# ID: svediakorp-per269
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1904
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,128
# sentences: 379
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Röda Korset.
Föreclrag l-ifillet p i den konsert, so111 den 29 qril 1904 iigde rum !i M~tsiknliska Al;: i.rle~-riieii under l~eskydcl R£ Dl).
KK.
H.H.
Hertigen och Hertiginiian nf T ' estergötlaiid till £ö.riiiAii för Röcla Korsets Damkoii-iités verksainhet.
Den 24: e juni 1853 utkiimpadea vid byn Solferino, beliigen söder om G.arclasjöii i norra Italien, en strid niellan fransmän och italienztre cS, ena samt österrikare å andra sidan.
Uti striden del- togo 150,000 ?f de allierade och 160,000 af de österrikiska trup- perna.
Niir österrikarne slutligen efter ett tappert motstånd inHste draga sina trupper tillbaka, var det med en förlust af 13,000 siirade och dödade samt 9,000 saknade.
De allierades förluster vor0 föga mindre, i det de sårades och dödades antal uppgick till 1.4,000 och de saknades till 3,000.
Drabbningen var ock en af de blodigaste iich mest mördande världshistorien kiinner.
Det vm af en högre makt bestaindt att slaget vid Solferino, utom sin rent politiska betydelse, skulle f4 en helt annan för hela infiuskliglieteii gagnande, och därför erliAlla vidt omfattande följ- der.
Det gaf i~ii,i.iiligen uppslag till bildandet af foreningen Rörla I&lt;ovset, denna förening, om hvilken det heter i en af de bulletiner, som utffirdats af deii internationella Röda Korskomith i Geneve: %Hela Europa ar uppstalldt under Röda Korsets banér~.
Koniitén hoppas att sammanföra jordens alla civiliserade nationer under dess fredliga och niiiktiga fana.
Hvarest ä11 niänniskor strida- och fördarfva livarandra, hvarest an krigets låga tändes och krigsdiin höres, vilja vi plantera det hvita baner, som bär hjal- pens viilsignade t.ecken.
I Asien ar det red.~n rest.
Det svajar i Sibirien, p i kinesislta grbsen, i ~urkestaii, i Algeriet och Egypten.
En koinité iir bildad i Batava.
lSS6 accepterade Japan Gelikve-koii~reiitionen, och då kriget utbröt mellan China och Japan utfä.rdacle den japanske krigsministern en dagordning, uti livilken soldaterna pAininiias om konventioiiens innebörd.
Tid den franska hiiren vid Solferino befann sig i~ä~-nligen en schweizare, Hewi Ihc~innt, soin clitkoiiiniit för att studera huru den inilitlira s,jukvHrdeii rar ordnad.
Denne nian hade redan flere AP tillbalin varit uppingen af tanken pA: itt reforincra tlen, ciiiiac1: iii den liimnde SK mydret ijfrigt att iinskn.
Hciiri l) iiiinnt, soni sjalf fri~illigt ileltog uti arbetet iiictl (l (:!
sdratlc och falliiii 113 Solferinos blodiga slagfiilt, fick nu p8 iiara 1i: ill lwittna.
hur ytterst brist- fiilillig den lijiilp var, soin fniins att tillgk Det var stor hrist p&amp; förbaiiclsartilrln~:, fiiltlnsnrcttc ?ii och ii ii il ulan ser ii: ^ \ - oro ytterst illa Ii~arkcii talrik utrashtle, och dessutoiii rar ~jukv~i-tlx~) ei.so~i: ilcii nog eller tillriickligt iiiiifvnd l ' iir sitt knll.
.
D (: iippröi ' mcle, fnsnnsfulla sceiier, lian fick bevittna just vid detta tillfiillc, iiiristatlcs outpl3nligt uti Iians fiir iiiistans liclande Ile intryck, lian iiiecltog i ' rfin Solferinos varmt i j ~ m i l m (l Iijiirta.
~ slagfalt, iieclskrt ?f lim cfter siii hcmkoinst uti en lwk, som han linllacle, Vii Soii \ - mir dc So1feriiio.h.
Cti dei~ixi Lok skildrar haii pA ett viiltalit$, gripande siitt tillstilildet p; " i slagfältet seclnn st riden uppliört, liur de clöcla blefvo liggande (lagar utau att blifva bcgrafiia, hur cle sKrade fingo ligga dar de fallit utan att maii KIX i stiiicl att iiiecl biista vilja i världen kunna bispringa clciii och att cl5rEör ~ i d n g a .iloxa; o, ciiieclnii clc.
antingen e j alls fingo hjiilp eller af brist pb lijiilp i riittaii tid.
Det lyckades Du- nant att för s i m reformideer nied afseende y&amp; den militiira sjuk- vdrclen i falt, intressera ii3gi.a ~arinlijiirtacle, hogsiiite odi bc~ghfradt?
lnnclsmiin, ~iiiiiiligcii iiioiisicmr Gustave Mopier, ilr Louis Appia och generiii Ilufour.
Tillsniiiiiians iiicd dessa fiirel: ~dc lian tlen 3 i ' t: br.
IS63 för SoriPté c7 ' rrtilité plrbliqw i (+en&amp; \ - e ctt förslag om att bilda cii fiireniiig med uppgift: itt liimiia frivillig hjiilp at s3rticle och sjulin solclater i krigstid.
Förslaget oinfattatles nf clettu m- dial) nied största intresse och inan beslöt att siikn fiirverkliga clen sLluiid,z utkristtidc.
planen.
.
.
De bemöilaiicleii, e0111 gjordes liiirfiir dels af Diinant och dels af en för dcttn iindaii-iål tillsatt koinit6 resulterade uti, att den 24 .. oktober 1 S (i3 försainlaclcs uti G e n i v en iiiteriiatioiiell konferens, diir .bland aiiclrn i11: il; ter Sven Sverige-Sorge mötte nied delegerade.
P,S, cleiiii-a koiifeïeiis enacles i m n om en traktat, hyars hufwclsakliga ianehAl1 .var Piiljaiide: ....
1) Natioiislföreiiiiigar skulle bildas i alla Iiiiider nied uppgift d t.
i-rieclvcrka viil sj u1cvBrde11 i f Glt.
S a t ionalt ' ore~lingariia fiiigo för öfrigt full frihet med nfseencle p5 sattet för derae organisation.
- at.t i fredstid samla 2) Det skulle Aligga i~atiunalt ' öreiiiiigc~rna förrAd af sjukvQrclsartiklar och att i krigstid ombesörja dessas öfvesföra~ide till 1~rigsskA.deplatsen.
Viclare slrulle cle laka.
utbilda sjiilsvArclare och ejuksköterskor.
3) Nntionalföseningaraa uppinanncles att i. siim respektiv4 ...
.. Iiinc1e.r bilcla lokalföreningar.
.
4) I krigsticler skiille iintioiin,lföre~~ingnriia, iiiiclerstödja .de krigföra.nde nntionalförenii~gar~~:: ~, p$ allt, siitt, med peiinirigar, sjuk- vArclsartikla,r och genoin.
att söla organisera frivilliga sjultvArds.
karer samt anordna lokaler för cle sRrades inotkagancle.
...
: ' 1, 5) Nationslföreaingnrila $lades att siitta sig.
i förbiacleke: nied sinn respektive regei: ii-iga.r för att förskaffa sig deras eiliai~n~~ildiX 6) Ett geinensamt niarlte, en hvit bindel mecl ett röclt,: kors,.
.
-.
.. skulle baras af alla förenin~ama.
.
Man beslöt vidare pK konferensen, att clet skulle finnas i Ckrikve en pern~nricnt internationell: kornite inecl uppgift.
sttt för?
meclla förbiidelsen mellan de olika 11atioiialförei1ingar1ia saiirit: sM en i~atioi~: .~lförtrnii~g skulle vara erk2incl af s i t t lsilcls regering för att kiiniia upptagas till ineclleiii af clen internationella föreningen.
Röda Korset.
Den ofvanniimda interi~atioi~ella Iropitéae.
: först; a fifgiii.rcl bestocl iiti att söka förrn&amp; cle europeiska regeringarna jatit ena sig om ett internationellt förslag, soin skulle tillförs&amp;ki; 3, neutralitet At amhnlanseï och fältlasarett, åt ekrade ocli sjuka solclater, At cle personer soin tillhörde den iniJ.itära s,julci4rcle- personalen eller som taga vArcl om skacle soldater samt.
h t ' s j u k:,.
v å d s - och förband~nrti1d: ~r.
Det schweiziska edsförbunclct i~tfiirclade clen 6 juni 186. inbjuclan till en internationell koi-ifeïcne.
Den S augiisti samma hr försa,mlstcles ock&amp; en dj~lik l&lt;onfe.rens i Genem;, l6 regeringnr repre~~nteracles officiellt., blanc1 clem Sverige-Norge.
Pi, denna, som ii~neliöll, iitox~ s.i-itogs e11 traktat, d. s. l&lt;.
Gen2l; e-lcoal; e~rtio7ie.
) 1~~ de ofvttn riiirnricla neiitra,litetabest&amp;rninelse~~nrz, att r ra de och ~; jiika solclater skulle vA.rclas utan afseende p5 i~ationalitet ocli.
att dens hus, uti livilket sbracle soldater befunilo sig,, skdle anses neutralt en hvit flagga.
med samt att ett.
gemensamt jgei~k&amp;ai~ingstecI~e~-i, ett rödt kors, ~1; ulle s w j a öfver am buluiiser och f&amp;laearett.
:.
Dock kulle ~~ederbörailcle natio~isfla~gga vara hiseacl bredvid densamma.
I och mecl Geneve-koilvei-itionens ratificerande makt ernn, var Dunants ädla lif sverk fhlbordadt.
l,,
Sällan eller, aldrig har det väl förunnats en människa att utföra en större, miiiiskligheten mer gagflande lifsgarning,: in Henri Dunant, da p % hane initiativ föreningen ' Röda Korset bildades.
En förening grundad p % ädlare, högsintare, af barm- härtighet till den lidande n~änskligheten mer genoniandad id6 an den som lag till grund för den nya föreningen, g i f ~ e s det väl nappeligen.
Sverige-Norge lat sig representeras, som ofvan namts, bAde vid konferensen den 24 oktober IS63 och vid konferensen den 8 augusti 1864: det blef ock e n af d e första makter, som anslöto sig till Geneve-konventionen, i det svensk-norska regeringen den 13 dec.
1864 undertecknade denna.
Samtidigt härmed bildades uti Sverige &gt;Föreningen för frivillig vhrd af shrade och sjuka i falt,, och nhgra Ar senare af friherrinnan Adlersparre och fru Olivecrona en under denna torterande förening, den s. k.
~Damkomiten i föreningen för frivillig r i r d af sjuka och sårade i falt,, som 18 ' 76 erhöll shdgar.
Redan innan dnmkon~ith bildades hade iirikedrottning Josefina visat intreme för den nya föreningen, och p,?, hennes initiativ började hennes niirmaete orngifning att tillverka och samla förband sartikhr.
De biigge föreningarna andrndc i likhet med andra landers motsvarande föreningar 1886 sina namn till Svenska föreningen Röda Korset och Röda Korsets Damkomitb.
Svenska föreningen Röda Korset, som bildades under heskycld af dåvarande hertigen af Ostergötland sedermera konung Oscar den II, som blef dess förste ordförande och soin ordnade förenin- gens verksamhet, omfattades med mycket intresse uti v5rt land.
Under 1870-18 ' 71 ars krig kunde siiledes Röda Korset afsända till krigsskådeplatsen 15,000 kr.
ur egen kassa samt 130,000 kr., som på dess initiativ hopsamlats.
Dessiitom utsäncles 4 läkare till kriget.
Under rysk-turkiska kriget sihdes penningar, afsedda dels för de sftrades och sjukas vKrd och dels för att lindra nöden bland de flyktingar, som flytt in till Konstantinopel.
Röda Korset siinde vidare till turkisk-grekiska kriget en lakare och två sj~iksköterskor och till Boerkriget en lakare.
Nöjlighet finnes för att genom dess försorg en läkare kommer att .utsändas till det nu pågående kriget mellan Japan och Ryssland: $). ")
Doktor Jose£ Hammer afreste i juiii detta $r öfver Amerika till Japan.
Han iir den ende europeiske liikare, soin fHtt tilltriide till Japan- ska a r n h.
Röda Korset liar vic1; ~re ej föi.surni~~at plikten att lita utbilda ejuksliöterskor sA8 \: iil teoi: etislit som praktislit; clessa lidva: PKtt och fb sin första utbilclning vicl Subbntsbergs s; jnkl-ii.is och vicl Akacle- hafva hållits i sh stor niislm sjukhuset i Uppsala.
S~~maritliiirser on~fattiiing, att clet i niirvarnncle stiii-icl finnes i vårt lancl onikring 20,000 sainari ter.
Svenska föreningen Rticla Korset har haft och har i sin Dam- komit.6 en trogen och gocl a-icclarbetare.
Denna förening börijnde visserligen sitt arbete i i-riycliet ringa sida, nien clen har sm&amp;- ningom vuxit ut och viclgat fältet för sin v, rksainhet, cliirigenoni ernilende en större ' betyclelse.
Det behöfves i sanning kBrlek till snkeil och tro p8 cleiisan~me för att I i u i ~ i 11Alla i ~ ~ intresset uppe under, cle snih och tr&amp;iiga förhåll~z~icleii, som Di~inkomit4n arbetat ni~cler, men denna l&lt;arlel&lt;, clenna tro har stiiclae besjiilat Damkomiths stiftarinnor och stj~relseleclai~iöter uncler cle gAngna %ren och i niirvaraincle s tiincl.
.. Orclföraacle %r fril Lotten lZclliol.iii, f. von Heijne; soin cless- fOrin~-ian var I) ainl; o~-iii ten:, sel&lt; reternre.
Fru IM holin har clessutom varit niecllem af RCiclu Korset sedan ISEi5 och ar alltsii en af de första svenska kvinnor, soni iignncle fiitt intresse At Rö.cla Kor- sets iclé.
Vice orclförai~cle ax generalskan RIartiixi Björnstjerna; selrre- teerare: fru M. von Hei jno; bitr.
sekreterare öf verstianan Hedda h.lcintlie, kassa- och fö~: rkclsför \ dt, ?re frölien Agnes Fröinaii; bitr.
kmsa- och förrAdsförvaltare friherrinnan Sigrid Lowisin.
Ofiiga styrelseledamöter iiro: generdsltnn Abelin, professorskan Björi~sti: öiu, generalskan Geijer, geiiere~lakan R.uclbeck, fru Oclelberg,: Pröken E. von Bmn~garten.
Daxnkornith började inect att förfiirdiga hbnnclsartildar af linne, skiinkt af de kungliga, och af anclra personer; seclermera, in- köptes för frivilliga penninggAfvor nytt material till förbsi~cls-.
nrtiklar och p5 s i satt snnilacle inan smAi-iingoili förrAdd siidana.
Dmiliomit6n utsiide hela sitt IinneförrAci iilicter lS70- l S 7 1 Ars krig till krigsskAdeplt~tse11, af~wlsA 18 ' 77 iincler rysk-turkiska kriget samt IS97 iiiicler det grekisk-turkiska kriget.
IS93 bildades i Lanclskronn dc11 s. IL sydsvenska fi.lialeii af fru Anna Norrman o&amp; IS95 en annan fil.ia1, niindigen i Karls- krona af friherriniian M. von 0 t h.
Till dessa afsiindes cle för- sta modellsamlingarile af förbanclsartiklar.
- 1 S99 öf verlamnades en dylik till H.
K.
H. kronprinsessan Louise af Danmark.
.
. '
.
Damkomiten har emellertid e j inskränkt sin verksamhet har- till.
D3 Röda Korsets sköterskor iiisande till Röda Korsets verk- ställande utskott en anliallan om histiiiid till att fh ett liem upp- rätta&amp;, var det till Damkoii~itCn som utskottet vände sig ined begäran om dennas utlAtancle.
Damkomitkns niedlcmmar oii~fat-.
tade saken ined det största intresse och beslöto att si.ika iiisainlti penningar i, ZndamLtl att fb i stand ett hem för skiiterskor och sköt erske-elever.
Den sumnla nian tan kt vara erforderlig hiirf iir, nämligen 20,000, kr.
lyckades man erhiilla, och sanima Ar eller Ar 1891 öppnades och invigdes ett siklant hem i ~1astereamuelsgatan 60.
Föreståndarinna blef fröken Elisabeth Holiiigreii som 1892,.
gedan hon p&amp; grund af sjudom mist liinina platsen, cftertriicldes cd fröken Fanny von Otter, son1 5nnu innehar sarriiila hefattniiig.
Det s %liinda bildade hemmet hlef emellertid under Arens lopp allt för litet, s % att en utvidgning af cletsan~ilia, visade sig eoin en tvingande nödvändighet.
Likaså frnnwtocl nödvandighett !ii af att f i till ständ en sjukafdelning, där sköterskorna kunde fii vidare utbildning för sitt yrke.
n ' u var det iiter Dninkoniitth, soii1 tog iniativet att insamla de för denna utvidgning iiöclvindiga periilinge- medlen: E j mindre an 40,000 kr.
insandades.
1901 inrigclecs clet nya hemmet nied dess sjukafdelning i eget, fiir cii s u m n a af 2 1 5,000 kr., inköpt hiis, 66 I&lt;ammakarcgatan.
Fjuknfrlelningeii har seder- mera utvidgats ytterligare, SA att den nu iir cliibhclt si stor soiu da den öppnades (15 a 20 bäddar).
F r i n och med i902 intriiddi.
en v51idpunkt uti Dan~korniténs tillvaro genom clcii förändrade och utvidgade arbetsplan, soiii &amp; i antogs.
Xan beslöt niiiidigen att tillverka förhanclsartik1n.r i större skala Rn förut, enar man insåg, att det förrid som fmlis w r allt fiir litet, allt för otill- rackligt, i den hanclelse att krig~tider skulle iiitriicl: ~ hos oss.
För att ii~iikta ett ökaclt arbete iiiistc cniellcrtid cn oniorg: inisation aga ruin; det giilcle att iika iii~dleiil~; ii~tiilet i Stocklioln-i och att söka intressera landets öfrigz kvinnor för saken.
S h h d ö t ridare att ordm arbetet di, att vissa: irl) etscliignr heet5iucles och förlades dessa clels till varen och clels till Iiösteii.
I Stockholm uppgAr numera ~nedlenisantitlct uti Danlkomitbn efter dess nya omorganisation till 200 (var forut 30!, och arbeta dessa i 6 grupper.
De artiklar som hiirunder tillvcrkns iiro af- seclda clels soin modells,zndiiigar till lokalkomit6crnn och dels fiir hufvud~taclciis depôt (som niiiilera fiiilies i öf~erstäthiillarhusct). '
' 3Istteria1,et till .cleesa artiklar inköpas genom penningemedel, soin lainilas dels n£ Röcla Ro~sets verlistiill: i.ricle utskott och dels &amp; klin kes af.
personer, iiitresseracle för salcen.
: T,olr&gt;~l.koiiiitkt: r11i ' 1, hvil kas im tal i närvnn~iicle stund uppgir till qj iilinclre iin 42, 1.i; zfva till uppgift att förfiircliga och inköpa för- b a d s - och sjul~v~rclsnrtiklar, hvilka skola förvaras p5 ort och stiille, s; .mt att iiisa~nla peniiing: ~r.
Hiiigenoin fAr iilaii clep6ter p&amp; skildu stallc+ii i landet.
Utom cle n&amp;nincla lokt~lkoiiiitéerna firinas i Imclsorten 5 smärre clepôter, som endast iiiiieh8lla för- banclsartiklur.
.
Röda Koi ' sets Dainkoinit6 har iifven sökt att genoim utställ.
ning ' af fijiikv8rds- och förbandsartiklar viiclca intresse hos allman- heten för sin ~erksrtniliet.
E n såclan iitstiillning var senast: iuorcl- nacl förra Aret vid den bazar, soin under H. I&lt;.
H. lrronpriiisessaina beskydd afhölls af Svenska lcvinnoföreningen för fosterlaaclets för- Evar saiilt af Kvinnoförburidet för Sveriges sjöförsvar.
Vi se alltsi, att den Svenska Röda Kors-föreniagens Dain- koniite för närvarni~cle ar i full verksamhet, att dess sträfvan ar att intressera kvinnorna i hela landet för sin sak.
HBruti nlkste nian erlriiniii, att den lyckats val, isynnerhet om man betamker, att ej mer iiii tvenile Ar förflutit sedan Damkomit6n oniorgaiiiserades.
Antalet 111eclleim1iar u t i.
hela landet uppgHr n u till 2,094 och de disponibla, penningarna till 9,161: 31.
Det ga.l.lei emellertid att fortsiitta vidare på den väg, man nu slagit in på, att göra ännu nier laiiclvinningar bland lan- dets kvinnor, att vicln~akthhlla intresset, dgir clet reclan viickts och att väcka clet, dar clet e; j Znnu finnes eller diir clet eluiilrar.
Matte den svenska kvinnan lyssna till maningen som hon fitt, makte hon förstA att hiir ii.r ett fiilt., cliir hon kan verka till väl- signelse, till gagn för sitt fiiderneslancl on1 krigstider skulle randas aS~e1-i för oss.
M&amp; hon först5 visheten uti den politik, som %r förutseeiide och clfi,raktighet af att först, clå fienden star utanför: vara port.ar, b ö j a rusta sig att möta krigets faror.
Måtte hon inse, att det helt enkelt %r hennes plikt soiii mecl- borgariiina att, i den mAn hon kan, bidraga till framgingen af det arbéte, hvartill Ceiitralkomitén uti Stockholm pikallqt hen- nes hjiilllp.
. '
I
Tanker vi saken tir d r egen, rerit personliga ~ p p u n k t, PA lat oss iliAgkoinuia, att ur; iktliteiihet att Iiniidla eller ett slappt intresse fiir sakens f1aing8ng kan villa oss oersiittliga, siuiirtsaiiiuia förluster af alskacle anhöriga, fiirlusteï soiii kanske kiiniiat und- vikas, om hjälp fiiiinits att tillgi.
Lät oss diirför geiionzträngas tf cleii I~ariiil-iiiïtighetei~s och människokiirlekeiis adla iclb, soin Röda Korse t bar siii falla, l i t den besjäli ' ~ oss, låt viira lijiirtan eldas af kärlek till vtjrt fosterland.
D8 skall det gi en iiclel eiitusiasiiiens vag genorii hela vart land, som koininer oss att ined gliidje, ja, hänförelse söka ut- föra det arbete, hvartill vi uppforclrats af Röda Korsets Darnk~iriit~.
Vi kunna vara förvissade 0111, att det CIA ej skall driija Artioideii innan vi sta val rustncle för idla evelitualiteter.
Ett i så liiin- seende eldande, sporrande exeiilpel liii~iiiar oss Japan.
I886 anslöt sig Japan till C; en6vc-koiiventionc~i; 1888 r5.k- nnde det Japanska Röcla Korset 2,000 rriedlcnimar, i iiirvr~raiiclt?
stund 500,000.
Som man ser, en exempellös tillväxt.
1) en kej- serliga fan~iljen visar stirskilclt iiitresse för föreningen; säluiicla, iir en kejserlig prins heclerspresiclcnt för deii och en af priiisclssoriia är president för I) ainkomitirn.
C ' entralstyrelsei~ ar förlagd till Tokio; i spetsen för filialerna s t i guverniirerna, hvilkns inflytande p&amp; sä satt koinnia föreningarna till godo.
I Tokio iiger Japanska Röda Korset ett större sjiikhus (2.50 baddar), dar inilitärlakcz.re, sjiikeköterskor och inimliga sjukvArclare utbilcliw; i krigstid iir det ett reservsjukhus.
En förening af frivilliga sjuksköterskor ar bildad pli itiiativ af högt st&amp;ende personer; hiirriied har man brutit iidrlen af den i landet härrsknnde fördonien mot att kvinnor auviiiidas i sjuk- virdens tjänst.
Den stora allniiiiihetens intresse för Röda Korset och dess iclC söker man vidmakthålla genom att Arligeii liiill: ~: xllrn %niit~ offentliga möten, till hvil ka iiicdleininnr f rRn hela kejsarriket iri- finna sig.
Dessa möten, soni vanligen hhllas i Tokio, bevistas sallan af mindre 51 200,000 iuedleiimlar; vid clcssa hiillas af likare föredrag som illutreras af skioptikonbilder, alla afseddn att belysa arten af Röda Korsets verksanihet.
Ofverste Nicholas Senn, ur hrars uppsatts i rJournal of the Associatione of Military Siirgeons D of vanstiiende uppgifter till .största delen iiro hämtade, säger, att Röda Korset hopat sd talrika förråd att det förvAnade houom och att han $r viss oin, att Japan 9
var val bereclt för kriget.
Massan af sjukhusartiklar och förbands- artiklar var enorm, enligt emnmn författares uppgifter.
Efter en eller två c1aga.r kan det japanska öda Korset utan minsta olägenhet ~ltrusta ett skepp.
eller ett jiirnviigstfig med sjuk- vårclsinaterial och ~ f ~ a l ~ c det l t l till krigssk~cleplatsen.
Läkare och sköterskor stA fiircliga att p5 orcler inställa sig till t; jiinstgöring och sjiikvArclsinaterialet iir orclnacl t SR, att det inom kor tast n-Iöj- liga tid kan hopsaiiil as och afsäi-~clas t.ill krigsskåcleplatsen.
Röcla Korsets l&amp;kare sanit den manligcz och kvinliga sjiikvArclspersonalen st8 under militgr disciplin.
~ e n o t n ett vist förutseencle stod alltsk Japan fiircligrust.aclt iifven i detta afseencle clti kriget i Ar utbröt,.
Krigets 18gn är tand i fjiirran Östern.
O m under l5,gan upp- star en viirlclsbrand, veta.
vi ej iinnu.
Den narv: nmcle stiinden är dock ej utan sitt stora allvar, den manar oss tvärtom till eftertanke och tillfY att i tid orclna oss så, att vi kunna möta alla even.tiiali tetei .. D8 styrelsen för Röda Korsets Damkomit&amp; för ett par år seclan upprnanacle landets öfriga kvinnor att med den1 deltaga uti ariskaf- fande af sjukvirds- och förbandsartiklar, var clet, erneddn inan ansiig att; mycket harutinnan fattades och att omtanken för facler- neslandet fordrade, att .man genast sltrecl till hanclling.
Varm kärlek till fiiderneslai-iclet och till Röda Korsets ide besjiilacle diirvicllng Centrnlkomiths meclleinmar, som e; j tvekacle att frivilligt påliigga sig .en större arbetsbörda och att offra ii~l~-iii mer af tid och krafter iin hvad cle reclan gjort för att siitta OSS i st8nd att mildra krigets oundvikliga faror för oss sjalfva, för viiii eller fiende.
LAt oss löna dessa iidla kvinnor på det enda siitt de vilja och kunna lönas p i, i-i&amp;in.ligen genom att ej stå tillbaka för den1 i kiirlek till fiicterneslandet, i handlingskraftig omtanke för clet- samims \ ~älfibd och genoin att i handling visa att vi hylla de ideer, d e glaclt offrat nlAnga Ars arbete för, och hvilka Röda Korset b5r p&amp; sin fana, niirnligen Bnr11zhii1.6igI~cte~~s och ~ ~ z n ~ ~ ~ t i s l c o k n r l e l c e ~.
Doktor &amp; ?len Sudelin.
I
Ogonblicksbilder från Dusseldorf.
September 1904..
Färgprakt, blommor i alla achrttteriiigar, alla i~ysnser, blom- mor i grupper, bloi-imor i ralmtter,.
: i; Flsltriril; t blommor, bloininor i clrifhus, i hankar; i.glas; blonmur .soin sticka upp sina kalkar ur ljumma bassiner, cliir viir~uen %r tropisk, blom.n ?or, blad och buskar p&amp; saniinetslentl, saftige, härligt gröiiskancle gräsmattor, hvart iin ögat ser - det iir tot: tlintrycket af Diisselclorfs tr5cl-, gårclsii tställning.
För claii i txiidgiirclskonstens mysterier invigda, hvilken njut- riii-ig inliste ej allt dettma erbjucla, som konst och natur i sai~ïbaiid förniått frambringa d märkvärcliga arter!
För den oiiivigcle ater- stir blott att stillittigamle beiinclra.
.. I den viilcligst rrosengiirclen - till sina clii~ieiisioner större iiil rosutstii.llningen i S: t Louis -- tog Iikiseriu Aqusta Vzctor.in onek: ligen yriset.
Den vax blekgul till fiirgeii och inecl en doft sh mild och dock sd genoi~trängande, att inan ej undrar öfver det stolta namn hon bär.
I storlek och yppighet taflacle nied clenna högstammiga gula ros clen skära C ' nrolinc Testoïrt, hänförancle till fargen, fast211 utan nigon egentlig cloft; den var s8m en vacker kvinna iit; tn t,jusiiing, utan detta rG.got som ar mer Rn sliöiihet.
DA föredrog jag obetingadt den cljnpröc1,z Jenu Linbnsciil, soin var både vacker till färgen och b e d e11 utsökt cloft.
Tyvärr fick jag ej se den storsrtacle iitstiillningen clagen clirp&amp; af 1000 olika sor- ters afskiirna rosor: rosor i glas, clR~ hela clen 1 h g a st; jjalkei ly- ser igenom, och clär nian blott har att njuta: d cloften utan att tanka p&amp; allt arbete, som blifvit iiecllagclt pil att y u ~ p a in rosen, blommor ria^ drottning, pLt vilclrosens stitm.
Meil fastiiil rosorna niecl rätta togo hiif \ 7uclyarteri af besökarens intresse i ansprak, funnos dock alla andra blon~inor, soin smycka vA.ra t riidghrclar, äf ven fulltaligt representerade.
1311 sarskilcl afclel- ning var f örbeh Allen sy renerim, och en annan Tys klmds iiiest ari.- vanda bloimiia, den dekorativa pelargonien.
I alla f ärger och stor- lekar &amp; terfalim den, bredancle ut sin inångfald af blonimor, mest tegelröda, blodröda och skära, och för 1ni1-i inre syn ser jag clen-1 glöcla pA de hvita husen, sticka fram i nlurar, öfver portar, ull- der fönster, öfverallt gifvaiide lif och färg åt husets hvitrclppacle yta och förläna dessa tyska hem dess särskilda prägel.
Jag ser,
dein i stora grupper i jii,tt,e-i ' abnt-ter, Jiitte-bloiiiltorgar fi ' aniför iiiillio- niireriias palats i Hniillnurgs föriiii.~iis, afskilda \: illakrarter, diir de rika benlzirern~s hem.
likna drönislott, inbiiddade i den hkligaste grihs ' ka, i~iecl gri.si~iattor si, sdtiga soiii mossan i ~chw,zrz \ valds skognr och inecl L~1.0n-inior, soni l&lt;IAtt.ra upp öfvei ' allt pd taerrasser och hslustradcr.
ijfvernllt clessn pelargonier pb den l e m grasmat- t.an, fraiiifijr clet inestnclels I-ivita palnt#set inecl de.
likt jiittespeg- lar kli.nkanc1e fönsterrut.ornn,.
A propos fönsteriiutor, sb Aterkoni- mer j: xg till DiisselclorP.
.4fven hiix iiro fBiistreii jimte blommoriia liusets \ -, zclm,st.e prytlnncl; öfvernllt gl %ns: i, de likt vAra \ r: zclrrn.ste spegelglils, ocli jag l i i ~ i.
t,.
o. ni.
sett slipade gl,zslönster, för att ej twh oin de hrokign, soni siaislzilcl t hiis i glssniiileriets heinland iifverallt: " ivterfinnas.
Nen 1; oit.om oss: " i,ter \ .i.ncln ti Il.
blonininirnn och gel.aiigoiiien.
5Iii.r i sitt ornngeri gör den sig likvisst e; j sa giillaiide som i clet prak tislza lil ' vet.
1) eii i8r en niocleri-i blonii.iia som vi1 l. ut, g6ra 1iytt.s och sprida gliidje - ffarggl8d; je för lifvete mulna som för cless, qolskensclngnr.
Och SA Iiiinnn 17i det iiinclerne lifvet ocli förflytta oss til!
tro- pi kernas ~5.rlcl.
Diir finnes en ssi8i: ski1d paviljong för Victoria Re- g i ~, som mecl sinn j~tteblacl, s i stora att ett barn godt kan sitta cliirpK, ncli sinn skii.ra bloininor pA höga stii~iglar tala oi-n en annan rldsclel .. Uti stora glaskupor inim ma japanska guldfiskar ined vift.ande slöjstjiirt,zr, t,.
o. in.
fisktmm i Japan %ro ultimnoderna och ha i i~i, ' i,iiga kr burit dessa v~ile-volanger och slöjor soni nu ä.ro 135, högsta inodet.
SA var clar en liten fisk, grrnzlresin, stor som en fluga, och soni enligt iifverdzrifteii skulle fiicla lefvaiide iingar, en kinesisk k o ~ ~ i e t s ~ a O. m, s. v. Ilen ~iirnien diii ' itine blanc1 alla dessa niarkv %rdighet.er ar tropisk, och jag iiiRmste.
ut-.
Diimte ljuder musik; sil snart.
det ena kngel.let.
sliitlzr börjar clet andi: a. Frainför mig den viildiga R.Iienbrygga,n, sp~annnnclc sina livalf öf ver den urgaiiiln flpden, som sett fnrnticl och iuedelticl.
f6rsviiina i industriens nutid.
Huru nibnga siidaan jIit.tebi: oar förena ej 1Eehns b&amp;da sti ' a.i-icler: vid Dus- seldoi ' f, vid 130ni1, Coblenz och flera rid Rlainz! '
För öfrigt, hvilkeii föiitjueancle stad iir icke Dusseldorf i all sin förnaiiia stillhet niecl sinn storartade anliiggiiingar!
För- tjusande pa.i.keii niecl spelande rxttmkonster afdeln st.aden; i dam- marna simma svarta svanor med röda .na.b ' bar - öfver det hela A
clröii-~m,z-icle ro.
G.atorna Kro ej raka utan .i al.le1iailda trubb- och snedvinklar, son1 aldrig verka tröttande, utan blott smeka ogat och visa ständigt nya perspektiv.
Hilr ar förbjudet att uppföra cle i-noderna monster-husen, dessa ohyggliga storstadskaserner, som döds d 1 henikiinsla, allt estetiskt sinne och bidraga att uppfostra milnniskan till iiQgot taillé en inasse)), dar individualitetens skkm slöja sönderrifves af deii mest krassa niaterialisiii.
Sådana mo- derna hus vid iilidlösa raka gator, utan triid, utan spår till him- 1i.ie1, iiro likt andliga grafvar; i dein ltuilna heniniets blonini.or ej sprida glans och doft.
Hvad som ocksii frapperar i denna stad ar, att i.iian ser SH litet folk ph gatorna, d&amp; nlaii betanker, att 1) iisseldorf likväl ar en stad pi, 240,000 innevanare.
Man ser n-iiinniskorni mest ge- noi-ii sinn, verk, ocli nian hör den1 iihen, CIA inan g8,r p i dessa tysta, asfaltbelagda gator.
Iilara röster, höga fiol- och dunkla violoncelltoner ljuda geiioin de öppna fönstre !~, och man förstir att Diisseldoïf iifven ar en inusikeas stad och att man gr midt.
i de sköna konsternas förlofvade land.
C '.
F- d.))
.
Sagan om lommen.
Iliir finns .e11 siigen 0111 att loniinen inte skapades p i saiilina ping so111 andra fiiglnr ocli den siignen lyder - just SA har: Sankte Per sig en g h g cliiruppe i liii-niiielriket hur V ~ X Herre satt och sf~g lysnncle glad u t och s5 frf~gade han: » Herre, hvad .t %iiker clu på? » Och den Högste svarade: jag tiinker på att det just vore roligt, att se alla nlina vatteiifilglar saiiilade pb.
en plats ».
; Det skulle jag vilja vara med onir, tyckte Per, och vitr Herre sode strax, att det nöjet unnade lian honoin gilrnlz.
- Si % v i i i l d e Gud ined sin mäktiga hand och se!
ett stort, bl %tt liaf böljade plötsligt frmiför cleni.
Och luft, vatten, striincler vimlacle af ftiglar, idel fhglar af allehanda slag.
,.
Diir fnnnos niibbar som sylnr och iiii.bbar som skedar, diir f~innos halsar, som liknade nakna ormar och halsar, smyckade mecl toffsar.
Dar fiinnos vingar, som sköto mot lixilet med pilens fart och vingar, som s5 sakta summo i luften, att sjiilfva flykten pAiniiicle om hvila.
Dar furinos fjiiclerskrudai: i alla fiirgskalnns toner.
Det var i sanning ett skönt skådespel!
Dar koinnio ' vadare- f&amp;glarna i stolta rader och främst blaiicl dem syntes de karniosin- röcla flemn~ingos, hvilka, da de flögo, bilclaclo: liksonz en eldlinie i luften.
Och hur i-riajestiitislra vanclracle ej pelikanerna med sina jiitteniibbar, sina s t r l l p ~ a ~ k 8 och r hvif.a, liitt roseiiskiftande vingar!
Men härligast af alla vor0 dock svanorna, biide cle hvita ocli svarta, dar de sunlmo me.d vingarna höjda som segel.
Ett lustigt sRllsknp voro ock&amp; dessa snattrande och kacklande ankor och gass och iiAgot 1iiipnai.e kiiiicle 1i1,zi inte tanka sig än alla de gula eller iiiörkfliickiga clunungarna, som följde deiii i slapt-.
Det var en oriiknelig skarn af bicle stora och.
smk och hvar och en \ lisade sig f r h sin bästa sida.
Där kom doppingen sim- inande s&amp; fort och latt med alla ungarna p&amp; ryggen.
DEir visade ejdern Iiur han kunde fodra boet och skydda äggen med sitt priiktiga clun .. Db visade skrakar ocli andra dykare hur laiige cle kunde dviiljas under vattenytan och hvilka skickliga fiskfiingare de voro.
Afven stormsvalorna, dessa luftens oroliga barn, som alska böljan mera i n heden, syntes i tata svärmar öfver hafs- brynet.
Och öfver Alt kackel och pip, allt si~atter och skriin l-iörcles de ~~magröstacle svaneriias toner, klara som klockor.
Och d$ Sankte Per sijg all denne lefvmde prakt och förnani lofsiingens ljusa klai-rg, bad lian i in f&amp;vitsko, att han, maaniskan, skulle fK skapa en fagel på sitt vis.
, Det tror jag du giirna kan liita bli », sade den Evige, men l ' er var envis och bad att fii forma ut sin skBpairtaidm s i goclt Iian furstod.
Och s i sade Gud: » Försök d&amp; ».
För en vink af Guds maktiga hand steg sa upp en dimnia, i hvars hvita töcken alla fiiglarna svunno hiin.
Och nar dirniiian vek, 1A.g lidvet tomt ocli bl&amp;tt, meii hela stranden var full med lera.
Och v8r Herre blaste p i leran och ~ie, den rocli~acle och.
blef hiix ocli livar liksonz strimmad af blod.
» Skapa nu », sade lian.
Sankte Per tog nf leran och började klabha ihop en fhgel, men liui: han nu t5nkt.e och i~i$tt.scle, SA fick lian inte klart för
370 sig Iiur han skulle görn fötterim, SA att de pn.sw,cle ihop i-ned dct liela.
wDet far varas, saclc han vresigt fiir sig sjitif, » han be- höf \: er inte kunna gli, den fuliiigen!
» Vingarna voro iiix hiiller inte soiii cle sl&lt;~il.le vara, do vore beetainclt.
för srnk och inte löiiscle det viil stort att göra om clein.
, Det fRr vara », upprepade lian SA, iiiiim vi: csignre, » h m beliöfïer inte kiiilna flyga sb bra, den fulingen! » Ja, Sankte Pers fhgel var en fliling, det är visst och sant, inen Gucls kraft fanns i leran, och cliirfiir vczrclt Iian lefvande.
Sankte ' Per v: ti: dock lili: ~ wiissniijcl iiiecl sitt verk och kastade förtretad den fltixsi-icle fdgeln i l-iafvet, ciils ' ltde att han måtte g&amp; till botten.
Men han sani s&amp; liitt som en kork p i det klara vattnet och aoii~ \ Ar Herre tyckte syiicl om at.ackaren, gjorde han ett par fötter .och kistacle dem efter honoin, diir haii 1: ~g och flöt .. Och fötterna triif ' facle honom i stjiiirten, ~1a.r cle blefvo sittnncle.
Och Sankte Per tackade i all ödmjukhet Gud da.rför att han tacktes hjälpa upp hans fuskverk.
Men alclrig iner föll det honom in att vilja skapa- fåglar.
Anna ILizutson.
Barnmorskornas utbildning.
Under det att p! '
nS.st: m alla ni: betsoii~r~~clei-i Forclrnn p A Iiijgre i det kunskaper gör sig giillancle, stR.r bai: i~i~~.or~keut,bilcli~iiigeii stora hela kvm pi, clen stL~i.iclpunkt, den intog föl: 50 ja 100 Ar ~ecli~ii.
Ii~trZ.desfoirclringai: na 8x0 iiiii-iu sAclsna cle bestiiindes Ar 1777.
Ilen dag synes clock rnnclas, CIA, en föriiilclring till det bättre skall %g % ruin.
SvArligen Idter clet vs.1 t.5nk: i, sig att ej, clB I: ~ara- ii~orskeiit: bilcli~ii~gs: ' ~i-istnlt.ei-i i Pt.c) cl; l~ol~m inflyttal: i sin nyn loltsl, dR.r iiti:) liimessk %l ej Iiingre stiillcz sig liinclrwncle i viigein för föränd- ringairs och föirbiittriiignrs vicltagancle, fi: P~gan oin nya forclringnr för iiitrii.de saii-it nya liirol&lt;urser p A nllrnm upptagas i de utbild- niagsmstultei: tiir bnrninorskor, soin finnas i .Stockholin, Göt.eborg och Tmnd.
möten talas regelbundet dr för Vid barni-i~orskeföre~~i~igrz~rnas $r .om ÖnskvWrdheten af et.t dylikt * höjande nf intriidesforclringarnn och kurserna.
Ett föredrag af denna art, hAllet vid Örebro liins
371 11arniilorskeföre11i11g~ 8rsmöte denti; .~ sornmar, synes oss v: ~.ri~ af den betydelse, att det förtjanar uppinärksaminas.
Fö.redraget hölls af doktor K '.
A. Nilsson och franistallcle till besvarande friigan: &gt;Rör barni~~orskeviiseiiclet liksorn fiiltskiirsyrket afskaffas eller bör clet allt fortfarande finnas till soiii social institiition? ».
' Ur fördraget anföra vi följande:.
» Maii kan t&amp;nka sig att clen tid kunde koinma, db barnmor- ' skorna skulle bli ersatta af lskare - nianliga eller ltvinliga - ined eller utan hjälp a£ sjuksköterskor si.aoi.ii förlibllandet iir p % Atskilliga platser ' i Ainerika.
Den.
tiden är lilir i Sverige dock mycket afiiigsen, tlA sAdant skulle kunna blifva möjligt.
Mödrarna och de nyfödda barnen iiro l ~ e l t siikert biittre tjiinta ined att vårdas a f en för cletta andain51 sarskildt utbildad barninorslin 511 af en läkare och sjuksköterska.
Iiiikaren har sa.llaii tic1 att öfver- vara hela förlossiliiigsförlopliet och sjuksköterskan har i regel icke begrepp om, i1ii.r sjukliga eller allvarliga förliAllanden hos den födande inträffa.
De föclaiide och barnen utsättas allts&amp; för en hel iniingcl lidmclen 0.~11 faror, som förekomiilas, o111 en skol: %d barnimorska iir niirvarande vid förlossningen.
Barnmorskevii.send.et bör allts8 sAson1 social insl: itutioa fortfara, men d&amp; också förbiittrczs. » » Btzi.nnlorsltane ltd1 iir ytterst ansvarsfullt och n~: zlttptilig- gande », säger doktor Kilsson.
» Det] can nieclfö ' ra ofantligt mycket större risk för I-iales och lif iiii nilgonsin t. ex. taiidliikareyrket eller utöfvmdet a£ inassage och gyiililastik o. d. » Köclviindigt ar diirför att höja s&amp;v&amp;l inträdeefordringen son1 kursen.
» Kunna d&amp; icke hari~n~orskoriia behöfw icke Idott högre alliniinhildning, utan äfwn kunskaper i anatoini., fysiologi, patologi, bakteriologi, inedicin och terapi i vissa delar, minst lika mycket inom sitt oinr&amp;de som tandliikaren och niass: rjren inciin sitt? » I Sverige föclas hrligeii 134,OO barn och skulle enligt doktor N. behöfvas 1,506-2,600 barnii ?orskor.
Detta antal, grundaclt- pii den berakning, att Inrarje Ii~ilil-i~iin skulle vara skyldig aiistiill: ~ en barnmorska för livarje 50-cle till 100-de barn, so111 å.rligen föddes.
Ang&amp;encle afiöniiig säger doktor Nilsson.
» E£ ter nuva- rande förhbllailclen i denna ort bör en barninorska aflönas mCd minst 1 0 kr.
för hrarje förlossiiing hoii haft under sin vHrd.
I&lt;omii ?unen skulle vara skyldig erlagga arvodet., niir omst5ndig.- heterna det föranledde.
Ilar hon 50 till 100 förlossningar irligen, bör hon d&amp; kunna fA en inkomst.
af ininst 5 0 0 till 1,000 kr.
- den ininsta tiinkbara inkomst för att hon skall kunna liKlla sig i: 8
.
uppe i enlighet nicc1 den iiutida förlossningsveteii~ki~p~ns ford- ringar.
Tjänstetiden bör beriiknas till 25-30 ar och peiisions- r5tt inträda vid 55 fir.
Pensionskassan bör vara tillgiinglig för alla utexaminerade barnniorskor, oberoende af oiii de iiro anstiillila i statens ellcr koinmunens tjiinst eller endast f ritt prttktiserandc.
D Hvacl intriiclesforclningarna beträffa, anser doktor N. dein böra i vissa 5n1nen motsvara afgångsbetyg frAn hiigre flickskola ellcr de blifvande G-kl.assiga saiiiskolorna.
Att först5 och lasa ett af de nioderna lefvancle språken hör ock till fordriiignriia.
Läro- kursen vid barilinorskciiistitiitionerna skulle omfatta S, 3 eller 4 Ar.
Sisom laroäinneii nanlnas födelseoi.gancns anatomi, cmbry- ologi, clc vanligaste sniittosanmm, sjukcloinarna, liidc dc?
yuerperals och de veneriska, m. in.
Tidare genorngis kurser i hakande- skapets dietetik, och oin diharns v5rd och skötscl samt deras nllmiinnaste sjukdoinar janite behandling.
sllcssutoi~ bör natur- ligtvis sihont 7rzcfcnt7sctk clen noriiiala förlossiiingsl~ran inhiimtas.
D D Barninorskan bör, » sages i föredraget, &gt;: aga nödig käni~edoiir om förlossningens patologiska förhAllanclen, si att hon försttir att i tid kalla liikare, soin d&amp; med henne skall dela ansvaxet för den vidare utgAngen.
Jag hyser iianiligen den ineniiigen, att barii- niorskans uppgift ar att p i egen hand ined eakkunnedoiii följa och ~ k ö t a alla nomzaln förlossningar, men att det ar hennes plikt att tillkdla läkare, clii griiilsen till det icke noriiiala - clct p&amp;dogisk,z till~tiindet - öfverskridits.
Hon hi; r visst icke sjiililf ensiiin söka reda sig nied patologiska förhfillandcn, tills ' fara fiir fostrets eller.
kvinnans lif ' 11ar intriidt.
Lakareiis plikt %r alt taga vid, så snart ett sjukligt tillstiiiicl uppkoiiinlit, iihen om icke direkt fara för Iihet förefinnes,.
» Barninorskan hm dltsfi eii ~ i k t i g uppgift att fylla i saniliallct.
PB l-iennes duglighet och framsynthet bero i 1ii) g grad alla s-enska mödrars och ba.rns vii1 och \ .e.
Hon skall iifveii, sylies dct mig, lära niödrarim ett riitt lefnadssätt före, under och efter förloss- ningsperioden smit eii riitt vird af dibarnen.
Hon liar s~diinda en stor social mission att fylla,.
.
Dagny har upprepade gsinger tagit till orda fijr ett höjande af barnmorskeyi.ket, och iir det gläcljande att finna Iiurii uppfatt- ningen oin förandringei~s nödraiidigliet allt i i m a pri id er sig.
Doktor Nilssons klara, varnihjärtade föredrag meil dces starka fordran pil barnmorskeyrkets utveckling synes oss, iifren om i11iiii
inför en eller aniian d e t d j d förslanget ställer .,sig tveksam, i dess helhet vilra ett.
ord i sinom tid, vlirdt att med t.acksa.rnhet h a h s af Sveriges mödrar.
* - Föreningsmeddelande.
Stipendieinstitutionen.
!i311 Elfsborgs Iiiiis iiisn.ts i Allmanna.
Stsipen- c ' liefoiideii har eii person, SOIII Oiisk~r vara oiiainiicl, öf~erliimiiat en g i i f \ ~ ~ a l Ett tuseii (1,000) kr.
Från s k i l d a håll.
Den finska kvinnans politiska riisträtt.
T ' i lia fitt oss tillsiiiiclt foljsiide metldelaiicle frhi Helsingfors, (late- rndt (len 5 okt.
~Seiinste in: " i.iid: t.g Imle till kviiiiiosa.l&lt;sförbtiiidet ' Uiiioiieiis niöteslok: il sninlats en owiiligt talrik skara kviiiiior lir olilr: ~ s~i.i.mliallsklasse~:.
A.niioii- sen 01-11 irititet h a d e iiRnIligeii som c ~ i s k n s s i o i i s R.
~ opptngit: ~~~ie ' j ?olitisk röst- riitt: It kviiinaii '.
Det v: i.r ju sjlilff: illet, att clei~iin frfiga slidle väcka iii- tresse i vi38 krets: ir.
Sednii 11figi.n siniirre iireiicleii iii~clnnstijkats, höll retl.
.A.
Fiiriihjelin ett sn.lirjkt och wt: cl spiiiidt iiitmresse Ahördt föredrag, dari Iion redogjorcle för röstriittsfrAgaiis stnnclpiial&lt;t i olika liiriiler sni-rit £ör iippkomsteii af ' i ' fi.rldsförbunclet för I; viiiiiaiis politiska röstriitt.
E~larinilaii fraiill~iöll s+rskildt, Iiurii det för alla l#iiclers liviiinor bortle. \ vira en helig plikt att visa., tt de sjlilfvti fiillt och klnrt inse sin ratt i cleiina sak.
~FrBii ett ni1 tal.
iii tremer: itle ineJborgsri~inor 1: incle till förbui~clet in- %irnii: ~ts eii skrifvelse, iiiiieli5llni1de ett förslag att ' Unionen geinensamt inetl] ?insk Rviiiiioföreiiing sliiille anorcliin ett stort röstrattsinöte.
Dett: ~.
förshg oinf: ittades nf cle 1i8rvarnncle med stor entt !siasiii och i eii blifvni~ile komit4 utsfi,gos - 5 n ?etlleiiiin: ir: i.E fiirbiiiiclet Uiiioiieii~.
(.h det allinniiiin intresse, Ii \ - armed kviiinorii: is röstrMttsfr: %gn om- fntk~s i l.inl: ~iid, vittiixr ett iittalaiide i tidiiingeii Helsingforsposteii för tleii 4; okt.
Uppsxtsen 1ycle.r som följer:, Det # r fiillt i siii ordning och förtjiiiit af nllvnrlig uppin#rksaii~Iiet, att kvinnaii i vart 1: xiid li.
: imtrfiJer meil allt best.aii-id: tre ansprhk pi: clel- xktigliet, i arbetet p&amp; den politiska ~titljobsiinii iiieil ilfira£ hfirfiytaiicle an- svar.
Att fr5.gaii om politisk röstriltt för kviiiii: ~.n iiii Kter upptagits a l ~ ~ l ~ och att vi iiioii~ tleiil ileiiaaiainn nilrmast aiigar, d. v. s. k \ 7 i l l l l ~ sjalfva,, kort lin att hiirstiiiles emotse ett alliniint iiiöte för sakens clryftmde, utgör
enligt värt förinenaiide ett gladjaiic-le bevis p i lifskrtifteii tios fiirenlmwki.
strafvaiide, soin nied l i ~ a r j e dag soiu $r utan att frbgaii fiiiacr en till- Ireclsetällaiicle lösiiiiig, skall tillkiinipa sig l i p och allt starkare syiiipatier.
nEn län-ipligare tidpunkt för £rairist.ällandet af detta Irrar ' pii politiskt iiiedljorgerskap än cleii iiuvaraiide skulle för iifrigt icke gifrns.
Mer iiii nigonsin tillföreiie liar den upplysta oyiiiioneii i riirt land uiicler de, u,91igiitt tunga Areii lart sig att stitta ~grcle pQ det liaugifna, uppofiraiide, iiitejii- geiita arbete iitaii all t.aiilie pá egen möda, soin nu utfijrts af fosterlaiiclskt tiinksiide kvinnor, ingen niiniiid och iiigen glijnitl.
Deras varma, ofta ortl- lösa, men 1-erksaiiiina insats i det nationella ~jä1fl) evarelsearl) etct synes oss clii.rEör krafva deii enda belöning, som vore satiihallet fullt vardig.
er- I&amp;~maiiclet d kviiiiias moraliska ratt att aoiii inedborgarinna tle1tap: r i pe- staltni~gen af vRrt lands öden.
~FrAgaii lir ju ingaliiiida ny, ej ens fiir stäiiclerna.
Red: in hr 1897 in- I&amp;miiacles i borgarst.&amp;idet af hrr Aug.
Herckman, K. Killiiicii in.
fl.
en petit-ion om politisk rösträtt 5 kviiiiiaii.
Petitionarerna franiliiillo, att kviii- iian hos oss redan för lange sedan triitlt fr: tm frhi sin iisic1os: ttt: i ntalliiiiig och höjt sig upp till inniinens arbetskainrat.
T i ' finna lieniie noiu fiire- stliiidare för stntsskolor, seminarier och li: iiidelslius, som larare, ordfiiralitle i skolrki, ' tidningsredaktör, posttjäiisteinaii, läkare, l-etenskapsidkare o. s. r.
1&lt;8ttvisnii .fordrar, att ~i icke utan skal förneka lieiiiie ratt: ttt l i l i ~ ~ j ~ i i mannen medverka vid lagstiftningen.
I) Q den politiska riistrat ten utst rikkes till allt \ - iclzre saluil-iallstager, kali icke hälften af hefolkninpeii, den li~iii- liga delen, Iiiiniitis fullkomligt utanför.
rSk&amp;len roro som synes vagaiide, meii 1: ipiitskottet ~ ~ i a l i eja i i he~iaiidl: ~ petitionen.
, För rar del hoppas vi mecl tillfiirsikt, att det vid iiistiiiic1: iiicle 1aiiclt.- ilag skall finnas representanter nog lilarsyitr?, att Ateriipptagn den pk d. tillfii.llig grund ad acta lagda petitionen.
nLTncler afvaktan 1iärpA innesluta r i det af liviiiiioriia piitiiiikta: !l!
: inanna röstriittsiiiötet i alla intresser: icles Bt: inke, tilliiiiskaiitic initiztirta- garne all niöjlig frninghg i deras l~eaktaiisriirda st.riifvantle.~.
Stipendier åt kvinnor.
Fröken Elisa (' hrystie i Jloss, Sorge, liar vitf sin död donerat 100,000 kr., af Iivilka rHiit: iii skall utcleltis soiii stipendier åt hinnor, soin %glia sig At praktiska yrken.
