25 per flaska.
friln kr.
7:- pr Styck.
Fire Konserv ' glas finnes standigt i lager.
Specialpriskurant sändes pA begarari A.
B. BRISING % FAGERSTROM l A.-B .. ' COLLAN- OWE- FABRIKEN, 24 Regeringsgatan, StociSholm.
.
p - p - 49.
- A.-B.
Nordisla Kompaniet.
.
Textilafdelningen Thyra Grafström, Stockholm.
.
Permanent utstailning av färdiga och påbörjade arbe-, ten samt material.
Rad vid inredning av våningar m. m.
- Undervisning i Italiensk spets- och - annan konstsöm. '
Ständigt på lagkr därtill hörande material: svensk, Fransk och Bömisk Spetstråd.
~ i k h a l t i ~ urval t ' av Spetsmönster.
A0
53.000 ar Skor!
4 par skor for endast 10 kr.!
På grund af att några stora sko- fabriker råkat i penningförlägenhet, har jag erhållit i uppdrag att realisera ett stort parti skor betydligt under till- verkningspriset.
Jag försäljer därför 2 par hem och 2 par dwnsnorsRor, i brunt e &amp; svart läder, högeleganta, af nyaste facon, storlek @ er nr eller een- firnetermått.
Alla 4 paren kosta endast 10 kr.
Försändas pr efterkraf från d.
K L W G E R 9 Krakau Sebastyana 16, A 1888.
Ombyte och återbetalning medgifves.
48 I ö h e r 40 Ar halva symaskiner till- verkats vid Husqvarna och fabriken har under hela denna tid millmedvetet ' arbetat pil fabrikatets förbättrande.
Resultatet haraf har ocksa blifvit att numera räknas bland de främsta son: frambringas.
De tillverkas i flera typer och utföranden, sil att de ' kunna er- hallas efter hvars och ens beliof samt säljas saviil kontant som pil fönndnliga.
afbetalrtingsvillRor.
Glimtar utifrikk Hur det baltiska: hrsta kom tilli Av.
Axiannec- Tho.
tenson.
Talarskolning.
Av A.
K ~nternationelfa.
.
kvinnornöten i Rom.
- Notiser friin bokvärlden.
.
.
=+.
.
, .. ' C Fördelande och smärt s tillande verkar Salubrinbehandling &amp; il å hä- morrojder som å-bJodstockning~r i all- mänhet, då det anviindes utspätt och på satt Som i bruksanvisningen med- delis: Partilager hos ~ e i j e i &amp; C:o, Stockholm.
.
?
.
.
.
-.
u.
..;
