# ID: svediakorp-per2687
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1914
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,891
# sentences: 1,547
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


T I D S ~ FOR T DEN SVENS= KWNNOR.~C) REILSEN I I N ~ E N A V ~ R I K ~ ~ - B ~ - ~ X R; EDAECTÖR: ELLEN KLERLAN X -.
.
.
.
-.
.
-.
-.
.
-.
.
F. Eiiglii~ids Bol (tryckeri, Stockliolrii 101 4
Sid Sid.
ADELBORG.
GERTRUD: En dag på Rim- forsa ............................................. 41 2 DAHL.
ELSE: Till Småryd på upptackar- färd ................................................ 423 DAHLGREN.
LOTTEN: Esseldes testa- mente ............................................. 9 - Ur Fredrika-Bremer-Förbundets por- triittgalleri ....................................... 406 MONTELIUS.
AGDA: Fredrika-Brenier- Förbundet 30 ar .............................. 397 PLOMGREN.
IDA von: Byrän förr och nu ................................................ 417 THORSTENSON.
AXIANNE: Fredrika- Bremer-Förbundets verksamhet år 1913 225 - Fredri ka-Rremer-Förbundets arsmöte 253 - Genom tre decennier .................. 399 Fredrika-Bremer-Förbundets 30-arsfest den 8 december 1914 ........................... 416.
Förbundsmeddelanden 19.
43.
55.56.
1 ' 75.
204.
217.
231.
255.
416.
426.
447 LEDANDE OCH POLITISKA ARTIS- LAR.
SOCIALA FRAGOR.
LAGFRA- GOR.
SKOL- OCH UNDERVIS- NINGSFRAGOR.
BORELIUS.
HILMA: Ett stycke ur dagens historia .......................................... 50.
Psykologiska jordskred .................. 257.
.
Tidens röster .............................. 309.
Vid Iiögvakten .............................. 177 DAHLGREN, LOTTEN: Försvarsröster och fridsröster ................................. 67.
Kvinnorna och kriget .................. 265 FOGELKLOU, EMILIA: Fred i krig ...... 331 GREGER.
METTA: Drömmen om fred pil jorden ............................. ......... 335 - I nativitetsfrågan ' ........................ 318.
Kulturen under prövning ............... 186.
Under de eviga stj ' arnorna ............ 431 KLEMAN.
ANNA: Dagens saiining ...... 72 LE1 JONHUFVUD, SIGRID: Selma Lager- Iöf en av de adertoii ........................ 243 MONTELIUS.
AGDA: Kvinnan och äk- tenskapet .......................................... 5 NORDENSON.
B.
Kvinnornas försvars- petition .......................................... 28.
.
PETKINI.
GULL1: Kvinnorna och stats- ämbetena ....................................... 111 PHILIP, RUTH: .Montessorimetoden ...... 205 PHILIPSON, ADELE: Lararelönenämndens betänkande ....................................... 434 SANDSTROM, ANNA: Flickskolans ställ- ning i nuvarande stund ..................... 89 SILFVERBRAND.ERIKSON, SUSY: V&amp;- ra studiestipendier ........................... 333 WAHLSTROM, LYDIA: Sveriges uppgift i världshistorien ........................... 25, 45 Framtidens förtrupper ........................... 375 Föregangerskan .................................... 3 I (vinnors tillträde till vissa statstjibister ... 333 Margareta Hvitfelts miljoner .................. l 5 5 Scenförändring .................................... 94 351, 454 namn .................................... 277 Var rösträttsfrlga vid årets riksdag ......... 270 Over partierna .................................... 133 SOCIALA FORETAG.
FORENINGAK OCH FORENINOSMOTEN.
HOLST.
EVA von: Stockholms kvinn- liga skytteförenirig ........................... 387 KLEhlAN: ELLEN: Ett kvartsekel socialt arbete ' ............................................. 376.
Kvinnornas uppbåd 357.
Trettio ars försvarsoffer ............... 185 PLOMGREN.
IDA von: IWnnor och fäktkonst .......................................... 181 SILVERBRAND.ERIKSON.
SUSY: Kvinn- liga donatoret 1600-1905 ......... 290.
311 THORSTENSON.
AXIANNE: Sommarens möten ............................................. 275 Internationella kvinnornöten i Rom ......... 261 Rösträttsföreningarnas~centralstyrelsemöte 56 Talarskolning ....................................... 260 yad soni ärii görningen ..................... 18 Arstaklub en ....................................... 295 ..................... b DAHLGREN.
LOTTEN: Arstabiblioteket 214 HOLMGREN.
KARIN: Kvinnornas slott ................................................ 221.
244 SILFVERBRAND.ERJKSON.
SUSY: Sommardagar p2 Arsta ...................... 271 THEORIN.
EBBA: Hemköket p i Arsta ... 324 - Xär h s t a stängdes ..................... 334
Sid. Sid. THORSTEi$ON, ' AXIANNE: Hur det baltiska Arsta kon1 till ..................... 257 Vad Arstautstä~~ningen lovar ...
....
.
.
... ....
.
: 180 Arstautstai~ningen ... .............................. 199 KRAMERS, MARTINA G.: Hollands kvin- nor ................................................. 284 LAMBERG-BRUUN, ANNA: Borgare i.
revolution.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
. '.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
....
.
.
....
.
.
.
190.
.
- Lady Hester Stanhope .................. 367 TEXTIL- 8r KONSTUTSTALLNINGAR.
MARELLE, LOUISE: Tyskornas krigstjänst 341 NORDENFELT, MEA: Engelska roman- författarinnor från 1800-talets förra Iiälft BOETHIUS, GERDA: Liciunis utställ- I. Jane Austen ................................
97 ning i Konstakademien ..................... 229 II.
Charlotte och Eniily Bronte ......... 145 - Svenska kvinnliga konstnärer p2 Bal- III.
.Mrs Gaskell .............................. 171 tiska utställningen .............................. 297 CH.
: Rosa Nordenskjölds hastar ............ 63 SCHIRMACHE.R, KAETHE: Tysklands stallning i kriget ............. i ...........: .... 314 THORMAN,.
ELISABETH:.
Ryavaviiader 166.
- Textilkonst på Baltiska utställningen 236 STROM, AGDA: Kapten .Bloms nian ... 300 SVANSTROM, GUSTAVA: ' Förnöjsamlie- tens evolution .................. ... ... ......... 128 MINNESTECKNINGAR.
- Hundra år ................................. 194 SWANWICK, H.
M.: Englands kvinnor CEDERSCHIÖLD, MARIA: Alexaiidra Gri- och kriget ....................................... 442 pen berg.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.,.
.
.
.
.
.
WAHLSTROM, LYDIA: Gustavianskt DAHLGREN, LOTTEN: Molly Rotlilieb hovliv ............................................. 343 JOHANSON, KLARA: liÖverstentl.
.
.
.
.
.
.
.
.
WESTER, ELLEN: En kvinna ur 1600- KI-EMAN, ELLEN: Klara L.i~dh .............
talets lärda virld.
.
.
.
.
....
.
.
.
...
.
.
.
.
.
.
...
.
.
.
.
.
.
126 MONTELIUS, - AGDA: Ankedrottnitig SIphia ...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
....
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
THEEL, ELISIF: Professor P.
G. Rosén NOTISER FRAN BOKVÄRLDEN. '
.
m - ' SJALAR O C H ANSIKTEN.
130RELIUS, HILMA: Mrs Ethel Snowden 70 - Aniia B. Shaw .............................. 203 FOGELKLOU, EMILIA: Ellen Key ......... 439 JOHANSON, KLARA: och KLEMAN, EL- LEN: Rosa Mayreder ...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
... ...
.
.
.
.
.
.
53 KLEMAN, ELLEN: Maria Véroiie ....
.
.
.
.
.
1 15 1 HORMAN, ELISABETH: Anna Sand- ströni.
.
.
.
.
.
.
.
.
... ....
.
.
.
.
.
...
.
.
... ...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
293 ESSAYER, SKISSER, KULTUR-, OCH RESESKILDRINGAR, UTLANDSKA I&lt;ORRESPONDENSAFITIKLAR.
BORELIUS, HILMAi Eii mans syiipunkt 36 DAHLGREN, LOTTEN: När Uppsala var bäst.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
389 ELMBLAD, SIGRID: En trilogi ur Wag- ners liv ...... ... ... ... ... ...
...
...... ... 58, 78, 103 FOGELKLOU, EMILIA: En isländsk dik- tares kvinnovarld ...... ... ..................... 74 GERNANDT-CLAINE, JANE: Nigra in- tryck från Ceylon .............................. 325 - Prinsessan från Trebisond ............ 84 HÅRD AF SEGERSTAD, KERSTIN: Freds- minnen i krigstider ........................... 383 JOHANSON, KLARA: Fredrika Breiner som kritiker .. ...
.
.... .. ... ...
... ...
117, 136, 157 KLEMAN, E U E N: De våra på Bugra .... .. 359 - Nya kvinnor i romaner ............... 14 - Tysk soiiiii~aridyll l91 4.
.
.
.
.
.. .. ...
.
.. 279 DAHLGREN, LOTTEN: Tegnérs ka släkt- minnen och ungdomsbilder av Eiverl Wrangel.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
EKENSTIERNA, FANNY: Kvinnans plats i Guds världsplan.
Föredrag hillna vid K. F. U.
K:s världskonferens i Stock- holni 1914 ...... ... ... .. ....
....
.
.
.
.
...
.. .... Hemmets sociala fråqa av Fr. W. Foerster JOHANSON, YLAHA: Gunnar Wenner- berg av Signe Taube f. Wennerberg ...
Johan Jolin och hans vänner av Ellen jolin BreC till Adolf Fredrik Lindblad ...... ... Ur den blåmillade kistan om August Bon- deson av Greta Holmgren-Strörnbonz.
.
.
Franimaiide diktning fritt åtgergifven af Ebba Wnlldh .............. ........... ........ Gitanjali av / ia&amp;indranath Tagore ...... Tyska utsikter av Vilhelm Ekelund.
.
.
.
.
.
Ernst Ahlgren av Mathias Feuk ......... Romerska kejsarinnor av Guglielnzo Fer- rfY0.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
Dramatiska interiörer av Fidelio ......... Huset Buddenbrook av Thomas Mann.
Tunneln av Bernhard Kellermann ...
.
.
.
.
.
.
Den kostbara hvilan af Karin E k.
.
.
.
.
Henri Cergson av Algot Ruhe ............ Gästabudet och några andra dialoger-av Platon.
.
.
.
.
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
....
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
] (LEMAN, ELLEN: Teosofi:och teosofer av Anna Maria Roos ...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Kärlekens ansikten av Ellen Lundberg-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Nyblom.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Virveln av Maria Sandel ...................
.
.
.
Sid. KLEMAN, ELLEN: Bland anarkister av Riretle Maifrq ' ean .. ............................ 1 75 Nöjeskultur av Ellen ............... 218 Nygift på sommarnöje av Linda Öber 219 Aventyrens land av Marika ~ ~ e r n s f e 241 %; Kriget - det förgangna, freden - fram- tiden av Charles Richet .................. 241 Firman Abergson av Erik Fu / dman ...
261 Qvinnan och dess bestämmelse - för hundra ar sedan.
Tre uppsatser fran Istalets början utg. av Gurli Linder ... 329 Kvinnan och trädgilrdskötseln.
Ett speci- alnummer av Skanska Tradgårdsförenin- gens tidskrift ................................. 329 Hård mark av Hanna SÖder / und-Ham- mar .. ............................................. 37 1 Det lyckliga valet av Nits K j m ......... 371 Neutrala staters och deras undersatars rättigheter och skyldigheter under krig av Anna Wicksell.
Varför?
av Anna Hilding-Andersson ........................... 372 Natalie Zahle af Th. Moitke og Henri- die Shram ....................................... 373 Lars Levi Laestadius av Elisabeth Curte- lius ................................................ 394 Ebba Stjerne, Eva Skytte och de andra av Mathilda Mnlling ........................ 394 Signild av Anna Wahlenberg ............ 394 m ... Sid. Skilsmässa av Vtra Veronica ............... 395 En piga bland pigor av Ester Blmda Nordströnt ....................................... 395 I skuggan av ett snille av JarteGernandt- Clainr ............................................. 428 Släktens kvinnor av Else rc ' lce~t ............ 428 Grannarna pi Kungsiingsgatan av Lot- ten Dahlgren .................................... 449 LEIJONHL ' FVUD, SIGRID: Magntis Sten- bock och Eva Oxenstierna.
En bref- växling af C d Magnus St~nbock ...... 152 Gustavianska studier av Lydia Wahl- - str6rn ............................................. 448 NORDENSTRENG, ELLEN: Äkta spet- sar av Elisabeth Thormarz .................. 65 ROOS, ANNA MARIA: Nya Sverige av Aivva U~pströtn .............................. 450 WAHLSTROM, LYDIA: Några drag lir den svenska flickskolans historia av Ebba Heckscher ....................................... 307 Politiska cssayer av I&amp;ldolf KjelIP ' n ...... 285 GLIMTAR UTIFRAN.
hietifouer nto 5 1 a v.
~ a g som h ~ bilapa.
Nya böcker till jula 1913!
Frideborg.
Iliiistrerad fo1kk; ileiider ftir 1 0 14.
Feniton Ar i Amerika.
Skiidritig, rar Mar- redigerad: iv komminister H. IVadstrGnz.
38 arg.
Kart.
1: 25, klotb.
2 kr.
Varde ljus!
Nordisk niissioiisknlcridrr Fiii- l 9 14. liedigerad av ~iiissioiisdirektorn p; istor J. Limigren.
22 arg.
Kart.
1: 25.
Korsblomman.
Kristlig iialciidcr fiii- 1 9 1 4.
Kcdi~~crail av pastor Ffr.
Rang.
40 k g.
Häft.
1: 50, kart.
1: 73, klotl).
2: 23.
Berattelsebibliotek.
L ' tg.
av kotiiniiiiistcr H. Ilindströnl.
VIII.
Ungdomssegrar.
I lift.
1 kr .. kart.
1: 50, klotb.
7 lir.
IS.
Ljus i natten.
Skildringar friii olika tider och folk.
Hlift.
1 kr.
kart., 1: ' 50, klofl-i.
S kr.
En liten bok till julen.
Av kyrkoherde Antorr Levdal.
Haft.
40 iirc, kart.
50 örc.
I Srniilands Zätaryd.
l k r a t t c l s e w K.
(i. Fridf~olrn.
Haft.
1: 25, k; irt.
1: 50, klotfi.
1: 73.
Mot malet.
iirr5ttelse: iv Alfred Rotk.
Haft.
1: 25, kart.
l: 30. klotb.
1: 75.
Lifvets solsida.
Ueriittelse av Ihwdk.
Haft.
' 1 kr., kart.
1: 25, klotb.
' 1: 50.
Vid julgranen.
Feiii beriittelser a \ - A. Voll- mer.
Friin tps1;; in av E.
W ' illh~.
Hiift.
l: 23, kart.
1: 50, klotb.
1: 75.
" Grund soni hAller " och andra 1) crittelser -: IV A -- &amp; r (Anna Ohider).
Haft.
1: 50, h t.
1: 75, klotlinnd 2 kr.
Med Kristus pii hafvet.
h?
religiös sjalv- h i o ~ a f i.
.Iv Frunk T. i 3 u h 1.
&lt;&gt; \ ers.
af Marh Lagedek Haft.
1: 75, kart.
2 kr., klotb.
2: 25.
Siidan var vägen.
En ung kvinnas historia.
.iv Georg Bormatrn.
Med 24 iielsidcsillustra- tioncr av Fr &amp; Bergen.
Haft.
1: 50, kal ?.
1: 75, klotb.
2 kr.
, parda Lenk.
Ikm; iid.
iif.:crs.
; iv E. Wi1&amp;1t.
Hiift.
1: 25, kart.
i: 50, klotb.
1: 75.
Lenas vandringsar.
kriitteise av h f u t p - .&amp;a Letik.
Hctiiyn:iigad ilversättning av E.
W " i / Gn.
Hift.
1: 50, kili-t.
1: 73, kloth.
2 kr.
I hanvaktsstugan.
Eti hci-attelse fiir dc unga; IV dfargzreta 1-ct.rr.
Of verSiittning a \ - E.
7 ' ilIik.
I i i f!
.
i 3 iire, kart.
1 kr., klotb.
1: 2.3.
1I) ciiiyi- Trogen, Ilcriittelscr av M.
Kid *.
- i i s i t t i i i i i g Hsft.
1 kr., kart.
1: 25, klOtl1.
l: 50.
Småfolk.
S i g r a inittagcls.
; .r inoiii harnpsy- bologicns otitr,$de.
En bok fiir föraldrxr, f~zriiavinrii !r or11 barii.
A \ - Anna von Roth- Xi41.
FiirorJ och crkanriaiiden av biskop H. Dandi smit iivcrl5kai.en med d.r Tft.
Iir~ilsf~~Ö~~i.
Haft.
11) iirc, kart.
b0 iire.
D ~ k t o r Adrian.
kl: hjaltc f r h rcfornia- t (visstridmm i 1Iol;; ind.
Av 1).
Aleork.
k- iiijnd.
övrrs.
av A x d l~licckci: Häft.
3: 25, kart.
3: 75, Idotb.
4 kr.
Grefve Nik.
Ludvig v. Zinzendorf, lians v:i-ksnnihet och liv.
11 %; Hemann Rörner, ppre- dil (niit inom brödrafIirsamlingen.
Rcrnynct.
iivtrs.
friin tyskan.
Haft.
l: 50, kart.
1: 75, klotb.
2 kr.
Solljus p &amp; moln.
?
; agra 3rd till sjuka, hc- drtji.adc o r h oro1ig.i.
i l v E.
Kork.
Beinynd.
övers.
av V. Emanaoisson.
Häft.
1: 75, kart.
2 kr., klotb.
2: 25.
Kristendomen och intelligensen.
Av P, Bard.
O \ ersittni:i:,r av J. Motzfelius.
Haft.
51) iirc, kart.
75 iire.
Euang.
Fos terlands4 tif telsens Förlags-Expedi tion, S t hlrn 3.
SELMA HAGGLUND PARFYM-MAGASIN För Linneutstyrslar !.
Stort urva.1 af Broderier, Knypplade Spetsar, Tddspetgar, Valenciennes och Hvita Tyger .till billigaste priser.
Bestallniiigar a Liritieutstyrslar emot-.
tagas och rifföras förstklassigt.
: -:: -: .HAMNGATAN 38 STOCKHOLM De Förenade Spetsfabrikerna Allm.
Telefefon 84 07 Rikstelefon 2U 57 L Fiirs~ljhiiigslokal: (Iiörtibutikcn) G reft h u regiit.
1 3 1
l ASCANG i J A N U A R I 1,914 HAFTE I Inbjudan till prenumeration.
Veckotidningen Dagnys upphörande med därför vara att, såvitt det i dess förmåga år 1 9 1 3 har ställt Fredrika-Bremer-Förbun- står, utgöra en uppåtbärande och framåt- det inför den viktiga frågan hur det tom- visande samt för kvinnorna själva upp-.
.
rum, som härigenom uppstår i den svenska fostrande faktor i utvecklingen.
pressen, skall kunna fyllas.
Att vår kvinno- Den ' tid vi närmast gå till inötes är f ö r rörelse äger ett särskilt.
pressorgan, repre- den svenska kvinnan av genomgripande- senterande alla dess skilda strävanden, betydelse.
Stora r i k s d a g s f r å g o r,, anser s red rika-s rem er-s ör bundets styrelse, såsom r ö s t r ä t t s f r å g a n, r e g l e -.
, som underkastat frågan en noggrann pröv- m e n t e r i n g s f r å g a n, l a g f r å g o r ning, vara en oavvislig nödvändighet samt berörande kvinnans ställning inom famir- har vidare kommit till övertygelsen att den jen och äktenskapet, stå inför avgörande, forna tidskriftsformen härför är lämpligast .. allt ämnen, vilka ej kunna rättvist och.
Styrelsen har av dessa grunder beslutit fullgiltigt slutbehandlas utan att den kvinn- utgiva den nya tidskrift, vars första häfte liga sakkunskapen och uppfattningen få nu framlägges för allmänheten, och till- göra sig gällande.
låter sig inbjuda Förbundets medlemmar Vidare kommer kvinnornas speciella del- och andra för dess syften intresserade till prenumeration å densamma.
~ e d i ~ e r a d tagande i den B a l t i s k a u t s t a l l - som ' den blir på grundval av Förbundets n i n g e n 1914 samt I n t e r n a t i o - kända program, har styrelsen givit den ne1l.a k v i n n o f ö r b u n d e t s k o n - namnet H e r t h a, därmed upptagande g r e s s i R o m instundande vår att på- namnet på den genom Fredrika Bremer kalla ingående och detaljerade redogö- givna sinnebilden av kvinnotanken.
strä- relser.
Vid sidan af här berörda aktuella äm- vande mot det högsta ' mål.
Både som individ och medborgarinna nen kvarstå alla såväl e t i s k a o c h i n- stäiles kvinnan för va j e år inför stegrade t e l l e k t u e l l a som s o c i a l a o c h uppgifter.
Nutidslivets skilda företeelser, e k o n o m i s k a f r å g o r, vilka ligga såväl de av som av sorglig inom en kvinnotidskrifts område.
Var och art, mana henne att söka bidraga till det en af dessa frågor skall principiellt och sak-.
godas växt samt att upptaga kampen mot Ii @ ' behandlas, icke blott.
de som angå.
de makter, som i hem och samhälle verka våra egna förhållanden utan .även andra nedbrytande på m o r a l och r ä t t s- länders; de senare i u t l a n d s k a k o r- k a n s l a.
Vår tidskrifts främsta mål vill r e s p o n d e n s a r t i k l a r.
2 H E R T H A .. - - Till m e d a r b e t a r e för den nya tid- L i t t e r a-t u r e n får- sin givna plats i tidskriften, vilken till en av sina skriften ha vi haft förminen vinna: .förnämsta uppgifter att följa i första rum- Gerfrud Adelborg, H h a Borelim, Fr&amp;- met de litterära företeelser, som röra ga Cariberg, Loften Dahtflen, Anna Lena / L hinnans intressen, men aven andra in- Elgström, Sigrid Elmólad, Emilia Fogd- toch utländska arbeten, som i en eller an- klou, Marie-Louise Gagner) Jane Ger- nan riktning bilda en beaktansvärd kul- nandt-Claine, Metta Greger, Kerstin Hes- - .turinsats.
selgren, Ann Margret Holmgren, Bertha Medföljande förteckning på de med- Hubner, Anna Höjer, Anna YCernan, arbetare, vilkas hjälp vi lyckats tillför- Selma Lager203 Anna Lamberg Braurz, sikra oss, bör vara en borgen för att den Sigrid Leijonhufvud, Gurli Linder, Anna skönlitterära avdelningen icke mindre an Lindhagen, Gerda Meyerson, Cecilia Mi- den sociala kommer att riktas med värde- lo w, Agda Illontelias, Louise Nathors # - fulla originalartiklar.
BÖÖS~ Ellen Nordenstreng, OulZi Pefrini, H e r t h a u t k o m m e i - den 1:staoch Sigrid Plafen, Emilia Rathou, Maria 15:e i varje månad med undantag av juli Rieck-Miller, Anna M. Roos, Anna och augusti.
Således med 20 häften om SandströmJ Susy Silfi~rbrand-Erikon, året och med ett sammanlagt antal av Louise Stenbock, Gustava Svunsfrörn, minst 450 sidor.
Julia Svedelius, Anna SOrensen, Axianne Prenumeration för i c k e-f ö r b u n d s- Thorstenson, Valborg Ulrich, Lydia Wahl- m e d l e m sker å p o s t e n.
P r i s: p r ström, Ellen Wester, Carin Wästberg.
pr l / * år kr.
2: 75.
För- år kr.
5:-, b u n d s m e d l e m m a r prenumerera, till Dessutom komma att i tidningen med- reduceratpris, å F ö r b u n d e t s b y r å, verka andra såväl manliga som kvinnliga 4 8 K l a r a b e r g s g a t a n, S t o c k - pennor.
holm.
REDAKT~ONEN.
- - .frihet och framtid, det br6doch vin, som ger lust att levan.
om en ledstjärna, vilken aldrig för vill, lyser oss red rika Bremers namn.
Hon hade hunnit långt i sitt liv, då ' hon talade ut sitt ord till kvin- nornas frigörelse, ' men då visste hon också vad hon gjorde.
Det är smär- teskriet från hennes egen förtvivlansfyllda ungdoms- och utvecklingstid, som ljuder i H e r t h a.
Hon ropade ut det, därför att nu visste hon, att hon ville - och kunde - göra något för att hjälpa alla sina många sy.strar, vilka liksom hon " med smärta " måst böja sig.
under.
" omyndighets- budet, som fjättrade den största, bästa delen av hennes livi '.
.För egen del offrade hon mycket med och genom Hertha av uppskattning och populari- tet, men vad hon själv genomlevat, vad hon sett hundraden och åter hun- draden av kvinnor genomleva hade blivit henne till ett tvingande bud, som hon måste följa.
Hon visste vad kvinnorna andligen förlorade ' genom ofri- het och omyndighetstillstånd, hur den unga kvinnosjalen kunde förkrympas och vanställas, då den " lever, rättare vegeterar, utan framtid ".
Hennes bön blev: " Öppna för kvinnorna friheten och alla dess banor, öppna dem vida som morgonrodnadens portar - - samt: " Fädernesland!
du s c h jag ket älskat, som jag velat tjäna av hela min sjal och av all min kraft, men.
- Ijkväl välsignar för-det som ringaktade min själ och min kraft, du som jag goda du gav, mot vars ärofulla framtid jag ännu ' i dödens skuggor troende skadar,.
' till dig förtror jag mina moderl6sa.
Var dem en huldare moder ' än ' d u varit det för mig.
Giv ' dem, giv, för din egen framtids skull, at alla dina döttrar vad.
du nekade min ungdom: frihet, framtid, ett hem för an; dens liv! "
Så varmt, så starkt, som dessa ord ange det, kände red rika Bremer nödvändigheten av en frigörelse för kvinnorna.
Hon stred därför i Hertha, hon visade oss vägen genom sin personlighet och sitt liv.
S myc-• Det är till henne vi blicka upp.
Och nar vi vigat sätta Herthas namn på den tidskrift, vars första häfte nu skickas ut i världen, är det i viljan att gå hennes väg och i ödmjukt hopp om att något kunna verka for att den frihet hon bad om för kvinnorna verkligen må bli deras.
En växel, dragen på framtiden, kallade Fredrika Bremer sin Hertha.
Mycket återstår också av vad hon hoppades på och drömde om för kvin- norna att nå fram till, om också det hon kämpade för delvis redan blivit vårt De stängda portarna i " Herthas dröm " äro jii öppnade, det omyndig- hetstillstånd, som.
Hertha led under, borttaget.
Samhället ar icke längre i den grad den " trånga, luft- och Ijuslösa värld1 ', i vilken h o n höll på att gå
4 HERTHA under.
Men frihetens banor, vida som morgonrodnadens portar, äro dock ej alla öppnade.
Framtiden har ännu förbindelser att inlösa.
Det är v i, som måste hjälpa till därmed.
P &amp; o s s s j ä l v a ligger ansvaret för att framtidens växel blir infriad.
Det är v i, som ej f2 st2 stil- la, det är v i, som själva niåste göra oss fria.
Fredrika Bremer visste vad det var att linda sig ut ur %ekelgamla lin- dor " till självständighet.
Nar - man följer henne genom hennes liv, ser man hur hennes ande frigör sig från det ena hämmande bandet efter det andra.
Lugn och stilla, men säker och stark, går hon p2 nya vägar, med oförvil- lad blick, med glad håg.
Och så god, så hänsynsfull hon är i sitt väsen, vet hon, att galler det friheten, hennes andes frigörelse, då m å s t e hon vara hänsynslös, om något ställer sig hindrande emot.
Detta måste vi lära - och minnas.
Intet framsteg har vunnits, ingen bryt- ning med gamla fördomar ägt rum utan att stöta emot, utan att väcka för- argelse p2 nggot håll.
Det ar det oundvikliga, som måste accepteras, och vi måste göra klart för oss, att vilja vi framåt, få vi ej vara radda för att väcka strid.
Fredrika Bremer vagade att för kvinnornas saks skull f2 samtiden emot ' sig.
Esselde, som tog upp hennes verk, visste vad det var att i striden för det nya se gamla vänner oförstående gå ifrån sig.
Varje människa, som går mot ett nytt, högre mål, trampar p2 nagot av det gamla, och så flammar striden upp.
Nu är det v i, som måste träda fram för v å r t och bara v 3 r del av kamp och strid, av ogillande, fördömande och hån, s2som andra gjort det före oss.
Fredrika Bremers vag går darigenom fram.
Men det nya, som det är strid om i dag, är redan morgondagens lugna gamla.
Se vi detta så i stort, tar det bort kampens skarpa och bitterhet och farorna av ' det nya.
Det hela blir till vad det är, utvecklingens bölje- slag, som dock ingen vill skola afstanna.
Ljust och klart siig hon, föregiingerskan, p2 utvecklingens lag.
Framlit- skridande - liv, stillastående - död.
Med framåtskridandet och livet kampens oro, men också dess fröjd och segermöjligheter, med stillaståendet dödens tystnad och dvala.
Liv och kamp var det h o n valde.
Med henne, p2 livets och kampens väg, söka vi vad hon ville åt oss - f r i h e t o c h f r a m t i d, d e t b r ö d o c h vin, s o m g e r l u s t a t t leva.
Kvinrian och .äktenskapet.
I det nu av lagberedningen framlagda förslag till revision av de kapitel i giftermålsbalken, som avse bestämmelser om äktenskaps ingående och upplösning, - konstatera vi med tillfredsställelse att en ny tids anda gjort sig gällande i avseen- de på ' kvinnans stäIlning.
.
I vår gällande lag av år 1734 h.öres ännu klarligen geni judet av bestammelser- na från den tid, då hustrun var " basta ting som bonde i .bo sitt hade)) ocli då kvinnan.
som ett slags handelsvara genom äktenskapet övergick från sin fädernesläkts ägo till, sin mans; " vill man hjonalag bygga, då skall han mö av hennes gifto- man begära) ', heter det i lagens första pa-: graf.
Detta genljud har i förslaget så .gott som förstummats.
Det ar ej längre mannen som tager sig en hustru, .. efter förhandling med hennes släkt, det ar två jämställda människor som efter eget be- prövande fatta sitt beslut;)) trolovning ar sluten, då man och kvinna överenskom- mit att.
ingå äktenskap med varandra ", så lyder helt kort och gott motsvarande pa- ragraf i förslaget.
Då inom något område nödvändiga och Önskvärda förändringar vidtagas, var- igenom mycket vinnes, händer det lätt att.
samtidigt aven åtskilligt förloras.
Så aven ' har.
.
Det ar ej utan saknad man ser ur lagen försvinna det som ' kallats " ofull- komnat äktenskap " och som har sina röt-.
ter i uråldrig germansk lag.
Beredningen har otvivelaktigt ratt däri, att ingen - bör mot sin vilja förklaras * vara en annans make, och dithörande paragrafer lära på senare tider ytterst sällan vunnit tillämp- ' ning, men den ideella upprättelse en kvin- na, som med sin trolovade fått ett barn, erhåller genom att förklaras vara äkta- hustru till den, som ar hennes barns far, kan för den,.
som ' känner fint och varmt, icke ersattas genom " skäligt skadestånd ') av ekonomisk art, som förslaget sätter i stället.
Ett sådant skadestånd blir dess- utom, så länge ej i lagen införts skärpta bestammelser om uttagande av ådömd un- derhållsplikt, oftast svårt att utfå och så- ledes ratt illusoriskt.
Härtill k h m e r, att mannen ej ar pliktig att betala något alls, om barnet blivit till innan han fyllt 21 år, ty " denna plikt måste göras beroende av att han nått viss mggnad, ocli det har ansetts riktigast att i sådant hänseende stadga en grans, som sammanfaller med myndighets- och äktenskapsåldern ", säges det i motiveringen.
.
Denna bestämmelse ar egendomlig och mycket otillfredsställande.
Vid 18 år ' upphör - for både gossar och flickor - minderårigheten i förvarvs- hänseende, och efter fyllda 18 år äro ' alla svenska medborgare underkastade lagens strängaste bestämmelser i avseende på straff för brott; således bör väl en yngling vid den åldern varken anses oförmögen att bedöma sitt handlingssätt emot en kvinna, ' ej heller fritagas från allt ansvar därför, då han rättsligt kan göras ansvarig för andra sina handlingar och även eko- nomiskt.
bör kunna svara för dem, ehuru han ej ar myndig.
Inom den kroppsar- betande klassen, dar de unga barnafader- na egentligen förekomma - på grund av sorgliga bostadsförhållanden -, finnes
HERTHA 6 den ekonomiska kraften att bara ansvars- bördan i lika, ja, kanske ' stundom i högre grad, hos 18-åringen som hos den myn- dige, ty med myndighetsåldern följer mi- litärtjänstgöringen, vilken under flere må- nader hindrar arbetsförtjänst; på den skylles åtminstone nu ofta, att ådömt och förfal- let uppfostringsbidrag ej betalas.
Härtill kommer, att dispens kan av ko- &amp; ngen beviljas för äktenskaps ingående före myndighetsåldern; således kan man val ej utgå från att mogenhet dessför- innan saknas.
Vid förslaget att höja den lagliga äk- tenskapsåldern för kvinna från 17 till 18 år vilket av många skal synes lyckligt och rätt - sages i motiveringen: " Man torde kunna hysa förhoppning, att lagens nya bud om den ålder, nedom vilken äktenskap ej ar tillåtet (- utan dispens-), efter hand skall verka därhän att i folk- medvetandet en fri könsförbindelse för * uppnåendet av den sålunda fastställda ål- dersgränsen kommer att galla såsom i särskild grad fördömlig ".
Men kan det tros, att denna uppfattning skall främjas genom att lämna dylik " fördömlig " hand- ling alldeles opåtalad och strafflös, dPr- för att förövaren ej uppnått myndighets- åldern?
Nästan undantagslöst ar nämligen, vid de fall som har avses, den kvinnliga kontrahenten yngre an den manliga.
Det synes vara stor fara för att, om detta blir lag, den sedliga förvildningen, förfärande stor allaredan även bland de riktigt unga, skall hejdlöst utveckla sig, då den svaga ansvarskänslan hos de unga barnafäderna i stället för att stärkas skall, med stöd av lagen, tillåtas alldeles försvinna.
.. Lagberedningens uppgift har varit myc- ket svår, och den har icke blivit lättare - " n.
'.
därigenom, att den yttersta omsorg skulle nedläggas på att bringa det svenska lag- förslaget i överensstämmelse med de danska och norska.
Att en sådan överensstäm- melse ar av vikt för de nordiska länderna med sina täta mellanfolkliga förbindelser är klart; tydligt ar ock, att jämkningar måste från alla sidor göras för målets vinnande.
Det kännes emellertid påkos- tande, då en så oegentlig bestämmelse som den nyss nämnda inkommit i för- slaget på grund av en sådan jämkning, vilket utan tvivel är händelsen.
Omyndig &amp; val man som kvinna skall ha föräldrars eller förmyndares tillstånd att ingå äktenskap.
Modems samtycke ar lika nödvändigt som faderns; nu gällande lag talar om modern endast som rådgi- vande.
Avlägsnare familjemedlemmar hava intet i saken att säga, då på grund av.
den nya tidens uppfattning äktenskapet upphört att vara en släktens angelägenhet.
Den oegentligheten försvinner, att vid lysning ett kungörande anses behövligt endast i den församling bruden tillhör.
Själva lysningen skall fortfarande ske i hennes hemförsamlings kyrka, men innan dess skall för brudgummen ett äktenskaps- bevis uttagas från hans församling och ett tillkännagivande om att sådant bevis ut- färdats ske i hans kyrka.
I gällande lag finnes en del äktenskap- hinder upptagna, som i förslaget bortfal- lit.
Däremot ha vissa sjukdomar införts såsom utgörande sådant hinder, varifrån dock under särskilda förhållanden konung- en kan bevilja dispens.
Den enda sjuk- dom, som enligt nu gällande praxis ut- gör äktenskapshinder, ar " den rätta fallan- desoten " - d. v. s. den som beror hu- vudsakligen av inre orsaker -, ty sinnes-
H E R T H A ' ' sjukdom räknas, Såvida förmågan att sluta avtal ar till finnandes, icke som hinder. '
Med öppen blick för könssjukdomar- nas fruktansvärda härjningar och de olyc- kor, som de åstadkomma inom aktenska- ' pet, samt den fara för det kommande slaktet, som de innebära, föreslår bered- ningen, att vissa av dem skola under sitt smittosamma stadium utgöra äktenskaps-, hinder.
En särdeles ingående och nog- grann utredning har tydligen föregått fram- stallandet av detta förslag.
På grund av flera i motiveringen klart angivna skal har beredningen stannat ' vid bestämmandet, att läkarebetygs framlag- gande .vid lysningens uttagande icke kan av trolovad fordras, utan skall han avgiva skriftlig f0rsakran på heder o c h samvete; att han, så vitt honom ar veterligt, varken lider av könssjukdom i smittosamt skede eller av fallaridesot, eller ock skall han visa att dispens.
blivit beviljad.
Den som " ar kand " för sinnessjukdom eller sinnes- slöhet måste förete läkareintyg, att sådan sjukdom ej kan hos honom påvisas.
Naturligtvis komma dessa bestämmelser icke att bliva tillfredsställande effektiva i sin verkan.
Känslan av en dylik försak- rans vikt och betydelse blir troligen snart förslöad, och formuläret kommer att av de mindre samvetsgranna, vilka just främst här åsyftas, underskrivas utan ansvarskän- sia, kanske nä-n automatiskt.
Faran här- för blir större därigenom, att åtskilliga olika saker upptagas i samma försäkran, " Lagens moraliska verkan, for folkmening;.
ens upplysning och ledning, får ", säger beredningen, " dock ej underskattas ", och: på denna verkan får man väl hoppas, då det synes omöjligt att för närvarande påbjuda läkarebetyg. '
7 Då man betänker ' allt, det elände, som kommit över otaliga hustrur genom de sjukdomar, som har ' åsyftas, så måste man med glädje finni; att åtgäider enligt be- redningens mening böra vidtagas för att i någon mån avvanda faran; undanröjd kan den säkerligen icke bli, förrän läkare lösas från sin tystnadsplikt och få ej alle- nast ratt men skyldighet att till lysnings- förrättaren anmäla, då patient i, smitto- samt stadium ej låter sig avråda från äktenskaps omedel bara ingående.
Ett av- rådande nu lär oka lämnas utan avseende.
I ' giftermålsbalken kan dock ingen 6estäm- melse om lösande från tystnadsplikten givas.
Förslaget söker bringa reda och ' klar- het i alla bestämmelser rörande äktenskap ingående och upplösning och att upphäva " de många halvhetstillstånd som nu existera.
Då lysning tre gånger avkunnats mellan ett par kontrahenter, äro dessa, enligt gäl- lande ratt, allt framgent bundna vjd var- andra, tills skiljobrev av konsistorium ut- färdas.
Enligt förslaget skall avkunnad ' lysning vara gällande endast i tre måna- dei-; inom denna tid skall vigsel.
följa eller ock ' måste ny lysning ske för vigsels er- hållande.
Dessa halva aktenskap, av vilka i Stockholm finnas sorgligt många, dar kvinnan är bunden vid en man genom tre lysningar, men vigseln, trots hennes påminnelser 0th uttalade önskningar, un;,,!
der olika förevändningar uppskjutes år efter år, de skola således lyckligtvis för- svinna, efter vad man kan hoppas, säker- ligen till gagn för alla parter.
Atergång av ett äktenskap innebar, i motsats till äktenskapsskillnad, att det upp- löses på grund av vissa omstandigheter, som förelegat .redan vid dess ingående.
, ' '.
8 HERTHA -.
.
p.
- - - De nyss nämnda äktenskapshindren äro redan, enligt gällande lag, återgångsskäl och kvarstå naturligtvis enligt förslaget som sådana, jämte åtskilliga andra; de skola dock göras gällande inom viss be- stämd preskriptionstid.
De nuvarande förberedelserna för att er- hålla skillnad i ett äktenskap, vars fortsät- tande synes makarna omöjligt, består nor- malt - då makarnas ekonomi ej medger de fönkgnas utväg att endera maken re- ser utrikes - i deras varnande av kyrko- herde och inför kyrkoråd, varefter de dömas till skillnad till säng och säte på ett år.
För en hustru, vilkens man ar supig och brutal och ogärna vill slappa henne fri, som ofta händer, ar detta en synnerligen långvarig och i hög grad pi- mande procedur, som rent av kan vara sin försörjningsplikt, för ett supigt och lastbart liv eller då sådan söndring upp- stått mellan makarna, att sammanlevnadens fortsättande icke skäligen kan fordras.
Hava makarna levat separerade ett år, och ar sammanlevnaden ej heller därefter upp- tagen, kan på enderas talan dömas till äktenskapsskillnad.
Detta är i yttersta korthet huvuddragen av bestämmelserna, sedda från kvinnlig ståndpunkt.
Mycket av stort intresse i beredningens lättlästa och intressanta motivering till för- slaget vore, även i avseende på kvinnans ställning, att ytterligare beröra, men ut- rymmet tillåter det icke.
Av det sagda framgår emellertid, att ej blott ärliga försök gjorts att skipa rätt- visa mellan den manliga och kvinnliga sätt som helst söker förekomma, att de nödvändiga åtgärderna vidtagas.
En provisorisk skilsmässa, " separation ", av ungefär samma art som skillnaden till säng och säte, föreslås nu; en väsentlig skillnad mellan de båda är dock, att vid separation intet förbud finnes för makarna att besöka varandra, vilket nu under det ådömda skilsmassoåret är belagt med straff, något som ofta visat sig vara be- tydelsefullt för hustrun.
Separation kan, då makarna äro eniga .att gemensam t begära den, omedelbart Sdömas, ehuru försök till medling skall av lämplig person först göras.
En sådan medling är dock ej obligatorisk, och till separation kan dömas den förutan; utred- ning och bevisning om makarnas inbör- des förhållande erfordras icke.
En av makarna kan ock på begäran vinna sepa- ration, då den andre maken försummar trängd av den uppfattningen, att man och kvinna böra vara likaberättigade människor inför lagen.
Kvinnorna ha således allt skäl att glädja sig åt revisionsförslaget, även om en del detaljanmärkningar kunna vara att göra.
.
En mycket viktig del av giftermålsbal- ken återstår visserligen att revidera, däm- ligen den berörande målsmansskapet och hustruns omyndighetstil1st.hd samt ägan- derättsförhållandena, över vilket allt kvin- nan med skäl i våra dagar klagar, då svårigheter på grund av gällande bestäm- melser ständigt möta henne.
Man kan dock på det nu framlagda revisionsför- slaget grunda en saker förhoppning, att även den fortsatta revisionen kommer att gå i en riktning, som tillgodoser kvinnans berättigade krav.
I den förslaget åtföl- jande skrivelsen till Konungen heter det ock, att på ifrågavarande område " en ge-
' H E R T H A nomgripande ' reform ' ' synes vara e,rforder- lig samt att genom de modifikationer, som tid efter ' annan genomförts i den äldre rättens grundprincip om egendomsgemen: skap mellan makarna, med förvaltningsrätt for mannen, ', gift kvinna ingalunda vun- nit den självständiga ställning, som utveck- lingen .med allt störfe styrka för henne kräver; ej heller har erforderlig trygghet vunnits mot den av henne i boet införda förmögenhetens.
Ödeläggande genom rnan- nen ".
Barnens stallning ' kommer att i en sär- ski.
lag bestämmas, och revision rörande P bestämmelserna om kvinnans skyddså !der skall ske i samband med revisionen.
av- straff lagen.
Blir den nu reviderade delen av gifter- målsbalken av riksdagen i huvudsak an- tagen, så är utan allt tvivel ett stort steg: taget till förbättrande av den svenska kvin- nans &amp; ilhing inom äktenskapet, som m: -- der nuvarande förhållanden stundpm a r ytterst sorglig.
~n för hela samhället lycklig utveckling av familjerättsliga för- hållanden skall ock otvivelaktigt därmed åstadkommas. '
.Agda Montelius.
, Esseldes testamen te.
Hur ' ofta framkastar man ej vid vikti- gare händelser i det privata och allmanna livet den alltid obesvarade frågan hur den elle den av de hänsov- na, skulle ha uppfattat saken, vad denna, om hon hade levat i liknan-.
de förhållanden, skulle sagt och gjort, tycM och tänkt!
För att ej tala om hur ofta Vasaordet om att kunna " grava upp.
ur rn~llen,~ trängt sig på oss, särskilt vid allvarli- gare brytningstider, med dess innebörd av be- klammande vanmakt!
.
Så har S o f i e A d I e r s p a r r e s bild vnder de gångna åren ofta i ovannämnda sammanhang framträtt för vår kvinnorö- rekes vän.ner och förfäktare,.
Ja, .om denna vårt lands: främsta refor- mator på kvinnofrågans område kunde m ' ' vakna till liv igen, hur mycket.
skulle e$ väcka ' hennes förvåning och ogillande, hut- micket hennes glädje!
Den g r u.n d ' hc &amp; lagt skulle.
hon val fin- - orubbad, men hur rnihg$ överraskande och.
o&amp;- utsedda utsprång ' p % byggnaden som rests däröver, och framför allt, hur skulle hon ej undra över att den ännu hade så långt till sitt fullbort dande!
Men e t t är säkert: hon skulle, om hon fort- farande varit en bland oss, hållit jämna.
steg med utvecklingen - då hon ej tagii försteget.
Hon kunde i likhet med siit stora föregångerska.
Fredrika Bremer sq.
tidsföreteelserna - i deras rätta prbporti&amp;é~, iakttaga, utan att svikta,.devä&amp;.
balame &amp;.
... L mellan .. det förgångna och det vardande- a $.
.
.
.
H E R T H A 10 Snart ha 20 år förflutit sedan Esseldes bortgång.
En tillräckligt lång tid för att gestalten skall ha hunnit anta de historiska måtten och avteckna sig för oss med större klarhet mot den bakgrund vi kalla livsgärningens - resultat.
Vi börja förstå .vad Sofie Adlersparre varit både för sin &lt;.egen tid och för den efterföljande gene-; rationens.
Hon var under sin livstid både upp- h r e n och högt ansedd men erhöll näp- peligen det erkännande, som hennes verk förtjänade.
Hon hörde icke till de popu- lära märkesmänniskorna.
Och detta var självfallet.
De som arbeta för en idé stöta alltför ofta emot andras idéer; de måste med en viss hänsynslöshet trampa sina medmänniskors fördomar och inrotade tänkesätt under fötterna för att nå målet.
Och - därtill en idé så " otidsenlig ", och alltid dömd att vara det, som kvinnofra- gan!
En banbryterska ställes sällan me- dan hon lever på en piedestal; men har hon varit en av de rätta, en av dem, som Fredrika Bremer kallar " åstadvisande ", skall eftervärlden resa ' monumentet.
En gång skall Sofie Adlersparre även erhålla sitt.
Ett utomordentligt rikt material äga vi för: ett sådant, jag menar särskilt för en litterär minnesbild.
Alla de livskraftiga fö- retag och institutioner hon varit med om att starta och stifta utgöra ju lika många kapitel i Esseldes historia.
Och sällan har val en människa efterlämnat ett rik- haltigare autobiografiskt dokument än det, som inneslutes i " Tidskrift för hemmet ' s " 27 årgångar.
Där finner man Esseldes tankar och åsikter i så godt som alla mänsklighetens livsfrågor ingående och .sakrikt, ofta genialiskt belysta.
Här se vi gersonligheten ' utvecklas och fördjupas, ' karaktär och särdrag åskådliggjorda, med ett ord, totalbilden av den starka, orädda, hjärtevarma och osjälviska kvinnan och banérförerskan trader fram för vår blick.
Själv var Sofie Adlersparre fullt med- veten om att det brast henne något av den mjukhet, vari enligt det traditionella begreppet själva kvintessensen av " kvinno- könets naturliga höghet " bör bestå.
" Ack ", skriver hon till en vaninna, " om du kun- de giva mig ' godhetens mjölk ', jag känner att den fattas mig ".
Men Esseldes godhet var en starkare och hållbarare dryck an så.
När en gång av en särskild anledning hon finner sig ställd inför spörsmålet, vad man bör göra för att minska svalget mellan välstånd och nöd, för att bryta udden av hatet som växer upp ur detta svalg - " var finna en hjälp som ej fostrar håglöshet och ytter- ligare armod " -, ger hon i brev till sam- ma vaninna, fru Fredrika Limnell, själv svar på dessa frågor, vilka under nattens sömnlöshet " lågo aggande på mitt sinne och brände på mitt hjärta ".
Skaffa mig en stab av varma, friska viljor, av trosstarka och dock praktiskt kloka, handlingskraftiga p e r s o n l i g- h e t e r - stjäl sedan åt mig av den omutliga t i d e n ett eller annat år, och vi ha kanske lyckats att genom h u s t - r u r och m ö d r a r ge arbetsklasen de11 hjälp den i första rummet behöver.
Hon kallar dessa funderingar en dröm, fast " det skett med öppna ögon och med pennan i hand ".
Var det ej ett slags för- verkligande av denna dröm hon såg hägra i ett ej alltför avlägset fjärran, då hon nära tio år senare, eller den l juIi 1884, för samma sympatiserande van för första gången utvecklade sina planer för ett or- ganiserat kvinnosaksarbete?
H E R T H A.
Det ar.
från den Adlersparreska egen- domen Östervik i Värmland, ' &gt;&gt;i skotet av en vacker, högsommarfager natur ", hon skriver om ' sitt " andra barn: k v i n- n ' o f ar å g ' a n ".
: Jag ar besluten att göra ett försök att samla i ett stort förbund över hela landet alla ' som förstå och vilja medverka till den frågans lösning, att sålunda få till stånd ett organ inom pressen samt en byrå i ' hufvudstaden till förmedlare av alla hithörande intressen.
-- - Det ar också min mening att få in så vitt möjligt unga, nya, goda krafter ' bland de arbetande leda- möterna och att.
själv vara med endast så länge tills jag gott kan umbäras.
Få .veckor därefter ar hon färdig med grundlinjerna till sin förbundsplan, som hon är angelägen underställa sin korres- pondents kloka omdöme: Denna plan betraktar jag som ett tes- tamente till mina landsmaninnor och vill därför gärna ha den så klokt och prak- tiskt uttänkt som möjligt.
.
Min mening vore att få in unga, friska krafter på de ledande platserna - man ' och ' kvinnor - samt att besatta en del rådgivareplatser med äldre, erfarna kam- par för saken.
Så vill jag gama själv taga rådgivareplat9en för den litterara verk- samheten och räkna .. på sakens - gamla van- ner för andra dylika uppgifter.
.
Liksom grundlinjer och plan till kvin- nosaksförbundet - vilket år 1885 på hösten förelåg som ett fullbordat faktum - vor0 Sofie Adlersparres sak, var tanken hennes, att den nya institutionen skulle bliva en levande minnes \; ård över Fredrika Bremer och bära hennes namn.
Sedan flera år var hon sysselsatt med att samla material till den levnadsteckning över vår stora författarinna, som blev slutmomentet af Esseldes testamente till sina landsen.
~ i t t e A kände hon.
den, brist på föntå- 1 1 ende .för Fredrika Bremers betydelse, .. som den tiden tar rådande även inom kretsar, dar man hade skal vänta sig något bättre.
Våren 1 886, just da Svenska.
akademien med en feit och en pompös ' &amp; p- tat.
av Wirsén.
firat hundraårsjubileet av denna Gustav 111:s skapelse, skriver hon, med kledning av en artikel av C.
D., W. i Vårt land, som väninnan f &amp;.
heiines,.
.
uppmärksamhet på och som - hon säger " ligger och gror i mig9 ': ' ' Vet du om jag har ratt när jag tror, att Svenska Akademien a l d r i g agnat ett ord åt Fredrika Bremers minne?
' Att hon, ehuru ~kademien givit henne sina utmärkelser, icke skulle med ' ett ord ihåg- kommas i det för övrigt ståtliga festkva- det var naturligtvis att vänta.
' Plats för idéerna ' av den ' arten fanns naturligtvis icke.
dar.
Men mot rena oförrätter mot: ett sådant minne borde dock protesteras., - Femton år efteråt gottgjordes.
så pass det lat sig göra försummelsen, då Aka- demien 1901 slog en medalj över och agnade - sin minnesteckning åt " skriftstäl- larinnan Fredrika Bremer ".
Men då fanns sedan sex år tillbaka Esselde icke mer.
Många tillfallen utom d&amp;ta: erbjöd 18 ' 80- talet för anställande av betraktelser över den " mannamån " som bedrevs i fråga om den litterära värdesättningen.
Ofta bragtes Esseldes heta blod därigenom i svallning.
En biografisk teckning av - en kvinnlig penna, som innan- den utkom i bokform varit införd i Tidskrift för hemmet, hade i den dagliga pressen underkastats en ej blott oförstående och inskränkt utan oför- skämd kritik.
- - - Allt tyckes visa, utbrister Esselde full av indignation, att kritiken, då den icke är liknöjd och hafsig, ' ligger .i.
.
handenia.
på halfbildade unga.
glopar, '
vilka inbilla sig att k I a n d e r är yttring af kunskap och djupsinne, gillande eller i n t r e s s e diirernot symptomer av omo- genhet och barnslig njutningsförmåga, ovärdiga deras höga ståndpunkt.
Den Ella dosis därav, som de för att ej ned- sätta sin egen värdighet.
våga använda; tages i anspråk av deras goda vänner och kameter inom litteraturen, vilka kunna göra sig påminta antingen med repressa- ier eller med tuting.
Och så samlas alla negationer, allt nedrivande, alla pro- tegerande nedsättelser, som den kritiska vardighete n kräver, på alstren av våra få kvinnliga författare.
- - - Så, kara vän, så ser det ut inom den kungl.
svenska kritiken.
- - - Tiden är o n d och dartill d u m, och det ar för mycket på kn gång påstår Din S. L-d.
Det var ej någon konservativ förtrytelse, som inspirerat denna utgjutelse.
Nej, hon som ville draga u n g a, friska krafter in 9 d &amp; sociala arbetet, hade en lika vid och 3risinnad syn på de nya skotten på litte- raturens träd som på övriga kulturförete- dser.
Att denna uppfattning kom i kol- lision med de gamla vannedas smärtade henne, men rubbade icke hennes stånd- punkt.
- Det var problemdiktningens tid, och den djärvhet, varmed ömtåliga ämnen ställdes under debatt, sårade och upprörde mer betänksamt anlagda sinnen .. Esselde hade råkat den gamla vännen och strids- kamraten från ford.om Rosalie Olivecrona, warvid ett nytt dramatiskt arbete av ovan-; nämnda slag (Alfhild AgreIls " Ensam "), wilkeit Esselde ville försvara, kommit på tal mellan dem:.
Hon (Rosalie) bröt ut över den med hela bitterheten hos C.
D. W. - utan att ha läst eller vilja Iasa boken, och skil- des bedrövad från mig såsom redan bliven - vanstermanniska!!
Detta e t t bland många sorgliga dagens tecken, som just nu strömma in på mig.
Jag, börjar .känna - mig underligt ensam, och det är en öds- lig, tryckande känsla.
Nej, Esselde var icke någon '?
' vänster- människa ", lika litet som hon tillhörde den bakåtsträvande högern.
Den politiska stånd- punkt, som på äldre dagar var hennes, visas av ett brev av d.
9 juli 1890, där hon till väninnans uppbyggelse " klottrat ner några små privata hugskott ", som hon säger, rörande dagens brännande frågor - lika brännande då som i denna dag: Tullfrågan ar det val, som i f ö d hand bestammer de båda hufvudgrupper- na (inom riksdagen), men nog önskar jag innerligen, att den icke måtte bli ensam afgörande.
Tror dessutom att åtminstone frihandlame val behöva stödet av andra principfrågor för sitt program.
iämna de t. ex. försvarsfrågan åt sina motståndare, så blir segern deras.
S i kraftigt har den frågan utvecklat sig över hela landet, att ingen kan stå likgiltig dar och gå framåt ändå.
För min del tror jag också, att det ar farligt att bygga så u t e s l u t a n d e på arbetarne, som Beckman gör.
Nar be- greppet en gång växer ut till att omfatta a l l a, som arbeta, gent emot dem, som göra ingenting, då kan det sättet att gå tillväga vara befogat, icke nu.
Det har ju också väckt ond blod, att här bildar sig en förening för allmän valrätt, som från sitt program utesluter kvinnorna, d. v. s. mer an halva nationen.
Samma rätt för alla man, men alltid orätt för kvin- norna, det ar ju egentligen att fuska i motståndarnes hantverk och göra det med större inkonsekvens än de.
Icke sant!
Jag är ju ingen vurm för kvinnans po- litiska valrätt och kan således taga saken lugnt.
Men nog ar det lustigt att se, hu- ru efter så mycket talande för kvinnans rätt i alla riktningar, den helt enkelt tiges ihjäl av sina egna förespråkare nar det gäller handling.
Det är för övrigt blott detsamma, som sker årligen i England och vart tredje år i Förenta staterna -
allt.
&amp; v de liberala.
. '
.Hur f&amp;rkuiiriade ' @ e Glidstone, att en bland de vilitig+te ' Sam-.
-.
.
-.
., '.
hallsfrågor, som föreligga, w &amp; ' den ': om ...
:.
?
1, " Neu,e Bahnen9&gt; (M a p - kvinnans värdiga * ' representerande1: inom: ~ p k a r r k * vag. '
rn; d:eyi den politiska världen, men ' foiteg helt &amp; h hiim) n:?
.?
upptrado, M,elëpe hållet den viktiga frågan i.
deii straxf Gr- .tankerik, och storstilad.
i festbe-ktelse Zu r eden kfejer d e r ~ ~ ö l k e r s c h l a c h b t e - i.
på genomförda valreformen!
Och ' huru smickras icke de amerikanska kidiiiioriias Leipzig.- Hon visar hän på den andliga intressen vid varje president+al, av atla .motbilden till det väldiga segermonument, möjliga partier och huru ' enhPltigt svi- som.
riu drar .vali@iani !e hopar till .Leipzig: e n.
nationell kultur skapad av samma mäkti-.
kas de icke på kongressen!
ga idealitet, som för hundra å r sedan, rädd,ade Så långt man kan hava någon nytta av den nationella kulturenas grundvalar.
, .En kultur de goda damerna, så långt hurrar man och strör blommor för dem; men, dar som kvinnorna skola skapa .med.
Emot allt drar man upp ' strecket ' och .utöver ' det sken $ch alla gängse meningar törs, Helene ' ~ a n p e hoppas, att just, i Tyskland skal1,kvi.n- tillåtas de aldrig att kommi Har * jag ej nofrågan lösas ' fullständigast, och detta hopp rätt, då jag påstår, att vi äro för goda att göra oss till springflickor åt de poli- .grundai sik på " den specifikt ' tyska, egenh &amp; tiska partierna utan att själva därigenom.
ten att oupphörligt kontrollera den reala värl- den efter andliga lagar ".
Denna folkegenhet kal- komma ett enda .steg framåt?
lar hon " vår rikedom och vårt armod; vår valsig- Detta Esseldes.
politiska s~älvbekän~else, nelse och vår förbannelse.
Vi äro kungar och som ' .icke ' ar utan sin pikanta och.
.intres- dagsverkare (Könige und Kärrner), djärva ' sy- santa sida.
Hon ar.
ingen .vurm för kvin- stembyggare, ocll forbenade,, dogmatiker9 ':.
.
stallning ' börjar: in- nans politiska rösträtt, ' säger .hon;.
' ty h m Den,, dag da k~in~n ' ornas '.
tresse *.
: ' den tyska anden1 ' som ' filosofi-skt befann sig ännu på nyodlingens ' mark.
;.
.
-. '
problem ar segern given.
.
.
beredd för och jorden var ej tillrä~kligtgi ~ d k I.
Syskland som an- ~ de kraftiga skördarna.
M; arguk&amp;nten,,,. '
' -,:.
t, .m:.:. '
- ' ' ' ' ': ' f ö - r en den stora reformen, dem hade hon klara inom sig.
Och visst är, att hade; hon med.
obrut- na krafter upplefvat dagen, skulle h o n gått i spetsen föt ' den deputation, som 10- år.- sedan ovananförda " hugskott " ned-.
skrevs, på det gamla * seklets, sista dag, för första gången framlade kvinnornas krav.
pa ' ' pd1itisk medborgarrätt inför Sverges statsmin ' ister .. ' l '.
Lotten Dahlgren.
Fruktar du stormarne?
Endast ge- nom ' dem kan det veka timadet vaxa.
till ett starkt och stort!
.
.
.
. '
norstädes är det naturligtvis ' kvinnorörelsen som har vållat nativitetens, ininskning, ty vad skulle .det annars vara?
Adam vet inte med.
sig,.
d g o n skuld.
Det var ett geheimemedi- cinalråd som begynte propagera denna teori, vilken professorer och journalister.sedan strä- vat att.
utbreda och befästa.
Om denna rö- relse berättar Anna pappritz,i en langre artikel Z u r F r a g e d e s Geburten.ruck.gan.gs.
(" Die Erauenbewegung " n:r 22-23), där.hon särskilt uppehåller sig vid de.
anklagelser och reformförslag,.
som uppställts av.
en framst, &amp; ende hygieniker, prof, v. Gruber.
~ o l i g a s t bland de senare torde vara projektet ac ' till- erkänna varje- legitim moder till ' minst tre normala, .av henne själv uppfostiade ' garn utan anseende till samhällsklass; e.n I ' agi ' ig hederstitel,.
exempelvis " Fraumutte$?,;, .. Pro- fessorn överför utan undersökning- på kvin- riorna - ett * karaktärslyte; som.
det kaskulina samhället uppodlat hos männen.
.
" Wad " den- ' J, s
.
14 H E R T H A na titelsjuka är äkta manlig! ' '
utbrister Anna Pappritz.
I de korta feriernas land.
N a c h l a n g- e r P a u s e hälsar Minna Cauer i sin IlFrau- enbewegungl n:r 23 tyska riksdagen välkom- men åter.
Hon är glad att äntligen se herrarna samlade igen, men hennes halsning ar inte alldeles harmlös, ty hon räknar upp en hel del viktiga frågor, som ligga och vänta på behandling, och undrar hur det kommer sig, att personer med så dryga och maktpåliggan- de värv kunna ta sig semester nara ett halvår.
Beror det bara på arvodesstadgarna, frågar hon, eller är det regeringen som vill ha frid?
6 ~amhiill&amp;ts-gmvä~ar.-~~~eues Frauen- leben " (Wien) n:r 11 meddelar en Ilvacker framgång1 för kvinnorna i Pressburg.
I ett visst distrikt av denna stad måste barnen på vag till skolan passera tvärs över en gata be- staende av s. k. offentliga hus.
En kvinno- förening höll ett stort möte för att protestera mot denna olägenhet, och Pressburgs magi- strat har med älskvärt tillmötesgående beslu- tit att - anlägga en annan väg.
Även av bordellgatans trafikanter torde denna salomo- niska åtgärd hälsas - med tillfredsställelse.
- r.
-; L Den dar ridderligheten.
I veckotidning- en " La Franlaisen (Paris) 29 nov.
behandlar Jane Misme det överallt diskuterade ämnet F é m i n i s m e e t g a l a n t e r i e.
Hårdhänt avslöjar hon det berömda " gamla franska ga- lanteriet ", och den bleka återstod av denna feodalinstitution, som lever kvar i den nya tiden, definieras kort och gott som " ett tve- tydigt närmande, för vilket man hoppas p i vedergällning '.
Författarinnan prisar i stället l a p o l i t e s s e, den takt och tjänstvillighet, som helt naturligt räder i umgänget mellan kultiverade personer av samma eller olika kön.
Men de gentlemän, som bjuda på rid- derlighet i stallet för rösträtt, avvisas med ett leende och en fingerknapp: " A h, l e b e a u p l a t d e lentilles! "
La Femme belge, en månadsskrift för kvinnofrågor,.
har just börjat utkomma i Bruxelles.
I redaktionskommittén markas fler manliga an kvinnliga namn, däribland några prästerliga, och det ar en pater som har skri- vit det nya företagets inledande programar- tikel, L a m i s s i o n s o c i a l e d e l a f e m - m e.
Programmet är ofullständigt, men för- träffligt så långt det räcker, och man kan inte undgä att beundra dessa präster och munkar för det fina väderkorn, som driver dem att enrollera sig som fanbärare i en framtidsrörelse, vars anstorm förblivit obe- märkt av minga deras kolleger.
Nya kvinnor i romaner.
T Elin Wagners bok ar som alltid denna re böcker ligga bredvid varandra på författarinnas en bok .om kvinnor.
De mitt skrivbord, H e l g a W i s b e c k, A l m a W i t t f o g e l s r y k t e och D e n ha hennes hjärtas kärlek, och med varm s o v a n d e s t a d e n.
En bisarr sam- medkänsla ser hon på deras förhållanden manstallning,.
tycker man kanske.
Elin och öden.
Aktuellt tagna, insatta i dags- Wägner - Annie Akerhielrn, och mellan miljön och med det sista nya i sina slag- färdiga repliker passera de här förbi med dem Marika Stjernstedt!
Mig tyckes det ganska möjligt, och be- samma rörlighet som i Pennskaftet.
Fram- rättigat, att tala om dem på samma dag.
för alla dessa kommande och gående står Den ena kommer den andra att framträda huvudfiguren, Helga Wisbeck själv, lyft i skarpare relief - och en del ganska fram af förf:s egen, djupaste sympati.
Boken ar, som sagt, en bok om kvin- överraskande resultat framgå ur en jam- nor.
De man, som förekomma, tycka förande granskning.
H E R mest vara tagna med, av nödtvång och äro ' ratt knappt behandlade.
I förbigåen; de.
anmärkt, skulle.
inte ~ e l g a Wisbecks kärlekshistoria ' blivit trovärdigare, om .förf.
själv med.
något mera sympati- omfattat den- manliga huvudpersonen, i boken?
Han ar skickligt.
iakttagen, hans omed- ' vetna manliga egoism val poängterad, men så som Helga .och han ställts i förhållan- de till varandra, kan man endast konsta- tera, att Helga Wisbeck har bra nog.
då- lig smak och ar i besithing av en hart nar orimlig, trofasthet i anseende till före- målets halt.
.
Är det kvinnan som .dominerar i Elin Wagners bok, så- ' ar det mannen som gör det i Annie Aker~ieims.
Och knyter sig handelseris tråd i Helga Wisbeck samman kring dennas känsla för Krister Ritsell, så spänner den i Den sovande staden om- kring ett helt samhälle, sådant.
det nu ar, med sina kommersiella och kommunala intressen.
.För erotiken finns ej mycken plats övrig i Annie Akerhielms - bok.
Ett idealäktenskap ar den lugna, glimtvis ' skym- tande bakgrunden för- en mans arbete och intressen och ett köpstadssamhalles mani- pulationer och intriger.
Av de ' två kvin- nor; som kunna namnas ur boken, ser man den ena, grevinnan Tessin, knappast mera än i.
det stora liögpolitiska ögon- ' blick - för övi-igt ett kapitel av starkt verkande effekt -, då hon i allra högsta spänning eggar sin man att taga landets öden i sin hand och han, ännu tvekande, säger: -: - " så modig som - en kvinna ar jag i alla haridelser inte;.
det ar ingen man ".
Den andra, Marianne Selstrup, skymtar i hemmet: och den sovande stadens sällskapsliv ' och framtriider egentligen ock- s &amp; starkare belyst blott i ett större, avgö- ' ' rande ögonblick.
: Hennes man har, tack vare några stadens storgubbars små ' och fula privatintressen, misilyckats ' med att rycka upp u r.
försumpning det företag han engagerat sig i, man har intrigerat bort honom från hans plats - och han kcim- mer hem, stolt - över att han inte böjt Sig för de förhatliga mänskor han haft att göra med men ängslig för vad Marianne skall säga om avflyttning från staden.
nu, med sitt två månader gamla barn.
Och - Marianne g l ö m m e r helt enkelt den älskade " lillan " i detta utomordentliga ögonblick.
Det ar m a n n e n, som ' på- minner henne om barnet.
Men Helga Wisbeck, praktiserande la- kare;.
sorjer med värkande hjarta och stän-, digt aggande saknad det barn .hon aldrig ägt, och kärliken till en man, som inte - behöver henne, tar så stor plats .i hennes liv; att.
den nara ' nog gör henne oförmö- gen för.
livet och arbetet.
Hon andas: inte som grevinnan Tessin den högre po- litikens stärkande luft och hon har det.
ej så lugnt omkring sig som Marianne Selstrup.
Men hon ar dock modig - och stark också.
Hon * bär andras bördor, om hon också nästan dignar under sin.
egen.
Omkring henne ar det ' ett myller af h i n - nor, arbetande, självförsörjande - och andra med för övrigt -, som hon hjäl- per både till kroppen och sjalen.
.I.
Marika .. Stjernstedts bok tar kärleken likaså.
sin breda plats.
Alma Wittfogel hör inte ihop med Annie.Akerhielms in- om politik och samhälle välsituerade h i n - nor, som äro " på den säkra sidan om ero- tikens .vådor: D e t s v å r a s t e .har hon att kampa med,.
och detta ar för henne " nu, som alltid " kärleken.
Den.
man hon älskar går förbi henne, och ' hon blir.
en- ' ' ' '
16 -.
H.WRTHA sam, liksom Helga Wisbeck.
Olycklig, som hon och dock inte som hon.
Alma Wittfogel har betydligt mera nerv i sig, trots att hon är utanför det, som borde kunnat sätta stål i Helga Wisbeck - ett livsverk och den nya kvinnans känsla av att hon arbetar framåt, för de många om- kring henne och efter henne.
Alma Witt- fogels resurs ar endast en kontorsplats, men dar sköter hon sig så att hon för- värvar en grad av respekt hos sin chef, som gör att han ej ens bryr sig om att forska i hennes privata liv, det vill säga faktiskt behandlar henne i detta avseende som en av sina manliga kontorister - vilket som bekant ej är vanligt.
Nar Alma sedan går vilse med sig själv, gör sitt verkliga, stora misstag, ar hon dock på något satt till sitt inre helare och starkare an Helga.
.
Hon har, på sin ståndpunkt, en ' lugnare och säkrare uppfattning af vad hon i s i g s j a l v ar an någonsin den " nya " Helga Wisbeck.
I detta avseende skulle säkerligen också, så underligt det an kan låta, Marianne Selstrup och grev- innan Tessin i ' Den sovande staden, om konfliktläget blivit ett liknande, varit i släkt med Alma Wittfogel och ej med Helga.
Eget nog ar det denna senare, som härvidlag står närmast en äldre tids av hjälplös kärlekssorg nedbrutna kvinnor.
Allt som allt, Elin Wagners bok med sin kvinnosaksmiljö och sina samtalsvis upptagna aktuella kvinnofrågor lutar över mot .det gamla, som axiom uppställda: kvinnans kärlek hennes tillvaro, - kon- flikten för Helga är ej mellan hennes a r b e t e och hennes k ä r l e k, som man kanske kunnat vänta sig.
Marika Stjern- stedt åter tar kvinnokarleken mindre axio- matiskt och fördelar, om jag så får ut-.
- trycka mig, karleksproblemet proportionsvis mera jämt på man och kvinna.
Det blir en i b å d a s liv starkt ingripande faktor, ej av särskilt stor övervikt för h e n n e.
I ett avseende framhåller visserligen Marika Stjernstedt, och det ar bokens själva tyngd- punkt, kvinnans särställning i det erotiska förhållandet, men det galler inte då hen- nes i n r e s j ä l v, utan något rent yttre, samhällets olika dom över henne och över mannen.
Annie Akerhielm slutligen har hunnit så långt, att hon helt enkelt utgallrat ero- tiken ur sin bok.
Den sysslar med af- färstransaktioner, kommunala angelagenhe- ter, bolagsstämmor och politik.
Det finns en profetia om att de yttersta skola varda de främsta, den kommer.
osökt i tankarna - utan någon sorts sammanställning med en litterar rangordning!
Men val med tanke på att personliga anti-rösträttsten- denser inte bevara en författarinna från ett, man får val kalla det l i t t e r a r t, intresse för samhälleliga och allmänna an- gelagenheter, och detta av allt uppslukande art!
Då återigen markerade kvinnosaks- tendenser inte radda från allbetvingaren Eros.
En konklusion, som ju kullkastar teorierna om och funderingarna över en av gammalt avgränsad kvinnosfars stabilitet, liksom de förmodade stora farligheterna af en ny, vidgad.
Lämnar man det avsiktligt och oavsikt- ligt tendensartade i dessa böcker åt dess varde och tar dem rent litterärt, blir " Al- ma Wittfogels rykte " den första att nämna.
Marika Stjernstedt har i denna bok säk- rare än i någon av sina föregiende konst- närlid bearbetat sitt ämne; -- lumt och fast,.
H E R T H A 17, med en säkert bred beiiittarton, skrider händelsen framåt, och personerna äro nog- grant iakttagna och tecknade.
Man ar i själva verket ' m e d: Markus Gille, dar han gir, tystlåten och hård, på den gamla fa- dernegården, som han satt sig före att radda, Fadern, den lilla krokiga, torra och skrumpna gubben med de nervösa ögonen, " spelande mellan tjufpojkens glitt- rande lynne.
och ända till det olyckliga, stirrande uttrycket av en rovfågel, som blivit satt bakom galler ", ar lika levande som konfratern, kaplaneii i Attinge, med vilken han spelar och super - när han törs för Markus.
Alma Wittfogel själv går lugn och tyst och samlad genom be- rättelsen.
Hennes eget öde och faderns livshistoria, berättad av honom själv en för henne skickelsediger natt, har lart henne att " bilda sig en egen lag och veta vad hon gör, och sedan taga skammen, om det spörjs att skam låder ".
Hon är underbart stilla i sig själv, och stark, den- na Alma Wittfogel, och därmed övervin- ner hon världen.
Marjanna, flickan som går under, ar kanske den man minst ser och minns bland bokens många levande mänskor, I Helga Wisbeck har Elin Wagner ännu ytterligare utbildat sin säkra, valbehaiskade stil.
Det stillsamt diskreta satt att saga kvicka saker på, som ' ar så specifikt Elin Wagnerskt, ar har lika framträdande som någonsin.
Kanske kunde han dock önska något mera individualisering af de sam- talsvis sagda kvickheterna, det kan vara svårt att hålla åtskils så många, på samma sätt kvicka personer.
Och man skulle gärna velat minnas Helga Wisbeck med Krister Ritsell mindre ofta i följe; som det nu ar, ar.
han nas- tan alltid med, om inte annat så .i hennes hjärta och tankar.
Men därom kan ' inte tvistas,, förf.
har ju valt att göra Helga Wisbeck sådan hon ar och.
att lagga skild- ringens tyngdpunkt ' i just hennes.
obotliga kärlek till Krister.
Vi måste acceptera detta, - m e n samtidigt konstatera, alt Helga ej blivit den stora.
och ledande personlighet, som förf.
anger henne vara.
Hon är en ärlig, god och modig kvinna, som v i I I bara sin börda, som ar röran- de i sin.
redobogenhet att alltid tänka på andra, som ar m y c k e t för sina vänner - och för ' ännu andra.
Och allt detta kan ju racka långt nog!
Men så får man, också låta detta vara detta.
.
Som alltid har Elin Wagner snabba och växlande scener, ofta .. briljant insatta,, och.
av de många bifigurerna äro .många yp-, perligt iakttagna.
I detta rika galleri har syster Sofi siii obestridliga förgrundsplats, en bild av en stilla, stark kvjnna, som man alltid skall gömma i tacksamt och rört minne.
Rosa, Mariannas medsyster i den undre varlden, ar säkert och osentimentalt teck- nad, därför i hög .grad trovärdig, I Annie Akerhielms sovande stadssam- halle finns just inte så många mänskor, och i vilket fall som helst.
ingen, som man närmare faster sig vid.
Det ar ju också s t a d e n, Osterhamn, som har förf:s eget intresse mera an mänskorna.
dar.
Det förut omnämnda ögonblicket, nar stadens landshövding-greve kallas till statschef - själva kungen anas i telefo- nen vid detta utomordentliga tillfälle ar en af de gånger, då personerna verk- ligen framträda.
För övrigt utgör denna episod en av de verkningsfullaste.
sidorna i boken, fylld som den.
ar av dramatiskt ' ',, - -.
H E R T H A 18 -, kränkt härskare.
Litet emellanåt kommer det: - Min hustru har naturligtvis sin fria vilja!
- Hon gör naturligtvis som hon vill!
- Skriv på du, om du har lust!
- Promenaden fortfar.
- Skriv p i för all del, du råder ju för dig själv, skriv på du!
- Och så, i plötsligt utbrott: - Men d e t säger jag, a t t s k r i v e r d u p å, så river jag sönder listan!
Annan scen: En arbetarhustru med blekt och tärt utseende, som tar emot i dörren.
Framme i liggsoffan vräker sig en lång vuxen räkel till pojke med mössan, omb- bad, på huvudet.
Kvinnan ser trött och ohågad ut.
Paj- - ken visslar men hör på.
- Du ska skriva på, mor, säger han plötsligt, lika oväntat som övertygande, du a ' lika god som någon ann ' till att rösta för allt vad du arbetar.
Hans ansikte har fått ett tafatt vanligt uttryck, och hennes lyser upp.
Nar hon funderat en stund ar hon färdig och skri- ver sitt namn, med förvånande saker och god stil.
Ater en scen.
Hon, liten, elegant, " för- sörjd ": - Vad ska jag med rösträtt!
Jag har rösträtt hemma.
Men de " sjalvförsörjande " veta att de i n t e ha rösträtt - och att de också et är mycket just nu.
Först den stora kanna av det.
Nu på nyåret tar det stora slutarbetet rösträttspetitionen, som vid, sorteringen av listorna, rakningen av skall in till riksdagen.
Många steg ar det, som tagits för den.
namnen, bindningen.
D å få vi veta resultatet av detta oer- Ur hus och i hus i de små och stora städerna, trappa upp och trappa ned, från hörda arbete, som rösträttsforeningarna så dörr till dörr; på landet genom by och villigt tagit på sig för sakens skull.
Så ha vi v å r t e g e t h u s, som vi köping, från gård till gård, in i de många ska bygga på Baltiska utställningen.
Over små stugorna.
Under tiden ha listorna fyll &amp; med namn, allt pågir penninginsamlingen för anda- packe efter packe hopat sig på ' namnin- målet, med soaréer och fester, från Norr- samlingsbyråerna.
Det har varit bråttom.
land och ned till Skåne.
Kommittéerna, som kanske aldrig förr inom våra ändå främst de stora som stå i spetsen, i Stock- holm, Malmö och Göteborg, arbeta in- alltid så verksamma F. K.
P.
R.
Erfarenheterna ha varit mångahanda.
tensivt.
På själva utställningen, på vårt afskilda Scen: Frun i huset hör på ärendet, med påtagligt intresse, men också med en myc- område, har också arbetet tagit sin början.
ket påtaglig betänksamhet.
Herrn i huset Trädgårdsanläggningarna, som i 1 600-tals- går av och an på golvet med min - av stil skola breda ut sig framför det vita liv.
Man känner hur författarinnan själv rycks med av händelsens storhet och hur hon jublar med grevinnan .Tessin över att " de skulle åter andas sin egen luft, politikens härliga, hetsande, inspireiande, i fyra .hela månader och mer; fyra hela månader skulle de l e v a ".
Inspirationen i detta kapitel kommer e n att hoppas på den stora politiska roman, som man har ratt att vänta av Annie Akerhielm, den - framför andra vakna och iakttagande kvinn- liga politikern.
Men om man av friherrinnan Akerhielrn vantar en politisk roman, skulle man av Elin Wagner vilja begära en psykologiskt starkt fördjupad kvinnobok, med rymd omkring sig av en kvinnornas frigörelse- kamp, vars mål ar b o r t o m yttre rat- tigheters vinnande och stadfästelse.
Tiden ar inne för en sådan bok att skrivas.
Ellen YCernan.
t Vad som ar i görningen.
D
slottet, ha redan planerats, och man ' gra- ver och ' planterar under fru Else Dahls ledning.
samtidigt samlas på skilda håll det ma- terial, som skall utställas; Tiden ar kort, och det galler att vara färdig i tid.
Upp- +gifter från arbetsområden och yrken, stk- tistiska tabeller, litteratur, bibliotek, restau- rang, kök, allt skall vara ordnadt till i maj.
I högkvarteret, Vast-ra Tradgårds- gatan 4, Stockholm, ar arbetet inte minst intensivt.
Telefonerna ringa, olika kom- mittéer sammanträda, mänskor komma och gå.
Nar Baltiska utställningen öppnas i vår, skall kvinnornas eget hGs, Arsta vita min- nesrika slott, stå färdigt.
En s t a t y.
å t F r e d r i k a B r e m e r ar ju den tredje stora sak, som vi tagit på oss.
Det var sistlidna januari, som Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Stockholm skickade ut sitt upprop om medverkan.
till .att resa en Fredrika-Bre- merstaty.
Sedan dess ha insamlingslistor för en stdyfond gått ut över hela Sverge.
Alltjämt pågår insamlingen.
Arbetet för den har endast, f ö r * ö g o n b l i c k e t skjutits något åt sidan, på grund av det myckna andra, som för tillfallet var av mera vikt.
Nu kommer statykommittén att ta i igen m e d friska krafter.
I janu- ari har Stockholm sin fjärde föredrags- afton till förmån för fonden, då Annie Furuhjelm talar .om Adelalide Ehrnrooth.
Mera ar för närvarande egentligen ej att namna, men det kan ju också racka - en staty åt Fredrika Bremer, ett slott på Baltiska utställningen och en jattepeti- tion åt riksdagsherrarna.
Ch.
a Meddelande.
från Förbundets stipend i einstitution.
15 f e b r u a r i 1914 kunnaföljan- I nomden de stipendier sökas hos F ' r e d r.i k a- B r e- mer-Förbundets stipendienamnd.
.
i Stockholm: Kr.
700: -, resestipendium för studier av välfardsanordningar vid industriella företag berörande.
kvinnor och minderåriga (ilfritt " stip.
); kr.
700: --.
för studier i litteraturhistoria vid tyska arkiv och bibliotek (~tockholms stads sti ' p.
); Kr.
400: - för kurs vid Kalmar folk- skoleseminarium (Malmöhus stip.
); Kr.
250: - för kurs vid sn~åskoleseminarium (Malmöhus stip.
); Kr.
150: - för kurs för småbrukardot- ter vid Hvilans folkhögskola (Malmöhus stip.
); Kr.
3 ' 25: - för utbildning till foreståndarinna för arbetsstuga på landsbygden (Norrbottens stip.
); Kr.
325: - för kurs vid fackskola i hus- lig ekonomi (Stockholms Ians stip.
); Kr.
260: - för utbildning av .lärarinna i kvinnlig slöjd (Västerbottens stip.
); Kr.
200: - för kur.s vid folkskolelararinneseminarium i Stockholm (Vas- ternorrlands stip.
); Kr.
200: - för kurs vid Tekniska skolan i Stoclzholm (Varmlands stip.
); Kr.
260: - för sjukvårdskurs ' (Kopparbergs lans stip.
); Kr.
200: - för kurs vid Tekniska skolan i Stockholm (Jämtlands stip.
); Kr.
225: - för akademiska studier (Vastmanlands stip.
); Kr.
200: - för sjukvårdskurs (Uppsala lans stip.
); Kr.
300 för kurs vid Kungl .. högre lararinneseminariet (Södermanlands st ' ip.
); Kr.
550: - för kurs vid högre lararinnesemi- narium (Östergötlands stip.
); Kr.
200: - för utbildning till vävlärarinna (Örebro stip.
); Kr.
200: - for sjukvårdskurs (Örebro stip.
); Kr.
250: - för yrkeslärarinnekurs i klänningssöm vid M. Nordenfelts kvinnliga yrkesskola (Gö- teborgs och Bohus stip.
); Kr.
250: -.
för kurs vid folkskolelararinneseminarium (Göteborgs och Bohus stip.
); Kr.
200: - för sjukvårdskurs (Älfsborgs lans stip.
); Kr.
260: - för akade- miska studier (skaraborgs stip.
); Kr.
260: - för ordnad kurs i barnavård (Skaraborgs stip.
); Kr.
200: -- för kurs vid högre ' lararin- neseniinarium (Jönköpings Ians stip.
); Kr.
260 för kurs i, tradgårdsskötsel (Kalm.ar lans.
stip.
); Kr.
270: - kurs vid högre lararinnese: minarium (Kronobergs Ians stip.
); Kr.
225: - för sjul&lt;vårdskurs (Gottlands stip.)
j Kr.
225: - för barnmorskekurs (Blekinge stip.
); Kr.
200:- för kurs vid högre lararinneseminarium (Kris-.
.
tianstads lans stip.).
.
Kr.
500; ' - från Johanna Kempes fond, av- sedda till stipendium för medicine kandidat,.
finnas för I914 lediga till ansökan. '
,:.
. '
, '
20 H E R T H A Upplysningsvis må namnas, att villkor för sökande av lansstipendier ar, att vederbörande skall v a r a s k r i v e n och omedelbart två år förut h a v a v a r i t s k r i v e n inom det län, vars stipendium sökes.
Samma bestämmelse galler om Stockholms stads stipendium.
Notiser från - bokvarlden.
.
Gunnar Wennerberg.
Bref och minnen samlade och sammanbundna af Signe Taube, f. Wennerberg.
Första delen.
Hu- g o Gebers förlag.
Spridning och folkgunst unnas hjart- ligen såväl denna memoarbok som alla dess likar, men innan alltför många dött- rar hunnit intimt ' biografera alltför många fader, skall har uttalas en bestämd önskan, att fordringarna på denna litteraturgenre måtte skärpas.
Dess typiska nackdelar: ett vallöst hopat material, på en gång för ymnigt och för ofullständigt, samt en obeslöjad famil jekult, yppas klart i fri her- rinnan Taubes vackra bok ...
Författarinnan äger en ledig, varm och kultiverad stil (kanske påverkad av Anna Hamilton Geetes), hon har åtskilligt roligt och en del upplysande att meddela, men det väsentliga blir hon skyldig: en levande re- konstruktion av Gluntskaldens rika, oroliga, bisarra ungdomsvasen.
Dar dokumenten tryta - och de racka inte långt -, hade psykologisk fantasi bort ta vid och dotter- vördnaden laggas åsido.
Den bild, - som kan framletas ur denna skildring, svarar varken mot de oförgängliga tondikternas trolska berusning eller mot det fascinerande karaktärshufvud, som ungdomsporträtten bevarat.
Men för bekantskapen med en hittills okänd person ha vi att livligt tacka utgivarin- nan.
Det ar prostinnan Sara Wennerberg, vars burschikosa skrivelser till sin Gunnar utgöra ' bokens praktnummer.
Johan Jolin och hans vänner.
Interiörer ur konstnarslifvet under förra seklet af Ellen Jolin.
P.
A. Norstedt &amp; Söners förlag.
De ovan uttalade anmärkningarna om familjememoarer galla till punkt och pricka aven om detta verk.
De aktstyc- ken, av vilka det meddelar en så över- svämmande mängd, hade tarvat ett särde- les kräset urval.
Dessa långrandiga, an- strängda skamtepistlar och dessa rafsiga tillfällighetsrim, som en gång i all an- språkslöshet spredo gläd je vänner emellan, smaka nu som duven sockerdricka och väcka mahanda orättvist låga tankar om svenska spiritualiteten under ett tidevarv, som visserligen inte var den goda sma- kens storhetstid.
Man vet ju emellertid lyckligtvis, att Jo.
Jo., F. W. Scholander o. s. v. kunde åstadkomma njutbarare ting.
Men så snart författarinnan sjalv tar till ordet och berättar s i n a minnen, blir la- saren vederkvickt.
Hennes humor ar nam- ligen av helt annat slag an de gamla herrarnas, fin, diskret och naturlig - den ligger nästan bara i minen och tonfallet.
Hennes noggranna skildringar av interiö- rer från småborgerliga och storborgerliga Stockholmshus, sådana man icke sett på decennier, röja ett brådmoget vaket målar- öga och ett trofast målarminne.
Jo.
Jo:s dotters memoarbok skulle fått betydligt angenämare fason, om hon hade skrivit den med familjepapperskofferten som stäm- ningsvackande underlag i stället för som medarbetare.
Bref till Adolf Fredrik Lindblad.
Al- bert Bonniers förlag.
Utgivaren av denna intressanta samling håller sig eget nog anonym, vilket kan vålla misstanken, att har föreligger stulna papper, men högst sannolikt ar det den rättmätiga ägaren, Lindblads dotter,.
man
H E R T H A har att tacka för publikationen.
Den star högt såväl genom skrivarnas rang som genom brevens historiska och psykolo- giska varde.
Inget fyllnadsgods har ta- gits med.
Jämförelsevis obetydligt repre- senterad.
ar Geijer, med en enda biljett, men den bar Geijers stämpel,.
Almqvist gör mycket märkliga självbekannel ' ser, Atterbom, icke så dristigt öppenhjärtig, röjer sina svagheter mer an han har am- nat, och Fredrika Bremer ger som alltid okonstlat sitt vasen i all dess godhet, eld och högsinthet, ja hon formulerar (så ti- digt som 1.836) sitt livs ledande drift och program: " Den viktiga frågan ar: a t t h a e t t E l y s i u m, som man.
strävar till, och att ej vila, innan man.
hinner dit, att aldrig vara nöjd med det ofullkomliga. ' '
Som pur brevkonstnar vinner emellertid Böttiger priset.
Hans skrivelser äro.
en fest av spirituell, tokrolighet - och gall- sprängd humor.
Detta arga skämt med sin uppsyn av vederhäftig saklighet och sina fint nyanserade stegringar till vanvet- tig burlesk bar en förbluffande modern prä- gel, ' och nar man har skrattat ut, måste man sucka över att Sverige gått miste om en dolkvass journalist 2 la Börne och i stället fått en honungstungad poet för mycket.
* 2 1 (i hans ' verk, så märkvärdigt fria.
från subjektivitet, står det - inte att läsa) anty- der knappast denna skildring, som annars med kongenialt skämtlynne åskådliggör hans skepnad, åthävor och levnadsvanor.
Hans brev äro förbehållsamma intill trivi- alitet, och författarinnan kunde strafflöst utelämnat dessa intyg om svensk medel- löshet.
Men åtskilliga inedita av stort varde har hon fiskat upp ur kistan, saker som röja den utsökte folkloristen och bondeskildraren i all hans glans, och upp- lysningarna om den exakta arbetsmetod (i stil med de franska naturalisternas), me- delst vilken sekularskapelsen Chronschough framalstrades, bör litteraturpsykologen tack- samt förvara.
~rärnmande diktning fritt återgifven af Ebba Wa1ld.n.
Utg. efter hennes död.
P.
A. Norstedt 8r Söners förlag.
Från ett par Uppsalaterminer på 1890- talet minns jag Ebba Walldén -, nej, bara hennes skygga, h jalplösa leende, ett bedjailde, n o 1 i m e t a n g e r e; Hon1 talade lågmält och litet och tycktes aldrig vara riktigt med, men var det kanske mer än man anade.
Som i studentlivet, så i litteraturen.
Hon hade råd att hålla sig avsides från marknaden och skråväsendet,.
och visade hon sig någon gång offentligt,.
Ur den blåmålade kistan om ~ u g u s t skedde det så stillsamt, att endast de upp- Bondeson af Greta Holmgm-Strömbqrn.
märksammaste lyckades urskil ja vilken ädelt Albert Bonniers förlag .. odlad ande och vilken högtskolad artist Som Bondesonbiograf besitter fru Holm- hon var.
Detta är inget nekrologsmicker.
gren-Strömbom den kvalifikationen att vara Jag skulle sagt detsamma, om hon hade obefryndad med sitt föremål, och ar hen- levat och nedlåtit sig till att ge ut en bok.
Det böljar och brusar musik i detta nes bok mer än brukligt familjär, så lu- rar den dock inte läsaren in i familjepo- postuma dikthäfte.
Kacka, svårmodiga och litikens rökelsekvava atmosfär.
Det ar ett halst patetiska ' tongångar.
Säkert ar det.
ganska lätt hopkommet arbete, och för- melodierna, de yttre och de inre, rytmen.
fattarinnan låter läsaren så gott som med och rösten, som ha inspirerat till tolkning .. egna ögon och händer ta del i procedu- Lyriken vill det så.
ren från den soldag, d2 stadsbuden slipa Här träffas ett urval av den .rika skotska.
in den blåmålade bondkistan i hennes sångens skatter: gamla ballader om kärlek, skrivrum, till den .skymningsstund, då de äventyr och skalmstreck, visor av Bums genomforskade sjcatterna lisas in för sista och ett par sådana små underverk av fo&amp;- lig poesi som.
lady Nairnes " C a l l e r gången.
Vem August Bondeson egentligen var h e r r i n g " och lady Lindsays " 0 1. d, '
22 H E R T H A R o b i n G r a y ".
I en hel serie poem strömmar Ada Negris flammande och vib- rerande retorik, och Tennyson förekom- mer med en av sina ljuvast gripande ly- riska suckar.
Men all denna välklang och bravur bleknar inför bokens förnämsta gåva: Elizabeth Barrett Brownings ') portugisiska " sonettcykel, överflyttad som direkt f r h sjal till sjal.
Redan för tolv år sedan pub- licerades den i Ord och bild, och jag har länge gått och önskat få den omtryckt i bokform.
Jag kunde ju tyckas bönhörd, men jag ar inte nöjd ändå.
Till svenska vitterhetens ara och svenska versälskares hugnad bör denna mästertolkning av en sällsamt skön karleksbikt utges i en sar- skild liten sirlig volym med spaciöst tryck på läckert papper - en bok för kannar- ögon och kännarfingrar.
Den minnesvår- den förtjänar Ebba Walldén.
dessa böner, hymner och fabler sin rena andaktsklang och högtidsfulla fägring.
Då man fördjupar sig i dem, glömmer man att en Österlänning talar, ty deras språk, vare sig de läsas på bengali, på engelska eller på svenska, ar alla mystikersjalars modersmil.
Just nu ar det många världens barn som simulera njutning av denna gudhän- givna poesi, men in på det nya året orka de säkert inte hålla fromheten vid makt, och sedan blir det ju snart ny dragning i skaldelotteriet.
.
" En blomma till pris- belöning ' ' önskar sig Tagore någonstädes i sina dikter, men så fina poetkröningar förstår man sig inte på i Västerlandet, man ar lite klumpig i maneren, och åt siare, som fordom njöto stenkastningens pittoreskare ara, räcker man tafatt bugande en check inlagd i prydlig portfölj.
Fastän icke helt och hållet fri från trög- heter och otydligheter, skänker Andrea Gitan jali (Sangoff er) af Rabindranath Butenschcns med hängivenhet och poetiskt Tagore.
Auktoriserad öfversattning till gehör utförda översättning från engelskan svenska af Andrea Butenschön.
Andra ungefär så mycket man kan begära av upplagan.
P.
A. Norstedt 8r Söners förlag.
en tolkning i andra hand.
K.
J.
Ännu i en översattnin &amp; .översättning - liksom i ett bortdöende eko bevara.
- Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven genom Fredrika-Bremer-Förbundet.
Redaktör: Elleil .Kleman.
Pris för postupplaga: ' 1, år kr.
5: -; l /, år kr.
2: 75. r Lösnummer 35 öre.
Prenu- meration sker å närmaste postanstalt eller i bokhandel.
Förbundsmedlemmar prenumerera genom Fredrika-Bremer-Förbandets byra, 48 Klarabergsgatan, Stockholm.
Redaktion och ex- pedition: 48 Klarabergsgatan 11, Stockliolm.
Redaktionstid: mandagar, onsdagar och fredagar kl. 1-3.
Expeditionen: kl. 1 1 - 4 varje söckendag.
Annonsering geriom F. ' Englands Boktryckeri, 40 Drottninggatan, Stockholm.
.
: HANDVASKOR samt alla: slag &amp; effekter.
.
och läderarbeten.
S v e n s k tillverk.riing.
(JOHN I 1 A. GAHM, HAMNGATAN 12 Rikstelefon 21 88, Allrn.
Telefon 6823 Midt för.
Kungsträdgården.
I &amp; tt verksamhetsfält för kvinnor I hitintills mindre beaktat men med rika möjligheter f ö r dea kvinnliga företagsamheten erbjuder livförsakringsverksamheten.
Redan år 191 1 engagerade l all manna Lif D med.
gott resultat en kvinnlig organisatör för livarbete i Stockholm; Verksamheten förlades d5 främst bland de själv- försörjande kvinnorna själva, vilka ju, enbart de, erbjuda ett rikt arbetsfält, nien intet hinder möter för en kvinnlig livackvisitör att utsträcka verksamheten aven bland mannen.
A l l m ä n n a L i f f 6 r s ä k r i n g s b o l a g e t inbjud- härmed intresseiade kvinnor till samarbete och lämnar gärna alla härför erforderliga upplysningar antingen vid personligt besök å huvudkoiitoret, Strandvägen 5 A, Stockholm, eller telefonledes, Rikstel.
78 82, Allm.
tel. 65 54. aAllmänna L i f ~ ar Sveriges äldsta ömsesidiga livförsiikringsbolagj dess fonder överstiga 1.8 millioner kronor; bolagets till de försäkrade utbetalda vinst uppgir till över.
1,500,000 kronor.
.
Tag agentur för ~Allmanna L i f ~!
Tag själv livförsäkring i ~Allmanna Lifn!
s I 14 ' 1 I K.
L. Lundberg Go, ~nnilco~felrtionl Norr DROTTNINGGATAN 56 Vasast.
ODENGATAN 55 1
FOR KAPITALISTER, särskilt fruntimmer, har det länge varit ett önsknings- mål att kunna överlämna vården av sina värdepapper och skötseln av sina affärer åt någon person eller institution, som med absolut säker- het förenade punktlighet och noggrannhet i utförandet av det anförtrodda uppdraget ävensom prisbillighet.
En sådan institution är Stockholms Enskilda Banks Notariatavdelning (Lilla Nygatan 27, expeditionstid 10-4), som under garanti av Stockholms Enskilda Bank åtager sig vård och förvaltning av enskilda personers och kassors värdepapper.
Exempel 1.
Om en person hos Notariatavdelningen deponerar obligationer, in- kasserar Notariatavdelningen vid förfallotiderna kuponger och tillhandahåller deponen- ten influtna medel.
Vidare efterser Notariatavdelningen utlottningar av obligationer och underrättar deponenten i god tid, ifall en denne tillhörig obligation blivit utlottad, samt lämnar förslag till ny placering av det ledigblivna kapitalet.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatavdelningen, underrättar No- - tariatavdelningen gäldenären därom att rantorna å inteckningarna skola till avdelningen inbetalas, varefter de medel, som inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser No- .tariatavdelningen, att inteckningarna bliva i vederbörlig tid förnyade.
Om en hos av- delningen deponerad inteckning genom underläten förnyelse skulle förfalla?
ersätter Stockholms Enskilda Bank därigenom uppkommen skada. '
.
Fiirvaringsafgift: 50 öre för år per 1,000 kronor av depositionens värde, dock ej under två kronor.
-. --- I * ?.
aTOCKHOEM.
Skandinaviens största livförsäkringsbolag.
, Under senast förflutna 20 kalenderår har bolaget utbetalat till försäkringsägarne: Vinst .. ..............................................
Kr.
11.106.039 Dödsfallsersattningar ............................. 25.330.636 Kapitalforsakringsbelopp och livräntor .. .... 9.477.278 Kr.
45.913.953 OBS.
!
Blandad liv- och kapitalförsäkring särskilt lämpad for självför- - sörjande kvinnor.
Thule arbetar med egna kvinnliga agenter.
Upplysningar lämnas af fröken Annsa Kleman, adress: Valhalla- vägen 59, Stockholm.
- Tel. Allm.
0.
7 90.
p r hektopaket 85 &amp; re Rad till - allm-änheten.
Denna r,ubrik missbrukas ej sällan för att rekonimendera overksamma och riessiitoii~ i en del fall skadliga prepa- rater, men alla, som använt original- fabrikatet Salubrin till behandling av brännskador, sår, andra yttre skador eller annat angivet anhrnål och dar- vid följt- de i bruksanvisningen givna I rad, rekommendera ' det för sina vänner.
a 3 I .,=y
