# ID: svediakorp-per2689
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1914
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,207
# sentences: 1,195
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
- - y -.
.
P r ...
.
- ': r - 7 ".
.
.-.
:.
.
. % -- y * y- .. -- v .- .., E % z.
.
..: - .-.
.
.-.
; y: i. -- - C.
.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.. -.
%.
= &amp;.
STOCKHOLM ........... 6ver 25ll.r.
mili ii on er honor.
hoor.
................... Över 8 S.!
aillloner millioner kronor.
Hybeviljiid lidmlngssnmma hemleinkomst Rank- ocb byresinkopist Ceiitral Bobbiri &amp; maskin, ............ ......: ..: .... auer ~ivförsikrln~ss~mman vid- hti " s1111 Bver 255.8 millloloper kmor.
75 milliouer kronor.
.
Samtliga tillgagar c:a I L ........................ OBS.
/ F&amp;rde&amp;Miga iietatjsi~~~ov@or.
Under sin verksamhet bar bolaget utbetalat till försiikringsagarne:.
; ............. Över !3,,dO0.000 vinst dödsfaiiserittningr kapitalfbrsäkr.-belopp ~il~ltor I ......... Över 3I.000.000 och över i 1.200.000 KF.
.,., ty dessa maskiner hdva @ om sin öf- verliigsnn konstruktion, sin rnbgsidigp anvandnin och öfrigafram&amp;encleegen- ska r blgiit di omtyckk-t, att de ander de &amp; r de varit i marknaden, trots sitt nggot hiigre pris crhállit e n i %rkligt storartad spridning, det blsta bcvisct f8r att en vnra ar god - CENTRAL- B O B B I N - M A ~ R I E I ~ t$erkas i tvsi storhekar en mindre for - 3arnfl ' er och sya * ctier; r och en it5ire fzf~&amp;r&amp;ericr.
- Kr.
55.200.000 ' Dugliga kvinnliga agenter ' antagas. '
17 1 I BANBRYTANDE .och i hela världen enastilende iiro de sma Hálsobrunnar med namn av Radelium- element, som av Aktiebolaget Radioaktiva Vatten kon- struerats, tillverkas och uthyras till allmänheten for daglig tillverkning i hemmet av starkt.
radiumeinanations~attentill genomgä- ende av ful@tandiga - bmnnsku~er.
Hyresavgiften ar nri ss bilkg, att-&amp;y.
: menten aro Par vaqe behovande.
Iii @ tillgiingliga.
SH kosta; typ M ' P 5000 ' rad.
enheter 10 Öre pr dag, typ A A i0000 r. e.
17 Öre, typ B a 25.000 r. e.
34 öre, typ F A 35000 r. e.
44 öre; typ K a 5000 (1 r .. e.
54 öre, typ-L fj 30000 r. e.
67 fire, typ R &amp; 125000 r. e.
84 are och typ X A 160000 r.-:&amp;.?
100 öre pr dag.
Kostnaden perpersoq stalier sig innu lägre om flere per * ner tilisammaas byra ett sfarkt de ment och dela vatfnet.
En drickskilt bör icke understiga 30 dagar.
Karens ' verkningar äro, dit efter vad ased, drickrhgen a ' vsei, beroende av Hk Patent mentets styrka o &amp; kur; s utstrilI ': Varum, 10215. ning.
SA fordrar-.
t. cx.
en svibartad.
gikt för att kunna pberkas, b8de ett starM.element::.
dch en lang kurtid.
Det individu- gör sig ofta gäJ- - lande.
Yid 1913 ars ' slut hade.?
: a 8000 personer-.i vHrt land hyrt viira Radeliumelemdt o &amp; niu.in I ~ t i f i W.
personer be agnat sig av deina-?
hävande - av-:-1;; flstal sjnk6mar.
spetfcllt GM &amp; h.
~eurndiiml~~: Neuralgier och Neuriter ~ r n n e s o ~ s ~ t t n l n g s a l u ~ ~: ar, kroniih inflamnihoac~ ~h imfaqec.
i SJ *: - hinnor etc. Tillskriv oss och begär de näkmare upplysniag&amp;k .i som önskas! .. I - .z BOM U LLSVMNADER; .:+.
FABRIKAT.
HOS HVARJE VALSORTERAO \ ~~FNADSHANDLARI Aktiebolaget ~adioa k h a vatten, ': ' Brunkebergstorg I t, S ~ ~ C K H O L N.
.-.y Rikstelef on 38 13.
Al1nti3M.
- 16390, Chefkemist: Docenten - vid Kungl.
Tckn .. H6piup ..; lan John Röhler.
Kontrollant: DC: John Rosengici " - L!
-
Kvinnornas slott.
.
.
.
.
,.
D et var onekligen något alldel &amp; sär- skilt att komma till a al mö just den 15 maj på morgonen.
Strålande majsol o c h, lagom varmt, en riktig skånsk f &amp; -- sommardag, och blommande fruktträd och vårblomster av alla ' d e slag i parker och träd ' gårdar.
Och öierallt flaggor!
Det var ett otal flaggor, som: hissats ' Malmö stora dag till ara, vart ' mah såg mötte ögat de ' blågula färgerna; .har och där med ett inslag av det röda,: svarta, vita ' och blå, som ingir i de övriga baltiska.
.
ländernas ' fanor .. Och luften liksom m ' ättad av koncen- trerad feststämning.
Alla människor, sar- skilt då f al mo borna, sågo glada och stolta ut. '
.
SA fbljde man med strömmen a t fot- gängaTl fullsatta, biler: och spårvagnhir.
Allas mal var detisamma: utställningen.
Där hade ju allt med fil ' undantag blivit. '
färdigt de sista.
' dagarna, - och .där den nu. '
' ' '
222. '
låg, den vita sommarstaden, flaggprydd och blomstersmyckad, gjorde den i sin konstnärliga enhetlighet ett imponerande intryck.
Det var inte utan att den första pro- menaden genom utställningen förde med .sig en aning av ängslan.
Man kunde inte ' låta bli att fråga sig, om Arsta skulle i så hög grad som vi hoppats kunna göra sig gällande och tilldraga sig uppmärk- samhet bland allt detta verkligt sevärda och betydande, som fanns samlat här.
Och man fick plótsligt bratt att atminstone skaffa.
sig visshet om vilket intryck det gjorde på en själv.
man går från centralgården genom arkaderna fram; mot kungliga parken, komnier man efter att ha passerat ett par idylliska och vackra små gardar med blom- mande.
rododendron och plaskancle vatten fram till en valvgång, i vars öppning skönjes bakom grönskande.
träd en välbekant .och kär bild: det är Arsta vita slott.
med svenska flaggan vajande fran tornet.
Hur ofta har man inte under den gångna vintern framtrollat den bilden för sina ögon, hur ofta har man inte i fantasien försökt skaffa sig en föreställ- ning om vilket intryck Arsta skulle göra, och hur ofta har man inte frågat sig, om Arsta i fullbordat skick verkligen skulle komma att motsvara alla de högt spända förväntningar kvinnorna ställt pa det.
Men när man sa för första gingen ' skymtar Arsta, inramat i valvöppningen, och ser det ligga där i lugn och förnäm avskildhet fran den .övriga utställningen, omgivet av sin egen vackra trädgård, d &amp; blir det första och lyckligtvis bestående intrycket, att Arsta, vad~det yttre beträf- far, inte bara motsvarar de djärvaste för- v ar - H E R T H A - .- väntningar, utan vida överträffar dem.
Denna gamla vackra slottsbyggnad med sitt typiska torn, sina höga fönster, sin vackra portal med de gammaldags- por- tarna (icke eftergjorda ' utan tillhöriga det riktiga- Arsta) bär framför allt en prägel ' av nagot alldeles säreget svenskt.
Och man blir betagen av det lugn och den hemtrevnad, som vilar över Arsia och som sa skiljer det från hela utställningen för övrigt.
Iden att lata kvinnornas utställnings- byggnad bli en trogen kopia av Fredrika Bremers Arsta, den kan icke nog högt värdesättas.
Det är i sanning nagot värt, att vi fått ett kärt namn att samlas om, ett namn som vi alla känna, ett namn som för tanken tillbaka till vad gångna tiders kvinnor gjort för oss och som just därigenom manar oss att.
icke svika utan att så gott vi det ' kunna med modiga sin- nen och friska viljor .fullfölja deras verk.
Fredrika Bremers Arsta, det måste först och främst bli ett det ' vackraste rninnes- märke över henne själv, över hennes liv, över vad hon givit oss, vad hon offrat för oss, men det blir också ett minnes- märke över den svenska kvinnorörelsen och över alla dessa kvinnor, vilkas liv och gärning vi ha att tacka för att vi stå där vi nu sta.
Det är väl allt detta som gör att man inte kan undga att känna sig gripen av något, som nästan liknar rörelse, när man första gången möter anblicken av Arsta; helt kvinnornas verk, uppbyggt och Astad- kommet genom - svenska kvinnors offer- villiga hängivenhet för ett gemensamt mål.
Vad vi velat med Arsta, det ar ju att så Askadligt som möjligt visa huru- dana över huvud taget vara förhållanden
'.
H.
E R T H ' A iiro, vilka lagar vi leva uiider, vad vart yrkesarbtte betyder för oss själva och för landet, hurudan vår sociala och kommu- nala insats är och vilka ' våra strävanden.
äro för att fil till stånd ändringar ' i det ena eller andra ' avseendet.
Att vi alla - i arbete och ' uppoffringar kunnat ena oss om detta, det kommer helt visst att i alla läger höja.
respekten ' för både oss själva och våra strävanden: Så h a r Arsta ännu en uppgift, och den icke den ' minit viktiga.
Där skall bli allas vår samlingsplats i sommar, där skola vi möta kvinnor från hela vart land, dar skola vi taga emot de kvinnor franmdra länder, som komma för att studera våra.
förhållanden, där kunna vi i lugn och.ro dryfta gemensamnia intressen.
.Och helt visst skall allt detta i sinom tid föra sin stora nytt2 med sig.
I denna kvinnornas egen utställning, kan inte.
annat än nya livskraftiga .initiativ födas och allt det man ser omkring sig kan inte annat än sporsa till.
nya tag och kraftigt arbete.
Endast under stora svårigheter och motgingai- av alla slag har det lyckats kommitterade att fi Arsta färdigt.
Den tillgängliga arbetskraften har inte räckt till här ' nere i Malmö, det har varit hart när o ' möjligt att f$ ' ens det nödvändigaste arbetet utfört, kontrakterade avtal ha bru- tits, flera strejker ha uppstått ' och ibland, har: allt ' sett mer än hopplöst ut.
Men genom en aldrig svikande energi och ett outtröttligt arbete har det .lyckats dem, som burit h g e n s tunga, att övervinna alla svårigheter och f4 Arsta färdigt.
Och nu gar dagligen genom vår ut- ställning en aldrig sinande ström av be- sökande. '
MAnga komma undrande och spörjande, fullkomligt ovetan.de om ut-, 223 ställningens art och äfidamal, andra kom- ma fulla av misstroende, andra ater litet.
.
av.
ett haii-.
överlägsna och med en aning leende.
Men så vitt möjligt tagas ' alla om hmd för att under sakkunnig ledning1 Lunna få en uppfattning av utställningen.
Och det är helt enkelt förvånande, hur intresserade de flesta bli och hur tack-.
samma de äro för alla upplysningar.
Har. '
man inte förut varit Övertygad om den.
.
stora mission Arsta har att fylla, .så blir, man: det- alldeles säkert genom att.
stå en.
stund och betrakta de besökande; nar de komma och när de ga.
Iniresset har väckts, där har såtts ' ett litet f; ö, soni i sig kan- hända innebär e t t vaxande förstaende för oss och våra strävanden .. Och detta ar just ' det vi nier, än allt annat behöva.
Vad.
man först lägger märke till vid; Arsta,.
det är den av fru Else Dihl på .r \ l.narp ' anlagda gammaldags vackra trad- gården.
Dar blomma nu fÖrg5tniigej och gullvivor.
och dar breder ut sig.hela mat-.
tor av de mjukaste- penséer.
I pergolan hänga röda, pelargoner, och när vildvinet väl blir färdigt, då kommer den alt verka.
ä n n u mer inbjudande än den redan nu gor.
-.
Från pergolan,.
dar flertalet bord för det mesta äro besatta, gå vi så direkt i n i Arsta matsal.
O m den är omdömet enstämm.igt, och från alla, som komma in, hörman samma uttryck av förtjusning, Proportionerna ovanligt väl avpassade, väggarna i en lacker ljusblå färg, inra- made av guldlister, för de höga fönstren tunna vita gardiner med en aning av blått bakom och möblerna vita.
PA väg- garna porträtt, kopparstick, i antika guld- ramar.
Där sitta - drottningarna Margareta Leijonhufvud, ..
Kristina, Hedvig Eleonora, ' ' ' e '
224 H E R T H A e Lovisa Ulrika och ' Josefina samt - Fredrika Bremer, Anna Maria Lenngi-en, Jenny .Lind m. fl.
Så blommor på alla bord, blänkande vitt duktyg och servis med Arstavinjetten.
Och i fonden genom den .stora, glasväggen ser man det prydliga ' köket, där köksp~rsonalen, helt i vitt, öp- pet inför alla gästerna tillreder de läckra ' rätter och lägger upp allt det fina och .delikata sihåbröd, som .nog har sin stera- del i den dragningikraft Arsta matsal - re- dan visat sig .utöva.
När slutligen till allt detta kommer att här är det enda stal- le på ifs ställ ni ii gen, dar drickspengar icke mottagas, så förstar man att framgangen måste vara given.
I Arsta matsal koinma gästerna att trivas, det kunna vi lugnt känna oss förvissade om.
.
.Då själva utstallningshatlen fordrar ett helt kapifel för sig, gå vi först .genom de vackra trappvalven upp i övre våning- en.
Till vänster ha vi då Fredrika Bre- merrunimen, av vilka salongen är en i det närmaste trogen kopia av den s. k. Bremersalongen på det verkliga Arsta.
.
Där stå Fredrika Bremers möbler .precis p3 samma sätt som under hennes livstid och där återfinnas en hel del srnisaker i porslin och silver ' m.
m., som utgjort hennes pérsonliga tillhörigheter.
Möblqn ' a äro klädda med siden, särskilt vävt - för detta ändamål och sedan handbroderat för att få det så likt det gamla möbeltyget som möjligt.
Icke ens Fredrika spin ' nrock- saknas.
På väggarna hängi jämte Carl .Larssons porträtt av henne själv - ett ' stort antal bilder.
av ' hennes samtida.
Där ser - man Esaias Tegnér, Jenny.
Lind, Adolf Lindblad, Geijer, Chr.
Er.
Fahlcrantz, Franzén, Emilie Flygare- Carlén, ~ r ~ x e l Atterbom, l, Joh.
Olof Wal- reme ers.
- - --- p lin, prosten Böklin, Malla ' Montgomery- a gör ett Silfverstolpe m.
.fl.
~ e l salongen ovanligt vackert intryck och när man be- finner sig dar känner inan sig ' med ens försatt till gångna tider.
FrAn fönstren har man utsikt över kungliga parken och bort mot konsthallssjön, där springvattnet.
framför konsthallen skimrar i solen.
FrAn salongen.
- bege vi - oss in i det mitt emot trappan belägna skrivrummet.
Där är bekvämt och gott att vara och dar komma helt säkert.
de utställningsbesökan- de kvinnorna att ge sig litet tid att sköta sin korrespondens i sommar.
Från den ena väggen blicka ner mot.
oss Elsa Eschelsson, Anna Stecksén, Ellen Fries och Betty Petterson, den första kvinnliga stu- denten i Sverige, samt från en mindre vägg några avlidna svenska konstnärinnor, bland vilka märkas Maria Röhl och Lot- ten Rönnquist.
Så vidare till biblioteket.
Även där finns en stor porträttsamling, denna gång om- fattande avlidna författarinnor.
Har ha Sophie Adlersparre, Anne Charlotte Leff- ler, Sofia Elisabet Brenner, Sophie v. Knor- ring, Marie Sophie Schwarz, Anna Maria Lenngren, Lea m.
' fl.
filtt sin plats.
Där- till märkas en Birgittastaty, träskulptur fran 1400-talet (lånad f r h Borgs kyrka i Ostergötland), och en samling medaljer präglade över svenska kvinnor.
PA bordet ligga utställningsalbumen över Nya idun i Stockholm, Iris i Göteborg och Dam- sällskapet i Malmö.
För själva bokurvalet har förut redogjorts.
i Hertha.
Backerna ha ordnats sa, - att.
vem som helst kan utan svarighet finna den bak han vill ha reda pil.
Innanför biblioteket har föreningen Ro inrett ett rum för att demonstrera och. '
'.
H E R T H A 223. väcka intresse för föreningens blivande en- timme eller.
par i - ett av de inbjudande hem för pensionerade lärarinnor.
Rummet .gastrummen.
.
Där kunna de lämna .. in tilldrar sig stor uppmärksamhet genom sitt bagage,, nar de komma.
på morgon.e ' n, sin hemtrevnad ' och sin synnerligen prak-.
' &amp; k- kunna de kläda o &amp; sig och där kyn- na de till och.
med friska .upp sig .med tiskt inredda ekonomiavdelning, Slutligen - till höger 0.m trappan in- ett bad, ty .det finns också e n synnerli- nanför ett.s.tort entrérum - ha v i de så om- gen elegant inredd toalettavdelning.
Icke talade små ' gästrummen, där trötta utställ: minst allt detia kommer, att bidr &amp; till ningsbesökande damer kunna hämta vila att Arsta blir ett ' kart tillhåll för kvinnor- ' och vederkvickelse.
Vana utställningsbe- ma i sommar, en plats, där vi alla sam- sökare kunna icke nog prisa idén med las, inte bara för en hel del nyttiga kun- dessa.
För manga, som vistas på utställ- skapers inhämtande utan ocksa för väl-.
.
ningen hela dagen, bör det bli en verklig behövlig ' rekreation.
lättnad att kunna vila ut i lugn och ro ~ &amp; n iiolntgren.
.
. '
.
Fredrika-Bremer-Förbundets verksam het.
.
.
styrelse och ' byrit.
.
.
nder de snart ' trettio Ar soni förflu-.
.
En av de frågor, som under början av tit sedan Fredrika-Bremer-Förbun- det$ tillkomst h a r dess organisation, ni- år 19 13 mest upptogo styrelsen, var den turligt nog hunnit växa ut i åtskilliga om kvinnornas ställning inom ' det till.
riktningar och förgrena-, sig vitt utanför .riksdagens ' avgorande föreliggande folk- den ursprungliga ramen.
I begynnelsen pensioneringsförslaget.
Som bekant var fanns där e ii styrelse och dess expedi- detta byggt på två riskklassir, en f ö r.
- tion, f ö r b LI n .d s b y r 8 n,.
I närvarande man och en för kvinnor, med betydligt stund uppbäres arbetet av ett flertal sty- sämre utbyte ' .för kvinnorna av de.
.för relser.
och kommittéer med egen ekonomi alla försäkrade lika stora avgifterna.
~ e n i - och självständig verksamhet, samtliga dock ton kvinnoföre.ningar med F.-B.-F..
i ufsedda a v.
den ursprungliga styrelsen spetsen &amp; ogo i härhad för principen, om och re.visionsskyldiga till, denna för sitt full solidaritet, mellan alla försakade energiskt fögderi.
Härtill komma förbundets lokal- oavsett kön och avdelningar i landsorten, sex till antalet, mot att staten vid folkförsäk.ringens - ordr nande gick till väga som .ett enskilt as-.
med så gott som fullständig zutonomi.
vin nornas opposjtion om- En berättelse om vad so111 inom Fredri- suransbolag.
ka-Bremer-Förbundet tilldragit sig under fattade, sås0.m man torde erinra sig; iiven.
loppet av ett kalenderår blir därför en sam- förslagets baserande pil behovsprincipen.
ling redogörelser för de olika .avdelning-.
.
D e femton kvinnoföreningarna underläto arna och deras.
verksani hetsfalt.
Början i sin geinensamrna .aktion ingenting .for att göra sin .mining gällande.
O.
m göres helt naturligt med.
förbundets.
U ' '. '
e
226.
.
H E R T H A liga opinionsmöten över hela landet, skrivelser till alla instanser och upprop, i tidningarna.
Resultatet av all denna möda blev magert.
En försvinnande liten jämkning uppat i.
kvinnornas avgifts- pensioner, en något frikostigare tilltagen ökning av den s. k. tilläggspensionen och en massa förmaningar från manligt håll att tiga och vara väl till freds, det var alltihop.
Dock inte riktigt allt.
Vid debatten i första kammaren förklarade den davarande statsministern, och det med full ratt, att pensioneringsfrågan tydligare än någon annan hade ådagalagt kvinnornas behov av politisk rösträit.
Ett sadant om sympati för den kvinnliga oppositionen vittnande uttalande, gjort i samma andedrag som det orättvisa ut- skottsförslaget anbefalles, visar med all.
önskvärd tydlighet, och till ingens över- raskning, att dem, som sakna full med- borgarrätt, kan icke ens regeringsmakten hjälpa.
Betydligt större glädje har förbunds- styrelsen haft av sitt initiativ i fraga om Årsta, de svenska kvinnornas egen bygg- nad på Baltisla utställningen.
I början såg det visserligen litet bekymmersamt ut med företagets ekonomiska sida, men svårigheterna overvunnos.
Vad själva pla- nen beträffar vann den genast livlig an- slutning, och ett tiotal kvinnoföreningar undertecknade jämte förbundet det första uppropet o &amp; penninginsamling.
Så snart Arstautstäiiningen var defi- nitivt beslutad överlämnades arbetet åt e n särskild styrelse nied underlydande kommittéer.
I dessa kommittéer insattes flera medlemmar av förbundets styrelse och byrapersonal; förbundets arbetande krafter blevo alItså djupt engagerade i förberedelserna till utställningen.
Ett så stort företag kräver emellertid att ' många hjälpas åt att lösa uppgifter och dela mödor.
Arsta sådant det nu ligger fär- digt nere på utställningsfaltet är frukten av många föreningars och enskilda per- soners gemensamma strävan.
Utställ- ningen blev vad den var aviedd att bli, en de svenska kvinnornas gemensamma angelägenhet; endast under denna förut- sättning kunde den ha utsikt att lyckas.
I själva verket torde förberedelserna till Arstautstaiiningen och de insatser däri, som gjorts av olika personer, kräva sitt eget kapitel i denna tidskrift, liksom helt visst den vackra herrgårdsbyggnaden med sitt mångskiftande innehall kommer att bli föremål för utförliga beskrivningar.
En synnerligen viktig fråga, vari sty- relsen under året haft att fatta beslut, är den om ett eget pressorgan för förbun- det.
Detta spörsmå1 blev aktuellf genom veckotidningen Dagnys upphörande, och det framstod för styrelsen som en högst betydelsefull angelägenhet att finna en ersättning för Dagnys egenskap av arkiv för den svenska kvinnorörelsen och r å samma g h g ett språkrör i pressen för förbundet och dess intressen.
Resultatet av m h g a överläggningar, varvid den alltid segslitna penningfrågan icke var den minst debatterade, blev den tidskrift, vars namn läses på omslaget till före- liggande häfte.
Under kalenderåret har sfyrelsen av- låtit skrivelser d e 1 s till sex hushillnings- sällskap, vilkas stadgars ordalydelse icke medger inval av kvinnliga ledamöter, med hemställan att vid en kommande omar- betning av stadgarna kvinnors tillträde till sällskapet tages under Övervägande, '
d e l s till kommerskollegium med anled-; ning av det nyaste förslaget till lärlings- lag och med framhållande av en.
del onskemål för kvinnliga.
lärlingars vid- kommande.
De från föregående. &amp; kända ' föreläs- ningsserierna för folkskol barns föräldrar ha fortgatt efter samma plan som förut och alltjämt understötts med av kommu- nen anvisade medel.
.
Låneverksamheten till hjälp för stude- rande.
unga kvinnor uppvisar för förra Aret följande siffror.
Nya lån ha beviljats till ett antal av 13 och ett sammanlagt belopp av, 7,500 k.r.
Hela summan av utelöpande dylika lin utgjorde vid årets slut nagot över 21,000 kr.
Genom testamente av fru A. Rundquist erhöll förbundet tinder Ar 1913 eii fri- kostig gåva av 10,000 kr.
Dessutom liar styrelsen beslutat att till förvaltning mottaga en donation av framlidna friher- rinnan Louise Fleetwood.
Avkastningen av denna donationsfond, soni ' på grund av pggaende boutredning ännu ej ut- betalats, är bestämd att utgå till livstids- pensioner åt behövande äldre eller sjuk- liga bildade kvinnor.
Som någon fond med liknande syfte ej förut handhas av förbundet, innebär mottagandet av den Fleetwoodska.
donationen uppslaget till en ny verksamhetsgren.
F ö r b u n d s b y r å n s upplysningsav- delning .liksom avdelningen för platsan- skaffning har varit livligt anlitad.
En typ av fragor, som allt oftare återkommer och som ä r ett utslag av ' den nutida interna- tionella samfärdseln, är omfattande frage- formulär från utländsk ort, från förening- ar eller upplysningsbyråer.
De upprada serier av fragor rörande än kvinnans kommunala rättigheter, än hennes verk- samhet i fattigvård, barnavård och under- visningsväsen, än .arbetsfördelningsverk- samlieten ur synpunkten av risk för vit slavhandel etc. etc. D.et är ofta ett helt studium att besvara ett dylikt formulär och - .i de flesta fall ställer man sig skep- tisk till möjligheten att inom den trånga ramen av en- svarsblankett klargöra in- hemska.
förhallanden för utlänningar .. Till ledning för unga kvinnor, som sta inför val av levnadsbana, har byrån, så- som förut meddelats, utgivit en broschyr under titeln " Kvinnliga arbetsområdenJ ', innehållande uppgifter angiende utbild- ning, löneförhållanden.
och arbetstillgång inom olika ' yrken. '
i Stockholm och Goteborg uppvisa ' för.
191 3 stegrade siffror för saväl antalet in- skrivna sköterskor som förniedlade '.
an- ställningar.
Båda byrierna äro förenade med hem, där en del av de inskrivna.
.
sköterskorna beredas bostad.
~tockholms- hemmet har under aret .utvidgats.
Må: nadssamkväm med instruktiva föredrag,.
diskussioner eller musikalisk wnderhåll- ning ha anordnats. '
Sjukkassans medleriisantal utgjorde vid 19 1 3 Ars slut 322.
Sjukhjälp har under aret utdelats 1.il.i 80, personer, nied sammanlagt belopp något överstigande 9,300 kr.
Till- gångarna vid årets slut uppgingo till kr.
32,167: 2 ' 1.
Stipendieinstitutionen har under 19 13 utdelat ett 20-tal stipen- dier till ett belopp av kr.
8,507: 50 och ' i livräntor kr; 3,335: 30.
Stipendierna,
ha bl .. a. utgAft till kurser vid seminarier, sjukvårdsanstalter, slöjdskolor, teknisk skola och till medicinska sttidier.
Fon- dernas sammanlagda summa uppgick-.
vid årets slut till kr, 396,568: 01, vilket inne- &amp; .r en avsevärd ökning fran föregaende Ar.
Den .s.
k. alln~änna stipendiefonden har nämligen i gåva av enskild person mottagit omkring 500 kr.
och dessutom har efter insamling i länet till avdel- n-ingen för Södermanland överlämnats 5,080 kr.
Två nya donationsfonder ha även till- kommit, vardera å 10,000 kr.
Det är " Martina Bergman-Österbergs stipen- diefond för svenska.
kvinhpr ", varav av- kastningen i framtiden skall gå till kvin- nor, som vilja utbilda sig till läkare, gym- naster, jordbrukare eller trädg~rd ' sidkare, och " Georg Améens fond " för understöd av kvinnliga sociala arbetares utbildning.
Vid förbundets ', '.
LanthushiSillningsskola för utbildande av lärarinnor har under- visningen under året bedrivits efter den av lantbruksstyrelsen fastställda planen.
Eleverna ha dessutom företagit studie- resor och besökt smAbrukarekurser.
Sko- lan har i sin tur haft besök av kvinnliga stipendiater fran flera hushållningssallskag.
I statsunderstöd har skolan Atnjutit 6,000 kr.
och av hushållningssällskap 1,100 kr.
I saniband med lärarinneutbildningsan- stalten har imder året inrättats två lant- hushållskurser i3 4 månader, vardera med undervisning i huslig ekonomi, tvätt, mjölkhushållning,.
husdjurs- och trad- gardsskötsel samt slöjd.
Till sist en översikt över Lokalavdelningarnas verksamhet.
Kretsarna i M a l m ö, L u n d, H ä l- s .i n g b o r g ha anordnat ett flertal niö- ten med föredrag, därjämte opinionsmöten i folkpensionerings- och reglernenterings- frågorna.
A r v i k a a v d e l n i n g e n har fortsatt sin barnkrubbeverksarnhet, och i L i n k ö p i n g har även sistlidna Ar lo- kalavdelningens huvudsakliga arbete äg- nats At en klubb för fabriksflickor.
S t r ä n g n a s k r e t s e n har startat den ovan omtalade insamlingen till Söder- manlands stipendiefond.
En social studie- cirkel har varit anordnad för kretsmed- lemmar.
Från samtliga kretsar ha undei- aret influtit bidrag till Arstautstä~inin~en.
och Fredrika Bremers statyfond.
.
Axianne Thorstenso~r
Liciums utställning i Konstakademien.
D et var doft av var och blommor, ' det var stamning av helg och fest, som slog emot den besökande.
som träd- de in i .Liciuqs utställning, dar det ny- utspruckna björklövet doftade mdlan.
de smala gulvita vaxljusen på altarna och enriset pli golvet skimrade som en gröii matta under fanor och standar.
Och .initt i denna vlirstamriing mötte en konst av fulländad skönhet och mognad.
Det blev bar klart, att textilkonsten nått en ' fullkomning, som den ej haft på århund- raden, om ens någonsii!
i ' vårt land.
Dar deii har mötte stark och målmedveten, var dess utveck.ling Agnes Brantings gär- ning.
Det är hon, som ordnar och le- der, det ar hennes skapande ande - man möter överallt, och det ar på henne det beror, att den koristnarliga nivån över hela linjeil hålles uppe.
.
.
Iieiines starka historiska sinne ' och dji- pa insikt i sin konstarts traditioner har givit.
henne kraft att taga språ~iget ut över textilkonstens dekadensavgrund och raskt knyta samman .nuet med den tid, som, framför allt för den kyrkliga kon- sten, ar och förblir källan - medelti- den.
1 det satt, varpå medeltidstraditio- nerna tillvaratagits och besjälats av nytt liv, tigger en av Liciumutstallningens stör- sta förtjänster.
Jag behöver blott erin- ra om den av Ferdinand Boberg kom- ponerade, på Licium utförda skruden till Saltsjöbadskyrkaii.
Högre ar det svart att tanka sig,, att kyrklig textilkonst nå- goiisin kan nå.
Verkan blir an större, när man tanker på.
det hantverk, som den efter.trader.
Det gångna seklet fram.
bragte kyrkligt konsthantverk " i medel- '.
, tidsstil. "
~isultatet blev fruktansvärt, emedan medeltidens självstantliga.
och fria skaparkraft var ett oanat begrepp.
Det är denna skaparkraft, som levt upp hos Liciurnkonstnarerna, särskilt hos Agnes Branting och Sofia Gisberg.
Den förras mässhakar i Kiruna kyr- ka, ' av violett ylle med en enkel bard lings ryggstycket och den vackra klock- lika 1300-talsformen, hörde tillika med sitt antependium till utställningens skö-.
.
naste föremal. '
(aven av.
Nysuiids kyrkas.
antependium Agiles Branting) ' kun ' de dock utan tve- kan taga upp tävlingen med dessa sina.
syskoii.
Bland Sofia Gisbe ' rgs .ofta näs- tan pompösa.
men utsökta paramenta mar- kes det svarta, Licium - tillhöriga kläde ' s- aiitependiet med fina ' silkesbroderier och sitt altarbräm av utomordentlig.
diskret färgverkan.
Tillsaymaiis med sina midss- hakar med ned över axlarna gående sil- verbroderier bildade det ett av utställ-.
iiingeils vackraste partier.
Sofia Gisberg hade för övrigt en hel del textilier i kyrko- .koiistavdelningen, vari hon.
varierade.
de liturgiska färgerna och olika tekniker.
Eva Jancke, Eivor Hedvall och Lotten Zeinewoldt utställde - atskilliga paramenta, den förstnämnda ett linneantependium för Mora kyrka. '
Det var av särskilt intresse.
att studera stofferna.
Den tråkiga släta sammeten var så gott som bannlyst, men i stallet hade ' det italienska granatäpple- mönstrade sidenet, som pá 1400:talet tog den - kristna ' världen med storm,.
.kommit .till s i n ratt igen.
Annars var linne an- vänt i stor utsträckning, utställningen.
visade ta !rika exempel på ', ' ' '.
-
H E R T H.A 230 ---- möjligheten att få .till.
stånd vackra och smakfulla paramenta med enk !a .medel, och manga besökande fingo helt visst klart för sig, att ett vackert linneantepen- dium med enkelt broderi ' ar en idealisk prydnad för en landskyrkas altare.
PA samma satt användes den redan un- der medeltiden brukade genvagen att lata ett vackert.
stoff ensamt tala .utan kost- bara broderier eller att åstadkomma en fin effekt med ett stycke annat stoff i kors, - längdslå eller annan dekorering.
P i de relativt mariga bestailda kyrko- skrudarni kan man med glädje se, att önskan att fil konstnärliga .inventarier i kyrkorna ånyo gör sig gällande.
Det samma kan ocksa sagas om den andra huvudgrenen av Liciums verksamhet - heraldiken.
Har har även Bandetåget spelat en viktig roll.
Bondetå,gsstan- daren hade i stor utsträckning utgått från Licium, och utställningen erbjöd här ett ' studium av särskilt intresse.
D.e voro ', ofta synnerligen lyckade.
I Me- delpadsböndernas standar gav Sofia Gis- berg i den blå bakgrunden, mot vilken de tre ' strömmarna - i rött och silver klart avtecknade sig, nilgot av ' landskapets egen festligt bl &amp; färg &amp; i dess korta sommars gryning.
.
.
Det vita standar med svartbruna app- likationer, som Gustaf Ankarcrona kom- ponerat .at dalkarlarna,.
hade en under- lig samklang med dalallmogens fárgkäns- la, som åtminstone i de estetiskt högst stående sockendräkterna endast velat ve- ta av ' samma sällsamt bleka svarta färg * mot det vita linnet, näradet firides ' verk- lig h ~ g t i d.
Av god dekorativ.
krkan var Rut Hallbergs Skarastandai - med det svarta - och gula,.
val tecknade lejonet. '
' Handelsföreningar, sangarförbund, seg- laresallskap och högskolor hade aven vänt sig till Licium för att få ' fanor och standar, och alla kunna lyckönskas till resultatet.
Bland konstnärerna inarkas utom de nämnda Eivor Hedvall och An- na Ankarcrona.
utom heraldik och kyrklig konst bjöd utställningen aven hemkonst, inrymd i en särskild sal.
Den kunde f.ordra ett särskilt kapitel, men utrymmet medger det ej, och denna del av utstallningen var ej s % epokgörande som de förut berörda.
Hel- mer Osslunds Torne Trask, vävd i go- beläng, kand förut i oljernahing, lyste upp rummet, som var lika utsökt väl arrangerat som de övriga salarna.
En vacker bonad hade Eva Jancke, Lotten Zeinewoldt gardiner - och mattor, medan Annie Frykholm, här som al !tid, höjde sig över mängden i siila gardiner, kud- dar och vävnader.
A~ina Ankarcrona, Anna Stina Murray och flera av deför- ut nämnda bidrog0 till den rika och smakfulla samlingen.
T ett rum innanför satt eii flicka vid en haute-lissevavstol, ökande det intryck av liv och hem, som arrangörerna fatt fram bland vårblommor och björklöv.
- Liciumutstallningen har har blivit alltför knapphändigt avhaiidlad.
Deii har som sagt varit epokgörande, och man kan endast djupt beklaga, att dess vazaktighet blev så kort och att den (vil- ket ju är naturligt) ar &amp; got så sällan iiterkommande.
En så,dan - utställning ar ett kraftigt medel att verka höjande på det allmänna betraktelsesättet och.
även.
för dem, som ej kunna nå.
källan, .visa de ideal, som- de ' böra sträva mot, liksom kring domernas importerade verk
inhemska.
konstfliten .. i .gångna tider slog kretsar ' av enklare men dock efter konstnZiilig - verkan.
strävande alster: ' Mot.
det har l i c i u m tagit et [långt steg.
-.
s &amp; \ !ar enbart;: ' (oftast) dåligt hantverk.
har blivit till koet, qch medtacksam-,.
bet ser: man i .-~Agnes - Branting.
en av derh,-som i främsta ': ledet kämpat ' för att n i darhan .. och .fort - hmpen till.
seger.
- Lund, där - samling ager rum på Grand Hotell kl. 4 och kaffe .serveras.
K 1..
4-, 4 5 är: offentligt möte i ag illa salen, då fil.
kand. ' Axianne Tho ' rstenson talar över amnet r Vad: kan .. Fredrika-Bre- mef-Fö; rbu.et ', göra.
för - att.
h jälpa unga kvinnor vid val, av.
levnadsbana, varpå.
d.i.skussioh, fdjer.
.
K l.
.
- 7,2.~1 ar avresa ii11 Bjerreds .Salt- sjöbad, där gemensam supé seryeras i. kr.
1,75.
' Resa tillbaka ti !l Malmö och Lund ...
.
-.
.
~ i i d B ~ o a h i l ~ s.
sker k l.
1 O, 4 0 och.
l l, s e. m..
.
.
.
...
~otesmarken tillhandahållas avgiftsfritt lios f r ' u - ~ l i i k B ' ern;.
a Blomster- h ' - a n d e.
l n, S t.
N y g.
i t a n 39, M a l - Program vid ars- m ö,.
o c h hos E m m a oha ans son.
.
.
.
möte 8-9 juni.
.
8r C: o, V i t v a r u a f f ä r e n, L.
F i s - k a r e.g a t a n i 9,.
: L u n d, samt ' vid in-.
.
.
.
.
årsmöte5ger gången till- resp. möteslokaler.
.
.
.
.
.
som redan tillkännagivits rum den 8- -.
.
9. juni, i Malmö och Lund .. Samijng sker.
.
måndagen den 8 juni k l .. .l. / a 1 1 f, ' m.
-.
.
.
å Stadt Hamburg i Malmö.
-.
.
Förhandlingarna börja med en redogo-.
.
K.
. '
.
F. U; K:s 5:te världskonferens.
relse för: Förbundets och Förbundskret- Bland årets kvinnokongresser intar.
K..
sarnas verksamhet samt årsmötets sedvan- l ?.
U.
.K.s. '
vär1dsko.nferens '.
i.
Stock-.
- liga ärenden; K I.
1 2 serveras frukost halm.
den .lo-1 8 juni en.
framskju- i kr. '
1,25.
K l.
1 öppnas diskussion @ n plats.
Kvinnor.
från alla delar av angående önskvärdheten av att.
Fredrika- världen samlas då i Stockholm, ja.
så Bremer-Förblindet utvidgar sin verksamhet 1ång.vaga gäster väntas som från Au- genom bildanbe ' av nya kretsar, med in- stralie~i, Japan, Kina, Afrika, Argentina ledningsföredrag av.
docent H: Borekius - och naturligtvis fran Nordamerika; och ett kortare anförande .av fru A. Mon- Man ' tanker sig att antalet uppgar ' till telius ... omkring 600; många .bemarkta och .kan-.
K: !.
6 e. m..
samlas mötesdeltagarna da nainn Aterfinnas bland redan anmai- p2.
Arsta, varvid kvinnornas utställning da deltagare.
Konferensens byra ar ' f6r- där demonstreras.
Ledare genom yrkes- lagd ' till Musikaliska ' Akademien, för- avdelningen blir fil, kand. A. Thorsten- handlingarna ko.mma.
att hAllas i Bla- son, genom sociala.
avdelningen fru .S.
sieholmskyrkan.
.
.
Silfverbrand-Erikson, avdelningen för kvin-.
Som väildsförbundets.
ordförande; mrs nans rättsliga ställning.
dr.
A. '
Skoglund, Tritton, av sjukdom ar hindrad att nar- .Fredrika-Bremer-Förbundets utställning frö: vara, skötes ' ordförandeskapet under ko ' &amp; ken S: Ul~ich.
ferensen av mrs Waldegrave frAn Eng- - i (I.
9- e. m. serveras gemensam supé land.
Det ar ämnet .. " Kvinnans plats i .- -.
på-.&amp;sta till .ett pris a$ 2 kr .. Guds världsplan ", som från olika syn-.
Tisdagens förmiddag är lämnad fri, punkfer upptages, s h o m kvinnans stall- faller- sig närmast att gissa, att den; kom: ning inom familjelivet, kvinnan i fol- mer att,:tillbrirrgas .på utställningen.,.
K l kens liv.
Alla förhandlingar föras på ' &lt;.j 1.0 eller .. 3,s o.
.
e.
.m.
sker avresan .til.l engelska, franska och tyska.
Varje afton.
deil ' ' l et _.
&amp; ' ' ' ' f ör bundets ' F redrika-r rem er-Grbundets, a,. ' '
* ',, et i, '.,
H E R T H A 232 " kl. 7 hallas offentliga möten, da före- drage-n tolkas till svenska.
Lördagen den 13 juni ordnas en ut- färd till Gripsholm.
Anmälningar om deltagande i konfe- rensen.
ha mottagits p &amp; K. F. U.
K:s expedition, Brunnsgatan 3, Stockholm, efter den 8 juni .sker anmälan tiil konfe rensbyrh i Musikaliska Akademien.
Kon- ferensavgzften är 5 kronor.
Svenska kvinnor fran skilda verksam- hetsomraden, Titeln tillhör.
en biogra- - fisk uppslagsbok över svenska kvinnor, som på uppdrag av Arstautstäiiningens centralkommitte utarbetats av Walborg Hedberg och Louise Arosenius och i dagarna utkommit på Albert Bonniers förlag.
Den innehåller namn ' på och korta biografiska uppgifter angående ett.
antal mer och mindre bemärkta kvinnor, som på ett eller annat satt framträtt ' of- fentligt.
Utgivarna reservera sig i ett kort, förord mot anmärkningar över möj-.
ligen förekommande luckor, då flera per- soner själva sagt sig ej vilja bli nämnda och andra trots upprepade förfrågningar ej lämnat tillräckliga uppgifter.
Säker- Iigen har urvalet skötts med omsorg un- der.
den korta tid, som stått utgivarna till buds för att ' åstadkomma ett arbete som detta.
Materialet,.
sådant det föreligger, ar av stort biografiskt värde.
.
En .del porträtter ha bifogats; de flesta sadana s0.m självfallet måste vara med, och några till.
De små reproduktionerna äro; särdeles goda.
Ensam i ' sitt slag, som denna uppslags- bok hos oss ar, vantar man att den skall livligt uppmäiksammas av kvinnorna själva. '
- ' .- Glimtar utifran.
Tidens tecken i Överhuset.
Den 5 och 6 maj försiggick en verkligt intressant uppvis- ning i engelska Överhuset.
Lorderna höllo sin första kvinnorösträttsdebatt.
Lord Sel- ' bornes motion (om .politisk rösträtt för kom- munalt röstberättigade kvinnor) var i och för sig av ingen betydelse - de engelska suffra- gisterna tacka numera aldrig för en p r i v a t e m e m b e r 9, s b i l l - och att den vann 60 röster mot 104 säger inte häller mycket, men som upphov till ett meningsutbyte, vilket kom att kasta klar belysning över frågans nuvarande psykologiska läge, förtjänar den applåder.
De flesta talarna uppträdde f ö i. motionen.
De hade åtskilligt skarpt att säga om de ve- derbörande, som hittills haft saken om hand.
, Ingen enskild kvinna,, menade lord ' New- ton,, har någonsin blivit värre behandlad av någon enskild man än kvinnorna i gemen bemötts av den liberala regeringen och Un- derhuset sedan 1906,.
Kan man uttrycka det kraftigare?
Vad som hade mest förbittrat kvinnorna, sade talaren vidare, var det att de.
hade blivit slagna icke av öppna och ärliga motståndare som lord Curzon och lord Cro- mer utan av sina föregivna vänner, bland vilka särskilt lyser mr Lloyd-George.
Denne och prerniarministern ansåg talaren för, de verkliga fienderna till kvinnorörelsen, styckets egentliga bovar,.
Som man kunde vänta, uttrycktes myc- ken fasa och sorg över det störande och osympatiska sätt, varpå kvinnornas erkänt rättmätiga förbittring givit sig luft, men det erinrades tillika om att principfrågan icke be- rördes av dylika företeelser, som, förklarade lordkanslern, oundvikligt uppstå nar en fråga av denna art blir brännande.
* Det ar ett av dessa elakartade symtom som visa sig, när man har försummat någonting., Biskopen av London undrade vad regeringen hade för glädje af att skaffa sig t v å Ulster och enligt vilken logik den behandlade de bagge upp- rorshardarna på diametralt motsatt vis.
En rörelse av sådan våldsamhet måste vara alstrad av grava och djupliggande orsaker.
' HERTHA.
.
233 Det var ' dem man- hade att ta reda på och het, heroism och sjfilvuppoff ringa, som han avlägsna.
För sin del önskade biskopen liv- sett på så nära håll, hos en som han nalskade ligt en miljon kvinnliga väljare för att få slut och beundrader.
Han kände det som ett på en del skandalösa missförhållanden, som sorgespel1 att dessa sällsynta och dyrbara.
vanpryda England.
.
gåvor, bland det bästa nationen äger, skulle Lord Curzon, opponenternas ledare, nöppen så gå till spillo.
Fördenskull ämnade han och arlig motståndaren ' som alltid, drog de aldrig slappna i sin strävan för det krav,, välkända melodierna på det gamla antiposi- vars förverkligande ensamt kunde göra slut tivet; Den stora massan av kvinnor önskar på denna olycka.
ingen rösträtt, De ha inget intresse för po-: Biskopen av Oxford forkunnade, att det litik och äro belåtna nied att deras politiska kke finns anågon kår av mänskliga varelsei intressen, &gt;i den mån de .stå på ' spela, till- ädlare, kapablare, insiktsfullare och bättre varatagas av.
deras makar.
.
Den kvinnliga rustad ' för rösträtt i n bland de kvinnor som egenarten lämpar sig.
inte för politisk verk- gå främst i röstrattskravet,, och han begrep samhet.
Rösträtten skulle medföra olycks- inte,.
hur någon, som tagit del i det so-.
digra förändringar i könens inbördes förhål- ciala arbetet i England, kunde avvisa deras landen (ar det utrotandet av prostitutionen, fordran.
vita slavhandeln, parasitkvinnan.
och familje- Motionären och lord Courtney angrep0 slavinnan lorden ' bävar för?).
Och tank om opponenterna i deras allra svagaste punk1: alla kvinnor gaddade sig samman och så- apartiernas springflickora (för att .bruka Es- lunda genomforde lagar mot flertalet.
nians seldes odödliga slagord).
De påminde om - vilja!
(Här råkar lorden, intet anande, sank- hur innerligt gärna antisuffragisterna ' se, att tionera det fundamentala röstrattsargumentet: kvinnorna ägna sig åt politik, ta (deras) parti, det går inte an, att ett kön soni sådant lag- bilda politiska organisationer, agitera i bla- ' .stiftar för det andra.)
Besinna vidare, att om den, hålla tal samt gå ut på vägar och stigar, kvinnorna få välja till parlamentet, så kunna ur h u s i hus för att resonera med valman, - de inte logiskt förvägras att ta plats där.
Har övertyga, locka, tubba och så gott som släpa motionären dragit den slutsatsen?
Och sedan dem till urnorna.
.
Dessa olönade herdinnor, äro alla garden uppgivna.
Hur man dar.efter som, .mota in valboskapen, ha i England se- skulle bära .sig åt .för att utestänga kvinnor kelgamla traditioner, och sålunda ar det en från domarsätena, från predikstolarna o. s. v. mycket sinal remsa mark rösjrattsfienderna fattade icke lorden.
Ja,, kunde man dra en dar ha att stå på.
kordong kring regeringsbänken och förklara: Lord Crewe, regeringens representant, till- .Damer aga ej tillträder ?.
kännagav, att han arinade rösta nej, men Lord Weardale side s i i dela mr ~ s ~ u i.
t h s önskade inskärpa, att detta var ett rent (libe- åsikt att rörelsen var på retur, vilken illusion ralt) partivotum.
(Har skrattade lorderna, hårt skingfades av några battre underrättade.
säges .det, och vi göra så med.)
För egen Lord Lytton, som öste ut skoptals med verk- ' del hade han aldrig tagit parti vare sig för ningsfulla siffror, påpekade att, ingen, politisk eller mot.
jag betraktar denna motion som rörelse i landet * kunde uppvisa en sådan en rent konservativ. (!)
åtgärd och sålu ' nda av .. blomstring.
a1 ingen - annan rörelse triiffar den sort, som jag inte ar van att rösta ' för,.
man en sådan grad ' av entusiasm, nit, upp- Varpå lord Lytton replikerade, att han offring och andlig styrka,.
Denne lords an- aaldrig hört en .skamlösare och oförsyntare förande var det märkligaste under debatten, (s h a m e l e s s a n d.
u n b l u s h i n g) expo- genom sin rika saklighet och sin patetiska sition av cynism än den ädle markisens .. värme.
Som bror till lady.
Constance.
fytton, Huvudintrycket av lordernas diskussion, .suffragettmartyren, kunde han tala i tragiskt ur vilken har några poänger framplockats, ar upphöjd ton om den krigiska rörelsen, detta ganska tillfredsställande ...
Det marks,.
att beklagliga slöseri med tapperhet, hängiven- denna höga forsamling känner på sig vad /,.
, '
klockan ar slagen och nied mer eller mindre tillförsikt ser det oundvikliga i ögonen.
Vad som: har bibragt dem denna .förnimmelse av stundens kritiska allvar framgick med stor tyd- lighet.
.Namd och onamd spelade Women ' s Social and Political Union sin eggande roll i.
alla deras ord och tankar.
Om denna förenings metod ar, som mrs Fels kallade den, # ett modernt satt ' att annonsera *, så har den visat sig effektiv.
- De laglydigt arbe- tande.
röstrattsföreningarna, som i decennier tåligt burit dagens tunga, stallas nu oförtjänt i. skuggan, nar de ' som makten hava sent omsider börja .lasa tidens tecken -, på brin- nande skyltar.
.
.
Ibsens.
engelska karriar.
~Gengangere,, som på sin tid överfölls~med råa tillmälen av:engelska pressen, har denna vår upplevat sin.
rehabilitering på Londons Coiirt Theatre.
Då pjesen ' av censuren satts på index som osedlig, måste den ges ' på en s. k. privat föreställning, anordnad av en rösträttsförening.
Ingenting kan vara mera aktuellt an detta drama.
just nu i England, dar det man sa- I,on.gsmassigt kallar st h e s-o c i a l e v i I D ar föremål för undersökningar och offentliga diskussioner så frimodigt .närgående, som 1.bsen val aldrig hade drömt om.
Ännu ar England inte, Goethereif,, men det ar dock ett framsteg att vara Ibsenmogen.
Kvinnorna och kriget.
Det hotande kriget.
mot Mexico ar inte populärt bland Föi-enta Staternas kvinnor.
Protestmöten hållas, dar Charlotte Perkins Gilman och medlemmar av, Föreningen mot kvinnornas politiska rösträtt, kunna göra gemensam sak.
Icke desto mindre har jiist en röstrattsföre- ning, i New Jersey, erbjudit presidenten Wil- son sina tjänster i .handelse af krig.
Dessa kvinnliga volontärer äro villiga att fungera som kockar, sjuksköterskor, kirurger, skrivare, sköta telegraf och telefon, automobiler och motorcyklar o. s. v. .Men de försumma icke tillägget, att de ogilla krig.
- '.
.
Arsta inför utlandet.
B F r a.u e n k a p i- t a l - e i n e w e r d.
e n d e M a c a h t, ar det betydelsedigra namnet på en veckotidning, som detta år börjat utkonima i Berlin och står i samband med en nyupprättad ~Frauenbankx.
Den behandlar på ett klart och behagligt un- dervisande satt finansproblem och världshan- delskonj~~nkt~~rer, avslöjar börsmysterier och följer spekulationens spannande dagskrönika.
Därtill kommer en förträfflig praktiskt juridisk avdelning, varefter det återstående.
utrymmet agnas åt den mångfald ämnen, som faller.
under rubrikerna kvinnorörelse och kultur.
Påpassligt nog bjuder redan haftet för 24 maj en mycket @ ng och sakrik artikel om vårt baltiska Arsta av tidningens utsända kor- respondent.
Författarinnan har visserligen god blick för uts ' tall.ningens skönhetsvärden, men dröjer icke länge vid dessa utan ger i stället en av fakta och siffror vimlande översikt av den svenska kvinnorörelsens praktiska resul- tat, sådana de där framläggas.
Hon har o c k så val fattat vad som skänker detta företag ett säreget hjärtevinnande behag, en in- spirerande och festlig pragel: dess karaktär av hyllningsgärd och tackoffer.
Det ar ingen vanlig reklamexposition - det ar de svenska kvinnorna som gå hem till .Fredrika Bremer för att hos henne göra reda för sin.a verk och strävanden under de fem årtionden hon varit deras osynliga ledare.
.
De kvinnliga studenternas problem, fordom lättvindigt löst med enkla ja och nej, börjar numera oroa andarna lite varstans.
I klerikala samfund har man fått ögonen upp för.
efterblivenhetens följder i varldskonkur- rensen, och i Österrike liksom i Belgien ivra fromma katoliker för de unga flickornas aka- deniiska studier, ty hur skall det gå den allena saliggörande, om kättare och hedningar få lagga beslag på lärdomen?
Farligt blir expe- rimentet likafullt, och man miste finna på invecklade försiktighetsmått för att icke tron och moralen skall ta skada.
Ävensi har man att a priori rakna ut vad dessa delikata vasen, så konstigt inrättade till sjal och kropp, kim- na takt vid av andlig idrott.
Ty deras gåt- fulla charm, deras bisarra sexuella.
egenart, deras älskansvärda svaghet måste man oför- kränkt bevara åt dem - det ar ' manrieils sak
att tillse ' detta - men i konkurrensen böra vetenskapen i, Hon ser tingen .annorlunda de s.om sagt hållas uppe.
Detta dilemma för- än mannen, särskiljer andra fakta och grup- tjänar väl att dryftas i mången metafysiskt perar dem annorlunda.
Hon kan icke isolera grundad avhandling av allvefande och stränga verket.
vare sig från mäns,kan som frambragt det eller från dess sociala följder i gott ' och tänkare.
En skribent F. Holbach i L a f e m in e ont.
Vetenskapen ter sig för henne som b e l g e (april) anser det redan bevisat, att ett vidlyftigt själsäventyr, fullt ' i v liv, dar kvinnorna icke duga till de gängse universi- ' fakta få värde av det gripande de innebära tetsstiidierna.
Att så förhåller sig framgår genoni upptäckarnas mödor, lidanden.
och därav att mannen dra sig för intellektuellt fröjder och genom det goda de kunna bi- utbildade kvinnor till den grad, att dessa, om draga att skänka mänskligheten., Om denna genialt vida syn på veten- de vilja göra lycka, måste i umgänget för- dölja ' sitt vetande, dämpa sin tankestyrka.
skapen är kvinnornas egendom, låt oss då.
Detta är avgörande.
, Den instinkt som säger genast upprätta kvinnliga universitet, men mannen vilken kvinna han bör undvika och lämna männen tillträde till dem, på det ' icKe den soni lär kvinnan att behaga niannen äro den nianliga vetenskapen med de konstlade säkra.
vägvisare av övermänskligt .ursprung, distinktioner mellan fakta, o ' ch mänskor och inför vilka fornuftet har att böja sig., Så där den.
själsliga torka, som Holbach tillskriver fint kan bara en katolik uttrycka det, kättarna den, må råka för långt på efterkälken.
.
. '
exponera samma mening på plumpare manér.
Från dessa sentimentala teorier och uto- Orsaken till att akademisk bildning miss- pier av e n.
, okallad vänder man sig med klär kvinnorna ser .författaren däri, att all ve- glädje till eti vederhäftig och utomordentligt tenskap är niännens verk, manlig i sina nie- inneh3llsrik uppsats av doktor Marie Bernays, toder, sitt innehåll och sin riktning.
D i e d e u t s c h e S t u d e t i t i n,, i Neue Men då det nu onekligen finns ett stort Bahnen.
(n:r 9 och 10).
Börjande med en, antal begåvade kvinnor, soni törsta efter in- storlinjig.
översikt av den tyska kvinnobild- tellektuell utbildning, så niåste det ju i en ni,ngens historia behandlar författarinnan p i.
välsorterad världsordning kunna upptäckas grundval av statistiska undersökningar och något objekt som motsvarar detta spontana intim kännedom om.
mänskor och.
förhållan- krav.
Det bör I&lt;unna skapas en vetenskap- den den tyska studentskekårens utveckling, lighet soni.
ar kvinnlig ' i sitt väsen och sina studievägar och framtidsutsiktzr.
Den tyska studentskan är liksom mänskan.
.
vägar.
Alla läroböcker, i historia, filosofi, naturvetenskap, ja i alla fack, böra omarbetas ett sent begrepp i historien: hon daterar sig totalt, så att de passa för det kvinnliga.
upp- från 1900.
Men har redan genomlupit en meta- fattningssattet, vilket radikalt skiljer sig från .morfos, vilken vi, häruppe med vårt försprång det: nianliga (förf.
nämner inte vilka som sltoia av årtionden kanske knappast riktigt hunnit .utföra dessa Översättningar, men det miste med.
Marie Bernays ' beskrivning på de väl vai-a hermafroditiska professorer, ty de huvudtyper, soni under olika skeden av d.enna kvinnliga förstå ju inte originalen och de korta period stigit i förgrunden, kunde lika manliga kunna inte det språk, till vilket de väl vara hämtad från Uppsala vi hälsa skola tolkas).
Nar man sålunda får två ' skilda.
dem med ett igenkännande leeede.
arter av vetenskap, kunna bägge ' könen ägna %Den första generationens studentskor vor0 sig åt var sin utan att genera varandra, utan genomträngda.
av.
sin saks stora betydelse, att niötas ' och trängas, Och nar dessa nian- fyllda av en vaken ansvarskänsla, fast be- liga och kvinnliga akademici råkas ute i livet, slutna att tillvarataga de ofta genom $tre blir deras konversation ingen lärd dispyt utan och inre strider tillkämpade intellektuella pri-, ett * harnilöst ', goddag-yxskaft !,, föreställa vilegierna och visa sig deni värdiga .., De vi oss:: utgingo från kvinnorörelsen och förde den ' ..
Så har skisserar: förf,.
kvinnans attityd inför v.idare.
Men efter några år.
blev det fashio-, ' d - '.
.
.
nabelt att studera, och då infann sig familje- flickan!
&gt;Ängsliga för att offra något av de traditionella privilegier, som tillkomma den unga flickan av god familj, för nya rättig- heter och plikter, förbli dessa stydentskor i, sitt inre främlingar i mannens objektiva värld, om de än förvärva aldrig så ' höga betyg.
Föreningen av intelligens och familjekultur gör dessa unga flickor ofta till ästetiskt myc- ket intagande företeelser.
De äro glättiga mänskor, som obekymrat njuta ogonblicket och gripa intellektuella gåvor i ungefär sam- ma sinnesstämning som sallskapsnöjen.~ Denna typ (vi kanna den alltför val), vilken dr Bernays kallar ett övergingsfenomen, en barnsjukdom, håller på att avlösas av en tredje, åt vilken man önskar längre liv.
Stu- dentskorna av denna ras nhänge sig frimo- digt, levnadsglatt och ' vetgirigt åt universi- tetslivets rytm.
Ett starkare niålmedvetande, en mera energisk hållning gentemot livet ut- märker dem,.
De känna sig inte som ny- komlingar eller obehöriga vid universitetet; här ar det arbete de ha valt och har.
höra de således hemma.
Efter en allsidig utredning av sakens fak- tiska läge glider författarinnan in på en granskning av kvinnostudiets värde för indi- viden och det allmänna, samma problem som den belgiske katoliken följde in ' s blaue hin- ein.
Vad frågans förra del angår, kan hon tala med auktoritet, av djup personlig er- farenhet.
Den senare däremot kan ännu en- dast bli föremål för fordringar och gissningar.
Det vore förmätet att lova, men det ar till- låtet att uppställa ideal och teckna riktlinjer.
För Marie Bernays ser det ut, som om det kunde bli en uppgift för de vetenskapligt bildade kvinnorna att återställa den jämvikt mellan den objektiva och den subjektiva kul- turen, den syntes av verk och mänska, som Holbach håller för ett kvinnligt könskarak- teristikum men som torde vara den h u m a n a kulturens mogenhetsprov.
~&amp;tilkonst på Baltiska utstäliningen, S.
å som med ingen annan art av konsthantverket ha vi blivit förtrog- na med svensk textilkonst, alltsedan den verksamhet begynte, vilken till sitt mål satte " handarbetets förädling,.
konstnar- ligt, fosterländsktn.
Icke endast en, utan två äro de årliga uppvisningarna, såväl inom hemslöjden .som inom de textila kons~anstalter; vilka gärna framvisa varje halvars resultat. '
Tack vare ett avsevärt antal utstallningar varje år bli vi alltsa i tillfälle att iakttaga t. o. m. de finaste skift~lingarna i den konstnärliga utveck- lingen.
Så snabbt har hittills denna fortgått, att helt f &amp; av dessa utställnin- gar kunnat anses överflödiga.
Nya vä- gar ha alltjämt utstakats och nya - mål vunnits och varje nytt framvisande har, härigenom varit fullt och starkt berät- tigat.
Knappast något folk har i sam- ma grad som det svenska textila tradi- tioner att uppbara; har det i urgamla ti- der vävts och sömmats i svenska hem, så fortlever denna traditionella utövning iii i de senaste tiderna med en icke min- skad, icke mattad styrka.
Och stod den- na utövning redan under de hedniska ti- derna högt - de seiiaste fynden ha upp- lyst oss om att det måste hava varit så - har denna ståndpunkt under historisk tid bibehallits.
Blott en gang hotade traden att brista - under 1800-talsdekadensen, vilken väl star utan motstycke under de gangna arhundradena.
Ingen nu le- vande kan dock taga som sin aran att, där traditionens trad ville brista, ha starkt
och återknutit densamma.
Denna hand- möbler,.
keramik, smycken, liwte:iss.er, ling, liggande b s helt nara i tiden - jgrnsmide, m.
.m.,.
visar.
en ännu icke endas ' fyra tiotal av å r skilja oss ' där- klar uppfattning av dessa.
begrepp.
An- ifråii -; utfördes av ett redan @ nget iiu aldrig nagonsin fullt klarlagda, bqr- släkte.
.. - De hu levandes ära ar att ha de de vid denna stora utstaking ha.
.
bragt ' verket framåt.
skilts.
frbn varandra och representerats G1:nsnnde i samma grad som 1909 vart för sig; men gränsen .dem emellan års textiluppvisning ar icke dess motsva- gar icke .som en tydlig linje mezlan två righet il Baltiska, utstallni.ngen.
Men omrilden, utan buktar sig in än på det fullt ut .och i mycket hog .grad fyller den 6na; an pA det andra området.
- Konst- sin uppgift: att för utlandet represen- hantverkare ar den som, alltid arbetande tera Sverige som ett högt .stående tex- för försaljning, ' tillverkar.
de med h-s tilland.
Till.
de-tta ha bidragit främst fler- eget hem icke traditionellt samrnanhöran- talet av vara större konstanstalter: Handar- de föremalen: dyrbara möbler, prydnads- .betets Vänner, Nordiska Kompaniets tex- föremal av lera,, smycken, ljuskronor, tihteljé (Thyra ~ r a f s t r ö m) och Svensk spetsar ' - f ö r ' att taga exempel från ut- Konstsl6jd; S. '
Ciiöbel; därnäst ett ovan- s tallningen.
Hemslöjdare ar den so?, [at stort antal enskilda utövare, vilka * bytt ursprungligen så gott som.
aldrig arbe- ut- oljefargen mot.
silke.
och garn, men tande f-ör försäljning, tillverkar de fore- d ~ c k - troget hållit fast Lid en m ~ l n i n ~ s mal, sqm av ålder brukats i hans hem.
,: t~r$ksmedel ' - de måleriska - och.
ic- - Sin förklaring får den ofta egendom- ke ' beaktat, att garn och silke kräva.
' en liga placeringen delvis dari, att en!
del dekorativ.
stil.
.
o - c h.
slutligen våra hem- av .. landsortens konsthaetverkare utstallt i. slöjdsföreningar, vilka så go &amp; som samnianhang med sitt läns hemslöjd; .så mangrant låtit sig ' representeras.
Endast Peter på Myra sina järnljuskronot-, un-, Dalarna, en av ' våra allra främsta hem- der det Petrus Forsbergs tillhöra pavil- jongen för konsthantverk; så Rigmor Bo-.
.
slöjds~irovinser, felas så när som p &amp; vings keramik, under det att Tage Zieer- Orsa.
mans raknats bland konsthantverket, .- Liksom övriga konstarter h a textilier- Att tro att konsthantverket i skönkt, - i.
na, dock ofta alldeles utan sovring, delats upp.
i de ' två väsentligen skilda fullanaad teknik skulle stå före.
den grupperna konsthantverk och.
hemslöjd.
konstnärliga hemslöjden.
vore ett $ort Att i paviljongen för .. konsthantverk - misstag; samma grad av fulländning kan genom segaste energi .tillkämpad av Ca- ernås av båda; Men den fullt svenska - rin Wistberg och Erik Wettergren i stal- prägeln, som ksnnetecknar vår hemslöjd,.
let för den erbjudna vida mindre för- miste i h ö g grad fröjda och värma:ett svenskt sinne, dar konsthantverkets ofta näma platsen i industrihallen - - inrymts de.
stora konstanstalternas textilier jam- internationella s61 ej förmår framkalla.
te flertalet hautelisser ar fullt konsekven t; annat .än beundran.
...
!
.
at?
i hemslöjdsavdelningen samlats saval Men med stolthet bliva .vi varse, att hemslojd som en.
myckenhet.
konsthantverk: å: .stora områden vå j texti:a, l-konsthaj~t~ ': ', ' ', J ' t. '
'
H E R T H A 238.
.
.
verk är starkt svenskt egenartat, icke i ve konstnärers tidigare verk: Ossian Elg- en ' ansträngt sökt, utan i en organiskt ströms " Jubmal skapar jorden " och Ernst framvuxen och mognad stil.
- Handarbe- Norlinds " nygande f2gIarn, båda verk tets Vänner, med denna utstallning fi- av en säregen skönhet och ett mycket rande .sitt fyrtionde år, äger inöm de stort intresse.
Sigrid Grunewalds knut- tre sällsynt vackert belägna, ordnade och na matta är av den .art, att man med belysta rummen det mest mogna, det mycket stor förväntan motser hennes föl- I ett helt litet kapdl är mest fulländade av textil konst.
Kapel- jande verk.
let, smyckat - med Engelbrektskyrkans pa- över ett nattvardsdukat altare (av Maja Ingeborg Wettergrens ramenta och stora hamrade stakar, d s s - Alwin) uppsatt Kristusbonad, ett verk av den djupaste utom.
med Ellen ~oosvals bilder i po- .lykromerat träsnideri, är fyllt av den och innerligaste skönhet.
stilla högtidsstämning som tillkommer en " Konsthantverk " har helt få texti !jer.
Av dylik plats.
Det inre höga rummet, de Wallanderska hautelisserna står " S: t Gö- starkt belyst uppifrin, dominerat av Olle ran ' och draken?
betydligt efter " Jungfru Hjortzbergs stora tapet - " Näcken ", har Maria ".
Möbler och ett flertal broderier en mäktig stamning av skimrande bli- fylla dessa rum.
Nordiska Kompäniet gröna färger.
Den- yttre salen slutligen har i en särskild paviljong givit sin tex- bär samnia prägel av lugn och stark tilavdelning, ordnad som en rik interiör, konstnärlighet.
Principen för förem3lens den mest bemärkta platsen.
Vävda ta- placering ' har gatt ut på att At varje fö- peter av linne äro infällda i väggarna; remål giva den avskildhet, som fullt 1å- möblerna i holländska 1600-talsstilar och ter det komma till sin rätt - samma engelska 1700-talsstilar äro sällsynt vackra.
princip för övrigt, som rått vid konst- Ett h e m många srnating, mattor, kud- hallens.
' malningars och skulpturers dar, dukar m. m., fylla den lilla utsökta placering.
- Det är framför allt vävna- interiören.
Som intressantast av de mån- der - i tapeter, bonader och mattor - ga olika teknikerna star här spetssöm- som har framvisas.
Rikast av konstsöm- naden, av Thyra Grafström och Hilda nader äro de fyra mässhakarna och den Lilienberg införd från Italien och så stora praktfulla storen.
- Carin Wästberg, omhuldad i deii främmande jordmånen, Maja Sjöström och professor L.
I. Wahl- att den redan efter f &amp; år falt frodig och man - äro några av utstallningens mest stark växtlighet.
En hautelissevävd be- representativa namn.
k !adnad a samma avdelnings möbler av Icke fA hautelissekivnader äro utställ- Carl Bergsten visar en färgglad men pri- da i Svenska Slöjdföreningens stora sal, mitiv komposition.
Annie Frykholm och även den - liksom Handarbetets Vän- Martha Kristerson äro här jämte Hilda ners, Svensk Konstslöjds och förenin- Lilienberg de främsta textilkonstnärerna.
A det väldiga utställningsområdet lig- gen " Konsthantverks " utställningar - inrymd i paviljongen för konsthantverk.
ger pa fjärran avstand frin den i för- Så gott som samtliga dessa hautelisser näm avskildhet dominerande konsthallen äro förstlingsarbeten eller ' sina respekti- med dess annex, paviljongen.
för konst- '.
, H E R T H A 239 hantverk, den stora industrihallen, dar rikligt med utrymme givits åt den sven- ska hemslöjden.
Den svenska hemslöjdens fler tal av före- ningar har för nigot år sedan kallats in som medlemmar i det s. k. Riksför- bundet.
Varthän detta syftar, vari dess verksamhet bestått, ar ännu på det ' hela .taget okänt för den av hemslöjdsfrågor in tresserade svenska publiken.
Det ar, då man klart ser " Svensk Hemslöjds " stora, ekonomiskt; kulturellt och * konst- närligt djupt.
ingripande garning, svårt att första behovet och nyttan av denna nya organisation.
Ekonomiskt har den g.ivic ett gott stöd at de olika hemslöjds- föreningarna, nien hade inte " Svensk hemslöjdn lika va!
kunnat giva detta stöd?
- Nigon konstnärligt djupt in- gripande verksamhet har man svårt att spira i de " Riksförbundet " underlagda olika hemslöjdsavdelningarna; konstharit- verk och hemslöjd äro dar brokigt blan- dade om ' varandra, och den konstnarli- praktfulla.
För första gangen upptradei- har Härjedalens hemslöjdsförening; möb- ler, vavnader m. m. ha noga kopie-.
rats efter äldre förenial.
De .båda rika Smiilandsavdelningarna aga fullständig högreståndspragel.
En av.
möblerna an- ses visserligen kunna försvara sin plats dirmecl, att den ar tillverkad av en " hemslöjdare ".
Malmöhus lan.
har att .framvisa en blandande prakt: en .interi- ör med rikt skiirna och målade möbler och en stor avdelning, dar flamskdynor och flamsktacken av underbar skönhet smycka väggarna., HAlsömmar och spet- sar finnas i mycket rikt.
urval i denna avdelning.
I kopieringens stora konst har man nått den allra ' största skicklig-.
het.
IJmeå läns hemslöjd visar träkarl,-.
konstfullt snidade av rötter, jämte arbe- ten av renhorn; konstnären till detta ar en fattig nybyggare, som ypperligt be-.
härskar sitt vackra material.
Gastrike- Halsingeslöjd har blivit det gemensamma namnet för detta läns .många hemslöjds- ga hAl1ningen ar har och dar langt i f r h niagasin.
den ratta.
Bland detta förbunds anhängare upp- träder.
" Jamt~löjd) ~ med en utmärkt vackert stämd interiör, vars möbel av arkitekt Wallberg ar sällsynt vac- ker.
Man förvånar sig över de mån- ga vävnadernas genomgående bruna färg - ar.
detta den ursprungliga ' färg-.
stallningen för vävnaderna i en provins, dar Storsjöns blankande vatten ar mils- vitt, dar ljusa bygder öppna sig mellan de mörka berg &amp;?
En så dyster fargska- la hör annars till siillsyntheterna i var allmogekonst.
Eller har man förvanskat ursprungligen friska 0c.h glada färger?
Ryorna iiro har som nästan - överallt vavnader.
H~diksva~lsavdelningen har - vackra genombrutna arbeten m. m. Gast- riklands hemslöjd, endast två år gam- mal, har under denna tid medhunnit ett gott och betydande arbete.
Medelpads och örebro nybildade föreningar visa goda ansatser; Olaild och Halland liksom.
Värmland visa ypperliga interiörer.
An- germanland har bl.
a. en utomordentligt ståtlig uppvisning handvävda lärfter av handspunnet gam.
Svensk Hemslöjb uppträder dels med en större sal, dels med komplex av tre rum, för Kristianstads.
och Blekinge lan.
Blekinge hemsliij ' d,.
på en gang förnäm och tjusaride,.
återser man .med.
glädje.
.
, ~ollnasavdelnin~en ar rik på '.
Det stora mellersta av de tre.
rummen har karaktär av en ljus och glad herr- gardsmatsal med sin vackra möbel av polerad björk (Tage Zickerman) och si- na i viggarna infallda broderade tape- ter, till vilka .1820- och 30-talens bro- derade hängkläden tagits som förebild.
Ett av rummen representerar de manga yrkena i fattigare bygder; laggkärl av utsökt beskaffenhet, prsktiga korgar av mångahanda slag, jarnsmide, lergods m. m. har man har inrymt.
Taket ar smyc- kat med luftiga festoner av.
kustbornzs nät.
Det.
tredje rummet visar vavnader i mängder, " kavringen " (ryan) och underbart förfinade " bankalangder ", dy- nor och täcken.
I de oppnade kistor- na ligga staplade bolstrar och dynor i de ' vackra linnevavda och mönstrade Ble- kingevävnaderna.
Kristianstads lans ut- ställning har samma anordning av tie rum: det mellersta ett her-rgardsrum, dar å möbeln-.
p i ypperligt satt anpassats ett skanskt broderi och dar de vävda ta- peterna komponerats i anslutning till äld- re vävnader; de båda andra .fyllda av skånska vavnader, hlilsömmar och spet- sar, genombrutna sömnader, präktigt lergods, jarnsmide m. m .. En .genom- gående utmärkt konstnarlig hållning är betecknande för såväl den blekingska som Kristianstadsslöjden.
I den stora, utomordentligt vackra och rymliga salen, över vilken Svensk Hem- slöjd förfogar, äro utställda möbler, mat- ' tor och spetsar.
At ~ s a.
~ u!
l b e r för- ~s nämt-graciösa lilla björkmöbel ' med rottingsitsar har givits den förnämsta platsen.
Mattorna, vilka Svensk Hem- slöjd under sista året främst lagt an p &amp;.
i närmaste anslutning äro - ' komponerade till äldre vavnader.
Martha Måas-Fjetter- ström har förnämligast haft dessa om hand, under det att Elsa.
Gullberg kom- ponerat mera självstandigt.
Samtliga rödlakansva \ ida och i dämpade färger, äro dessa mattor blarid det präktigaste utställningen har att bjuda.
Med ukök- ta spetsar uppträda har Vadstena spcts- skolor, fru Hilda Lilienberg och spets- knypplerskor i Vads !ena, bland dem Han- na Larsson.
En helt liten, kapellartad inbyggn3g med vitkalkade väggar smyckas av en av utställningens märkligaste vavnader, Mar- tha MAAS-Fjetterströms " S: t Göran och draken " ..
Framställningen i milda cch klara firger, Överlägsen som komposi- tion, ager ett medeltidsverks djupa an- dakt och underbart betagande stamning.
~ ä l k ~ n vacker t framstar vävnaden mot den vita väggen, och man.
känner, att en kyrka vore dess rätta plats.
- Av sam- ma konstnärinna är den ypperliga mat- tan i flossa, där åt den å skånska väv- nader ofta förekommande hjorten givits en sådan framställning, att ens tankar föras tillbaka till de persiska d jurmattor- na, där den kinesiska.
" kilin " gör sina höga hopp.
Som ovan antytts, bjuder denna - utställ- ning icke p2 nagot avsevärt nytt.
Men de utställda svenska textiliernas stora skönhet, utsökta beskaffenhet .och starkt egenartade karaktär komma att giva ut- länningarna det bästa bevis pa vilken hög rang Sverige intar i textilt avseende. '
Etisabeth Thorman.
-
O ' H E I 3 T.
H A.
24 1.
Notiser f&amp;n bokvärlden.
.
- förf.
: '.
.
.
Äventyrens land.
Noveller och skisser.
statera, att bestämt uttalar sig mot av Marikn StJ ' ernsfedt.
Albert Bonniers avväpning eller minskade rustningar, innan forlag .. det finns en +ark internationell juridisk.
' Man sitter en dag och talar -- om sin författning,, .som skydda; nationernas ratt.
barndom.
Det ' ena minnet efter det andra Men boken har.
Charles Richet skrivit, dyker upp.
Små, obetydliga tilldragelser; därför, att han tror på att en sådan inter- men vilka .ofta av en oförklarlig orsak nationell - juridisk organisation- skall kunna '.
äro alldeles särskilt levande.
i erinringen, upprättas och.
därför att han anser, ' ad verkliga, stora händelser, som kanske skym- .kriget måste och ' kan avskaffas.
ta helt otydligt.
I det hela lever man sjalv Det kanns särskilt: ljuvligt att höra kik-,.
upp sådan man .var i de tidiga dagarna, ten urgeras för närvarande.
I dessa f @ -- - med barnets nästan obegränsade förmåga svarsviljaps och fosterländskhetens upp: att fröjdas och lida intensivt.
rörda tider k a n det handa, att aven de, ' ' - Så har Marika Stjernstedt skrivit " Även- som veta att de, ej vilja.
krig, glömma, att tyrens land ').
Det vore inte ratt att söka bakom det narritast liggande: .niålet något.
sarskilt djup i dessa barndomsmin- finns ett helt ' annat att sträva mol, reali- nen, det ar alldeles nog, att de kannas serandet av principen att aven folken emel-.
verkliga och att det ar b a r n, som dar lan skall r a t t och icke s t y r k a vara tänka och tala.
bestämmande; För övrigt finns dar episoder, som Richet ar ingen i .molnen svävande uto-.
verkligt starkt lysa inåt i barnets själsliv;.
pist, .och det skulle falla sig svårt ' att.
in-.
" Gumman i kojan ' ' ar en sådan.
Skada rangera ' honom bland de s. k.
" fredsfåren ".
att forf.
minskar verkan av den genom Han har siffror att komma med, nar han att s a g a, att livet den kvällen gav bar- vill visa det ändamålslöst gräsliga i kriget, net en läxa ur sin svåraste lärobok.
och han- ar särdeles klar och redig i ar-.
Boken har .två avdelningar, den andra gurnenteringen.
Hans vetenskaplighk kan handlar inte om barn.
Man skulle ej haft inte häller bestridas, - den ar ju dess- något emot om den gjort det.
.
utom fastslagen genom ' Nobelpris ..
Det ar också ' i vetenskapens namn han Kriget - d e t f ö r g å n g n a, freden pläderar för att järnets tidsålder äntligen, - f r a m t i d e n av Charles Richet.
Be- skall vara förbi.
Han tror - fromt nog myndigad översättning av Hannes och - på att vetenskapen kan bidrxa till m a i m Sköld.
Albert.
Bonniers förlag.
mänsklighetens lycka, och därför begär ' Utan tvivel ar det ett experiment att i.
han,, att energi och intelligens, möda och dessa dagar låta översätta Charles Richets penningar, som hittills slösats på kriget,.
bok.
För att lugna dem, som till äventyrs skola komma den till tjänst - för att för:. '
.
.
frukta, att " K r i g e t - det förgångna, .vandla mänskorna " från ' slavar under ma- f r e d e-n - framtiden " utgör ett led - i terien till ' materiens behärskare ".
agitation m.ot framlagda harordningsför- slag, vill jag emellertid skynda att kon-,. '
, - '.
.
.
.
.
.
.
.
H E R T H A 242 Insända böcker.
P.
A. Norstedt 8r Söner: Studier i själsla- - kekonst av Poul Bjerre.
Albert Bonnier: Nordiskt och ' klassiskt.
Aforismer av Vilhelm Ekelund.
- .Ä.ventyrens land.
Noveller och skisser av Marika Suertz- SM.
- Vindspel av Sigrid Backman.
- Synd.
Kammanpel i två akter av Nils-Mag- nus Folcke.
- Knock me down.
Helsingfors- noveller av ~ i r fanson.
e - De blinda ' av.
en blind.
Av Maurice de la ~izerarhe.
Övers.
av Elin Hök.
- Damernas bok om skön- hetsvård av Marie Ro.
Övers.
av Betty Wagner. '
3 -- Svenska kvinnor från skilda verksamhets- omraden.
Biografisk uppslagsbok, utarbetad ' av Walborg Hedberg och Louise Arosenius på uppdrag av Arsta-utställningens centralkom- mitté.
- Jakt på djur och människor av Aage Madeklng.
- Jean Christophe av Ro- main Rollan- III.
Y n g l i n g e n.
Övers.
- av Louise Akerman.
- Tschun.
Ronian från Kinas vårbrytning av Elisabeth von Heyking.
Övers.
av Ernst Lundquist.
- Det lyckliga valet.
Komedi av - Nils K j w.
Övers.
av August Brunius.
Wahlström &amp; Widstrand: Lifvets bejakande.
Några tankar.
om viljan och kärleken av L eon.
Ljuaglruid.
A.-B.
Framtiden: TvA radikaler, 0.
K. Ches- terton och H.
G. Wells av Ernst Wigforss- (D.
Y .. G.-Laboremus skriftserie IV.)
- Folk- tro och sägner ~pptecknade i Skåne av Eva Wigström (Ave).
Prenumerant ' samlare fik Hertha p -- erhålla fördelaktiga villkor.
För var femte prenumerant Iamnas en gratisårgång av tidskriften.
Närmare upp-:: lysningar Iamnas å: -: H ert h as expedition, Klarabergsgatan, Stockholm.
Allm.
T.
48 16, Riks T.
2762. p - - Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av Fredrika-Bremer-Förbundet.
Redaktör: Ellen Klewan.
Förbundsmedlemmar erhålla tidskriften till ett pris av kr.
2: - varvid prenumeration ' sker direkt genom Fredrika-Bremer-Förbundets byra, 48 Klarabergsgatan, Stockholm.
Icke- förbundsmedlemmar prenumerera å närmaste postanstalt eller i bokhandel.
Pris för postupplaga: l /, år kr.
5: -; l /?
år kr.
275.
- Lösnummer 35 öre.
Redaktion och ex- pedition: 48 Klarabergsgatan 11, Stockholm.
Redaktionstid: mAndagar, onsdagar och fre- dagar kl. 1-3.
A h.
T.
48 50, Riks.
27 62.
Expeditionen: kl. 11 - 4 varje söckendag.
Allm.
T.
48 16, Riks.
.27 62.
Annonsering genom F. Englunds Boktryckeri, 40 Drottninggatan, Stockholm.
-.
Fredrika - Bremer - Förbundets Byrå, ' Upplysningsavdelning.
Klambergsgatan 489 Stockholm 6.
Pla fsf örmedlingsavdelning.
Allm.
Tel. 4 8 50, Rikstel.
27 62, Allm.
Tel. 48 16.
Fredrika-Bremer-Förbundets Sjuksköterskebyråer.
i Stockholm: Tunnelgatan 25.
Allm.
Tel. 8 2 11, Rikstel.
68 98. i Göteborg: N. Fogelbergsgatan 5.
Rikstel.
61 87.
Inkokn ingsapparater Johanna Brunssons Praktiska Konstvävnadsskola fran kr.
7:- pr styck Kungsgatan 70, Stockholiii F i r e Konservglas.
.
Emottager elever och meddelar undervisning i alla sorters konst- och enklare vävnad.
Prospekt p4 b e g a n n.
finnes ständigt i lager.
s Bestiillninga:ay utföras ii alla slags konst- och enklare \: av- nader.
Basta kvalit &amp; Billigaste pris.
Vivstolar med tillbehar samt garner tillhand:ihdlles.
triider med &amp; vars uppsiittande i hemmen;.
.
Hi-, '.
Specialprisk uran t sändes på begäran.
.
Ijestiillnings- och fiiriiljningslokaler: l 70 ~ u n ~ s ~ a t 70 a i i Klarabergsgatan 21 * iii.
437 - Riks Norrm .. 363 A l h.
401 59 50, ' - 24 Regeringsgatan, Stocitholm .. o 49 A.-B.
Nordistla Kompaniet.
Textilafdelningen Thyra Grafström, Stockholm Permanent utställning av färdiga och påbörjade arbe- ten samt material.
Råd .. vid inredning av våningar in.
ni.
~naervisning i Italiensk spets- och annan konstsom.
I.
.
I Ständigt pil lager därtill .hörande material: - Svensk, Fransk och Bömisk Spetsti ' ad.
Rikhaltigt urval av Spetsmönster.
40
.
fruntimmer, har det länge varit ett &amp; sknings- KAPITAUSTER, särskilt mål att kunna överlämna vården av s h a vaidepapper - och skötseln av sina affärer åt någon person eller institution, som med absolutsaker- het förenade punktlighet ach noggrannhet i utförandet av det anförtrodda uppdraget ävensom prisbillighet.
En sådan institution är Stockholms ' Enskilda -.
Bimkk Notariatavdelning (Liiia Nygatan.
.
27, expeditionstid 10-4), som under garanti av Stockholms Enskilda Bank åtager sig vlrd och förvaltning,av -.
enskilda personers och kassors värdepapper.
'.
.Exempel 1.
Om en person hos Notariatavdelningen deponerar obligationer, in- kasserar Notariatavdelningen vid förfallotiderna kuponger och tillhandahåller deponen- ten influtna medel.
Vidare efterser Notariatavdelningen utlottningar av obligationer och underrättar deponenten i god tid, ifall en denne tillhörig obligation blivit utlottad, samt lämnar förslag till ny placering av det ledigblivna kapitalet.
Exempel 2..
Om inteckningar deponeras hos Notariatavdelningen, underrättar No- tariatavdelningen gäldenären därom att rantorna å inteckningarna skola till avdelningen inbetalas, varefter de medel, som inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser No- tariatavdelningen, att inteckningarna bliva i vederbörlig tid förnyade.
Om en hos av- delningen deponerad inteckning genom underlåten förnyelse skulle.
förfalla, ersätt: r Stockholms Enskilda Bank därigenom * uppkommen skadad Förvaringsafgift: 50 Öre för år per 1,000 kronor av depositionens värde, dock ej under två kronor.
O,.
12 53.000 par Skor!
- 4 par skor fiir endast 10 kr.!
gro helt och hallet tillver- kade inom landet, kunna i afseende pil konstruktion, hallbarhet samt lätt och tyst gAng icke blott väta sigmed utan öiverträffa iifven de bästa.
utliindska samt &amp; ro oomtvistligen - billiga i för- hallande till sin kvalitet.
På grund af att några stora sko- fabriker råkat i penningförlägenhet, har jag erhållit i uppdrag att realisera ett stort parti skor betydligt under till- verkningspriset.
Jag försäljer därför 2 par herr- och 2 par dam~nör~kor, i brunt eller svart idder, högeleganta, af nyaste facon, storlek efter nr eller cen- t imetermåft.
Alla 4 paren kosta endast 10 kr.
Försändas pr efterkraf från, el, K E W G E R, Krakau Sebastyana 16, A 1888.
Ombyte och återbetalning medgifves.
48
promenaddräkter Kappor &amp; Kjolar, - - .. - p Solidn kvalitger -.
-.
- Killiga jriser.
4 1, - x.:- S ' I ' OCKH0i.M 1914, F. ENGLUNDS BOKTRYCKERI.
-.
-.
.
.
.
.
.
.
.
- +.z.
:.
r.
.
.
...
.
.
.
---.
.
-.
L,.
.
.
.
.
.
.
- -.
: -.
.
-.
.
.
.
.
,,.
.
: _ ' .. b.
.
.
-.
.
,.
b.
, - --.
+; ..: * - s. \.
: .i.
.-i.
.. %L.
.
- .L- .. - 5.
2 - .. -: 7 - ...
.
--.
z -: i .. - -.
.
..; &gt; g -.
- = .. '.
&amp; -, L ..
-. '
.
.
.. - 2.5,.
.-.- ... -.
.
.-_ '.
E .. - -.
b-: e:.
* .L &amp;.
, = .w.:.-.
*
